Contract

Avfallshanteringsbestämmelserna kompletterar och preciserar lagstiftningen, såsom avfallslagen och avfallsförordningen. De är inte rekommendationer, utan förpliktande, som namnet anger.

Dessa avfallshanteringsbestämmelser innehåller en allmän del och den egentliga bestämmelsedelen samt motiveringen för bestämmelserna. De bindande bestämmelserna ingår i den egentliga bestämmelsedelen. Den allmänna delen av avfallshanteringsbestämmelserna innehåller däremot inga bindande bestämmelser, utan dess syfte är endast att ge information om avfallshanteringen och avfallslagen samt om förpliktelser i den övriga lagstiftningen.

Motiveringspromemorian innehåller närmare information om bestämmelsernas motivering och tillämpning.

Målet med de kommunala avfallshanteringsbestämmelserna är att främja verkställandet av avfallslagen med beaktande av de lokala omständigheterna. Målet är att förhindra olägenheter eller risker för hälsa och miljö som orsakas av avfall eller avfallshanteringen samt främja att prioritetsordningen följs. Avfallshanteringsbestämmelserna godkänns med stöd av 91 § i avfallslagen av den kommunala avfallshanteringsmyndigheten, som inom detta område är Kymmene avfallsnämnd.

Avfallshanteringsbestämmelserna gäller till exempel minskningen av avfallsmängden, avfallssorteringen, insamlingen, transporten och förebyggandet av nedskräpning.

Avfallshanteringsbestämmelserna innehåller anvisningar om det praktiska ordnandet av avfallshanteringen. Dessutom fastställs i avfallshanteringsbestämmelserna också vissa skyldigheter att ge den kommunala avfallshanteringsmyndigheten information om avfall och avfallshantering som kommunen ansvarar för.

Avfallshanteringsbestämmelserna gäller fastigheter, vars avfallshantering ingår i den kommunala avfallshanteringen enligt avfallslagen. Dessa fastigheter är alla fastigheter som används för boende eller fritidsboende samt fastigheter inom kommunal förvaltning och servicefunktioner.

Således måste alla kommuninvånare, ägare och innehavare av fastigheter för boende och offentlig verksamhet i kommunerna samt till tillämpliga delar även andra aktörer följa avfallshanteringsbestämmelserna. På avfall som inte hör till kommunens ansvar, till exempel inom avfallshanteringen av näringsverksamhetens avfall, tillämpas bestämmelserna till fullo om avfallet insamlas och behandlas i kommunens avfallshanteringssystem med stöd av kommunens skyldighet att ordna avfallshantering i andra hand. Till övriga delar tillämpas bestämmelserna endast i begränsad utsträckning på dessa avfall. Oavsett om avfallshanteringsbestämmelserna gäller avfallsinnehavaren ska avfallshanteringen alltid ordnas på ändamålsenligt sätt och avfallet transporteras och behandlas kontrollerat.

Avfallslagen förpliktar till att följa prioritetsordningen i all verksamhet. Enligt prioritetsordningen måste man i första hand minska på mängden och skadligheten hos det avfall som uppstår. Det avfall som uppstår ska å sin sida i första hand förberedas för återanvändning eller i andra hand återvinnas. Om återvinning inte är möjligt ska avfallet användas på något annat sätt, till exempel inom energiproduktionen. Det sista alternativet är bortskaffande av avfallet, till exempel deponering på avstjälpningsplatsen. Prioritetsordningen följs dock på så sätt att man uppnår det bästa

helhetsresultatet med tanke på syftet med avfallslagen. När man väljer avfallshanteringsalternativ enligt prioritetsordningen beaktas effekterna av avfallets livscykel, miljöskyddet samt de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för den som ansvarar för avfallshanteringen att iaktta prioritetsordningen.

2. Olika aktörer inom avfallshanteringen

Den kommunala avfallshanteringens uppgifter kan delas in i tre delar; myndighetsuppgifter, serviceuppgifter, dvs. det praktiska genomförandet av avfallshanteringen, och tillsynsuppgifter.

Avfallshanteringens myndighetsuppgifter inom tillämpningsområdet för dessa avfallshanteringsbestämmelser sköts av kommunernas gemensamma avfallshanteringsmyndighet, Kymmene avfallsnämnd.

Avfallshanteringsmyndighetens uppgifter är bl.a.:

• att utfärda avfallshanteringsbestämmelser,

• att fatta beslut om avvikelser från avfallshanteringsbestämmelserna,

• att besluta om avfallshanteringens servicenivå,

• att godkänna avfallstaxan och beslut om avfallsavgifter,

• att fatta beslut om avfallstransportsystemet,

• att följa upp anslutningsskyldigheten och ordnandet av avfallshanteringen på fastigheter som omfattas av den kommunala avfallshanteringen,

• att följa upp avfallstransporterna,

• att föra register över avfallstransport och kompostering samt

• att fatta beslut om avvikelser från hanteringen av kommunalt avfall.

Uppgifter i anslutning till det praktiska genomförandet av avfallshanteringen har tilldelats det kommunala avfallsbolaget Kymenlaakson Jäte Oy.

Avfallsbolagets serviceuppgifter är bl.a.:

• att ordna avfallsmottagningen, inkl. lokala mottagnings- och uppsamlingsplatser,

• att ta emot farligt avfall,

• att ordna avfallstransport i den kommunala avfallstransporten, inkl. konkurrensutsättning av avfallstransporterna, planering av transportrutterna samt olika transporttjänster och deras utveckling,

• att ordna avfallshanteringen: bygga och upprätthålla behandlingsplatser samt skaffa behandlingstjänster,

• att fakturera avfallsavgifter och

• avfallsrådgivning, information och upplysning samt kundbetjäning,

• att främja nyttoanvändning av avfall enligt prioritetsordningen, bl.a. genom att utveckla teknologi och tjänster.

Efterlevnaden av avfallshanteringsbestämmelserna övervakas av kommunala miljöskyddsmyndigheter samt närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralen) i Södra Savolax, Tavastland, Sydöstra Finland och Nyland.

Avfallshanteringsmyndighetens uppgifter är:

• att övervaka efterlevnaden av avfallslagen och dessa avfallshanteringsbestämmelser,

• att vid behov utfärda tillsynsbestämmelser för att korrigera försummelser och överträdelser, samt ansluta en sanktion såsom ett vite till avfallshanteringsbestämmelsen,

• att fatta beslut i tillsynsärenden och

• att behandla registrerings-, anmälnings- och tillståndsärenden under dess behörighet samt

• att övervaka att besluten följs.

2.1. Avfallshanteringsbestämmelsernas förhållande till andra kommunala bestämmelser

Kommunala bestämmelser

Kommunala regler som motsvarar avfallshanteringsbestämmelser är miljöskyddsföreskrifter, byggnadsordningar och hälsoskyddsordningar. Vid beredningen av avfallshanteringsbestämmelserna ska logiken och icke-motstridigheten av kommunala miljöskyddsföreskrifter och byggnadsordningen samt tillsynens behörighetsfrågor utredas.

För att undvika överlappande bestämmelser och tillsyn ska avfallshanteringsbestämmelserna beredas i samarbete med nedanstående myndighet. Bestämmelserna ska komplettera varandra. Ett gott exempel på detta är miljöskyddsföreskrifter som gäller förorening av miljön.

Miljöskyddsföreskrifter

Kommunerna har möjlighet att med stöd av 202 § i miljöskyddslagen (527/2014) för verkställigheten av lagen meddela sådana allmänna föreskrifter som är påkallade av de lokala förhållandena och som gäller kommunen eller någon del av den, som gäller annan än bland annat verksamhet som är tillståndspliktig, anmälningspliktig eller registreringspliktig enligt miljöskyddslagen eller försvarsmaktens verksamhet.

Miljöskyddsföreskrifterna tillämpas också på verksamhet som ger upphov till avfall, om det kan orsaka förorening av miljön. Miljöskyddsföreskrifterna kan gälla åtgärder, begränsningar och konstruktioner som hindrar utsläpp eller skadeverkningar av sådana. Föreskrifterna kan till exempel gälla kraven på att rensa avloppsvatten eller avståndskrav från vissa vattendrag på strandområden, begränsning av fordonstvätt på vissa områden och kravet på avskiljningsbrunnar för olja på tvättplatser samt andra motsvarande funktioner.

Byggnadsordningen

Enligt 14 § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) är byggnadsordningens huvudsakliga uppgift att utfärda lokala föreskrifter för att genomföra de lagenliga målen. Föreskrifterna i byggnadsordningen kan gälla byggplatser, byggnaders storlek och placering, anpassningen av

byggnader till miljön, byggsättet, planteringar, inhägnader och andra konstruktioner, vården av den byggda miljön, ordnandet av vatten och avlopp, definieringen av ett område i behov av planering samt andra lokala byggomständigheter som kan jämställas med dessa.

Föreskrifterna i byggnadsordningen gäller alltid byggande och behoven under byggandet. Till den del som avfallshanteringsbestämmelserna kan gälla avfallshanteringens tekniska krav, såsom kvaliteten på avfallskärlen eller transportmaterielen och godtagbara tömningsintervaller för fastigheternas avfallskärl, kan man i byggnadsordningen ansluta föreskrifter om genomförandet av nödvändiga konstruktioner på fastigheterna med tanke på ordnandet av avfallshanteringen.

Föreskrifterna kan vid behov gälla ordnandet av lokaler, kontaktbehovet på byggplatsen och anpassningen till miljön. Byggnadsordningsföreskrifter kan dessutom utfärdas om kompostering och dess placering. Kommunen kan styra förbättringen av regionala uppsamlingsplatsers renlighet och anpassningen till miljön, samt byggandet med hjälp av byggnadsordningen för att undvika miljöskador.

Hälsoskyddsordningen

Enligt 51 § 3 mom. i hälsoskyddslagen (763/1994) får den kommunala hälsoskyddsmyndigheten också meddela föreskrifter i syfte att förebygga sanitära olägenheter och övervaka de sanitära förhållandena (hälsoskyddsordning). För att förebygga sanitära olägenheter kan man i hälsoskyddsföreskrifterna till exempel förbjuda att fåglar matas på specificerade områden. Likaså kan man med föreskrifterna styra avfallshanteringen vid torgförsäljning. Med hälsoskyddsföreskrifterna kan man dessutom ge handledning om avfallshanteringen vid offentliga tillställningar, begravningen av husdjur och åtel.

3. Producentansvar

En del av avfallet omfattas av producentansvaret, som innebär att produkttillverkare och - importörer har en skyldighet att ordna avfallshanteringen av avskaffade produkter på sin egen bekostnad. Producentansvaret för förpackningar gäller produktpackare och importörer av packade produkter. Producenten är skyldig att ordna insamlingen, transporten, återvinningen, nyttoanvändningen och den övriga behandlingen av avfallet. I praktiken sköter producenterna sin skyldighet i samarbete med producentsammanslutningarna.

Avfall som omfattas av producentansvaret är till exempel el- och elektronikskrot, papper, skrotbilar, fordonsdäck, batterier och ackumulatorer samt förpackningar.

Förpackningsavfall behandlas inom den avfallshantering som producenten ordnar. Producenten är skyldig att ordna regionala uppsamlingsplatser för kasserade glas-, metall-, kartong- och plastförpackningar (ekopunkter). Det riksomfattande ekopunktsnätverket har ordnats av Finlands Förpackningsåtervinning RINKI Ab som befullmäktigats av producenterna. Enligt den gällande avfallslagen ordnas den separata insamlingen och transporten av förpackningsavfall som uppstår vid boende som ett samarbete mellan kommunerna och förpackningsproducenterna. Kommunerna sköter den separata insamlingen och transporten av förpackningsavfall från boendefastigheterna till producentens behandling och fortsatta transport. I avfallshanteringsbestämmelserna åläggs därför skyldigheter till sortering och separat insamling av förpackningsavfall för att effektivisera återvinningen av kasserade förpackningar.

Vad gäller returpapper ska producenten ordna avgiftsfri transport av kasserat returpapper från fastigheter som ligger i vånings- och radhusområden. En fastighet i ett sådant område skaffar

ensam eller tillsammans med de närliggande fastigheterna avfallskärl för pappersinsamlingen och ordnar en plats för dem. Skyldigheten gäller inte småhus på vånings- eller radhusområden, men de kan ansluta sig till producentens pappersinsamling om de vill genom att ordna en uppsamlingsplats för returpapper på fastigheten. I småhus- och glesbygdsområden ordnas pappersinsamlingen i regionala insamlingspunkter (ekopunkter).

4. Mer information om avfallshanteringen

Den finska lagstiftningen kan läsas elektroniskt i Finlex-tjänsten på adressen xxx.xxxxxx.xx. De centrala lagarna och förordningarna som gäller avfallshanteringen är avfallslagen och avfallsförordningen.

De allmänna uppsamlingsplatserna för avfall och var de ligger kan kontrolleras på adressen

xxx.xxxxxxxxx.xxxx. Tjänsten upprätthålls av bl.a. producentsammanslutningar och kommunala avfallsanläggningar.

Avfallshanteringsmyndigheten, Kymmene avfallsnämnd

Kouvola stad, Xxxxxxx xxxxxxxxxxxx XX 00, 00000 Xxxxxxx

Torikatu 10

Tfn 020 61511

xxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxx-xxxxxxxxxxxx/

Kommunalt avfallsbolag, Kymenlaakson Jäte Oy

Kymenlaakson Jäte Oy Xxxxxxxx 00, 00000 Xxxxxxxxxxx

Avfallstransportens kundtjänst:

Tfn 057443474, xxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Kommunala miljöskyddsmyndigheter

Se din kommuns webbplats

Regionala NTM-centraler

NTM-centralen i Södra Savolax 0295 024 000

PB 164, 50101 S:t Michel xxxxxxxx.xxxxx-xxxx@xxx-xxxxxx.xx

NTM-centralen i Tavastland 0295 025 000

PB 29, 15141 Lahtis kirjaamo.hame@ely-keskus.

NTM-centralen i Sydöstra Finland 0295 029 000

PB 1041, 45101 Kouvola xxxxxxxx.xxxxxxxx-xxxxx@xxx-xxxxxx.xx

NTM-centralen i Nyland 0295 021 000

PB 36, 00521 Helsingfors xxxxxxxx.xxxxxxx@xxx-xxxxxx.xx

KOMMUNALA AVFALLSHANTERINGSBESTÄMMELSER

1. Kapitel 1 Tillämpningsområde och allmänna förpliktelser

1 § Tillämpningsområde

Bestämmelserna nedan är bindande avfallshanteringsbestämmelser som kompletterar avfallslagstiftningen.

Utöver det som föreskrivs i avfallslagen (646/2011) och med stöd av den följs dessa allmänna avfallshanteringsbestämmelser vid ordnande av avfallshantering, förhindrande av nedskräpning samt förhindrande av faror och skador för hälsa och miljö som orsakas av avfall.

Avfallshanteringsbestämmelserna tillämpas inom den kommunala avfallshanteringen i Kymmene avfallsnämnds område, som består av Fredrikshamn, Itis, Kotka, Kouvola, Lappträsk, Miehikkälä, Mäntyharju, Pertunmaa, Pyttis och Vederlax.

Dessutom tillämpas avfallshanteringsbestämmelserna på insamlingen och behandlingen av avfall som omfattas av producentansvaret från fastigheter som omfattas av Kymenlaakson Jäte Oy:s avfallshantering, samt på de fastigheter som har anslutit sig till avfallshanteringen som ordnas av Kymenlaakson Jäte Oy på basis av kommunens skyldighet att ordna avfallshantering i andra hand.

För näringslivets, social- och hälsovårdstjänsternas, församlingarnas och statens funktioner och funktioner som inte omfattas av den kommunala avfallshanteringen föreskrivs inte i de kommunala avfallshanteringsbestämmelserna, förutom till den del som bestämmelserna gäller avfallshanteringens tekniska krav, såsom placeringen av avfallskärl eller lastningstiderna.

I välfärdsområdets och välfärdssammanslutningens förvaltnings- och serviceverksamhet tillämpas dessa avfallshanteringsbestämmelser så länge som kommunen ansvarar för att ordna avfallshanteringen av avfall som uppstår inom verksamheten. Högst fram till 31.12.2025.

2 § Definitioner

I dessa avfallshanteringsbestämmelser avses med

• områdesvis uppsamlingsplats en ekopunkt, avfallsstation och avfallshanteringscentral som ordnats av Kymenlaakson Jäte Oy samt regionala uppsamlingsplatser för separat sorterat avfall som ordnats av producentsammanslutningen

• bostadsfastighet en bebyggd fastighet som nyttjas för stadigvarande eller tillfälligt boende eller fritidsboende,

• avfall som uppkommer vid boende allt avfall som uppkommer i stadigvarande bostäder, fritidsbostäder, internat och vid annat boende oavsett slag, beskaffenhet eller mängd,

• slam som uppkommer vid boende sedimenterande eller flytande ämne som uppkommer vid boende eller motsvarande verksamhet i fastighetens sedimenteringstankar, slutna tankar, slambehållare i minireningsverk eller andra behandlingssystem och som kan skiljas från avloppsvattnet som egen fraktion,

• bostadsområdesvis avfallsinsamling ett insamlingssystem som ordnas centraliserat i ett visst område och där flera fastigheter använder sig av en gemensam uppsamlingsplats för avfall. Uppsamlingsplatser ordnas kvartersvis eller gemensamt för flera kvarter. Användningen av bostadsområdesvis avfallsinsamling fastslås i områdets detaljplan eller en annan plan,

• bioavfall biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall som uppstår i hushåll, kontor, restauranger, partihandelslokaler, matsalar, måltidsservice, detaljhandelslokaler samt motsvarande avfall från livsmedelsproduktionen och biologiskt nedbrytbart trädgårds- och parkavfall

• ekopunkt områdesvisa uppsamlingsplatser för återvinningsbart avfall,

• livsmedelsavfall ingredienser och livsmedel som inte använts vid matlagning eller servering samt matrester liksom bioavfall som uppstår vid tillverkningen av livsmedel och foder samt i livsmedelsbutiker,

• separat insamling fastighetsvis insamling av ett visst avfallsslag eller insamling på en områdesvis uppsamlingsplats så att avfall av olika slag och beskaffenhet hålls åtskilda enligt sorteringsanvisningarna,

• specialavfall avfall som inte klassificeras som farligt avfall men som på grund av sin skadlighet, beskaffenhet eller mängd kräver specialhantering eller särskilda åtgärder vid insamling eller transport. Specialavfall är till exempel skärande, stickande, luktande och dammande avfall,

• avfallsstation Kymenlaakson Jäte Oy:s övervakade uppsamlingsplats dit man kan föra farligt avfall, återvinningsbart avfall eller annat avfall som uppstår oregelbundet,

• avfallscentral Kymenlaakson Jäte Oy:s avfallscentral i Keltakangas i Kouvola,

• gemensamt kärl (avfallssammanslutning) avfallskärl som används gemensamt av närliggande fastigheter och som omfattas av regelbundna tömningar, och om vars användning fastigheterna kommer överens sinsemellan,

• prioritetsordning för avfall avfallsinnehavarens skyldighet att i första hand förbereda avfallet för återanvändning eller i andra hand för återvinning. Om återvinning inte är möjligt ska avfallsinnehavaren använda avfallet på något annat sätt. Det sista alternativet är bortskaffande,

• avfallsinnehavare avfallets producent, fastighetsägare, hyresrättsinnehavare eller annan som innehar avfallet, inklusive slam från slamavskiljare och slutna tankar,

• avfallstransportör det avfallstransportbolag som registrerats i det professionella avfallshanteringsregistret som upprätthålls av NTM-centralen

• kartongförpackningar tomma, kasserade och separat insamlade fiberförpackningar, såsom mjölk- och saftkartonger, fodralförpackningar av kartong, papperspåsar samt papp som går att återvinna,

• uppsamlingsplats en mottagningsplats för ett eller flera avfallsslag, varifrån avfallet upphämtas för transport,

• återvinnbart avfall avfall som går att återvinna, såsom papper som samlats in separat, kartongförpackningar, papp, plastförpackningar, metall eller glasförpackningar. Kompostering av bioavfall klassificeras som nyttoanvändning av material,

• fastighetsvis avfallstransport av kommunen eller fastighetsinnehavaren ordnad avfallstransport, där avfallet hämtas från en uppsamlingsplats vid fastigheten eller från två eller flera fastigheters gemensamma uppsamlingsplats eller slam från ett fastighetsvist avloppsvattensystem i en slamavskiljare eller sluten tank,

• fastighetsinnehavare fastighetsägaren eller hyrestagaren,

• avfallstransport som ordnas av fastighetsinnehavaren fastighetsvis avfallstransport enligt beslutet om transportsystem där fastighetsinnehavaren ansvarar för att skaffa avfallstransport genom att avtala om det med en avfallstransportör som finns i avfallshanteringsregistret,

• kompostering behandling av biologiskt nedbrytbart avfall i syrerika förhållanden som genomförs i en kompostbehållare, ram eller kompoststräng,

• kompostbehållare en behållare för att kompostera trädgårds- och livsmedelsavfall samt annat biologiskt nedbrytbart avfall,

• torrtoalett en vattenfri toalett vars innehåll behandlas på fastigheten till exempel genom kompostering. Torrtoaletter är bl.a. komposterande toalett, förbränningstoalett och frystoalett,

• beslut om transportsystem ett av avfallshanteringsmyndigheten fattat beslut om att vissa avfallsslag och områden omfattas av en avfallstransport som ordnas av fastighetsinnehavaren eller övergång till kommunal avfallstransport. Den gällande avfallslagen gör det möjligt att fatta beslut om restavfall samt slam från slamavskiljare och slutna tankar för de områden där deras insamling ordnats av fastighetsinnehavaren 19.7.2021. I avfallslagen föreskrivs om bioavfallets och förpackningsavfallets (metall, kartong-, plast-, glasförpackningar) övergång till kommunal avfallshantering,

• avfall som omfattas av kommunens skyldighet att ordna avfallshantering avfall som uppkommer i en stadigvarande bostad, en fritidsbostad, ett internat eller vid annat boende, kommunalt avfall från kommunens förvaltning och servicefunktioner, inklusive förpackningsavfall som omfattas av producentsammanslutningens insamling och transport och som samlas in inom den fastighetsvisa insamlingen enligt avfallslagen och dessa avfallshanteringsbestämmelser samt i områdesinsamlingen som ordnas av Kymenlaakson Jäte Oy och producenterna, avfall som uppstår i småskalig och självgjord byggnads- och rivningsverksamhet, kommunalt avfall från kommunens förvaltnings- och serviceverksamhet samt slam från slamavskiljare och slutna tankar från ovan nämnda funktioner, och dessutom kommunalt avfall från affärslokaler som samlas in tillsammans med avfall som uppkommer vid boende eller inom kommunens förvaltnings- och servicefunktioner,

• fastigheter som ingår i kommunens avfallshantering fastigheter, på vilka avfall som omfattas av kommunens skyldighet att ordna avfallshantering uppstår,

• kommunalt avfallshanteringssystem hela den avfallshantering som ordnas av kommunen och genom vilken kommunen tar hand om det avfall som omfattas av den kommunala avfallshanteringen. Det kommunala avfallshanteringssystemet består av uppsamlings- och mottagningsplatser, fastighetsvis avfallstransport samt avfallsbehandling,

• glasförpackningar tomma glasförpackningar utan pant som källsorterats enligt producentens sorteringsanvisning. Dessutom samlas bland annat glas från hälso- och sjukvården, planglas (fönsterglas) och borosilikatglas (kastrullock och Pyrex-dricksglas) in separat,

• restavfall blandat kommunalt avfall som blir kvar efter att bioavfall, återvinnbart avfall, specialavfall, stort avfall och farligt avfall har källsorterats som egna avfallsslag enligt dessa bestämmelser,

• låst gemensam uppsamlingsplats en av Kymenlaakson Jäte Oy ordnad områdesvis uppsamlingsplats för avfall, dit fastigheter utanför den fastighetsvisa avfallstransporten för sitt restavfall. På en gemensam uppsamlingsplats kan även andra dagliga avfallsslag samlas in,

• metall kasserade, tomma, pantfria metallförpackningar och annat småmetall,

• plastförpackningar tomma plastförpackningar utan pant som källsorterats enligt producentens sorteringsanvisning,

• papp ren och torr återvinnbar brun papp, som wellpapplådor och brun kartong,

• papper rent och torrt återvinnbart papper,

• avlagda textilier textilavfall som samlas in separat för återanvändning som material

• POP-avfall avfall som innehåller föreningar som listas i bilaga IV till i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 om långlivade organiska föroreningar (POP- förordningen) över den koncentrationsnivå som fastställs i bilagan,

• trädgårdsavfall avfall som uppkommer vid skötsel av gård och trädgård, såsom ris, kvistar, gräs, blast och löv,

• byggnads- och rivningsavfall avfall som uppkommer vid nybyggnad, renovering eller rivning av byggnader eller andra fasta konstruktioner, avfall som uppkommer vid byggande av mark- och vattenkonstruktioner samt andra byggnads- och rivningsprojekt,

• slam från slamavskiljare och slutna tankar definitionen finns under Slam som uppkommer vid boende,

• tätort en grupp byggnader med minst 200 invånare och där avståndet mellan byggnaderna oftast är högst 200 meter,

• textilavfall definitionen finns under avlagda textilier

• avfall som omfattas av producentansvaret avfall vars hantering i enlighet med 6 kap. i avfallslagen ska ordnas och kostnaden därav bäras av den producent som släppt ut den kasserade produkten på marknaden eller en å dennes vägnar agerande producentsammanslutning. Avfall som omfattas av producentansvaret är däck till motordrivna fordon, skrotbilar, el- och elektronikskrot, batterier och ackumulatorer, returpapper samt förpackningar.

• farligt avfall avfall som är brandfarligt eller explosivt, smittfarligt, annars hälsofarligt eller miljöfarligt eller har någon motsvarande farlig egenskap

• kommunalt avfall avfall som uppkommer i stadigvarande bostäder, fritidsbostäder, internat och vid annat boende, inbegripet pappers-, kartong-, glas-, metall-, plast-, textil- och bioavfall och kasserade el- och elektronikutrustning, ackumulatorer, batterier och stora föremål, samt annat till sin beskaffenhet jämförbart avfall som uppkommer i förvaltnings-, service- och näringsverksamhet.

3 § Målen för avfallshanteringen

Målet för avfallshanteringen är skydda hälsa och miljö. Avfallshanteringen ska alltid vara ändamålsenlig samt transportera och hantera avfallet på ett kontrollerat sätt.

Samtliga aktörer och avfallsproducenter ska i allt sitt handlande i första hand sträva efter att minska mängden avfall som uppkommer samt dess skadlighet. I andra hand ska avfallet beredas för återanvändning eller återvinnas. Om avfaller inte kan återanvändas ska man försöka utnyttja avfallet till exempel som energi. Det sista alternativet är bortskaffande av avfallet, vilket i praktiken innebär deponering på en avstjälpningsplats. Denna prioritetsordning iakttas så att resultatet som helhet blir det bästa möjliga.

Kapitel 2: Kommunalt anordnad avfallshantering

4 § Skyldigheten att ansluta sig till kommunens avfallshanteringssystem

Avfallsinnehavare som omfattas av kommunens skyldighet att ordna avfallshantering ska ansluta sig till kommunens avfallshanteringssystem. Skyldigheten att ansluta sig är fastighetsspecifik.

Anslutning till kommunens avfallshanteringssystem sker genom att man gör en avfallshanteringsanmälan och överlämnar avfall till den fastighetsvisa avfallstransporten. Vid fastighetsvis avfallstransport transporteras avfall som omfattas av den kommunala avfallshanteringen från fastighetens uppsamlingsplats till mottagningsplatser anvisade av kommunens avfallsverk. Avfallsinnehavaren ska föra avfall som omfattas av den kommunala avfallshanteringen till den uppsamlingsplats som innehavaren ordnat för den fastighetsvisa avfallstransporten. Det avfall som omfattas av producentansvaret och för vilket fastighetsinnehavaren inte är skyldig att ordna en uppsamlingsplats ska levereras till avfallshantering som ordnas av producenten.

Kymmene avfallsnämnd kan besluta att den fastighetsvisa avfallstransporten inte ordnas i vissa områden på grund av transportförhållandena. Fastigheter i dessa områden ska ansluta sig till det kommunala avfallshanteringssystemet genom arrangemanget som beskrivs i 6 och 8 § och föra sitt avfall till en av kommunen anvisad plats.

Bioavfall, kartong-, glas- och plastförpackningar samt metall som omfattas av den kommunala skyldigheten att ordna avfallshantering och som sorterats vid fastigheten och samlats in separat transporteras i det kommunala avfallshanteringssystemet enligt beslutet om transportsystem. De ska föras till en mottagningsplats som hör till kommunens avfallshanteringssystem i enlighet med 12 §.

5 § Kommunens avfallshantering i andra hand

Om ett företag eller annan avfallsproducent inte får service av privata avfallshanteringstjänster på rimliga villkor, kan producenten anhålla om att få ansluta sig till kommunens avfallshanteringssystem på basis av kommunens skyldighet att ordna avfallshantering i andra hand. Om behovet av avfallshantering är kontinuerligt och avfallshanteringstjänstens värde är minst 2000 euro per år ska avfallsinnehavaren påvisa bristen på tjänster med hjälp av den elektroniska plattform som är avsedd för det, Materiaalitori. Ovan nämnda fastighet eller avfallsproducent ingår ett tidsbestämt avtal med Kymenlaakson Jäte Oy gällande anslutning och de tjänster som avtalet gäller.

6 § Fastighetsvis avfallstransport

Anslutningen till den kommunala avfallstransporten sker genom att fastighetsinnehavaren gör en avfallshanteringsanmälan för fastigheten till Kymenlaakson Jäte Oy. Anslutning till avfallstransport som ordnas av fastighetsinnehavaren sker genom att fastighetsinnehavaren ingår avtal om transport av avfall i enlighet med dessa avfallshanteringsbestämmelser med en avfallstransportör som finns i avfallshanteringsregistret.

Anslutningen till avfallstransporten sker i regel med fastighetens eget avfallskärl. Alternativt kan fastigheter använda ett gemensamt kärl, dvs. bilda en avfallssammanslutning. Det sista alternativet är att ansluta sig som användare till en gemensam uppsamlingsplats som ordnas av Kymenlaakson Jäte Oy.

Avfallstransporternas situation

Kymenlaakson Jäte Oy har konkurrensutsatt transporten av restavfall i Itis, Kotka, Kouvola, Mäntyharju och Pyttis.

Kymenlaakson Jäte Oy har konkurrensutsatt transporten av bioavfall, metallavfall, plast-, kartong- och glasförpackningsavfall i hela området.

Transporten av restavfall ordnas av fastighetsinnehavaren i Fredrikshamn, Lappträsk, Miehikkälä, Vederlax. I Pertunmaa ordnar fastighetsinnehavaren transporten av restavfall fram till 26.4.2025.

Avfallsslag/Transportsystem	Restavfall	Plast-, kartong- och glasförpackningar samt småmetall	Bioavfall	Slam från slamavskiljare och slutna tankar
Fredrikshamn	B	A1	A2	B
Itis	A	A	A	B
Kotka	A	A	A	B
Kouvola	A	A	A	B
Lappträsk	B	A1	A2	B
Miehikkälä	B	A1	A2	B
Mäntyharju	A	A	A	A
Pertunmaa	B fram till 26.4.2025 A från och med 27.4.2025	A1	A2	B fram till 26.4.2025 A från och med 27.4.2025
Pyttis	A1	A1	A1	B
Vederlax	B	A1	A2	B

A Avfallstransport som konkurrensutsatts av Kymenlaakson Jäte Oy

A1 Avfallstransport som konkurrensutsatts av Kymenlaakson Jäte Oy från och med 1.7.2023

A2 Avfallstransport som konkurrensutsatts av Kymenlaakson Jäte Oy från och med 19.7.2023

B Avfallstransport som ordnas av fastighetsinnehavaren

A Vid avfallstransport som konkurrensutsatts av Kymenlaakson Jäte Oy kommer fastighetsinnehavaren överens om tömningen av ett fastighetsspecifikt avfallskärl genom att kontakta Kymenlaakson Jäte Oy. Det fastighetsspecifika avfallskärlet kan också vara grannarnas gemensamma avfallskärl.

Fastighetsinnehavaren ska ordna en uppsamlingsplats för avfallstransporten och skaffa de avfallskärl som föreskrivs i avfallshanteringsbestämmelserna. Inom insamlingsområdet för bioavfall tillhandahåller Kymenlaakson Jäte Oy kärlen vid behov från och med 1.7.2023. Fastigheten kan anslutas till den fastighetsvisa avfallstransporten om fastigheten inte själv har anslutit sig till avfallstransporten genom att komma överens om avfallskärlets tömning.

B Vid avfallstransport som ordnas av fastighetsinnehavaren kommer fastighetsinnehavaren överens om tömningen av avfallskärlet genom att kontakta en avfallstransportör som godkänts i avfallshanteringsregistret som förs av NTM-centralen. Fastighetsinnehavaren ansvarar för att säkerställa att det företag som ordnar transporttjänsterna finns i avfallshanteringsregistret.

Fastighetsinnehavaren har rätt att av avfallstransportören få ett utdrag ur avfallshanteringsregistret som bevisar att transportören har godkänts i registret för påseende. Fastighetsinnehavaren ska

ingå ett avtal om upphämtning och transport av avfall från fastigheten i enlighet med dessa avfallshanteringsbestämmelser.

Efter att ha ingått avtal om avfallstransporten, ordnar fastighetsinnehavaren en uppsamlingsplats för avfall på fastigheten och skaffar de kärl som krävs enligt avfallshanteringsbestämmelserna.

Alternativ för fastighetsvis avfallstransport

Om fastigheten ligger på ett område med ett kvartersvist insamlingssystem för avfall, ska fastigheten omfattas av systemet.

Om fastighetsvis avfallstransport inte är möjlig, till exempel när det gäller fastigheter på öar, ansluter sig eller ansluts fastigheten som användare av en gemensam uppsamlingsplats med lås.

Tomma stadigvarande bostäder där ingen är skriven behöver inte vara anslutna till den ordnade avfallstransporten.

Om fastigheten använder en gemensam uppsamlingsplats med lås trots att ett fastighetsvist avfallskärl skulle vara en möjlighet, kan användningen av den gemensamma uppsamlingsplatsen med lås avslutas. Då ansluter sig eller ansluts fastighetsinnehavaren till den fastighetsvisa avfallstransporten.

7 § Användning av ett fastighetsvist avfallskärl

Efter att ha anslutit sig till den fastighetsvisa avfallstransporten ordnar fastighetsinnehavaren en uppsamlingsplats för avfallet på fastigheten och skaffar de avfallskärl som behövs.

Om fastighetsinnehavaren underlåter att ordna ett kärl och en uppsamlingsplats, kan den behöriga anordnaren av avfallshanteringen i området ordna ett fastighetsspecifikt avfallskärl på fastigheten och tömningen av det, eller ansluta fastigheten som användare till en låst gemensam uppsamlingsplats, eller tillsynsmyndigheten för avfallshanteringen kan fastställa ett förvaltningstvångsförfarande för att ansluta fastigheten till avfallstransporten på det sätt som konstateras i 6 § och dess motivering. Fastighetsinnehavaren ansvarar för kostnaderna för den ordnade avfallshanteringen.

8 § Gemensamt kärl eller avfallssammanslutning

Vid fastighetsvis avfallstransport kan innehavare av närliggande fastigheter komma överens om användningen av ett eller flera gemensamma avfallskärl.

Gemensamma avfallskärl kan användas för insamling av restavfall, bioavfall, kartong-, plast- eller glasförpackningar eller småmetall där var insamlingen av avfallsslaget även annars ordnas.

Bestämmelser om tömningsintervallerna för gemensamma avfallskärl finns i 23 §. Om skyldigheten till separat insamling och sortering av avfall och ordnande av frivillig insamling föreskrivs i 14 §. Om tidtabellen för att utvidga insamlingen föreskrivs i 47 §.

I tätortsområden kan gemensamma avfallskärl användas av enskilda fastigheter som ligger nära grannar med varandra. Med nära grannar avses då fastigheter som ligger på samma gata eller i samma kvarter.

I glesbygdsområden kan gemensamma avfallskärl användas av:

1. fastigheter med högst fem kilometers farväg till det gemensamma insamlingsredskapet/insamlingsredskapen eller

2. fastigheter belägna längs samma enskilda väg eller vägnät eller

3. fastigheter dit man tar sig med båt och vars gemensamma kärl har placerats i anslutning till båtplatsen.

För andra än ovannämnda fastigheter förutsätter användningen av gemensamma avfallskärl att Kymmene avfallsnämnd fattar beslut om att bevilja undantag från dessa avfallshanteringsbestämmelser.

Användningen av ett eller flera gemensamma avfallskärl eller slopande av deras användning ska anmälas skriftligt på förhand. Anmälan om ett gemensamt restavfallskärl i Fredrikshamn, Lappträsk, Miehikkälä, Pertunmaa och Vederlax område görs till Kymmene avfallsnämnd, annars görs anmälan till Kymenlaakson Jäte Oy.

Anmälan ska innehålla kontaktuppgifter till den kontaktperson som är ansvarig för användning och underhåll av de gemensamma avfallskärlen, de gemensamma kärlens placering och storlek samt uppgifterna om fastigheterna som använder kärlen.

Användarna av gemensamma avfallskärl bör ha minst följande volym på restavfallskärl till sitt förfogande under en period på fyra veckor:

	Hushåll för stadigvarande boende	Fritidsbostad
Restavfall	60 liter	30 liter
Bioavfall	20 liter	10 liter

Kommunens miljöskyddsmyndighet kan förbjuda användningen av ett gemensamt avfallskärl om användningen medför olägenhet för hälsa, miljö eller anordnaren av avfallshanteringen.

9 § Bostadsområdesvist avfallstransportsystem

Bostadsområdesvis avfallsinsamling används i bostadsområden, där man i detaljplanen eller övrig planering slagit fast att ett centraliserat avfallsinsamlingssystem ska införas i området och anvisat platser för bostadsområdesvisa avfallsuppsamlingsplatser. En förutsättning för ett sådant insamlingssystem är också att kommunen eller Kymenlaakson Jäte Oy ordnar bostadsområdesvisa avfallsuppsamlingsplatser i området.

I områden med bostadsområdesvis avfallsinsamling, till exempel ett kvartersvist djupinsamlingssystem eller annat motsvarande system, ansluter sig fastigheterna till det kommunala avfallshanteringssystemet och den fastighetsvisa avfallstransporten genom att ansluta sig som användare till det bostadsområdesvisa avfallsinsamlingssystemet. Avfallskärlet för fastigheter som anslutit sig till det bostadsområdesvisa avfallsinsamlingssystemet utgörs av ett gemensamt djupinsamlingskärl eller andra motsvarande gemensamma avfallskärl som ordnats på avfallsuppsamlingsplatsen.

10 § Transport av avfall som är olämpligt för fastighetsvis avfallstransport

Om det på fastigheten uppkommer sådant avfall som på grund av sin storlek, ovanliga beskaffenhet eller mängd inte lämpar sig för den fastighetsvisa avfallstransporten, ska avfallsinnehavaren se till att detta avfall transporteras till en mottagningsplats i enlighet med 12 § som omfattas av kommunens avfallshanteringssystem. Användbara föremål ska i första hand föras till återanvändning.

11 § Fastighetens avfallshantering i särskilda fall

Om fastighetsinnehavaren inte kan ordna en uppsamlingsplats på fastigheten som lämpar sig för en sopbil, kan fastigheten anslutas som användare av en kommunalt ordnad gemensam uppsamlingsplats med lås i områden där Kymenlaakson Jäte Oy ordnar en sådan tjänst.

Fastigheter på öar som inte ligger längs med en väg som lämpar sig för en sopbil och som inte kan ansluta sig till den fastighetsvisa transporten av restavfall kan ansluta sig som användare av en regional mottagningsplats, dvs. en gemensam uppsamlingsplats med lås. Anslutningen sker genom att saken överenskoms med Kymenlaakson Jäte Oy.

Andra fastigheter som av en transportteknisk eller annan godtagbar anledning inte kan ansluta sig till den vanliga fastighetsvisa avfallstransporten av restavfall kan efter ansökan till Kymmene avfallsnämnd godkännas som användare av en gemensam uppsamlingsplats med lås.

Följande kan anslutas som en användare av en gemensam uppsamlingsplats med lås:

• Fastigheter på öar, om fastighetsinnehavaren av ett motiverat skäl inte kan ordna ett kärl vid båtplatsen eller längs med en trafikerbar väg som lämpar sig för en sopbil.

• Fastigheter på fastlandet som ligger längs med vägar som inte är trafikerbara för en sopbil (tillräckligt bärande och bred) och det inte finns en lämplig plats för ett kärl i närheten av fastigheten

• Om det på vägen som leder till fastigheten inte finns plats att svänga och backningssträckan blir över 50 meter, och det inte finns en plats för ett avfallskärl vid vägkorsningen eller längs med vägen

12 § Allmänna mottagnings- och hanteringsplatser som ingår i kommunens avfallshanteringssystem

Avfall som omfattas av den kommunala avfallshanteringen ska lämnas på platser som anvisats av Kymenlaakson Jäte Oy.

Mottagningsplatser för avfall som behandlas i det kommunala avfallshanteringssystemet men som inte transporteras i den fastighetsvisa avfallstransporten är av Kymenlaakson Jäte Oy ordnade ekopunkter, avfallsstationer, avfallscentralen och andra mottagningsplatser som ingår i det kommunala avfallshanteringssystemet. Information om mottagningsplatser finns på Kymenlaakson Jäte Oy:s webbplats.

Transport av avfall till allmänna uppsamlings- och behandlingsplatser är tillåtet enligt anvisningar från den som driver platsen och under angivna öppettider. Olika typer av avfall ska föras till de platser som anvisats för dem. Avfall som omfattas av producentansvaret förs till mottagningsplatser som ordnas av producenterna.

Till mottagnings- eller behandlingsplatsen får endast sådant avfall föras som följer mottagnings- eller behandlingsplatsens mottagningsvillkor eller för vilket det har anvisats ett eget avfallskärl på mottagningsplatsen. Mottagnings- eller behandlingsplatsen kan vägra att ta emot avfall som inte är lämpligt att tas emot där.

Kapitel 3: Sortering och insamling av avfall på fastigheten

13 § Avfallsslag som sorteras och samlas in separat

Nyttoavfall ska läggas i ett fastighetsvist avfallskärl för avfallsslaget i fråga eller områdesvisa uppsamlingsplatser som ordnats av producenterna. Endast avfall som är avsett för insamlingsredskapet i fråga får läggas i avfallskärlet. Fastigheterna ska ordna avfallskärl för nyttoavfall i enlighet med 14 § och 15 § i dessa avfallshanteringsbestämmelser.

Av det kommunala avfallet från fastigheter som omfattas av den kommunala avfallshanteringen ska man separat sortera bioavfall, glas-, plast, metall- och kartongförpackningar, avlagda textilier samt övriga avfallslag som listas i denna paragraf och som uppkommer regelbundet på fastigheten.

Bioavfall ska sorteras separat på fastigheter som omfattas av den fastighetsvisa separata insamlingen av bioavfall enligt 14 § och 15 § i dessa avfallshanteringsbestämmelser. Om fastigheten inte omfattas av den separata insamlingsskyldigheten för bioavfall kan bioavfallet läggas i restavfallet. Kompostering eller frivillig separat insamling av bioavfall är möjligt men inte obligatoriskt.

Glas-, plast- och kartongförpackningsavfall samt metall levereras till Rinki-ekopunkten eller fastighetens avfallskärl om fastigheten enligt 14 § och 15 § i avfallshanteringsbestämmelserna omfattas av den separata insamlingen av detta avfall.

Pappersavfall ska sorteras separat och levereras till fastighetens avfallskärl som ordnats av producenten eller producentens områdesvisa uppsamlingsplats.

Avlagda textilier levereras till mottagningsplatsen som anordnats av Kymenlaakson Jäte Oy.

På fastigheter som omfattas av den kommunala avfallshanteringen ska det avfall som inte är separat insamlat nyttoavfall läggas i fastighetens restavfallskärl. Avfall som inte hör dit, till exempel farligt avfall eller annat avfall som lämpar sig för återvinning, får dock inte läggas i restavfallskärlet.

På fastigheten uppstår nu och då även andra slags nyttoavfall, såsom trädgårds- och parkavfall, el- och elektronikskrot, batterier och ackumulatorer, farligt avfall och specialavfall samt byggnadsavfall. Bestämmelser om farligt avfall och specialavfall finns i 40 § i dessa avfallshanteringsbestämmelser. Bestämmelser om övrigt avfall som ska levereras till områdesvisa uppsamlingsplatser finns i 16 § i dessa avfallshanteringsbestämmelser.

Avfallsinnehavaren ska sörja för att avfallet sorteras och levereras till insamlingen. Vid avfallssorteringen ska man följa de aktuella sorteringsanvisningarna. Fastighetsinnehavaren ska informera de boende och övriga användare av fastigheten om de aktuella sorteringsanvisningarna och de boendes eller andra avfallsinnehavares skyldighet att sortera sitt avfall.

14 § Skyldighet till sortering och separat insamling av nyttoavfall som uppkommer vid boende

I tätorter ska nyttoavfall som uppkommer vid boende sorteras i egna, fastighetsspecifika avfallskärl under följande förutsättningar:

Xxxxx xxxxxxxxxxxxx eter på fastigheten	Restavf all	Bioavfa ll	Kartong- förpackningsav fall	Metallavf all	Glas- förpackningsav fall	Plast- förpackningsav fall	Papper
5 eller flera *	x	x	x	x	x	x	som föreskrivs i 49 och 50 § i avfallslag en
1–4 **	x	x
Andra fastigheter ***	x

I olika tätorter träder skyldigheten till separat insamling i kraft enligt följande:

* Sorteringsskyldigheterna gäller i alla tätorter med minst 300 invånare

** Insamlingen av bioavfall från småfastigheter utvidgas till tätorter med över 10 000 invånare 1.5.2024 och tätorter med minst 300 invånare 1.5.2026.

*** Skyldigheterna att samla in bioavfall, kartongförpackningar/papp, småmetall, glasförpackningar och plastförpackningar gäller inte glesbygdsområden eller de tätorter med mindre än 300 invånare som inte har flera än några enstaka fastigheter med fem bostadslägenheter när dessa bestämmelser träder i kraft.

Indelningen av tätorter i tätorter med över 10 000 invånare, tätorter med över 300 invånare eller sådana tätorter med färre än 300 invånare som inte omfattas av sorterings- och insamlingsskyldigheterna listas i 47 § som gäller tidtabellen för ikraftträdande och kan kontrolleras via kartlänken som publicerats av Kymenlaakson Jäte Oy.

Med fastigheter med minst fem bostadslägenheter avses

• En byggnad med minst 5 bostadslägenheter eller

• Par-, rad- eller våningshus som använder en gemensam avfallspunkt och vars totala antal bostadslägenheter är fem (5) eller flera.

Skyldigheten till separat insamling av bioavfall gäller inte fastigheter i tätorten som komposterar sitt bioavfall.

En fastighetsinnehavare vars fastighet inte omfattas av ovan nämnda skyldigheter kan ensam eller tillsammans med sin granne beställa valfri transport av bioavfall, metallavfall eller kartong-, glas- eller plastförpackningsavfall av Kymenlaakson Jäte Oy.

I de småhusområden där Kymenlaakson Jäte Oy ordnar flerfacksinsamling kan fastigheter ansluta sig till fastighetsvis avfallstransport av småmetall, glasförpackningar, kartong- eller plastförpackningar och papper genom att avtala om användningen av ett flerfackskärl med avfallsbolaget. Med flerfackskärl avses ett avfallskärl som har indelats i två eller fler volymdelar.

Om en fastighet har anslutit sig till det bostadsområdesvisa avfallsinsamlingssystemet i enlighet med 9 § i dessa avfallshanteringsbestämmelser ska en separat insamling av bioavfall eller kartong-, glas- och plastförpackningar samt metall ordnas för området enligt ovanstående tabell.

15 § Skyldighet till sortering och separat insamling av nyttoavfall som uppkommer på andra fastigheter som omfattas av kommunens avfallshanteringssystem

Avfall som samlas in och återvinns i det kommunala avfallshanteringssystemet ska sorteras i egna avfallskärl enligt följande:

Avfallsslag	Ska samlas in på fastigheten om det uppstår
Bioavfall *	10 kg/vecka
Pappers- och kartongförpackningar eller papp	5 kg/vecka
Glasförpackningar	2 kg/vecka
Småmetall	2 kg/vecka
Plastförpackningar	5 kg/vecka
Papper och kontorspapper	enligt 49 och 50 § i avfallslagen
Energiavfall **	vid behov
Restavfall eller icke-återvinningsbart avfall	alltid

*På fastigheter som har till exempel en matrestaurang, tillagnings- eller utdelningskök eller motsvarande ska allt matavfall sorteras i bioavfallet. Andra fastigheter som producerar bioavfall ska vid sorteringen av detta ta hänsyn till de bestämmelser som gäller animaliska biprodukter.

**Avfall som lämpar sig för avfallsförbränningsanläggningen kan samlas in som energiavfall på fastigheter där avfallet till största delen är rent energiavfall, till exempel smutsigt papper, kartong eller plast (ej PVC), trä, styrox, pappershanddukar eller kläder. Det återstående avfallet som inte lämpar sig för återvinning som energi eller material ska samlas in som icke-återvinningsbart avfall.

Fastighetsinnehavare vars fastighet inte omfattas av de ovan nämnda skyldigheterna kan välja att avtala om frivillig anslutning till fastighetsvis avfallstransport av separat insamlat återvinnbart avfall.

Transporten ska för det separat insamlade bioavfallet och förpackningarna avtalas med Kymenlaakson Jäte Oy. Vad gäller restavfall ska avtalet vid kommunal avfallstransport ingås med Kymenlaakson Jäte Oy och vid avfallstransport som ordnas av fastighetsinnehavaren med en avfallstransportör som finns i avfallshanteringsregistret. Vilkendera avfallstransport som gäller i vilken kommun beskrivs i tabellen i 6 § i dessa avfallshanteringsbestämmelser.

Även näringsverksamheter som producerar eller innehar avfall ska sortera allt avfall som lämpar sig för återvinning i separata avfallskärl enligt avfallsförordningen. Om avfallsproducenter inom näringsverksamheten som omfattas av det kommunala avfallshanteringssystemet föreskrivs i 1 och 5 § i dessa avfallshanteringsbestämmelser.

16 § Annat avfall som ska sorteras och samlas in separat

Trädgårds- och parkavfall, ris och kvistar samt obehandlat träavfall som inte tas om hand på fastigheten på egen hand enligt dessa avfallshanteringsbestämmelser ska i första hand föras till en mottagningsplats som anvisats av Kymenlaakson Jäte Oy.

Avfall som omfattas av producentansvaret, som elapparater, batterier och ackumulatorer, ska samlas in separat och föras till en mottagningsplats som ordnats av producenten.

Dryckesförpackningar med pant ska föras till returpunkter som ordnats för dessa.

Farligt avfall och specialavfall ska samlas in separat och föras till behandling enligt anvisningarna i kapitel 10 i dessa avfallshanteringsbestämmelser.

Byggnads- och rivningsavfall som uppkommer i funktioner som omfattas av den kommunala avfallshanteringen, inklusive boende, ska sorteras enligt 26 § i avfallsförordningen. Om byggnads- och rivningsavfallet uppkommit från hushållets småskaliga byggnads- och rivningsverksamhet på egen hand, ska avfallsinnehavaren sortera och föra det avfall som uppkommit till en mottagningsplats som anvisats av Kymenlaakson Jäte Oy. Om utnyttjande av byggnads- och rivningsavfall i markarbete föreskrivs i 19 § i dessa avfallshanteringsbestämmelser.

I samband med rivningslovsansökan och -anmälan ska man göra en redogörelse till kommunens byggnadstillsynsmyndighet om det avfall som uppstår och göra en anmälan om hälso- eller miljöfarligt byggnads- eller rivningsavfall (t.ex. asbest) och hur det kommer att behandlas.

Om slam från slamavskiljare och slutna tankar som uppkommer vid boende föreskrivs i kapitel 8 i dessa avfallshanteringsbestämmelser.

Kapitel 4: Behandling av avfall på fastigheten på egen hand

17 § Kompostering

På fastigheten får man kompostera bioavfall och komposterbart avfall från torrtoaletter och avloppsvattensystem om kompostering inte har förbjudits separat genom planbestämmelser, i hälsoskyddsförordningen eller i andra författningar.

Kompostbehållaren ska placeras, byggas och underhållas så att den inte orsakar olägenhet eller fara för hälsan eller miljön. Komposteringen får inte orsaka nedskräpning. Endast komposterbart avfall samt torrströ, gödselblandningar eller kompostaktivator får läggas i komposten.

Kompostbehållaren får även vara gemensam för flera närliggande fastigheter. I tätortsområden avses med närliggande fastigheter t.ex. fastigheter inom samma kvarter eller som ligger längs med samma gata. I glesbygdsområden kan fastigheter som använder ett gemensamt avfallskärl använda en gemensam kompostbehållare när avståndet är högst 5 km.

Kompostering av bioavfall från livsmedel

Bioavfall från livsmedel får endast komposteras i en kompostbehållare som är utformad för det, sluten och väl ventilerad och till vilken skadedjur inte har tillgång (kompostbehållaren får inte ha sprickor på över 7 mm). Kompostbehållaren ska ha en komposteringsvolym på minst 30 liter/invånare

Kompostbehållaren ska skötas enligt anvisningarna och hållas i skick. En kompostbehållare som används för kompostering av livsmedelsavfall året runt ska i regel vara värmeisolerad. För kompostering på fastigheter som används sommartid får även en kompostbehållare utan värmeisolering användas.

Kompostbehållaren får inte tömmas innan avfallet har förmultnat. Förmultnad kompost kan efterkomposteras utanför kompostbehållaren med iakttagande av tillräcklig omsorg.

Jäsningsprocessat (som bokashi eller annan motsvarande fermenteringsmetod) eller maskinellt processat (genom pulverisering, krossning, torkning, tätning eller frysning) bioavfall ska efterbehandlas genom kompostering i en sluten och ventilerad kompostbehållare innan avfallet utnyttjas på egen hand.

Komposteringsanmälan

En komposteringsanmälan ska göras för kompostering av bioavfall från livsmedel. Avfallsinnehavaren ska minst inom två månader anmäla följande uppgifter om inledandet av kompostering av bioavfall eller redan påbörjad kompostering av bioavfall till avfallshanteringsmyndigheten:

1. fastighetsinnehavarens namn och kontaktuppgifter samt fastighetens adress och i mån av möjlighet fastighets- eller byggnadsbeteckning;

2. byggnadstyp och antal bostadslägenheter, om annat än egnahemshus;

3. namn och kontaktuppgifter för personen som ansvarar för avfallshanteringen;

4. bearbetningsutrustningens användningsvolym och antal användningsmånader för utrustningen per år

Då flera hushåll använder en kompostbehållare ska den person som ansvarar för avfallsbehandlingen anmäla ovan nämnda uppgifter för alla personers del som använder kompostbehållaren till avfallshanteringsmyndigheten inom två månader från att komposteringen påbörjats. Personen som ansvarar för avfallshanteringen ska också anmäla komposteringens avslutande inom två månader från avslutandet. Om personen som ansvarar för avfallshanteringen ändras, ska den ansvarsperson som avgår anmäla den nya ansvarspersonen till avfallshanteringsmyndigheten innan hen avslutar sin tjänst.

Anmälan om komposteringen av bioavfall till avfallshanteringsmyndigheten ska förnyas med fem års mellanrum.

Avfall från torrtoaletter

Avfall från torrtoaletter, avföring från husdjur och slam från minireningsverk som avses i 33–35 § i dessa bestämmelser och som endast uppstår i små mängder får komposteras i en för ändamålet avsedd sluten kompostbehållare som har en bra ventilation, som inte nås av skadedjur och vars avrinningsvatten inte kan hamna i marken. Komposteringstiden för fekalt avfall är minst ett år.

En torrtoalett eller kompostbehållare för avfall från torrtoaletten ska skötas så att den orsakar varken lukt- eller någon annan olägenhet för hälsan eller miljön. För att undvika luktproblem ska man använda tillräckligt med strömaterial i torrtoaletten eller kompostbehållaren för toalettavfall.

En torrtoalett, en kompostbehållare som är avsedd efterkompostering av avfall från torrtoaletten eller en kompostbehållare för kompostering av avföring från husdjur eller slam från minireningsverk får inte placeras i ett översvämningsområde som fastställts i en detaljplan med rättsverkningar.

Nya torrtoaletter och kompostbehållare får inte placeras närmare än 20 meter från vattendrag och inte närmare än 5 meter från tomtgränsen utan grannens medgivande. Torrtoaletter, kompoststrängar för trädgårdsavfall och kompostbehållare ska placeras på tillräckligt avstånd från hushållsvattenbrunnar.

Icke-komposterat avfall från en torrtoalett får varken grävas ned i marken eller läggas i avfallskärl för restavfall eller bioavfall. Fastighetsinnehavaren ska kompostera sitt torrtoalettavfall.

Komposteraren ansvarar för myllans ändamålsenliga användning.

Kompostering av annat än toalettavfall vid småhusfastigheter ska anmälas till Kymmene avfallsnämnd. I samband med anmälan ska minst två ansvarspersoner för komposteringen namnges. Kompostering av avfall från en torrtoalett förs inte in i komposteringsregistret.

Trädgårdsavfall

Trädgårdsavfall och små mängder slam från slamavskiljare för grått avfallsvatten, massor från fosforavskiljningsbrunnar, lakvatten som lagrats i minst ett år och urin som lagrats i minst en månad får komposteras i en kompostbehållare, trä- eller metallram eller kompoststräng.

Trädgårdsavfall får inte föras till parker eller andra allmänna eller privata områden. Trädgårdsavfall som inte komposteras eller på annat sätt tas om hand på egen hand ska föras till en plats som anvisats av Kymenlaakson Jäte Oy.

Det är förbjudet att lägga annat än komposterbart avfall i kompostbehållaren, inte heller växter som klassificeras som främmande arter eller delar av dem från vilka växten kan sprida sig. Komposten får inte tas ur kompostbehållaren förrän avfallet har förmultnat. Förmultnad kompost kan efterkomposteras utanför kompostbehållaren med iakttagande av tillräcklig omsorg.

Det är förbjudet att använda en avfallskvarn som anslutits till avloppssystemet. Det är förbjudet att hälla fett och lägga annat bioavfall i avloppet.

Den kommunala miljöskyddsmyndigheten kan förbjuda användningen av en kompostbehållare om dess användning orsakar olägenheter för miljön eller hälsan.

18 § Förbränning av avfall

Det är förbjudet att bortskaffa avfall genom att bränna upp det. Förbudet gäller inte sådan återvinning av avfall för vilket man har beviljats miljötillstånd eller annat myndighetsgodkännande, och inte heller sådant avfall från jord- och skogsbruk, vars förbränning har anvisats i en nationell eller EU-anvisning, till exempel på grund av bekämpning av växtsjukdomar eller ogräs. Förbudet gäller inte förbränningstoaletter.

I fastighetens eldstäder får man i samband med uppvärmning eller vid matlagning i en grill och bland annat bränsle bränna obehandlat träavfall, torrt ris och kvistar samt små mängder papper och kartong som inte lämpar sig för återvinning. Obehandlat trä är oimpregnerat, obelagt, har inte målats och innehåller inga klisterämnen.

Utanför detaljplaneområden och inom ett stranddetaljplaneområde får man genom öppen förbränning bränna obehandlat trä, torrt ris och kvistar samt giftfritt och brännbart material från jord- och skogsbruket, såsom torr halm och avverkningsavfall. Även vassavfall som lyfts från vattnet får brännas om stranden inte är tillgänglig med ett fordon. Vass får inte brännas på is. Det brända avfallet får inte komma i vattendragen.

Förbränningen får inte orsaka rök-, sot-, lukt-, eller hälsoproblem för grannarna eller omgivningen eller en risk för att branden sprids.

19 § Nedgrävning av avfall

Det är förbjudet att gräva ner avfall i marken eller sänka det i vattendrag.

Det är tillåtet att begrava döda husdjur i hela landet i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter ska husdjur i första hand bortskaffas genom nedgrävning eller kremering. Döda små husdjur och vilda smådjur som inte misstänks vara förenade med risk för en sjukdom som kan smitta människor eller djur kan också läggas i fastighetens restavfallskärl.

Närmare instruktioner för nedgrävning eller annan destruering av döda produktionsdjur (inkl. husdjurshöns och minigrisar) finns i lagstiftningen eller fås av kommunalveterinären.

Betong- och tegelavfall som uppkommer vid rivning av byggnader eller byggnadsdelar får användas i markarbete, om det har godkänts i miljöskyddsföreskrifterna eller någon annan miljöskyddsmyndighet har godkänt det.

Kapitel 5: Avfallskärl

20 § Typer av avfallskärl vid fastighetsvis avfallstransport

En fastighetsinnehavare ska ha ett tillräckligt antal avfallskärl för insamling av avfall med beaktande av den mängd avfall som uppstår, skyldigheterna till separat insamling och tömningsintervallerna.

Ett avfallskärl ska vara lämpligt med tanke på det avsedda avfallsslaget och ha en lämplig storlek med tanke på den mängd avfall som uppstår på fastigheten. Avfallskärlen ska dimensioneras så att de inte fylls för mycket och alltid går att stänga med tanke på tömningsintervallerna.

Insamlingsredskapen ska uppfylla arbetssäkerhetskraven.

Som avfallskärl ska man använda kärl som uppfyller gällande standarder för avfallskärl och lämpar sig för avfallsinsamlings- och avfallstransportsystemet:

1. Avfallskärl på 140–700 liter försedda med lock, handtag och hjul, som kan flyttas för hand och som lämpar sig för maskinell lastning och tvätt och som är förenliga med SFS-EN 840- 1, SFS-EN 840-2 och SFS-EN 840-3; sopsäcksställningar får inte användas.

2. Containrar med lock som töms maskinellt av en sopbil på fastigheten, med undantag av snabbcontainrar

3. Bytesflakscontainrar som försetts med ett krok- eller vajerfäste enligt den aktuella SFS standarden 4417 och i vilka avfallet transporteras till behandlingsplatsen

4. Djupbehållare som töms maskinellt i en sopbil på fastigheten

5. Andra lämpliga avfallskärl för tillfällig insamling av exceptionella avfallsföremål eller mycket stora avfallsmängder

I den kommunala avfallstransporten kan Kymenlaakson Jäte Oy och transportföretagaren i den av fastighetsinnehavaren ordnade avfallstransporten godkänna att även andra avfallskärl används på en fastighet, förutsatt att detta inte försvårar insamlingen, orsakar fara för miljön eller äventyrar arbetssäkerheten.

21 § Märkning av avfallskärl

Om det separat samlas in flera olika avfallsslag på fastigheter eller gemensamma uppsamlingsplatser (sammanslutningar) ska avfallskärlen förses med tillräckligt stora textdekaler som fästs på locket eller framsidan av avfallskärl och som anger det insamlade avfallsslaget.

Dekalen ska innehålla kontaktuppgifterna till den instans som ansvarar för insamlingen.

Avfallsslaget ska anges med de benämningar som används i dessa avfallshanteringsbestämmelser:

• restavfall

• bioavfall

• papper

• kartong

• metall

• glasförpackningar

• plastförpackningar.

Dessutom ska man på avfallskärlet eller i dess omedelbara närhet på ett synligt ställe lägga fram sorteringsanvisningarna för det avfallsslag som insamlas.

Ett avfallskärl som inte är placerat i fastighetens omedelbara närhet ska dessutom märkas individuellt till exempel med en märkning som motsvarar fastighetens nummer eller bokstav.

Bestämmelser om märkningen av farligt avfall finns i 40 § i dessa avfallshanteringsbestämmelser.

22 § Användning av avfallskärl

I ett avfallskärl får man endast lägga avfall som är avsett för kärlet.

För att undvika nedskräpning eller nedsmutsning av avfallskärlet ska avfallet vid behov förpackas innan det läggs i avfallskärlet. Finfördelat och dammande avfall ska förpackas tätt innan det läggs i avfallskärlet. Löst avfall får inte placeras i restavfallskärlet, om det stör lastningen eller den fortsatta behandlingen av avfallet.

Bioavfall ska packas i en biologiskt nedbrytbar påse innan det läggs i bioavfallskärlet. Av hygienskäl rekommenderas dessutom användningen av en biologiskt nedbrytbar skyddssäck i bioavfallskärlet. Om bioavfallet är vätskehaltigt ska kärlet ej fyllas helt för att möjliggöra tömning. Kymenlaakson Jäte Oy ger närmare aktuella anvisningar om hur bioavfallet ska förpackas.

Ett avfallskärl som flyttas för hand får inte fyllas så att tömningen orsakar en arbetssäkerhetsrisk för den som ska tömma den på grund av förhållandena på platsen, avfallskärlets konstruktion eller avfallets vikt eller andra egenskaper.

Fulla avfallskärl som är avsedda att flyttas för hand eller säckar för extra avfall får innehålla högst:

- Kärl på 140 l: 40 kg

- Kärl på 240–660 l: 60 kg

- Säcken för extra avfall får väga högst 15 kg

I avfallskärl som inte pressar ihop avfall får man lägga högst 200 kg per kärlkubikmeter utan att överskrida kärlets högsta tillåtna belastning (SWL-tal) som ska vara märkt på behållaren.

Tjänsten för extra avfall

Då avfallet undantagsvis inte ryms eller av andra orsaker inte kan läggas i avfallskärlet ska sådant extra avfall förpackas, märkas för bortförsel och placeras i omedelbar närhet till fastighetens avfallskärl. Även extraavfallet ska till sin beskaffenhet, storlek och mängd lämpa sig för hantering i den ordinarie fastighetsvisa avfallstransporten, och det får inte innehålla skärande, stickande eller vassa föremål eller bioavfall.

Inom den kommunala avfallstransporten måste kunden för att få tjänsten för extra avfall:

• på egnahemsfastigheter och fritidsfastigheter beställa transporten av extra avfall på förhand av Kymenlaakson Jäte Oy:s kundtjänst.

• husbolagens extra avfall lastas utan beställning, om det inte förbjudits separat.

I områden där fastighetsinnehavaren ordnar avfallstransporten ska kunden för att få tjänsten för extra avfall komma överens om det på förhand med det transportföretag som tömmer avfallskärlet.

Eftersom risken är att man som extra avfall för bort sådant som inte är avsett som avfall, får man inte i den omedelbara närheten av fastighetens avfallsuppsamlingsplats eller avfallskärl placera någonting som inte är avsett för upphämtning som avfall.

Följande får inte läggas i avfallskärl som omfattas av fastighetsvis avfallstransport:

1) avfall som orsakar brand- eller explosionsfara

2) farligt avfall eller läkemedel

3) pulversläckare

4) special- eller riskavfall

5) toalettavfall

6) avfall i flytande form, med undantag av bioavfall

7) sandningssand eller jordmaterial

8) byggnads- och rivningsavfall

9) föremål eller ämnen som på grund av sin vikt, storlek, form, hållfasthet eller annan orsak kan skada eller orsaka en arbetssäkerhetsrisk för den som lämnar avfallet, den som tömmer avfallskärlet, den som hanterar avfallskärlet eller vidarebehandlaren av avfallet

10) ämnen eller föremål som kan skada avfallskärlet eller sopbilen eller märkbart försvåra lastning och lossning av avfallet

11) stora mängder trädgårdsavfall eller ris

Vid insamlingen, transporten och behandlingen av avfall som avses ovan i punkterna 1–11 ska man iaktta separata bestämmelser samt myndigheters föreskrifter och anvisningar.

Kall aska och sot får läggas i avfallskärlet för restavfall i en tät och hållbar förpackning. Askan måste vara fullständigt glödfri och avsvalnad. Avfallsinnehavaren ansvarar för att säkerställa att askan är helt avsvalnad.

23 § Tömningsintervaller för avfallskärl

Avfallskärl som omfattas av den fastighetsvisa avfallstransporten ska tömmas så ofta att avfallskärlet inte orsakar nedskräpning eller lukt- eller andra problem för miljön eller hälsan. Avfallskärlets tömningsintervall ska vara sådan att avfallet ryms i avfallskärlet och locket går att stänga.

Avfallskärlens tömningsintervaller kan vara kortare än det längsta tömningsintervallet som fastställs i tabellen nedan.

De längsta möjliga tömningsintervallerna för avfallskärl för olika avfallslag inom det kommunala avfallet:

Avfallsslag	Det längsta möjliga tömningsintervallet
Restavfall, om fastigheten inte har separat insamling eller kompostering av bioavfall*	4 veckor

Restavfall, om fastigheten har separat insamling eller kompostering** av bioavfall*	12 veckor
Bioavfall, sommarsäsongen (vecka 18–40) Bioavfall, vintersäsongen (vecka 41–17)	2 veckor 4 veckor
Bioavfall*, när insamlingskärlet är ett djupinsamlingskärl, ett nedkylt eller ventilerat avfallskärl	4 veckor
Förpackningsavfall (kartong, plast, glas och metall) och småmetall	12 veckor

*Med bioavfall avses här bioavfall från livsmedel

**Anmälan om avfallskärlets tömningsintervall

Avfallsinnehavaren kommer överens direkt med avfallstransportören:

• Högst 4 veckors tömningsintervaller för restavfall som inte kräver kompostering eller separat insamling av bioavfall

• Tömningsintervaller för bioavfall

• Tömningsintervallet för kartong-, plast-, glas- och metallförpackningar och småmetall

Tömningsintervaller enligt avfallshanteringsbestämmelserna gäller även fritidsbostäder under sommarsäsongen eller året runt för fritidsbostäder som används året runt.

Anmälan om avfallskärlets tömningsintervall

Om avfallsinnehavaren har separat insamling av bioavfall på fastigheten och vill ha ett tömningsintervall för restavfallet som överskrider fyra veckor (5–12 veckor) ska innehavaren:

• inom området för kommunal restavfallstransport meddela tömningsintervallet till Kymenlaakson Jäte Oy eller

• inom området för restavfallstransport som ordnas av fastighetsinnehavaren lämna en skriftlig anmälan om saken till Kymmene avfallsnämnd.

Om avfallsinnehavaren komposterar på sin fastighet och vill ha ett tömningsintervall för sitt restavfallskärl som överskrider fyra veckor (5–12 veckor), ska innehavaren:

• göra en komposteringsanmälan för bioavfall enligt 17 § i dessa avfallshanteringsbestämmelser och

• inom området för kommunal restavfallstransport meddela tömningsintervallet till Kymenlaakson Jäte Oy eller

• inom området för restavfallstransport som ordnas av fastighetsinnehavaren lämna en skriftlig anmälan om saken till Kymmene avfallsnämnd.

Avfall, vars förvaring på fastigheten orsakar hygien- eller hälsoolägenheter, ska transporteras utan dröjsmål till ändamålsenlig behandling. Om ett avfallskärl har ett längre tömningsintervall och detta

orsakar olägenheter för miljö eller hälsa, kan den kommunala miljöskyddsmyndigheten förplikta fastigheten att övergå till ett mer frekvent tömningsintervall.

24 § Rengöring och underhåll av avfallskärl

Innehavaren av avfallskärlet ansvarar för rengöringen och underhållet av avfallskärlet. Restavfallskärlet ska rengöras minst en gång om året och bioavfallskärl minst två gånger om året. Andra avfallskärl ska rengöras när det behövs, sådana som är avsedda för förorenande avfall minst en gång om året.

Kapitel 6: Uppsamlingsplatser för avfall

25 § Placering av avfallskärl på fastigheten

Fastighetsinnehavaren ska ordna en uppsamlingsplats för avfall där man kan placera tillräckligt många avfallskärl enligt 20 § i dessa avfallshanteringsbestämmelser. Uppsamlingsplatsen ska placeras så att avfallskärlen kan tömmas tryggt och hinderfritt. Fastighetsinnehavaren sörjer för att avfallskärlens placeringsplats är försedd med ändamålsenlig utrustning, är i gott skick och ren.

Vid avfallskärlens placering på fastigheten och byggandet av avfallsutrymmet ska man iaktta kommunens byggnadsordning, hälsoskyddsordningen, miljöskyddsföreskrifterna, planbestämmelserna samt tillverkarens anvisningar. Dessutom ska man iaktta räddningsmyndighetens anvisningar och föreskrifter.

Vid planeringen av en fastighet är planeraren skyldig att ta reda på och hänsyn till dimensionerings- och bärighetskraven för avfallshanteringen och avfallstransporten.

Avfallskärl som flyttas för hand ska placeras på fastigheten eller längs med infartsvägen. Om fastigheten saknar en lämplig uppsamlingsplats ska man ordna en uppsamlingsplats på en annan lämplig plats i fastighetens omedelbara närhet. Om området där avfallskärlet placeras inte ägs eller besitts av avfallskärlets innehavare behöver man tillstånd av markområdets ägare eller innehavare.

Om fastighetsinnehavaren inte kan ordna en uppsamlingsplats på fastigheten eller får grannens tillstånd att placera det i närområdet, kan fastigheten anslutas som användare av en gemensam uppsamlingsplats enligt 11 § i dessa avfallshanteringsbestämmelser.

Körväg

Körvägen till fastigheten måste kunna bära sopbilens vikt och vara tillräckligt rymlig. Vägen ska vara minst 4 meter bred. Körvägens lutning ska vara sådan att vägen kan trafikeras under alla årstider och alla väderleksförhållanden och med en vanlig komprimerande sopbil

Om det finns en viktbegränsning på en enskild väg men avfallstransport tillåts på fastigheten, ska det för avfallstransporter finnas en tilläggsskylt om att servicekörning är tillåten eller alternativt ska man ge avfallstransportföretaget skriftligt tillstånd att köra på vägen med viktbegränsning.

Ovanstående gäller både sopbilar och bilar för slamtransport. Kymenlaakson Jäte Oy kan beviljas tillstånd på blanketten som finns på webbplatsen.

Om vägen till en del av fastigheterna inte alls kan trafikeras med en sopbil, ska väglaget, eller om fastigheterna inte har bildat ett väglag, de fastigheter som använder vägen, grunda en avfallssammanslutning enligt 8 § i dessa bestämmelser.

Uppsamlingsplats

Hjulförsedda avfallskärl som flyttas för hand ska för tömning placeras så att sopbilen kommer obehindrat och säkert så nära som möjligt, på högst 10 meters avstånd från kärlen.

Avfallsbehållare som inte kan flyttas för hand ska placeras så att sopbilen obehindrat kan komma åt att tömma dem.

Avfallskärlen ska placeras på ett jämnt, vågrätt underlag som tål slitage och håller flyttning av kärlen. Innehavaren av avfallskärlen ska se till att kärlen inte kan röra sig från sin plats och att locken håller sig slutna i alla väderleksförhållanden. Avfallskärlen ska placeras tillräckligt långt ifrån fastigheternas luftintag och bostädernas fönster.

Avfallskärlen kan även placeras i en öppen plats utomhus, en inhägnad, ett skjul, en separat inneslutning eller ett separat avfallsrum i byggnaden, dit man har tillträde direkt utifrån utan tröskel, trappa eller annat hinder. Inhägnaden, skjulet och avfallsrummet ska dimensioneras så att avfallstransportören kan komma åt att tömma avfallskärlen för olika avfallsslag utan att behöva flytta på de övriga avfallskärlen. Avfallsskjulet ska ha tillräcklig belysning. Ett i fastigheten placerat avfallsrum ska ha tillräcklig ventilation, belysning och avlopp.

Platser för avfallsinsamling får inte användas för annan lagring. Man får inte lämna avfall eller saker som inte är avsedda för upphämtning med den fastighetsvisa avfallstransporten på uppsamlingsplatsen.

Flyttningsleder för avfallskärlen

De områden och leder där avfallskärlen flyttas för lastning och transport ska vara tillräckligt bärkraftiga, jämna och hårda till ytan. Områdena och leden ska vara tillräckligt väl belysta. Om passagen som används för flyttning av avfallskärlen lutar mer än 1:5 eller har trösklar, trappor eller andra hinder som äventyrar arbetssäkerheten av den som tömmer avfallskärlet ska fastighetsinnehavaren se till att det finns konstruktioner eller anordningar som underlättar förflyttningsarbetet. Om avfallskärlen står på en lastbrygga eller annan upphöjning ska det finnas en ramp eller lyftanordning för tömning.

Fastighetsinnehavaren ska se till att passagen till avfallskärlen och uppsamlingsplatsen för avfallet hålls rena och i skick. Snöröjning och halkbekämpning ska skötas så att det är tryggt att flytta och tömma avfallskärlen.

26 § Låsning av uppsamlingsplatsen eller avfallskärlet

Om avfallskärlet, avfallsutrymmet, bommen, porten eller liknande på en fastighet som omfattas av den kommunala avfallstransporten hålls låst ska låset serieläggas enligt anvisningarna från Kymenlaakson Jäte Oy.

Om fastigheten använder ett lås som inte är serielagt enligt Kymenlaakson Jäte Oy:s anvisningar ska fastighetsinnehavaren överlämna ett tillräckligt antal nycklar till Kymenlaakson Jäte Oy. För

användning av annan nyckel, inkl. digital/elektronisk nyckel, debiteras en tilläggsavgift enligt taxan.

Fastighetsinnehavaren ansvarar för kostnaderna för att installera, serielägga och underhålla låsningen samt för låsningens funktion.

Om fastigheten omfattas av avfallstransport ordnad av fastighetsinnehavaren är fastighetsinnehavaren skyldig att komma överens om låsningen med avfallstransportföretaget.

27 § Områdesvisa avfallsuppsamlingsplatser

Områdesvisa uppsamlingsplatser är bl.a. Kymenlaakson Jäte Oy:s ekopunkter och gemensamma låsta uppsamlingsplatser, uppsamlingsplatser för förpackningsavfall som upprätthålls av producentsammanslutningar (s.k. Rinki-ekopunkter), uppsamlingsplatser för kasserade pappersprodukter som upprätthålls av pappersproducentsammanslutningar samt områdesvisa uppsamlingsplatser som upprätthålls för produkter som kan återanvändas.

Till en områdesvis uppsamlingsplats får man endast föra avfall som det finns ett insamlingsredskap för vid uppsamlingsplatsen. Det är förbjudet att lämna avfall utanför insamlingsredskapen.

Den som ansvarar för den områdesvisa uppsamlingsplatsen ska ta hand om underhållet, rengöringen och tömningen så att uppsamlingsplatsen inte orsakar hälsofara eller nedsmutsning eller nedskräpning av miljön. Den som ansvarar för uppsamlingsplatsen är skyldig att hålla uppsamlingsplatsen och dess omgivning rena och i skick samt tömma insamlingsredskapen tillräckligt ofta för att avfallet ska få plats. Kontaktuppgifterna till den ansvariga aktören ska finnas tillgängliga på uppsamlingsplatsen.

Vid förläggning och anläggning av en områdesvis uppsamlingsplats ska man följa anvisningar från kommunen i fråga och komma överens om ärendet med markägaren eller fastighetsinnehavaren.

Kapitel 7: Avfallstransport

28 § Lastning av avfall

Lastning av avfall på en bostadsfastighet eller i dess närhet är tillåtet från måndag till lördag klockan 6.00–22.00 och på söndagar och söckenhelger klockan 10.00–20.00. På långfredagen, självständighetsdagen 6.12 och juldagen 25.12 får avfall inte lastas.

En tillfällig uppsamling av avfall i ett större transportredskap är tillåtet om markägaren ger tillstånd till placeringen av transportredskapet eller avfallskärlet. Det uppsamlade avfallet ska forslas bort omedelbart efteråt.

Avfallstransportören ska sörja för att avfall inte sprids till miljön under lastningen och att lastningen inte medför andra miljöolägenheter.

29 § Transport av avfall

Avfallstransportören ansvarar för att avfall inte sprids i miljön under transporten. Transportsättet eller -redskapen får inte försvaga insamlingsdugligheten och återanvändbarheten av avfallsfraktioner som samlas in separat. Olika avfallsslag som samlats in separat ska hållas åtskilda under transporten.

Avfallets överlämnare, transportör och mottagare ska känna till det eventuella kravet att upprätta ett transportdokument. Om avfallet upphämtas från ett hushåll, sörjer avfallstransportören för skyldigheten att upprätta transportdokumentet.

30 § Transportregistret och lämnande av uppgifter

För avfall som transporteras i avfallstransport som ordnas av fastighetsinnehavaren ska avfallstransportören lämna tömningsuppgifter som är specificerade per fastighet och avfallsslag till Kymmene avfallsnämnd.

Bestämmelser om innehållet i de uppgifter som ska lämnas finns i 42 § i avfallsförordningen. För att identifiera fastigheten och de boende-, fritids- eller kommunala förvaltnings- och servicesektorsbyggnader som ligger på fastigheten ska avfallstransportören i enlighet med förordningen uppge fastigheternas byggnads- och fastighetsbeteckningar i sin rapport.

Uppgifterna ska levereras elektroniskt i ett format som kan bearbetas i ett kalkylprogram. Uppgifterna ska kunna bearbetas utan tilläggsprogram eller kodverktyg.

Uppgifterna ska skickas enligt nedanstående rapporteringsdag eller vardagen som följer rapporteringsdagen om rapporteringsdagen infaller under ett veckoslut eller en helgdag:

− Rapporteringsperiod 1.1–31.3, rapporteringsdag 12.5

− Rapporteringsperiod 1.4–30.6., rapporteringsdag 11.8

− Rapporteringsperiod 1.7–30.9., rapporteringsdag 11.11

− Rapporteringsperiod 1.10–31.12, rapporteringsdag 11.2

Kymenlaakson Jäte Oy lämnar in uppgifterna om de transporter det konkurrensutsatt.

31 § Mottagnings- och hanteringsplatser för avfall

Avfallstransportören ska transportera avfall som omfattas av den kommunala hanteringen av kommunalt avfall till de allmänna mottagningsplatser som anvisats av Kymenlaakson Jäte Oy.

Allmänna mottagningsplatser är Kymenlaakson Jäte Oy:s avfallscentral och andra av Kymmene avfallsnämnd och Kymenlaakson Jäte Oy godkända mottagningsplatser för avfall. Separat insamlat förpackningsavfall ska transporteras till en av producenterna anvisad mottagningsplats.

Det ska finnas en lista över allmänna mottagnings- och behandlingsplatser på Kymenlaakson Jäte Oy:s webbplats.

Avlämning av avfall till allmänna mottagnings- och behandlingsplatser är tillåtet enligt anvisningar från platsens innehavare och enligt gällande öppettider.

En mottagnings- eller behandlingsplats kan vägra att ta emot avfall om avfallet inte uppfyller mottagningsplatsens mottagningsvillkor eller om platsen inte är godkänd som mottagnings- eller behandlingsplats för avfallsslaget i fråga. Avfallet kan skickas tillbaka till avsändaren på dennes bekostnad.

Det är inte tillåtet att till mottagnings- och behandlingsplatserna tillsammans med det kommunala restavfallet föra avfall som det har ordnats en annan mottagningsplats för.

Mottagning av avfall kan undantagsvis avbrytas om fortsatt mottagning av avfall orsakar fara för miljö eller hälsa.

32 § Avbrott i den fastighetsvisa avfallstransporten

Den fastighetsvisa avfallstransporten kan avbrytas på viss tid när en fastighet för stadigvarande boende inte ska användas under en längre tid, till exempel på grund av arbetskommendering, semesterresa eller annan orsak. Avfallskärlet måste tömmas innan avfallstransporten avbryts. Begäran om avbrott ska lämnas till transportarrangören minst en vecka före första tömning som avbrottet gäller.

Om kortare avbrott avtalas med den instans som ansvarar för avfallstransporten. Den transportansvariga ska meddela Kymmene avfallsnämnd om avbrotten. Förutsättningen för ett avbrott är att fastigheten inte kommer att användas under denna tid.

Om avbrottet varar över sex månader ska man ansöka om undantag från dessa avfallshanteringsbestämmelser hos Kymmene avfallsnämnd. Avbrott i fastighetsvis transport av slam som uppkommer vid boende kräver alltid tillstånd från Kymmene avfallsnämnd.

Avfallstransporten för byggnader för fritidsboende kan avbrytas på Kymmene avfallsnämnds beslut, om byggnaden bevisligen är oduglig för användning som en fritidsbostad.

Kapitel 8: Slam som uppkommer vid boende och annat slam som hanteras som kommunalt avfall

33 § Tömningsintervaller och transport av slam för behandling

Med slam som uppstår vid boende avses slam från slamavskiljare och -brunnar, slam från minireningsverk o.d. hanteringssystem för avloppsvatten och slutna tankar.

Slamavskiljare, slamutrymmen i minireningsverk och andra motsvarande behållare ska tömmas på slam vid behov, dock minst en gång om året. Avloppsvattenslam från slamavskiljare och motsvarande behållare som endast innehåller gråvattenslam ska tömmas vid behov, dock minst vart tredje år.

Slutna tankar och deras fyllnadsgrad samt nivåvaktens funktion ska följas upp regelbundet, minst en gång om året. Slutna tankar ska tömmas vid behov.

Sandavskiljningsbrunnar, oljeavskiljningsbrunnar och fettavskiljningsbrunnar samt nivåvakterna i dem ska kontrolleras regelbundet, minst en gång om året. Sand- och oljeavskiljningsbrunnar ska tömmas vid behov och fettavskiljningsbrunnar minst en gång om året.

Fosforavskiljningsbrunnar ska kontrolleras regelbundet, minst en gång om året, och tömmas vid behov.

Avloppsslam, avloppsvatten från slutna tankar och slam från avskiljningsbrunnar får endast lämnas för transport till en aktör som finns i avfallshanteringsregistret. Det ska finnas transportdokument för tömningarna. Ovanstående slam ska föras till en mottagningsplats som anvisats av Kymenlaakson Jäte Oy eller kommunen och som innehar behandlings- och återvinningstillstånd.

34 § Underhåll av slamavskiljare och slutna tankar och tillgång till tankarna

Fastighetsinnehavaren ska sörja för att fastighetens slambehållare och tillhörande konstruktioner är hela, säkra och lämpliga för sitt ändamål. Xxxxxxxxxxxx ska till sin konstruktion och sitt skick vara sådan att det i samband med tömningar inte kommer jordmaterial i tömningsredskapen.

Fastighetsinnehavaren ska förse den som tömmer slambehållaren de nödvändiga instruktionerna för att tömma behållaren.

Fastighetsinnehavaren ansvarar för att åtkomsten till slambehållarna är hinderfri och säker.

Slambehållarnas lock ska kunna öppnas av den som tömmer behållarna utan att arbetssäkerheten äventyras. Tömmaren ska stänga locket noggrant. Fastighetsinnehavaren ansvarar för de övriga åtgärderna efter tömningen, såsom eventuell låsning av slambehållaren.

En fastighet utan en vägförbindelse ska använda ett avloppssystem, vars slambehållare töms på egen hand enligt tillverkarens bruks- och underhållsanvisningar och det avlägsnade slammet behandlas på egen hand enligt 17 § och 35 § i dessa avfallshanteringsbestämmelser.

35 § Egen behandling av slam

Det är förbjudet att behandla slam på egen hand med undantag för de situationer som tas upp i denna paragraf. Sättet på vilket avloppsslam behandlas på egen hand ska anmälas skriftligen till Kymmene avfallsnämnd eller den kommunala miljöskyddsmyndigheten.

Slam som uppkommer vid eget boende får efter behandling spridas som gödsel på en åker som man äger eller har i sin besittning och som inte är belägen på ett klassificerat grundvattenområde. Före spridning ska toalettvattenslam alltid förbehandlas genom kalkstabilisering eller någon annan metod som följer gällande bestämmelser. Vid slambehandling och användning av slam på åkrar ska lagen och förordningen om gödselfabrikat samt nitratförordningen och jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat iakttas.

Avloppsslam eller avloppsvatten från slamavskiljare, minireningsverk, slutna tankar och motsvarande får inte spridas i skog eller övrig terräng.

Extra slam som uppstår i avloppsvattensystemet (minireningsverk, slamavskiljare) får komposteras på fastigheten enligt 17 § om slammet finns i fast form och mängden är ringa, liksom massor från fosforavskiljningsbrunnar och gråvattenfilter.

Mängden slam anses vara liten om det uppkommer mindre än 20 liter per tömningstillfälle och mindre än 120 liter per år.

Fastigheter som bara har tillgång till inburet vatten får kompostera slammet från sitt avloppsvattensystem på fastigheten.

Torrtoalettavfall ska komposteras på fastigheten enligt 17 § eller föras till en av Kymenlaakson Jäte Oy eller kommunen anvisad plats.

Kommunens miljöskyddsmyndighet kan vid behov förbjuda egen behandling av slam från slamavskiljare och slutna tankar om behandlingen orsakar olägenheter för hälsa eller miljö.

Kapitel 9: Förhindrande av nedskräpning

36 § Avfallshantering vid publikevenemang

Den som arrangerar ett publikevenemang ansvarar för avfallshanteringen under evenemanget. Arrangören ansvarar även för att informera om avfallshanteringen under evenemanget och för att avfallet sorteras och samlas in i separata kärl i enlighet med dessa avfallshanteringsbestämmelser. Som sekundär städansvarig för ett nedskräpat område räknas även sammankallaren till tillställningen eller evenemanget som arrangör.

Publikevenemanget ska planeras så att mängden avfall som uppstår är så liten som möjligt. Det ska finnas tillräckligt med avfallskärl i området och tillräckligt utbrett för insamlingen av olika avfallsslag.

Avfallskärlet ska tömmas och området ska städas omedelbart efter att evenemanget avslutats, samt under evenemanget vid behov. Avfallskärlen ska alltid tömmas när de blir fulla. Under evenemang som pågår i flera dagar ska avfallskärlen i regel tömmas och området städas minst en gång per dag.

Vid publikevenemang ska separat insamling av kartong-, papp-, glas-, insamlingsmetall- och plastförpackningar samt bioavfall ordnas, om mängden avfall som uppstår under evenemanget motsvarar minst den mängd som anges i 15 §.

Vid stora publikevenemang måste man vid behov kontakta den kommunala hälso- och miljöskyddsmyndigheten.

37 § Förhindrande av nedskräpning i allmänna områden

På allmänna platser är det förbjudet att lägga avfall utanför avfallskärlet. Om avfallskärlet är fullt ska detta meddelas till aktören som ansvarar för underhållet av avfallskärlet. Den som underhåller avfallskärlet ska se till att tömningsintervallet är lämpligt och att området hålls rent.

Kapitel 10: Farligt avfall och specialavfall

38 § Hantering av farligt avfall

Olika slags farligt avfall ska sorteras och samlas in separat. Farligt avfall som samlas in och förvaras på fastigheten ska föras till avsedda mottagningsplatser minst en gång om året.

Farligt avfall transporteras inte i den fastighetsvisa avfallstransporten.

Farligt avfall som uppkommer vid boende samt jord- och skogsbruk ska föras till mottagningsplatser eller insamlingar som ordnas av Kymenlaakson Jäte Oy eller kommunen. När det gäller stora partier farligt avfall ska man avtala om leveransen med mottagaren i förväg.

Farligt avfall som omfattas av producentansvaret (el- och elektronikskrot samt batterier och ackumulatorer) ska föras till av producenterna ordnade mottagningsplatser. Läkemedelsavfall ska föras till ett av kommunen eller Kymenlaakson Jäte Oy anvisat avtalsapotek.

Farligt avfall som uppkommer vid andra fastigheter som omfattas av den kommunala avfallshanteringen och vid näringsverksamhet ska lämnas till en mottagare som har rätt att ta emot avfallet.

Om förpackning och märkning av farligt avfall föreskrivs i 8 och 9 § i avfallsförordningen. Farligt avfall ska förpackas i den ursprungliga förpackningen om detta är möjligt och säkert. Impregnerat virke behöver inte packas, men det ska hållas åtskilt från annat avfallsvirke och levereras till godkända mottagningsplatser.

De vanligaste formerna av farligt avfall är

• tungmetallbatterier

• olika ackumulatorer (även apparater med inbyggda batterier)

• lysrör och kvicksilverlampor

• elapparater

• färg, lack, lim och lösningsmedel

• vissa rengöringsmedel

• impregnerat trä

• bekämpningsmedel

• spillolja och oljigt avfall

• läkemedelsavfall

• asbest

39 § Insamling av farligt avfall på fastigheter

Insamling av farligt avfall på andra fastigheter än egnahems- och parhusfastigheter ska ske i ett enskilt låst eller bevakat utrymme. Alternativt ska det farliga avfallet samlas upp i skåp och kärl från vilka avfallet inte kan avlägsnas fritt. Det ska finnas ett eget märkt avfallskärl för varje slag av farligt avfall.

Farligt avfall i flytande form ska förvaras i hela, tätt förslutna kärl som är avsedda för ändamålet. Kärl som innehåller farligt avfall i flytande form ska placeras på ett täckt underlag försett med kanter och av ett material som vätskan inte kan tränga igenom.

Fastighetsinnehavaren ska placera anvisningar om uppsamlingsplatsen för farliga avfall på en plats där de är synliga för alla som använder utrymmet. Dessutom ska fastighetsinnehavaren informera dem som använder uppsamlingsplatsen om hur insamlingen av farligt avfall har ordnats på fastigheten. Om lagret för farligt avfall på fastigheten inte har inkluderats i fastighetens räddningsplan ska man göra en anmälan om lagret till räddningsverket.

40 § Asbest

Asbestavfall får inte finnas i avfallslasten uppblandat med det övriga avfallet.

Asbestavfallet ska packas i täta förpackningar som tål transport. Asbestförpackningen ska märkas tydligt med texten ”Asbestavfall”. Förpackningarna ska hanteras försiktigt och noggrant för att förhindra att de går sönder.

Asbestavfall får endast levereras till Kymenlaakson Jäte Oy:s avfallscentral i Keltakangas eller en annan mottagningsplats som innehar tillstånd. När man levererar asbest till avfallscentralen ska personalen underrättas om lasten. Vid avfallscentralen ska asbestavfallet lastas av på anvisad plats.

41 § Specialavfall

Specialavfallet ska hållas åtskilt. Det ska förpackas i hållfasta och tätt förslutna kärl. Kärlen ska märkas med avfallets beskaffenhet samt med den risk som avfallet eventuellt kan orsaka och de åtgärder som risken föranleder.

Förorenad jord ska föras till en behandlings- eller mottagningsplats som miljöskyddsmyndigheten godkänt.

Man ska avtala med mottagaren i förväg om leverans av specialavfall och förorenad jord för behandling innan man börjar transportera avfallet.

42 § Farligt avfall och specialavfall från hälso- och sjukvården

Farligt avfall och specialavfall från hälso- och sjukvården får inte läggas i fastighetens avfallskärl.

Specialavfall från hälso- och sjukvården ska förpackas och förpackningarna märkas enligt gällande lagstiftning. Det ska framgå av märkningarna vad förpackningen innehåller.

Biologiskt eller smittfarligt avfall får inte grävas ner, utan det ska föras till förbränning eller annan lämplig behandling. Vassa föremål ska packas och föras till lämplig behandling.

Kapitel 11: Övriga bestämmelser

43 § Fastighetsinnehavarens informationsskyldighet

Fastighetsinnehavaren ska informera dem som bor och arbetar på fastigheten om hur sortering, insamling och transport av avfall sker i enlighet med dessa bestämmelser och följa upp hur avfallshanteringen genomförs på fastigheten.

Informationens innehåll får inte strida mot dessa avfallshanteringsbestämmelser eller anvisningar som getts av Kymenlaakson Jäte Oy.

Fastighetsinnehavaren ska meddela ändrade kontaktuppgifter till Kymmene avfallsnämnd och Kymenlaakson Jäte Oy.

I näringsverksamhet gäller informationsskyldigheten avseende avfallshanteringens arrangemang till den del som dessa avfallshanteringsbestämmelser tillämpas på näringsverksamhetens avfallshantering.

44 § Tillsyn av avfallshanteringsbestämmelserna

Tillsynsmyndigheten som övervakar att dessa bestämmelser efterlevs är kommunernas miljöskyddsmyndigheter och de regionala NTM-centralerna.

45 § Tvångsåtgärder och påföljder

Om påföljderna för överträdelse eller försummelse av dessa bestämmelser föreskrivs i avfallslagen och övrig lagstiftning.

Vid underlåtenhet att följa avfallshanteringsbestämmelserna kan tillsynsmyndigheten meddela en föreskrift för att rätta till situationen. Om verksamheten som strider mot avfallshanteringsbestämmelserna fortsätter kan tillsynsmyndigheten inleda ett förvaltningstvångsförfarande.

46 § Undantag från avfallshanteringsbestämmelserna

Kymmene avfallsnämnd kan genom sitt beslut i enskilda fall och av särskilda motiverade skäl bevilja ett undantag från dessa avfallshanteringsbestämmelser.

Kymmene avfallsnämnd kan besluta att begränsa områden utanför avfallstransporten eller skyldigheten till separat insamling i enlighet med 35 § i avfallslagen. Avfallsnämnden kan inte besluta om undantag från skyldigheten att i enlighet med avfallslagen ansluta sig till ordnad avfallstransport.

Undantag från avfallshanteringsbestämmelserna får inte äventyra en lämplig avfallshantering, medföra risk eller olägenhet för miljön eller hälsan eller förorsaka nedskräpning.

47 § Ikraftträdande

Dessa avfallshanteringsbestämmelser träder i kraft 1.6.2023 oavsett eventuellt sökande av ändring och upphäver Kymmene avfallsnämnds avfallshanteringsbestämmelser som trädde i kraft 1.1.2020.

48 § Övergångsbestämmelser

Avfallshanteringsbestämmelserna om skyldigheten till separat insamling av nyttoavfall från 26.9.2019 iakttas tills dessa avfallshanteringsbestämmelser träder i kraft.

Den separata insamlingen av förpackningsavfall på fastigheter med minst fem bostadslägenheter i tätortsområden har inletts 1.7.2021 och gäller tills dessa avfallshanteringsbestämmelser träder i kraft. Innehavare av fastigheter med minst fem bostadslägenheter ska beställa upphämtning av förpackningsavfall av Kymenlaakson Jäte Oy från och med 1.7.2023 enligt 6 § i dessa avfallshanteringsbestämmelser. Detta gäller inte områden som uteslutits ur insamlingen, dvs.

Kaipiainen stationsområde, Itis kyrkby, Metsäkylä, Svartbäck och Sippola tätorter, där insamlingen är frivillig.

Skyldigheten till separat insamling som gäller kommunens förvaltnings- och serviceverksamhet samt övriga funktioner enligt 15 § har trätt i kraft enligt bioavfallets kilobegränsning per vecka i enlighet med avfallsförordningen 1.7.2022. Kilobegränsningarna för kartong-, glas-, metall- och plastförpackningsavfall och småmetall per vecka träder i kraft 1.7.2023.

Ändringar i insamlingen av bioavfall

Innehavare av fastigheter med minst tre bostadslägenheter ska beställa upphämtning av bioavfall av Kymenlaakson Jäte Oy från och med 19.7.2023 enligt 6 § i dessa avfallshanteringsbestämmelser. Detta gäller inte områden som uteslutits ur insamlingen, dvs.

Kaipiainen stationsområde, Itis kyrkby, Metsäkylä, Svartbäck och Sippola tätorter, där insamlingen är frivillig.

Skyldigheten till separat insamling av bioavfall på småfastigheter med 1–2 bostäder som ligger i tätorter med över 10 000 invånare enligt 14 § träder i kraft 1.5.2024 i centralorterna i Fredrikshamn, Kotka och Kouvola.

Dessa tätorter går med i insamlingen av bioavfall 1.5.2024:

• Kouvola centralort, inkl. Kuusankoski och Voikkaa

• Kotka centralort

• Fredrikshamn centralort, inkl. Summa, Uusi-Summa, Norsby, Husuböle, Strömsby

Skyldigheten till separat insamling av bioavfall på småfastigheter med 1–2 bostäder som ligger i tätorter med minst 300 invånare enligt 14 § i avfallshanteringsbestämmelserna träder i kraft

1.5.2026. Skyldigheten gäller också Klamila och Kuortti tätorter med över 10 insamlingsskyldiga fastigheter. En närmare motivering framgår av 14 § i avfallshanteringsbestämmelsernas motivering.

Dessa tätorter går med i insamlingen av bioavfall 1.5.2026:

• Elimä kyrkby

• Halla-Tiutinen

• Inkeroinen

• Jaala kyrkby

• Kausala

• Klamila

• Koria

• Kuortti

• Lappträsk kyrkby

• Miehikkälä kyrkby

• Myllykoski

• Mäntyharju stationsområde

• Neuvoton

• Pertunmaa kyrkby

• Pyttis kyrkby

• Broby

• Uttis

• Valkeala

• Vilniemi

• Virojoki

Glesbygdsområden om tätorter med färre än 300 invånare där insamlingen inte är kostnadseffektiv eller förnuftig med tanke på miljön omfattas inte av insamlingsskyldigheten.

• Kaipiainen stationsområde

• Itis kyrkby

• Metsäkylä

• Svartbäck

• Sippola

Document Metadata

Table of Contents

Contract

Document Metadata