Kemiska Branschens
Kemiska Branschens
Tjänstemannaavtal
5.2.2020–31.12.2021
KEMIINDUSTRIN KI RF •
FACKFÖRBUNDET PRO RF •
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet.
Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä.
Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
KEMIINDUSTRIN RF:S
och
FACKFÖRBUNDET PRO RF:S
gemensamma
KEMISKA BRANSCHENS TJÄNSTEMANNAAVTAL
5.2.2020–31.12.2021
INNEHÅLL
1 § Avtalets tillämpningsområde 3
3 § Anställningsförhållande och därav föranledda allmänna åligganden 4
8 § Vikariatersättning och introduktionstillägg 12
9 § Allmänna arbetstidsbestämmelser 12
10 § Arbetsskiftsförteckning 15
11 § Ändring i arbetsskiftsförteckning eller arbetstidsutjämningsschema 15
12 § Arbetstiden i dagarbete och ett- och tvåskiftsarbete 16
13 § Arbetstiden i intermittent treskiftsarbete 20
14 § Arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete 21
15 § Skiftarbete samt kvälls- och nattarbete 22
19 § Ersättning för stor högtidsdag 24
20 § Vilotider och ersättning för veckovila 25
23 § Jourberedskap och telefonanvisningar 30
24 § Utryckningsbetonat arbete 31
26 § Utbildning och utvecklingstillfällen 35
27 § Ersättning för utbildningar 35
29 § Lön under sjukdom, moderskapsledighet eller faderskapsledighet samt efter olycksfall 38
31 § Kort tillfällig ledighet 41
AVTALETS BINDANDE VERKAN OCH GILTIGHET 43
34 § Avtalets bindande verkan 43
KEMISKA INDUSTRINS SAMARBETSAVTAL 68
PROTOKOLL ÖVER KEMIINDUSTRINS OCH TJÄNSTEMANNAUNIONENS AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD OCH SAMARBETE 84
BILAGA 1 INRÄKNANDE AV YRKESUTBILDNING I ARBETSTID 86
BILAGA 3 LÖNEBETALNING FÖR FADERSKAPSLEDIGHET 91
BILAGA 5 ARBETSPLATSHANDLEDARENS ROLL, UTBILDNING OCH TIDSANVÄNDNING 96
BILAGA 6 PUNKTER I KOLLEKTIVAVTALET OM VILKA LOKALA AVVIKANDE AVTAL KAN INGÅS 98
BILAGA 7 FÖRBÄTTRING AV FÖRTROENDEMÄNNENS VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT FRÄMJA LOKALA AVTAL PÅ ARBETSPLATSEN 100
BILAGA 8 UPPGIFTER SOM ENLIGT KOLLEKTIVAVTALET SKA GES TILL FÖRTROENDEMANNEN 101
BILAGA 9 ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRETAGET SKA ÖVERLEVA EKONOMISKA SVÅRIGHETER 104
BILAGA 10 FÖRBUNDENS GEMENSAMMA FÖRFARINGSDIREKTIV OM FÖRFARINGSSÄTT I ANSLUTNING TILL IINKASSERING AV MEDLEMSAVGIFTER 105
BILAGA 11 SOMMARPRAKTIKPROGRAMMET LÄR KÄNNA ARBETSLIVET OCH TJÄNA EN SLANT ÅREN 2020–2021 107
BILAGA 12 ANVISNING OM DISTANSARBETE 108
TJÄNSTEMÄNS ÅRSARBETSTID I KEMIINDUSTRIN 2020-2023 (8 TIMMARS ARBETSDAG) 109
KEMIINDUSTRIN RF FACKFÖRBUNDET PRO RF
KEMISKA BRANSCHENS TJÄNSTEMANNAAVTAL
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1 § Avtalets tillämpningsområde
Till detta avtals tillämpningsområde hör de personer som är anställda hos medlemmar av Kemiindustrin rf i tjänstemannauppgifter.
Avtalets tillämpningsområde är uppgiftsspecifikt, vilket innebär att anställningsformen, personens utbildningsnivå, den givna statistikbenämningen, lönebetalningssättet eller löneformen inte är avgörande när det gäller avtalets tillämpning.
Till detta avtals tillämpningsområde hör bl.a. tjänstemannauppgifter som hänför sig till produktion, forskning och produktutveckling, analystjänster, kvalitetskontroll, planering, logistik, ekonomi- och personaladministration, försäljning, marknadsföring, datateknik, databehandling, lagerförvaltning, transport, export och import.
Någon övre gräns för utbildningen har inte dragits för avtalets tillämpning. Detta innebär att en tjänsteman med exempelvis högskole- eller yrkeshögskoleutbildning eller annan specialutbildning hör till detta avtals tillämpningsområde förutsatt att befattningen innehållsmässigt omfattas av detta avtal. Yrkeskunskap kan också inhämtas genom praktisk erfarenhet i yrket. Funktion som tjänstemäns förman utesluter inte befattningen som sådan ur avtalets tillämpningsområde.
Avtalet tillämpas inte på tjänstemän, som hör till företagets ledning eller som representerar arbetsgivaren vid fastställningen av personalens löne- och anställningsvillkor och inte heller på personer med självständig ställning och ett administrativt, ekonomiskt eller till verksamheten knutet ansvar vid företaget eller en betydande del av det, samt personer i sådan ställning som är jämförbar med dessa. Dylika personer kan finnas på olika organisationsnivåer vid företaget. Därtill kommer de personer, som inte har chefsansvar men som representerar sakkunskap inom sitt eget specialområde och som därför, och på grund av sin självständiga ställning kan jämföras med personer som står utanför ovan nämnda avtal. Ovan i detta stycke avsedda personer förutsätts i allmänhet inneha kunskap och skicklighet på högskolenivå eller på yrkesmässigt hög nivå.
Avtalet tillämpas inte på personer i arbetaruppgifter.
Detta avtals bestämmelser tillämpas i tillämpliga delar på personer som utför sitt arbete huvudsakligen som provisionsarbete.
Tolkningar i anslutning till kollektivavtalets tillämpningsområde avgörs på sätt som binder parterna i en förlikningsnämnd mellan förbunden. Nämnden består av en av Fackförbundet Pro tillsatt representant och en av Kemiindustrin rf tillsatt representant samt en av parterna vald ordförande. Förbunden meddelar sina medlemmar om de lösningar som nåtts.
2 § Bilageavtal
Kemiska industrins samarbetsavtal (KI -TU) Uppsägningsskyddsavtalet jämte underteckningsprotokoll (KI - TU)
ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
3 § Anställningsförhållande och därav föranledda allmänna åligganden
1. Arbetsledningsrätt
Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet samt att anställa och avskeda tjänsteman.
2. Organisationsfrihet och inkassering av medlemsavgifterna till fackföreningarna
Parterna konstaterar att organisations- och föreningsfriheten på bägge sidor är okränkbar.
Arbetsgivare inkasserar, ifall tjänsteman befullmäktigat honom därtill, medlemsavgifter till tjänstemannaorganisation som är part i detta kollektivavtal och påför dessa per lönebetalningsperiod på av ifrågavarande organisation uppgivet bankkonto. Inkasseringen sker enligt de verksamhetsanvisningar som avtalsparterna har upprättat. Tjänstemannen får vid kalenderårets utgång eller då anställningsförhållandet upphör ett för beskattningen avsett intyg över den inkasserade summan.
3. Ansvarsförsäkring och grupplivförsäkring
Arbetsgivaren tecknar åt tjänsteman i chefsställning s.k. arbetsgivares ansvarsförsäkring som täcker arbetsgivarens, dennes ställföreträdares och i försäkringstagarens tjänst i ledande eller övervakande ställning varande tjänstemans, t.ex. arbetsledares, ansvar för person- eller egendomsskada, som åsamkats arbetstagare i samma företag, till den del skadan inte hör till de skador, som skall ersättas med stöd av lagstadgad olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring. Maximibeloppen för ersättningarna utgör för personskada 126 141,00 €, dock så att ersättningens maximibelopp utgör 50 456,00 € per person och för egendomsskada 25 228,00 €. Även övriga försäkringsvillkor bestäms enligt gällande allmänna och särskilda försäkringsvillkor för arbetsgivarens ansvarsförsäkring.
Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för tjänstemän enligt ett avtal om detta mellan centralorganisationerna.
4. Allmänna skyldigheter
Tjänsteman bör på det sätt som hans ställning förutsätter främja och bevaka arbetsgivarens intressen.
Arbetsgivaren bör visa förtroende för tjänsteman och bör så vitt möjligt stöda tjänstemannen i dennes strävan att utveckla sin yrkesskicklighet. Arbetsgivaren bör informera tjänsteman om förändringar i dennes ställning i ett så tidigt skede som möjligt och stöda tjänstemannen i hans
verksamhet såsom arbetsgivarens representant. Han bör bli underrättad om beslut som berör hans medarbetare senast samtidigt då besluten delges hans medarbetare.
Tjänsteman bör introduceras i arbetet och i förändringar som sker i arbetet. Ny tjänsteman bör även göras förtrogen med företaget och dess verksamhetsprinciper samt personalpolitiken och eventuella ordningsregler.
För ny tjänsteman redogörs för det kollektivavtal som tillämpas och för dess förhandlingssystem samt för tjänstemännens representanter.
Den s.k. marginalregeln
Parterna betonar det ansvar som hör ihop med chefernas ställning och konstaterar att ledarskap och övervakning som ingår i befattning ökar befattningens svårighetsgrad. Företaget bör i sin lönepolitik ständigt följa med chefernas och deras medarbetares löner, så att lönenivån för tjänstemän i chefsställning överstiger lönenivån för deras medarbetare.
Uppmärksamhet bör konsekvent fästas vid de löner som betalas till tjänstemän i chefsställning och man bör nära följa med hur den ovan nämnda principen beaktas i företagets lönepolitik. Det är också viktigt att tjänstemännens förtroendeman och/eller förtroendeman och chefskåren känner till företagets lönepolitik och hur den sköts.
Då marginalregeln tillämpas i företagen skall jämförbara förtjänst- och lönefaktorer mellan chefen och medarbetarna användas.
Protokollsanteckning:
Med jämförelse avses en gruppvis jämförelse av lönen för chefer och de arbetstagare som är underställda dem.
5. Ändringar i anställningsvillkoren
Anställningsvillkoren kan ändras ifall båda parterna kommer överens därom. Om överenskommelse inte kan träffas, kan ändringen verkställas ifall grund som berättigar till uppsägning föreligger och uppsägningstid följs. Förfaringssättet är alltså detsamma som vid uppsägning av arbetsavtal.
Tjänsteman kan överflyttas till annan uppgift utan att hans tjänstemannaställning ändras. Om detta innebär en försämring av hans villkor, bör även i detta fall ovan nämnda grund föreligga och uppsägningstid enligt 4 § tillämpas.
LOKALA AVTAL
4 § Förhandlingsordning
1. Avtalsparterna bör sakligt förhandla om alla till deras verksamhetsområde hörande frågor i syfte att lösa dem i samförstånd. Avtalsparterna medverkar för sin del till utvecklandet av goda och sakliga förhandlingsrelationer på arbetsplatserna.
2. Uppkommer beträffande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal meningsskiljaktighet, varom tjänsteman och arbetsgivare inte kunnat enas sinsemellan och leder ej heller lokala
förhandlingar i saken till överenskommelse, bör ärendet hänskjutas till behandling mellan vederbörande förbund.
3. Uppstår meningsskiljaktighet mellan arbetsgivare och tjänstemän av annan orsak än ovan nämnts, bör parterna i första hand genom lokala förhandlingar söka nå samförstånd, och om dessa förhandlingar ej leder till enighet, bör ärendet hänskjutas till behandling mellan vederbörande förbund.
4. Yrkar någondera parten på förhandlingar i ovan nämnda fall, bör sådana inledas omedelbart och senast inom två veckor från yrkandet. Arbetsgivaren bör efter att ha erhållit framställan informera tjänstemännens representant om tidpunkten för när förhandlingarna inleds.
6. Leder inte ovan i moment 2 avsedda förhandlingar till resultat, kan någondera parten hänskjuta ärendet till arbetsdomstolen för avgörande.
7. Under den tid som ovan i 3 mom. avsedda förhandlingar rörande meningsskiljaktighet förs, må arbetsinställelse på grund av saken icke företas och icke heller någon annan åtgärd vidtas för att utöva påtryckning på motparten eller hindra arbetets normala gång.
8. Representanter för förbund som är bundna av denna överenskommelse har, sedan förbunden avtalat därom, rätt att delta i lokal förhandling. Härvid förutsätts att man redan förhandlat lokalt om ifrågavarande ärende. Leder här avsedd förhandling inte till överenskommelse, skall så förfaras som i 2, 3 och 6 momenten.
5 § Lokala avtal
I många bestämmelser i detta avtal hänvisas till lokalt avtalande, vilket är möjligt enligt förhandlingsordningen i kollektivavtalet, antingen mellan arbetsgivare och tjänsteman eller mellan förtroendeman och arbetsgivare. Med förtroendeman ingånget avtal binder de tjänstemän som förtroendemannen anses representera. Avtalet kan ingås för viss tid eller tillsvidare. Avtal som ingåtts på tillsvidare basis kan sägas upp med tre månaders uppsägningstid, om man inte kommer överens om annan uppsägningstid. Avtalet skall ingås skriftligt, om någondera parten så önskar eller om avtalet avses gälla i över två veckors tid. Här avsett lokalt avtal utgör en del av kollektivavtalet och tillämpas även efter det att kollektivavtalet i övrigt upphört att gälla. Under denna tid och inom en månad efter det att ett nytt kollektivavtal trätt i kraft, kan även avtal som ingåtts för viss tid sägas upp med iakttagande av tre månaders uppsägningstid.
Protokollsanteckning 1:
Till detta protokoll bifogas en förteckning över de punkter i kollektivavtalet som man lokalt kan ingå avvikande avtal om.
Protokollsanteckning 2:
Om en förtroendeman har utsetts för ett företag och det är fråga om ett ärende som gäller hela företaget, en arbetsavdelning eller en större arbetsgrupp, avtalas om det med förtroendemannen. Ett avtal som har ingåtts med förtroendemannen binder alla dem som förtroendemannen anses företräda (företräder även arbetstagare som inte är organiserade i fackförbund).
Protokollsanteckning 3:
LÖNESÄTTNING
6 § Lön
Tjänstemannens lön fastställs enligt det till detta avtal bifogade lönesystemet på basis av svårighetsgraden hos det arbete som han utför, hans individuella kompetens och längden av hans nuvarande anställningsförhållande.
Med lokalt avtal är det också möjligt att komma överens om användning av annat lönesystem. Lokalt avtal kan ingås speciellt i situationer där något annat system används på en annan eller andra personalgrupper i företaget. Ett här avsett lokalt avtal bör ges förbunden för kännedom.
Med månadslön avses vid tillämpning av detta avtal tjänstemannens personliga totallön, dvs. penninglön inklusive naturaförmåner utan separat utbetalda tillägg. Vid beräkning av semesterlön, lön för deltid, förhöjningar för övertids- och söndagsarbete, ersättningar för stor högtidsdag, samt vid fastställningen av skiftarbetstilläggets storlek och i andra motsvarande löneadministrativa situationer, behandlas tjänstemans tjänstetidstillägg, som betalas som ett separat tillägg på basis av tjänstemannens sammanhängande anställningstid, på samma sätt som den egentliga månadslönen.
Naturaförmånens penningvärde anses vid tillämpningen av detta avtal vara naturaförmånens gängse värde. När det gängse värdet inte kan utredas används i stället skattevärdet. Skattestyrelsen fastställer årligen de grunder på vilka naturaförmånernas penningvärde fastställs i beskattningen.
Protokollsanteckning 1:
I arbetsuppgift där tjänstemans arbetstid inte fastställts på förhand kan man komma överens om att lönen betalas som timlön. Timlönen bildas sålunda, att den enligt arbetsuppgiftens svårighetsgrad fastställda klasslönen jämte eventuella personliga tillägg divideras med den i kollektivavtalets 22 § 5 moment avsedda timdivisorn som fastställs utgående ifrån den i vederbörande arbete normalt tillämpade arbetstiden.
Arbetsgivaren har rätt att ge lönespecifikationen i elektronisk form eller per brev. Den elektroniska lönespecifikationen ska vara i ett filformat som kan skrivas ut.
1. Lönerna enligt uppgifternas svårighetsklass
Löner enligt svårighetsklass är fr.o.m. 1.2.2019 eller från början av lönebetalningsperioden som inleds närmast därefter följande:
Arbetets svårighetsklass | €/mån |
1 | 1744 |
2 | 1880 |
3 | 2035 |
4 | 2263 |
5 | 2533 |
6 | 2871 |
7 | 3272 |
8 | 3727 |
Löner enligt svårighetsklass är fr.o.m. 1.4.2020 eller från början av lönebetalningsperioden som inleds närmast därefter följande:
Arbetets €/mån svårighets-
klass
1
2
3
4
5
6
7
8
1767
1904
2061
2292
2566
2908
3315
3775
Löner enligt svårighetsklass är fr.o.m. 1.3.2021 eller från början av lönebetalningsperioden som inleds närmast därefter följande:
Arbetets €/mån svårighets-
klass
1
2
3
4
5
6
7
8
1802
1942
2102
2338
2617
2966
3381
3851
2. Praktikanter och sommarjobbare
Med praktikanter avses personer som studerar vid yrkesläroinstitut, tekniskt eller annat institut, yrkeshögskola, högskola eller teknisk högskola och arbetar mellan terminerna eller skaffar arbetserfarenhet som krävs för examen under utbildningens gång.
Med sommarjobbare (i anställningsförhållande mellan 2.5 och 30.9) avses skolelever och andra personer under 25 år som studerar vid andra läroanstalter än de som ingår i branschen.
Praktikants eller sommarjobbares lön får understiga klasslönen för svårighetsklassen för arbetet i fråga med 25 procent.
Bestämmelser om minskning av arbetskraft och skyldighet för återtagning till arbete i avtal gällande uppsägning och permittering gäller inte fall, där det är fråga om obligatorisk arbetspraktik för examen.
Protokollsanteckning 2:
Förbunden har avtalat om ett gemensamt sommarpraktikprogram som heter Lär känna arbetslivet och tjäna en slant och som bifogas detta kollektivavtal.
Protokollsanteckning 3:
Som bilaga till kollektivavtalet finns tillämpningsdirektiv om användningen av arbetspraktikanter i företag inom den kemiska branschen vid uppsägning och permittering av arbetskraft.
Protokollsanteckning 4:
Arbetsgivaren är skyldig att underrätta förtroendemannen om nya utbildningsavtalselever som arbetar med tjänstemannauppgifter.
3. Tjänsteårstillägg
Till tjänsteman betalas beroende på anställningsförhållandets längd ett graderat tjänstetidstillägg.
Tjänstetidstilläggets storlek fastställs på basis av hur länge anställningsförhållandet fortgått före utgången av föregående månad. Tjänstetidstillägget betalas till tjänsteman månatligen och dess storlek, som beror på hur länge anställningstiden fortgått utan avbrott, är följande:
Från och med 1.2.2018 är tjänstetidstilläggen följande:
år | €/mån |
5–9 | 44 |
10–14 | 59 |
15–19 | 86 |
20–24 | 108 |
25– | 132 |
Med tjänstgöringstid avses längden av den tid som nuvarande anställningsförhållande utan avbrott fortgått. Även till nuvarande anställningsförhållande omedelbart hänförbar tjänstetid i sådana företag som är underställda samma företags bestämmanderätt, räknas också till tid som kumulerar tjänsteåren. Till de personers tjänstgöringstid, som i samband med ägarskifte som s.k. gamla arbetstagare övergått i ny ägares tjänst, räknas den tid som de varit i den tidigare ägarens tjänst. Dagar som kumulerar tjänstetidstillägget är de i semesterlagens § 7 nämnda dagarna som jämställs med arbetsdagar samt fridagar enligt arbetstidsförkortningen.
7 § Deltidslön
För beräknande av lönen för deltidsarbete uträknas timlönen sålunda, att månadslönen divideras med det antal ordinarie timmar som enligt arbetstidsutjämningsschemat ingår i ifrågavarande månad. Begreppet månadslön är här detsamma som i § 21. Frånvaro kan även ersättas med motsvarande antal arbetstimmar.
Tillämpningsdirektiv
Deltidsersättning betalas t.ex. då anställningsförhållandet börjar eller slutar vid annan tidpunkt än i början eller slutet av lönebetalningsperioden, eller då tjänsteman varit borta från arbetet och arbetsgivaren inte är förpliktad att betala lön för frånvarotiden.
Om frånvaron inte ersätts genom att motsvarande antal arbetstimmar "arbetas in", förfar man på följande sätt:
frånvarodag/-timme
- månadens ordinarie arbetsdagar/-timmar i arbetstidsutjämningsschemat räknas ut
- månadslönen divideras med antalet arbetsdagar/-timmar = lönen för frånvarodagen/frånvarotimmen
- från månadslönen avdras lönen för frånvarodagen/frånvarotimmen = deltidslönen
Lönen för frånvarodag eller -timme varierar varje månad alltefter antalet arbetsdagar eller arbetstimmar i en månad:
DEN MÅNATLIGA ARBETSTIDEN ÅR 2020
arbetsdagar | 37,5 tim. | 40,0 tim. | |
januari | 21 | 157,5 | 168 |
februari | 20 | 150,0 | 160 |
mars | 22 | 165,0 | 176 |
april | 20 | 150,0 | 160 |
maj | 19 | 142,5 | 152 |
juni | 21 | 157,5 | 168 |
juli | 23 | 172,5 | 184 |
augusti | 21 | 157,5 | 168 |
september | 22 | 165,0 | 176 |
oktober | 22 | 165,0 | 176 |
november | 21 | 157,5 | 168 |
december | 21 | 157,5 | 168 |
DEN MÅNATLIGA ARBETSTIDEN ÅR 2021
(självständighetsdagen ingår)
DEN MÅNATLIGA ARBETSTIDEN ÅR 2022
(självständighetsdagen ingår)
(självständighetsdagen ingår)
arbetsdagar | 37,5 tim. | 40,0 tim. | |
januari | 19 | 142,5 | 152 |
februari | 20 | 150,0 | 160 |
mars | 23 | 172,5 | 184 |
april | 20 | 150,0 | 160 |
maj | 20 | 150,0 | 160 |
juni | 21 | 157,5 | 168 |
juli | 22 | 165,0 | 176 |
augusti | 22 | 165,0 | 176 |
september | 22 | 165,0 | 176 |
oktober | 21 | 157,5 | 168 |
november | 22 | 165,0 | 176 |
december | 22 | 165,0 | 176 |
arbetsdagar | 37,5 tim. | 40,0 tim. | |
januari | 20 | 150,0 | 160 |
februari | 20 | 150,0 | 160 |
mars | 23 | 172,5 | 184 |
april | 19 | 142,5 | 152 |
maj | 21 | 157,5 | 168 |
juni | 21 | 157,5 | 168 |
juli | 21 | 157,5 | 168 |
augusti | 23 | 172,5 | 184 |
september | 22 | 165,0 | 176 |
oktober | 21 | 157,5 | 168 |
november | 22 | 165,0 | 176 |
december | 21 | 157,5 | 168 |
En förutsättning för att använda denna tabell är att det är fråga om uträknande av lön för deltid.
Tabellen tillämpas vid behov även i situationer som avses i § 9 mom. 7 i detta avtal, om inte lokalt annat avtalas.
8 § Vikariatersättning och introduktionstillägg
Vikariatersättning
Ifall inte lokalt om annat avtalas betalas till tjänsteman, som tillfälligt vid sidan av sin egen befattning handhar en annan persons sådana uppgifter, som inte beaktats i hans egen svårighetsklassificering, i proportion till den ökade arbetsmängden, en särskild vikariatersättning, som uppgår till 14–35 % av hans personliga lön. Under samma förutsättningar betalas ersättning till tjänsteman för den tid som han såsom vikarie för en annan handhar mera krävande uppgifter.
Ersättningarna, liksom andra frågor som gäller anställningsvillkoren, bör utredas innan vikariatet påbörjas.
Protokollsanteckning 1:
Tillämpningsdirektivet gällande vikariatersättning är bifogat till detta kollektivavtal.
Introduktionstillägg
Introduktion är planmässig inskolningsverksamhet, i vilken ny tjänsteman instrueras enligt en på förhand uppgjord och godkänd plan för att bli förtrogen med arbetsplatsen och sina arbetsuppgifter, samt för att bli medveten om i arbetet och arbetsmiljön förekommande faror och hur de kan avvärjas.
Till tjänsteman som arbetsgivaren särskilt utsett till handledare, som vid sidan av sitt eget arbete enligt ett fastställt introduktionsprogram, introducerar och handleder tjänsteman i förhållandena på arbetsplatsen och i arbetsuppgifterna, betalas för den tid som åtgår till introduktionen och handledningen ett skilt tillägg, som är 10 % av tjänstemannens personliga lön, ifall man inte på annat sätt beaktat introduktionen och handledningen i hans lön. Introduktionstillägget kan också ersättas av en fast månatlig ersättning som avtalas lokalt.
Protokollsanteckning 1:
Introduktion och handledning av arbetstagare och sommarjobbare hör till tjänstemäns normala arbetsuppgifter för vilket inte betalas skilt tillägg.
Tillämpningsdirektivet gällande introduktionstillägg är bifogat till detta kollektivavtal.
ARBETSTID
9 § Allmänna arbetstidsbestämmelser
Den ordinarie arbetstiden är 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka, om man inte med tjänstemannen kommit överens om att den är 7,5 timmar per dag och 37,5 timmar per vecka, eller ifall man inte med tjänsteman kommit överens om annan ordinarie arbetstid.
Utjämning av arbetstiden
Den ordinarie arbetstiden per vecka kan arrangeras som genomsnittlig veckoarbetstid så att man gör upp ett arbetstidsutjämningsschema för en tidsperiod under vilken arbetstiden utjämnas till
40 timmar per vecka.
I kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete är utjämningsperioden 52 veckor.
I övrigt dag- och tvåskiftsarbete är utjämningsperioden 26 veckor. Man kan lokalt komma överens om en utjämningsperiod på 52 veckor.
Utjämningsschemat är till sin natur kollektivt och omfattar den tid under vilken man på arbetsstället, avdelningen eller arbetsplatsen följer den i utjämningsschemat föreskrivna arbetstiden. När anställningsförhållandet upphör sker inte någon särskild utjämning av en enligt utjämningsschemat arbetande tjänstemans arbetstid.
När man använder genomsnittlig arbetstid kan enskild tjänstemans arbetstid följas upp för att säkra att utförd arbetstid och utbetald lön överensstämmer med varandra.
Med lokalt avtal kan den ordinarie arbetstiden per dygn dock förlängas med högst fyra timmar. I dylika fall är den ordinarie veckoarbetstidens maximilängd 50 timmar. Ifall arbete utförs under flera än fem dagar i veckan är den ordinarie veckoarbetstiden högst 48 timmar.
Maximal arbetstid
Enligt 18 § i arbetstidslagen kan 12 månader användas som utjämningsperiod för den maximala arbetstiden.
Deltidsarbete
I handboken om varierande arbetstider i kemiindustrin behandlas deltidsarbete och hur arbetstiden inverkar på arbetsvillkoret för inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa.
Periodarbete
Det är möjligt att lokalt avtala om utförande av periodarbete även i övriga arbeten än de som nämns i 7 § i arbetstidslagen. Det lokala avtalet ska lämnas till förbunden för kännedom.
Utökad flextid
När utökad flextid avtalas beaktas att den arbetstid som utförts under utökad flextid jämnas ut till den arbetstidsformsspecifika årliga arbetstiden enligt kollektivavtalet. Utjämningsperioden för utökad flextid är 26 veckor. För arbete under utökad flextid betalas inga ersättningar som anknyter till arbetstiden för den del då tjänstemannen får besluta om förläggning av arbetstiden och om platsen där arbetet utförs.
Arbetstidsbank
Arbetstidsbanken är ett system som tas i bruk för samordning av arbete och fritid där tjänstemannen och arbetsgivaren har möjlighet att spara och ta ut tid enligt de regler som överenskommits i samband med ibruktagandet av arbetstidsbanken. När samordningen av arbete och fritid fungerar ökar arbetstillfredsställelsen, arbetsengagemanget och produktiviteten.
Arbetstidsbankens uppgift är att svara mot variationer i arbetsmängd, därmed stödja företagets produktivitet och konkurrenskraft samt svara mot enskilda behov i olika livssituationer.
Införande av systemet
Ett avtal ingås skriftligen mellan arbetsgivaren och personalens representanter.
Förbunden rekommenderar att de lokala parterna ställer upp mål för arbetstidsbanken som bland annat beaktar produktivitet, konkurrenskraft, arbetssäkerhet och arbetstagarnas enskilda arbetstidsbehov.
Man kan avtala om att till arbetstidsbanken överförs till exempel:
- intjänad flextid
- genomsnittlig ordinarie arbetstid per dag eller vecka
- arbetstidsförkortningsledigheter eller ledigheter i treskiftsarbete
- arbetstidsersättningar som bytts ut mot ledighet
- den del av semestern som överskrider 18 dagar samt redan intjänad sparad ledighet
- semesterpremie som enligt avtal bytts mot ledighet
- när det gäller 58 år fyllda arbetstagare penningförmåner som omvandlats till ledighet om arbetstagaren så vill
Frågor som ska avtalas när systemet införs
- vem avtalet gäller
- hur man ansluter sig till och lämnar systemet
- vilka ledigheter kan sparas och på vilka villkor och när kan de inte tas ut
- maximigränsen för sparad och lånad ledighet
- när och i vilka situationer kan ledighet tas ut
- hur omvandlas penningersättningar till motsvarande ledig tid
- förfaringssätt för hur den sparade ledigheten i arbetstidsbanken kan bevisas
- hur lönen för den tidpunkt då ledigheten tas ut fastställs, om flera olika lönegrunder eller lönesätt tillämpas
- enligt vilka principer och i vilka situationer, förutom då anställningsförhållandet upphör, ledigheten kan bytas mot pengar
- hur behandlas arbetstidsbankens funktionsduglighet mellan arbetsgivaren och förtroendemannen
- vid avtal om möjligheten för 58 år fyllda arbetstagare att omvandla penningförmåner till motsvarande ledig tid bör man samtidigt avtala om det i dessa situationer är nödvändigt att höja maximigränsen för sparad ledighet
Ledighet som överförts till systemet
Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken förlorar sin ursprungliga identitet, och för den gäller inte utjämningsperioder eller preskriptionstider enligt till exempel arbetstidslagen eller semesterlagen.
Tjänstemannen får årligen en utredning över de ledigheter som sparats i arbetstidsbanken. I samband med detta gör tjänstemannen och arbetsgivaren upp en plan för när de intjänade ledigheterna ska tas ut. Om man inte når ett avtal om tidpunkten för när ledigheterna ska tas ut, har tjänstemannen rätt att förlägga högst 30 procent av timmarna i banken med två månaders varsel, om man inte lokalt kommer överens om en annan varseltid. Arbetsgivaren kan en gång per kalenderår flytta tidpunkten för en ledighet av vägande produktionsorsaker eller orsaker som har samband med arbetsarrangemangen.
Om tjänstemannens arbetsoförmåga börjar före en ledighet som tas ut ur arbetstidsbanken, kan tjänstemannen högst en gång per kalenderår begära att en tre dagar lång eller ännu längre ledighet ur arbetstidsbanken flyttas till en senare tidpunkt.
Förbunden är överens om
- att beviljande och uttag av ledig tid inte får leda till behov av övertid eller att produktionen stannar av
- den princip enligt vilken de timmar som sparats i banken ska tas ut innan man tillgriper permittering då arbetet minskar.
Lönebetalning i systemet
Tjänstemannens lön bestäms enligt den tidpunkt vid vilken ledigheten tas ut. Ledigheten minskar inte mängden intjänad semester. Vid anställningsförhållandets upphörande betalas de ledigheter som man sparat i arbetstidsbanken i form av pengar.
Uppföljning av hur systemet fungerar
Arbetsgivaren och personalens representant bedömer regelbundet hur systemet fungerar med tanke på de mål som ställdes upp för systemet när det togs i bruk och med tanke på arbetarskyddet. Personalens representant ges årligen ett sammandrag över ledigheter som sparats i och tagits ut ur systemet.
10 § Arbetsskiftsförteckning
11 § Ändring i arbetsskiftsförteckning eller arbetstidsutjämningsschema
Om bestående ändringar i arbetsskiftsförteckningen eller arbetstidsutjämningsschemat bör meddelas till vederbörande tjänsteman och förtroendeman i så god tid som möjligt och senast två veckor innan ändringen träder i kraft. Ifall ändringen gäller flera tjänstemän eller en i övrigt betydande del av personalen, bör med förtroendemannen förhandlas på förhand.
Om tillfälliga avvikelser i arbetsskiftsförteckningen eller arbetstidsutjämningsschemat meddelas till vederbörande tjänstemän i så god tid som möjligt och senast tre dagar före ändringen träder i kraft så vitt det inte är fråga om nödarbete. Ifall ändringen gäller en avdelning eller motsvarande funktionell enhet, underrättas även förtroendemannen om saken.
Med lokalt avtal kan från ovan avsedda terminer för tillkännagivande avvikas.
12 § Arbetstiden i dagarbete och ett- och tvåskiftsarbete
Ordinarie arbetstid
1. Den ordinarie arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete är 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka, om man inte med tjänsteman kommit överens om att den är 7,5 timmar per dag och 37,5 timmar per vecka, eller ifall man inte med tjänsteman kommit överens om annan ordinarie arbetstid.
2. I enlighet med kollektivavtalets förhandlingsordning kan man lokalt komma överens om att från 37,5 timmars arbetsvecka övergå till 40 timmars arbetsvecka. Överenskommelse om saken bör träffas före utgången av föregående år. Överenskommelsen kan årligen sägas upp med två månaders uppsägningstid så, att den upphör vid kalenderårets utgång.
Vid övergången till 40-timmars arbetsvecka höjs tjänstemans månadslön med 2,7 %. När tjänsteman återgår till 37,5-timmars arbetsvecka sänks hans månadslön med 2,6 %.
Efter övergång till 40-timmars arbetstidsform iakttas punkt 5 i denna paragraf.
3. Vid planering av ibruktagande av olika arbetstidsformer är det ändamålsenligt att också utreda möjligheten att införa flexibel arbetstid. Övergång till flexibel eller spridd arbetstid kan ske förutsatt att överenskommelse därom träffas lokalt. Lokalt kan man avtala om en flextid på maximalt fyra timmar per dygn och ett maximum för sammanräknade överskridningar på högst 80 timmar. Som uppföljningsperiod för den flexibla arbetstiden kan ett kalenderår användas. I stället för ett kalenderår kan man lokalt avtala om att uppföljningsperioden är ett år.
4. Arbetsveckan och arbetsdygnet börjar när måndagens första arbetsskift inleds, ifall inte annan överenskommelse lokalt träffas. Söndagsdygnet upphör vid samma tidpunkt.
5. Arbetstidsutjämningen i dag- och tvåskiftsarbete
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas i de arbetstidsformer där den ordinarie arbetstiden är 40 timmar per vecka.
Därtill förutsätts att tjänstemannen har en högst 30 dagars semester samt att hans årsarbetstid i övrigt förkortas endast av kyrkliga högtider samt första maj, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton och nyårsdagen.
Lokalt kan man komma överens om att byta ut utjämningsledigheterna mot flexledighet. I fråga om flexledigheten tillämpas 27 § i semesterlagen, men parterna måste komma överens om tidpunkten för flexledigheten. För flexledighet betalas ingen semesterpremie.
A. Utjämning av arbetstiden/utjämningsdagar
Ledighet intjänas på basis av under kalenderåret arbetade ordinarie arbetsdagar enligt följande:
minst | 17 | arbetsdagar | 1 | fridag |
” | 35 | ” | 2 | fridagar |
” | 53 | ” | 3 | ” |
” | 71 | ” | 4 | ” |
” | 88 | ” | 5 | ” |
” | 105 | ” | 6 | ” |
” | 121 | ” | 7 | ” |
” | 138 | ” | 8 | ” |
” | 155 | ” | 9 | ” |
” | 172 | ” | 10 | ” |
” | 189 | ” | 11 | ” |
” | 205 | ” | 12,5 | ” |
Som ordinarie arbetsdagar räknas dessutom den tid, under vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuktid eller moderskapsledighet samt för tid som åtgår till utbildning som arbetsgivaren bekostar ens delvis, ifall han till denna del betalar lön. Som utförda arbetsdagar betraktas även i kollektivavtalets 30 § avsedd ledighet (kort tillfällig ledighet), för vilken arbetsgivaren betalar lön. Under nämnda tider åtgår och intjänas ledighet. Med arbetsdagar jämställs även fridagar som avses i detta avtal.
Från arbetstidsförkortningen avdras andra än i punkt 5 nämnda, på årsarbetstiden inverkande semesterarrangemang, som baserar sig på avtal eller praxis samt årligen regelbundet återkommande fridagar.
Beviljande av ledighet
Ledighet som intjänats under kalenderåret ges åt tjänsteman senast före utgången av intjäningskalenderåret eller med tjänstemannens medgivande genom betalning av penningersättning eller med ledighet som beviljas vid annan överenskommen tidpunkt. Ledigheten ges vid tidpunkt som bestäms av arbetsgivaren. Om ledighet ges samtidigt åt alla tjänstemän eller arbetsavdelningar, iakttas den i detta avtal nämnda tvåveckors anmälningstid som gäller vid ändringar av arbetstidsutjämningsschemat. Om individuellt beviljad ledighet bör meddelas senast två veckor före ledigheten. Med lokalt avtal kan man komma överens om andra anmälningstider.
I beviljandet av ledighet bör arbetsgivaren sträva till att beakta tjänstemans personliga önskemål beträffande tidpunkterna för ledigheten inom ramen för såväl produktionens behov som drifts- och servicetiderna.
För arbetstimmar som tjänsteman utfört under sin personliga utjämningsdag betalas till tjänsteman utöver den normala lönen ersättning såsom för övertidsarbete, ifall man avtalar om arbete under ifrågavarande utjämningsdag senare än en vecka före utjämningsdagen.
Ledighet ges minst ett arbetsskift per gång eller som halva dagar för högst 6,5 dagars del. Ledigheten kan också ges på annat sätt ifall man lokalt avtalar om saken.
Xxxxx tjänsteman vid anställningsförhållandets upphörande erhållit för mycket ledigt är arbetsgivaren berättigad att i samband med utbetalning av slutlikviden avdra en summa som motsvarar ledigheten på det sätt som avses i kollektivavtalets 7 §. Avdraget sker endast per full arbetsdag.
Ifall utjämningsledighet inte tagits ut i det skede då anställningsförhållandet upphör eller när de inte kunnat ges före utgången av kalenderåret eller, ifall man med tjänsteman kommit överens om att de inte hålls, ersätts outtagen ledighet med enkel lön.
Lönenivå
Arbetstidsutjämningen sker utan sänkning av lönenivån.
B. Utjämning av arbetstiden/genomsnittlig arbetstid
Genom ett lokalt avtal kan man även tillämpa en genomsnittlig arbetstid. Långtidsmedeltalet är 36,4 timmar per vecka. De årliga arbetstimmarna framgår av tabellen som bifogas detta kollektivavtal som bilaga. Nämnda genomsnittliga veckoarbetstid har erhållits så, att arbetstidsutjämningen (100 timmar) beaktats i beräkningen. Härvid utjämnar även söckenhelgerna samt midsommar- och julafton veckoarbetstiden till dessa mängder under kalenderåret. Semesterdagar kan inte användas till utjämning av arbetstiden.
Arbetstidsutjämningen förverkligas genom att ge ledigheten så att arbetstiden under en period av högst ett kalenderår utjämnas till ovan nämnda genomsnitt förutsatt att man för arbetet ifråga uppgjort ett arbetstidstutjämningsschema för minst det tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittet. Arbetstidsutjämningssystemet är till sin natur kollektivt och gäller den tid under vilken arbetstidsformen för arbetspunkten, avdelningen eller arbetsplatsen i fråga i allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Vid övergång till annan arbetstidsform, exempelvis treskiftsarbete, fastställs arbetstiden efter övergången enligt reglerna för arbetstidsformen i fråga.
Arbetsgivaren bör före ovan avsedda arbetstidsarrangemang verkställs, förhandla med tjänstemännens representanter. Vid förhandlingarna bör hänsyn tas till arten av arbetsplatsens tjänstemannauppgifter, säkrandet av drifts- och servicetiderna, övriga personalgruppers arbetstidsarrangemang samt motsvarande faktorer. Efter förhandlingarna meddelar arbetsgivaren tjänstemännen om det system enligt vilket man fastställt det tillämpade förfaringssättet.
Exempel 1
För tjänstemän som året om arbetar i dag- och tvåskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande:
- tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 365 kalenderdagar
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 365 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor
- tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor
- det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor
Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 36,4 tim./vecka, dvs. 1716 tim., vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder
214 arbetsskift.
Exempel 2
Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt:
- tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 196 kalenderdagar
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 196 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 28 veckor
- tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor
- det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor
Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x
36,4 tim./vecka, dvs. 910 tim., vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 114 arbetsskift.
Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild tjänstemans del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.
Semester
Vid fastställning av semesterns längd anses som arbetsdagar även de dagar under vilka tjänsteman inte kunnat arbeta på grund av att han hållit i denna paragraf avsedda ledigheter.
6. I händelse av en plötslig och oförutsägbar eller exceptionell produktionssituation kan arbetsgivaren, med tre dagars förvarning, tillfälligt förlänga den dagliga ordinarie arbetstiden för icke-skiftarbetare till högst 10 timmar och veckoarbetstiden till högst 50 timmar. Löneutbetalning kommer att fortsätta ske på grundval av ordinarie arbetstid, både när arbetstiden förlängs och när arbetstiden jämnas ut, med undantag för arbetade timmar på söckenhelger eller på söndagar, för vilka ersättning utbetalas i enlighet med faktisk arbetstid enligt bestämmelserna i kollektivavtalet. Genom en lokal överenskommelse kan en förändring av arbetstiden göras utan föregående meddelande.
10-timmarsdagar kan utföras av en enskild arbetstagare i högst sex arbetsveckor per kalenderår och högst två på varandra följande arbetsveckor.
Tjänstemän har möjlighet att från fall till fall vägra förändringar av arbetstiden i enlighet med detta kollektivavtal, när det finns sakliga personliga skäl till detta (t.ex. hälsoskäl, vård av barn eller anhöriga).
Arbetstiden måste under en period på 52 kalenderveckor jämnas ut till i genomsnitt 40 timmar per vecka. Arbetsgivaren upprättar ett preliminärt utjämningsschema och parterna avtalar om en ledighet inom fyra kalenderveckor efter det att arbetet har utförts. Om ingen överenskommelse om ledigheten kan nås har tjänstemannen rätt att utjämna sin arbetstid med i genomsnitt 40 timmar per vecka genom att meddela detta tre veckor i förväg. Ledigheten ska i första hand bestå av hela arbetsdagar. Emellertid får inte den av tjänstemannen meddelade ledigheten tas ut om företagets produktion störs allvarligt, inte heller under veckor för vilka arbetsgivaren har meddelat att det föreligger behov av förlängd arbetstid enligt detta kollektivavtal.
Om den ledighet som avses i detta kollektivavtal inte har tagits ut inom 52 kalenderveckor, ska arbetsgivaren kompensera för outjämnade arbetstimmar med en förhöjning om 50 % i samband med närmast följande löneutbetalning.
13 § Arbetstiden i intermittent treskiftsarbete
I intermittent treskiftsarbete är den ordinarie arbetstiden åtta timmar per dygn och långtidsmedeltalet i genomsnitt 35,9 timmar per vecka. Beroende på hur söckenhelgerna infaller kan den genomsnittliga veckoarbetstiden årligen variera. De årliga arbetstimmarna framgår av tabellen som bifogas detta kollektivavtal som bilaga.
Exempel 1
För tjänstemän som året om arbetar i intermittent treskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande:
- tidsperioden under vilken arbete skall utföras i intermittent treskiftsarbete 365 kalenderdagar
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 365 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor
- tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor
- det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor
Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x
35,8 tim./vecka, dvs. 1689 tim., vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 211 arbetsskift. Exempel 2
Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt:
- tidsperioden under vilken arbete skall utföras i intermittent treskiftsarbete 196 kalenderdagar
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 196 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 28 veckor
- tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor
- det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor
Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 35,8 tim./vecka, dvs. 895 tim., vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 112 arbetsskift.
Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild tjänstemans del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.
För arbetet bör på förhand utarbetas ett arbetstidsutjämningsschema för en tidsperiod på högst ett år, under vilken den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till nämnda genomsnitt.
Arbetstidsutjämningen sker utan att avdrag görs på månadslönen.
Fridagar som hållits enligt arbetstidsutjämningssystemet anses som likställda med arbetade dagar vid fastställningen av semestern, dock med avdrag av det antal sedvanliga fridagar som ingår i kalendermånaden för tjänsteman i dagarbete.
Vid beräkningen av övertidsersättningar används talet 155 som divisor av månadslönen.
14 § Arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete
Den ordinarie arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete är i genomsnitt 34,6 timmar per vecka I arbete som avses ovan i punkt 1, bör arbetstiden, med undantag av semestern, under en period av ett år utjämnas till i genomsnitt 34,6 timmar per vecka. För tjänstemän som är berättigade till 30 dagars semester och som tar ut denna semester under kalenderåret, innebär detta således en årsarbetstid om 1632 timmar. På motsvarande sätt är årsarbetstiden för tjänstemän som är berättigade till 24 vardagar semester 1666 timmar.
Exempel 1
För tjänstemän som året om arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande:
- tidsperioden under vilken man utför kontinuerligt treskiftsarbete omfattar 365 kalenderdagar
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 365 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor
- tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor
- det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor
Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x
34,6 tim./vecka, dvs. 1632 tim., vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 204 arbetsskift. Exempel 2
Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt:
- den tidsperiod under vilken arbete ska utföras i kontinuerligt treskiftsarbete
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 196 dagar ./.
7 dagar/vecka
196 kalenderdagar
gör 28 veckor
- tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor
- antalet verkliga arbetsveckor är 25 veckor
Under ovan nämnda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 34,6 tim./vecka, dvs. 865 tim., vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 108 arbetsskift och den arbetstidsplan som uppgörs för perioden bör således innehålla 108 arbetsskift.
Ifall det i ovan beskrivna 28 dygns kalenderperiod för enskild tjänstemans del ingår längre, andra än i punkt 6 i denna paragraf nämnda frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.
För arbetet bör på förhand uppgöras ett arbetstidsutjämningsschema för minst den tid, under vilken veckoarbetstiden utjämnas till nämnda genomsnitt.
Fridagar som hållits enligt arbetstidsutjämningsschemat anses som likställda med arbetade dagar vid fastställningen av semestern, dock med avdrag av det antal sedvanliga fridagar som ingår i kalendermånaden för tjänsteman i dagarbete.
Ifall det i en semesterdel som ges under semesterperioden 2.5 –30.9 förutom söndagar ingår andra dagar som inte gäller som lagstadgade semesterdagar, blir den årsarbetstid som i denna paragraf avses, kortare i samma proportion.
I denna arbetstidsform ersätts det arbete som överskrider veckoarbetstiden enligt ifrågavarande veckas arbetstidsutjämningsschema, på det sätt som i kollektivavtalet avtalats om övertidsarbete.
Som utförda ordinarie arbetsskift i treskiftsarbete anses också sådan utbildningstid som arbetsgivaren, om dock endast delvis, bekostar, till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet i enlighet med utbildningsavtalet. Med ordinarie arbetstid likställs vidare i 30 § avsedd kort, tillfällig ledighet, för vilken arbetsgivare betalar lön.
Som i kollektivavtalets 22 § moment 5 avsedd divisor används talet 148.
Deltidslönens storlek beräknas såsom avtalats i kollektivavtalets 7 § om beräkningen av lön för deltid varvid antalet arbetsdagar, som framgår av tabellen i avtalets tillämpningsdirektiv, används som beräkningsgrund.
Som kompensation för inkomstbortfall betalas åt tjänsteman i kontinuerligt treskiftsarbete ett separat månatligt tillägg om 5,5 %. Ifall man vid företaget tagit i bruk ett system som redan beaktar kompensationen, behöver ett dylikt system inte ändras.
Vid fastställning av semesterns längd betraktas ledigheterna enligt arbetstidsutjämningsschemat (- dagar) som likställda med arbetsdagar, för dagarbetares del avdras dock det antal sedvanliga fridagar som ingår i kalendermånaden i fråga.
15 § Skiftarbete samt kvälls- och nattarbete
1. I skiftarbete bör skiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst fyra veckors intervaller. Tjänsteman kan dock, då man kommer överens om saken, fortlöpande arbeta i samma skift. Med skiftarbete avses även sådant arbete, där skiften växlar så, att på varandra följande skift överlappar varandra under högst en timme eller det är högst en timme mellan dem och där skiften växlar enligt ett på förhand bestämt sätt.
2. Skiftarbetstillägg
Skiftarbetstillägg från och med 1.2.2018 eller från början av lönebetalningsperioden som inleds närmast därefter:
kvällsskift nattskift
cent/timme cent/timme
228 417
3. Åt tjänsteman i skiftarbete betalas för övertid skiftarbetstillägg enligt det skift, under vilket övertidsarbetet utförs. Om tjänsteman i tvåskiftsarbete efter kvällsskiftet blir på övertid, betalas åt honom skiftarbetstillägg för övertidsarbetet enligt nattskiftet.
4. Nattarbete kan utföras i situationer som avses i arbetstidslagens § 8. Med lokalt avtal kan nattarbete utföras även i andra än i arbetstidslagens 8 § nämnda fall.
5. Då tjänsteman utför arbete som inte är skiftarbete, övertidsarbete eller nödarbete, mellan kl. 18 och 22, anses sådant arbete utgöra kvällsarbete, och då arbetet utförs mellan kl. 22 och 06, anses det utgöra nattarbete. För sådant arbete betalas ett tillägg som är lika stort som skiftarbetstillägget i kvälls- eller nattskift för arbetet i fråga, om det hade varit skiftarbete.
6. Om tjänsteman i kvälls- eller nattarbete efter arbetsskiftet blir på övertid, betalas kvälls- eller nattillägg fastställt på basis av ordinarie arbetstid även för tiden för övertidsarbetet till högst kl. 06.
7. Skiftersättning kan också betalas i form av en separat fast månadsersättning. Då skall månadsersättningens storlek fastställas med de i tjänstemannaavtalet nämnda centbeloppen som minsta grund.
Lokalt är det möjligt att med förtroendemannen avtala om andra tidpunkter för skiftarbetstillägg och tillägg för kvälls- och nattarbete.
8. Skiftarbetstillägg som eventuellt betalas för övertids- och söndagsarbete skall betalas med samma förhöjning som för övrig lön under ifrågavarande tid.
16 § Lediga dagar
1. Den andra fridagen som ges per vecka kan avtalas lokalt. Om man inte kommer överens om annat, kan den andra lediga dagen vara:
- en fast veckodag, som är lördag eller om detta inte är möjligt, måndag, eller
- en rörlig veckodag, om arbete utförs under minst sex dagar i veckan.
2. Om genomsnittlig veckoarbetstid iakttas i arbetet, fastställs fridagarna sålunda att perioden omfattar så många fridagar att arbetstiden under förloppet av denna period utjämnas till ordinarie veckoarbetstid.
Kan fridagarna inte fastställas på förhand, bör meddelande om utjämningsfridag lämnas minst en vecka på förhand.
17 § Söckenhelgsveckor
1. Under vecka där söckenhelg ingår är den ordinarie arbetstiden under vardag före helg och lördag densamma som under övriga vardagar.
2. Fridagar är dock:
a) lördagen under den vecka nyårsdagen infaller,
b) lördagen den vecka trettondagen infaller,
c) påsklördagen,
d) lördagen efter påsk,
e) lördagen den vecka första maj infaller,
f) lördagen den vecka Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx infaller,
g) midsommarafton,
h) lördagen den vecka självständighetsdagen infaller,
i) julafton och
j) lördagen efter jul.
Om av produktionen beroende orsaker förutsätter arbete under nämnda fridagar, bör förlusten av sådana fridagar kompenseras med fridagar, som ges under ordinarie arbetstid eller genom penningersättning såsom vid veckoövertidsarbete, såvida för samma tid inte redan betalas ersättning för stagnationstid. Frågorna om ersättningssättet borde utredas på förhand.
3. För arbete som tjänsteman utför på påsklördag, midsommarafton och julafton betalas med 100 % förhöjd lön. Denna bestämmelse tillämpas inte i kontinuerligt skiftarbete och inte i ordinarie kvälls- eller nattarbete.
18 § Söndagsarbete
2. Om arbetet som utförts på söndag är mertids- eller övertidsarbete, betalas för detta ersättning enligt vederbörande bestämmelser för mertids- och övertidsarbete samt därutöver enkel grundlön såsom söndagsersättning enligt punkt 1. ovan.
3. Söndagsförhöjningen kan betalas som en fast månadsersättning eller ersättas med motsvarande fritid, om därom avtalas med vederbörande tjänsteman. Fritiden skall ges och tas ut inom sex månader från det övertidsarbetet utförts.
4. Lokal överenskommelse kan träffas om att byta ut söndagsförhöjningen mot flexledighet. För flexledighetens vidkommande förfars i övrigt enligt semesterlagens 27 §, men om tidpunkten för uttag av flexledigheten bör överenskommas. För flexledighet betalas ingen semesterpremie.
19 § Ersättning för stor högtidsdag
Till alla anställda som arbetar på nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskdagen och annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, pingstdagen, midsommardagen, allhelgonadagen, självständighetsdagen samt juldagen och annandag jul, betalas, räknat från klockan 06.00 24 timmar framåt, med 200 % förhöjd lön. Häri är eventuell söndagsförhöjning inberäknad. Ifall man på grund av t.ex. en avtalad rytm i avlösningen av skift eller tidpunkten för när skiftet av arbetsdygn infaller eller av annan orsak anser det vara ändamålsenligt, kan om utbetalningstidpunkten för ovan nämnda ersättning för stor högtidsdag även annat avtal ingås.
Protokollsanteckning:
Genom ett lokalt avtal kan man flytta tidpunkten för en storhelg och de ersättningar som ska betalas för den.
För arbete som utförs dagen före nämnda högtider, betalas till tjänsteman i skiftarbete eller ordinarie kvälls- och nattarbete, för den tid han är i kvälls- och nattskift, i helgdagsaftonsersättning med 100 % förhöjd lön och för tiden i morgonskift med 20 % förhöjd lön. Ersättningen innehåller inte eventuella övertids- eller söndagsförhöjningar.
Till tjänstemän i dagarbete betalas på ovan nämnda dagar före helg en ersättning som är med
20 % förhöjd lön för ordinarie arbetstid i enlighet med arbetstidsutjämningsschemat. Dylik ersättning betalas inte för övertid. Ersättningen innehåller inte eventuell söndagsförhöjning.
20 § Vilotider och ersättning för veckovila
Daglig vilotid
1. Då arbetet ordnats i skift som överstiger sex timmar och regelbundet avlöser varandra, liksom i arbeten som avses i § 7 i arbetstidslagen, bör tjänsteman beredas minst en halv timmes rast eller möjlighet att inta måltid under arbetstiden.
2. Då arbetstiden i dagarbete är längre än sex timmar, bör tjänsteman under arbetet beredas tillfälle till åtminstone en regelbunden rast på minst en timme. Den kan emellertid, efter att man lokalt har kommit överens om det, förkortas till en 1/2 timme. Tjänsteman kan utan hinder under rasten avlägsna sig från arbetsplatsen. Detta gäller dock inte sådana tjänstemän vilkas närvaro är nödvändig på arbetsplatsen för arbetets normala gång.
Lokalt kan avtalas att tjänsteman i dagarbete inte har måltidsrast utan han bereds tillfälle att inta sin måltid i mitten av arbetsdagen när det med tanke på arbetet är ändamålsenligast.
3. I arbetstiden inräknas hela den tid, då tjänsteman är bunden till sitt arbete eller skyldig att vara på arbetsplatsen, men däremot inte sådan paus, under vilken han har både rätt, och även i praktiken möjlighet, att obehindrat avlägsna sig från arbetsplatsen.
4. Parterna rekommenderar att tjänsteman reserveras möjlighet att en gång per dag vid den tidpunkt som med tanke på arbetets utförande är mest lämplig under arbetets gång inta kaffe eller förfriskningar så att detta så litet som möjligt stör arbetet.
Dygnsvila
Tjänsteman skall under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en minst
11 timmars, och i periodarbete minst nio timmars, oavbruten vila ifall det inte är fråga om arbete som utförs under beredskapstid.
Från det ovan anförda kan tillfällig avvikelse göras under högst tre på varandra följande dygnsviloperioder per gång i sådana fall som avses i arbetstidslagens § 29 moment 2. Vilotiden bör det oaktat vara minst fem timmar och tjänsteman bör i dylika fall ges de i lagrummet avsedda ersättande vilotiderna så snabbt som möjligt, senast dock inom 14 dygn.
Ifall en ändamålsenlig organisering av arbetet det förutsätter, kan arbetsgivaren och tjänsteman komma överens om en tillfällig förkortning av dygnsvilotiden till minst sju timmar.
Om det till exempel på grund av rotation eller annan sådan anledning anses nödvändigt, kan man lokalt avtala om att förkorta dygnsvilan så att den är minst sju timmar.
Ledighet per vecka
1. Tjänsteman skall, så vitt möjligt, under söndagen beredas minst en 35 timmar lång oavbruten ledighet per vecka. Dock kan tillfälle till veckovila av ovannämnda tidslängd beredas även under annan tid av veckan, om arbetet på grund av dess beskaffenhet utförs under veckans alla dagar, eller om tjänstemannen tillfälligt behövs i arbetet på söndagen för tryggandet av regelbundet utförande av arbete, som utförs i rörelsen eller i företaget.
2. I kontinuerligt skiftarbete får dock ledigheten per vecka ordnas sålunda, att den under en tid av 12 veckor uppgår till i medeltal 35 timmar per vecka och minst 24 timmar varje gång.
3. Xxxxxxxxx anses också ske när veckovilan fördelas på två veckor, förutsatt att merparten av veckovilan sker under den vecka som vilan avser.
4. Undantag från stadgandena om ledigheten per vecka i denna paragraf kan dock göras:
a) när tjänstemannens ordinarie arbetstid per dygn är högst tre timmar,
b) när tjänstemannen behövs i utryckningsarbete,
c) när arbetets tekniska art inte tillåter att vissa tjänstemän är helt lediga från arbetet,
d) då tjänsteman tillfälligt behövs i arbete under tiden för hans ledighet per vecka för att upprätthålla arbetets regelbundna förlopp i företaget.
Ersättning för ledighet per vecka
1. Tjänsteman får ersättning för arbete som han tillfälligt utfört under sin ledighet per vecka genom att hans ordinarie arbetstid förkortas i motsvarande mån senast om tre månader räknat från arbetets utförande, eller när därom på förhand avtalas, så att ersättningen för ledigheten per vecka i sin helhet betalas i pengar enligt moment 5 nedan.
2. Med dag för ledighet per vecka avses, såvida inte annat överenskommits, söndag i dagarbete och i intermittent skiftarbete, och i övrigt arbete veckans sista fridag i enlighet med arbetstidsutjämningsschemat.
3. Tillfälligt arbete utfört under ledigheten per vecka bör ersättas även i det fall, att tjänsteman under samma vecka varit borta från arbetet på grund av sjukdom, tillfällig vårdledighet, olycksfall, eller av arbetsgivaren beordrad utbildning.
4. Under den vecka, då arbetstiden förkortas genom en fridag, utgörs den ordinarie arbetstiden av den veckoarbetstid som fastställts i arbetstidsutjämningsschemat minskad med det antal timmar som motsvaras av den ifrågavarande fridagen.
5. Med tjänstemans medgivande kan ersättning för ledigheten per vecka betalas helt i pengar så, att åt honom för den tid som åtgått till arbete, förutom månadslön, betalas
– grundlönen förhöjd med 100 procent samt
– de övertidsförhöjningar och förhöjningar för söndagsarbete som förutsätts i detta avtal, om arbetet samtidigt har varit övertids- eller söndagsarbete.
Överenskommelse om ersättningssättet bör ingås samtidigt som man avtalar om det arbete som skall utföras under ledigheten per vecka.
21 § Mertidsarbete
1. Begreppet mertidsarbete
Med mertidsarbete avses enligt arbetstidslagen arbete, som på initiativ av arbetsgivaren med tjänstemans medgivande utförs utöver den kollektivavtalsenliga arbetstiden dock utan att den överskrider den i kollektivavtalet fastställda arbetstiden men inte i arbetstidslagen nämnda maximum för ordinarie arbetstid (8 tim./dygn och 40 tim./vecka, eller om arbetstiden arrangerats som genomsnittlig, i genomsnitt ovan nämnda timantal).
2. Formerna för mertidsarbete
Mertidsarbete förekommer i följande former:
a) Dagligt mertidsarbete, vanligen endast 0,5 timmar per dag.
b) Under fridag
- vanligen högst 2,5 timmar, då mertidsarbete inte alls har utförts under veckan eller
- ända upp till 40 timmar per vecka då tjänstemannen har varit frånvarande från arbetet under veckan.
3. Då genomsnittlig veckoarbetstid tillämpas, betraktas som mertidsarbete det arbete som utförts utöver den ordinarie avtalade veckoarbetstiden, och som under hela perioden i medeltal underskrider 40 timmar per vecka.
Om den tidsperiod som utgör grund för arbetstidsutjämningsschemat är så lång, att den inte ryms inom ramen för samma löneperiod, kan mertidsarbete uträknas per vecka, varvid man som jämförelsegrund använder den i arbetstidsutjämningsschemat fastställda ordinarie veckoarbetstiden för vederbörande vecka.
4. Lön för mertidsarbete
För mertidsarbete betalas enligt antalet timmar oförhöjd timlön ifall man inte kommit överens om att ersätta mertidsarbetet med motsvarande ledighet. Grundtimlön för mertidsarbete beräknas på samma sätt som övertidsersättning.
Till tjänsteman vars ordinarie arbetstid är 7,5 timmar per dag och 37,5 timmar per vecka, betalas dock ersättning för mertidsarbete, som överskrider den i arbetstidsschemat fastställda dygns- eller veckoarbetstiden, på det sätt som överenskommits för dygns- och veckoarbetstid. Mertidsarbete är inte övertidsarbete.
Mertidsersättningen kan betalas som en fast månadsersättning eller ersättas med motsvarande fritid, om därom har avtalats med vederbörande tjänsteman. Tidpunkten för ledigheten avtalas med tjänstemannen.
22 § Övertidsarbete
1. Som övertidsarbete betraktas enligt arbetstidslagen sådant arbete, som utförs på initiativ av arbetsgivaren med tjänstemannens medgivande, utöver den ordinarie maximala arbetstiden (8 tim./dygn och 40 tim./vecka, eller om arbetstiden arrangerats som genomsnittlig, i genomsnitt ovan nämnda timantal).
Xxxxx tjänsteman under arbetsveckan arbetar i olika arbetstidsformer fastställs hans veckoövertidsarbete enligt arbetsskiftsförteckningen i den arbetstidsform där han arbetat mest under veckan i fråga.
2. Ersättning för timmar som överskrider den ordinarie arbetstiden
För arbete som överskrider den ordinarie arbetstiden per dygn
Ifall antalet utförda arbetstimmar under arbetsdygnet överskrider 8 timmar, eller vid användning av genomsnittlig arbetstid, det antal arbetstimmar som i arbetstidsutjämningsschemat fastställts för arbetsdygnet i fråga, betalas för de två första timmarna med 50 % och för därpå följande timmar med 100 % förhöjd lön. På lördagar samt vardagar före helg- och högtidsdagar är ersättningen omedelbart 100 %.
För arbete som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka
Ifall antalet utförda arbetstimmar från vilka avdragits under samma arbetsvecka utförda dygnsövertidstimmar enligt ovanstående punkt, under arbetsveckan överskrider 40 timmar, eller vid användning av genomsnittlig arbetstid, det antal arbetstimmar som i arbetstidsutjämningsschemat fastställts för veckan i fråga, betalas för de åtta första timmarna med 50 % och för de därpå följande timmarna med 100 % förhöjd lön. För arbete utfört på påsklördag, midsommarafton och julafton betalas omedelbart med 100 procent förhöjd lön.
För arbete som utförs omedelbart efter ett ordinarie nattskift betalas med 100 procent förhöjd lön.
Förhöjningsdelen för övertidsarbete eller hela lönen för den tid övertidsarbete utförts kan betalas som fast månadsersättning eller utbytas mot motsvarande fritid ifall därom överenskommits med vederbörande tjänsteman. Fritiden skall ges och tas ut inom sex månader från det övertidsarbetet utförts.
Lokalt kan avtalas om att förhöjningsdelen för övertidsarbete, eller hela lönen för den tid övertidsarbete utförts, byts mot flexledighet. För flexledighetens vidkommande förfars i övrigt enligt semesterlagens 27 §, men om tidpunkten för uttag av flexledigheten bör överenskommas. För flexledighet betalas ingen semesterpremie.
3. Då tjänsteman på grund av semester, sjukdom, olycksfall, permittering på grund av ekonomisk orsak eller produktionsorsak, uttag av arbetstidsförkortningsledighet som avses i arbetstidsförkortningsavtalet, ledighet från arbetstidsbanken, flexledighet som tagits ut som en hel dag, resa på order av arbetsgivaren, deltagande i utbildning som avses i samarbetsavtalets punkt 5.1 och 5.2 eller på grund av reservövning, inte kunnat arbeta det timantal som motsvarar ordinarie veckoarbetstid och han eller hon blir tvungen att vara i arbete en dag som enligt arbetstidsutjämningsschemat är fridag, ersätts det arbete som utförs på fridagen såsom överenskommits om veckoövertidsarbete.
4. Då tjänsteman mitt under en arbetsvecka övergår från en arbetstidsform till en annan eller från ett skift till ett annat, betraktas som övertidsarbete det arbete, som utan att överstiga den ordinarie arbetstiden per dygn, överstiger 40 timmar per vecka.
5. Vid beräkningen av den för övertidsarbete utfallande förhöjda lönen bör grundlönen uträknas så, att månadslönen med naturaförmåner divideras med talet 160 när den ordinarie arbetstiden är 40 timmar i veckan och med talet 158 när den ordinarie arbetstiden är
37,5 timmar i veckan. I intermittent treskiftsarbete är divisorn 155 och i kontinuerligt treskiftsarbete används talet 148 som divisor av månadslönen.
Då grundlön uträknas bör utöver den individuella månadslönen beaktas även penningvärdet för eventuella naturaförmåner, ävensom tjänstetidstillägget när man kommit överens om att betala ut den per lönebetalningsperiod, provisionslön och produktionspremier samt eventuell vikariatersättning men däremot inte skiftarbetstillägg, fast ersättning som betalas för ordinarie söndagsarbete och inte heller tillfälligt utbetalda exceptionella ersättningar, såsom övertids- och söndagsförhöjningar och ersättning för mertidsarbete eller högst två gånger om året betalda vinstpremier eller andra motsvarande premier.
Fortgår tjänstemans arbete in på följande dygn eller arbetsdygn, anses vid uträknandet av mertids- och övertidsersättning detta arbete utgöra föregående dygns arbete intill den tidpunkt, då tjänstemannens ordinarie arbetsskift normalt börjar. Dessa timmar beaktas härvid inte vid beräknandet av det senare dygnets ordinarie arbetstid.
6. Då tjänsteman fortsätter med övertidsarbete efter utgången av den ordinarie arbetstiden och detta övertidsarbete beräknas fortgå i minst två timmar, bör det anses skäligt, att honom beviljas nödig matrast eller tillfälle att inta sin måltid vid sidan av arbetet.
7. Åt tjänsteman, som under söckenhelgvecka utfört mera arbete än vad arbetstiden under denna vecka förutsätter, ersätts för överstigande timmar såsom överenskommits om veckoarbetstid, ifall det inte skall ersättas såsom för dygnsövertid.
8. Ersättning bör betalas för inledande och avslutande arbete när det förorsakar dygnsövertid. På grund härav är det nödvändigt att lokalt utreda i vilka uppgifter igångsättnings- och avslutningsarbete förekommer. Samtidigt bör också utredas, hur ifrågavarande arbeten i respektive fall skall ersättas.
Exempel på hur timmar som överskrider den ordinarie arbetstiden skall ersättas
Mån | Tis | Ons | Tor | Fre | Lör | Sön |
8 | 8 | 8 | 10 | 8 | 1,5 | 10 |
samtliga utförda arbetstimmar under veckan adderas 53,5 timmar från det föregående avdras 4,0 timmar
antalet dygnsövertidstimmar (tor och sön) 49,5 timmar
från denna rest avdras
ordinarie arbetstid i enlighet med arbetstidsutjämningsschemat
40,0 timmar
veckoövertid ersätts 9,5 timmar
För dygnsövertidsarbete betalas med 50 % förhöjd lön (torsdag). Ifall av veckoövertidsarbetet redan 8 timmar ersatts, betalas med 100 % förhöjd lön för de timmar som överskrider den ordinarie dygnsarbetstiden. Här betalas alltså för söndagens två sista timmar med 100 % förhöjd lön.
För de timmar som överskrider den ordinarie veckoarbetstiden betalas för de åtta första timmarna med 50 % förhöjd lön och därefter med 100 % förhöjd lön. Här betalas alltså för lördagens timmar och söndagens 6,5 första timmar 50 procents förhöjning och för söndagens 1,5 följande timmar 100 procents förhöjning.
För arbete utfört på söndag betalas utöver den övriga lönen som söndagsförhöjning enkel grundlön för samtliga 10 timmar.
Ersättning av mertidsarbete: se § 21 i avtalet. Arbetstiden under veckor med söckenhelg: se 17 §. Övertidsarbete under dagar före helg: se avtalets § 22.
9. Kalenderåret fram till 31.12.2020 får användas som granskningsperiod för maximalt övertidsarbete.
23 § Jourberedskap och telefonanvisningar
Med jour avses att tjänsteman enligt avtal utanför sin ordinarie arbetstid är beredd att på kallelse komma till arbetet.
Arbetsgivaren är skyldig att betala tjänstemannen ersättning för jourberedskapen. Ersättningen som skall betalas för jourberedskap är:
1. 50 % av den individuella månadslönen ifall tjänstemannen är skyldig att påbörja arbetet senast en timme efter given kallelse.
2. 25 % av den individuella månadslönen ifall tjänstemannen är skyldig att påbörja arbetet senast två timmar efter given kallelse.
3. 10 % av den individuella månadslönen ifall tjänstemannen är skyldig att påbörja arbetet senast tre timmar efter given kallelse.
Ersättningen betalas för den tid som tjänstemannen är i beredskap utan att utföra arbete.
Ifall tjänsteman i jourberedskap kallas till arbete betalas lön för den tid som arbete utförs i enlighet med de övriga bestämmelserna i detta avtal.
Bestämmelserna som gäller utryckningsarbete eller i arbetstidslagen avsedd beredskap tillämpas inte på tjänsteman som varit i jourberedskap och kallats till arbete.
Om jourberedskap bör med tjänstemannen överenskommas så tydligt att det inte efteråt kan uppstå meningsskiljaktighet angående naturen och längden av den bundenhet som avsetts.
Lokalt kan annat avtalas om jourberedskapen samt om den ersättning som skall betalas för direktiv som givits per telefon och om ersättningens fastställningsgrunder. Vid överenskommelse om ersättningsbeloppet kan man ta hänsyn till arbete som enligt kallelse sker kvällstid kl. 18–22 eller nattetid kl. 22–06.
24 § Utryckningsbetonat arbete
1. Utryckningsarbete är arbete som utförs efter utryckningskallelse och till vilket tjänsteman måste komma utom sin ordinarie arbetstid efter det att han redan avlägsnat sig från arbetsplatsen.
2. Utryckningsersättningens storlek bestäms av tidpunkten för kallelsen på följande sätt:
a) grundlön för två timmar, om kallelsen har skett under ordinarie arbetstid som slutar klockan 16.00 eller efter arbetstidens slut men före klockan 21.00, eller under en ledig dag så att tjänstemannen är tvungen att resa till arbetet inom två timmar efter att ha fått utryckningskallelsen; och
b) grundlön för tre timmar, om kallelsen skett mellan klockan 21.00 och 07.00.
3. Om kallelse till utryckningsarbete skett mellan klockan 21.00 och 07.00 betalas för den tid som åtgått till arbetet med 100 % förhöjd grundlön, vari ingår eventuella övertidsförhöjningar.
4. För kortare utryckningsarbete än en timme erläggs dock lön för en timme.
5. Utryckningsarbete kan inte ersättas genom att förkorta tjänstemans ordinarie arbetstid i motsvarande grad.
Tillämpningsdirektiv
Då tjänsteman kallas till utryckningsarbete, medför detta för honom extra olägenhet, för vilket betalas utryckningsersättning. Då tjänsteman kallas till arbetet under en sådan tid på dygnet, då allmänna kommunikationsmedel saknas eller i sådan brådska, att det inte är möjligt att använda allmänna kommunikationsmedel, betalas åt tjänsteman ersättning för resekostnaderna mot redovisning.
Stadgandet tillämpas dock inte om utryckningsarbetet direkt hör ihop med arbetet under följande arbetsdygn.
Lön för arbete
Utöver utryckningsersättningen får tjänsteman normal lön för sitt arbete och övertidsersättning om arbetet är övertidsarbete. Separat överenskommelse finns om ersättning för arbete som utförts på basen av kallelse som skett mellan kl. 21 och 07. För utryckningsarbete som utförts under nämnda tid betalas alltid grundlönen höjd med 100 %, i vilket eventuella övertidsförhöjningar ingår.
I beredskapsfall enligt avtalet tillämpas inte bestämmelserna om utryckningsarbete. På utryckningsarbete tillämpas inte arbetstidslagens bestämmelser om dygnsvila.
RESOR OCH UTBILDNING
25 § Reseersättningar
1. Tjänsteman är skyldig att företa de resor som arbetsuppgifterna förutsätter. Resan bör företas på ett ändamålsenligt sätt så, att till resan inte åtgår mera tid eller att den inte föranleder större kostnader än vad utförandet av uppgifterna oundgängligen kräver.
2. Resa anses påbörjad då tjänsteman beger sig på resa från arbetsplatsen eller då särskilt avtalas, hemifrån, innan ordinarie arbetstid börjar och avslutad då tjänstemannen återvänder till arbetsplatsen, om han inte efter den ordinarie arbetstidens slut återvänder direkt hem, xxxxxx resan anses då avslutad. Dygnen som berättigar till dagtraktamente räknas från resans början till resans slut. Bestämmelserna om lön under restid inverkar inte på resedygnens beräkningssätt.
3. Arbetsgivaren ersätter alla nödvändiga resekostnader, till vilka räknas utlägg för biljetter, bagageavgifter samt då resan företas på natten, sovvagnsbiljetternas pris.
Ersättningen för kostnader som resa medför och övriga detaljer i anknytning till resan bör vid behov gemensamt utredas före avresan.
4. I fråga om dagtraktamenten och kilometerersättningar iakttas skattestyrelsens beslut om skattefria ersättningar för resekostnader och deras belopp.
a) Heldagstraktamente för resedygn som i sin helhet eller av vilken mer än 10 timmar åtgått till resa, arbete eller vistelse på främmande ort samt
b) Halvdagstraktamente för del av resedygn, som omfattar mer än 6 men högst 10 timmar
c) Halvdagstraktamente då den tid som åtgått till resa överskrider det sista fulla resedygnet med minst 2 timmar och heldagstraktamente då överskridningen är mer än 6 timmar.
Om resan förutsätter inkvartering ersätts, utöver dagtraktamentena, kostnaderna för inkvarteringen enligt verifikat i enlighet med gällande skatteförvaltningsbeslut.
Om tjänsteman inte uppvisar inkvarteringsräkning betalas åt honom övernattningspenning i enlighet med skatteförvaltningens beslut.
5. Då tjänsteman på grund av arbetet, från det vanliga avvikande, inte har möjlighet att inta måltid i arbetsgivarens matservering eller i sin bostad under matrasten och det inte är fråga om arbete på företagets verksamhetsställe beläget på samma ort eller annars nära, där möjligheterna att inta måltid motsvarar de normala, betalas åt tjänstemannen måltidsersättning i enlighet med gällande beslut från skatteförvaltningen. I dessa fall betalas inte dagtraktamente.
6. För en resa som arbetsuppgifterna förutsätter följs skatteförvaltningens beslut för dagtraktamenten och logiersättningar. Om inkvartering blir nödvändig under resan, betalas utöver dagtraktamente ersättning för logikostnaderna med upptill nedan nämnda maximibelopp.
Om tjänsteman under något resedygn får fri eller i biljettens pris inkluderad kost, är dagtraktamentets maximibelopp hälften av i denna paragraf förut nämnda belopp. Med fri kost avses då det är fråga om fullt dagtraktamente två, och vid halvt dagtraktamente en fri måltid.
Då tid som åtgått till resa till utlandet överskrider det sista fulla resedygnet med mer än
10 timmar, betalas till tjänsteman för sådant inte fullt dygn fullt utlandsdagtraktamente och om med mer än 2 timmar men högst 10 timmar halvt utlandsdagtraktamente.
Dagtraktamente för inte fullt dygn fastställs enligt det utlandsdagtraktamente som betalas för det sista fulla resedygnet.
Om den totala tid som åtgått till arbetsresa till utlandet blir mindre än 24 timmar men dock minst 10 timmar betalas till tjänsteman fullt dagtraktamente som fastställs efter ifrågavarande land.
Sker väsentliga förändringar i valutakurserna på grund av devalvering, revalvering eller annan valutareglering, träffas överenskommelse förbunden emellan om de förändringar av dagtraktamentena och hotellersättningarna som härav eventuellt föranleds.
7. Om arbetet förutsätter minst 2 veckors fortlöpande vistelse på samma ort, utgör detta en kortvarig arbetskommendering. Arbetskommenderingen är långvarig, ifall arbetet varar minst 2 månader. I dessa fall kan lokal överenskommelse träffas om dagtraktamentets storlek. Därvid beaktas de lokala förhållandena samt de åtgärder, som arbetsgivaren eventuellt vidtagit med tanke på vistelsen.
8. Det arbete som utförts under resedygnet utgör ordinarie arbetstid intill det timantal som förutsätts i arbetstidsutjämningsschemat. För eventuellt mertids- eller övertidsarbete betalas mertids- och övertidsersättning enligt detta avtal. Har tjänsteman inte kunnat arbeta under det antal arbetstimmar som arbetstidsschemat förutsätter per dygn, minskas tjänstemannens månadslön likväl inte.
9. Då tjänsteman reser på uppdrag av arbetsgivaren under tid som enligt arbetstidsutjämningsschemat är tjänstemannens fritid, betalas för tid som åtgått till resa ersättning enligt grundlön dock högst för 8 timmar under arbetsdag och 16 timmar under fridag. Som restid räknas hela halvtimmar. Restiden utgör inte arbetstid.
Denna förmån kan även förverkligas genom lokal överenskommelse om särskild fast månadsersättning.
Då arbetsgivaren bekostar tjänstemans sovplats, betalas ingen restidsersättning under tiden mellan klockan 21 och 07.
För de resdagar då antalet ordinarie arbetstimmar annars inte uppfylls, medtas då man beräknar den ordinarie veckoarbetstiden, vilken utgör grunden för beräknandet av veckoövertid, även sådana timmar som åtgått till resa intill den i arbetstidsschemat avsedda maximala ordinarie arbetstiden per dygn. Dessa timmar anses likväl inte utgöra ordinarie arbetstimmar.
10. Då tjänstemans normala arbetsuppgifter förutsätter upprepade resor eller då tjänsteman på grund av sina uppgifters art själv besluter om sina resor och om disponeringen av sin arbetstid, betalas ingen ersättning för tid som åtgått till resor.
I stället för ersättning för ovan nämnda dagtraktamenten och matkostnader kan med tjänsteman som avses i detta moment avtalas om en särskild fast ersättning, vilken betalas i samband med månadslönen.
11. Har överenskommelse träffats om användning av egen bil, betalas en ersättning i enlighet med skatteförvaltningens beslut.
Om tjänsteman på uppdrag av arbetsgivaren på resan transporterar andra personer, eller på grund av sina arbetsuppgifter medför arbetsredskap, mätningsapparatur eller färdiga apparater i bilen, för vilka arbetsgivaren borde ha ersatt rese- eller transportkostnaderna höjs kilometerersättningen med 2 cent per person eller motsvarande varumängd.
Ersättningen förhöjs i enlighet med skatteförvaltningens beslut då arbetsuppgifternas utförande förutsätter transport av släpvagn som fästs vid bilen.
12. För arbetsplatsen kan genom lokal överenskommelse fastställas ett resereglemente. Genom resereglementet kan man avvika från bestämmelserna i denna paragraf förutsatt, att ersättningen för resan som helhet motsvarar den nivå som avses i denna paragraf.
Tillämpningsdirektiv
I vissa fall kan svårigheter uppstå, då det gäller att avgöra om bestämmelsen om halvt dagtraktamente eller bestämmelsen om matpenning skall tillämpas.
Några exempel:
1. Tjänsteman åker med buss från sin arbetsplats, som är belägen i utkanten av Jyväskylä, till stadens centrum i arbetsärenden. På återfärden uträttar han ännu ett ärende i stadens ämbetsverk. Avfärden sker kl. 09 och tjänstemannen är tillbaka på arbetet kl. 13 – måltidsersättning betalas (en måltid).
2. Tjänsteman beger sig från Helsingfors till Esbo kl. 11 och återvänder till arbetet kl. 16
– halvt halvdagstraktamente betalas som ersättning (en måltid).
3. Tjänsteman beger sig från Helsingfors till Esbo kl. 11 och återvänder till arbetet kl. 18.30 – halvt heldagstraktamente betalas som ersättning (två måltider).
4. Tjänsteman reser med flyg från Tammerfors till Åbo kl. 08 och återvänder kl. 15 – halvt halvdagstraktamente betalas som ersättning.
5. Varkaus-Kuopio-Varkaus kl. 07–19 – heldagstraktamente betalas som ersättning.
Övernattningspenning betalas inte i sådana fall, då arbetsgivaren ordnat fri inkvartering.
26 § Utbildning och utvecklingstillfällen
Arbetsgivaren kan utöver tjänstemäns ordinarie årsarbetstid besluta om utbildning i kompletterande syfte samt i hantering av maskiner, arbetshälsa och säkerhet, eller i säkerhets-, effektivitets- och kvalitetsförbättrande syfte, antingen på arbetsplatsen eller på av arbetsgivaren anvisad plats. Sådana utvecklingstillfällen får högst omfatta 8 timmar per kalenderår.
Denna tid avser ordinarie arbetstid som kan utföras utöver den ordinarie årsarbetstid som regleras i kollektivavtalet. För utbildningar eller utvecklingstillfällen betalas en lön som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden, inklusive eventuella arbetstids- och miljötillägg.
Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan genomföras på så sätt att arbetsskiftets längd utökas med varaktigheten för utbildningen eller utvecklingstillfället, dock med högst två timmar per dag. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan också utgöra en hel dag. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan inte ske på söckenhelger.
I övrigt iakttas angående utbildningsverksamheten bestämmelserna i samarbetsavtalet mellan förbunden.
Protokollsanteckning:
Om utbildningar eller tillfällen enligt ovan anordnas utanför arbetsplatsen tillämpas bestämmelserna i 25 § i fråga om ersättning av resekostnader.
27 § Ersättning för utbildningar
Då tjänsteman på uppdrag av arbetsgivaren deltar i kurs som avser främjande av hans yrkesskicklighet betalas reseersättningarna enligt bestämmelserna i kollektivavtalets § 25.
I föregående punkt nämnda ersättningar betalas även till tjänsteman som deltar i gemensam utbildning i enlighet med punkt 5.2. i samarbetsavtalet, ifall avsikten med utbildningen lokalt har konstaterats främja tjänstemannens yrkesskicklighet.
Om utbildning ordnas vid en sådan tidpunkt att t.ex. tjänsteman i nattarbete under sin fritid måste komma till nämnda utbildning, bör han för denna tid få ersättning enligt grundlön eller motsvarande fritid under en annan tidpunkt. Om deltagande i utbildning sker under tjänstemans ordinarie arbetstid får han sin lön oavkortad. För resor som hänför sig till utbildning som avses i denna paragraf betalas inte lön för restiden.
Protokollsanteckning 1:
Utbildningar utgör i huvudsak inte arbetstid och ingen lön för restid utgår för dem. I undantagsfall kan utbildningen vara arbetstid i enlighet med tillämpningsanvisningen (kollektivavtalets bilaga 1, Inräknande av yrkesmässig utbildning i arbetstid) varvid lön för restid utbetalas på samma sätt som vid arbetsresa.
Då tjänsteman på sin fridag deltar i utbildning som avses ovan konstaterar avtalsparterna att man vid behov lokalt skall komma överens om ersättningsgrunderna vid deltagande i utbildningen.
Då utbildning ordnas är det skäl att se till att tjänstemannen får tillräckligt lång daglig vilotid.
SEMESTER
28 § Semester
1. Semester beviljas enligt lag. Vid fastställande av semesterns längd inberäknas i den tid under vilken anställningsförhållandet varat, även den tid anställningsförhållandet varat i samma arbetsgivares tjänst innan anställningsförhållandet avbrutits på grund av studier som ökar tjänstemans kompetens i sina uppgifter, likaså den tid, under vilken här avsedd person under sin studietid arbetar hos sagda arbetsgivare, såvida anställningsförhållandet fortsätter omedelbart efter avslutade studier.
Lokalt kan man avtala om att dela upp en semester på över tolv vardagar så att den tas ut i en eller flera delar.
Dagar för utjämning av arbetstiden enligt kollektivavtalet, flexledigheter, ledighet uttagen från arbetstidsbanken och frånvaro med lön på grund av att ett barn plötsligt insjunkar enligt 30 § i kollektivavtalet räknas som tid likställd med arbetstid då längden på semestern beräknas. Om arbetstiden har ordnats i 12-timmarsskift och tjänstemannen arbetar enligt utjämningsschemat för arbetstiden, påverkas inte tjänstemannens intjänade semester av den frånvaro som beror på hur arbetstiden har ordnats.
I kontinuerligt treskiftsarbete kan man lokalt avtala om att semestern eller en del av den placeras inom de ledighetsperioder som ingår i utjämningssystem för arbetstiden.
2. Semesterlön bör betalas före semesterns början, såvida inte lokalt överenskommits om att den betalas på regelbunden lönebetalningsdag.
För en högst sex dagars semesterdel får lön betalas endast på de lönebetalningsdagar som sedvanligt iakttas i anställningsförhållandet.
Den daglön som betalas i form av semesterlön eller semesterersättning uträknas enligt följande:
a) Semesterlönen fastställs så att månadslönen uppdelas å ena sidan i lön som betalas för den tid arbetet varat och å andra sidan i lön för semestertiden. Tillsammans skall dessa alltid motsvara månadslönen. För att detta skall vara möjligt, rekommenderas att semesterlönen beräknas genom att använda samma förfarande som vid beräkning av lön för deltid.
Daglönen för semesterersättning som betalas för outtagen semester i samband med anställningens upphörande bildas sålunda att månadslönen divideras med 25 och multipliceras med antalet semesterdagar som ersätts.
b) För semestertiden betalas åt tjänsteman, som fortgående eller regelbundet utfört skiftarbete, utöver månadslönen en genomsnittlig daglön, uträknad på basen av skiftarbetstillägget på det sätt, som stadgas i semesterlagens § 11. Vid uträknandet av ovan avsedda genomsnittliga daglön beaktas samtidigt även andra fortlöpande eller regelbundet återkommande avtalsenliga tillägg samt regelbundet återkommande söndagsförhöjningar.
c) Då till tjänsteman betalas fasta månadsersättningar för övertid, skiftarbete, inledande och avslutande arbeten, bör dessa poster av lönenatur betalas också under semestern. För naturaförmånernas del iakttas bestämmelserna i semesterlagens
§ 9 mom. 2.
3. Semesterpremie
Till tjänsteman betalas i semesterpremie 50 % av hans i detta avtal avsedda semesterlön (= penninglön). Vid uträknandet av semesterpremien divideras månadslönen med talet 25 och multipliceras därefter med det antal semesterdagar som stadgas i semesterlagen.
Hälften av semesterpremien betalas i samband med semesterlönen. Hälften betalas i samband med den lönebetalning, som betalas för tjänstemans första arbetsdag efter semestern, eller skulle ha betalats, om inte tjänsteman hade varit förhindrad att infinna sig till arbetet.
Arbetsgivaren kan också betala semesterpremie på följande sätt: Vid två löneutbetalningstillfällen, varav det ena inträffar under sommarsemesterperioden och det andra under vintersemesterperioden. Arbetsgivaren måste varje år, efter att ha rådfrågat förtroendemannen, senast i slutet av mars meddela datumen för utbetalning under sommarsemesterperioden, som inleds 2 maj, och under den efterföljande vintersemesterperioden. Om arbetsgivaren inte meddelar något utbetalningsdatum är dessa
15 juni för sommarsemester och 15 februari för vintersemester, eller i samband med nästkommande löneutbetalning. Semesterpremien för sommarsemester ska vara utbetald senast i slutet av juli. Detta påverkar inte villkoren för att få semesterpremie.
Semesterpremie betalas också i samband med semesterersättning som intjänats under redan utgånget semesterkvalifikationsår, i de fall där ett tillsvidare gällande anställningsförhållandet upphör under semesterperioden av annan än av tjänstemannen själv beroende orsak eller om tidsbestämt arbetsavtal upphör under semesterperioden.
Till tjänsteman, som blir ålders- eller invalidpensionerad eller som börjar åtnjuta förtida ålderspension eller individuell förtidspension, betalas i semesterpremie ovan nämnda procent av den semesterlön och eventuella semesterersättning till vilken tjänstemannen är berättigad.
Till tjänsteman, som efter att ha fullgjort sin värnplikt i aktiv tjänst, återkommer efter värnpliktens slut till arbetet på det sätt som förutsätts i lagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande (570/61) har rätt att i semesterpremie få ovan nämnda procent av den semesterersättning, som betalas åt tjänsteman då han trädde i aktiv tjänst.
Man kan lokalt komma överens om att semesterpremien betalas antingen i en eller flera rater, dock så, att den till fullo är betald senast före utgången av det semesterkvalifikationsår som följer det kvalifikationsår som berättigat till ifrågavarande semester. Alternativt kan överenskommas om att semesterpremien ersätts med motsvarande ledighet, vilken skall tas ut före utgången av ovan avsedda kvalifikationsår. Om tjänstemans anställningsförhållande upphör före den lokalt överenskomna tidpunkten för betalning av semesterpremien, betalas semesterpremien då anställningsförhållandet upphör, om tjänstemannen annars är berättigad till semesterpremie.
Lokalt kan överenskommelse ingås om utbyte av semesterpremien mot flexledighet. För flexledighetens vidkommande förfars i övrigt enligt semesterlagens 27 §, men om tidpunkten för uttag av flexledigheten bör överenskommas. För flexledighet betalas ingen semesterpremie.
FRÅNVARO
29 § Lön under sjukdom, moderskapsledighet eller faderskapsledighet samt efter olycksfall
1. Är tjänsteman på grund av sjukdom eller olycksfall oförmögen till arbete, och har sjukdomen eller olycksfallet inte av honom vållats avsiktligt eller föranletts av brottsligt förfarande eller lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande, äger han rätt att medan arbetsoförmågan varar erhålla en lön som, naturaförmånerna medräknade, är lika stor som den lön han under ordinarie arbetstid i sitt arbete hade införtjänat, enligt följande:
Anställningsförhållandet har fortgått oavbrutet Lön
1 månad, men högst 1 år för 4 veckor
1 år men under 5 år för 5 veckor
5 år eller längre tid för 3 månader
Om den av sjukdom eller olycksfall förorsakade arbetsoförmågan börjar innan anställningsförhållandet ännu hunnit fortgå en månad, betalar arbetsgivaren i lön för sjuktid
50 % av tjänstemannens individuella månadslön, dock högst för de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som faller inom perioden mellan dagen arbetsoförmågan började och
9 vardagar därefter. Till den del som gäller lönen för karensdagen liksom för övrigt iakttas bestämmelserna i denna paragraf.
2. Tjänsteman, som på grund av sjukdom blivit oförmögen till arbete, är skyldig att omedelbart härom underrätta arbetsgivaren samt meddela när arbetsoförmågan beräknas upphöra.
3. Om arbetsgivaren det fordrar skall tjänsteman förete av företagets företagshälsovårdare utfärdat eller annat av arbetsgivaren godkänt läkarintyg över sjukdomen. Om arbetsgivaren inte har godkänt av tjänsteman företett läkarintyg och hänvisar tjänstemannen till en annan nämnd läkare för kontroll, skall arbetsgivaren ersätta arvodet för detta läkarintyg.
Om tjänstemans arbetsoförmåga börjar på nytt på grund av samma sjukdom inom 30 dagar från den dag, för vilken arbetsgivaren senast betalat sjuklön, har tjänstemannen inte rätt till en ny sjuklöneperiod enligt punkt 1, utan sjuklön betalas sammanlagt högst för den tidsperiod som nämns i punkt 1. Om arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet fullgjorts redan under den föregående sjukdomsperioden, betalar arbetsgivaren dock lön för den en dags väntetid, om vilken stadgas i sjukförsäkringslagens kapitel 8 § 7, moment 2. Huruvida det är fråga om samma sjukdom eller annan sjukdom fastställs på basis av sjukförsäkringsbyråns bedömning.
4. Har tjänsteman, då arbetsavtal med honom ingåtts, medvetet för arbetsgivaren förtigit sjukdom, är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för sjuktid.
5. Tjänsteman får moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigt för den tid till vilken den moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning anses hänföra sig och som enligt sjukförsäkringslagen tillkommer henne eller honom. Under moderskapsledigheten betalas full lön för tre månader.
För faderskapsledighetsperioden på sex (6) dagar betalas till tjänsteman lön för ordinarie arbetstid jämte naturaförmåner. På betalningen av lön för faderskapsledighet tillämpas samma bestämmelser som på betalning av lön för moderskapsledighet.
Förutsättning för löneutbetalning är dock, att hennes anställningsförhållande fortgått utan avbrott i minst sex månader före nedkomsten. Då kvinnlig tjänsteman har adopterat ett barn under skolåldern, får hon under samma förutsättningar i anslutning till adoptionen tre månaders med moderskapsledighet jämställd ledighet med lön. Lön betalas inte under faderskapsledighet. Parterna rekommenderar att en helhetsplan görs upp för föräldraledighet och vårdledighet på den blankett som centralförbunden gemensamt uppgjort.
6. Till tjänsteman som återvänder i arbetet efter sin moderskapsledighet, bör arbetsgivaren erbjuda de uppgifter som tjänstemannen skötte före moderskapsledigheten började.
Ifall detta inte är möjligt bör arbetsgivaren erbjuda henne andra uppgifter på motsvarande nivå och ifall dylika inte finns, annat arbete.
Arbetsgivaren bör se till att tjänsteman som efter familjeledighet återvänder till arbetet blir insatt i de ändringar som skett i tjänstemannens arbete.
Parterna rekommenderar att arbetsgivaren och tjänstemannen diskuterar frivillig och fritt utformad kontakt under familjeledigheten innan tjänstemannen påbörjar sin ledighet. I samband med denna diskussion kan man exempelvis fundera kring kommunikationen om aktuella händelser på arbetsplatsen, samt hur man kan underlätta för tjänstemannen att återgå i arbete efter familjeledigheten.
Utbetalas inte dagpenning eller därmed jämförbar ersättning av orsak som beror på tjänstemannen själv eller om en mindre dagpenning utbetalas än tjänstemannen enligt lagen hade haft rätt till, är arbetsgivaren berättigad att från lönen avdra den del av dagpenning eller ersättning, som på grund av tjänstemannens försummelse inte betalts.
7. Ersättande arbetsuppgifter
Med ersättande arbete avses arbete som en tjänsteman gör då han eller hon till följd av sjukdom eller olycksfall är arbetsoförmögen att utföra sina arbetsavtalsenliga eller etablerade arbetsuppgifter. Det ersättande arbetet ska vara ändamålsenligt och i mån av möjlighet motsvara tjänstemannens normala arbetsuppgifter. Särskilt avtal kan ingås om ersättande arbete i en annan uppgift eller utbildning.
Det ersättande arbetet är frivilligt och baseras på företagshälsovårdsläkarens bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga samt avtalet mellan arbetstagaren och arbetsgivaren om ersättande arbete. Det ersättande arbetet får inte äventyra tjänstemannens tillfrisknande. De praktiska tillvägagångssätten och principerna kring det ersättande arbetet ska behandlas i samarbetsförfarandet innan de tas i bruk.
I förbundens gemensamma handbok om ersättande arbete inom de kemiska branscherna behandlas användningen av ersättande arbete i företag. Vid behov handleder och utbildar förbunden företag om användning av ersättande arbete.
30 § Läkarundersökningar
Lagstadgade läkarundersökningar
Arbetsgivaren ersätter den lön för ordinarie arbetstid, som tjänsteman går miste om på grund av deltagande i lagstadgade eller av arbetsgivaren förutsatta hälsokontroller eller till dem anslutna resor.
Ifall undersökningen sker under tjänstemannens fritid betalas åt honom såsom ersättning för extra kostnader en summa, som motsvarar det i sjukförsäkringslagens 11 kapitel 7 § avsedda minimibeloppet för sjukdagpenning.
Övriga läkarundersökningar
Arbetsgivaren ersätter utebliven inkomst i följande fall:
När det är fråga om ett sjukdoms- eller olycksfall där det är nödvändigt att snabbt komma till läkare för undersökning eller i andra insjuknings- eller olycksfallssituationer där man inte inom rimlig tid utom arbetstid får tid för läkarundersökning.
Med övrig läkarundersökning likställs också till läkarundersökning anslutna, av läkare ordinerade, laboratorie- och röntgenundersökningar. Med dem likställs även läkarundersökning som sker för fastställande av vård av tidigare konstaterad kronisk sjukdom samt läkarundersökningar och
-kontroller som hänför sig till graviditet. Med dessa likställs vidare vårdåtgärder som förorsakas av cancersjukdom eller plötslig tandsjukdom och cancerscreeningar som avses i statsrådets förordning.
För den tid som åtgår till undersökning som är nödvändig för fastställande av vård och som utförs av specialläkare för ordination om anskaffande av hjälpmedel, t.ex. glasögon.
Tjänsteman skall på förhand meddela arbetsgivaren om besök hos läkare. Om anmälan inte på grund av övermäktigt hinder kan göras på förhand, skall anmälan göras omedelbart då detta är möjligt. Tjänsteman skall förete av arbetsgivaren godkänd utredning över läkarundersökningen, vänte- och restider i fall som avses ovan i föregående stycke samt i fall som likställs med dem, och även om att han inte kunnat få besökstid utom arbetstid.
Om tjänsteman får sjuklön för tiden för läkarundersökning, betalas inte ersättning för inkomstbortfall på basis av avtalsbestämmelserna om läkarundersökning.
Beräkning
Ovan avsedda inkomstbortfall fastställs enligt kollektivavtalets beräkningsregler för sjuklön. Till den del som gäller ersättning av lagstadgade läkarundersökningar betalas ersättning för resa enligt kollektivavtalets principer för reseersättning.
31 § Kort tillfällig ledighet
1. Kort tillfällig ledighet som beviljas på grund av plötsligt sjukdomsfall i tjänstemans familj eller på grund av nära anhörigs död avdras inte från tjänstemans lön eller semester. Med nära anhörig avses make eller maka, familjens barn, egna föräldrar, bröder, systrar och mor- och farföräldrar samt svärföräldrar.
Protokollsanteckning 1: Kort tillfällig ledighet på grund av barns sjukdom
Tillfällig ledighet på grund av plötsligt sjukdomsfall i tjänstemannens familj avdras inte från tjänstemannens lön eller semester i enlighet med kollektivavtalets bestämmelse om kort tillfällig ledighet. Med nära anhörig avses i bestämmelsen make eller maka, familjens barn, egna föräldrar, bröder, systrar och mor- och farföräldrar samt svärföräldrar. Tjänstemannen har alltså rätt att med lön stanna hemma för att vårda också sina egna eller makans eller makens barn.
Arbetstidslagen innehåller bestämmelser om s.k. tillfällig vårdledighet enligt vilka en förälder har rätt att stanna hemma från arbetet i högst fyra dagar då ett barn under 10 år plötsligt insjuknar. I den ovan nämnda kollektivavtalsbestämmelsen har längden på frånvaron däremot inte begränsats, utan längden på frånvaron skall enligt avtalet fastslås i förhållande till den aktuella situationen. Den tid som åtgår för vården kan alltså variera, men oftast varar frånvaron 1–4 dagar. I undantagsfall kan denna tid överskridas. I avtalet har inte heller någon åldersgräns fastslagits för hur gammalt barn man kan stanna hemma för att vårda, varför tjänstemannen kan stanna hemma också för att vårda ett barn som är äldre än 10 år ifall vården kräver det (barnet har t.ex. hög feber).
För att man skall kunna stanna hemma för att vårda ett barn skall det alltid vara fråga om plötsligt sjukdomsfall. Om tjänstemannen på förhand känner till t.ex. medicinska åtgärder eller rehabilitering eller hälsokontroll, har han eller hon inte enligt kollektivavtalet rätt att med lön stanna hemma för att vårda ett barn. Tjänstemannen har naturligtvis också i sådana situationer enligt arbetstidslagen rätt till kort tillfällig ledighet (utan lön).
Rätten till kort tillfällig ledighet kvarstår, även om barnet insjuknar på nytt. I fråga om barns sjukdom har man inte avtalat om en bestämmelse, enligt vilken tjänstemannen måste arbeta 30 dagar mellan sjukdomsfallen för att rätten till ledighet skall uppstå.
Om föräldrarna till ett barn under 10 år som plötsligt insjuknar arbetar hos samma arbetsgivare och en av föräldrarna har arbetat i nattskift medan den andra föräldern arbetar i dagskift, bereds den förälder som arbetar i dagskift möjlighet att utan förlust av lön ta hand om det plötsligt insjuknade barnet, om den förälder som arbetar i nattskift ska arbeta natten därpå.
2. Tjänsteman har rätt att på sin 50- och 60-årsdag få ledigt med lön som motsvarar ordinarie arbetstid i de fall där ifrågavarande dag infaller på en sådan dag som enligt arbetsskiftsförteckningen eller arbetstidsutjämningsschemat är hans arbetsdag.
3. Kort tillfällig ledighet beviljas även för fullgörande av medborgerliga förtroendeuppdrag.
Månadslönen för tjänsteman, som verkar som kommunal förtroendevald, minskas i samma mån som ordinarie arbetstid går förlorad på grund av möten i kommunala förtroendeorgan. Minskningen av månadslönen verkställs så, att tjänsteman tillsammans med av kommunen utbetald ersättning för förlorad inkomst får sin månadslön. Arbetsgivarens eventuella andel betalas sedan tjänstemannen tillställt arbetsgivaren en utredning över ersättning för förlorad inkomst som kommunen utbetalat.
Motsvarande sammanjämkning av inkomster utförs även i fråga om andra medborgerliga förtroendeuppdrag.
4. Längden för kort tillfällig ledighet bör fastställas i förhållande till ovan nämnda situationer och nödvändig restid.
5. Arbetsgivaren betalar tjänsteman lön för tiden för reservövning så att tjänstemannen får, reservistlönen som betalas av staten inberäknad, fulla löneförmåner. Bestämmelsen tillämpas även på de tjänstemän, vilka med stöd av befolkningsskyddslagen utbildas för specialuppgifter i befolkningsskyddet.
6. De tjänstemän som hör till de undertecknande förbundens och STTK:s representantskap, styrelser och delegationer ges tillfälle att på arbetstid delta i sådana möten som ordnas av nämnda organ där ärenden som rör kollektivavtalsförhandlingarna behandlas.
Protokollsanteckning 2:
Förtroendemannen, avdelningsförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktige kan delta i förhandlingsdagar för förtroendemän som ordnas av Fackförbundet Pro och tjänstemannens månadslön minskas inte för dessa dagar. När den ordinarie förtroendemannen är förhindrad att delta i förhandlingsdagarna kan en suppleant delta i stället för honom eller henne.
DIVERSE BESTÄMMELSER
32 § Skyddsbeklädnad
33 § Mötesfrihet
Registrerad förening, vilken tillhör tjänstemannaförbund, som är bundet vid denna överenskommelse, eller motsvarande sammanslutning, som har medlemmar på ifrågavarande arbetsplats, har under följande förutsättningar möjlighet att på varje arbetsplats utom arbetstid (före arbetstidens början, under matrasten eller omedelbart efter arbetstidens utgång, samt vid särskild överenskommelse även under tid som infaller under veckovila) för företagets tjänstemän anordna möten för behandling av frågor som gäller anställningsförhållandena på arbetsplatsen:
a) Med arbetsgivaren skall överenskommelse träffas om arrangerandet av möte på arbetsplatsen eller annan i detta avtal avsedd plats, om möjligt tre dagar före mötet.
b) Arbetsgivaren anvisar en för ändamålet lämplig mötesplats antingen på arbetsstället eller i dess närhet, vilken han förfogar över. Ifall en sådan plats inte finns, bör man genom förhandlingar söka nå en ändamålsenlig lösning i frågan.
c) Den organisation som reserverat mötesutrymmet samt arrangörerna ansvarar för ordningen på mötet samt snyggheten i möteslokalen. De av organisationen utsedda förtroendepersonerna bör närvara vid mötet.
d) Mötets arrangörer har rätt att till mötet inbjuda representanter för förbund, som utgör part i kollektivavtal, för sådant förbunds underförening eller för vederbörande centralorganisationer.
AVTALETS BINDANDE VERKAN OCH GILTIGHET
34 § Avtalets bindande verkan
1. Detta avtal binder:
a) undertecknade organisationer,
b) de arbetsgivare, tjänstemän och deras föreningar, vilka tillhör eller under avtalets giltighetstid har tillhört ovan avsedda organisationer.
2. Efter det avtalet blivit bindande för förbunden, är alla stridsåtgärder, vilka hänför sig till nämnda avtal i deras helhet eller till någon enskild bestämmelse i dem förbjudna. Förbunden och deras underföreningar är dessutom skyldiga att tillse att ej heller föreningar, arbetsgivare och tjänstemän, vilka är deras medlemmar och vilka avtalet berör, vidtar sådana stridsåtgärder eller på annat sätt bryter mot avtalens bestämmelser.
35 § Avtalets giltighet
Detta avtal gäller från 5.2.2020 fram till 31.12.2021 och därefter ett år i sänder, förutsatt att det inte senast två månader före giltighetstidens utgång skriftligen uppsagts av någondera parten.
Om avtalet sägs upp, bör förhandlingar om ett nytt avtal inledas senast en månad efter uppsägningen, varvid ett ändringsförslag bör tillställas motparten.
Helsingfors torsdag 13 februari 2020
KEMIINDUSTRIN RF FACKFÖRBUNDET PRO RF
KEMIINDUSTRIN RF FACKFÖRBUNDET PRO RF
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR FÖRNYANDE AV KEMISKA BRANSCHENS TJÄNSTEMANNAAVTAL FÖR TIDEN 5.2.2020–31.12.2021
Tid 13.2.2020
Plats Kemiindustrin rf, Södra kajen 10, Helsingfors Närvarande Kemiindustrin rf
Xxxxx Xxx-Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
Fackförbundet Pro rf
Xxxxx Xxxxxx Xxxx Xxxxxxxxxxx
1 Undertecknande av kollektivavtalet
Kemiindustrin rf och Fackförbundet Pro rf har 5.2.2020 nått ett förhandlingsresultat om förnyande av kollektivavtalet för tjänstemän inom kemiska branschen för åren 2020–2021. Förbunden har idag undertecknat kollektivavtalet som gäller branschen.
2 Avtalsperiod
Det nya kollektivavtalet ersätter från och med 5.2.2020 det kollektivavtal som parterna har godkänt för tiden 1.12.2017–30.11.2020. Detta kollektivavtal gäller 5.2.2020–31.12.2021 och förlängs efter 31.12.2021 med ett år i sänder, såvida inte någon av parterna skriftligt säger upp det senast två månader innan det går ut.
3 Lönejusteringar 5. 2.2020–31.12.2021
3.1 Lokala löneförhandlingar
Målet med lokala förhandlingar är att nå en löneuppgörelse som stöder den ekonomiska situationen, orderstocken, sysselsättningssituationen samt kostnadskonkurrenskraften på respektive företag eller arbetsplats. Målet är att genom lönebildningen uppmuntra till att utveckla kunnandet och verka i en sådan riktning att företagets produktivitet och arbetshälsan utvecklas enligt de mål som ställts upp.
2.2. Förberedelser inför lokala löneförhandlingar
Som förberedelse inför förhandlingarna beräknar arbetsgivaren den företags- eller arbetsplatsspecifika potten enligt följande: För de tjänstemän som omfattas av kollektivavtalet beräknas löneförhöjningen för år 2020 på basis av summan av i januari 2020 utbetalda personliga tim- eller månadslöner inklusive naturaförmåner (inkomster utan särskilda tillägg, t.ex. tjänsteårstillägg, skiftarbetstillägg, miljötillägg och tillägg för högtidsdagar), och samma beräkningsgrund för januari 2021 används för beräkning av löneförhöjningen för år 2021.
Tillämpningsanvisning:
I januari beräknas summan av tim- eller månadslönerna för alla tjänstemän som omfattas av kollektivavtalet oberoende av anställningsförhållandets art (tillsvidare, visstid, deltid). Också lönerna för tjänstemän som är anställda vid tidpunkten för löneförhöjning, men frånvarande i januari med anledning av exempelvis sjukdom eller semester, ska beräknas. Om anledningen till frånvaron är familjeledighet, studieledighet eller annan längre ledighet av sådan art, och man har anställt en vikarie för tjänstemannen, beräknas enbart summan för vikariens lön.
Summan för lönerna omfattar inte bl.a. följande tillägg eller ersättningar: ersättning för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktig, mertids- och övertidsersättning, resultatbaserade lönedelar, tjänsteårstillägg, skiftarbetstillägg och söndagstillägg, ersättning för högtidsdagar, miljötillägg, semesterpremie eller semesterersättning.
Den företags- eller arbetsplatsspecifika potten är avsedd att stödja lönebildningens sporrande effekt, en rättvis lönestruktur och lönegradering, produktivitetsutveckling på arbetsplatsen och genomförande av arbetsgivarens lönepolitik samt att rätta till eventuella snedvridningar. Vid fördelningen av personliga höjningar ska tjänstemännens yrkeskompetens och arbetsprestation vara riktgivande. Grundprincipen för den företags- och arbetsplatsspecifika potten är att höjningarna ska upplevas som en verklig belöning.
2.3 Information som ska ges förtroendemannen inför förhandlingarna och förhandlingsförfarandet
Vid förhandling om löneförhöjningarnas storlek ska arbetsgivaren före förhandlingarna lämna information om den beräknade summan av tjänstemännens personliga tim- eller månadslöner, samt räknesättet för detta, till förtroendemannen.
Vid förhandling om företagsspecifik löneförhöjning avtalar man om genomförandesättet, exempelvis grunderna eller kriterierna för löneförhöjningarna. Arbetsgivaren beslutar på grundval av detta avtal vilka arbetstagare som löneförhöjningarna ska riktas till.
Efter genomförda löneförhöjningar ska arbetsgivaren tillsammans med förtroendemannen inom en rimlig tid göra en genomgång av det totala antalet tjänstemän, antalet tjänstemän som fått en löneförhöjning, den genomsnittliga storleken av förhöjningen samt den summa som använts för förhöjning av tjänstemännens löner, med specifikation för de företagsspecifika och allmänna förhöjningarna.
Den information som getts under förhandlingarna är konfidentiell och får enbart användas för delningen av den lokala potten.
2.4 Lokal löneuppgörelse
Vid lokal löneuppgörelse avtalar man om
• sättet på vilket lönejusteringar genomförs,
• tidpunkten för lönejusteringar, och
• storleken av lönejusteringar.
Avtalet ingås med förtroendemannen. Avtalet ingås senast 15.3.2020 för det första året och senast 15.2.2021 för det andra året, såvida man inte kommer överens om att förlänga förhandlingstiden. Avtalet ingås skriftligen.
2.5 Metoden för och storleken av lönejusteringarna vid avsaknad av lokal löneuppgörelse År 2020
• förhöjningstidpunkten är 1.4.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som
inleds närmast därefter
• lönerna höjs med en allmän förhöjning om 1,3 %
År 2021
• förhöjningstidpunkten är 1.3.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter
• lönerna höjs med en allmän förhöjning om 1,2 %
• dessutom kommer en företags- och arbetsplatspott om 0,8 % att användas för att höja tjänstemännens löner, med lokala förhandlingar om hur potten ska tilldelas. Om inget avtal nås lokalt om tilldelningen av företags- och arbetsplatspotten kommer potten att betalas ut som en allmän förhöjning om 0,2 % till alla tjänstemän som omfattas av kollektivavtalet, beräknat på lönen före förhöjningar, och arbetsgivaren kommer att besluta om hur resterande 0,6 % ska tilldelas.
Förbunden rekommenderar att man på företagen under avtalstiden avtalar om en företagsspecifik pott om minst 0,8 % för styrning av tjänstemännens kompetens och prestation enligt lönesystemets nya punkt 2, Personens kompetens. Förbunden kommer att samla in erfarenheter av användningen av den företagsspecifika potten och förbunden kommer att utveckla den företagsspecifika pottens andel under kommande förhandlingsperioder.
Storleken av den företags- och arbetsplatsspecifika potten beräknas på samma sätt som vid lokala löneförhandlingar. Storleken av den företags- och arbetsplatsspecifika potten rapporteras till förtroendemannen enligt samma principer som vid lokala löneförhandlingar.
2.6 Beräkning av löneförhöjningar för timavlönade tjänstemän
Lönen för timavlönade tjänstemän omvandlas först till en månadslön, varefter löneförhöjningen tillämpas på den beräknade månadslönen. Den förhöjda lönen jämförs med tabellönerna i kollektivavtalet och man säkerställer att den nya lönen överstiger tabellönen med 4 % om anställningsförhållandet har varat i mer än 6 månader. Slutligen omvandlas månadslönen tillbaka till timlön.
2.7 Senareläggning av lönejusteringar
Om datumet för förhöjningen inte har avtalats i den lokala löneuppgörelsen men man önskar senarelägga det, måste avtalet göras skriftligen för löneförhöjningar för år 2020 senast 31.3.2020 och för år 2021 senast 28.2.2021.
Om man avtalar om att senarelägga tidpunkten för lönejusteringarna, ska man samtidigt avtala om att det eventuella inkomstbortfallet till följd av ändringen ersätts med en motsvarande post av engångskaraktär. Mellanskillnaden utbetalas senast då löneförhöjningen verkställs.
2.8 Lönetabeller
Lönerna enligt svårighetsklass höjs med 1,3 procent fr.o.m. 1.4.2020.
fr.o.m. 1.4.2020 Arbetets | €/mån |
svårighetsklass 1 | 1767 |
2 | 1904 |
3 | 2061 |
4 | 2292 |
5 | 2566 |
6 | 2908 |
7 | 3315 |
8 | 3775 |
Lönerna enligt svårighetsklass höjs med 2,0 procent fr.o.m. 1.3.2021.
fr.o.m. 1.3.2021 | |
Arbetets svårighetsklass | €/mån |
1 | 1802 |
2 | 1942 |
3 | 2102 |
4 | 2338 |
5 | 2617 |
6 | 2966 |
7 | 3381 |
8 | 3851 |
2.9. Förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens ersättningar
Ersättningarna till förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig höjs med 3,3 procent från och med
1.4.2020.
Förtroendemannens (inte avdelningsförtroendeman) ersättning är från 1.4.2020:
Antalet tjänstemän som förtroendemannen representerar | Ersättning €/mån. |
5-9 | 85 |
10-24 | 128 |
25-50 | 173 |
00-000 | 000 |
000-000 | 000 |
000-000 | 000 |
000-000 | 000 |
600- | 438 |
Arbetarskyddsfullmäktigens ersättning fr.o.m. 1.4.2020:
Antalet tjänstemän som arbetarskyddsfullmäktig representerar | Ersättning €/mån. |
5-24 | 71 |
25-100 | 92 |
000-000 | 000 |
000-000 | 000 |
över 400 | 171 |
2.10 Skiftarbetstillägg, miljötillägg och tjänstetidstillägg
Skiftarbetstillägg, andra miljötillägg och tjänstetidstillägg höjs inte.
2.11 Förbundens stöd
Förbunden stöder de lokala parterna med att aktivt söka olika lösningsmodeller för höjning av lönerna enligt kollektivavtalet, sporrande lönesättning och uppmuntrar till att finna den bästa möjliga lösningen för företaget och dess personal.
3. Textförändringar
3 § 4. Allmänna skyldigheter, den så kallade marginalregeln
Rubriken Tillämpningsanvisning tas bort, och den första meningen i 3 mom. samt en protokollsanteckning läggs till
Protokollsanteckning:
Med jämförelse avses en gruppvis jämförelse av lönen för chefer och de arbetstagare som är underställda dem.
6 § Lön
Protokollsanteckning 2 ändras så att den lyder:
Protokollsanteckning 2:
Förbunden har avtalat om ett gemensamt sommarpraktikprogram som heter Lär känna arbetslivet och tjäna en slant och som bifogas detta kollektivavtal.
9 § Allmänna arbetstidsbestämmelser
Terminologin uppdateras enligt arbetstidslagen som trädde i kraft 1.1.2020, så att arbetstidsutjämningsschemat avser arbetstidsutjämning. Underrubriken Maximal arbetstid läggs till efter stycket Utjämning av arbetstiden och före underrubriken Deltidsarbete. Punkten ”Genomförande av förlängningen av arbetstiden med 24 timmar i enlighet med konkurrenskraftsavtalet” tas bort. Underrubriken Utökad flextid läggs till sist.
Utjämning av arbetstiden
Den ordinarie arbetstiden per vecka kan arrangeras som genomsnittlig veckoarbetstid så att man gör upp ett arbetstidsutjämningsschema för en tidsperiod under vilken arbetstiden utjämnas till 40 timmar per vecka.
I kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete är utjämningsperioden 52 veckor. I övrigt dag- och tvåskiftsarbete är utjämningsperioden 26 veckor. Man kan lokalt komma överens om en utjämningsperiod på 52 veckor.
Utjämningsschemat är till sin natur kollektivt och omfattar den tid under vilken man på arbetsstället, avdelningen eller arbetsplatsen följer den i utjämningsschemat föreskrivna arbetstiden. När anställningsförhållandet upphör sker inte någon särskild utjämning av en enligt utjämningsschemat arbetande tjänstemans arbetstid.
När man använder genomsnittlig arbetstid kan enskild tjänstemans arbetstid följas upp för att säkra att utförd arbetstid och utbetald lön överensstämmer med varandra.
Med lokalt avtal kan den ordinarie arbetstiden per dygn dock förlängas med högst fyra timmar. I dylika fall är den ordinarie veckoarbetstidens maximilängd 50 timmar. Ifall arbete utförs under flera än fem dagar i veckan är den ordinarie veckoarbetstiden högst 48 timmar.
Maximal arbetstid
Enligt 18 § i arbetstidslagen kan 12 månader användas som utjämningsperiod för den maximala arbetstiden.
Deltidsarbete
I handboken om varierande arbetstider i kemiindustrin behandlas deltidsarbete och hur arbetstiden inverkar på arbetsvillkoret för inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa.
Periodarbete
Det är möjligt att lokalt avtala om utförande av periodarbete även i övriga arbeten än de som nämns i 7 § i arbetstidslagen. Det lokala avtalet ska lämnas till förbunden för kännedom.
Utökad flextid
När utökad flextid avtalas beaktas att den arbetstid som utförts under utökad flextid jämnas ut till den arbetstidsformsspecifika årliga arbetstiden enligt kollektivavtalet. Utjämningsperioden för utökad flextid är 26 veckor. För arbete under utökad flextid betalas inga ersättningar som anknyter till arbetstiden för den del då tjänstemannen får besluta om förläggning av arbetstiden och om platsen där arbetet utförs.
11 § Ändring av arbetsskiftsförteckningen och arbetstidsutjämningsschemat
Terminologin uppdateras enligt arbetstidslagen som trädde i kraft 1.1.2020, så att arbetstidsutjämningsschemat avser arbetstidsutjämning.
Om bestående ändringar i arbetsskiftsförteckningen eller arbetstidsutjämningsschemat bör meddelas till vederbörande tjänsteman och förtroendeman i så god tid som möjligt och senast två veckor innan ändringen träder i kraft. Ifall ändringen gäller flera tjänstemän eller en i övrigt betydande del av personalen, bör med förtroendemannen förhandlas på förhand.
Om tillfälliga avvikelser i arbetsskiftsförteckningen eller arbetstidsutjämningsschemat meddelas till vederbörande tjänstemän i så god tid som möjligt och senast tre dagar före ändringen träder i kraft så vitt det inte är fråga om nödarbete. Ifall ändringen gäller en avdelning eller motsvarande funktionell enhet, underrättas även förtroendemannen om saken.
Med lokalt avtal kan från ovan avsedda terminer för tillkännagivande avvikas.
12 § Arbetstiden i dagarbete och ett- och tvåskiftsarbete
Den maximala mängden av flexibel arbetstid i förhållande till uppföljningsperioden läggs till i slutet av tredje stycket. En ny punkt 6 om arbetsskift på tio timmar läggs till.
Ordinarie arbetstid
3. Vid planering av ibruktagande av olika arbetstidsformer är det ändamålsenligt att också utreda möjligheten att införa flexibel arbetstid. Övergång till flexibel eller spridd arbetstid kan ske förutsatt att överenskommelse därom träffas lokalt. Lokalt kan man avtala om en flextid på maximalt fyra timmar per dygn och ett maximum för sammanräknade överskridningar på högst 80 timmar. Som uppföljningsperiod för den flexibla arbetstiden kan ett kalenderår användas. I stället för ett kalenderår kan man lokalt avtala om att uppföljningsperioden är ett år.
6. I händelse av en plötslig och oförutsägbar eller exceptionell produktionssituation kan arbetsgivaren, med tre dagars förvarning, tillfälligt förlänga den dagliga ordinarie arbetstiden för icke-skiftarbetare till högst 10 timmar och veckoarbetstiden till högst 50 timmar. Löneutbetalning kommer att fortsätta ske på grundval av ordinarie arbetstid, både när arbetstiden förlängs och när arbetstiden jämnas ut, med undantag för arbetade timmar på söckenhelger eller på söndagar, för vilka ersättning utbetalas i enlighet med faktisk arbetstid enligt bestämmelserna i kollektivavtalet. Genom en lokal överenskommelse kan en förändring av arbetstiden göras utan föregående meddelande.
10-timmarsdagar kan utföras av en enskild arbetstagare i högst sex arbetsveckor per kalenderår och högst två på varandra följande arbetsveckor.
Tjänstemän har möjlighet att från fall till fall vägra förändringar av arbetstiden i enlighet med detta kollektivavtal, när det finns sakliga personliga skäl till detta (t.ex. hälsoskäl, vård av barn eller anhöriga).
Arbetstiden måste under en period på 52 kalenderveckor jämnas ut till i genomsnitt 40 timmar per vecka. Arbetsgivaren upprättar ett preliminärt utjämningsschema och parterna avtalar om en ledighet inom fyra kalenderveckor efter det att arbetet har utförts. Om ingen överenskommelse om ledigheten kan nås har tjänstemannen rätt att utjämna sin arbetstid med i genomsnitt 40 timmar per vecka genom att meddela detta tre veckor i förväg. Ledigheten ska i första hand bestå av hela arbetsdagar. Emellertid får inte den av tjänstemannen meddelade ledigheten tas ut om företagets produktion störs allvarligt, inte heller under veckor för vilka arbetsgivaren har meddelat att det föreligger behov av förlängd arbetstid enligt detta kollektivavtal.
Om den ledighet som avses i detta kollektivavtal inte har tagits ut inom 52 kalenderveckor, ska arbetsgivaren kompensera för outjämnade arbetstimmar med en förhöjning om 50 % i samband med närmast följande löneutbetalning.
15 § Skiftarbete samt kvälls- och nattarbete
Paragrafhänvisningarna ändras enligt ordalydelsen i arbetstidslagen som trädde i kraft 1.1.2020. 26 § som avser nattarbete är 8 § i den nya lagen. Ett nytt stycke om lokal överenskommelse läggs till i slutet.
4. Nattarbete kan utföras i situationer som avses i arbetstidslagens § 8. Genom ett lokalt avtal kan nattarbete även utföras i övriga fall än de fall som tas upp i 8 § i arbetstidslagen.
7. Skiftersättning kan också betalas i form av en separat fast månadsersättning. Då skall månadsersättningens storlek fastställas med de i tjänstemannaavtalet nämnda centbeloppen som minsta grund.
Lokalt är det möjligt att med förtroendemannen avtala om andra tidpunkter för skiftarbetstillägg och tillägg för kvälls- och nattarbete.
17 § Söckenhelgsveckor
Sista stycket i punkt 2, som hänvisar till ett avtal enligt konkurrenskraftsavtalet i 9 §, tas bort.
20 § Vilotider och ersättning för veckovila (en ny punkt 3 tillkommer under ledighet per vecka)
Ny punkt 3 om ledighet per vecka tillkommer. Samtidigt ändras numreringen efter denna punkt.
3. Xxxxxxxxx anses också ske när veckovilan fördelas på två veckor, förutsatt att merparten av veckovilan sker under den vecka som vilan avser.
22 § Övertidsarbete
Punkt 9 ändras så att den lyder:
9. Kalenderåret fram till 31.12.2020 får användas som granskningsperiod för maximalt övertidsarbete.
23 § Jourberedskap och telefondirektiv
En avslutande mening om avtal om ersättningsbeloppet läggs till i det sista stycket i bestämmelsen.
Lokalt kan annat avtalas om jourberedskapen samt om den ersättning som skall betalas för direktiv som givits per telefon och om ersättningens fastställningsgrunder. Vid överenskommelse om ersättningsbeloppet kan man ta hänsyn till arbete som enligt kallelse sker kvällstid kl. 18–22 eller nattetid kl. 22–06.
26 § Utbildning och utvecklingstillfällen
En ny paragraf tillkommer och numreringen efter den uppdateras.
Arbetsgivaren kan utöver tjänstemäns ordinarie årsarbetstid besluta om utbildning i kompletterande syfte samt i hantering av maskiner, arbetshälsa och säkerhet, eller i säkerhets-, effektivitets- och kvalitetsförbättrande syfte, antingen på arbetsplatsen eller på av arbetsgivaren anvisad plats. Sådana utvecklingstillfällen får högst omfatta 8 timmar per kalenderår.
Denna tid avser ordinarie arbetstid som kan utföras utöver den ordinarie årsarbetstid som regleras i kollektivavtalet. För utbildningar eller utvecklingstillfällen betalas en lön som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden, inklusive eventuella arbetstids- och miljötillägg.
Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan genomföras på så sätt att arbetsskiftets längd utökas med varaktigheten för utbildningen eller utvecklingstillfället, dock med högst två timmar per dag. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan också utgöra en hel dag. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan inte ske på söckenhelger.
I övrigt iakttas angående utbildningsverksamheten bestämmelserna i samarbetsavtalet mellan förbunden.
Protokollsanteckning:
Om utbildningar eller tillfällen enligt ovan anordnas utanför arbetsplatsen tillämpas bestämmelserna i 25 § i fråga om ersättning av resekostnader.
27 § Ersättning för utbildningstillfällen
Rubriken ändras till Ersättning för utbildningar, och protokollsanteckning 1 tillkommer efter tredje stycket
Protokollsanteckning 1:
Utbildningar utgör i huvudsak inte arbetstid och ingen lön för restid utgår för dem. I undantagsfall kan utbildningen vara arbetstid i enlighet med tillämpningsanvisningen (kollektivavtalets bilaga 1, Inräknande av yrkesmässig utbildning i arbetstid) varvid lön för restid utbetalas på samma sätt som vid arbetsresa.
28 § Semester
Under punkt 3. Semesterpremie läggs ett nytt stycke till om utbetalning av semesterpremie som nytt tredje moment.
Arbetsgivaren kan också betala semesterpremie på följande sätt: Vid två löneutbetalningstillfällen, varav det ena inträffar under sommarsemesterperioden och det andra under vintersemesterperioden. Arbetsgivaren måste varje år, efter att ha rådfrågat förtroendemannen, senast i slutet av mars meddela datumen för utbetalning under sommarsemesterperioden, som inleds 2 maj, och under den efterföljande vintersemesterperioden. Om arbetsgivaren inte meddelar något utbetalningsdatum är dessa
15 juni för sommarsemester och 15 februari för vintersemester, eller i samband med nästkommande löneutbetalning. Semesterpremien för sommarsemester ska vara utbetald senast i slutet av juli. Detta påverkar inte villkoren för att få semesterpremie.
29 § Lön under sjukdom, moderskapsledighet eller faderskapsledighet samt efter olycksfall
Ett nytt stycke fogas till punkt 6 som fjärde moment.
Parterna rekommenderar att arbetsgivaren och tjänstemannen diskuterar frivillig och fritt utformad kontakt under familjeledigheten innan tjänstemannen påbörjar sin ledighet. I samband med denna diskussion kan man exempelvis fundera kring kommunikationen om aktuella händelser på arbetsplatsen, samt hur man kan underlätta för tjänstemannen att återgå i arbete efter familjeledigheten.
31 § Kort tillfällig ledighet
Rubriken för protokollsanteckning 1 flyttas längre upp, och ett nytt stycke tillkommer i slutet av protokollsanteckningen.
Protokollsanteckning 1: Kort tillfällig ledighet på grund av barns sjukdom
Om föräldrarna till ett barn under 10 år som plötsligt insjuknar arbetar hos samma arbetsgivare och en av föräldrarna har arbetat i nattskift medan den andra föräldern arbetar i dagskift, bereds den förälder som arbetar i dagskift möjlighet att utan förlust av lön ta hand om det plötsligt insjuknade barnet, om den förälder som arbetar i nattskift ska arbeta natten därpå.
Lönesystem, 2. Personens kompetens (nytt 5 mom.) Nytt 5 moment tillkommer.
Tillfredsställelsen med lönen och lönesystemet kan främjas genom att öka kunskaperna om grundläggande lönesättning och prestation. Utvecklingssamtal är ett naturligt tillfälle för diskussion kring företagets tillämpning av lönesystemet, och hur tjänstemännen bör utveckla sin kompetens eller prestation för en bättre löneutveckling. Särskilt återkoppling och kunskap om hur den egna prestationen påverkar lönen medför ökad tillfredsställelse med lönen, men även engagemanget för arbetsgivarens organisation och en atmosfär som främjar utveckling.
SAMARBETSAVTAL
1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER En ny mening läggs till under 6 mom.
Tjänstemannaföreningen på arbetsplatsen ska skriftligt meddela arbetsgivaren de valda förtroendemännen, ställföreträdarna som vikarierar för förtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktig eller arbetarskyddsombudet som verkar i förtroendemannauppgifter och förtroendemännen som verkar i arbetarskyddsuppgifter. Om förtroendemannen inte kan utföra sina uppgifter under minst en månad (avser ej semester) och frånvaron fortgår utan att någon föregående anmälan lämnats till arbetsgivaren fungerar suppleanten som förtroendeman. I de fall då arbetarskyddsfullmäktigs suppleant vikarierar arbetarskyddsfullmäktig bör arbetarskyddsfullmäktig skriftligen meddela härom till arbetsgivaren. Arbetsgivaren meddelar förtroendemannen skriftligt om vilka som från företagets sida deltar i förhandlingar med förtroendemannen.
3.1. Befrielse från arbete och ersättning för inkomstbortfall Ett nytt stycke läggs till.
Om förtroendemannens suppleant sköter förtroendemannauppgifterna under minst två veckor, betalas månadsersättningen för denna tid till honom eller henne.
3.4. Suppleanter
Orden ”anmälan krävs” tas bort från 1 mom.
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på huvudförtroendemannasuppleant och vicefullmäktig som sköter arbetarskyddsfullmäktigeuppgift under den tid som de i enlighet med detta avtal fungerar som suppleanter.
6. INFORMATION
Fjärde momentet ändras så att det lyder:
Personalgrupperna har rätt att på arbetsplatsens anslagstavla eller, enligt lokal överenskommelse, med hjälp av andra ordinarie informationskanaler utöver arbetsmarknadsfrågor även informera om allmänna frågor.
Avtal om uppsägningsskydd
III SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
En ny paragraf läggs till och paragrafnumreringen uppdateras därefter.
19 § Beräkning av förhandlingstid enligt lagen om samarbete
Om det på arbetsplatsen uppstår behov av att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, ska arbetsgivare som omfattas av lagen om samarbete inom företag (334/07) iaktta bestämmelserna i lagen, dock med de undantag som avtalas i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet. Bestämmelserna i denna punkt kompletterar lagen och ersätter motsvarande punkter i den.
När en arbetsgivare som omfattas av lagen om samarbete överväger att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, anses samarbetsförpliktelserna vara uppfyllda trots vad som i 45 § i samarbetslagen stadgas om förhandlingsframställning, och i 51 § om uppfyllandet av förhandlingsförpliktelse, förutsatt att förhandlingar förts i enlighet med samarbetslagen sedan en skriftlig förhandlingsframställning upprättats och under sådan förhandlingstid som definieras i 51 § i samarbetslagen, om inte annan förhandlingstidpunkt avtalats med stöd i lagen.
Bilaga 6: Punkter i kollektivavtalet om vilka lokala avvikande avtal kan ingås
Förlängningen av den årliga arbetstiden med 24 timmar tas bort från listan.
4. Anteckningar till underteckningsprotokollet
4.1. Kontinuerliga förhandlingar
Målet med kontinuerlig förhandling är att främja samarbetet på arbetsplatserna, utveckla sysselsättningen och produktiviteten i branschen, under avtalsperioden bereda ändringar i kollektivavtalen och upprätta gemensamma tillämpningsinstruktioner i situationer som upplevs som besvärliga på arbetsplatserna.
Parterna förverkligar principen för kontinuerlig förhandling under avtalsperioden sålunda att de under avtalsperioden förhandlar och letar efter lösningar på olika särskilda teman. Parterna kan också förhandla om andra frågor som aktualiseras på förslag av en av parterna.
Textändringar i kollektivavtalet som avtalas vid förhandlingarna godkänns i avtalsparternas administrativa organ och träder i kraft vid separat avtalad tidpunkt.
Teman för kontinuerlig förhandling:
- Under avtalsperioden behandlas ändringar som föranleds av digitaliserings- och teknologiutvecklingen bland annat gällande arbetets utförande, ordnande av utbildning och arbetstidsarrangemang. Målet är att bedöma framtida behov av kunskap och tjänstemannaarbetets utvecklingsmöjligheter.
- Utredning om sammanslagning av tjänstemannaavtalen för kemiindustrin, glaskeramikindustrin och gummiindustrin.
- Utveckling av färdigheterna för lokala avtal på arbetsplatserna.
- Andra gemensamt framtagna frågor för avtalsperioden.
4.2. Arbetshälsa och programmet Hyvää huomista
Arbetshälsa uppstår ur arbetets mål, mening och innehåll, ledarskap som identifierar och sammanjämkar arbetsgemenskapens och individernas olika behov, resurser och styrkor samt behärskning av arbetsgemenskapsfärdigheter mot en framgångsrik affärsverksamhet.
Programmet Hyvää huomista som avtalsparterna tillsammans inlett 2010 har etablerats för att främja arbetshälsan inom branschen. Verksamheten för omfattande utveckling av arbetshälsan i företagen fortsätter enligt programmet.
En arbetsgrupp som utsetts av arbetsgivar- och arbetstagarförbunden söker efter nya infallsvinklar, idéer och konkreta redskap för främjande av arbetshälsa och produktivitet som kan användas av företagen, och utnyttjar tidigare erfarenheter från programmet Hyvää huomista.
Som en del av främjande av arbetshälsa rekommenderar avtalsparterna att Välbefinnande i arbete- kortet ska avläggas i alla arbetsgemenskaper.
Stöd till äldre arbetstagare i fråga om arbetsförmåga
Under avtalsperioden kommer Hyvää huomista-arbetsgruppen att särskilt fokusera på att identifiera faktorer som påverkar arbetsförmågan hos arbetstagare i olika åldrar, samt vilka åtgärder som ska vidtas för att upprätthålla arbetsförmågan.
Arbetsgruppen tar fram en rekommendation för företagen med hjälp av bästa praxis på arbetsplatserna, forskningsrön och samarbetsmaterial – exempelvis centralförbundens Livscykelmodell för arbetslivet.
Minskning av sjukfrånvaro
Arbetsgruppen följer också upp utvecklingen av sjukfrånvaro med målet att minska sjukfrånvaron. Vid behov utreder man hur produktionsproblem till följd av sjukfrånvaro kan lösas. Man samlar in information om bästa praxis för minskning av sjukfrånvaro. Detta kan exempelvis handla om ersättande arbetsuppgifter, tidigt stöd, sjukfrånvaro med chefens samtycke och samarbete med företagshälsovården.
4.3. Jämställdhet och likabehandling
På företag med minst 30 arbetstagare utarbetar arbetsgivaren tillsammans med personalföreträdarna en jämställdhetsplan och genomför en lönekartläggning i anknytning till planen. Planen uppdateras årligen, om inte annat avtalas lokalt.
Att upprätta en plan för att främja jämställdhet och genomföra den främjar organisationens dragningskraft som arbetsgivare, personalens välbefinnande, utvecklingen av uppgifterna och arbetsförhållandena samt bidrar till att förbättra arbetsprestationerna.
Jämställdhetsplanen för arbetsplatsen omfattar:
• en utredning över jämställdheten på arbetsplatsen och som en del av den en kartläggning över kvinnors och mäns uppgifter, löner och löneskillnader;
• en bedömning av jämställdheten på arbetsplatsen och de åtgärder som bedöms nödvändiga för att främja jämställdheten samt
• en bedömning av genomförandet och resultaten av tidigare åtgärder som har ingått i jämställdhetsplanen.
Utöver att främja jämställdhet mellan könen anser parterna att det är viktigt att främja likabehandling i arbetslivet och att särskilt beakta en jämlik behandling på arbetsplatserna.
Enligt lagen ska en arbetsgivare som regelbundet har minst 30 anställda ha en plan för de åtgärder som behövs för att främja likabehandling (likabehandlingsplan). Antingen kan man göra en separat likabehandlingsplan eller så kan likabehandlingsplanen ingå som en del av en annan plan, till exempel personalplanen, jämställdhetsplanen, utbildningsplanen eller verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet.
Vid behov ordnar parterna rådgivning och utbildning.
4.4. Måltidsersättning
Måltidsersättningens belopp (för utbildning i enlighet med samarbetsavtalet):
Beloppet på måltidsersättningen uppgår år 2020 till 25,56 euro. Måltidsersättningens belopp för kommande kalenderår fastställs alltid före slutet av september föregående kalenderår genom att justera den tidigare måltidsersättningens belopp enligt den förändring i levnadskostnadsindexet som ägt rum mellan juli föregående justeringsår och juli innevarande justeringsår. Måltidsersättningens belopp fastställs årligen av utbildningsarbetsgruppen.
Exempel: Måltidsersättningens belopp för 2019 fastställs i september 2018 utifrån levnadskostnadsindexets förändring under perioden juli 2017–juli 2018.
4.5. Lokalt avtal
Förbunden främjar det lokala avtalsförfarandet genom att ordna gemensam utbildning under avtalsperioden.
Till kollektivavtalet bifogas en förteckning över de punkter i kollektivavtalet som man lokalt kan ingå avvikande avtal om.
Tillsammans med förtroendemannen behandlar man i början av mandatperioden målen och utbildningsbehoven för att utveckla företagets verksamhetsförutsättningar, det lokala avtalsförfarandet samt arbetsplatsen och arbetshälsan.
Om ett företag eller en självständig del av ett företag hamnar i ekonomiska svårigheter, kan man lokalt ta till de metoder som redogörs för i kollektivavtalets bilaga 9.
4.6. Resultat- och vinstpremier
Resultat- och vinstpremier är företagsspecifika lönetillägg. De förknippas med risken att de inte betalas ut om de uppställda resultat- och vinstmålen inte uppnås.
Ett tillägg som betalas ut som resultatpremie kan bygga exempelvis på indikatorer som beskriver arbetsplatsens produktionsverksamhet, ekonomiska utveckling och uppnåendet av uppställda utvecklingsmål eller på en kombination av alla dessa indikatorer.
Ett tillägg som betalas ut som vinstpremie kan bygga exempelvis på företagets driftsbidrag eller på en post som beskriver lönsamheten och som presenteras under denna post.
Användningen, kriterierna för fastställande och ändring av kriterierna beträffande resultat- och vinstpremier som företagsledningen beslutar om utreds för tjänstemännen innan premierna införs.
4.7. Främjande av sysselsättning
När en arbetsgivare har sagt upp en tjänsteman på en grund som avses i 7 kap. 3 § i arbetsavtalslagen, har tjänstemannen utöver det arrangemang för sysselsättningsledighet som bestäms i lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) rätt att få högst fem arbetsdagar sysselsättningsledighet för vuxenutbildning, praktik och lärande i arbetet i enlighet med sysselsättningsprogrammet.
Arbetsgivaren och förtroendemannen försöker i uppsägningssituationer i samarbete med olika parter utreda olika stödtjänster för dem som hotas av uppsägning. Stödtjänsternas mål är att främja sysselsättningen för tjänstemän.
4.8. Personal- och utbildningsplaner
Förbunden konstaterar att enligt samarbetslagen (334/2007) ska företag som omfattas av lagens tillämpningsområde vid samarbetsförhandlingarna årligen utarbeta en personal- och utbildningsplan för upprätthållande och främjande av arbetstagarnas yrkeskunnande.
Utarbetande och genomförande av en utbildningsplan som utgår från framtida ändringsbehov främjar flexibilitet, uppfinningsförmåga, förlängda arbetskarriärer och sysselsättningen av tjänstemän.
Arbetsgivaren får ett extra skatteavdrag för en förverkligad utbildningsplan som utarbetats enligt kraven i lagstiftningen. Vid behov handleder förbunden medlemsföretag och förtroendepersoner om hur man upprättar en utbildningsplan som beaktar framtida behov av förändring och medför rätt till skatteavdraget.
Förbunden anser det viktigt att man i samband med tjänstemännens utvecklingssamtal eller i andra motsvarande situationer går igenom tjänstemännens individuella behov av utbildning i enlighet med företagets strategiska mål. Utbildningsbehov kan till exempel tillgodoses genom arbetsrelaterat lärande, deltagande i projekt eller arbetsgrupper, frivilliga självstudier inom yrkesmässig fortbildning och kompletteringsutbildning eller till och med genom en helt ny examen. Studierna ska stödja tjänstemannens nuvarande arbetsuppgifter eller karriärutveckling.
Då pensionsåldern närmar sig är det skäl att planera de kvarvarande arbetsåren. I utvecklingssamtal eller något annat sammanhang är det även skäl att behandla pensioneringen och dess tidpunkt, överföring av kunskap till yngre arbetstagare samt eventuellt intresse att delta i arbetslivet efter pensioneringen.
4.9. Bedömning av risker och olägenheter i arbetet
Bestämmelser om bedömning av risker och olägenheter i arbetet finns i arbetarskyddslagen (738/2002). Enligt lagen ska arbetsgivaren med beaktande av arbetets och verksamhetens art tillräckligt systematiskt reda ut och identifiera de olägenheter och risker som beror på arbetet, arbetstiderna, arbetslokalen, arbetsmiljön i övrigt och arbetsförhållandena samt, om olägenheterna och riskerna inte kan undanröjas, bedöma deras betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa.
Förbunden konstaterar att det i arbetarskyddslagen år 2013 har införts en uttrycklig hänvisning till arbetstider som en faktor som orsakar olägenheter och risker som arbetsgivaren ska utreda och bedöma.
För att eliminera risker och olägenheter utnyttjas vid behov företagshälsovårdens sakkunskap.
4.10. Gemensamma riktlinjer om osakligt bemötande och trakasserier
Förbunden utser en arbetsgrupp som senast 31.12.2020 ska ta fram riktlinjer om osakligt bemötande och trakasserier. Xxxxxxxxxxxx ska bland annat ta hänsyn till
• att identifiera situationer
• ansvarsfördelningen mellan olika parter för att förebygga osakligt bemötande och trakasserier
• tillvägagångssätt för att utreda situationer
• lagstiftning i ämnet
4.11. Utredning av hur representationen av personalen fungerar på arbetsplatsen
Förbunden utser en arbetsgrupp som får i uppgift att senast 31.5.2021 utreda hur väl personalen representeras på arbetsplatsen.
4.12. Arbetsgrupp för arbetstider
Förbundens arbetstidsarbetsgrupp lägger senast 30.10.2020 fram en utredning om vad det finns för behov av arbetstidsarrangemang inom kemiindustrin när det gäller produktivitet och arbetshälsa, och samlar in information om bästa praxis. Arbetsgruppen anordnar hösten 2020 ett webbseminarium utifrån utredningen om befintliga arbetstidsmodeller, till exempel spridd arbetstid, och tar vid behov fram nya modeller.
Förbunden utreder erfarenheter kring tillämpningen av den nya bestämmelsen om 10 timmars arbetstid. För detta ändamål skickar förbunden en enkät till arbetsplatserna. Förbunden gör en utredning av utvecklingsbehovet senast 30.10.2021 utifrån inkomna synpunkter.
4.13. Kollektivavtalets 3 § 4. Särskilda bestämmelser 3 § 4 punkt Allmänna skyldigheter, Marginalregeln
Förändringen i marginalregeln avser inte att påverka lokala avtal som är i kraft när kollektivavtalet träder i kraft.
4.14. Uppsägningsskydd III Särskilda bestämmelser, 19 § Beräkning av förhandlingstid enligt samarbetslagen
19 § tillkommer. Den innehåller bestämmelser om den förhandlingsframställning som regleras i samarbetslagen. Tidsfristen om 5 dagar ingår i förhandlingsperioderna om 14 dagar respektive
6 veckor. Paragrafhänvisningar till samarbetslagen görs endast för kännedom.
4.15. Ny bilaga: Distansarbete
Avtalsparterna uppmuntrar arbetsplatserna att utnyttja moderna arbetsmöjligheter som främjar produktiviteten och arbetshälsan. I detta avseende fäster avtalsparterna uppmärksamhet vid frågor som det lönar sig att ta i beaktande vid distansarbete.
Med distansarbete avses i detta sammanhang arbete som enligt arbetsavtalet utförs utanför den egentliga arbetsplatsen. Distansarbete utgör dock inte sådant arbete som i regel utförs utanför den överenskomna arbetsplatsen.
På distansarbete tillämpas i regel arbetslivets normala spelregler. Arbetsmängden och målen för den som utför distansarbete är desamma som för arbete som utförs på arbetsplatsen. Arbetstagaren omfattas vid distansarbete av samma skydd enligt arbetsavtalslagen, kollektivavtalet och socialförsäkringen som vid arbete som utförs på arbetsplatsen. Olycksfallsförsäkringen är i kraft även vid distansarbete, men närmare information om hur den tillämpas på arbete utanför arbetsplatsen bestäms enligt 5 kap i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. När det gäller arbetarskyddet bör det påpekas att arbetsgivaren vanligtvis inte kan påverka arbetsmiljön utanför arbetsplatsen, men arbetsgivarens allmänna omsorgsplikt enligt arbetarskyddslagen gäller allt arbete.
Vid distansarbete ska man även se till att arbetstagarna behandlas lika, om inte annat föranleds av arbetsuppgiften.
Distansarbete kan bygga på företagets anvisning om distansarbete, särskilda distansarbetsavtal eller ett fallspecifikt avtal mellan chefen och arbetstagaren. Om utförandet av distansarbetet är regelbundet och återkommande vecka efter vecka, rekommenderar parterna att man avtalar om följande centrala frågor gällande distansarbete:
- omfattningen av distansarbete, arrangemangets längd och slut
- uppgifter som utförs som distansarbete
- rapportering om arbete som utförs på distans
- den tid under vilken arbetstagaren ska vara tillgänglig
- kontakt med arbetsplatsen
- ansvar för upphandling och underhåll av arbetsredskap och utrustning
5. Parallellavtal
Parterna förbinder sig att påverka att inga parallellavtal ingås inom tillämpningsområdet för detta avtal.
6. Bestämmelser om hänvisning
De bestämmelser som enbart hänvisar till arbetstidslagen är inte delar av kollektivavtalet.
7. Avtalets giltighet och avtalsperiodens upphörande
Detta avtal gäller till och med 31.12.2021 och förlängs därefter med ett år i sänder, om inte någondera parten senast två månader innan avtalet löper ut skriftligt säger upp avtalet.
Under förhandlingarna i syfte att ta fram ett nytt kollektivavtal gäller bestämmelserna i detta kollektivavtal fram till att det nya kollektivavtalet har ingåtts eller avtalsförhandlingarna har upphört.
8. Justering av protokoll
Detta protokoll anses justerat och godkänt med avtalsförbundens underteckningar. Protokollet har gjorts upp i två likalydande exemplar, ett för varje avtalspart.
KEMIINDUSTRIN RF
Xxxxx Xxx-Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
Xxxxx Xxxxxxxx
FACKFÖRBUNDET PRO RF
Xxxxx Xxxxxx Xxxx Xxxxxxxxxxx
LÖNESYSTEM FASTSTÄLLANDE AV LÖNEN
Tjänstemans lön grundar sig på arbetsuppgifternas svårighetsgrad och på personlig kompetens. Xxxxxxx betalas tjänstetidstillägg enligt anställningsförhållandets längd.
1 Uppgiftens svårighetsgrad
Värdering av uppgiftens svårighetsgrad
De värderingssystem som används för fastställning av tjänstemännens uppgiftsbetingade löner och för värdering av svårighetsgraden har tryckts i form av separata matriser, som kan fås från förbunden. Med tillhjälp av matrisen mäts de för tjänstemannauppgifterna karakteristiska svårighetsfaktorerna och kopplas samman uppgiftens svårighetsgrad och lön. Det som värderas är arbetsuppgiftens innehåll, inte tjänstemannens person.
Faktorerna med vilka uppgiftens svårighetsgrad mäts är fyra till antalet:
1. Kunskaper och färdigheter som behövs i uppgiften
Med kunskaper och färdigheter som behövs i uppgiften mäts svårighetsgraden i det självständiga omdöme som krävs för att sköta uppgiften. Vidden och djupet av de kunskaper som krävs i prövningssituationer utökas förutom av utbildning även av den erfarenhet som behövs vid prövningssituationer. Svårighetsgraden ökar
- ju oftare det förekommer situationer som kräver övervägning
- ju mer situationerna avviker från varandra
- ju kortare tid man har på sig för att fatta avgöranden
- ju mer omfattande och ingående kunskaper som behövs för att avgöra frågor
- ju mer olika myndigheters beslut och system reglerar arbetet
- ju mer ospecificerade anvisningarna är och ju generellare och långsammare responsen är.
Kunskaper och färdigheter som behövs i uppgiften | |
K1 | Arbetet utförs enligt entydiga direktiv. I valsituationer är alternativen tydliga. Den kompetens som behövs fås i allmänhet genom den introduktion som ges på arbetsplatsen. |
K2 | Tillämpning av anvisningar och handlingssätt i liknande situationer. Den kompetens som behövs fås i allmänhet genom utbildning som är inriktad på uppgiften. |
K3 | Tillämpning av varierande och branschövergripande anvisningar i nya situationer. Den kompetens som behövs fås i allmänhet genom utbildning och/eller kort erfarenhet. |
K4 | Omdöme och utveckling, kreativ tillämpning av anvisningar och normer. Sakkunskap och förståelse inom flera funktioner. Den mångsidiga kompetens som behövs fås i allmänhet genom utbildning och/eller erfarenhet. |
K5 | Utveckling, planering och nya självständiga lösningar. Lösningarna kräver inhämtande av information och analys. Tillämpningen kräver omfattande grundkunskaper samt självständigt inhämtande av information och självständig tillämpning. Den mångsidiga kompetens som behövs fås i allmänhet genom utbildning och/eller erfarenhet kompletterad med ytterligare kunskap. |
T6 | Målinriktad utveckling utifrån omfattande kunskaper. Uppgiften omfattar stark utvecklig och sakkunskap samt skapande av nya lösningar. De mångsidiga och djupgående specialkunskaper och -färdigheter som behövs fås i allmänhet genom utbildning och/eller lång mångsidig erfarenhet. |
2. Verkningarna av beslutsfattandet och avgörandena
Med faktorn verkningarna av beslut/avgöranden mäts betydelsen och omfattningen av fattade beslut. Med beslutsfattande jämställs rådgivning, som är kännetecknande för sakkunniguppgifter, rekommendation eller annan dylik på sakkunnigauktoritet baserad konsultationsuppgift. Svårighetsgraden ökar
- ju större de ekonomiska verkningarna är
- i ju större grad de inverkar på produktion och kvalitet
- ju betydelsefullare de verkningar är som hänför sig till människor, miljö, arbetarskydd och allmän säkerhet.
Verkningarna granskas som helhet och deras sammansatta verkan bedöms mot bakgrunden av förhållandena i företagets verksamhetsenhet. Vid granskningen dryftas inte enbart det till vilken organisationsnivå verkningarna av beslut och avgöranden är riktade utan också den sammansatta verkan av olika faktorer
Utöver bedömningen på organisationsnivå behövs också bedömning av omfattningen och vikten av andra påverkande faktorer.
Verk- ningar- na av | beslut/avgöranden |
B1 | Beslut och avgöranden påverkar i huvudsak det egna arbetet eller arbetsgruppens arbete. |
B2 | Beslut och avgöranden påverkar i huvudsak resultaten i ett delområde av funktionen. |
B3 | Beslut och avgöranden påverkar tydligt hela funktionens resultat. |
B4 | Beslut och avgöranden påverkar flera funktioners resultat inom ett funktionsområde. |
B5 | Beslut och avgöranden påverkar stort hur målen för hela funktionsområdet uppnås. |
3. Svårighetsgraden i växelverkan
Med växelverkan mäts den svårighetsgrad som hänför sig till förmågan att påverka det egna företagets personal och utomstående personer. Påverkan är typisk för kommunikation inom områden som ledning, planering, marknadsföring, personaladministration och handel samt i andra former av kommunikation som hänför sig till företagsbilden. Påverkan är desto större
- ju större rådgivnings-, handlednings- eller undervisningsförpliktelsen är
- ju djupare och vidare kravet på motivering är
- ju mångsidigare och vidare kommunikations- och kontaktnät uppgiften kräver (inre och yttre klientel, andra organisationer, myndigheter, underleverantörer, massmedia och motsvarande referensgrupper), och
- ju större ändringar man åstadkommer i verksamheten/uppförandet/beslutsfattandet, och ju mera omfattande sakkunnighet kontakten förutsätter.
I en ledaruppgift betonas betydelsen av delfaktorerna i växelverkan och dess svårighetsgrad är beroende på chefsuppgifternas art.
På samma sätt som i chefsuppgifter kan självständigt ansvar för ett uppgiftsområde framhäva svårighetsgraden i faktorn växelverkan.
Svårighetsgraden i växelverkan | |
V1 | Växelverkan i arbetets närmiljö. Mottagande, förmedling och spridning av uppgifter i allmänhet. |
V2 | Kontakter till inre och/eller yttre intressentgrupper på det egna arbetets sakkunnignivå. |
V3 | Målinriktade kontakter på sakkunnignivå där det krävs interaktions- och förhandlingsförmåga eller samarbetsförmåga. |
V4 | Kontakter på eget initiativ som påverkar verksamheten. Kontakterna kräver yrkesmässig specialkompetens och/eller krävande samarbetsförmåga. |
V5 | Aktivt påverkande av beslutsfattare. Kontakterna kräver goda övergripande kunskaper om företaget och/eller anpassning av informationen till en form som målgruppen förstår. |
4. Ledning och ställning
Ledning av olika projektartade arbetsuppgifter kan likställas med chefsuppgift, där man i egenskap av sakkunnig leder olika arbetsgrupper.
Resursansvar kan gälla till exempel ekonomi, personal, investeringar eller tidtabeller.
På samma sätt som i chefsuppgifter kan självständigt ansvar framhäva svårighetsgraden i faktorn växelverkan.
I chefsuppgifter framhävs betydelsen av det påverkande arbetets delfaktorer och svårighetsgraden beror på chefsuppgifternas karaktär.
Ledning och ställning | |
L1 | Egen uppgift |
L2 | Instruerande/handledande uppgift eller ett självständigt uppgiftsområde. |
L3 | Chefs- eller expertuppgift med organiserings- och resursansvar (t.ex. i projekt) eller en omfattande självständigt uppgiftsområde. |
L4 | Chefsuppgift med underställda på flera organisationsnivåer eller en chefsuppgift med organiserings- och resursansvar (t.ex. vid omfattande projekt) eller motsvarande omfattande och mångsidig självständig sakkunniguppgift. |
Kunskaper och färdigheter som behövs i uppgiften (K) | Verkningarna av beslut/avgöranden (B) | ||||
B1 | B2 | B3 | B4 | B5 | |
K1 | 165 170 | 175 185 | |||
K2 | 180 185 | 190 200 | 205 215 | ||
K3 | 000 000 | 000 235 | 240 250 | ||
K4 | 230 240 | 245 255 | 260 275 | 280 295 | |
K5 | 250 260 | 265 280 | 285 300 | 305 320 | |
K6 | 310 | 335 | |||
NUMERISKA VÄRDEN: I varje ruta i tabellen finns två numeriska värden som anger poängskalan som används på företaget. Det lägsta värdet motsvarar definitionerna. De högre mellanvärdena kan användas till exempel om en tidsmässigt betydelsefull del av arbetsuppgiften omfattar mera krävande uppgifter än nivådefinitionen eller om arbetets karaktär inbegriper att i upprepade, oförutsägbara situationer avgöra och ta riskfyllda beslut på grund av tidspress.
Svårighetsgraden i växelverkan (V) | Ledning och ställning (L) | |||
L1 | L2 | L3 | L4 | |
V1 | 100 | 110 | ||
V2 | 120 | 130 | 140 | |
V3 | 135 | 145 | 155 | 165 |
V4 | 155 | 165 | 175 | 185 |
V5 | 180 | 190 | 200 | 210 |
Justeringsförfarande Om nivån på de yrkeskunskaper och den erfarenhet som uppgiften kräver väsentligt överstiger det vanliga, korrigeras svårighetsbedömningens slutpoäng genom att lägga till 50 poäng, om: | |
Den totala poängsumman är | Om man i företaget samtidigt kräver |
under 300 | minst tre års utbildning med inriktning på tjänstemannauppgiften och över tre års erfarenhet |
under 360 | minst tre års utbildning med inriktning på tjänstemannauppgifter och över fem års erfarenhet i tjänstemannauppgifter |
under 400 | minst fyra års utbildning som ger tjänstemannakompetens och över fem års erfarenhet i tjänstemannauppgifter |
Utgångspunkten vid mätning av svårighetsgraden är en beskrivning av befattningen och de uppgifter som däri ingår varefter man, utgående från varje faktor som nämns ovan, för befattningen definierar en svårighetsnivå och för ifrågavarande nivå ett poängtal. Befattningens svårighetspoäng erhålls som en summa av poängen som varje faktor givits och leder till någon av de åtta svårighetsklasserna enligt följande:
Svårighetspoäng Arbetets svårighets- klass
- | 284 | 1 | |
285 | - | 314 | 2 |
315 | - | 344 | 3 |
345 | - | 384 | 4 |
385 | - | 424 | 5 |
425 | - | 464 | 6 |
465 | - | 504 | 7 |
505 | - | 8 |
Med lokalt avtal kan mellan klasserna 1–8 tas i bruk ett lämpligt antal s.k. mellanklasser
2 Personlig kompetens
Tjänstemannens personliga lönedel fastställs enligt hans kompetens och arbetsprestation. Kompetens- och prestationsfaktorer bör på arbetsplatserna bedömas systematiskt av respektive chef. Förbunden har utarbetat modellsystem, bland vilka företaget kan välja ett färdigt system som sådant eller anpassat efter förhållandena på arbetsplatsen. Företagen kan också använda sig av andra värderingssystem. Förbunden konstaterar att kriterierna som mäter personliga egenskaper bör stödja företagets verksamhetssätt och målsättningar och att tjänstemannens engagemang i uppgiften bäst nås genom att förverkliga kompetensbedömningen i samråd och då kriterierna för kompetens och prestation utreds på förhand för tjänstemännen och deras representant.
I diskussionerna mellan chef och medarbetare utgör bedömningen av kompetens och arbetsprestation en naturlig del. I dessa värderingsdiskussioner främjas utvecklingen av tjänstemännens yrkeskunskap exempelvis genom att uppgöra individuella utbildnings- och utvecklingsplaner.
Den personliga lönedelen bör efter den första kompetensbedömningen, som förrättas inom ett halvt år räknat från anställningsförhållandets början, utgöra minst 4 % av den enligt svårighetsgraden i hans arbetsuppgift fastställda lönen.
På företaget bör summan av de enligt personlig kompetens fastställda lönedelarna för tjänstemännens del vara minst 7 % av den sammanlagda summan av de till lönesystemets tillämpningsområde hörande tjänstemännens på uppgiftens svårighetsgrad baserade lönedelar. I bedömningen beaktas inte tjänstemännens individuella lönedelar till den del de överstiger 25 %. Hur detta förverkligats konstateras årligen efter verkställandet av de kollektivavtalsenliga löneförhöjningarna.
Tillfredsställelsen med lönen och lönesystemet kan främjas genom att öka kunskaperna om grundläggande lönesättning och prestation. Utvecklingssamtal är ett naturligt tillfälle för diskussion kring företagets tillämpning av lönesystemet, och hur tjänstemännen bör utveckla sin kompetens eller prestation för en bättre löneutveckling. Särskilt återkoppling och kunskap om hur den egna prestationen påverkar lönen medför ökad tillfredsställelse med lönen, men även engagemanget för arbetsgivarens organisation och en atmosfär som främjar utveckling.
Tjänsteman äger rätt att veta svårighetsklassificeringen för sin uppgift samt sin individuella lönedel samt dess fastställande.
3 Tjänstetidstillägg
Till tjänsteman betalas beroende på anställningsförhållandets längd ett graderat tjänstetidstillägg. VIKARIAT
Ifall det i uppgiften ingår att i samband med arbetsarrangemang eller vid sjukdoms-, semester eller i liknande situationer utföra en annan persons arbete och ifall dessa väsentligt påverkar uppgiftens svårighetsgrad, beaktas dessa i klassificeringen som en faktor som ytterligare höjer svårighetsgraden. I övrigt följs kollektivavtalets bestämmelser om vikariatersättning.
LÖNESYSTEMETS UNDERHÅLL
Lönesystemets underhåll och tryggandet av systemets kontinuitet förutsätter ett systematiskt upprätthållande av befattningsbeskrivningarna och av förfarandet vid utvärderingen av befattningarnas svårighetsgrad och bedömningen av tjänstemännens personliga kompetens.
Befattningens svårighetsgrad
Svårighetsgraden i den nya befattning som bildas för nyanställd tjänsteman fastställs så fort som möjligt, dock senast inom tre månader efter anställningsförhållandets inledande. Ifall man inte kommit överens om annat, t.ex. för att befattningens innehåll ännu inte utkristalliserats, fastställs lönen från början av anställningsförhållandet på basis av resultatet av ovan nämnda klassificering.
Då innehållet i en redan existerande befattning ändras permanent bör befattningens svårighetsgrad omedelbart värderas på nytt. Då svårighetsklassen ändrats bör de löneförhöjningar som detta eventuellt medför, verkställas från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast efter ändringstidpunkten.
När tjänsteman övergår från en uppgift till en annan iakttas klassificeringen enligt den nya befattningen från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast efter överflyttningen. Ifall personbytet påverkar den nya befattningens innehåll bör man omedelbart kontrollera den eventuella effekt ändringen har på klassificeringen. Den löneförhöjning som den ändrade klassificeringen eventuellt ger anledning till verkställs från början av den lönebetalningsperiod som följer efter överflyttningstidpunkten.
Svårighetsklassificeringen bör granskas med jämna mellanrum, minst en gång om året. Ifall en klassificeringsarbetsgrupp har tillsatts på arbetsplatsen, presenteras granskningens resultat för arbetsgruppen som kan ge sina motiverade synpunkter om klassificeringen, systemets funktionsduglighet samt på eventuella problem som framkommit. Ifall man inte på arbetsplatsen har tillsatt en klassificeringsarbetsgrupp bereds tjänstemännens representant/representanter eller vid företaget/verksamhetsstället tillfälle att framställa motiverade synpunkter på klassificeringen och systemets funktionsduglighet samt på eventuella problem som framkommit. Nämnda klassificeringsgrupp kan i sin minsta sammansättning bestå av en representant för arbetsgivaren och en för tjänstemännen men kan genom avtal vara större i den omfattning som avses i det mellan parterna slutna samarbetsavtalet.
Personlig kompetens
Värderingen av personliga faktorer görs minst en gång om året, ifall inte annat lokalt avtalas. Förbunden rekommenderar att de befattningsbeskrivningar som bedömningen av uppgifternas svårighetsgrad grundar sig på justeras i samband med bedömningen av vars och ens individuella kompetens. En nyanställd tjänstemans kompetens värderas inom ett halvt år räknat från anställningsförhållandets inledande. Fram till dessa är lönen minst lika stor som den arbetsbetingade lönen.
Xxxxx tjänsteman flyttar i en annan uppgift eller innehållet i hans uppgift väsentligt förändras så att det sker en förändring i uppgiftens svårighetsklass, kan också det inbördes förhållandet mellan tjänstemannens personliga lönedel och den på kompetensbedömningen baserade personliga delen samt deras relation till klasslönen förändras, eftersom kompetens- och prestationsfaktorerna värderas i relation till respektive befattning. När tjänsteman förflyttas till en mera krävande uppgift bör samtidigt utredas svårighetsgradens eventuellt förhöjande verkan på hans personliga månadslön. I undantagsfall kan lönen bibehållas också som sådan.
Tillämpningsanvisningar och avgörande av meningsskiljaktigheter
Förbunden ger handledning och anvisningar i tillämpningen av lönesystemet samt på begäran utlåtanden med motiveringar. Vid meningsskiljaktighet iakttas förhandlingsordningen i kollektivavtalet för kemiska industrins tjänstemän.
LOKALA SYSTEM PÅ FÖRETAGSNIVÅ
Med lokalt avtal är det också möjligt att komma överens om användning av annat lönesystem. Lokalt avtal kan ingås speciellt i situationer där något annat system används på en annan eller andra personalgrupper i företaget. Ett här avsett lokalt avtal bör ges förbunden till kännedom.
KEMISKA INDUSTRINS SAMARBETSAVTAL
1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Förbunden syftar båda till att själva samt på arbetsplatserna främja förhandlingsrelationerna och avtalsverksamheten. Avtalsparternas syfte är att utveckla dessa målsättningar genom att utnyttja samarbetsverksamhetens olika former samt att för sin del övervaka efterlevnaden av avtalen.
Den till medborgarnas grundrättigheter hörande organiseringsfriheten är okränkbar. Detta gäller såväl arbetsgivare som tjänstemän. Tjänstemännen har rätt att grunda och fungera i fackföreningsorganisationer och får inte på denna grund sägas upp eller diskrimineras i arbetslivet. Enskild tjänstemans säkerhet och hälsa, opartiska och jämlika bemötande utgör utgångspunkten för avtalsbestämmelserna.
Innan politiska eller solidariska stridsåtgärder vidtas ska riksförlikningsmannen samt arbetsgivar- eller tjänstemannaförbundet i fråga underrättas, om möjligt minst fyra dagar innan. Ifall det senare besluts om stridsåtgärd, bör därom informeras så fort det i praktiken är möjligt. I meddelandet bör den tilltänkta stridsåtgärdens orsaker, begynnelsetidpunkt och omfattning anges.
Detta avtal tillämpas på Kemiindustrin rf:s medlemsföretag med nedan nämnda begränsningar. Med arbetsplats avses i detta avtal produktionsenheter och motsvarande verksamhetsenheter i Kemiindustrin rf:s medlemsföretag.
När det sker en väsentlig minskning eller utvidgning i arbetsplatsens verksamhet eller när det gäller överlåtelse av rörelse, fusion, bolagisering eller med dessa jämförbar väsentlig ändring i organisationen, bör samarbetsorganisationen i enlighet med principerna i detta avtal ändras så att de motsvarar förändringen som skett i arbetsplatsens storlek och struktur.
Tjänstemannaföreningen på arbetsplatsen ska skriftligt meddela arbetsgivaren de valda förtroendemännen, ställföreträdarna som vikarierar för förtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktig eller arbetarskyddsombudet som verkar i förtroendemannauppgifter och förtroendemännen som verkar i arbetarskyddsuppgifter. Om förtroendemannen inte kan utföra sina uppgifter under minst en månad (avser ej semester) och frånvaron fortgår utan att anmälan om ersättare före det lämnats till arbetsgivaren, fungerar suppleanten som förtroendemannens vikarie. I de fall då arbetarskyddsfullmäktigs suppleant vikarierar arbetarskyddsfullmäktig bör arbetarskyddsfullmäktig skriftligen meddela härom till arbetsgivaren. Arbetsgivaren meddelar förtroendemannen skriftligt om vilka som från företagets sida deltar i förhandlingar med förtroendemannen.
Avtalsparterna är ense om att arbetsgivaren med stöd av lagstiftningen och avtalen har rätt att anställa och avskeda tjänstemän och bestämma om ledning av arbetet.
Till de delar som inte annat avtalats om i detta avtal, iakttas lagen om samarbete vid företagen samt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden och förordningen om tillsynen över arbetarskyddet, vilka inte utgör delar av detta avtal.
2. SAMARBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER
2.1 Bestämmelserna som gäller förtroendemän
Syftet med förtroendemannasystemet är att upprätthålla och utveckla förhandlings- och samarbetsrelationerna mellan arbetsgivare och tjänstemän. Förtroendemannen fungerar som representant för sin förening och tjänstemännen i ärenden som gäller tillämpning av kollektivavtalet, tryggande av arbetsfreden och tillämpning av arbetslagstiftningen.
Tjänstemännen som på respektive arbetsplats hör till organisation som är bundet till detta avtal har rätt att bland sig välja en förtroendeman och en suppleant för denne. Valet kan förrättas på arbetsplatsen. Härvid bör alla ovan nämnda tjänstemän beredas tillfälle att delta i valet. På arbetsplatsen kan överenskommas att arbetarskyddsfullmäktig sköter förtroendemannens uppgifter eller tvärtom. Ifall skötseln av förtroendemannauppgifterna särskilt kräver har tjänstemännen rätt att istället för en förtroendeman bland sig välja en förtroendeman som i företaget är förtrogen med ekonomiska och administrativa uppgifter och en förtroendeman som är förtrogen med produktionsuppgifter samt suppleanter för dessa. Ovan nämnda rätt föreligger inte ifall man för tjänstemännen redan vid detta avtals ikraftträdande har valt en gemensam förtroendeman eller om tjänstemännen är medlemmar i samma tjänstemannaorganisation eller när organisationerna som representerar de tekniska funktionärerna och industritjänstemännen har sammanslagits.
I förhandlingar med arbetsgivaren som berör hela personalgruppen eller en betydande del av den, där inga övriga personalföreträdare deltar, kan förutom förtroendemannen även dennes suppleant delta, om flera personer från arbetsgivarsidan deltar i förhandlingarna. Förtroendemannens suppleant ges behövlig befrielse från arbetet för deltagande i förhandlingarna och bereds tillfälle att utbyta information före förhandlingarna. Förtroendemannen ska också ge suppleanten tillgång till alla nödvändiga uppgifter i anslutning till de aktuella förhandlingarna.
Utöver val av förtroendeman eller förtroendemän kan tjänstemännen välja en avdelningsförtroendeman efter det att man med arbetsgivaren kommit överens om för vilken funktionell helhet man väljer en dylik förtroendeman. Härvid bör man fästa uppmärksamhet vid att det avtalade verksamhetsområdet till sin volym är ändamålsenligt och till sin omfattning sådant att det främjar behandlingen av ärenden i överensstämmelse med förhandlingsordningen. Vid bedömningen bör man också beakta bl.a. antalet tjänstemän vid ifrågavarande avdelning. Ifall man inte kan enas i frågan underställs den förbunden för avgörande. På arbetsplatsen kan avtalas att avdelningens förtroendeman sköter arbetarskyddsombudets uppgifter eller tvärtom.
2.2 Bestämmelser som gäller arbetarskyddssamarbete
Bestämmelserna om arbetarskyddssamarbete tillämpas på arbetsplatser där det regelbundet arbetar sammanlagt minst 20 arbetare och tjänstemän. En arbetarskyddsfullmäktig bör dock väljas när antalet arbetstagare och tjänstemän sammanlagt är minst tio.
Arbetarskyddschefen som är ansvarig för arbetarskyddssamarbetet och för detta ändamål valda fullmäktige och vicefullmäktige har, när lokalt avtal därom ingås, rätt att välja ett eller flera skyddsombud ifall företagets storlek och andra omständigheter det kräver.
Skyddsombudet har i uppgift att bland annat hålla kontakt med arbetarskyddsfullmäktigen och arbetarskyddschefen i arbetarskyddsfrågor som gäller hans eget verksamhetsområde samt vid behov delta i arbetarskyddsinspektion. Skyddsombudens mandatperiod är densamma som arbetarskyddsfullmäktiges. Ifall skyddsombud tillfälligt måste flyttas i arbete utanför sitt egentliga verksamhetsområde, bör man sträva till att flyttningen inte oskäligt försvårar skötseln av skyddsombudsuppgifterna. I den mån skyddsombudets uppgifter det kräver har han rätt att med arbetsgivaren komma överens om befrielse från arbetet för att sköta dessa uppgifter.
Parterna deltar tillsammans med företagshälsovårdspersonal, linjeledning och personaladministration i planeringen, förverkligandet och uppföljningen av verksamheten för att upprätthålla de anställdas arbetsförmåga. I detta sammanhang följer man med hur de anställda klarar sig i sitt arbete och uppgör vid behov direktiv för hur de, som är i behov av åtgärder för upprätthållandet av arbetsförmågan, skall söka specialistvård.
Arbetarskyddschefen och -fullmäktigen deltar i planeringen av verksamheten för att upprätthålla de anställdas arbetsförmåga i samband med uppgörandet av verksamhetsplanen för företagshälsovården. De deltar också i genomförandet och uppföljningen av planerna.
3. BESTÄMMELSER SOM GÄLLER FÖRTROENDEMANNENS OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGS SAMT SKYDDSOMBUDETS STÄLLNING
3.1 Befrielse från arbetet och ersättning av inkomstförlust
För skötande av sina uppgifter beviljas förtroendemannen, avdelningsförtroendemannen eller förtroendemannen vald för en avtalad verksamhetshelhet samt arbetarskyddsfullmäktigen tillfällig, regelbundet återkommande eller total befrielse från arbetet. Härvid bör fästas uppmärksamhet bland annat vid antalet tjänstemän i respektive personalgrupp, produktionens och verksamhetens art samt mängden uppgifter enligt detta avtal. Då man bedömer den befrielse från arbetet som behövs beaktas också omfattningen av lokala avtal på arbetsplatsen enligt detta avtal så att som ökande faktorer på befrielsen från arbetet också beaktas den tid som behövs för förberedelse för förhandlingar, information samt verkställande av avtalen.
Tidsanvändningen för ovan nämnda personalrepresentanter granskas med dem och man reder tillsammans ut den tid uppgiften kräver och hur den påverkar arbetsuppgifterna samt behovet av ett vikariatarrangemang. Granskningen utförs i början av mandatperioden.
Ifall man inte lokalt kommit överens om den befrielse från arbete som tillkommer arbetarskyddsfullmäktig som representerar samtliga personalgrupper på arbetsplatsen, beräknas arbetarskyddsfullmäktigs anspråk på tid enligt koefficienterna enligt xxxxxxxxxxx som varit i kraft sedan 1.4.1986. En arbetarskyddsfullmäktig som representerar enbart tjänstemännen är berättigad till tillräcklig befrielse från arbetet för att på ett vederbörligt sätt kunna sköta sin uppgift vid tidpunkt som med avseende på arbetet är lämplig. Mängden befrielse klarläggs och avtalas lokalt.
I detta avtal avsedd personalrepresentants månadslön reduceras inte i fall då han under arbetstid förhandlar med arbetsgivarens representanter eller i övrigt utför med arbetsgivaren avtalade uppgifter.
Om förtroendemannens suppleant sköter förtroendemannauppgifterna under minst två veckor, betalas månadsersättningen för denna tid till honom eller henne.
Arbetsgivaren betalar till förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen en separat månatlig ersättning vars storlek är:
Förtroendemannens (inte avdelningsförtroendeman) ersättning är fr.o.m. 1.4.2020 eller från början av lönebetalningsperioden som inleds närmast därefter följande:
Antal tjänstemän som förtroendemannen representerar | Ersättning €/mån. |
5-9 | 85 |
10-24 | 128 |
25-50 | 173 |
00-000 | 000 |
000-000 | 000 |
000-000 | 000 |
000-000 | 000 |
600- | 438 |
När antalet tjänstemän räknas beaktas alla personer i tjänstemannaställning på arbetsplatsen, även personer som inte hör till Pro.
Ersättningen till arbetarskyddsfullmäktigen är fr.o.m. 1.4.2020 eller från början av lönebetalningsperioden som inleds närmast därefter följande:
Antal tjänstemän som arbetarskyddsfullmäktig representerar | Ersättning €/mån. |
5-24 | 71 |
25-100 | 92 |
000-000 | 000 |
000-000 | 000 |
över 400 | 171 |
Om arbetarskyddsfullmäktigen även företräder högre tjänstemän, tas dessa med i beräkningen av antalet tjänstemän som representeras.
Ersättningen till förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen betalas även för semestertiden i samband med semesterlönen. Om man däremot har avtalat och underrättat arbetsgivaren om en period då en suppleant sköter uppgifterna, betalas ersättingen till suppleanten. Sådana perioder är till exempel semester eller andra längre vikariat.
Ifall antalet tjänstemän är under 5 och förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen utför med arbetsgivaren överenskomna uppgifter utom sin ordinarie arbetstid, betalas för sålunda förlorad tid övertidsersättning eller med förtroendemannen överenskommen, extra ersättning.
3.2 Förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens ställning
Vid behov arrangerar arbetsgivaren en ändamålsenlig plats för förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktige för uppbevaring av det material som skötandet av uppgiften förutsätter. Arbetsgivaren anvisar såvitt möjligt ett ändamålsenligt utrymme där de för skötande av uppgiften nödvändiga diskussionerna kan föras. När arbetsplatsens storlek det förutsätter avtalas lokalt att förtroendemannen vid behov kan använda företagets sedvanliga kontors- mm. materiel. Parterna konstaterar som sin gemensamma tolkning, att sedvanlig kontorsutrustning också omfattar den vid företaget allmänt utnyttjade datautrustningen och till den hörande program och internetförbindelse (e-post).
Vid bedömningen av behovet kan också bl.a. företagets storlek, omfattningen av förtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigs uppgift och de behov som uppgiften medför samt den tid som åtgår till skötseln av uppgiften beaktas. Om de praktiska arrangemangen avtalas lokalt.
När tjänsteman fungerar som förtroendeman, avdelningsförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig får han inte, så länge han sköter denna uppgift eller på grund av detta, förflyttas till ett sämre avlönat arbete än det han hade när han valdes till uppgiften. Ifall till arbetarskyddsfullmäktig som representerar samtliga personalgrupper vid företaget vald persons ordinarie arbete försvårar handhavandet av förtroendeuppdraget bör åt honom, med beaktande av förhållandena på arbetsplatsen och hans yrkesskicklighet arrangeras annat arbete. Ett dylikt arrangemang får inte medföra sänkning av hans lön. I samband med överlåtelse av rörelse bibehåller förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig sin ställning ifall rörelsen eller en del av den bibehåller sin självständighet. Om den rörelse som överlåts helt eller delvis förlorar sin självständighet har förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen rätt till efterskydd i enlighet med punkt 3.3 från den dag då mandattiden på grund av överlåtelsen av rörelsen upphör.
Förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigs löneutveckling bör motsvara företagets löneutveckling.
Granskningen av detta och av granskningen eventuellt orsakad lönehöjning verkställs årligen.
Efter att en från arbetet helt eller delvis befriad förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs förtroendeuppdrag slutförts bör arbetsgivaren tillsammans med vederbörande utreda huruvida tjänstemannen bibehållit sin yrkesskicklighet eller om återgången till det tidigare arbetet eller till motsvarande uppgift förutsätter yrkesmässig utbildning. Arbetsgivaren arrangerar den utbildning som utredningen eventuellt förutsätter.
Då arbetsgivaren ordnar yrkesutbildning, bereds förtroendepersonerna och arbetarskyddsfullmäktig möjlighet att under sin mandatperiod delta i yrkesutbildningen på samma sätt som den övriga personalen.
Protokollsanteckning 1:
Förtroendemannens ställning vid överlåtelse av rörelse bestäms enligt hans eller hennes ordinarie arbetsuppgift.
Protokollsanteckning 2:
Tillämpningsdirektivet för förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigs löneutveckling är bifogat till detta kollektivavtal (bilaga 2).
3.3 Anställningsskydd
Om företaget säger upp eller permitterar arbetskraft av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker får en förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig inte sägas upp om inte produktionsenhetens verksamhet helt avbryts för ifrågavarande personalgrupps del. Ifall man gemensamt med förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen kan konstatera att förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktig inte kan erbjudas arbete som motsvarar hans yrke eller annars är lämpat för honom, kan från denna regel dock avvikas.
Avdelningsförtroendeman kan enligt arbetsavtalslagens 7:10 § mom. 2 sägas upp enbart när arbetet helt nedläggs och man inte kan ordna annat arbete som skulle motsvara hans yrkesskicklighet.
Förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal får inte sägas upp på individuella grunder om inte i arbetsavtalslagens 7:10 § mom. 1 förutsatt samtycke därtill givits av majoriteten av de tjänstemän som han representerar.
Förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal får inte hävas i strid med bestämmelserna i arbetsavtalslagens 8:1 §. Hävning av arbetsavtal på den grund att han skulle ha brutit mot ordningsföreskrifterna är inte möjlig ifall han inte samtidigt upprepade gånger och i väsentlig grad trots varning underlåtit att uppfylla sin arbetsförpliktelse.
Bestämmelserna om anställningsskydd ovan ska också tillämpas på en förtroendemannakandidat som ställts upp på arbetsplatsen och vars kandidatur skriftligt har meddelats arbetsgivaren och på en arbetarskyddsfullmäktigekandidat, vars kandidatur skriftligt har meddelats arbetarskyddskommissionen eller annat motsvarande samarbetsorgan. Kandidatskyddet börjar dock tidigast tre månader före den till förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig valdas mandattid börjar och upphör för andra än invalda kandidaters del när valresultatet konstateras.
Bestämmelserna om anställningsskydd bör tillämpas på tjänsteman som fungerat som förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig ännu sex månader efter det att förtroendeuppdraget upphört.
Om förtroendemans, avdelningsförtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal upphävts i strid mot detta avtals bestämmelser skall arbetsgivaren till honom betala en ersättning om minst 10 och högst 30 månaders lön. När antalet regelbundet arbetande arbetare och tjänstemän sammanlagt är under 20 är ovan nämnda ersättning för arbetarskyddsfullmäktigs del minst fyra och högst 24 månaders lön. Ersättningen bör fastställas enligt samma grunder som avses i arbetsavtalslagens 12:2 § moment 1.
Om tvister som gäller avslutande av förtroendemans och arbetarskyddsfullmäktigs anställningsförhållande bör arbetsgivaren utan onödigt dröjsmål anmäla till arbetsgivarförbundet, som bör föra saken till tjänstemannaförbundets kännedom.
Förbunden bör utan onödigt dröjsmål med de lokala parternas bistånd utreda de bakomliggande orsakerna till anställningens avslutande.
Förbunden bör inom en vecka efter utredningsarbetets avslutande i förhandlingar mellan förbunden behandla meningsskiljaktigheterna som hänför sig till avslutandet av förtroendemans och arbetarskyddsfullmäktigs anställningsförhållande och framställa sin egen ståndpunkt i saken. Förbundens ståndpunkter ges arbetsgivaren för kännedom.
3.4 Suppleanter
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på förtroendemans suppleant och vice arbetarskyddsfullmäktig under den tid de i enlighet med detta avtal fungerar som vikarier.
Om arbetsgivaren säger upp förtroendemannens suppleants arbetsavtal eller permitterar honom då han inte fungerar som suppleant för förtroendemannen eller han inte heller i övrigt har förtroendemans ställning, anses uppsägningen eller permitteringen bero på arbetstagarens förtroendeuppdrag, om inte arbetstagaren kan visa att åtgärden beror på andra faktorer.
4. SAMARBETE
Lokalt kan överenskommas om tillsättande av ett sådant samarbetsorgan som behandlar bland annat frågor som ingår i utvecklingsverksamheten. Samarbetsorganet kan ersätta separata samarbets- och arbetarskyddskommissioner samt andra motsvarande organ. Samma samarbetsorgan kan även svara för åtgärder och planer som ingår i samarbetslagen, lagen om tillsynen över arbetarskyddet, företagshälsovården och samarbetslagen i den omfattning varom lokalt avtalas.
5. UTBILDNING
5.1 Yrkesutbildning
Då arbetsgivaren ger en tjänsteman yrkesutbildning eller skickar tjänsteman till utbildning som ansluter sig till hans yrke, ersätts de direkta kostnaderna och avdrag görs inte på tjänstemans lön, ifall man inte kommit överens om annat. Sker utbildningen helt utom arbetstid ersätts därav föranledda direkta kostnader. Med direkta kostnader avses kursavgifter, kostnader för kursmaterial samt rese- och måltidskostnader samt sådana, exempelvis av barnavårdsarrangemang föranledda från det normala avvikande större kostnader. För den tid som utom ordinarie arbetstid används till utbildning eller resor som utbildningen förutsätter, ges ingen ersättning och ersättningarna för resekostnader fastställs enligt kollektivavtalet.
Om ersättning av ovan nämnda kostnader bör såvitt möjligt alltid avtalas på förhand.
Då man planerar ordnande av frivillig yrkesutbildning i anslutning till arbetsuppgifterna under tjänstemannans fritid, avtalar man med tjänstemannen om ersättning för den tid som används för utbildningen.
Protokollsanteckning 1:
Tillämpningsdirektivet för att räkna in yrkesutbildning i arbetstiden är bifogat till detta kollektivavtal.
5.2 Gemensam utbildning
Den utbildning som främjar samarbetet på arbetsplatsen arrangeras av arbetsmarknadsparterna eller arbetsgivar- och tjänstemannaparten gemensamt på arbetsplatsen eller annorstädes.
Grundkurser i arbetarskyddssamarbete samt specialkurser som krävs för arbetarskyddssamarbetet är sådan gemensam utbildning som här avses.
Bestämmelserna om gemensam utbildning tillämpas också på utbildning som gäller medinflytandesystemen och lokala avtal. Om deltagande i utbildning kan avtalas mellan arbetsgivaren och vederbörande person.
Till personer som deltar i utbildning betalas ersättning såsom fastställs i punkt 5.1. Om deltagande i utbildning avtalas lokalt beroende på utbildningens art i ifrågavarande samarbetsorgan eller mellan arbetsgivaren och förtroendemannen.
5.3 Fackföreningsutbildning
5.3.1 Anställningshållandets fortbestånd och anmälningstider
Tjänstemännen ges tillfälle att delta i kurser som arrangeras av tjänstemannaorganisationen FTFC eller dess medlemsförbund och som räcker en månad eller kortare tid, när detta kan ske utan att föranleda kännbar olägenhet för företagets verksamhet. Då ovan nämnda olägenhet bedöms beaktas också arbetsplatsens storlek. Anmälan om deltagande i kurs bör göras så tidigt som möjligt. Ifall tillstånd att delta i kurs inte beviljas bör tjänsteman meddelas senast 10 dagar före kursens början orsaken till varför beviljandet av ledighet skulle medföra kännbar olägenhet. Härvid vore det tillrådligt att gemensamt försöka klarlägga en eventuell ny tidpunkt då inget hinder för deltagande föreligger.
På förhand bör konstateras huruvida det är fråga om utbildning för vilken tjänsteman i enlighet med detta avtal får ersättning av arbetsgivaren.
Personalrepresentanterna som nämns i punkt 5.3.2 bereds tillfälle att i enlighet med ovan nämnda avtalspunkt delta i detta avtal avsedd utbildning som är ägnad att öka dessa personers kompetens i skötandet av uppgifter som nämns i detta avtal.
5.3.2 Ersättningar
För kurs som anordnas i FTFC:s eller dess medlemsorganisations kurscentral eller av särskilda skäl annorstädes och som den mellan centralförbunden tillsatta utbildningsarbetsgruppen godkänt, betalar arbetsgivaren till förtroendeman, avdelningsförtroendeman, förtroendemans suppleant, arbetarskyddsfullmäktig, vicefullmäktig, medlem i arbetarskyddskommission och skyddsombud, som deltar i utbildning som deras uppgifter förutsätter, för kurstiden månadslön som till förtroendeman och avdelningsförtroendeman betalas för högst en månads tid samt till ovan nämnda personer i arbetarskyddsuppgifter för högst två veckors tid.
Till förtroendeman och avdelningsförtroendeman betalas ersättning på motsvarande sätt, när de deltar i högst tre månaders kurser vid FTFC-institutet inkomstförlust för en månads del. På samma sätt förfars när det gäller medlemsförenings ordförande förutsatt att han arbetar på ett företag med minst 100 till detta avtals tillämpningsområde hörande tjänstemän och den medlemsförening som han leder har minst 50 medlemmar.
Därtill betalas till tjänstemän som avses i punkt 5.3.2 för varje sådan kursdag för vilken avdrag inte görs på månadslönen, en mellan centralorganisationerna avtalad måltidsersättning såsom ersättning för de måltidskostnader som kursarrangören förorsakas av kursen.
Ovan i denna punkt avsedda ersättningar är arbetsgivaren skyldig att betala till samma person endast en gång för samma eller till sitt innehåll motsvarande utbildning.
Deltagande i utbildning som avses i punkt 5.3 medför inte, så länge de inte överskrider en månads gräns, minskning av semester-, pensions- eller andra med dessa jämförbara förmåner.
Förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att delta i Kemiindustrin rf:s och Fackförbundet Pro rf:s gemensamma utbildning utan inkomstbortfall på samma sätt som i fackföreningsutbildning.
6. INFORMATION
Arbetsgivaren skall för personalen eller dess företrädare presentera:
1. Arbetsgivaren bör ge förtroendemannen uppgifter om företagets ekonomiska situation enligt samarbetslagens 3 kapitel § 10.
2. Årligen en personalplan som omfattar uppskattningar om ändringar som är att vänta i fråga om mängd, kvalitet och ställning i anslutning till personalen.
Företaget bör utan dröjsmål informera om väsentliga förändringar i alla ovan nämnda uppgifter.
I de företag där personalen regelbundet är större än 30 personer ges de uppgifter i bokslutet, som avses i samarbetslagens 3 kapitel § 10, på begäran skriftligt till personalens företrädare.
I detta avtal avsedd personalgrupp har rätt att på arbetsplatsen eller i annan överenskommen lokalitet ordna möten om arbetsmarknadsfrågor eller i samarbetslagen avsedda frågor som gäller anställningsförhållandena på arbetsplatsen. Personalgrupperna har också rätt att till sina medlemmar dela ut möteskallelser och meddelanden som gäller anställningsförhållandena på arbetsplatsen eller arbetsmarknadsfrågor.
Personalgrupperna har rätt att på arbetsplatsens anslagstavla eller, enligt lokal överenskommelse, med hjälp av andra ordinarie informationskanaler utöver arbetsmarknadsfrågor även informera om allmänna frågor.
Vid meningsskiljaktigheter vars utredning enligt detta avtal hör till förtroendemannens eller avdelningsförtroendemannens uppgifter, bör förtroendemannen få alla nödvändiga uppgifter för utredningen av det anförda klagomålet . Förtroendemannen har rätt att en gång om året få uppgifter om de arbetstagare som arbetar inom hans verksamhetsområde, vari ingår arbetstagarnas släkt- och förnamn, uppgift om när anställningsförhållandet inletts samt om avdelning eller motsvarande. På begäran bör förtroendemannen få uppgift om nyanställda tjänstemän.
Omedelbart efter det att den enligt avtalet om statistiksamarbete sammanställda tjänstemannastatistiken färdigställts, lämnas till förtroendemannen skriftligt en gång om året verksamhetsenheternas lönestatistiker, tjänstemännens genomsnittliga löner samt medelinkomster per inkomstkategori grupperade enligt svårighetsklass och kön. Förtroendemannen är inte berättigad att få genomsnittliga uppgifter om månadsinkomster för grupper som är mindre än tre personer.
Förtroendemannen bereds möjlighet att inom sitt verksamhetsområde få del av företagets vid gängse tidpunkt gällande system för beräkning och fastställning av lönerna. Xxxxxxx har förtroendemannen rätt att för de tjänstemäns del som hör till hans verksamhetsområde få del av den förteckning som enligt arbetstidslagen uppgörs över nöd- och övertidsarbete samt de för dylikt arbete utbetalda förhöjda lönerna.
Förtroendemannen får ovan avsedda uppgifter konfidentiellt för skötande av sin uppgift. Uppgifterna får inte överlåtas till andra företags förtroendepersoner och de får inte heller på annat sätt spridas.
När tjänstemannauppgift som omfattas av detta kollektivavtals tillämpningsområde ändras så, att det leder till en ändring av personalgrupp bör om ändringen anmälas till förtroendemannen.
Protokollsanteckning:
Förbunden betonar vikten av en riktig och konsekvent tolkning av avtalets bestämmelse om tillämpningsområde för de redan anställda och nyanställda tjänstemännens del. Ifall det om tillämpningsområdet uppstår meningsskiljaktighet på arbetsplatsen, behandlas ärendet mellan förbunden med iakttagande av ett forcerat förhandlingsförfarande.
Vid behov kan parterna höra de högre tjänstemännens representant i detta ärende. I förhandlingarna kan, på begäran av den andra parten, användas även utomstående sakkunnig i syfte att komma till ett avgörande.
Helsingfors 22.1.2002
KEMIINDUSTRIN RF TJÄNSTEMANNAUNIONEN TU RF
AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD
I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 § Allmänt tillämpningsområde
Avtalet gäller uppsägning av tillsvidare gällande arbetsavtal av orsak som beror på tjänstemannen, uppsägning från tjänstemannens sida, samt de förfaranden som iakttas vid hävning av tjänstemans arbetsavtal samt vid uppsägning, ändring av tjänstemans arbetsavtal till deltidsanställning eller permittering av tjänsteman på grund av ekonomiska osaker eller produktionsorsaker eller på grund av arbetsgivares konkurs eller död.
Avtalet gäller inte anställningsförhållanden som avses i sjömanslagen (423/78) eller i lagen om yrkesutbildning (630/98).
2 § Grunderna för uppsägning
Arbetsgivare får inte säga upp tjänstemans arbetsavtal eller permittera tjänsteman utan i lagen om arbetsavtal angiven orsak.
3 § Ändring av tjänstemans arbetsavtal till deltidsanställning
Arbetsgivaren kan ensidigt ändra tjänstemans anställningsförhållande till deltidsanställning från den tidpunkt uppsägningstiden upphör under samma förutsättningar som arbetsavtalet kan sägas upp.
4 § Uppsägningstiderna
Ifall man i samband med uppsägning inte kommit överens om annan uppsägningstid, bör arbetsgivaren vid uppsägning av ett arbetsavtal iaktta
a) 14 dagars uppsägningstid, när anställningsförhållandet fortgått högst ett år;
b) 1 månads uppsägningstid, när anställningsförhållandet fortgått i över ett år men högst fyra år;
c) 2 månaders uppsägningstid, när anställningsförhållandet fortgått i över fyra men högst åtta år;
d) 4 månaders uppsägningstid, när anställningsförhållandet fortgått i över åtta men högst tolv år;
e) 6 månaders uppsägningstid, när anställningsförhållandet fortgått i över tolv år.
Ifall man i samband med uppsägningen inte kommit överens om annan uppsägningstid, bör tjänstemannen å sin sida när han säger upp sitt arbetsavtal iaktta
a) 14 dagars uppsägningstid, när anställningsförhållandet fortgått högst fem år
b) en månads uppsägningstid, när anställningsförhållandet fortgått över fem år.
3. Under prövotiden iakttas inte ovan nämnda uppsägningstider.
4. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om att de tillgodohavanden som vid anställningsförhållandets upphörande förfaller till betalning, betalas på företagets normala lönebetalningsdag.
5 § Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid
Arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstiden eller permitteringsvarseltid är skyldig att betala full lön till tjänstemannen för tid som motsvarar uppsägningstiden.
Tjänsteman som inte iakttagit uppsägningstiden är skyldig att till arbetsgivaren betala en engångsersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden.
Om underlåtenheten att iaktta uppsägningstiden för någondera parten gäller endast en del av uppsägningstiden, omfattar ersättningsskyldigheten en motsvarande del av lönen för uppsägningstiden.
6 § Verkställande av uppsägning och förfarandet vid delgivning av varning
Uppsägning och varning som ges av orsak som beror på tjänstemannen skall tillställas inom rimlig tid från det att grunden för uppsägning eller orsaken som lett till varningen har kommit till arbetsgivarens kännedom.
I samband med delgivande av varning bör meddelas hur länge varningen är i kraft. 7 § Meddelande om uppsägning
Meddelandet om uppsägning bör tillställas arbetsgivaren eller dennes representant eller tjänstemannen personligen. Ifall detta inte är möjligt får meddelandet sändas per post eller per e- post. Ett dylikt meddelande anses ha kommit till mottagarens kännedom senast den sjunde dagen efter det att meddelandet sänts.
Om tjänstemannen är på semester enligt lag eller avtal eller om tjänstemannen har en minst två veckor lång ledig period på grund av utjämning av arbetstiden, anses dock sådan uppsägning, som grundar sig på meddelande som sänts per post eller e-post, ha blivit verkställd tidigast första dagen efter semestern eller den lediga perioden.
8 § Hörande av tjänsteman
Innan uppsägningen verkställs skall arbetsgivaren bereda tjänstemannen tillfälle att bli hörd om grunderna för uppsägningen. Före uppsägningen bör arbetsgivaren underrätta tjänstemannen om att han i detta sammanhang kan anlita biträde, som i första hand är någon av förtroendepersonerna.
9 § Tjänstemans uppsägningsskydd under graviditet och moderskapsledighet
Arbetsgivare får inte säga upp gravid tjänstemans arbetsavtal på grund av graviditeten. Om arbetsgivaren säger upp gravid tjänstemans arbetsavtal, anses uppsägningen vara föranledd av graviditeten, om arbetsgivaren inte kan påvisa annan grund. Tjänsteman skall på arbetsgivarens begäran förete en utredning över graviditeten. Arbetsgivaren får inte säga upp tjänstemannens arbetsavtal under moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller vårdledighet, ej heller sedan han fått kännedom om tjänstemannens graviditet eller att denne kommer att använda sig av sin ovan nämnda rättighet, att upphöra då nämnda ledighet börjar eller medan den varar. Från detta kan avsteg göras ifall arbetsgivarens verksamhet i sin helhet upphör.
10 § Återanställning
När en arbetsgivare har sagt upp ett arbetsavtal på grund av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker eller i samband med ett saneringsförfarande, ska arbetsgivaren inom den tid som bestäms enligt gällande arbetsavtalslag erbjuda sin tidigare tjänsteman arbete om denne fortfarande söker arbete genom arbetskraftsbyrån.
Det är möjligt att avvika från återanställning i enlighet med denna paragraf och 6 kap. 6 § i arbetsavtalslagen med ett skriftligt avtal mellan arbetsgivaren och tjänstemannen. Innan avtalet tecknas informeras förtroendemannen om avtalets innehåll. Tjänstemannen har rätt att anlita förtroendemannens sakkunskap vid tecknandet av avtalet.
11 § Ersättning vid ogrundad uppsägning
Xxxxxxxxxxxx som sagt upp tjänsteman i strid med uppsägningsgrunderna i § 2 i detta avtal, är skyldig att till tjänstemannen betala ersättning för ogrundad uppsägning.
12 § Ersättningsbelopp
I ersättning skall betalas minst tre och högst 24 månaders lön. När ersättningens storlek fastställs beaktas hur länge perioden utan arbete beräknas fortgå samt inkomstbortfallet, hur länge anställningsförhållandet fortgått, tjänstemannens ålder och möjligheter att få arbete som motsvarar hans yrke eller utbildning, arbetsgivarens förfarande vid uppsägningen av arbetsavtalet, den anledning tjänstemannen själv gett till uppsägningen, tjänstemannens och arbetsgivarens förhållanden i allmänhet samt övriga härmed jämförbara omständigheter.
Från ersättningen avdras, på det sätt som i arbetsavtalslagens 12:3 § avses, den andel som till tjänstemannen utbetalats i arbetslöshetsdagpenningar.
Arbetsgivaren kan inte dömas till i denna paragraf avsedd ersättning utöver eller i stället för det skadestånd som avses i 12:2 § i lagen om arbetsavtal.
II PERMITTERING
13 § Permittering
Vid permittering av tjänsteman skall i § 15 avsedda tider om meddelande iakttas och permittering kan ske för en viss tid eller tills vidare.
Om bibehållande av bostadsförmån under permitteringstiden finns bestämmelser i kapitel 13 § 5 i arbetsavtalslagen.
Tjänsteman har rätt att ta emot annat arbete under sin permittering.
Xxxxx tjänstemannen för permitteringstiden tagit annat arbete efter permitteringsvarslet men innan han fått meddelande om annullering eller framskjutning av permitteringen, är tjänstemannen inte skyldig att till arbetsgivaren betala ersättning för den skada som arbetsgivaren eventuellt lidit för detta. I dylika fall är tjänstemannen skyldig att återvända till arbetet så fort som möjligt.
14 § Förhandsutredning och hörande av tjänsteman
Arbetsgivaren bör på basis av de uppgifter som han har till sitt förfogande till tjänstemannen framlägga en förhandsutredning om grunderna till permitteringen samt dess beräknade omfattning, verkställningssätt, begynnelsetidpunkt och beräknade längd. Ifall permitteringen gäller flera personer kan utredningen ges till tjänstemännens representant eller tjänstemännen gemensamt. Utredningen bör framläggas utan dröjsmål efter det att behovet att permittera kommit till arbetsgivarens kännedom.
Efter utredningen och före permitteringsmeddelandet bör arbetsgivaren bereda tjänstemännen eller deras representant tillfälle att bli hörda om den framlagda utredningen.
Förhandsutredning behöver inte framläggas om arbetsgivaren till följd av annan orsak som baserar sig på lag, avtal eller annan förpliktande bestämmelse bör framlägga en motsvarande utredning eller förhandla om permitteringen med tjänstemännen eller deras representant.
15 § Permitteringsmeddelande
Arbetsgivaren bör lämna meddelande om permittering till tjänstemannen personligen med iakttagande av följande permitteringsvarseltider ifall man inte lokalt med förtroendemannen kommit överens om andra permitteringsvarseltider:
- om anställningsförhållandet pågått mindre än ett år är permitteringsvarseltiden 14 dagar
- om anställningsförhållandet pågått i mera än ett år är permitteringsvarseltiden en månad.
Ifall meddelandet inte kan lämnas till tjänstemannen personligen får meddelandet lämnas per post eller e-post med iakttagande av samma permitteringsvarseltider. I meddelandet bör anges grunden för permitteringen, dess begynnelsetidpunkt och beräknade längd.
Skyldighet att lämna meddelande föreligger inte i sådana fall då arbetsgivaren inte av annan orsak än på grund av permitteringen har skyldighet att erlägga lön för annan frånvaro från arbetet.
Meddelandet bör tillkännages de permitterade tjänstemännens representant. Om permitteringen gäller minst 10 tjänstemän bör arbetsgivaren också underrätta arbetskraftsmyndigheterna om saken, förutom ifall någon annan lag ålägger honom motsvarande skyldighet.
På tjänstemannens begäran bör arbetsgivaren ge ett skriftligt intyg över permitteringen varav framgår åtminstone permitteringens orsak, begynnelsetidpunkt samt dess längd eller beräknade längd.
16 § Återgång i arbetet efter permitteringen
Ifall permitteringen skett tillsvidare bör arbetsgivaren till permitterad arbetstagare meddela om återgång i arbetet minst sju dagar före arbetet inleds, ifall man inte kommit överens om annat. Tjänstemannen har härvid rätt att med fem dagars uppsägningstid säga upp det arbetsavtal som han för permitteringstiden ingått med annan arbetsgivare oberoende av arbetsavtalets längd.
17 § Permitterad arbetstagares rätt att säga upp sitt arbetsavtal
Tjänsteman har rätt att under pågående permittering säga upp sitt arbetsavtal utan uppsägningstid oberoende av dess längd. Ifall tidpunkten för permitteringens upphörande är i arbetstagarens kännedom, föreligger inte denna rätt under de sju dagar som föregår permitteringens upphörande.
Ifall arbetsgivaren säger upp en permitterad tjänstemans arbetsavtal så att det upphör att gälla under pågående permittering, har tjänstemannen rätt till lön för uppsägningstiden. Arbetsgivaren kan från lönen för uppsägningstid avdra 14 dagars lön ifall tjänstemannen har permitterats med iakttagande av lag- eller avtalsenlig 14 dagars permitteringsvarseltid.
Motsvarande rätt till lön för uppsägningstid har en tjänsteman som säger upp sitt arbetsavtal efter att permitteringen pågått oavbrutet i minst 200 dagar.
18 § Exceptionella permitteringssituationer
1. Annullering av permittering
Om arbetsgivaren under pågående permitteringsvarseltid får ett nytt arbetsuppdrag, kan meddelande ges om annullering av permitteringen innan permitteringen börjar. I dylika fall förlorar permitteringsmeddelandet sin betydelse, och senare verkställda permitteringar bör grunda sig på nya permitteringsmeddelanden.
2. Senarelagd permittering
Arbete, som yppar sig under pågående permitteringsmeddelandetid, kan dock till sin natur vara tillfälligt. Härvid är det inte möjligt att återkalla permitteringen helt, utan permitteringens begynnelsetidpunkt kan framskjutas till en senare tidpunkt.
Permittering kan på denna grund flyttas på detta sätt endast en gång utan att ett nytt permitteringsmeddelande ges och högst för den tid, som det arbete varar, som under permitteringstiden yppat sig.
3. Avbrytning av permittering
Arbetsgivaren kan få tillfälligt arbete efter det att permitteringen redan börjat. Avbrytande av permittering, ifall permitteringen avses fortgå omedelbart efter utförandet av arbete utan att ett nytt permitteringsmeddelande ges, bör grunda sig på avtal mellan arbetsgivaren och tjänstemannen. Det är skäl att träffa ett dylikt avtal innan arbetet inleds. Samtidigt är det skäl att utreda det tillfälliga arbetets beräknade längd.
Det ovan framförda gäller endast relationen mellan arbetsgivaren och tjänstemannen, vilket innebär att man inte tagit ställning till bestämmelserna i de lagar som gäller arbetslöshetsskyddet.
III SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
19 § Beräkning av förhandlingstid enligt lagen om samarbete
Om det på arbetsplatsen uppstår behov av att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, ska arbetsgivare som omfattas av lagen om samarbete inom företag (334/07) iaktta bestämmelserna i lagen, dock med de undantag som avtalas i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet. Bestämmelserna i denna punkt kompletterar lagen och ersätter motsvarande punkter i den.
När en arbetsgivare som omfattas av lagen om samarbete överväger att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, anses samarbetsförpliktelserna vara uppfyllda trots vad som i 45 § i samarbetslagen stadgas om förhandlingsframställning, och i 51 § om uppfyllandet av förhandlingsförpliktelse, förutsatt att förhandlingar förts i enlighet med samarbetslagen sedan en skriftlig förhandlingsframställning upprättats och under sådan förhandlingstid som definieras i 51 § i samarbetslagen, om inte annan förhandlingstidpunkt avtalats med stöd i lagen.
20 § Turordningen vid reducering av arbetskraft
Vid uppsägning och permittering som sker av annan än av tjänsteman föranledd orsak, bör så vitt möjligt den regeln följas att för företagets verksamhet viktiga yrkeskunniga och för specialuppgifter behövliga tjänstemän och tjänstemän som i samma arbetsgivares tjänst delvis förlorat sin arbetsförmåga, sägs upp eller permitteras sist, samt att man utöver denna regel även fäster avseende vid anställningsförhållandets längd samt omfattningen av tjänstemannens försörjningsplikt.
Arbetsgivaren bör till förtroendemannen lämna en tillräcklig utredning över vilka möjligheter man har att till tjänsteman som hotas av uppsägning eller permittering erbjuda omskolning eller placera honom i andra uppgifter vid företaget. Vid övervägning av möjligheten att omplacera tjänsteman bör de skyldigheter som avses i kapitel 7 § 4 i arbetsavtalslagen iakttas.
21 § Domstolsbehandling
Om enighet inte nåtts i tvist som gäller uppsägning av arbetsavtal, kan arbetsgivar- eller arbetstagarförbundet föra ärendet till arbetsdomstolen för avgörande. Stämningsansökan som avses i § 15 i lagen om arbetsdomstolen (646/74) skall tillställas arbetsdomstolen inom två år räknat från det att uppsägningen av arbetsavtalet verkställts eller skall anses ha blivit verkställd på det sätt som anges i § 6.
22 § Behandling av ärendet i skiljemannaförfarande
Meningsskiljaktighet som gäller uppsägning av arbetsavtal kan i den ordning som avses i § 11 i lagen om arbetsdomstolen (646/74) överlämnas till skiljemän för avgörande.
23 § Bestämmelse om avtalets ikraftträdande
Detta avtal träder i kraft 1.2.2002 och gäller tillsvidare med sex (6) månaders uppsägningstid.
Helsingfors den 22 januari 2002
KEMIINDUSTRIN RF TJÄNSTEMANNAUNIONEN TU RF
KEMIINDUSTRIN RF TJÄNSTEMANNAUNIONEN TU RF
PROTOKOLL ÖVER KEMIINDUSTRINS OCH TJÄNSTEMANNAUNIONENS AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD OCH SAMARBETE
Tid 22.1.2002
Plats Kemiindustrin rf:s kontor, Xxxxx Xxxxx 00, Xxxxxxxxxxx
Närvarande Xxxxxx Xxxxxxxx, KI
Xxxxx Xxxxx, KI Xxxxx Xxxxxxxx, TU
Xxxxxx Xxxxxxxxxx, TU Annemarje Salonen, TU
ordförande
1
Avtalades att protokollet justeras vid detta möte och undertecknas av samtliga närvarande.
2
Parterna godkände och undertecknade uppsägningsskyddsavtalet KI-TU samt godkände ändringarna i samarbetsavtalet KI-TU (bilaga). Samtidigt upphävdes det avtal om uppsägningsskydd jämte underteckningsprotokoll som undertecknades 10.12.2000.
3
Konstaterades att det nya avtalet om uppsägningsskydd och ändringarna i samarbetsavtalet träder i kraft 1.2.2002.
4
Konstaterades att utöver det som avtalats i § 12 i avtalet om uppsägningsskydd, kan arbetsgivare inte dömas till andra än i avtalet avsedda ersättningar eller till att betala plikt enligt § 7 i kollektivavtalslagen till de delar som gäller på kollektivavtalet baserade, men i och för sig samma brott mot skyldigheterna för vilka ersättning fastställts i avtalet.
Underlåtenhet att iaktta procedurreglerna medför inte i kollektivavtalslagen avsedda pliktpåföljder. Underlåtenhet att iaktta bestämmelserna beaktas vid fastställandet av storleken av den ersättning som utdöms för ogrundad uppsägning av arbetsavtal.
På basis av detta avtal kan man utreda huruvida uppsägning som verkställts enligt arbetsavtalslagens 7:3 § i verkligheten berott på tjänstemannen och huruvida arbetsgivaren skulle ha haft tillräckliga grunder att säga upp tjänstemannen på grunder som avses i avtalets § 2 i sådana situationer där arbetsavtalet hävts med stöd av 8:1 § i arbetsavtalslagen.
I övrigt iakttas tidigare praxis för påföljdssystemets del. 5
Parterna tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att under avtalsperioden utreda förfaringssätten som
hänför sig till permitteringsvarseltiderna och andra till upphävande av arbetsavtal och permittering anslutna frågor.
6
Antecknades att avtalet förhandlats fram i en arbetsgrupp i vars arbete deltagit Xxxxxx Xxxxxxxx och Xxxxx Xxxxx från KI samt Xxxxxx Xxxxxxxxxx och Annemarje Salonen från TU.
Granskat och godkänt
Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxx
Xxxxx Xxxxxxxx Annemarje Salonen Xxxxxx Xxxxxxxxxx
BILAGA 1 INRÄKNANDE AV YRKESUTBILDNING I ARBETSTID
Inräknande av yrkesutbildning i arbetstid
Vid bedömningen av inräknande av utbildning i arbetstid måste utbildningens innehåll och syfte samt arbetstagarens plikt att delta i utbildningen granskas.
Xxxxx tjänsteman deltar i utbildning som är nödvändig för att han skall klara sig i sitt yrke och deltagandet är obligatoriskt, anses utbildningen ingå i arbetstiden. I sådana situationer skall även eventuell ersättning för övertid och lön för restid betalas.
Utbildning som inräknas i arbetstiden sker antingen på arbetsplatsen eller i förhållanden som i övrigt är kännetecknande för arbetet utanför arbetsplatsen. Utbildning som ges under friare former kan endast i undantagsfall anses ingå i arbetstiden.
I arbetstid räknas inte sådan för utbildning använd tid, som inte till sin natur är i föregående stycke avsedd obligatorisk utbildning, utan i vilken tjänsteman ges möjlighet att delta. Allmänbildande utbildning, även om den i sig är nyttig, inräknas sällan i arbetstid. Deltagande i sådan utbildning kan inte heller vara obligatorisk.
Förbunden betonar att det enligt gällande samarbetsavtal för olika utbildningstillfällen är skäl att konstatera om det är fråga om ett ovan i stycke 2–4 avsett tillfälle, samt även hur storleken på övriga resekostnader gällande tillfället fastställs.
2.1.2006/ Xxxxx Xxxxxxx/Kemiindustrin rf
Xxxxxxxxx Xxxxxxx/Tjänstemannaunionen TU rf
BILAGA 2 PRECISERINGAR TILL KOLLEKTIVAVTALET: INTRODUKTIONSTILLÄGG, VIKARIATERSÄTTNING OCH FÖRTROENDEMANNENS LÖNEUTVECKLING
Preciseringar till kollektivavtalet: introduktionstillägg, vikariatersättning och förtroendemannens löneutveckling
- introduktionstillägg (§ 3 punkt 5)
- vikariatersättning (§ 5)
- förtroendemans löneutveckling (samarbetsavtalet 3.2)
INTRODUKTIONSTILLÄGG (§ 3 punkt 5)
Introduktion är planmässig inskolningsverksamhet, i vilken ny tjänsteman instrueras enligt en på förhand uppgjord och godkänd plan för att bli förtrogen med arbetsplatsen och sina arbetsuppgifter, samt för att bli medveten om i arbetet och arbetsmiljön förekommande faror och hur de kan avvärjas.
Till tjänsteman som arbetsgivaren särskilt utsett till handledare, som vid sidan av sitt eget arbete enligt ett fastställt introduktionsprogram, introducerar och handleder tjänsteman i förhållandena på arbetsplatsen och i arbetsuppgifterna, betalas för den tid som åtgår till introduktionen och handledningen ett skilt tillägg, som är 10 % av tjänstemannens personliga lön, ifall man inte på annat sätt beaktat introduktionen och handledningen i hans lön.
Protokollsanteckning:
Introduktion och handledning av arbetare och sommarjobbare hör till tjänstemäns normala arbetsuppgifter för vilket inte betalas skilt tillägg.
Vid introduktion instrueras tjänsteman till att bli förtrogen med arbetsplatsen och sina arbetsuppgifter samt för att bli medveten om i arbetet och arbetsmiljön förekommande faror och hur de kan avvärjas. Introduktionen utförs på arbetsgivarens initiativ.
Introduktionsplan
För introduktionen skall på förhand uppgöras en introduktionsplan, där man fastställar vem utför introduktionen, vem blir introducerad, vad skall introduceras och hur länge introduktionen räcker. Förbunden ger vid behov anvisningar för att göra upp introduktionsplanerna. En introduktionsplan kan i avvikande fall också vara muntlig.
Ny tjänsteman (förutom sommarjobbare och praktikanter)
Då tjänsteman introducerar ny tjänsteman enligt en på förhand uppgjord plan skall introduktionstillägg betalas. Ny tjänsteman anses vara ny tjänsteman som anställs vid företaget eller person som internt övergår från arbetaruppgift till tjänstemannauppgift. Längden eller formen för den nya tjänstemannens anställningsförhållande har ingen betydelse, vilket betyder att introduktionstillägget också betalas för introduktion av visstidsanställda tjänstemän.
Introduktion av högre tjänstemän
Introduktionstillägget betalas också då tjänstemannen enligt uppgjord plan introducerar en ny högre tjänsteman.
Det är fråga om introduktion av högre tjänstemän då tjänstemannen lär den högre tjänstemannen känna uppgifterna i dennes arbete.
Praktikanter och sommarjobbare
Introduktionstillägg skall betalas för introduktion av praktikanter. Tillägget behöver inte betalas för introduktion av sommarjobbare.
Med stöd av arbetsdomstolens dom (AD 2010-32) skall introduktionstillägg också betalas för praktikanter som inte är i anställningsförhållande.
Gränsen mellan praktikant och sommarjobbare är inte alltid tydlig. Ofta talar man i företag om sommarpraktikanter, utan att noggrannare särskilja om det är fråga om praktik som hör till studier eller sommarjobb.
Enligt protokollet mellan Kemiindustrin KI rf och Tjänstemannaunionen TU rf från 16.3.2010 avser praktikanter personer som studerar vid yrkesläroinstitut, tekniskt eller annat institut, yrkeshögskola, högskola eller teknisk högskola och arbetar mellan terminerna eller skaffar arbetserfarenhet som krävs för examen under utbildningens gång. Med sommarjobbare (i anställningsförhållande mellan 15.5–30.9) avses skolelever och andra personer under 25 år som studerar vid andra läroanstalter än de som ingår i branschen.
Om praktikanten under flera perioder utför samma arbetsuppgifter i företaget, finns det inte nödvändigtvis behov av introduktion varje gång.
Beaktande av introduktionstillägget i övrigt i tjänstemans lön
Ifall introduktionen är en del av annan uppgift för tjänsteman, antecknas detta så entydigt som möjligt i befattningsbeskrivningen och för tjänstemannen utreds hur introduktionen syns i hans lön. Vid bedömning av befattningens svårighetsklassificering jämförs lönesystemets svårighetsfaktorer liksom andra uppgifter i befattningen, och dokumenteras som beaktat som del av annan uppgift.
Lokalt avtal
Introduktionstillägget kan också ersättas av en fast månatlig ersättning som avtalas lokalt.
Med denna tolkning, som är gemensam för förbunden, ändras inte tidigare lokalt avtalade bättre ersättningar eller arrangemang för introduktion.
Tolkningsanvisningarna träder i kraft 7.12.2010.
VIKARIATERSÄTTNING (§ 5)
Ifall inte lokalt om annat avtalas betalas till tjänsteman, som tillfälligt vid sidan av sin egen befattning handhar en annan persons sådana uppgifter, som inte beaktats i hans egen svårighetsklassificering, i proportion till den ökade arbetsmängden, en särskild vikariatersättning, som uppgår till 14-35 % av hans personliga lön. Under samma förutsättningar betalas ersättning till tjänsteman för den tid som han såsom vikarie för en annan handhar mera krävande uppgifter.
Ersättningarna, liksom andra frågor som gäller anställningsvillkoren, bör utredas innan vikariatet påbörjas.
Bestämmelserna gällande vikariatersättning tillämpas inte
- då det är fråga om frånvaro på högst 1 vecka (5 arbetsdagar)
- då man på förhand gemensamt har konstaterat att vikariatet har beaktats i tjänstemannens befattningsbeskrivning, klassificering och lön (se Beaktande av vikariat i befattningsbeskrivning, klassificering och lön)
- då en praktikant eller semesterersättare anställs för uppgiften
- då vikariatet fördelas på hela gruppen (större än några personer) och arbetsuppgifterna inte ökar på grund av arbetets natur
- då tjänsteman övergår permanent till nya uppgifter, varvid uppgiftens svårighetsgrad bedöms på nytt.
En person vikarieras i regel på arbetsgivarens uttryckliga initiativ. Även utan arbetsgivarens initiativ anses en situation berättiga till vikariatersättning, om tjänstemannens arbetsmängd med anledning av arbetets natur ökar på grund av annan persons frånvaro.
Exempel
Xxxxxxxxxxxx har i sin tjänst två telefonväxelskötare, varav den ena blir sjukledig, varvid en vikarie inte anställs. Även om arbetsgivaren inte uttryckligen beordrar telefonväxelskötaren i arbete att vara vikarie för personen som är sjukledig, ökar den arbetandes arbetsmängd med anledning av sjukfrånvaron på grund av arbetets natur: samtalsmängden som normalt fördelas på två personer sköts av en telefonväxelskötare, varvid hans arbetsmängd ökar. Härvid betalas vikariatersättning till den arbetande telefonväxelskötaren.
Vikariatersättning betalas för den tidsperiod då personen fungerar som vikarie för annan person.
Ersättningsbelopp
Förutom lönen för den egna befattningen betalas i vikariatersättning 14–35 % av den personliga lönen. Om en tjänsteman vikarieras av flera personer, fördelas den här avsedda vikariatersättningen mellan dem enligt antalet personer.
Vid fastställandet av vikariatersättningens storlek beaktas det om personen som vikare utför mer krävande uppgifter än sina egna samt om personen samtidigt vikarierar en eller flera personer.
Förbunden rekommenderar att man på arbetsplatserna diskuterar typiska vikariatsituationer och faktorer som påverkar vikariatersättningens storlek i vederbörande företag, samt gör upp exempelbeskrivningar på situationer där vikariatersättningens storlek antingen är det minsta eller det högsta procentantalet på skalan.
Beaktande av vikariat i befattningsbeskrivning, klassificering och lön
Ifall introduktionen är en del av annan uppgift för tjänsteman, antecknas detta så entydigt som möjligt i befattningsbeskrivningen och för tjänstemannen utreds hur introduktionen syns i hans lön. Vid bedömning av befattningens svårighetsklassificering jämförs lönesystemets svårighetsfaktorer liksom andra uppgifter i befattningen, och dokumenteras som beaktat som del av annan uppgift.
Lokalt avtal
Lokalt kan avtalas om betalning av vikariatersättning även av annan typ. Antalet vikariat kan uppskattas för ett år framåt och en månatlig vikariatersättning kan betalas som ett separat tillägg som motsvarar i genomsnitt vikariaten som utförs under året. Det uppskattade antalet vikariat jämförs årligen med det faktiska antalet utförda vikariat. På basis av sagda jämförelse justeras det separata tillägget årligen.
Med denna tolkning, som är gemensam för förbunden, ändras inte tidigare lokalt avtalade bättre ersättningar eller arrangemang för vikariat.
Tolkningsanvisningarna träder i kraft 7.12.2010.
FÖRTROENDEMANNENS LÖNEUTVECKLING (samarbetsavtalet 3.2.)
Förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigs löneutveckling bör motsvara företagets löneutveckling.
Granskningen av detta och av granskningen eventuellt orsakad lönehöjning verkställs årligen.
Förtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigens möjligheter att utvecklas i yrket får inte försämras på grund av förtroendeuppdrag. Löneutvecklingen granskas årligen så att
- förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens löneutveckling jämförs med löneutvecklingen på arbetsplatsen för tjänstemännen han representerar; och
- om löneutvecklingen är större än den genomsnittliga löneutvecklingen för tjänstemännen han representerar, justeras löneutvecklingen så att den motsvarar löneutvecklingen på arbetsplatsen.
Vid granskningen av löneutvecklingen jämförs utvecklandet av månadslönerna vid en på förhand fastställd granskningstidpunkt. Med månadslön avses tjänstemans personliga totallön, dvs. penninglön med naturaförmåner utan separat betalda tillägg och resultatpremier. Granskningen görs en gång om året.
Uppgifterna som behövs för jämförelsen fås till exempel från företagets löneadministration eller en statistiksamarbetsavtalsenlig tjänstemannastatistik som uppgörs årligen. Statistiken som används årligen bör vara jämförbar med statistiken som användes föregående år.
Tolkningsanvisningarna träder i kraft 7.12.2010.
UNDERTECKNINGAR
Helsingfors den 7 december 2010
Tjänstemannaunionen TU rf Kemiindustrin rf
Xxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxx
Xxxx Xxxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxx
BILAGA 3 LÖNEBETALNING FÖR FADERSKAPSLEDIGHET
Lönebetalning för faderskapsledighet
Kemiindustrin rf:s och Fackförbundet Pro rf:s gemensamma tillämpningsdirektiv om kollektivavtalets lönebestämmelse
Kollektivavtalets text lyder enligt följande:
"Till arbetstagare betalas för sex (6) dagars faderskapsledighet lön för ordinarie arbetstid. Vid betalningen av lön för faderskapsledighet tillämpas samma bestämmelser som vid betalning av lön för moderskapsledighet.”
Faderskapsledighet
I sjukförsäkringslagen stadgas om en faderskapspenningperiod på högst 54 dagar. Fadern har rätt att hålla faderskapsledighet i högst 18 vardagar när som helst under moderskaps- eller föräldrapenningperioden, dock först efter barnets födelse. Med vardagar avses i detta sammanhang även lördagar. Ovan nämnda 18 vardagar kan delas upp för att tas ut i högst fyra perioder.
Förutsättningar för löneutbetalning
Avlönad faderskapsledighet förutsätter att
- anställningsförhållandet har fortgått minst sex månader före barnets födelse och
- det är fråga om de sex första vardagarna (måndag–lördag, exklusive söckenhelger) under den första faderskapsledighetsperioden
- FPA betalar faderskapspenning för tiden för faderskapsledigheten Lön som utbetalas
För arbetstagare betalas lön vid faderskapsledighet för normal arbetstid med medeltimlön såsom lön vid sjukdom. För tjänstemän betalas den som lön vid sjukdom i enlighet med kollektivavtalet. FPA betalar faderskapspenning för faderskapsledigheten (högst 18 vardagar). Arbetsgivaren ansöker om faderskapspenning från FPA för sex vardagar.
Placeringen av faderskapsledigheten och arbetstidsformen som tillämpas påverkar för vilka sex dagar arbetsgivaren betalar lön för faderskapsledigheten (se exemplen på sidan 2).
Teckenförklaringar:
(is) = faderskapsledighet P = dagskift
A = morgonskift I = kvällsskift
Y = nattskift
- = ledighet
Exempel 1
En person som arbetar i dagskift håller sin faderskapsledighet måndag–lördag. Till honom betalas lön för faderskapsledigheten enligt lön för sjuktid för måndag–fredag och arbetsgivaren ansöker om faderskapspenning hos FPA för tiden måndag–lördag.
må | ti | on | to | fr | lö | sö |
P (is) | P (is) | P (is) | P (is) | P (is) | - (is) | - |
Exempel 2
En person som arbetar i dagskift utnyttjar sin rättighet att dela upp sin faderskapsledighet i högst fyra delar; under vecka 1 är arbetstagaren faderskapsledig i tre dagar, från måndag till onsdag, och under vecka 2 tre dagar, från måndag till onsdag.
må | ti | on | to | fr | lö | sö |
P (is) | P (is) | P (is) | P | P | - | - |
må | ti | on | to | fr | lö | sö |
P (is) | P (is) | P (is) | P | P | - | - |
De utmärkta dagarna är faderskapsledighet för vilken arbetsgivaren ansöker om faderskapspenning hos FPA och betalar lön för faderskapsledigheten till arbetstagaren enlig lön för sjuktid.
Exempel 3
En person som arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete håller sin sex dagar långa faderskapsledighet måndag–lördag. För denna tidsperiod är hans arbetstid enligt arbetstidsschemat följande:
må | ti | on | to | fr | lö | sö |
A (is) | A (is) | - (is) | I (Is) | I (is) | - (is) | Y |
Till arbetstagare betalas lön för faderskapsledigheten för arbetsdagarna enligt arbetstidsschemat i enlighet med medeltimlön, till tjänstemän såsom lön för sjuktid enligt kollektivavtalet. Arbetsgivaren ansöker om faderskapspenning hos FPA för tiden måndag–lördag.
Exempel 4
En person som arbetar i dagskift håller en faderskapsledighet på sex vardagar. Han antecknar sin faderskapsledighet för tiden 20.12–27.12 eftersom helgdagarna inte förbrukar faderskapsledigheten. Julafton är inte en helgdag utan en vardag, varför den påverkar faderskapsledigheten.
må 20.12 | ti 21.12 | on 22.12 | to 23.12 | fr 24.12 | lö 25.12 | sö 26.12 | må 27.12 | |||
P (is) | P (is) | _P_(is) | P (is) | - (is) | - | - | P (is) | |||
Till arbetstagaren betalas lön för faderskapsledigheten enligt hans arbetsskift. Arbetsgivaren ansöker om faderskapspenning hos FPA för tiden 20.12–24.12 och 27.12.
12 TIMMARS ARBETSSKIFT
För tjänstemän som arbetar 12 timmars arbetsskift och tar ut faderskapsledighet görs alltid en övergripande granskning för att utreda den målsatta årliga arbetstiden. Anvisningar för detta finns i sektionerna i kollektivavtalet som tar upp arbetstider.
Utifrån de diskussioner som förts konstaterar vid följande:
- Enligt kollektivavtalet betalas ersättning för inkomstbortfall för de sex första dagarna av faderskapsledigheten på samma sätt som för moderskapsledighet, men i övrigt är faderskapsledigheten oavlönad.
- Liksom moderskapsledighet eller sjukledighet förkortar faderskapsledigheten den årliga arbetstiden.
- Hela veckor av faderskapsledighet (sex sammanhängande dagar måndag–lördag) dras av från den målsatta totala arbetstiden per år genom att använda de räkneformler som finns i kollektivavtalet. Exempel på dessa finns nedan i denna bilaga.
- Enskilda arbetstimmar som räknas till faderskapsledigheten (t.ex. 8 tim. eller 12 tim.) dras av från den målsatta totala arbetstiden (exempel 3).
- I de kontinuerliga och fortlöpande arbetstidsformerna (ATF 17, ATF 27, ATF 37) kan arbetsskift på söndagar som infaller under en oavbruten faderskapsledighet placeras vid en annan tidpunkt i arbetsskiftsförteckningen eller så kan man komma överens om att de är oavlönad ledighet utan skyldighet att arbeta in dem.
Beräkning av årlig arbetstid
I dag- och tvåskiftsarbete och intermittent treskiftsarbete varierar längden på den årliga arbetstiden beroende på antalet söckenhelger. I kontinuerligt treskiftsarbete är det fasta antalet arbetstimmar per år 1632 timmar. De årliga arbetstimmarna framgår av tabellen som bifogas detta kollektivavtal som bilaga.
När man övergår från en arbetstidsform till en annan eller när anställningsförhållandet börjar under ett pågående år, ska man separat räkna ut den årliga arbetstiden enligt kollektivavtalet. Dessutom uppstår sådana situationer också när sparad ledighet, faderskaps-, skift- och studieledighet används eller under oavlönade icke arbetsföra perioder.
I kollektivavtalet finns några exempel på hur arbetstiden räknas ut. I denna anvisning finns fler exempel på hur man löser olika praktiska situationer.
Exempel 5
När man hela året utför kontinuerligt treskiftsarbete i 12 timmars skift och tar ut 30 dagar semester, beräknas den årliga arbetstiden på följande sätt:
1.1–31.12.2014 ATF 37 | formel | ||
period då arbete utförs enligt ATF 37 | 365 | kalenderdagar | |
ovanstående i arbetsveckor | 365/7 | 52,14 | veckor |
semester (veckor) | 5 | veckor | |
antalet verkliga arbetsveckor är | 52,14 - 5 | 47,14 | veckor |
arbetstid enligt kollektivavtalet | fast | 34,6 | timmar/vecka |
arbetstidskravet för perioden i timmar | fast | 1632 | timmar |
ovanstående omvandlat till 12 tim. skift | 1632/12 | 136 | arbetsskift |
Man har avtalat om en fast arbetstid enligt kollektivavtalet på 34,6 timmar per vecka och 1632 timmar per år oavsett antalet dygn och söckenhelger.
Exempel 6
Om man endast utför kontinuerligt treskiftsarbete ordnat i 12 timmars skift en del av året, beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens förverkligande på följande sätt:
1.1-5.5.2013 ATF 37 | formel | ||
period då arbete utförs enligt ATF 37 | 125 | kalenderdagar | |
ovanstående i arbetsveckor | 125/7 | 17,86 | veckor |
semester (veckor) | 1 | veckor | |
antalet verkliga arbetsveckor är | 17,86 - 1 | 16,86 | veckor |
arbetstid enligt kollektivavtalet | fast | 34,6 | timmar/vecka |
arbetstidskravet för perioden i timmar | 34,6 x 16,86 | 583 | timmar |
ovanstående omvandlat till 12 tim. skift | 583/12 | 49 | arbetsskift |
Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 16,86 veckor x
34,6 timmar/vecka, dvs. 583 timmar, vilket omräknat i 12 timmars arbetsskift betyder 49 arbetsskift. I arbetstidsschemat som görs upp för perioden ska alltså ingå 108 x 12 timmars arbetsskift.
Exempel 7
Om man i kontinuerligt treskiftsarbete ordnat i 12 timmars skift tar ut en oavlönad faderskapsledighet på två hela veckor och tre arbetsdagar, beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens förverkligande på följande sätt:
1.1–31.12.2014 ATF 37 | formel | ||
period då arbete utförs enligt ATF 37 | 365 | kalenderdagar | |
ovanstående i arbetsveckor | 365/7 | 52,14 | veckor |
semester | 5 | veckor | |
faderskapsledighet | 2 | veckor | |
antalet verkliga arbetsveckor är | 52,14 - 7 | 45,14 | veckor |
arbetstid enligt kollektivavtalet | fast | 34,6 | timmar/vecka |
arbetstidskravet för perioden i timmar | 34,6 x 45,14 | 1562 | timmar |
ovanstående omvandlat till 12 tim. skift | 1562 / 12 | 130 | arbetsskift |
Från den arbetstidsplan som ska göras upp för perioden (130 arbetsskift) dras ytterligare tre oavlönade 12 timmars dagar av faderskapsledighet av. Om en enskild oavlönad dag av faderskapsledighet är ett arbetsskift på åtta timmar, dras dessa åtta timmar av från arbetstidskravet. Det bör beaktas att FPA inte betalar ersättning till pappan enligt åtta timmar.
Helsingfors 24.5.2016
Xxxx Xxxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx
BILAGA 4 ANVÄNDNINGEN AV ARBETSPRAKTIKANTER I FÖRETAG INOM DEN KEMISKA BRANSCHEN VID UPPSÄGNING OCH PERMITTERING AV ARBETSKRAFT
Användningen av arbetspraktikanter i företag inom den kemiska branschen vid uppsägning och permittering av arbetskraft
Kemiindustrin rf och Fackförbundet Pro rf är överens om att det finns ett stort behov av att ordna arbetspraktikperioder i enlighet med examenskraven inom yrkesutbildning. Det är önskvärt att företag inom kemiindustrin aktivt kunde erbjuda ungdomar och studerande arbetsmöjligheter och på så sätt göra branschen känd med tanke på framtiden.
Eftersom den ovan nämnda praktiken som är obligatorisk för att slutföra studierna genomförs året runt, har förbunden diskuterat de principer som företag tillämpar vid anställning av ovan nämnda praktikanter vid sådana omständigheter där arrangemang i anslutning till permittering eller uppsägning pågår i företaget.
Förbunden är överens om att arbetsgivaren trots den skyldighet att erbjuda arbete och återta anställda som avses i arbetsavtalslagen kan anställa en arbetspraktikant i en situation där tjänstemän har uppsagts eller permitterats ifall:
- arbetspraktikanten inte står i anställningsförhållande
- om arbetspraktikanten står i anställningsförhållande:
- arbetspraktiken är en del av en obligatorisk examen (en i 16 § i lagen om yrkesutbildning och 5 § i förordningen om yrkesutbildning (811/1998) föreskriven inlärning i arbetet som hör till yrkesutbildning på andra stadiet, annan obligatorisk examensinriktad arbetspraktik samt arbetslivsorientering som avses i lagen om grundläggande utbildning och förordningen som utfärdats med stöd av denna; eller
- arbetspraktikanten inte ersätter arbetsgivarens behov av extra arbetskraft; eller
- arbetspraktikanten inte ersätter en uppsagd eller permitterad tjänsteman; eller
- arbetspraktikantens arbetsinsats och arbetsuppgifter inte till sin natur kan jämställas med en normal tjänstemans; eller
- arbetspraktikanten står i ett kortvarigt, tidsbundet anställningsförhållande.
I företagen förhandlas om de verksamhetssätt som företaget tillämpar vid anställningen av arbetspraktikanter på det sätt som avses i lagen om samarbete inom företag. Förtroendemannen ska underrättas om praktikanter som kommer till företaget.
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxxxx
Kemiindustrin rf Fackförbundet Pro rf
BILAGA 5 ARBETSPLATSHANDLEDARENS ROLL, UTBILDNING OCH TIDSANVÄNDNING
Arbetsplatshandledarens roll, utbildning och tidsanvändning
I det karriärsavtal som centralorganisationerna ingick den 22 mars 2012 kom man överens om att centralorganisationerna försöker hitta nya sätt att göra det lättare för unga att komma ut i arbetslivet. Målet är att hitta arbets- och utbildningsmöjligheter för unga genom att kombinera utbildning och inlärning på arbetsplatsen.
Kemiindustrin rf och Fackförbundet Pro rf har den 29 november 2012 avtalat om åtgärder för att främja sysselsättningen bland unga inom tillämpningsområdet för Kemiska branschens tjänstemannaavtal. Som en del av kemiindustrins ungdomsgaranti vill parterna genom denna promemoria främja inlärning i arbetet på arbetsplatserna genom att beskriva arbetsplatshandledarens roll, tidsanvändning och kompetensutveckling.
Inom den grundläggande yrkesutbildningen är utbildning som ordnas på arbetsplatsen (inlärning i arbetet) målinriktade, handledda och bedömda studier på arbetsplatsen.
Arbetsplatshandledaren är en person som utsetts av arbetsgivaren som
- fungerar som kontaktperson mellan arbetsplatsen, läraren/lärarna, studeranden eller examinanden och utbildningsanordnaren
- planerar lärandet på arbetsplatsen samt yrkesprov och examenstillfällen tillsammans med lärarna och de studerande
- genomför handledningen och bedömningen i enlighet med avtal och planer
- handleder och stöder studeranden och bedömer lärandet
- bedömer kunnandet i samråd med olika parter.
- Omarbetat från: Hätönen, 2013. Kompetenskarta för arbetsplatshandledare
Arbetsplatshandledaren är en person som utsetts av arbetsgivaren som kan handleda studerande som avlägger grundläggande yrkesexamen, läroavtalselever, högskolepraktikanter eller andra studerande, till exempel inom arbetskraftspolitisk utbildning, i inlärningen i arbetet på arbetsplatsen.
På arbetsplatsen är arbetsplatshandledaren den viktigaste personen och mentorn för studerandena. Arbetsplatshandledaren ska förstå studerandenas olika färdigheter att klara av olika arbetsuppgifter. En studerande är inte en yrkesman och han eller hon behöver stöd och handledning i sina arbetsuppgifter. Arbetsplatshandledaren deltar i bedömningen av studerande och i att ordna yrkesprov.
Ju mer förberedda arbetshandledaren och den studerande är inför sina uppgifter, desto bättre resultat ger arbetshandledningen. I samband med att arbetshandledaren utses är det skäl att tillsammans bekanta sig med Kompetenskartan för arbetsplatshandledare som finns på Utbildningsstyrelsen webbplats och göra en självutvärdering av arbetsplatshandledarens kompetens i förhållande till arbetsplatshandledarens uppgifter.
I samarbete med arbetsplatshandledaren och hans eller hennes chef ska man tillsammans utreda den tidsanvändning som uppgiften kräver, konsekvenserna för arbetsuppgifterna och huruvida uppgiften föranleder tillfälliga vikariearrangemang. Dessutom ser man över huruvida sysslan som arbetsplatshandledare kräver utbildning. Till exempel kan bedömning kräva utbildning som bland annat ordnas vid den studerandes läroanstalt. Granskningen görs samtidigt som en handledningsplan upprättas för studeranden.