BUDGET 2008‌‌

• Antalet barn i förskoleålder ökar marginellt 2008 men 2009 blir ökningen större och planering för expansion med två avdelningar måste därför påbörjas under 2008.‌

• Antalet skolelever fortsätter minska och det är åldersgruppen 12-15 år som står för minskningen.

- antalet elever kommer att öka igen när byggnation i västra Tuve är genomförd 2008.

• Antalet äldre över 85 år ökar något 2008 men någon stor påverkan på behoven förväntas det inte ge.

• Budget 2008 är mycket stram. Det beror dels på att det budgeterade underskottet 2007 måste arbetas bort så att intäkter och kostnader är i balans 2008., dels pga. att nya organisationsformer i staden ger ökade kostnader. Ett exempel på detta är datakostnaderna som ökar med en dryg miljon kr när datadriften centraliseras. För staden blir det en besparing men inte för Tuve-Säve. Någon central buffert finns inte budgeterad.

• I kommunfullmäktiges budgethandling för 2008 finns inarbetat en förändringsfaktor på 1 %. Genom utveckling och samverkan förväntas nämnderna kunna minska kostnaderna med 1 % årligen.

• Tuve-Säve beräknas 2007 ha en för hög nettokostnadsutveckling i förhållande till det utrymme som fanns i budget 2007. Kostnadsanpassningar är därför nödvändiga för att komma i budgetbalans 2008. Konsekvenser av detta redovisas per verksamhetsområde i detta dokument.

• Förvaltningens bedömning är att budget 2008 skall kunna hållas men det ställer höga krav på ständig omställningsförmåga. Det egna kapitalet som enligt augustiprognosen kommer att uppgå till 11 mkr innebär en trygghet eftersom eventuellt nya kostnadsanpassningar kan planeras bättre än om ingen buffert funnits.

1.5 Risker och möjligheter

• Eventuell del av det sektorgemensamma anslaget på 50 mkr är inte beaktat i budgeten. 2007 fick Tuve-Säve 1 800 tkr från detta anslag.

2 Vision och förhållningssätt ‌‌

Den vision som beskrivs i mål och inriktningsdokumentet är utgångspunkten för förvaltningen. Frågor som bemötande, tillgänglighet, jämställdhet och ekologisk hållbarhet hålls ständigt levande och skall genomsyra varje verksamhet. I förvaltningens kommande verksamhetsplan och detaljbudget för 2008 konkretiseras mål med syfte att uppnå visionen.

3 Tuve-Sävebornas behov är vägledande

3.1 Den ekologiska dimensionen ‌

Prioriterade mål

- Miljön ska förbättras genom att resandet med kollektivtrafiken och cykel ska öka i förhållande till biltrafiken.

För att förvaltningens resande med kollektivtrafik och cykel ska öka i förhållande till biltrafik och därmed minska förvaltningens förbrukning av fossila bränslen, kommer följande insatser att genomföras:

• Uppföljning av huruvida personalen efterlever förvaltningens miljöorienterade resepolicy, ingår som en naturlig del i den miljödiplomering som förvaltningen genomgår.‌‌‌

• Subventionera personalens deltagande i Cykelutmaningen.

• Fortsätta att på olika sätta uppmuntra personalen att resa med kollektivtrafik och cykel.

Uppföljning Stadsdelsnämnden informeras:‌

- en gång om året om förändringar i de anställdas resvanor.

- I samarbete med Trafikkontoret görs resvaneundersökningar. Dessa görs dock inte varje år.

3.2 Den ekonomiska dimensionen

Prioriterat mål

Människor har behov av att kunna försörja sig själva och forma sina liv, därför ska arbetslösheten och behovet av försörjningsstöd minska.

De arbetslivsinriktade aktiviteterna inom ramen för Delta på Hisingen finns kvar för att stödja arbetslösa tuve-sävebor att hitta arbete eller utbildning. Målgruppen utvidgas till att även omfatta personer med visst rehabiliteringsbehov och med ett uttalat fokus på unga vuxna. För denna målgrupp avser hisingsstadsdelarna att ansöka om EU-medel för projekt för att ytterligare kunna intensifiera insatserna.

Socialkontorets vuxengrupp arbetar strukturerat med kartläggning och uppföljning av personer som är långtidsberoende av ekonomiskt bistånd. En aktiv metodutveckling pågår med syfte att minska antalet socialbidragsberoende personer.

Under förutsättning att den goda konjunkturen håller i sig även 2008 kan socialbidragskostnaderna sjunka ytterligare, vilket också är inräknat i budgeten.

Uppdrag

Många medborgare söker bostad, därför ska stadsdelsförvaltningen delta i planeringen av nya bostäder.

I västra Tuve planeras för byggnation av ca 120 bostäder i flerfamiljshus. Byggnationen ät försenad men beräknas komma igång i början av 2008. För att även i framtiden locka fler att bo i Tuve-Säve, så att servicen i stadsdelen kan bibehållas och utvecklas, behövs en långsiktig plan. Stadsbyggnadskontoret har under hösten 2006 och våren 2007 arbetat med denna fråga. Nu finns ett förslag till program för att bygga cirka 1100 nya bostäder och utvidga infrastrukturen så att det bland annat blir lättare att nå Tuve torg från de olika delarna.

Uppföljning Stadsdelsnämnden informeras:‌‌

- varje kvartal om antalet invånare som för tillfället uppbär försörjningsstöd och hur många av dessa som är långtidsberoende. Redovisningen sker på nämndmötena i april, augusti, oktober och i januari.2008.‌

- kontinuerligt om arbetet med nybyggnation i stadsdelen. Redovisningen kommer att ske i uppföljningsrapport 1 och 2.

3.3 Den sociala dimensionen ‌

Prioriterade mål

- Alla som önskar en plats inom förskolan ska erbjudas detta.

Prognosen för 2008 är full behovstäckning. Lokalexpansionen, en avdelning, i Säve är klar och möjlig att ta i drift i januari. Med anledning av tilldelad budgetram finns det inte med kostnader för att starta den nya avdelningen under 2008. Så som kön ser ut nu under hösten 2007 och gällande befolkningsprognos bör detta inte vara ett problem under 2008. Men dilemmat med att hela Göteborg numera är ett upptagningsområde gör att prognosarbetet inte är fullt tillförlitligt. Dock bör situationen bli sådan att om behov av expansion uppstår täcker intäkterna för ökat antal sålda platser de ökade verksamhetskostnader en expansion innebär.

- Andelen elever med godkända betyg ska öka.‌

Pedagogisk utveckling sker enligt framtagen målbild. Stort fokus kommer att ligga på utformandet av åtgärdsprogram och IUP.

Det finns ett tydligt behov av ökad lärartäthet (framförallt specialpedagog) på Glöstorpsskolan för att kunna ge tidigt stöd åt de ungdomar som ser ut att få svårt att nå målen i de olika ämnena. Med anledning av tilldelad budgetram kommer vi inte att kunna öka lärartätheten på Glöstorpsskolan.

- Antalet fullvärdiga bostäder och möjligheten till meningsfull sysselsättning ska öka för personer med psykiska funktionshinder.‌

För personer med psykiatrisk problematik behöver särskilda insatser göras för att få tillgång till bostäder, meningsfull sysselsättning och adekvat vård. Under 2008 kommer ytterligare lägenheter att bli tillgängliga i ordinarie bostadsbestånd, under förutsättning att kommunen ansvarar för att boendestöd i tillräcklig omfattning kan erbjudas den boende. Detta innebär att boendestödsgruppen behöver utökas för att det ska vara möjligt att fler personer som idag bor på institution ska kunna erbjudas ordinärt boende. Boendestödet har också i uppdrag att genomföra aktiviteter och gruppverksamhet för målgruppen. Detta görs bland annat tillsammans med studieförbund.

- Barn och ungdomar har behov av trygghet och en god arbetsmiljö i skolan, därför ska mobbningen minska.

Lokalt på skolorna fortsätter utvecklingen med ”ämnet” Livskunskap, handlingsplaner mot mobbing samt likabehandlingsplanerna. Antalet mobbingfall är ganska lågt eftersom man arbetar och har arbetat mycket med det förebyggande arbetet, vilket gör att man på arbetslagsnivå ofta på ett tidigt stadium hinner förhindra att mobbing uppstår.

- Andelen ungdomar som engagerar sig i föreningslivet och blir ledare ska öka.

Fortsatt samverkan med Kärra-Rödbo kommer att ske 2008.

- Alla barn i grundskolan ska, förutom ordinarie undervisning, ges plats i kultur- och musikskolans verksamhet.

Kostnader för köpta tjänster minskas i Kulturskolan, elever kan erbjudas alternativa val.

- För att ta del av ett kulturutbud som är anpassat efter deras behov ska alla elever gå på minst en museilektion, en teaterföreställning och en skolbioförställning per år. Rektorerna har ett tydligt krav på sig att jobba mot målet men med tanke på den snäva budgetram som tilldelats blir det svårt att budgetera extra medel som ska täcka kostnader för detta. Stödet från den rektor som har uppdraget att vara KULIS-samordnare (Kultur i Skolan), ger förhoppningsvis resultat i bättre bevakning av möjligheter att uppnå detta mål på ett kostnadseffektivt sätt.

- Invånarna har behov av en ren och trygg stad, därför ska nedskräpningen i Tuve- Säve minska.‌

Det är nödvändigt att förändra attityder och beteenden i stadsdelen om stadsdelen skall kunna hållas ren och snygg. Brukarnas synpunkter och önskemål kräver en konstruktiv dialog.

Trygghetsvandringar kommer att genomföras. Förvaltningen deltar i samverkansprojektet ” Trygg, vacker stad ”. Arbetssättet i denna samverkansgrupp, med företrädare för Park- och naturförvaltningen, Trafikkontoret, Stadsbyggnadskontoret, Miljöförvaltningen, Framtiden AB, stadsdelsförvaltningar m fl är gränsöverskridande för att planering och genomförande av insatser skall bli effektivt. Vårstädning kommer att genomföras enligt samma koncept som 2007.

Uppföljning Stadsdelsnämnden informeras:‌

- - varje kvartal om behovstäckningen inom förskolan. Redovisningen kommer att ske i de tre uppföljningsrapporterna som går till kommunstyrelsen.

- Efter terminsslut om satta betyg i årskurs 8 och 9. Redovisning kommer att ske i februari och i uppföljningsrapport 2 avseende jan-aug på nämndens septembersammanträde.

- En gång om året över utvecklingen av antalet fullvärdiga bostäder och möjligheten till meningsfull sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder. Redovisning kommer att ske i uppföljningsrapport 2 på nämndens septembermöte.

- En gång om året om antalet ungdomar som är engagerade i stadsdelens föreningsliv och hur många av dem som är ledare. Redovisningen kommer att ske i årsrapporten.

- Inför varje terminsslut om elevers besök på museum, teater och skolbio.

Redovisning kommer att ske i februari och i uppföljnings

uppföljningsrapport 2 avseende jan-aug på nämndens septembersammanträde.

- En gång om året om invånarnas uppfattning om nedskräpningen i stadsdelen. Redovisning kommer att ske i uppföljningsrapport 3 på nämndens novembersammanträde.

4 Stadsdelens verksamhet ‌

4.1 Organisationsutveckling och kvalitetsarbete

Förvaltningsledningen har kartlagt den strategiska planeringsprocessen och utifrån den identifierat ett antal övergripande strategiska frågor som bearbetats under 2007 med fortsättning under 2008. För övrigt beskriver verksamheterna sitt arbete nedan.‌

I förskola-skola har organisationen satt sig med parledarskap inom alla rektorsområden. Paren kommer att fortsatta under 2008 med att hitta sätt att effektivisera sin ledningsstruktur utifrån respektive rektors starka sidor. Det strukturerade utvecklingsarbetet (målbildsarbetet) är inne på sitt tredje år och skall under detta år utvärderas i ett lite större omfång än tidigare eftersom målbilden gäller till och med 2008.

Prioriterat mål

Medarbetarnas engagemang som det kommer i uttryck i NMI ska öka.

Verksamhetsområdenas och enheternas arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet, kartläggning av processer, ständiga förbättringar och tidigare beskrivna organisationsutveckling ska kunna ligga till grund för att medarbetarnas engagemang som det kommer i uttryck i NMI ökar.

Uppföljning ‌

Stadsdelsnämnden informeras en gång om året i samband med att resultaten presenteras.

4.2 Mångfald och jämställdhet

Rekryteringen till Tuve-Säves verksamheter på alla nivåer skall bidra till en bättre spegling av befolkningsstrukturen i Göteborg. Att ha en tydlig och genomtänkt rekryteringsprocess är av stor vikt för att minska risken för diskriminering. Under 2007 kommer alla chefer gå utbildning i rekrytering i samband med införandet av ett nytt PA- stöd. Under hösten 2007 genomförs en mångfaldsutbildning med inriktning mot rekrytering tillsammans med andra förvaltningar på Hisingen. Utbildningen riktar sig till chefer och andra nyckelpersoner. Om utbildningen faller väl ut så kommer detta att fortsätta under 2008.

Kunskapen om mångfald och diskriminering måste öka bland både ledare och medarbetare. Åtgärder som riktas mot brukarna kan ge dubbla effekter i form av bättre kvalitet på verksamheten och en ökad kunskap bland medarbetare och ledare.‌

Förvaltningen skall under 2008 genom nätverk på Hisingen ge förutsättningar till kunskapsöverföring och utbyte av erfarenheter och idéer.

Prioriterat mål

- Ledare och nyckelpersoner ska utbildas i jämställdhet på ett sätt som gör att dessa kunskaper kan omsättas i handling.

Se bifogad jämställdhetsplan.

Uppföljning ‌

Stadsdelsnämnden informeras en gång om året över genomförda jämställdhetsutbildningar för ledare. Redovisningen kommer att ske i årsrapporten.

4.3 Folkhälsa

Förvaltningens miljö- och folkhälsosamordnare har i uppdrag att stötta samtliga verksamheter i stadsdelen till att genomsyras av ett folkhälsoperspektiv samt av ett salutogent tänkande. Arbetet baseras på SDF Tuve-Säves handlingsplan för folkhälsoarbete 2006-2010.

Skola och förskola fortsätter att främja en sund livsstil hos barn och ungdomar, framförallt med fokus på kost och motion, trygg och säker sexualitet samt alkohol, narkotika och tobak. Det kommer bl.a. utföras genom ämnet livskunskap som numer har startats upp på samtliga förskolor och skolor i stadsdelen. Under 2008 kommer förskola/skola även börja med en ny form av föräldramöten, där information från läraren byts ut mot diskussioner mellan föräldrar kring gränssättning och barnens livssituationer.

Familjecentralen, föräldraprogrammen samt elevhälsovården kommer att utgöra viktiga aktörer för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar.

Äldres sociala gemenskap ska främjas och utanförskap förebyggas genom mötesplatsen Höjdpunkten samt genom förvaltningens sociala frivilligarbete.

Prioriterade mål ‌

- God och näringsriktig mat ska serveras i stadsdelens verksamheter.

För att stimulera och följa upp arbetet med Göteborgs Stads kostprogram och Livsmedelslagen har förvaltningen utformat ett egenkontrollprogram som stadsdelens verksamheter ska använda sig av. Rapportering kommer att ske i slutet av varje år, sammanställas av kostchefen, samt presenteras i årsrapporten.

- Barn i förskolan och elever i skolan ska ha daglig fysisk aktivitet.

I förskolan bedrivs verksamhet utomhus dagligen vilket gör att målet uppnås. Rektorerna i skolan har krav på arbetslagen att i sina planer ha med hur de på olika sätt ska jobba mot uppsatt mål. Svårast att nå målet är bland de äldre eleverna på Glöstorpsskolan p g a den ”tonårskultur” som råder.

Uppdrag

Förvaltningen kommer att utforma ett årligt välfärdsbokslut, för att följa utvecklingen och fördelningen av folkhälsan i Tuve-Säve. Det långsiktiga syftet är att främja jämlika samhälleliga förutsättningar för hälsa i hela Tuve-Säves befolkning. Välfärdsbokslutet

kommer att utgå ifrån följande 14 indikatorer; valdeltagande, jämställdhet, utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, hög/låginkomsttagare, behörighet till gymnasieskolan, hushåll med ekonomiskt bistånd, ohälsotal, invånare som saknar stabilt boende, anmälda brott, ungdomars drogvanor, kariesfrihet, föreningsdeltagande och ensamhushåll över 75 år. Välfärdsbokslutet kommer att integreras i årsrapporten.

Uppföljning Stadsdelsnämnden informeras‌‌

- en gång om året om brukarnas uppfattning om maten som givits i nöjdhetsenkäter. Redovisningen kommer att ske på bokslutskonferensen.

- en gång om året om matens näringsinnehåll i enlighet med kostplaneringsprogrammet Mathilda. Redovisningen kommer att ske på bokslutskonferensen.

- En gång om året om hur målet om fysisk aktivitet i förskola och skola tillgodoses. Redovisningen kommer att ske i uppföljningsrapport 3 på nämndens novembersammanträde.

4.4 Miljöarbete ‌

Förvaltningens miljö- och folkhälsosamordnare har i uppdrag att stötta samtliga verksamheter i stadsdelen till att miljöanpassas. En miljötävling har utlysts i förvaltningen till syfte att belöna de enheter som arbetar mest ihärdigt med att miljöanpassa sina verksamheter samt till syfte att stimulera miljöanpassning.

Förvaltningens miljöledningssystem och strukturerna kring mål, revision och redovisning kommer att fortsätta att utvecklas.

I samarbete med hyresvärdarna Medichus och LFF ska förvaltningen verka för en utveckling av källsorteringen.

Prioriterade mål

El-effektiviteten ska öka.

Förvaltningen kommer att fortsätta samarbeta med hyresvärdarna LFF och Medichus för att få årliga årsredovisningar över elförbrukningen per fastighet och för att kunna göra uppföljning av energisparåtgärder.

Under 2008 kommer förvaltningens skolor och förskolor, i samarbete med LFF, Agenda 21 Göteborg och sju andra stadsdelsförvaltningar, starta upp ett klimatinvesteringsprojekt. Projektet innebär att projektets målgrupp, personal och barn på förskolor och skolor, får information och utbildning om sambanden mellan energianvändning, klimat och miljö. Detta förväntas i sin tur leda till ett förändrat beteende hos de medverkande, som ska gynna en hållbar energiförbrukning i förskolorna och skolorna.

Förbrukningen av fossila bränslen ska minska

I dagsläget hyr förvaltningen sammanlagt 25 bilar av Gatubolaget, varav 13 stycken är miljöbilar. De flesta av miljöbilarna är gasdrivna. I takt med att nya avtal skrivs med Gatubolaget, kommer bilarna att bytas ut mot miljöbilar. Den förvaltningsgemensamma bilpoolen ska fortsätta att utvecklas, för att den ska bli än mer användarvänlig. Syftet med

bilpoolen är att medarbetare ska slippa åka bil till arbetet, på grund av att arbetet kräver bil.

Läs även under det prioriterade målet att resande med kollektivtrafik och cykel ska öka i förhållande till biltrafiken.

Andelen ekologiska produkter i den mat som serveras i verksamheterna ska öka till minst 15 procent under 2008.

Förvaltningen kommer att prioritera inköp av ekologiska livsmedel inom ramen för avsatt budget. Målsättningen är att öka andelen ekologiska livsmedel till 15 procent.

Förvaltningen kommer att satsa på utbildning för den personal som köper in matvaror, i hur kvantiteten ekologiska livsmedel kan ökas utan att kostnaderna blir avsevärt högre.

Hälften av verksamheterna ska vara miljödiplomerade av Göteborgs stads miljöförvaltning under 2008 och alla ska vara diplomerade senast 2010.

Förvaltningen ämnar att bli en miljödiplomerad förvaltning som helhet vid årsskiftet 2007/2008. Vidare har förvaltningen utformat en detaljerad fyraårsplan över vilka enheter som specifikt ska miljödiplomeras vilket år. Förvaltningen har för avsikt att följa planen, vilken innebär att samtliga enheter kommer att vara diplomerade år 2010. Under 2008 kommer alla enheter inom äldreomsorgen diplomeras tillsammans med matgruppen.

Kostnaden för miljödiplomeringen under 2008 beräknas bli 225.000 kr – 450.000 kr.

Uppföljning Stadsdelsnämnden informeras‌‌

- I uppföljningsrapport 2 om förbrukningen av el och fossila bränslen.

- I uppföljningsrapport 1 och 3 om andelen ekologiska produkter i maten.

- i årsrapporten om den detaljerade fyraårsplanen för miljödiplomeringen samt vilka enheter som har blivit diplomerade.

4.5 Stadsdelsutveckling ‌‌

Samverkan kring skötsel och den fysiska planeringen

Förvaltningen kommer aktivt att samverka med och påverka stadens övriga förvaltningar och bolag, när det gäller viktiga frågor som ligger utanför stadsdelsnämndens befogenheter. Synpunkter från invånarna kommer att förmedlas till berörd instans och på hemsidan informeras om Göteborgs trafikinformationscentral som tar emot och förmedlar synpunkter om den fysiska miljön.

Förvaltningen kommer att fortsätta med trygghetsvandringarna och komplettera dem med en stadsvandring med inriktning på utveckling och utbyggnad av stadsdelen.

Förvaltningen deltar i samverkansprojektet ”Trygg och vacker stad.” Arbetssättet i denna samverkansgrupp, med företrädare från Park- och naturförvaltningen, Trafikkontoret, Stadsbyggnadskontoret, Miljöförvaltningen Framtiden AB, m fl är gränsöverskridande för att planering och genomförandet av insatser blir effektivt.

Tuve torg

Det är angeläget att värna om ett attraktivt Tuve torg med ett rikt utbud av verksamheter som riktar sig till Tuve-Sävebor i alla åldrar. Den pågående upprustningen av Tuve torg med nya verksamheter som kulturhus, äldreboende och familjecentral förstärker torgets innehåll och medför ett förbättrat kundunderlag för hela torget.

Bostäder ‌

Stadsbyggnadskontoret har inte ändrat uppfattning om bostadsbyggnation i Säve. Deras ställningstagande är att nybyggnationen av bostäder på Östra Hisingen inom överskådlig tid skall ske väster och norr om Kärra. Förvaltningen kommer dock fortsättningsvis i kontakterna med stadsbyggnadskontoret att understryka behovet av bostadsbyggnation i Säve.

Gång –och cykelvägar ‌

Förvaltningen kommer att verka för att stadsdelsnämndens starka önskemål om fler gång- och cykelvägar i stadsdelen får genomslag i Trafikkontorets planering.

Naturområden

Naturområdena är viktiga både för miljön och för möjligheten till rekreation. Huvuddelen av den byggnation som förhoppningsvis kommer att ske i Tuve blir på grönområden. Det är i detta sammanhang viktigt att vissa utvalda större områden säkerställs som grönområden. Ett av de viktigaste områdena i stadsdelen är Hisingsparken. Framtiden för Hisingsparken är dock planjuridiskt osäker och det är därför viktigt att området säkerställs.

Kommunikationer

Bra kommunikationer till och från stadsdelen bidrar både till ökad tillgänglighet och bättre miljö. Den nya stombussen till och från Tuve är en bra grund för detta. Det är viktigt att stombusslinjen kompletteras med kollektiva kommunikationer för invånare som bor avsides och för invånare med funktionshinder. Förvaltningen kommer att fortsätta sin diskussion med Färdtjänstförvaltningen som syftar till att Tuve-Sävebornas behov av anropsstyrd kollektivtrafik och av att ”Trygga rundan” trafikerar stadsdelen, beaktas i Färdtjänstförvaltningens fortsatta planering.

Sporthall

För närvarande förs diskussioner med IOFF om förutsättningar för en sporthall i anslutning till Glöstorpsskolan eftersom skolans idrottshall är stängd på grund av osäker takkonstruktion. Resultatet av dessa diskussioner är för närvarande ovisst.

Näridrottsplats

Under våren 2007 har en grupp träffats, med representanter från stadsdelsförvaltningen och IOFF för att undersöka förutsättningarna för en näridrottsplats i anslutning till Glöstorpsskolan. Om inte det finns förutsättningar att bygga en sporthall vid Glöstorpsskolan kommer arbetet kring en näridrottsplats att ta ny fart 2008.‌

4.6 Arbetsmarknadsinsatser ‌

Implementeringen av Delta i ordinarie verksamhet innebär att Tuve-Säves stadsdelsbidrag till Delta minskar. Samtidigt behöver det bidrag som stadsdelen lägger direkt till Arbetsmarknadstorget och Lundbykajen öka i motsvarande grad för att behålla dessa aktiviteter i nuvarande omfattning.

Inom stadsdelen planeras för att kunna erbjuda sommarpraktik för ett antal 8:or och 9:or även 2008. Stadsdelens samtliga verksamheter behöver ha beredskap att ta emot praktikanter, exempelvis SFI-studerande och andra personer som behöver träning i form av praktikplats innan de kan söka ordinarie arbete eller utbildning. Rutiner tas fram för att underlätta för socialbidragsberoende personer att få praktik.

Tillsammans med försäkringskassa och arbetsförmedling fortsätter arbetet med att öka funktionshindrade människors möjlighet till arbete. Unga vuxna har vid skoltidens slut rekommendationer från skolan huruvida arbete på öppna marknaden eller lönebidrag är att rekommendera. Om de inte bedöms redo att ta ett arbete kommer de att kunna erbjudas en utvecklingsplats i den nystartade dagliga verksamheten; Gröna husets servicegrupp.‌

5 Budget per verksamhet ‌‌

5.1 Förskola – skola – skolbarnsomsorg ‌

Modersmålsstödet i förskolan och modersmålsundervisningen i skolan ska utvecklas och målet är att ge barn och elever stöd i sin utbildning så att de når en högre måluppfyllelse.

Tilldelad budgetram ger inte utrymme för att starta modersmålsstöd i förskolan. I skolan har rektorerna som mål att involvera modersmålslärarna bättre i övrig verksamhet och det utvecklingsarbete som bedrivs.

Genom mer personal och andra vuxna inom förskola, skola och skolbarnomsorg stärks förutsättningarna för en trygg och stimulerande miljö där varje barn och elev får det stöd och den uppmuntran det behöver för att utvecklas. Skolhälsovården ska förstärkas.

Den befintliga personaltätheten bibehålls och den pedagogiska utvecklingen sker enligt framtagen målbild.

Förstärkning sker inom skolhälsovården i och med att vi budgeterar samma resurser inom området samtidigt som elevantalet sjunker 2008 och även har sjunkit under 2007.

Arbetet med att utbilda anställda inom förskolan i genusfrågor ska fortsätta. Antalet förskoleavdelningar med dokumenterat genusarbete ska öka. Xxxxxx ska arbeta för att elevernas val till gymnasiet blir mindre könssegregerat.

Både förskole- och skolpersonal har under 2007 fått utbildning i genusfrågor. Utvecklingen fortsätter lokalt inom varje enhet. För att få större ”driv” i frågan finns behov av någon utvecklingsledare/genuspedagog som kan vara ett stöd i processen men det finns inte utrymme för ett sådant uppdrag inom tilldelad budgetram.

Barn i behov av särskilt stöd ska erbjudas den hjälp de behöver. Förutsättningar ska ges för alla elever att få godkänt i samtliga ämnen.

Med tilldelad budgetram är det svårt att säga att alla barn får den hjälp de behöver. Verksamheten utvecklas ständigt för att inom gällande ekonomiska ramar på ett bättre sätt tillgodose de behov som individerna har. Ett stort fokus ligger på utvecklingen av de individuella utvecklingsplanerna och åtgärdsprogrammen. Det finns ett stort behov av ökade resurser, framförallt specialpedagogresurser.

Särskolan och skolans integrering ska stödjas

Vi ligger långt framme med inkluderingen av särskolan. Förändringen från och med 1 januari 2008 är att särskolan går in i nämndens befolkningsansvar. En träningssärskola (Hinnebäcksskolan) som geografiskt är placerad i stadsdelen kommer från och med 1 januari att tillhöra nämndens verksamheter. Rektor för denna skola kommer att tillhöra ledningsgruppen för förskola-.skola, vilket än mer ger förutsättningar för det fortsatta inkluderingsarbetet.

Inom skolbarnomsorgen ska skolbarnen erbjudas en trygg och stimulerande fritidsverksamhet.

Vi har under flera år tvingats skära i personaltätheten inom skolbarnsomsorgen. Det finns ett klart behov av personalökning som tyvärr är svårt att tillgodose med tilldelad budgetram. Stadsdelens f-5 skolor har som målsättning att än bättre integrera skolbarnsomsorgen med skolan samtidigt som man utvecklar skolbarnsomsorgens egen verksamhet.

Prioriterat mål ‌

- andelen elever som väljer friskola ska minska

Ett fortsatt strukturerat utvecklingsarbete enligt framtagen målbild skall förhoppningsvis öka konkurrenskraften och bl.a. ge effekten att större andel elever väljer våra egna kommunala skolor.

Ett försök till samarbete med Hisingen Hockey ska inledas för en eventuell hockeyprofil på Glöstorpsskolan.

För att göra Glöstorpsskolan mer fysiskt attraktiv krävs en uppfräschning av lokalerna. LFF har inte avsatt några större medel för ett sådant underhåll och det finns inte utrymme att ta av förskola-skolas tilldelade budgetram.

Uppföljning

- stadsdelsnämnden informeras efter varje terminsstart om antalet friskoleelever och dess andel av samtliga elever.

Konsekvenser förskola ‌

De vi är till för: Vi kan behålla 2007 års personaltäthet. Den tryggar den pedagogiska utvecklingen, säkerheten m.m. för barnen och att de förhoppningsvis i liten skala behöver byta avdelningar vid personals sjukdom etc.

Enligt statistiken och prognosen bör vi klara full behovstäckning under 2008. Det finns dock risk för en kö på grund av att Göteborg är ett upptagningsområde och att grannstadsdelarna har aviserat problem med full behovstäckning under 2008.

Förhoppningsvis skall ökade intäkter tack vara fler sålda platser i så fall kunna finansiera en expansion i Säve. Prognosen säger att antalet förskolebarn ökar 2009, vilket måste noteras och arbetas med under 2008.

Medarbetare och utveckling: Bibehållen personaltäthet gör att inte belastningen ökar för personal och ledare. Rektorerna jobbar med att hitta bra planerade lösningar på att ge möjlighet till tid för pedagogiska diskussioner, kompetensutveckling, planering, fackligt arbete m.m. Noteras skall att det fortfarande är låg personaltäthet inom förskolan i Tuve- Säve. Vi kan se att sjukfrånvaron har fortsatt att minska något under 2007 och hoppas den kan fortsätta minska under 2008.

Verksamhet och processer: Målen för verksamhetens utveckling sätts utifrån tillgängliga resurser. Det innebär att vi med bibehållen bemanning kan hålla samma fart på utvecklingen som under 2007. Det finns en framtagen målbild för förskola och skola som gäller till och med 2008. Där finns tydliga utvecklingsområden definierade.

Uppdrag och ekonomi: Föreslagen budgetram innebär att vi behåller samma personaltäthet som vi har under hösten 2007. För att kunna lägga en budget i balans bör noteras att det inte finns någon marginal i budgeterade kostnader för köpta platser, köpta stödplatser eller övrigt extra stöd. Likaså har respektive enhet inte kunnat budgetera med några marginaler.

Osäkerhetsfaktorer i budget: Xxxxx köpta platser från enskilda förskolor samt eventuellt ökade behov av insatser för barn i behov av särskilt stöd. Kösituationen under 2008 är också en osäkerhetsfaktor.

Konsekvenser skola ‌‌

De vi är till för: Med föreslagen budgetram kan vi fortsätta den positiva utveckling där vi bl a från och med ht -05 har två särskilda undervisningsgrupper - en på Tångenskolan och en på Glöstorpsskolan, där vi tar hand om elever med specifika diagnoser. Med den utvecklingsplan som finns bl.a. inom områdena IUP och åtgärdsprogram ska vi också kunna ge bättre stöd åt elever i behov av särskilt stöd. Det finns samtidigt ett tydligt behov av större lärartäthet för att än bättre kunna tillgodose dessa elevers behov.

Enligt beräkningar skall skolan totalt i Tuve-Säve kunna bibehålla den lärartäthet som vi haft under 2007. Det kan ske vissa förändringar på skolnivå. Glöstorpsskolans elevtal minskar med cirka 30 elever hösten 2008 vilket ställer krav på en organisation som kan anpassa sig efter minskad budgetram.

Vi balanserar på en mycket skör tråd vad gäller ett antal elever med mycket särskilda behov. Under 2007 har vi lyckats behålla de flesta i våra skolor men Individ och Familjeomsorgen har i samråd med skolan gjort någon placering under 2007 och har höjt

ett varnande finger för att det finns oro för att vi måste placera någon eller några elever ytterligare under 2008 där elevplatserna är dyrare än ”vanlig tariff”. Det finns också elever med mycket svår problematik som inte är kopplade till IFO som eventuellt måste placeras på någon särskild skola som kan ta hand om sådan problematik.

Medarbetare och utveckling: Vi ska, enligt plan, kunna nå uppsatta mål i den gemensamma målbilden för förskola och skola. Det är ett stort tryck på personalen inte minst när det gäller resurser och krav för att kunna möta ett antal av våra elever som är i behov av särskilt stöd.

Vi hoppas kunna behålla det låga sjukfrånvarotalet som finns inom skolan.

Inga personalneddragningar kommer att vidtas utöver det som blir p g a minskat elevunderlag, vilket innebär att verksamheten totalt sett kan fortsätta med i princip samma personaltäthet per elev som under 2007. Vissa förändringar kan dock ske på skolnivå.

Verksamhet och processer: Vi ska, enligt plan, kunna nå uppsatta delmål i den gemensamma målbilden för förskola och skola.

Uppdrag och ekonomi: Med föreslagen budgetram har vi inte budgeterat med några marginaler t.ex. för elever som går i friskola och andra kommunala skolor. Vi har räknat med att samma procentuella andel väljer andra skolor precis som i september 2007 och eftersom antalet elever minskar hösten 2007 budgeterar vi ett numerärt minskat antal elever som väljer andra skolor än våra egna. Det är självklart en klart oviss prognos. I den budget som läggs finns heller inga marginaler för eventuella placeringar av elever på skolor som kostar mer än ”vanlig tariff”. Skolornas budgetar kommer också att läggas med minimala eller obefintliga marginaler.

Osäkerhetsfaktorer i budget: Köpta och sålda platser, Särskilda undervisningsgruppen ”Nedergård”:s sålda platser måste fortsätta i samma mängd samt det totala antalet köpta platser för elever med särskilda behov. Eventuellt tillkommande insatser för elever i behov av särskilt stöd på våra egna skolor och på friskolor är också en osäkerhetsfaktor.

5.2 Äldreomsorg med hemsjukvård ‌‌

Äldre Tuve-Sävebor skall kunna bo kvar i sin invanda miljö och få den service och hjälp de behöver för att kunna leva ett gott liv. Antalet invånare över 65 år ökar 2008 – 2009 i samtliga åldersklasser, dock mest i gruppen 65 – 74 år.

Hur äldre kan påverka och få ett ökat självbestämmande över sin vardag både i hemtjänst och inte minst i äldreboende, kommer att vara en central fråga även under 2008. För hemsjukvårdens del gäller det att kunna möta alla patienter i alla åldrar med kunskap och samarbete.

Stimulansmedel från socialstyrelsen ger oss möjlighet att förbättra arbetet med sociala aktiviteter i äldreboende och i ordinärt boende samt att arbeta med uppsökande arbete tillsammans med primärvården på Hisingen. För att stärka och stödja de anhöriga har vi erhållit medel från länsstyrelsen.

Ett begynnande EU-projekt tar allt fastare form, där den bärande idén är att kunna kartlägga Alzheimeromsorgen i Europa och lyfta fram goda exempel.

I våra äldreboenden mäter vi omsorgsnivåerna varje månad och ser med oro på att tyngden ökar. Det finns ett klart behov av fler undersköterskor men detta kan inte göras

med föreslagen budgetram. Ersättningen till hemtjänsten är sedan flera år en av de lägsta i Göteborg. Inte heller där kan vi höja tilldelningen mer än marginellt. Antalet personer i äldreboende ligger lägst i Göteborg men budgetramen för 2008 tillåter inte heller att fler Tuve-Sävebor kan beviljas lägenhet i äldreboende.

Prioriterade mål

- Äldre med ett ökat vård- och omsorgsbehov behöver trygghet och inflytande över sin livssituation, därför ska de äldre få utökade valmöjligheter när det gäller vilka insatser som ska utföras inom ramen för beviljad hemtjänst.

Med ökade resurser från socialstyrelsen och en ny framtagen målbild 2008 – 2010 för äldreomsorgen, skall detta förbättra.

- Äldre har behov av mänsklig samvaro, därför ska äldres möjligheter att vistas ute och delta i sociala aktiviteter öka.

Vi skall arbeta för att öka tryggheten, inflytandet och bemötandet i vardagen för brukare med hemtjänst samt öka medarbetarnas kompetens om brukarinflytandet.

Uppföljning

- en gång om året skall en redovisning av hur de äldres valmöjligheter utökats när det gäller insats som skal utföras inom ramen för beviljad hemtjänst. Redovisningen görs i årsbokslutet.

- en gång om året om utvecklingen av äldres inflytande över det kommunala stödet och dess möjligheter till utevistelser och sociala aktiviteter. Redovisningen görs i årsbokslutet.

Uppföljning

- en gång om året skall en redovisning av hur de äldres valmöjligheter utökats när det gäller insats som skal utföras inom ramen för beviljad hemtjänst. Redovisningen görs i årsbokslutet.

- en gång om året om utvecklingen av äldres inflytande över det kommunala stödet och dess möjligheter till utevistelser och sociala aktiviteter. Redovisningen görs i årsbokslutet.

Konsekvenser för äldreomsorgen med hemsjukvården:

De vi är till för:

Vi fortsätter med ÄldreGuiden på dagtid till 2008 03 31. 2008 04 01 är preliminärt startdatum för ÄldreLotsen på Hisingen.

Uppsökande och Förebyggande arbete kan förstärkas med hjälp av medel från socialstyrelsen och från medarbetare från Tuve vårdcentral. Under 2008 kommer vi att fortsätta arbetet med fallprevention i äldreboende samt börja med liknande metod för de boende i ordinärt boende. I Hisingens äldreplan för år 2008 – 2010 har vi slagit fast att ”omsorgstagare väljer själv vilka insatser som skall utföras inom den beviljade tiden”. Vi skall medverka med två team i ”Ett gott liv på äldre dar” där mat/måltider och det sociala aktiviteter är grundbulten.

Vården i livets slutskede har en hög kvalité som skall bibehållas och den palliativa vården skall kvalitetssäkras.‌

Samarbetet med primärvården och SU/Östra kommer att intensifieras i syfte att all vård skall erbjudas på rätt nivå. Vi arbetar med närvård för att kunna minimera antalet besökare till akutintagen.

Att få tillgång till äldreomsorg på egna modersmålet är viktigt och vi samarbetar med andra stadsdelar för att möjliggöra detta.

Ett arbete är påbörjat för att öka aktiviteterna under alla dagar och kvällar på nya Glöstorpshöjden.

Medarbetare och utveckling:‌

Kompetensstegen ger även under 2008 nya möjligheter till fortbildning. Inga medarbetare kan under 2008 förkovra sig via Lärande På Arbetsplatsen (LPA) på grund av att vi saknar ekonomiska möjligheter. Senior Göteborg ger oss möjligheter att delta i inflytandeprojekt där medarbetarna kan utveckla sin kompetens. På Glöstorpshöjden planeras att rekrytera två ledare, parledarskap, med start 2008 01 01.

Verksamhet och processer:‌

Under 2008 kommer vi att starta vårt målbildsarbete för hela äldreomsorgen och hemsjukvården.

Uppdrag och ekonomi:

Fortsatt sträng budgetdisciplin/budgetkontroll! En översyn av arbetet på natten skall göras riktat mot äldre i ordinärt boende med beviljade insatser enligt socialtjänstlagen. All personalfrånvaro kommer inte att kunna täckas på äldreboende eller i Hemvården.

Osäkerhetsfaktorer i budget ‌

1. Den centralt beslutade PA-reformen kommer att under våren att kosta cirka 300 tkr vilket inte finns täckning för i vår budget. 2. Under hösten kommer även utbildning i nya ITV-satsningen att medföra långa och kostsamma perioder innan allt blir bättre under 2009. 3. Grundutrustningen i våra äldreboende avseende hjälpmedel behöver efter ett antal år nu bytas ut och förnyas. 4. Puckelkostnader för ombyggnad/flytt av stadens äldreboende fortsätter och ingen täckning finns för detta i äldreomsorgens budgetram.

5.3 Funktionshinder

I verksamheterna pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete där varje personalgrupp utifrån brukares behov har olika inriktning. Habiliterande arbetssätt som används är bl.a. taktil kommunikation, konduktiv samt tydliggörande pedagogik. Målet är att ge stöd så att den enskilde ges goda möjligheter att leva ett liv som andra.

2008 kommer att innebära ett omfattande arbete med att hitta ersättningslokaler till några av boendena i stadsdelen.

Den dagliga verksamheten utvecklas för att tillgodose behov hos fler målgrupper. En servicegrupp har tillkommit. Nuvarande dagcentral måste flytta och arbetet med att hitta ersättningslokaler pågår.

Biståndsbedömningen är grunden för att de insatser stadsdelen ger till funktionshindrade blir av god kvalitet och utifrån den enskildes och anhörigas behov. Utredningsmetodik och dokumentation, liksom individuella planer som regelbundet följs upp, är viktiga instrument i arbetet. För närvarande ökar behov och omfattning av stöd till enskilda, vilket har inneburit ökade kostnader. För 2008 kommer mycket arbete att fokuseras kring att hitta de mest verksamma och samtidigt kostnadseffektiva insatserna till målgruppen.

Funktionshindrade personer och människor från andra kulturer skall kunna ta del av förvaltningens information och också få lämpligt stöd att kommunicera. Arbetet med att förbättra förvaltningens information och kommunikation med medborgarna fortsätter i enlighet med stadsdelens åtgärdsplan 2007 – 2010.

Ett samarbete mellan kommunen och Västra Götalandsregionen när det gäller målgruppen personer med psykiatrisk problematik är etablerat i samtliga regioner och även på Hisingen (Hissam psykiatri). Viktiga målgrupper är unga vuxna och personer med både missbruk och psykiskt funktionshinder (s.k. dubbeldiagnoser).

För närvarande utreds förutsättningarna för att stödet till personer som bor i vanliga bostäder, oavsett om de behöver stöd tillfälligt pga sjukdom eller mera långsiktigt pga funktionshinder, kan samordnas inom ramen för en utökad boendestödsgrupp.

Konsekvenser

De vi är till för:

I våra verksamheter fortsätter arbetet för att stärka den enskildes självständighet, ge en god omvårdnad samt samarbeta med anhöriga gode män eller andra som är viktiga för den enskilde. LSS-lagstiftningen innebär omfattande rättigheter för den enskilde men om det finns möjlighet att erbjuda en insats på ett alternativt sätt, kanske i egen regi, kan det innebära förändringar för brukaren.

Medarbetare och utveckling:

Hisingsövergripande utbildningsseminarier för personal inom området fortsätter under 2008.

Tyvärr kan verksamheterna inte skicka någon medarbetare på den kompetensgivande LPA-utbildningen (lärande på arbetsplatsen) då kommunen centralt inte längre ger ekonomiskt stöd till stadsdelarna för vikariekostnaderna.

Handledning, reflektion, kommunikation samt utveckling av metoder är fortsatt prioriterat. Medarbetarskapet och ledarskapets betydelse avseende arbetsmiljön bör kontinuerligt lyftas till diskussion.

De förändringar av verksamheter som planeras, kommer att innebära ändrade arbetsförhållanden för berörd personal. Delaktighet i processerna är en förutsättning för att lyckas.

Verksamhet och processer:

Inom flera delar av funktionshinderverksamheten pågår utvecklings och förändringsarbete, både avseende lokaler och innehåll i verksamheterna.

För att kunna utveckla arbetet med de psykiskt funktionshindrades aktiviteter och sysselsättning, samtidigt som flera personer behöver erbjudas boendestöd, behövs en utökning av resursen. Denna kan samordnas med stöd som ges till andra målgrupper för att bli mera flexibel. Det kan balanseras mot minskade kostnader för köpta tjänster så att kostnaden blir oförändrad, även om det initialt kan innebära ökade kostnader.

Uppdrag och ekonomi:‌‌

Funktionshinderområdet har ett utsatt ekonomiskt läge. Flera nya insatser, framförallt inom personlig assistans, behov av stöd till personer som fått ett hastigt ökande vårdbehov, nya behov av boende för psykiskt funktionshindrade, samt nytillkomna brukare med stort vårdbehov har inneburit kraftiga kostnadsökningar under 2007. Arbetet med att hitta de mest effektiva och tillräckligt bra insatserna för att tillgodose den enskildes behov och rättigheter inom befintlig ekonomisk ram har högsta prioritet.

Förbättrad tillgång till lägenheter innebär att antalet långvarigt boende på institutioner utanför Göteborg kan minskas. Den enskilde kan ges stöd i en vanlig lägenhet av ett kvalificerat boendestöd, vilket innebär bättre utnyttjande av våra resurser. Likaså innebär satsningen på en utökad boendestödsgrupp att kostnaderna för externt köpt stöd minskar.

Den nya dagliga verksamheten är inte helt finansierad 2008, men kommer att vara det 2009, då kostnaderna för tillkommande personer balanseras med utökat kommunbidrag.

Osäkerhetsfaktorer i budget ‌

En rad faktorer bidrar till att de ekonomiska förutsättningarna är oklara. Det är osäkra intäkter, framförallt från Försäkringskassan, osäkerhet kring utvecklingen av omsorgsbehov hos personer med stora behov, eventuella kostnader för omstrukturering och flyttning av daglig verksamhet samt när i tiden den beräknade flyttningen av personer från institution till eget boende kan verkställas.

5.4 Individ och familjeomsorg

Det systematiska arbetet med att minska försörjningsstödet fortsätter. Inriktningen är att göra tiden som den enskilde är beroende av ekonomiskt bistånd så kort som möjligt.

Inom verksamheten finns speciellt ansvariga för att kvalitetssäkra arbetet med våldsutsatta kvinnor och för att tillgodose barnperspektivet i alla sammanhang.

För barn och ungdomsenheten fortsätter arbetet med att hitta insatser i öppna former som är individuellt anpassade till familjernas olika behov. Inriktningen på hemmaplanslösningar är förankrad hos all personal. I det förebyggande arbetet är föräldrautbildningar, framförallt Kometkurserna för småbarnsföräldrar och kurser för tonårsföräldrar viktiga att fortsätta med. Stadsdelarna på Hisingen har fått projektmedel från Länsstyrelsen för att kunna utveckla föräldrastöd, i första hand inom ramen för Kometprogrammen. Starten av Familjecentralen, där det också bedrivs öppen förskola, har förstärkt samverkan och möjligheterna till förebyggande arbete.

I stadsdelen arbetar vi gränsöverskridande med att tidigt identifiera barn som är i behov av särskilt stöd.

Den boendesociala situationen är för många Tuve-sävebor fortsatt problematisk. Under 2008 kommer ytterligare lägenheter i ordinarie bostadsbestånd att bli tillgängliga för socialtjänstens och funktionshinderverksamhetens målgrupper, under förutsättning att kommunen ansvarar för att tillräckligt stöd i boendet kan erbjudas. I takt med att personer med omfattande psykosocial problematik erbjuds lägenheter, behöver därför boendestödet utvecklas.

Prioriterat mål ‌

- Kriminalitet och drogmissbruk ska minska.

Missbruksutvecklingen oroar. För att förstärka arbetet är nu två socialsekreterare specialiserade mot arbete med missbrukare. Detta har inneburit en kompetensökning, som fått till följd att flera personer motiverats till behandling med gott resultat.

Förebyggande och tidiga insatser behövs. Behandlingsinsatser till unga vuxna har hög prioritet. Samarbete kring missbruksfrågor utvecklas mellan Hisingens stadsdelar, liksom samverkan med psykiatrin. Psykiatrisamverkan på övergripande och regional nivå håller på att ta form, bland annat genom det arbete som pågår mellan kommunen och regionen.

För att förebygga kriminalitet och drogmissbruk hos ungdomar har samverkansgruppen för ungdomar i stadsdelen en viktig roll, liksom samarbetet inom ramen för Ung och Trygg. Det goda samarbetet med polisen ger bra förutsättningar för att tidigt identifiera ungdomar i riskzonen.

Uppdrag ‌

- Individ- och familjeomsorgen ska samarbeta med fritidsverksamheten kring riktat förebyggande arbete bland ungdomar.

- Förutsättningarna för att utöka stödinsatserna i hemmet, för att minska institutionsvård, ska fortsätta.

Uppföljning Stadsdelsnämnden informeras:

- en gång om året om hur många tuve-sävebor som saknar ett stabilt boende.

- en gång om året om utvecklingen av kriminalitet och drogmissbruk i stadsdelen.

Konsekvenser

De vi är till för:

Det bistånd som en person söker (t ex in form av boende eller behandlingshem) kan ibland inte beviljas i enlighet med dennes önskan eftersom socialsekreterarens uppgift är att hitta det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet, som också kan tillgodose behoven hos den enskilde.

Medarbetare och utveckling:

Personalens fokus ska vara att arbeta med alternativa lösningar, göra korrekta bedömningar, snabba uppföljningar och bidra till utvecklingen. Allt detta kan upplevas pressande, samtidigt som det också är utvecklande för den enskilde. Vuxengruppen har, trots att antalet försörjningsärenden minskar, en hög arbetsbelastning som måste följas noga. Arbetsledningen har ett stort ansvar att se till varje medarbetares arbetssituation och ge ett gott stöd.

Verksamhet och processer:

Fortsatt arbete med alternativa lösningar, korta institutionsplaceringar, god eftervård, individuellt utformat stöd. Systematiskt arbete med att motivera missbrukare till behandlingsinsatser. Stabila boendelösningar med individuellt anpassat stöd.

Uppdrag och ekonomi:

Verksamheten ska fokusera kring uppgiften att minska kostnaderna i förhållande till årets utfall, samtidigt som de insatser vi beslutar om ska vara hjälpsamma och till bästa möjliga nytta för den enskilde.

Osäkerhetsfaktorer i budget ‌

Den största osäkerhetsfaktorn är liksom tidigare år nivån på köpta insatser, samt hur stor volym ärenden som tilldelas stadsdelen via socialjouren. Dessa personer saknar alltid boende och har ibland omfattande psykosocial problematik.

5.5 Fritid och kultur ‌

Prioriterade mål.‌

- Alla barn i grundskolan ska, förutom ordinarie undervisning, ges plats i kultur- musikskolans verksamhet uppnås ‌

Kostnader för köpta tjänster minskas i Kulturskolan, elever kan erbjudas alternativa val.

Konsekvenser ‌

De vi är till för:‌

Kulturskolan får ett minskat utbud

Bibehållen tillgänglighet till våra anläggningar.

Medarbetare och utveckling:‌

Budgetramen innebär inte personalreduceringar i verksamheterna

Personalen arbetar integrerat med kultur och fritidsverksamheten vilket skapar delvis nya arbetsuppgifter och samarbetsformer

En fortsatt utveckling av målbildsarbetet för Kulturpunkten

Verksamheter och processer ‌

Samverkan med gamla och nya brukargrupper kommer att ske samt fortsatt utveckling av nya verksamhetsformer i Kulturpunkten.

5.6 Service ‌

Konsekvenser ‌

De vi är till för ‌

Föreslagen budgetram innebär att kostnadsanpassning måste ske.

Ett vikande underlag för Matgruppen påverkar kostnader av livsmedel.

Lägre standard i skolorna på salladsbordet ‌

Vid korttidsfrånvaro sätts inga vikarier in dag ett. Det gäller mat- och städgruppen och innebär en ökad användning av papperstallrikar samt att lokaler blir ostädade.

Medarbetare och utveckling ‌

Minskad budgetram innebär inte personalreduceringar vikarie anskaffning från dag två ‌

Konsekvenserna drabbar kunderna mer än medarbetarna eftersom moment som ingår i den dagliga driften inte blir utförda

Prioriterade mål: Andelen ekologiska produkter i den mat som serveras i verksamheterna ska öka till minst 15 procent under 2008.‌

En kostnadsanpassning av livsmedel påverkar inköpen av ekologiska produkter. Måluppfyllelsen blir svår att genomföra.‌

Föreslagen budgetram innebär att kostnader för köpta tjänster inom städgruppen minskas.‌

5.7 Administration och förvaltningsgemensamt ‌

Konsekvenser ‌

Medarbetare och utveckling: Det blir ingen förändring 2008 för den administrativa personalen.

Verksamhet och processer:

Kvalitetsarbetet fortsätter för ständig utveckling och effektivisering av processer.

Osäkerhetsfaktorer i budget:

IT-budgeten är osäker inför 2008 men förvaltningen har räknat med indexuppräknad budget 2007.

6 Personal

Sjukfrånvaron ska minska

Arbetet med att skapa hälsosamma arbetsplatser skall fram för allt ske genom ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna.

Sjukfrånvaron skall minska genom såväl hälsofrämjande som tidiga och snabba rehabiliterande insatser. Hälsoinformatörer finns på varje arbetsplats och deras uppdrag är att uppmuntra och inspirera medarbetare till att ta ansvar för den egna hälsan och ett

aktivt fysiskt liv. En fortsatt satsning på friskvård kommer att erbjudas de anställda i form av både fysiska och kulturella aktiviteter.

Personalavdelningen har utifrån Göteborgs Stads rehabiliteringsvägledning tagit fram riktlinjer som skall underlätta rehabiliteringsarbetet för den enskilda chefen. Tydliga checklistor och rutiner skall skapa en större trygghet för både chefer och medarbetare vad avser rehabiliteringsarbetet och ge förutsättningar för att rehabiliteringsärendena kommer till tidigare avslut. Förvaltningen vill styra användandet av företagshälsovården till att i högre grad användas för förebyggande arbete samt handledning och i mindre utsträckning till behandlande insatser.‌

Stadsdelarna på Hisingen har tidigare beviljats ekonomiska medel för att ta fram metoder för att få anställda med tidsbegränsad sjukersättning åter i arbete. Projektet, som kallas SER, kommer att pågå även under 2008.‌

Medarbetarnas nöjdhet såsom den mäts i medarbetarenkäten ska öka.‌‌

Arbetet med att öka medarbetarnas nöjdhet skall i första hand öka genom de förbättringsåtgärder som utförs på de enskilda arbetsplatserna inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det tidigare missnöjet med den fysiska miljön bör under 2008 bli bättre då många lokaler har rustats upp.‌

Alla ofrivilligt deltidsanställda ska erbjudas en heltidstjänst senast under 2009.

Den övervägande delen medarbetare som är ofrivilligt deltidsanställda arbetar inom förvaltningens äldreomsorg. Under 2007 genomfördes ett försök att helt minska timanställda och erbjuda heltidsanställningar till de anställda på Glöstorphöjdens äldreboende. Lönekostnaden blev allt för hög och försöket har fått avbrytas då det inte har funnits utrymme för kostnader. Detta medför att andelen ofrivilligt deltidsanställda kommer att vara högre vid ingången av 2008.

Det är av stor vikt i ett kompetensförsörjningsperspektiv att förvaltningen kan erbjuda trygga anställningar och den sysselsättningsgrad som medarbetarna önskar. För att uppnå målet vad avser ofrivillig deltid och timanställda krävs att personalplanering och bemanning sker ur ett längre perspektiv och med en högre vårdtyngd som norm. Detta ger utrymme för förändringar med hänsyn till snabba beslut om insatser för att tillgodose brukarens behov av vård och omsorg. Ytterligare finns behov av att personalen blir mer rörlig och att grundbemanningen ökas. För att uppnå det politiska målet fullt ut skulle det behöva avsättas medel för ökade lönekostnader. Då det inte finns utrymme för detta kommer inte förvaltningen att kunna uppnå målet under 2008.‌

Rekryteringen till kommunens verksamheter på alla nivåer ska bidra till en bättre spegling av befolkningsstrukturen i stadsdelen. Se under avsnitt 4.2 ‌

Ledarutveckling ‌

Ledare bör ha ett rimligt arbetsområde, där förutsättningar finns för att genomföra det årliga utvecklingssamtalet och där den anställde kan bli sedd av en närvarande och tillgänglig chef. Angeläget är att utrymme finns till ledarnas viktiga arbetsuppgift att styra och leda verksamheten, att motivera och engagera sina medarbetare samt att kunna bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Behovet av fler ledare är störst inom skolan.

Åldersstrukturen för förvaltningens chefer är hög. Såväl ledarutveckling som ledarförsörjning är därför en strategisk fråga för förvaltningen. Att identifiera och rekrytera nya chefer, liksom att säkerställa kompetensnivån och utveckla nuvarande ledare är mycket viktigt för att säkerställa ledarförsörjningen inför framtiden. Ett led i detta är att anställda får möjlighet att söka till ”Morgondagens ledare” och ”Morgondagens verksamhetschef”. Förvaltningen vill fortsätta det ledarutvecklingsprogram som pågår inom förvaltningen dels genom Ledarforum, men också genom individuella kompetensutvecklingsplaner för alla chefer. Samarbetet med övriga stadsdelar på Hisingen med gemensamma förläsningar och utbildningar kommer att fortsätta. Under 2007 har stora förändringar skett i förvaltningen vad avser ‌

organisationsförändringar och rekryteringar av nya chefer. Fler gemensamma aktiviteter för förvaltningens chefer ökar tryggheten och gemenskapen i stadsdelen och ökar förutsättningarna för att bibehålla det goda klimatet med mycket verksamhetsöverskridande arbete som finns i stadsdelen.

Prioriterade mål ‌

- Sjukfrånvaron ska minska

- Medarbetarnas nöjdhet såsom den mäts i medarbetarenkäten ska öka.

- Alla ofrivilligt deltidsanställda ska erbjudas en heltidstjänst senast under 2009.

- Rekryteringen till kommunens verksamheter på alla nivåer ska bidra till en bättre spegling av befolkningsstrukturen i stadsdelen

Uppföljning Stadsdelsnämnden informeras:

- varje kvartal om den totala sjukfrånvaron och om hur många som är långtidssjukskrivna inom verksamheterna.

- varje gång som en ny enkät över medarbetarnas nöjdhet har genomförts.

- varje kvartal om antalet ofrivilligt deltidsanställda.

- varje kvartal om antalet timanställningar och dess andel av den totala arbetade tiden.

- en gång om året om hur förvaltningen lever upp till Göteborgs stads lönepolitik

7 Ekonomi

Kostnadskontroll ‌

Säkra prognoser för att tidigt upptäcka avvikelser är ett viktigt verktyg i ekonomistyrningen. Därför skall denna process utvecklas vidare.

Uppföljning

Stadsdelsnämnden informeras om den ekonomiska utvecklingen vid varje möte.

7.1 Budget 2008 per verksamhetsområde

Verksamhetsområde ‌‌‌‌‌‌	Budget 2007	Prognos aug 2007	Budget 2008
	tkr ‌	tkr	tkr

Förskola/skola ‌‌‌‌‌	138 868	138 668	146 300
Äldreomsorg med hemsjukvård ‌‌‌‌‌	52 150	54 550	55 950
Fritid och kultur ‌‌‌‌‌	7 830	7 730	7 850
Individ och familjeomsorg ‌‌‌‌‌	33 205	33 005	32 400
Funktionshinder ‌‌‌‌‌‌	56 128	58 828	60 450
Service ‌‌‌‌‌	14 385	14 985	14 750
Adm. och förvaltningsgemensamt ‌‌‌‌‌	28 546	22 346	21 838
Försörjningsstöd ‌‌‌‌‌‌‌	10 700	9 100	8 900
Budgeterat uttag eget kapital (reviderad)‌‌‌‌	-5 000	0	-
Summa befolkningsram ‌‌‌‌‌	336 812	339 212	348 438

7.2 Eget kapital ‌‌

Enligt nya budgetriktlinjer skall varje nämnd ta ställning till hur stort ett eget kapital bör vara och bevekelsegrunderna för detta.‌

I Tuve-Säve nämnden har de senaste åren haft målet att ha ett eget kapital på minst 10 000 tkr. Tuve-Säve är en liten stadsdel och marginalerna är små. Därför förordar

förvaltningen ett eget kapital på mellan 3 och 4 % av kommunbidraget vilket är mellan 10 500 tkr och 14 000 tkr. Någon buffert för oförutsedda kostnader, förutom det egna kapitalet, finns inte i förvaltningens budgetförslag ovan.

Utveckling eget kapital ‌‌‌	Befolkningsram i tkr
Ingående eget kapital 2007 ‌‌‌	11 983
Andel av SDN-gemensamt anslag ‌‌‌	1 800
Justering eget kapital 2007 ‌‌‌	54
Beslut om uttag till arbetskläder 2007 ‌‌‌	-150
Helårsprognos i uppföljningrapport 2 per aug.‌‌‌	-2 400
Prognos per aug utgående eget kapital 2007 ‌‌‌	11 287