BORLÄNGE KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA KOMMUNFULLMÄKTIGE
BORLÄNGE KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA KOMMUNFULLMÄKTIGE
Plats: Stadshuset, Sessionssalen, Borlänge
Tid: Tisdagen den 17 november 2015 klockan 13.30 Arbetsordning
- Miljöpriset delas ut kl. 16.00
- Kaffe och smörgåstårta serveras efter prisutdelningen
1 Val av justerare samt kungörande av tid för protokollets justering
2 Inkomna medborgarförslag
3 Nämndernas återrapportering till kommunfullmäktige (cirkatider)
- 13.45-14.00 Omsorgsnämnden Frågestund
- 14.10-14.25 Barn- och bildningsnämnden Frågestund
- 14.35-14.50 Arbetsmarknads- och socialnämnden Frågestund
- 15.00-15.20 Kommunstyrelsen Frågestund
4 Tertialrapport augusti med helårsprognos 2015, hela kommunkoncernen (inklusive utlåtande avseende delårsrapport 2015-08-31 från kommunrevisionen)
5 Utveckling av skatter och bidrag
6 Svar på medborgarförslag om byggande av bostadsrätter i Ornäs
7 Svar på medborgarförslag om byggande av äldreboende i Ornäs
8 Svar på medborgarförslag om målning av dalamotiv på bullerplanken på riksväg 70, från Borlänge värdshus till Grådarondellen
9 Svar på medborgarförslag om uppsättande av porträtt på Borlängebor vid resecenter i Borlänge
10 Svar på medborgarförslag om Borlänge kommun som föregångskommun för funktionsnedsattas rättigheter
11 Svar på motion om delade turer
12 Interpellationer/frågor
13 Inkomna motioner
14 Valärenden
15 Delgivningar
Sammanträdet webbsänds på kommunens hemsida xxxxxxxx.xx och där kan man också ta del av handlingarna cirka 1 vecka innan sammanträdet.
Dnr 2015/36104
§ 211 Tertialrapport augusti med helårsprognos 2015, hela kommunkoncernen
Beslut
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Upprättat tertialbokslut per 31 augusti med helårsprognos 2015, inklusive sammanställd redovisning, godkänns.
Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet.
Ärendet
Tertialbokslut augusti med helårsprognos är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över periodens verksamhet, ekonomiska utfall och ställning samt det beräknade utfallet för hela året 2015.
Tertialbokslutet för perioden januari-augusti visar ett överskott på 60,6 miljoner kronor, budget 47 miljoner kronor för Borlänge kommun. I helårsprognosen redovisas ett driftunderskott på 75,8 miljoner kronor, beräknat resultat för hela kommunen -27,4 miljoner kronor.
Tertialbokslut för kommunkoncernen, den sammanställda redovisningen, har kompletterats rapporten. Tertialbokslutet för perioden januari-augusti för kommunkoncernen visar ett överskott på 99,9 miljoner kronor. I helårsprognosen beräknas ett överskott på 38,5 miljoner kronor.
Tertialbokslutet augusti med helårsprognos 2015, kompletterat med sammanställd redovisning, har upprättats av ekonomikontoret tillsammans med övriga funktioner inom Verksamhetsstöd och i samverkan med verksamheterna. Tertialbokslutet är Borlänge kommuns delårsrapport som ska lämnas en gång per år enligt kommunala redovisningslagen.
Kommunstyrelsens beslut är enligt förslag från kommunstyrelsens arbetsutskott.
Forts. § 211
Beslutsunderlag
– Beslut kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-10-27 § 216
– Tertialbokrapport augusti med helårsprognos 2015-10-16
– Tjänsteskrivelse ekonomikontoret 2015-10-13
Förslag till beslut på sammanträdet
Xxx Xxxxxx (S) informerar om felaktig information i Tertialbokrapporten på sidan 65 under Borlänge Energi AB, Verksamheten 2015 där den sista punkten lyder ”SSABs nedläggning av verksamhet på östra sidan av Dalälven har minskat spillvärme- leveranser” och föreslår att den tas bort.
Skickas till
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-10-27
Dnr 2015/36104
§ 216 Tertialrapport augusti med helårsprognos 2015, helakommunkoncernen
Beslut
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Upprättat tertialbokslut per 31 augusti med helårsprognos 2015, inklusive sammanställd redovisning, godkänns.
Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet.
Ärendet
Tertialbokslut augusti med helårsprognos är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över periodens verksamhet, ekonomiska utfall och ställning samt det beräknade utfallet för hela året 2015.
Tertialbokslutet för perioden januari-augusti visar ett överskott på 60,6 miljoner kronor, budget 47 miljoner kronor för Borlänge kommun. I helårsprognosen redovisas ett driftunderskott på 75,8 miljoner kronor, beräknat resultat för hela kommunen -27,4 miljoner kronor.
Tertialbokslut för kommunkoncernen, den sammanställda redovisningen, har kompletterats rapporten. Tertialbokslutet för perioden januari-augusti för kommunkoncernen visar ett överskott på 99,9 miljoner kronor. I helårsprognosen beräknas ett överskott på 38,5 miljoner kronor.
Tertialbokslutet augusti med helårsprognos 2015, kompletterat med sammanställd redovisning, har upprättats av ekonomikontoret tillsammans med övriga funktioner inom Verksamhetsstöd och i samverkan med verksamheterna. Tertialbokslutet är Borlänge kommuns delårsrapport som ska lämnas en gång per år enligt kommunala redovisningslagen.
Arbetsutskottets beslut är enligt förslag från ekonomikontoret.
Beslutsunderlag
- Tjänsteskrivelse ekonomikontoret 2015-10-13
- Rapport Tertialbokslut augusti med helårsprognos 2015
Skickas till
Kommunstyrelsen
Vår adress | Adress |
Ekonomikontoret Borlänge kommun | |
Besöksadress | |
Xxxx xxxxx 00 | |
Handläggare, telefon, e-post | |
Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx | |
Nämnd | Datum | § |
Ekonomisk rapport Tertialrapport augusti med helårsprognos 2015, hela kommunkoncernen
Förslag till beslut
Upprättat tertialbokslut per 31 augusti med helårsprognos 2015, inklusive sam- manställd redovisning, godkänns.
Sammanfattning av ärendet
Tertialbokslut augusti med helårsprognos är kommunstyrelsens rapport till kom- munfullmäktige över periodens verksamhet, ekonomiska utfall och ställning samt det beräknade utfallet för hela året 2015.
Tertialbokslutet för perioden januari-augusti visar ett överskott på 60,6 mnkr, budget 47 mnkr för Borlänge kommun. I helårsprognosen redovisas ett driftunder- skott på 75,8 mnkr, beräknat resultat för hela kommunen -27,4 mnkr.
Tertialbokslut för kommunkoncernen, den sammanställda redovisningen, har kompletterats rap- porten. Tertialbokslutet för perioden januari-augusti för kommunkoncernen visar ett överskott på 99,9 mnkr. I helårsprognosen beräknas ett överskott på 38,5 mnkr.
Beslutsunderlag
Rapport Tertialbokslut augusti med helårsprognos 2015.
Beskrivning av ärendet
Tertialbokslutet augusti med helårsprognos 2015, kompletterat med sammanställd redovisning, har upprättats av ekonomikontoret tillsammans med övriga funktion- er inom Verksamhetsstöd och i samverkan med verksamheterna. Tertialbokslutet är Borlänge kommuns delårsrapport som ska lämnas en gång per år enligt kom- munala redovisningslagen.
POSTADRESS | TELEFON & FAX | E-POST | WEBBPLATS |
Borlänge kommun | Tel: 0000-000 00 |
Barnperspektivet
Ja | Nej | |
Beslutet innebär konsekvenser för barn och ungdomar. 🢬 Om nej, besvaras inte fler frågor. 🢬 Om ja, beskriv hur. Kan vara angivet i ärendebeskrivningen. |
Xxxxx Xxxxxx Xxxx Xxxxxx
Verksamhetschef Sektorchef
Bilagor
Rapport Tertialbokslut januari-augusti med helårsprognos 2015.
Beslutet skickas till
Kommunrevisionen, nämnder, ekonomikontoret, kommundirektör, sektorschefer
POSTADRESS | TELEFON & FAX | E-POST | WEBBPLATS |
Borlänge kommun | Tel: 0000-000 00 |
Tertialrapport augusti med helårsprognos
2015
KF 2015-11-17
Dokumentnamn Tertialrapport augusti med helårsprognos 2015 | Dokumenttyp Tertialbokslut | Omfattar Borlänge kommun |
Dokumentägare Kommundirektören | Dokumentansvarig Ekonomichefen | Publicering Insidan, xxxxxxxx.xx och författningssamling |
Fastställd 2015-11-17 | Beslutsinstans Kommunfullmäktige | Diarienummer 2015/36104 |
Produktion: Informationskontoret, Borlänge kommun Foto: Xxx Xxxx, Xxx Xxxxxxxx
Kommunens förvaltningsberättelse
Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 5
Ekonomisk redovisning för kommunen
Driftverksamheten 2015 helårsprognos 32
Investeringsverksamheten 2015 33
KS – Kommundirektörens stab 34
Arbetsmarknads- och socialnämnden 50
Gemensam nämnd för alkohol, tobak
Förvaltningsberättelse för kommunkoncernen
Investeringar och finansiering 66
Ekonomisk redovisning för koncernen
KOMMUNENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Årets resultat beräknas bli ett underskott på 27 mnkr vilket är 44 mnkr sämre än budget.
Den kommunala verksamheten ska tillhandahålla god service inom ramen för en sund och långsiktigt hållbar ekonomi. Enligt kommunallagen skall kommuner ha en god ekonomisk hus- hållning i sin verksamhet.
Varje år i samband med fastställande av strategisk plan med ekonomiska ramar fastställer kommunfullmäktige i Borlänge kommun finansiella och verksamhetsmässiga mål.
De mål som fastställs i den strategiska planen följs upp
i tertialbokslut och årsredovisning. Ett målarbete är en ständigt pågående process. Det är svårt att mäta våra verksamhetsmål under ett pågående verksamhetsår. Därför görs en bedömning av måluppfyllelsen ur verksamhetsperspektiv i tertialbokslutet. De finansiella måluppföljningarna bygger på prognos för 2015.
Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning
Verksamhetsperspektiv
Borlänge ska vara en kommun med gott bemötande och god tillgänglighet till den service som efterfrågas
Prognos för måluppfyllelse
Kommunstyrelsens bedömning är att målet delvis kommer att nås.
Grund för bedömningen
Bedömningen grundar sig på att vid senaste mätning nådde endast en av fem indikatorer angivet riktmärke. Ytterligare en indikator kommer troligen nås under 2015. Det pågår flera offensiva satsningar som kommer att förbättra bemötande och tillgänglighet och som beräknas få genomslagskraft under 2016.
Den indikator som 2014 låg över angivet riktmärke var ”Andelen av medborgarna som upplever att kommunens webbplats ger god service”, där utfallet 2014 var 82 %, jämfört angivet riktmärke 2015 på 80 %.
Utvecklingssatsningar som pågår är lansering av ny webb under hösten 2015. Kommunens politiker kommer att få utbildning om Medborgardialog, med start hösten 2015.
Projekt ”Medborgarservice” är nu igång, efter en omfattande initieringsfas. Projektet pågår fram till halvårsskiftet 2018.
Det ska bland annat ge medborgarna ”en dörr in” till kommunens
verksamhet och direkta svar i ett antal frågor/ärendetyper. projektet kommer kontaktvägar och behov av e-tjänster att ses över.
Borlänge ska ha en bostadsmarknad med varierat och efterfrågestyrt utbud
Prognos för måluppfyllelse
Kommunstyrelsens bedömning är att målet delvis kommer att nås.
Grund för bedömningen
Bedömningen grundar sig på att av de sex indikatorer kommer samtliga ej att nå angivet riktmärke. Byggandet av lägenheter
i flerbostadshus samt bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning har dock ökat, men inte i samma utsträck- ning som behovet. Arbetet har under perioden även fortsatt med planläggandet av mark för bostäder i syfte att ge variation i läge, utbud och möjlighet till olika upplåtelseformer.
Att utöka antalet bostäder i kommunen är ett långsiktigt arbete och åtgärder för att hitta byggbara tomter och intresserade exploatörer har intensifierats. Boendeplaner finns eller är under upprättande och är en bra grund för att skapa en långsiktig hållbar planering för bostadsmarknaden i kommunen.
En fördjupad översiktsplan för Borlänge tätort har påbörjats som ska möjliggöra ett ökat bostadsbyggande i de centrala
delarna av Borlänge. Indikatorn för flerbostadshus och småhus presenteras årligen i slutet av april. I jämförelse med förra årets mätning har antalet lägenheter i flerbostadshus ökat med
116 stycken och antalet småhus har ökat med 12 stycken. Dessa nya bostäder finns i både det privata och kommunala bostadsbeståndet. Vissa förskjutningar i redovisningen av statistiken förekommer mellan åren i och med att det kan dröja innan bostäderna redovisas som färdigställda och därmed inrapporteras.
Borlänge ska ha en arbetsmarknad som attraherar företag och individer
Prognos för måluppfyllelse
Kommunstyrelsens bedömning är att målet delvis kommer att nås.
Grund för bedömningen
Bedömningen grundar sig delvis på att indikatorerna vid senaste mätning inte uppnått angivet riktmärke men att fortsatta satsningar på att utveckla de kulturella och kreativa näringarna har skett under året. Efterfrågan på industrimark har också ökat.
Företagsklimatmätningen ger ett index på 70, vilket kan jämföras med angivet riktmärke 2015 och ett index på 75. Antal nya företag per 1000 invånare var 4,2 under 2014. Här kommer en sammanställning för 2015 att presenteras vid årets slut. Angivet riktmärke 2015 är 5,5.
Det pågår ett långsiktigt arbete med att skapa en arbets- marknad som attraherar företag och individer. Det är många faktorer som påverkar arbetsmarknaden och ansvaret för ett gott lokalt företagsklimat vilar inte enbart på kommunen, utan även på näringslivet, civilsamhället samt övriga lokalt förankrade offentliga institutioner. Därför är det viktigt att se företagsklimatet som ett resultat av lokal samverkan. En strategi för näringslivsar- bete för en hållbar tillväxt ska arbetas fram under året för att gälla från 2016. I detta arbete kommer näringslivsarbetet utvärderas och eventuella nya utvecklingsområden presenteras för att skapa förutsättningar för ett attraktivt och hållbart näringsliv
i kommunen.
Det långsiktiga arbetet för att utveckla näringslivet har fortgått med fokus på profilområdena materialteknik, stål och papper, transporter och kommunikationer, handel samt musik och upplevelser. En ytterligare indikation på en arbetsmarknad som attraherar företag är efterfrågan på industrimark. Det finns en efterfrågan på ledig industrimark och för närvarande finns en god beredskap för att möta efterfrågan i kommunen.
Borlänge kommun genomför som arbetsgivare ”Vi-projektet”. Projektet skapar förutsättningar för organisationens chefer att erbjuda medarbetare heltidsanställning, samt via tjänstledighet möjlighet till deltid för de som vill arbeta deltid. Vikariesystemet byts ut och schemaläggningsprocessen ses över. Projektet går enligt plan och avslutas vid årsskiftet.
Människors jämlika livsvillkor i Borlänge ska förbättras
Prognos för måluppfyllelse
Kommunstyrelsens bedömning är att målet inte kommer att nås.
Grund för bedömningen
Bedömningen grundar sig på den samlade bilden av fem indika- torer, där tre av fem visar på en negativ eller stillastående trend.
Försörjningsstödet ligger på en lägre nivå än på många år och föregående års arbete med nystartsjobb var lyckat och gav resultat i form av minskade kostnader för försörjnings- stöd. Fortfarande har dock många hushåll i Borlänge behov av ekonomiskt stöd, samtidigt som det tillkommer nya hushåll. Barnfattigdomen ligger fortfarande på en hög nivå i Borlänge enligt den senaste mätningen. Arbetet med att minska behov av försörjningsstöd och att minska barnfattigdomen måste ses i ett långsiktigt perspektiv.
Prognosen pekar mot att andelen ungdomar som inte fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år kommer att vara fortsatt högt, siffror väntas komma senare under hösten. Antalet elever på Introduktionsprogrammets språkintroduktion är högt eftersom många unga nyanlända kommer till Borlänge. En grundläggande språklig kompetens är en förutsättning för att fullfölja en gymnasieutbildning vilket också är grunden för framtida arbete och egenförsörjning.
Xxxxxxxxxx självskattad hälsa har ett starkt samband med sjukdom och ohälsa, och påverkas av huruvida livsvillkoren är jämlika. God självskattad hälsa är vanligare bland personer med lång utbildning, och det finns skillnader mellan kvinnor och män. Indikatorn kan inte följas per tertial, men har legat stabilt i Borlänge över tid. Känslan av delaktighet är en viktig
faktor för att öka befolkningens självskattade hälsa, och arbete för att öka medborgares inflytande och engagemang kan bidra till en förbättring.
Andelen inköpta ekologiska livsmedel för kommunen ligger fortsatt på 49 procent hittills för 2015. Politiska diskussioner måste till kring avväganden mellan miljönytta, värdet av ekologiskt och en ökad kostnad, för att målet på 50 procent ekologiskt ska kunna nås.
Borlänge kommun ska ha friska, säkra, energieffektiva lokaler och boenden
Prognos för måluppfyllelse
Kommunstyrelsens bedömning är att målet delvis kommer att nås.
Grund för bedömningen
Bedömningen grundar sig på att insatser är gjorda för att få bättre underlag men effekter av dessa insatser kan inte ses ännu. Den statistik som finns för energiförbrukningen visar ingen förbättring men eftersom det finns brister i statistiken är
bedömningen osäker. Ett nytt driftavtal mellan kommunen och Tunabyggen som träder i kraft 2016 kommer att påverka arbetet med energieffektiviseringar i positiv riktning.
Energiinventering av kommunens samtliga fastigheter är genomförd och ska ligga till grund för arbetet med energieffek- tiviseringar. Uppföljning av genomförda åtgärder har påbörjats i samarbete med utföraren Tunabyggen men takten i energi- effektiviseringen är beroende av tillgången på rätt personal.
Extra medel är avsatta för att kunna öka takten, men efter- frågan på rätt kompetens är stor i samhället, vilket påverkar resultatet i Borlänge.
Den statistik som finns visar ingen förbättring de senaste åren. Men energiförbrukningen i kommunens fastigheter är inte mätbar fullt ut idag, vilket medför att energistatistiken i dagsläget inte
är tillförlitlig. Det saknas därför också en historik av energi- förbrukning. De flesta fastigheterna kommer att innan årsskiftet ha mätare installerade som är kopplade direkt till statistikprogram som mäter energianvändning. Resultat av detta kommer att ses först nästa år.
Borlänge kommun ska ge barn och elever förutsättningar att klara fortsatta studier och arbete
Prognos för måluppfyllelse
Kommunstyrelsens bedömning är att målet inte kommer att nås.
Grund för bedömningen
Bedömningen grundar sig på att förutsättningarna och situationen för förskolans och skolans verksamheter är ytterst ansträngda.
Senast genomförda mätningar visar att tre av de fyra indika- torerna har ett högre mätvärde än angivet riktvärde och en indikator visar delvis högre mätvärde.
De främsta orsakerna till detta är en omfattande barn- och elevökning de senaste åren, svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens, bristen på lokaler och lokalers utformning. Inom kommunens förskolor och skolor finns många barn/elever med utländsk bakgrund (ca 25 % / 29 %). Den höga andelen innebär stora utmaningar i arbetet för att stödja elever för att nå utbildningsmålen och för detta krävs både kompletterande kom- petenser och förändrade arbetssätt. För närvarande är det stora svårigheter att rekrytera förskollärare, behöriga lärare, special- pedagogisk kompetens, modersmålslärare och språkstödjare.
Läsåret 2013/14 var en alltför hög andel elever från grund- skolan (15,7 % Riks:13,1 %) inte behöriga att påbörja ett nationellt program inom gymnasieskolan. Andelen behöriga till gymnasiet samt meritvärdet har ökat något det senaste året, men andelen elever som är godkända i alla ämnen har sjunkit vilket innebär att risken ökar för att en högre andel elever hamnar i utanförskap.
Bristen på förskoleplatser innebär att ett stort antal barn står i kö varav ett flertal med längre kötid än lagkravets 4 månader.
Det finns inga nya mätvärden till tertialrapport 2 då nya värden presenteras senare under året. För två av de fyra indikatorerna finns mätvärden avseende 2014. Det visar att andelen elever
i årskurs 5 och 8 som känner sig trygga i skolan uppgår till 96 % för båda grupperna, vilket är högre än angivet riktmärke (åk 5; 95 %, åk 8 92 %) för indikatorn. Andelen elever som vet
vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena uppgår till
89 % i årskurs 5 (riktmärke 85 %) och till 83 % i årskurs 8 (rikt- märke 84 %). Andel förskoleplatser där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin visar vid det senaste mätvärdet 2013, 92 % (riktmärke 91 %).
Enligt skollagen ska utvecklingssamtal genomföras kontinuerligt inom förskolans verksamhet, vilket troligen medför att värdet
för indikatorn bör öka ytterligare. Andel ungdomar etablerade på arbetsmarknaden eller i studier två år efter gymnasieutbild- ning visar vid den senaste redovisade mätningen 2012; 68,1 % (riktmärke 65 %).
Utifrån barn- och bildningsnämndens beslutade mål och stra- tegier samt fullmäktiges beslut om Framtidens skola har ett brett utvecklingsarbete påbörjats och fortgår, som på sikt ska leda till högre måluppfyllelse. För att stödja skolornas arbete mot högre måluppfyllelse görs kartläggning av enheterna genom PRIO (planering, resultat, initiativ, organisation). Kartläggningen skall ses som en grund för skolan att hitta den mest effektiva organi- sationen. Utveckling av lovskola, läxhjälp och övriga insatser för att stärka förutsättningarna för elever att nå gymnasiebehörighet pågår kontinuerligt.
Borlänge kommun ska ge äldre och personer med funktionsnedsättning möjlighet till inflytande och ett värdigt liv
Prognos för måluppfyllelse
Kommunstyrelsens bedömning är att målet delvis kommer att nås.
Grund för bedömningen
Bedömningen grundar sig på att samtliga tre indikatorers värde som är kopplade till målet kommer att öka men angivet rikt- märke gällande två av indikatorerna kommer inte att nås. Det beror på att resultatet av projektet Förändrat arbetssätt del 2 som lyfter den enskildes delaktighet och inflytande inte hinner få tillräckligt med genomslag under 2015.
Det finns inga nya mätvärden till tertialrapport 2 då nya värden presenteras via Öppna jämförelser i november/december.
62 % av brukare inom särskilt boende och 56 % av brukare inom hemtjänsten svarade 2014 att de kan påverka vilka tider de får hjälp. Angivet riktmärke var 70 %. Resultatet visar att personalens schema fortfarande påverkar tiderna för insatser. Angivet riktmärke beräknas inte kunna uppnås.
Inom särskilt boende svarade 2014, 81 % att personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål och inom hem- tjänst svarade 85 % likadant. Angivet riktmärke för indikatorn är 90 %. Resultatet för 2014 ligger i ungefär samma nivå som tidigare år och avsedd nivå beräknas inte kunna uppnås.
Inom särskilt boende svarade 2014 85 % och inom hemtjänst svarade 88 % att de sammantaget är mycket eller ganska nöjd med äldreomsorgen. Angivet riktmärke för indikatorn är 90 % och kommer troligen att uppnås.
Kommunstyrelsens sammanfattande bedömning
Kommunfullmäktige har beslutat om sju verksamhetsmål inom god ekonomisk hushållning. Prognosen är att fyra mål delvis kommer att uppnås, medan tre mål inte uppnås. Inget av målen prognostiseras vara helt uppnått vid årets slut.
I flera fall är bedömningen att det genomförs kraftfulla sats- ningar, men att dessa inte har hunnit få effekt. Det gäller t ex inom tillgänglighetsmålet där Medborgarservice, ny webbsida och former för medborgardialog är på gång. Inom bostadsmålet har arbetet med att hitta byggbara tomter och intresserade exploatörer intensifierats. Boendeplaner finns eller är under upp- rättande. En strategi för näringslivsarbete för en hållbar tillväxt arbetas fram under 2015 för att gälla från 2016.
Förändrat arbetssätt som lyfter den enskildes delaktighet och inflytande inom äldreomsorg och för funktionsnedsatta hinner inte få tillräckligt med genomslag. Rent generellt är en självklar utgångpunkt att mål ska nås. Den typ av målformuleringar som kommunen avvänder för mål för god ekonomisk hushållning har dock en karaktär som påminner om visioner eller i alla fall mål som nås först på lång sikt. Det blir därför särskilt viktigt att bedöma vad som har gjorts för de olika målen. Kommun- styrelsens sammanfattande bedömning är mot den bakgrunden att verksamheten utvecklats på ett i stora delar bra sätt även i de fall målen ej kommer att nås.
Indikatorer ska, så långt som möjligt visa i vilken omfattning kommunens verksamhet skapar värde för människor, företag och organisationer. En utveckling av arbetet för att skapa relevanta indikatorer behöver därför utvecklas i linje med kommunens inrikt- ning i strategisk plan 2016 – 2019.
Finansiellt perspektiv | ||
Mål 2015 | Kommunstyrelsens bedömning | Kommentar |
Soliditeten ska överstiga 68,2 % | Delmålet för 2015 beräknas att kunna uppfyllas. | Soliditeten beräknas bli 70,5 % |
Långsiktigt mål 70 – 80 % | på helår. | |
Årets resultat ska överstiga 2,1 % av skatteintäkterna | Målet beräknas inte att kunna uppfyllas. | Årets resultat enligt balanskravet |
(enligt balanskravet) | beräknas bli 0,6 % av skatte- | |
Långsiktigt mål 2 % | intäkterna. | |
Verksamhetens nettokostnader får förbruka högst | Målet beräknas inte att kunna uppfyllas. | Nettokostnaderna beräknas bli |
97,9 % av skatteintäkterna (enligt balanskravet) | 100,4 %. | |
Långsiktigt mål 98 % | ||
Kommunkoncernens externa upplåning i banker och | Målet beräknas att kunna uppfyllas. | Koncernskulden är 3,8 mdkr per |
kreditinstitut begränsas till att högst uppgå till 4,6 mdkr. | 31 augusti och kommunkoncer- | |
nens upplåningsplaner kommer | ||
inte att överstiga lånetaket. | ||
Av de finansiella målen beräknas två av fyra att kunna upp- fyllas 2015. Verksamhetens nettokostnader beräknas uppgå till 100,4 % för 2015, vilket är 2,5 procentenheter högre än målet för 2015. Den goda soliditeten uppnås tack vare den låga investeringsvolymen.
Resultat för perioden
Periodens resultat (januari – augusti) uppgår till 60,6 mnkr, och en avvikelse mot budget +13,6 mnkr. Jämfört med förra året är periodresultatet en försämring med 7 mnkr.
Nettokostnaderna ligger i samma nivå som budget men 110 mnkr högre än förra året. Verksamheternas kostnader för perioden har ökat med 155 mnkr (7,6 %) jämfört med föregå- ende år. Personalkostnaderna för perioden har ökat med 6 %. Även kostnader för köp av verksamhet har ökat. Avskrivningar för perioden har beräknats preliminärt enligt budget i avvaktan på att översynen av anläggningsredovisningen i samband med
övergång till komponentavskrivning har färdigställts. Arbetet med komponentavskrivningar beräknas vara slutfört under hösten.
De externa intäkterna har ökat (57 mnkr, 16 %) jämfört med samma period föregående år. Detta beror på återbetalning från AFA samt ökade statsbidrag från Migrationsverket. Skatte- intäkterna har beräknats utifrån SKLs prognos från augusti månad. Skatteintäkterna har ökat med 90 mnkr (5 %) jämfört med perioden januari – augusti 2014.
De finansiella intäkterna och kostnaderna har ökat med
12 mnkr jämfört med föregående år och är 21 mnkr högre än budget för perioden. Förbättringen beror främst på realisa- tionsvinster vid försäljning av realränteobligationer i pensions- medelsportföljen vilka skett under våren.
Investeringar för perioden uppgår till 74 mnkr, vilket är samma utfall som föregående år. Investeringsutfallet för perioden motsvarar 21 % av årsbudgeten. Totalt uppgår investeringsbudgeten till 351 mnkr, varav drygt 123 mnkr beräknas kunna överföras till 2016.
Beräknat resultat för helår 2015
Det prognostiserade årsresultatet för kommunen beräknas bli -27,4 mnkr, vilket är 66 mnkr sämre än förra året.
Avvikelse mot budgeterat resultat är -44 mnkr.
För driftverksamheten beräknas ett underskott med 75,8 mnkr, en försämring jämfört med föregående års drift- underskott på 36 mnkr.
I det prognostiserade utfallet för 2015 beräknas nettokostna- derna öka med 170 mnkr, drygt 6%, jämfört med utfallet 2014. Den största ökningen ligger i personalkostnader och köp av verksamhet. Kostnader för friskolor och vård av barn och unga har ökat. Statsbidragen från Migrationsverket har ökat jämfört med 2014. Satsningen på nystartsjobb har ökat personalkost- naderna och intäkter från Arbetsförmedlingen samtidigt som kostnader för försörjningsstöd minskar.
Resultaträkning, mnkr | Budget 2015 | Prognos utfall 2015 | Utfall 2014 |
Verksamhetens nettokostnader | -2 840,7 | -2 887,4 | -2 717,7 |
Skatteintäkter och utjämningsbidrag | 2 849,0 | 2 832,3 | 2 682,8 |
Finansiella poster | 8,7 | 27,7 | 73,5 |
Årets resultat | 17,0 | -27,4 | 38,6 |
Resultaträkning, mnkr | Budget jan-aug 2015 | Utfall jan-aug 2015 | Utfall jan-aug 2014 |
Verksamhetens | -1 857,7 | -1 852,2 | -1 742,1 |
nettokostnader | |||
Skatteintäkter och | 1 899,4 | 1 886,4 | 1 795,8 |
utjämningsbidrag | |||
Finansiella poster | 5,3 | 26,4 | 13,9 |
Periodens resultat | 47,0 | 60,6 | 67,6 |
Balanskravet
Resultat enligt balans- | Prognos | Budget | Årsbokslut |
kravsutredning | 2015 | 2015 | 2014 |
Årets resultat | -27,4 | 17 | 38,6 |
Realisationsvinster anlägg- | -2,1 | 0 | -1,4 |
ningstillgångar | |||
Uttag ur fonderade pensions- | 43,0 | 43,0 | 24,4 |
medel | |||
Årets resultat efter balanskravsjusteringar | 13,5 | 60 | 61,6 |
Medel som avsätts till | 0 | 0 | -6,6 |
resultatutjämningsreserv | |||
Öronmärkning av medel till | 0 | 0 | -5,0 |
sociala investeringar | |||
13,5 | 60,0 | 50,0 |
Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på eko- nomisk balans för kommuner och landsting. Underskott som uppkommer under ett enskilt räkenskapsår skall återställas inom de närmaste tre följande åren. Vid kommunens avstämning av balanskravet har samtliga vinster som uppkommit vid försälj- ning av anläggningstillgångar samt uttag ur pensionsmedel räknats bort. Kommunen uppfyller kommunallagens balanskrav och har inget underskott att täcka från föregående år. Resultatet för hela 2015 enligt balanskravsutredningen beräknas till 13,5 mnkr, vilket är 46,5 mnkr lägre än budget. Eftersom balans- kravet beräknas bli positivt kommer vi inte att ha krav på återställning och heller ingen ”ryggsäck” inför kommande år.
Totalt resultat
Jämförelsestörande poster
Återbetalning av AFA försäkringspremier, 20 mnkr, som kommer att utbetalas i slutet av året är redovisad som en jämförelsestörande post.
Driftresultat för nämnder och styrelse | |||||
Budgetavvikelse/resultat, mnkr Nämnd/styrelse | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | Prognos 2015 |
Kommunstyrelsen | 31,0 | 39,2 | 28,0 | 5,0 | 2,3 |
Miljö- och byggnadsnämnden | 0,0 | 3,6 | 0,9 | 1,4 | - |
Byggnadsnämnden | - | - | - | - | -0,1 |
Miljönämnden | - | - | - | - | 0,5 |
Kultur- och fritidsnämnden | 0,2 | 2,8 | -2,1 | -0,6 | - |
Kulturnämnden | - | - | - | - | 0,0 |
Fritidsnämnden | - | - | - | - | 0,0 |
Barn- och bildningsnämnden | -26,3 | -30,6 | -29,3 | -23,3 | -44,5 |
Arbetsmarknads- och socialnämnden | - | - | -27,2 | 0,2 | -6,1 |
Socialnämnden | -8,6 | -29,1 | - | - | - |
Omsorgsnämnden | -50,7 | -66,3 | -18,6 | -19,2 | -27,2 |
Språktolknämnden | - | - | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Överförmyndare | 0,7 | 0,2 | 0,6 | 0,6 | -0,7 |
Revisionen | 0,6 | 0,0 | 0,0 | -0,2 | 0,0 |
Driftverksamheten totalt | -53,1 | -80,2 | -47,7 | -36,1 | -75,8 |
Totalt beräknar verksamheterna ge ett driftresultat på -75,8 mnkr.
Jämfört med förra tertialbokslutet per 30 april har det skett en liten förbättring med 4,2 mnkr. De största underskotten beräknas inom barn- och bildningsnämnden och omsorgs-
nämnden med de stora verksamheterna inom kommunen. Inom nämnderna pågår arbete för att minska underskotten i framtiden.
Gymnasieskolans underskott, 17 mnkr, beror på svårigheten att anpassa fasta kostnader efter elevantalet. Bildningssektorn centralt visar ett underskott på 24 mnkr beroende på att budgeten 2015 inte var fullt kostnadstäckt. Grundskolan prog- nostiserar ett mindre underskott på nästan 4 mnkr beroende på ökat antal elever. Inom förskolan beräknar man ett noll- resultat för hela året. Inom både förskola och grundskola råder brist på behörig personal och svårigheter att rekrytera. Inom samtliga områden pågår arbete med att minska nämndens underskott. Områden som i första hand omfattas är lokal- försörjning, elevhälsa, gymnasieskola och utvecklingsprojekt.
Inom omsorgsnämndens verksamheter beräknas under- skottet för ordinärt boende bli 14 mnkr, en förbättring sen prognosen i första tertialbokslutet med 11,8 mnkr. Inom ordinärt boende (hemtjänst) och personlig assistans har det skett volymökningar. Utförda timmar inom ordinärt boende ökade under årets första månader men har under de två sista månaderna sjunkit. Särskilda boenden prognostiserar
-11 mnkr, som beror på ökat resursbehov inom korttidsboendet och att bemanningsföretag använts för sjuksköterskor, som är dyrare än egen personal. Det beräknade underskottet inom personlig assistens 12 mnkr beror på ökat antal ärenden.
Handikappomsorgen beräknar ett överskott på 8 mnkr beroende på dels att nya boenden inte byggs samt verksam- hetsförändringar. Omsorgsnämnden har antagit en åtgärdsplan som sträcker sig från 2015 till 2018. I åtgärdsplanen ingår att se över riktlinjer och praxis i verksamheterna och en utredning har beställts för en omvärldsbevakning.
Arbetsmarknad- och socialnämnden prognostiserar ett underskott på 6 mnkr beroende på ökade vårdkostnader för barn och unga samt institutionsvård för vuxna missbrukare. Processen ”fler i egenförsörjning” ökar kostnader för nystarts- jobb men minskar kostnad för försörjningsstöd. Jämfört med januari – augusti föregående år har försörjningsstöd sjunkit med 4,5 mnkr. Mottagandet av ensamkommande barn fort- sätter att öka. Arbete pågår inom nämnden för att få bukt med vårdkostnader och åtgärder för minskad personalomsättning samt framgångsrisk rekrytering av socialsekreterare. Ett arbete pågår med att möjliggöra öppenvårdslösningar och minska placeringar och kunna sänka kostnaderna.
Kommunstyrelsens verksamheter beräknar ett mindre överskott för 2015. För kollektivtrafiken med färdtjänst och skol- skjutsar beräknas ett underskott med 10 mnkr medan kom- munfastigheter beräknar ett överskott med nästan 10 mnkr.
I samband med övergång till nya redovisningsregler för anläggningstillgångar med komponentavskrivningar, kommer redovisningen att påverkas positivt några år innan jämviktsläge nås. I helårsprognosen har hänsyn tagits till komponentavskriv- ningarnas påverkan på resultatet med nedskrivningar på
3,5 mnkr. En utredning av kostnader för kollektivtrafiken pågår.
Rutinen för uppföljning och prognosprocessen som togs fram under 2014 fortsätter att utvecklas. I rutinen ingår att samtliga
chefer på alla nivåer i organisationen vid avvikelse ska upprätta handlingsplaner. Handlingsplanerna kommer att följas upp under året.
Av de senaste tio åren har driftverksamheten redovisat överskott endast två år.
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag
Nettokostnadernas andel av de totala skatteintäkterna inklusive utjämningsbidrag visar hur stor andel av dessa som används för den löpande verksamheten. För att nå det långsiktiga resul- tatmålet på 2 % bör andelen inte vara högre än 98 %. Andelen, enligt balanskravsresultatet, beräknas för 2015 till 100,4 %, vilket är en ökning sedan 2014 då den uppgick till 101,3 %.
Delmålet för 2015 är 97,9 %.
Intäkter
De totala externa intäkterna beräknas öka med 146 mnkr, jämfört med föregående år, vilket till största delen kan hänföras till skatteintäkternas ökning. Övriga externa intäkter som ökar är ersättning från AFA, statsbidrag från Migrationsverket och nystartsbidrag från Arbetsförmedlingen. Intäkter för försäljning av tomter beräknas minska.
De beräknade skatteintäkterna för 2015 bygger på prognos från Sveriges Kommuner och Landsting i augusti. Skatteintäkter beräknas i stort överensstämma med budgeterade skatteintäkter.
Externa kostnader
De totala externa kostnaderna inklusive avskrivningar exklusive jämförelsestörande poster beräknas öka med 187 mnkr under 2015. De största kostnadsökningar har skett inom personal och köp av verksamhet.
Finansiella poster
Utfallet för finansnettot per augusti är 26 mnkr, varav pensions- medelsförvaltningen har gett ett överskott på 22 mnkr.
Finansnettot är 21 mnkr bättre än budget. Intäkterna
Balansräkning
Balansomslutningen beräknas öka med 47 mnkr under 2015. Ökningen beror på ökade investeringar i materiella anlägg- ningstillgångar. Dock beräknas investeringarna finansieras
av egna medel vilket minskar de likvida medlen. Kortfristiga skulder, såsom exempelvis av personalen intjänad semester, ökar till årsskiftet.
Balansräkning, mnkr | Prognos 2015 | Bokslut 2014 | Förändring |
Materiella anläggnings- | 1 415 | 1 323 | 92 |
tillgångar | |||
Finansiella anläggnings- | 222 | 229 | -7 |
tillgångar | |||
Omsättningstillgångar | 698 | 736 | -38 |
Summa tillgångar | 2 335 | 2 288 | 47 |
Eget kapital | 1646 | 1674 | -28 |
Avsättningar | 160 | 144 | 16 |
Långfristiga skulder | 10 | 11 | -1 |
Kortfristiga skulder | 519 | 459 | 60 |
Summa eget kapital, avsättningar och skulder | 2 335 | 2 288 | 47 |
Investeringar
Av den totala investeringsbudgeten, inklusive ramöverföring från 2014, på 351 mnkr beräknas 205 mnkr att utnyttjas och 123 mnkr att föras över till 2016. Många stora investeringar har försenats.
18 mnkr högre än budget och kostnaderna 3 mnkr lägre än budget. Avvikelserna består bland annat av att pensionsmedels- förvaltningen har en positiv avvikelse på 17 mnkr och räntekost- naderna är 3 mnkr lägre än budgeterat. Kommunen har idag inga lån och de investeringar som beräknas för återstående delen av året beräknas inte att kräva någon nyupplåning.
250
200
150
100
50
0
Nettoinvesteringar, mnkr
2011 2012 2013 2014 Prognos 2015
Investeringsprojekt,
mnkr
Budget Prognos Avvikelse
2015 2015
Kommunfastigheter | |||
Upprustning Domnarvsvallen | 10,0 | 0,5 | 9,5 |
Torsångs skola | 56,0 | 4,0 | 52,0 |
Skolor/förskolor | 30,0 | 2,5 | 27,5 |
Moduler Ornäs | 33,0 | 27,0 | 6,0 |
Borlänge sjukhus | 12,0 | 0,0 | 12,0 |
Trollskogen modul | 0,0 | 1,0 | -1,0 |
Bolbyn arbetsmiljöåt- gärder | 0,0 | 8,1 | -8,1 |
Lokalanpassning verk- samheter | 10,4 | 4,2 | 6,2 |
Utredning förskolekök | 5,0 | 0,0 | 5,0 |
Övriga investeringar | 65,3 | 66,3 | -1,0 |
Plan- och markkontoret | |||
Bananparken | 4,8 | 0,0 | 4,8 |
Xxxxxxxxxxxxx | 0,0 | 0,0 | 5,0 |
Torsångsskola | 4,0 | 0,0 | 4,0 |
Övriga investeringar | 39,2 | 35,9 | 3,3 |
Kommunens beslutade låneram för år 2015 uppgår till 124,2 mnkr. Bedömningen för hösten är att ingen ny upplåning kom- mer att ske för att finansiera de investeringar som beräknas att genomföras. Från och med år 2015 har Borlänge kommun ett finansiellt mål om att kommunkoncernens externa upplåning
i banker och kreditinstitut ska uppgår till maximalt 4,6 mdkr.
I dagsläget uppgår koncernens låneskuld till 3,8 mdkr och pla- nerna för nyupplåning överstiger inte borgensramen för Borlänge kommunkoncern som är på 4,3 mdkr år 2015. Låneskulden vid årsskiftet i kommunkoncernen var ca 77 tkr/invånare som kan jämföras med snittet i riket vilket var 44 tkr/invånare.
Kommunstyrelsens förfogandemedel
14,0 14,0 0,0
IT 18,2 8,4 9,8
Övrigt, inventarier mm | 44,6 | 33,0 | 11,6 |
Totalt | 351,5 | 204,9 | 146,6 |
Kommentarer till större projekt:
• Förskjutning av projektet Torsångs skola har skett på grund av försening av levereransen av ersättningslokaler (moduler Ornäs) för befintliga förskolor i Torsång.
• Förskjutningen av ombyggnation av skolkök beror på osäkerheter i den långsiktiga planeringen kring Framtidens skola och kostutredning.
• Projektet Domnarvsvallen har fått en mindre omfattning än planerat.
• Byggnation av skolor/förskolor förskjuts vilket hänger samman med förseningar i arbetet med skolhusplanen.
• Projektet BVC/MVC på Borlänge sjukhus beräknas inte komma igång under 2015.
• Bananparken kommer inte att påbörjas under 2015.
Pensionsåtagande inklusive särskild löneskatt | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | Prognos 2015 |
Avsättning och kortfristig skuld | 174,2 | 187,9 | 209,2 | 229,0 | 249,5 |
Ansvarsförbindelse | 1 193,0 | 1 190,2 | 1 251,4 | 1 206,9 | 1 172,4 |
Totalt | 1 367,2 | 1 378,1 | 1 460,6 | 1 435,9 | 1 421,9 |
Den största delen av kommunens åtagande för pensioner redovisas utanför balansräkningen, som ansvarsförbindelse, enligt den så kallade blandmodellen. Den prognostiserade skulden bygger på beräkningar från KPA.
Pensionsmedelsförvaltning
Pensionsförpliktelser och förvaltning, mnkr | 2015 prognos | 2014 |
Pensionsförpliktelse i balansräkningen | 249,5 | 229,0 |
Pensionsförpliktelse som ansvarförbin- delse | 1 172,4 | 1 206,9 |
Summa pensionsförpliktelser | 1 421,9 | 1 435,9 |
Finansiella pensionstillgångar | 338,4 | 304,4 |
Återlånade medel | 1 083,5 | 1 131,5 |
I syfte att lindra belastningen på den kommunala ekonomin under de år då pensionsutbetalningarna blir som högst, har kommunfullmäktige beslutat att specifikt avsätta medel för långsiktig pensionsmedelsförvaltning. Det övergripande målet för pensionsmedelsförvaltningen är att avkastningen över tid ska täcka den del av pensionsutbetalningarna som årligen överstiger 32 mnkr i reala termer – ”utbetalningspuckeln”.
I förutsättningarna ingår att utbetalningspuckeln kapas genom att uttag ur fonden påbörjades från och med år 2008.
Under sommaren har en del av realränteobligationsport- följen bytts ut mot nya realränteobligationer med längre löptider. Resultatet av dessa byten gav realisationsvinster på 14 mnkr. Aktieplaceringarna har gett utdelningar på 4 mnkr. På grund av rådande marknadsläge har ränteintäkterna på realränte- obligationerna varit lägre än budgeterat. Totalt är utfallet per augusti 22 mnkr.
Uttag för år 2015 kommer att ske enligt plan med 43 mnkr. Hela pensionsmedelsförvaltningen beräknas ge ett helårs- resultat på 22 mnkr, vilket är 16 mnkr bättre än budgeterat.
Kommunens borgensåtagande per invånare är hög jämfört med genomsnittskommunen. Risken för förluster bedöms ändå som liten då borgen i huvudsak är för de helägda kommunala bolagen eller bolag där kommunen tillsammans med landstinget eller andra kommuner har ett stort inflytande i. År 2015 omfattade kommunens beslut om borgensram, dryga 4,3 mdkr.
Per augusti 2015 är nyttjandet av borgensramen 3,9 mdkr. Kommunfullmäktige fattar årligen beslut om rullande borgens- ramar för kommunkoncernen.
Soliditet | |||||
Soliditet | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 prognos |
Soliditet exklusive ansvarsförbindelse, % | 69,8 | 71,4 | 73,2 | 73,1 | 70,5 |
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse, % | 17,0 | 18,3 | 17,2 | 20,4 | 21,3 |
Soliditeten mäter den ekonomiska styrkan på lång sikt och visar i vilken grad som kommunen finansierat sina tillgångar med eget kapital, det vill säga inte genom lån. Den räknas fram genom att jämföra det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Förändringar i soliditeten påverkas bland annat av resultatutveckling, investeringstakt, nyupplåning och tillgång- arnas förändring. Kommunens långsiktiga mål för soliditeten är 80 %. Kommunens mål för soliditeten 2015 är 68,2 %. Solidite- ten beräknas bli 70,5 % i slutet av året, vilket är 2,3 procenten- heter högre än målet. Den goda soliditeten beror till stor del på uteblivna investeringar och därmed minskat lånebehov.
Uppsiktsplikten
Under 2013 förändrades kommunallagen avseende kommun- styrelsens uppsiktsplikt över de kommunala bolagen. Under 2014 tog kommunfullmäktige det första beslutet i enlighet med den nya lagstiftningen. Beslutet innebar bland annat att över- syn skulle göras av vissa bolagsordningar och att rapportering- en från bolagen skulle utvecklas. Kommunfullmäktige fattade även beslut om att anta en företagspolicy, som bland annat reglerar hur bolagen årligen ska rapportera till Borlänge Kom- muns Förvaltnings AB och kommunen. Utvecklingsarbeten görs i nära samarbete med de helägda kommunala bolagen och fortsätter under 2015 med framförallt de delägda bolagen.
Intern kontroll
Nämnderna har sammanlagt beslutat att under 2015 genom- föra 33 granskningar. Av dessa har 6 stycken redovisats enligt plan och 15 granskningar pågår. Resterande bedöms genom- föras innan året är slut.
Befolkning
Borlänge kommuns befolkning ökade med 257 personer under årets första halvår, och kommunen hade den 31 juni 2015 en befolkning på 50 972 personer. Anledningen till ökningen är att fler personer föds än det dör i Borlänge, samt att fler personer flyttar in än ut från kommunen. Enligt Befolk- ningsprognos för Borlänge kommun 2015–2025 prognostice- rades kommunens befolkning att vara 51 234 invånare den 31 december 2015. Den siffran har i uppföljningen av prog- nosen i september reviderats ner till 51 037 personer.
Framtiden
Den ökande befolkningen innebär ökade skatteintäkter, men också ökad efterfrågan på kommunens tjänster och bostäder till de nyinflyttade. Inom de närmaste åren ska 1 000 nya bostäder byggas. Behovet av nya lokaler för skola, förskola och äldreboende är stort. Arbetet med framtidens skola forsät- ter och då antalet äldre ökat och fortsätter att öka fortsätter arbetet med boendeplan.
En stor utmaning är det generationsskifte som inletts under senare år i hela Sverige. Detta innebär att antalet pensions- avgångar ökat och en kompetensväxling sker.
Det driftunderskott som redovisats de senaste åren är ett stort bekymmer. Budgetförslaget för 2016 innebär stora besparingar och effektiviseringar, men också görs extra
satsningar inom skolan för att öka kvaliteten. 2016 beräknas skatteintäkterna och utjämningsbidrag öka med 150 mnkr jäm- fört med 2015. Den satsning som gjorts på nystartsjobb har visat sig att antalet självförsörjande har ökat och kommunens kostnader för försörjningsstöd har minskat. Det är en högt prioriterad fråga för hela kommunen att få ett bra ekonomiskt resultat och det pågår ett arbete med att ta fram handlings- planer för en ekonomi i balans.
Antalet anställda
Borlänge kommun hade den 31 augusti 2015 4 089 tillsvidare- anställda medarbetare. Det senaste tertialet har vi därmed haft en total ökning med 22 nya medarbetare. Störst skillnad finner vi på bildningssektorn med totalt 43 nya medarbetare det senaste tertialet. Gymnasieskolan har ökat med 17 medarbetare och Förskola/Grundskola med 21 medarbetare.
Sociala sektorn har under motsvarande period minskat med 16 medarbetare och där svarar Särskilt boende för största minsk- ningen med 13 färre medarbetare jämfört med första tertialet.
Bristen på förskollärare är fortsatt hög och det är en ansträngd situation för flera skolor när det gäller att attrahera och behålla lärare. Andra yrkeskategorier där det råder brist är sjuksköterskor och socialsekreterare. Borlänge delar denna upplevelse med
de flesta andra kommuner i Sverige. Politiker och tjänstemän i Borlänge för en nära dialog för att hitta lösningar.
Sjukfrånvaron
Den totala sjukfrånvaron i kommunen var per den 31 augusti 2015 7,5 %, en liten minskning med 0,5procentenheter sedan tertial 1.
Ny HR-organisation
6 nya medarbetare börjar under hösten på personalkontoret. Dessa ska förstärka stödet till framförallt cheferna på alla nivåer i sektorerna inom bland annat områdena rehabilitering, samverkan och kompetensförsörjning.
Nytt avtal företagshälsovård
Den 1 december byter kommunen leverantör av företagshälso- vård, från nuvarande Previa till Företagshälsan Falun Borlänge AB. Bytet sker efter en långdragen upphandlingsprocess där överprövning skett två gånger.
Heltid/deltid
Andelen deltider uppgår till 14,6 %, en sänkning med 2 pro- centenheter det senaste tertialet. Erbjudandet om heltid för medarbetare inom avtalsområdena Kommunal och Vision är utskickat. Av 497 deltidsarbetande medarbetare har 123 svarat att de vill gå upp till heltid fullt ut. 84 medarbetare accepterar erbjudandet om heltid, men ansöker samtidigt om tjänstledig- het för att fortsätta deltidsarbeta. 174 medarbetare vill fortsätta ha sin deltidsanställning precis som idag.
116 medarbetare har inte svarat. Det pågår särskilda infor- mationsinsatser för att få dem att ta ställning till hur de vill göra utifrån erbjudandet om heltid.
Deltidsarbetande medarbetare inom resterande avtals- områden får samma erbjudande 2016.
Pensionserbjudande
Kommunfullmäktiges beslut om att införa en pensions- policy har fått positiva reaktioner bland kommunens med- arbetare. Hittills har 15 medarbetare beviljats en så kallad 80-90-100-lösning. Det innebär att man går ner till 80 %
arbetstid med 90 % lön och 100 % pensionsavsättning. Erbju- dandet gäller under förutsättning att medarbetaren fyllt 63 år och har arbetat minst 10 år sammanhängande i kommunen.
Personalsammanställning samtliga sektorer 2015-08-31 Xxxxxx Xxxxx tv Därav 150831 män | Därav kvinnor | Sjukfr män % | Sjukfr kv % | Sjukfr totalt % | Deltid män % | Deltid kv % | Deltid tot % | ||
Kommundirektör | 4 | 1 | 3 | 0 | 1,9 | 1,4 | 0 | 0 | 0 |
Bildningssektor | 1 936 | 471 | 1 465 | 3 | 6,3 | 5,5 | 5,9 | 7,7 | 7,3 |
Samhällsbygnadssektor | 61 | 22 | 39 | 2,2 | 3,4 | 2,9 | 0 | 5,1 | 3,3 |
Sociala sektorn | 1 715 | 192 | 1 523 | 7,6 | 10,3 | 10 | 15,6 | 24,8 | 23,8 |
Verksamhetsstöd | 373 | 74 | 299 | 2,8 | 9,1 | 7,8 | 4,1 | 14,4 | 12,3 |
Kommunen totalt 4 089 760 3 329 4,1 8,3 7,5 8 16,1 14,6
17
TERTIALBOKSLUT AUGUSTI MED HELÅRSPROGNOS - 2015
EKONOMISK REDOVISNING FÖR KOMMUNEN
Resultaträkning
Delårsbokslut | Helårsresultat | |||||||
Mnkr | 2015 | 2015 | 2014 | 2015 | 2015 | 2014 | ||
Jan–aug | Jan–aug | Jan–aug | Jan–dec | Jan–dec | Jan–dec | |||
Utfall | Budget | Utfall | Prognos | Budget | Utfall | |||
Verksamhetens intäkter | Not 1 | 406,5 | 319,3 | 348,8 | 573,6 | 478,9 | 556,4 | |
Verksamhetens kostnader | Not 2 | -2 185,2 | -2 104,0 | -2 030,6 | -3 353,4 | -3 210,1 | -3 174,5 | |
Avskrivningar | Not 3 | -73,5 | -73,0 | -60,3 | -107,6 | -109,5 | -99,6 | |
Verksamhetens nettokostnader | -1 852,2 | -1 857,7 | -1 742,1 | -2 887,4 | -2 840,7 | -2 717,7 | ||
Skatteintäkter | Not 4 | 1 427,5 | 1 433,5 | 1 373,4 | 2 141,3 | 2 150,2 | 2 049,1 | |
Utjämning och generella statliga bidrag | Not 5 | 458,9 | 465,9 | 422,4 | 691,0 | 698,8 | 633,7 | |
Finansiella intäkter | Not 6 | 28,3 | 10,4 | 16,6 | 31,6 | 15,2 | 76,9 | |
Finansiella kostnader | Not 7 | -1,9 | -5,1 | -2,7 | -3,9 | -6,5 | -3,4 | |
Resultat | 60,6 | 47,0 | 67,6 | -27,4 | 17,0 | 38,6 | ||
Balansräkning
Mnkr | Delårsbokslut | Delårsbokslut | Årsbokslut | |
2015-08-31 | 2014-08-31 | 2014-12-31 | ||
Tillgångar | ||||
Anläggningstillgångar | ||||
Immateriella anläggningstillgångar | Not 9 | 23,0 | 6,4 | 24,9 |
Materiella anläggningstillgångar | ||||
Xxxx, byggnader och tekniska anläggningar | Not 10 | 1 153,5 | 1 179,5 | 1 213,0 |
Maskiner och inventarier | Not 11 | 43,0 | 56,9 | 55,0 |
Pågående arbeten | Not 12 | 104,0 | 63,6 | 29,8 |
Finansiella anläggningstillgångar | ||||
Aktier och andelar | Not 13 | 159,1 | 159,1 | 159,1 |
Övriga finansiella anläggningstillgångar | Not 14 | 43,0 | 50,1 | 48,8 |
Bidrag till statlig infrastruktur | Not 15 | 20,6 | 21,7 | 21,3 |
Summa anläggningstillgångar | 1 546,2 | 1 537,3 | 1 551,9 | |
Omsättningstillgångar | ||||
Förråd, mm | Not 16 | 20,9 | 19,6 | 20,9 |
Fordringar | Not 17 | 246,3 | 194,1 | 203,2 |
Kortfristiga placeringar | Not 18 | 381,4 | 324,7 | 304,4 |
Kassa och bank | Not 19 | 85,3 | 144,8 | 207,8 |
Summa omsättningstillgångar | 733,9 | 683,2 | 736,3 | |
Summa tillgångar | 2 280,1 | 2 220,5 | 2 288,2 | |
Eget kapital, avsättningar och skulder | ||||
Eget kapital | Not 20 | |||
Årets resultat | 60,6 | 67,6 | 38,6 | |
Resultatutjämningsreserv | 6,6 | 0,0 | 6,6 | |
Övrigt eget kapital | 1 667,2 | 1 635,2 | 1 628,6 | |
Summa eget kapital | 1 734,4 | 1 702,8 | 1 673,8 | |
Avsättningar | ||||
Avsättningar för pensioner | Not 21 | 150,7 | 135,5 | 144,4 |
Summa avsättningar | 150,7 | 135,5 | 144,4 | |
Skulder | ||||
Långfristiga skulder | Not 22 | 10,4 | 10,4 | 10,9 |
Kortfristiga skulder | Not 23 | 384,6 | 371,8 | 459,1 |
Summa skulder | 395,0 | 382,2 | 470,0 | |
Summa eget kapital, avsättningar och skulder | 2 280,1 | 2 220,5 | 2 288,2 | |
Ansvarsförbindelser | ||||
Pensionsförpliktelser | Not 24 | 1 190,3 | 1 213,4 | 1 206,9 |
Övriga ansvarsförbindelser | Not 25 | 3 952,6 | 4 143,3 | 4 062,3 |
5 142,9 | 5 356,7 | 5 269,2 |
Kassaflödesanalys
Mnkr | Augusti 2015 | Augusti 2014 | Bokslut 2014 | |
Den löpande verksamheten | ||||
Periodens resultat | 60,6 | 67,6 | 38,6 | |
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster | Not 26 | 77,0 | 67,0 | 118,6 |
Summa | 137,6 | 134,6 | 157,2 | |
Ökning/minskning av kortfristiga fordringar | -43,1 | 39,4 | 30,4 | |
Ökning/minskning av förråd | 0,0 | -0,7 | -2,0 | |
Ökning/minskning av kortfristiga skulder | -74,5 | -91,2 | 16,1 | |
Medel från den löpande verksamheten | 20,0 | 82,1 | 201,7 | |
Investeringsverksamheten | ||||
Investering i immateriella tillgångar | 0,0 | 0,0 | -8,6 | |
Investering i materiella anläggningstillgångar | -74,3 | -71,8 | -123,3 | |
Investeringsbidrag till materiella anläggningstillgångar | 0,0 | 0,0 | 0,7 | |
Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 3,0 | 1,8 | 3,0 | |
Investering i finansiella tillgångar | 0,0 | 0,0 | -0,1 | |
Medel från investeringsverksamheten | -71,3 | -70,0 | -128,3 | |
Finansieringsverksamheten | ||||
Ökning skuld investeringsbidrag | 0,0 | 0,0 | 0,9 | |
Ökning av skuld för bidrag till statlig infrastruktur | 0,0 | 0,0 | -1,0 | |
Amortering av långfristiga skulder | 0,0 | 0,0 | -20,0 | |
Minskning av långfristiga fordringar | 5,8 | 2,5 | 4,0 | |
Medel från finansieringsverksamheten | 5,8 | 2,5 | -16,1 | |
Årets kassaflöde | -45,5 | 14,6 | 57,3 | |
Likvida medel vid årets början | 512,2 | 454,9 | 454,9 | |
Likvida medel vid periodens slut | 466,7 | 469,5 | 512,2 |
Noter
Mnkr | Delårsbokslut 2015 jan–aug | Delårsbokslut 2014 jan–aug | Prognos 2015 jan–dec | Årsbokslut 2014 jan–dec |
Not 1 Verksamhetens intäkter | ||||
Försäljningsintäkter | 6,7 | 6,6 | 10,7 | 10,4 |
Taxor och avgifter | 57,5 | 58,3 | 90,0 | 88,4 |
Hyror och arrenden | 31,3 | 30,8 | 45,8 | 46,2 |
Bidrag | 197,0 | 166,5 | 299,8 | 277,1 |
Försäljning av verksamhet och konsulttjänster | 87,0 | 81,0 | 97,6 | 125,7 |
Exploateringsintäkter | 4,0 | 4,6 | 7,6 | 7,2 |
Realisationsvinster anläggningstillgångar | 3,0 | 1,0 | 2,1 | 1,4 |
Jämförelsestörande post: | ||||
Återbetalning försäkringspremier Fora | 20,0 | 0,0 | 20,0 | 0,0 |
Summa | 406,5 | 348,8 | 573,6 | 556,4 |
Not 2 Verksamhetens kostnader | ||||
Löner och sociala avgifter | -1 319,4 | -1 241,8 | -2 061,8 | -1 949,0 |
Pensionskostnader | -85,9 | -84,3 | -131,8 | -129,9 |
Köp av anläggnings- och underhållsmaterial | -47,6 | -47,3 | -74,8 | -86,9 |
Bränsle, energi och vatten | -22,8 | -22,9 | -37,4 | -37,0 |
Köp av huvudverksamhet | -270,6 | -196,0 | -422,7 | -304,4 |
Lokal- och markhyror | -69,5 | -66,8 | -103,1 | -99,6 |
Övriga tjänster | -39,6 | -34,8 | -78,1 | -59,0 |
Lämnade bidrag | -159,2 | -171,0 | -232,8 | -254,1 |
Realisationsförluster anläggningstillgångar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -3,6 |
Kostnad för försäljning exploatering | 0,0 | -0,5 | -0,4 | -0,7 |
Övriga kostnader | -170,6 | -165,2 | -210,5 | -249,2 |
Jämförelsestörande poster: | ||||
Bidrag till byggande av statlig väg | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -1,1 |
Summa | -2 185,2 | -2 030,6 | -3 353,4 | -3 174,5 |
Not 3 Avskrivningar | ||||
Immateriella anläggningstilgångar | -2,0 | -1,8 | -2,8 | -3,2 |
Xxxx, byggnader, tekniska anläggningar | -59,5 | -46,8 | -84,3 | -70,4 |
Maskiner och inventarier | -12,0 | -8,9 | -17,0 | -13,9 |
Nedskrivning | 0,0 | 0,0 | -3,5 | -9,3 |
Jämförelsestörande post: | ||||
Rättelse av tidigare års avskrivningar | 0,0 | -2,8 | 0,0 | -2,8 |
Summa | -73,5 | -60,3 | -107,6 | -99,6 |
Not 4 Skatteintäkter | ||||
Preliminär kommunalskatt | 1 427,5 | 1 374,6 | 2 141,3 | 2 054,1 |
Preliminär slutavräkning innevarande år | 1,3 | 0,0 | 2,0 | 0,4 |
Slutavräkningsdifferens föregående år | -1,3 | -1,2 | -2,0 | -5,4 |
Summa | 1 427,5 | 1 373,4 | 2 141,3 | 2 049,1 |
Mnkr | Delårsbokslut 2015 jan–aug | Delårsbokslut 2014 jan–aug | Prognos 2015 jan–dec | Årsbokslut 2014 jan–dec |
Not 5 Utjämningsbidrag | ||||
Inkomstutjämningsbidrag | 332,3 | 308,2 | 498,4 | 462,2 |
Kommunal fastighetsavgift | 61,1 | 58,2 | 91,7 | 87,3 |
Bidrag för LSS utjämning | 41,4 | 42,2 | 62,1 | 63,4 |
Strukturbidrag | 3,5 | 3,5 | 5,3 | 5,2 |
Kostnadsutjämning | 21,1 | 2,6 | 31,7 | 4,0 |
Regleringsbidrag/avgift | -1,3 | 7,7 | -2,0 | 11,6 |
Övriga generella bidrag från staten | 0,8 | 0,0 | 3,8 | 0,0 |
Summa | 458,9 | 422,4 | 691,0 | 633,7 |
Not 6 Finansiella intäkter | ||||
Räntor på bankmedel m m | 0,2 | 1,3 | 0,3 | 1,8 |
Borgensavgifter | 6,2 | 6,6 | 9,0 | 9,4 |
Pensionsmedelsförvaltning | 21,9 | 8,6 | 22,3 | 65,7 |
Övriga finansiella intäkter | 0,0 | 0,1 | 0,0 | 0,0 |
Summa | 28,3 | 16,6 | 31,6 | 76,9 |
Not 7 Finansiella kostnader | ||||
Ränta på långfristiga lån | 0,0 | -0,6 | -0,5 | -0,9 |
Ränta på pensionsavsättning | -1,4 | -1,4 | -2,6 | -1,6 |
Pensionsmedelsförvaltning | -0,1 | -0,2 | -0,2 | -0,3 |
Övriga finansiella kostnader | -0,4 | -0,5 | -0,6 | -0,6 |
Summa | -1,9 | -2,7 | -3,9 | -3,4 |
Not 9 Immateriella anläggningstillgångar | |||
Anskaffningsvärden | |||
Vid årets början | 45,2 | 25,8 | 25,8 |
Årets anskaffningar | 0,0 | 0,0 | 8,6 |
Omklassificeringar | 0,0 | -1,0 | 10,9 |
Omklassificering till resultaträkning | 0,0 | 0,0 | -0,1 |
Anskaffningsvärden vid periodens slut | 45,2 | 24,8 | 45,2 |
Ackumulerade avskrivningar | |||
Vid årets början | -20,2 | -16,6 | -16,7 |
Omklassificeringar | 0,0 | 0,0 | -0,4 |
Årets avskrivningar | -2,0 | -1,8 | -3,2 |
Ackumulerade avskrivningar vid periodens slut | -22,2 | -18,4 | -20,3 |
Bokfört värde | 23,0 | 6,4 | 24,9 |
Avskrivningstid | 3 år | 3 år | 3 år |
Not 10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar | |||
Anskaffningsvärden | |||
Vid årets början | 2 255,3 | 2 353,0 | 2 353,0 |
Omklassificeringar | 0,0 | 14,1 | 34,3 |
Årets anskaffningar | 0,0 | 5,4 | 55,3 |
Årets avyttringar/utrangeringar | 0,0 | -1,9 | -187,3 |
Anskaffningsvärden vid periodens slut | 2 255,3 | 2 370,6 | 2 255,3 |
Ackumulerade avskrivningar | |||
Vid årets början | -1 042,3 | -1 142,6 | -1 142,6 |
Årets avskrivningar | -59,5 | -46,8 | -70,4 |
Årets nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | -9,1 |
Årets avyttringar/utrangeringar | 0,0 | 1,1 | 182,6 |
Jämförelsestörande post: | |||
Korrigering av tidigare års avskrivningar | 0,0 | -2,8 | -2,8 |
Ackumulerade avskrivningar vid periodens slut | -1 101,8 | -1 191,1 | -1 042,3 |
Bokfört värde | 1 153,5 | 1 179,5 | 1 213,0 |
Avskrivningstid | 5 - 47 år | 5 - 47 år | 5 - 47 år |
Not 11 Maskiner och inventarier | ||||
Anskaffningsvärden | ||||
Vid årets början | 286,1 | 284,3 | 284,3 | |
Omklassificeringar | 0,0 | 1,0 | -10,9 | |
Årets anskaffningar | 0,0 | 11,4 | 26,6 | |
Årets avyttringar/utrangeringar | 0,0 | -2,1 | -13,9 | |
Anskaffningsvärden vid periodens slut | 286,1 | 294,6 | 286,1 | |
Ackumulerade avskrivningar | ||||
Vid årets början | -231,1 | -230,9 | -230,9 | |
Korrigeringar | 0,0 | 0,0 | -0,1 | |
Omklassificeringar | 0,0 | 0,0 | 0,4 | |
Årets avskrivningar | -12,0 | -8,9 | -13,9 | |
Årets avyttringar/utrangeringar | 0,0 | 2,1 | 13,4 | |
Ackumulerade avskrivningar vid periodens slut | -243,1 | -237,7 | -231,1 | |
Bokfört värde | 43,0 | 56,9 | 55,0 | |
Avskrivningstid | 5 - 20 år | 5 - 20 år | 5 - 20 år | |
Not 12 Pågående arbeten | ||||
Ingående bokfört värde | 29,8 | 21,7 | 21,7 | |
Årets nedlagda kostnader | 74,2 | 55,0 | 41,6 | |
Omklassificeringar | 0,0 | -13,1 | -33,5 | |
Utgående bokfört värde | 104,0 | 63,6 | 29,8 | |
Not 13 Aktier och andelar | ||||
Aktier | Röstandel % | |||
Borlänge Kommuns Förvaltnings AB | 100,0% | 150,0 | 150,0 | 150,0 |
Dala Airport AB | 38,2% | 6,4 | 6,4 | 6,4 |
AB Dalaflyget | 34,0% | 0,3 | 0,3 | 0,3 |
Visit Södra Dalarna AB | 8,1% | 0,2 | 0,2 | 0,2 |
Falun Borlänge Regionen AB | 31,6% | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
IUC AB | 6,2% | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
Klippan Kompetenspartner AB | 49,0% | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
Summa aktier | 157,2 | 157,2 | 157,2 | |
Andelar | ||||
Kommuninvest ekonomisk förening | 1,4 | 1,4 | 1,4 | |
Bostadsrätter | 0,5 | 0,5 | 0,5 | |
Summa andelar | 1,9 | 1,9 | 1,9 | |
Aktier och andelar totalt | 159,1 | 159,1 | 159,1 | |
Not 14 Övriga finansiella anläggningstillgångar | |||
Utlämnade lån | |||
Landstinget Dalarna | 34,2 | 38,3 | 37,0 |
Trafikverket | 0,0 | 3,0 | 3,0 |
Kommuninvest | 6,5 | 6,5 | 6,5 |
Region Dalarna | 1,9 | 1,9 | 1,9 |
Övriga | 0,4 | 0,4 | 0,4 |
Summa | 43,0 | 50,1 | 48,8 |
Not 15 Bidrag till statlig infrastruktur | |||
Trafikverket | 24,1 | 24,1 | 24,1 |
Ackumulerad upplösning bidrag statlig infrastruktur | -3,5 | -2,4 | -2,8 |
Summa | 20,6 | 21,7 | 21,3 |
Kommunfullmäktige beslutade 2012 att medfinansiera ny järnvägsanläggning vid Rågåkers arbetsplatsområde med 23 mnkr, beloppet har senare justerats till 20 mnkr. Kommunfullmäktige tog 2012 även ett beslut om att medfinansiera ny rondell vid Bäckelund med 5 mnkr. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses i 25 år.
Not 16 Förråd mm | |||
Exploateringsfastigheter | 20,3 | 18,9 | 20,3 |
Lager och förråd | 0,6 | 0,7 | 0,6 |
Summa | 20,9 | 19,6 | 20,9 |
Not 17 Fordringar | |||
Kundfordringar | 26,1 | 20,0 | 40,6 |
Skattefordran | 48,3 | 36,5 | 27,7 |
Övriga fordringar | 34,3 | 28,5 | 23,9 |
Förutbetalda kostnader | 65,8 | 63,6 | 83,0 |
Upplupna intäkter | 71,8 | 45,5 | 28,0 |
Summa | 246,3 | 194,1 | 203,2 |
Not 18 Kortfristiga placeringar | |||
Fonderade pensionsmedel | |||
Värde vid årets början | 304,4 | 321,3 | 321,3 |
Årets försäljningar | -133,1 | -17,8 | -214,9 |
Årets inköp | 210,1 | 21,2 | 198,0 |
Summa bokfört värde vid periodens slut | 381,4 | 324,7 | 304,4 |
Marknadsvärde totalt | 386,1 | 396,5 | 323,1 |
Not 19 Kassa och bank | |||
Bank och plusgiro | 84,7 | 144,8 | 149,9 |
Likvida medel pensionsmedelsförvaltning | 0,6 | 0,0 | 57,9 |
Kontantkassor | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Summa | 85,3 | 144,8 | 207,8 |
Not 20 Eget kapital | |||
Eget kapital, ingående balans | 1 673,8 | 1 635,2 | 1 635,2 |
Årets resultat | 60,6 | 67,6 | 38,6 |
Eget kapital, utgående balans | 1 734,4 | 1 702,8 | 1 673,8 |
varav | |||
Resultatutjämningsreserv | 6,6 | 0,0 | 6,6 |
Sociala investeringar | 5,0 | 0,0 | 5,0 |
Not 21 Avsättningar för pensioner | |||
Särskild avtalspension | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Förmånsbestämd/kompletteringspension | 47,3 | 42,5 | 45,1 |
Ålderspension | 70,4 | 63,2 | 67,6 |
Pension till efterlevande | 3,6 | 3,3 | 3,5 |
Kompletteringspension m m intjänad fr o m 1998 | 121,3 | 109,0 | 116,2 |
Löneskatt 24,26 % | 29,4 | 26,5 | 28,2 |
Summa | 150,7 | 135,5 | 144,4 |
Specifikation | |||
Ingående avsättning | 144,4 | 127,1 | 127,1 |
Nya förpliktelser under året | 10,1 | 10,3 | 19,5 |
varav | |||
Nyintjänad pension | 8,8 | 5,2 | 17,2 |
Ränte- och basbeloppsuppräkning | 1,3 | 1,0 | 0,9 |
Pension till efterlevande | 0,0 | 0,2 | 0,2 |
Bromsen | 0,0 | 0,2 | 0,2 |
Övrig post | 0,0 | 3,7 | 1,0 |
Årets utbetalningar | -5,0 | -3,6 | -5,6 |
Förändring av löneskatt | 1,2 | 1,7 | 3,4 |
Utgående avsättning | 150,7 | 135,5 | 144,4 |
Aktualiseringsgrad | 94 % | 94 % | 94 % |
Not 22 Långfristiga skulder | |||
Lån hos banker och kreditinstitut | 0,0 | 20,0 | 0,0 |
varav kortfristig del | 0,0 | -20,0 | 0,0 |
Skuld till dotterbolagen för andel i Kommuninvest | 1,0 | 1,0 | 1,0 |
Förutbetalda intäkter investeringsbidrag | 9,4 | 9,4 | 9,9 |
Bidrag till statlig infrastruktur | 0,0 | 0,4 | 0,0 |
Kortfristig del av bidrag till statlig infrastruktur | 0,0 | -0,4 | 0,0 |
Summa | 10,4 | 10,4 | 10,9 |
Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Investeringsbidrag | |||
Återstående antal år (vägt snitt) | 31 år | 32 år | 31 år |
Uppgift om lån i banker och kreditinstitut | |||
Lån i mnkr som förfaller inom | |||
1 år | 0,0 | 20,0 | 0,0 |
2 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
3 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Not 23 Kortfristiga skulder | |||
Kortfristig del av långfristiga skulder | 0,0 | 20,4 | 0,0 |
Leverantörsskulder | 91,5 | 108,2 | 133,6 |
Personalens källskatter m m | 35,5 | 33,8 | 31,5 |
Övriga kortfristiga skulder | 0,9 | 4,4 | 0,6 |
Pensioner och särskild löneskatt | 78,8 | 58,0 | 84,6 |
Upplupna sociala avgifter på utbetalda löner | 40,9 | 37,8 | 35,8 |
Skuld för outtagen semester och övertid exkl sociala avgifter | 54,0 | 47,3 | 86,4 |
Sociala avgifter på skuld för outtagen semester och övertid | 20,7 | 18,2 | 33,2 |
Upplupna räntekostnader | 0,0 | 0,9 | 0,0 |
Övriga upplupna kostnader | 42,2 | 21,2 | 27,6 |
Övriga förutbetalda intäkter | 20,1 | 21,6 | 25,8 |
Summa | 384,6 | 371,8 | 459,1 |
Not 24 Ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser | |||
Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna. Pensionerna har intjänats till och med 1997. | |||
Ingående ansvarsförbindelse | 971,3 | 1 007,0 | 1 007,1 |
Ränteuppräkning | 5,8 | 6,2 | 6,7 |
Basbelopps uppräkning | 9,2 | 1,3 | 0,0 |
Bromsen | 0,0 | -5,5 | -5,5 |
Övrig post | 2,5 | -1,5 | 11,8 |
Årets utbetalningar | -30,9 | -31,0 | -48,8 |
Summa pensionsförpliktelser | 957,9 | 976,5 | 971,3 |
Löneskatt 24,26 procent | 232,4 | 236,9 | 235,6 |
Utgående ansvarsförbindelse | 1 190,3 | 1213,4 | 1 206,9 |
Om även dessa pensioner redovisas som skuld i balansräkningen skulle redovisat resultat påverkas med: | |||
skillnaden mellan uppräkning och utbetalning | 13,4 | -30,5 | 35,8 |
löneskatt 24,26 procent | 3,2 | -7,4 | 8,7 |
Total resultatpåverkan | 16,6 | -37,9 | 44,5 |
Aktualiseringsgrad | 94% | 94% | 94% |
Not 25 Övriga ansvarsförbindelser | |||
Borgensåtaganden | |||
Koncernföretag | 3 843,1 | 4 067,2 | 3 948,1 |
Idrottsföreningar | 19,0 | 23,1 | 22,2 |
Övriga | 51,7 | 49,7 | 53,2 |
Summa borgensåtaganden | 3 913,8 | 4 140,0 | 4 023,5 |
Pensionsgarantier för anställda hos dotterbolag | 0,2 | 0,2 | 0,2 |
Återställningsgaranti för bergtäkt vid Fågelmyra | 37,0 | 1,3 | 37,0 |
Kommunala ansvarsförbindelser för statligt kreditgaranterade bostadslån | 1,6 | 1,8 | 1,6 |
Övriga ansvarsförbindelser totalt | 3 952,6 | 4 143,3 | 4 062,3 |
Not 26 Övriga ej likviditetspåverkande poster | |||
Av- och nedskrivningar | 73,5 | 60,3 | 99,6 |
Avsatt till pensioner | 6,3 | 8,4 | 17,3 |
Justering betalningsplan bidrag statlig infrastruktur | 0,0 | -0,9 | 0,0 |
Upplösning av skuld investeringsbidrag | -0,5 | -0,5 | -0,7 |
Upplösning av bidrag statlig infrastruktur | 0,7 | 0,7 | 1,2 |
Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar | -3,0 | -1,0 | 2,2 |
Omklassificering mellan omsättningstillgångar och anläggningstillgångar | 0,0 | 0,0 | -1,0 |
Summa | 77,0 | 67,0 | 118,6 |
Redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR).
Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöra kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta.
Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet.
Sammanställd redovisning
I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kom- munalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande i. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sam- mansättning. Kommunkoncernens medlemmar med ägaran- delar framgår av figur på sidan 62.
Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Konsolide- ringen innebär att kommunens och företagens räkenskaper sammanförs efter eliminering av alla koncerninterna mellan-
havanden och att endast de ägda andelarna av räkenskaps- posterna har tagits med. Företag vars verksamhet är av obe- tydlig omfattning, det vill säga företag där kommunens andel av omsättning och omslutning är mindre än 2 % av skatte- intäkterna och utjämning, undantas. De företag som undantas är Visit Södra Dalarna AB, Dala Airport AB, Falun Borlänge Regionen AB, Klippan Kompetenspartner AB samt de av AB Borlänge Energi delägda bolagen Lennheden Vatten AB och Grundledningen HB.
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa före- kommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassaflödesrapporten.
Som jämförelsestörande poster redovisas poster som är sällan förekommande och överstiger 1 mnkr. Andra händelser som anses viktiga att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder betraktas också som jämförelsestörande.
Enligt RKR:s rekommendation ska återbäring från AFA redovisas som jämförelsestörande poster. I delårsbokslutet har återbetalning från AFA avseende försäkringspremier 2004 bokförts med 20 mnkr.
Intäkter
Skatteintäkter
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s prognos i augusti i enlighet med rekommendation RKR 4.2.
Kostnader
Avskrivningar, kommunen
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar.
Arbetet med övergång till komponentavskrivning har påbörjats och beräknas vara helt färdigt under 2016. På grund av det pågående arbetet med övergång till komponentavskrivning har inga registreringar i anläggningsregistret gjorts och heller inga korrekta avskrivningar kunnat beräknas. Preliminära avskriv- ningar har bokförts för perioden januari-augusti. Under hösten kommer arbetet med komponentavskrivningar i anläggnings- redovisningen att fortsätta och korrekta avskrivningar att kunna beräknas.
I helårsprognosen har medräknats en nedskrivning på grund av ändringen till komponentavskrivning.
Avskrivningar, koncernen
I samband med övergång till nya redovisningsregler (K3) har materiella anläggningstillgångar delats in i komponenter och avskrivningarna har räknats om. De nya reglerna har tillämpats retroaktivt för 2013.
Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anlägg- ningstillgång om anskaffningsvärdet överstiger ett halvt bas- belopp (22 250 kr 2015).
Materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde
Investeringsbidrag reducerade till och med 2012 det bokförda värdet. Från och med 2013 har detta lagts om så att investe- ringsbidrag tas upp som förutbetalda intäkter och periodiseras över anläggningarnas nyttjandeperioder.
Finansiella tillgångar
Kommunens pensionsmedelsportfölj har klassificerats som omsättningstillgång. Portföljens förvaltning regleras i av full- mäktige antaget policy 2004-11-25 § 139.
Pensioner
Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K3.
Leasingavtal
Samtliga leasingsavtal för kommunen och de kommunala bola- gen klassificeras som operationella. Kontrakt med en leasingtid överstigande tre år finns undantagsvis och är av mindre värde. Några längre hyreskontrakt för lokaler finns, men är klassifice- rade som operationella.
Derivatinstrument
Koncernbolagen utnyttjar derivatinstrument för att hantera ränterisken som uppstår vid upptagande av lån till rörlig ränta. För dessa transaktioner tillämpas säkringsredovisning. Doku- mentation har upprättats som beskriver förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten sam bolagens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Bolagen dokumenterar också företagets bedöm- ning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner i hög utsträckning är effektiva när det gäller att motverka förändringar i kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.
31
TERTIALBOKSLUT AUGUSTI MED HELÅRSPROGNOS - 2015
NÄMNDER
Driftverksamheten 2015 helårsprognos
Nämnd/styrelse Miljoner kronor (mnkr) | Kommunbidrag/ budget | Övriga intäkter | Kostnader | Resultat/ budgetavvikelse | Resultat 2014 |
Kommunstyrelsen - reserverade medel | 9,3 | 0,0 | -7,3 | 2,0 | 3,5 |
- kommundirektörens stab | 21,4 | 0,1 | -21,3 | 0,2 | 1,0 |
- samhällsbyggnadssektorn KS | 201,1 | 8,9 | -220,6 | -10,6 | -2,1 |
- kommunfastigheter | -46,5 | 361,4 | -305,4 | 9,5 | -5,9 |
- övrigt | 177,2 | 191,6 | -367,6 | 1,2 | 8,5 |
Byggnadsnämnden | 10,0 | 7,9 | -18,0 | -0,1 | - |
Miljönämnden *) | 7,8 | 3,3 | -10,6 | 0,5 | 1,4 |
Kulturnämnden**) | 41,4 | 5,0 | -46,4 | 0,0 | -0,6 |
Fritidsnämnden | 75,9 | 9,6 | -85,5 | 0,0 | - |
Barn- och bildningsnämnden | 1 084,9 | 205,4 | -1 334,8 | -44,5 | -23,3 |
Omsorgsnämnden | 915,3 | 162,6 | -1 105,1 | -27,2 | -19,2 |
Arbetsmarknads och socialnämnden | 319,8 | 143,6 | -469,5 | -6,1 | 0,2 |
Språktolknämnden | 0,0 | 30,4 | -30,4 | 0,0 | 0,0 |
Överförmyndare | 4,2 | 5,9 | -10,8 | -0,7 | 0,6 |
Revisionen | 2,2 | 0,0 | -2,2 | 0,0 | -0,2 |
Driftverksamheten kommunen totalt | 2 824,0 | 1 135,7 | -4 035,5 | -75,8 | -36,1 |
*) Resultat 2014 avser Xxxxx och byggnadsnämnden
**) Resultat 2014 avser Kultur och fritidsnämnden
Investeringsverksamheten 2015
Nämnd/styrelse Miljoner kronor (mnkr) | Redovisat 2014 netto | Budget 2015 | Prognos Nettoutgift 2015 | Kvar av budget | Förslag ram- överföring till 2016 |
Kommunstyrelsen - Fis förfogandemedel | 0,0 | 14,0 | 14,0 | 0,0 | 0,0 |
- exploatering | 9,9 | 12,0 | 9,2 | 2,8 | 0,0 |
- stadsmiljöverksamhet | 32,4 | 41,0 | 26,7 | 14,3 | 10,3 |
- kommunfastigheter | 57,9 | 221,7 | 113,6 | 108,1 | 97,7 |
- IT | 15,1 | 18,2 | 8,7 | 9,5 | 5,6 |
- kommunstyrelsen övrigt | 4,3 | 13,3 | 11,2 | 2,1 | 1,6 |
Byggnadsnämnden *) | - | 0,4 | 0,0 | 0,4 | 0,0 |
Kulturnämnden **) | 4,3 | 1,5 | 1,5 | 0,0 | 0,0 |
Fritidsnämnden | - | 7,3 | 7,3 | 0,0 | 0,0 |
Barn- och bildningsnämnden | 8,1 | 16,0 | 10,0 | 6,0 | 6,0 |
Omsorgsnämnden | 1,9 | 5,0 | 1,6 | 3,4 | 1,8 |
Arbetsmarknads och socialnämnden | 0,2 | 1,1 | 1,1 | 0,0 | 0,0 |
Överförmyndare | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Kommunen totalt | 134,1 | 351,5 | 204,9 | 146,6 | 123,0 |
*) Redovisat 2014 avser Xxxxx- och byggnadsnämnden
**) Redovisat 2014 avser Kultur- och fritidsnämnden
Kommunstyrelsen
Ansvarsområde
Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltnings- organ och har som uppgift att leda, samordna och styra förvaltningen av kommunens angelägenheter. Kommunstyrelsen ansvarar för den ekonomiska förvaltningen och den strategiska planeringen av kommunen och övervakar att kommunen fullgör de uppgifter som enligt lag åligger kommunen att sköta. Den ser till att nämnder, förvaltningar och kommunala bolag efterlever de mål och riktlinjer som fastställts av kommunfullmäktige vad gäller ekonomi, service, verksamhet och organisation.
Kommunstyrelsen är facknämnd för kommundirektörens stab, sektorn verksamhetsstöd och delar av samhällsbygg- nadssektorn.
Ekonomi och verksamhet
Resultat för perioden januari-augusti visar ett överskott med 22,8 mnkr. För hela året beräknas ett resultat på 2,3 mnkr. Jämfört med 2014 är det en försämring med 2,7 mnkr.
De nya reglerna för komponentavskrivning innebär att kom- munfastigheter förväntas ge ett positivt resultat på 9,5 mnkr. Kostnaden för kollektivtrafiken har ökat under året och kommer att påverka årets resultat negativt med 10,6 mnkr
Förfogandemedel
I kommunstyrelsens budget finns förfogandemedel som kan disponeras efter beslut i kommunstyrelsen. 1,8 mnkr är avsatt för 3F, 2,6 mnkr för särskilda personalsatsningar och 4,9 mnkr är en buffert för oförutsedda behov. Under året kommer
7,3 mnkr av dessa medel att förbrukas.
Kommundirektörens stab
Resultatet för perioden januari-augusti visar ett överskott med 1,5 mnkr. För hela året beräknas ett resultat på 0,2 mnkr.
Jämfört med 2014 är det en försämring med 0,8 mnkr.
Arbetet fortsätter med att utveckla styrmodellen. Det innebär bland annat att den strategiska planen tar större hänsyn till processer och att det genomförs en utbildning i ”Effektivare styrning – systemsyn”. Även en satsning på ledarskap inom ”Medarbetardriven chefsstödd utveckling” är påbörjad.
En viss osäkerhet råder när det gäller eventuella tillkom- mande kostnader för Dalaflyget. Kostnaderna avser upphandlad flygtrafik på Mora flygplats och eventuell hyresjustering med anledning av ambulanshelikopteretablering på Mora flygplats.
Verksamhetsstöd
Resultatet för perioden januari-augusti visar ett överskott med 19,1 mnkr. För hela året beräknas ett resultat på 10,1 mnkr. Jämfört med 2014 är det en förbättring med 8,4 mnkr.
De nya reglerna för komponentavskrivning innebär för kom- munfastigheter del att vissa underhållsinvesteringar som tidigare budgeterats som driftkostnad nu övergått till investeringar.
Konsekvensen är högre kapitalkostnader men lägre drift- kostnader under ett antal år innan jämviktsläge uppnås.
För 2015 innebär det ett prognostiserat överskott på underhåll med 16,5 mnkr, ökade kapitalkostnader med 5 mnkr och att utrangering av poster i anläggningsregistret kommer att ske med 3,5 mnkr. Kommunfastigheter arbetar under hösten med att ta fram en ny modell för internhyresprissättning som ska träda
i kraft vid årsskiftet. Kommunfastigheter och Tunabyggen ligger i slutförhandling rörande upprättandet av ett nytt förvaltnings- avtal mellan parterna. Ett nytt avtal förväntas träda i kraft till årsskiftet 2015/16.
Kommunen har under året genomfört ett projekt för att utarbeta en modell för systemförvaltning. Projektet identifierar och definierar viktiga roller, processer och mallar och arbetar också för att öka medvetenheten och kunskapen i organisatio- nen när det gäller vikten av en väl fungerande systemförvaltning.
Projektet ”En väg in” har påbörjats under våren 2015 och syftet är att öka tillgängligheten och service till Borlängebon. Det ska bli enklare för Borlängebon att komma i kontakt med kommunen oavsett om det sker via telefon, e-post, webb, sms, chatt , Facebook eller besök.
Enligt lagen om skydd mot olyckor, LSO, ska det var fjärde år tas fram ett nytt handlingsprogram för Räddningstjänsten Dala Mitt. Arbetet pågår och kommunfullmäktige kommer att fatta beslut i november 2015.
Personalkontoret förstärker stödet till sektorerna, vilket syns konkret under hösten då fyra nya medarbetare börjar. Ytterli- gare två medarbetare börjar den 1 januari 2016. Införandet av heltidserbjudandet fortsätter enligt plan. I år erbjuds alla del- tidsanställda medarbetare (497 st) som tillhör avtalsområdena Kommunal och Vision möjlighet att arbeta heltid.
Utvecklingen av e-handel fortsätter och numera ingår tre av- talsområden; livsmedel, kontorsmaterial och läromedel. Under hösten kommer också städ- och kemtekniska varor att ingå.
Wuhan och Borlänge kommun (Kulturcentrum Asken) har startat ett gemensamt projekt där en interaktiv utställning kommer att etableras i Wuhan. På utställningen kommer barn att uppmuntras att utforska och använda sin egen fantasi och kreativitet.
Nämndservice fortsätter arbetet mot ökad digitalisering ge- nom att under hösten successivt även införa digitala samman- trädeshandlingar när det gäller sekretessärenden.
För kommunfullmäktiges räkning har upphandlats ett digitalt voteringssystem som kommer att implementeras under hösten.
Projektet effektiv it-arbetsplats har rullat på enligt plan och har nu gått in i en ny fas. Plattformen ska vidareutvecklas
i form av en Sharepointplattform som kommer att användas av både kommunen och de kommunala bolagen.
Samhällsbyggnadssektorn
De delar av samhällsbyggnadssektorn som tillhör kommun- styrelsen visar ett negativt resultat för perioden januari – augusti med 7,1 mnkr. För hela året beräknas ett negativt resultat på 10,6 mnkr. Jämfört med 2014 är det en försämring med
8,5 mnkr. Det negativa resultatet består av ökade kostnader för kollektivtrafiken.
Plan- och markkontoret har under året arbetat för att möjlig- göra för fler bostäder i Borlänge. I nuläget pågår ett arbete med att ta fram 30 detaljplaner varav hälften avser bostäder. Totalt handlar det om att möjliggöra för drygt 800 nya bostäder och flera av detaljplanerna ligger inom en km från resecentrum vilket är ett område som i enlighet med översiktsplanen Falun- Borlänge ska förtätas.
Framtagande av ett flertal strategiska dokument pågår också. Bland annat en fördjupad översiktsplan för Borlänge tätort, en parkeringsstrategi, en bredbandsstrategi, ett boende- utvecklingsprogram och riktlinjer för markanvisning.
Näringslivskontorets uppdrag handlar om att skapa en attraktivare stad för boende, besökare och företagare. Som ett led i att genom aktiviteter och projekt skapa en attraktivare stad har näringslivskontoret från maj även fått ansvar för varumärket Bilden av Borlänge/Trevligt folk.
Avvikelser och handlingsplaner
Kollektivtrafiken inklusive färdtjänst visar ett negativt resultat på 7,9 mnkr för perioden men prognosen för 2015 visar ett underskott på 10,6 mnkr. Färdtjänstkostnaderna är svåra att uppskatta eftersom behovet snabbt kan förändras. Kostnaden för kollektivtrafik inklusive skolskjutsar kan öka under hösten. En utredning av kostnaderna för kollektivtrafiken pågår.
Året i siffror
Se tabell på nästa sida.
Kommunstyrelsen | Utfall jan-aug | Budget jan-aug | Utfall jan-aug | Prognos | Budget helår |
Ekonomi, mnkr | 2015 | 2015 | 2014 | 2015 | 2015 |
Intäkter Kommunbidrag | 241,6 | 241,6 | 205,5 | 362,5 | 362,5 |
Övriga interna intäker | 342,3 | 340,5 | 325,5 | 514,8 | 511,5 |
Externa intäkter | 32,2 | 30,0 | 30,7 | 47,2 | 45,0 |
Summa intäkter | 616,1 | 612,1 | 561,7 | 924,5 | 919,0 |
Kostnader Löner och PO | -123,6 | -129,2 | -115,4 | -196,2 | -196,6 |
Övriga personalkostnader | -5,5 | -5,8 | -5,6 | -8,8 | -8,7 |
Hyra | -80,4 | -78,4 | -77,1 | -119,2 | -117,7 |
Kapitalkostnader | -83,2 | -83,2 | -69,7 | -128,3 | -124,8 |
Övriga kostnader | -300,6 | -312,6 | -262,2 | -469,7 | -471,2 |
Summa kostnader | -593,3 | -609,2 | -530,0 | -922,2 | -919,0 |
Resultat | 22,8 | 2,9 | 31,7 | 2,3 | 0,0 |
Självfinansieringsgrad | 63% | 61% | 67% | 61% | 61% |
Resultat per verksamhet, mnkr Politisk verksamhet | 3,1 | 0,0 | 0,2 | 0,6 | 0,0 |
Kommundirektörens stab | 1,5 | 0,0 | 2,5 | 0,2 | 0,0 |
Verksamhetsstöd | 19,1 | 2,9 | 20,8 | 10,1 | 0,0 |
Samhällsbyggnadssektorn | -7,1 | 0,0 | 3,1 | -10,6 | 0,0 |
Förfogande medel | 6,2 | 0,0 | 3,3 | 2,0 | 0,0 |
Fokusområde integration | 0,0 | 0,0 | 1,8 | 0,0 | 0,0 |
Resultat per verksamhet | 22,8 | 2,9 | 31,7 | 2,3 | 0,0 |
Investeringar Förfogandemedel | 14,0 | 14,0 | |||
Kommunfastigheter | 113,6 | 221,7 | |||
Samhällsbyggnadssektorn | 35,9 | 53,0 | |||
Verksamhetsstöd | 19,6 | 31,7 | |||
183,1 | 320,4 | ||||
Ramöverföring till 2016 (totalt för nämnden) | 115,2 |
Miljönämnden
Ansvarsområde
Miljönämnden ansvarar för kommunens myndighetsutöv- ning när det gäller livsmedels, miljö- och hälsoskyddsfrågor. Ansvarsområdet är handläggning och tillsyn inom framförallt miljöbalken och livsmedelslagen.
Ekonomi och verksamhet
Resultat för perioden januari–augusti visar ett överskott med 1,5 mnkr. För hela året beräknas ett resultat på 0,5 mnkr.
Resultatet beror främst på att en stor del av de årliga avgifterna faktureras under första halvåret. Vakanser inom de olika verk- samheterna påverkar också resultatet. Prognosen för helåret 2015 visar på ett positivt resultat med 0,5 mnkr. Jämfört med 2014 är det en förbättring med 0,1 mnkr.
Under de första åtta månaderna har vi arbetat intensivt för att uppnå vårt uppdrag att genomföra tillsyn och kontroll.
På hälsoskyddsområdet pågår ett tillsynsprojekt för samtliga skolor och sammanfattade rapport förväntas vara klar innan årsskiftet.
På miljöskydd pågår ett lantbruksprojekt som heter ”inte- grerat växtskydd” som är ett nationellt samverkansprojekt med
anledning av de nya regler som börjar gälla 2 januari 2015 gällande bekämpningsmedel. På miljöskydd pågår också framtagning av ett planeringsunderlag för vatten. I mitten av juni antogs den nya miljöplanen för Borlänge kommun och miljökontoret har varit delaktiga i projektgruppen.
Förberedelser för att gå över till ett processtyrt ärende- hanteringssystem ECOS2 har börjat, det kommer att på sikt underlätta arbetet och styr mot kommunens mål om rätts- säkerhet och bättre service. Under första delen av året hade miljökontoret vakanser på grund av tjänstledigheter.
Året i siffror
Se tabell nedan.
Miljönämnden | Utfall jan-aug | Budget jan-aug | Utfall jan-aug | Prognos | Budget helår |
Ekonomi, mnkr | 2015 | 2015 | 2014 | 2015 | 2015 |
Intäkter Kommunbidrag | 5,2 | 5,2 | 5,0 | 7,8 | 7,8 |
Övriga interna intäker | 0,9 | 0,6 | 0,9 | 0,8 | 0,8 |
Externa intäkter | 2,0 | 1,6 | 2,1 | 2,4 | 2,4 |
Summa intäkter | 8,0 | 7,4 | 7,9 | 11,1 | 11,1 |
Kostnader Löner och PO | -4,4 | -5,3 | -4,6 | -7,4 | -7,9 |
Övriga personalkostnader | -0,3 | -0,5 | -0,1 | -0,7 | -0,7 |
Hyra | -0,7 | -0,7 | -0,7 | -1,1 | -1,1 |
Kapitalkostnader | -0,1 | -0,1 | -0,1 | -0,1 | -0,1 |
Övriga kostnader | -0,9 | -0,9 | -0,9 | -1,3 | -1,3 |
Summa kostnader | -6,4 | -7,4 | -6,4 | -10,6 | -11,1 |
Resultat | 1,7 | 0,0 | 1,6 | 0,5 | 0,0 |
Självfinansieringsgrad | 45% | 30% | 46% | 31% | 30% |
Byggnadsnämnden
Ansvarsområde
Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens myndighetsut- övning när det gäller plan- och byggfrågor. Ansvarsområdet är handläggning och tillsyn inom framförallt plan- och bygg- lagen. Byggnadsnämnden deltar i planeringen av det framtida Borlänge genom framställandet av detaljplaner samt genom att vara remissinstans vid översiktsplanering samt annan planering.
Ekonomi och verksamhet
Resultat för perioden januari-augusti visar ett överskott
0,6 mnkr. För hela året beräknas ett nollresultat. Jämfört med motsvarande period 2014 är det en förbättring 0,1 mnkr.
Bygg och kartkontoret
Bygg och kartkontoret har en stor efterfrågan på nybyggnads- kartor vilket är glädjande eftersom det visar att intresset för
att bygga i Borlänge är stort. Kartorna ingår som en del i en bygglovsansökan och utgör en del av överskottet av intäk- terna. Samma sak gäller bygglov där kommunen har många bygglovsansökningar framförallt på mindre tillbyggnader och kompletteringar. I början av året hade kommunen något färre ansökningar men idag ligger det på en normal nivå med cirka 500 ärenden. Under ett år har vi cirka 700 – 1 000 ärenden. Bygg- och kartkontoret arbetar med att få in digitala rutiner kring bygglovhanteringen och på så sätt kunna förenkla hand- läggningen. Handläggningstiden ligger idag inom en rimlig nivå på cirka 4 veckor för de flesta av ärendena.
Under året har kommunen fortsatt arbetat med den nya
IT-plattformen. Verksamheten har fått stå för en del kostnader.
Under våren och försommaren redovisades ett underskott gentemot budget men idag redovisas ett överskott på
0,8 mnkr trots extra kostnader för den nya IT-plattformen. Överskottet beror framförallt på externa intäkter i form av kart- och bygglovsintäkter.
Plan- och markkontoret
Plan- och markkontoret har under året arbetat för att möjlig- göra för fler bostäder i Borlänge. I nuläget pågår ett arbete med att ta fram 30 detaljplaner varav hälften avser bostäder. Totalt handlar det om att möjliggöra drygt 800 nya bostäder och flera av detaljplanerna ligger inom 1 km från resecentrum vilket är ett område som i enlighet med översiktsplanen FalunBorlänge ska förtätas.
Med syfte att bli ännu effektivare och tydligare har plan- och markkontoret sett över och utvecklat rutiner i samband med planprocessen. En processkartläggning har också genom- förts för att utveckla arbetet med prioritering av detaljplaner.
Avslutningsvis har en genomlysning av intäkterna avseende detaljplaner resulterat i att ett nytt förslag till plantaxa ska tas fram och presenteras för politiskt beslut senare i år.
Fysisk planering visar ett resultat för de åtta första månaderna med minus 0,2 mnkr, vilket beror på lägre intäkter för detaljpla- ner. Prognosen för 2015 visar på ett underskott på 0,5 mnkr.
Året i siffror
Se tabell nästa sida.
Byggnadsnämnden | Utfall jan-aug | Budget jan-aug | Utfall jan-aug | Prognos | Budget helår |
Ekonomi, mnkr | 2015 | 2015 | 2014 | 2015 | 2015 |
Intäkter Kommunbidrag | 6,7 | 6,7 | 5,9 | 10,0 | 10,0 |
Övriga interna intäker | 0,8 | 1,4 | 0,5 | 1,4 | 2,1 |
Externa intäkter | 5,2 | 4,4 | 4,1 | 6,4 | 6,5 |
Summa intäkter | 12,7 | 12,5 | 10,5 | 17,9 | 18,7 |
Kostnader Löner och PO | -7,5 | -8,5 | -5,8 | -12,0 | -12,7 |
Övriga personalkostnader | -0,6 | -0,5 | -0,4 | -0,8 | -0,8 |
Hyra | -1,1 | -1,1 | -1,1 | -1,7 | -1,7 |
Kapitalkostnader | -0,4 | -0,4 | -0,4 | -0,6 | -0,6 |
Övriga kostnader | -2,5 | -1,9 | -2,3 | -2,9 | -2,9 |
Summa kostnader | -12,0 | -12,5 | -10,0 | -18,0 | -18,7 |
Resultat | 0,6 | 0,0 | 0,5 | -0,1 | 0,0 |
Självfinansieringsgrad | 50 % | 46 % | 46 % | 44 % | 46 % |
Kulturnämnden
Ansvarsområde
Kulturnämndens ansvarar för att erbjuda kommunens invånare ett så rikt och allsidigt kulturutbud där biblioteksverksamheten är lagstyrd. Merparten av Borlänges kulturaktiviteter genomförs av föreningslivet. Kulturverksamheten omfattas huvudsakligen av biblioteksverk-samhet, musikskolan samt olika kultur- arrangemang, barnteater, museer och konstutställningar.
Ekonomi och verksamhet
För perioden januari–augusti visar nämnden ett nollresultat. För hela året beräknas även ett nollresultat. Jämfört med 2014 är det en förbättring med 0,3 mnkr.
Osäkerhetsfaktorer i kostnads- och intäktsutvecklingen före- ligger dock som kan komma kräva politiska beslut i nämnden. Generellt råder inom hela verksamhetsområdet en stor restrikti- vitet och återhållsamhet utifrån nämndens ekonomiska läge.
Viktiga händelser
• Kulturhusutredning fortskrider
• Musikskolan ingår fr o m 2015 i kulturnämndens ansvarsområde
• RFID-bibliotekssystem införs vilket skapar bättre tillgänglighet för Borlängebon
• Xxxxx Xxxxxxxxxxxxxx samlokaliseras i stadsbiblioteket
• Konsthall etableras vid Sveatorget
• Rädda Bilden startar upp två produktioner, ”Bilder från Borlänge på 60 talet” och ”Borlänge - populärmusikens historia”
Musikskolan
Idag undervisar ett trettiotal lärare inom musikskolan. Ca 1 200 elever deltar på olika instrument, ensemble, orkester, kör, drill och drama. En viktig nysatsning är EL Sistema på Nygård- skolan som är ett socialt projekt med musiken som verktyg.
Kulturenheten
Enheten ansvarar bland annat för Maximteatern, Xxxxx Xxxxxxxx- museet, Ornässtugan samt konstutställningarna på Borlänge bibliotek. Utöver detta har enheten under 2015 fortsatt sitt arbete tillsammans med näringslivskontoret för att utveckla de kulturella och kreativa näringarna. Enheten har även arbetat vidare med Borlänge elevkulturombud tillsammans med Kultur- centrum Asken. Ett intentionsavtal skall upprättas för att säkra strukturen kring dessa i fortsättningen då projekttiden från landstinget avslutas i oktober.
Enheten har arbetat kring den konsthall som öppnas under vintern på Sveatorget. Vidare har enheten arbetat med sam- ordning och träffar med länets kulturkonsulenter på studieför- bunden för att få dessa att samverka bättre med varandra och med kommunen. Kulturenheten har även varit en drivande part i arbetet kring det kulturhus som planeras i Borlänge.
Bibliotek
Under 2015 kommer biblioteket att införa stöldskydd på alla medier. Alla medier förses med RFID-chip och larmbågar placeras vid entrén. Samtidigt installeras självbetjänings- automater så att besökare själva kan låna och återlämna.
I samband med detta planeras viss ombyggnation vid entrén då låne-expeditionen måste omdisponeras.
Under mer än ett års tid har det varit stora problem med biblioteksdatasystemet och trots stora insatser för att försöka lösa detta så har det inte blivit någon lösning förrän i augusti 2015. Detta har medfört att biblioteket inte har kunnat fakturera förkommen media och intäkterna har därmed blivit lägre än förväntat. Heltid en rättighet - deltid en möjlighet innebär för bibliotekets del att två anställda nu går upp på heltid from
1 november.
Avvikelser och handlingsplaner
Organisationsöversynen fortskrider. Prognos för hela året är att fastställd budget håller.
Året i siffror
Se tabell här nedan.
Kulturnämnden | Utfall jan-aug | Budget jan-aug | Utfall jan-aug | Prognos | Budget helår |
Ekonomi, mnkr | 2015 | 2015 | 2014 | 2015 | 2015 |
Intäkter Kommunbidrag | 27,6 | 27,6 | 17,9 | 41,4 | 41,4 |
Övriga interna intäker | 1,1 | 0,4 | 9,6 | 0,6 | 0,6 |
Externa intäkter | 2,1 | 2,9 | 2,2 | 4,4 | 4,4 |
Summa intäkter | 30,8 | 31,0 | 29,7 | 46,4 | 46,4 |
Kostnader Löner och PO | -16,7 | -16,2 | -16,1 | -25,1 | -25,1 |
Övriga personalkostnader | -0,6 | -0,5 | -0,1 | -0,8 | -0,8 |
Hyra | -5,9 | -6,0 | -5,8 | -9,0 | -9,0 |
Kapitalkostnader | -0,2 | -0,2 | -0,2 | -0,3 | -0,3 |
Övriga kostnader | -7,5 | -7,5 | -7,9 | -11,3 | -11,3 |
Summa kostnader | -30,7 | -30,4 | -30,0 | -46,4 | -46,4 |
Resultat | 0,0 | 0,6 | -0,3 | 0,0 | 0,0 |
Självfinansieringsgrad | 10% | 11% | 39% | 11% | 11% |
Investeringar Kulturverksamhet | 0 | 0 | |||
Biblioteksverksamhet | -2 | -2 | |||
-2 | -2 | ||||
Ramöverföring till 2016 (totalt för nämnden) | 0 |
Fritidsnämnden
Ansvarsområde
Fritidsnämndens ansvarar för att erbjuda kommunens invånare ett så rikt och allsidigt fritids-utbud som möjligt. Merparten
av Borlänges fritidsaktiviteter genomförs av föreningslivet. Fritidsgårdsverksamheten utgör en viktig del i ambitionen att tillförsäkra ungdomar en meningsfull fritid.
Ekonomi och verksamhet
Resultat för perioden januari-augusti visar ett överskott med 0,8 mnkr. För hela året beräknas ett nollresultat. Jämfört med 2014 är det en förbättring med 0,2 mnkr.
Osäkerhetsfaktorer i kostnads- och intäktsutvecklingen före- ligger dock som kan komma kräva politiska beslut i nämnden. Generellt råder inom hela verksamhetsområdet en stor restrikti- vitet och återhållsamhet utifrån nämndens ekonomiska läge.
Viktiga händelser
• Övertagandet av Maxihallen, Tunets IP är genomförda.
• Fältassistenterna intensifierar information om droger och sociala medier i skolan och andra forum där ungdomar och föräldrar finns.
• Cozmoz Arena genomför en förstudie gällande förutsätt- ningar för etablering av Fryshusets koncept.
• Arbetet med säkerställa en arena för elitfotboll intensifieras.
• Domnarvsvallen och Kvarnsvedens IP har fått nytt konstgräs.
• Dalecarlia cup har genomförts med en avsevärd ökning av antalet fotbollslag.
Fritidsgårdar och Kärnan
Kärnans verksamhet för funktionshindrade jobbar mycket med fasta aktiviteter och har ett stort besöksunderlag. Fritidsgårdarna har fortsatt arbeta främjande med demokrati och ungdoms-
inflytande, både med personal och i olika processer med ungdomar. Under sommaren fokuserade fritidsledarna på uppsökande verksamhet i stället för att ha gårdarna öppna, eftersom det tidigare år varit alltför lågt besöksantal under sommarmånaderna. En ”ihopslagning” av fritidsgårdarna Rommetorpet och Tjängan har genomförts vilket har medfört att en föreståndare har ansvar för två enheter. Detta har gynnat både ekonomi och verksamhet.
Fritidsanläggningar
Efter övertagandet av anläggningar från föreningslivet har efter- satt underhåll inneburit stora underhållsåtgärder och därmed ökade hyror.
Fältgruppen
Verksamhetsmässigt så gjorde Fältgruppen en extra insats kvällstid på Tjärna Ängar under några sommarveckor för att finnas som trygga vuxna, bygga relationer, samt bidra till en lugnande effekt. Fältgruppen finns och arbetar i de samman- hang där de behövs på ett positivt sätt. Ett arbete har påbörjats för att utveckla och tydliggöra Fältgruppens uppdrag, funktion och målgrupper.
Avvikelser och handlingsplaner
Fritidsanläggningar
Ett arbete har inletts för att skapa en samverkan med kommunfastigheter för fritidsanläggningarna.
Året i siffror
Se tabell nästa sida.
Fritidsnämnden | Utfall jan-aug | Budget jan-aug | Utfall jan-aug | Prognos | Budget helår |
Ekonomi, mnkr | 2015 | 2015 | 2014 | 2015 | 2015 |
Intäkter Kommunbidrag | 50,6 | 50,6 | 48,5 | 75,9 | 75,9 |
Övriga interna intäker | 3,0 | 2,9 | 2,9 | 4,3 | 4,3 |
Externa intäkter | 3,8 | 3,5 | 3,4 | 5,3 | 5,3 |
Summa intäkter | 57,4 | 57,0 | 54,8 | 85,5 | 85,5 |
Kostnader Löner och PO | -14,3 | -14,0 | -12,1 | -22,0 | -22,0 |
Övriga personalkostnader | -0,6 | -0,5 | -0,7 | -0,9 | -0,9 |
Hyra | -11,2 | -10,8 | -11,0 | -16,3 | -16,3 |
Kapitalkostnader | -2,9 | -2,9 | -2,6 | -4,4 | -4,4 |
Övriga kostnader | -27,5 | -28,0 | -27,7 | -42,0 | -42,0 |
Summa kostnader | -56,5 | -56,3 | -54,1 | -85,5 | -85,5 |
Resultat | 0,8 | 0,7 | 0,8 | 0,0 | 0,0 |
Självfinansieringsgrad | 12 % | 11 % | 12 % | 11 % | 11 % |
Investeringar Fritidsverksamhet | -7 | -7 | |||
Ungdomsverksamhet | 0 | 0 | |||
-7 | -7 | ||||
Ramöverföring till 2016 (totalt för nämnden) | 0 |
Barn- och bildningsnämnden
Ansvarsområde
Barn- och bildningsnämnden ansvarar för kommunens upp- gifter avseende förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola samt elevhälsan. Inom ansvarområdet finns även kulturcentrum Asken.
Ekonomi och verksamhet
Resultat för perioden januari–augusti visar ett underskott med 1,9 mnkr. För hela året beräknas ett resultat på -44,5 mnkr.
Jämfört med 2014 är det en försämring med 21,2 mnkr.
Förskolan prognostiserar ett nollresultat för hela året medan grundskolan prognostiserar ett underskott på 3,7 mnkr.
Grundskolans underskott härleds till ökat antal barn och elever samtidigt som deras behov också ökat. Gymnasieskolan prog- nostiserar ett underskott på 17,4 mnkr vilket främst beror på svårigheten att anpassa fasta kostnader efter elevantalet. Elev- hälsan prognostiserar ett överskott på överskott på 0,7 mnkr medan det centralt finns en budgetavvikelse på 24,1 mnkr som beror på att budgeten för 2015 inte var fullt kostnadstäckt.
Förskola
I verksamhetsområdet förskola ingår förskola och pedagogisk omsorg.
Identifierade utmaningar inom förskolan är bristen på behö- riga förskollärare, svårigheter att rekrytera och samordningen av vikarier.
Förskolan har behov av utökning med behöriga förskollärare, specialpedagoger och utökat administrativt stöd till förskolechefer. Ett intensivt arbete pågår för närvarande att säkerställa att alla barn bereds plats i vår verksamhet inom stipulerad tid samt att se över kommande lokalbehov för förskolans verksamhet.
Grundskola
I verksamhetsområdet grundskola ingår förskoleklass, grund- skola, grundsärskola och fritidshem.
Identifierande utmaningar inom skolan är bristen på behöriga lärare, stor andel visstidsförordnanden istället för tillsvidare- anställningar och samordning av vikarier.
Grundskolan har behov av utökning med behöriga grund- skollärare, specialpedagoger och utökat administrativt stöd till rektorer.
För högre måluppfyllelse deltar kommunen i utvecklings- projekt som t ex, NT-lyftet med fokus på naturvetenskap och teknik, Matematiklyftet och ”Småbarnsmatematik” matematik- satsningar i förskola och grundskola.
Läslyftet är Skolverkets stora satsning med start höst- terminen 2015 och syftar till att ge lärare kunskap om veten- skapligt väl underbyggda metoder och beprövade arbetssätt för att bättre kunna stödja elevernas läs- och skrivutveckling och individanpassa undervisningen.
I och med att elevflödet till grundskolan ökar har arbetet med att få fram en lokalför-sörjningsplan intensifierats.
Det systematiska kvalitetsarbetet bygger på MCU (medarbe- tardriven chefstödd utveckling). PRIO (planering, resultat, initia- tiv, organisation) och BRUK (bedömning, reflektion, utveckling, kvalitet) är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
Gymnasieskola
I verksamhetsområdet ingår gymnasieskola och gymnasiesärskola. Gymnasieskolans prognos för året visar ett underskott på
17,3 mnkr. Underskottet beror på svårigheten att helt och i tid anpassa fasta kostnader efter elevantalet. Verksamheten har under året koncentrerats till färre adresser vilket möjliggör sam- ordning och samverkan mellan personalgrupper. Förändringar i elevantalet följs noggrant för att kunna anpassa verksamheten till de förändringar som sker.
Den stora elevminskningen utifrån befolkningsprognoser är på väg att plana ut och ökar igen inom de närmaste åren.
En osäkerhetskälla vid planering och dimensionering av gymnasieskolan är hur eleverna kommer att välja och var de kommer in. Ansökningen till åk 1 i höst visar att 9 procent fler än föregående år har valt Borlänge kommun i första hand.
Vuxenutbildningens etablering vid Hagagymnasiet, Erikslundsgymnasiet och Hushagsgymnasiet tillsammans med Yrkeshögskolan uppväger till en del elevminskningen inom gymnasieskolan.
Som ett led i arbetet mot högre måluppfyllelse pågår det inom gymnasieskolans verksamheter ett flertal utvecklingsarbeten.
Som exempel kan nämnas samtliga elevers tillgång till en egen dator, deltagande i matematiklyftet, deltagande i internationella projekt samt aktiva UF-företag. Tre av sex enheter har genomfört eller håller på att genomföra PRIO kartläggning, ett tydligt verk- tyg för att utveckla skolan för högre måluppfyllelse.
Gymnasieskolan arbetar vidare med att vara effektiv, attraktiv och hållbar. Effektiv i förhållande till att utbilda eleverna på tre år till en kostnad som är rimlig. Attraktiv utifrån att gymnasieskolan agerar på en öppen marknad där eleverna har många olika valmöjligheter. En hållbar utbildning som ger eleverna det de har rätt till, på ett sätt som liknar verkligheten
i så stor utsträckning som möjligt.
Elevhälsa
Elevhälsans helårsprognos visar ett överskott på 0,7mnkr. Överskottet beror främst på vakanta tjänster (inkluderings- pedagoger och läkare) och långtidssjukskrivning. Det finns ett stort behov att tillsätta framförallt tjänsterna läkare och psyko- loger för att uppfylla verksamhetsuppdraget, men det är svårt att hitta vikarier för dessa tjänster. Under hösten kommer inköp av psykolog för utredningsuppdrag att genomföras samt även
köp av läkartimmar för framförallt mottagningsenheten. Elev- ökningen med många nyanlända kräver mycket av elevhälsa- personalen i form av stöd och hjälp för rektor och pedagoger. För att upprätta en god arbetsmiljö har fler lokaler tillkommit.
Utmaningar
• Behörighetskraven/lärarlegitimation i den nya skollagen krä- ver fortbildning och omfattande organisatoriska förändringar.
• Stora pensionsavgångar och ökat elevunderlag inom grundskolan ger upphov till omfattande rekryteringsbehov.
• Framtidens skola, är under översyn.
• Ökat antal barn/elever i förskola/skola innebär ett ökat behov av lokaler.
• Tidiga insatser för barn i behov av särskilt stöd i en inkluderande skola är avgörande utvecklingsområden
• En större spridning i elevernas förkunskaper har noterats, vilket har inneburit nya utmaningar.
Avvikelser och handlingsplaner
Inom samtliga verksamhetsområden pågår arbete med att minska nämndens underskott. Områden som i första hand omfattas är lokalförsörjning, elevhälsa, gymnasieskola och utvecklingsprojekt.
Året i siffror
Se tabell på nästa sida.
Barn- och bildningsnämnden | Utfall jan-aug | Budget jan-aug | Utfall jan-aug | Prognos helår | Budget helår |
Ekonomi, mnkr | 2015 | 2015 | 2014 | 2015 | 2015 |
Intäkter Kommunbidrag | 723,3 | 723,3 | 705,3 | 1 084,9 | 1 084,9 |
Övriga interna intäker | 31,3 | 20,6 | 22,7 | 29,6 | 30,9 |
Externa intäkter | 123,5 | 110,2 | 114,8 | 175,8 | 165,3 |
Summa intäkter | 878,1 | 854,1 | 842,8 | 1 290,3 | 1 281,1 |
Kostnader Löner och PO | -495,9 | -473,0 | -458,5 | -792,2 | -756,5 |
Övriga personalkostnader | -2,7 | -2,4 | -2,6 | -3,9 | -3,5 |
Hyra | -135,6 | -137,7 | -131,7 | -204,9 | -206,5 |
Kapitalkostnader | -3,7 | -3,7 | -2,9 | -5,5 | -5,5 |
Övriga kostnader | -242,1 | -206,2 | -233,8 | -328,3 | -309,1 |
Summa kostnader | -880,0 | -823,0 | -829,5 | -1 334,8 | -1 281,1 |
Resultat | -1,9 | 31,1 | 13,3 | -44,5 | 0,0 |
Självfinansieringsgrad | 18 % | 16 % | 17 % | 15 % | 15 % |
Resultat per verksamhet, mnkr Politisk verksamhet | 0,0 | 0,0 | 0,2 | 0,0 | 0,0 |
Förskola | 6,6 | 5,6 | 10,5 | 0,0 | 0,0 |
Grundskola | 17,0 | 18,2 | 12,2 | -3,7 | 0,0 |
Gymnasieskola | -8,3 | 6,6 | -12,7 | -17,4 | 0,0 |
Övrigt | -17,2 | 0,7 | 3,1 | -23,4 | 0,0 |
Summa | -1,9 | 31,1 | 13,3 | -44,5 | 0,0 |
Investeringar Totalt för nämnden | 10 | 16 | |||
10 | 16 | ||||
Ramöverföring till 2016 (totalt för nämnden) | 6 |
Omsorgsnämnden
Ansvarsområde
Omsorgsnämnden ansvarar för äldre- och handikappomsorgen i Borlänge kommun. Nämndens verksamheter regleras av ett flertal lagar, framförallt av socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälso- och sjuk- vårdslagen. Utöver lagstiftning gäller av kommunen beslutade måldokument och riktlinjer.
Ekonomi och verksamhet
Resultatet för perioden januari-augusti visar ett underskott på
-10,1 mnkr för omsorgsnämndens verksamheter vilket är 4,2 mnkr sämre än motsvarande period föregående år.
För hela året beräknas ett resultat på -27,2 mnkr, vilket är 8,0 mnkr sämre jämfört med 2014 års resultat. Det prognostiserade resultatet avser särskilt boende -11,1 mnkr, ordinärt boende -14,4 mnkr, verksamheten för biståndshandläggning -3,4 mnkr, han- dikappomsorg 8,5 mnkr, personlig assistans -12,3 mnkr samt hemsjukvård och rehabilitering som prognostiserar ett resultat på 0,4 mnkr. Övergripande finns ett överskott på 5,1 mnkr vilket avser en buffert gällande hemsjukvård samt ej uppstartad larm- central. De stora volymökningarna finns inom ordinärt boende och personlig assistans. Utförda timmar inom ordinärt boende ökade under årets första månader men har i juli och augusti sjunkit och ligger nu 85 timmar lägre per dygn jämfört med de- cember 2014. Ordinärt boende har också förbättrat prognosen sedan februari 2015 med 7,1 mnkr. Inom personlig assistans har 12 nya ärenden tillkommit sedan hösten 2014 till en kostnad av ca 12 mnkr, varav 10 ärenden avser LSS.
Bilden visar kostnadsfördelning inom omsorgsnämndens verksamheter.
Sektorn har påbörjat en långsiktig plan kallad ”Arbetsglädje” där medarbetare trivs, utvecklas och känner engagemang. Ambitionen är även att minska kort och lång sjukfrånvaro. Dessvärre har den långa sjukfrånvaron ökat under perioden januari–augusti med 1,1 %. Den totala sjukfrånvaron uppgår till 9,92 %, vilket är 0,3 % lägre än i december 2014. Jämfört med samma period föregående år är sjukfrånvaron generellt högre. Sociala sektorn arbetar med förändrat arbetssätt där fokus ligger på borlängebons behov. Resurser ska fördelas efter de individuella biståndsbedömda behoven. Den framtagna resurs- fördelningsmodellen testas nu under året i pilotgrupper och kommer att utvärderas våren 2016.
Utlysningen av så kallat ”stabsläge” på Falulasarett i februari påverkade kostnadsutvecklingen inom betalningsansvaret negativt. Ett team kallat ”trygg hemgång” startades upp under sommaren tillsammans med verksamheten ordinärt boende och hemsjukvården i syfte att möjliggöra för fler antal individer att återgå direkt till hemmet efter vistelse inom slutenvården. Syftet med Trygghemgångsteam är vidare att behovet av korttidsplatser bättre ska kunna balansera mot utbudet och därmed generera minskade kostnader för betalningsansvar till Landstinget, vilket också har skett. Arbetssättet bedöms också kunna påverka kostnadsutvecklingen för externa vårdköp.
Prognosen för betalningsansvar för utskrivningsklara från landstinget har minskat från -4,0 mnkr i februari 2015 till -2,2 mnkr i augusti 2015. Prognosen för externa vårdköp har mins- kat från -5,5 mnkr i februari 2015 till -1,8 mnkr i augusti 2015. Beläggningsgraden inom särskilda boenden låg i snitt på 94 % under perioden, vilket är att jämföra med 95 % under 2014.
Inom kommunen pågår ett arbete med att möjliggöra hel- tidstjänster för fler medarbetare och att ta bort ofrivilligt delade turer. Detta kommer att innebära att organisationen måste kun- na hantera övertalighet. Som stöd i detta arbete införs nu ett vikariehanteringssystem och en ny schemaläggningsprocess. Upphandlingen av det nya planeringsverktyget har försenats och en ny upphandling kommer att ske under 2016.
Antal anställda inom sociala sektorn har under perioden minskat med totalt 21 tillsvidareanställda från 1 736 till 1 715. Då anställningsgraden ökar innebär detta att antal anställningar minskar. 76,2 % av medarbetarna inom omsorgsnämndens verksamheter arbetar heltid, vilket är en ökning med 2 % sedan december 2014. Dock är den genomsnittliga sysselsättnings- graden 95 % i hela verksamhetsområdet.
En marknadsföringsplan har tagits fram för att locka framtida arbetskraft men fler åtgärder behöver vidtas. Vi kommer också behöva arbeta aktivt med att öka andelen utbildade underskö- terskor. De särskilda svårigheter verksamheterna står inför är att färre personer överlag i Sverige utbildar sig inom vård och
omsorgsyrkena, vilket redan påverkar vår kompetensförsörjning. Arbete med ny gruppbostad för boende med funktions-
nedsättning pågår och inflyttning är beräknat till hösten 2016. Boendeplan LSS antogs av kommunfullmäktige i juni 2015 och arbetet med boendeplan för socialpsykiatri väntas starta hös- ten 2015 och antas av kommunfullmäktige i december 2015.
Avvikelser och handlingsplaner
På grund av svårigheter att anpassa volymökningar till tilldelad ekonomisk ram har omsorgsnämnden antagit en tidssatt åtgärdsplan som sträcker sig från 2015 – 2018. I åtgärdsplanen ingår att se över riktlinjer och praxis i verksamheterna och för detta har en utredning beställts av PWC (Price Waterhouse Coopers) för en omvärldsbevakning. Rapporten beräknas
vara klar i september 2015. I åtgärdsplanen ingår även att se över taxor och avgifter vilket antogs av kommunfullmäktige
i september 2015.
Den blå linjen visar Borlänge kommuns kostnader och den röda visar rikets kostnader.
Året i siffror
Se tabell nästa sida.
Omsorgsnämnden | Utfall jan-aug | Budget jan-aug | Utfall jan-aug | Prognos helår | Budget helår |
Ekonomi, mnkr | 2015 | 2015 | 2014 | 2015 | 2015 |
Intäkter Kommunbidrag | 610,2 | 610,2 | 581,2 | 915,3 | 915,3 |
Övriga interna intäker | 1,9 | 0,5 | 1,3 | 1,4 | 0,7 |
Externa intäkter | 113,6 | 106,4 | 109,8 | 161,1 | 159,6 |
Summa intäkter | 725,7 | 717,1 | 692,3 | 1 077,8 | 1 075,6 |
Kostnader Löner och PO | -545,7 | -529,0 | -521,2 | -812,1 | -793,8 |
Övriga personalkostnader | -4,5 | -5,4 | -4,2 | -7,6 | -8,1 |
Hyra | -45,5 | -46,6 | -44,7 | -69,1 | -69,9 |
Kapitalkostnader | -1,3 | -2,0 | -1,7 | -2,8 | -3,0 |
Övriga kostnader | -138,8 | -133,9 | -126,4 | -213,4 | -200,8 |
Summa kostnader | -735,8 | -716,9 | -698,2 | -1 105,0 | -1 075,6 |
Resultat | -10,1 | 0,2 | -5,9 | -27,2 | 0,0 |
Självfinansieringsgrad | 16% | 15% | 16% | 15% | 15% |
Resultat per verksamhet, mnkr Politisk verksamhet | 0,7 | 0,0 | 1,0 | 2,1 | 0,0 |
Sektorsgemensamt | 1,9 | 0,0 | 1,1 | 3,0 | 0,0 |
Biståndshandläggning | -1,0 | 0,0 | -2,7 | -3,4 | 0,0 |
Ordinärt boende | -9,2 | 0,0 | -9,9 | -14,4 | 0,0 |
Särskilt boende | -5,8 | 0,0 | -8,5 | -11,1 | 0,0 |
Hemsjukvård o rehab | 0,7 | 0,0 | 1,0 | 0,4 | 0,0 |
Personlig assistans | -6,7 | 0,0 | 0,3 | -12,3 | 0,0 |
Handikappomsorg | 9,3 | 0,2 | 11,8 | 8,5 | 0,0 |
-10,1 | 0,2 | -5,9 | -27,2 | 0,0 | |
Investeringar Politisk verksamhet | 0,0 | 0,8 | |||
Sektorsgemensamt | 1,6 | 4,2 | |||
1,6 | 5,0 | ||||
Ramöverföring till 2016 (totalt för nämnden) | 1,8 |
Arbetsmarknads- och socialnämnden
Ansvarsområde
Arbetsmarknads- och socialnämndens ansvarsområde omfattar individ- och familjeomsorg, arbetsmarknad och vuxenutbildning samt svenska för invandrare (sfi). Nämnden har dessutom uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år som inte genomför eller har fullföljt en gymnasieutbildning.
Ekonomi och verksamhet
Resultat för perioden januari-augusti visar ett underskott på 8,4 mnkr. För hela året beräknas resultatet uppgå till -6,1 mnkr. Jämfört med 2014 är det en försämring med 6,3 mnkr.
Processen ”Fler i egenförsörjning” samt satsningar på nystartsjobb är viktiga faktorer som bidrar till att det ekonomiska biståndet minskar.
Individ- och familjeomsorg (IFO) ansvarar för områdena familj, barn-och ungdomsvård, missbruk och beroende samt försörj- ningsstöd. IFO ansvarar också för kommungemensamma verksamheter som Gemensam socialjour, Barnahus, Famil- jerådgivning och Medlingsverksamhet. Kommunens ansvar
för tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen och läkemedelsförsäljning ligger i gemensam nämnd under Falu kommun.
Behovet av HVB (hem för vård eller boende för barn och ungdom) har ökat. Genomsnittet för året är beräknat till 9 st
(7 st 2014). Även placeringar enligt LVU (Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga) i statens institutionsstyrelse (SIS) ökar.
Mottagandet av ensamkommande barn fortsätter att öka. Under 2014 kom 70 ensamkommande barn, under 2015 har det hittills kommit 67 barn. Överenskommelse med migra- tionsverket reglerar den statliga ersättningen. För att säker-ställa kvaliteten i mottagandet planeras en ny enhet inom IFO. Enheten ansvarar för utredning, boende och stödinsatser. Det ekono- miska resultatet i helårsprognos för hela Barn- och Ungdoms- enheten gemensamt beräknas ge ett resultat på -1,3 mnkr.
Behovet av institutionsvård inom Missbruksenheten för vuxna har ökat. Detta är en trend i hela landet. Resultatet beräknas till -8,3 mnkr där största delen avser kostnaden för 5 st
LVM-placeringar.
Kostnaderna för enskilt bistånd (försörjningsstöd) fortsätter att minska. Jämfört med andra tertialet 2014 har kostnaden sjunkit med 4,5 mnkr. Prognosen för enskilt bistånd bedöms vid årets slut ge ett överskott på 4,5 mnkr. Den beräknade kostnaden för nystartsjobben och lönestödsanställningar ökar och beräknas ge ett resultat -3 mnkr 2015. Ändrade regler för nystartsjobb innebär ökade kostnader. En anpassning av antalet nystartsjobb kommer därför att påbörjas under hösten. Arbetsmarknadsenheten ska genom sysselsättningsfrämjande
åtgärder underlätta för vuxna med svag ställning på arbets- marknaden att bli självförsörjande. Arbetsmarknadsenheten tar emot personer främst från försörjningsstödsenheten samt arbetsförmedlingen. Lönestödsanställningar inom den kommu- nala organisationen för personer från försörjningsstöd fortgår.
Arbetsmarknadsenhetens ekonomiska resultat beräknas
i helårsprognos ge ett överskott på 0,9 mnkr. Detta beror på mer intäkter än budgeterat på jobb- och utvecklingsgarantin samt en fördröjd rekrytering av utredare/ utvecklare.
Mottagningsenheten Sopranen ska i bred samverkan med alla berörda parter ge den enskilde flyktingen/familjen stöd och insatser utifrån kommunens ansvar enligt etableringsreformen. Till och med augusti har 304 flyktingar mottagits. Mottagnings- enhetens ekonomiska resultat beräknas i helårsprognosen ge ett överskott på 0,5 mnkr. Detta beror främst på statsbidrag från Migrationsverket samt lägre driftkostnader än budgeterat.
Vuxenutbildningen omfattar grundläggande och gymna- sial vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare (sfi), särskild utbildning för vuxna, vägledning, uppdragsutbildning.
Vuxenutbildningen har oförändrad volym av yrkesutbildningar
i samverkan med kommunens gymnasieutbildning. Efterfrågan på SFI-undervisning är fortsatt hög. Arbetet med att öka antalet
studieplatser pågår. Det ekonomiska resultatet beräknas i helårsprognos ge ett överskott på 0,2 mnkr.
Avvikelser och handlingsplaner
Större budgetavvikelser finns inom IFO på Barn- och Ung- domsenheten med -5,2 mnkr och Missbruksenheten med
-3,3 mnkr. Förutsättningar för att få bukt med vårdkostna- derna inom Barn och ungdom är främst åtgärder för minskad personalomsättning och framgångsrik rekrytering av social- sekreterare. Öppenvårdsenheten förstärks för att möjliggöra öppenvårdslösningar och minska placeringar och därmed sänka kostnaden för heldygnsplaceringar.
Året i siffror
Se tabell nedan.
Arbetsmarknads- och socialnämnden | Utfall jan-aug | Budget jan-aug | Utfall jan-aug | Prognos helår | Budget helår |
Ekonomi, mnkr | 2015 | 2015 | 2014 | 2015 | 2015 |
Intäkter Kommunbidrag | 213,2 | 213,2 | 207,4 | 319,8 | 319,8 |
Övriga interna intäker | 16,7 | 7,5 | 13,2 | 11,2 | 11,2 |
Externa intäkter | 76,3 | 54,5 | 60,4 | 132,4 | 81,8 |
Summa intäkter | 306,2 | 275,2 | 281,0 | 463,4 | 412,8 |
Kostnader Löner och PO | -115,5 | -112,7 | -121,6 | -173,1 | -171,7 |
Övriga personalkostnader | -24,8 | -20,9 | -22,9 | -40,3 | -31,2 |
Hyra | -15,2 | -15,3 | -14,6 | -23,0 | -23,0 |
Kapitalkostnader | -0,2 | -0,2 | -0,4 | -0,4 | -0,4 |
Övriga kostnader | -160,4 | -127,5 | -124,5 | -232,7 | -186,5 |
Summa kostnader | -316,1 | -276,6 | -284,0 | -469,5 | -412,8 |
Resultat | -9,9 | -1,4 | -3,0 | -6,1 | 0,0 |
Självfinansieringsgrad | 29 % | 22 % | 26 % | 31 % | 23 % |
Resultat per verksamhet, mnkr | Utfall jan-aug | Budget jan-aug | Utfall jan-aug | Prognos helår | Budget helår |
2015 | 2015 | 2014 | 2015 | 2015 | |
Politisk verksamhet, föreningsbidrag | -1,9 | -2,1 | -2,0 | 0,0 | 0,0 |
Socialt arbete | -0,6 | 0,0 | -0,8 | 0,0 | 0,0 |
Försörjningsstöd | 0,1 | 0,0 | -4,0 | 1,4 | 0,0 |
Öppenvårdsenheten | 0,7 | 0,0 | 0,8 | 0,5 | 0,0 |
Barn- och ungdomsenheten | -5,2 | 0,0 | -2,2 | -1,3 | 0,0 |
Missbruksenheten | -3,3 | 0,0 | 2,1 | -8,3 | 0,0 |
Vuxenutbildningen | 2,5 | 0,8 | 7,3 | 0,2 | 0,0 |
Arbetsmarknad | -2,9 | -0,1 | -5,9 | 0,9 | 0,0 |
Integration, mottagning | 0,7 | 0,0 | 1,7 | 0,5 | 0,0 |
Summa | -9,9 | -1,4 | -3,0 | -6,1 | 0,0 |
Investeringar | 1,1 | 1,1 | |||
1,1 | 1,1 | ||||
Ramöverföring till 2016 (totalt för nämnden) | 0 |
Språktolknämnden
Ansvarsområde
Språktolknämnden i Dalarna är en gemensam nämnd för Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Smedjebackens kommun, Säters kommun och Landstinget Dalarna med ansvar för språktolkförmedlingsverksamhet.
Verksamheten regleras genom nämndens reglemente samt ett samverkansavtal.
Ekonomi och verksamhet
Resultat för perioden januari-augusti visar ett överskott med 2,2 mnkr. För hela året beräknas ett resultat på 0 mnkr. Jämfört med 2014 är det en förbättring/försämring med 0 mnkr.
Tolkförmedling
Grundförutsättning för verksamheten är självkostnadsprincipen vilket innebär att helårsprognosen visar ett nollresultat.
Viktiga händelser
Nämnden utökades från den 1 juni 2015 med 8 nya kommuner som medlemmar.
Året i siffror
Se tabell nedan.
Språktolknämnden i Dalarna | Utfall jan-aug | Budget jan-aug | Utfall jan-aug | Prognos helår | Budget helår |
Ekonomi, mnkr | 2015 | 2015 | 2014 | 2015 | 2015 |
Intäkter Kommunbidrag | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Övriga interna intäker | 2,4 | 17,3 | 2,0 | 26,0 | 26,0 |
Externa intäkter | 17,5 | 2,7 | 13,4 | 4,4 | 4,0 |
Summa intäkter | 19,9 | 20,0 | 15,4 | 30,4 | 30,0 |
Kostnader Löner och PO | -1,5 | -1,7 | -1,4 | -2,6 | -2,6 |
Övriga personalkostnader | -13,2 | -14,0 | -10,5 | -24,0 | -24,0 |
Hyra | -0,3 | -0,3 | -0,2 | -0,4 | -0,4 |
Kapitalkostnader | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Övriga kostnader | -2,7 | -2,0 | -1,6 | -3,4 | -3,0 |
Summa kostnader | -17,7 | -18,0 | -13,7 | -30,4 | -30,0 |
Resultat | 2,2 | 2,0 | 1,7 | 0,0 | 0,0 |
Självfinansieringsgrad | 112 % | 111 % | 112 % | 100 % | 100 % |
Överförmyndare/ Överförmyndare i samverkan
Ansvarsområde
Överförmyndaren är en obligatorisk kommunal tillsyns- myndighet som utövar tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Överförmyndaren står under tillsyn av länsstyrelsen. Överförmyndare i samverkan Falun – Borlänge regionen (ÖIS) bildades i juni 2011 och består av sex samverkanskommuner, Falun, Borlänge, Ludvika, Smedjebacken, Gagnef och Säter.
De övergripande målen för ÖIS är att se till att de personer som har rätt till hjälp av en god man/förvaltare får denna hjälp. Att snabbt, korrekt och rättssäkert utöva den myndighets- utövning, granskning, kontroll som lagstiftningen kräver.
Ekonomi och verksamhet
Resultatet för perioden januari–augusti visar ett resultat i balans. För hela året beräknas ett resultat på 0,1 mnkr. Utfallet för årets åtta första månader påverkas av vakanser då en medarbetare valt att gå i pension och verksamheten ej har ersatt denne ännu. Under perioden har även hyreskostnaderna varit lägre eftersom det inte funnits kontor att tillgå.
Under 2014 var ärendeökningen stor, framförallt på ensam- kommande barn som ökade med 87 %. Ärendeökningen
fortsätter även under 2015. Vid årets början fanns 163 barn registrerade i verksamheten och efter andra tertialet finns 240 barn registrerade. Ökningen av ensamkommande barn ställer stora krav på verksamheten och fortsätter de ensam- kommande barnen öka i samma takt så har överförmyndare i samverkan en riktig utmaning framför sig.
Fokus för verksamheten ligger på rekrytering och att utbilda nya ställföreträdare. Som ett led i denna satsning har ÖIS anordnat rekryteringsföreläsningar i Borlänge, Falun och Gagnef. Föreläsningarna var välbesökta, över 100 nya potentiella ställ- företrädare kom och lyssnade. Under hösten kommer ÖIS bjuda in till nya föreläsningar för att locka ännu fler.
ÖIS anordnade och genomförde under våren utbildnings- satsningar för gode män för ensamkommande barn. Under fem veckor fick cirka 40 personer lyssna till föreläsare från bland annat Migrationsverket, Amnesty och Rädda barnen. En repris av denna lyckade utbildningssatsning kommer att genomföras under hösten för att locka ännu fler gode män att ta uppdrag för ensamkommande barn.
Året i siffror
Se tabell på nästa sida.
Överförmyndare | Utfall jan-aug | Budget jan-aug | Utfall jan-aug | Prognos helår | Budget helår |
Ekonomi, mnkr | 2015 | 2015 | 2014 | 2015 | 2015 |
Intäkter Kommunbidrag | 2,8 | 2,8 | 2,6 | 4,2 | 4,2 |
Övriga interna intäker | |||||
Externa intäkter | 4,2 | 3,7 | 2,9 | 5,9 | 5,6 |
Summa intäkter | 7,0 | 6,5 | 5,5 | 10,1 | 9,8 |
Kostnader Löner och PO | -3,0 | -3,3 | -2,2 | -4,8 | -4,9 |
Övriga personalkostnader | -3,4 | -2,5 | -2,2 | -4,4 | -3,3 |
Hyra | -0,3 | -0,3 | -0,2 | -0,5 | -0,5 |
Kapitalkostnader | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -0,1 | -0,1 |
Övriga kostnader | -0,7 | -0,7 | -0,5 | -1,0 | -1,0 |
Summa kostnader | -7,4 | -6,8 | -5,1 | -10,8 | -9,8 |
Resultat | -0,4 | -0,3 | 0,4 | -0,7 | 0,0 |
Självfinansieringsgrad | 57% | 54% | 57% | 55% | 57% |
Resultat per verksamhet, mnkr Politisk verksamhet | -0,8 | -0,3 | -0,2 | -0,8 | 0,0 |
Överförmyndare i samverkan | 0,4 | 0,0 | 0,6 | 0,1 | 0,0 |
Resultat per verksamhet | -0,4 | -0,3 | 0,4 | -0,7 | 0,0 |
Revisionen
Ansvarsområde
Kommunrevisionen har till uppgift att granska, utvärdera och kontrollera den kommunala verksamheten. Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisorerna har som sitt biträde revisionsbyrån KPMG AB.
Ekonomi och verksamhet
Resultatet för perioden januari-augusti visar ett överskott med 0,3 mnkr.
2015 års revisionsarbete har, i likhet med tidigare år, tagit avstamp i en genomlysande risk- och väsentlighetsanalys av de verksamheter och områden revisorerna på uppdrag av kommunfullmäktige och med stöd och ledning av kommunal- lagen ska utföra.
Ett antal fördjupade granskningar är avslutade/pågår;
• Granskningsrapport av gemensam nämnd för upphandlingssamverkan
• Verkställighet av beslut
• Sjukfrånvaro
• Gymnasieskolan
• Uppföljningsrutiner vid myndighetsbeslut inom LSS
Avvikelser och handlingsplaner
Revisionen beräknar ett ekonomiskt resultat i enlighet med tilldelad budget för året.
Året i siffror
Se tabell nedan.
Revisionen | Utfall jan-aug | Budget jan-aug | Utfall jan-aug | Prognos helår | Budget helår |
Ekonomi, mnkr | 2015 | 2015 | 2014 | 2015 | 2015 |
Intäkter Kommunbidrag | 1,5 | 1,5 | 1,4 | 2,2 | 2,2 |
Övriga interna intäker | |||||
Externa intäkter | |||||
Summa intäkter | 1,5 | 1,5 | 1,4 | 2,2 | 2,2 |
Kostnader Löner och PO | |||||
Övriga personalkostnader | -0,6 | -0,6 | -0,4 | -0,9 | -0,9 |
Hyra | |||||
Kapitalkostnader | |||||
Övriga kostnader | -0,6 | -0,9 | -0,9 | -1,3 | -1,3 |
Summa kostnader | -1,2 | -1,5 | -1,3 | -2,2 | -2,2 |
Resultat | 0,3 | 0,0 | 0,1 | 0,0 | 0,0 |
Självfinansieringsgrad | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
UpphandlingsCenter
Ansvarsområde
Den gemensamma nämnden (GNU) består av Falun, Borlänge, Ludvika, Gagnef, Hedemora och Säters kommuner. Den gemensamma nämndens uppgift är att på grundval av sam- arbetsavtal, reglemente och fastställd gemensam upphand- lingspolicy och med stöd av UpphandlingsCenter (UhC) svara för alla upphandlingar med undantag av direktupphandlingar och byggentreprenad samt LOUs (Lag om offentlig upphand- ling) tjänstekategori 24 Undervisning och yrkesutbildning, tjänstekategori 25 Hälsovård och socialtjänster samt tjänste- kategori 26 Fritids- och idrottsverksamhet samt kulturverk- samhet där medverkan från föreningslivet är aktuell.
Affärsnytta för våra samverkande kommuner, goda affärer och samtidigt undvika att samma arbete utförs på flera ställen. Det är kortfattat målsättningen för kommunerna som sam- arbetar kring upphandling. UhC gör årligen upphandlingar för mellan 2 – 3 miljarder kronor.
Ekonomi och verksamhet
Den budgeterade omslutningen för 2015 uppgår till 12,3 mnkr.
budget beroende på ökade intäkter avseende till exempel direktupphandling och annonseringstjänster samt ökade kost- | Året i siffror | |
xxxxx för konsultstöd som avropas från ramavtal. De ökade | Se tabell nedan. | |
UpphandlingsCenter Ekonomi, mnkr | Prognos helår 2015 | Budget helår 2015 |
Intäkter | 12,9 | 12,3 |
Summa intäkter | 12,9 | 12,3 |
Kostnader | 12,9 | 12,3 |
Summa kostnader | 12,9 | 12,3 |
Resultat | 0,0 | 0,0 |
Budgeten kommer att hållas. Dock kommer både intäkter och kostnader för nämnden att hamna högre i förhållande till
konsultkostnaderna kommer att täckas av minskade löne- kostnader och de ökade intäkterna.
Under perioden har fokus varit operativt upphandlings- arbete av upphandlingar och avtal. UhC har en delvis ansträngd arbetssituation, med ett stort antal upphandlingar av varor och tjänster till de samverkande kommunerna.
Genomförande av UhC-dagen 2015 för de sex samverkande kommunerna har genomförts. UhC deltar i projekt Upphand- lingsdialog Dalarna som är ett forum som utifrån regionala behov och förutsättningar förmedlar kunskap, ger information om goda exempel och ger metodstöd vid upphandling, främst till mindre företag men även till upphandlande myndigheter.
Arbetet fortsätter med fokus på arbetssätt och metodutveck- ling och ett antal åtgärder har genomförts kring fokusområde nöjda kunder/kommuner.
Det finns ett bedömt behov av att årligen genomföra cirka 300 upphandlingar/uppdrag till ett upphandlat värde på drygt 3 miljarder kronor. Upphandlingsstöd till kommunerna
avseende utbildning, direktupphandling, annonseringstjänster och byggentreprenader bedöms komma att öka. UhC ska verka för att relevanta sociala, etiska och miljökrav ställs i varje upphandling.
Gemensam nämnd för alkohol, tobak och receptfria läkemedel
Ansvarsområde
Den gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel (ATL) ansvarar för de samverkande kommunernas (Falun, Borlänge, Ludvika, Hedemora, Säter, Gagnef och Smedjebacken) skyldigheter enligt alkohollag och tobakslag samt den kommunala kontrollen av läkemedelsförsäljningen
i detaljhandeln. Nämndens uppdrag består av myndighets- utövning.
Ekonomi och verksamhet
Prognosen för gemensamma nämnden bedöms vara i linje med budget. Vid delår visar resultatet ett överskott på ca 0,2 mnkr.
Respektive kommun finansierar deltagandet i organisationen genom medel motsvarande sin bruttokostnad i enlighet med samarbetsöverenskommelsen med tillägg av kostnader
för läkemedelsöversyn.
Gemensamma nämnden har arbetat fram ett förslag till gemensamma avgifter och taxor för de i nämnden ingående kommunerna. Dessa har succesivts införts och från 1 jan 2016 kommer alla ingående kommuner att ha lika taxor och avgifter inom respektive kommun.
ATL kontoret har utarbetat ett nytt förslag till finansierings- system som ska presenteras till nämnden under september. Förslaget innebär att man övergår från bruttokostnad till nettokostnad, samt att använda beräkningsmodell utifrån antal tillstånd och omsättningsavgifter i respektive kommun.
Efterfrågan av tjänsterna följer i stort uppgjord planering. Skid-VM medförde en tillfällig ökning av serveringsärenden. ATL kontoret har arbetat fram en förändrad tillsynsmodell för alkoholtillsynen, som antagits av nämnden.
Utvecklingsarbete pågår avseende bättre information på hemsidan, samt införande av e-blanketter för att effektivisera arbetet. Införande av detta planeras under 2015 och kan inne- bära kostnader under resten av året.
Året i siffror
Se tabell på nästa sida.
Revisionen | Utfall jan-aug | Budget jan-aug | Prognos helår | Budget helår |
Ekonomi, mnkr | 0000 | 0000 | 0000 | 2015 |
Intäkter Kommunbidrag | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Alkoholtillstånd intäkt | 2,2 | 2,2 | 3,3 | 3,3 |
Summa intäkter | 2,2 | 2,2 | 3,3 | 3,3 |
Kostnader Alkoholtillstånd kostnad | -2,2 | -2,2 | -3,3 | -3,3 |
Summa kostnader | -2,2 | -2,2 | -3,3 | -3,3 |
Resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Hjälpmedelsnämnden
Ansvarsområde
Hjälpmedel Dalarna är kommunernas och landstingets resurs gällande stöd, rådgivning, konsultation, extern information och utbildning inom hjälpmedelsområdet.
I Hjälpmedel Dalarna ingår avdelningarna inkontinens, KLOK (Kommunikation, larm, omgivningskontroll, kognition), kund- service, logistik, PMB (Personliga medicinska behandlings- hjälpmedel), rörelse och teknisk service.
Ekonomi och verksamhet
Delårsbokslutet per 31 augusti visar ett överskott med 0,7 mnkr och lämnar en helårsprognos på 1,1 mnkr vilket är en följd av vakanta tjänster. Nämnden prognostiserar en ökning av intäk- terna vilket beror på ökad efterfrågan av hjälpmedel och tjänster.
Den nya patientlagen infördes 2015-01-01. Lagen möjliggör
har minskat kostnaderna för inkontinenshjälpmedel med 25,3 procent vid jämförelse januari–augusti 2014/2015.
Hjälpmedel Dalarna arbetar med att förbättra sin inre effektivitet. Förväntad effekt av arbetet är att förvaltningen ska kunna utföra fler uppdrag med samma antal anställda som idag.
Personalnyckeltal Delår 2015 Delår 2014
Hjälpmedelstjänsten (nationell produktdatabas för hjälp- medel) har under våren lanserats och ersatt Hinfo (Hjälp- medelsinformation). Intresset för utbildningar som arrangeras av Hjälpmedel Dalarna har ökat under 2015. Förvaltningen ser stor potential att utöka detta område till hela LD Hjälpmedel då kunskaperna efterfrågats i flera olika sammanhang.
Antal anställda* 85 84
Arbetade timmar** 71 423 69 629
för patienter att söka sig vart de vill. Utifrån både patient- och verksamhetsperspektiv saknas fortfarande vägledning för hur vi ska hantera ett flertal hjälpmedel då patienter väljer att söka vård i andra landsting, vilket i dagsläget leder till att ärenden läggs på hög. Landstingen behöver samverka i större utsträckning och arbeta för följsamma och effektiva patientflöden.
Under 2015 arbetar Hjälpmedel Dalarna med ett antal olika upphandlingar. Samarbetet inom 7 – klövern (upphandlings- samverkan mellan Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Värmland, Västmanland, Sörmland och Örebro) gör att respektive medlemslän totalt använder mindre personella resurser.
Dalarnas vårdprogram vid urininkontinens och blåsdys- funktion har utvecklats och förtydligats, implementerings- arbetet är påbörjat. Projektet Toarätten i Gagnefs kommun visar god följsamhet till vårdprogram. Verksamheten i Gagnef
Varav timmar utförda av timan- ställda personal (%)
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie
arbetstid
5,1
2,2
*Månadsavlönade enligt AB
**Månadslön, timlön, fyllnadstid, övertid
Året i siffror
Se tabell på nästa sida.
0 2,3
Ekonomi, mnkr | Utfall jan-aug | Budget jan-aug | Utfall jan-aug | Prognos helår |
2015 | 2015 | 2014 | 2015 | |
Intäkter | 89,5 | 131,5 | 128,3 | 135,2 |
- varav Landstingsbidrag | 1,7 | 2,6 | 1,6 | 2,6 |
Summa intäkter | 91,2 | 134,1 | 129,9 | 137,8 |
Kostnader | -90,5 | -134,1 | -130,5 | -136,7 |
Resultat | 0,7 | 0,0 | -0,6 | 1,1 |
Investeringar
Investeringarna i hjälpmedel prognostiseras att överstiga budget på årsbasis. En restriktivare hållning mot nyinköp planeras att införas för att styra kunderna mot att återanvända en ännu större del hjälpmedel.
Investeringar i hjälpmedel för medicinsk behandling har under föregående år stadigt ökat men vi ser nu en avplaning.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNKONCERNEN
Årets resultat för kommunkoncernen beräknas bli 38 mnkr, vilket är 98 mnkr sämre än förra året.
62
TERTIALBOKSLUT AUGUSTI MED HELÅRSPROGNOS - 2015
Den sammanställda redovisningen (kommunkoncernen) omfattar Borlänge kommun och dess direkt och indirekt helägda bolag samt de företag som kommunen har väsentligt inflytande över. Utöver hel- och delägda aktiebolag ingår kommunalförbundet
Räddningstjänsten Dala Mitt. Koncernföretag vars verksamhet är av obetydlig omfattning har undantagits i den sammanställda redovisningen.
Borlänge kommun
AB Dalaflyget
34 %
Borlänge Kommuns Förvaltnings AB
100 %
Räddningstjänsten Dala Mitt
39 %
AB Borlänge Energi
Dotterbolag (100 %):
AB Borlänge Energi Elnät
AB Stora Tunabyggen
Dotterbolag (100 %):
Borlänge Studentbostäder AB Tunabyggen Fastighets AB
Fastighets AB Hushagen Dotterbolag (100 %): Fastighets AB Kunskapen Fastighets AB Humanisten Fastighets AB Valsslipen Fastighets AB Badmästaren Fastighets AB Kolvagnen Dotterbolag (91 %):
Fastighets AB Tenoren
i Borlänge AB
Norra Backa
i Borlänge AB
Maserhallen AB
Organisationsöversikt
Bolag | Röstandelar % | Aktier nominellt värde mnkr | Aktier bokfört värde mnkr | Kommunens utlämnande lån mnkr | Kommuns borgens åtaganden mnkr |
Borlänge Kommuns Förvaltnings AB | 100,0 | 125,0 | 150,0 | - | 395,0 |
AB Borlänge Energi | - | 550,0 | |||
AB Stora Tunabyggen | - | 1 675,5 | |||
Fastighets AB Hushagen | - | 847,6 | |||
Norra Backa i Borlänge AB | - | 375,0 | |||
Maserhallen AB | - | 0,0 | |||
AB Dalaflyget | 34,0 | 0,3 | 0,3 | - | |
Summa för bolagen | 125,3 | 150,3 | 0,0 | 3 843,1 | |
Kommunalförbund | |||||
Räddningstjänsten DalaMitt | 39 | % av förbundet konsolideras | 0,0 | 0 |
Sammanställd redovisning
Koncernens resultaträkning, mnkr | 2015 prognos | 2014 utfall |
Verksamhetens intäkter | 1 626,7 | 1 642,3 |
Verksamhetens kostnader | -3 966,1 | -3 812,2 |
Avskrivningar | -350,3 | -316,1 |
Verksamhetens nettokostnader | -2 689,7 | -2 486,0 |
Skatteintäkter, totalt | 2 832,3 | 2 682,8 |
Finansnetto | -104,1 | -60,3 |
Resultat | 38,5 | 136,5 |
Koncernens balansräkning, mnkr | 2015-08-31 | 2014-12-31 |
Anläggningstillgångar | 5 973,9 | 5 928,8 |
Omsättningstillgångar | 815,9 | 963,0 |
Summa tillgångar | 6 789,8 | 6 891,8 |
Eget kapital | 1 942,2 | 1 842,3 |
Avsättningar | 395,1 | 388,8 |
Långfristiga skulder | 3 873,2 | 3 935,4 |
Kortfristiga skulder | 579,3 | 725,3 |
Summa eget kapital och skulder | 6 789,8 | 6 891,8 |
Investeringar (ej finansiella), mnkr | 274,5 | 433,0 |
Ekonomisk analys
Delårsresultat
Koncernens resultat för perioden januari-augusti uppgår till 99,9 mnkr (föregående år 151,6). Verksamhetens nettokost- nader är 2 574 mnkr (föregående år 2 417 mnkr) för perioden, vilket är en ökning med 157 mnkr (6,5 %) jämfört med samma period föregående år. Skatteintäkter/bidrag/utjämning uppgår till 1 886 mnkr för perioden, en ökning med 91 mnkr jämfört med föregående år. Finansnettot uppgår till -62 mnkr för perio- den, vilket är 14 mnkr bättre än föregående år.
200,0
150,0
100,0
50,0
0,0
-‐50,0
-‐100,0
Helårsresultat, mnkr
2012 2013 2014 2015
prognos
2011
2010
Helårsresultat
Det prognostiserade helårsresultatet för hela 2015 är 38,5 mnkr (föregående år 136,5 mnkr). För hela året beräknas verksam- hetens nettokostnader bli 3 966 mnkr, vilket är en ökning med 154 mnkr jämfört med föregående år. För hela året beräknas totala skatteintäkterna bli 2 832 mnkr. Ökningen jämfört med 2014 är 150 mnkr. För hela 2015 beräknas finansnettot till
-104, en försämring sedan föregående år med 44 mnkr.
Nyckeltal
Soliditet 28,6 % 26,7 %
Borlänge Kommuns
AB Borlänge Energi
Förvaltnings AB med dotterbolag:
Fastighets AB Hushagen
AB Stora Tunabyggen
Norra Backa i Borlänge AB
100,0 % 100,0 %
Kassaflöden, mnkr
Företag i koncern-
redovisningen
2015
2014
Medel från
löpande verksamhet | 208,8 | 497,4 |
investeringsverksamheten | -271,5 | -210,5 |
finansieringsverksamheten | -78,6 | -155,9 |
Årets kassaflöde | -141,3 | 131,0 |
Maserhallen AB
Räddningstjänsten Dala Mitt | 39,0 % | 39,0 % |
AB Dalaflyget | 34,0 % | 34,0 % |
Resultat per bolag och skatt, mnkr | före | dispositioner | 2015 prognos | 2015 budget/plan | 2014 utfall |
Borlänge kommun | -27,4 | 17,0 | 38,6 | ||
Borlänge Kommuns Förvaltnings AB | -13,0 | 0,0 | -16,7 |
AB Borlänge Energi | 96,8 | 92,4 | 93,3 |
AB Stora Tunabyggen | 20,9 | 23,0 | 29,4 |
Fastighets AB Hushagen | -9,7 | 1,0 | 2,9 |
Norra Backa i Borlänge AB | -8,9 | -11,0 | -10,9 |
Maserhallen AB | 0,0 | 0,0 | -1,8 |
Dalaflyget AB | 0,0 | 0,0 | |
Räddningstjänsten Dalamitt | 0,3 | 3,7 | |
Summa | 59,0 | 122,4 | 138,5 |
Koncernjusteringar | -20,5 | 15,5 | |
Skattekostnad | 0,0 | -17,5 | |
Koncernens resultat totalt | 38,5 | 136,5 |
2015 budget/plan enligt strategisk plan 2015-2017. De delägda bolagen ingår inte i strategisk plan 2015
AB Borlänge Energi
För perioden redovisas ett resultat på 53 mnkr, som ligger totalt sett i samma nivå som föregående år. Resultatet för helåret beräknas bli 96 mnkr, vilket är 4 mnkr bättre än budget.
I helårsprognosen beräknas anslutningsavgifter öka under årets sista månader, främst inom stadsnät.
Verksamheten 2015
• Borlänges första snabbladdare för elbilar samt Dalarnas första fordonsgasmack har tagits i bruk under året.
• Bolaget har övertagit Telias ADSL-stationer då de hotas av nedläggning.
• En stor satsning görs på villaanslutningar inom affärs- område stadsnät.
• Fjärrvärmeledningen mellan Falun och Borlänge är nu i full drift.
Investeringar
• Investeringar under året har skett i panna 6 med
20 mnkr. Övriga investeringar som skett är vädersäkring av elnätet i Tuna Hästberg med 9 mnkr, Berg-Dalvik 11 mnkr samt i villaanslutningar stadsnät med 15 mnkr.
• Vädersäkring av elnät 20 mnkr.
• Villaanslutningar stadsnät 15 mnkr.
Framåtblick
• I framtiden behöver bolaget ställa om fordonsflottan till biogas.
• Elnät behöver byggas till Orrberget för att kunna ansluta vindkraft.
• En slurry-anläggning ska byggas på Fågelmyra för att ta hand om matavfallet.
• Bolaget behöver ta en diskussion med industrin och Falu Energi och Vatten om ny fjärrvärmeproduktion.
• Man ser också en ökad konkurrens om avfallsbränsle i framtiden.
AB Stora Tunabyggen
För perioden redovisas ett resultat på 24 mnkr. Bolaget beräknar ett resultat för 2015 med 21 mnkr.
Verksamheten 2015
• Projektet Fiskarna, nyproduktion om 8 lägenheter, avslutades den 1 september där samtliga lägenheter var uthyrda till inflyttningsdatum. Det var totalt 120 sökande till de 8 lägenheterna.
• Den första renoveringsetappen av bostadsområdet Tjärna Ängar påbörjades enligt plan i augusti och omfattar ett hus om 27 lägenheter. Syftet med att enbart inkludera ett hus i den första etappen är att inhämta nödvändiga erfarenheter, enligt principen kvarboende, inför kommande renoveringsetapper.
• I början av september startade projektet Kungsljuset
i Kvarnsveden. En nyproduktion om 26 lägenheter. Projektet beräknas vara inflyttningsklart under hösten 2016.
Investeringar
Årets investeringar beräknas uppgå till 140 mnkr. Bland de största projekten kan nämnas:
• Nyproduktion Kv Fiskarna
• Nyproduktion KV Kungsljuset i Kvarnsveden
• Upprustning Jakobsgårdarna
• Renovering och ombyggnad av Xxxxxxxxxxx 00
• Renoveringsprojekt Tjärna Ängar
• Gemensamt arbete med Borlänge Kommun i syfte att ta fram ett nytt förvaltningsavtal. Avtalet ska vara klart den 1 jan 2016.
• I bolagets planering inför kommande år, ser vi ett fortsatt behov av både nyproduktion och renoveringar av befintliga bostäder. Ägaren, Borlänge Kommun, har ett krav att bolaget ska producera i snitt ca 60-80 nya bostäder per år. Bolaget bedömer således att investeringsnivån kommer att vara hög, även under kommande år.
Fastighets AB Hushagen
För perioden januari-augusti redovisas ett resultat på -5,6 mnkr och helårsresultatet beräknas bli -10 mnkr.
Verksamheten 2015
• Anpassningar av lokaler för Transportstyrelsen har pågått under hela perioden. Arbetet beräknas vara färdigställt under april 2016.
• En nyproduktion för en partihandel håller på att genom- föras på fastigheten Xxxxxxx 0 vid Idrottsvägen.
• Bolaget konverterar industrilokaler till kontor för Migra- tionsverket i fastigheten Xxxxxxxxxx 0 vid Forskargatan.
• Anpassningar av lokalerna för olika hyresgäster på fastig- heten Städet 10 har fortsatt under perioden.
Investeringar
• Koncernens totala investeringar i fastigheter under perioden upp går till 40 mnkr och 31 mnkr i pågående nyanläggningar.
Framåtblick
• Bolaget planerar för ytterligare avyttringar av fastigheter.
• Bolaget förhandlar med LD Hjälpmedel om ytterligare lokaler.
Norra Backa i Borlänge AB
Resultatet för perioden är -5,9 mnkr, före koncernbidrag. För hela året beräknas ett resultat på -8,9 mnkr. Bolaget har inte haft några intäkter, däremot har ytterligare saneringskostnader belastat bolaget.
Verksamheten 2015
• Handelsområdet är färdigställt. En byggrätt återstår som kommer att användas först 2016/2017.
Framåtblick
• Under året kommer bolaget att fusioneras med moder- bolaget BKF.
Maserhallen AB
Bolaget visar ett nollresultat för perioden och helår. Lite högre intäkter än förväntat i restaurangen och i Actic. Kostnaderna
i restaurangen har dock haft ökade kostnader jämfört med budget. Personalkostnaderna var stora i början av året på grund av många sjukskrivningar, lokalhyran har varit lite lägre än budgeterat.
Verksamheten 2015
• Flera större renoveringar av attraktionerna i Aqua Nova och vattenrengöringen har genomförts.
• Det har inträffat bråk och mindre bränder i sporthalls- delen. Bolaget har ansökt om kameraövervakning hos Länsstyrelsen.
• Stor satsning med nytt utbud i restaurangen.
• Bolaget har fortsatt driva Tunets bad på uppdrag av kommunen.
Investeringar
• Investeringar har gjorts i möbler, ugn och stekbord till restaurang samt möbler till relaxavdelning.
• Två idrottslokaler har blivit en genom borttag av en vägg. En ny matta har lagts i hela lokalen.
• En ny värmeväxlare till badet har anskaffats.
Framåtblick
• Flera investeringar behöver genomföras i lokalerna, bland annat i nytt simhallsgolv och i receptionen.
• Aqua Nova är en stor attraktion som lockar många turister i Borlänge kommun.
Investeringar och finansiering
Periodens investeringar i materiella och immateriella anlägg- ningstillgångar uppgår till totalt 274 mnkr, vilket är 50 mnkr lägre än samma period 2014. De långfristiga skulderna har en nettominskning med 61 mnkr sedan årsskiftet.
Under perioden har materiella anläggningstillgångar avyttrats till ett försäljningsvärde av 3 mnkr. Fler avyttringar planeras att ske under hösten 2015. Investeringarna har för övrigt finansie- rats med medel från den löpande verksamheten.
Periodens kassaflöde är negativt med 141 mnkr. Vid årets ingång uppgick likvida medel till 589 mnkr och vid periodens slut är de 448 mnkr.
Borlänge kommun och dess bolagskoncern har en av de högre upplåningsnivåerna per medborgare i riket. Målbilden är att minska upplåningen, öka resultatnivåerna samt att vid behov avyttra tillgångar för att därigenom öka egenfinansie- ringen och minska skuldsättningsnivån per medborgare.
Låneskulden för hela kommunkoncernen uppgick 2014 till drygt 77.000 kr per invånare, jämfört med snittet i riket drygt
40.000 kr 2014.
Ett nytt finansiellt mål har införts från och med 2015, vilket innebär ett lånetak för hela kommunkoncernen med 4,6 mnkr. I dagsläget uppgår koncernens låneskuld till 3,8 mnkr.
Koncernen står inför stora utmaningar med stora investeringar i framtiden som kommer att kräva extern upplåning.
Personal
Antalet anställda i koncernen har ökat med 54 personer under de första åtta månaderna 2015 och uppgår till 4 760 personer vid årets slut. Kostnaderna för löner, ersättningar, sociala avgifter och pensioner har ökat med 115 mnkr (7,8 %).
Personal | 2015-01-01– 2015-08-31 | 2014 utfall | |
Antal anställda | 4 760 | 4 706 | |
Andel kvinnor | 73 % | 73 % | |
Koncernens rörelsekapital har under årets första åtta månader | Andel män | 27 % | 27 % |
minskat med 1 mnkr. |
Personalkostnader,
mnkr
Januari-augusti Januari-augusti
2015
2014
Kommunen och dess helägda dotterbolag samordnar likvi- ditetshanteringen genom ett koncernkonto med en gemensam checkräkningskredit på 100 mnkr. Koncernkontot ger parterna
möjlighet att kortsiktigt låna pengar av varandra, vilket gör att den erforderliga likviditetsreserven kan hållas nere. | Löner och ersättningar | 1 139,5 | 1 056,8 |
Soliditeten enligt balansräkningen 2015-08-31 är 28,6 %. Ökningen sedan årsskiftet, 1,9 procentenheter visar en positiv | Sociala avgifter och pensioner | 463,2 | 430,2 |
trend. Om även ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser inräknas är soliditeten 11,1 % 2015-08-31. | 1) Xxxxx anställda och person | 1 602,7 alkostnader anges | 1 487,0 utan justering |
Soliditet helägda bolag, % Bolag | Utfall | Plan 2015 |
aguusti 2015 | ||
Borlänge Kommuns Förvaltnings | 15,7% | 17 |
AB | ||
AB Borlänge Energi | 50,5% | 45 |
AB Stora Tunabyggen | 14,4% | 11 |
Fastighets AB Hushagen | 11,5% | 10 |
Norra Backa i Borlänge AB | 0,5% | 0 |
Maserhallen AB | 42,4% | 55,5 |
för ägarandel.
Framåtblick
Uppgifterna om resultat, investeringar och lån avser kommunen och de helägda bolagen. Den stora utmaningen för kommun- koncernen de närmsta åren är de stora investeringsbehoven
i skolor, omsorgsboenden och bostäder. Finansieringen av investeringarna måste lösas genom ökad självfinansiering. Kommunen och bolagen arbetar tillsammans i finanskommit- tén för att hitta lösningar.
Även inom den löpande driftverksamheten jobbar man för att hitta bra ekonomiska lösningar genom koncernsamverkan.
Ett arbete med översyn av ägarpolicy för samtliga helägda bolag pågår.
Samtliga bolag i koncernen har anpassat sin redovisning till de nya redovisningsreglerna K3 från och med årsbokslu- tet 2014-12-31, med bland annat komponentavskrivning för
fastigheter. Kommunen kommer att anpassa sin redovisning till komponentavskrivning under hösten.
Resultaträkning
Delårsbokslut | |||||
Mnkr | 2015 Jan–aug Utfall | 2014 Jan–aug Utfall | 2015 Jan–dec Prognos | 2014 Jan–dec Årsbokslut | |
Verksamhetens intäkter | Not 1 | 1 086,5 | 1 052,2 | 1 626,7 | 1 642,3 |
Verksamhetens kostnader | Not 2 | -2 573,9 | -2 417,1 | -3 966,1 | -3 812,2 |
Avskrivningar | Not 3 | -237,0 | -203,3 | -350,3 | -316,1 |
Verksamhetens nettokostnader | -1 724,4 | -1 568,2 | -2 689,7 | -2 486,0 | |
Skatteintäkter | Not 4 | 1 427,5 | 1 373,4 | 2 141,3 | 2 049,1 |
Utjämning och generella statliga bidrag | Not 5 | 458,9 | 422,4 | 691,0 | 633,7 |
Finansiella intäkter | Not 6 | 26,1 | 15,0 | 27,7 | 76,5 |
Finansiella kostnader | Not 7 | -88,2 | -91,0 | -131,8 | -136,8 |
Resultat | 99,9 | 151,6 | 38,5 | 136,5 | |
Balansräkning
Mnkr | Delårsbokslut | Delårsbokslut | Årsbokslut | |
2015-08-31 | 2014-08-31 | 2014-12-31 | ||
Tillgångar | ||||
Anläggningstillgångar | ||||
Immateriella anläggningstillgångar | Not 8 | 24,0 | 8,2 | 26,2 |
Materiella anläggningstillgångar | ||||
Xxxx, byggnader och tekniska anläggningar | Not 9 | 5 215,3 | 5 176,6 | 5 357,9 |
Maskiner och inventarier | Not 10 | 96,7 | 116,0 | 114,9 |
Pågående arbeten | Not 11 | 299,7 | 303,0 | 107,7 |
Finansiella anläggningstillgångar | ||||
Aktier och andelar | Not 12 | 51,7 | 50,9 | 51,8 |
Övriga finansiella anläggningstillgångar | Not 13 | 265,9 | 259,7 | 249,0 |
Bidrag till statlig infrastruktur | Not 14 | 20,6 | 21,7 | 21,3 |
Summa anläggningstillgångar | 5 973,9 | 5 936,1 | 5 928,8 | |
Omsättningstillgångar | ||||
Förråd, mm | Not 15 | 34,4 | 33,3 | 34,9 |
Fordringar | Not 16 | 333,1 | 292,1 | 338,4 |
Kortfristiga placeringar | Not 17 | 381,4 | 326,3 | 304,4 |
Kassa och bank | Not 18 | 67,0 | 377,2 | 285,3 |
Summa omsättningstillgångar | 815,9 | 1 028,9 | 963,0 | |
Summa tillgångar | 6 789,8 | 6 965,0 | 6 891,8 | |
Eget kapital, avsättningar och skulder | ||||
Eget kapital | Not 19 | |||
Årets resultat | 99,9 | 151,6 | 136,5 | |
Resultatutjämningsreserv | 6,6 | 0,0 | 6,6 | |
Övrigt eget kapital | 1835,7 | 1 786,6 | 1 699,2 | |
Summa eget kapital | 1 942,2 | 1 938,2 | 1 842,3 | |
Avsättningar | ||||
Avsättningar för pensioner | Not 20 | 167,6 | 152,4 | 161,2 |
Andra avsättningar | Not 21 | 227,5 | 221,4 | 227,6 |
Summa avsättningar | 395,1 | 373,8 | 388,8 | |
Skulder | ||||
Långfristiga skulder | Not 22 | 3 873,2 | 4 092,5 | 3 935,4 |
Kortfristiga skulder | Not 23 | 579,3 | 560,5 | 725,3 |
Summa skulder | 4 452,5 | 4 653,0 | 4 660,7 | |
Summa eget kapital, avsättningar och skulder | 6 789,8 | 6 965,0 | 6 891,8 | |
Ställda panter | Xxxx | Xxxx | Xxxx | |
Ansvarsförbindelser | ||||
Pensionsförpliktelser | Not 24 | 1 191,1 | 1 214,2 | 1 207,7 |
Övriga ansvarsförbindelser | Not 25 | 109,5 | 76,1 | 119,3 |
1 300,6 | 1 290,3 | 1 327,0 |
Kassaflödesanalys
Mnkr | Augusti 2015 | Augusti 2014 | Bokslut 2014 | |
Den löpande verksamheten | ||||
Årets resultat | 99,9 | 151,6 | 136,5 | |
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster | Not 26 | 249,2 | 197,2 | 316,3 |
Summa | 349,1 | 348,8 | 452,8 | |
Ökning/minskning av kortfristiga fordringar | 5,3 | 134,0 | 87,7 | |
Ökning/minskning av förråd och varulager | 0,5 | -0,5 | -2,1 | |
Ökning/minskning av kortfristiga skulder | -146,1 | -165,3 | -41,0 | |
Medel från den löpande verksamheten | 208,8 | 317,0 | 497,4 | |
Investeringsverksamheten | ||||
Investering i immateriella tillgångar | 0,0 | 0,0 | -8,6 | |
Investering i materiella anläggningstillgångar | -274,5 | -224,0 | -425,4 | |
Investeringsbidrag till materiella anläggningstillgångar | 0,0 | 0,0 | 0,7 |
3,0 | 215,2 | 222,8 | |
0,0 | 0,0 | 0,0 | |
0,0 | -6,0 | 0,0 | |
Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förskjutning
Investering i dotterföretag Medel från investeringsverksamheten | -271,5 | -14,8 | -210,5 |
Finansieringsverksamheten | |||
Nyupptagna lån | 220,0 | 200,0 | 270,0 |
Ökning skuld investeringsbidrag | 0,0 | 0,0 | 0,9 |
Amortering av skulder | -281,7 | -238,5 | -415,4 |
Ökning av långfristiga fordringar | -16,9 | -18,9 | 0,0 |
Minskning av långfristiga fordringar | 0,0 | 0,0 | -11,4 |
Medel från finansieringsverksamheten | -78,6 | -57,4 | -155,9 |
Årets kassaflöde | -141,3 | 244,8 | 131,0 |
Likvida medel vid årets början | 589,7 | 458,7 | 458,7 |
Likvida medel vid periodens slut | 448,4 | 703,5 | 589,7 |
Noter
Mnkr | Delårsbokslut 2015 jan–aug | Delårsbokslut 2014 jan–aug | Prognos 2015 jan–dec | Årsbokslut 2014 jan–dec |
Not 1 Verksamhetens intäkter | ||||
Försäljningsintäkter | 339,7 | 342,5 | 540,4 | 548,7 |
Taxor och avgifter | 57,5 | 58,3 | 90,0 | 88,4 |
Aktiverat arbete | 1,9 | 1,8 | 2,8 | 2,5 |
Hyror och arrenden | 361,0 | 355,8 | 541,4 | 537,2 |
Bidrag | 226,9 | 169,5 | 344,3 | 282,0 |
Försäljning av verksamhet och konsulttjänster | 65,0 | 87,3 | 64,2 | 135,6 |
Exploateringsintäkter | 4,0 | 4,6 | 7,6 | 7,2 |
Realisationsvinster anläggningstillgångar | 3,0 | 21,5 | 2,1 | 22,9 |
Övriga intäkter | 7,5 | 10,9 | 13,9 | 17,2 |
Jämförelsestörande poster | ||||
Återbetalning Afa försäkringspremier | 20,0 | 0,0 | 20,0 | 0,6 |
Summa | 1 086,5 | 1 052,2 | 1 626,7 | 1 642,3 |
Not 2 Verksamhetens kostnader | ||||
Löner och sociala avgifter | -1 479,8 | -1 393,5 | -2 304,9 | -2 177,3 |
Pensionskostnader | -95,5 | -94,2 | -144,8 | -144,5 |
Köp av anläggnings och underhållsmaterial | -47,6 | -47,4 | -74,8 | -87,5 |
Bränsle, energi och vatten | -87,2 | -85,3 | -125,4 | -135,2 |
Köp av huvudverksamhet | -467,3 | -380,3 | -729,1 | -605,7 |
Lokal- och markhyror | -27,2 | -24,2 | -40,1 | -35,7 |
Övriga tjänster | -96,7 | -90,0 | 153,1 | -148,4 |
Lämnade bidrag | -145,4 | -161,4 | -212,1 | -233,6 |
Realisationsförluster och utrangeringar | -10,6 | 0,0 | 0,0 | -7,8 |
Kostnad för försäljning exploatering | 0,0 | -0,5 | -0,4 | -0,7 |
Bolagsskatt | 0,2 | 1,6 | 0,0 | -17,5 |
Övriga kostnader | -116,8 | -141,9 | -181,4 | -217,2 |
Jämförelstörande poster | ||||
Bidrag till byggande av statlig väg | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -1,1 |
Summa | -2 573,9 | -2 417,1 | -3 966,1 | -3 812,2 |
Not 3 Avskrivningar | ||||
Immateriella anläggningstilgångar | -2,3 | -3,1 | -3,4 | -5,1 |
Xxxx, byggnader, tekniska anläggningar | -213,9 | -180,3 | -313,5 | -264,9 |
Maskiner och inventarier | -20,7 | -17,0 | -29,9 | -26,9 |
Nedlagda kostnader annans fastighet | -0,1 | -0,1 | 0,0 | -0,2 |
Nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | -3,5 | -16,2 |
Jämförelsestörande post Rättelse av avskrivning för tidigare år | 0,0 | -2,8 | 0,0 | -2,8 |
Summa | -237,0 | -203,3 | -350,3 | -316,1 |
Mnkr | Delårsbokslut 2015 jan–aug | Delårsbokslut 2014 jan–aug | Prognos 2015 jan–dec | Årsbokslut 2014 jan–dec |
Not 4 Skatteintäkter | ||||
Preliminär kommunalskatt | 1 427,5 | 1 374,6 | 2141,3 | 2 054,1 |
Preliminär slutavräkning innevarande år | 1,3 | 0,0 | 2,0 | 0,4 |
Preliminär slutavräkning föregående år | -1,3 | -1,2 | -2,0 | -5,4 |
Summa | 1 427,5 | 1 373,4 | 2141,3 | 2 049,1 |
Not 5 Utjämning och generella statliga bidrag | ||||
Inkomstutjämning | 332,3 | 308,2 | 498,4 | 462,2 |
Kommunal fastighetsavgift | 61,1 | 58,2 | 91,7 | 87,3 |
Bidrag för LSS utjämning | 41,4 | 42,2 | 62,1 | 63,4 |
Strukturbidrag | 3,5 | 3,5 | 5,3 | 5,2 |
Kostnadsutjämningsbidrag | 21,1 | 2,6 | 31,7 | 4,0 |
Regleringsbidrag/avgift | -1,3 | 7,7 | -2,0 | 11,6 |
Övriga generella bidrag från staten | 0,8 | 0,0 | 3,8 | 0,0 |
Summa | 458,9 | 422,4 | 691,0 | 633,7 |
Not 6 Finansiella intäkter | ||||
Utdelning på aktier och andelar | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
Räntor på bankmedel m m | 4,0 | 6,2 | 5,3 | 10,5 |
Pensionsmedelsförvaltning | 21,9 | 8,6 | 22,3 | 65,7 |
Övriga finansiella intäkter | 0,0 | 0,1 | 0,0 | 0,2 |
Summa | 26,1 | 15,0 | 27,7 | 76,5 |
Not 7 Finansiella kostnader | ||||
Räntor på långfristiga lån | -86,0 | -88,5 | -127,9 | -132,1 |
Ränta på pensionsavsättning | -1,5 | -1,6 | -2,8 | -1,8 |
Pensionsmedelsförvaltning | -0,1 | -0,2 | -0,2 | -0,3 |
Reaförlust försäljning aktier | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -1,8 |
Övriga finansiella kostnader | -0,6 | -0,7 | -0,9 | -0,8 |
Summa | -88,2 | -91,0 | -131,8 | -136,8 |
Vid årets början | 55,3 | 35,8 | 35,9 |
Årets anskaffningar | 0,0 | 0,0 | 8,6 |
Omklassificeringar | 0,0 | -1,0 | 10,9 |
Omklassificering till resultaträkning | 0,0 | 0,0 | -0,1 |
Anskaffningsvärden vid årets slut | 55,3 | 34,8 | 55,3 |
Ackumulerade avskrivningar | |||
Vid årets början | -29,0 | -23,5 | -23,6 |
Omklassificeringar | 0,0 | 0,0 | -0,4 |
Årets avskrivningar | -2,3 | -3,1 | -5,1 |
Ack avskrivningar vid årets slut | -31,3 | -26,6 | -29,1 |
Bokfört värde | 24,0 | 8,2 | 26,2 |
Avskrivningstid | 3-5 år | 3-5 år | 3-5 år |
Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar | |||
Anskaffningsvärden | |||
Vid årets början | 9 563,4 | 9 597,1 | 9 540,1 |
Omklassificeringar | 0,0 | 49,1 | 246,9 |
Årets anskaffningar | 82,0 | 5,9 | 201,1 |
Tillkommer genom fusion | 0,0 | 17,6 | 0,0 |
Årets avyttringar/utrangeringar | -13,0 | -224,0 | -424,7 |
Anskaffningsvärden vid årets slut | 9 632,4 | 9 445,7 | 9 563,4 |
Ackumulerade avskrivningar | |||
Vid årets början | -4 205,6 | -4 118,4 | -4 145,5 |
Årets avskrivningar | -213,9 | -183,1 | -264,9 |
Årets nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | -16,2 |
Årets återförda nedskrivningar | 0,0 | 5,4 | 0,0 |
Årets avyttringar/utrangeringar | 2,4 | 26,8 | 223,8 |
Jämförelsestörande poster | |||
Korrigering av tidigare års avskrivningar | 0,0 | 0,0 | -2,8 |
Ack avskrivningar vid årets slut | -4 417,1 | -4 269,3 | -4 205,6 |
Balanslåneposter | 0,0 | 0,2 | 0,1 |
Bokfört värde | 5 215,3 | 5 176,6 | 5 357,9 |
Avskrivningstid | 5-47 år | 5-47 år | 5-47 år |
Vid årets början | 535,3 | 527,0 | 527,1 |
Omklassificeringar | 0,0 | 1,0 | -10,9 |
Årets anskaffningar | 2,4 | 13,7 | 35,4 |
Årets avyttringar/utrangeringar | -9,6 | -4,1 | -16,4 |
Anskaffningsvärden vid årets slut | 528,1 | 537,6 | 535,2 |
Ackumulerade avskrivningar | |||
Vid årets början | -420,3 | -407,2 | -408,1 |
Korrigeringar | 0,0 | 0,0 | -0,1 |
Omklassificeringar | 0,0 | 0,0 | 0,4 |
Årets avskrivningar | -20,7 | -17,0 | -26,9 |
Årets avyttringar/utrangeringar | 9,6 | 2,6 | 14,4 |
Ack avskrivningar vid årets slut | -431,4 | -421,6 | -420,3 |
Bokfört värde | 96,7 | 116,0 | 114,9 |
Avskrivningstid | 5-20 år | 5-20 år | 5-20 år |
Not 11 Pågående arbeten | |||
Anskaffningsvärden | |||
Ingående bokfört värde | 107,7 | 154,4 | 164,9 |
Årets nedlagda kostnader | 277,5 | 201,6 | 188,9 |
Omklassificeringar | -85,5 | -53,0 | -246,1 |
Utgående bokfört värde | 299,7 | 303,0 | 107,7 |
Not 12 Aktier och andelar | ||||
Aktier | ||||
Visit Södra Dalarna AB | 8,1% | 0,2 | 0,2 | 0,2 |
Dala Airport AB | 38,2% | 6,4 | 6,4 | 6,4 |
Falun Borlänge Regionen AB | 31,6% | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
IUC AB | 6,2% | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
Klippan Kompetenspartner AB | 49,0% | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
Bullerforsens Kraft AB | 12,0% | 28,9 | 28,9 | 28,9 |
Dataphone AB | 2,0% | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Dala Vind AB | 11,6% | 8,4 | 8,4 | 8,4 |
Energiråd i Dalarna AB | 50,0% | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Lennheden Vatten AB | 50,0% | 0,5 | 0,5 | 0,5 |
Norrsken AB | 12,0% | 1,6 | 1,6 | 1,6 |
Summa aktier | 46,3 | 46,3 | 46,3 | |
Andelar | ||||
Kommuninvest ek för | 1,4 | 1,4 | 1,4 | |
Dala Vindkraft ekonomisk förening | 3,0% | 1,0 | 1,0 | 1,0 |
Vindela ekonomisk förening | 12,5% | 1,2 | 1,3 | 1,3 |
Äppelbo ekonomisk förening | 16,0% | 0,3 | 0,4 | 0,3 |
Grundledningen HB | 1,0 | 0,0 | 1,0 | |
Bostadsrätter | 0,5 | 0,5 | 0,5 | |
Summa andelar | 5,4 | 4,6 | 5,5 | |
Aktier och andelar totalt | 51,7 | 50,9 | 51,8 | |
Intresseföretag | 147,3 | 122,1 | 134,3 |
Landstinget Dalarna | 34,2 | 38,3 | 37,0 |
Trafikverket | 0,0 | 3,0 | 3,0 |
Kommuninvest förlagslån | 6,5 | 6,5 | 6,5 |
Region Dalarna | 1,9 | 1,9 | 1,9 |
Uppskjuten skattefordran | 0,0 | 6,1 | 0,0 |
Övriga | 76,0 | 81,8 | 66,3 |
Summa | 265,9 | 259,7 | 249,0 |
Not 14 Bidrag till statlig infrastruktur | |||
Trafikverket | 24,1 | 24,1 | 24,1 |
Ackumulerad upplösning bidrag statlig infrastruktur | -3,5 | -2,4 | -2,8 |
Summa | 20,6 | 21,7 | 21,3 |
Kommunfullmäktige beslutade 2012 att medfinansiera ny | |||
järnvägsanläggning vid Rågåkers arbetsplatsområde med | |||
23 mnkr, beloppet har senare justerats till 20 mnkr. Kommun- | |||
fullmäktige tog 2012 även ett beslut om att medfinansiera ny | |||
rondell vid Bäckelund med 5 mnkr. Bidraget redovisas | |||
i balansräkningen och upplöses i 25 år. | |||
Not 15 Förråd mm | |||
Exploateringsfastigheter | 20,3 | 19,2 | 20,3 |
Lager och förråd | 14,1 | 14,1 | 14,6 |
34,4 | 33,3 | 34,9 | |
Not 16 Fordringar | |||
Kundfordringar | 51,6 | 46,7 | 157,3 |
Skattefordran | 57,0 | 51,0 | 32,1 |
Övriga fordringar | 97,2 | 68,3 | 42,9 |
Förutbetalda kostnader | 52,7 | 50,7 | 72,2 |
Upplupna intäkter | 74,6 | 75,4 | 33,9 |
333,1 | 292,1 | 338,4 | |
Not 17 Kortfristiga placeringar | |||
Fonderade pensionsmedel | |||
Värde vid årets början | 304,4 | 321,3 | 321,3 |
Årets försäljningar | -133,1 | 3,4 | -214,9 |
Årets inköp | 210,1 | 0,0 | 198,0 |
Bokfört värde vid periodens slut | 381,4 | 324,7 | 304,4 |
Övriga värdepapper | 0,0 | 1,6 | 0,0 |
Totalt kortfristiga placeringar | 381,4 | 326,3 | 304,4 |
Marknadsvärde totalt | 386,1 | 382,5 | 323,1 |
Bank och plusgiro | 66,4 | 377,2 | 227,4 |
Likvida medel pensionsmedelsförvaltning | 0,6 | 0,0 | 57,9 |
Kontantkassor | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
67,0 | 377,2 | 285,3 | |
Kommunen har tillsammans med koncernbolagen en gemensam checkräknngskredit på 100 mnkr som inte har varit utnyttjad under 2015 | |||
Not 19 Eget kapital | |||
Eget kapital, ingående balans | 1 842,3 | 1 786,6 | 1 708,9 |
Övrigt | 0,0 | 0,0 | -3,1 |
Årets resultat | 99,9 | 151,6 | 136,5 |
Eget kapital, utgående balans | 1 942,2 | 1 938,2 | 1 842,3 |
varav | |||
Avsättning till resultatutjämningsreserv | 6,6 | - | 6,6 |
Avsättning till sociala investeringsfonder | 5,0 | - | 5,0 |
Not 20 Avsättning för pensioner | |||
Specifikation | |||
Särskild avtalspension | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Förmånsbestämd/kompletteringspension | 60,9 | 55,4 | 45,1 |
Ålderspension | 70,4 | 64,0 | 81,2 |
Pension till efterlevande | 3,6 | 3,3 | 3,5 |
Summa pensioner | 134,9 | 122,7 | 129,8 |
Löneskatt 24,26 % | 32,7 | 29,7 | 31,4 |
Summa | 167,6 | 152,4 | 161,2 |
Antal visstidsförordnanden | |||
Politiker | 10,0 | - | 10,0 |
Tjänstemän | 0,0 | - | 0,0 |
Specifikation | |||
Ingående avsättning | 161,2 | 143,1 | 143,2 |
Nya förpliktelser under året | 10,7 | 11,4 | 21,0 |
varav | |||
Nyintjänad pension | 9,3 | 10,0 | 18,5 |
Ränte och basbelopps uppräkningar | 1,4 | 1,3 | 1,1 |
Pension till efterlevande | 0,0 | 0,0 | 0,2 |
Xxxxxxx | 0,0 | 0,0 | 0,2 |
Övrigt | 0,0 | 0,1 | 1,0 |
Årets utbetalningar | -5,5 | -4,1 | -6,5 |
Förändring av löneskatt | 1,2 | 2,0 | 3,5 |
Utgående avsättning | 167,6 | 152,4 | 161,2 |
Uppskjuten skatt, avsättningar för skatter | 227,5 | 221,4 | 227,6 |
Summa | 227,5 | 221,4 | 227,6 |
Not 22 Långfristiga skulder | |||
Lån hos banker och kreditinstitut | 3 843,2 | 4 087,5 | 3 948,8 |
varav kortfristig del | -5,1 | -25,2 | -45,5 |
Förutbetalda intäkter investeringsbidrag | 9,4 | 9,4 | 9,9 |
Bidrag till statlig infrastruktur | 0,0 | 0,4 | 0,0 |
Kortfristig del av bidrag statlig infrastruktur | 0,0 | -0,4 | 0,0 |
Andra långfristiga skulder | 25,7 | 20,8 | 22,2 |
3 873,2 | 4 092,5 | 3 935,4 | |
Uppgift om lån i banker o kreditinstitut | |||
Genomsnittlig ränta % | 3,2 | 3,1 | 3,1 |
Genomsnittlig räntebindningstid inkl räntederivat, år | 4,86 | 4,89 | 5,3 |
Genomsnittlig räntebindningstid exkl räntederivat, år | 0,31 | 0,35 | 0,4 |
Lån som förfaller inom | |||
inom 1 år | 532 | 496 | 1 897 |
1-3 år | 510 | 760 | 1 387 |
3-5 år | 556 | 425 | 334 |
5-10 år | 2 245 | 2 406 | 330 |
Summa | 3 843 | 4 087 | 3 948 |
Not 23 Kortfristiga skulder | |||
Kortfristig del av långfristiga skulder | 5,1 | 25,4 | 45,2 |
Leverantörsskulder | 139,0 | 145,5 | 189,1 |
Personalens källskatter | 36,1 | 35,4 | 35,3 |
Skatteskulder | 1,8 | 0,2 | 7,1 |
Övriga korfristiga skulder | 35,8 | 31,7 | 0,0 |
Pensioner och särskild löneskatt | 79,6 | 58,5 | 85,7 |
Upplupna sociala avgifter på utbetalda löner | 43,2 | 40,7 | 39,0 |
Skuld för outtagen semester o övertid exklusive sociala avgifter | 58,9 | 52,4 | 91,5 |
Sociala avgifter på skuld för outtagen semester och övertid | 22,7 | 20,3 | 35,4 |
Upplupna räntekostnader | 44,4 | 48,9 | 42,4 |
Övriga upplupna kostnader | 74,9 | 50,5 | 90,4 |
Övriga förutbetalda intäkter | 37,8 | 51,0 | 64,2 |
579,3 | 560,5 | 725,3 |
Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna. Pensionerna har intjänats till och med 1997 | |||
Ingående ansvarsförbindelse | 972,1 | 1 007,8 | 1 007,9 |
Ränteuppräkning | 5,8 | 6,2 | 6,7 |
Basbeloppsuppräkning | 9,2 | 1,3 | 0,0 |
Bromsen | 0,0 | -5,5 | -5,5 |
Övrig post | 2,5 | -1,5 | 11,8 |
Årets utbetalningar | -30,9 | -31,0 | -48,8 |
Summa pensionsförpliktelser | 958,7 | 977,3 | 972,1 |
Löneskatt 24,26 procent | 232,4 | 236,9 | 235,6 |
Utgående ansvarsförbindelse | 1 191,1 | 1 214,2 | 1 207,7 |
Om även dessa pensioner redovisas som skuld i balansräkningen skulle redovisat resultat påverkas med: | |||
skillnaden mellan uppräkning och utbetalning | 13,4 | -30,5 | 35,8 |
löneskatt 24,26 procent | 3,2 | -7,4 | 8,7 |
Total resultatpåverkan | 16,6 | -37,9 | 44,5 |
Aktualiseringsgrad | 94% | 94% | 94% |
Not 25 Övriga ansvarsförbindelser | |||
Borgensåtaganden | |||
Kommunägda företag | 4,8 | 5,1 | 5,1 |
Idrottsföreningar | 19,0 | 23,1 | 22,2 |
Övriga | 46,9 | 44,6 | 53,2 |
Summa borgensåtaganden | 70,7 | 72,8 | 80,5 |
Garantiförpliktelser | |||
Pensionsgaranti för anställda hos dotterbolag | 0,2 | 0,2 | 0,2 |
Återställningsgaranti för bergtäkt vid Fågelmyra | 37,0 | 1,3 | 37,0 |
Kommunala ansvarförbindelser för statligt kredtigaranterade bostadslån | 1,6 | 1,8 | 1,6 |
Totalt övriga ansvarsförbindelser | 109,5 | 76,1 | 119,3 |
Mnkr | Delårsbokslut 2015 jan–aug | Delårsbokslut 2014 jan–aug | Årsbokslut 2014 jan–dec |
Not 26 Övriga ej likviditetspåverkande poster | |||
Av- och nedskrivningar | 237,0 | 203,3 | 316,1 |
Avsatt till pensioner | 6,4 | 9,3 | 18,1 |
Övriga avsättningar | -0,1 | 0,0 | 5,2 |
Justering betalningsplan bidrag statlig infrastruktur | 0,0 | -0,9 | 0,0 |
Upplösning av skuld investeringsbidrag | -0,5 | -0,5 | 1,2 |
Upplösning av bidrag statlig infrastruktur | 0,7 | 0,7 | 0,2 |
Realisationsvinst vid försäljning av anläggnings- tillgångar | 7,6 | -21,5 | -15,1 |
Realisationsvinst vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar | -0,1 | 0,0 | 0,0 |
Aktiverad ränta | -1,9 | 0,0 | 0,0 |
Omklassificering mellan omsättningstillgångar och anläggningstillgångar, till RR | 0,0 | 4,9 | -1,0 |
Övriga poster | 0,1 | 1,9 | -8,4 |
Summa | 249,2 | 197,2 | 316,3 |
Borlänge kommun Ekonomikontoret
781 81 Borlänge
Tel: 0000-000 00
Fax: 0000-000 00
xxxxxx@xxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxx.xx
10(37)
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen 2015-11-03
Dnr 2015/22723
§ 212 Utveckling av skatter och bidrag Beslut
1. Informationen om utvecklingen av skatter och bidrag tas till protokollet.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
2. Den kommunala skattesatsen förblir oförändrad på 22,89 % år 2016.
Kommunstyrelsen fattar det slutliga beslutet gällande punkt 1 och kommunfullmäktige gällande punkt 2.
Ärendet
I början av oktober kom Sveriges Kommuner och Landsting med en skatte- och bidragsprognos för Borlänge. Jämfört med tidigare prognoser är det framförallt lägre bidrag och restskatter som gör att intäkterna inte är lika höga som tidigare beräknat. Den senaste beräkningen visar ett lägre skatte- och bidragsintäkter med mellan 12- 18 miljoner kronor mellan åren 2016-2018.
Kommunstyrelsens beslut är enligt förslag från kommunstyrelsens budgetberedning. På budgetberedningen föreslog Xxx Xxxxxx (S) att skattesatsen förblir oförändrad år 2016.
Beslutsunderlag
– Beslut kommunstyrelsens budgetberedning 2015-10-19 § 38
Skickas till
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-10-19
Budgetberedning
Dnr 2015/22723
§ 38 Utveckling av skatter och bidrag Beslut
1. Information om utveckling av skatter och bidrag tas till protokollet.
Budgetberedningens förslag till kommunstyrelsen
2. Den kommunala skattesatsen förblir oförändrad år 2016.
Budgetberedningen fattar det slutliga beslutet gällande punkt 1 och kommunfullmäktige gällande punkt 2.
Ärendet
I början av oktober kom Sveriges Kommuner och Landsting med en skatte- och bidragsprognos för Borlänge. Jämfört med tidigare prognoser är det framförallt lägre bidrag och restskatter som gör att intäkterna inte är lika höga som tidigare beräknat. Den senaste beräkningen visar ett lägre skatte- och bidragsintäkter med mellan 12-18 miljoner kronor mellan åren 2016-2018.
Beslutsunderlag
- Presentation budgetberedning 2015-09-18
- Cirkulär 15:29 Sveriges Kommuner och Landsting 2015-10-08
- Cirkulär 15:15 Sveriges Kommuner och Landsting 2015-04-29
- Cirkulär 14:40 Sveriges Kommuner och Landsting 2014-10-24
Förslag till beslut på sammanträdet
Ordförande Xxx Xxxxxx (S) föreslår att den kommunala skattesatsen förblir oförändrad år 2016.
Skickas till
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen 2015-11-03
Dnr 2015/36232
§ 218 Svar på medborgarförslag angående bostadsrätter i Ornäs
Beslut
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget angående bostadsrätter i Ornäs anses med nedanstående motivering besvarat.
Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet.
Ärendet
Ett medborgarförslag inkom till kommunen som föreslår att bostadsrätter ska byggas i Ornäs. Idag finns enligt förslagsskrivaren både hyresrätter och villor i Ornäs medan bostadsrätter saknas. Ornäs har ett strategiskt läge, samt är en attraktiv ort med närhet till Ösjön, natur och samhällsservice. Med bostadsrätter i Ornäs skulle valmöjligheterna öka och kommunens attraktivitet öka, enligt förslagsställaren. Borlänge kommun borde därför aktivt driva frågan för att fler bostadsrätter ska byggas i Ornäs.
Plan- och markkontoret fick i uppdrag att utreda förslaget och har skrivit följande svar.
Borlänge kommun arbetar aktivt med att hitta exploatörer och att blanda upplåtelseformer. Kommunens fokus ligger i dagsläget på att öka bostadsbyggandet i närheten av Borlänge tätort, men även Ornäs är av intresse. I dagsläget finns det dock inga planer på bostadsrätter i Ornäs. Ornäs är utpekad som serviceort i översiktsplan FalunBorlänge och har ett strategiskt läge mellan Falun och Borlänge. De bägge kommunernas intention är att städerna ska växa mot varandra.
FalunBorlänges utbyggnadsstrategi utgår från ett behov av en planberedskap för cirka 500 nya bostäder per år där merparten byggs i stadsregionerna som förtätning och i de tillkommande bostadsområdena i utbyggnadsriktningarna.
I den kommande fördjupade översiktsplanen för Runn, som ska tas fram av plan- och markkontoret tillsammans med Falu kommun, kan det dock bli aktuellt med en utredning hur nytillkommande bostäder kan komma att byggas i Ornäs.
Kommunstyrelsen beslut är enligt förslag från kommunstyrelsens arbetsutskott. På arbetsutskottet föreslog Xxxxx Xxxxxx (MP) att ta
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen 2015-11-03
Forts. § 218
förslaget i beaktning i den kommande fördjupade översiktsplanen för Runn och att detta ska framgå i svaret till förslagställaren.
Beslutsunderlag
– Beslut kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-10-27 § 221
– Tjänsteskrivelse plan- och markkontoret 2015-09-30
– Medborgarförslag 2015-05-04
– Översiktsplan FalunBorlänge 2014
Skickas till
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-10-27
Dnr 2015/36232
§ 221 Svar på medborgarförslag angående bostadsrätter i Ornäs Beslut
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Medborgarförslaget angående bostadsrätter i Ornäs anses med nedanstående motivering besvarat.
Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet.
Ärendet
Idag finns enligt förslagsskrivaren både hyresrätter och villor i Ornäs medan bostadsrätter saknas. Ornäs har ett strategiskt läge, samt är en attraktiv ort med närhet till Ösjön, natur och samhällsservice.
Med bostadsrätter i Ornäs skulle valmöjligheterna öka och kommunens attraktivitet öka, enligt förslagsställaren. Borlänge kommun borde därför aktivt driva frågan för att fler bostadsrätter ska byggas i Ornäs.
Borlänge kommun arbetar aktivt med att hitta exploatörer och att blanda upplåtelseformer. Kommunens fokus ligger i dagsläget på att öka bostadsbyggandet i närheten av Borlänge tätort, men även Ornäs är av intresse.
I dagsläget finns det dock inga planer på bostadsrätter i Ornäs. Ornäs är utpekad som serviceort i översiktsplan FalunBorlänge och har ett strategiskt läge mellan Falun och Borlänge. De bägge kommunernas intention är att städerna ska växa mot varandra. FalunBorlänges utbyggnadsstrategi utgår från ett behov av en planberedskap för cirka 500 nya bostäder per år där merparten byggs i stadsregionerna som förtätning och i de tillkommande bostadsområdena i utbyggnadsriktningarna.
I den kommande fördjupade översiktsplanen för Runn, som ska tas fram av plan- och markkontoret tillsammans med Falu kommun, kan det dock bli aktuellt med en utredning hur nytillkommande bostäder kan komma att byggas i Ornäs.
Beslutsunderlag
– Tjänsteskrivelse plan- och markkontoret 2015-09-30
– Medborgarförslag angående bostadsrätter i Ornäs 2015-05-04
– Översiktsplan FalunBorlänge 2014
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-10-27
Forts. § 221
Förslag till beslut på sammanträdet
Xxxxx Xxxxxx (MP) föreslår bifall till plan- och markkontorets förslag med tillägg att ta förslaget i beaktning i den kommande fördjupade översiktsplanen för Runn och att detta ska framgå i svaret till förslagställaren.
Beslutsgång
Ordförande ställer plan- och markkontorets förslag mot Xxxxx Xxxxxxx tillägg och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar enligt Brodéns förslag.
Skickas till
Kommunstyrelsen
Vår adress | Adress |
Plan- och mark Samhällsbyggnadssektorn | |
Borlänge kommun | |
Besöksadress | |
Palladium, Sveagatan 21 | |
Handläggare, telefon, e-post | |
Xxxxx Xxxxxxx | |
0243-74007 | |
Nämnd | Datum | § |
Samhällsbyggnadssektorns svar på medborgarförslag om bostadsrät- ter i Ornäs
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen anser att medborgarförslaget nu är besvarat.
Idag finns enligt förslagsskrivaren både hyresrätter och villor i Ornäs medan bostadsrätter sak- nas. Ornäs har ett strategiskt läge, samt är en attraktiv ort med närhet till Ösjön, natur och sam- hällsservice.
Med bostadsrätter i Ornäs skulle valmöjligheterna öka och kommunens attraktivitet öka, enligt förslagsställaren. Borlänge kommun borde därför aktivt driva frågan för att fler bostadsrätter ska byggas i Ornäs.
Medborgarförslag angående bostadrätter i Ornäs, inkom 2015-05-04. Översiktsplan FalunBorlänge, antagen juni 2014.
Borlänge kommun arbetar aktivt med att hitta exploatörer och att blanda upplåtelseformer. Kommunens fokus ligger i dagsläget på att öka bostadsbyggandet i närheten av Borlänge tätort, men även Ornäs är av intresse. I dagsläget finns det dock inga planer på bostadsrätter i Ornäs.
POSTADRESS | TELEFON & FAX | E-POST | WEBBPLATS |
Borlänge kommun | Tel: 0000-000 00 |
Ornäs är utpekad som serviceort i översiktsplan FalunBorlänge och har
ett strategiskt läge mellan Falun och Borlänge. De bägge kommunernas intention är att städerna ska växa mot varandra. FalunBorlänges utbyggnadsstrategi utgår från ett behov av en planbered- skap för cirka 500 nya bostäder per år där merparten byggs i stadsregionerna som förtätning och i de tillkommande bostadsområdena i utbyggnadsriktningarna. (Översiktsplan FalunBorlänge. An- tagen juni 2014. Sidan 29)
Överväganden
Borlänge kommun arbetar aktivt med att hitta exploatörer och att blanda upplåtelseformer. Kommunens fokus ligger i dagsläget på att öka bostadsbyggandet i närheten av Borlänge tätort, men även Ornäs är av intresse. I dagsläget finns det dock inga planer på bostadsrätter i Ornäs.
Ornäs är utpekad som serviceort i översiktsplan FalunBorlänge och de bägge kommunernas in- tention är att städerna ska växa mot varandra. FalunBorlänges utbyggnadsstrategi utgår från ett behov av en planberedskap för cirka 500 nya bostäder per år där merparten byggs i stadsregion- erna som förtätning och i de tillkommande bostadsområdena i utbyggnadsriktningarna.
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget har inga ekonomiska konsekvenser.
Barnperspektivet
Ja | Nej | |
Beslutet innebär konsekvenser för barn och ungdomar. |
Verksamhetschef Sektorchef
Xxxxx Xxxxxxx | Xxxxx Xxxxxx |
Beslutet skickas till
Förslagsställaren
Plan- och markkontoret
POSTADRESS TELEFON & FAX E-POST WEBBPLATS
Borlänge kommun Tel: 0000-000 00 xxxxxx@xxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxx.xx
Dnr 2015/36233
§ 219 Svar på medborgarförslag angående äldreboende i Ornäs
Beslut
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget angående äldreboende i Ornäs anses med nedanstående motivering besvarat.
Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet.
Ärendet
I medborgarförslaget finns idag enligt förslagsskrivaren inget speciellt boende för äldre (+55) där man själv kan välja servicenivå beroende på ork. Idag finns många äldre i Ornäs som inom några år kommer att behöva flytta ifrån sitt hus. En del av dessa kommer inte vilja flytta in till Borlänge utan vill bli kvar i närområdet. Kommunen borde därför verka för att ett boende för 55+ i Ornäs ska uppföras. Detta skulle, enligt förslagsskrivaren, kunna öka kommunens attraktivitet.
Plan- och markkontoret fick i uppdrag att utreda förslaget och har skrivit följande svar.
Borlänge kommun har idag inga konkreta planer på lägenheter särskilt anpassade för äldre i Ornäs. Tillkommande bebyggelse i stadens omland kommer främst ske genom enskilda initiativ. Kommunen arbetar dock aktivt med att hitta exploatörer och att blanda upplåtelseformer. Boende typen +55-boende (kallas även plusboende, kooperativ eller trivselhus) kräver inget biståndsbeslut och det finns inga speciella direktiv kring utformning. I dagsläget finns några sådana boenden i centrala Borlänge. Boende av typen trygghetsboende kräver heller inget biståndsbeslut, men Boverket definierar dessa som bostadslägenheter för personer som är över 70 år. Utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation ska finnas, samt personal under vissa angivna tider. I dagsläget finns inga sådana boenden i Borlänge kommun.
Ornäs är utpekad som serviceort i översiktsplan FalunBorlänge och har ett strategiskt läge mellan Falun och Borlänge. De bägge kommunernas intention är att städerna ska växa mot varandra.
FalunBorlänges utbyggnadsstrategi utgår från ett behov av en planberedskap för cirka 500 nya bostäder per år där merparten byggs i stadsregionerna som förtätning och i de tillkommande bostadsområdena i utbyggnadsriktningarna. Det finns ett behov av fler
Forts. § 219
bostäder anpassade för äldre. Åldersgruppen 65 och äldre bedöms öka med 3,4 % i Borlänge fram till 2022.
Det ska vara möjligt att bo kvar och åldras i en välkänd del av staden, enligt kommunens boendeprogram för äldre. Ornäs täcks in i det östra området i detta program, även om detta program endast fastslår att fler platser på äldreboende behövs, inte var dessa ska placeras.
I den kommande fördjupade översiktsplanen för Runn, som ska tas fram av plan- och markkontoret tillsammans med Falu kommun, kan det dock bli aktuellt med en utredning hur äldreboenden kan komma att byggas i Ornäs.
Kommunstyrelsens beslut är enligt förslag från kommunstyrelsens arbetsutskott. På arbetsutskottet föreslog Xxxxx Xxxxxx (MP) att ta förslaget i beaktning i den kommande fördjupade översiktsplanen för Runn och att detta ska framgå i svaret till förslagställaren.
Beslutsunderlag
– Beslut kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-10-27 § 222
– Tjänsteskrivelse plan- och markkontoret 2015-09-30
– Medborgarförslag 2015-05-04
– Beslut kommunfullmäktige Boendeplan för äldre, antogs 2014- 09-16 § 138
– Översiktsplan FalunBorlänge 2014
Skickas till
Kommunfullmäktige