Stöd inför etablering av laddningspunkter
Stöd inför etablering av laddningspunkter
Adda Inköpscentrals upphandling av ”Laddningspunkter 2018-2”
Adda Inköpscentral (inköpscentralen) har inrättat ett dynamiskt inköpssystem (DIS) som heter ”Laddningspunkter 2018-2”. Inom detta system kan upphandlande myndigheter upphandla den hårdvara och de tjänster, samt service, som behövs för att upprätta laddningspunkter till laddningsbara personbilar och laddningsbara lätta lastbilar. DISet erbjuder ett kvalitetssäkrat utbud av leverantörer för de specifika upphandlingar inom laddning och närliggande tjänster som ni upphandlande myndigheter genomför. Kvalificeringskraven i DISet följer gällande EU-standarder för laddning av laddningsbara fordon.
Kategori 1 – Helhetslösning AC-laddning
Kategorin avser en helhetslösning, dvs. allt som rör AC-laddning av fordon, från installation till drift, underhåll, betallösning och uppföljning. I denna kategori ingår hårdvara samt alla relevanta tjänster som är kopplade till laddningspunkten.
Kategori 2 – Helhetslösning DC-laddning
Kategorin avser en helhetslösning, dvs. allt som rör DC-laddning av fordon, från installation till drift, underhåll, betallösning och uppföljning. I denna kategori ingår hårdvara samt alla relevanta tjänster som är kopplade till laddningspunkten.
Delområde 3 – Helhetslösning AC- och DC-laddning
Kategorin avser en helhetslösning, dvs. allt som rör både AC- och DC-laddning av fordon, från installation till drift, underhåll, betallösning och uppföljning. I denna kategori ingår hårdvara samt alla relevanta tjänster som är kopplade till laddningspunkten.
Delområde 4 – AC-laddare
Denna kategori avser möjlighet att enbart upphandla delar av en större helhetslösning. I denna kategori är det möjligt att enbart upphandla AC-laddare utan tillhörande tjänster. Detta kan vara aktuellt för den upphandlande myndighet som vill komplettera en befintlig laddinfrastruktur eller enbart ha hårdvaran på plats.
Kategori 5 - DC-laddare
Denna kategori avser möjlighet att enbart upphandla delar av en större helhetslösning. I denna kategori är det möjligt att enbart upphandla DC-laddare utan tillhörande tjänster. Detta kan vara aktuellt för den upphandlande myndighet som vill komplettera en befintlig laddinfrastruktur eller enbart ha hårdvaran på plats.
Kategori 6 - Tjänster
Kategorin avser möjlighet att enbart upphandla delar av en större helhetslösning. I denna kategori är det möjligt att enbart upphandla tjänster kopplade till laddningspunkten. En tjänst kan exempelvis avse drift, underhåll, identifiering av vem som laddar, betallösning, lastbalansering eller service och kundsupport.
Laddning med EU-standard Mode 3 typ 2
Upphandlande myndigheter kan inte upphandla laddning via drivmedelsstation eller laddning för bussar och tunga lastbilar genom DISet. Det går inte heller att upphandla entreprenader eller kringarbeten såsom markarbeten, kabeldragning, påkörningsskydd, konsultkostnader, vägmärken och kommunikation.
Om inblandade aktörer i etableringen av laddstationer
Ägarbilden för en laddstation kan se olika ut beroende på vilka aktörer som är inblandade. Exempel: En laddstation med 10 laddningspunkter installeras på en parkeringsplats vid en idrottsanläggning. Då kan ägarförhållandena se ut som följer: kommunen äger marken, elnätsbolaget äger elnätet och ett kommunalt bolag äger laddstationen. Flera aktörer som arrendatorer, entreprenörer, föreningar och parkeringsbolag i anknytning till idrottsanläggningen kan också vara inblandade i projektet. Aktörerna behöver enas kring frågor som tillgång till och betalning för laddning.
Viktiga frågor att ta ställning till är vem som äger investeringen i anläggningen och vem som äger anläggningens drift. Exempel på investeringskostnader är inköp av laddningspunkter, övriga inköp och elnätanslutning. Exempel på driftkostnader är markupplåtelse, el, elnätsavgifter och underhåll.
Parametrar som har stor betydelse för kostnaden är:
Kostnaden för laddningspunkter (ca 50% av etableringens totala investeringskostnad)
Laddstationens placering
Närhet till elförsörjning
Elnätets kapacitet på den valda platsen
Om att investera i laddningspunkter
Att etablera en laddningspunkt medför investerings- och driftkostnader. Kostnaderna varierar beroende på vilken typ av laddningspunkt man väljer. En Typ 2- laddningspunkt har väsentligt lägre kostnader än en CCS-laddningspunkt.
Innan ni genomför en specifik upphandling i DISet behöver ni besvara följande frågor i projekteringen:
Vad är syftet med anläggning?
Vem är anläggningen till för?
När ska anläggningen användas?
Hur ska anläggningen användas?
Det kan vara klokt att involvera externt stöd som har erfarenhet av planering, projektering, entreprenader och elrelaterade frågor kring laddningspunkter. Ta i planeringen och projekteringen höjd för en utbyggd anläggning redan vid den första etableringen då det är kostnadsbesparande. För en utbyggnad är tillräcklig nätkapacitet, förberedande elinstallationer och förberedande markarbeten bra att ha med i planeringen och projekteringen.
Elnätsanläggningen förändras när en laddstation etableras och frågor kring elnät och el behöver besvaras och hanteras. Externt stöd i frågor kring el och elnät kan behövas. Innan ni genomför en upphandling i DISet behöver ni besvara följande frågor:
Finns kapacitet i befintlig elnätsanläggning?
Finns behov av effektbegränsning i befintlig elnätsanläggning?
Behövs en ny elnätsanläggning?
Kapacitet för en ny elnätsanslutning?
Xxxx- och elentreprenader kan stå för en betydande del av kostnader för en etablering men ingår inte i DISet. Därför måste upphandlande myndigheter själva ordna med
dessa frågor innan en upphandling kan genomföras inom ramen för DISet.
Inköpscentralen rekommenderar:
Om inte kompetens finns i er organisation så ta hjälp av externt stöd i planering för, och projektering av, en anläggning med laddningspunkter.
Investering i laddningspunkter och installation
Ni kan upphandla leverantör av laddningspunkter ur DISet.
I DISet har kvalificerande krav ställts på leverantörernas möjlighet att tillhandahålla laddningspunkter så att dessa laddningspunkter följer alla standarder, klasser och protokoll som gäller under hela DISets giltighetstid.
Investering i tjänster, drift och underhåll
Ni kan upphandla tjänsteleverantör ur DISet.
Leverantörer i DISet kan leverera tjänster för drift, underhåll av laddningspunkter. De tjänster som levereras följer standarder och protokoll som gäller för laddningspunkter i DISet
Leverantörer i DISet kan leverera tjänster för identifiering och betalning av laddning.
Leverantören ansvarar för att tjänster för identifiering och betalning hanteras i enlighet med ISO 27001 där GDPR ingår.
Laddstation med 16 laddningspunkter för laddning med 3,6kW och en total effekt om 60kW. Laddstationen rymdes i befintlig elnätsanslutning och är inte effektbegränsad
Om laddningspunkter, typ av laddning och laddningens hastighet
Laddning av elfordon (BEV och PHEV) kan ske med olika laddningseffekter. Ju högre effekt, desto snabbare går det att ladda. Men högre effekt innebär också högre kostnader för både investering och drift av en laddningspunkt. Laddningen delas vanligtvis in i två huvudkategorier, normalladdning och snabbladdning.
Normalladdning (AC) Mode 3/Typ 2, 3,6kW med fast kabel
Om normalladdning (AC)
Normalladdning avser laddning som sker med enfas växelström från 230V/16A upp till 230V/32A eller trefas växelström upp till 400V/32A. Normalladdning laddar med effekt från 3,6kW upp till 22kW. Vid effekt från 11kW upp till 22kW kallas normalladdning även för semisnabbladdning. Normalladdning är den vanligaste typen av elfordonsladdning och innebär att det laddningsbara fordonet (BEV och PHEV) laddas med lägre effekt.
Normalladdning täcker oftast alla behov och sker vanligtvis där det laddningsbara fordonet har sin bas, sitt hemvist över natten eller under dagen. Normalladdning är även lämplig för
laddning på parkeringar vid destinationer och besöksmål som t.ex. köpcentrum, bibliotek, resecentrum, kommunhus o.s.v.
Den effekt som anges för en laddningspunkt är maximal uteffekt, inte den effekt som en elbil (BEV och PHEV) tar emot. Vilken effekt ett laddningsbart fordon (BEV och PHEV) laddas med bestäms av bilen. Hur snabbt energi överförs till elbilens batteri hanteras av bilens ombordladdare (OBC, omvandlar AC till DC) och batteristyrning (BMS)och varierar beroende, batteriets storlek, energiinnehåll och temperatur vid laddning samt yttre påverkan som klimat.
Tabell – vanliga alternativ för normalladdning
El till laddningspunkten | Laddningspunktens effekt | Ladda i en timme räcker till |
230V/16A | 3,6 kW | 20 km |
230V/32A | 7,2 kW | 40 km |
400V/16A | 11 kW | 50 km |
400V/32A | 22 kW | 100 km |
Om Snabbladdning (DC)
Snabbladdning avser laddning som sker med likström (DC) och idag med effekt från 22kW upp till 350kW. Begreppet snabbladdning antyder att laddning går snabbt och med hög effekt. Generellt är kostnaden för investeringar i och drift av snabbladdstationer hög, så analys av behov och användning/beläggning är viktig innan man beslutar sig för att investera i en DC-laddare). Laddning med likström (DC) är även intressant för laddning med lägre effekt. I DISet har vi därför valt att indela likströmsladdare i två segment:
LPC – Low Power Charger, En DC-laddstation som laddar med effekt från 10kW upp till 50kW.
MPC – Medium Power Charger, En DC-laddstation som laddar med effekt från 50kW till 175kW.
LPC-laddstationer är i DISet ett alternativ för UM där ett stort antal laddningspunkter ska etableras. Exempelvis vid större anläggningar för laddning av verksamhetsbilar eller vid andra större laddstationer med många laddningspunkter.
MPC-laddstationer är i DISet ett alternativ för UM där det finns behov av ett snabbare energitillskott i elbilar. Det kan gälla icke publik laddning för verksamhetsbilar såväl som för publik laddning.
Den effekt som anges för en snabbladdstation är maximal uteffekt, inte den effekt som en elbil (BEV) tar emot. Vilken effekt en elbil (BEV) laddas med bestäms av bilens batteristyrning (BMS). Hur snabbt energi överförs till elbilens batteri styrs av bilen och varierar beroende på batteriets storlek, energiinnehåll och temperatur vid laddning samt yttre påverkan som klimat.
Snabbladdstationer med väderskydd och profilering
Om standarder för laddning
I EU är det bestämt att Mode 3/Typ 2 är standard för normalladdning (AC), samt att Mode 4/CCS är standard för snabbladdning (DC).
Typ 2 – EU-standard
Typ 2-kontakten är EU-standard för normalladdning (AC) av laddningsbara fordon (BEV och PHEV). Den hanterar laddning med enfas och trefas. Typ 2-kontakten installeras vanligen för effekt från 3,6kW till 22kW.
CCS – EU-standard
CCS står för Combined Charging System och är EU-standard för snabbladdning (DC). Vid snabbladdning klarar CCS-kontakten effekter upp till 350 kW men installeras vanligen för 10kW upp till 175kW.
Om fordonens kontakter
Från år 2017 gäller EU-standarder Typ 2 för växelström (AC) och CCS för likström (DC). Nu år 2020 har alla billeverantörer anpassat sig till EU-standarden Typ 2 för laddning med växelström (AC). För laddning med likström (DC) är laddning med EU-standarden CCS i det närmaste 100% för alla elbilar som levereras från år 2020.
Alla leverantörer som är kvalificerade i DISet levererar laddningspunkter som följer EU-standard Mode3/Typ2 och Mode4/CCS.
CCS-kontakten hanterar snabbladdning (DC) och normalladdning Typ 2 (AC)
Om plats för och tillgång till laddstationer
Vid etablering av en laddstation med en eller flera laddningspunkter finns ett antal parametrar att ta hänsyn till. Kostnader för både investering och drift kan variera mycket. Så för god användarnytta till relevanta kostnader så behövs strategier. Punkterna nedan är bra att fundera över och checka av:
Vilken är målgruppen för laddstationen?
o Egen verksamhet, fordon för t.ex. fastighetsskötsel, hemtjänst o.s.v. Behov av laddning för daglig drift:
Normalladdning (AC) Typ 2
Drift och underhåll behövs för tillförlitlighet
Identifiering av användare och/eller fordon
o Anställda, privata fordon och tjänstebilar. Behov av laddning över en arbetsdag:
Normalladdning (AC) Typ2 med låg effekt
Drift och underhåll behövs för tillförlitlighet
Identifiering av användare och/eller fordon
Betalning sker oftast med avtal.
o Besökare, privata fordon. Tidsbegränsat behov av laddning:
Normalladdning (AC) Typ2
Drift och underhåll behövs för tillförlitlighet
Identifiering och betalning av användare och/eller fordon
o Kunder, privata fordon. Tidsbegränsat behov av laddning:
Normalladdning (AC) Typ2
Drift och underhåll behövs för tillförlitlighet
Identifiering och betalning av användare och/eller fordon
o Hyresgäster och BRF-ägare, privata fordon. Behov för laddning vid fordonets hemvist:
Normalladdning (AC) Typ2
Drift och underhåll behövs för tillförlitlighet
Identifiering av användare och/eller fordon
Betalning sker med avtal
o Allmänhet, privata fordon. Varierande behov av laddning, ofta på parkeringsplatser med betalning för parkering:
Normalladdning (AC) Typ 2
Drift och underhåll behövs för tillförlitlighet
Identifiering och betalning av användare och/eller fordon
Hur ska laddstationen användas?
o För laddning, tillgång under tiden fordonet laddar. Platsen för laddning är ingen parkeringsplats
o För laddning och parkering, laddning av fordonet är ett tillval. Laddningen betalas separat
o För parkering med laddning, laddning av fordonet ingår i parkeringen. Laddning betalas i parkeringsavgiften
o
För laddning i egen verksamhet för den dagliga driften, egna fordon har tillgång till laddning med identifiering. Vanligast är att användaren identifierar sig med RFID som är personligt eller följer fordonet
o För laddning vid fordonets hemvist, fordon som oavsett ägare har tillgång till laddning med identifiering och någon form av betalning.
Är laddstationen avsedd för publikladdning?
o Tillgång till laddning sker med identifiering och/eller betalning
o Betalning av laddning förutsätter någon form av identifiering.
o Öppen laddning utan identifiering eller betalning säkerställs laddning med Mode 3
Vem äger elnätsanläggningen där laddstationen ska etableras?
o Finns den effekt som laddstationen behöver i befintlig elnätsanläggning
o Behöver laddstationen en ny egen elnätsanslutning
Om laddstationens utformning och tillgänglighet
Hur en laddstation utformas har betydelse för anläggningens användning och tillgänglighet. Det kan finnas anledning att fundera över vilka tillgänglighetskrav ni vill ställa på en laddningspunkt. Nedan har vi listat några punkter som ni behöver ta ställning till innan en upphandling genomförs.
Hur ska laddstationen monteras?
o Väggmonterad, är ofta en mindre kostsam investering men kan bli begränsande för utbyggnad
o Markmonterad, är ofta en dyrare investering men är lättare att projektera för utbyggnad
Behöver laddstationen skydd?
o Väderskydd, det kan finnas behov av väderskydd för både användaren och laddningspunkten
o Påkörningsskydd, kan vara bra för laddningspunkten men ett problem för tillgänglighetsanpassning
Laddstationens synlighet?
o Skyltning
o Målning på mark
o Vägmärken
o Belysning
o Profilering
Vägmärket T24
Exempel på tillgänglighetsanpassning av laddstationen
o Ytans storlek och form på marken
o Färger, för funktioner och drift
o Ljud, för funktioner och drift
o Grepp, en hands eller tvåhands
o Display, placering och höjd
o Fasta hinder som väder- och påkörningsskydd
Om fast kabel eller uttag
I upphandlingen kan ni välja att ställa krav på om laddningspunkten ska ha en fast kabel eller inte. Fast kabel rekommenderas i EU-standarden för normalladdning (AC) med effekter över 3,6kW. Laddningspunkter för likström (DC) har alltid fast kabel.
Laddstation med två laddningspunkter Mode 3/Typ 2 och fasta kablar
Inköpscentralen rekommenderar:
Fast kabel till alla laddningspunkter för att optimera användarvänlighet, tillgänglighet och elsäkerhet.
Om säkerhetsnivåer för laddningspunkter
Leverantörer som antagits i DISet levererar laddningspunkter som följer säkerhetskraven enligt gällande EU-standarder. För laddning med växelström (AC) sker laddning med säkerhetsnivån Mode 3 och för likströmsladdning (DC) sker laddning med säkerhetsnivån Mode 4.
Om betalning för laddning
Ni behöver ta ställning till om och hur betalning för laddning av elfordon ska hanteras. Tjänsteleverantörer i DISet har olika lösningar för betalning. Exempel på betalningsmodeller kan vara betalning vid laddning, vid parkering eller abonnemang. Notera att publika laddningspunkter enligt EU-direktiv måste vara tillgängliga för alla.
Om uppkoppling
Laddningspunkter som upphandlas via DISet kan vara uppkopplade och därmed hantera de tjänster som tjänsteleverantörer levererar. Uppkopplade laddningspunkter är en förutsättning för att ni ska kunna hantera och ha kontroll över sina laddningspunkter. För uppkoppling mellan laddningspunkter och tjänster används kommunikationsprotokollet OCPP som är idag gällande protokoll. Kommande ISO-standard för kommunikation kan hanteras av de leverantörer som är antagna i DISet.
Inköpscentralen rekommenderar:
Investera i uppkopplade laddningspunkter så att tjänster kan hanteras smidigt och till rimliga kostnader.
Om installation
Leverantörer som är antagna i DISet följer gällande standard från Svensk Elstandard när det gäller installation och installation ska ske med av Elsäkerhetsverket registrerade elinstallatörer. Om ni installerar i egen regi ska elinstallationer följa Svensk Elstandard och utföras med av Elsäkerhetsverket registrerad elinstallatör.
Om drift och underhåll
Leverantörer i DISet kan leverera tjänster för drift och underhåll som helhet eller i delar. Alla laddningspunkter i DISet kan hantera de i upphandlingen ingående tjänsteleverantörerna, oavsett val av produkt kan dessa hanteras av ingående tjänsteleverantörer.
Drift och underhåll är viktigt för att säkerställa laddningspunkternas skötsel och tillförlitlighet
Drift och underhåll säkerställer er kontroll över era laddningspunkter Drift
och underhåll säkerställer användarens och/eller fordonets tillgång till laddningspunkter
Inköpscentralen rekommenderar:
Teckna avtal för drift och underhåll för att få hög tillförlitlighet, tillgång till och kontroll av laddningspunkterna.
Om utbildning till användare
Laddning av laddningsbara fordon och hantering av laddningspunkter är oftast enkel men ställer krav på nya rutiner för användaren. Utbildning till personal som berörs av och använder genom DISet upphandlade laddningspunkter med tjänster är viktigt.
Leverantören i DISet erbjuder ett utbildningstillfälle hos er i samband med installation av laddningspunkter. Utbildningen ska minst innehålla:
demonstration av laddning
demonstration av mjukvara kopplad till laddningspunkterna.
Ni ska kostnadsfritt få tillgång till utbildningsmaterial av leverantören för att kunna använda för internt bruk. Utbildningsmaterial kan tillhandahållas via webbinar och e- learninglösningar.
Ytterligare information
Hos Boverket kan ni läsa om regleringar för bygglov och regler och krav på laddinfrastruktur för laddning av elfordon.
Svensk Elstandard - SEK har tagit fram en handbok för er som ska planera eller projektera en installation för laddning av elbilar. Den beskriver och förklarar bland annat behovet av laddningskapacitet och kretsarnas uppbyggnad i en installation, samt hur man praktiskt uppfyller de aktuella kraven på skydd och jordfelsbrytare.
Power Circle har sammanställt ett faktablad om Smart laddning. De driver också X-xxxxxxxx.xx, som är Sveriges främsta kunskapsportal till elfordon och laddinfrastruktur.
Hos Energimyndigheten finns mycket att läsa om laddinfrastruktur och hur ni registrerar er laddstation.
Från den 20 mars 2021 införs en ny märkning för laddbara fordon och för publika laddstationer i hela EU, med syfte att underlätta för konsumenter att välja rätt kontakt för sitt fordon. Kravet på gemensam märkning av fordon och laddpunkter återfinns i EU-direktiv (2014/94/EU) och är implementerat i svensk lagstiftning genom Transportstyrelsens föreskrift (TSFS 2020:92). Mer information om märkningen finns att läsa här.
xxxxxxxxxxx.xx drivs av Stockholms stad, Göteborgs stad och Malmö stad och innehåller mycket bra information.
Projektet Fixa laddplats vänder sig till bostadsrättsföreningar och privatpersoner, men innehåller mycket bra fakta.