Mazars nyhetsbrev maj 2018

Mazars nyhetsbrev maj 2018

Ingen kapitalvinst vid utvidgning av bostadsrätt

Ett avtal varigenom nyttjanderätten som ingår i en bostadsrätt utvidgas till att avse även en garageplats innebär enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte att bostadsrätten anses avyttrad och ägaren ska därför inte kapitalvinstbeskattas.

Många bostadsrättsägare blev i höstas fundersamma när Skatteverket i ett ställningstagande förklarade vad som gäller när bostadsrätten förändras. Enligt Skatteverket innebar nämligen förändringar i form av en tillköpt garageplats en väsentlig förändring av lägenheten. Det i sin tur skulle enligt myndigheten betyda att lägenheten skulle anses avyttrad och ägaren skulle bli tvungen att betala kapitalvinstskatt på värdeökningen.

Mot bakgrund av Skatteverkets nya praxis

prövades två ärenden i Skatterättsnämnden. Det ena fallet rörde en bostadsrättsägare som tidigare hyrt garageplats genom bostadsrättsföreningen. I samband med en föreningsstämma hade bostadsrättsföreningen beslutat att garageplatserna i föreningen skulle upplåtas till föreningens medlemmar i stället för att hyras ut. Med anledning av detta vände sig en medlem i föreningen till Skatterättsnämnden för att få veta om detta skulle leda till att han kapitalvinstbeskattades.

Skatterättsnämnden ansåg inte att det rörde sig om en sådan formändring som utgjorde en skatterättslig avyttring och att det därför inte var aktuellt med någon kapitalvinstbeskattning.

Frågan har nu prövats av Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen konstaterar att ett avtal där nyttjanderätten som ingår i en bostadsrätt utvidgas till att även omfatta en garageplats inte innebär att bostadsrätten ska anses avyttrad. Ägaren till bostadsrätten ska därför inte kapitalvinstbeskattas.

Domstolen tog fasta på att den nya upplåtelsen inte ändrade innehållet i den ursprungliga nyttjanderätten utan endast kompletterade denna med en rätt att också nyttja en garageplats. Det fanns därför inte skäl att anse bostadsrätten som avyttrad och därmed skulle inte heller någon kapitalvinstbeskattning ske.

Högsta förvaltningsdomstolen den 14 maj 2018 i mål nr. 5896-17

Sänkt bolagsskatt för företag

Regeringen vill sänka bolagsskatten för alla företag. Förslaget möjliggörs genom en begränsning av ränteavdragen.

Vi har tidigare berättat om regeringens förslag om nya skatteregler för företagssektorn. Nu är förslaget ett steg närmare att bli verklighet, då regeringen överlämnat en proposition till riksdagen.

Bakgrunden till att skattereglerna för företags- sektorn ses över är att regeringen vill motverka företagens möjligheter att använda så kallade räntesnurror, eller så kallad aggressiv skatte- planering. Regeringen anser att företagens vinster

inte ska kunna föras ut obeskattade från Sverige genom ränteavdrag.

Regeringen vill att riksdagen beslutar om en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn. Begränsningen ska baseras på en så kallad EBITDA-regel (en modell som används av flera andra västländer) med ett avdragsutrymme om 30 procent samt en alternativ förenklingsregel där beloppsgränsen sätts till fem miljoner kronor. Förslaget kommer i första hand att beröra större företag.

Ändringarna i avdragsrätten ska finansiera att bolagsskatten sänks från 22 procent till 20,6 procent från 2021. Sänkningen ska ske i två steg. För beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 men före den 1 januari 2021 ska bolagsskatten vara 21,4 procent. Därefter sänks den till 20,6 procent.

Regeringen vill också stimulera byggandet av hyreshus. Det ska ske genom införande av ett så kallat primäravdrag vid nyproduktion av hyreshus.

Övriga förslag i propositionen är:

• Att skatteregler om finansiella leasingavtal införs.

• Ett avdragsförbud för ränta vid vissa gränsöverskridande situationer (hybridregler).

• Att reglerna om begränsningar av ränteavdrag för vissa interna lån snävas in. Nu ska propositionen behandlas av riksdagen.

Proposition 2017/18 245 Nya skatteregler för företagssektorn

Bitcoin beskattas som annan tillgång

Skatterättsnämnden meddelade i förhandsbesked att avyttring av bitcoin ska beskattas enligt bestämmelserna om andra tillgångar. Skatteverket har nu överklagat förhandsbeskedet.

Den skattemässiga behandlingen av kryptovalutor (bl a bitcoin) är omdiskuterad och Skatteverket menar att det behöver klargöras hur valutorna ska behandlas skattemässigt.

Skatterättsnämnden avgjorde i april ett förhandsbesked rörande kryptovalutan bitcoin. En person som under förra året köpt, sålt och växlat bland annat bitcoin ville veta hur omkostnadsbeloppet skulle beräknas vid en försäljning. Personen ville också veta vilken slags

tillgång kryptovaluta skulle anses utgöra och vände sig till Skatterättsnämnden. Personen ansåg själv att kryptovalutor i första hand var att jämställa med delägarrätter och att en försäljning därmed skulle beskattas enligt bestämmelserna om marknadsnoterade delägarrätter. I andra hand ansåg denne att kryptovalutorna var att se som personliga tillgångar enligt 52 kapitlet 2 § i inkomstskattelagen.

Skatteverket höll inte med. Enligt myndigheten är bitcoin, och andra kryptovalutor, tillgångar som ska kapitalvinstbeskattas enligt bestämmelserna i 52 kapitlet 3 § inkomstskattelagen.

Skatterättsnämnden konstaterar att det i svensk lagstiftning inte finns någon definition av begreppet valuta. Eftersom bitcoin saknar formell utgivare och inte heller är allmänt accepterat som betalningsmedel kan inte bitcoin anses vara en valuta i den mening som åsyftas i inkomstskattelagen.

En avyttring av bitcoin ska därför beskattas enligt bestämmelserna i 52 kapitlet i inkomstskattelagen. Omkostnadsbeloppet ska beräknas enligt genomsnittsmetoden i 48 kapitlet 7 § inkomstskattelagen. På Skatteverkets xxxx finns flera exempel på hur omkostnadsbeloppet kan räknas ut.

Både personen som vände sig till Skatterättsnämnden för att få ett förhandsbesked och Skatteverket har överklagat förhandsbeskedet.

Skatterättsnämnden den 18 april 2018 dnr 78-17/D

Färre karensdagar för arbetslösa

Riksdagen har fattat beslut om att minska antal karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen från sju till sex.

Arbetslöshetsförsäkringen har fått en karensdag mindre. Det står klart sedan riksdagen fattade beslut i frågan i förra veckan. Den som har rätt att få arbetslöshetsersättning får det i form av dagpenning. I lagen finns dock ett karensvillkor som innebär att dagpenning inte får betalas ut förrän den sökande har varit arbetslös sju dagar under en sammanhängande tid av tolv månader.

Från och med i sommar ändras dessa regler.

Riksdagen har sagt ja till ett förslag från regeringen som innebär att karensdagarna minskas från sju till sex. I förslaget framhöll regeringen att arbetslöshetsförsäkringen ska ha en roll som omställningstrygghet mellan arbeten. Genom att minska antalet karensdagar förbättras den enskildes ekonomiska trygghet samtidigt som incitamentet att skaffa ett nytt jobb finns kvar enligt regeringen.

Ytterligare en orsak till förändringen i arbetslöshetsförsäkringen är att sex dagar stämmer överens med det krav som finns i EU-protokollet om social trygghet som Sverige har förbundit sig att följa. Där anges att antalet karensdagar får vara högst sex inom en tolvmånadersperiod.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringen i lagen börjar gälla den 2 juli 2018.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2017/18:AU13 En karensdag mindre i arbetslöshetsför- säkringen

Så mycket kostar sjukfrånvaron

Kostnaderna för sjukfrånvaron kan i många fall vara högre än själva sjuklönen. Som företagare tjänar du därför på att förebygga sjukfrånvaro.

Att det finns ett samband mellan arbetsmiljö, nöjda anställda och antalet sjukfrånvarodagar är ingen överraskning. Som företagare har du självklart allt att vinna på att dina anställda är friska och mår bra. Dessutom har du ett ansvar enligt arbetsmiljölagen när det handlar om att förebygga skador och sjukfrånvaro. Det är arbetsgivarens ansvar att ingen skadar sig eller blir sjuk av jobbet.

Försäkringskassan presenterade nyligen en rapport där myndigheten har tittat på välfärdstjänster. Frågeställningen har varit om det finns stora skillnader i risk för sjukskrivning beroende på var man är anställd. Spelar det någon roll om arbetsgivaren är offentlig (dvs kommun eller landsting) eller en privat producent av välfärdstjänster? Enligt svaret finns det skillnader. När myndigheten tagit hänsyn till personalsammansättningen och justerat för bland annat kön, ålder och yrke blir resultatet att

anställda inom kommunerna löper en något högre risk att bli sjukskrivna än anställda inom landstingen och de största privata välfärdsföretagen. Skillnaderna är dock små.

Försäkringskassan kan dock konstatera att de som är anställda i små välfärdsföretag har lägst sjukfrånvaro. Enligt myndigheten är svaren dock inte förvånande eftersom tidigare forskning visar att mindre arbetsplatser generellt har en lägre sjukfrånvaro än större.

På Försäkringskassans hemsida kan du som företagare räkna ut vad sjukfrånvaron kostar ditt företag. Där finns också länkar till användbara checklistor som Arbetsmiljöverket tagit fram vilka kan användas som stöd i arbetsmiljöarbetet.

Förändringar som påverkar kostnaderna för sjukfrånvaro är också på gång. I slutet av maj ska riksdagen behandla ett förslag från regeringen som handlar om att karensdagen ska ersättas av ett karensavdrag.

Regeringen anser att karensdagen slår orättvist mot dem som arbetar långa och oregelbundna arbetspass varför man har föreslagit att det i stället bör införas ett karensavdrag. Karensavdraget ska motsvara en femtedel av den sjuklön den som jobbar kan få en genomsnittlig vecka.

Om förslaget blir verklighet är tanken att karensavdraget ska införas den 1 januari 2019.

Skattefria sjukförsäkringar försvinner

Riksdagen har fattat beslut om att slopa skattefriheten för förmån av hälso- och sjukvård. De nya reglerna införs den 1 juli i år.

Runt 650 000 personer i Sverige har i dag en privat sjukvårdsförsäkring. Av dessa är det sju av tio som får den betald av företaget. När riksdagen behandlade frågan i mitten av maj valde den att ställa sig bakom regeringens förslag att slopa skattefriheten för förmån av hälso- och sjukvård trots att förslaget fått kritik från flera remissinstanser.

I och med att förslaget antagits av riksdagen

kommer nu skattefriheten slopas för förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad samt för förmån av vård och läkemedel utomlands. Som en konsekvens av detta försvinner även avdragsförbudet för sådana utgifter i en arbetsgivares verksamhet.

De nya reglerna innebär att en anställd som erhåller hälso- och sjukvårdsförmåner av sin arbetsgivare (till exempel en sjukvårdsförsäkring) nu kommer att förmånsbeskattas. Arbetsgivaren ska betala sociala avgifter på förmånen samtidigt som kostnaden blir avdragsgill i verksamheten.

Det finns dock undantag i förslaget. När det handlar om insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands finns skattefriheten kvar. Skattefriheten kommer även finnas kvar för statligt anställda stationerade utomlands när det gäller förmån av vård och läkemedel för den anställde och för medföljande familjemedlemmar.

Ändringen innebär inga förändringar när det handlar om förmåner av företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering.

De nya reglerna ska tillämpas första gången när det handlar om förmån av hälso- och sjukvård och läkemedel som har tillhandahållits efter den 30 juni 2018. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst före ikraftträdandet.

Läs mer: Skatteutskottets betänkande 2017/18:SkU20

Kom ihåg 21 maj – 20 juni

Kom ihåg! – här hittar du viktiga datum som är bra att ha koll på i din verksamhet.

21 maj

• EU-försäljning för april (vid månadssammanställning på papper).

25 maj

• EU-försäljning för april (vid månadssammanställning elektroniskt).

28 maj

• Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor).

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för april, deklaration.

– Moms för april, deklaration och betalning.

• Helårsredovisning moms (årsomsättning högst 1 miljon, momsredovisning en gång per år, EU-handel bedrivs).

– Moms för räkenskapsår som slutar 31 mars 2018, betalning och momsdeklaration.

• Handelsbolag, konkursbon m.fl. med helårsredovisning av moms.

• Moms för räkenskapsår som slutar 31 mars 2018, betalning och momsdeklaration.

31 maj

• Årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket (bokslutsdag 31 oktober 2017).

12 juni

• Egen skatteinbetalning för att undvika räntedebitering på ”kvarskatt” på mer än 30 000 kronor för företag med räkenskapsår som avslutas 31 januari, 28 februari, 31 mars eller 30 april 2018.

• Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor).

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för maj, betalning.

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för maj, betalning.

• Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor).

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för maj, betalning.

– Avdragen skatt och avgifter för maj, deklaration och betalning.

– Moms för april, deklaration och betalning.

20 juni

• EU-försäljning för maj (vid månadssammanställning på papper).