Contract
Uppdragsbeskrivning för personlig assistans enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS | |||
Skapad av: Uppdragsenheten | Gäller från: 2016-02-01 | Diarienummer: 1929-2015 | |
Beslutad av: Förvaltningschef | Reviderad den: | ||
Uppdragsbeskrivning
Personlig assistans 9 § 2 enligt LSS
1.13 Livsstilsfrågor och kost 6
1.2 Genomförandeplan och individuell plan 6
9.2 Larm (i förekommande fall) 9
9.3 Systematiskt brandskyddsarbete 9
9.6 Egenkontrollprogram för hantering av livsmedel (i förekommande fall) Fel! Bokmärket är inte definierat.
10 Uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring 10
10.2 Intern kvalitetsuppföljning 10
10.4 Lokaler, utrustning, inkontinens hjälpmedel och tekniska hjälpmedel 11
Bilagor:
Bilaga 6 Kvalitetskrav
Bilaga 7 Riktlinjer social dokumentation Bilaga 9 Plan för vård- och omsorg
Bilaga 10 Vård- och omsorgsnämndens effektmål 2013 Bilaga 14 Rehabilitering
Bilaga 15 HSL Enhetschef
Bilaga 17 Dokumenthanteringsplan Bilaga 18 Ledningsplan
Bilaga 19 Miljöpolicy
Bilaga 26 Lex Sarah
Bilaga 29 Samordnad individuell plan, SIP Bilaga 30 Strategisk ledning
Bilaga 31 Avvikelsehantering LSS Bilaga 32 Blankett avvikelse LSS
Uppdragsbeskrivning för personlig assistans
Uppdragsbeskrivningen är ett styrdokument och en beställning för den verksamhet som enheten ska utföra. Den innehåller bland annat kvalitetskrav för de olika verksamheterna. Det är vård- och omsorgsnämnden som fastställt uppdragsbeskrivningen och den är underlag när kontrakt tecknas mellan förvaltningschef och enhetschef för personlig assistans.
1 Uppdraget
Personlig assistans
Verksamheten ska bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, övrig lagstiftning, förordningar, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd inom området samt kommunens plan för vård- och omsorg bilaga 9 och kvalitetskrav, bilaga 6, kommunens mål och gällande rutiner.
Verksamheten ska bedrivas utifrån en evidensbaserad praktik. Det kan ske förändringar i lagar, föreskrifter, allmänna råd, kvalitetskrav, kommunens mål mm. Det ingår i enhetens uppdrag att följa eventuella förändringar inom verksamhetsområdet.
Kommunens LSS-handläggare/biståndshandläggare beslutar om insatser enligt Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) samt andra frågor som innefattar myndighetsutövning. Insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ordineras av legitimerad personal inom HFE samt habiliteringen. Omvårdnads- och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser ingår i uppdraget. Region Jämtland Härjedalen ansvarar för insatser av läkare.
Enheten ska bedriva verksamhet i form av stöd och service enligt beslut om insats, personliga planer och hälso- och sjukvård. Den enskilde ska ha stort inflytande över insatserna och i så stor utsträckning som möjligt själv aktivt ta del i upprättande av genomförandeplaner, detta avser både insatser för vuxen och barn/ungdom. Insatsernas utformning ska bidra till goda levnadsvillkor för brukare enligt LSS och skälig levnadsnivå för brukare enligt SoL.
Vid fullgörandet av uppgiften ska enheten iaktta allas likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet. Insatsen ska grundas på respekt för den enskildes integritet och självbestämmande och tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. Den enskilde skall i största i största möjliga utstäckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges.
Insatsen avser de personer som vars grundläggande behov ej kan tillgodoses av personen själv. Med grundläggande behoven avses personlig hygien, måltider, att klä på och av sig samt kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Den personliga assistansen ska kunna utföras under hela dygnet, under årets alla dagar och med utgångspunkt från den enskildes hem.
Vid de fall som det grundläggande behovet överstiger 20 timmar i veckan har Försäkringskassan ekonomiskt ansvar för det stöd som ges utöver de första 20 timmarna. I de fall då det grundläggande behovet bedöms vara under 20 timmar har kommunen ekonomiskt ansvar. Utredningsansvar över 20 timmar är Försäkringskassan.
Personen måste också tillhöra någon av följande grupper:
• Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
• Personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar efter en hjärnskada i vuxen ålder som orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
• Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, som uppenbart inte beror på ett normalt åldrande.
Funktionsnedsättningen måste vara stor och orsaka betydande svårigheter i det dagliga livet. Det finns ingen nedre åldersgräns för att få assistansersättning men insatsen måste vara beviljats innan personen fyllt 65 år.
Till ovanstående gäller även allt övrigt som omnämns i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 9 § 2.
* Se vidare i socialstyrelsens SOSFS 2014:2 (s Kunskap hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning
1.1 Kvalitetskrav
Insatserna inom LSS och SoL ska vara av god kvalitet och kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (se LSS § 6 och SoL 3 Kap, 3 §). Insatser enligt LSS och SoL ska, där det ges samtidigt, integreras på ett säkert och tryggt sätt för brukaren. Den enskilde ska genom insatserna i LSS garanteras goda levnadsvillkor.
Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård utifrån det ansvar som kommunen har enligt HSL, bilaga 15. Enheten ska ha ingående kännedom om allmän och specifik omvårdnad, omsorg och service till personer i alla åldrar och funktionshindrade och ha kunskap om vård i livets slutskede.
I kvalitetskrav LSS, bilaga 6, finns de krav och uppföljningsrutiner som ska gälla. Kvalitetskraven kan komma att ändras under avtalstiden.
Verksamheten ska bedrivas i enlighet med LSS, SoL, HSL, övrig lagstiftning och förordningar samt Socialstyrelsens föreskrifter och Allmänna råd. Verksamheten ska också bedrivas enligt kommunens vård- och omsorgsplan, bilaga 9 samt gällande riktlinjer och rutiner.
1.2 Hälso- och sjukvård
Enligt gällande avtal med primärvården i region Jämtland Härjedalen ska de personer som utan stor olägenhet ta sig till Hälsocentral få sina behov av hälso- och sjukvårdsinsatser tillgodosett där. Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser till de personer oavsett ålder i ordinärt boende som har behov av medicinska insatser sammanhängande över tid(14 dagar) samt har en diagnos eller en funktionsnedsättning som medför stor olägenhet att ta sig till hälsocentral.
Kommunen ansvarar för insatser av arbetsterapeut och fysioterapeut om dessa behöver utföras i hemmet. Bedömningen av detta görs av respektive profession.
Kommunen ansvarar för distriktssköterskeinsatser som ges till personer som behöver daglig hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. (ex delegerad läkemedelshantering)
1.2.1 Vård och -omsorgsplanering personlig assistans, LASS Vårdplanering och uppföljning
Vid nytt ärende ska distriktssköterska sammankalla till en första vårdplanering. Vid ärenden där hälso- och sjukvårdsinsatser enbart ges av arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarar de för att sammankalla till vårdplanering.
Vid vårdplaneringen ska följande områden beskrivas och säkerställas:
- aktuella hälso- och sjukvårdsordinationer (ev. egenvårdsbeslut utfärdade i kommunen)
- mål med behandling och träning
- hur kontakt ska ske vid sjukdomstillstånd hos den enskilde
- hur ansvaret för kontakt med andra vårdgivare, specialistsjukvård och primärvård, ska organiseras.
Den enskilde brukarens aktuella behov av hälso- och sjukvårdsinsatser avgör hur detta organiseras. Ansvaret kan förändras över tid.
Ny vårdplanering ska genomföras vid behov vilken kan påkallas av legitimerad personal, den enskilde och assistansgrupp.
Uppföljning
Uppföljningsmöten med berörd legitimerad personal och den enskilde/assistansgrupp ska genomföras med regelbundenhet utifrån den enskildes behov.
För vidare information, se ” VOP personlig assistans LASS”.
1.13 Livsstilsfrågor och kost
Enheten ska utifrån ett friskvårdsperspektiv arbeta med livsstilsfrågor.
Kompetens ska finnas hos personal för att ge stöd till den enskilde avseende kost, måltider och hälsa samt andra behov som är förenade med livsstil.
Individen ska ges anpassat stöd i alla livsområden samt stöd och vägledning när det gäller riskbeteenden.
1.2 Genomförandeplan och individuell plan
Enheten ska följa gällande riktlinjer för dokumentation enligt LSS, SoL och HSL samt Socialstyrelsens Allmänna råd och föreskrifter (SOSFS 2014:5).
Enhetschef ansvarar för att ny genomförandeplan upprättas. Enhetschef deltar när det är möjligt tillsammans med personal, den enskilde, kontaktman, eventuell företrädare god man/förvaltare/anhöriga/närstående. Vid upprättande och uppföljning av genomförandplanen ska stor hänsyn tas till den enskildes funktionsnivå och diskussioner ska föras med hänsyn tagen till den enskildes integritet.
Genomförandeplanen ska dokumenteras enligt gällande lagstiftning och kommunens riktlinjer för social dokumentation LSS. Bilaga 2, Bilaga 7
I genomförandeplanen ska det framgå hur personalen ska arbeta för att ge det stöd och den service som behövs och på vilket sätt den enskilde föredrar.
Enheten har en skyldighet att informera de som omfattas av LSS om rättigheten till individuell plan. Beslut om upprättande av denna plan fattas av kommunens LSS- handläggare. Om den enskilde önskar det ska enheten medverka vid upprättandet av den individuella planen.
2 Kvalitetskrav
Nämndens kvalitetskrav är en sammanställning av kvalitetskritiska områden som verksamheten skall se som den lägsta nivå som stödet och omsorgen skall säkerställa inte underskrids. Dessa krav kan förändras med tiden om nya kvalitetskritiska områden upptäcks vid granskningar och uppföljningar som nämnden har rätten att genomföra. Vissa krav kan även utgå om de inte längre anse som relevanta för god kvalitet.
Insatserna inom LSS och SoL ska vara av god kvalitet och kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (se LSS § 6 och SoL 3 Kap, 3 §). Insatser enligt LSS och SoL ska, där de verkställs samtidigt, integreras på ett säkert och tryggt sätt för personen. Den enskilde ska genom insatserna i LSS garanteras goda levnadsvillkor. I kvalitetskarv Lss, bilaga 1, finns de krav och uppföljningsrutiner som ska gälla.
Under avtalsperioden kan det ske förändringar i lagar, föreskrifter, allmänna råd, kvalitetskrav, kommunens mål mm. Det ingår i enhetens uppdrag att följa eventuella förändringar inom verksamhetsområdet.
3 Dokumentation
Enheten ska följa gällande riktlinjer för dokumentation enligt LSS, SoL och HSL samt Socialstyrelsens Allmänna råd och föreskrifter (SOSFS 2014:5). Verksamheten ska följa vård- och omsorgsnämndens dokumenthanteringsplan avseende SoL, LSS och HSL, bilaga 7. Verksamheten ska se till att samtliga journalhandlingar överlämnas till kommunens centralar- kiv enligt gällande gallringsregler när den enskilde flyttar, avslutar insatsen eller avlider.
Detta gäller också om ansvaret för verksamheten övergår till annan.
4 Kompetens
Socialstyrelsens allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS 2014:2 är vägledande för hur kompetensen bör vara för personal som arbetar inom enheten.
Enheten ska ha kompetens som svarar mot målgruppens sociala, pedagogiska och omvårdnadsmässiga behov. Enheten ska ha god teoretisk kunskap om personer, med nedsatt kognitiv- och exekutiv funktioner. Enheten ska ha kompetens om åldrandet för personer med funktionsnedsättning och de särskilda behov det kan medföra.
Personal ska ha grundläggande kompetens inom området. Personal ska ha specifik kompetens för att kunna ge stöd och service till just de personer som behöver det stödet.
5 Verksamhetschef
Inom vård- och omsorgsförvaltningen är det förvaltningschefen som är verksamhetschef enligt 29 § hälso- och sjukvårdslagen. Verksamhetschefen ska svara för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret.
Verksamhetschefen ska enligt HSL svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården.
6 Samarbete
Enheten ska vid behov samverka med kommunens övriga sektorer, Region Jämtland Härjedalen, övriga myndigheter, organisationer och föreningar. Det är av största vikt att samverkan fungerar mellan samtliga stödfunktioner för den enskildes bästa.
Blankett för samtycke att information får lämnas ut ska användas för att säkerställa sekretess.
Frivilligorganisationers och föreningars erbjudanden om insatser ska uppmuntras och tas till vara på bästa möjliga sätt. Syftet är att utifrån den enskildes önskemål öka möjligheterna till ett aktivt och meningsfullt liv i gemenskap med andra.
7 Verksamhetssystem
Vård och omsorgsnämnden har ett IT-baserat verksamhetssystem för dokumentation av beslutsprocesser, verkställighet samt avvikelsehantering enligt lagrummen SoL, LSS och HSL. Verksamheten är skyldig att dokumentera, rapportera och kommunicera i det verksamhetssystem som nämnden anvisar och enligt de riktlinjer som upprättas. Bilaga 10
8 Praktikplatser
Verksamheten ska visa öppenhet och samarbetsvilja med universitet/högskolor och andra utbildningar och verksamheten bör erbjuda praktikplatser för studerande vid universitet/högskolor och andra utbildningar när det är möjligt.
9 Ansvar
9.1.1 Försäkringar
Kommunen har tecknat ansvarsförsäkring, egendomsförsäkring och patientförsäkring för alla enheter inom förvaltningen. Självriskerna är 0,5 prisbasbelopp på egendomsförsäkringen, om föreskrifterna följs, och 0,1 prisbasbelopp på ansvarsförsäkringen. Självrisken ersätts av den enhet som blivit drabbad. Kommunen har även tecknat olycksfallsförsäkring för bl a personer med insats enligt LSS eller SoL. Enheten förbinder sig att förebygga skador som kan drabba personal, brukare, anhöriga och utomstående.
Vid skada i samband med hälso- och sjukvårdsinsatser ska enheten informera den enskilde (företrädare) om möjligheten att söka ersättning enligt patientskadelagen.
9.1.2 Larm (i förekommande fall)
För enhetens löpande service ska vård- och omsorgsnämndens avtalsbundna larminstallatör anlitas. Enheten kontaktar själv larmleverantören för att bli informerad om vilka villkor som gäller för sådan service. Enheten ansvarar för att rapportera konstaterade fel på den fasta utrustningen till larmleverantör och till vård- och omsorgsnämndens kontaktman.
Enheten ska vid förskrivning av larm följa den av MAS/MAR fastlagda rutinen.
Enheten ansvarar för att regelbundet kontrollera att det röklarm (brandvarnare) som finns är i drift och följer de krav som gäller för ett inte konventionellt brandlarm. Enheten ansvarar för att meddela nämnden om ändring eller förnyelse krävs.
9.1.3 Systematiskt brandskyddsarbete
För att upprätthålla kraven i Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska fastighetsägare och verksamhetsutövare bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Enheten ska årligen komma in med en skriftlig redogörelse av brandskyddet till vård- och omsorgsförvaltningens säkerhetssamordnare.
Enheten ska följa kommunens brandskyddsregler och vård och omsorgsförvaltningens rutin för systematiskt brandskyddsarbete.
9.1.4 Tystnadsplikt/sekretess
Enheten ska se till att all personal undertecknar en förbindelse om den tystnadsplikt som råder enligt 29 § LSS, 15 kap 1§. Enheten ska övervaka att den tystnadsplikten efterlevs.
9.1.5 Miljökrav
10 Uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring
10.1.1 Tillsyn
Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över verksamheter som bedrivs enligt LSS, SoL och HSL.
10.1.2 Intern kvalitetsuppföljning
Enheten ska i en plan beskriva hur de avser arbeta för att uppnå kvalitetskraven
Nämnden genomför uppföljningar av verksamheten i syfte att säkerställa att uppdraget utförs på det sätt som gällande regelverk, rutiner och kvalitetskrav som nämnden ansett vara gällande för verksamheten.
10.1.3 Medicinskt ansvariga
Inom kommunen finns medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) som har det medicinska tillsynsansvaret för hälso- och sjukvård. Detta m medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård (rutiner, delegering, anmälningsskyldigheter etc.).
10.1.4 Xxx Xxxxx och rapportering av avvikelser HSL
Leverantören ska rapportera avvikelser som är av betydelse för patientsäkerheten enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) och följa kommunens upprättade rutiner avseende avvikelsehantering.
10.1.5 Xxx Xxxxx
Enheten ska ha ingående kännedom om de föreskrifter som gäller vid anmälan av risk för eller missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade. Föreskrifterna och råden anges i 14 kap 1-2 § socialtjänstlagen (1980:620) SOSFS 2008:10(S) och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 24a § LSS, SOSFS 2008:11(S) Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om Xxx Xxxxx x XxX och LSS i kraft. En viktig förändring är att Xxx Xxxxx utvidgas till att omfatta hela socialtjänsten. Vid rapportering av risk för eller missförhållanden ska enheten följa de instruktioner och rutiner som utarbetats av vård- och omsorgsnämnden. Bilaga 12
10.1.6 Avvikelsehantering LSS och SoL
10.1.7 Rapportering
Enheten ska lämna in de uppgifter som vård- och omsorgsnämnden kan behöva för att fullgöra sin rapporteringsskyldighet till andra myndigheter.
10.1.8 Uppföljning och utvärdering
Uppföljningen är en del i nämndens ledningssystem för kvalitet som är under utveckling och kraven på rapportering mm kan komma att ändras under avtalsperioden.
Enheten ska varje år rapportera enligt kvalitetskraven bilaga1. Rapportering sker i kvalitetsenkäten. Enheten ska vid varje tillfälle rapportera och besvara enkät för öppna jämförelser. Eller vid begäran delta i andra aktuella undersökningar/enkäter.
Vård- och omsorgsnämnden kommer att göra löpande uppföljningar av hur avtalsvillkoren inklusive kvalitetskraven i bilaga 1 följs. Vård- och omsorgsnämnden har rätt till full insyn i verksamheten. Detta för att nämnden ska kunna följa upp och utvärdera att uttalade mål och riktlinjer följs och för att kunna följa upp och bedöma beviljade.
Enheten ska i en plan beskriva hur de avser arbeta för att uppnå kvalitetskraven.
10.2 Lokaler, utrustning, inkontinens hjälpmedel och tekniska hjälpmedel
Enheten ombesörjer och bekostar administrativa lokaler och personallokaler inklusive utrustning, inventarier och abonnemang för verksamheten.
Vård- och omsorgsnämnden ersätter hela kostnaden för arbetstekniska hjälpmedel till personer som har beslut om personlig assistans enligt LSS/LASS.
Inköp av arbetstekniska hjälpmedel ska ske efter samråd med arbetsterapeut.
Enheten tillhandahåller och bekostar den medicinska utrustning, de arbetsredskap och de förbrukningsartiklar som behövs för att fullgöra åtagandet.
11 Ekonomi
12.1 Ersättning
Försäkringskassan ersätter kommunen i förskott. Enheten fakturerar nämnden (intern faktura) efterföljande månad, utifrån antal utförda timmar.