UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET ALLMÄNNA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR VÄLFÄRDSSEKTORN (VÄLKA) 2023–2025
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET ALLMÄNNA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR VÄLFÄRDSSEKTORN (VÄLKA) 2023–2025
§ 1 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet
Detta tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft 1.3.2023–30.4.2025. Efter 30.4.2025 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligt sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut.
mom. 1 Allmän förhöjning 1.6.2023
§ 11 i lönekapitlet höjs med 1,5 procent.
Minimilönen enligt § 3 i lönekapitlet höjs 1.6.2023 i enlighet med den allmänna förhöjningen.
Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner i § 5 i bilaga 7 höjs 1.6.2023 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 1,5 procent. Det individuella tillägget enligt § 7 och separattillägget enligt § 9 i bilaga 7 höjs med 1,5 procent.
Minimilönen enligt § 6 i bilaga 7 höjs 1.6.2023 i enlighet med den allmänna förhöjningen.
mom. 2 Lokal justeringspott 1.6.2023
Den lokala justeringspotten är 0,4 procent av lönesumman inom det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för välfärdssektorn utan lönesumman inom bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn).
Den lokala justeringspotten är 0,4 procent av lönesumman inom bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn) i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för välfärdssektorn. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, beslutar arbetsgivaren hur den fördelas.
mom. 3 Lönesättning/lönegrupper i tekniska sektorn
De uppgiftsrelaterade minimilönerna enligt § 4 mom. 1 i bilaga 7 höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.
mom. 4 Stupstock för avtalshöjningarna 2023
Teknologiindustrins kollektivavtal för arbetare (Industrifacket rf och Teknologiindustrins arbetsgivare rf)
Kollektivavtalet för den kemiska basindustrin (Industrifacket rf och Kemiindustrin rf)
Bil- och transportbranschen: Kollektivavtalet för lastbilsbranschen (Auto- ja Kuljetusalan työntekijäliitto AKT ry och Autoliikenteen työnantajaliitto ry)
Nämndens kostnader fördelas jämnt mellan parterna.
mom. 1 Allmän förhöjning 1.6.2024
§ 11 i lönekapitlet höjs med 1,5 procent.
Minimilönen enligt § 3 i lönekapitlet höjs 1.6.2024 i enlighet med den allmänna förhöjningen.
Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner i § 5 i bilaga 7 höjs 1.6.2024 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 1,5 procent. Det individuella tillägget enligt § 7 och separattillägget enligt § 9 i bilaga 7 höjs med 1,5 procent.
Minimilönen enligt § 6 i bilaga 7 höjs 1.6.2024 i enlighet med den allmänna förhöjningen.
mom. 2 Lokal justeringspott 1.6.2024
Den lokala justeringspotten är 0,4 procent av lönesumman inom det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för välfärdssektorn utan lönesumman inom bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn). Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, beslutar arbetsgivaren hur den fördelas.
Den lokala justeringspotten är 0,4 procent av lönesumman inom bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn) i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för välfärdssektorn. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, beslutar arbetsgivaren hur den fördelas.
mom. 3 Lönesättning/lönegrupper i tekniska sektorn
De uppgiftsrelaterade minimilönerna enligt § 4 mom. 1 i bilaga 7 höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.
mom. 4 Stupstock för avtalshöjningarna 2024
Teknologiindustrins kollektivavtal för arbetare (Industrifacket rf och Teknologiindustrins arbetsgivare rf)
Kollektivavtalet för den kemiska basindustrin (Industrifacket rf och Kemiindustrin rf)
Bil- och transportbranschen: Kollektivavtalet för lastbilsbranschen (Auto- ja Kuljetusalan työntekijäliitto AKT ry och Autoliikenteen työnantajaliitto ry)
§ 4 Förfaranden med de lokala justeringspotterna
mom. 1 Fördelningen av de lokala justeringspotterna
De som står utanför lönesättningen betraktas då som en egen grupp.
mom. 2 Beräkning av de lokala justeringspotterna
Bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn):
De lokala justeringspotterna enligt bilaga 7 beräknas på lönesumman under en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av bilaga 7.
mom. 3 Användning av och förhandlingar om de lokala justeringspotterna
mom. 4 Utredning om justeringspotterna
Arbetsgivaren ska ge representanterna för huvudavtalsorganisationerna och avtalsorganisationerna inom bilagan för den tekniska sektorn en skriftlig utredning om hur justeringspotterna fördelats.
kap. IV § 16 mom. 4, kap. IV § 22 mom. 3, kap. V § 4–8, kap. V § 10, kap. VIII § 5 mom. 3 tillämpningsanvisningen.
Bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn): § 2 mom. 2, § 10, underbilaga 1 § 2, underbilaga 3 § 7
mom. 1 tillämpningsanvisningen.
De nya bestämmelserna framgår av bilagan till underteckningsprotokollet. mom. 2
§ 6 Ersättningar för resekostnader
§ 7 Medlemsavgifter till fackföreningar
Lönearbetsgruppen för VÄLKA samordnar helheten.
Förhandlingar kan också föras om andra delar av lönesystemet (t.ex. arbetserfarenhetstillägg, individuellt tillägg). Avsikten är att förhandlingarna ska vara avslutade före 1.2.2024. Se också tjänste- och arbetskollektivavtalet om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027.
§ 10 Betalning av justerade löner
KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF OFFENTLIGA SEKTORNS UNION JAU RF
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION SOTE RF
Bilaga till underteckningsprotokollet
mom. 1 Detta avtal tillämpas inte till de delar man har avvikit från dess bestämmelser genom sådana lokala avtal som avses i § 12 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn. Genom ett lokalt avtal får man dock inte avtala om en lägre grundlön än den som minst ska betalas enligt detta avtal eller avvika från detta avtals bestämmelser om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, semesterns längd eller sjukfrånvaro-, graviditetsledighets- eller föräldraledighetsförmåner Om en inrättning eller verksamhetsenhet vars huvudman är ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning, en kommun eller samkommun, staten eller en privat sammanslutning överförs till en annan huvudman som är en kommun eller samkommun ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning, kan semesterns längd för den överförda personalen avtalas på ett sätt som avviker från semesterbestämmelserna i detta avtal.
Enligt § 12 mom. 1 i huvudavtalet iakttas inte huvudavtalets bestämmelser om avvikande avtal, om man i ett riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal genom egna särskilda bestämmelser har kommit överens om lokala avtal. I så fall tillämpas de särskilda bestämmelserna i det riksomfattande kollektivavtalet. En sådan särskild bestämmelse finns bl.a. i arbetstidskapitlet i detta avtal, § 3 (arbetstidsarrangemang).
Se tjänste- och arbetskollektivavtalet om en förlängning av det kommunala huvudavtalet och vissa andra bestämmelser (27.5.2020).
Se huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn samt tjänste- och arbetskollektivavtalet om vissa frågor med anknytning till huvudavtalet (8.6.2022).
mom. 2 Till anställda som omfattas av resultatbonussystemet betalas i efterskott för uppföljningsperioden en separat resultatbonus i euro enligt på förhand fastställda grunder. Om det under uppföljningsperioden för resultatbonusen uppstår något annat avbrott i tjänsteutövningen eller arbetet än semester eller de sammanlagt 105 första graviditets- och föräldraledighetsdagarna för en anställd som har rätt till graviditetsledighet eller de 105 första föräldraledighetsdagarna för en annan anställd som har rätt till föräldraledighet, minskas resultatbonusen i proportion till avbrottet, om inte den behöriga myndigheten beslutar något annat.
§ 4 Tid som likställs med arbetad tid
2 sjukfrånvaro, för vilken den anställda har eller skulle ha haft ovillkorlig rätt till lön
4 permittering under högst 30 kalenderdagar åt gången
6 tjänst- eller arbetsledighet som beviljats för deltagande i sådan utbildning som arbetet förutsätter, under högst 30 kalenderdagar åt gången
7 deltagande i teoretisk utbildning som avses i lagen om yrkesutbildning (531/2017) och som ett gällande läroavtal förutsätter
8 avstängning från tjänsteutövning utan egen förskyllan
9 annan tjänst- eller arbetsledighet under sammanlagt högst 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret, förutsatt att den anställda under kvalifikationsåret har arbetat hos kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen under minst 22 arbetsdagar. Om den anställda får semester eller semesterersättning för tjänst- eller arbetsledigheten på basis av en anställning hos en annan arbetsgivare, kan man helt och hållet låta bli att räkna en sådan frånvarotid som likställd med arbetad tid. Som annan tjänst- eller arbetsledighet betraktas också frånvarotid som överskrider de i punkt 2, 5 och 6 nämnda frånvarotiderna.
Tillämpningsanvisning § 4 (gäller under kvalifikationsåren 2022–2023)
Varje dag som är likställd med en arbetad dag anses inbegripa det antal arbetstimmar som den skulle ha inbegripit om den anställda hade arbetat den dagen. Lediga dagar som ges som arbetstidsersättning eller för att jämna ut arbetstiden är inte likställda med arbetade dagar.
Semesterns tidpunkt och kontinuitet
mom. 5 Semestern får inte utan tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens samtycke förläggas till de första 105 dagarna av graviditets- och föräldraledighet för en anställd som är berättigad till graviditetsledighet eller de 105 första dagarna av föräldraledighet för någon annan anställd som är berättigad till föräldraledighet. Om semestern på grund av graviditets- eller föräldraledighet inte kan förläggas i enlighet med mom. 1–4 eller § 8
Med föräldraledighetsdagar avses i detta moment vardagar (mån–lör exkl. söckenhelger).
mom. 2 Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som avses i mom. 1 under kvalifikationsåret har varit förhindrad att arbeta på grund av
1 graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 §, frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § eller ledighet för vård av anhörig enligt 4 kap. 7 b § i arbetsavtalslagen.
4 bestämmelser som utfärdats av en myndighet för att hindra spridning av en sjukdom eller
§ 16 Semesterersättning när anställningen upphör
mom. 4 Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när anställningen upphör inte har tjänat in rätt till semester enligt § 3–5 betalas för den tid som den anställda dittills inte fått semesterersättning en semesterersättning på 9 procent eller, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått minst ett år, 11,5 procent av den lön som betalats eller som förfallit till betalning för arbetad tid, med undantag av sådan förhöjning som betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete. Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har varit förhindrad att arbeta på grund av graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet läggs till den lön som ligger till grund för semesterersättningen den kalkylerade uteblivna ordinarie lönen för frånvarotiden och lön som eventuellt betalats för frånvarotiden.
En anställning varar 2–16.6 (15 kalenderdagar). Den anställda tjänar inte in några semesterdagar, men får semesterersättning enligt mom. 4.
§ 22 Vissa deltidsanställdas rätt till ledighet och semesterersättning
mom. 3 Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har rätt till semesterersättning på 9 procent eller, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått i minst ett år, 11,5 procent av den lön som under föregående kvalifikationsår betalats eller förfallit till betalning för arbetad tid, med undantag av sådan förhöjning som betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete. Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har varit förhindrad att arbeta på grund av graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet läggs till den
AKTA VÄLKA kap. V Tjänst-, arbets- och familjeledighet
§ 4 Arbetsgivarens rätt till dag-, graviditets- och föräldradagpenning och vissa andra ersättningar
mom. 1 En kommun eller samkommun Ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning som betalat lön för sjukfrånvaro eller graviditets- och föräldraledighet eller för sådan frånvaro enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) som avses i § 2 mom. 8 i detta kapitel har rätt att få motsvarande belopp av dagpenningen eller graviditets- och föräldrapenningen enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) eller av ersättningarna enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016). Kommunen eller samkommunen Välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen har på motsvarande sätt rätt att få rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) till den del tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har betalats lön för tid i institutionsvård som avses i § 2 mom. 8 i detta kapitel.
mom. 2 För att få löneförmåner under sjukfrånvaro eller graviditets- och föräldraledighet ska den anställda iaktta gällande lagstiftning och övriga bestämmelser om vad som krävs för att man ska få graviditets- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. Om kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen till följd av den anställdas försummelse eller åtgärder går miste om en förmån, minskas löneförmånerna enligt § 2 och 3 med ett belopp som motsvarar förlusten. I fråga om graviditets- och föräldraledighet, se § 7 mom. 1 punkt 4 och § 8 mom. 1 punkt 4 i detta kapitel.
I 128 och 132 § i pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) finns det bestämmelser om att retroaktivt beviljad invalidpension eller rehabiliteringspenning betalas till arbetsgivaren om arbetsgivaren för samma tid har betalat sjuklön till den anställda. Enligt 132 § i lagen betalas pensionen till arbetsgivaren endast under förutsättning att pensionsanstalten har underrättats minst två veckor före den dag då pensionen ska utbetalas.
mom. 3 Om en tjänsteinnehavares skötsel av tjänsteuppgifterna har avbrutits för en viss period, fastän tjänsteinnehavaren inte för denna tid har beviljats tjänstledighet och han eller hon för denna tid får dagpenning eller graviditets- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen eller en ersättning enligt § 2 mom. 7, ersättning enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) eller i mom. 1 avsedd rehabiliteringspenning, har tjänsteinnehavaren för denna tid rätt endast till lön som minskats med dagpenningens eller graviditets- eller föräldrapenningens belopp eller med beloppet av den nämnda ersättningen.
mom. 1 Tjänsteinnehavares rätt till familjeledigheter bestäms i 29 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (304/2003) och arbetstagares rätt till familjeledigheter i 4 kap. i arbetsavtalslagen (55/2001) (hänvisningsbestämmelse).
mom. 2 Särskild graviditets- och vårdledighet samt frånvaro på grund av tvingande familjeskäl, frånvaro för vård av familjemedlem eller någon annan närstående och ledighet för vård av anhörig är oavlönade ledigheter.
mom. 3 För föräldraledighet betalas inte lön, om inget annat bestäms nedan.
Tillämpningsanvisning för mom. 2 och 3
Med stöd av sin arbetsledningsrätt beslutar arbetsgivaren vilka uppgifter den anställda ska utföra under den förkortade arbetstiden och vilka uppgifter som eventuellt slopas. Det kliniska arbetet för hälsocentralstandläkare kan till exempel reduceras i samma proportion som detta arbete utgör av den totala arbetstiden per vecka.
Om en läkare som ansökt om partiell vårdledighet inte kan befrias från jourarbete eller om läkaren endast delvis kan befrias från jourarbete utan att det medför betydande olägenheter för enhetens verksamhet, ska denna begränsning särskilt anges i beslutet om beviljande av partiell vårdledighet (till exempel skyldighet att ha jour ett dygn i veckan). En begränsning av motsvarande slag kan vara nödvändig till exempel i fråga om beredskap för en sjukskötare vid en kirurgisk avdelning på ett sjukhus. Om inga sådana begränsningar ingår i beslutet är den anställda inte skyldig att sköta sina uppgifter under mer än 30 timmar i veckan, med undantag av sporadiska nödvändiga mertids- och övertidsarbeten. Särskilt i periodarbete och i annat arbete där arbetsperioden är längre än en vecka, finns det skäl för den anställda att före sin ansökan om partiell vårdledighet diskutera med chefen hur ledigheten ska ordnas.
mom. 4 För att få särskild graviditetsledighet ska tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren för arbetsgivaren visa upp FPA:s beslut om beviljandet av särskild graviditetspenning.
§ 7 Lön under graviditetsledighet
mom. 1 En gravid tjänsteinnehavare eller arbetstagare som har rätt till graviditetspenning enligt 9 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen (hänvisningsbestämmelse) har rätt att få sin ordinarie lön för en period som omfattar 40 vardagar av graviditetsledigheten, förutsatt att
1 personen i fråga har varit anställd hos kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen i minst två månader omedelbart före graviditetsledighetens början och
2 graviditetsledigheten har sökts senast två månader före den planerade ledigheten och
3 tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren visar arbetsgivaren ett i sjukförsäkringslagen avsett intyg som utfärdats av en läkare eller hälsocentral, där det framgår hur länge graviditeten pågått och när nedkomsten beräknas infalla
Alla fyra förutsättningar måste uppfyllas för att lön ska betalas för ledigheten. När anställningen upphör, upphör alltid också rätten till löneförmåner under graviditetsledighet.
mom. 2 På lön under graviditetsledighet tillämpas § 2 mom. 5.
§ 8 Lön under föräldraledighet
mom. 1 En anställd som har rätt till föräldrapenning enligt 9 kap. 5 § i sjukförsäkringslagen (hänvisningsbestämmelse) har rätt att få sin ordinarie lön för en period som omfattar de 32 första vardagarna av föräldraledigheten, förutsatt att
1. personen i fråga har varit anställd hos kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen i minst två månader omedelbart före föräldraledighetens början och
2. föräldraledigheten har sökts senast två månader före den planerade ledigheten. Om den anställda ansöker om föräldraledighet för högst 12 vardagar, är förutsättningen för avlönad ledighet att ansökan görs minst en månad före den planerade ledigheten. Vid anmälan om ledighet för vård av adoptivbarn ska om möjligt den ovan angivna anmälningstiden iakttas och
3. den anställda visar upp ett intyg över barnets födelse som utfärdats av en läkare eller hälsovårdare eller ett intyg över adoptionens giltighet och
Alla fyra förutsättningar måste uppfyllas för att lön ska betalas för ledigheten.
När anställningen upphör, upphör alltid också rätten till löneförmåner under föräldraledighet.
mom. 2 På lön under föräldraledighet tillämpas § 2 mom. 5.
Bestämmelser om arbetsgivarens rätt till föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen finns i
§ 4.
mom. 3 Lön betalas för föräldraledigheten bara till den del som den anställda tar ut avlönad föräldraledighet i en följd.
Tillämpningsanvisning för mom. 1–3
Deltidsarbete som utförts under partiell föräldraledighet avbryter kontinuiteten i en avlönad föräldraledighet enligt § 8.
Föräldraledighet kan sökas och en överenskommelse om deltidsarbete kan ingås till exempel enligt följande:
§ 8. Därför har arbetstagaren inte rätt till lön för den period som börjar ons 2.11.2022
mom. 1 Vid tillämpning av lagen om studieledighet
Det som sägs ovan om arbetstagare gäller också tjänsteinnehavare.
mom. 2 Bestämmelserna i lagen om studieledighet tillämpas inte på utbildning som avses i huvudavtalsorganisationernas tjänste- och arbetskollektivavtal om facklig utbildning.
AKTA VÄLKA kap. VIII Permittering, ombildning till deltidsanställning, anställningens upphörande
mom. 3 Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter den dag då uppsägningen meddelas eller delges. På begäran av eller med samtycke av tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren kan man tillämpa en kortare uppsägningstid än vad som anges ovan.
När man räknar ut den anställningstid som bestämmer uppsägningstidens längd, beaktas endast den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren utan avbrott varit anställd av arbetsgivaren i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande. För en tjänsteinnehavare beaktas tid i arbetsavtalsförhållande endast om den anställda omedelbart har övergått från arbetsavtalsförhållandet till ett tjänsteförhållande. För en arbetstagare beaktas på motsvarande sätt tid i tjänsteförhållande endast om personen omedelbart har övergått från tjänsteförhållandet till ett arbetsavtalsförhållande. Till exempel graviditets- eller föräldraledighet, värnplikt eller studieledighet avbryter inte ett anställningsförhållande. Tid som värnpliktig räknas dock inte in i anställningens längd.
I tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal finns bestämmelser om uppsägningstider för lärare.
AKTA Bilaga 5 Personal inom småbarnspedagogiken samt vissa yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter i skolor
§ 4 Särskild bestämmelse om arbetstiden för trefamiljsdagvårdare och övriga familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn
På familjedagvårdare som i huvudsak arbetar i barnets/barnens hem tillämpas bestämmelserna om arbetstid och arbetstidsersättningar i § 7–10 i bilaga 12.
Tillämpningsanvisning
Med familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn avses oberoende av yrkesbeteckning till exempel familjedagvårdare som arbetar i ett barns hem, trefamiljsdagvårdare och familjedagvårdare som arbetar som ersättande familjedagvårdare i ett barns eller i en annan familjedagvårdares hem. Dessa familjedagvårdares ordinarie arbetstid och arbetstidsersättningar bestäms enligt bilaga 12. Övriga anställningsvillkor såsom lön, semester, sjukfrånvaro och graviditets- och föräldraledigheter samt övriga arbetsledigheter med lön följer de allmänna bestämmelserna i AKTA.
AKTA bilaga 12 Anställningsvillkoren för familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem
§ 11 Övriga tillämpliga bestämmelser i AKTA
Tillämpningsanvisning
1. Lön för sjukfrånvaro samt graviditets- och föräldraledighet i särskilda situationer
Om familjedagvårdaren inte har någon lönegrund när sjukfrånvaron eller graviditets- och föräldraledigheten börjar, betalas ingen lön för sjukfrånvaron eller graviditets- och föräldraledigheten, och dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen betalas direkt till familjedagvårdaren.
En vårdplats får inte sägas upp enbart på grund av familjedagvårdarens sjukfrånvaro. Under sjukfrånvaron kan vårdplatser sägas upp enbart av orsaker som gäller efterfrågan på dagvårdstjänster.
TS-22 VÄLKA Bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn)
Allmän del Allmänna bestämmelser
mom. 2
Genom ett lokalt avtal kan man dock inte avtala om en sänkning av den uppgiftsrelaterade minimilön som avses § 8 i detta avtal § 4 i denna bilaga för tekniska sektorn eller den minimilön som avses i § 10 6. Genom ett lokalt avtal får man inte heller avvika från bestämmelserna om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, semesterns längd eller sjukfrånvaro-, graviditetsledighets- och föräldraledighetsförmåner. Avtal som gäller tillämpningsområdet enligt § 2 i detta avtal § 4 i denna bilaga för tekniska sektorn kan ingås endast med samtycke av avtalsparterna till TS-22 inom VÄLKA.
Om en inrättning eller verksamhetsenhet vars huvudman är ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning, en kommun eller samkommun, staten eller en privat sammanslutning överförs på en annan huvudman som är en kommun eller samkommun ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning, kan semesterns längd avtalas för den överförda personalen på ett sätt som avviker från de semesterbestämmelser i AKTA VÄLKA som anges i § 4 i detta avtal § 1 mom. 5 i denna bilaga för tekniska sektorn.
De bestämmelser om avvikande avtal som ingår i § 13 12 mom. 1 i huvudavtalet iakttas inte om TS- 22 eller AKTA denna bilaga för tekniska sektorn eller VÄLKA innehåller särskilda bestämmelser om ingående av lokala avtal. I så fall iakttas dessa särskilda bestämmelser.
Brand- och räddningsväsendet kan behöva ett lokalt avtal om till exempel en enhetlig procentuell ersättning som avviker från bestämmelserna om sjukfrånvaro-, och moderskapsledighetsförmåner graviditetsledighets- och föräldraledighetsförmåner för arbetstidstilläggens del och om användning av ersättningen som tilläggsprocent under frånvarotider, till exempel som tillägg till löner som betalas under nämnda frånvarotider. Ett förslag om ett sådant lokalt avtal kan då lämnas till avtalsparterna på central nivå. KT och huvudavtalsorganisationerna kan av grundad anledning bevilja tillstånd till ett lokalt avtal om denna fråga.
individuellt tillägg
förtroendemannaersättning
ersättning till arbetarskyddsfullmäktig
Ordinarie lön betalas bl.a. under
sjukfrånvaro och semester samt
avlönad graviditets- och/eller föräldraledighet.
---
VÄLKA Bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn)
TS Underbilaga 2 1 Särskilda bestämmelser om arbetstidsarrangemang vid brand- och räddningsverk
§ 2 Mertidsersättning under söckenhelgsveckor
Om arbetsgivaren under en söckenhelgsvecka inte kan ge en hel dags kompensationsledighet för söckenhelger och helgdagsaftnar som avses i AKTA VÄLKA kap. III § 7 mom. 3, betalas till anställda med full arbetstid för varje sådan söckenhelgsdag eller helgdagsafton en oförhöjd timlön för
7 timmar 39 minuter vid arbetstid som anges i § 1 mom. 1 punkt a
8 timmar vid arbetstid som anges i § 1 mom. 1 punkt d c och
7 timmar 15 minuter vid arbetstid som anges i § 1 mom. 2.
Detta gäller även då den anställda
enligt arbetsskiftsförteckningen varit ledig från arbetet eller haft
avlönad graviditets- och/eller föräldraledighet.
VÄLKA Bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn) Underbilaga 5 3 Kontinuerligt treskiftsarbete
§ 7 Arbetstidsarrangemang under söckenhelgsveckor
Den ordinarie arbetstiden under en söckenhelgsvecka anses vara fullständig också i de fall då den är ofullständig på grund av
semester
avlönad graviditets- och/eller föräldraledighet.
Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas på kommunernas och samkommunernas välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas
2 månadsavlönade arbetstagare
om inget annat har bestämts i detta tjänste- och arbetskollektivavtal, arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdspersonal (SH-avtalet), tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns undervisningspersonal (UKTA), avtalet för tekniska sektorn (TS), läkaravtalet (LÄKTA) eller något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal och om inget annat heller följer av ett löneavtal som slutits med Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s samtycke.
1
2
§ 2 Avtalets förhållande till tidigare anställningsvillkor
mom. 1 Om inget annat följer av detta eller något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal eller av ett sådant löneavtal med en tjänsteinnehavare vilket i ett enskilt fall ingåtts med Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s samtycke, kvarstår tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas anställningsvillkor i den form som de vid utgången av föregående avtal skulle iakttas enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet.
Arbetstagare
mom. 2 Om anställningsvillkoren för en arbetstagare som vid det föregående avtalets upphörande var anställd hos kommunen eller samkommunen välfärdsområdet/välfärdssammanslutningen varit bättre än anställningsvillkoren i detta avtal, bibehålls de tidigare villkoren och den lönenivå dessa medförde som de var vid nämnda tidpunkt enligt arbetstagarens arbetsavtal eller ett sådant beslut av den behöriga myndigheten som vunnit eller senare vinner laga kraft, såvida dessa tidigare villkor inte har försämrats genom ett sådant lokalt avtal som avses i § 13 12 i det kommunala huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn eller genom ett riksomfattande kollektivavtal.
Tjänsteinnehavare
mom. 1 Den som är bunden av detta avtal får inte under den tid avtalet gäller vidta stridsåtgärder för att avgöra en tvist som gäller avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta innebörd eller ett anspråk som baserar sig på avtalet eller för att ändra det gällande avtalet eller för att få till stånd ett nytt avtal.
Tjänsteinnehavare
mom. 2 En förening som är bunden av detta avtal är skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare som omfattas av avtalet inte bryter mot den i mom. 1 avsedda fredsplikten eller överträder bestämmelserna i avtalet.
Arbetstagare
mom. 3 Ansvaret hos kollektivavtalets parter och övriga som är bundna av avtalet regleras genom lag (hänvisningsbestämmelse).
§ 4 Lokala avtal *)
mom. 1 Detta avtal tillämpas inte till de delar man har avvikit från dess bestämmelser genom sådana lokala avtal som avses i § 12 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn. Genom ett lokalt avtal får man dock inte avtala om en lägre grundlön än den som minst ska betalas enligt detta avtal eller avvika från detta avtals bestämmelser om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, semesterns längd eller sjukfrånvaro- eller moderskapsledighetsförmåner. Om en inrättning eller verksamhetsenhet vars huvudman är ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning, en kommun eller samkommun, staten eller en privat sammanslutning överförs till en annan huvudman som är en kommun eller samkommun ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning, kan semesterns längd för den överförda personalen avtalas på ett sätt som avviker från semesterbestämmelserna i detta avtal.
Enligt § 12 mom. 1 i huvudavtalet iakttas inte huvudavtalets bestämmelser om avvikande avtal, om man i ett riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal genom egna särskilda bestämmelser har kommit överens om lokala avtal. I så fall tillämpas de särskilda bestämmelserna i det riksomfattande kollektivavtalet.
En sådan särskild bestämmelse finns bl.a. i arbetstidskapitlet i detta avtal, § 3 (arbetstidsarrangemang). Också i dessa fall tillämpas bestämmelserna i § 12 mom. 2–4 i huvudavtalet, om inte något annat bestäms särskilt i till exempel § 3 i arbetstidskapitlet.
mom. 2 Lokalt kan man ingå avtal om ett lönesystem som bygger på arbetsvärdering och som avviker från mom. 1, under förutsättning att Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och respektive huvudavtalsorganisationer ger parterna fullmakt att ingå avtal.
§ 5 Arbetsgivarens allmänna rättigheter
Arbetstagare
Arbetsgivaren har rätt att anställa och avskeda arbetstagare och att leda och övervaka arbetet.
§ 6 Tidpunkten då ett arbetsavtalsförhållande och medföljande rättigheter börjar
Arbetstagare
mom. 1 Ett arbetsavtalsförhållande och de rättigheter som det medför börjar den dag då arbetstagaren de facto börjar arbeta.
Arbetstagare
mom. 2 Om en arbetstagare enligt arbetsavtalet har anställts från och med den första dagen i kalendermånaden och denna dag är en sådan helg- eller högtidsdag eller annan dag som i regel inte är en arbetsdag, gäller arbetstagarens rättigheter från månadens början, om arbetstagaren har börjat arbeta på den första ordinarie arbetsdagen efter de nämnda dagarna och dessa dagar inte ingick i den föregående arbetstagarens arbetsavtalsförhållande.
Tjänsteinnehavare
§ 8 Anställningen fortsätter utan avbrott
Anställningen anses inte ha avbrutits, om en tjänsteinnehavare inom samma kommun eller samkommun välfärdsområde eller välfärdssammanslutning utan en enda mellandag övergår från ett tjänsteförhållande till ett annat, eller en arbetstagare med stöd av ett nytt arbetsavtal övergår till en annan uppgift eller en tjänsteinnehavare övergår till ett arbetsavtalsförhållande eller en arbetstagare till ett tjänsteförhållande.
Arbetstagare
En arbetstagare som tillträder en anställning eller övergår till en annan uppgift ska på begäran visa upp ett godtagbart läkarintyg över sitt hälsotillstånd.
Övergången till en annan uppgift inhiberas om arbetstagaren inte visar upp intyget inom utsatt tid.
till en annan uppgift.
Arbetstagare
mom. 1 Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om arbetstagarens uppgifter genom ett arbetsavtal, men arbetstagaren är skyldig att vid behov tillfälligt övergå till andra uppgifter som kan anses lämpliga med hänsyn till arbetstagarens utbildning och arbetserfarenhet. En tillfällig omplacering får vara högst åtta veckor åt gången.
Arbetstagare
mom. 2 En arbetstagare får inte utan sitt samtycke omplaceras varaktigt i uppgifter som väsentligt avviker från de arbetsavtalsenliga uppgifterna, om inte arbetsgivaren samtidigt kan åberopa en uppsägningsgrund.
En tjänsteinnehavares uppgifter och andra skyldigheter följer gällande lagstiftning och bestämmelser. Sådana bestämmelser kan ingå i till exempel instruktionerförvaltningsstadgan.
Allmänna bestämmelser
§ 1 De anställdas rätt till lön
mom. 1 Den som anställts av en kommun eller samkommun ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning har rätt att få lön från och med den dag då han eller hon inlett sin tjänsteutövning eller börjat sköta sina arbetsuppgifter.
Begreppet tjänsteutövning definieras i § 7 i den allmänna delen i AKTA VÄLKA. Om tjänsteutövningen eller arbetet ännu inte har inletts (den anställda har inte hunnit arbeta en enda dag t.ex. på grund av sjukdom eller graviditet), får den anställda inga löneförmåner. Den behöriga myndigheten beslutar när en tjänsteinnehavares tjänsteutövning inleds.
En tjänsteinnehavare är visstidsanställd t.o.m. 31.3. Personen har valts till ett tillsvidare gällande tjänsteförhållande i samma kommun välfärdsområde och tjänsteutövningen har fastslagits att börja 1.4 Om tjänsteinnehavaren är arbetsoförmögen 1.4 betalas sjuklön.
mom. 2 Om det har bestämts att tjänsteutövningen för en tjänsteinnehavare börjar den första dagen i en månad, och den dagen inte är en ordinarie arbetsdag, anses rätten till löneförmåner ha börjat vid ingången av månaden.
Förutsättningen är ändå att den som valts till tjänsten har inlett sin tjänsteutövning den första ordinarie arbetsdagen efter ovan nämnda dag och att den tjänsteinnehavare som tidigare skött tjänsten inte längre var i tjänsteutövning vid denna tidpunkt. Det som sägs ovan gäller också en arbetstagare vars anställning enligt arbetsavtalet börjat den första dagen i en månad och dagarna i fråga inte ingick i den tidigare arbetstagarens arbetsavtalsförhållande.
mom. 3 Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare utan giltig orsak uteblivit från sitt arbete, betalas ingen lön för denna tid.
mom. 4 När en anställning upphör betalas, såvida inte något annat följer av detta avtal,
1 lön ända till den dag då anställningen upphör, denna dag medräknad,
2 om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren dött, lön ända till dödsdagen, varvid månadslön som eventuellt betalats i förskott för
den återstående delen av månaden inte återkrävs.
Lönesystemet
Minimilön
Deltidslön
Ordinarie lön
Lönesättning
Lönesättning innebär att en anställds befattning placeras i en lämplig lönepunkt (t.ex. H1ASI040 01HOI030). Om det inte finns någon lämplig lönepunkt står befattningen utanför lönesättningen. Se § 7 och 8.
Grundlön
Med grundlön avses den uppgiftsrelaterade minimilönen i respektive lönepunkt. Se § 9.
Uppgiftsrelaterad lön
Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms i första hand utgående från arbetets svårighetsgrad. Se § 9.
Arbetsvärdering
Individuellt tillägg
Utvärdering av arbetsprestationen
Det individuella tillägget baserar sig i regel på en utvärdering av arbetsprestationen. Se § 11.
Arbetserfarenhetstillägg
Arbetserfarenhetstillägget baserar sig på anställningstiden. Se § 12.
Resultatbonus
Resultatbonus baserar sig på att de mål som satts upp för resultatförbättring i den kommunala servicen servicen inom välfärdssektorn uppnåtts eller överträffats. Se § 13.
Engångsarvode
Engångsarvode kan användas för att belöna en individ eller en grupp. Engångsarvode kan betalas också av något annat särskilt skäl. Se § 14.
Dagslön
Dagslönen är den ordinarie lönen dividerad med antalet dagar i kalendermånaden. Se § 19.
Timlön
Timlön kan betalas endast i de fall som anges i § 19 i lönekapitlet i SH-avtalet VÄLKA. Timlönen är den ordinarie lönen dividerad med timlönedivisorn för arbetstidsformen. Begreppet timlön behövs för beräkning av arbetstidsersättningar. Se § 19.
I förteckningen ovan beskrivs de viktigaste grundläggande lönebegreppen i korthet. De egentliga avtalsbestämmelserna finns i de paragrafer som förteckningen hänvisar till.
mom. 1 För en heltidsarbetande och fullt arbetsför person som fyllt 17 år är minimilönen per månad för ordinarie arbetstid inklusive naturaförmåner 1 653,91 euro från 1.4.2021, 1 699,91 euro från 1.6.2022 och 1 708,41 euro från 1.10.2022 1708,41 euro från 1.3.2023, 1746,00 euro från 1.6.2023 och 1785,63 euro från
1.6.2024.
Bestämmelsen tillämpas på praktikanter och andra anställda i jämförbar ställning först när anställningen hos kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen varat i tre månader.
1 förhandspraktik, som syftar till att ge sådan arbetserfarenhet
som praktikanten behöver för att kunna söka in till en läroanstalt,
2 praktik som ingår i utbildning (t.ex. läroavtal),
3 specialiseringspraktik efter grundläggande yrkesexamen eller
4 arbetspraktik.
mom. 2 Minimilönen för en sommararbetare är minst 50 % av den grundlön som betalas för arbetet enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet. Med sommararbetare avses skolelever, studerande eller andra unga utan yrkesexamen eller yrkeskunskap inom området, vilka anställts som sommararbetare för viss tid under semesterperioden 2.5–30.9.
Syftet med bestämmelsen är att förbättra möjligheterna att ordna sommararbeten. Bestämmelsen tillämpas inte på en studerande som inom sitt eget yrkesområde anställs som vikarie för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare.
mom. 1 I deltidsarbete är den uppgiftsrelaterade lönen och tilläggen i euro lägre i samma proportion som den anställdas arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet.
mom. 2 Bestämmelserna i mom. 1 ändrar inte lönegrunderna i ett deltidsarbete som inletts före 1.1.1998, förutsatt att arbetstiden är densamma som tidigare och anställningen fortgår utan avbrott.
Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas ordinarie lön består av följande delar:
1 uppgiftsrelaterad lön eller motsvarande lön (exklusive naturaförmåner)
2 individuellt tillägg
3 arbetserfarenhetstillägg och årstillägg
4 fjärrortstillägg (beviljat senast 31.12.2011 enligt § 10 i lönekapitlet i XXXX 0000–0000)
5 språktillägg
6 rekryteringstillägg
7 förtroendemannaersättning
8 ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig.
Protokollsanteckning om årstillägg
Protokollsanteckning om fjärrortstillägg
Lönesystemet
Lönesystemet har som mål att främja kommunernas och samkommunernas välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas resultat, motivera de anställda till goda arbetsprestationer och trygga konkurrenskraftiga löner för kommunsektorn välfärdssektorn. Lönesystemet stöder verksamhetsstrategin, har en positiv effekt på organisationens mål och utgör en fast del av ledningen. Målen eftersträvas med hjälp av rättvisa löner som grundar sig på
• arbetsuppgifterna och deras svårighetsgrad (uppgiftsrelaterad lön)
• yrkesskicklighet och arbetsprestationer (individuellt tillägg)
• anställningstiden (arbetserfarenhetstillägg)
Det lönesystem som används i kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen ska uppfylla de mål som satts upp för ett bra och fungerande lönesystem. Lönesystemet ska ses över regelbundet.
Lönerna enligt de tidigare lönesystemen ska i mån av möjlighet samordnas med lönerna enligt det nya system som valts. Samordningen inleds med de uppgiftsrelaterade lönerna. Den nya lönenivån bestäms enligt arbetsvärderingssystemet i det nya lönesystemet. Om den uppgiftsrelaterade lönen är lägre än vad det nya lönesystemet förutsätter är det meningen att lönerna höjs stegvis till nivån enligt det nya lönesystemet. Övergångsperiodens längd beror på löneskillnaderna, kostnaderna och arbetsgivarens ekonomiska situation. En plan inklusive tidsplaner och kostnadsberäkningar ska göras upp över införandet av det nya lönesystemet och samordningen av lönerna.
Det finns skäl att dokumentera löneskillnader och grunden för dem (kommunstrukturlagen eller tvingande bestämmelser om överlåtelse av rörelse). Målet är lika lön för lika krävande uppgifter.
Vid sammanslagningar kan det individuella tillägget sänkas endast om lönegrunderna omprövas till följd av väsentliga förändringar i arbetsuppgifterna eller till följd av en betydlig försämring av arbetsprestationen av skäl som beror på den anställda själv, om man inte lokalt avtalar om något annat.
Protokollsanteckning om projektanställda med helhetslön
mom. 1 Till tjänsteinnehavare och arbetstagare betalas grundlön till minst det belopp som anges i respektive lönepunkt i bilagorna 1–2 1–3, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta avtal. Lönepunkten och den uppgiftsrelaterade lönen bestäms på basis av tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens uppgifter och övriga förutsättningar som anges i lönebestämmelserna.
1. Val av lönepunkt
Den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen fastställer vilken lönepunkt som ska tillämpas på de tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av lönesättningen.
Om en lönebestämmelse gäller t.ex. endast kommuner av en viss storlek, tillämpas lönepunkten inte i andra kommuner.
Med grundlön avses den uppgiftsrelaterade minimilönen i respektive lönepunkt.
Bestämmelser om lönerna för dem som står utanför lönesättningen finns i § 8 i lönekapitlet.
2. Utbildningsangivelser i lönesättningen
Lönesättningen i bilagorna 1–2 1–3 tillämpas enligt följande:
1Med uttrycket "av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren förutsätts" avses att examen eller utbildningen är åtminstone ett av behörighetskraven för tjänsten/befattningen och att den anställda har denna examen eller utbildning. Även om den anställda saknar den utbildning som krävs tillämpas lönepunkten med iakttagande av § 9 mom. 2.
2Med uttrycket ”kompetens: en viss examen eller utbildning” avses att lönepunkten tillämpas på dem som har denna examen. Även om den anställda saknar den utbildning som krävs tillämpas lönepunkten med iakttagande av § 9 mom. 2.
3Avsikten med uttrycket ”uppgifterna förutsätter i allmänhet examen” är att beskriva uppgifternas
svårighetsgrad. Det är alltså möjligt att tillämpa bestämmelsen också på anställda som inte avlagt nämnda examen.
Högskoleexamina (högre högskoleexamina, lägre högskoleexamina, yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina) definieras i 1 § i förordningen om högskolornas examenssystem (464/1998). Närmare bestämmelser om högskoleexamina finns i universitetslagen (558/2009) och yrkeshögskolelagen (932/2014).
§ 8 Anställda utanför lönesättningen
mom. 1 Om det inte finns någon lönepunkt som arbetsuppgifterna passar in på, beslutar den behöriga myndigheten hur stor den uppgiftsrelaterade lönen ska vara. När lönen bestäms ska man beakta arbetets svårighetsgrad och sådana lönepunkter som på basis av uppgifternas art kan tjäna som hjälp vid bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen.
När uppgiftsbeskrivningar utarbetas för arbetsvärderingen ska man beakta vad som sägs i punkt 1–3 i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1. I alla grupper utanför lönesättningen är det ändå inte möjligt att använda samma värderingsfaktorer som för dem som omfattas av lönesättningen. När arbetsgivaren bestämmer den uppgiftsrelaterade lönen med stöd av sin prövningsrätt ska arbetets svårighetsgrad beaktas så objektivt som möjligt. Utöver arbetets svårighetsgrad påverkas nivån på den uppgiftsrelaterade lönen bland annat av den allmänna lönenivån på orten inom området och inom yrkesgruppen och av arbetsgivarens löneprinciper.
Också till exempel en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som delvis sköter uppgifter enligt lönebilaga 1 2 och delvis uppgifter enligt lönebilaga 2 3 kan stå utanför lönesättningen.
Bestämmelsen kan också tillämpas på de arbetsgivarrepresentanter som avses i § 17.
I fråga om statistikkoder för befattningar utanför lönesättningen, se bilaga 3 4 i detta avtal.
mom. 1 När den uppgiftsrelaterade lönen för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare fastställs eller överenskoms är bestämningsgrunden i första hand arbetets svårighetsgrad.
1 Uppgiftsbeskrivning för arbetsvärderingen
Uppgiftsbeskrivningen bör ha en klar och tydlig struktur.
behov justera den. Den berörda tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ska på begäran ges en kopia av den fastställda uppgiftsbeskrivningen. Se AKTA VÄLKA kap. I § 10 beträffande väsentliga ändringar i en arbetstagares uppgifter och 23 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden beträffande väsentliga ändringar i en tjänsteinnehavares uppgifter (hänvisningsbestämmelse).
Samtidigt bedöms svårighetsgraden på nytt för att man ska få reda på vilka förändringar som skett i den totala svårighetsgraden. Sedan bedöms de eventuella effekterna av förändringarna på de uppgiftsrelaterade lönerna. (Se § 10 i lönekapitlet: Väsentlig förändring i uppgifterna).
2 Värderingsfaktorer
Kunnande
Arbetets verkningar och ansvar
Arbetets verkningar och ansvar avser de verkningar och den betydelse som arbetet har för kommuninvånarna invånarna i välfärdsområdet/kunderna och arbetsplatsen i fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt hänseende. Verkningarna bedöms enligt uppgiftsområdenas omfattning (olikhet, mängd) och hur varaktiga verkningar arbetet har (Är de långvariga? Går de att ändra?). I sakkunnig-, lednings- och chefsuppgifter betonas den anställdas inflytande på och ansvar för verksamhetsförutsättningarna, resultatet och effekterna och för att arbetsenheterna fungerar. Verkningar på verksamhetsförutsättningarna förekommer på alla organisationsnivåer.
Samarbetsförmåga
Arbetsmiljö
3 Omständigheter som ska beaktas i arbetsvärderingen
3.1 Utbildning
3.2 Extra uppgifter och extra ansvar
En tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan ges extra uppgifter utöver de vanliga och extra ansvar, vilket påverkar arbetets svårighetsgrad och därmed också den uppgiftsrelaterade lönen. Om extra uppgifter eller ansvar ges för en viss tid kan den uppgiftsrelaterade lönen vid behov höjas tillfälligt (i § 10 bestäms hur väsentliga ändringar i uppgifterna påverkar den uppgiftsrelaterade lönen). Extra uppgifter och ansvar kan till exempel vara att en anställd tillfälligt är chef för en enhet eller ett ansvarsområde, har ledningsansvar för en enhet eller ett team, fungerar som ersättare för en direktör eller chef eller ansvarar för en krävande uppgiftshelhet som andra i samma lönepunkt inte har ansvar för. Vid bestämningen av lönen för en arbetsplatshandledare beaktas handledningsuppgiftens inverkan på arbetets svårighetsgrad. Om handledningsuppgiften är tidsbegränsad, betalas en högre uppgiftsrelaterad lön för denna tid.
3.3 Chefsställning
Trots att jämförelsen av arbetets svårighetsgrad görs mellan anställda i samma lönepunkt behövs ibland en parallell granskning i förhållande till andra lönepunkter. Till exempel bör chefernas och de underställdas uppgiftsrelaterade löner stå i rätt förhållande till varandra oberoende av om de hör till samma lönepunkt eller till olika punkter. I regel ska chefens uppgiftsrelaterade lön vara klart högre än de underställdas, om det inte finns en särskild grundad anledning att avvika från detta. När den uppgiftsrelaterade lönen för anställda i lednings- eller chefsuppgifter bestäms, ska man beakta bland annat enhetens storlek, omfattningen av ansvarsområdets eller enhetens serviceutbud, produktionen av specialtjänster och andra särdrag, kravet på samverkan med andra förvaltningsgrenar och serviceproducenter och chefsarbetets betydelse för resultatet och verksamhetsförutsättningarna.
4 Värderingssystem och arbetsvärdering
Med värderingsfaktorerna som grund utarbetas ett värderingssystem för arbetsvärderingen.
Olika värderingsfaktorer kan ha olika vikt. Det kunnande som behövs i arbetet väger tyngst.
jämförelse, om det gemensamt anses ändamålsenligt.
Med jämna mellanrum bör man utvärdera hur värderingssystemet fungerar.
Helhetsvärderingen bör utföras på så jämförbara och enhetliga grunder som möjligt.
Helhetsvärderingen bör bygga på
• en skriftlig uppgiftsbeskrivning som utarbetats för arbetsvärderingen (se punkt 1)
• värderingsfaktorer (se punkt 2)
• omständigheter som ska beaktas i arbetsvärderingen (utbildning, extra uppgifter och extra ansvar, chefsställning) (se punkt 3)
• värderingssystemet (se punkt 4).
Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms utgående från helhetsvärderingen (se punkt 5).
5 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen
Utöver arbetets svårighetsgrad påverkas nivån på den uppgiftsrelaterade lönen bland annat av den allmänna lönenivån på orten inom området och inom yrkesgruppen och av arbetsgivarens löneprinciper.
6 Sänkning av den uppgiftsrelaterade lönen
Den uppgiftsrelaterade lönen kan sänkas endast i de fall som avses i
§ 10.
mom. 2 Oberoende av om den anställda uppfyller de behörighetsvillkor för befattningen som anges i lagstiftningen eller som den behöriga myndigheten fastställt, ska den uppgiftsrelaterade lönen i första hand bestämmas utgående från arbetets svårighetsgrad. Om den anställda inte uppfyller behörighetsvillkoren kan den uppgiftsrelaterade lönen ändå vara högst 10 % lägre än vad den ifrågavarande lönebestämmelsen i lönesättningen förutsätter.
Se utbildningsangivelserna i tillämpningsanvisningen för § 7 mom. 1 punkt 1 och 2 i lönekapitlet.
§ 10 Väsentliga ändringar i uppgifterna
mom. 1 Om svårighetsgraden i en tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgifter ändras väsentligt för minst två veckor på grund av övergång till en annan tjänst eller befattning eller på grund av omorganisering av uppgifter, justeras den uppgiftsrelaterade lönen i det fall att den inte motsvarar de ändrade arbetsuppgifterna.
Den uppgiftsrelaterade lönen justeras:
1 vid den tidpunkt då uppgifterna ändras, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre
2 åtta veckor efter att uppgifterna ändrats, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är lägre
3 räknat från tidpunkten för ändringen, om arbetstagaren på
4 vid tidpunkten för övergång till en annan tjänst.
mom. 2 Vid semestervikariat sänks den uppgiftsrelaterade lönen inte, och en höjning kan komma i fråga endast om vikariatet pågår i minst två veckor i sträck. I så fall höjs lönen när vikariatet börjar.
Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)
Med ändringar i uppgifterna avses också ändringar i tjänsteutövningsskyldigheten.
Som alternativ till permittering ska arbetsgivaren i första hand erbjuda arbete som så väl som möjligt motsvarar det arbete som anges i arbetsavtalet. Om sådant arbete inte finns kan arbetsgivaren erbjuda annat arbete som kan anses lämpligt med beaktande av arbetstagarens utbildning, allmänna yrkesskicklighet och erfarenhet. För det arbete som erbjuds betalas den lön som gäller för arbetet i fråga räknat från omplaceringen. Vid permittering av en tjänsteinnehavare iakttas motsvarande principer.
mom. 1 Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan betalas ett individuellt tillägg i euro som ingår i den ordinarie lönen. Den behöriga myndigheten beslutar om det individuella tillägget.
Det individuella tillägget kan sänkas eller slopas endast i de fall som anges i denna paragraf.
mom. 2 Det individuella tillägget betalas i regel på basis av en
utvärdering av den anställdas arbetsprestation.
Grunderna för betalning av individuella tillägg fastställs lokalt. Grunderna och deras tyngd kan variera från enhet till enhet.
mångkunnighet och kreativitet, specialkunskaper och specialfärdigheter, samarbetsförmåga,
ansvarskänsla,
initiativförmåga och utvecklingsvilja.
mom. 3 Vid betalning av individuella tillägg ska olika tjänsteinnehavar- och arbetstagargrupper behandlas jämlikt.
mom. 4 En tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska på begäran informeras om på vilka grunder hans eller hennes individuella tillägg betalas.
mom. 5 Det individuella tillägget kan sänkas endast om lönegrunderna omprövas till följd av väsentliga förändringar i arbetsuppgifterna eller en betydlig försämring av arbetsprestationen av orsaker som beror på tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren själv.
Den anställda ska ges möjlighet att förbättra sin arbetsprestation. Eventuella stödåtgärder kan diskuteras till exempel vid utvecklingssamtalet.
mom. 6 Lokala förhandlingar ska föras med huvudavtalsorganisationernas representanter om grunderna för utvärderingen av de anställdas arbetsprestationer och betalningen av individuella tillägg.
(till 10.11.2022 § 14) | mom. 2 i |
till 10.11.2022 § | |
Förhandlingarna förs enligt § 13
huvudavtalet, om ingenting annat avtalas enligt § 12
13) i huvudavtalet. Målet är att arbetsgivaren och personalen i så stor utsträckning som möjligt ska uppnå samförstånd när det gäller grunderna för individuella tillägg.
mom. 7 För individuella tillägg ska arbetsgivaren använda minst 1,3 % av summan av de uppgiftsrelaterade lönerna för den personal i kommunen eller samkommunenvälfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen som omfattas av SH-avtalet VÄLKA, med undantag av bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn). Om minst 30 personer omfattas av samma lönebilaga 1, 2 eller 3, ska arbetsgivaren använda minst 1,3 % av deras sammanräknade uppgiftsrelaterade löner för betalning av prövningsbaserade individuella tillägg till dessa anställda. En justering görs årligen.
mom. 1 Arbetserfarenhetstillägget, som baserar sig på arbetserfarenhet, är 3 % av den uppgiftsrelaterade lönen om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren i minst 5 år och 8 % av den uppgiftsrelaterade lönen om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren i minst 10 år
1 har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos kommunen eller samkommunenvälfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen
2 har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos någon annan arbetsgivare i uppgifter som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna eller
3 har arbetat inom företagsverksamhet i en uppgift som inte ingått i ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande, men som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna, maximalt 5 år sammanlagt.
Från anställningstiden avdras strejktid och annan tid av otillåten frånvaro.
Samma tidsperiod godkänns bara en gång som tid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.
Ändringarna i punkt 2 och 3 tillämpas på anställningsförhållanden som börjar 1.1.2012 eller senare.
mom. 2 Arbetserfarenhetstillägg betalas från början av den kalendermånad som följer på att anställningstiden uppfyllts. Den anställda ska visa upp en tillförlitlig skriftlig utredning över anställning hos andra arbetsgivare än kommunen/samkommunen välfärdsområdet/välfärdssammanslutningen och över företagsverksamhet. Utredningen bör visas upp inom en månad efter att anställningen inleddes. Om utredningen visas upp retroaktivt, betalas det tillägg som baserar sig på denna anställning retroaktivt för högst två år räknat från det att utredningen lämnades in.
Protokollsanteckning 1.5.2022–30.4.2025
Personalen överförs har överförts till välfärdsområdena i enlighet med principerna för överlåtelse av rörelse. Arbetserfarenhetstillägget räknas då inte ut på nytt, utan den arbetserfarenhet som räknats den anställda till godo före arbetsgivarbytet berättigar till arbetserfarenhetstillägg hos den nya arbetsgivaren. I fallet ovan räknas arbetserfarenhetstillägget inte heller ut på nytt bara för att AKTA byts mot VÄLKA.
Även om en anställning avbryts kortvarigt före eller efter överlåtelsen av rörelse innebär det inte att arbetserfarenhetstillägget räknas ut på nytt. Ingen omräkning görs om anställningen avbryts under perioden 1.12.2022–31.1.2023.
mom. 1 Kommunen eller samkommunen Välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen kan införa ett resultatbonussystem för betalning av resultatbonus till de anställda. Resultatbonus baserar sig på att de mål som satts upp för resultatförbättring i serviceverksamheten uppnåtts eller överträffats.
mom. 2 Till anställda som omfattas av resultatbonussystemet betalas i efterskott för uppföljningsperioden en separat resultatbonus i euro enligt på förhand fastställda grunder. Om det under uppföljningsperioden för resultatbonusen uppstår ett avbrott i tjänsteutövningen eller arbetet av någon annan orsak än semester eller moderskapsledighet, minskas resultatbonusen i proportion till avbrottet, om inte den behöriga myndigheten beslutar något annat.*)
mom. 3 Resultatbonusen hör inte till den ordinarie lönen, och den betalas fristående från den ordinarie månadslönen.
Tillämpningsanvisning (mom. 1–3)
Mål till grund för resultatbonus
Till grund för resultatbonus vid en resultatenhet läggs i allmänhet två eller flera mål som på ett så mångsidigt sätt som möjligt beskriver hur verksamheten har utfallit. I vilken mån dessa mål har uppnåtts eller överträffats är, enligt vad som beslutats på förhand, avgörande för om och till vilket belopp resultatbonus ska betalas.
Det är meningen att såväl arbetsgivaren som de anställda ska ha nytta av systemet med resultatbonus.
Uppföljningsperiod
Personalens medverkan i beredningen av ärendet
Den behöriga myndigheten beslutar om bland annat följande frågor som gäller resultatbonus:
16 definitionen av resultatenheterna
17 vilken personal som omfattas av resultatbonus
18 de mål som ligger till grund för bonusen
19 uppföljningsperiodens längd
20 vilken andel av nyttan som ska tillfalla personalen
21 resultatbonusens maximala storlek
• om bonusen ska vara lika stor för alla eller till exempel stå i proportion till de uppgiftsrelaterade lönerna
• konstaterande av i vilken mån de uppställda målen uppnåtts
• hur stor bonuspott som ska delas ut
• hur stor bonus som eventuellt betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare.
Personalfond
Resultatbonus kan också betalas till en personalfond när förutsättningarna i personalfondslagen uppfylls. Bestämmelser om personalfonder finns i personalfondslagen (934/2010, hänvisningsbestämmelse; se KT:s cirkulär 23/2011).
Övriga tillägg och arvoden
2 mom. Engångsarvode kan betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare om den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen bedömer att det är motiverat. Engångsarvode kan användas till exempel när arbetsgivaren vill belöna en individ eller en grupp.
Angående grunderna för lönesystemet, se § 6 i lönekapitlet och bilaga 7 § 3 i fråga om tekniska sektorn. Den behöriga myndigheten avgör hur stora engångsarvodena ska vara.
3 mom. Engångsarvode kan betalas också av något annat särskilt skäl, om den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen bedömer att det är motiverat.
Engångsarvode betalas inte om den anställda får mertids-, övertids-, kvälls-, natt- eller söndagsersättning för den tid som mötet pågår eller separat lön eller arvode för en uppgift som utförs vid mötet.
Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)
engångsarvodets natur förs inga officiella lokala förhandlingar med tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationerna (se § 13 (till 10.11.2022 § 14) i huvudavtalet).
mom. 1 Rekryteringstillägg kan betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare om den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen bedömer att det är motiverat.
Rekryteringstillägget kan motiveras med till exempel problem att få personal.
På grund av sin natur är rekryteringstillägget i regel tidsbegränsat.
Rekryteringstillägget utgör ordinarie lön.
1 § Språktillägg
Bestämmelser om lönebetalningen
mom. 1 Till tjänsteinnehavare och arbetstagare betalas lön eller arvode för varje kalendermånad senast den 16:e dagen i månaden, om inte något annat bestäms i detta avtal eller följer av lönebetalningsgrunderna och om inte den behöriga myndigheten beslutar något annat i fråga om betalningen av lönen för en arbetstagare.
Om lönebetalningen fördröjs, kan arbetsgivaren bli skyldig att betala lön för s.k. väntetid. Bestämmelserna om lön för s.k. väntetid i arbetsavtalslagen gäller inte tjänsteinnehavare.
mom. 2 Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som den anställda uppgett. Lönen kan betalas kontant endast av sådana tvingande skäl som avses i 2 kap. 16 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse).
mom. 3 Arbetsgivaren ska i samband med lönebetalningen ge den anställda en lönespecifikation och vid behov även annars utan dröjsmål ett löneintyg på den anställdas begäran. Av specifikationen och löneintyget ska framgå det lönebelopp som betalats till den anställda, grunderna för bestämning av lönen och de belopp som för olika ändamål innehållits av lönen.
§ 19 Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad
mom. 1 Lön för endast en del av en kalendermånad betalas till en månadsavlönad tjänsteinnehavare eller arbetstagare så att lönen för varje tjänsteutövningsdag eller varje kalenderdag utanför avbrottet utgör en så stor del av kalendermånadens ordinarie lön som det finns kalenderdagar i månaden. Av lön som inte är ordinarie lön betalas det intjänade beloppet.
Om en anställd till exempel har oavlönad tjänst- eller
arbetsledighet 28.6–8.7, betalas för juni 27/30 och för juli 23/31 av den ordinarie lönen.
En arbetstagare har vårdledigt från sitt eget arbete. Arbetstagaren kommer med arbetsgivaren överens om att arbeta en sextimmarsdag i mars, varvid vårdledigheten avbryts för en kalenderdag. För denna arbetsdag betalas då en dagslön (1/31) som beräknats på arbetstagarens ordinarie lön. Angående intjäning av semester, se § 3 i semesterkapitlet i AKTA VÄLKA.
mom. 2 I fallen nedan räknas ändå den lön som ska betalas till en månadsavlönad tjänsteinnehavare för tjänsteutövningstid eller till en månadsavlönad arbetstagare för arbetad tid enligt timlön, varvid divisorerna i § 23 i arbetstidskapitlet används.
1 Anställningen varar högst 12 kalenderdagar.
2 Lön betalas för en högst 12 kalenderdagar lång del av en månad och lönebetalningen har avbrutits på grund av ett avbrott i tjänsteutövningen som inte beror på tjänsteinnehavaren eller på grund av ett arbetsförhinder som inte beror på arbetstagaren.
mom. 3 Om en arbetsdag tillfälligt blir ofullständig på tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens begäran eller av någon annan orsak som beror på den anställda själv och underskottet inte har arbetats in under någon annan tid, avdras från månadslönen den ovan nämnda timlönen för varje frånvarotimme.
§ 20 Kvittningsrätt och återkrav av lön
Arbetstagare
mom. 1 Bestämmelser om arbetsgivarens rätt att kvitta arbetstagarens lönefordran med motfordran finns i 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse).
Kvittningsrätten begränsas av utsökningsbalkens bestämmelser om bland annat skyddat belopp.
Tjänsteinnehavare
mom. 2 I 56 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden bestäms om arbetsgivarens rätt till återkrav av lön eller annan förmån som hänför sig till ett anställningsförhållande och som betalats utan grund och om verkställande av återkrav genom avdrag i tjänsteinnehavares lön (hänvisningsbestämmelse).
Rätten till återkrav genom löneavdrag begränsas av utsökningsbalkens bestämmelser om bland annat skyddat belopp. Bestämmelsen i 56 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden gäller enbart återkrav av fordran som hänför sig till ett anställningsförhållande.
§ 21 Lön under avstängning från tjänsteutövning
Tjänsteinnehavare
Minskningen gäller inte arbetslöshetsförmåner som tjänsteinnehavaren fått under tiden för avstängningen från tjänsteutövning. Tjänsteinnehavaren är skyldig att för sin arbetsgivare utan dröjsmål visa en tillförlitlig utredning över sina övriga förvärvsinkomster.
§ 1 Principen om effektiv användning av arbetstiden
§ 2 Anställda som omfattas av arbetstidslagen
mom. 1 Förutom bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på de tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen följande bestämmelser i arbetstidslagen, om inte något annat har avtalats angående dem i någon av bilagorna till detta avtal eller genom något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal:
§ (arbetstagarens samtycke), 18 § (maximiantalet arbetstimmar), 19 § (nödarbete), 22 § (arbetsavtals upphörande under en utjämningsperiod), 25 § (dygnsvila), 26 § (motorfordonsförares dygnsvila), 32 § (arbetstidsbokföring), 39 § (dispens), 8 kap. (bestämmelsernas tvingande natur) och 9 kap. (särskilda bestämmelser).
mom. 2 Genom bestämmelsen i mom. 1 har bestämmelserna i arbetstidslagen inte tagits med som en del i detta tjänste- och arbetskollektivavtal.
På arbetstagare under 18 år tillämpas dessutom lagen om unga arbetstagare (998/1993).
§ 3 Avvikelser från arbetstidsbestämmelserna
mom. 1 Om det är nödvändigt att ordna den ordinarie arbetstiden på ett sätt som avviker från de allmänna arbetstiderna i detta avtal, ska arbetsgivaren komma överens om detta med tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren. Om det avvikande arbetstidsarrangemanget gäller minst 5 anställda krävs överenskommelse med förtroendemannen eller ett lokalt avtal med avtalsorganisationen i fråga. I ett sådant arbetstidsarrangemang som avses här bör den ordinarie arbetstiden utjämnas inom högst ett år till att i genomsnitt vara förenlig med bestämmelserna i detta kapitel.
mom. 2 Om syftet med arrangemanget är att arbeta in en arbetsdag under någon annan tid, kan man avtala om att eventuella arbetstidsersättningar inte betalas för inarbetningstiden.
mom. 3 Ett ovan avsett lokalt avtal som ingåtts för annan tid än en viss tid kan när som helst sägas upp att upphöra efter tre månader, varefter bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalet ska iakttas.
Tid som räknas in i arbetstiden
Definition
mom. 1 Som arbetstid räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället.
mom. 2 Vissa specialsituationer
4 Vilotider
5 Restid
Den tid som används för resa räknas inte in i arbetstiden, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation. Färden eller transporten från en avfärdsplats som den behöriga myndigheten eller chefen har anvisat till den plats där tjänste- eller arbetsuppgiften ska utföras och återresan därifrån till avfärdsplatsen räknas dock in i arbetstiden.
Om den anställda använt arbetstid till resor, förlängs arbetstiden inte med anledning av detta.
Arbetsresor från bostaden till arbetsplatsen och tillbaka räknas inte in i arbetstiden.
Begreppen tjänsteresa och tjänsteförrättningsresa definieras i § 16 6 i bilaga 16.
När det är fråga om rekreationsresor för patienter eller vårdbehövande bör arbetsskiftsförteckningen göras upp så att den omfattar även den tid som tjänsteresan pågår. Restid som inte antecknats som arbetstid i arbetsskiftsförteckningen räknas inte in i arbetstiden, frånsett tid som har använts till vårduppgifter och liknande.
6 Kurser
Som arbetstid räknas utbildning som arbetsgivaren bestämmer att den anställda ska delta i.
7 Av arbetsgivaren förutsatta hälsoundersökningar och hälsokontroller
Den anställda ska vid behov visa ett intyg över vilken tid som har åtgått till den egentliga undersökningen eller kontrollen. Intyget ska ha utfärdats av den person eller inrättning som har utfört undersökningen eller kontrollen.
8 Av läkare föreskrivna undersökningar
Detsamma gäller medicinska undersökningar som föregår förlossning, om dessa måste utföras under arbetstid.
Med verkligt behov avses här att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstiden eller att det är fråga om ett plötsligt undersökningsbehov.
Avtalsbestämmelsen gäller inte på eget initiativ företagna besök hos läkare eller tandläkare eller besök i vårdsyfte, inte heller undersökningar som varar flera dagar i sträck eller
mom. 1 Med beredskap avses att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska vara anträffbar för att vid behov kunna inkallas till arbete. Som beredskap betraktas inte skyldighet att vara i arbetsberedskap på arbetsplatsen, utom i det fallet att den anställda har fått tillstånd att fullgöra sin beredskap enligt eget val, antingen på arbetsplatsen eller, på vissa villkor, utanför den. Beredskapstiden räknas inte in i arbetstiden. Beredskapen får inte vara så lång eller förekomma så ofta att den oskäligt försvårar den anställdas möjligheter att disponera sin fritid. För tjänsteinnehavare grundar sig beredskapsskyldigheten på avtal eller förordnande, och för arbetstagare grundar sig skyldigheten på avtal.
mom. 2 Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ska meddelas om kommande beredskap minst tre dygn på förhand, förutom i oförutsedda, brådskande fall. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare får inte mot sitt samtycke åläggas att vara i beredskap under den veckovila som avses i § 24 mom. 1 och 2 i detta kapitel.
Ersättning för beredskap
mom. 3 Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ålagts beredskap betalas för varje beredskapstimme en penningersättning som motsvarar 20–30 % av den oförhöjda timlönen, eller alternativt ges motsvarande ledighet. När ersättningen bestäms beaktas de begränsningar som beredskapen medför för den anställda, såsom till exempel hur långt den anställda kan röra sig och inom vilken tid han eller hon ska infinna sig på arbetsplatsen.
mom. 4 Om arbetsgivaren undantagsvis har ålagt en tjänsteinnehavare eller arbetstagare att vara anträffbar i sin bostad för att vid behov kunna inkallas till arbete, betalas för varje beredskapstimme som den anställda är skyldig att stå i beredskap en penningersättning på 50 % av den oförhöjda timlönen, eller alternativt ges motsvarande ledighet. Beredskap av detta slag som fullgjorts kl. 24.00–6.00 ersätts endast till sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen. Till dem som står utanför arbetstidslagen betalas en separat skälig ersättning för den olägenhet som inkallelsen till arbete under denna tid medför.
mom. 5 En förutsättning för beredskapsersättning är att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har varit i beredskap på grundval av en skriftlig beordran som arbetsgivaren utfärdat för viss tid eller på grundval av en arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren upprättat.
Arbetsgivaren bestämmer ersättningsformen (pengar eller ledighet).
I § 21 i detta kapitel finns bestämmelser om begränsning av ersättningen för beredskap.
Ersättning för resekostnader
mom. 6 Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som vid beredskap åsamkas kostnader för resan till eller från arbetsplatsen betalas ersättning för minimikostnaderna.
Ordinarie arbetstider
mom. 1 En tjänsteinnehavares eller arbetstagares ordinarie arbetstid bestäms enligt den arbetstidsform som tillämpas på personen i fråga i enlighet med vad som föreskrivs närmare i detta kapitel om arbetstiden eller i särskilda bestämmelser i bilagorna. De allmänna arbetstidsformerna är följande:
mom. 2 Särskilda bestämmelser om arbetstiden finns för följande tjänsteinnehavar- och arbetstagargrupper:
2 1 tjänsteinnehavare och arbetstagare vilkas ordinarie arbetstid har ordnats på grundval av ett särskilt tillstånd med stöd av arbetstidslagen (§ 10)
3 2 tjänsteinnehavare och arbetstagare vilkas ordinarie arbetstid har ordnats på ett sätt som avviker från bestämmelserna i detta kapitel om arbetstid (§ 3)
4 anställda som omfattas av bilaga 18 (bilaga 18)
3 tjänsteinnehavare och arbetstagare inom tekniska sektorn (liite 7)
5 familjedagvårdare (bilaga 12) 6 lantbruksavbytare (bilaga 13)
7 teknisk personal vid kommunala teatrar (bilaga 14).
Protokollsanteckning 1.3.2023–30.4.2025
Särskilda bestämmelser om arbetstiden för gårdskarlar finns i tilläggsprotokollet.
Ordinarie arbetstid
mom. 1 Den ordinarie arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och högst 38 timmar 15 minuter per vecka (full arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 38 timmar 15 minuter under en period av högst 6 veckor.
Det är motiverat att använda en utjämningsperiod som är längre än en vecka endast när det behövs med tanke på verksamheten. Även då räcker det i allmänhet med en utjämningsperiod på 2–4 veckor. Arbetsskiftsförteckningen ska i regel utarbetas för hela utjämningsperioden och iakttas på det sätt som bestäms närmare i
§ 28. Bestämmelser om utjämningsscheman för arbetstiden ingår i
§ 27. I sådant arbete som avses i § 7 och 8 iakttas också i fråga om utjämningsperioden mertids- och övertidsgränserna per dygn och per vecka (se närmare § 13 och 14), om inte något annat följer av ett lokalt avtal.
Hur på förhand planerad frånvaro inverkar på den ordinarie arbetstiden och arbetsskiftsplaneringen
mom. 2 Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår semester, arbets-/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.
Om arbetsdagarna inte är fastställda, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar.
Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar mertids- och övertidsarbete, se § 13 och § 14 mom. 1.
Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor
mom. 3 Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår långfredag, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommarafton eller på någon annan dag än lördag eller söndag infallande nyårsdag, trettondag, första maj, självständighetsdag, julafton, juldag eller annandag jul (arbetstidsförkortande söckenhelg) är den ordinarie arbetstiden per vecka (mertidsgränsen) 7 timmar 39 minuter kortare för varje ovan uppräknad dag än vad som bestäms i mom. 1.
I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1.
Tillämpningsanvisning (§ 7 och 8)
Söckenhelgsförkortningen ges som en hel ledig dag under samma vecka eller utjämningsperiod.
Tillämpningsanvisning (§ 7, 8 och 9)
Om två söckenhelger infaller på samma dag görs förkortningen bara en gång.
Flexibel arbetstid
mom. 4 Allmän arbetstid kan också ordnas som flexibel arbetstid.
Ordinarie arbetstid
mom. 1 Den ordinarie arbetstiden för anställda som huvudsakligen utför byråarbete är högst 9 timmar per dygn och högst 36 timmar 15 minuter per vecka (full arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 36 timmar 15 minuter under en period av högst 6 veckor.
Systemet med byråarbetstid tillämpas också på familjedagvårdsledare och bibliotekspersonal.
Angående utjämningsperioder se tillämpningsanvisningen för § 7 mom. 1. Vid byråarbetstid är det främst i bibliotek och inom vissa socialvårdsuppgifter det behövs en utjämningsperiod som är längre
än en vecka. Användning av flexibel arbetstid eller spridda arbetstider gör arbetstidsarrangemangen smidigare.
Innan man inför ett utjämningsschema som är baserat på 36 timmar 15 minuter i genomsnitt, bör förhandlingar föras med förtroendemannen eller personen i fråga på det sätt som bestäms i
§ 27 mom. 2 och 3 i detta kapitel.
Hur på förhand planerad frånvaro inverkar på den ordinarie arbetstiden och arbetsskiftsplaneringen
mom. 2 Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår semester, arbets-/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 15 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 36 timmar 15 minuter per kalendervecka.
Om arbetsdagarna inte är fastställda, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar.
Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar mertids- och övertidsarbete, se § 13 mom. 2 och § 14 mom. 2.
Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor
mom. 3 Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår en i § 7 mom. 3 nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton är den ordinarie arbetstiden per vecka (mertidsgränsen) 7 timmar 15 minuter kortare för varje nämnd dag än vad som bestäms i mom. 1.
Se tillämpningsanvisningen för § 7 mom. 3.
Flexibel arbetstid
mom. 4 Byråarbetstid kan också ordnas som flexibel arbetstid.
Ordinarie arbetstid
mom. 1 I sådant arbete enligt 7 § i arbetstidslagen där arbetstiden ordnas som periodarbete är den fulla ordinarie arbetstiden högst 76 timmar 30 minuter under en 2 veckors period, högst 114 timmar 45 minuter under en 3 veckors period och högst 153 timmar under en 4 veckors period.
Bestämmelserna om periodarbetstid kan tillämpas endast i de arbeten och verksamhetsenheter som nämns i 7 § i den arbetstidslag som gällde till 31.12.2019 (605/1996), såsom bl.a. sjukhus, omsorgsinrättningar, hälsocentraler, barndaghem som håller öppet dygnet runt inklusive gruppfamiljedaghem och hem med verksamhet dygnet runt för handikappade personer med funktionsnedsättning, sommarkolonier, flyktingcentraler och servicehem för äldre samt inom hemservicen (ArbetstidsL 7 § 1 mom. 7 punkten). Periodarbetstid kan också tillämpas inom hemsjukvården och hemvården.
När arbetstiden ordnas för personalen står två alternativa arbetstidssystem till buds:
1 ett system i enlighet med 7 § i arbetstidslagen, om vilket det finns bestämmelser i denna paragraf, eller
2 ett system i enlighet med 5 § i arbetstidslagen, om vilket det finns bestämmelser i § 7 i detta kapitel.
Kommunen eller samkommunen Välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen ska välja det arbetstidssystem som är det mest ändamålsenliga med tanke på verksamheten och skötseln av tjänste- eller arbetsuppgifterna. Angående arbetsskiftsförteckningen se § 28.
Fyraveckorsperioder kan behövas kontinuerligt till exempel för en anställd som har deltidsarbete eller i huvudsak nattarbete.
I periodarbete kan en fyraveckorsperiod användas tillfälligt när mer än en söckenhelg infaller under arbetsperioden. Under en sådan utjämningsperiod ska den anställda som söckenhelgsförkortning ges åtminstone en ledig dag som motsvarar en genomsnittlig arbetsdag.
mom. 2 Om anställningen inte fortgår en hel arbetsperiod är den ordinarie arbetstiden per kalenderdag i genomsnitt 7 timmar 39 minuter, dock högst 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.
Arbetstiden under söckenhelgsperioder
mom. 3 Under de arbetsperioder i vilka det ingår en i § 7 mom. 3 nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton är den ordinarie arbetstiden under perioden 7 timmar 39 minuter kortare för varje ovan nämnd dag än vad som bestäms i mom. 1 och 2. I deltidsarbete förkortas arbetstiden under sådana arbetsperioder proportionellt så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1 och 2.
Uträkning: (5 x 7,65 + 3 x 7,65) 5,46 = 38,25 + 22,95 5,46 = 55,74 timmar,
dvs. 55 timmar 44 minuter.
Begränsning i fråga om tillämpningsområdet för periodarbete
mom. 4 Denna paragraf tillämpas inte på tjänsteinnehavare och arbetstagare i uppgifter som avses i 7 § 1 mom. 3 punkten i arbetstidslagen (605/1996), med undantag av trafikverk, och i allmänhet inte heller på sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som arbetar vid i 7 § 1 mom. 2 punkten i arbetstidslagen nämnda inrättningars byggnadsarbeten eller vid deras mekaniska verkstäder eller reparationsverkstäder.
Det förutsätts att det till den trafikpersonal som avses i detta moment räknas endast sådan personal vars arbetstid också hittills har ordnats som periodarbete.
§ 10 Exceptionell ordinarie arbetstid
Om en tjänsteinnehavares eller arbetstagares ordinarie arbetstid med stöd av 39
§ i arbetstidslagen har ordnats med avvikelse från lagens 5 §, iakttas bestämmelserna i tillståndet till undantag eller i ifrågavarande kollektivavtal i stället för bestämmelserna i detta kapitel, till den del bestämmelser uttryckligen anges i tillståndet till undantag eller i kollektivavtalet i fråga. Till övriga delar iakttas bestämmelserna i detta kapitel.
Tillståndet till undantag eller kollektivavtalet kan gälla avvikelser från den ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka. I tillstånden till undantag och avtalen ingår också bestämmelser om övertidsersättning och i allmänhet också om söndagsersättning. Man kan inte få tillstånd till undantag från till exempel bestämmelserna om vilopauser i detta avtal.
§ 11 Sammanhängande arbetsdag och arbetsskiftets längd
mom. 1 Det anses allmänt vara eftersträvansvärd praxis att de anställdas arbetsdag eller arbetsskift är sammanhängande, med de undantag som den dagliga vilotiden medför, utom i de arbeten där det finns någon särskild anledning att ordna arbetsskiftet på något annat sätt. Arbetsskift kortare än fyra timmar ska inte tillämpas om inte den anställdas behov eller verksamheten av grundad anledning förutsätter det.
Arbetsskiftets längd och antalet på varandra följande arbetsskift i periodarbete
mom. 2 I periodarbete är ett arbetsskift i regel högst 10 timmar, om inte kortvariga undantag som är nödvändiga med tanke på verkets eller inrättningens verksamhet verksamheten föranleder något annat eller den behöriga myndigheten och respektive avtalsorganisation lokalt avtalar om något annat. Ett nattskift kan dock vara 11 timmar.
En anställd får åläggas högst sju på varandra följande arbetsskift i arbetsskiftsförteckningen.
Antal nattskift, se 8 § i arbetstidslagen (hänvisningsbestämmelse)
Överskridande av den ordinarie arbetstiden och arbetstidsersättningar
§ 12 Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början
§ 13 Definition av och ersättning för mertidsarbete
mom. 1 Mertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens ordinarie arbetstid, men som inte är övertidsarbete.
I periodarbete kan mertidsarbete uppkomma endast för deltidsanställda arbetstagare. I en full arbetsperiod är mertidsarbete arbete som utförs utöver den ordinarie deltidsarbetstiden upp till övertidsgränsen.
mom. 2 I byråarbete ges mertidsersättning till personer med full arbetstid för högst 2 timmar i veckan, utom under de söckenhelgsveckor som avses i § 7 mom. 3.
Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar övertidsgränsen i byråarbetstid, se § 14 mom. 2.
mom. 3 Mertidsarbete ersätts enligt arbetsgivarens prövning antingen i pengar som en oförhöjd timlön för varje timme mertidsarbete eller i form av motsvarande ledighet.
Förutsättningarna för mertidsersättning framgår av § 20. Angående ersättning i form av ledighet, se § 23 mom. 5 och 6.
§ 14 Definition av och ersättning för övertidsarbete
mom. 1 Allmän arbetstid (§ 7)
Övertidsgräns per dygn:
8 timmar eller en längre tid som anges i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.
Övertidsgräns per vecka:
Allmän arbetstid, full arbetstid:
Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka
Övertidsgränsen per vecka under en utjämningsperiod med söckenhelg
Den höjning av gränsen som beror på söckenhelg ska göras samma vecka som den extra ledigheten getts.
Allmän arbetstid, deltidsarbete:
Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka
Övertidsgränsen är 145,35 timmar = (38,25 x 4) - 7,65 timmar.
Den ordinarie arbetstiden och samtidigt mertidsgränsen är 64,68 timmar = 72,68 timmar - 8 timmar.
Övertidsgränsen är 137,35 timmar = 145,35 timmar - 8 timmar.
Vid allmän arbetstid kan man särskilja övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Med övertidsarbete per vecka avses arbete som överstiger övertidsgränsen per vecka, men som inte är övertidsarbete per dygn. Övertidsarbete ersätts antingen som övertidsarbete per dygn eller som övertidsarbete per vecka, men inte som båda. Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka överskrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka.
mom. 2 Byråarbetstid (§ 8)
Övertidsgräns per dygn:
8 timmar eller en längre tid som anges i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.
Övertidsgräns per vecka:
Byråarbetstid, full arbetstid:
Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka
Övertidsgräns per vecka under söckenhelgsvecka:
Under en vecka som inte innehåller planerad eller oplanerad frånvaro är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minuter. Om utjämningsperioden är längre än en vecka, utgör övertidsgränsen per vecka i byråarbetstid den ordinarie arbetstid som antecknats för respektive vecka utökad med
1två timmar,
2söckenhelgsförkortningar som antecknats för respektive vecka och
3eventuellt antecknade timmar av ersättning i form av ledighet.
Vecka eller utjämningsperiod som innehåller planerad eller oplanerad frånvaro eller båda
424 minuter (0,4 timmar) per arbetsdag, dock högst 2 timmar per vecka,
57 timmar 15 minuter för varje arbetstidsförkortande söckenhelg under den vecka då söckenhelgsförkortningen getts och
6timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.
Tillägget på 24 minuter görs bara för sådana arbetsdagar där ordinarie arbetstid ingår. Söckenhelger, dagar som utgör ersättning i form av ledighet och arbetstidsutjämningsdagar betraktas som sådana arbetsdagar när övertidsgränsen räknas ut.
Byråarbetstid, deltidsarbete:
Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka
1 36 timmar 15 minuter i veckan eller 36 timmar 15 minuter gånger antalet veckor i utjämningsperioden,
2 från vilket avdras antalet frånvarodagar enligt § 8 mom. 2 gånger 7
timmar 15 minuter,
3 från vilket avdras det timantal som planerats för en dag som blir oplanerad frånvarodag,
4 till vilket läggs 24 minuter (0,4 timmar) per arbetsdag, dock högst 2 timmar per kalendervecka i utjämningsperioden.
Vid byråarbetstid kan man särskilja övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Med övertidsarbete per vecka avses arbete som överstiger övertidsgränsen per vecka, men som inte är övertidsarbete per dygn. Övertidsarbete ersätts antingen som övertidsarbete per dygn eller som övertidsarbete per vecka, men inte som båda. Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka överskrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka.
mom. 3 Periodarbete (§ 9)
mom. 4 Som övertidsarbete räknas inte en utanför arbetstidslagen stående tjänsteinnehavares eller arbetstagares deltagande i möte, för vilket engångsarvode betalas.
mom. 5 Övertidsarbete ersätts enligt arbetsgivarens prövning antingen i pengar eller i form av ledighet under ordinarie arbetstid på det sätt som bestäms närmare nedan eller i respektive bilaga.
mom. 6 Av den fastställda arbetsskiftsförteckningen ska framgå mängden ersättning i form av ledighet och hur ledigheten förläggs. Om det i den fastställda arbetsskiftsförteckningen har antecknats att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ges ledighet som ersättning för övertidsarbete och den anställda insjuknar innan ledigheten börjar, flyttas den ersättning i ledig tid som antecknats under sjukfrånvaron så att den ges senare vid en tidpunkt som bestäms enligt § 23 mom.
5. Alternativt kan arbetsgivaren enligt prövning betala ut ersättning i pengar så som anges ovan i detta moment. Om den anställda insjuknar under övertidsledigheten flyttas den fr.o.m. dagen efter insjuknandet till en senare tidpunkt eller ersätts i pengar så som anges ovan.
Övriga ersättningar i form av ledighet som avses i detta kapitel flyttas inte.
§ 15 Mertids- och övertidsarbete i periodarbete under en avbruten period
Avbrott som planerats på förhand i arbetsskiftsförteckningen
mom. 1 Om arbetsperioden avbryts av semester, tjänst- eller arbetsledighet eller någon annan godtagbar orsak, förkortas den ordinarie arbetstiden (övertidsgränsen) med 7 timmar 39 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.
I deltidsarbete är övertidsgränsen den samma som för dem som har full arbetstid.
Andra avbrott
mom. 2 0.Xx ett avbrott som föranletts av en sådan orsak som avses i mom. 1 ovan inte var känt en vecka innan arbetsperioden började, utgör den arbetstid utanför frånvaron som utförs utöver den ordinarie arbetstid som planerats i den godkända arbetsskiftsförteckningen övertidsarbete vid full arbetstid.
Vet man om avbrottet senast 7 dagar innan arbetsperioden börjar planeras den ordinarie arbetstiden enligt mom. 1. Om avbrottet inte var känt (7 dagar innan perioden börjar) utvisar timantalet i mom. 2 övertidsgränsen.
I deltidsarbete under en arbetsperiod med ett annat avbrott som
avses i detta moment sänks övertidsgränsen (full arbetstid enligt § 9) med så många timmar som planerats för avbrottstiden.
I deltidsarbete under en arbetsperiod med både ett på förhand planerat avbrott enligt 15 § mom. 1 och ett annat avbrott som avses i detta moment sänks övertidsgränsen (§ 15 mom. 1) ytterligare med så många timmar som planerats för tiden för det andra avbrottet.
Protokollsanteckning
Bestämmelsen i punkt 2 tillämpas från 5.9.2022 eller från ingången av den arbetsperiod som börjar närmast efter detta datum. Tills dess tillämpas § 15 mom. 2 punkt 2 i arbetstidskapitlet i AKTA 2020–2021.
0.Xx ersättning i form av ledighet har planerats i arbetsskiftsförteckningen eller om arbetstiden understiger den ordinarie arbetstiden av någon annan motsvarande orsak utgörs övertidsarbete i fallet i punkt 1 och mertidsarbete i fallet i punkt 2 av de arbetstimmar som överstiger det antal timmar man får då man räknar ihop den arbetstid utanför avbrottstiden som antecknats i arbetsskiftsförteckningen och det på förhand planerade underskottet i den ordinarie arbetstiden.
mom. 1 För övertidsarbete betalas i penningersättning
mom. 2 Under en avbruten period i periodarbete och när en anställning börjar eller upphör mitt under en arbetsperiod ersätts övertidsarbete genom att det för de två första genomsnittliga övertidstimmarna som uträknats per arbetsdag betalas en med 50 % förhöjd timlön och för varje därpå följande timme en med 100 % förhöjd timlön. Alternativt ges motsvarande ledighet.
En med 100 % förhöjd timlön betalas eller motsvarande ledighet ges dock för timmar som överstiger övertidstimmarna enligt mom. 1 ovan.
Nödarbete som utförs som övertidsarbete ersätts i enlighet med bestämmelserna om övertidsersättning i detta avtal.
§ 18 Söndags-, lördags- och helgaftonsersättning
Söndagsersättning
mom. 1 För arbete som utförs på söndag, självständighetsdagen, första maj, långfredagen, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommardagen, alla helgons dag, nyårsdagen, trettondagen, juldagen och annandag jul samt kl. 18.00–24.00 på lördag och motsvarande tid dagen före de ovan uppräknade helgdagarna betalas utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön för varje arbetstimme eller ges motsvarande ledighet.
Lördagsersättning
mom. 1 För arbete som utförs kl. 6.00–18.00 på helgfri lördag, med undantag av påskafton eller julafton som infaller på en lördag, betalas en penningersättning på 20 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet
• för de arbetstimmar som utförs under ordinarie arbetstid i ett annat arbetstidssystem.
Helgaftonsersättning
mom. 2 För arbetstimmar som utförs kl. 00.00–18.00 på påskafton, midsommarafton eller julafton som infaller någon annan dag än söndag betalas i helgaftonsersättning utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.
§ 19 Kvälls-, natt- och skiftersättning
Kvällsarbete
mom. 1 Med kvällsarbete avses arbete som utförs kl. 18.00–22.00. För kvällsarbete betalas en penningersättning på 15 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet.
Nattarbete
mom. 2 Med nattarbete avses arbete som utförs kl. 22.00–7.00. För nattarbete betalas en penningersättning på 30 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet. I periodarbete är ersättningen i form av ledighet 24 minuter per nattarbetstimme och penningersättningen 40 % av den oförhöjda timlönen.
Skifttillägg och kvälls- eller nattersättning betalas inte samtidigt.
Särskilda bestämmelser om ersättningen för nattarbete till brandpersonal ingår i avtalet för tekniska sektorn i bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn).
mom. 3 Nattersättning i form av ledighet ges tidigast under den period som följer på utförandet av nattarbete och senast inom den föreskrivna tid som anges i § 23 mom. 5 i detta kapitel.
Alternativt betalas penningersättning för dem.
Skiftarbete
mom. 4 Med skiftarbete avses ett i enlighet med § 7 ordnat tvåskiftsarbete eller ett i enlighet med bilagorna 5 och 6 i tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns tekniska personal underbilaga 3 till bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn) ordnat treskiftsarbete, där skiften avlöser varandra regelbundet och växlar vid på förhand överenskomna tidpunkter och där de anställda utför likartat arbete. I arbeten som gäller renhållning av allmänna vägar och gator samt Vid sim- och idrottshallar o.d. anläggningar samt på idrottsplaner anses skiften avlösa varandra regelbundet även då de delvis överlappar varandra, dock högst med en timme. I tvåskiftsarbete vid trafikverk eller arbeten som gäller underhåll och renhållning av allmänna vägar och gator anses skiften avlösa varandra regelbundet också i det fall att det mellan skiften finns en paus som är högst en timme lång. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan tillfälligt hållas också i samma skift, om man kommer överens om det. I tvåskiftsarbete som ordnas på ovan nämnda sätt och i treskiftsarbete som avses i bilagorna 5 och 6 i tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns tekniska personal underbilaga 3 till bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn) betalas i penningersättning för kvällsskift 15 % av den oförhöjda timlönen och för nattskift 30 % av den oförhöjda timlönen.
Om arbetet t.ex. under 5 dagar i veckan (mån–fre) har ordnats som
§ 20 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning
1 arbetet har utförts på arbetsplatsen eller, av särskilda skäl, på en annan plats som chefen har bestämt
2 den tid som använts för arbetet eller mängden utfört arbete har utretts på ett tillförlitligt sätt
3 arbetet har utförts på grundval av en skriftlig beordran av den behöriga myndigheten, såvida det inte är fråga om regelbundet skift- eller periodarbete.
Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare utför övertidsarbete hemma, förutsätter ersättandet av övertidsarbetet förutom en skriftlig beordran om övertidsarbete också tillstånd av chefen. Att utföra övertidsarbete hemma kommer i fråga endast i undantagsfall.
De ersättningar för s.k. obekväm arbetstid som följer av § 18 och 19 i detta kapitel ges endast för faktiskt arbetad tid. De ges också för mertids- och övertidsarbete. (Undantag: lördagsarbete, se § 18 mom. 2 punkt 2.)
§ 21 Begränsningar för arbetstidsersättningar
mom. 1 De bestämmelser i detta avtal som gäller ersättning för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, skift-, lördags- och söndagsarbete samt beredskap tillämpas inte på sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare
1 vars ordinarie arbetstid inte är fastställd
2 som beviljats rätt att inneha en annan förvärvssyssla vars skötsel tar ordinarie arbetstid i anspråk, om inte den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen finner det skäligt
mom. 2 Ersättningar som avses i mom. 1 ges inte till
1 kommundirektörer, biträdande kommundirektörer eller personer i motsvarande ställning välfärdsområdesdirektören
2 samkommunens välfärdsområdets ledande tjänsteinnehavare (64 § i kommunallagen) (69 § i lagen om välfärdsområden)
3 medlemmar i välfärdsområdets/välfärdssammanslutningens ledningsgrupp
4 direktörer för omfattande sektorer, omfattande ansvarsområden eller motsvarande omfattande verksamhetshelheter inom välfärdsområdet/välfärdssammanslutningen eller medlemmar i ledningsgrupperna för dessa
5 medlemmar av kommunens/samkommunens ledningsgrupp, chefer för verk, direktörer för resultatområden eller personer i motsvarande ställning
6 medlemmar av ledningsgruppen för kommunens eller samkommunens affärsverk eller sektor/verk/resultatområdemedlemmar i ledningsgruppen för välfärdsområdets affärsverk
7 sådana direktörer för resultatenheter som i huvudsak sköter administrativa uppgifter, eller förvaltnings- eller ekonomidirektörer för resultatenheter
om inte den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen finner det skäligt.
Organisationernas strukturer och benämningarna på organisationsnivåerna kan variera mellan olika välfärdsområden och välfärdssammanslutningar. Den behöriga myndigheten beslutar när det är fråga om en sådan ledningsgrupp för ensektor, ett resultatområde eller ett verk i kommunen eller samkommunen sektor, ett ansvarsområde eller motsvarande verksamhetshelhet till vars medlemmar det inte betalas arbetstidsersättningar som avses i denna paragraf. I beslutet bör man beakta sektorns/resultatområdets/verkets storlek, ledningsgruppsmedlemmarnas ställning i arbetsgivarens organisation och andra faktorer, till exempel verksamhetshelhetens eller organisationens storlek. Till exempel ett räddningsverk kan vara en omfattande verksamhetshelhet som avses här.
Andra faktorer är till exempel kommunens invånarantal och därigenom kommunorganisationens storlek. Vid behov förs lokala förhandlingar om saken med representanter för de berörda tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationerna, varvid samförstånd eftersträvas.
tjänsteställning eller annan ställning inte hör till den egentliga ledningsgruppen.
Verkschefer och personer i motsvarande ställning finns det i allmänhet endast i stora städer. Personer i motsvarande ställning kan vara t.ex. personaldirektörer och stadsjurister i ledande ställning.
Medlemmarna av ledningsgruppen för en samkommun välfärdssammanslutning står utanför ersättningsbestämmelserna. Dessutom beslutar samkommunens välfärdssammanslutningens behöriga myndighet i sista hand när det är fråga om en sådan ledningsgrupp för en sektor eller någon annan enhet i samkommunen välfärdssammanslutningen till vars medlemmar det inte betalas arbetstidsersättningar som avses i denna paragraf.
Begreppet resultatenhet definieras per arbetsgivare. Med resultatenhet avses en kommunal organisation eller en del av den som är administrativt och ekonomiskt ansvarig för skötseln av sina uppgifter. Affärsverk, yrkesläroanstalter och räddningsverk kan vara sådana organisatoriska helheter som avses här.
§ 23 Uträkning av timlön samt tidpunkten för ersättning i pengar eller i form av ledighet
Uträkning av timlön
mom. 1 Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, skift-, lördags-, söndags- och helgaftonsarbete samt beredskap får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad
8 med 152, om arbetstiden bestäms enligt § 8,
9 med 163, om arbetstiden bestäms enligt § 7 eller 9,
10 med 158, om arbetstiden bestäms enligt bilaga 5 i avtalet för tekniska sektorn,underbilaga 3 till bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn),
om det inte i ett tillstånd till undantag eller kollektivavtal med stöd av 39 § i arbetstidslagen fastställts några andra grunder för uträkning av timlönen för sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen.
Arbets- tagare
mom. 2 Skifttillägg för arbetstagare räknas med i timlönen, som höjs med 50 eller 100 %, om övertids- och söndagsarbete utförs vid en tidpunkt för vilken skifttillägg betalas.
Uträkning av timlön i deltidsarbete
mom. 3 Timlönen för en deltidsarbetande får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad (deltidslönen) med det tal man får då den ordinarie arbetstiden för den deltidsarbetande (deltidsarbetstiden) divideras med den fulla arbetstiden och multipliceras med den i mom. 1 angivna månadslönedivisorn för en anställd med full arbetstid.
Timlönen = deltidslönen : (mån.lönedivisorn x ) full arbetstid
mom. 4 I andra fall än de som avses i mom. 1 och 3 får man den behövliga timlönen genom att dividera den ordinarie lönen med det tal som motsvarar antalet timmar som används till ordinarie arbete under en månad.
Tidpunkten för ersättningar
mom. 5 Penningersättning ska betalas och ersättning i form av ledighet ges senast under den kalendermånad som följer efter utförandet av det arbete som berättigar till ersättning. Om den ordinarie arbetstiden är fastställd för en längre period än en vecka, ska ersättningen ges under den kalendermånad som följer efter en sådan periods slut.
Enligt överenskommelse med den anställda kan ersättning i form av ledighet dock ges ännu under de fyra följande kalendermånaderna. På samma sätt kan penningersättning betalas senare än vad som sägs ovan, när ersättning i form av ledighet som man avsett att ge inte har kunnat ges under den ovan bestämda tiden på grund av avbrott i tjänsteutövningen eller arbetet.
Bestämmelser om betalning av penningersättning för outtagna skiftledigheter i treskiftsarbete finns i bilagorna 5 och 6 i tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns tekniska personalunderbilaga 3 till bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn).
Ersättning i form av ledighet
mom. 6 Utan tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens samtycke kan ersättning i form av ledighet som är kortare än en arbetsdag inte användas, förutom då det gäller tidskompensation för nattarbete.
Vilotider
mom. 1 Arbetstiden ska ordnas så att tjänsteinnehavarna och arbetstagarna en gång i veckan får en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet, som i mån av möjlighet ska förläggas i samband med söndagen.
Veckovilan kan ordnas så att den i genomsnitt är 35 timmar under en 14-dygnsperiod. Xxxxxxxxxx ska dock vara minst 24 timmar i veckan. Om arbetstagarens arbetstid per dygn är högst tre timmar, kan arbetstagaren i stället för 35 timmars ledighet ges en oavbruten ledighet på 24 timmar per vecka.
Veckovila som antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan vid behov ändras. Om den anställda inte har arbetat hela veckan till exempel på grund av semester eller någon annan tjänst- eller arbetsledighet än sjukfrånvaro, och frånvaron har varat minst 35 timmar i en följd, anses veckovilan ha uppfyllts.
mom. 2 I kontinuerligt skiftarbete kan veckovilan ordnas så att den i genomsnitt är 35 timmar under en tidsperiod av högst 12 veckor. Xxxxxxxxxx ska dock vara minst 24 timmar i veckan. Om de tekniska omständigheterna eller arbetsarrangemangen kräver det kan motsvarande förfarande tillämpas då tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ger sitt samtycke.
mom. 3 Från bestämmelserna ovan i denna paragraf får man avvika om den anställdas ordinarie arbetstid är högst tre
timmar per dygn
i arbete som gäller skötsel av husdjur och i brådskande sånings- och skördearbete inom jordbruket
när det är fråga om nödarbete som avses i 19 § i arbetstidslagen
om arbetets tekniska karaktär inte medger att den anställda helt befrias från arbetet
om den anställda tillfälligt behövs i arbete under sin ledighet för att det normala arbetet i kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen ska kunna hållas i gång, eller
om den anställda samtycker till beredskap under sin veckovila.
mom. 4 När man i de fall som avses i mom. 3 blir tvungen att tillfälligt inkalla en anställd som omfattas av arbetstidslagen under den anställdas veckovila som avses i mom. 1 eller 2, förkortas den anställdas ordinarie arbetstid senast inom 3 månader från det att arbetet utfördes med en tid som är lika lång som den veckovila enligt mom. 1 och 2 som inte har kunnat tas ut, eller också betalas med den anställdas samtycke för det tillfälliga arbetet en oförhöjd timlön för den tid som använts till arbetet.
mom. 5 Om inte verksamheten kräver något annat, ska tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas ordinarie arbetstid förläggas till fem arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften bör planeras så att de anställda i mån av möjlighet får två lediga dagar efter varandra varje vecka.
Arbetsskiften bör planeras så att söndag och lördag i mån av möjlighet är lediga dagar.
mom. 1 En tjänsteinnehavare eller arbetstagare vars arbetstid per dygn är längre än sex timmar och vars närvaro på arbetsplatsen inte är nödvändig för arbetets fortgång ska under arbetsskiftet ges en rast (måltidsrast) på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden och under vilken den anställda fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten kan på den anställdas begäran ges även i arbetsskift som är kortare än vad som sägs ovan, såvida inte arrangemangen för arbetsuppgifterna utgör ett hinder för detta.
Rasten får inte förläggas omedelbart till början eller slutet av arbetsdagen. Om arbetstiden överstiger 10 timmar per dygn, har den anställda om han eller hon önskar det rätt att efter åtta timmars arbete hålla högst en halv timmes rast som inte räknas in i arbetstiden. Om ingen rast kan ges på grund av tjänste- eller arbetsuppgifternas art, ska den anställda ges möjlighet att inta en måltid på arbetsplatsen under arbetstid.
mom. 2 Vid sjukhus, hälsocentraler samt vård- och omsorgsinrättningar ska tjänsteinnehavare och arbetstagare i periodarbete ges en sådan rast som avses i mom. 1 eller, om den anställda önskar det, möjlighet att raskt inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal vid inrättningen eller på motsvarande måltidsställe, förutsatt att arrangemanget inte medför störningar i arbetets gång eller i de tjänster som ska tillhandahållas och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbetet.
Bestämmelsen tillämpas också inom hemsjukvården och hemvården.
Rasten får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen.
Arbetstidshandlingar och nattarbete
§ 27 Utjämningsschema för arbetstiden
mom. 1 Om den ordinarie arbetstiden enligt § 7–9 eller bilaga 18 har ordnats så att den utgör ett genomsnitt, ska ett utjämningsschema göras upp på förhand för de arbeten som omfattas av arbetstidslagen, minst för den tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till det föreskrivna genomsnittet.
Av utjämningsschemat bör framgå utjämningsperioden och den ordinarie arbetstiden under var och en vecka samt, om möjligt, de lediga dagarna. Om det är möjligt att göra upp en arbetsskiftsförteckning för hela utjämningsperioden, ersätter arbetsskiftsförteckningen det utjämningsschema som avses i denna paragraf.
mom. 2 När arbetsgivaren förbereder eller ämnar ändra utjämningsschemat för arbetstiden ska förtroendemannen ges tillfälle att framföra sin åsikt. Tillräcklig tid ska reserveras för genomgång av utkastet.
mom. 3 Tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska i god tid underrättas om ändringar i utjämningsschemat för arbetstiden.
mom. 1 För de arbeten som omfattas av arbetstidslagen ska arbetsgivaren göra upp en arbetsskiftsförteckning som utvisar när tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas ordinarie arbetstid börjar och slutar samt tidpunkterna för de dagliga vilotiderna.
Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för samma tidsperiod som utjämningsschemat för arbetstiden, om det inte är synnerligen svårt på grund av utjämningsperiodens längd eller arbetets oregelbundenhet. Arbetsskiftsförteckningen ska ändå göras upp för en så lång period som möjligt.
När arbetsskiftsförteckningen görs upp iakttas § 27 mom. 2 på den anställdas eller förtroendemannens begäran.
Tidpunkterna då arbetstiden börjar och slutar samt de dagliga vilotiderna ska anges med exakta klockslag. Det är dock möjligt att göra upp en flexibel arbetsskiftsförteckning, där den anställda inom vissa gränser själv får bestämma de ovan nämnda tidpunkterna.
Exempelvis kan man ange att den dagliga rasten hålls mellan kl.
11.00 och 13.00.
mom. 2 Arbetsskiftsförteckningen ska delges tjänsteinnehavarna och arbetstagarna skriftligt senast en vecka innan den tidsperiod som anges i förteckningen börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med den anställdas samtycke eller av grundad anledning. Att arbetstimmar blir övertidsarbete eller att arbetstimmarna i en fastställd arbetsskiftsförteckning underskrids utgör i sig ingen här avsedd grundad anledning.
Arbetsskiftsförteckningen kan också delges i elektronisk form, om det är tekniskt möjligt. Med den anställdas samtycke kan arbetsskiftsförteckningen alltid ändras. Nås inte enighet om ändringen, bör endast de ändringar som är nödvändiga med tanke på verksamheten göras i arbetsskiftsförteckningen. Förekomsten av grundad anledning prövas från fall till fall. Grundad anledning till en ändring av arbetsskiftsförteckningen kan anses vara bl.a. verksamhetsbetingade skäl, exempelvis oförutsedd frånvaro.
Grundad anledning till en ändring av arbetsskiftsförteckningen föreligger alltid när förteckningen har gjorts upp på ett felaktigt sätt. Den som berörs av en ändring bör i alla händelser underrättas om ändringen så snart som möjligt.
mom. 3 En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som på grund av tvingande hinder inte kan infinna sig i arbetet på sitt skift ska så snart som möjligt underrätta sin chef om hindret.
mom. 1 Kommunen eller samkommunen Välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen kan införa en arbetstidsbank genom att i enlighet med § 12 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn ingå ett lokalt kollektivavtal om införande av en arbetstidsbank och villkoren för den.
mom. 2 Med arbetstidsbank avses ett på frivillighet baserat system där penningförmåner som omvandlats till ledig tid kan sparas för att tas ut i form av ledighet under en längre tidsperiod.
mom. 3 Av det lokala avtalet ska framgå åtminstone vilken personal som omfattas av avtalet, vilka poster och ersättningar som kan överföras till arbetstidsbanken, det maximala ledighetssaldot i banken, villkoren för att ta ut ledighet som sparats i banken, de situationer då ledighet som sparats i banken kan ersättas i pengar samt hur man ansluter sig till banken och lämnar den.
Avtalsparterna har gett närmare anvisningar om arbetstidsbanker. Anvisningarna utgör inte en del av det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för välfärdssektorn.
Flexibel arbetstid
mom. 1 Med flexibel arbetstid avses att den ordinarie arbetstiden ordnas så att den anställda utanför den fasta arbetstiden inom vissa gränser kan bestämma när det dagliga arbetet börjar och slutar.
mom. 2 I allmän arbetstid enligt § 7 och i byråarbetstid enligt § 8 kan arbetsgivaren införa ett för verksamheten ändamålsenligt system med flexibel arbetstid på de villkor och med de begränsningar som anges i denna paragraf.
Arbetsgivaren kan också slopa systemet helt eller delvis.
Arbetsgivaren bestämmer om införandet av flexibel arbetstid och om villkoren samt på vilka personalgrupper systemet tillämpas. Om inte den anställda uttryckligen uppger sig stå utanför systemet anses ett avtal om flexibel arbetstid ha ingåtts mellan arbetsgivaren och den anställda. Arbetsgivaren kan ändra eller slopa systemet genom att säga upp det med tre månaders uppsägningstid. Arbetsgivaren eller den anställda kan säga upp avtalet med en månads uppsägningstid.
§ 32 Villkor för flexibel arbetstid
mom. 1 I systemet med flexibel arbetstid bestämmer arbetsgivaren en fast arbetstid då tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska vara tillgängliga för arbetsgivaren på arbetsplatsen eller någon annan plats som arbetsgivaren godkänt. Arbetsgivaren bestämmer också flextiderna. Flextiden och den fasta arbetstiden kan tillsammans vara högst 12 timmar inklusive måltidsrast.
Angående dygnsvila, se hänvisningen till 25 § i arbetstidslagen.
Den maximala flextiden kan vara t.ex. kl. 7–9 samt 15–19. Den fasta arbetstiden ska vara minst 5 timmar, om inte arbetsgivaren beslutar något annat.
mom. 2 Den dagliga vilotiden enligt § 25 mom. 1 i arbetstidskapitlet förläggs till mitten av den fasta arbetstiden. Den dagliga vilotiden kan ordnas flexibelt så att den anställda själv kan bestämma tidpunkten inom givna gränser.
§ 33 Gränser för överskridning eller underskridning av den ordinarie arbetstiden (saldo)
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att de sammanräknade överskridningarna av arbetstiden minskas med avlönad ledighet som ges arbetstagaren. På begäran av arbetstagaren ska arbetsgivaren försöka ge ledigheten i hela arbetsdagar.
§ 34 Mertids- och övertidsarbete vid flexibel arbetstid
mom. 1 Som mertidsarbete ersätts arbete som den anställda på uttryckligt initiativ av arbetsgivaren utför utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete.
mom. 2 Som övertidsarbete ersätts arbete som den anställda utför på uttryckligt initiativ av arbetsgivaren och som överstiger övertidsgränsen per dygn och/eller per vecka enligt 14 § 1 och 2 mom. i arbetstidskapitlet i detta avtal.
§ 35 Anställningens upphörande vid flexibel arbetstid
mom. 1 Om den ordinarie arbetstiden vid flexibel arbetstid inte är fylld när anställningen upphör, avdras de arbetstimmar som saknas enligt en oförhöjd timlön.
mom. 2 Om den ordinarie arbetstiden vid flexibel arbetstid överskrids när anställningen upphör, ersätts de extra arbetstimmarna enligt en oförhöjd timlön.
§ 36 Uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden
Den maximala arbetstiden regleras i 18 § i arbetstidslagen.
§ 1 Rätt till semester och semesterkapitlets tillämpningsområde
mom. 1 Tjänsteinnehavarna och arbetstagarna har rätt till semester enligt bestämmelserna i detta kapitel och i bilaga 12 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn).
mom. 2 Bestämmelserna i detta kapitel ersätter semesterlagens bestämmelser, om inte något annat sägs uttryckligen nedan i denna bestämmelse eller detta kapitel.
mom. 3 Följande bestämmelser i semesterlagen (162/2005) tillämpas: 1 § (tillämpningsområde), 2 § (begränsningar av tillämpningsområdet) med de begränsningar som anges i bilaga 12, 3 § (bestämmelsernas tvingande natur), 5 § 2 mom. (fall där intjänandet av semester inte avbryts), 8 § 2 mom. (arbetstagarens rätt till ledighet på basis av flera på varandra följande arbetsavtal för viss tid), 28 § (semesterlönespecifikation), 29 § (semesterbokföring), 30
§ (avvikelse genom kollektivavtal), 35 § (framläggande), 36 § (arbetsrådets utlåtande), 37 § (tillsyn), 38 § (straffbestämmelser), 39 § (ikraftträdande) och 40 § (övergångsbestämmelser).
Dessa bestämmelser i semesterlagen har inte tagits med som en del av detta tjänste- och arbetskollektivavtal, utan det är fråga om en hänvisningsbestämmelse.
mom. 4 Om en person samtidigt innehar flera anställningar hos kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen, anses dessa utgöra ett enda anställningsförhållande när semesterförmåner ges.
mom. 5 Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare under sin anställning hos samma arbetsgivare utan avbrott övergår från ett anställningsförhållande till en annat eller från att ha omfattats av ett annat kommunalt avtalför välfärdssektorn till att omfattas av detta avtal, har den anställda rätt till semester enligt detta kapitel också för den del av det innevarande kvalifikationsåret som inföll före övergången, förutsatt att semesterbestämmelserna i detta kapitel tillämpas på det nya tjänste- eller arbetsavtalsförhållandet.
Om en arbetstagare som omfattas av arbetskollektivavtalet för timavlönade mitt under kvalifikationsåret omedelbart (utan en enda kalenderdags avbrott) övergår till ett tjänsteförhållande eller blir månadsavlönad arbetstagare, har arbetstagaren rätt till semester eller semesterersättning enligt detta kapitel också för den del av kvalifikationsåret som inföll före övergången. På motsvarande sätt gäller att om en tjänsteinnehavare eller en månadsavlönad arbetstagare utan avbrott övergår till att omfattas av
arbetskollektivavtalet för timavlönade, bestäms semestern och semesterersättningen enligt arbetskollektivavtalet för timavlönade. Från semestern avdras den semester för kvalifikationsåret som eventuellt tagits ut före övergången.
mom. 6 Om man innan anställningen upphör kommer överens om ett nytt arbetsavtalsförhållande eller fattar beslut om ett nytt tjänsteförordnande kan arbetsgivaren och den anställda samtidigt komma överens om att de semesterförmåner som intjänats innan anställningen upphörde, med undantag av semesterpenningen, överförs till den nya anställningen. Avtalet ska ingås skriftligt.
Om man redan kommit överens om överföring av den semesterersättning som avses i § 16 mom. 3 och 4, betalas den överförda semesterersättningen till samma belopp som den hade betalats på basis av den avslutade anställningen. Semesterpenning som eventuellt tjänats in kan inte överföras utan betalas när anställningen upphör.
Kvalifikationsår är den period som börjar 1.4 och slutar 31.3. Semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret tar slut. Semesterperiod är den period som börjar 2.5 och slutar 30.9.
Full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad som berättigar till semester.
Semesterdagar är sådana semesterdagar som tjänats in enligt § 5 och som åtgår enligt § 6.
Semestertid är den period som fastställts som semestertid; i den kan utöver semesterdagarna också ingå andra dagar.
mom. 1 En full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad under det kvalifikationsår som föregår semesterperioden,
2 under vilken anställningen har fortgått utan avbrott i minst 16 kalenderdagar.
mom. 2 Strejktid eller annan tid av otillåten frånvaro som ingår i anställningens ingångs- och utgångsmånad avdras från den längd
på anställningen som avses i mom. 1 punkt 2.
§ 4 Tid som likställs med arbetad tid *)
2 sjukfrånvaro, för vilken den anställda har eller skulle ha haft ovillkorlig rätt till lön
3 moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet enligt 4 kap. 1 §, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 §, frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § eller ledighet för vård av anhörig enligt 4 kap. 7 b § i arbetsavtalslagen (55/2001).
Protokollsanteckning (punkt 3)
4 permittering under högst 30 kalenderdagar åt gången
5 sådan studieledighet som avses i lagen om studieledighet (273/1979), under sammanlagt 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret
8 avstängning från tjänsteutövning utan egen förskyllan
9 annan tjänst- eller arbetsledighet under sammanlagt högst 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret, förutsatt att den anställda under kvalifikationsåret har arbetat hos kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen under minst 22 arbetsdagar. Om den anställda får semester eller semesterersättning för tjänst- eller arbetsledigheten på basis av en anställning hos en annan arbetsgivare, kan man helt och hållet låta bli att räkna en sådan frånvarotid som likställd med arbetad tid. Som annan tjänst- eller arbetsledighet betraktas också frånvarotid som överskrider de i punkt 2, 5 och 6 nämnda frånvarotiderna.
Tillämpningsanvisning för § 4 (gäller kvalifikationsåren 2022–2023)
Varje dag som är likställd med en arbetad dag anses inbegripa det antal arbetstimmar som den skulle ha inbegripit om den anställda hade arbetat den dagen. Lediga dagar som ges som arbetstidsersättning eller för att jämna ut arbetstiden är inte likställda med arbetade dagar.
mom. 1 Semesterns längd bestäms utgående från antalet fulla kvalifikationsmånader enligt § 3, den anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg samt anställningens längd.
I § 6 finns bestämmelser om hur semesterdagar åtgår.
Tillämpningsanvisning för § 5 (gäller till 30.4.2025)
Anställningstiden som berättigar till arbetserfarenhetstillägg beräknas dock enligt de bestämmelser som tillämpas på beräkningen av arbetserfarenhetstillägg.
mom. 2 Semesterns längd bestäms på följande sätt:
1 Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har vid utgången av det kvalifikationsår som slutar 31.3 omedelbart och utan avbrott varit anställd i minst 6 månader hos
kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen och har då minst 15 år av anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.
När det är fråga om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som 1.1.2023 överförts från en kommun eller samkommun till ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning genom överlåtelse av rörelse och som För den som 31.3.1999 varit anställd hos kommunen eller samkommunen 31.3.1999 anses, om anställningen fortgår utan avbrott, med avvikelse från punkt 1, som ovan nämnd anställningstid den tid som enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet 1998– 1999 t.o.m. 31.3.1999 har räknats som anställningstid som inverkar på rätten till semester.
En tjänsteinnehavare eller arbetstagare har anställts 1.10.2017 och har 31.3.2018 15 års anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg. Semestern för det kvalifikationsår som slutar 31.3.2018 bestäms enligt punkt 1. När anställningen upphör 31.7.2018 har den anställda tjänat in semester enligt punkt 1 också för det kvalifikationsår som börjat 1.4.2018, eftersom den anställda redan i slutet av det kvalifikationsår som gick ut 31.3.2018 var kvalificerad för intjäningsregeln i punkt 1.
a) Tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens anställning hos kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen har vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden fortgått utan avbrott i minst ett år. Till denna oavbrutna anställningstid räknas inte tid då arbetet är avbrutet på grund av att den anställda utför aktiv tjänst enligt värnpliktslagen (1438/2007), frivillig militärtjänst enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (285/2022) eller civiltjänst enligt civiltjänstlagen (1446/2007).
b)Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har vid utgången av det kvalifikationsår som slutar 31.3 omedelbart och utan avbrott varit anställd i 6 månader hos kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen och har minst 5 år av anställningstid som avses i punkt 1.
En anställd har 1.1.2023 överförts från en samkommun till ett välfärdsområde genom överlåtelse av rörelse. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare har anställts 1.9.2015 Anställningen har inletts 1.9.2022. 15 års anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg uppfylls 10.4.2016 10.4.2023. Anställningen upphör 31.12.2016 31.12.2023.
Rätten till semester för tiden 1.4–31.12.2016 1.4–31.12.2023 bestäms enligt § 5 mom. 2 punkt 2 eftersom den anställda 31.3.2016 31.3.2023 inte hade uppnått 15 års anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg
Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren var anställd hos kommunen eller samkommunen välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen 31.3 och då hade minst 10 år av anställningstid som avses i punkt 1, är längden på semestern 30 semesterdagar i stället för 28, förutsatt att den anställda tjänar in semester under 12 fulla kvalifikationsmånader.
I övriga fall bestäms längden på semestern enligt följande:
En anställd har 1.1.2023 överförts från en samkommun till ett välfärdsområde genom överlåtelse av rörelse. Anställningen varar
1.10.2017–30.9.2018
1.10.2017–31.3.2018
1.10.2022–30.9.2023. Semesterdagarna 1.10.2022–31.3.2023 bestäms enligt tabellen i §
5 mom. 2 punkt 3. Rätten till semester för tiden 1.4–30.9.2018 1.4–
30.9.2023 bestäms enligt § 5 mom. 2 punkt 2, eftersom anställningen när den upphör 30.9.2018 30.9.2023 har fortgått utan avbrott i ett år redan före det innevarande kvalifikationsårets slut 31.3.2019 31.3.2024.
mom. 3 En tjänsteinnehavares eller arbetstagares semester är alltid minst så lång som semesterlagen anger.
Bestämmelsen tillämpas inte på semesterersättningar. Jämförelseperiod är kvalifikationsåret och inte till exempel någon enskild kvalifikationsmånad.
mom. 4 En tjänsteinnehavare eller arbetstagare har rätt till 20 semesterdagar om den semester han eller hon tjänat in under ett fullt kvalifikationsår understiger 20 semesterdagar till följd av frånvaro på grund av arbetsoförmåga som beror på sjukdom, skada eller olycksfall eller frånvaro på grund av medicinsk rehabilitering.
olycksfall i avsikt att återställa eller bevara arbetsförmågan.
mom. 5 Rätten till semester enligt mom. 4 gäller inte för den tid som överstiger en frånvaro som fortgått utan avbrott i 12 månader. Kontinuiteten i en frånvaroperiod avbryts av sådana arbetsperioder som berättigar till en hel kvalifikationsmånad, dock inte av arbete under partiell sjukfrånvaro. Kontinuiteten avbryts inte heller av semester, familjeledigheter eller andra avbrott i tjänsteutövningen/arbetet.
Med partiell sjukfrånvaro avses deltidsarbete enligt 2 kap. 11 a § i arbetsavtalslagen och 26 § 2 mom. i lagen om kommunala tjänsteinnehavare tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden.
Huvudregel (i genomsnitt 5 arbetsdagar per vecka)
mom. 1 När semestern bestäms räknas som semesterdagar de i semestertiden ingående dagar vilka utan semestern skulle vara arbetsdagar som hör till den ordinarie arbetstiden, om inte något annat följer av mom. 3 2.
Förutsättningarna för tillämpning av § 6 mom. 1 och 3 2 avgörs vid den tidpunkt då semester eller en del av den ges.
Arbetstidsarrangemang som avviker från det vanliga
mom. 2 3 Om det i genomsnitt ingår fler eller färre än 5 arbetsdagar per kalendervecka i den ordinarie arbetstiden, inkluderas i semestertiden arbetsdagar och lediga dagar i samma proportion som annars, och semesterdagar åtgår under semestertiden enligt följande:
1 I en full kalendervecka ingår 5 semesterdagar.
Söckenhelg som förkortar arbetstiden
Bestämmelserna i § 6 mom. 3 2 tillämpas också när ingen ordinarie arbetstid har bestämts (t.ex. praktiserande veterinärer och läkare med befolkningsansvar) eller när arbetstiden varierar från vecka till vecka.
Förutsättningarna för tillämpning av mom. 3 2 avgörs vid den tidpunkt då semester ges. Om det alltså under den kalendervecka eller den utjämningsperiod i vilken semestern ingår eller under vilken semestern börjar eller slutar, utan semestern skulle ingå i genomsnitt fler eller färre än 5 i den ordinarie arbetstiden ingående arbetsdagar per kalendervecka, tillämpas bestämmelserna i mom. 3.
När mom. 3 2 tillämpas är det i allmänhet befogat att semestern om möjligt tas ut som fulla kalenderveckor eller som längre avsnitt under en utjämningsperiod så att arbetsdagarnas och de lediga dagarnas relativa andel är densamma som under arbetsperioderna. Under ofullständiga veckor kan det också bli nödvändigt med avrundningar. Utgångspunkten är att arbetstidsarrangemanget inte inverkar på semesterns längd. Till exempel är den längsta semestern räknat i semestertid alltid sammanlagt nästan 7,5 veckor (inkluderar inte arbetstidsförkortande söckenhelger).
Arbetsdagar i genomsnitt under en kalendervecka x semesterdagar
5
n | |||||||||||||
!----------------------------------------------- ledig vecka | |||||||||||||
Semesterns längd är 38 semesterdagar.
Eftersom semestern ska innehålla arbetsdagar och lediga dagar i samma proportion som annars, ska
Semesterperiod: | |||||
ledig vecka | arbet sveck a | ledig vecka | xxxxx xxxxx a | ledig vecka | = 10 arbetsdagar = 24 semesterdagar |
5 ad | 5 ad | ||||
↑ midsommarafton |
19 arbetsdagar ingå i semestertiden. Formeln är: 2,5: 5 x 38 = 19 Semestern förläggs till exempel på följande sätt:
ledig vecka | = 14 semesterdagar | |||
5 ad | 4 ad | tor | ||
↑ Semestern slutar |
→ |
Enligt formeln ovan ska 46 arbetsdagar ingå i semestertiden (6 : 5 x 38 = 45,6 ~ 46).
Under semesterperioden ges t.ex. 5 kalenderveckor, inklusive midsommarafton (29 arbetsdagar och 24 semesterdagar) och utanför semesterperioden t.ex. tisdag–söndag och två fulla kalenderveckor (17 arbetsdagar och 14 semesterdagar).
Arbetstiden har 1.1 ändrats från heltid till deltid (50 %) så att varannan vecka är arbetsvecka. Den anställda har rätt till 38 semesterdagar, varav 25 har tagits ut före 1.1 (5 veckors semester). Den semester som tas ut efter 1.1 (13 semesterdagar) inbegriper 7 arbetsdagar (2,5/5 x 13 = 6,5). På semester som tagits ut före 1.1 tillämpas § 6 mom. 1 och på semester som tagits ut efter
mom. 3 4 Om den ordinarie arbetstiden per dygn varierar med över 3 timmar i arbetstidsarrangemanget inkluderas i semestertiden arbetstid och ledig tid i samma proportion som annars. Detta gäller inte semester enligt § 7 mom. 2, § 8 mom. 2 och § 15 mom. 1 i arbetstidskapitlet och inte heller semester enligt § 1 mom. 2 i bilaga 18 underbilaga 4 till bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn) och § 1 mom. 2 i bilaga 4 till SH-avtalet (frånvaro/avbrott som planerats på förhand).
Avrundning
mom. 4 5 Ofullständiga dagar avrundas till närmaste heltal, varvid 0,5 avrundas uppåt. Om man i fråga om semestrar som hör till samma kvalifikationsår blir tvungen att avrunda semesterdelar två gånger
Semesterns tidpunkt och kontinuitet
Om det sammanlagda antalet semesterdagar för den anställda är mindre än 25 blir de dagar som överstiger 20 semesterdagar vintersemester. |
mom. 4 Både sommarsemestern och vintersemestern ska vara sammanhängande, om det inte med tanke på att arbetet ska hållas igång är nödvändigt att den del av sommarsemestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut vid en annan tidpunkt under semesterperioden i en eller flera delar.
mom. 5 Semestern får inte utan tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens samtycke förläggas till moderskaps- eller faderskapsledighet. Om semestern på grund av moderskaps- eller faderskapsledighet inte kan förläggas i enlighet med mom. 1–4 eller § 8 mom. 2 och 4 kan semestern tas ut inom sex månader efter att ledigheten tagit slut.
Om inget annat avtalas enligt § 8 mom. 2 ska semestern alltså tas ut senast 30.4 det år som följer på semesteråret, även om den anställda har till exempel prövningsbaserad tjänst- eller arbetsledighet, föräldraledighet, vårdledighet eller studieledighet. Ledigheten avbryts då för den tid semestern varar.
mom. 6 Semestern får inte fastställas så att den ordinarie arbetstiden under den tid tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren arbetar förändras väsentligt på grund av semestern.
Avsikten är att främja en jämlik behandling när semestrarna fastställs. Om den anställda normalt har 5 arbetsdagar i veckan från måndag till fredag och alla arbetsdagar i en kalendervecka är semesterdagar kan hela kalenderveckan bestämmas vara semestertid, dvs. semestern kan sluta på en söndag. I så fall åtgår 5 semesterdagar. Om den anställda kallas till arbete under lördag eller söndag, räknas 4 dagar under kalenderveckan i fråga som semesterdagar. I allmän arbetstid, byråarbetstid, periodarbetstid och arbetstid enligt bilaga 18 underbilaga 4 till bilaga 7 (Bestämmelser för tekniska sektorn) och bilaga 4 till SH-avtalet uppstår inte sådana problem på grund av bestämmelserna om mertids- och övertidsarbete under en avbruten vecka, arbetsperiod eller utjämningsperiod.
Schema över förläggningen av semester (§ 7, 8, 11)
1
Semester som arbetsgivaren fastställt (i säsongarbete 1.1–31.12)
1.1.20XX 31.12
30.9 1.10
sommarsem. vintersem.
2.5 30.9 1.10
1.1.20YY 31.12
30.4 30.9
30.4.
2
Genom överens- kommelse
1.1.
30.4. den del som
överstiger 10 dagar senast 30.9
3
Semester som flyttats p.g.a. arbetsoförmåga
’sommarsemester ’
a) i första hand
b) i andra hand *)
c) om semester inte kan tas ut senast 31.12.20YY: semesterersätt- ning
sommarsem.
2.5 30.9.
2.5. 31.12.
’vintersemester’’
a) i första hand
b) i andra hand
c) om semester inte kan tas ut senast 31.12.20YY: semesterersättn.
vintersem
1.10.
30.4.
vintersem.
2.5. 31.12.