Villkorsavtal-T

Bilaga 3 till förhandlingsprotokoll 2012-10-25 Ändringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsrådet (RALS 2010-T) m.fl. avtal. 107

Förhandlingsprotokoll 2012-12-19 Justeringar i Villkorsavtal-T 109

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll 2012-12-19 Justeringar i Villkorsavtal-T 110

Bilaga 2 till förhandlingsprotokoll 2013-10-04 Ändringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) m.fl. avtal 113

Förhandlingsprotokoll 2013-10-15 Rättelser i Villkorsavtal-T 115

Förhandlingsprotokoll 2013-12-12 Ändrad reglering av sjuklöneperioden och dithörande frågor i

Villkorsavtal-T Arbetsgivarverket – Saco-S 119

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll 2013-12-12 Ändrad reglering av sjuklöneperioden och dithörande frågor i Villkorsavtal-T Arbetsgivarverket och Saco-S 123

Bilaga 4 Sjuklön under sjuklöneperioden (dag 1-14) vid oregelbunden arbetstid eller koncentrerad

tjänstgöring 125

Förhandlingsprotokoll 2014-12-03 Ändringar i Villkorsavtal-T Arbetsgivarverket – Saco-S 129

Förhandlingsprotokoll 2015-02-02 Ändringar i Villkorsavtal-T Arbetsgivarverket – Saco-S 131

Utdrag ur Förhandlingsprotokoll 2015-11-11 Överenskommelse om Pensionsavtal för arbetstagare inom

det statliga avtalsom-rådet 2016 (PA 16) 133

Förhandlingsprotokoll 2016-02-23 Överenskommelse om ändringar i Villkorsavtal-T Arbetsgivarverket –

Saco-S 135

Utdrag ur Förhandlingsprotokoll 2016-10-05 Ändringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) m.fl. avtal 137

Bilaga 2 till förhandlingsprotokoll 2017-10-04 Ändringar i Villkorsavtal-T Arbetsgivarverket – Saco-S 139

Förhandlingsprotokoll 2017-11-22 Ändringar i Villkorsavtal-T Arbetsgivarverket – Saco-S 141

Förhandlingsprotokoll 2018-06-15 Ändringar i Villkorsavtal-T Arbetsgivarverket – Saco-S 143

Förhandlingsprotokoll 2018-11-29 Ändringar i Villkorsavtal-T och Affärsverksavtal-T Arbetsgivarverket –

Saco-S 145

Ändringar i Villkorsavtal-T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S 146

”Sjuklön (dag 1-14) 146

4 a § Karensavdrag 146

Sjuklön under sjuklöneperioden (dag 1-14) vid oregelbunden arbetstid samt vid koncentrerad tjänstgöring

efter lokal överenskommelse. 147

Förhandlingsprotokoll 2017-11-22 Ändringar i villkors- och affärsverksavtalen 153

Bilaga 2 till förhandlingsprotokoll 2012-09-04 mellan Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O och SEKO samt förhandlingsprotokoll 2012-09-04 mellan Arbetsgivarverket och Saco-S Översättningsnyckel Villkorsavtal/ Villkorsavtal-T – ALFA/ALFA-T 157

Översättningsnyckel Villkorsavtal/ Villkorsavtal-T – ALFA/ALFA-T 157

Översättningsnyckel ALFA/ALFA-T – Villkorsavtal/Villkorsavtal-T 158

Arbetsgivarverkets råd för tillämpningen av Villkorsavtal-T 159

Råd till 1 kap. Inledande bestämmelser 160

Råd till 2 kap. Förhandlingsordningar m.m. 160

Råd till 3 kap. Lön 161

Råd till 4 kap. Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar 161

Råd till 5 kap. Semester 163

Råd till 6 kap. Löneavdrag 165

Råd till 7 kap. Lön under sjukfrånvaro m.m. 167

Råd till 8 kap. Lön under föräldraledighet 168

Råd till 9 kap. Lön under ledighet i övrigt 169

Råd till 10 kap. Ersättning vid tjänsteresa och förrättning 169

Råd till 11 kap. Flyttersättning och ersättning för annan resa än tjänsteresa 171

Råd till 12 kap. Ersättning för sjukvårdskostnader 171

Råd till 13 kap. Särskilda villkor 172

Råd till 14 kap. Uppsägning m.m. 172

Förord ‌

Genom Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) har Ar- betsgivarverket och Saco-S slutit bland annat allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA-T). I samband med ändringarna i avtalet som trädde i kraft från och med den 1 juni 2013 ändrade avtalet namn till Villkorsavtal-

T. Ikraftträdandet var ursprungligen avtalat till att ske den 1 april 2013 men parterna avtalade i december 2012 om att flytta fram detta till den 1 juni 2013.

Det bör uppmärksammas att utöver detta avtal har Arbetsgivarverket slutit villkorsavtal med OFR/S,P,O re- spektive Xxxx. Dessa avtal skiljer sig dock något från innehållet i detta avtal men också i innehåll mellan varandra.

Detta avtalstryck innehåller Villkorsavtal-T i sin helhet, i lydelse från och med den 1 juni 2013 enligt för- handlingsprotokoll 2012-09-04, Slutande av avtal om anställningsvillkor, inklusive ändringar och tillägg en- ligt

− förhandlingsprotokoll 2012-10-25 Ändringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) m.fl. avtal,

− förhandlingsprotokoll 2012-12-19 Justeringar i Villkorsavtal-T,

− förhandlingsprotokoll 2013-10-04 Ändringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) m.fl. avtal samt

− förhandlingsprotokoll 2013-10-15 Rättelser i Villkorsavtal-T samt

− förhandlingsprotokoll 2013-12-12 Ändrad reglering av sjuklöneperioden och dithörande frågor i Vill- korsavtal-T

− förhandlingsprotokoll 2014-12-03 Ändringar i Villkorsavtal-T

− förhandlingsprotokoll 2015-02-02 Ändringar i Villkorsavtal-T

− utdrag ur Förhandlingsprotokoll 2015-11-11, Överenskommelse om Pensionsavtal för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet 2016

− förhandlingsprotokoll 2016-02-23 Överenskommelse om ändringar i Villkorsavtal-T

− utdrag ur Förhandlingsprotokoll 2016-10-05, Ändringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) m.fl. avtal

− förhandlingsprotokoll 2017-10-04 Ändringar i Villkorsavtal-T Arbetsgivarverket – Saco-S

− förhandlingsprotokoll 2017-11-22 Ändringar i Villkorsavtal-T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S

− förhandlingsprotokoll 2018-06-15 Ändringar i Villkorsavtal-T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S

− förhandlingsprotokoll 2018-11-28, bilaga 1 Ändringar i Villkorsavtal-T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S

− förhandlingsprotokoll 2019-11-07, Ändringar i Villkorsavtal och Villkorsavtal-T, Affärsverksavtal och Affärsverksavtal-T samt Chefsavtal

− förhandlingsprotokoll 2020-11-30, Överenskommelse om ändring av Ramavtal om löner m.m. för arbets- tagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) m.m.

Utöver avtalstexterna ingår även Arbetsgivarverkets beslut om utövande av arbetsgivarens befogenheter en- ligt Villkorsavtal-T (arbetsgivarnyckel). Vidare ingår Arbetsgivarverkets Råd för tillämpning av Villkorsav- tal-T.

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll 2012-09-04 Slutande av avtal om anställningsvillkor mellan Arbetsgivarverket och Saco-S

Villkorsavtal-T

mellan Arbetsgivarverket och Saco-S

I lydelse från och med 2013-06-01

med ändringar och tillägg till och med 2021-08-03

1 kap. Inledande bestämmelser ‌

1 § Tillämpningsområde ‌

Verksamhetens uppdrag, syfte, karaktär och mål ska utgöra grund för utformningen av innehållet i anställ- ningsvillkoren. Vidare ska beaktas verksamhetens ekonomiska förutsättningar och kompetensförsörjningsbe- hov samt medarbetarnas individuella behov och önskemål.

Utifrån nämnda förutsättningar bidrar anställningsvillkoren till verksamhetens effektivitet, resultat och ut- veckling. För att kunna attrahera och behålla medarbetare som representerar den mångfald av erfarenheter och kompetenser, som har betydelse för verksamhetens mål, behövs en möjlighet till anpassning av villkoren på individuell nivå. Detta kan bland annat ske genom enskilda överenskommelser.

Enligt vad som framgår av detta avtal förfogar lokala parter över villkoren så att dessa ska kunna bidra till effektivare verksamheter. Verksamhetens krav och medarbetarens behov ligger till grund för att parternas intentioner med avtalet kan uppnås. Lokala parter tar gemensamt ansvar för att lokala avtal utformas och över tid förändras utifrån dessa intentioner. Lokala parter ska beakta att lokala avtal inte ska innebära opro- portionerlig administration eller oproportionerliga kostnader.

1 a §‌

Detta avtal gäller arbetstagare inom det statliga avtalsområdet.

Avtalet gäller dock inte

− arbetstagare som omfattas av ett annat centralt eller lokalt villkorsavtal eller andra bestämmelser med motsvarande innehåll,

− anställningar som utöver förtjänst och skicklighet ingåtts med särskilt beaktande av arbetsmarknads-, social- och sysselsättningspolitiska mål enligt 4 § Anställningsförordningen (1994:373).1

Arbetstagare som anställts före den 1 oktober 2013, för vilka arbetsgivaren får arbetsmarknadspolitiskt stöd i form av så kallad lönebidrags- eller trygghetsanställning, omfattas från och med den 1 oktober 2013 av Vill- korsavtal-T.2

I bilagorna 5, 6 och 8 finns bestämmelser som för vissa områden innebär tillägg till eller avvikelser från vad som annars gäller enligt avtalet.

För vissa arbetstagare finns tillägg till och avvikelser från detta avtal i chefsavtalet och i avtalet om rege- ringsbeslut om avlöningsförmåner m.m. för vissa högre anställningar m.fl.

För arbetstagare med stationering utomlands finns särskilda avtal.

En arbetsgivare får dock, med avvikelse från vad som i övrigt sagts i denna paragraf, i enskilt fall träffa över- enskommelse med arbetstagare om att inte tillämpa avtalets bestämmelser helt eller delvis om arbetstagaren får ålderspension enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser. Motsvarande gäller även frångående av till- lämpningen av bestämmelserna i lokalt avtal som är slutet med stöd av detta avtal.3

(Råd)

1 b §4‌

Inför att överenskommelse om anställning träffas ska arbetsgivaren och den sökande, på arbetsgivarens ini- tiativ, klarlägga vad som gäller i frågor av betydelse för anställningen såsom t.ex. lön, anställningsform, om- fattning, tillämpliga kollektivtal och geografisk arbetsskyldighet.

Anmärkning

Klarläggandena som gjorts bör dokumenteras skriftligt.

1 Denna strecksats gäller från och med den 1 oktober 2013 enligt förhandlingsprotokoll 2013-10-04 och ersätter tidigare strecksats.

2 Detta stycke gäller från och med den 1 oktober 2013 enligt förhandlingsprotokoll 2013-10-04.

3 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2015-11-11

4 Tillagd genom förhandlingsprotokoll 2020-11-30.

2 § Vissa definitioner ‌

Arbetsgivaren	Arbetsgivarverket eller den arbetsgivare som Arbetsgivarverket bestäm- mer, om inte regeringen föreskriver något annat5.
Myndighetsområde	Område som anges i bilaga 1.
Arbetstagarorganisation	I detta avtal avses med central arbetstagarorganisation Saco-S. Lokal ar- betstagarorganisation: den del av en central arbetstagarorganisation som denna bestämmer, i förekommande fall enligt 2 kap. 2 och 3 §§ Huvudav- talet.
Deltidsanställd arbets- tagare	Arbetstagare med deltidsanställning samt vid tillämpning av avtalet även delpensionsledig arbetstagare.
Deltidsarbetande arbets- tagare	Deltidsanställd arbetstagare, delpensionsledig arbetstagare och heltidsan- ställd arbetstagare vars arbetstid är nedsatt genom partiell ledighet utan lön under minst fyra hela kalenderveckor i följd.
Delpensionsledig arbets- tagare	Arbetstagare med arbetstidsminskning i samband med delpension enligt avtalet 2002-02-01 om delpension för arbetstagare hos staten m.fl.
Koncentrerad tjänstgöring	Avser arbetstagare med arbetstid enligt 4 kap. avsnitt A. Koncentrerad tjänstgöring innebär att en arbetstagares (oavsett heltids- eller deltidsarbe- tande) arbetstid är förlagd så att antalet arbetsdagar i en vecka eller i ge- nomsnitt för en vecka normalt understiger fem.6
Oregelbunden arbetstid	Arbetstid som fastställs i lokalt kollektivavtal enligt 4 kap. 26 §.

(Råd)

5 Med arbetsgivaren avses i avtalet vederbörande myndighet eller frivillig medlem i Arbetsgivarverket (se Arbetsgivarverkets arbetsgivarnyckel), om inte annat anges i särskild not.

6 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2012-12-19

2 kap. Förhandlingsordningar m.m.‌

1 § Arbetsgivarbeslut ‌

Arbetsgivaren får besluta om avvikelser från avtalets bestämmelser i de fall som särskilt anges i avtalet (skä- lighetsbeslut enligt s.k. arbetsgivarventiler).

Innan arbetsgivaren fattar ett sådant beslut ska den lokala arbetstagarorganisationen informeras om det till- tänkta beslutet.

Den lokala arbetstagarorganisationen har rätt att begära förhandling med arbetsgivaren om det tilltänkta be- slutet. En sådan begäran ska göras skyndsamt, dock senast inom fem arbetsdagar räknat från den dag då or- ganisationen fick information om beslutet.

Om parterna inte enas vid en sådan förhandling eller om förhandlingen inte begärs inom angiven tid, får ar- betsgivaren besluta i frågan.

Bestämmelserna i andra – fjärde styckena ersätter bestämmelserna om arbetsgivarens skyldighet enligt MBL i den utsträckning dessa är dispositiva.

Protokollsanteckningar:

− De centrala parterna är ense om att bestämmelserna i 1 § ska ha motsvarande tillämpning på tjänstledig- hetsbeslut enligt tjänstledighetsförordningen.

− De centrala parterna är vidare ense om att följa tillämpningen av bestämmelserna i 1 § och på någon cen- tral parts begäran uppta överläggningar om tillämpningen.

2 § Lokala kollektivavtal ‌

Arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen får sluta kollektivavtal i frågor om sådana typer av anställningsvillkor som behandlas i avtalet (lokalt kollektivavtal).

Utöver det som sägs i första stycket får lokalt kollektivavtal slutas om kostnadsersättningar och om natura- förmåner.

(Råd)

2 a §‌

Lokalt kollektivavtal ska slutas om förläggning av den ordinarie veckoarbetstiden enligt 4 kap. 13-15 §§ och för arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning enligt 4 kap. 26 §. Speciella regler om förhandlings- ordningar gäller för vissa arbetstagare enligt 4 kap. 25-26 §§ och bilaga 2. Speciella regler gäller även för arbetstagare enligt 5 kap. 11 §.

Anmärkning7

Lokala kollektivavtal som slutits med stöd av ALFA-T (ALFA) eller Avtal om ersättning mm vid tjäns- teresa och förrättning utomlands fram till och med 2013-05-31 anses ha slutits med stöd av Villkorsav- tal-T. Enskilda överenskommelser som slutits och arbetsgivarbeslut som fattats med stöd av ALFA-T (ALFA) anses ha slutits resp. fattats med stöd av Villkorsavtal-T.

Centrala avtalsbestämmelser som upphörde vid ALFA:s ikraftträdande den 1 januari 1997 men som ef- ter ikraftträdandet tillämpas till följd av övergångsbestämmelse till någon regel i ALFA-T, gäller som lokalt kollektivavtal om inte centrala eller lokala parter har enats om något annat.

3 §‌

När en ny myndighet under regeringen inrättas ska central arbetstagarorganisation ges tillfälle till förhand- ling om anställningsvillkoren. Arbetsgivaren och den centrala arbetstagarorganisationen kan komma överens om att förhandlingen ska föras lokalt. Om parterna inte enas vid förhandlingen, beslutar arbetsgivaren i frå- gan.

4 §‌

En förhandling om lokalt kollektivavtal påkallas skriftligt.

Om en förhandling om lokalt kollektivavtal på arbetsgivarsidan förs av en regional eller lokal arbetsgivare (enhet hos en arbetsgivare) efter överlämnande från en överordnad arbetsgivare gäller följande.

− Om parterna inte enas vid förhandlingen, kan frågan göras till föremål för förhandling mellan den över- ordnade arbetsgivaren och dess motparter, om någon av parterna i den sistnämnda förhandlingen begär det hos motpart. Framställning om en sådan förhandling görs skriftligt inom tio arbetsdagar från det att förhandlingen enligt andra stycket avslutats.

− Om parterna inte enas vid en förhandling om lokalt kollektivavtal eller om part inte gör framställning om förhandling enligt tredje stycket inom angiven tid, ska de dittills tillämpade bestämmelserna gälla, om inte något annat framgår av detta avtal.

5 § 8‌

För ett lokalt kollektivavtal enligt 2 § eller ett lokalt kollektivavtal som slutits med stöd av ALFA-T eller ALFA som gällt dessförinnan, gäller en uppsägningstid av tre månader om lokala parter inte enats om annan uppsägningstid.

Undantag

Ett lokalt kollektivavtal enligt 4 kap. 13 § eller enligt bilaga 2 och bilaga 5 gäller tills vidare under Villkors- avtal-T:s giltighetstid med tre månaders uppsägningstid.

6 § Fredsplikt mm ‌

Förhandlingar enligt avtalet förs under fredsplikt.

En arbetstagare som strejkar eller är lockoutad ska vid tillämpningen av avtalet behandlas som om han inte var anställd enligt avtalet.

Enligt 10 kap. 9 § tredje stycket gäller dock vissa särskilda regler om tillämpning av bestämmelserna om er- sättning vid tjänsteresa och förrättning i samband med lockout.

(Råd)

7 § Enskilda överenskommelser ‌

Arbetsgivaren och en arbetstagare får i de fall som anges i avtalet träffa överenskommelse om andra villkor än vad som framgår av avtalet. En sådan överenskommelse (enskild överenskommelse) ska vara skriftlig och gälla tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid som regleras i den enskilda överenskommelsen, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om annat med hänsyn till överenskommelsens karaktär.

Innan överenskommelsen träffas ska berörd lokal arbetstagarorganisation informeras.

Arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation får sluta kollektivavtal om att enskilda överenskommelser får träffas i andra fall än som framgår av avtalet.

8 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2013-10-15.

3 kap. Lön ‌

1 § Rätten till lön ‌

Varje arbetstagare har rätt till lön från och med den dag då anställningen börjar till och med den dag då an- ställningen upphör, om inte något annat följer av avtalet. Lönen består av individuell lön9 och i förekom- mande fall lönetillägg. Lönen betalas normalt ut per kalendermånad.

Bestämmelser om hur lönen fastställs m.m. finns i Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS-T).

(Råd)

2 § Definitioner ‌

Individuell lön	Lön i anställningen, motsvarande anställningens omfattning, fast- ställd för månad.
Lönetillägg	Lönetillägg är antingen fasta eller rörliga. Med fasta lönetillägg av- ses sådana lönetillägg som anges med ett i förväg fastställt belopp per månad. Övriga lönetillägg är rörliga.
Fast löneavdrag	Månadsavdrag enligt 6 kap. 2 § på grund av ledighet eller löneväx- ling.
Rörliga löneavdrag	Arbetsdagsavdrag, kalenderdagsavdrag och timavdrag enligt 6 kap. 2 §.
Fast lön	Individuell lön samt fasta lönetillägg.
Fast kalenderdagslön	3,3 procent av fast lön.
Fast arbetsdagslön	4,6 procent av fast lön.
Aktuell lön	Individuell lön samt fasta lönetillägg och fasta löneavdrag.
Aktuell kalenderdagslön	3,3 procent av aktuell lön.
Aktuell arbetsdagslön	4,6 procent av aktuell lön.
Timlön för arbetstagare med arbetstid en- ligt 4 kap. avsnitt A	Individuell lön som motsvarar heltid, dividerad med 165.
Timlön för arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 §	Individuell lön som motsvarar heltid, dividerad med 175. I förekom- mande fall kvotberäknad.

Upplysning

Timlönebegreppet innebär inte att timanställning är en anställningsform. (Råd)

3 § Beräkning av lön under del av månad ‌

Om lönen ska betalas ut endast för en del av en kalendermånad betalas den i stället ut som aktuell kalender- dagslön.

Om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl får han besluta att utbetalning av lön för del av februari månad ska göras enligt andra grunder än som anges ovan.

(Råd)

4 kap. Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar ‌

1 § Inledande bestämmelser ‌

Ersätter arbetstidslagen ‌

Bestämmelserna i detta kapitel ersätter arbetstidslagen (ATL).

Lokalt kollektivavtal om arbetstid får inte innebära att mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetsta- garna än som följer av EG:s arbetstidsdirektiv (se 3 § 4 st. ATL).

2 § Tillämpningsområde ‌

Bestämmelserna i avsnitt A avser arbetstagare som normalt har sin ordinarie arbetstid förlagd till måndag – fredag (s.k. kontorsarbetstid).

Bestämmelserna i avsnitt B avser arbetstagare som har särskilda bestämmelser om arbetstidens förläggning enligt lokalt kollektivavtal.

Bestämmelserna i avsnitt C avser arbetstagare som är stationerade utom riket m.fl. och arbetstagare med för- troendearbetstid.

2 a § Gemensamma grunder för arbetstid10‌

Utifrån varje verksamhets syfte, karaktär, mål och förutsättningar har arbetsgivaren att bedöma och avgöra verksamhetens krav på bemanning avseende olika kompetenser vid olika tidpunkter.

Arbetsuppgifterna utförs på det sätt och vid den tid på dygnet då de gör bäst nytta för verksamheten. Ut- gångspunkten är att den individuella lönen bestäms utifrån denna förutsättning.

Lokala arbetstidsavtal ska utformas så att de stöder och bidrar till genomförandet av verksamheten med be- aktande av dess syfte, karaktär och mål.

3 § Arbetstidens förläggning11‌

Arbetstiden ska förläggas och regleras på ett sätt som medverkar till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs effektivt och rationellt. Arbetstidens förläggning ska vid behov ses över för att an- passas till förändrade verksamhetskrav. Arbetstiden ska också förläggas på ett sätt som främjar en god ar- betsmiljö och motverkar ohälsa.

Inom ramen för verksamhetens krav ska arbetstidens förläggning så långt som möjligt anpassas till arbetsta- garnas önskemål om mer flexibla och individuella lösningar.

Anmärkning12

Inom ramen för den återkommande dialogen mellan chef och medarbetare bör även arbetstidens omfatt- ning och förläggning tas upp.

Vid planering av arbetstidens förläggning bör även kringliggande aspekter beaktas som kan ha betydelse för en god arbetsmiljö som till exempel restid.

Övriga arbetstidsvillkor ‌

För att kraven på effektivitet och kvalitet i verksamheten ska kunna uppfyllas när omvärlden förändras, krävs utveckling och förnyelse. Sådana arbetstidsvillkor som inte längre motsvarar verksamhetens krav måste kunna ändras så att det ekonomiska värde som villkoren representerar kommer till bättre nytta.

Den närmare utformningen av arbetstidsvillkor måste alltid ske i nära anslutning till verksamhetens bedri- vande. Det är naturligt att utveckling och effektivisering av verksamheten bygger på en förtroendefull och ändamålsenlig samverkan mellan de lokala parterna och på att den enskilde arbetstagaren får ett ökat ansvar och inflytande över sin egen arbetssituation.

Ett framgångsrikt förändringsarbete förutsätter motiverade medarbetare och stöds genom väl avvägda arbets- tidsvillkor.

10 2 a § är ny och gäller från och med den 1 oktober 2013 enligt förhandlingsprotokoll 2013-10-04.

11 Lydelsen i 3 § gäller från och med den 1 oktober 2013 och ersätter tidigare lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2013-10-04. 3 § i sin tidigare ly- delse från och med den 1 juni 2013 återges på sidan 150.

12 I lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2012-10-25.

(Råd)

4 § Lokal förhandling om arbetstidsvillkor13‌

Om lokal part påkallar förhandling i frågan ska parterna pröva om arbetstidsvillkor som är reglerade i lokala kollektivavtal är väl anpassade till verksamhetens krav eller om de bör ersättas av andra villkor som bättre motsvarar dessa krav.

I ett första steg ska parterna genomföra en gemensam översyn och analys av arbetstidsvillkoren och kostna- derna för dessa.

Parterna ska därefter, utifrån såväl ett kort- som långsiktigt perspektiv, diskutera förändringsbehov av arbets- tidsvillkoren med de gemensamma grunder för arbetstid som anges i 2a § och 3 § detta kapitel som utgångs- punkt. I arbetet ska parterna sträva efter att enas.

Lokal part kan begära centrala parters stöd i den lokala processen om ändrade arbetstidsvillkor i det lokala kollektivavtalet i syfte att medverka till att lokala parter kommer överens om förändrade arbetstidsvillkor.14

(Råd)

13 Lydelsen i 4 § gäller från och med den 1 oktober 2013 och ersätter tidigare lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2013-10-04. 4 § i sin tidigare ly- delse från och med den 1 juni 2013 återges på sidan 151.

14 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2016-10-05.

Avsnitt A ‌

5 § Vissa bestämmelser överensstämmer med ATL ‌

I nedan angivna frågor ska arbetstidslagens (1982:673, ATL) regler tillämpas, om inte annat överenskoms i lokalt avtal.

− Undantag för viss offentlig verksamhet (2 § 3 st ATL)

− Nödfallsövertid (9 § ATL)

− Nödfallsmertid (10 § 2 st, andra meningen ATL)

− Den sammanlagda arbetstiden (10 b § ATL)

− Arbetsgivarens skyldighet att föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid (11 § 1 st ATL)

− Dygnsvila (13 § ATL)

− Arbetstiden för nattarbetande (13 a § ATL)

− Veckovila (14 § ATL)

− Rast (15 § ATL)

− Måltidsuppehåll (16 § ATL)

− Paus (17 § ATL)

De lagtexter som avses återges i bilaga 9 till Villkorsavtal-T. Anmärkning

Om dessa bestämmelser i ATL ändras, ska de centrala parterna ta upp förhandling i frågan.

(Råd)

Arbetstidens längd vid heltidsarbete ‌

6 § Ordinarie arbetstid ‌

För heltidsarbetande arbetstagare är den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden för kalendervecka som utöver söndag är helgfri15 39 timmar och 45 minuter per år. Då helgdag infaller på dag som arbetstagaren normalt skulle ha arbetat förkortas den ordinarie veckoarbetstiden den aktuella veckan med det antal timmar arbetstagaren annars skulle ha arbetat.

(Råd)

7 § Förkortade arbetsdagar ‌

Den ordinarie arbetstiden för sådana arbetsdagar som anges nedan ska minskas med det antal timmar som framgår av sammanställningen.

Arbetsdag	Timmar
Trettondagsafton	4
Skärtorsdagen	2
Den 30 april som infaller på en
a) måndag - torsdag	2
b) fredag	4
Dagen före Alla Helgons dag	4
Den 23 december som infaller på en fredag	4

Protokollsanteckning

Parterna är överens om att lokala parter ska träffa överenskommelse om kompensation för den ökning av ar- betstiden som uppstår när nationaldagen infaller på en lördag eller söndag jämfört med när annandag pingst var helgdag.

Om lokala parter inte kan enas om en lösning ska arbetstagaren de år nationaldagen infaller en lördag eller söndag ges sammanhängande ledighet som motsvarar en arbetsdag. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska träffa överenskommelse om förläggning av ledigheten.

15 Som helgdag räknas även påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton.

I det fall det inte tidigare är reglerat ska lokala parter reglera vilken ersättning som ska utgå vid arbete på nat- ionaldagen.

Arbetstidens längd vid deltidsarbete ‌

8 § Ordinarie arbetstid ‌

För deltidsarbetande arbetstagare16 är veckoarbetstiden proportionell i förhållande till veckoarbetstiden vid heltidsarbete.

Mertid ‌

9 § Arbete på mertid ‌

Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl för det, kan arbetsgivaren begära att en deltidsarbe- tande arbetstagare ska arbeta utöver den ordinarie dagliga arbetstiden (mertid). Mertidsarbetet får dock inte sträckas ut till tid som går utöver det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande. Arbete på mertid anses som arbete på ordinarie arbetstid.

För arbete på mertid ska i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse från mertids- arbete bör inte nekas då arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl och framställning om befrielse görs i samband med arbetsgivarens begäran om mertidsarbete.

Arbetsgivaren får inte begära mertidsarbete av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn. Av en delpensionsledig arbetstagare får arbetsgivaren begära mertidsarbete under högst 25 timmar per kalenderår.

Arbetsgivaren kan begära att en deltidsarbetande arbetstagare utöver arbete på xxxxxx ska arbeta på övertid enligt 18 §.

Under ett kalenderår får den uttagna mertiden och övertiden sammanlagt för en arbetstagare vara högst 200 timmar. Mertiden får dock inte överstiga 175 timmar under ett kalenderår.

(Råd)

10 § Ersättning för mertid ‌

Arbetstagare som enligt arbetsgivarens beslut har arbetat på mertid har rätt till ersättning. Ersättning lämnas i form av ledighet eller pengar (mertidstillägg) och ska lämnas i den form som arbetstagaren önskar, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl bestämmer något annat.

11 § Beräkning av mertidstillägg ‌

Mertidstillägg per timme betalas enligt följande:

Den individuella lönen (uppräknad till heltid) per månad

142

Mertidstillägg betalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd.

Anmärkning

Semestertillägg ingår i beloppet för mertidstillägg. (jfr 5 kap. 14 §)

12 § Beräkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete ‌

Ledigheten ska omfatta lika lång tid som mertiden.

Arbetstidens förläggning vid heltid och deltid ‌

13 § Huvudregel - lokalt kollektivavtal ‌

Den ordinarie veckoarbetstiden är vanligtvis förlagd till måndag - fredag på de tider som bestäms i ett lokalt kollektivavtal. Arbetstiden kan förläggas till annan tid utifrån verksamhetens behov av bemanning.

Berörda arbetstagare ska underrättas om den nya arbetstidsförläggningen senast två veckor innan den börjar gälla.

16 Se 1 kap 2 §.

(Råd)

14 § Undantagsregel - arbetsgivaren beslutar17‌

Om arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation inte kan enas om ett kollektivavtal om förläggningen av den ordinarie veckoarbetstiden, bestämmer arbetsgivaren – i avvaktan på att parterna blir överens – arbetsti- dens förläggning med utgångspunkt från verksamhetens krav. Hänsyn ska i sådant fall tas till arbetstagarnas önskemål i den utsträckning som arbetsgivaren bedömer det möjligt.

En förutsättning för det som sägs i första stycket är att lokalt kollektivavtal om arbetstidens förläggning har upphört att gälla efter uppsägning enligt undantagsbestämmelsen till 2 kap. 5 §.

Berörda arbetstagare ska underrättas om en ny arbetstidsförläggning senast två veckor innan den börjar gälla. (Råd)

15 § Lokal skiljenämnd ‌

Om arbetsgivaren undantagsvis har fattat beslut enligt 14 § ska på parts begäran frågan om arbetstidens för- läggning överlämnas till en lokal skiljenämnd. Skiljenämnden ska bestå av en opartisk ordförande som par- xxxxx xxxx om samt en företrädare för arbetsgivarsidan respektive arbetstagarsidan.

De av skiljenämnden fastställda bestämmelserna ska därefter gälla som lokalt kollektivavtal.

16 § Enskild överenskommelse om arbetstidsförläggning eller förtroendearbetstid Arbetsgivaren och en arbetstagare får träffa enskild överenskommelse enligt 2 kap. 7 § om att arbetstagarens ordinarie veckoarbetstid ska förläggas på ett sätt som avviker från vad som i övrigt gäller hos arbetsgivaren.‌

Enskild överenskommelse får också träffas om att en arbetstagare ska ha förtroendearbetstid.18

Övertid ‌

17 § Definition ‌

Med övertidsarbete avses

− för heltidsarbetande arbetstagare sådant arbete som utförs på tid utöver den ordinarie dagliga arbetstiden,

− för deltidsarbetande arbetstagare sådant arbete som utförs såväl på tid utöver den ordinarie dagliga ar- betstiden för heltidsarbetande som på tid utöver mertid.

Vad som är övertidsarbete i samband med tjänstgöring på flextid regleras i lokalt kollektivavtal. (Råd)

18 § Arbete på övertid ‌

Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl för det, kan arbetsgivaren begära att arbetstagare ska arbeta på övertid högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 150 timmar under ett kalenderår.

Antalet timmar får överskridas när det enligt arbetsgivarens bedömning behövs för att en arbetstagare ska kunna slutföra ett uppdrag som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten.

För arbete på övertid ska i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse från övertids- arbete bör inte nekas då arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl och framställning om befrielse görs i samband med arbetsgivarens begäran om övertidsarbete.

Arbetsgivaren får inte begära övertidsarbete av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn. Av en delpensionsledig arbetstagare får arbetsgivaren begära övertidsarbete under högst 25 timmar per kalenderår.

I den totala övertiden per år enligt första eller fjärde stycket inräknas inte sådan övertid som kompenseras med ledighet.

(Råd)

17 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2018-06-15.

18 Se 29 §.

19 § Enskild överenskommelse om ökat uttag av övertid ‌

Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl att ta ut övertid i ett visst fall eller under en viss tid i större omfattning än vad som gäller enligt 18 §, förutsätter detta att enskild överenskommelse enligt 2 kap. 7

§ träffas med arbetstagaren om detta.

20 § Ersättning för övertid ‌

Arbetstagare som enligt arbetsgivarens beslut har arbetat på övertid har rätt till ersättning.

Ersättning ges i form av pengar (övertidstillägg) eller som ledighet (kompensationsledighet). Kompensat- ionsledighet ska ges under förutsättning att arbetstagaren önskar det och att arbetsgivaren bedömer att det är möjligt med hänsyn till verksamhetens krav.

21 § Beräkning av övertidstillägg ‌

Övertidstillägg per timme betalas enligt följande.

Enkel övertid =	den individuella lönen per månad
	94
Kvalificerad övertid =	den individuella lönen per månad
	72

Med enkel övertid avses övertidsarbete på annan tid än den som enligt nedan är kvalificerad övertid. Med kvalificerad övertid avses övertidsarbete

− mellan klockan 19.00 på fredag och klockan 07.00 på måndag,

− mellan klockan 19.00 på dag före Trettondedag Jul, Första Maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx eller National- dagen och klockan 07.00 närmast följande vardag,

− mellan klockan 19.00 på Skärtorsdagen och klockan 07.00 på dagen efter Annandag Påsk,

− mellan klockan 19.00 på dag före midsommarafton, julafton eller nyårsafton och klockan 07.00 på var- dag närmast efter helgdagsaftonen samt

− i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00.

Övertidstillägg betalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd.

Vid beräkning av övertidstillägg för deltidsarbetande arbetstagare ska arbetstagarens lön räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.

Anmärkning

Semestertillägg ingår i beloppen för övertidstillägg (jfr 5 kap. 14 §).

22 § Kompensationsledighet vid övertidsarbete ‌

Kompensationsledighet per övertidstimme omfattar

− vid enkel övertid en och en halv gång så lång tid som övertidsarbetet

− vid kvalificerad övertid dubbelt så lång tid som övertidsarbetet.

Kompensationsledighet ska tas ut senast kalendermånaden efter den då övertidsarbetet fullgjordes, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om något annat.

23 § Enskild överenskommelse om annan kompensation för övertidsarbete Arbetsgivaren och en arbetstagare får träffa enskild överenskommelse enligt 2 kap. 7 § om att arbetstagaren i stället för övertidsersättning ska kompenseras på annat sätt t.ex. genom högre lön eller ett fast lönetillägg.‌

Avsnitt B ‌

24 § Inledande bestämmelser ‌

Av detta avsnitt framgår att särskilda bestämmelser om arbetstidens förläggning gäller för

− vissa arbetstagare vid universitet och högskolor samt för lärare i statlig skolverksamhet (25 §),

− arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning (26 §).

25 § Vissa arbetstagare vid universitet och högskolor m.fl.‌

I bilagorna 5 – 6 med specialbestämmelser för vissa arbetstagare vid universitet och högskolor samt för lä- rare i statlig skolverksamhet finns tillägg till och avvikelser från bestämmelserna i avsnitt A. I bilaga 2 till detta avtal regleras förhandlingsordning för lokala kollektivavtal om andra arbetstidsvillkor än arbetstidens fördelning för arbetstagare som omfattas av bilaga 5.

26 § Arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning ‌

För arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning19 ska gälla vad som regleras i lokalt kollektivavtal. I bilaga 2 till detta avtal regleras förhandlingsordning för sådana lokala kollektivavtal.

Den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden får i det lokala kollektivavtalet beräknas för en tidsperiod (be- gränsningsperiod) om högst fyra månader.

Lokalt kollektivavtal får dock slutas om längre begränsningsperiod dock inte längre än tolv månader.

Om lokala parter inte överenskommer om annat, ska sådana centrala och lokala bestämmelser om arbetstid, arbetsskyldighet och arbetstidsberoende ersättningar, som gällde dagen innan ALFA trädde i kraft den 1 ja- nuari 1997, tas in i lokala kollektivavtal hos berörda arbetsgivare.

Beloppen för övertidstillägg per timme ska beräknas med stöd av bestämmelserna i 21 §.

19 Här avses sådana arbetstagare för vilka RAMA samt 3 kap. och 2 kap. 5 § 1 mom. andra stycket i fjärde avd. SA-C eller ATH tillämpades eller skulle ha tillämpats dagen innan ALFA trädde i kraft den 1 januari 1997.

Avsnitt C ‌

27 § Inledande bestämmelser ‌

Av detta avsnitt framgår dels att särskilda bestämmelser om arbetstidens förläggning gäller för

− arbetstagare som är stationerade utom riket (28 §) samt

− arbetstagare för vilka lagen (1998:958) om vilotid för sjömän gäller (28 §), dels vilka arbetstagare som har s.k. förtroendearbetstid (29 §).

28 § Arbetstagare som är stationerade utom riket m.fl.‌

Istället för bestämmelserna i avsnitt A resp. B gäller särskilda bestämmelser för arbetstagare som är station- erade utom riket.

För sådana arbetstagare för vilka lagen (1998:958) om vilotid för sjömän är tillämplig gäller bestämmelserna i den lagen.

29 § Arbetstagare med förtroendearbetstid ‌

Med förtroendearbetstid avses sådan arbetstid som en arbetstagare med hänsyn till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själv disponera.

Följande arbetstagare har förtroendearbetstid.

− Arbetstagare som enligt enskild överenskommelse med stöd av 16 § har förtroendearbetstid.

− Arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har verksledande eller därmed jämförbar ställning.

− Ledamot i Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, hovrätt, kammarrätt, tingsrätt, förvaltnings- rätt eller hyresnämnd, justitiesekreterare eller assessor och fiskal i hovrätt, kammarrätt, tingsrätt eller för- valtningsrätt.20

− Åklagare och åklagaraspirant vid Åklagarmyndigheten.21

− Distriktsveterinärer.22

− Arbetstagare som normalt utför arbete i hemmet eller annars under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat.

(Råd)

20 Förtroendearbetstid har ingen annan innebörd än begreppet oreglerad arbetstid så som det tillämpades före den 1 april 2001 varför begreppet oregle- rad arbetstid fortsättningsvis bibehålles för dessa arbetstagare.

21 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2018-06-15. Förtroendearbetstid har ingen annan innebörd än begreppet oreglerad arbetstid så som det tillämpades före den 1 april 2001 varför begreppet oreglerad arbetstid fortsättningsvis bibehålles för dessa arbetstagare.

22 Lokala parter kan överenskomma om annan arbetstidsreglering.

5 kap. Semester ‌

1 § Rätt till semester ‌

Arbetstagare har rätt till semesterförmåner enligt semesterlagen (1977:480) med de avvikelser som framgår av bestämmelserna i detta kapitel. Med semesterförmåner avses semesterledighet, semesterlön och semester- ersättning.

(Råd)

2 § Intjänandeår och semesterår ‌

Intjänandeår och semesterår sammanfaller och är detsamma som kalenderår. (Råd)

Semesterns längd ‌

3 § Årssemester ‌

En arbetstagare har rätt till det antal semesterdagar för helt kalenderår som anges i följande sammanställning.

Antal semesterdagar
till och med det år arbetsta- garen fyller 29 år	från och med det år arbetstagaren fyller
	30 år	40 år
28	31	35

4 § Ej full årssemester i vissa fall ‌

Om en arbetstagare varit anställd enligt avtalet endast under en del av kalenderåret ska semestern minskas så att den svarar mot det antal dagar under året som arbetstagaren varit anställd.

Om en arbetstagare varit frånvarande utan lön ska semestern för kalenderåret beräknas som om arbetstagaren inte hade varit anställd under frånvarotiden, om det inte följer något annat av 7 § i detta kapitel. Vid beräk- ningen enligt första och andra stycket ovan ska ett brutet tal avrundas till närmast högre hela dagantal. Upp- går den beräknade semestern till kortare tid än en halv dag har arbetstagaren inte rätt till semester.

(Råd)

5 § Obetald semester ‌

Arbetstagare som avses i 4 § har i förekommande fall rätt till ytterligare (obetald) semester med så många dagar att den sammanlagda semestern för året uppgår till fem veckor eller, om anställningen enligt avtalet börjar den 1 september eller senare, till en vecka. När sådan ytterligare obetald semester tas ut ska arbets- dagsavdrag enligt 6 kap. 2 § göras för varje semesterdag.

(Råd)

6 § Semester under en del av dagen ‌

Semester under en del av dagen räknas som en hel semesterdag.

En dag då en deltidsarbetande arbetstagare har semester räknas som hel semesterdag.

7 § Semesterrätt vid viss frånvaro ‌

Utöver vad som följer av semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro, ger frånvaro utan lön av någon av följande anledningar rätt till betald semester.

Anledning till frånvaron:

− Centralt fackligt förtroendemannauppdrag.

− Föräldraledighet för dag då föräldrapenningtillägg utbetalas.

Om partiell föräldraledighet med föräldrapenning kombineras med annan ledighet utan lön så att arbetstaga- ren är helt ledig, har arbetstagaren rätt till semester endast för den del av ledigheten för vilken föräldrapen- ningtillägg utbetalas. Det gäller inte om den andra ledigheten har börjat före föräldraledighetens början.

(Råd)

8 § Avräkning från lönen ‌

Om en arbetstagare har haft längre semester än vad han tjänat in, ska avdrag göras på lönen. För varje över- skjutande semesterdag avräknas 4,6 % på den fasta lön enligt 3 kap. 2 § som gällde vid semestertidpunkten. Från lönen ska även dras semestertillägg enligt 14 § andra stycket punkt 1 som har utbetalats för de överskju- tande semesterdagarna.

Avdrag enligt första stycket ska dock inte göras för obetald semester eller om anställningen har upphört på grund av dödsfall.

(Råd)

Beräkning och förläggning av semesterledighet ‌

9 § Arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid ‌

För arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid som har sin ordinarie arbetstid jämnt fördelad varje vardag (mån- dag till fredag) ska varje ordinarie arbetsdag som infaller under semesterperioden räknas som en semester- dag.

10 § Arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid med koncentrerad förläggning ‌

För arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid med koncentrerad förläggning23 ska semestern kvotberäknas. (För exempel, se bilaga till detta kapitel).

För en arbetstagare som har sådan koncentrerad förläggning och som därmed arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per vecka ska antalet semesterdagar som ska anses ingå i semesterledigheten beräknas enligt föl- jande formel:

𝟓 𝒙 𝒃

= 𝑪

𝒂

a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren en- ligt fastställd lista genomsnittligt ska fullgöra per vecka

b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten

c = antalet semesterdagar som ska ingå i semester- ledigheten

Om brutet tal uppstår vid summeringen av delposterna för semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal.

Om både betalda och obetalda semesterdagar ska läggas ut under semesteråret proportioneras de var för sig. (Råd)

11 § Arbetstagare med annan arbetstidsförläggning ‌

För arbetstagare med annan arbetstidsförläggning24 än som avses i 9-10 §§ i detta kapitel rekommenderar de centrala parterna att lokala kollektivavtal sluts om hur antalet semesterdagar ska beräknas. Beräkningen ska göras på ett sätt som är neutralt i förhållande till hur semesterledigheten beräknas för arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid och syfta till en verksamhetsanpassad lösning. I ett sådant lokalt kollektivavtal får parterna överenskomma om avvikelse från vad som sägs om beräkning av semesterledighet i 9 § semesterlagen.

Om arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation inte enas, ska frågan tas upp till förhandling mellan cen- trala parter.

23 Bestämmelserna gäller såväl heltids- som deltidsarbetande arbetstagare.

24 Jfr 4 kap. 26 §.

Om parterna inte enas i den centrala förhandlingen, ska frågan på begäran av part överlämnas för slutligt av- görande till en särskilt inrättad nämnd mellan Arbetsgivarverket och den berörda centrala arbetstagarorgani- sationen. Nämnden består av två representanter för arbetsgivarsidan och två representanter för arbetstagarsi- dan samt en opartisk ordförande, som utses gemensamt av parterna.

12 § Semesterns förläggning ‌

Arbetsgivaren bestämmer hur årssemestern ska förläggas, om inte något annat följer av ett lokalt avtal. Hän- syn ska tas till arbetstagarnas önskemål.

Arbetsgivaren är, om det inte finns särskilda skäl, skyldig att lägga ut en arbetstagares hela årssemester som ledighet under året, om inte arbetstagaren sparar semester enligt 13 §.

I de verksamheter där planering och förläggning av huvudsemester sker med längre framförhållning än två månader ska en medarbetare som planerar att ta ut föräldraledighet med stöd av föräldraledighetslagen (1995:584), oavsett vad som där regleras, anmäla detta i samband med ovanstående planering. Ansökan om föräldraledighet kan som tidigast krävas från den 1 mars.

Ansökan kan ske senare än vad som sägs ovan, om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas att medarbetaren inte har kunnat förutse en situation som föranleder ett behov av föräldraledighet. Ett exempel kan vara att det vid en senare tidpunkt än som avses i första stycket framkommer att den normalt anlitade barnomsorgen inte längre är tillgänglig eller att den andra föräldern/vårdnadshavaren blir sjuk och inte kan vårda barnet som planerat.

Andra stycket är inte tillämpligt på barn födda under semesteråret. Upplysning

Av 12 § semesterlagen framgår att semesterledigheten ska förläggas så att arbetstagaren får en ledighetspe- riod om minst fyra veckor under juni - augusti. Detta gäller om inte annat har avtalats eller särskilda skäl för- anleder att semesterperioden förläggs till annan tid.

Vid förläggning av sparad semester gäller bestämmelserna i semesterlagen 19 §, 20 § 1 stycket samt 21 §.

13 § Sparad semester25‌

Varje arbetstagare som har rätt till fler än 20 betalda semesterdagar för ett visst kalenderår får spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare kalenderår. Ingen arbetstagare får dock ha fler sparade dagar än 30.

Övergångsbestämmelser:

Arbetstagare som den 1 januari 2018 har fler än 30 sparade semesterdagar får ta ut de överskjutande da- garna under en femårsperiod så att arbetstagaren inte har fler än 30 sparade semesterdagar den 31 de- cember 2022.

(Råd)

14 § Semesterlön ‌

Semesterlönen utgörs av den för arbetstagaren aktuella lönen under semestern plus semestertillägg samt eventuell semesterlönegaranti.

Semestertillägget utgörs av

− 0,49 procent för varje betald semesterdag av den för arbetstagaren vid semestertidpunkten aktuella fasta lönen per månad plus

− ett belopp motsvarande 0,48 procent för varje betald semesterdag multiplicerat med summan av sådana rörliga lönetillägg som har betalats ut till arbetstagaren året före semesteråret och i vilka semestertillägg inte redan ingår.

Semesterlönegarantin för en heltidsarbetande arbetstagare utgörs från och med den 1 januari 202126 för varje uttagen betald semesterdag av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 1483 kronor och det lägre belopp som utgör summan av 4,6 % av den fasta lönen plus semestertillägg.

25 Ny lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2017-10-04.

26 Beloppet är 1510 kronor från och med den 1 januari 2022 och 1537 kronor från och med den 1 januari 2023.

Anmärkning

För en deltidsarbetande arbetstagare27 gäller de lägre belopp som svarar mot tjänstgöringens omfattning.

Semestertillägget om 0,49 procent betalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.

Semestertillägget för rörliga lönetillägg betalas ut senast i juni månad.

En arbetstagare som får partiell sjukersättning eller partiell aktivitetsersättning28 jämställs med en deltidsan- ställd arbetstagare vid beräkning av semesterlönen.

(Råd)

15 § Semesterlön för semester som inte har kunnat läggas ut ‌

Om en viss del av semestern på grund av arbetstagarens sjukdom eller av andra särskilda skäl inte har kunnat läggas ut under året, omvandlas den till sparad semester. Om den outtagna semestern inte ryms inom de 30 dagar som får sparas, betalas semesterlön ut för det överskjutande antalet dagar.29 Sådan semesterlön beräk- nas på samma sätt som semesterersättning enligt 16 §.

16 § Semesterersättning ‌

Semesterersättning utbetalas om en arbetstagare slutar sin anställning hos arbetsgivaren eller myndighetsom- rådet (se bilaga 1) innan han/ hon fått ut all betald semester som han har rätt till.

Semesterersättning betalas ut med ett belopp som för varje outtagen betald semesterdag (även sparade se- mesterdagar) motsvarar fast arbetsdagslön enligt 3 kap. 2 § plus semestertillägg enligt 14 §.

I förekommande fall betalas semestertillägg ut även för sådana rörliga lönetillägg (se 14 §) som intjänats un- der avgångsåret.

(Råd)

17 § Enskild överenskommelse om semesterns längd ‌

Arbetsgivaren och en arbetstagare får träffa enskild överenskommelse enligt 2 kap. 7 § om avvikelser från bestämmelserna om antalet semesterdagar och semester under del av dag.

27 Se 1 kap. 2 §.

28 T.o.m. den 31 december 2002 partiellt sjukbidrag eller partiell förtidspension.

29 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2018-06-15.

Bilaga till 5 kap.‌

Exempel på kvotsemester ‌

För arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid med koncentrerad förläggning (koncentrerad tjänstgöring) tilläm- pas kvotsemester enligt 5 kap. 10 §. Semesterkvoter framgår av nedanstående tabell.

Antal arbetsdagar i genomsnitt per vecka (a)	Semesterkvot 5 𝑎
4,5	1,11
4	1,25
3,5	1,42
3	1,66
2,5	2,00
2	2,50
1,5	3,33
1	5,00
0,5	10,00

Om brutet tal uppstår vid summeringen av delposterna för semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal.

Exempel:

En arbetstagare med 30 % tjänstgöring arbetar tre dagar koncentrerat varannan vecka. Antal arbetsdagar i genomsnitt per vecka är 1,5. När arbetstagaren får semester ska antalet utlagda dagar multipliceras med kvo- ten 3,33. En veckas semester (tre arbetsdagar) blir alltså 10 semesterdagar. Arbetstagaren får en samman- hängande ledighet om tre veckor.

6 kap. Löneavdrag ‌

1 § Allmänna bestämmelser om löneavdrag ‌

En arbetstagare ska vid ledighet eller annan frånvaro från arbetet ha löneavdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel. I 7, 8 och 9 kap. regleras lön vid viss frånvaro.

2 § Beräkning av löneavdrag ‌

Löneavdrag görs som månadsavdrag, arbetsdagsavdrag, kalenderdagsavdrag eller timavdrag.

a) Månadsavdrag	X procent av fast lön i förhållande till ledighetens omfatt- ning.
b) Arbetsdagsav- drag	4,6 (12/260) procent av aktuell lön för varje arbetsdag som ledigheten omfattar.
c) Kvotberäknat arbetsdagsavdrag vid koncentrerad tjänstgöring	𝟓 × 𝒃 = 𝒄 𝒂	a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren genomsnittligt ska full- göra per vecka b = arbetsdagsavdraget i kronor c = kvotberäknat arbetsdagsavdrag i kronor
d) Kalenderdagsav- drag	3,3 (12/365) procent av aktuell lön för varje kalenderdag som ledigheten omfattar.
e) Timavdrag	1/175 av fast lön uppräknad till heltid.
f) Kvotberäknat ti- mavdrag vid ore- gelbunden (sche- malagd) arbetstid	𝟒𝟎 × 𝒃 = 𝒄 𝒂	a = den genomsnittliga veckoarbetstid i timmar som arbetstagaren ska full- göra b = timavdraget i kronor c = kvotberäknat timavdrag i kronor

Löneavdrag för en viss månad får inte överstiga lönen för månaden i fråga.

Om en ledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med hela den fasta lönen (= helt månadsavdrag).

Om ledigheten endast omfattar en viss del av arbetstiden ska ett partiellt avdrag (månadsavdrag, arbetsdags- avdrag eller kalenderdagsavdrag) göras som svarar mot ledighetens omfattning.

Om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl får arbetsgivaren besluta att löneavdrag inte ska göras el- ler ska göras enligt andra grunder än som anges i avtalet.

(Råd)

3 § Löneavdrag vid ledighet ‌

Löneavdrag vid ledighet ska göras enligt a) – d) nedan om inte annat följer av vad som anges i 4-10 §§ detta kapitel eller i 9 kap. 1-3 §§.

Vid frånvaro som är åtskild av enbart tjänstgöringsfria dagar och där avdrag ska göras för de tjänstgörings- fria dagarna enligt nedan, ska den frånvaro som föregår de tjänstgöringsfria dagarna bestämma omfattningen på avdraget även för dessa. Denna regel ersätter regleringen i 15 § tjänstledighetsförordningen (1984:111) i de fall den skulle ha varit tillämplig.30

a) Ledighet om högst 5 arbetsdagar i följd

1. Vid ledighet om högst 5 arbetsdagar i följd görs arbetsdagsavdrag enligt 2 § b) för varje arbetsdag som ledigheten omfattar.

30 Andra stycket är nytt och trädde i kraft den 1 januari 2014 enligt förhandlingsprotokoll 2013-12-12.

2. För arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning enligt 4 kap. 26 § (hel- eller deltid) görs istället timavdrag enligt 2 § e) för varje arbetstimme som ledigheten omfattar. Om den genomsnitt- liga veckoarbetstiden avviker från 40 timmar ska timavdraget kvotberäknas enligt 2 § f).31

3. För arbetstagare som har koncentrerad tjänstgöring (1 kap. 2 §) ska arbetsdagsavdraget vid sjukfrån- varo eller annan frånvaro kvotberäknas enligt 2 § c). Detta gäller för såväl heltidsarbetande som del- tidsarbetande arbetstagare samt arbetstagare med delpension. 32

b) Ledighet om 6 arbetsdagar eller mer i följd

– Vid ledighet om 6 arbetsdagar eller mer i följd görs kalenderdagsavdrag enligt 2 § d) för varje ka- lenderdag som ledigheten omfattar.

– Om en ledighetsperiod omfattar två eller flera veckor görs kalenderdagsavdrag för sju dagar per vecka

Upplysning33

För arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning enligt 4 kap. 26 § (hel- eller deltid) görs vid sjukfrånvaro och vid frånvaro med tillfällig föräldrapenning timavdrag enligt 6 kap. 4 a § respektive 7 a

§.

c) Ledighet en hel kalendermånad eller mer

– Vid ledighet en hel kalendermånad eller mer, görs månadsavdrag enligt 2 § a) i förhållande till från- varons omfattning.

d) Ledighet under del av dag

– Vid ledighet under del av dag görs timavdrag enligt 2 § e). (Råd)

4 § Utgår34‌

4 a § Löneavdrag under sjuklöneperioden för arbetstagare med oregelbunden arbetstid en- ligt 4 kap. 26 §35‌

För arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 § (hel- eller deltid) görs timavdrag enligt 2 § e) för varje arbetstimme som ledigheten omfattar under hela sjuklöneperioden (dag 1-14). Om den genomsnitt- liga veckoarbetstiden avviker från 40 timmar ska timavdraget kvotberäknas enligt 2 § f). Motsvarande ti- mavdrag ska göras för arbetstagare med koncentrerad tjänstgöring i de fall ett lokalt avtal har slutits enligt rekommendationen i 7 kap. 5 §.

5 § Löneavdrag när arbetstagaren får sjukersättning eller aktivitetsersättning36‌

En arbetstagare som får sjukersättning eller aktivitetsersättning ska ha månadsavdrag som svarar mot för- månens omfattning (dvs. hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån).

Övergångsbestämmelse

Om Försäkringskassan har fattat beslut före den 1 januari 1997 om sjukbidrag eller förtidspension och för- månen började utbetalas före årsskiftet 1997/98 ska sjukavdrag göras enligt de äldre bestämmelser som fram- går av bilaga 4 a.37

(Råd)

31 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2013-10-15.

32 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2012-12-19.

33 Ny lydelse och gäller fr.o.m. 1 juli 2017 enligt förhandlingsprotokoll 2016-10-05.

34 Utgår enligt bilaga 1 till förhandlingsprotokoll 2018-11-28

35 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2013-12-12.

36 T.o.m. den 31 december 2002 sjukbidrag eller förtidspension.

37 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2013-10-15.

6 § Löneavdrag vid arbetsskada ‌

Om en arbetstagare har aktivitetsersättning eller sjukersättning på grund av en godkänd arbetsskada och där- för också har arbetsskadelivränta görs helt månadsavdrag. Vid partiell arbetsskadelivränta görs partiellt må- nadsavdrag i motsvarande mån.

7 § Löneavdrag vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning i vissa fall38‌

Om en arbetstagare har föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning som sträcker sig 6 arbetsdagar eller mer i följd, och ledigheten innefattar kalendervecka som innehåller helgdag utöver söndag, görs kalender- dagsavdrag för högst två arbetsfria dagar per kalendervecka. Som helgdag räknas även de dagar som anges i noten till 4 kap 6 §.

Arbetstagare som omfattas av 4 kap 26 §, omfattats inte av denna paragraf.

7 a § Löneavdrag vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning för arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 §39‌

Om en arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 § (hel- eller deltid) har föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning som sträcker sig 6 arbetsdagar eller mer i följd görs timavdrag enligt 6 kap. 2 § e) för varje arbetstimme som ledigheten omfattar under hela ledigheten. Om den genomsnittliga veckoarbetsti- den avviker från 40 timmar ska timavdraget kvotberäknas enligt 6 kap. 2 § f).

Löneavdrag på grund av annan frånvaro än ledighet ‌

8 § Löneavdrag när en arbetstagare uteblir från arbetet ‌

När en arbetstagare uteblir från arbetet, görs löneavdrag enligt 3 §. Om orsaken är att arbetstagaren är anhål- len eller häktad eller på grund av brott berövad friheten får dock högst 70 procent av den fasta lönen betalas ut, om arbetsgivaren anser att det finns skäl för detta. Om åtal sedan inte väcks, läggs ned eller ogillas genom lagakraftvunnen dom, ska den indragna lönen betalas ut.

(Råd)

9 § Löneavdrag vid avstängning40‌

Om en arbetstagare är avstängd från arbetet i avvaktan på ett eventuellt beslut om avskedande, görs löneav- drag enligt 3 §. Om arbetsgivaren anser att det finns skäl för det får dock högst 70 procent av den fasta lönen betalas ut. Om arbetsgivaren senare finner att avstängningen inte har varit nödvändig, ska den indragna lönen betalas ut.

Om en arbetstagare på grund av sjukdom eller något jämförligt förhållande inte fullgör sina arbetsuppgifter tillfredsställande och därför blir avstängd från arbetet enligt 10 § 3 p. lagen (1994:261) om fullmaktsanställ- ning (LFA), ska han ha sjuklön enligt 7 kap. Är arbetstagaren avstängd från arbetet enligt 10 § 4 p. LFA på grund av att han/hon inte följer ett beslut om läkarundersökning enligt 11 § LFA, ska han ha sjuklön t.o.m. den 30:e dagen av avstängningstiden. Därefter görs löneavdrag enligt 3 §.

Upplysning

När en arbetstagare är avstängd under uppsägningstid gäller rätten till lön m.m. enligt 12-14 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS).

10 § Löneavdrag vid ”försättande ur tjänstgöring”‌

När en arbetstagare är ”försatt ur tjänstgöring” får arbetsgivaren besluta att löneavdrag ska göras enligt 3 §. Detta gäller endast om arbetsgivaren anser det finns särskilda skäl för ett sådant beslut på grund av det age- rande som föranlett att arbetstagaren har försatts ur tjänstgöring.

(Råd)

38 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2014-12-03. Kapitlet har numrerats om enligt förhandlingsprotokoll 2015-02-02. Tidigare 7 § och 7 a § har upphört att gälla enligt samma protokoll.

39 7 a § är ny och gäller fr.o.m. 1 juli 2017 enligt förhandlingsprotokoll 2016-10-05.

40 Bestämmelserna gäller inte 13 kap. 12 §.

7 kap. Lön under sjukfrånvaro m.m.‌

1 § Rätten till lön under sjukfrånvaro ‌

Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Därutöver gäller lagen (1991:1047) om sjuklön (SjlL).

Upplysning

Löneavdrag vid sjukfrånvaro görs enligt 6 kap. Löneavdrag.

Villkor för lön under sjukfrånvaro ‌

2 § Sjukanmälan och skriftlig försäkran ‌

När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan arbeta, ska arbetstagaren snarast möjligt anmäla detta till arbetsgivaren. När arbetstagaren återgår i arbete ska han lämna en skriftlig försäkran till arbetsgivaren om att han på grund av sjukdomen helt eller delvis inte har kunnat arbeta.

Upplysning

Arbetsgivaren är enligt XxxX inte skyldig att betala ut sjuklön innan anmälan och skriftlig försäkran har gjorts. (Råd)

3 § Läkarintyg och tandläkarintyg ‌

Arbetstagaren ska från och med den åttonde dagen i en sjukperiod styrka sjukdomen med läkarintyg eller tandläkarintyg, som visar att arbetstagaren helt eller delvis är oförmögen att arbeta och som även anger sjuk- periodens längd.

Om det finns särskilda skäl kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren ska lämna läkarintyg eller tandläkarin- tyg

− från och med en tidigare dag än den åttonde i en sjukperiod,

− från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod under högst tolv månader.

Arbetsgivaren kan också begära att läkarintyg eller tandläkarintyg ska vara utfärdade av den läkare eller tandläkare som arbetsgivaren anvisar.

Med särskilda skäl avses samma grunder som Försäkringskassan tillämpar. (Råd)

4 § Sjuklön (dag 1-14) 41‌

För de kalenderdagar i en sjuklöneperiod som arbetstagaren har gjort en inkomstförlust på grund av sjukfrån- varon, betalas sjuklön i förhållande till sjukfrånvarons omfattning:

Dag i sjukpe- rioden

Sjuklön

Underlag för beräkning

Dag 1-1442

80%

Den inkomstförlust* som uppstått genom det frånvaroavdrag som gjorts med stöd av 6 kap. 3 § på grund av sjukfrånvaron. Därutöver 0,38 (1/260) procent av rör- liga tillägg enligt nedan för varje dag som arbetstagaren skulle ha arbetat.

* Inkomstförlusten på grund av sjukfrånvaron beräknas från dag 1 till dess att aktuell sjuklöneperiod upphör.

Infaller tjänstgöringsfri dag/dagar i direkt anslutning till att en sjuklöneperiod har avslutats, och arbetstaga- ren har fått ett avdrag även för dessa tjänstgöringsfria dagar på grund av avdragsreglerna i 6 kap. 3 §, ska ar- betstagaren erhålla 80 % av inkomstförlusten även för maximalt två av dessa. Detta gäller under förutsätt- ning att arbetstagaren inte har erhållit annan ersättning för dessa tjänstgöringsfria dagar. Med annan ersätt- ning avses till exempel ersättning från avtal, lag eller annat.

Arbetsdagsberäkning av föregående års rörliga tillägg

Föregående års rörliga lönetillägg motsvarar för varje arbetsdag 0,38 procent (1/260) av sådana rörliga löne- tillägg – med undantag av övertidstillägg – som arbetstagaren hade året före insjuknandeåret.

41 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2012-12-19, 2013-10-15, samt 2013-12-12.

42 Ändrad lydelse enligt bilaga 1 till förhandlingsprotokoll 2018-11-28.

4 a § Karensavdrag43 ‌

Från sjuklönen ska ett karensavdrag göras. Karensavdraget motsvarar 3,68 % av arbetstagarens aktuella lön för månaden samt 0,38 procent av sådana rörliga tillägg som ingår i beräkningen av sjuklönen.

Karensavdraget kan totalt aldrig vara större än vad som utan karensavdrag skulle ha lämnats i form av sjuk- lön.

(Råd)

Upplysningar

1. Återinsjuknande

Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod avslutats, betraktas den enligt socialförsäkringsbalk (2010:110) (SFB) som en fortsättning på den tidigare sjukperioden vad gäller karensavdrag, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd.

2. Allmänt högriskskydd

Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna haft 10 karensavdrag under 10 olika sjukperioder betalas enligt SjlL, vid nästkommande sjukperiod, sjuklön för den första sjukfrånvarodagen med 80 procent på samma sätt som gäller för resten av sjuklöneperioden.

3. Särskilt högriskskydd

För en arbetstagare som enligt beslut av Försäkringskassan har särskilt högriskskydd ska sjuklön och karens- avdrag hanteras enligt särskild ordning.

(Råd)

4 b Sjuklön för arbetstagare med oregelbunden arbetstid44‌

För arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 § betalas vid sjukfrånvaro, timberäknad sjuklön enligt bilaga 4.

(Råd)

5 § Utgår45‌

6 § Sjukpenningtillägg (fr.o.m. dag 15)‌

En arbetstagare som är frånvarande på grund av sjukdom har, för varje kalenderdag arbetstagaren får sjuk- penning på normalnivå eller på fortsättningsnivå från Försäkringskassan enligt SFB, rätt till sjukpenningtill- lägg i förhållande till frånvarons omfattning.

Om arbetstagarens sjukpenning enligt SFB har dragits in helt eller delvis ska inget sjukpenningtillägg betalas ut eller betalas ut i motsvarande grad.

43 Införd genom bilaga 1 till förhandlingsprotokoll 2018-11-28. Fr.o.m. den 1 januari 2019 har lag (1991:47) om sjuklön ändrats. Istället för karensdag gäller fr.o.m. detta datum ett karensavdrag. Karensavdraget utgör en bestämd del av den sjuklön som beräknats under sjuklöneperioden. Karensavdra- get kan betraktas som en självrisk och är lika stort oavsett sjukfrånvarons längd eller omfattning.

44 Ändrad genom bilaga 1 till förhandlingsprotokoll 2018-11-28.

45 Utgår enligt bilaga 1 till förhandlingsprotokoll 2018-11-28. Om lokalt avtal om tillämpning av bilaga 4 under tid med sjuklön för arbetstagare med koncentrerad tjänstgöring finns kan sådant avtal äga fortsatt giltighet.

Om arbetsgivaren begär det ska arbetstagaren styrka att sjukpenning betalas ut från Försäkringskassan.

Dag i sjukperioden	Lönedelar		Underlag för beräkning
Dag i sjukperioden	Under Bb-tak	Över Bb-tak	Underlag för beräkning
Dag 15 – 365 (Sjukpenning på normalnivå)	10 %	87,60 %	Aktuell kalenderdagslön, se 3 kap, plus 0,27 (1/365) procent av rörliga tillägg enligt nedan.
Dag 366–46 (Sjukpenning på fortsättningsnivå)	0 %	72,75 %
Dag 366 – (Fler dagar med sjukpenning på nor- malnivå)	0 %	77,60 %	Aktuell kalenderdagslön, se 3 kap, plus 0,27 (1/365) procent av rörliga tillägg enligt nedan.

Kalenderdagsberäkning av förgående års rörliga tillägg

Föregående års rörliga lönetillägg motsvarar för varje kalenderdag 0,27 procent (1/365) av sådana rörliga lö- netillägg – med undantag av övertidstillägg – som arbetstagaren hade året före insjuknandeåret.

Basbeloppstak (Bb-tak) för sjukpenning47

Basbeloppstaket för år är ett belopp som motsvarar 8,0 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt SFB. Bas- beloppstaket för månad motsvarar 66,67 (8/12) procent och för kalenderdag 2,19 (8/365) procent av gällande prisbasbelopp.

(Råd)

7 § Sjukpenningtillägg vid förebyggande behandling48‌

En arbetstagare som får sjukpenning för förebyggande behandling enligt 27 kap. 6-7 §§ och 28 § SFB har rätt till sjukpenningtillägg enligt nedanstående tabell.

Dag i sjukperi- oden	Lönedelar		Underlag för beräkning
Dag i sjukperi- oden	Under Bb-tak	Över Bb-tak	Underlag för beräkning
Dag 1–14	0 %	77,60 %	Aktuell arbetsdagslön, se 3 kap., plus 0,38 pro- cent av rörliga tillägg enligt 4 §
Dag 15 – 36549	10 %	87,60 %	Aktuell kalenderdagslön, se 3 kap., plus 0,27 procent av rörliga tillägg enligt 6 §
Dag 366 –50	0 %	72,75 %

8 § Rehabiliteringstillägg51‌

En arbetstagare som får rehabiliteringspenning enligt 31 kap. 8-13 §§ SFB har rätt till rehabiliteringstillägg enligt nedanstående tabell.

Dag i sjukperi- oden	Lönedelar		Underlag för beräkning
Dag i sjukperi- oden	Under Bb-tak	Över Bb-tak	Underlag för beräkning
Dag 1–14	0 %	77,60 %	Aktuell kalenderdagslön, se 3 kap., plus 0,27 procent av rörliga tillägg enligt 6 §
Dag 15 – 365	10 %	87,60 %
Dag 366 – 52	0 %	72,75 %

46 Ändrad lydelse att gälla fr.o.m. den 1 maj 2017 enligt förhandlingsprotokoll 2017-10-04.

47 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2018-06-15.

48 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2012-12-19.

49 Ändrad lydelse att gälla fr.o.m. den 1 oktober 2017 enligt förhandlingsprotokoll 2017-10-04.

50 Ändrad lydelse att gälla fr.o.m. den 1 maj 2017 enligt förhandlingsprotokoll 2017-10-04.

51 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2012-12-19.

52 Ändrad lydelse att gälla fr.o.m. den 1 maj 2017 enligt förhandlingsprotokoll 2017-10-04

8 kap. Lön under föräldraledighet ‌

1 § Föräldrapenningtillägg ‌

En arbetstagare som är ledig för barns födelse eller vård av adoptivbarn har rätt till föräldrapenningtillägg. Med adoptivbarn likställs barn som tagits emot i adoptionssyfte.

Föräldrapenningtillägg betalas ut för sådana kalenderdagar under föräldraledigheten då arbetstagaren tar ut föräldrapenning på grundnivån eller därutöver. Arbetstagare som tar ut tre fjärdedels, halv eller fjärdedels föräldrapenning får tre fjärdedels, halvt respektive en fjärdedels föräldrapenningtillägg.

Föräldrapenningtillägg lämnas för högst 360 dagar per barnsbörd.

Föräldrapenningtillägg betalas ut månadsvis och ska begäras senast två år efter den månad ledigheten avser annars är rätten till föräldrapenningtillägg förfallen.53

Upplysning

Löneavdrag vid föräldraledighet görs enligt 6 kap. Löneavdrag. (Råd)

2 § Föräldrapenningtilläggets storlek - huvudregel54‌

Föräldrapenningtillägget beräknas på den aktuella kalenderdagslönen vid föräldraledighetens början plus 0,27 procent av föregående års rörliga lönetillägg enligt nedan. Föräldrapenningtillägget är 10 procent under respektive 90 procent över basbeloppstaket.

Lönedelar

Underlag för beräkning

Under Bb-tak

Över Bb-tak

10 %

90 %

Aktuell kalenderdagslön, se 3 kap., plus 0,27 (1/365) procent av rörliga tillägg enligt nedan.

Kalenderdagsberäkning av föregående års rörliga tillägg

Basbeloppstak (Bb-tak) för föräldrapenning

Basbeloppstaket för år är ett belopp som motsvarar 10 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt SFB. Bas- beloppstaket för månad motsvarar 83,33 (10/12) procent och för kalenderdag 2,74 (10/365) procent av gäl- lande prisbasbelopp.

(Råd)

3 § Föräldrapenningtilläggets storlek i vissa fall ‌

Föräldrapenningtillägget beräknas på den fasta kalenderdagslönen om den aktuella kalenderdagslönen är nedsatt på grund av hel eller partiell ledighet om ledigheten beror på:

− offentligt uppdrag,

− ledighet med föräldrapenningtillägg som svarar mot ledighetens omfattning.

Om en arbetstagare har varit ledig för vård av barn och blir gravid på nytt innan det tidigare barnet uppnår en ålder av ett år och nio månader beräknas föräldrapenningtillägg på den aktuella kalenderdagslönen när den nya föräldraledigheten inträffar. Dock ska beräkningen utgå från den tjänstgöringsgrad som gällde för arbets- tagaren före den första föräldraledigheten.

För övriga arbetstagare som har varit helt eller partiellt föräldralediga krävs att ledigheten har upphört senast 90 dagar före föräldraledighetens början för att föräldrapenningtillägget ska beräknas på den fasta lönen. Ut- tag av semester förskjuter den 90:e dagen bakåt med en dag för varje uttagen semesterdag.

53 Gäller för föräldraledigheter som påbörjas efter den 1 juni 2013 enligt förhandlingsprotokoll 2012-12-19.

54 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2012-12-19.

4 § Föräldrapenningtillägg för arbetstagare med reducerad föräldrapenning ‌

Om föräldrapenningen har satts ned av Försäkringskassan ska föräldrapenningtillägget reduceras i motsva- rande mån.

5 § Tillägg vid tillfällig föräldrapenning ‌

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning kan tillägg vid tillfällig föräldrapenning utbetalas. Tillägget utbe- talas för lönedelar över Bb-taket i förhållande till frånvarons omfattning under sammanlagt högst 10 dagar per år. Arbetsgivaren får, om det finns särskilda skäl, besluta att tillägg betalas ut för fler än 10 arbetsdagar. Tillägget beräknas enligt följande:

Lönedelar över Bb-tak

Underlag för beräkning

77,60 %

Aktuell arbetsdagslön, se 3 kap., plus 0,38 (1/260) procent av rörliga tillägg enligt nedan.

Arbetsdagsberäkning av föregående års rörliga tillägg

Basbeloppstak (Bb-tak) för tillfällig föräldrapenning

Basbeloppstaket för år är ett belopp som motsvarar 7,5 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt SFB. Bas- beloppstaket för månad motsvarar 62,5 (7,5/12) procent och för arbetsdag 2,88 (7,5/260) procent av gällande prisbasbelopp.

(Råd)

6 § Tillägg vid graviditetspenning55‌

En arbetstagare som får graviditetspenning enligt 10 kap. 3 § SFB i samband med att hon har förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete, har rätt till graviditetspenningtillägg enligt nedanstående tabell, för samma pe- riod.

Lönedelar

Underlag för beräkning

Under Bb-tak

Över Bb-tak

10 %

87,60 %

Aktuell kalenderdagslön, se 3 kap., plus 0,27 (1/365) procent av rörliga tillägg en- ligt nedan.

Kalenderdagsberäkning av förgående års rörliga tillägg

Basbeloppstak (Bb-tak) för graviditetspenning

Basbeloppstaket för år är ett belopp som motsvarar 7,5 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt SFB. Bas- beloppstaket för månad motsvarar 62,5 (7,5/12) procent och för kalenderdag 2,06 (7,5/365) procent av gäl- lande prisbasbelopp.

55 6 § är ny och gäller från och med den 1 oktober 2013 enligt förhandlingsprotokoll 2013-10-04.

9 kap. Lön under ledighet i övrigt ‌

Upplysning

Löneavdrag vid annan ledighet än 1-3 §§ i detta kapitel görs enligt 6 kap. Löneavdrag.

Ledighet med lön ‌

1 § Inget löneavdrag vid läkarbesök och vissa tandläkarbesök ‌

Om det behövs får en arbetstagare vara ledig utan löneavdrag för läkar- eller tandläkarbesök m.m. i följande fall.

− Vid besök hos läkare, företagshälsovård, öppen vård eller mödravårdscentral samt för blodgivning.

− Undersökningar eller behandlingar efter remiss av tandläkare eller läkare samt vid akuta tandbesvär. (Råd)

2 § Annan ledighet utan löneavdrag ‌

Om arbetsgivaren har beviljat en arbetstagare ledighet med stöd av tjänstledighetsförordningen (1984:111) eller annan författning, har arbetstagaren rätt till lön utan avdrag under ledigheten enligt sammanställningen nedan. Ledighet under en del av en dag räknas som en hel dag.

Skäl	Tid
a) Allvarligare sjukdomsfall, dödsfall, be- gravning, bouppteckning eller arvskifte inom egen familj eller den närmaste släktkretsen	Den tid som behövs (inkl. restid), dock högst tio ar- betsdagar per kalenderår
b) Flyttning, om flyttersättning lämnas	Högst tre arbetsdagar
c) Flyttning i annat fall	En arbetsdag
d) Fackligt förtroendemannauppdrag	Högst tio arbetsdagar per kalenderår
e) Examen och tentamen	Högst fem arbetsdagar per kalenderår

Upplysning

Bestämmelsen i d) gäller inte vid ledighet enligt lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen och avtalet om fackliga förtroendemän.

(Råd)

3 § Lön till smittbärare ‌

Något avdrag ska inte göras på lönen när en arbetstagare är frånvarande från arbetet på grund av att han är eller misstänks vara smittbärare enligt bestämmelserna i smittskyddslagen (2004:168) eller livsmedelslagen (2006:804) (motsvarande).

4 § Lön under ledighet för studier ‌

Om en viss utbildning är betydelsefull för arbetsgivarens verksamhet, bör arbetsgivaren underlätta genomfö- randet av sådana studier. Arbetsgivaren får medge att arbetstagaren under hela eller en del av studieledig- heten får behålla hela eller en viss del av lönen.

Lön under ledighet för viss tjänstgöring i totalförsvaret ‌

5 § Repetitionsutbildning ‌

Vid repetitionsutbildning (motsvarande) ska i förekommande fall löneutfyllnad betalas ut så att den totala ersättningen, inklusive dagpenning, motsvarar 90 procent av den fasta lönen.

6 § Tjänstgöring som reservofficer56‌

Under ledighet för tjänstgöring som reservofficerare (motsvarande) fullgör betalas 20 procent av den fasta lönen ut. Det gäller under förutsättning att reservofficeren tjänstgör:

− under skärpt eller högsta beredskap

− när totalförsvarspliktiga är skyldiga att tjänstgöra eller

56 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2017-11-22 Ändringar i villkors- och affärsverksavtalen.

− när reservofficeren tjänstgör enligt avtalad tjänstgöring i reservofficerens tjänstgöringsplan upprättad inom Försvarsmakten.

Enskild överenskommelse får träffas enligt 2 kap. 7 § om att en större del av den fasta lönen ska betalas ut.

7 § Övrig totalförsvarsutbildning ‌

När en arbetstagare är ledig för annan tjänstgöring och utbildning i totalförsvaret, kan arbetsgivaren medge att arbetstagaren får behålla en viss del av lönen, om arbetsgivaren anser detta skäligt med hänsyn till den totala ersättningen som arbetstagaren får under ledigheten.

10 kap. Ersättning vid tjänsteresa och förrättning ‌

Inledande bestämmelser ‌

1 § Vissa definitioner ‌

Dag respektive natt	Med dag respektive natt avses detsamma som i 12 kap. inkomstskattelagen (IL).
Flerdygnsförrättning	Förrättning som medför övernattning utom bostaden
Förrättningsställe	Arbetsplats där förrättning fullgörs
IL	Inkomstskattelagen (1999:1229)
Inrikes förrättning	Tjänstgöring som en arbetstagare – utan att få annan anställning – fullgör på annat ställe i Sverige än tjänstestället
Inrikes tjänsteresa	Resa som föranleds av förrättning i Sverige
Normalbelopp	Belopp enligt Skatteverkets rekommendationer
Stationeringsort utomlands	Den ort utomlands där en arbetstagare ska vara placerad enligt ett anställ- ningsbeslut eller ett beslut om förflyttning
Tjänsteställe	Med tjänsteställe avses detsamma som i 12 kap. IL
Traktamente	Ersättning för ökade levnadskostnader (logi, måltider och småutgifter) som arbetsgivaren betalar till anställd som företar tjänsteresa förenad med över- nattning utanför den vanliga verksamhetsorten eller stationeringsorten
Utrikes förrättning	Tjänstgöring som en arbetstagare – utan att få annan anställning – fullgör utom Sverige på någon annan ort än den vanliga verksamhetsorten eller stat- ioneringsorten utomlands
Utrikes tjänsteresa	En resa som är direkt föranledd av en utrikes förrättning eller en resa som den som är stationerad utomlands företar till eller från Sverige för statens räkning
Vanliga verksamhetsorten	Med vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i 12 kap. IL

(Råd)

2 § Grundläggande bestämmelser ‌

Vid tjänsteresa och förrättning har en arbetstagare rätt till resekostnadsersättning och traktamente m.m. enligt bestämmelserna i detta avtal.

Resekostnadsersättningen och traktamentet beräknas med hänsyn till det faktiska färdsättet och den faktiska bortovaron från tjänstestället eller bostaden eller annan plats där en tjänsteresa börjar eller slutar.

Förmånerna får dock inte beräknas för längre färdväg eller bortovaro än som föranleds av förrättningen om det inte vid utrikes tjänsteresa finns särskilda skäl för något annat.

Anmärkningar

Tjänsteresor och förrättningar bör planläggas i samråd med berörd arbetstagare. De centrala parterna för- utsätter att inrikes tjänsteresa och förrättning planläggs så att tid mellan klockan 23 och 06 inte annat än undantagsvis behöver tas i anspråk för själva resan, om inte sovplats på tåg kan disponeras under hela den tiden.

Om bortovaro i samband med förrättning förlängs på grund av omständighet som arbetstagaren inte kan råda över, anses denna längre bortovaro vara föranledd av förrättningen.

(Råd)

Resekostnadsersättning ‌

3 § Allmänt ‌

Vid tjänsteresa betalar arbetsgivaren resekostnadsersättning (inklusive ersättning för bagagetransport) mot- svarande gjorda utlägg för resa med färdmedel som bestämts när resan beordrades eller har godkänts i efter- hand, i förekommande fall inom den beloppsram som anges i 12 kap. IL.

Protokollsanteckning

De centrala parterna är ense om att de vid varje tillfälle gällande högsta beloppen som anges i 12 kap. IL ska tillämpas.

(Råd)

4 § Utrikes tjänsteresa ‌

Ersättning för resor inom förrättningsorten till och från platsen för förrättningen, eller sådana resor i övrigt som står i direkt samband med förrättningen, betalas enligt arbetsgivarens bestämmande. Hänsyn bör därvid tas till lokala kommunikationsförhållanden.

Utgifter i utländsk valuta räknas om efter den växelkurs till vilken den har köpts. För den som har betalat ut- gifter med kredit- eller betalkort gäller den kurs som kortföretaget har tillämpat.

Anmärkning

Nödvändiga resekostnadsersättningar kan vara transport och tillfällig förvaring av resgods, resgodsför- säkring, visering, kursförlust eller nödvändiga vaccinationer. Utgifterna ska vara styrkta i den mån ar- betsgivaren inte bestämmer något annat. Serviceavgifter som inte har räknats in i hotellräkningen ersätts med skäligt belopp. Ersättning för flygresa som inte är ekonomiklass bör medges bara om arbetsgivaren efter prövning i varje särskilt fall anser att det finns synnerliga skäl för sådan resa.

(Råd)

Traktamente m.m.‌

5 § Allmänt ‌

Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten eller stationeringsorten utomlands, betalar arbetsgivaren ersättning för logikostnad och traktamente enligt de bestämmelser och med de belopp som en- ligt 12 kap. IL är avdragsgilla.

Protokollsanteckning

De centrala parterna är ense om att de vid varje tillfälle gällande högsta beloppen som anges i 12 kap. IL ska tillämpas.

(Råd)

6 § Inrikes tjänsteresa ‌

Vid inrikes tjänsteresa betalas logikostnad efter 30:e dygnet endast om arbetstagaren på grund av särskilda skäl måste hyra nattlogi till en kostnad som inte täcks av nattraktamentet.

(Råd)

7 § Utrikes tjänsteresa ‌

Om en resenär delar hotellrum med någon person som inte har rätt till ersättning för logikostnader, ska kost- naden för resenären anses utgöra 75 % av priset för ett dubbelrum.

För den som är stationerad utomlands ska traktamentet minskas med 20 procent vid tjänsteresa inom det egna stationeringslandet.

(Råd)

8 §‌

Arbetsgivaren får föreskriva eller för särskilda fall besluta att ersättning vid tjänsteresa utomlands inte ska betalas eller betalas med lägre belopp än som följer av detta avtal, om det finns särskilda skäl för det.

Sådana föreskrifter eller beslut får bara tillämpas för tiden efter det att föreskrifterna meddelats eller resenä- ren fått del av beslutet, om det inte finns särskilda skäl för något annat.

9 § Tillämpning vid arbetskonflikt ‌

Ersättning för logikostnad eller traktamente betalas inte för natt eller dag, om arbetstagaren strejkar eller är lockoutad under någon del av natten respektive dagen. Vid tillämpning av det som nu sagts ska logikostnad anses belöpa på nattid.

Resekostnadsersättning inklusive ersättning för kostnader för bagagetransport betalas inte för resa som helt eller delvis görs under tid då arbetstagaren strejkar eller är lockoutad.

Om en lockoutad arbetstagare i samband med att lockouten träder i kraft återvänder till tjänstestället eller bo- staden med första lämpliga lägenhet, betalas dock resekostnadsersättning samt ersättning för logikostnad och traktamente intill den tidpunkt då han kommer tillbaka dit, även om annat skulle följa av första och andra styckena.

10 § Förskott ‌

Arbetstagaren har rätt att efter framställning få förskott på förmåner enligt 4 – 7 §§, dock högst för en månad i taget om inte förhållandena föranleder annat.

Om ett förskott är större än den summa arbetstagaren har rätt till för den tid förskottet avser, ska han betala tillbaka det överskjutande beloppet inom en månad efter anmodan.

Om ett förskott har betalats ut för viss månad och reseräkning inte givits in i enlighet med 11 § ska arbetsta- garen betala tillbaka hela förskottet inom en månad efter anmodan.

Om arbetstagare efter anmodan inte betalar tillbaka förskottsbelopp i tid får beloppet kvittas mot hans ford- ran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen.

Anmärkning

En arbetsgivare som med stöd av denna avtalsbestämmelse genomför kvittning måste emellertid upp- märksamma de tvingande regler avseende kvittning som återfinns i lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.

11 § Reseräkning m.m.‌

Föreskrifter om reseräkning och andra villkor för utbetalning av förmåner i samband med tjänsteresa och för- rättning enligt detta avtal utfärdas av arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte beslutar något annat, är rätten till sådana förmåner för viss månad förfallen om reseräkning inte har getts in inom ett år efter utgången av den månaden.

11 kap. Flyttersättning och ersättning vid annan resa än tjänsteresa ‌

Flyttersättning ‌

1 § Villkor för flyttersättning ‌

En arbetstagare som byter arbetsort inom landet får flyttersättning

− om bytet av arbetsort sker utan arbetstagarens egen önskan eller

− om bytet av arbetsort sker på grund av att arbetstagaren går över till en organisatoriskt högre anställning hos arbetsgivaren eller inom myndighetsområdet (se bilaga till detta kapitel) eller

− om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl att betala flyttersättning.

Flyttersättning lämnas dock endast till den som omfattas av avtalet både före och efter bytet av arbetsort, om inte arbetsgivaren beslutar om något annat med stöd av 5 § i detta kapitel.

Med arbetsort avses den ort som är arbetstagarens vanliga verksamhetsort enligt 12 kap. IL.

Att en arbetstagare kan ha rätt till lön utan avdrag vid beviljad ledighet för flyttning framgår av 9 kap. 2 §. (Råd)

2 § Flyttersättning i vissa fall ‌

Vid tillämpning av 1 § gäller följande.

När en arbetstagares anställning för bestämd tid upphör ska ett byte av arbetsort som sker i samband med upphörandet anses ske utan arbetstagarens egen önskan.

Om en arbetstagare har varit ledig från en anställning för att ha en annan anställning och lämnar denna andra anställning för att gå över till en tredje anställning på annan arbetsort, får han/hon flyttersättning om den tredje anställningen är organisatoriskt högre än den första anställningen.

Den som går över från en anställning som rättssakkunnig inom Regeringskansliet eller kommittéväsendet ska anses gå över från en anställning som omfattas av avtalet. Detsamma gäller den som går över från en anställ- ning som extra föredragande hos Justitiekanslern om han samtidigt har en anställning som fiskal eller asses- sor i hovrätt eller kammarrätt eller en anställning som justitiesekreterare.

Om en arbetstagare under notarietjänstgöring ska gå över till en annan anställning som ingår i denna tjänst- xxxxxx eller om han med anledning av att han/hon avslutar notarietjänstgöringen ska gå över till en annan an- ställning som omfattas av avtalet, ska ett byte av arbetsort i samband med övergången anses ske utan arbets- tagarens egen önskan.

(Råd)

3 § Vad ingår i flyttersättningen?‌

Närmare bestämmelser om flyttersättning finns i bilaga till 11 kap.

Ersättning vid annan resa än tjänsteresa ‌

4 § Ersättning för hemresa under långtidsförrättning ‌

Arbetstagare som fullgör förrättning inom landet, har för varje tvåveckorsperiod av förrättningen rätt till er- sättning för en tur- och returresa till arbetsorten eller en annan ort där arbetstagaren har sin fasta bostad eller där familjen vistas. En resa till annan ort än bostadsorten ersätts högst med samma belopp som en resa till arbetsorten. Resan ska företas med färdmedel som arbetsgivaren godkänner.

Arbetstagaren får byta ut sin resa mot en resa till förrättningsorten för en familjemedlem. Närmare föreskrifter om tillämpning av denna bestämmelse utfärdas av arbetsgivaren. (Råd)

5 § Särskilda skäl ‌

Arbetsgivaren får besluta att en arbetstagare ska få flyttersättning eller ersättning för resa i andra fall än de som anges i avtalet, om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl.

Anmärkning

Särskilda skäl att besluta om ersättning för resa finns bl.a. när en arbetstagare

– får semester minst fem dagar under en förrättning,

– återkallas till tjänstgöring före semesterns slut eller

– insjuknar under en flerdygnsförrättning och sjukdomen beräknas vara minst fem dagar. (Råd)

Bilaga till 11 kap.‌

Flyttersättning ‌

1 § Flyttresa

Vid resa i samband med flyttning får arbetstagaren samma resekostnadsersättning m.m. som gäller vid tjäns- teresa. Resekostnadsersättning lämnas också för medflyttande familjemedlem.

2 § Flyttlass

Transport av bohag från den gamla till den nya bostaden bekostas av arbetsgivaren, dock högst för bohag till en vikt av 15 000 kilo. Denna viktgräns gäller dock inte om flyttningen är föranledd av att arbetstagaren har bytt arbetsort utan egen önskan.

Transporten ska göras av ett transportföretag som arbetsgivaren godkänner. Arbetsgivaren bekostar också transport av bohag från tillfällig till fast bostad på den nya orten, om arbetstagaren inte har kunnat få fast bo- stad när han börjar det nya arbetet.

Arbetsgivaren får medge att en arbetstagare som utför bohagstransporten med eget eller hyrt fordon, får skä- lig ersättning för sina kostnader.

Arbetstagaren har vidare rätt till ersättning för kostnader för transport av sådan bil eller båt som fordras för hans/hennes arbete.

3 § ”Gardinpengar”

Arbetstagaren har rätt till s.k. gardinpengar med 2 000 kronor om den tidigare bostadsytan var högst 50 m2. Om den tidigare bostadsytan översteg 50 m2 höjs beloppet med 300 kronor för varje påbörjat 25-tal m2 som ytan översteg 50 m2.

4 § Besöksresor

En arbetstagare som byter arbetsort utan egen önskan har rätt till högst sex fria resor för sig själv och sina familjemedlemmar från den gamla till den nya arbetsorten eller tvärtom. Resan ska företas med färdmedel som arbetsgivaren bedömer lämpligt. Arbetstagaren har också rätt till ersättning motsvarande traktamente enligt IL. Ersättningen höjs med 50 procent för varje medresande familjemedlem.

Resorna får inte göras senare än två år efter flyttningen.

I samband med tre sådana resor har arbetstagaren rätt till ledighet utan löneavdrag under den tid som behövs inklusive restid.

5 § ”Dubbelhyra”

En arbetstagare som måste betala för mer än en bostad har rätt till skälig ersättning för den extra bostadskost- naden, om han/hon inte får traktamente eller ersättning för logikostnad. Ersättningen lämnas under högst sex månader.

Om bytet av arbetsort sker utan arbetstagarens önskan och det uppkommer extra bostadskostnader på grund av barns skolgång, utbetalas ersättningen för högst tolv månader.

6 § Förskott

Arbetstagaren har rätt till förskott för att betala flyttkostnad.

7 § Särskilda skäl

Om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl för det, får arbetsgivaren medge flyttersättning enligt andra grunder än som anges i denna bilaga.

12 kap. Ersättning för sjukvårdskostnader ‌

Grundregler ‌

1 § Rätt till sjukvårdsersättning ‌

Kostnader för sjukvård ersätts enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Rätten till ersättning enligt detta kapitel är förfallen om arbetstagaren inte har begärt ersättning hos arbetsgi- varen senast två år efter den dag då han hade utgiften.

En arbetstagare som är ledig med helt löneavdrag har rätt till sjukvårdsersättning enligt detta kapitel

− dels under de 30 första dagarna av ledigheten,

− dels under sådan föräldraledighet då föräldrapenningtillägg betalas,

− dels under ledighet för sjukdom eller ledighet med tillfällig föräldrapenning.

2 § Apotekskort/högkostnadskort ‌

En förutsättning för att kostnader enligt detta kapitel ska ersättas är att registrering i förekommande fall har skett i ett apotekskort eller högkostnadskort.

(Råd)

3 § Särskilda skäl ‌

Arbetsgivaren får lämna ersättning för vård utöver vad som sägs i kapitlet, om det finns särskilda skäl. (Råd)

4 § Läkarvård, xxxxxxxx och psykologbehandling ‌

Kostnader för läkarvård, tandvård i form av oralkirurgisk behandling samt psykologbehandling ersätts av ar- betsgivaren med högst 95 kronor per besök.

Med läkarvård avses

− undersökning och behandling som vid sjukdom ges av den som är behörig att utöva läkaryrket i Sverige samt

− utfärdande av sådant läkarintyg (läkarutlåtande) som arbetsgivaren infordrar.

Med oralkirurgisk behandling avses behandling som utförs på sjukhus eller vid odontologisk fakultet.

Med psykologbehandling avses behandling som, efter remiss av läkare, ges av legitimerad psykiater, legiti- merad psykolog eller legitimerad psykoterapeut.

5 § Sjukgymnastik ‌

Kostnader för sjukgymnastisk behandling ersätts av arbetsgivaren med högst 55 kronor per besök.

Med sjukgymnastisk behandling avses behandling som, efter remiss av läkare, ges av legitimerad sjukgymn- ast.

(Råd)

6 § Sjukhusvård ‌

Sjukhusvård ersätts av arbetsgivaren med högst 70 kronor för varje vårddag.

7 § Läkemedel ‌

Arbetstagarens kostnader för sådana varor som omfattas av läkemedelsförmåner enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. ersätts av arbetsgivaren.

8 § Sjukvård m.m. under tjänstgöring utomlands ‌

Om arbetstagaren insjuknar vid tjänsteresa och förrättning utomlands, ersätter arbetsgivaren skäliga och om möjligt styrkta kostnader för sjukvård, tandvård och läkemedel.

13 kap. Särskilda villkor ‌

Xxxxxxx av flera anställningar ‌

Upplysning

Löneavdrag vid ledigheter enligt 1 – 6 §§ i detta kapitel görs enligt 6 kap. Löneavdrag.

1 § Grundregler ‌

Den som har en anställning som omfattas av avtalet får samtidigt vara ledig för att ha en annan sådan anställ- ning. Detta gäller dock endast under de villkor som anges i 2 – 5 §§.

Med anställning avses även vikariat.

En arbetstagare som är ledig för att ha en annan anställning ska behandlas som om han enbart hade den sist- nämnda anställningen.

(Råd)

2 § Ledighet ska beviljas57‌

Den som har en tillsvidareanställning som omfattas av avtalet ska beviljas ledighet, dock längst två år58, för att ha en annan anställning som omfattas av avtalet för bestämd tid eller tillsvidare längst till en viss tidpunkt. Detta under förutsättning att arbetstagaren innehaft tillsvidareanställning hos den arbetsgivare från vilken denne begär ledigheten under i vart fall de närmaste 12 månaderna före den dag ledigheten inleds.

Anmärkning: vid beräkning av kvalifikationstid ingår tid under provanställning när provanställningen övergått i en tillsvidareanställning.

En arbetstagare som varit ledig enligt denna regel ska, för att återigen ha rätt att vara ledig enligt bestämmel- sen, återgå till anställning hos den arbetsgivare från vilken man har varit tjänstledig i minst 12 månader.

Detta gäller dock inte om den tidsbegränsade anställningen, utan avbrott, förnyas hos samma arbetsgivare.

Anmärkning: Om arbetstagaren under denna tid varit ledig med stöd av annan bestämmelse ska sådan tid inräknas i kvalifikationstiden.

Arbetstagare som vill nyttja sin rätt till ledighet ska underrätta arbetsgivaren minst två månader före ledighet- ens början.

En arbetstagare som har fått besked om att han inte kommer att få fortsatt anställning när den tidsbegränsade anställningen upphör, ska snarast informera den arbetsgivare som beviljat ledigheten.

En arbetstagare som vill avbryta ledigheten i förtid ska informera den arbetsgivare som beviljat ledigheten senast två månader före den tidpunkt då arbetstagaren vill gå tillbaka till arbetet i den ursprungliga anställ- ningen. För det fall ledigheten avser en provanställning som avbryts av arbetsgivaren gäller istället att in- formation ska lämnas två veckor i förväg.

Arbetsgivaren kan besluta om att bevilja ledighet utöver vad som framgår av bestämmelserna. (Råd)

3 § Ledighet kan beviljas ‌

Även i andra fall än som anges i 2 § får en arbetstagare vara ledig för att ha en annan anställning, om arbets- givaren medger det. En sådan ledighet får omfatta högst sex månader, om inte arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl för längre ledighet.

3 a § Ledighet kan beviljas för att stödja ett längre arbetsliv59‌

I syfte att möjliggöra ett längre arbetsliv kan arbetsgivaren bevilja ledighet för att arbetstagaren ska kunna minska sin arbetstid. Arbetsgivarens ställningstagande bör ske utifrån en samlad bedömning av verksamhet- ens behov och arbetstagarens önskemål.

57 Ny lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2017-10-04.

58 Tidsbegränsningen, som infördes att gälla fr.o.m. den 1 januari 2011, avser inte ledighet för att inneha sådan anställning som får tidsbegränsas för längre tid än två år enligt högskoleförordningen (1993:100) och motsvarande bestämmelser.

59 3 a § är ny och tillförs enligt förhandlingsprotokoll 2015-11-11.

4 § Ledighet för sakkunniga i Regeringskansliet ‌

Den som har en anställning tills vidare får utan särskilt beslut vara ledig för att ha en anställning som sakkun- nig i Regeringskansliet för en bestämd tid eller tills vidare längst till en viss tidpunkt.

Protokollsanteckning

Parterna vill framhålla vikten av att en arbetsgivare ges möjlighet att planera sin verksamhet. Parterna re- kommenderar därför att anställning som sakkunnig i Regeringskansliet bör föregås av en dialog mellan Re- geringskansliet och den avlämnande myndigheten.

5 § Ledighet för vissa domare ‌

Bestämmelserna i 2 och 3 §§ gäller inte för följande arbetstagare, nämligen

− rådman eller hyresråd som är anställd med tidsbegränsad anställning

− justitiesekreterare,

− hovrättsassessor, hovrättsfiskal kammarrättsassessor, kammarrättsfiskal, tingsfiskal eller förvaltningsrättsfiskal.

För dessa arbetstagare gäller i stället att de får vara lediga för att ha en annan anställning endast om arbetsgi- varen60 medger det.

Övergångsbestämmelser

Den som före den 1 juli 2001 har påbörjat ledighet för att ha en anställning som angavs i tidigare 1 kap. 9 § har rätt till fortsatt ledighet enligt detta besluts lydelse. Ledigheten upphör dock omedelbart om arbetstagaren på egen ansökan eller begäran får en annan ny anställning.

6 § Ledighet för att vara ledamot av riksdagen ‌

En arbetstagare har rätt att utan särskilt beslut vara ledig utan lön för uppdrag som ledamot av riksdagen från och med den dag han/hon tillträder uppdraget och till och med den dag han/hon lämnar uppdraget.

Arbetstagaren ska snarast informera arbetsgivaren om uppdraget och den tid detta omfattar. Arbetstagaren har rätt att göra avbrott i ledigheten för att arbeta i sin anställning. Om arbetstagaren vill utnyttja denna rätt ska han/hon informera arbetsgivaren snarast möjligt.

Arbetsgivaren är inte skyldig att låta arbetstagaren avbryta ledigheten tidigare än en månad efter det att ar- betsgivaren har tagit emot underrättelsen.

Avvikande anställningsvillkor ‌

7 § Enskild överenskommelse om anställningsvillkor i vissa speciella fall Arbetsgivaren och en arbetstagare får i vissa speciella fall träffa överenskommelse om allmänna villkor som avviker från bestämmelserna i 4 - 13 kap. Innan en sådan överenskommelse träffas ska arbetsgivaren infor- mera den arbetstagarorganisation, där arbetstagaren är medlem, om organisationen tillhör någon av parterna i avtalet.‌

Med vissa speciella fall avses fall då en arbetstagare för en begränsad tid anställs för arbetsuppgifter som vä- sentligt skiljer sig från de arbetsuppgifter, som tillsvidareanställd personal utför hos arbetsgivaren, och som kräver en kompetens som inte redan finns hos arbetsgivaren.

Det förutsätts att syftet med överenskommelsen är att åstadkomma en annan avvägning mellan lön och andra anställningsvillkor än som följer av avtalet.

(Råd)

Lön vid omplacering, förflyttning ‌

8 § Arbetstagare som omplacerats ‌

En arbetstagare som utan egen ansökan har omplacerats till en annan anställning hos arbetsgivaren ska be- hålla den fasta lön som betalades i den tidigare anställningen. Detta gäller endast om omplaceringen skett på grund av arbetsbrist eller på grund av sjukdom eller skada.

60 Med arbetsgivaren avses i detta fall regeringen.

Med omplacering avses inte det fall när en arbetstagare som samtidigt innehar två anställningar återgår till den anställning som han varit ledig från.

9 § Fullmaktshavare som förflyttats ‌

En arbetstagare, som med stöd av 8 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning (LFA) har förflyttats till en anställning som normalt lönesätts lägre, ska i avlöningshänseende behandlas som innehavare av en anställ- ning med samma lön som betalades i den tidigare anställningen.

Bisysslor ‌

10 § Arbetshindrande bisyssla ‌

En arbetstagare är skyldig att på begäran lämna uppgift till arbetsgivaren om och i vilken omfattning han har en bisyssla. Arbetsgivaren får dock begära en sådan uppgift endast om han anser att det finns anledning till detta med hänsyn till arbetstagarens sätt att utföra sina arbetsuppgifter.

Arbetsgivaren får ålägga arbetstagaren att helt eller delvis upphöra med bisysslan om arbetsgivaren anser att den inverkar hindrande på arbetet (arbetshindrande bisyssla).

(Råd)

11 § Konkurrensbisyssla ‌

Arbetstagare vid myndigheter som bedriver affärs- eller uppdragsverksamhet får inte ha anställning eller uppdrag hos ett företag inom området för denna verksamhet. Arbetstagaren får inte heller ha del i eller själv eller genom någon annan driva ett sådant företag och inte heller annars i förvärvssyfte utöva verksamhet som berör detta område (konkurrensbisyssla).

Det som sägs i första stycket gäller inte om arbetsgivaren medger något annat. Om ett sådant medgivande har lämnats, är arbetstagaren skyldig att på begäran lämna uppgift till arbetsgivaren om arten och omfattningen av konkurrensbisysslan.

Bisyssleförbudet i LOA

Upplysning

Utöver det som sägs i 10 och 11 §§ gäller bestämmelserna om bisysslor i 7 – 7 d §§ lagen (1994:260) om of- fentlig anställning, 3 kap. 7 § högskolelagen (1992:1434) och 4 kap. 14-15 §§ högskoleförordningen

(1993:100).

(Råd)

12 § Avstängning61‌

Om så nödvändigtvis måste ske kan en arbetstagare, som på goda grunder misstänks för brottslighet eller an- nan grovt åsidosättande som kan föranleda skiljande från anställningen och situationen är sådan att en fortsatt närvaro på arbetsplatsen riskerar att allvarligt rubba förtroendet för arbetstagarens opartiskhet, eller skada myndighetens anseende eller försvåra den fortsatta utredningen, i avvaktan på arbetsgivarens slutliga ställ- ningstagande avstängas från arbete.

− Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder.

− Under avstängning behåller arbetstagaren sina anställningsförmåner.

− Ett beslut om avstängning ska hanteras enligt MBL. Detsamma gäller beträffande beslut om förlängd av- stängning om inte parterna kommer överens om annat.

− Bestämmelsen gäller inte arbetstagare med fullmaktsanställning.

61 12 § är ny och gäller fr.o.m. den 1 oktober 2017 enligt förhandlingsprotokoll 2017-10-04.

14 kap. Uppsägning m.m.‌

1 § Avgångsskyldighet62‌

En arbetstagare som är anställd med fullmakt eller konstitutorial är skyldig att efter skriftlig uppmaning från arbetsgivaren avgå från sin anställning vid utgången av den månad då arbetstagaren fyller 68 år eller vid den senare tidpunkt som arbetsgivaren lämnar besked om detta63.

Anmärkning

Parterna är ense om att chef och medarbetare i god tid behöver föra en dialog som är inriktad på de frågor som kan ha betydelse i samband med att arbetstagaren uppnår den ålder som framgår av LAS 32 a §.

2 § Uppsägning från arbetstagarens sida ‌

Vid uppsägning från arbetstagarens sida gäller följande uppsägningstider.

Anställningstid	Uppsägningstid
högst 1 år	1 månad
mer än 1 år	2 månader

Med anställningstid avses den tid under vilken arbetstagaren i en följd har haft en eller flera anställningar inom det statliga avtalsområdet.

En arbetstagare som har uppnått den ålder som framgår av 32 a § LAS har en uppsägningstid om en månad om inte arbetstagare och arbetsgivare har kommit överens om annat.64

En arbetstagare som är anställd med fullmakt eller konstitutorial har dock en uppsägningstid om sex måna- der. En sådan arbetstagare, som uppnått den ålder då avgångsskyldighet enligt 1 § inträtt, har dock en upp- sägningstid om tre månader. 65

Arbetsgivaren får medge att en arbetstagare får sluta sin anställning efter kortare uppsägningstid än den som framgår ovan.

3 § Uppsägning från arbetsgivarens sida ‌

Vid uppsägning från arbetsgivarens sida gäller följande uppsägningstider.

Anställningstid	Uppsägningstid
högst 1 år	1 månad
mer än 1 år	3 månader

Med anställningstid avses den tid under vilken arbetstagaren i en följd har haft en eller flera anställningar inom det statliga avtalsområdet.

I förekommande fall ska dock tillämpas den längre uppsägningstid som gäller enligt 11 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd66.

Upplysningar

Kompletterande reglering av uppsägningstider finns i 2 kap. 5 § Avtal om omställning. 67

(Råd)

3 a § Uppsägning 32 a § LAS68

Vid uppsägning av en arbetstagare då arbetstagaren har uppnått den ålder som framgår av 32 a § LAS gäller bestämmelserna i 33-33 c §§ samma lag.

62 Införd enligt förhandlingsprotokoll 2019-11-07.

63 Fr.o.m. 1 januari 2023 gäller 69 år.

64 Införd enligt förhandlingsprotokoll 2019-11-07..

65 Ändrad enligt förhandlingsprotokoll 2019-11-07.

66 För anställningsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 gäller andra stycket i dess äldre lydelse enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (övergångsbestämmelsen till (1996:1424).

67 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2018-06-15.

68 Införd enligt förhandlingsprotokoll 2019-11-07.

Anmärkning

4 § Uppsägning vid övergång till annan statlig anställning ‌

När en arbetstagare går över till en anställning hos en annan arbetsgivare ska han skriftligen säga upp sig från den tidigare anställningen, om han inte ska vara ledig från denna.

Det som sägs i första stycket gäller dock inte övergång till en annan myndighet inom samma myndighetsom- råde (se bilaga 1).

(Råd)

5 § Enskild överenskommelse ‌

Om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl för det får arbetsgivaren och arbetstagaren träffa enskild överenskommelse om annan uppsägningstid än som anges i 2 och 3 §§. Detta gäller dock inte arbetstagare som är anställda med fullmakt eller konstitutorial. Innan en sådan överenskommelse träffas ska arbetsgivaren informera den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör.

Anmärkning

Med särskilda skäl avses exempelvis det förhållandet att det skulle vara till väsentlig skada för verksam- heten om arbetstagaren lämnade sin anställning redan efter den uppsägningstid som anges i avtalet.

15 kap. Utbetalning ‌

1 § Månadsutbetalning ‌

Individuell lön samt fasta och rörliga lönetillägg betalas ut per kalendermånad och på sådant sätt att arbetsta- garen har tillgång till beloppet tidigast den tjugofemte och senast den sista dagen i den kalendermånad som beloppet hänför sig till.

Följande undantag gäller dock.

a) När den tjugofemte infaller på en lördag eller på långfredagen får utbetalningen göras den tjugo- fjärde69

b) När midsommarafton infaller den tjugotredje, tjugofjärde eller tjugofemte får utbetalningen i juni göras dagen före midsommarafton.

c) I december får utbetalningen göras tidigast den tjugoförsta.

Om anställningen upphör före kalendermånadens utgång, får utbetalningen göras redan i samband med att anställningen upphör.

Arbetsgivaren får besluta att lönetillägg ska betalas ut först vid löneutbetalningen efter den kalendermånad som tilläggen hänför sig till.

Arbetsgivaren får vidare besluta att löneavdrag ska göras först vid löneutbetalningen en senare månad än den som avdragen hänför sig till. Om löneavdrag inte kan göras enligt beslutet, är arbetstagaren skyldig att inom den tid och på det sätt som arbetsgivaren bestämmer betala in ett belopp som motsvarar löneavdragen.

Om en arbetstagare avlider och det till följd av bestämmelserna ovan har betalats ut för mycket avlöning, ska arbetsgivaren låta det bero vid den gjorda utbetalningen.

Bestämmelser om när semesterlön och semesterersättning ska betalas ut finns i 5 kap.

2 § Ändrad lön enligt RALS-T ‌

Ändrad lön som bestämts enligt RALS-T ska betalas ut snarast möjligt, dock senast fr.o.m. den tredje kalen- dermånaden efter den månad då överenskommelse om ändrad lön träffades.

Löneförmåner som har betalats ut enligt de tidigare gällande bestämmelserna ska rättas till snarast och senast i samband med löneutbetalningen i den fjärde kalendermånaden efter den månad då överenskommelse om lönen träffades.

3 § Förskott ‌

Om arbetsgivaren i ett visst fall anser att det finns synnerliga skäl för det, får lön och lönetillägg betalas ut tidigare än som anges i 1 §. Utbetalningen får dock inte gälla belopp som avser tid efter utbetalningsdagen.

Anmärkning

Bestämmelser om förskott på förmåner i samband med tjänsteresa och förrättning finns i 10 kap. 10 §.

4 § Andra utbetalningar ‌

Andra utbetalningar enligt avtalet ska göras snarast möjligt på det sätt som arbetsgivaren bestämmer.

69 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2016-02-23.

16 kap. Giltighetstid m.m.‌

1 § Giltighetstid70‌

Avtalet följer RALS-T:s giltighetstid med ikraftträdande datum fr.o.m. den 1 juni 2013, om inte något annat anges i fråga om någon bestämmelse i avtalet.

Upplysning

Uppsägningstider för lokala avtal regleras enligt 2 kap. 5 § i detta avtal

Bilagor till Villkorsavtal-T ‌

Arbetsgivarverket – Saco-S

– Bilaga 1 Myndighetsområden i vissa fall

– Bilaga 2 Förhandlingsordning för lokala avtal om arbetstidsvillkor

– Bilaga 3 Flyttersättning

– Bilaga 4 Sjuklön under sjuklöneperioden (dag 1-14) vid oregelbunden arbetstid eller koncentrerad tjänstgöring

– Bilaga 4 a Sjukavdrag för arbetstagare som omfattas av övergångsbestämmelsen till 6 kap. 5 §

– Bilaga 5 Specialbestämmelser för vissa arbetstagare vid universitet och högskolor

– Bilaga 6 Specialbestämmelser för lärare i statlig skolverksamhet

– Underbilaga 1 (till bilaga 6)

– Bilaga 7 Kvotberäknad semester för arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid med koncentrerad förläggning (har utgått)

– Bilaga 8 Specialbestämmelser för läkare

– Bilaga 9 Lagtexter i arbetstidslagen som avses i 4 kap. 5 §

Bilaga 1 ‌

Myndighetsområden i vissa fall

Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges nedan sammanförs vissa myndigheter till myndighetsom- råden enligt denna bilaga.

− Villkor för flyttersättning enligt 11 kap. 1 §.

− Rätt till semesterersättning enligt 5 kap. 16 §.

− Uppsägning vid övergång till annan statlig anställning enligt 14 kap. 4 §.

Myndighetsområden

1. Regeringskansliet och utlandsmyndigheterna.

2. Domstolsverket, de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, arrendenämnderna, hy- resnämnderna, och Rättshjälpsmyndigheten, Domarnämnden, Justitiekanslern, Arbetsdomstolen, Mark- nadsdomstolen, Patentbesvärsrätten, Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen, och Konsu- mentombudsmannen.

3. Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten.

Anmärkning

För rättssakkunniga utgör myndigheterna i punkterna 1-3 ett enda myndighetsområde.

4. Försvarsmakten samt, såvitt gäller militära arbetstagare, även Regeringskansliet (Försvarsdepartemen- tet), Fortifikationsverket, Försvarsexportmyndigheten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarshögskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet och In- spektionen för strategiska produkter.

Bilaga 2 ‌

Förhandlingsordning för lokala avtal om arbetstidsvillkor

Tillämpningsområde

1 §

Denna förhandlingsordning gäller arbetstagare som omfattas av 4 kap. 26 § eller bilaga 5 till detta avtal.

Förhandling om nytt kollektivavtal

2 §

Parterna ska komma överens om ett nytt kollektivavtal om arbetstidsvillkor. Om berörda lokala parter inte har träffat ett sådant avtal senast tre månader efter det att part påkallat förhandling i frågan enligt 4 kap. 4 §, eller vid annan tidpunkt som parterna enats om, ska på parts begäran, en lokal arbetstidsnämnd utses.

Lokal arbetstidsnämnd

3 §

Den lokala arbetstidsnämnden ska bestå av en opartisk ordförande som utses av parterna gemensamt samt lika antal företrädare för arbetsgivarsidan respektive arbetstagarsidan. Dess opartiska ordförande ska i första hand söka underlätta för parterna att finna en förhandlingslösning.

Den lokala arbetstidsnämnden har att med de gemensamma grunderna för arbetstid enligt 4 kap. 3 § som grund lämna ett förslag till ett nytt lokalt kollektivavtal. Antas inte förslaget av lokala parter ska en central arbetstidsnämnd utses, om lokal part så begär.

Central arbetstidsnämnd

Den centrala arbetstidsnämnden ska bestå av en opartisk ordförande som utses av berörda centrala parter ge- mensamt samt lika antal företrädare för arbetsgivarsidan respektive arbetstagarsidan. Den centrala arbetstids- nämnden ska fatta beslut med de gemensamma grunderna för arbetstid enligt 4 kap. 3 § som grund. Beslut i den centrala arbetstidsnämnden gäller som nytt lokalt kollektivavtal. Sådant beslut ska vara enhälligt.

Då opartisk ordförande anlitas enligt denna förhandlingsordning ska kostnaderna härför bäras av den part som begärt att en nämnd ska utses.

Annan förhandlingsordning

4 §

Lokala parter kan komma överens om annan förhandlingsordning att tillämpas på lokal nivå.

Bilaga 3 Flyttersättning ‌

Bilaga 3 har flyttats till 11 kap.

Bilaga 471 Sjuklön under sjuklöneperioden (dag 1-14) vid oregelbunden arbetstid samt vid koncentrerad tjänstgöring efter lokal överenskommelse‌

Schabloniserad modell

För arbetstagare med oregelbunden arbetstid gäller nedanstående schabloniserade modell med timberäknad sjuklön. Modellen kan även användas för arbetstagare med koncentrerad tjänstgöring efter överenskommelse i lokalt kollektivavtal.

Från och med den 1 januari 2019 gäller nya regler i lag (1991:1047) om sjuklön avseende karensavdraget. Enligt de nya reglerna gäller att avdrag görs för sjukfrånvaron, därefter beräknas sjuklönen för hela frånvaro- perioden, slutligen minskas denna sjuklön med ett karensavdrag. I denna bilaga görs beräkningen i en annan ordning men med det resultat som lagen avser.

Löneavdrag72

Löneavdrag görs för hela frånvarotiden enligt bestämmelserna i 6 kap. 4 § a).

Schablonberäknad sjuklön

För en arbetsperiod (begränsningsperiod) med oregelbundna arbetstider som sträcker sig över mer än en vecka, fastställs den genomsnittliga arbetstiden per vecka genom att antalet arbetstimmar i begränsningspe- rioden divideras med antalet veckor i perioden. Timberäknad sjuklön betalas för arbetstimmar i sjuklöneperi- oden för det antalet timmar som återstår efter det att ett karensavdrag uttryckt i timmar gjorts.

Vid beräkning av sjuklönens storlek ska karensavdraget - uttryckt i timmar - alltid utgöra en femtedel av den genomsnittliga veckoarbetstiden. 80 procents timberäknad sjuklön betalas för resterande arbetstimmar i sjuk- löneperioden. I den timberäknade sjuklönen ska även ingå kompensation för sådana rörliga tillägg - med un- dantag av övertidstillägg - som arbetstagaren hade året före insjuknandeåret.

Om arbetstagaren är frånvarande färre timmar än vad karensavdraget omfattar görs avdrag endast för den faktiska frånvarotiden i timmar.

Den som återinsjuknar inom fem kalenderdagar ska inte vidkännas ytterligare karensavdrag om helt avdrag gjorts vid den tidigare sjukfrånvaron, har inte helt karensavdrag kunnat göras ska resterande del av karensav- draget göras vid återinsjuknandet.

Se även upplysningar 7 kap. 4 a §.

(Råd)

Kvotberäknad timlön

När arbetstiden är oregelbunden eller koncentrerat förlagd ska timlönen kvotberäknas enligt följande:

𝟒𝟎 × 𝒃

= 𝒄

𝒂

a = den genomsnittliga veckoarbetstid i timmar som ar- betstagaren ska fullgöra

b = timlönen i kronor beräknad som den aktuella lönen

175

c = kvotberäknad timlön i kronor

Timberäkning av rörliga tillägg

När arbetstiden är oregelbunden eller koncentrerat förlagd ska summan av de rörliga tillägg som arbetstaga- ren hade året före insjuknandeåret timberäknas enligt följande:

𝒃

= 𝒄

𝒂 × 𝟓𝟐

a = den genomsnittliga veckoarbetstid i timmar som arbetstagaren ska fullgöra

b = summan av de rörliga tillägg i kronor som arbets- tagaren hade året före insjuknandeåret

c = timberäknade rörliga tillägg i kronor

71 Ändrad lydelse genom förhandlingsprotokoll 2018-11-28.

72 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2013-12-12.

Exempel på timberäkning av rörliga tillägg vid ett årsbelopp om 10 000 kr

Genomsnittlig veckoar- betstid (a)	Beräkning av antal arbetstim- mar/år (a x 52)	Årsbelopp rörliga tillägg (b)	Timbelopp rörliga tillägg (c)
40 timmar	40 x 52 = 2 080	10 000	4,81
38 timmar	38 x 52 = 1 976	”	5,06
36 timmar	36 x 52 = 1 872	”	5,34
34,25 timmar	34,25 x 52 = 1 781	”	5,61

A: Oregelbunden arbetstid, kvotberäknad timlön vid en aktuell månadslön om 25 000 kr

Genomsnittlig veckoarbetstid (a)	Kvotberäk- ning (40:a)	Kvot	Timlön (b)	Kvotberäknad tim- lön (b x kvot)
40 timmar	40 : 40	1	142, 86	142,86
38 timmar	40 : 38	1,05		150,00
36 timmar	40 : 36	1,11		158,57
34,25 timmar	40 : 34,25	1,17		167,15

Exempel A.1

En arbetstagare arbetar heltid med oregelbunden arbetstid förlagd så att han vecka 1 arbetar 14 timmar på måndagen och 8 timmar på tisdagen samt 14 timmar på fredagen och 8 timmar på lördagen. Vecka 2 är ar- betstiden förlagd så att han arbetar 8 timmar fr.o.m. måndagen t.o.m. torsdagen och 4 timmar på fredagen. Den genomsnittliga veckoarbetstiden är 40 timmar (44 timmar plus 36 timmar dividerat med 2). Arbetstaga- ren blir sjuk och är frånvarande från arbetet måndag och tisdag i vecka 1. Xxxxxxxxxx och sjuklön för frånva- rotiden (22 timmar) beräknas enligt följande:

- 100 procents kvotberäknat timavdrag görs för 22 timmar (hela frånvarotiden)

- Karensavdraget omfattar 40:5 = 8 timmar

- Kvotberäknad timlön beräknas, kvoten är 1

- Sjuklönen utgör 80 procent av kvotberäknad timlön och betalas för 22 - 8 = 14 timmar.

Exempel A.2

En arbetstagare med oregelbunden arbetstid har en genomsnittlig veckoarbetstid om 36 timmar förlagd enligt treveckorsschema:

Vecka	Mån- dag	Tis- dag	Ons- dag	Tors- dag	Fre- dag	Lör- dag	Sön- dag	Vecko- arbetstid
1	7.30	6.30	7.30	7.30	6.30	-	-	35.30
2	-	7.30	7.30	6.30	7.30	-	-	29.00
3	-	7.30	6.30	7.30	7.30	6.30	7.50	43.20

Arbetstagaren insjuknar måndag vecka 1 och är frånvarande på grund av sjukdom i två veckor.

- 100 procents kvotberäknat timavdrag görs för 64.30 timmar (hela frånvarotiden)

- Karensavdraget omfattar 36:5 = 7,2 timmar

- Kvotberäknad sjuklön beräknas, kvoten för 36 timmars veckoarbetstid är 1,11

- Sjuklönen utgör 80 procent av kvotberäknad timlön och betalas för 35,5 + 29 – 7,2 = 57,3 timmar.

Exempel A.3

Arbetstagaren i exemplet ovan hade rörliga lönetillägg året före insjuknandeåret om totalt 15 000 kr.

- 100 procents kvotberäknat timavdrag görs för 64.30 timmar (hela frånvarotiden)

- Karensavdraget omfattar 36:5 = 7,2 timmar

- Kvotberäknad sjuklön beräknas, kvoten för 36 timmars veckoarbetstid är 1,11

- Timberäkning av rörliga tillägg: 15 000 kr : 36 x 52 = 8,01 kr/timme Sjuklönen utgör 80 procent av kvotberäknad timlön plus 80 procent av timberäknade rörliga tillägg och betalas för 35,5 + 29 – 7,2

= 57,3 timmar.

B: Koncentrerad tjänstgöring, kvotberäknad timlön vid en månadslön om 25 000 kr vid heltid73

Genomsnittlig veckoarbetstid (a) procent av heltid	Aktuell lön x % x 25 000	Kvotbe- räkning (40:a)	Kvot	Timlön (b) lön:175)	Kvotberäk- nad timlön (timlön x kvot)
40 timmar (100 %)	25 000	40 / 40	1,00	142,86	142,86
32 timmar (80 %)	20 000	40 / 32	1,25	114,29	142,86
24 timmar (60 %)	15 000	40 / 24	1,67	85,71	142,86
20 timmar (50 %)	12 500	40 / 20	2	71,43	142,86
16 timmar (40 %)	10 000	40 / 16	2,5	57,14	142,86

Exempel B.1

	mån	tis	ons	tors	fre	lör	sön	Summa
Vecka 1	8		8	4				20
Vecka 2	8		8	4				20

En arbetstagare arbetar halvtid med koncentrerad arbetstidsförläggning. Arbetstiden är förlagd till 8 timmar på måndagar och onsdagar samt 4 timmar på torsdagar. Arbetstagaren har alltså en genomsnittlig arbetstid på 20 timmar per vecka. Arbetstagaren blir sjuk måndag vecka 1 och är sedan sjuk hela veckan.

- Timavdrag görs för 20 timmar vilket blir 20*(12500/175)*(40/20) = 2 857 kr

- Sjuklön beräknas enligt följande:

- Karensavdraget omfattar 20/5 = 4 timmar Sjuklön betalas för 20-4 = 16 timmar

- Sjuklönen betalas för 16 timmar och utgör 80 procent av timlönen vilket blir 16*142,86*0,8 = 1 829 kr

Exempel B.2

	mån	tis	ons	tors	fre	lör	sön	summa
Vecka 1	8		8	4				20
Vecka 2	8		8	4				20

Samma arbetstagare som i B.1 blir sjuk och är frånvarande från arbetet på måndag vecka 1.

- Timavdrag görs för 8 timmar vilket blir 8*(12500/175)*(40/20) = 1 143 kr

- Sjuklön beräknas enligt följande: Karensavdraget omfattar 20/5 = 4 xxxxxx Xxxxxxx betalas för 8-4

= 4 timmar

- Sjuklönen betalas för 4 timmar och utgör 80 procent av timlönen vilket blir 4*142,86*0,8 = 457 kr

Exempel B.3

	mån	tis	ons	Tors	fre	lör	sön	summa
Vecka 1	8		8	4				20
Vecka 2	8		8	4				20

OBS! at arbetar 6 av de 8 timmarna på måndag

Samma arbetstagare som i B.1 insjuknar på måndag vecka 1 och lämnar arbetsplatsen efter 6 timmars arbete och är därefter sjuk resten av veckan.

- Timavdrag görs för 14 timmar vilket blir 14*(12500/175)*(40/20) = 2 875 kr

73 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2012-12-19, 2013-10-15 samt 2013-12-12.

- Sjuklön beräknas enligt följande: Karensavdraget omfattar 20/5 = 4 xxxxxx Xxxxxxx betalas för 14-4

= 10 timmar

- Sjuklönen betalas för 10 timmar och utgör 80 procent av timlönen vilket blir 10*142,86*0,8 = 1 143 kr

Exempel B.4

	mån	tis	ons	tors	fre	lör	sön	summa
Vecka 1	8		8	4				20
Vecka 2	8		8	4				20

OBS! at arbetar 6 av de 8 timmarna på måndag

Samma fall som i B.3 men arbetstagaren tillfrisknar och är åter på arbetsplatsen på onsdag vecka 1.

Timavdrag görs för 2 timmar vilket blir 2*(12500/175)*(40/20) = 286 kr

Sjuklön beräknas inte i detta fall då karensavdraget (20/5 = 4 timmar) blir större än antal timmar för sjukfrånvaron.

Exempel B.5

	mån	tis	ons	tors	fre	lör	sön	summa
Vecka 1	10	10	10	10				40
Vecka 2	10	10	10	10				40

En arbetstagare arbetar koncentrerad heltid med en veckoarbetstid om 40 timmar, fördelad på 10 timmar per dag, måndag – torsdag varje vecka. Arbetstagaren blir sjuk onsdag vecka 1 och är sjuk till och med måndag vecka 2. Arbetstagaren hade rörliga tillägg året före insjuknandeåret om totalt 27 000 kr.

Timavdrag görs för 30 timmar och blir 30*(25000/175)*(40/40) = 4 286 kr Sjuklön beräknas enligt följande:

Karensavdraget omfattar 40/5 = 8 timmar Sjuklön betalas för 30-8 = 22 timmar

Sjuklönen betalas för 22 timmar och utgör 80 procent av timlönen plus 80 procent av timberäknade rörliga tillägg vilket blir:

22*( (142,86*0,8) + ( (27000/(40*52) )*0,8) ) = 22 tim * (114,288 kr +10,38 kr) = 2 743 kr

Bilaga 4 a ‌

Xxxxxxxxxx för arbetstagare som omfattas av övergångsbestämmelsen till 6 kap. 5 §

Om en arbetstagare har aktivitetsersättning eller sjukersättning74 och omfattas av övergångsbestämmelsen till 6 kap. 5 § görs avdrag med 10 procent av daglönen samt avdrag för utgående förmån (samordningsavdrag).

Vid partiellt utgående förmån görs avdrag motsvarande förmånens omfattning. Samordningsavdraget får dock inte vara så stort att det inkräktar på den lön som betalas ut för den arbetade tiden.

Om en arbetstagare med partiell förmån blir helt sjuk görs skilda avdrag. För den del av daglönen som mots- varar förmånen sker ingen förändring. Partiellt avdrag och samordningsavdrag ska göras. För den andra de- len betalas sjukpenningtillägg på vanligt sätt.

74 T.o.m. den 31 december 2002 sjukbidrag eller förtidspension.

Bilaga 5 ‌

Specialbestämmelser för vissa arbetstagare vid universitet och högskolor

Upplysning

Vid tillämpningen av denna bilaga ska bestämmelserna i högskolelagen, högskoleförordningen och förord- ningen för Sveriges lantbruksuniversitet beaktas.

Till 1 kap. Inledande bestämmelser

Upplysning

Vid tillämpningen av denna bilaga ska bestämmelserna i högskolelagen, högskoleförordningen och förord- ningen för Sveriges lantbruksuniversitet beaktas

Bisysslor

Upplysning

Utöver det som sägs i 13 kap. 10 och 11 §§ gäller bestämmelserna i högskolelagen, högskoleförordningen och förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet.

Till 4 kap. Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar

Arbetstid för lärare, doktorander m.fl. Tillämpningsområde

1 §

Bestämmelserna i 2 - 7 §§ gäller för lärare.

Ersätter arbetstidsreglerna i 4 kap.

2 §

Bestämmelserna i 3 – 6 §§ ersätter bestämmelserna i 4 kap. Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar. Dock gäller 4 kap. 1-3 §§.

Årsarbetstid

3 §

Den totala årsarbetstiden75 för lärare är

1 700 timmar för arbetstagare med 35 semesterdagar.

1 732 timmar för arbetstagare med 31 semesterdagar.

1 756 timmar för arbetstagare med 28 semesterdagar.

Arbetstidens fördelning

4 §

Fördelningen av årsarbetstiden för lärare ska fastställas i lokala avtal. Sådant avtal gäller tills vidare under Villkorsavtal-T:s giltighetstid med tre månaders uppsägningstid. Utgångspunkter för de lokala förhandling- arna ska vara att utnyttja tillgängliga resurser på för verksamheten bästa sätt, att skapa en god balans mellan en lärares olika arbetsuppgifter och mellan olika kategorier av lärare.

Fördelningen ska ske i ett flerårsperspektiv där omfattningen av olika arbetsuppgifter kan variera över tiden. Utöver undervisningsuppgifter ska utrymme ges för kompetensutveckling, såsom att följa forskningen. I ve- tenskapligt kompetenta lärares uppgifter ska normalt ingå forskning. Lärare inom konstnärlig verksamhet ska normalt ges utrymme för konstnärligt utvecklingsarbete. Särskild hänsyn ska tas till ledande uppgifter för utbildning och forskning såväl inom ämnet som i övrigt. Detsamma gäller för ansvar som huvudhandledare eller biträdande handledare för studerande i forskarutbildningen.

Om de lokala parterna inte kommer överens om ett avtal om arbetstidens fördelning ska frågan överlämnas till en lokal skiljenämnd. Skiljenämnden ska bestå av en opartisk ordförande som parterna enas om samt en företrädare för arbetsgivarsidan respektive arbetstagarsidan. De av skiljenämnden fastställda bestämmelserna ska därefter gälla som lokalt kollektivavtal.

75 Årsarbetstiden är genomsnittsberäknad med utgångspunkt från bestämmelserna i 4 kap. 6 – 7 §§.

Samråd med den enskilde läraren

5 §

Planeringen av årsarbetstiden ska ske i samråd med berörd lärare utifrån lärosätets uppdrag, verksamhetens krav, dess ekonomiska förutsättningar och en helhetssyn på lärarens arbetsuppgifter och arbetssituation.

Samrådet ska leda till en översiktlig plan över omfattning och förläggning av lärarens arbetsuppgifter, inne- fattande undervisning, handledning, forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete, kompetensutveckling och övrigt arbete såsom ledning av viss verksamhet eller samverkan med det omgivande samhället. Planeringen ska dokumenteras.

Vid fastställande av arbetsuppgifterna omfattning och fördelning ska hänsyn tas till lärarens undervisnings- förmåga och till förmågan att utföra forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete samt till respektive arbets- uppgifters finansieringsförutsättningar. När en förändring av arbetsuppgifterna är påkallad ska hänsyn tas till den enskilde lärarens önskemål. Lärare som i huvudsak har undervisningsuppgifter ska inte åläggas mer såd- ana uppgifter än vad som angetts i den generella reglering som tidigare gällt för den som innehade sådan an- ställning.

Lokalt avtal ska träffas om vad som ska gälla om lärare arbetar utöver fastställd plan.

Beslut om tjänstgöringsschema/plan

6 §

Lärares tjänstgöringschema/-plan fastställs av arbetsgivaren.

Innan arbetsgivaren meddelar beslut om tjänstgöringsschema/plan ska berörd lokal arbetstagarorganisation underrättas. Påkallar berörd arbetstagarorganisation förhandling i frågan inom fem arbetsdagar gäller föl- jande bestämmelser. Om parterna inte enas vid en förhandling enligt denna paragraf eller om förhandling inte begärts inom angiven tid, får arbetsgivaren besluta i frågan.

Denna förhandlings- och informationsskyldighet ersätter arbetsgivarens förhandlings- och informationsskyl- dighet enligt MBL.

Lokalt avtal får träffas om annan ordning.

Till 5 kap. Semester

Semesterns förläggning

7 §

Utöver det som följer av semesterlagen ska i fråga om semesterns förläggning följande gälla.

Semester för lärare förutsätts normalt förläggas under de studerandes ferier eller annan undervisningsfri tid.

Jour- och beredskapstillägg för veterinärer vid SLU

8 §

För veterinär vid Sveriges lantbruksuniversitet ska följande gälla.

4. För jour och beredskap har en arbetstagare gottgörelse i form av arbetsbefrielse under fastställd ar- betstid med följande andel av den tid under jouren respektive beredskapen, då han inte fullgör tjänstgöring.

När arbetstagaren har ålagts

Från kl. 08.00 vardag före sön- el- ler helgdag till kl. 08.00 vardag ef- ter sön- eller helgdag

Annan tid

jour

1/2

1/4

beredskap i bostaden el- ler på annan plats utom arbetsstället på vilken han kan nås med telefon och från vilken han snabbt kan nå arbetsplat- sen

1/5

1/10

5. Arbetsbefrielsens förläggning bestäms efter samråd mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Arbets- tagare, som vid utgången av mars inte har haft den arbetsbefrielse som han enligt punkt 1 har blivit berättigad till under det närmast föregående kalenderåret, har för varje felande timme i stället kon- tant ersättning med belopp motsvarande 1/165 av den för honom vid heltidstjänstgöring gällande månadslönen.

Om särskilda skäl föreligger får arbetsgivaren i samråd med arbetstagaren medge att arbetsbefrielse får för- läggas till tid efter utgången av mars. Detta gäller dock inte en arbetstagare som är lärare, assistent eller ama- nuens och inte heller en arbetstagare som är förordnad som korttidsvikarie på klinikveterinärtjänst.

Bilaga 6 ‌

Specialbestämmelser för lärare i statlig skolverksamhet

Ferielöneavdrag

1 §

Om en arbetstagare, som har ferier, under terminstid har hel eller partiell ledighet utan lön sammanlagt mer än 45 dagar av ett och samma läsår (motsvarande), ska han på grund härav under sådan del av ferierna som inte enligt 3 § utgör semester ha motsvarande ledighet utan lön i sådan omfattning, att antalet avdragsdagar under ferierna förhåller sig till antalet avdragsdagar över 45 under terminstid som ferierna till den övriga de- len av året; uppkommer brutet dagantal, ska avrundning ske till närmast lägre hela dagantal. Med semester avses härvid inte obetald semester. Det som nu har sagts om terminstid skall, i fråga om skola där lästiden inte är terminsindelad, gälla däremot svarande tid.

Xxxxxxxxxxxxxxx får dock inte göras på dag som lärare fullgör arbete utanför skolans läsår. Xxxxxx för beräkning av ferielöneavdrag finns i underbilaga 1.

2 §

Det som sägs i 1 § gäller dock inte ledighet utan lön av följande anledningar, nämligen

a) ledighet för offentligt uppdrag,

b) ledighet för tjänstgöring i totalförsvaret när dagpenning utges,

c) ledighet för barns födelse eller för vård av sådant adoptivbarn eller i adoptionssyfte mottaget foster- barn som inte har fyllt tio år, när föräldrapenning motsvarande endast lägstanivån utgår,

d) ledighet för vård av barn under tid, för vilken tillfällig föräldrapenning utgår,

e) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag,

f) ledighet för uppehållande av annan statligt reglerad anställning än anställning som timlärare,

g) ledighet för genomgång av utbildning avsedd för lärare då ersättning utgår enligt bestämmelser som har meddelats av regeringen

h) ledighet för barns födelse eller för vård av adoptivbarn när föräldrapenningtillägg utgår.

Semester

3 §

För lärare, som har ferier, ska semestern inräknas i ferierna. Semestern ska dock inte inräknas i sådan del av ferien då vikariat på skolledartjänst fullgörs.

Protokollsanteckning

Om vikariat på anställning som skolledare fullgörs under vikariens tjänstgöringsfria tid ankommer det på ar- betsgivaren att se till, att vikarien bereds semester enligt bestämmelserna i semesterlagen och i detta avtal och med iakttagande av att semestern ska förläggas till den tjänstgöringsfria tiden.

4 §

Bestämmelsen i 5 kap. 13 § gäller inte lärare som har ferier.

Arbetstid för lärare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten och sameskolorna76

5 §

För lärare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten och sameskolorna gäller de arbetstidsbestämmelser som arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation kommit eller kommer överens om. Om parterna inte enas vid en förhandling om ändring av ett sådant uppsagt kollektivavtal ska ”Lokalt arbetstidsavtal för arbetstagare som är lärare” gälla. Ett sådant avtal anses vara slutet med stöd av Villkorsavtal/Villkorsavtal-T.

76 Ändrad lydelse enligt förhandlingsprotokoll 2013-10-15.

Arbetstid för lärare vid nationellt centrum för flexibelt lärande

6 §

För lärare vid nationellt centrum för flexibelt lärande gäller de arbetstidsbestämmelser som arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation kommit eller kommer överens om. Om lokala parter inte enas vid en förhand- ling om ändring av ett sådant uppsagt kollektivavtal ska ALFA, bilaga 6, 17 – 25 §§ i dess lydelse den 31 mars 1998 gälla. Ett sådant avtal anses vara slutet med stöd av ALFA.

Underbilaga 1 (till bilaga 6)‌

Tabell för beräkning av ferielöneavdrag

Antal dagar med hel eller partiell ledighet utan lön under läsåret	Antal dagar med hel eller partiell ledighet utan lön under ferietid	Antal dagar med hel eller partiell ledighet utan lön un- der läsåret	Antal dagar med hel eller partiell ledighet utan lön under ferietid
1 – 48	0	164 –166	36
49 – 51	1	167 – 170	37
52 – 54	2	171 – 173	38
55 – 58	3	174 – 176	39
59 – 61	4	177 – 180	40
62 – 64	5	181 – 183	41
65 – 68	6	184 – 186	42
69 – 71	7	187 – 189	43
72 – 74	8	190 – 193	44
75 – 77	9	194 – 196	45
78 – 81	10	197 – 199	46
82 – 84	11	200 – 203	47
85 – 87	12	204 – 206	48
88 – 91	13	207 – 209	49
92 – 94	14	210 – 212	50
95 – 97	15	213 – 216	51
98 – 100	16	217 – 219	52
101 – 104	17	220 – 222	53
105 – 107	18	223 – 226	54
108 – 110	19	227 – 229	55
111 – 114	20	230 – 232	56
115 – 117	21	233 – 236	57
118 – 120	22	237 – 239	58
121 – 124	23	240 – 242	59
125 – 127	24	243 – 245	60
128 – 130	25	246 – 249	61
131 – 133	26	250 – 252	62
134 – 137	27	253 – 255	63
138 – 140	28	256 – 259	64
141 – 143	29	260 – 262	65
144 – 147	30	263 – 265	66
148 – 150	31	266 – 268	67
151 – 153	32	269 – 272	68
154 – 156	33	273 – 275	69
157 – 160	34	276 – 278	70
161 – 163	35	279 – 280	71

Bilaga 7 ‌

Kvotberäknad semester för arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid med koncentre- rad förläggning (har utgått)

Bilaga 7 har utgått. Bestämmelserna införda i 5 kap 10 §.

Bilaga 8 ‌

Specialbestämmelser för läkare

Denna bilaga gäller sådana arbetstagare för vilka Läkaravtalet tillämpades den 30 september 2004 om inte annat framgår av detta avtal.

Följande kompletterar eller ersätter Villkorsavtal-T:s huvudbestämmelser:

3 kap. Lön

2 § kompletteras med:

Lönen består också av i förekommande fall befattningsarvode och gottgörelse för särskild arbetstid.

4 kap. Arbetstid

Ersättning i vissa fall, ersättning för särskild arbetstid, fridagskompensation, jourtillägg och beredskapstill- lägg får regleras i lokala avtal.

Om lokala parter inte överenskommer om annat, ska de centrala bestämmelser om ersättning i vissa fall, er- sättning för särskild arbetstid, fridagskompensation, jourtillägg och beredskapstillägg som gällde enligt Lä- karavtalet den 30 september 2004 gälla som lokalt avtal vid berörda myndigheter. Sådant lokalt avtal ska an- ses vara slutet med stöd av detta avtal och har samma giltighetstid och uppsägningstid som detta avtal om inte lokala parter enas om kortare tid.

Xxxxxxx vad som sägs i andra stycket ska ett lokalt avtal om avvikelser från de centrala bestämmelserna i Lä- karavtalet om ersättning i vissa fall, ersättning för särskild arbetstid, fridagskompensation, jourtillägg och beredskapstillägg som var slutet med stöd av Läkaravtalet och ägde giltighet den 30 september 2004 äga fortsatt giltighet och anses vara slutet med stöd av detta avtal vid detta avtals ikraftträdande.

5 kap. Semester

I 3 § tillkommer:

För arbetstagare som är anställd och tjänstgör vid röntgenavdelning eller radioterapiavdelning (motsvarande) utgör årssemestern lägst 35 dagar. Har arbetstagare tjänstgjort fem år vid sådan avdelning i statlig eller annan anställning utgör årssemestern för denne 42 dagar.

9 kap. Lön under ledighet i övrigt

I 2 § tillkommer:

Skäl: Deltagande i SK-kurs. Tid: Den tid som behövs.

13 kap. Bisysslor

I 10 § tillkommer:

En arbetstagare får inte inom sjukvårdsinrättningen eller myndigheten utöva enskild läkarverksamhet.

Bilaga 5

Om lokala parter inte överenskommer om annat, ska när det gäller lärare vid medicinsk fakultet vars anställ- ning är förenad med läkartjänst inom sjukvårdsorganisationen de bestämmelser om arbetstid som gällde da- gen innan detta avtal trädde i kraft gälla som lokalt avtal. Sådant lokalt avtal ska anses vara slutet med stöd av detta avtal och har samma giltighetstid och uppsägningstid som detta avtal om inte lokala parter enas om kortare tid.

Övrigt

Tillkommer: Särskilda anställningsvillkor för vissa läkare:

Befattningsarvode ska vid beräkning av pensionsgrundande lön anses som andra kontanta avlöningsför- måner i anställningen enligt 13 §, punkt 2, PA 03.

Ersättning för intyg: Inom ramen för den öppna vården eller verksamheten inom myndigheten ska läkare utan särskild ersättning tillhandagå allmänheten med sådana på undersökning grundade utlåtanden och intyg som utfärdas i omedelbar anslutning till undersökningen.

För sådana utlåtanden och intyg som utfärdas av läkare på grundval av journaler och andra handlingar får läkare, utan hinder av detta avtal, ta ut särskild ersättning av uppdragsgivaren. Läkare som med stöd av för- fattningar eller andra bestämmelser förordnas att utföra undersökningar och i anledning härav utfärda utlå- tanden och intyg får utan hinder av detta avtal uppbära ersättning härför av förordnande myndighet eller den som anges i bestämmelsen. Utfärdande av intyg för vilket ersättning utgår ska ske på annan tid än fastställd arbetstid.

Övergångsbestämmelser

Ett lokalt kollektivavtal som har slutits med stöd av Läkaravtalet och ägde giltighet den 30 september 2004 ska vid detta avtals ikraftträdande äga fortsatt giltighet och anses vara slutet med stöd av detta avtal om inte något annat framgår av detta avtal.

Bilaga 9 ‌

Lagtexter i arbetstidslagen som avses i 4 kap. 5 §

De lagtexter i arbetstidslagen som avses i 4 kap. 5 § återges nedan.

2 § (…) Bestämmelserna i 10 b §, 13 § första stycket, 13 a § och 14 § tredje stycket andra meningen gäller inte (…) inom offentlig verksamhet – som exempelvis försvaret, polisen och skydds- och beredskapsarbeten

– för arbete som är speciellt för verksamheten och som är av sådant slag att konflikt inte kan undvikas med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden.

9 § Har en natureller olyckshändelse eller annan liknande omständighet som inte har kunnat förutses av ar- betsgivaren vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får övertid tas ut för arbete i den utsträckning som förhållandena kräver (nödfall- sövertid).

Om det för arbetsstället finns en lokal arbetstagarorganisation inom vars avtalsområde arbetet faller, får nöd- fallsövertid tas ut endast under förutsättning att arbetsgivaren snarast underrättar organisationen om övertids- arbetet.

10 § (…) Mertid får också tas ut med tillämpning av de villkor för nödfallsövertid som anges i 9 §.

10 b § Den sammanlagda arbetstiden77 under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i ge- nomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetsti- den skall semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med full- gjord arbetstid.

11 § Arbetsgivare skall föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Arbetstagarna har rätt att själva el- ler genom någon annan ta del av anteckningarna. Samma rätt tillkommer fackliga organisationer som företrä- der arbetstagare på arbetsstället.

13 § Alla arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila). Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsle- dighet.

I den dygnsvila som alla arbetstagare har rätt till skall tiden mellan midnatt och klockan 5 ingå. Avvikelse får göras, om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas mellan midnatt och klockan 5.

13 a § Arbetstiden för nattarbetande får under varje period om tjugofyra timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Vid genomsnittsberäkningen skall räknas av från beräkningsperioden tjugofyra timmar för varje påbörjad period om sju dagar. Semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat skall likställas med fullgjord arbetstid.

Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får dock inte ar- beta mer än åtta timmar under varje period om tjugofyra timmar som de utför arbete under natt. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgi- varen, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.

Med nattarbetande avses den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt. Med natt avses perioden mellan klockan 22 och klockan 6.

14 § Arbetstagarna skall ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). Till veckovilan räknas inte beredskapstid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbets- stället men skall stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer.

Veckovilan skall så långt möjligt förläggas till veckoslut.

77 Parternas kommentar: Med den sammanlagda arbetstiden avses ordinarie arbetstid, mertid, över- tid och xxxxxxx enligt nu gällande rättspraxis.

Avvikelse från första stycket får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.

15 § Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället.

Arbetsgivaren skall på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

Rasterna ska förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.

16 § Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt med hänsyn till arbets- förhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbets- givaren. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.

17 § Arbetsgivaren skall ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbetsgivaren ska i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

Pauser räknas in i arbetstiden.

3 § (…) Undantag (…) får göras endast om detta inte innebär att mindre förmånliga villkor ska tillämpas för arbetstagarna än som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG. Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning det innebär att mindre förmånliga villkor ska tillämpas för arbetstagarna än som följer av direk- tivet.

Utdrag från 4 kap. Villkorsavtal-T Arbetsgivarverket – Saco-S, i sin ly- delse 2013-06-01 ‌

Gemensamma grunder för arbetstid

Arbetstidens förläggning

3 §

Verksamhetens krav på bemanning ska utgöra grund för arbetstidens förläggning. Arbetstiden ska förläggas och regleras på ett sätt som medverkar till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs effektivt och rationellt.

Arbetstidens förläggning ska vid behov ses över för att anpassas till förändrade verksamhetskrav. Arbetsti- den ska också förläggas på ett sätt som främjar en god arbetsmiljö och motverkar ohälsa. Inom ramen för verksamhetens krav ska arbetstidens förläggning så långt som möjligt anpassas till arbetstagarnas önskemål om mer flexibla och individuella lösningar.

Anmärkning

Inom ramen för den återkommande dialogen mellan chef och medarbetare bör även arbetstidens omfatt- ning och förläggning tas upp.

Vid planering av arbetstidens förläggning bör även kringliggande aspekter beaktas som kan ha betydelse för en god arbetsmiljö som till exempel restid.

Övriga arbetstidsvillkor

Ett framgångsrikt förändringsarbete förutsätter motiverade medarbetare och stöds av kompensation i olika former genom väl avvägda arbetstidsvillkor.

Lokal förhandling om arbetstidsvillkor

4 §

I ett första steg ska parterna genomföra en gemensam översyn och analys av arbetstidsvillkoren och kostna- derna för dessa.

Parterna ska därefter, utifrån såväl ett kort- som långsiktigt perspektiv, diskutera förändringsbehov av arbets- tidsvillkoren med de gemensamma grunder för arbetstid som anges i 3 § detta kapitel som utgångspunkt. I arbetet ska parterna sträva efter att enas.

På parternas gemensamma begäran kan centrala parter eller Samarbetsrådet för det statliga avtalsområdet medverka till att parterna kommer överens om förändrade arbetstidsvillkor i det lokala kollektivavtalet.

Document Metadata

Table of Contents

Villkorsavtal-T

Document Metadata