SOCIALFÖRVALTNINGEN
Handläggare Xxxxx Xxxxx | Datum 2015-09-14 | Diarienummer SCN-2015-0175 |
Socialnämnden
Kompletterande avtalsuppföljning rörande Attendo Individ och Familj AB, PUT-boendet Sköldmövägen och träningsboendet Jordgubbsgatan
Förslag till beslut
Socialnämnden föreslås besluta
att godkänna uppföljningen av avtalet med Attendo Individ och Familj AB avseende PUT-boendet Sköldmövägen och träningsboendet Jordgubbsgatan
Ärendet
Avtalet (SBN-2011-0155) gäller entreprenad avseende hem för vård eller boende (HVB) för ensamkommande barn och ungdomar i åldern 14 till och med 21 år med permanent uppehållstillstånd. Entreprenör är Attendo Individ och Familj AB, Box 715, 152 17 Danderyd. Driftsstart skedde 2013-01-01 och avtalet gäller till 2016-11-30. Boendet omfattar
– tre enheter om 14 heldygnsboende och 7 jourplatser i ett PUT-boende på Sköldmövägen
– 9 träningsplatser fördelat på tre lägenheter med fyra rum och kök i Uppsala, på Jordgubbsgatan (Årstavillan).
En avtalsuppföljning redovisades för socialnämnden i maj 2015. Uppgifter i uppföljningen ingav viss osäkerhet kring hur Attendo hanterar misstankar om drogmissbruk bland ungdomarna samt personalens förmåga att hantera konflikter med ungdomarna. Nämnden beslutade därför om att en ny avtalsuppföljning skulle redovisas vid nämndens sammanträde i september. Förvaltningen har begärt in en skriftlig redovisning från Attendo om hur de ser på och hanterar dessa frågor, se bilaga. Vid kontakt i augusti uppgav ledningen för Attendo att det var lugnt på boendet och att de inte kände oro för någon ungdom. Enhetschefen vid enkommandeenheten bedömer att verksamheten fungerar enligt avtal. Förvaltningens bedömning är att Attendo följer avtalet.
Socialnämnden
Xxx Xxxxxxxx Direktör
Postadress: Uppsala kommun, socialförvaltningen, 753 75 Uppsala Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxx 00 • Telefon: 000-000 00 00 (växel)
E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx
Svar från Attendo angående Sköldmövägen och Jordgubbsgatan. Inkom den 17 augusti 2015. Uppgiftslämnare enhetschef Xxxxxx Xxxxxx.
• Hur ni bedömer den allmänna situationen på Sköldmö PUT vad avser social anpassning i allmänhet och droger i synnerhet?
Vi bedömer att det hålls en hög standard för social anpassning där ungdomarna och personal dagligen samspelar med varandra varpå avvikande beteende som tyder på drogmissbruk blir enklare att identifiera. Regelbundna aktiviteter på helger med personal samt middagar och fika med personal i de gemensamma utrymmena lägger grund för att ungdomarnas behov av att socialt interagera med vuxna förebilder stimuleras.
Boendet ser allvarligt på användande av droger varpå personal är ytterst uppmärksamma på avvikande beteende hos ungdomarna samt deras gäster i allt som ger indikationer på ev drogmissbruk.
Vid misstanke om drogmissbruk informeras personal, ledning, vårdnadshavare och socialtjänsten. Kontinuerlig dialog förs ständigt mellan personal, ledning, ungdomarnas vårdnadshavare samt socialtjänsten.
• Motsvarande för situationen på Årstavillan?
Personal på Årstavillan följer samma riktlinjer som på Sköldmö.
• Hur ni arbetar för att upptäcka och motverka drogmissbruk bland era ungdomar?
Då cannabis är den vanligaste drogen bland ungdomar om man bortser från alkohol och cigaretter, tittar ledning mycket på ”asocialt” beteende då det är en stark indikation till cannabismissbruk även om ett asocialt beteende såklart kan bero på andra saker än cannabismissbruk. Boendet tittar mycket på hur välfungerande ungdomarna är i skolan med närvaro, skolresultat men även rent socialt och hur dem upplevs utav sin klassföreståndare, eventuell mentor eller kurator. Ungdomarna spenderar i regel anseenligt mycket tid utanför boendet varpå skolan är en stor central del i deras vardag. Ledning med respektive KP (kontaktperson) för ungdomarna går i regel med på utvecklingssamtal och om det är extra inkallade möten går platschef för boendet med om inte KP kan närvara.
Allt detta i ett försök att sluta upp samarbetet och dialogen kring ungdomarna och för att alltid ha så mycket insyn i deras vardagsliv som möjligt.
Boendets personal ”nätverkar” även mycket med varandra och i egenskap av att personal har bra insikt i denna målgrupp ser vi mycket till vilket umgänge våra ungdomar associerar sig med på och utanför boendet.
Man kan lära sig mycket om en ungdom bara genom att se till vilka hen umgås och rör sig med.
Då det misstänks att en ungdom använder droger nämns skälen i en dialog med godeman för att se om denna har samma misstankar och oro.
Om en ungdom testar positivt för droger måsten ungdomen inleda regelbundna urinprov hos Ungdoms Centrum och även avvänjningssamtal tills testkvoten går ned till noll och UC är nöjda med ungdomens samtal.
• Hur ni arbetar med de ungdomar som har ett aktivt drogmissbruk?
Det upprättas en åtgärdsplan i samråd med ungdomens godeman och socialsekreterare. Den går i princip ut på att intensifiera uppslutning och kontakten kring ungdomens i dennes vardag så att ledning på boendet, personal på boendet, skolan med kurator och klassföreståndare, godeman/vårdnadshavare och socialsekreterare alla är involverade så mycket som möjligt i ungdomens liv och hela tiden vet vad som händer.
Ungdomens kontaktperson ökar antalet samtal med brukaren. Brukaren och dess kontakperson försöker att göra saker utanför boendet mer regelbundet bara dem två. Det kan vara allt ifrån fika och promenader till idrottsaktiviteter. Syftet är så klart att ge ungdomen så mycket uppmärksamhet och stöd som möjligt och bryta dennes vardagsmönster som lett till drogmissbruk samt att försöka få ungdomen på andra tankar och ett annat spår.
Ungdomen lämnar urinprov på Ungdomscentrum där en nedåtgående kvot som till slut visar ”noll” är målet vilket också är ett krav för att kunna bo kvar.
Avvänjningssamtal med personal på Ungdomscentrum är också en del i stegen som tas för att få ungdomen att sluta med droger.
• Hur ni upprätthåller regler och ordning på boendet och hur ungdomarna är delaktiga i det?
Ledning går igenom boendets regler med ungdomarna redan under studiebesöket på boendet. Ungdomarna informeras om vad boendet förväntar sig utav sina ungdomar samt vad ungdomarna kan förvänta sig av boendet. I samband med inskrivningssamtalet går ungdomens kontaktperson igenom boendets ordningsregler igen och ungdomen får även skriva under ett dokument där det framgår vad som har gåtts igenom.
Under regelbundna ”husmöten” diskuteras bl a vad som fungerar eller inte fungerar bra på boendet. All ungdomar får chansen att tycka till och även komma med förslag på ev förbättringar. I samband med dessa husmöten förs ibland diskussioner kring boendets regler. En gång per kvartal har boendet även ett sk ”öppet hus” för ungdomarna och deras respektive godemän, där alla kan delta och tycka till.
Då det kan finnas ungdomar som inte vill säga vad dem tycker och känner öppet framför andra brukare, personal, ledning finns det en låda tillgänglig där ungdomar kan tycka till antingen anonymt eller med sin identitet.
• Hur ni hanterar konflikter?
I de få situationer där ungdomar som bor på boendet har haft något otalt med varandra har ledningen varit noga med att så snabbt som möjligt ha ett möte med vardera ungdom separat för att höra deras syn på konflikten för att sedan omgående ha ett möte där ledning tillsammans med ungdomarna talar ut om händelsen och ”rensar luften”. Beroende på hur allvarlig situationen är så kan även respektive godemän till ungdomarna delta men det är aldrig varit nödvändigt. Godemän informeras dock alltid då dessa möten äger rum.
Ledning gör klart för ungdomarna att det är ytterst viktigt att alla ungdomar känner sig avslappnade och trygga i sitt eget hem och att det inte får förekomma något otalt mellan ungdomarna som kan resultera i att konflikter eskalerar var sig dem är verbala eller fysiska.
I situationer då det uppstår konflikter mellan ungdomar och personal följs samma koncept. Ledningen tar ett möte med respektive part för att höra deras syn på konflikten och därefter har man ett möte med alla involverade för att så snabbt som möjligt neutralisera osämja på boendet då det alltid är viktigt att ungdomar och personal känner sig trygga.
Ledningen samt personal ser regelbundet över gällande rutiner och regler, som följs på boendet och hur bra dem tillämpas och fungerar i praktiken. Då nya situationer uppstår upprättas nya rutiner som all personal måste läsa, signera och implementera.
• I vilken mån ni bedömer att Sköldmö PUT:s storlek, de många ungdomar som bor där, utgör en särskild svårighet att upptäcka drogmissbruk och hantera regelefterlevnad och konflikter och hur ni hanterar sådana svårigheter?
Boendets storlek och antalet ungdomar bedöms ej vara ett problem. Varje ungdom har en egen kontaktperson och varje personal är endast kontaktperson till max 2-3 ungdomar. Detta gör att det blir en nära och regelbunden kontakt.
Ledningen på Sköldmö gör alltid i den mån möjligt en förstudie på brukarna innan dem flyttar in vilket betyder att man frågar tidigare boende eller socialsekreterare och även godeman om det finns ett känt missbruk hos ungdomen eller har funnits. På detta sätt blir det enklare att uppmärksamma droger bland ungdomarna. De ungdomar där det funnits missbruk eller misstänks finnas intensifieras stödet samt bevakningen på denna ungdoms visstelse på boendet. Ungdomens vänner på boendet och utanför boendet bevakas och man låter ungdomen veta om hur angelägna boendet är om att det skall gå bra för hen.