Kågeröds Grisbolag AB Ombud: Stefan Fahlstedt Hudiksvallsgatan 5
Kågeröds Grisbolag AB Ombud: Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxx 0x
252 51 Helsingborg
Tillstånd enligt miljöbalken till djurhållande verksamhet, Svalövs kommun
Verksamhetskod enligt miljöprövningsförordningen (2013:251): 1.10-i IED-kod: 6.6b
Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Skåne lämnar med stöd av 9 kap. miljöbalken Kågeröds Grisbolag AB (559225-3552), nedan kallat sökanden, tillstånd till djurhållning på fastigheten Gödstorp 2:6 och del av Böketofta 10:1 i Svalövs kommun.
Tillståndet gäller för djurhållning med högst 6 050 platser för slaktgrisar i befintliga stallbyggnader och en ny stallbyggnad, placerad i huvudsak i enlighet med situationsplanen i bilaga 1.
Miljöprövningsdelegationen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet.
Postadress | Besöksadress | Bankgiro | Telefon | E-post |
000 00 Xxxxx | Xxxxxxxxxx 0 | 000000 | 010-224 10 00 vx | |
000 00 Xxxxxxxxxxxx | X Xxxxxxxxxxx 00 A | Telefax | www | |
000-000 00 00 |
Allmänt
1. Om inte annat framgår av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig enlighet med vad sökanden har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt uppgivit eller åtagit sig i ärendet.
2. Sanitärt toalettavloppsvatten från personalutrymme och motsvarande får inte hanteras tillsammans med flytgödseln. Detta villkor börjar gälla 12 månader efter att tillståndet tagits i anspråk.
Hantering av stallgödsel
3. Hantering av stallgödsel och fodermedel ska ske på sådant sätt att läckage och spill till omgivningen förebyggs och begränsas och så att olägenheter inte uppkommer för närboende eller miljön. Om eventuellt spill ändå uppstår ska detta tas om hand så snart som möjligt.
4. Reservkapacitet för lagring av stallgödsel motsvarande minst två (2) månaders gödselproduktion ska finnas inom verksamheten eller säkerställas genom skriftliga avtal.
5. Skriftliga avtal ska upprättas för avyttring av stallgödsel. De skriftliga avtalen ska omfatta hela den mängd stallgödsel som djurhållningen ger upphov till.
6. Innan förändringar sker av hanteringen av stallgödsel ska information lämnas till tillsynsmyndigheten.
Buller
7. Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå (Leq) utomhus vid bostäder än:
50 dB(A) dagtid helgfri måndag-fredag, kl. 06.00 – 18.00 45 dB(A) dagtid, lör-, sön- och helgdag kl. 06.00 – 18.00 45 dB(A) kväll kl. 18.00 – 22.00
40 dB(A) natt kl. 22.00 – 06.00
Den momentana ljudnivån utomhus vid bostäder får inte överstiga 55 dB(A) nattetid.
De angivna värdena ska kontrolleras genom mätning vid bullerkällorna (närfältsmätning) och beräkningar eller genom mätning vid berörda bostäder (immissionsmätning). Ekvivalentvärden ska beräknas för faktisk drifttid under de tidsperioder som anges ovan, dock minst en timme. Kontroll ska ske om tillsynsmyndigheten begär det.
Kemikalier och avfall
8. Kemiska produkter och farligt och icke-farligt avfall ska lagras och hanteras så att spill och läckage inte förorenar mark, yt- och grundvatten. Lagring av flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska ske på tät yta som är invallad eller försedd med annat motsvarande sekundärt skydd. Uppsamlingsvolymen ska motsvara minst den största enskilda behållarens volym plus 10 % av volymen av övriga behållare. Absorptionsmedel ska finnas tillgängligt för att spridning av förorening vid eventuellt läckage snabbt ska kunna förhindras.
Kontrollprogram
9. För verksamheten ska finnas ett aktuellt kontrollprogram. I kontrollprogrammet ska anges mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Kontrollprogrammet ska vara upprättat och kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten senast tre (3) månader efter tillståndet har tagits i anspråk.
Avveckling
10. Senast sex (6) månader innan verksamheten i sin helhet eller i någon väsentlig del slutligt avvecklas ska en plan för avveckling upprättas och lämnas till tillsynsmyndigheten. Planen ska minst omfatta omhändertagande av lagrade kemiska produkter och avfall, inklusive farligt avfall, samt förslag till undersökning av de föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till.
Miljöprövningsdelegationen överlåter åt tillsynsmyndigheten att vid behov besluta om ytterligare villkor avseende
− förändringar i hanteringen av stallgödsel,
− åtgärder för att minimera olägenheter på grund av lukt,
− hantering av släckvatten vid brandbekämpning
− kontroll av verkningar från verksamheten med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod, samt
− avveckling av hela eller delar av verksamheten.
Den med tillståndet avsedda verksamheten ska ha satts igång senast den senast fem
(5) år efter tillståndet har fått laga kraft annars förfaller tillståndet.
Sökanden ska meddela Länsstyrelsen Skåne och tillsynsmyndigheten när tillståndet tas i anspråk och verksamheten sätts igång.
Förordnande om tidigare tillstånd
När detta tillstånd tas i anspråk upphör det av Miljöprövningsdelegationen tidigare meddelade tillståndet (dnr 551-9704-98) att gälla.
Detta beslut får tas i anspråk när det har fått laga kraft.
Beslut om kungörelsedelgivning och hur man överklagar, se bilaga 2.
Innehållsförteckning
Förordnande om tidigare tillstånd 4
Bakgrund och ärendets handläggning 8
Sökandens ansökan om tillstånd 9
Xxxxxxxx, åtaganden och förslag till villkor 9
Beskrivning av verksamheten 10
Andra verksamheter på xxxxxxx 00
Beskrivning av miljökonsekvenser 14
Lokalisering och omgivningsförhållanden 14
Verksamhetens utsläpp till luft 16
Verksamhetens utsläpp till vatten 18
Sökandens bemötande av yttrandena 24
Miljöprövningsdelegationens bedömning 25
Påverkan på miljökvalitetsmål 25
Lokalisering och planfrågor 26
Miljökvalitetsnormer för vatten 27
Villkor 1 – det allmänna villkoret 29
Villkor 2 – hantering av sanitärt avloppsvatten 29
Villkor 3 – hantering av stallgödsel och fodermedel 30
Villkor 4 – reservkapacitet för gödsellagring 30
Villkor 5 – avtal för avyttring av stallgödsel 30
Villkor 6 – förändring av stallgödselhanteringen 31
Villkor 8 – kemikalier och avfall 31
Villkor 9 – kontrollprogram 31
Bakgrund och ärendets handläggning
Miljöprövningsdelegationen lämnade den 17 juni 2004 (dnr 551-9704-98) tillstånd enligt miljöskyddslagen för djurhållning omfattande högst 4 200 slaktsvinsplatser i befintliga stall på fastigheterna Gödstorp 2:6 och Böketofta 10:1 i Svalövs kommun.
Sökanden ansöker om tillstånd till djurhållning med 6 050 platser för slaktgrisar i befintliga stallbyggnader och en ny stallbyggnad. Ansökan föranleds av att sökanden vill utöka djurhållningen.
Samråd enligt 6 kap. miljöbalken har genomförts med tillsynsmyndigheten, kommunen, länsstyrelsen samt de övriga myndigheter, organisationer, enskilda och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten.
Verksamheten anges i 6 § förordningen om miljöbedömningar och ska därför antas medföra betydande miljöpåverkan.
En miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 35 § miljöbalken har tagits fram av sökanden.
Sökandens ansökan och miljökonsekvensbeskrivning har kungjorts enligt 6 kap. 40- 41 §§ miljöbalken.
Inga synpunkter har kommit in från allmänheten.
Miljöprövningsdelegationen har genomfört remissförfarande. Sökanden har beretts tillfälle att bemöta de yttranden som kommit in.
Sökandens ansökan om tillstånd
Xxxxxxxx, åtaganden och förslag till villkor
Sökanden har så som ansökan slutligen utformats yrkat att:
• tillstånd ska beviljas för att på fastigheten Gödstorp 2:6 och del av Böketofta 10:1 i Svalövs kommun driva anläggning med djurhållning med 6 050 platser för slaktgrisar i befintliga stallbyggnader och en ny stallbyggnad,
• anläggningen ges en huvudsaklig utformning enligt bifogad situationsplan,
• de föreslagna villkoren ska fastställas,
• miljökonsekvensbeskrivningen ska godkännas,
• tillståndet ska kunna tas i anspråk även om det överklagas, samt
• igångsättningstiden bestäms till fem år efter den tidpunkt ett tillstånd har fått laga kraft.
Sökanden beräknar att påbörja ombyggnationen direkt efter att tillståndet får laga kraft. Framtiden kan dock vara svår att överblicka. Sökanden anser därför att en igångsättningstid om fem år är motiverad.
Enligt sökanden föreligger inte något starkt allmänt eller enskilt intresse mot den ansökta verksamhetens tillåtlighet. Den ansökta verksamheten får vidare anses vara av sådan karaktär som vanligen bedrivs på landsbygden och inte kommer att orsaka olägenhet av betydelse för omgivningen. Med följd härav anser sökanden att det inte föreligger något hinder mot att kommande tillstånd får tas i anspråk utan hinder av att beslutet inte har fått laga kraft.
Sökanden har föreslagit följande villkor.
1. Om inte annat framgår av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad sökanden har angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt uppgivit eller åtagit sig i ärendet.
2. Ljud från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid andra bostäder än sökandens än 50 dBA, dagtid (kl. 06.00-18.00) mån-fre, 40 dBA nattetid (kl. 22.00-06.00) samtliga dygn samt 45 dBA övrig tid. Högsta momentana ljudnivå nattetid får inte överstiga 55 dBA. De angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras genom immissionsmätningar eller närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska kontrolleras då verksamhet pågår under de tider som framgår av villkoret. Kontroll ska ske när tillsynsmyndigheten anser att kontroll är befogad.
3. Stallgödsel ska, inom anläggningen, hanteras på sådant sätt att läckage och spill förhindras och så att olägenhet av betydelse för människors hälsa inte uppkommer.
4. Kemiska produkter och farligt avfall ska lagras så att spill och läckage inte kan nå avloppsledningar eller omgivningen. Förvaring av flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska ske på yta som är ogenomsläpplig för de aktuella ämnena, försedd med invallning eller annan konstruktion till skydd mot utsläpp samt i övrigt vara utformad så att nederbörd inte ansamlas.
5. För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I kontrollprogrammet ska anges mät- metoder, mätfrekvenser och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet ska finnas tillgängligt och kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten senast sex (6) månader efter det att tillståndet tagits i anspråk.
6. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör ska detta i god tid dessförinnan anmälas till tillsynsmyndigheten. Eventuella kemiska produkter och farligt avfall ska tas omhand på sådant sätt som tillsynsmyndigheten bestämmer. Verksamhetsutövaren ska vidare i samråd med tillsynsmyndig- heten utreda om verksamheten har givit upphov till föroreningar och i sådant fall också ansvara för att efterbehandling sker.
Nuvarande verksamhet
På Böketofta har det funnits grisar på olika sätt mycket länge. Djurhållningen med slaktgrisar drivs i stallbyggnader som byggdes på 70-talet. Den befintliga anläggningen har i dagsläget plats till drygt 4 000 grisar. Stallbyggnaderna har genomgått löpande renoveringar och förbättringar.
Andra verksamheter på platsen
På platsen drivs även andra verksamheter, med andra verksamhetsutövare. Verksamheterna på platsen drivs av Pugerup och Böketofta Jordbrukskompani AB (Jordbrukskompaniet), IGP på Söderåsen AB (IGP) och sökanden.
Jordbrukskompaniet driver växtodling på egna och arrenderade arealer. Totalt uppgår den brukade arealen till 1 357 ha åkermark. Odlingen har behov av växt- näring som inhämtas som organisk gödsel från djur samt mineralgödsel. Gödseln från slaktgrisarna förädlas i biogasanläggningen på platsen och får därmed en högre andel växttillgängligt kväve, blir mera homogen och tas snabbare upp av växtlig- heten. Gasen från biogasanläggningen används för att producera el. Grödor från växtodlingen hanteras i spannmålsanläggning på platsen och säljs som grisfoder till
IGP och sökanden. Halmen som bärgas från åkrarna förvaras av Jordbrukskompaniet och används i deras halmpanna för torkning av spannmål. Värme från halmpannan säljs även för att värma stallbyggnaderna. Jordbrukskompaniet äger vattentäkterna som används till grisarna. Förbrukning av vatten ingår i hyra av stallbyggnaderna som sökanden driver.
IGP driver, utifrån anmälan av C-anläggning till tillsynsmyndigheten, smågris- produktion som i första hand förser slaktgrisanläggningen på platsen med smågrisar. Anläggningen producerar ca 18 000 smågrisar per år. Merparten av smågrisarna föds vidare i angränsande slaktgrisstallar men ett antal säljs även till andra uppfödare.
Den gödsel som produceras lagras i flytgödselbehållare som är försedd med fast tak och har en volym om 4 000 m3. Gödseln överlåts till Jordbrukskompaniet efter pumpbrunn, lagras på platsen och används Jordbrukskompaniets växtodling. Denna gödsel används inte i biogasanläggningen. Foder och värme köps in från Jordbrukskompaniet.
Verksamhetsutövarnas ansvar är fördelat enligt följande.
Jordbrukskompaniet
• Halmlada.
• Spannmålstork och foderkök.
• Flytgödselbehållare för smågrisproduktion med volym 4 000 m3, hanterar gödsel från IGP på Söderåsen AB.
• Halmpanna (byggd 2010 efter anmälan till tillsynsmyndigheten).
• Biogasanläggning.
• Behållare för biogödsel med volym 4 000 m3.
• Behållare för biogödsel med volym 2 000 m3.
• Solenergianläggning.
• Borrad brunn, borrad 2014 med kapacitet 6 000 liter per timme.
• Borrad brunn, borrad 2014 med kapacitet 6 000 liter per timme.
IGP
• Stallbyggnader med smågrisproduktion med 560 suggor.
Sökanden
• Befintliga stallbyggnader för slaktgrisar.
• Nytt stall med ca 2 000 platser för slaktgrisar.
• Flytgödselbehållare 6 st a 600 m3. Dessa brunnar används inte för förvaring av gödsel.
Planerad verksamhet
Den planerade anläggningen kommer bestå av djurhållning i befintlig anläggning och ett nytt stall med ca 2 000 platser som byggs i anslutning till befintliga stallbygg- nader. Djurhållningen kommer att omfatta 6 050 platser för slaktgrisar. Driften består av att smågrisar levereras från IGP varannan vecka och finns i stallavdelningen där de växer i ca 15 veckor för att därefter transporteras till slakteri. Efter uttag av grisar städas och desinficeras avdelningen och torkas ut innan nya grisar sätts in.
Grisar sätts in var 16:e vecka, vilket innebär 3,25 omgångar per år.
Preliminärt kommer det nya stallet utformas med sju avdelningar där sex avdelningar har 200 platser och en avdelning 800 platser, totalt 2 000 platser. Driften av anläggningen kommer efter utökningen preliminärt drivas i åtta avdelningar där sex avdelningar har 752 platser, en avdelning har 707 platser och en som består av 800 platser. Utifrån preliminära skisser från leverantör av stallbyggnad kommer det nya stallet, beroende på vilken utfodringsutformning som väljs, ha dimension ca 27x90 meter eller 47x55 meter. Stallbyggnaden kommer därmed uppta en yta om ca 2 600–2 800 m2.
Stallbyggnaderna är uppvärmda där värme köps in från halmpanna som drivs av Jordbrukskompaniet. Byggnaderna är försedda med mekanisk ventilation.
Ventilationen är utbytt till modern ventilation i de befintliga stallbyggnaderna. Utfodring sker med våtutfodring där foderblandningen sker i foderkök i anslutning till spannmålstorken. Fodret baseras på spannmål och åkerbönor som i huvudsak odlas på omkringliggande åkermark och köps in från Jordbrukskompaniet.
På platsen för den planerade stallbyggnaden finns en branddamm som sökanden avser ta bort när verksamheten utvecklas. Borttagande av dammen kommer att prövas genom anmälningsförfarande med länsstyrelsen i särskild ordning enlig 11 kap. miljöbalken.
Den fysiska avgränsningen för verksamheten utgörs av området med stallbyggnader. Sökanden fokuserar på djurhållningen och hyr stallbyggnaderna där tillgång till dricksvatten ingår. Foder och värme köps in från Jordbrukskompaniet som även övertar den gödsel som produceras.
Jordbrukskompaniet sköter spannmålsanläggningen på platsen och säljer färdigt blötfoder till sökanden. Fodret blandas enligt recept från sökanden och pumpas från foderanläggningen till befintliga stallbyggnader och kommer pumpas vidare till det nya stallet. Även premixer och övriga fodertillsatser samt biprodukter förvaras och tillreds i foderanläggningen.
Samtliga befintliga stallbyggnader har flytgödselsystem med skrapor där gödsel skrapas kontinuerligt till en uppsamlingskulvert och därefter till en pumpbrunn som är integrerad med driften av biogasanläggningen, dit gödseln pumpas. Sannolikt kommer även det nya stallet att förses med utgödsling med skrapor så ett jämt flöde av färsk gödsel säkerställs i biogasanläggningen. Det nya stallet kommer preliminärt att integreras i det befintliga systemet med uppsamlingskulvert och pumpbrunn till biogasanläggningen eller med en egen pumpbrunn till biogasanläggningen.
Produktion av gödsel för den ansökta djurhållningen har beräknats i Jordbruks- verkets program VERA för 3,25 produktionsomgångar per år. Produktionen av gödsel beräknas öka från 10 849 m3 i dagens produktion till 16 186 m3 i planerad produktion. Behovet av lagringskapacitet kommer att öka från 9 041 m3 i dagens produktion till 13 489 m3 i planerad produktion.
All gödsel överlåts till Jordbrukskompaniet, och lagras i behållare som ingår i deras växtodling, för användning i deras biogasanläggning och därefter i deras växtodling. Gödsel är sökandes ansvar tills den har hamnat i uppsamlingskulvert där Jordbruks- kompaniet tar över ansvaret. Från uppsamlingskulverten hamnar gödseln i en pumpbrunn där den pumpas till biogasanläggningens mottagningsbrunn. Pumpar och pumpbrunn drivs av Jordbrukskompaniet. Det nya stallet kommer sannolikt att förses med en egen pumpbrunn. Jordbrukskompaniet tar över ansvaret för gödseln när den hamnar i pumpbrunnen.
Om situation skulle uppstå då Jordbrukskompaniet inte kan ta emot gödseln har sökanden tillgång till pumpbrunnarna för att flytta gödseln med tankbil eller traktordragen gödseltunna till brunnen som används av IGP. Flytt utförs i så fall av extern entreprenör. IGP har en dedikerad brunn på 4 000 m3 med fast tak som används för smågrisproduktionen. Denna behållare har överkapacitet på ca 600 m3 i förhållande till antalet grisar i IGP:s verksamhet. Gödselproduktionen enligt ansökan uppgår till ca 44 m3 per dygn, den kapacitet som finns i brunnen som IGP nyttjar är därmed betryggande för att även användas som reservkapacitet.
Biogödsel lagras i behållare på sammanlagt 13 600 m3 som ägs av Jordbrukskompa- niet. Tillgången till lagringskapacitet är god. Lagring motsvarande tio månaders produktion av gödsel säkerställs därmed genom lagring hos mottagaren av gödsel.
I sökandens anläggning ingår de gödselbrunnar som finns i anslutning till de befintliga stallbyggnaderna. Dessa kommer att finnas kvar utan att användas. När regnvattennivån blir hög kommer brunnarna att tömmas av Jordbrukskompaniet och spridas på åkermark.
Sökanden har ansökt hos Länsstyrelsen (dnr 605-41273-2021) om dispens enligt 9 § förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket från kraven på lagrings- kapacitet i 6 § samma förordning.
Sanitärt avlopp hanteras tillsammans med flytgödseln idag och genomgår i normalfallet bearbetning i biogasanläggningen, därför anser sökanden i första hand att denna hantering är acceptabel. I andra hand finns möjlighet att inrätta en avloppsanordning, utifrån ansökningsförfarande i särskild ordning med Söderåsens Miljöförbund, efter en tidsperiod om 12 månader efter den tidpunkt då ett tillstånd tas i anspråk.
Jordbrukskompaniet driver växtodling på egen och arrenderad åkermark. Totalt uppgår arealen för växtodling till 1 357 ha. Den ansökta djurhållningen inklusive den gödsel som Jordbrukskompaniet köper in från IGP räcker till att förse 663 ha åkermark med gödsel. Det finns därmed betryggande avsättning för den gödsel som produceras.
Beskrivning av miljökonsekvenser
Lokalisering och omgivningsförhållanden
Verksamheten bedrivs på landsbygden i Svalövs kommun, intill gränsen till Bjuvs kommun. Tätorterna Kågeröd, Ekeby och Billesholm finns på avstånd om 3–5 km från anläggningen. Omgivningarna utgörs av ett produktionslandskap med växtodling, skog och verksamheter med djurhållning. I omgivningarna finns även spridd bostadsbebyggelse. Landskapet är något brutet med inslag av åkerholmar och ridåer i åkerlandskapet.
Den planerade verksamheten omfattas inte av någon detaljplan. Av gällande översiktsplan för Svalövs kommun framgår att Svalövs tätort är starkt präglat av sitt omgivande jordbrukslandskap. Kommunen verkar för ett långsiktigt hållbart jordbruk där jordens och vattnets kvalitéer inte försämras. Svalövs kommun ser positivt på ersättningsbyggnader på etablerad tomt och bebyggelse på redan ianspråktagen mark. Kommunen verkar vidare för att befintliga näringsverksamheter på landsbygden ska kunna utvecklas och bör kunna tillåta dessa att utvidga sin verksamhet. Vid planering av nya miljöstörande verksamheter är det viktigt att undvika att lokalisera dessa i närheten av alla typer av befintlig eller framtida bebyggelse såväl som värdefulla natur- och kulturmiljöer. Sammanfattningsvis kan konstateras att den nu planerade utökningen av befintlig djurhållning på platsen är förenlig med gällande översiktsplan för kommunen.
Verksamheten har få boende i det direkta närområdet. De två närmaste bostäderna som ligger 300–400 meter från anläggningen ägs av Jordbrukskompaniet. Övriga redovisade bostäder ligger 450–700 meter från anläggningen. Avståndet till en bostad blir ca 70 meter kortare när det nya stallet uppförs, jämfört med 650 meter idag. Övriga bostäder har oförändrat avstånd mellan bostad och anläggningen.
Vid jämförelse med nollalternativet, det vill säga att inget stall byggs, kommer smågrisar även fortsättningsvis transporteras bort från anläggningen till annan uppfödare av slaktgrisar. Anläggningen på platsen kommer inte att utvecklas i takt med hur smågrisproduktionen har utvecklats med fler överlevande smågrisar per suggplats. Långsiktigt kommer utvecklingen av platsen att stagnera och utrymmet för förbättrande investeringar att krympa. Platsen har optimala förutsättningar att bedriva en resurseffektiv utveckling med uppfödning av slaktgrisarna. Det finns få anläggningar med motsvarande tillgång till infrastruktur i form av biogasanläggning, solceller, biobränsle, satellitbrunnar för gödsel och lokalt odlat foder.
Om utbyggnad inte skulle ske kommer ammoniakutsläppet bli oförändrat på denna plats och antalet transporter av gödsel skulle bli något lägre. Eftersom smågrisarna i stället behöver födas upp på annan plats kommer ammoniakutsläppet att ske på annan plats och så även gödselhanteringen. Utsläpp av ammoniak kommer därför vara oförändrat totalt sätt.
Om gödselproduktionen inte ökar inom anläggningen behöver annan gödsel, troligtvis biogödsel från extern biogasanläggning att transporteras till den satellitbrunn som finns söder om anläggningsområdet. Dessa transporter skulle addera 50–75 lastbilar, dvs 100–150 transportrörelser i området.
Ytan som behövs för att uppföra det nya stallet uppgår till ca 3 000 m2. Om utökningen skulle uppföras på helt annan plats skulle tillkommande yta behövas för att lagra gödsel, foder och för logistik. Ytan skulle då uppgå till ca 1–1,5 ha. Om hela den ansökta driften skulle ske på helt ny plats behövs en areal om minst 3 ha. En exploatering av en ny anläggning för det sökta antalet slaktgrisar är förknippat med en kostnad om 50–60 miljoner SEK. Det är därför inte rimligt att basera en lokalise- ringsutredning på ett scenario där hela anläggningen lokaliseras till en ny plats.
Sökanden har undersökt en möjlig alternativ lokalisering för ett tillkommande stall som har plats för ca 2 000 slaktgrisar. Genom att uppföra detta stall med några färre platser blir det inte tillståndspliktig utan kan prövas enligt miljöbalken som anmälningspliktig verksamhet av tillsynsmyndigheten. Platsen finns ca en km norr om anläggningen med mer än 500 meters avstånd till bostäder. Transportavståndet från den befintliga anläggningen är ca 2 km. Placeringen sker på åkermark utan
befintlig infrastruktur. Om ny plats tas i anspråk för utökningen behövs ca 1–1,5 ha yta för att uppföra stall, gödselbehållare, foderhantering, uppvärmning och yta för logistik. Sammantaget är denna alternativa lokalisering möjlig och finns på betryggande avstånd till bostäder. Transporter kommer dock att ske genom Böketofta gård, som bebos av hyresgäster till Jordbrukskompaniet. Alternativet leder även till fler transporter i närområdet av smågrisar och gödsel, uppförande av ny infrastruktur i form av el, vatten, uppvärmning, foderhantering och att jordbruksmark tas i anspråk.
En alternativ plats för nytt stall inom befintligt anläggningsområde har också undersökts. Utökningsplanerna började med att Jordbrukskompaniet undersökte en plats väster om IGP, nära spannmålsanläggningen och foderköket. Platsen finns delvis på åkermark och påverkar ett biotopskyddat objekt, en stenmur, vilket föranledde en dispensansökan enligt 7 kap. miljöbalken. Under dispensärendets gång fick jordbrukskompaniet upp ögonen för den nu aktuella platsen och man valde att gå vidare med den istället.
Riksintressen och andra områdesskydd
Området norr om anläggningen omfattas av riksintressen för friluftsliv och natur- vård, knutna till värden på Söderåsen. Avstånd till riksintressen för naturvården är ca 1,3 km och till friluftslivet är avståndet ca 3,3 km. På grund av det goda avståndet mellan områdena med skydd och den ansökta anläggningen bedömer sökanden att det saknas förutsättningar för att den ansökta verksamheten ska ha möjlighet att orsaka påtaglig skada på de utpekade områdena med riksintressen. I omgivningen saknas områden som med skydd enligt 7 kap. miljöbalken såsom Natura 2000- områden och naturreservat.
I området runt anläggningen finns registrerade fornlämningar i form av hägnads- system. Inga befintliga fornminnen berörs av den planerade verksamheten.
Anläggningen består av befintlig byggnation och ett nytt stall. Anläggningen har begränsad insyn från allmänna vägar och bostäder. Byggnadskomponenterna på anläggningen har en utformning som är typisk för en jordbruksbyggnad med djurhållning. Anläggningen kan därför inte anses ha en negativ påverkan på landskapsbilden i området.
Verksamhetens utsläpp till luft
Kväveförluster i form av ammoniak sker i varierande omfattning från verksamheter med djurhållning. De huvudsakliga källorna till utsläppen är från stallbyggnader, gödsellager och vid spridning av gödsel i växtodling.
Det inhysningssystem som används har betydelse för hur mycket ammoniak som avgår från stallet. Enligt slutsatser om bästa tillgängliga teknik för intensiv uppfödning av fjäderfä och gris (European Commission, 2017) resulterar frekvent utgödsling med skrapor i en reduktion av ammoniakförlusten i stallet med 40–50 % jämfört med referenssystemet och är en av de tekniker som anses vara BAT.
Verksamheten kommer drivas aktivt för att optimera foderstatens råproteinhalt och proteinets nedbrytbarhet. Sökanden kommer ta hjälp av foderrådgivare för att bestämma foderstat till djuren utifrån vilken fas i tillväxten de befinner sig.
Fodereffektiviteten kommer att följas upp i enlighet med BAT-slutsatser över foderstyrning avseende utsöndrad mängd fosfor och kväve.
Ammoniak kan i olika omfattning avgå vid lagring av gödsel. Enligt slutsatser om bästa tillgängliga teknik utgör täckning av flytgödselbrunnar BAT. De lagringsplatser som finns på platsen är täckta med fasta tak. Förvaringen sker därmed utifrån det som anges utgöra bästa tillgängliga teknik enligt BAT-slutsatesena.
Sökanden har beräknat utsläppet av ammoniak från den planerade verksamheten i Jordbruksverkets program VERA. Beräkningarna baseras på djurantal och fasta schabloner som grundas på en standardfoderstat och inte tar hänsyn till inhysningssystem. Enligt beräkningarna kommer ammoniakförlusten från stall att öka med 3 082 kg NH3/år, Från 6 100 kg NH3/år i dagens produktion till 9 182 kg NH3/år i planerad produktion. Ammoniakförlusten från lagring kommer att öka från 659 kg NH3/år till 921 kg NH3/år, men ökningen kommer inte att belasta anläggningen eftersom den ökade lagringen kommer att ske i satelitbrunnar och inte på anläggningen. Det råder viss osäkerhet över hur väl schablonvärdena speglar den verkliga driften. Schablonerna baseras på utredningar som är genomförda under 90- talet med de stallbyggnader som användes vid det tillfället. Sökanden väljer dock att redovisa värdena ur beräkningsprogrammet utan att korrigera för driften av verksamheten. Det kan dock konstateras att ett nybyggt stall med bra stallklimat och släta ytor som är lätta att hålla torra har lägre ammoniakförluster än äldre stallbyggnader. Den redovisade utökningen av stallförlusterna är därför väl tilltagen.
Utifrån vad som framgår av rapporten Förslag till åtgärdsprogram för att reducera ammoniakavgången i jordbruket (Jordbruksverket 1997) kommer hälften av mängden ammoniak som avgår från anläggningen deponeras inom 50 km och därmed kunna utgöra påverkan på omgivningen. Om man antar att ammoniak- förlusten från anläggningen i huvudsak sker inom en sektor som motsvarar
ca 90 grader i den dominerande vindriktningen, från sydsydväst, kommer depositionen ske inom en yta av ca 50 000 ha. Det är inte sannolikt att mängden ammoniak fördelas jämnt över hela ytan, det är inte heller sannolikt att all deposition sker inom den angivna sektorn, men exemplet kan användas för att resonera över hur stor yta en ammoniakavgång från anläggningen kan fördelas över.
Bakgrundsvärdet för kvävenedfall i området är 9,8 kg N per ha (VERA, 2020). Bakgrundsvärdet innebär en tillförsel om ca 490 000 kg kväve på ytan enligt exemplet ovan. Sökandes utökning motsvarar ett bidrag med ca 1 270 kg kväve på denna yta (baserat på ca 3 082 kg NH3) bör därför anses vara försumbart.
Sökanden har valt tekniker och genomfört försiktighetsmått för att minimera utsläpp av ammoniak, växthusgaser och luktande ämnen som får anses vara i linje med bästa tillgängliga teknik. Sökanden anser att dessa är tillräckliga för den ansökta verksam- heten, och motsvarar det som betraktas som bästa möjliga teknik inom branschen.
Hantering av gödsel och djur kan ge upphov till lukt i omgivningen. Anläggningen kommer ha ett väl fungerande stallklimat. Gödsel förvaras under fasta tak när den lagras i flytgödselbrunnarna på och kring anläggningsområdet. Det kommer sannolikt att inträffa tillfällen då djurhållningen kommer att bidra med lukt i omgivningen. Närmaste bostäder finns på väl tilltaget avstånd från anläggningen. Jordbrukskompaniet avser föra dialog med grannar om synpunkter kommer in på störningar på grund av lukt i omgivningen och därefter hantera eventuella åtgärder i samverkan med verksamheterna som hyr stallbyggnaderna på platsen. Sammantaget bör driften av anläggningen inte bidra till att olägenhet av betydelse på grund av lukt uppstår hos boende i omgivningen.
Verksamhetens utsläpp till vatten
Dagvatten består framför allt av vatten från stallbyggnadens tak och från dränerande/avskärande dike som leder bort ytligt markvatten. Vatten från tak och dränering leds via öppna diken till kulvert som ingår i befintligt dikningsföretag.
Avledningen av dagvatten från anläggningsområdet har fungerat under flera decennier och förväntas fungera väl även framöver. Dagvatten från området leds bort redan idag och mängden vatten som leds bort på grund av denna ansökan kommer inte att skilja sig från dagens drift i någon betydande omfattning. Risken att dagvattnet kan förorenas av gödsel är näst intill obefintligt eftersom pumpning till biogasanläggningen sker i ett slutet system. Dagvatten avleds via öppna diken till Gödstorp-Simmelsberga dikningsföretag från 1950. Detta dikningsföretag övergår i Hagbergalund, Billaskog, Horsahus under Boserups Fideikommiss samt Böketofta Gods dikningsföretag från 1907 för att senare ansluta till Vege å.
Verksamheten ligger inom Södra Östersjöns vattendistrikt i Vege å huvudavrinnings- område. Området avvattnas till vattenförekomsten Vege å: Hallabäcken-Källa (SE620817-380775). Vattenförekomsten har måttlig ekologisk status baserat på kvalitetsfaktorerna fisk respektive näringsämnen (VISS, 2020). Kemisk status uppnår ej god status. Miljökvalitetsnorm för vattenförekomsten innebär att god ekologisk status ska uppnås år 2033. Miljökvalitetsnorm för kemisk status innebär att god kemisk ytvattenstatus ska uppnås med undantag för bromerad difenyleter och
kvicksilver samt kvicksilverföreningar. Sökanden bedömer att verksamheten inte har möjlighet att påverka kvalitetsfaktorn fisk negativt, att dagvatten som lämnar anläggningen består av regnvatten från tak och därmed inte bidrar till de höga halter av näringsämnen som finns i vattenförekomsten, samt att verksamheten inte har någon beröring med de ämnen som bidrar till ej god kemisk status.
Verksamheten finns även över en grundvattenförekomst i sedimentärt berg, Kågeröd (SE619821-133086). Vattenförekomsten har god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. Miljökvalitetsnorm för vattenförekomsten innebär att god kemisk och kvantitativ status ska bibehållas.
Vatten som betraktas som nedsmutsat utgörs av tvättvatten från tvätt av stallarna. Detta vatten leds till flytgödselsystemet och hanteras på samma sätt som flytgödseln. Mängden tvättvatten som produceras ingår i den redovisade mängden gödsel.
Vattenanvändning
Grisarna får sitt dricksvattenbehov tillgodosett dels genom våtfodret som innehåller drank, vassle och vatten dels genom dricksvattenautomater. Efter avslutad omgång tvättas avdelningen med högtryckstvätt. Vattenförbrukningen kommer att öka med ca 13 m3 per dygn och uppskattas i planerad verksamhet till 39 m3/dygn i normalfallet och till 41,5 m3/dygn de dagar tvätt av tom avdelning sker.
Dricksvatten tillhandahålles genom arrendekontrakt med Jordbrukskompaniet och hämtas ur två befintliga borrade brunnar. Vatten pumpas till stallbyggnaderna, till en bufferttank varifrån sedan vattnet pumpas till de olika stallavdelningarna. Ansvaret för vattnet övergår till sökanden när det hamnar i bufferttanken. Det kommer installeras en vattenmätare där vattnet övergår till sökanden.
Brunnarna används i dagens drift av anläggningen. Utifrån erfarenheter från dessa brunnar har den riklig kapacitet att leverera vatten. När driften ändras så att antalet platser för grisar utökas kommer vattenbehovet att öka med ca 13 m3 per dygn till 46,2–48,2 m3 per dygn för det totala uttaget ur brunnarna, när alla förbrukare av vatten är inräknade. Utifrån uppgifter från SGU besitter platsen goda uttagsmöjlig- heter i sedimentberg. Mediankapaciteten är 2 000–6 000 l per timme, ca 50–
120 m3 vatten per dygn. Enligt brunnsregistret har de borrade brunnarna en kapacitet om 6 000 liter per timme per brunn och därmed i det högre intervallet av kapaciteten i berggrunden. Avståndet mellan uttagsbrunnarna och andra närliggande borrade brunnar är mellan 400 och 800 meter. De borrade brunnarna är försedda med stålrörsfodring till berggrunden vilket minimerar risken för påverkan på akvifer i jordlager och därmed grävda brunnar i omgivningen. Sammantaget är bedöm- ningen att vattenuttaget inte påverkar allmänna eller enskilda intressen eller möjligheten att ta ut vatten hos vattenförbrukare i omgivningen. Vattenuttaget behöver därför inte prövas särskilt utifrån miljöbalkens vattenkapitel.
Energianvändning
Energitillförsel till stallarna består av värmeenergi från Jordbrukskompaniets biogasanläggning och halmpanna. Energiåtgången i dagens drift är ca 400 000 kWh värme. I den utökade driften beräknas det totala värmebehovet uppgå till
ca 520 000 kWh värme. Framför allt finns värmebehov när stallavdelning ska torkas ut efter tvätt och när djuren är små. De befintliga stallbyggnaderna har uppvärmning med värmerör på väggarna och stallbyggnaderna har optimerats genom isolering och frekvensstyrda fläktar, vilka ger en anpassad ventilation och därmed optimering av värmebehovet. Detta är de insatser som är möjliga att göra i ett befintligt stall som är konstruerat på detta sätt. Det nya stallet kommer ha modern isolering i golv, väggar och tak samt golvvärme. Även detta stall förses med frekvensstyrd ventilation. Det nya stallet beräknas ha 30 % lägre energiförbrukning per djurplats.
Verksamheten förbrukar energi i form av el till anläggningens ventilation, belysning, för utgödsling och för att distribuera foder till djuren. Elförbrukning uppgår idag till ca 320 000 kWh. Den utökade driften förväntas medföra en elförbrukning om
ca 420 000 kWh. De energibesparande åtgärder som tillämpas är energisnål belysning (byter succesivt ut till LED-belysning i de befintliga stallarna och förser det nya med LED-belysning) samt frekvensstyrd ventilation. Det kan även tilläggas att den sammanlagda elförbrukningen från verksamheterna på platsen uppgår till ca 760 000 kWh och produktionen av el med solpanelerna uppgår till ca 450 000 kWh per år samt i biogasmotorn ca 400 000 kWh per år. Efter utökning av slaktgrisarna beräknas produktionen av el från biogasen uppgå till ca 600 000 kWh.
Anläggningarna på platsen producerar därmed mer el än vad som förbrukas och efter utökningen av grisarna kommer en större mängd el kunna exporteras till andra elanvändare, i ett elområde med underskott på egenproducerad elkraft.
Kemikalier och avfall
I verksamheten används ett fåtal kemiska produkter som desinfektionsmedel, märkspray till grisarna, medel för bekämpning av råttor i betesstationer samt ogräsmedel. Sökanden kommer att välja dessa produkter i samråd med rådgivare och leverantörer. Produkter väljs och alternativa metoder undersöks så att nödvändiga egenskaper erhålls och så att påverkan på människors hälsa och miljön blir så liten som möjligt. Sökanden anser att den planerade verksamheten uppfyller ställda krav enligt produktvalsprincipen. Alla produkter förvaras i sökandens kemikalieförråd, ett låst utrymme med tätt golv, utformat så att spill/läckage kan samlas upp utan att rinna vidare.
I verksamheten uppkommer få avfallsfraktioner. De fraktioner som kan förväntas utgörs av kadaver och tomdunkar från desinfektionsmedel och sprayflaskor för märkfärg som hämtas av avfallsbolag. Det avfall som uppkommer samlas i avfallsbod som finns intill IGP:s anläggning. Jordbrukskompaniet har abonnemang på
avfallshämtning. Kadaver samlas i skopa med lock utanför sökandes stall. Skopan kopplas till lastmaskin och körs till kadavercontainer. Containern används gemensamt av IGP och sökanden. Jordbrukskompaniet har abonnemanget på hämtning av kadaver.
Transporter
Verksamheten är förknippad med transporter till och från anläggningen. Mängden transporter hålls nere genom att smågrisar som sätts in i stallarna endast transpor- teras internt inom anläggningsområdet liksom en stor del av fodret. Vissa foderkomponenter transporteras till anläggningen, dessa utgörs framför allt av drank, och tillskottsfoder med mineraler och balansering av aminosyror. Övriga insatsvaror är bränsle för uppvärmning och strö till djuren, vilka består av halm som hämtas från Jordbrukskompaniets åkermark i omgivningen. Uttransporter sker främst av flytgödsel och slaktdjur, men även av kadaver och avfall.
Transporterna till och från den planerade verksamheten kommer att öka med ca 100 st. Samtidigt innebär den utökade slaktgrisuppfödningen ett minskat antal uttransporter från smågirsuppfödningen och växtodlingen på platsen. Alla transporter sker med lastbil och antalet transporter per år beräknas till 505 st. Antalet transportrörelser som är förknippade med verksamheten kommer därmed uppgå 1 010 st per år vilket motsvarar ca 2,8 per årsmedeldygn. Transporter kommer i huvudsak att ske norrut från anläggningen på väg 1173 till väg 109 där merparten av transporterna sedan sker österut.
Buller
De ljudkällor som finns är ljud från ventilation och ljud från grisarna i stallet. Agellus Miljökonsulter har låtit utföra bullermätningar vid andra grisstallar. Utifrån dessa mätningar kan det konstateras att ljudnivåerna är låga i omgivningen. Som exempel kan en gård med 4 190 grisar och äldre stallbyggnader med renoverad ventilationsutrustning liknande det som finns på sökandes anläggning idag användas. Mätning genomfördes utifrån SNV meddelande 6/1984 ”metod för immissions- mätningar av externt industribuller”. Mätpunkterna fanns ca 100–500 meter från anläggningen. Ljudnivåerna uppgick vid mättillfället till 30–32 Leq dB(A).
Ljudnivån från det nu aktuella stallet bedöms vara jämförbart med exemplet ovan. Ljudnivån är så pass låg att den inte har fysisk möjlighet att bidra till ljudnivåer, eller addera kumulativa ljudnivåer, vid bostäder i omgivningen som överstiger de som anges i förslaget till villkor, även när anläggningen är utbyggd enligt ansökan.
Risk och säkerhet
Sökanden kommer att arbeta fram en beredskapsplan för olyckshändelser, läckage och spill genom egenkontroll för verksamheten och genom miljöledningssystem
enligt BAT-slutsatserna. Detta material finns i dagens drift för verksamheten och kommer att anpassas för den utökade driften.
Vid den befintliga delen av anläggningen finns sex flytgödselbrunnar som står i förbindelse med stallbyggnaderna. Vid händelse av brand eller olyckshändelse inomhus i stallbyggnaderna finns möjlighet att samla upp släckvatten i dessa utan att det leds vidare till vattenförekomst. Gödselkulverten mynnar i gödselbrunnen, vilket är lägsta punkten i systemet, och om högt flöde av släckvatten skulle uppstå i stallbyggnad kommer vattnet att rinna ned till gödselbrunnen för vidare hantering beroende på dess innehåll av förorenande ämnen.
Miljömål
Verksamheten berör miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö. Sökanden bedömer att den ansökta verksamheten inte kommer att påverka miljömålen på ett negativt sätt.
Sökanden har gjort en utredning som omfattar statusrapportens steg 1-3. Slutsatsen är att inga av de farliga ämnena som hanteras inom verksamheten är av tillräckligt stor mängd eller av tillräcklig toxicitet för att ämnena under de omständigheter som gäller i den befintliga och den planerade verksamheten ska kunna förorsaka en förorening av betydelse för mark och grundvatten. Sökanden bedömer därmed att en statusrapport inte behöver upprättas.
Verksamheten omfattas av Industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU). Sökanden har redovisat hur verksamheten uppfyller BAT-slutsatserna som gäller för intensiv uppfödning av fjäderfä eller gris. BAT-AEL för utsläpp av ammoniak till luft från varje grisstall uppfylls i nuvarande verksamhet.
Länsstyrelsen Skåne
Länsstyrelsen har tillstyrkt ansökan om tillstånd under förutsättning att villkor avseende reservkapacitet för gödsellagring föreskrivs enligt Länsstyrelsens förslag och har anfört bl.a. följande.
Eftersom sökanden är beroende av andra verksamhetsutövare för att omhänderta stallgödseln, finns det en risk att stallgödseln inte kan omhändertas på ett miljömässigt acceptabelt sätt vid en situation då gödsel inte kan tas emot vid biogasanläggningen. Länsstyrelsen anser att sökanden ska ha reservkapacitet för tillfällig lagring av stallgödsel som de har egen rådighet över. Länsstyrelsen har föreslagit ett villkor om att reservkapacitet för lagring av stallgödsel motsvarande minst två (2) månaders gödselproduktion ska finnas inom verksamheten.
Länsstyrelsen har även föreslagit villkor om bland annat att sanitärt avloppsvatten ska ledas till en godkänd anläggning, att tvätt- och spolvatten ska ledas till tät behållare, att skriftliga avtal ska upprättas för avyttring av stallgödsel samt att information ska lämnas till tillsynsmyndigheten innan förändringar sker av hanteringen av stallgödsel eller tvätt- och spolvatten.
Söderåsens Miljöförbund
Söderåsens Miljöförbund har tillstyrkt ansökan och anser att ytterligare villkor ska föreskrivas enligt följande.
- Förändringar i redovisad gödselhantering ska redovisas till och godkännas av tillsynsmyndigheten.
- Förändringar i redovisad ansvarsfördelning mellan olika verksamhetsutövare inom området på Gödstorp 2:6 och del av Böketofta 10:1 ska redovisas till och godkännas av tillsynsmyndigheten.
- Avloppsvattnet från verksamhetens personalutrymmen får inte hanteras tillsammans med flytgödseln. Detta gäller 12 månader efter att tillståndet tagits i anspråk.
- Sökanden ska årligen inkomma till tillsynsmyndigheten med värden över energianvändningen både totalt och som nyckeltal, samt även fördelat på energislag. Vid större förändringar av nyckeltalen ska möjliga orsaker redovisas. Redovisningen ska inkomma i samband med miljörapporten senast den 31 mars varje år.
Trafikverket
Trafikverket har inga synpunkter på att tillstånd beviljas.
Sökandens bemötande av yttrandena
Sökanden har anfört bl.a. följande.
Den av länsstyrelsen nu föreslagna kapaciteten, om att lagra gödsel som motsvarar två månaders produktion av gödsel, innebär att egen kapacitet om 2 698 m3 behöver finnas inom verksamheten. Länsstyrelsen anger inte om denna kapacitet fysiskt behöver finnas på anläggningsområdet eller om den kan finnas på annan plats. De befintliga, äldre, gödselbrunnarna har en volym om 600 m3 vardera. För att nå den kapacitet länsstyrelsen föreslår behöver fem av dessa äldre brunnar renoveras, brunnar som sannolikt aldrig kommer att användas. Det kan inte anses vara miljö- mässigt motiverat eller skäligt att kräva att driften av verksamheten är beroende av att dessa fem gödselbrunnar renoveras. Det saknas därutöver plats på anläggnings- området för att bygga en ny brunn med kapacitet att lagra minst 2 698 m3, en sådan lösning är därmed inte tekniskt möjlig. Sökanden har inhämtat avsiktsförklaring om att nyttja ett lager för flytgödsel i samma kommun. Avsiktsförklaringen innebär att 2 700 m3 gödsel kan lagras i gödselbrunn som finns i Wrams Gunnarstorp Gods AB:s växtodling.
Gödselhanteringen på platsen innebär att gödseln överlåts till Jordbrukskompaniet för att producera biogas och biogödsel som lagras i gödselbrunn om 4 000 m3 på platsen. I händelse av att Jordbrukskompaniet drabbas av driftsstörning i biogas- anläggningen finns fortfarande gödselbrunnen om 4 000 m3 att nyttja för att lagra gödseln. Mot bakgrund av hur gödselhanteringen på platsen bedrivs anser sökanden att betryggande buffertkapacitet finns tillgänglig, dels genom tillgänglig kapacitet i befintliga lager på platsen som drivs av IGP och Jordbrukskompaniet och i lager genom upprättad avsiktsförklaring. Sökanden yrkar att länsstyrelsens förslag till villkor stryks då det saknas behov för att föreskriva villkoret samt att länsstyrelsens förslag delvis är en produkt av felaktiga interna uppgifter och vidare att villkoret riskerar bli så ingripande att det utgör hinder för driften av verksamheten på platsen.
Sökanden anser att Länsstyrelsens föreslagna villkor avseende tvätt- och spolvatten ska strykas då det är uppenbart onödigt. Förslaget bygger på ett missförstånd över hur stallbyggnader med flytgödsel fungerar. När en avdelning tvättas hamnar tvättvattnet i gödselkulvertarna, precis som gödseln när det finns djur i stallet.
Tvättvattnet hanteras därmed på samma sätt som gödseln, där det leds till en pumpbrunn och pumpas till biogasanläggningen, vilket även framgår av ansöknings- handlingarna. Det finns inte, och kommer inte finnas, någon särskild behållare för tvättvatten inom verksamheten.
Sökanden anser att villkor avseende sanitärt avloppsvatten, som föreslagits av Länsstyrelsen respektive miljöförbundet, enbart ska omfatta avlopp från toalett, vilket är det som avses med det vägledande avgörande länsstyrelsen hänvisar till.
Miljöprövningsdelegationens bedömning
Miljöprövningsdelegationen bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken och att den utgör ett tillräckligt underlag för att göra en samlad bedömning av den planerade verksamhetens inverkan på miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser.
Miljöprövningsdelegationen anser att miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas och att miljöbedömningen kan slutföras.
En statusrapport tas fram i ett stegvis förfarande och sökanden har utrett steg 1-3 enligt Naturvårdsverkets vägledning om statusrapporter Rapport 6688 från juli 2015. Miljöprövningsdelegationen bedömer att den utredning som gjorts visar att risken är liten för att verksamheten medför föroreningsskada inom de områden där den avses att bedrivas och att det därför inte krävs någon statusrapport enligt 1 kap. 23 § andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250).
Prövningens omfattning
Prövningen omfattar endast sökandens djurhållande verksamhet, inom verksamhetsområdet som markerats på situationsplanen, bilaga 1.
Eftersom stallgödsel överlåts till annan mottagare direkt vid utgödsling, och sökanden har beviljats dispens från kraven på gödsellagring i förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, ingår inte lagringsutrymmen för stallgödseln i prövningen. Om dispensen upphör att gälla är det emellertid förordningens krav om lagringskapacitet som ska gälla.
Eftersom vatten och värme köps in från fastighetsägaren ingår inte verksamheten med grundvattenuttag och förbränning i halmpanna i prövningen. Om påverkan på enskilda eller allmänna intressen uppstår på grund av vattenuttaget får detta hanteras inom ramen för tillsynen mot vattenuttagets verksamhetsutövare.
Påverkan på miljökvalitetsmål
Miljökvalitetsmålen ska tjäna som vägledning i enskilda prövningar vid avgörandet av vilka miljöstörningar som bör föranleda hänsynstaganden i form av begränsningar, försiktighetsmått och skyddsåtgärder m.m.
Mot bakgrund av vad som anges i miljökonsekvensbeskrivningen och vad som i övrigt framkommit under handläggningen bedömer Miljöprövningsdelegationen att den ansökta verksamheten riskerar att försvåra uppnåendet av miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Miljöprövningsdelegationen finner därför skäl att särskilt uppmärksamma följande frågor: Utsläpp till luft.
Lokalisering och planfrågor
Enligt 2 kap. 6 § miljöbalken ska det för en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön, i den utsträckning det inte kan anses orimligt enligt 2 kap. 7 § samma balk.
Av Boverkets allmänna råd 1995:5, bättre plats för arbete, framgår att djurhållande lantbruk bör ha ett skyddsavstånd på 500 meter till bostadsbebyggelse. De allmänna råden är upphävda, men kan ändå tjäna som viss vägledning i bedömningen av relevanta skyddsavstånd, även om det är risken för olägenheter i varje specifikt fall som ska bedömas. Närmaste bostadshus ligger på ca 300 meters avstånd.
Miljöprövningsdelegationen bedömer att verksamheten kan bedrivas utan att oacceptabla störningar uppkommer vid bostäder.
Verksamheten är belägen utanför detaljplanelagt område. Enligt översiktsplanen ska befintliga näringsverksamheter på landsbygden kunna utvecklas och bör kunna tillåtas att utvidga sin verksamhet. Vid planering av nya miljöstörande verksamheter är det viktigt att undvika att lokalisera dessa i närheten av alla typer av befintlig eller framtida bebyggelse såväl som värdefulla natur- och kulturmiljöer. Miljöprövnings- delegationen bedömer att verksamheten är förenlig med översiktsplanen.
Av 2 kap. 6 § miljöbalken framgår också att vid tillståndsprövning enligt 9 kap. ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. tillämpas endast i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden. Verksamheten kommer att ta ny mark i anspråk och innebär således en ändrad markanvändning, varför 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas vid denna prövning.
Verksamheten innebär inte risk för påtaglig skada på något riksintresse. Det finns inga områden som är skyddade enligt Natura 2000 i närheten. Lokaliseringen av sökandens verksamhet till denna fastighet strider enligt Miljöprövningsdelegationens uppfattning inte mot bestämmelserna i 3 kap. och 4 kap. miljöbalken om hushållning med mark och vatten.
Miljöprövningsdelegationen anser att om verksamheten bedrivs enligt sökandens åtaganden och i enlighet med de villkor som föreskrivs nedan utgör lokaliseringen av verksamheten inte hinder för tillåtligheten.
Huvudsaklig miljöpåverkan
Verksamheten bedöms främst påverka omgivningen genom utsläpp av ammoniak till luft samt genom att bidra till lukt, ljud och transporter i närområdet. Sökanden vidtar åtgärder för att reducera utsläppen av ammoniak från stallarna såsom frekvent utgödsling med skrapor samt fasutfodring och optimerad råproteinhalt i foderstaten. Det finns inga skyddade områden eller känsliga vatten i närområdet som är känsliga för kvävenedfall. Den lukt som verksamheten bidrar till bedöms inte avvika från vad som kan anses vara normalt förekommande i en lantlig miljö och verksamheten är lokaliserad med få boende i det direkta närområdet vilket minskar risken för lukt- och ljudstörningar. Mängden transporter hålls nere genom att smågrisar som sätts in i stallarna endast transporteras internt inom anläggningsområdet liksom en stor del av fodret. Infartsvägen har få närboende. Miljöprövningsdelegationen bedömer därmed att den förväntade miljöpåverkan från verksamheten inte kommer att medföra olägenheter av betydelse för människors hälsa eller miljön.
Miljökvalitetsnormer för vatten
Tillstånd får inte lämnas till en verksamhet som medför att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 2 § första punkten (gränsvärdesnorm) inte följs. Enligt 5 kap. 3 § miljöbalken ska myndigheter och kommuner ansvara för att miljökvalitetsnormer följs.
Enligt 5 kap. 4 § miljöbalken får en myndighet eller en kommun inte tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm. Vid prövning för ett nytt tillstånd och vid omprövning av tillstånd ska de bestämmelser och villkor beslutas som behövs för att verksamheten inte ska medföra en sådan försämring eller ett sådant äventyr.
Området där verksamheten ligger avvattnas till vattenförekomsten Vege å: Hallabäcken-Källa (SE620817-380775). I området finns även en grundvatten- förekomst i sedimentärt berg, Kågeröd (SE619821-133086).
Miljöprövningsdelegationen bedömer, utifrån att sökanden redovisat att vatten som släpps ut från verksamheten är ej förorenat dagvatten, att utsläppet till vatten inte leder till någon försämring av vattenförekomsternas status och inte heller försämrar
möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna. Vid en sammantagen bedömning anser Miljöprövningsdelegationen att det i detta avseende inte framkommit något som hindrar att tillstånd meddelas.
Hushållning och kretslopp
Enligt 2 kap. 5 § miljöbalken ska alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna att
1. minska mängden avfall,
2. minska mängden skadliga ämnen i material och produkter,
3. minska de negativa effekterna av avfall, och
4. återvinna avfall.
I första hand ska förnybara energikällor användas.
Av ansökan framgår att det uppkommer få avfallsfraktioner i verksamheten samt att det avfall som uppkommer förvaras avskilt och lämnas till godkänd mottagare.
Energitillförsel till stallarna består av värmeenergi från biogasanläggning och halmpanna och el från biogas och solpaneler. Stallbyggnaderna har optimerats genom isolering, och frekvensstyrda fläktar. Belysningen byts succesivt ut till LED- belysning i de befintliga stallarna. Det nya stallet kommer ha modern isolering, golvvärme, frekvensstyrd ventilation och LED-belysning.
Miljöprövningsdelegationen bedömer att frågan om hushållning och kretslopp inte utgör hinder mot att meddela tillstånd och finner inte heller skäl att meddela särskilda villkor avseende detta, även om Miljöförbundet har yrkat på ett villkor om redovisning av energianvändning. Frågan hanteras istället lämpligast inom ramen för den löpande tillsynen.
Produktval
Enligt 2 kap. 4 § miljöbalken ska alla som bedriver en verksamhet undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller varor som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med mindre farliga, under förutsättning att det inte kan anses orimligt enligt 2 kap. 7 § samma balk.
Av ansökan framgår att verksamheten endast använder ett fåtal kemiska produkter samt att produkter väljs och alternativa metoder undersöks så att nödvändiga egenskaper erhålls och så att påverkan på människors hälsa och miljön blir så liten som möjligt.
Miljöprövningsdelegationen bedömer att frågan om produktval inte utgör hinder mot att meddela tillstånd och finner inte heller skäl att meddela särskilda villkor avseende detta. Frågan hanteras istället lämpligast inom ramen för den löpande tillsynen.
Bästa tillgängliga teknik
Av 1 kap. 13 § industriutsläppsförordningen följer att slutsatser om bästa tillgänglig teknik (Best Available Technique) ska användas som referens vid tillståndsprövning.
Miljöprövningsdelegationen bedömer att verksamheten, om den bedrivs i enlighet med villkoren i detta beslut och om de åtgärder som redovisas i ansökan vidtas, kommer att bedrivas i huvudsak i enlighet med bästa tillgängliga teknik.
Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska enligt försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Kravet gäller enligt 2 kap. 7 § första stycket miljöbalken i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla det. Vid denna bedömning ska särskilda hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Trots första stycket ska de krav ställas som behövs för att följa 5 kap. 4 och 5 §§.
Villkor 1 – det allmänna villkoret
Det allmänna villkoret omfattar det som sökanden har beskrivit och åtagit sig i ansökningshandlingarna, inklusive kompletteringar och yttranden, och som inte regleras av andra bestämmelser eller villkor i tillståndet.
Verksamheten inte ger upphov till något annat tvätt- eller spolvatten än tvättvatten från stallarna vilket leds till utgödslingssystemet och därefter vidare till biogas- anläggning tillsammans med flygödslen. Miljöprövningsdelegationen anser därför att det inte behövs något särskilt villkor som reglerar tvätt- och spolvattenhanteringen som länsstyrelsen har föreslagit, utan att det i detta fall räcker att hanteringen omfattas av det allmänna villkoret.
Villkor 2 – hantering av sanitärt avloppsvatten
Som länsstyrelsen anfört innebär obehandlat toalettavloppsvatten som hanteras tillsammans med gödsel en risk för smittspridning. Om avloppsvattnet innehåller smittämnen, t.ex. salmonella, finns risk för tillväxt i den näringsrika gödseln.
Hanteringen innebär risk för vidare smittspridning till både människor och djur. Ur smittspridningshänseende finns därför skäl att vara restriktiv till inblandning av icke hygieniserat humanavlopp i stallgödsel, jfr MÖD M 8408-14. Miljöprövnings- delegationen anser därför att villkor ska föreskrivas om att toalettavloppsvatten inte ska hanteras tillsammans med flytgödseln då det slutligen kommer att spridas på
åkermark, även om det först går till en biogasanläggning. Eftersom biogasanlägg- ningen är i en annan verksamhetsutövares regi har sökanden ingen möjlighet att påverka huruvida avloppsvattnet blir hygieniserat eller inte. Miljöprövnings- delegationen anser inte att villkoret ska föreskriva hur toalettavloppet ska utformas utan att det är en fråga för tillsynsmyndigheten inom ramen för den ordinarie tillsynen. För att sökanden ska ges möjlighet att anordna en hantering som tillsynsmyndigheten kan godkänna ska villkoret börja gälla först 12 månader efter att tillståndet tagits i anspråk.
Villkor 3 – hantering av stallgödsel och fodermedel
Spill av gödsel och foder kan innebära att det uppstår olägenheter för miljön eller människors hälsa. Det är därför viktigt att läckage och spill till omgivningen förebyggs och begränsas såväl inom anläggningen som vid transporter och vid eventuella externa gödselbehållare för reservlagring. Olägenheter för närboende kan vara t.ex. lukt vid hantering av stallgödsel.
Villkor 4 – reservkapacitet för gödsellagring
Sökanden har inte någon egen lagringskapacitet för stallgödsel. All gödsel överlåts och pumpas kontinuerligt till en intilliggande biogasanläggning som drivs av Jordbrukskompaniet. Miljöprövningsdelegationen anser att det ska säkerställas att stallgödseln ska kunna omhändertas på ett miljömässigt acceptabelt sätt även vid en situation då gödsel inte kan tas emot vid biogasanläggningen. Miljöprövnings- delegationen anser därför att sökanden ska ha tillgång till reservkapacitet för lagring av stallgödsel motsvarande minst två månaders gödselproduktion. Miljöprövnings- delegationen anser i detta fall att det är tillräckligt att sökanden kan säkerställa tillgång till reservkapacitet genom skriftliga avtal och att det inte är miljömässigt motiverat att kräva att sökanden ska ha reservkapacitet i egen regi. Villkoret skulle kunna uppfyllas genom avtal med Jordbrukskompaniet att de kan ta emot gödseln även vid ett eventuellt driftstopp i biogasanläggningen och/eller genom avtal om lagringskapacitet med annan part. Avtalen ska dock säkerställa tillgång till lagringskapacitet för minst två månaders gödselproduktion.
Villkor 5 – avtal för avyttring av stallgödsel
Sökanden har ingen egen lagringskapacitet och ingen egen spridningsareal. För att säkerställa att den stallgödsel som uppkommer i verksamheten kan hanteras i enlighet med ansökan måste det säkerställas att det finns avsättning för gödseln.
Länsstyrelsen anser att föreslaget villkor behövs för att säkerställa att den uppkomna stallgödseln vid var tidpunkt kan hanteras på ett sätt som inte innebär en olägenhet för närboende eller för miljön (jfr t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom i mål nr 5175-18). Sökanden ska till tillsynsmyndigheten kunna redovisa att det finns tillräcklig avsättning för den gödsel som uppkommer i verksamheten, t.ex. i form av avtal med mottagare.
Villkor 6 – förändring av stallgödselhanteringen
Miljöprövningsdelegationen anser att tillsynsmyndigheten ska informeras om sökanden avser att förändra hanteringen av stallgödsel. I detta ingår t.ex. förändring av mottagare för gödseln och förändring av tillgången på reservkapacitet för gödsellagring. Tillsynsmyndigheten får efter att de mottagit informationen bedöma om ändringarna är möjliga inom ramen för tillståndet samt vidta de tillsynsåtgärder som bedöms relevanta.
Miljöförbundet har föreslagit ett villkor om att även förändringar i ansvars- fördelningen mellan de olika verksamhetsutövarna på platsen ska redovisas till tillsynsmyndigheten. Miljöprövningsdelegationen anser att sådana förändringar, om de innebär att den tillståndsgivna verksamheten ändras, alltid ska hanteras som en ändring av tillståndspliktig verksamhet och anmälas till tillsynsmyndigheten och vid behov generera en ny tillståndsprövning. Miljöprövningsdelegationen finner därmed inte skäl att i villkor reglera vilken information som ska lämnas till tillsynsmyndig- heten annat än vad som avser gödselhanteringen.
Villkor 7 – buller
Bullervillkoret fastställs i enlighet med Naturvårdsverkets riktvärden för industri- buller och med vad som är praxis för liknande verksamheter. Miljöprövnings- delegationen ser inga skäl till att frångå gällande praxis i detta fall.
Sökandens villkorsförslag är formulerat så att begränsningsvärdena ska gälla vid andra bostäder än sökandens. Miljöprövningsdelegationen bedömer att det föreslagna undantaget för sökandens bostad inte fyller någon funktion eftersom det inte framkommit att sökanden är bosatt i anslutning till anläggningen.
Villkor 8 – kemikalier och avfall
Utsläpp till mark och vatten av kemiska produkter och avfall kan medföra allvarliga konsekvenser för miljön och för människors hälsa. Det är enligt Miljöprövnings- delegationen nödvändigt att ha en hög skyddsnivå för att förhindra denna typ av utsläpp. Hantering och lagring ska därför ske så att sådana utsläpp inte kan ske och att eventuellt spill och läckage kan samlas upp och omhändertas på ett miljömässigt lämpligt sätt. Villkor fastställs enligt vad som är praxis för den här typen av verksamhet och som kan anses vara skäligt.
Villkor 9 – kontrollprogram
Ett kontrollprogram syftar till att säkerställa att det finns tydliga rutiner för hur, när och med vilken frekvens kontroller av sådana faktorer som kan påverka miljön eller människors hälsa ska utföras. Särskilt viktigt är att ha rutiner för kontroll av de villkor som gäller för verksamheten. Val av mätmetod, mätfrekvens och
utvärderingsmetod sker lämpligast inom ramen för tillsynen. Tillsynsmyndigheten ska vid behov ges möjlighet att förskriva villkor gällande detta.
Villkor 10 – avveckling
Det är av vikt att avveckling av hela eller väsentliga delar av verksamheten sker på ett sätt som minimerar risker för människors hälsa och miljön. Av denna anledning ska en plan upprättas så att tillsynsmyndigheten har möjlighet att kontrollera arbetet med att avveckla hela eller delar av verksamheten. Planen bör minst innehålla hantering av de frågor som i störst utsträckning kan ge upphov till skadeverkningar i samband med avveckling såsom hur kemiska produkter och avfall ska omhändertas. Planen ska även innehålla förslag till undersökningar av eventuella föroreningar som verksamheten har, eller kan ha gett upphov till. Eventuella avhjälpandeåtgärder regleras inte genom detta tillstånd utan blir en fråga för tillsynsmyndigheten vid tillämpning av 10 kap. miljöbalken.
Av 19 kap. 5 § miljöbalken, jämförd med 22 kap. 25 § miljöbalken, framgår att Miljöprövningsdelegationen får överlåta åt tillsynsmyndigheten att besluta villkor av mindre betydelse.
Tillsynsmyndigheten ges möjlighet att föreskriva villkor avseende förändringar i hanteringen av stallgödsel, åtgärder för att minimera olägenheter på grund av lukt, hantering av släckvatten vid brandbekämpning, kontroll av verkningar från verksamheten med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod, samt avveckling av hela eller delar av verksamheten.
Miljöprövningsdelegationen bedömer att detta är sådana frågor av mindre betydelse som lämpligen kan delegeras till tillsynsmyndigheten att besluta om.
Miljöprövningsdelegationen anser att 5 år är en rimlig tid för igångsättning.
Sökanden har yrkat att tillståndet ska få tas i anspråk även om tillståndsbeslutet inte har vunnit laga kraft. Enligt praxis ska man vara restriktiv vid medgivande av verkställighet och endast medge det i sådana fall då det inte finns några motstående intressen och det verkligen är motiverat. Sökanden har inte närmare preciserat skälen till varför verkställighet ska medges. Förutsättningar föreligger därmed inte för medgivande av verkställighet i förevarande ärende.
Vid en slutlig och samlad bedömning anser Miljöprövningsdelegationen att det inte föreligger hinder mot att bevilja sökanden sökt tillstånd. Den planerade verksam- heten strider inte mot miljöbalkens mål och tillåtlighetsregler, förutsatt att verksamheten bedrivs i enlighet med villkoren i detta beslut och att de åtgärder som redovisas i övrigt i ansökan vidtas. Verksamheten har visserligen påverkan på miljön i olika avseenden, t.ex. utsläpp av ammoniak och lukt. Miljöprövningsdelegationen bedömer dock att rimliga försiktighetsmått och åtgärder kommer att vidtas för att minska miljöpåverkan. Verksamheten motverkar inte möjligheten att uppfylla miljöbalkens mål samt de nationella och regionala miljömålen.
Beslut i ärendet har fattats av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Skåne. I beslutet har deltagit Xxxxxxx Xxxxx, ordförande och Xxxxxxxxx Xxxxxxx, miljösakkunnig. Föredragande i ärendet har varit Xxxxx Xxxxxxx, Länsstyrelsens miljöavdelning.
Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrift. För information om hur Länsstyrelsen Skåne behandlar personuppgifter, se
xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx.
Bilagor
1. Situationsplan
2. Beslut om kungörelsedelgivning och hur man överklagar
Exp. till
Naturvårdsverket, xxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxx.xx
Havs- och vattenmyndigheten, xxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx Jordbruksverket, xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxx.xx Svalövs kommun, xxxx@xxxxxx.xx
Söderåsens miljöförbund, xxxx@xxxx.xx Trafikverket, xxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx Bjuvs kommun, xxxx@xxxx.xx Länsstyrelsen Skåne
Aktförvararen
Bild 1. Situationsplan. Sökandens verksamhetsområde avgränsas av den blåa linjen. Anläggningsdelarna markerade med siffror är följande.
1-7. Befintliga stallbyggnader.
8-9. Nya stall.
10. Pumpledning från foderkök till stall.
11. Äldre flytgödselbrunnar.
12. Pumpbrunn som pumpar gödsel till biogasanläggning.
13. Uppsamlingskulvert för gödsel från stallkulvert till pumpbrunn 12.
14. Pumpledning till biogasanläggning.
15. Pumpbrunn från nytt stall, preliminär placering.
16. Ledning för gödsel från nytt stall till biogasanläggning, preliminär placering.
BESLUT OM KUNGÖRELSEDELGIVNING
Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Skåne förordnar med stöd av 47 och 49 §§ delgivningslagen (2010:1932), att delgivning av detta beslut ska ske genom kungörelse. Kungörelsen ska inom tio dagar härefter införas i Post- och Inrikes Tidningar och i tidningarna Helsingborgs Dagblad och Skånska Dagbladet.
Beslutet hålls tillgängligt på Länsstyrelsens enhet för Ärendestöd, Xxxxxxxxxx 0, Xxxxx, samt översänds till aktförvararen Kommunkansliet,
268 80 Svalövs kommun.
Ett exemplar av kungörelsen ska översändas till Svalöv kommun till Naturvårdsverket, till Havs- och vattenmyndigheten och till ovannämnda aktförvarare för att vara tillgängligt för sakägarna.
Delgivning anses ha skett när två veckor har förflutit från beslutet om kungörelsedelgivning, om kungörande och övriga föreskrivna åtgärder har skett i rätt tid.
HUR MAN ÖVERKLAGAR HOS MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN
Om ni vill överklaga beslutet ska ni skriva till Växjö Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen. Överklagandet ska dock skickas till xxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx eller till Länsstyrelsen Skåne, 205 15 Malmö.
Av överklagandet ska framgå vilket beslut ni överklagar (ange diarienummer) och hur ni vill att beslutet ska ändras. Ni bör också tala om varför ni anser att beslutet ska ändras. Uppge namn, adress, telefonnummer och eventuell e-postadress. Om ni har handlingar eller annat som ni anser stöder er uppfattning bör ni skicka med detta.
Länsstyrelsen måste ha fått ert överklagande senast den 28 april 2022. Överklagande av part som företräder det allmänna ska ha kommit in senast den 14 april 2022.
Annars kan överklagandet inte tas upp till prövning.
Behöver ni veta mer om hur ni ska göra kan ni kontakta Länsstyrelsen, tfn 010-224 10 00 (exp.).
Postadress | Besöksadress | Bankgiro | Telefon | E-post |
000 00 Xxxxx | Xxxxxxxxxx 0 | 000000 | 010-224 10 00 vx | |
000 00 Xxxxxxxxxxxx | X Xxxxxxxxxxx 00 A | Telefax | www | |
000-000 00 00 |
Diarienr: 000-00000-0000
Dossienr: 0000-00-000
Handlingsnr: 23
Kungörelse Miljöskydd beslut
Publiceras i
Blekinge Läns Tidning/Sölvesborgs Tidningen/Karlshamns Allehanda och Sydöstran | |
X | Helsingborgs Dagblad med Nordvästra Skånes Tidningar/Landskrona Posten |
Kristianstadsbladet/Norra Skåne | |
Post och Inrikes Tidningar | |
X | Skånska Dagbladet |
Sydsvenskan | |
Trelleborgs Allehanda | |
Ystads Allehanda | |
X | Länsstyrelsen Skånes webbplats |
Annonsen ska införas 2022-04-01
MILJÖSKYDD
Genom beslut den 24 mars 2022 har Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Skåne meddelat Kågeröds Grisbolag AB tillstånd enligt miljöbalken för djurhållning med 6050 platser för slaktgrisar på fastigheten Gödstorp 2:6 och del av Böketofta 10:1 i Svalövs kommun.
Miljöprövningsdelegationen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet. Beslutet kan överklagas.
Handlingarna i ärendet finns hos Länsstyrelsen, Xxxxxxxxxx 0, Malmö samt hos aktförvararen i kommunen.
Handläggare Xxxxx Xxxxxxx | Telefonnummer 000-000 00 00 | Enhet Miljöprövningsenheten |
Organisationsnummer 559225-3552 | ||
Referens hos sökanden Xxxx Xxxxxxxx | ||
Faktureringsadress till sökanden Kågeröds Grisbolag AB Xxxxx Xxxxxxxxxx 00-00 000 00 Sjöbo | Information till sökanden Kostnaden för kungörelsen kommer att faktureras av Timecut AB | |
Postadress | Besöksadress | Telefon | Telefax | Bankgiro | E-post | www |
000 00 Xxxxx | Xxxxxxxxxx 0 | 000-224 10 00 | 010-224 00 00 | 000-0000 | ||
000 00 Xxxxxxxxxxxx | X Xxxxxxxxxxx 62 A | 000-000 00 00 |