Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Linköpings universitet
LINKÖPINGS UNIVERSITET | AVTAL | MBL/P 99/5 |
Rektorskansliet | 1999-02-26 | 1 (4) |
Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Linköpings universitet
1 § Bemyndigande
Avtalet sluts med stöd av 1 kap 3 § ALFA samt bilaga 5. 2 § Tillämpningsområde
Detta avtal gäller lärare vid Linköpings universitet vilka omfattas av ALFA. Därutöver gäller avtalet i tillämpliga delar anställning som doktorand.
Med lärare avses enligt högskoleförordningen 4 kap 1 § professorer (inbegripet adjungerade professorer), lektorer (inbegripet adjungerade lektorer), adjunkter (inbegripet adjungerade adjunkter), forskar- assistenter, timlärare och gästlärare samt enligt övergångsbestämmelser utländsk lektor.
3 § Årsarbetstid
Den totala årsarbetstiden för lärare är:
1700 timmar för arbetstagare med 35 semesterdagar 1732 timmar för arbetstagare med 31 semesterdagar 1756 timmar för arbetstagare med 28 semesterdagar
4 § Arbetsuppgifternas fördelning
Arbetsuppgifterna för lärare inom högskolan är angivna i 3 kap 1 § högskolelagen. Universitetsstyrelsen har i sitt beslut om anställningsordning preciserat innebörden av "utbildning", "forskning" och "administrativt arbete".
Utgångspunkter för fördelning av årsarbetstid för lärare skall vara att utnyttja tillgängliga resurser på för verksamheten bästa sätt och att skapa en god balans mellan en lärares olika arbetsuppgifter och mellan olika kategorier av lärare.
Fördelningen skall ske i ett flerårsperspektiv (tre till fem år) där omfattningen av olika arbetsuppgifter kan variera över tiden. Alla lärare förutsätts i ett sådant perspektiv kunna medverka i grundutbildning. Utöver utbildningsinsatser skall utrymme ges för forskning/utvecklingsarbete,
kompetensutveckling och att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet.
Riktlinjer för fördelning av lärares arbetstid mellan forskning/utvecklings- arbete, utbildning, administrativt arbete och övriga uppgifter bör fastställas av institutionsstyrelsen efter samverkansförhandlingar eller andra över- läggningar mellan prefekt och företrädare för de lokala fackliga organisa- tionerna. Till ledning för riktlinjerna gäller följande
utgångspunkter:
Professor
En professor skall normalt ägna merparten av sin arbetstid åt forskning och forskarutbildning.
Universitetslektor
En universitetslektor skall i ett flerårsperspektiv ägna sig åt både utbildning och forskning.
Utbildningsvolymen uppgår normalt till högst 70% av tiden för lektorskollektivet. Utrymmet för forskning och annan kompetensutveckling uppgår normalt till minst 20% av tiden för kollektivet.
Universitetslektorer, som så önskar, bör stimuleras att meritera sig för befordran till professor. Sådana lektorer bör, i den mån detta är ekonomiskt möjligt, beredas utrymme för återkommande sammanhängande perioder för forskning.
Forskarassistent
En forskarassistent skall huvudsakligen ägna sig åt forskning.
Forskarassistenter bör ges möjlighet att vara verksam inom grundutbildning och därmed meritera sig för anställning som universitetslektor och professor.
Universitetsadjunkt
En universitetsadjunkt skall huvudsakligen ägna sig åt utbildning.
Utbildningsvolymen uppgår normalt till högst 80% av tiden för adjunktskollektivet. Utrymmet för forskarutbildning eller annan kompetensutveckling utgör minst 10% av tiden för adjunktskollektivet.
Universitetsadjunkter anställda efter den 1 januari 1999 skall ges möjlighet att genomgå en eller flera etapper i forskarutbildning. Universitetsadjunkter anställda före den 1 januari 1999 bör ges möjlighet att genomgå magisterutbildning och om möjligt en eller flera etapper i forskarutbildning.
Varje enskild tillsvidareanställd lärare skall under en flerårsperiod garanteras viss tid för egen forskning/eget utvecklingsarbete, och kompetensutveckling. Denna tid kan sammanföras till längre sammanhängande perioder (ex forskningstermin) eller läggas ut mera kontinuerligt under perioden.
I fråga om kompetensutveckling gäller att en kompetensutvecklingsplan normalt skall finnas för varje lärare. I medarbetarsamtal sker avstämning och revidering av planen.
Planeringen av årsarbetstiden skall ske i samtal mellan prefekt och berörd lärare utifrån institutionens verksamhetsmål samt utbildnings- och forskningsuppdrag och en helhetssyn på lärarens samlade vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens och att denna kompetens skall utvecklas inom ramen för anställningen.
För lärare som befordras p g a behörighetsbedömning skall undervisnings- delen inte automatiskt ändras i förhållande till den generella reglering som gällde före den 1 januari 1999 för den befattning läraren hade före befordran. På sikt skall fördelningen av arbetsuppgifter för den som befordrats ske utifrån samma utgångspunkter som för den som erhållit motsvarande anställning på annat sätt.
5 § Arbetsplan/bemanningsplan
För varje verksamhetsår skall en arbetsplan utarbetas för respektive
lärare. I denna regleras arbetsskyldigheten, d v s omfattning och förläggning av arbetsuppgifter inom områdena utbildning, forskning/utvecklingsarbete, administrativt arbete, egen kompetensutveckling och tid för att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet. Arbetsfördelningen skall beakta lärarens behov av balans mellan de uppgifter som är förenade med anställningen.
Vid fördelning av arbetsuppgifter skall hänsyn tas till arbetsuppgifternas karaktär och svårighetsgrad samt arbetstagarens kompetens och erfarenhet inom det aktuella ämnesområdet.
Parterna är införstådda med de variationer i undervisningens karaktär som föreligger mellan olika utbildningsområden och att begrepp som t ex "lektions- undervisning" kan ha olika innebörd inom olika delar av universitetet. En konsekvens av detta är att generella beräkningsgrunder för tidsåtgången
för olika typer av undervisning ej kan fastställas. Vid beräkning av tidsåtgång för den enskilde lärarens medverkan i undervisning skall hänsyn bl a tas till:
- undervisningens och examinationens uppläggning och metod
- antal undervisningstimmar/kurspoäng
- kursens svårighetsgrad och nivå
- för- och efterarbete
- antal studerande
Riktvärden för beräkning av undervisningsinsatser bör fastställas av respektive institutionsstyrelse efter samverkansförhandlingar eller andra överläggningar mellan prefekten och företrädare för de lokala fackliga organisationerna.Vid tillämpningen härav under 1999 bör riktvärden fastställas av prefekten
vid institutioner vid vilka institutionsstyrelser saknas.
Utgångspunkt för fastställande av riktvärden är att en timmes undervisnings- insats - med den variationsbredd som avspeglas i ovanstående protokolls- anteckning - , inklusive för- och efterarbete, normalt omfattar två till sju klocktimmar.
Institutionens bemanningsplan fastställs av prefekten efter underrättelse till berörda lokala arbetstagarorganisationer.
Påkallar berörd arbetstagarorganisation förhandling i frågan inom tio arbetsdagar gäller följande: om parterna inte enas vid en förhandling enligt denna paragraf eller om förhandling inte begärts inom angiven tid, får arbetsgivaren besluta i frågan.
Denna informations- och förhandlingsskyldighet ersätter arbetsgivarens förhandlings- och informationsskyldighet enligt MBL.
6 § Övertid
En lärares arbetsuppgifter skall planeras på sådant sätt att samtliga arbetsuppgifter skall inrymmas inom årsarbetstiden. Övertid utöver den totala årsarbetstiden skall normalt inte förekomma. Om särskilda behov av att utföra vissa inte planerade arbetsuppgifter uppkommer skall i första hand en omfördelning av arbetsuppgifterna göras. Om det under verksamhetsåret uppkommer särskilda behov av att lärare fullgör arbets- uppgifter utöver de som är planerade inom ramen för årsarbetstiden
har prefekt rätt att beordra eller godkänna övertid med högst 150 klock- timmar per kalenderår. Övertid som kompenseras med ledighet räknas inte in i den totala övertid per kalenderår en lärare är skyldig att fullgöra.
Lärare som är partiellt tjänstledig med stöd av lag, är inte skyldig att arbeta övertid. Lärare som är delpensionsledig är skyldig att arbeta högst 25 timmar övertid per kalenderår. Den som är partiellt sjukskriven får inte arbeta övertid.
Doktorand, assistent med utbildningsbidrag och amanuens kan inte åläggas arbete på övertid.
En lärare har rätt till ersättning för övertid om övertiden beordrats på förhand eller, undantagsvis, godkänts i efterhand.
För arbetstid för forskning och utvecklingsarbete, som lärare själv förfogar över, utgår ingen övertidsersättning.
Ersättning ges i form av pengar (övertidstillägg) eller i form av ledighet (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om läraren själv önskar det och prefekten bedömer det som möjligt med hänsynstagande till verksamhetens krav.
Vid beräkning av övertidstillägg respektive kompensationsledighet tillämpas reglerna i ALFA, 4 kap, 21-22 §§.
För kvällsundervisning efter klockan 18.00 samt för undervisning på lördagar och söndagar utgår ersättning med 75 kronor/timme.
För lärare som omfattas av chefsavtalet utgår ingen ersättning
för övertid eller ersättning för kvällsundervisning samt för undervisning på lördagar och söndagar.
7 § Semesterns förläggning
Utöver det som följer av semesterlagen skall i fråga om semesterns förläggning följande gälla:
Semester för lärare och doktorander förutsätts normalt förläggas under de studerandes ferier eller annan undervisningsfri tid.
8 § Närvaro på arbetsplatsen
Lärare och doktorander skall vara tillgängliga på arbetsplatsen i den omfattning verksamheten och arbetsuppgifterna kräver. Arbetet kan dock om arbetsuppgifterna så tillåter, och i samråd med prefekt förläggas till annan plats än den ordinarie arbetsplatsen. Prefekt och enskild lärare kan träffa en ramöverenskommelse om förläggning av arbete till annan plats än den ordinarie arbetsplatsen.