c∏rhandlingsprotokoll HÖK 07

c∏rhandlingsprotokoll HÖK 07

2007-05-24

Huvud∏verenskommelse om l∏n ock allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. – HÖK 07

Parter

Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarf∏rbundet Pacta å ena sidan, samt

Svenska Kommunalarbetaref∏rbundet (Kommunal) å den andra.

§ 1 Innekåll m.m.

Parterna träffar detta kollektivavtal Huvud∏verenskommelse om l∏n och allmänna anställningsvillkor m.m. – HÖK 07 – f∏r arbetstagare f∏r vilka gäller Allmänna bestämmelser – AB. Till avtalet h∏r även bestämmelser enligt f∏ljande bilagor 1–7.

a) L∏neavtal (bilaga 1),

b) Allmänna bestämmelser – AB – med ändringar i §§ 5, 13, 18, 21, 22, 23, 24, 27, och 28, (bilaga 2, endast ändringarna bifogas), med f∏ljande underbilagor:

D, anställning i personalpool, (bifogas ej)

E, arbetstider m.m. inom räddningstjänsten,

G, ackordsarbetande inom fastighetsrenhållningen, t.o.m. 2007-12-31 (bifogas ej)

J, viss jourtjänstg∏rande personal, L, lägerverksamhet m.m.,

c) Centrala och lokala protokollsanteckningar (bilaga 3),

d) Centrala protokollsanteckningar (bilaga 4),

e) Centrala parters syn på f∏rutsättningar f∏r en väl fungerande indivi- duell l∏nesättning (bilaga 5),

f) LOK 07 (bilaga 6 och 6a),

g) Engångsbelopp (bilaga 7).

§ 2 Ändringar ock tillägg

I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmelser som parterna under avtalets giltighetsperiod träffar ∏ver- enskommelse om.

§ 3 Fredsélikt

c∏rhandlingar under avtalsperioden enligt denna ∏verenskommelse ska f∏ras under fredsplikt.

§ 4 Rekommendation om LOK 07

Parterna rekommenderar ber∏rda arbetsgivare som utg∏r lands- ting/region, kommun eller kommunalf∏rbund och ber∏rda arbetstagar- organisationer att träffa kollektivavtal – LOK 07 – med den utformning och det innehåll som framgår av bilaga 6.

c∏r ∏vriga arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarf∏rbundet Pacta och ber∏rda arbetstagarorganisationer träffas härmed det lokala kollektivav- talet – LOK 07 – enligt bilaga 6a.

§ 5 Giltigket ock uéésägning

Såvida inte särskilt anges, gäller HÖK 07 f∏r perioden 2007-07-01 – 2010-03 31 med en ∏msesidig uppsägningstid av tre kalendermånader.

Har avtalet inte sagts upp inom f∏reskriven tid, f∏rlängs dess giltighet f∏r en tid av tolv kalendermånader i sänder med en ∏msesidig uppsäg- ningstid av tre kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åt- f∏ljd av f∏rslag till nytt kollektivavtal.

Part äger rätt att i f∏rtid, dock senast 2008-10-31, säga upp avtalet att upph∏ra att gälla per 2009-03-31. I ∏vrigt gäller regler f∏r uppsägning enligt ovan.

§ 6 Avslutning

c∏rhandlingarna f∏rklaras avslutade. Vid protokollet

Justeras

c∏r Sveriges Kommuner ock Landsting

c∏r Arbetsgivarf∏rbundet Pacta

c∏r Svenska Kommunalarbetaref∏rbundet

Bilaga 1

till HÖK 07

L∏neavtal

§ 1 Grundläggande érinciéer f∏r l∏nesättningen

Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar f∏r l∏nebild- ningen.

L∏nebildning och l∏nesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen f∏r verksamheten. L∏nen ska stimulera till f∏rbättringar av verksam- hetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därf∏r ska l∏nen vara in- dividuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat.

Även f∏rutsättningarna f∏r att rekrytera och behålla personal påverkar l∏ne- och anställningsvillkoren.

Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och l∏neutveck- ling knyts samman så att det positiva sambandet mellan l∏n, motivation och resultat uppnås. Det är därf∏r av stor vikt att dialog f∏rs mellan chef och medarbetare om mål, f∏rväntningar, krav, uppnådda resultat och l∏n.

§ 2 L∏ne∏versyner

Utrymme

1. Vid varje l∏ne∏versyn beräknas ett utrymme. Detta utrymme består av två delutrymmen, som vardera beräknas på summorna av ett kron- talsbelopp f∏r varje medlem i arbetstagarorganisationen.

Delutrymmena utg∏rs av

- summan av ett krontalsbelopp f∏r varje tillsvidareanställd arbets- tagare med månadsl∏n och

- summan av ett krontalsbelopp f∏r varje tillsvidareanställd kvinnlig arbetstagare med månadsl∏n understigande 20 000 kr.

Utrymmet fastställs vid l∏ne∏versynstillfället.

Anmärkning

1. c∏r tillsvidareanställd ackordsarbetare beräknas summan av tidl∏n och ackordsl∏n inklusive tilläggsbelopp och yrkestillägg.

2. Ovan angivna 20 000 kr avser heltidsl∏n.

F∏rdelning

2. Utrymmet enligt ovan f∏rdelas i f∏rhandlingar med arbetstagarorga- nisationen med beaktande av bl.a. de grundläggande principerna f∏r l∏nesättning som framgår av § 1.

Anmärkningar

1. I bilaga 5 till HÖK 07 har de centrala parterna angivit ”Centrala parters syn på f∏rutsättningar f∏r en väl fungerande individuell l∏nesättning”.

2. Del av utrymmet kan, efter ∏verenskommelse mellan de lokala parterna, användas till andra åtgärder.

3. L∏ne∏versyn genomf∏rs årligen och l∏nef∏rändringar ska gälla fr.o.m. 1 april respektive år, såvida inte annat ∏verenskommes.

Anmärkning

1. Vid l∏ne∏versynstillfället kan avtal om ingångsl∏ner och/eller befattnings- l∏ner inom respektive yrke träffas.

2. c∏r l∏ne∏versyn 2008 gäller l∏nef∏rändringen fr.o.m. 1 januari.

4. L∏neh∏jning f∏r tillsvidareanställda med månadsl∏n samt ackords- arbetande avräknas utrymmet.

5. Överenskommelse kan träffas om annan beräkningstidpunkt, beräk- ning av utrymmet samt avräkning från utrymmet.

Utrymme vid l∏ne∏versyn

6. Till f∏rfogande vid l∏ne∏versyn finns ett utrymme beräknat enligt nedan.

2008

Utrymmet utg∏rs av summorna av 1 400 kronor samt 400 kronor f∏r kvinnlig arbetstagare angivna i § 2 punkt 1.

2009

Utrymmet utg∏rs av summorna av lägst 720 kronor samt 200 kronor f∏r kvinnlig arbetstagare angivna i § 2 punkt 1.

7. Arbetstagare med fast kontant l∏n garanteras, såvida inte annat ∏ver- enskommes lokalt, l∏neh∏jning med 175 kronor per månad

fr.o.m. den 1 april 2009.

Anmärkning

c∏r arbetstagare vars l∏ne∏kning väsentligt avviker från ∏vriga jämf∏rbara arbetstagares l∏ne∏kning ska l∏nen motiveras.

Lägsta l∏ner

8. Den fasta kontanta l∏nen f∏r arbetstagare som fyllt 19 år ska

uppgå till lägst 13 800 kronor per månad till och med 2009-03-31 och från 2009-04-01 till lägst 15 300 kronor per månad.

c∏r arbetstagare som under avtalsperioden fyller 19 år ska l∏nebeloppet enligt ovan gälla kalendermånaden efter det att arbetstagaren fyllt 19 år.

9. L∏n f∏r arbetstagare med fast kontant l∏n i yrke där arbetsgivaren kräver och arbetstagaren har yrkesf∏rberedande gymnasieutbildning samt ett års sammanhängande anställning i yrket efter genomgången utbildning ska

uppgå till lägst 15 000 kronor per månad till och med 2009-03-31 och från 2009-04-01 till lägst 17 000 kronor per månad.

10. Överenskomna belopp i centralt eller lokalt kollektivavtal propor- tioneras med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad samt i f∏re- kommande fall med tillämplig uppehållsl∏nefaktor enligt vid varje tid- punkt gällande Allmänna bestämmelser.

Lokal f∏rhandlingsordning

11. Lokala parter kan träffa ∏verenskommelse om att hantera l∏nesätt- ningsfrågorna på annat sätt än som beskrivs i denna paragraf.

Anmärkning

Om l∏nerna ska vara individuellt differentierade med hänsyn till åstadkomna arbetsresultat gäller att:

- Kriterier f∏r sådan differentiering tydligg∏rs i de olika verksamheterna.

- L∏nen på individnivå avg∏rs på den nivå i organisationen där den en- skildes arbetsresultat kan bed∏mas.

- Individuella samtal f∏rs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och med koppling till l∏n.

§ 3 F∏rkandlingar m.m.

1. c∏rhandlingar om l∏n upptas då part så begär.

2. Överenskommelse om l∏n får träffas med enskild arbetstagare.

Anmärkningar

1. M∏jligheterna till ∏verenskommelse om l∏n mellan arbetsgivare – arbetsta- gare, vid andra tillfällen än nyanställning, f∏rutsätter att de lokala parterna enats om principer härf∏r.

2. Överenskommelse arbetsgivare – arbetstagare ska ingå i det kollektivavtal som upprättas mellan parterna i nästkommande l∏ne∏versynsf∏rhandling.

3. Central f∏rhandling kan påkallas i fall som framgår av § 6.

§ 4 Fredsélikt

c∏rhandlingar som avses i §§ 2 och 3 ska f∏ras under fredsplikt.

§ 5 Klassificering

Klassificering sker i enlighet med bilaga 2 resp. bilaga 3 till statistik∏ver- enskommelsen.

Det är av stor vikt att klassificeringen g∏rs i samråd mellan de lokala parterna och att inplaceringen sker på objektiva och sakliga grunder.

I de fall de lokala parterna inte kan komma ∏verens om klassificeringen b∏r samråd ske med de centrala parterna.

§ 6 F∏rkandlingsordning

1. Central part får påkalla central f∏rhandling senast en månad efter det att den lokala f∏rhandlingen avslutats enbart i fråga om f∏rdelning

(§ 2 punkt 2) enligt respektive l∏ne∏versyn.

Anmärkning

Vid hantering av l∏nefrågorna enligt § 2 punkt 11 kan centrala f∏rhandlingar påkallas endast då utrymmet inte lagts ut.

2. Enas inte de centrala parterna ska frågan bindande avg∏ras av sär- skild skiljenämnd, om central part begär pr∏vning av frågan genom skriftlig framställan inom en månad från den dag, då den centrala f∏r- handlingen anses avslutad.

Bilaga 2

till HÖK 07

Allmänna bestämmelser – AB – med ändringar i

§§ 5, 13, 18, 21, 22, 23, 24, 27 ock 28

c∏ljande bestämmelser har ändrad lydelse från och med 2007-07-01.

§ 5 Deltidsarbete

§ 13 Arbetstid

§ 18 Uppehållsanställning

§ 21 Obekväm arbetstid

§ 22 Jour och beredskap

§ 23 c∏rskjuten arbetstid

§ 24 cärdtid

§ 27 Semester

§ 28 Sjukdom

§ 5 Deltidsanställning

Mom. 1 c∏r arbetstagare som är deltidsanställd gäller f∏ljande.

a) När arbetstiden bestäms ska eftersträvas att den uppgår till i genom- snitt minst 20 timmar per vecka.

b) Vid behov av arbetskraft ska det, innan nyanställning sker, pr∏vas om arbetstagare som är anställd på arbetsstället och som anmält intresse ska erbjudas h∏jd sysselsättningsgrad.

Anmärkningar

1. Överenskommelse kan träffas om den närmare tillämpningen av mom. 1 b).

2. Detta moment gäller inte om deltidsanställning är en f∏ljd av delpension, sjukersättning som inte är tidsbegränsad eller om arbetstagare fyllt 67 år.

M∏jlighet till lokal avvikelse

Mom. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om avvikelse från denna bestämmelse.

§ 13 Arbetstid

Inledande bestämmelse

Mom. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med f∏ljande och i särskilda bestämmelser/specialbestämmelser angivna tillägg.

Genomsnittlig arbetstid

Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden f∏r heltidsanställd ska vara i genom- snitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av f∏ljande stycken. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag – l∏rdag

(s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag.

Anmärkning

Om arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller på en l∏rdag eller s∏ndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret.

Arbetstagares ∏nskemål om f∏rläggning av ledighet tillgodoses om de är f∏ren- liga med verksamhetens krav.

Ordinarie arbetstid som är f∏rlagd till vardag såväl som s∏n- och helg- dag eller till vardag och helgdag ska f∏r heltidsanställd vara i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig begränsningsperiod.

Vid f∏rläggning som kontinuerligt treskiftsarbete ska dock den genom- snittliga arbetstiden per vecka vara 34 timmar 20 minuter och vid f∏r- läggning som intermittent treskiftsarbete 36 timmar 20 minuter.

Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt f∏regående stycke inte samtli- ga lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret.

Ordinarie arbetstid, som till ∏vervägande del avser underjordsarbete, ska f∏r heltidsanställd vara i genomsnitt 36 timmar per helgfri vecka.

Anmärkning

Till underjordsarbete räknas inte arbete f∏rlagt till särskilt f∏r sitt ändamål iordningställt bergrum eller annat under jord beläget utrymme.

Mom. 3 Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsom- mar-, jul- och nyårsafton.

Mom. 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordi- narie arbetstid fastställas under olika delar av året f∏r att m∏jligg∏ra sommararbetstid under f∏rutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår behålls.

F∏rläggning av arbetstid

Mom. 5 c∏rläggning av ordinarie arbetstid b∏r vid behov anges i arbetstidsschema eller liknande, som ∏verenskoms med f∏reträdare f∏r arbetstagarorganisationen.

Anmärkning

Vid oenighet om arbetstidsschema kan frågan tas upp till lokal f∏rhandling. Begäran om sådan f∏rhandling ska ha inkommit till arbetsgivaren inom

10 dagar. Om så inte sker eller den lokala f∏rhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren f∏rläggningen av arbetstiden med iakttagande av den- na bestämmelse.

Avvikelser från AГL

Mom. 6 Oavsett vad som anges i ATL

a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll,

b) anses studieledighet inte som arbetad tid,

c) anses f∏rlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid,

d) anses f∏rskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller

∏vertid,

e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, ∏vertid och mertid g∏ras per kalendermånad,

f) kan begränsningsperiod omfatta h∏gst 16 veckor,

Anmärkning

Ordinarie arbetstid får uppgå till h∏gst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor.

g) kan arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst

9 timmar vid f∏rläggning av ordinarie arbetstid under f∏rutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under begränsningsperioden,

k) kan arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under f∏rutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under begränsningsperioden.

i) kan arbetstagares sammanhängande veckovila vid tillfällig avvikelse uppgå till minst 24 timmar.

M∏jligheter till lokala avvikelser

Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om avvikelse från

a) 7 § andra stycket (10 § f∏rsta stycket) ATL om att likställa kompensa- tionsledighet med arbetad tid,

b) 8 § ATL om annat uttag av ∏vertid och annan begränsningsperiod f∏r

∏vertid,

c) 10 § andra stycket ATL om annat uttag av xxxxxx,

d) 13 § ATL om dygns- och nattvila,

e) 14 § ATL om veckovila,

f) 15 § tredje stycket ATL om f∏rläggning av raster och

g) 15 § ATL om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än som anges i mom. 6 a).

Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre begränsningsperiod än 16 veckor, dock h∏gst 1 år. Kollektivavtal får även träffas om avvikelse från anmärkningen till mom. 2 f∏rsta styck- et, anmärkningen till mom. 6 f) och mom. 6 g) - i).

Anmärkning

Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 § andra stycket ATL.

Personalpool

Mom. 8 c∏r arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från bilaga D.

§ 18 Uééekållsanställning

Inledande bestämmelser

Mom. 1 c∏r anställning med uppehåll (ferier) gäller f∏ljande.

Denna bestämmelse gäller endast f∏r arbetstagare med fast kontant l∏n. c∏r visstidsanställd arbetstagare ska bestämmelserna tillämpas endast om anställningen avser minst hel termin.

Verksamhetsår är den tidsperiod om 12 månader, som f∏rflyter från verksamhetens b∏rjan på h∏sten till motsvarande tidpunkt därpå f∏ljan- de h∏st.

Arbetsår är den tidsrymd av verksamhetsåret, då arbetstagaren är arbetsskyldig.

Uppehåll, vinter- och sommaruppehåll, är den tidsrymd av verksam- hetsåret, då arbetstagaren inte är arbetsskyldig.

Uppehållsl∏n är den l∏n, som arbetstagare får under sommaruppehåll.

L∏nebestämmelser

Mom. 2 Arbetstagare som har anställning med uppehåll får under arbetsår och vinteruppehåll l∏n eller l∏n under ledighet på sätt som framgår av detta avtal.

Vid anställning med uppehåll i stället f∏r anställning med semester ska l∏n, l∏n under ledighet och uppehållsl∏n beräknas enligt reglerna i den- na bestämmelse.

L∏neberäkning ska g∏ras på grundval av ∏verenskommen l∏n f∏r anställning med semester, varvid l∏nebeloppet multipliceras med till- lämplig uppehållsl∏nefaktor enligt f∏ljande tabell.

Antal kalenderdagar under arbetsåret	Uppehållsl∏nefaktor
241-247	0,77
248-254	0,79
255-261	0,81

262-268	0,83
269-275	0,85
276-282	0,88
283-289	0,90
290-296	0,92
297-303	0,94
304-310	0,96
311-317	0,98

crån och med arbetsårets b∏rjan det kalenderår arbetstagaren fyller 40 år f∏rh∏js uppehållsl∏nefaktorn med 0,03.

Efter ∏verenskommelse kan l∏neberäkning g∏ras på grundval av l∏ne- beloppet som är fast kontant l∏n f∏r anställning med uppehåll.

Anmärkning

Arbetstagare som arbetar under vinter- och sommaruppehåll får ersättning per timme enligt § 20 mom. 4, fyllnadsl∏n.

_eräkning av ìppehållsl∏n

Mom. 3 Under sommaruppehåll ska uppehållsl∏n utges beräknad på sätt som anges i mom. 5, i stället f∏r l∏n eller l∏n under ledighet.

Mom. 4 Vid ledighet med sjukpenning, f∏räldrapenning eller rehabili- teringsersättning under de 45 f∏rsta kalenderdagarna av sommaruppe- hållet behåller arbetstagaren uppehållsl∏nen. Under ∏vrig del av som- maruppehållet gäller att arbetstagaren behåller 20 % av uppehållsl∏nen vid ledighet med sjukpenning, f∏räldrapenning eller rehabiliterings- ersättning.

Anmärkning

Infaller sjukl∏neperiod enligt lagen om sjukl∏n under de 45 f∏rsta kalender- dagarna av sommaruppehållet utges även sjukl∏n beräknad på uppehållsl∏n.

Mom. 5 Uppehållsl∏n utges enligt jämf∏relse mellan l∏n f∏r helt verk- samhetsår och under arbetsåret utbetald l∏n samt beräknas på sätt som anges nedan. I uppehållsl∏nen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL)/avtalet.

a) Till arbetstagare, som varit anställd under hela arbetsåret och som varit ledig utan avl∏ningsf∏rmåner under h∏gst 30 kalenderdagar och inte varit frånvarande av annan anledning än ledighet som enligt § 27 mom. 14 är semesterl∏negrundande, beräknas och utges uppehållsl∏n enligt samma grunder som l∏n.

b) c∏r annan arbetstagare beräknas uppehållsl∏nen genom jämf∏relse mellan antalet kalenderdagar enligt nedan och antalet kalenderdagar under hela arbetsåret och vinteruppehållet.

- Tid under vilken arbetstagaren arbetat inklusive mellanliggande fridagar.

- Tid under vilken arbetstagaren varit frånvarande på grund av ledighet som enligt § 27 mom. 14 är semesterl∏negrundande.

- Tid under vilken arbetstagaren varit ledig utan avl∏ningsf∏rmåner, dock h∏gst 30 kalenderdagar.

- Tid under vinteruppehåll under vilken arbetstagaren fått l∏n enligt mom. 7.

Anmärkning

Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 % av l∏nen, ska denna l∏n uppräknas med 12 % och inbegriper då semesterf∏rmåner, om inte semesterf∏rmåner f∏r detta har utgetts på annat sätt. c∏r arbetstagare som enligt § 27 mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med l∏n jämställs här s.k. studiebidrag från arbetsgiva- ren.

c) Vid f∏rändring av sysselsättningsgraden under arbetsåret ska uppe- hållsl∏nen beräknas på den genomsnittliga sysselsättningsgraden under arbetsåret och vinteruppehållet. Genomsnittet framräknas på grundval av antalet kalenderdagar under arbetsåret och vinteruppehållet, då arbetstagaren haft de olika sysselsättningsgraderna. Även vid partiell ledighet under del av dag under arbetsåret utan avl∏ningsf∏rmåner beräknas uppehållsl∏nen på detta sätt.

Anmärkningar

1. Med sysselsättningsgrad avses f∏r anställningen fastställd omfattning av arbetstiden i f∏rhållande till heltidsanställd arbetstagares arbetstid.

2. c∏r deltidsanställd arbetstagare med under arbetsåret f∏rändrad sysselsätt- ningsgrad ska, vid beräkning av uppehållsl∏nen, månadsl∏nen per sista dagen av arbetsåret f∏rst uppräknas till l∏n som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.

Mom. 6 c∏r arbetstagare, som under arbetsåret eller vinteruppehållet b∏rjar eller slutar anställning med uppehåll, ska uppehållsl∏n beräknas enligt mom. 5.

Mom. 7 c∏r arbetstagare, som

a) slutar under vinteruppehållet och som varit anställd från arbetsårets b∏rjan till vinteruppehållets b∏rjan, fastställs sista anställningsdagen till den 31 december,

b) b∏rjar vid vinteruppehållets slut och är anställd till arbetsårets slut, fastställs f∏rsta anställningsdagen till den 1 januari.

Anmärkning

Arbetstagare som är ledig f∏r vård av barn eller utbildning och avbryter ledig- heten f∏r att återgå i arbete senare än 7 kalenderdagar f∏re vinteruppehållet och som avser att fortsätta ledigheten efter uppehållet har inte rätt till l∏n under vinteruppehållet. Om arbetstagaren ska återgå i arbete efter vinteruppehållet gäller motsvarande avseende tid till och med den 31 december.

Mom. 8 Övergår arbetstagare från anställning med uppehåll till anställning med semester eller omvänt hos samma arbetsgivare, ska uppehållsl∏n respektive semesterf∏rmåner beräknas och utges som om den tidigare anställningen upph∏rt och ny anställning hos arbetsgivaren tillträtts.

Utbetalning av uppehållsl∏n

Mom. 9 Uppehållsl∏n b∏r f∏rdelas jämnt på utbetalningstillfällena under sommaruppehållet. Om arbetstagaren under verksamhetsåret lämnat anställningen hos arbetsgivaren ska dock uppehållsl∏nen i sin helhet utbetalas snarast m∏jligt.

Semesterbestämmelser

Mom. 10 Uppehållsl∏nen får inte understiga den semesterl∏n, som arbetstagaren skulle ha fått enligt SemL/avtalet.

Arbetstagares semesterledighet enligt SemL/avtalet ska anses f∏rlagd till tid räknat från och med f∏rsta vardagen av sommaruppehållet. Som in- tjänandeår räknas verksamhetsår.

Arbetstagare, som på grund av semesterl∏negrundande frånvaro inte fått semesterledighet enligt SemL/avtalet och gjort framställning utan dr∏jsmål om utbyte av ledigheten kan få sådan ledighet f∏rlagd till arbetsåret, om denna inte kan f∏rläggas till annan tid.

Arbetstagare som har anställning med uppehållsl∏n har inte rätt att spara semesterdagar.

Uppehållsl∏netillägg utges enligt nedan i stället f∏r semesterl∏netillägg enligt avtalet och utbetalas vid f∏rsta utbetalningstillfället under som- maruppehållet.

crån och med 2006-04-01 utges uppehållsl∏netillägg till heltidsanställd arbetstagare med ∏verenskommen fast kontant l∏n f∏r uppehållsanställ- ningen som understiger 18 180 kr per månad multiplicerat med uppe- hållsl∏nefaktorn.

crån och med 2008-01-01 utges uppehållsl∏netillägg till heltidsanställd arbetstagare med ∏verenskommen fast kontant l∏n f∏r uppehållsanställ- ningen som understiger 19 896 kr per månad multiplicerat med uppe- hållsl∏nefaktorn.

Anmärkning

c∏r deltidsanställd arbetstagare och arbetstagare med olika sysselsättningsgra- der under arbetsåret och vinteruppehållet minskas ovan angivna belopp med hänsyn till sysselsättningsgraden respektive den genomsnittliga sysselsätt- ningsgraden under arbetsåret och vinteruppehållet.

Uppehållsl∏netillägget utges f∏r h∏gst 25 dagar. Antalet dagar beräknas genom att antalet semesterdagar, som enligt § 27 mom. 5 motsvarar arbetstagarens årssemester, multipliceras med tillämpligt jämf∏relsetal enligt mom. 5 och avrundas uppåt till det närmaste antalet hela dagar.

Anmärkning

c∏r en arbetstagare som omfattas av mom. 5 punkt a) är jämf∏relsetalet 1.

Uppehållsl∏netillägg i vilket ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i SemL/avtalet utges per dag med belopp som beräknas på f∏ljande sätt

5,21 % x (a–b)

a = det belopp, fastställt enligt ovan, som den ∏verenskomna fasta kon- tanta l∏nen f∏r uppehållsanställningen ska understiga f∏r att uppehålls- l∏netillägg ska utges, och

b = den ∏verenskomna fasta kontanta l∏nen f∏r uppehållsanställningen.

Anmärkning

c∏r arbetstagare med olika sysselsättningsgrader under arbetsåret och vinter- uppehållet ska f∏ljande gälla vid beräkning av uppehållsl∏netillägg. Överens- kommen fast kontant l∏n f∏r uppehållsanställningen ska ingå i beräkningen multiplicerad med en faktor. caktorn erhålls genom att den genomsnittliga sys- selsättningsgraden under arbetsåret och vinteruppehållet delas med arbetstaga- rens senaste sysselsättningsgrad f∏re sommaruppehållet.

Övriga bestämmelser

Mom. 11 c∏r arbetstagare som har anställning med uppehåll och inte är lärare anställd inom utbildningsväsendet ska

a) vid beräkning av antalet årsarbetsdagar och fastställande av ersätt- ningsbar tid enligt lagen om allmän f∏rsäkring (AcL) eller lagen om arbetsskadef∏rsäkring (LAc), inräknas ledighet motsvarande semester med 35 dagar,

b) vid ledighet med dagberäknad sjukpenning eller tillfällig f∏räldra- penning enligt AcL eller LAc, ledighetens omfattning beräknas enligt

§ 17 mom. 3. Antalet arbetsdagar som ingår i ledigheten multipliceras med den faktor, med två decimaler, som erhålles genom att 365 divide- ras med f∏r arbetstagaren beräknat antal årsarbetsdagar enligt XxX.

Mom. 12 När tid f∏r f∏reträdesrätt till återanställning enligt lagen om anställningsskydd (LAS) tillgodoräknas ska visstidsanställning f∏r hel termin anses omfatta 6 månader.

§ 21 Obekväm arbetstid

Mom. 1 Tillägg f∏r obekväm arbetstid utges till arbetstagare f∏r full- gjord ordinarie arbetstid som f∏rlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid ∏vertidsarbete.

Dock ska arbetstagare, som har ordinarie arbetstid f∏rlagd till vardag såväl som s∏n- och/eller helgdag, få tillägg f∏r arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fyllnadstids- eller ∏vertidsarbete.

Anmärkning

Tillägget utges inte vid ∏vertidsarbete under jour och beredskap.

Av nedanstående tabell framgår vilken tid som ska anses utg∏ra obe- kväm arbetstid samt det tillägg som utges f∏r denna tid.

O-tilläggstid	Kr/tim
	t.o.m. 08-06-30	fr.o.m. 08-07-01
1. O-tilläggstid A	82:10	91:10
- Tid från kl. 18.00 på dag f∏re långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk. - Tid från kl. 18.00 på dag f∏re pingstafton eller midsommarafton till kl. 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen. - Tid från kl. 18.00 på dag f∏re julafton eller nyårsafton till kl. 07.00 på vardag utom l∏rdag närmast efter helgdagsaftonen.
2. O-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A)	41:00	45:50
- Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på l∏rdag, s∏ndag, helgdag eller dag som både f∏re- gås och efterf∏ljs av s∏ndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.

- Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag när- mast f∏re trettondag jul, f∏rsta maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen eller alla helgons dag. - Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, f∏rsta maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx eller national- dagen. - Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 fredag som inte omfattas av o-tilläggstid ovan.
3. O-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A eller B)	33:20	36:90
- Tid från kl. 22.00 till kl. 24.00 måndag till torsdag samt från kl. 00.00 till kl. 06.00 tisdag till fredag.
4. O-tilläggstid D (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A eller B)	16:50	18:30
- Tid från kl. 19.00 till kl. 22.00 på vardag.

O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per avl∏ningsperiod. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. O-tillägg utges inte f∏r sammanräknad avrundad tid under stigande 1 timme inom respektive kategori.

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

Flexibel arbetstid

Mom. 2 Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 6.

Personalpool

Mom. 3 c∏r arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av Bilaga D.

M∏jlighet till lokal avvikelse

Mom. 4 Om annan kontant ersättning utges på grund av arbetstidens f∏rläggning ska tillägget minskas med denna eller bortfalla.

§ 22 Jour ock beredskaé

Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare ut∏ver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens f∏rfogande på arbetsstället f∏r att vid behov omedelbart kunna utf∏ra arbete.

Med beredskap avses att arbetstagare ut∏ver fastställd ordinarie arbets- tid står till arbetsgivarens f∏rfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsledningen, f∏r att vid behov utan dr∏jsmål kunna utf∏ra arbete.

Jour och beredskap b∏r f∏rekomma endast i den omfattning, som är absolut n∏dvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska g∏ras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver.

Mom. 2 Ersättning f∏r jour och beredskap utges enligt f∏ljande.

Kr/tim
	t.o.m. 08-06-30	fr.o.m. 08-07-01
A. Jour
Där arbetstagare beordrats jour:
f∏r tid, som uppgår till h∏gst 50 timmar under kalendermånaden	27:70	30:70
f∏r tid därut∏ver under kalendermånaden	55:40	61:50
B. Beredskap
Där arbetstagare beordrats beredskap:
f∏r tid, som uppgår till h∏gst 150 timmar under kalendermånaden	13:30	14:80
f∏r tid därut∏ver under kalendermånaden	26:30	29:20

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

c∏r jour och beredskap eller del därav, f∏rlagd till tid som anges nedan, ska ersättning enligt ovan f∏rh∏jas med 100 %.

a) Tid från kl. 19.00 på dag f∏re långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk.

b) Tid från kl. 19.00 på dag f∏re pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl. 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen.

c) Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på s∏n- eller helgdag, l∏rdag eller på dag som både f∏regås och efterf∏ljs av s∏n- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.

d) Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag utom l∏rdag närmast f∏re tret- tondag jul, f∏rsta maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen eller alla helgons dag.

e) Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 vardag närmast efter s∏n- eller helgdag.

f) Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 vardag närmast f∏re l∏rdag.

Mom. 3 c∏r jour och beredskap, som fullg∏rs mellan tidpunkten f∏r den fastställda arbetstidens b∏rjan en arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning f∏r lägst 8 timmar, minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap.

Mom. 4 Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation f∏r

∏vertidsarbete, arbetar under jour eller beredskap får arbetstagaren behålla jour- eller beredskapsersättningen.

Mom. 5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagare ersätt- ning f∏r resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i bilersättningsavtalet.

Mom. 6 Stadigvarande utläggning av jour och beredskap b∏r upptas i schema eller liknande som ∏verenskoms med f∏reträdare f∏r arbetsta- garorganisation.

Anmärkning

Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till lokal f∏rhandling. Begä- ran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker

eller den lokala f∏rhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren f∏rläggningen av jour och beredskap med iakttagande av denna bestämmelse.

Mom. 7 Ersättning f∏r jour och beredskap utges inte om sådan ersätt- ning uttryckligen ingår i l∏nen eller om kompensation f∏r jour och beredskap utges som ledighet, avkortad arbetstid eller på annat sätt.

M∏jlighet till lokal avvikelse

Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om längre begränsningsperiod f∏r jouruttag än 4 veckor eller kalendermånad och h∏gre jouruttag än 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad.

§ 23 F∏rskjuten arbetstid

Mom. 1 Om arbetstagare, som arbetar enligt viss arbetstidsf∏rläggning, beordras att arbeta enligt annan arbetstidsf∏rläggning, blir den arbets- tiden ordinarie arbetstid. Detsamma gäller om ordinarie arbetstid f∏r- skjuts genom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridagsf∏rläggning.

Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som m∏jligt, dock senast dagen f∏re den avsedda ändringen.

Mom. 2 Tillägg till l∏nen enligt nedan utges under 10 dagar från tillsä- gelsen f∏r arbetad tid som enligt näst f∏regående schema skulle varit fri- tid.

Om ändringen av den ordinarie arbetstiden gäller f∏r viss tid utges inte tillägget vid återgång till näst f∏regående schema.

Anmärkning

Tillägget utges inte samtidigt med fyllnadsl∏n, ∏vertidskompensation eller i fall som avses i § 13 mom. 4, om sommararbetstid.

Tillägg vid f∏rskjuten arbetstid utges per fullgjord timme enligt f∏ljande.

F∏r dag som enligt näst f∏regående sckema skulle varit fridag		F∏r ∏vrig tid
t.o.m. 2008-06-30	61:20	30:60
fr.o.m. 2008-07-01	67:90	34:00

Under de 2 f∏rsta kalenderdagarna h∏js tillägget med 50 %.

Tiden inom respektive ersättningsnivå sammanräknas per avl∏nings- period. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

Personalpool

Mom. 3 c∏r arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av Bilaga D.

§ 24 Färdtid

Mom. 1 Arbetstagare som under inrikes resa i arbetet utanf∏r den van- liga verksamhetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt mom. 2.

Väntetid som f∏ranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tåg- byte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.

cärdtidsersättning utges endast f∏r färdtid och i f∏regående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter.

cärd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.

Anmärkning

Med resa i arbetet avses en av f∏rrättning direkt f∏ranledd resa och med den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet.

Mom. 2 cärdtidsersättning utges enligt f∏ljande.

c∏r de f∏rsta 10 timmarna under en kalendervecka, f∏r vilka ersättningen ska utges		c∏r tid därut∏ver under kalender- veckan
t.o.m. 2008-06-30	50:30	100:60
fr.o.m. 2008-07-01	55:80	111:70

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning f∏r tid, då fyllnadsl∏n, kompensation f∏r ∏vertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än traktamentsersättning utges.

Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färd- tidsersättning f∏r tid mellan klockan 08.00 och 17.00 måndag – fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.

cärdtidsersättning utges inte f∏r sådan tid mellan klockan 22.00 och

06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg.

Mom. 4 cärdtidsersättning utges endast f∏r färdtid och väntetid som är f∏rsvarlig med hänsyn till den avsedda f∏rrättningen, resekostnaden och kommunikationsm∏jligheterna.

§ 27 Semester

Inledande bestämmelser

Mom. 1 Semesterf∏rmåner utges enligt gällande lag om inte annat anges nedan.

Mom. 2 Arbetstagare med fast kontant l∏n får semesterledighet under intjänandeåret, som sammanfaller med semesteråret, vilket är l∏pande kalenderår.

Rätt till semesterledighet orh semesterl∏n

Mom. 3 Ut∏ver det som lagen anger ska från rätt till semesterledighet undantas arbetstagare som anställs f∏r h∏gst 3 månader och som under semesteråret inte haft tidigare anställning hos arbetsgivaren.

Arbetstagare som är anställd f∏r viss tid under h∏gst 6 månader, som med st∏d av mom. 2 får semesterdagar med semesterl∏n, får avstå från rätten till sådan ledighet.

Mom. 4 Om semesterledighet som avses i mom. 9 på arbetsgivarens begäran f∏rläggs till tidpunkt f∏re eller efter juni – augusti får arbets- tagare, som fått h∏gst 14 semesterdagar f∏rlagda under juni – augusti,

2 betalda semesterdagar extra under semesteråret. Arbetstagare som fått 15–19 semesterdagar f∏rlagda under juni – augusti får 1 betald semester- dag extra under semesteråret.

Anmärkningar

1. Ovanstående bestämmelse gäller under f∏rutsättning att arbetstagaren har rätt till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret.

2. Kompensation ska inte utges om dagantalet 14 respektive 19 inte uppnåtts på grund av sådan minskning som f∏ljer av anmärkning till mom. 7 eller genom att arbetstiden nedsatts enligt § 13 mom. 2 f∏rsta stycket. Motsvarande ska gälla f∏r arbetstagare med arbetstid enligt § 13 mom. 2 f∏rsta stycket som fått semes- ter med midsommarafton eller nationaldagen om den infaller måndag eller fredag i direkt anslutning till semesterledigheten.

Efter lokal f∏rhandling kan arbetstagare erbjudas annan kompensation än vad som anges i f∏rsta stycket.

Anmärkning

c∏rhandling om annan kompensation kan endast f∏ras som lokal f∏rhandling.

Mom. 5 Till och med det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller 39 år kvalificerar sig arbetstagaren f∏r 25 semesterdagar.

cr.o.m. det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller	kvalificerar sig arbetstagaren f∏r
40 år	31 semesterdagar
50 år	32 semesterdagar

Efter ∏verenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan arbets- tagare få kontant ersättning med semesterl∏n i stället f∏r sådan betald semesterdag som ∏verstiger vad som f∏ljer enligt lag. Sådan ∏verens- kommelse får dock inte avse sparade dagar.

Mom. 6 Arbetstagare med fast kontant l∏n får semesterdagar med semesterl∏n i proportion till hur stor del av intjänandeåret som arbets- tagaren har haft anställning hos arbetsgivaren och inte varit frånvarande av annan anledning än betald semesterledighet eller ledighet som enligt mom. 14 är semesterl∏negrundande.

Anmärkning

Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 % av l∏nen, ska denna l∏n uppräknas med 12 % och inkluderar då semesterf∏rmåner, om inte semesterf∏rmåner f∏r detta har utgetts på annat sätt. c∏r arbetstagare som en- ligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med l∏n jämställs här s.k. studiebidrag från arbetsgivaren.

Om 4 och 5 §§ semesterlagen (SemL) ger rätt till h∏gre antal semester- dagar än som anges i f∏regående stycke ska resterande semesterdagar vara obetald semesterledighet.

Beräkning av semesterledighet

Mom. 7 c∏r arbetstagare med ordinarie arbetstid f∏rlagd till samtliga vardagar måndag – fredag ska varje under semestertiden infallande

ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. c∏r ∏vriga arbets- tagare ska antalet semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledig- heten, beräknas enligt f∏ljande formel

5	x b = c
a

a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt arbetsschema genomsnittligt ska arbeta per vecka,

b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten och

c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten.

Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c f∏r semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal.

Anmärkning

c∏r arbetstagare med ordinarie arbetstid f∏rlagd även till s.k. lätthelgdag gäller f∏ljande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag – fredag under semesterledighet som omfat- tar minst 1 vecka ska antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledig- heten minskas med 1 dag f∏r varje sådan helgdag eller helgdagsafton.

Beräkning av semesterledighet del av dag

Mom. 8 Semesterledighet i timmar, enligt mom. 17, omfattar det antal ordinarie arbetstimmar som ingår i semesterledigheten.

F∏rläggning av semesterledighet

Mom. 9 I enlighet med 10 § SemL gäller f∏ljande.

a) Vid f∏rläggning av semesterledighet som avses i 12 § SemL ska efter- strävas att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst 4 veckor under juni – augusti. Sådan semesterledighet får efter f∏rhandlingar enligt 11 § lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) f∏rläggas även till maj och september eller del av dessa månader.

Om så lokalt ∏verenskoms, arbetstagaren begär det eller särskilda skäl finns kan semesterledigheten f∏rläggas till annan tid än maj – september.

b) När semesterlista upprättas ska f∏ljande gälla, om inte annat ∏ver- enskoms.

Arbetstagare ska senast vid tidpunkt, som lokalt ∏verenskoms uttrycka

∏nskemål om huvudsemesterns f∏rläggning. Arbetsgivaren upprättar därefter f∏rslag till semesterlista.

Arbetsgivarens f∏rslag till semesterlista meddelas f∏r ber∏rda arbetsta- gare och ∏versänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som lokalt ∏verenskoms.

Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta på- kalla f∏rhandlingar enligt 12 § MBL om ändringar i f∏rslaget. Om så inte sker anses f∏rslaget godkänt.

Arbetstagare ska underrättas om fastställd semester.

Anmärkning

Om lokal ∏verenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäller bestämmelserna i 11 § SemL om underrättelse till arbetstagaren.

Mom. 10 Infaller under semesterledighet dag då arbetstagaren är of∏r- m∏gen till arbete eller dag som är semesterl∏negrundande enligt

mom. 14 ska sådan dag inte räknas som semesterdag om arbetstagaren begär det utan dr∏jsmål.

I sådant fall ska i stället f∏r semesterl∏n utges l∏n i den omfattning och på de villkor som f∏reskrivs i §§ 19, 28–30, samordningsbestämmelser, sjukdom, f∏räldraledighet och civil- och värnplikt. Detsamma gäller f∏r sådan ledighet som avses i 17 § f∏rsta stycket 4 SemL, 7 § lagen om fack- lig f∏rtroendemans ställning på arbetsplatsen (Lcc).

Mom. 11 Om annat inte ∏verenskoms ska semesterledighet om m∏jligt f∏rläggas så att den b∏rjar dag efter fridag och slutar dag f∏re fridag.

Anmärkning

Arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag – fredag och som får 25 semesterdagar i en f∏ljd får om semesterledigheten b∏rjar med måndag och slutar med fredag en total ledighetsperiod av 37 kalenderdagar om l∏rdag och s∏ndag som omger semesterledigheten medräknas.

Detta moment syftar till att personal med annan arbetstidsf∏rläggning får en ledighetsperiod av motsvarande längd. De fridagar som omger semesterledig- heten är en motsvarighet till l∏rdag – s∏ndag enligt f∏regående stycke. Det- samma gäller vid uppdelning av semesterledigheten.

Mom. 12 Vid nattarbete kan det f∏rsta arbetspasset efter semestern om minst en vecka infalla tidigast dagen efter semesterns slut. Detta kan dock ske vid h∏gst ett tillfälle per semesterår.

Mom. 13 Arbetstagare är skyldig att, om synnerliga skäl finns, avbryta sin semester och återgå i arbete. Om arbetstagaren då vistas på annan ort, får arbetstagaren ersättning f∏r de extra kostnader som avbrottet kan f∏rorsaka och som pr∏vas skäliga.

Beräkning av semesterl∏n

Mom. 14 crånvaro från arbetet är semesterl∏negrundande när det gäller

a) ledighet av anledning och omfattning som anges i 17 § SemL,

b) ledighet med l∏n eller del av l∏n dock lägst l∏n motsvarande 40 % av den f∏r motsvarande heltidsanställd gällande l∏nen och

c) ledighet f∏r centralt fackligt f∏rtroendemannauppdrag.

Mom. 15 Semesterl∏n f∏r arbetstagare med fast kontant l∏n är l∏pande semesterl∏n och semesterdagstillägg.

L∏pande semesterl∏n utges med den under den betalda semestertiden l∏pande l∏nen.

Semesterdagstillägg utges i samband med semesterledigheten f∏r varje uttagen betald semesterdag, beräknad enligt mom. 7, med belopp som beräknas på f∏ljande sätt

0,605 % av fasta kontanta l∏nen.

Arbetstagare med fast kontant l∏n som understiger nedan angivet belopp, får dessutom semesterl∏netillägg enligt f∏ljande.

crån och med 2006-04-01 utges semesterl∏netillägg till heltidsanställd arbetstagare med ∏verenskommen fast kontant l∏n som understiger 18 180 kr per månad.

crån och med 2008-01-01 utges semesterl∏netillägg till heltidsanställd arbetstagare med ∏verenskommen fast kontant l∏n som understiger 19 896 kr per månad.

Anmärkning

c∏r deltidsanställd arbetstagare minskas ovan angivna belopp med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad.

Semesterl∏netillägg utges f∏r varje betald semesterdag av årssemestern, dock till ett antal av h∏gst 25, med belopp som beräknas på f∏ljande sätt

5,21 % x (a – b)

a = det belopp, enligt ovan, som den ∏verenskomna fasta kontanta l∏nen ska understiga f∏r att semesterl∏netillägg ska utges och

b = den ∏verenskomna fasta kontanta l∏nen.

Anmärkning

Vid partiell ledighet ska beloppet f∏r semesterl∏netillägg minskas med hänsyn till arbetstagarens arbetstid.

Semesterl∏netillägg f∏r uttagna betalda semesterdagar beräknas enligt mom. 7 och utges i samband med semesterledigheten. c∏r de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semes- teråret utges semesterl∏netillägg vid utbetalningstillfälle i samband med semesterårets slut.

Mom. 16 c∏r annan arbetstagare än i mom. 15 ska ut∏ver mom. 1, 3–5, 7–12, 13–14 och 17–20 f∏ljande gälla.

Semesterl∏n beräknat, enligt 16 § SemL, utges f∏r varje uttagen betald semesterdag med 12 % av semesterl∏neunderlaget delat med det antal betalda semesterdagar, dock inte sparade, som arbetstagaren har rätt till.

c∏r arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36.

Vid semesterledighet i timmar enligt mom. 17 beräknas semesterl∏n per timme genom att semesterl∏nen per dag delas med antalet semestertim- mar (b) enligt formeln i mom. 17.

Arbetstagare med l∏n som under intjänandeåret i genomsnitt understigit nedan angivet belopp får i stället lägsta semesterl∏n.

crån och med intjänandeåret som b∏rjar 2006-04-01 får arbetstagare med en l∏n som, beräknad per timme i genomsnitt under intjänandeåret, understiger 110:20 kr ersättning enligt f∏ljande.

crån 2008-01-01 får arbetstagare med en l∏n som, beräknad per timme i genomsnitt under intjänandeåret, understiger 120:60 kr ersättning enligt f∏ljande.

Arbetstagare som under intjänande- året	Ersättning f∏r varje semesterl∏negrundande timme
	Grundbeloéé kr/tim		Tillägg i érocent av arbetstagarens timl∏n
	t.o.m. 07-12-31	fr.o.m. 08-01-01
är under 40 år	13:20	14:40	--
fyller 40–49 år	13:20	14:40	2,88 %
fyller 50 år eller mer	13:20	14:40	3,36 %

c∏r de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges skillnaden mellan lägsta semesterl∏n och semesterl∏n beräknad enligt detta moment vid utbetalningstillfälle i samband med semesterårets slut.

Semesterledighet del av dag

Mom. 17 Arbetstagare som har rätt till betald semesterdag som ∏versti- ger vad som f∏ljer enligt lag får omvandla sådan dag till timmar eller spara som semestertimmar till ett senare semesterår.

Sparade semesterdagar som ∏verstiger 25 får omvandlas till ledighet i timmar.

Semesterdagstillägg, enligt mom. 15, utbetalas när semesterdag tas i anspråk f∏r eller sparas som ledighet i timmar.

Arbetstagares ∏nskemål om f∏rläggning av ledighet tillgodoses om de är f∏renliga med verksamhetens krav.

En semesterdag omräknas till semestertimmar enligt f∏ljande

a	= b
5

a = genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka och b = antal semestertimmar.

Anmärkning

Om det vid omräkning av semestertimmar uppkommer fler än två decimaler bortses från den/dessa.

Antalet sparade semestertimmar får inte ∏verstiga 180.

Sparande av semesterledighet orh semesterl∏n

Mom. 18 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än

20 semesterdagar med l∏n, får spara ∏verskjutande semesterdagar till ett senare semesterår.

Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt ∏verstiga 40.

Arbetstagare som vill ta ut h∏gst 5 sparade semesterdagar utan samman- hang med semesterledigheten i ∏vrigt b∏r meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i f∏rväg.

Mom. 19 Betald semesterdag, som inte kunnat läggas ut under semes- teråret ∏verf∏rs till nästa semesterår som sparad semesterdag om inte annat ∏verenskoms med arbetstagaren. Om antalet sparade semester- dagar därigenom skulle ∏verstiga 40 utges i stället kontant ersättning med semesterl∏n f∏r sådan semesterdag om inte annat ∏verenskoms med arbetstagaren.

Återbetalning av semesterl∏n

Mom. 20 Har arbetstagare fått flera betalda semesterdagar än arbets- tagaren har rätt till under året eller f∏r h∏g sådan ersättning, som avses i

mom. 5 sista stycket, ska arbetstagaren återbetala f∏r mycket utbetald semesterl∏n.

D∏dsbo är inte återbetalningsskyldigt.

§ 28 Sjukdom m.m.

Ledighet

Mom. 1 Arbetstagare, som inte kan arbeta

a) till f∏ljd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge arbetsof∏rmågan kvarstår,

b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt då sjukpenning enligt lagen om allmän f∏rsäkring (AcL) utges eller

c) på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering, får ledigt då rehabiliter- ingsersättning enligt XxX utges.

Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbets- skada ut∏ver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare. Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller f∏r särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar f∏r kostnaden f∏r sådant intyg.

Arbetsgivaren får f∏reskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av c∏rsäkringskassan eller av f∏rsäkring som arbetsgivaren bekostar.

Anmälan

Mom. 3 Arbetstagaren ska, f∏r att ha rätt till sjukl∏n enligt lagen om sjukl∏n (SjLL)/avtalet, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagaren ska även meddela arbets- givaren datum då sjukfallet inträffade.

Arbetstagare, som inte har sjukl∏nerätt enligt SjLL, ska meddela arbets- givaren datum f∏r sjukanmälan till c∏rsäkringskassan och uppgift om arbetstagaren får kalenderdagsberäknad sjukpenning.

Anmärkning

Om sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan kan tänkas ge ersättning från annan än arbetsgivaren gäller det som anges i § 37 om ersättning från tredje man.

Mom. 4 Vid tillämpning av 7 § SjLL, sjukl∏neperioden, ska utlagd jour och beredskap anses som ”arbete åt arbetsgivaren”.

Sjukl∏n

Mom. 5 Vid beräkning av sjukl∏n enligt SjLL gäller f∏ljande.

Till vad som enligt 6 § SjLL anges som ”l∏n och andra anställningsf∏r- måner” ska enbart räknas f∏ljande anställningsf∏rmåner, nämligen l∏n enligt §§ 16–18, semesterl∏n och l∏n under ledighet samt de särskilda ersättningarna, tillägg f∏r obekväm arbetstid och jour- och beredskaps- ersättning, enligt §§ 21 och 22.

Vad som arbetstagaren gått miste om till f∏ljd av nedsättningen av arbetsf∏rmågan under sjukl∏neperioden enligt 7 § SjLL, beräknas när det gäller

a) timl∏n; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gällande f∏rlägg- ning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

b) semesterl∏n; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gällande semesterf∏rläggning skulle ha fått, f∏r arbetstagare med fast kontant l∏n dock utan semesterdagstillägg och semesterl∏netillägg,

c) l∏n under ledighet; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gäl- lande ∏verenskommelse skulle ha fått,

d) tillägg f∏r obekväm arbetstid; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gällande f∏rläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gällande jour- och beredskapslista skulle ha fått och

f) ackordsl∏n; till vad arbetstagaren f∏r perioden genom att utf∏ra sitt ordinarie arbete skulle ha fått, om arbetstagaren inte avhållit sig från arbete åt arbetsgivaren.

Mom. 6 Vid ledighet som avses i mom. 1 då sjukpenning enligt AcL eller lagen om arbetsskadef∏rsäkring (LAc) utges eller då rehabili- teringsersättning enligt AcL utges, får arbetstagare sjukl∏n med ett be- lopp som motsvarar 10 % av l∏nebortfallet, dock längst f∏r tid till och med den 90:e kalenderdagen i sjukperioden.

Anmärkningar

1. Sjukperiod ska anses l∏pa och omfatta tid enligt XxX.

2. Sjukl∏n enligt momentet utges inte f∏r de f∏rsta 14 dagarna i sjukperioden.

3. c∏r arbetstagare med timl∏n, är l∏nebortfallet den l∏n som arbetstagaren enligt då gällande f∏rläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.

4. Där LAc anges i denna bestämmelse avses beträffande skador som inträffat f∏re 1977- 07- 01 motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadef∏rsäkring.

Mom. 7 Arbetstagare, vars fasta kontanta l∏n ∏verstiger 62,5 % av pris- basbeloppet enligt XxX, får sjukl∏n enligt detta moment dels vid ledighet som avses i mom. 1 a) då sjukpenning enligt XxX eller LAc utges, dels vid ledighet som avses i mom. 1 b).

Sjukl∏nen utges med belopp som motsvarar skillnaden mellan 79,12 % av l∏nebortfallet och h∏gsta belopp f∏r dagberäknad respektive kalen- derdagsberäknad sjukpenning enligt AcL.

Mom. 8 Sjukl∏n enligt mom. 6 och 7 utges inte

a) f∏r tid som ingår i en sjukl∏neperiod enligt SjLL,

b) f∏r tid då arbetstagaren undantas från sjukpenning enligt AcL eller LAc, eller rehabiliteringsersättning enligt AcL och

c) f∏r tid då arbetstagaren uppbär aktivitetsersättning eller sjukersätt- ning enligt AcL.

Har sjukpenningen eller rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indra- gits enligt AcL eller LAc ska sjukl∏nen enligt mom. 6 och 7 minskas i motsvarande grad.

Mom. 9 Arbetstagare, vars sjukpenning indragits enligt 3 kap. 7 § AcL eller motsvarande paragraf i LAc på grund av c∏rsäkringskassans be- d∏mning av arbetstagarens arbetsf∏rmåga, får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) sjukl∏n, då sjukpenning enligt AcL eller LAc annars

skulle ha utgetts. Sjukl∏n utges f∏r tid i sjukperioden, dock h∏gst under 180 kalenderdagar, med belopp motsvarande

79,12 % av l∏nebortfallet till och med dag 14 med undantag f∏r den f∏r- sta arbetsdagen,

89,01 % av l∏nebortfallet f∏r tid därefter till och med dag 90, och 79,12 % av l∏nebortfallet f∏r tid därefter.

Anmärkning

c∏r arbetstagare med timl∏n, är l∏nebortfallet den l∏n som arbetstagaren enligt då gällande f∏rläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.

Arbetsgivaren ska under denna tid g∏ra en bed∏mning av arbetstagarens f∏rutsättningar att återgå i sitt vanliga arbete.

Övergångsbestämmelse

Begränsning av sjukl∏n till 180 dagar gäller inte arbetstagare som fått sjuk- penning indragen f∏re den 1 juli 2007.

Mom. 10 Arbetstagare får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) sjukl∏n beräknad på sätt som anges i mom. 9 f∏r sådan del av dagen som c∏rsäkringskassan inte ersätter på grund av att bestämmelserna i 3 kap. 7 § AcL som medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges.

Efterbehandlingar m.m.

Mom. 11 Om så n∏dvändigtvis måste ske under arbetstid, får arbets- tagare vid efterbehandlingar, r∏ntgen- eller skärmbildsunders∏kning bes∏ka läkare eller sjukhus. Samma rätt finns vid f∏rstagångsbes∏k hos tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Under sådan ledighet utges ersättning som motsvarar 100 % av l∏nen.

Anmärkning

Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) f∏r tid då sjukl∏n utges enligt SjLL/avtalet eller sjukpenning utges enligt AcL eller LAc.

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Mom. 12 Arbetstagare, vars fasta kontanta l∏n ∏verstiger 62,5 % av prisbasbeloppet enligt XxX, får rehabiliteringstillägg enligt detta moment vid ledighet enligt mom. 1 c).

Rehabiliteringstillägget utges med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 79,12 % av l∏nebortfallet och h∏gsta belopp f∏r rehabiliteringser- sättning enligt AcL. I tillägget ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i SemL.

Har rehabiliteringsersättning nedsatts eller indragits enligt XxX ska rehabiliteringstillägget minskas i motsvarande grad.

Bilaga E till AB

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten

Inledning

AB § 13 gäller med tillägg av f∏ljande alternativa tjänstg∏ringstider

Alt. 1 42 timmar i genomsnitt per vecka i delat dygn om två tjänst- g∏ringspass utan måltidsraster.

Alt. 2 48 timmar i genomsnitt per vecka i dygnstjänst (24 timmar/pass).

Anmärkningar

1. Angivna tjänstg∏ringsmått är en sammanvägning av ordinarie arbetstid och jourtid.

2. Den effektiva tjänstg∏ringstiden i alternativ 1 och 2 får inte ∏verstiga 10 respektive 12 timmar per tjänstg∏ringspass.

Övergång från alt. 1 till alt. 2 f∏rutsätter ∏verenskommelse mellan de lokala parterna.

A. Särskilda bestämmelser till AB vid tilläméning av alternativ 1 ock 2

1. Kompensation f∏r ∏vertidsarbete (§ 20)

Reglerna i AB § 20 ska gälla med f∏ljande inskränkningar

Bestämmelserna i § 20 äger inte tillämpning beträffande tjänstg∏ring under tjänstg∏ringspass. Vid annan tjänstg∏ring på tjänstg∏ringsfri tid än effektiv tjänstg∏ring eller utryckning vid brand eller annat n∏dläge, ska kompensation f∏r ∏vertidsarbete alltid f∏r sådan arbetstagare beräk- nas såsom f∏r enkel ∏vertid. Vid arbete på julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, nyårsdagen, påskafton, påskdagen, midsommarafton och midsommardagen utgår ersättning med kvalificerad ∏vertid.

2. Extra dygnspass Reglerna i AB § 20 tillf∏res

Vid fullg∏rande av ett extra dygnspass eller del därav – kan efter ∏ver- enskommelse med arbetstagaren ersättning utgå motsvarande arbets- tagarens timl∏n f∏r varje fullgjord tjänstg∏ringstimme.

3. Tillägg f∏r obekväm arbetstid (§ 21)

a) Tillägg f∏r obekväm arbetstid utgår till arbetstagare som inte har enbart dagtjänstg∏ring med

2 650 kronor per månad t.o.m. 2008-06-30

2 940 kronor per månad fr.o.m. 2008-07-01

Vid tjänstg∏ring under del av kalendermånad utgår tillägg till så stor del, som antalet fullgjorda tjänstg∏ringspass utg∏r av f∏r månaden fast- ställt antal tjänstg∏ringspass.

b) Vid tjänstg∏ring under de i punkt 1 ovan angivna dagarna (kl.00.00–24.00) utges tillägg till l∏n – s.k. storhelgstillägg med

82:10 kronor/timme t.o.m. 2008-06-30

91:10 kronor/timme fr.o.m. 2008-07-01

Ersättningen inbegriper semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen.

4. Semesterf∏rmåner (§ 27) Paragrafen tillf∏res f∏ljande

I l∏pande semesterl∏n ska även ingå f∏rekommande tillägg f∏r obekväm arbetstid enligt punkt 3 a.

Semesterdagstillägget beräknas på f∏ljande sätt 0,605 % av l∏pande semesterl∏nen

B. Särskilda bestämmelser f∏r brandmän m.fl. reserv- styrka

Allmänt

1. Anställning enligt dessa bestämmelser avser sådan anställning som tillkommit f∏r att tillgodose ett f∏rutsett behov av vikarier och extra personal.

2. c∏r arbetstagare ska gälla arbetstidsschema, som bl.a. anger fridagar och huvudsaklig arbetstidsf∏rläggning (normalschema). Under semester, sjukdom och annan ledighet ska normalschemat gälla. Då arbetstagare fullg∏r tjänstg∏ring i schema med halvdygnstjänst gäller schemat med halvdygnstjänst med avseende på beräkning av l∏n och semesterledig- het.

3. Arbetstagare tillf∏rsäkras 8–9 fridagar per fyraveckorsperiod. Härvid anses reglerna om veckovila enligt 14 § Arbetstidslagen (ATL), tillgodo- sedda.

Halvdygnstjänst

4. Då arbetstagare beordras att tjänstg∏ra i schema med halvdygnstjänst utgår tillägg till l∏n med belopp som framgår av beloppsbilaga.

Ersättningen inbegriper semesterl∏n, semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen.

Anmärkningar

1. Dagtillägg l∏r-, s∏n- och helgdag eller nattillägg kvalificerat utgår vid full- g∏randet av tjänstg∏ringspass som infaller fr.o.m. kl. 19.00 vardag f∏re l∏rdag, helgdag eller helgdagsafton (påskafton, midsommarafton, julafton och nyårs- afton) t.o.m. kl. 06.00 vardag efter helgdag.

2. Nattillägg enkelt utgår vid fullg∏randet av tjänstg∏ringspass som infaller under tiden fr.o.m. kl. 19.00 t.o.m. kl. 06.00 annan tid än under anmärkning 1.

3. Dag- respektive nattillägg reduceras till hälften då tjänstg∏ringspass full- f∏ljs till mindre än hälften under tid enligt anmärkning 1 och 2 eller fullg∏res till mindre än hälften av den i schema upptagna tjänstg∏ringstiden.

4. Dag- respektive nattillägg utgår antingen f∏r dag- eller nattjänstg∏ringspass. Tillägget hänf∏res till det tjänstg∏ringspass till vilket ∏vervägande delen av tjänstg∏ringstiden infaller.

5. Tillsägelse om tjänstg∏ring i schema med halvdygnstjänst ska lämnas så snart ske kan. Om tillsägelse inte lämnats senast 8 kalenderdagar i f∏r- väg utgår tillägg till utgående dag- respektive nattillägg med 120 % f∏r tjänstg∏ringspass som enligt schemat med halvdygnstjänst under de f∏rsta 7 kalenderdygnen infaller på tid som enligt normalschemat skulle ha varit tjänstg∏ringsfri tid.

6. Vid tjänstg∏ring i schema med halvdygnstjänst på fridag, dagtid helgfri måndag – fredag, och tillsägelse inte lämnats senast 8 kalender- dagar i f∏rväg utgår tillägget med belopp som framgår av beloppsbilaga f∏r varje sådant tjänstg∏ringspass under de 7 f∏rsta kalenderdygnen. Tillägget reduceras till hälften då tjänstg∏ringspass fullg∏res till mindre än hälften av den i schema upptagna tjänstg∏ringstiden. Ersättningen inbegriper semesterl∏n, semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen.

Anmärkning

Med helgdag enligt detta moment likställes påskafton, midsommarafton, jul- afton och nyårsafton.

7. Vid fullg∏randet av tjänstg∏ringspass i schema med halvdygnstjänst ska även tjänstg∏ringen i normalschemat – som inte sammanfaller med halvdygnstjänsten – fullg∏ras. Dock utgår vid fullg∏randet av tjänst- g∏ringspass i schema med halvdygnstjänst tidskompensation med

1 timme f∏r varje fullgjord tjänstg∏ringstimme. Sådan tidskompensation ska utläggas så att arbetstagaren tillf∏rsäkras erforderligt antal fridagar enligt punkt 3.

c∏r tid som inte kompenserats med ledighet utgår istället ersättning med 120 % av 1/165 av månadsl∏nen f∏r varje timme. Ersättningen inbegriper semesterl∏n, semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semester- lagen.

Då arbetstagare fullg∏r tjänstg∏ring i schema med halvdygnstjänst som omfattar minst hel schemacykel (normalt fyra veckor) ska arbetstidsmåt- tet f∏r hela perioden anses vara 42 timmar per vecka.

Vid beräkning av ∏vertid eller mertid enligt 7 och 10 §§ ATL ska kom- pensationsledighet enligt denna punkt inte likställas med fullgjord ordi- narie arbetstid.

Övertid m.m.

8. Kompensation f∏r ∏vertidsarbete enligt AB § 20 utgår endast då

a) arbetstagare tjänstg∏r enligt normalschemat och fullg∏r ∏vertids- arbete i normalschemat,

b) arbetstagare under pågående dagtjänstg∏ringspass i normalschemat beordras att ∏vergå till dagtjänstg∏ring i schema med halvdygnstjänst,

c) arbetstagare tjänstg∏r i schema med halvdygnstjänst som omfattar minst hel schemacykel och fullg∏r ∏vertidsarbete i halvdygnstjänst.

Anmärkningar

1. Då b) är tillämpligt gäller inte punkterna 4, 5 och 6 i dessa bestämmelser.

2. Då c) är tillämpligt gäller punkt A1.

9. Tillägg f∏r obekväm arbetstid enligt AB § 21 gäller inte vid tjänst- g∏ring i schema med halvdygnstjänst.

10. Tillägg vid f∏rskjuten arbetstid enligt AB § 23 gäller inte.

11. Punkterna A1, A3 a) gäller inte.

Anmärkning

Punkt A1 gäller i vissa fall, se punkt 8 i dessa bestämmelser.

12. Då arbetstagare inte kunnat beredas arbete under de i normal- schemat totalt fastställda arbetstimmarna ska l∏n ändock utgå f∏r den i normalschemat fastställda arbetstiden.

Bilaga E:1

till AB Gäller t.o.m. 2008-06-30

Beloéésbilaga 2007

Brandmän m.fl. i reservstyrka

1. Tillägg till l∏n vid tjänstg∏ring i schema med halvdygnstjänst (punkt 4)

Kronor per tjänstg∏ringspass

Dagtillägg l∏r-,s∏n-, helgdag 326:-

Nattillägg enkelt 217:-

Nattillägg kvalificerat 326:-

Ersättningen inbegriper semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen.

2. Tillsägelsetillägg (punkt 5)

Kronor per tjänstg∏ringspass 260:-

Ersättningen inbegriper semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen

Bilaga E:2

till AB Gäller fr.o.m. 2008-07-01

Beloéésbilaga 2008

Brandmän m.fl. i reservstyrka

1. Tillägg till l∏n vid tjänstg∏ring i schema med halvdygnstjänst (punkt 4)

Kronor per tjänstg∏ringspass

Dagtillägg l∏r-, s∏n-, helgdag 362:-

Nattillägg enkelt 241:-

Nattillägg kvalificerad 362:-

Ersättningen inbegriper semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen.

2. Tillsägelsetillägg (punkt 5)

Kronor per tjänstg∏ringspass 289:-

Ersättningen inbegriper semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen.

Bilaga J till AB

Särskilda bestämmelser f∏r viss jourtjänst- g∏rande éersonal

Inledning

Dessa bestämmelser gäller f∏r

1. arbetstagare särskilt anställda f∏r jourtjänstg∏ring nattetid (jourpass) samt,

2. all jourtjänstg∏ring inom handikappomsorgen f∏r arbetstagare i verk- samhet som riktar sig till personer med funktionshinder, om inte lokala parter har ∏verenskommit om annat.

Under jourtjänstg∏ring enligt dessa bestämmelser har arbetstagare skyl- dighet att gällande punkt 1 ovan svara f∏r den omedelbara tillsynen respektive punkt 2 ovan svara f∏r akuta insatser samt i båda fallen att morgon och kväll biträda med f∏rberedelse- och avslutningsarbeten av- seende l∏pande g∏romål.

Anmärkning

Arbetstagare har under jourpass rätt att sova i den mån arbetsuppgifterna medger.

Vid beräkning av arbetstid samt fastställande av l∏n och ersättningar enligt dessa bestämmelser har beaktats att genomsnittligt hälften av jour- passet anses utg∏ra ordinarie arbetstid och hälften anses utg∏ra jour.

Särskilda bestämmelser till AB

Deltidsanställning (§ 5)

1. Mom. 1a) ersätts med f∏ljande.

När arbetstiden bestäms ska eftersträvas att den uppgår till i genomsnitt minst 30 timmar per vecka.

Arbetstid (§ 13)

2. Paragrafen ersätts med f∏ljande.

Jourpassets omfattning och f∏rläggning ∏verenskoms med arbetstagarna eller f∏reträdare f∏r arbetstagarorganisationen med iakttagande av att den sammanlagda arbetstiden under varje period av sju dagar får uppgå till h∏gst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om h∏gst fyra månader.

Oavsett vad som anges i Arbetstidslagen (ATL)

a) kan arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst

9 timmar vid f∏rläggning av ordinarie arbetstid under f∏rutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under begränsningsperioden,

b) kan arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under f∏rutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under begränsningsperioden,

c) kan arbetstagares sammanhängande veckovila vid tillfällig avvikelse uppgå till minst 24 timmar.

Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från punkt a) eller b) samt 13 § ATL om dygnsvila.

Anmärkning

Dessa bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 § andra stycket ATL.

L∏neform (§ 16)

3. Mom. 1 tillf∏rs.

L∏n utges f∏r kalendermånad enligt f∏ljande

0,5 x	genomsnittligt antal jourpasstimmar per vecka	x fast kontant l∏n
	tillämpligt heltidsmått

Anmärkning

c∏r deltidsanställd arbetstagare ska månadsl∏nen uppräknas till l∏n som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.

Uééekållsanställning (§ 18)

4. Gäller inte.

Övertid m.m. (§ 20)

5. Gäller inte.

Obekväm arbetstid (§ 21)

6. Paragrafen ersätts med f∏ljande.

Vid beräkning av tillägg f∏r obekväm arbetstid under jourpass utges 50 % av angivna belopp i § 21 f∏r fullgjord jourpasstimme på tid som anses utg∏ra obekväm arbetstid.

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

Jour ock beredskaé (§ 22)

7. Paragrafen ersätts med f∏ljande.

Vid beräkning av jourersättning under jourpass utges 50 % av angivna belopp i § 22 f∏r fullgjord jourpasstimme.

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

F∏rskjuten arbetstid (§ 23)

8. Gäller inte.

Uéésägningstid m.m. (§ 33)

9. Mom. 1 gäller inte.

Bilaga L till AB

Särskilda bestämmelser f∏r lägerverksamket ock tillfälligt utflyttad verksamket med ∏vernattning

De centrala parterna f∏rutsätter att arbetsgivaren klarg∏r grunder och villkor f∏r verksamheten innan den påb∏rjas.

1. Överenskommelse om avvikelse

Lokal ∏verenskommelse kan träffas avseende anställningsvillkor vid till- fälligt utflyttad verksamhet och lägerverksamhet.

De centrala parterna är ense om att lokala avtal gäller tills ∏verenskom- melse träffas om annat.

2. Tillfälligt utflyttad verksamket

Med tillfälligt utflyttad verksamhet avses enbart sådan rehabilitering och/eller rekreation genom resor och/eller aktiviteter inom äldre- och handikappomsorg, psykiatri och omsorgsverksamhet där verksamheten f∏rutsätter en total f∏rläggning av antingen arbetstid eller kombination av arbetstid och jour/beredskap.

3. Lägerverksamket

a) Med lägerverksamhet avses aktiviteter och resor inom f∏rskoleverk- samhet och skolbarnsomsorg, skola och dagcentralverksamhet f∏r äldre och funktionshindrade.

b) c∏r varje dygn under vilket ∏vernatt- ning ägt rum får arbetstagare ersättning med i ett f∏r allt.	t.o.m.	fr.o.m.
	08-06-30	08-07-01
	301:00 kr	334:00 kr

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen.

Vid lägerverksamhet och liknande gäller inte §§ 20, 22 och vad avser § 21 tid ut∏ver normalt arbetstidsschema.

c∏r fullgjort aktivt arbete ut∏ver ordinarie arbetstid utges tidskompensa- tion timme f∏r timme.

Bilaga 3

till HÖK 07

Centrala ock lokala érotokollsanteckningar

Anteckningar till L∏neavtal

L∏ne∏versyn

1. Yrkande från respektive part ska, såvida inte annat lokalt ∏verens- kommes, presenteras f∏r motparten senast tre månader f∏re den tid- punkt som respektive l∏ne∏versyn avses gälla från. Xxxxxxxxx f∏rutsätts vara motiverade och ha sin grund såväl i arbetsrättslagstiftningen som i l∏neavtalets ”Grundläggande principer f∏r l∏nesättningen”.

Xxxxx åtgärd än l∏n

2. Om lokal ∏verenskommelse innebär annan åtgärd än l∏n ska detta f∏r ber∏rd arbetstagare särskilt anges. Sådan åtgärd ska även beaktas när arbetsgivaren enligt jämställdhetslagen genomf∏r kartläggning och analys av l∏ner och andra anställningsvillkor.

Innehåller ∏verenskommelse enligt ovan avkortad arbetstid ska den f∏r jämf∏relse enligt jämställdhetslagen i l∏nehänseende beräknas på f∏ljan- de sätt:

Arbetstagarens fasta kontanta l∏n efter arbetstidsf∏rkortning delas med kvoten av ordinarie arbetstid f∏r arbetstagaren efter arbetstidsf∏rkort- ning per vecka genom ordinarie arbetstid f∏r heltid enligt centralt kollek- tivavtal.

Anteckningar till AB

Arbetstid

1. c∏r undersk∏terska, vårdare, barnsk∏tare, ambulanssjukvårdare, laboratoriebiträde, r∏ntgenbiträde, mottagningsbiträde, vårdbiträde, hemvårdare, 1:e hemvårdare, 1:e sk∏tare, ∏versk∏tare, sk∏tare, sociote- rapeut, 1:e socioterapeut, sjukvårdsbiträde, barnhemsbiträde, elev-

assistent ska arbetstiden f∏r heltidsanställd arbetstagare med ständig nattjänstg∏ring utg∏ra i genomsnitt 36 timmar och 20 minuter. Arbetsta- gare som har arbetstid f∏rlagd till såväl dag- som nattjänstg∏ring, s.k. rotationstjänstg∏ring, ska ha en genomsnittlig veckoarbetstid av 36 tim- mar och 20 minuter inom begränsningsperioden. Detta gäller under f∏r- utsättning av att nattpassen under begränsningsperioden utg∏r minst 20 % av den totala arbetstiden.

2. Arbetstagare som har ordinarie arbetstid f∏rlagd till vardag såväl som s∏n- och eller helgdag ska tillf∏rsäkras 9 fridagar per fyraveckors- period. Motsvarande ska gälla vid längre begränsningsperioder. M∏jlig- het att avstå enstaka fridag finns f∏r arbetstagare som så ∏nskar.

3. c∏rlängs begränsningsperioden med st∏d av § 13 mom. 6 f) och arbe- te därmed f∏rläggs till l∏rdag – s∏ndag i st∏rre utsträckning än tidigare fordras lokalt kollektivavtal.

4. Om en arbetstagares arbetspass sträcker sig ∏ver dygnsgränsen (midnatt) ska arbetspasset hänf∏ras till det dygn under vilket den ∏ver- vägande delen av arbetspasset infaller.

Arbetstid

F∏r landstingssektorn orh Privof∏retagen anslutna till Parta gäller

5. c∏r laboratoriebiträde, r∏ntgenbiträde, obduktionstekniker, ∏versk∏- tare, 1:e sk∏tare, sk∏tare, socioterapeut, 1:e socioterapeut, undersk∏ters- ka, sjukvårdsbiträde, mottagningsbiträde, barnsk∏tare, baderska, bad- biträde, fotvårdsspecialist, ambulanssjukvårdare, arbetsterapibiträde, elevassistent, vårdare i behandlingsarbete, barnhemsbiträde, vårdare, vårdbiträde, vårdbiträde ∏ppen vård, f∏rrådsbiträde, 1:e kock, kokerska, kock, kallskänka, serveringsbiträde, k∏ksbiträde, ∏verstäderska, städers- ka, s∏mmerska, s∏mnadsbiträde, tvättmaskinsk∏tare, tvättbiträde vars ordinarie arbetstid är f∏rlagd till vardag såväl som s∏n- och helgdag eller till vardag och helgdag ska arbetstiden f∏r heltidsanställd arbetstagare utg∏ra i genomsnitt 37 timmar per vecka.

Övertid

6. c∏r personal inom kommunernas industriella verk och allmänna arbeten m.m. anställda som yrkesarbetare, park- och trädgårdsarbetare, f∏rrådsarbetare, anläggningsarbetare, bil- och maskinf∏rare, renhåll- ningsarbetare eller elmont∏r ska, om inte annat lokalt ∏verenskommits, f∏ljande gälla

Om ∏vertidsarbete, som inte kommer omedelbart efter den ordinarie arbetstiden eller omedelbart efter på denna f∏ljande måltidsrast av nor- mal längd, inställs eller inte uppgår till två timmar utges l∏n f∏r tre tim- mar, när arbetstagare inkallas till tidpunkt efter kl. 24.00 och senast

kl. 05.00, och l∏n f∏r två timmar, när arbetstagaren inkallas till annan tid- punkt. Arbetstagare som inkallas till ∏vertidsarbete under tid då de full- g∏r jour eller beredskap, är inte berättigade till minimiersättning vid

∏vertidsarbete.

7. c∏r arbetstagare som har träffat ∏verenskommelse om undantag från kompensation f∏r ∏vertidsarbete b∏r, om f∏rutsättningarna ändras, en

∏versyn ske av l∏nesättningen.

Obekväm arbetstid

8. Till vårdbiträde i kommun och till vårdpersonal i landsting inom psykiatri och hemsjukvård utges tillägg f∏r obekväm arbetstid vid fyll- nads- och ∏vertidsarbete.

Jour orh beredskap

9. Organisatoriska och andra åtgärder b∏r vidtas så att jouruttag be- gränsas till vad som sägs i ATL.

Där detta av bl.a. verksamhetsmässiga skäl inte går att genomf∏ra är par- terna beredda att träffa ∏verenskommelse om erforderligt ∏veruttag av jour i kollektivavtal.

Semester

10. Arbetstagare som är månadsavl∏nad eller omfattas av bilaga G till AB och har semesterlagens semesterår får semesterl∏netillägg. Under

semesteråret med b∏rjan 2007-04-01 utges 947 kronor per semesterdag och f∏r semesteråret med b∏rjan 2009-04-01 utges 1 036 kronor per se- mesterdag f∏r h∏gst 25 av årets betalda semesterdagar. Detta gäller f∏r heltidsanställd arbetstagare. Beloppet minskas med hänsyn till syssel- sättningsgrad och partiell ledighet.

c∏r arbetstagare som omfattas av bilaga G gäller detta till och med 2007-12-31.

Sjukl∏n m.m.

11. Har arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffat ∏verenskom- melse, som komplement till l∏n enligt §§ 16–18 om prestationsl∏n, ackordsl∏n, resultatl∏n eller liknande eller andra alternativa l∏neformer, får parterna även träffa kollektivavtal om huruvida och på vilket sätt så- dan l∏n ska ingå i beräkningsunderlag f∏r sjukl∏n enligt 6 § SjLL. Sådan f∏rhandling får endast f∏ras som lokal f∏rhandling.

12. Arbetsgivaren kan efter pr∏vning medge att ersätta arbetstagare f∏r inkomstbortfall, i form av l∏n och andra anställningsf∏rmåner enligt § 28 mom. 5, som uppstått i samband med personskada genom våld och/eller misshandel i arbetet. Ersättning utges endast f∏r den del av l∏nebortfallet som inte ersätts på annat sätt. Ersättningen inbegriper semesterl∏n och semesterersättning enligt avtalet och semesterlagen.

Uppsägningstider m.m.

F∏r kommunsektorn orh Privof∏retag anslutna till Parta gäller

13. c∏r personal anställd inom social service, barnomsorg, psykiatri och omsorgsverksamhet, skolmåltidsverksamhet och städverksamhet gäller inte § 33 mom. 1 f∏rsta stycket. Istället gäller uppsägningstider enligt

11 § LAS.

Detsamma gäller även f∏r personal inom kommunernas industriella verk och allmänna arbete m.m., anställda som yrkesarbetare, park- och träd- gårdsarbetare, f∏rrådsarbetare, anläggningsarbetare, bil- och maskin- f∏rare, renhållningsarbetare eller elmont∏r.

Uppsägningstider m.m.

F∏r landstingssektorn orh Privof∏retagen anslutna till Parta gäller

14. c∏r arbetstagare vars anställning reglerats enligt bilaga 3 till HÖK i lydelse 2007-06-30 och där uppsägningstid enligt AB § 33 mom. 1 gällt, ska denna uppsägningstid fortsätta att gälla så länge anställningen be- står.

Uppsägningstider m.m.

F∏r Privof∏retag anslutna till Parta gäller

15. Uppsägningstid enligt § 33 mom. 2 gäller inte under avtalsperioden.

Ny struktur av AB

16. I anslutning till ∏verenskommelse om ändrad paragrafindelning i AB är de centrala parterna ense om att lokala avtal som bygger på den tidigare paragrafindelningen har fortsatt giltighet till dess ∏verenskom- melse träffas om annat.

Övriga anteckningar

Sysselsättningsgrad

1. De centrala specialbestämmelserna f∏r heltidsanställda kommunalar- betare, CAK 501–507, upph∏rde att gälla 1994-01-01. Detta innebar inte något ändrat synsätt beträffande m∏jligheten av att f∏r ber∏rda yrkes- grupper anställa arbetstagare f∏r annat än heltidsarbete.

L∏n vid f∏rflyttning

2. c∏rflyttas arbetstagare som får l∏n enligt l∏neplan A av organisato- riska skäl eller till f∏ljd av sjukdom till annan anställning i samma eller lägre l∏negrad eller med lägre l∏n ska ifråga om avl∏ningsf∏rmåner så anses, som om arbetstagaren fortfarande tillh∏rde den l∏negrad arbets- tagaren innehade omedelbart f∏re f∏rflyttningen.

Parterna är ense om att snarast avsluta de upptagna f∏rhandlingarna att tekniskt anpassa § 19 AB 89 i dess lydelse 1993-03-31 till det nya l∏nesy- stemet.

F∏rst∏rda persedlar

3. Arbetstagare äger rätt till ersättning f∏r under arbetet av vårdtaga- re/omsorgstagare/patient f∏rst∏rda persedlar och tillh∏righeter.

Гjänstedräkt m.m.

F∏r landstingssektorn gäller

4. Har arbetstagare ålagts att bära arbetsrockar (motsvarande) i arbetet ska arbetstagare även fortsättningsvis få dessa tillhandahållna av arbets- givaren. Dessa utlämnas med nyttjanderätt under arbetet. Tvätt och er- forderlig efterbehandling ombes∏rjs och bekostas av arbetsgivaren.

Distansarbete

5. Parterna konstaterar att vissa frågor kan beh∏va regleras i samband med arbete på distans. Vid inf∏rande av distansarbete är det därf∏r av vikt att t.ex. f∏ljande frågor beaktas: omfattning av distansarbetet, arbets- tagarens tillgänglighet, anställningsvillkor, arbetsuppgifter, teknisk ut- rustning, säkerhets- och skyddsfrågor, arbetsmilj∏frågor, uppf∏ljning och utvärdering.

Vid sådan reglering är det även av vikt att f∏ljande frågor beaktas enligt ramavtalet på europeisk nivå: definition, frivillighet, privatliv och ut- bildning.

Avverkling av Bilaga G

6. De centrala parterna är ense om att Bilaga G till AB ”Ackordsarbe- tande inom fastighetsrenhållningen” upph∏r att gälla fr.o.m. 2008-01-01. Hos arbetsgivare som tillämpar till bestämmelsen h∏rande bilaga 1, LLD 98 ska lokala f∏rhandlingar upptas om avl∏sning av LLD 98. Dessa f∏r- handlingar ska vara slutf∏rda senast 2007-12-31. Om inte annat ∏verens- kommes fortsätter bilaga G att gälla som lokalt kollektivavtal.

Personlig assistent

7. Vid provanställning av personliga assistenter gäller inte § 4 mom. 2. Istället gäller provanställning enligt 6 § LAS.

8. Personlig assistent, anställd med st∏d av lag om st∏d och service till vissa funktionshindrade (LSS), undantas från reglerna i 22 § LAS.

9. c∏reträdesrätt enligt 25 § LAS gäller inte anställning som personlig assistent där den enskilde funktionshindrade utsett annan personlig assistent med omvårdnadskompetens.

Feriearbetande skolungdom

10. Lokala f∏reträdare f∏r Svenska Kommunalarbetaref∏rbundet ska underrättas f∏r det fall kommunen/landstinget/regionen avser att vidta sysselsättningsåtgärder f∏r feriearbetande skolungdom.

Sammanläggning av anställningar

11. Är arbetstagare anställd samtidigt i flera anställningar hos samme arbetsgivare kan lokala f∏rhandlingar upptas syftande till att anställ- ningarna sammanläggs till en anställning. Tvist om sammanläggning i enskilt fall kan inte hänskjutas till central f∏rhandling. Uppstår tvist om den principiella inneb∏rden av denna rekommendation kan sådan tvist däremot f∏ras som central f∏rhandling.

Pensionsavgifter

12. Sedan lokalt kollektivavtal om l∏neväxling träffats kan arbetsgiva- ren och arbetstagaren ∏verenskomma om att arbetstagaren får avsätta del av avl∏ningsf∏rmåner till avgiftsbestämd ålderspension enligt KAP- KL § § 13 - 14.

Träffas lokalt kollektivavtal om l∏neväxling mellan Svenska Kommu- nalarbetaref∏rbundet och arbetsgivaren är det lokala kollektivavtalet giltigt f∏rst efter godkännande av f∏rbundet centralt.

13. Till f∏ljd av avvecklingen av PA-KL:s pensioneringsperiod 63–65 år och pensionsåldern 63 år har bildats ett utrymme.

a) c∏r en arbetstagare, med anställning hos arbetsgivaren sedan den 31 december 2003 eller tidigare som är reglerad i LOK med Svenska Kommunalarbetaref∏rbundet (Kommunal), gäller f∏ljande pensionsav- gifter. Arbetstagaren behåller pensionsavgiften så länge han eller hon har en fortl∏pande anställning enligt LOK med Kommunal.

- Om KAP-KL gäller f∏r arbetstagaren och han eller hon är f∏dd nå- got av åren 1947–1975, avsätts – ut∏ver vad som f∏ljer av KAP-KL

§ 11 mom. 1 – en årlig pensionsavgift beräknad i procent av den del av avgiftsunderlaget enligt KAP-KL § 12 som inte ∏verstiger 7, 5 inkomstbasbelopp. Procentsatsen är 0,5 procent f∏r år 2007,

samt 0,25 procent f∏r åren 2008 och 2009.

- Om KAP-KL gäller f∏r arbetstagaren och han eller hon är f∏dd år 1946 eller tidigare, avsätts – ut∏ver vad som f∏ljer av

KAP-KL § 11 mom. 1 anmärkning 1 – en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget enligt KAP-KL § 12. Pro- centsatsen är 1,0 procent.

- Om PcA 98 eller PcA 01 gäller f∏r arbetstagaren och han eller hon är f∏dd år 1975 eller tidigare, avsätts – ut∏ver vad som f∏ljer av PB

§ 8 i tillämpligt PcA – en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget enligt PB § 11 i tillämpligt PcA. Procentsatsen är 1,0 procent.

b) c∏r en arbetstagare som inte omfattas av a) gäller f∏ljande pensions- avgifter.

- Om KAP-KL gäller f∏r arbetstagaren och han eller hon är f∏dd år 1946 eller tidigare, avsätts – ut∏ver vad som f∏ljer av KAP-KL § 11 mom. 1 anmärkning 1 – en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget enligt KAP-KL § 12. Procentsatsen är 0,5 pro- cent.

- Om PcA 98 eller PcA 01 gäller f∏r arbetstagaren, avsätts – ut∏ver vad som f∏ljer av PB § 8 i tillämpligt PcA – en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget enligt PB § 11 i tillämpligt PcA. Procentsatsen är 0,5 procent.

ГGL

F∏r Privof∏retag anslutna till Parta gäller

14. De arbetsgivare som är anslutna till Arbetsgivarf∏rbundet Pacta och PRIVO ska teckna TGL-KL, såvida det inte framgår av annat dokument att de ska teckna annan TGL.

Bilaga 4

till HÖK 07

Centrala érotokollsanteckningar

Anteckningar till L∏neavtal

Skiljenämnd

1. Skiljenämnden består av tre ledam∏ter, av vilka Sveriges Kommuner och Landsting utser en, ber∏rd arbetstagarorganisation (den centrala arbetstagarorganisationen) en och nämnda parter gemensamt en, tillika ordf∏rande.

De centrala parterna svarar envar f∏r sina representanters kostnader f∏r medverkan i nämnden. Kostnaderna f∏r ordf∏randens medverkan delas lika mellan parterna.

Jämställdhet

2. I Jämställdhetslagen åläggs arbetsgivare och arbetstagare att verka f∏r att utjämna och f∏rhindra skillnader i l∏ner och andra anställnings- villkor mellan kvinnor och män som utf∏r arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt.

c∏r att en utveckling i denna riktning ska vara m∏jlig på en ∏vergripan- de nationell nivå krävs ett långsiktigt och målmedvetet arbete. Dessutom fordras en samsyn på arbetsmarknaden framf∏r allt inom och mellan de fackliga organisationerna.

Partsgemensamt arbete

3. Individuell och differentierad l∏n ställer stora krav. Arbetet med l∏ne- sättning fungerar bra på många arbetsplatser och de centrala parterna är

∏verens om att gemensamt kartlägga vilka faktorer som bidrar till en ändamålsenlig lokal process.

L∏nepolitik

4. Det är angeläget att arbetsgivaren arbetar fram grundläggande och långsiktiga l∏nepolitiska riktlinjer f∏r l∏nesättningen. Dessa ∏vergripan- de riktlinjer b∏r vara enhetliga f∏r arbetsgivarens olika verksamheter.

Anteckningar till AB

Arbetstid

1. Arbetsgivare som tillämpar en kortare kontorsarbetstid än i genom- snitt 40 timmar per helgfri vecka, får bibehålla denna oberoende av be- stämmelserna i § 13 mom. 2.

2. Dygnsvila enligt arbetstidslagen (ATL) b∏r så långt det är m∏jligt f∏l- jas vid f∏rläggning av ordinarie arbetstid.

Om dygnsvilan enligt arbetstidslagen (ATL) utifrån ett verksamhetsper- spektiv inte kan uppnås bed∏mer parterna att objektiva skäl finns till att tillämpa de avvikelser från ATL som anges i AB § 13 mom. 6 g) - h) och bilaga J. Parterna anser att arbetstagare därigenom erhåller lämpligt skydd enligt EG:s arbetstidsdirektiv 2003/88/EG, artikel 18, genom gäl- lande kollektivavtalsreglering och lagstiftning.

Sjukl∏n m.m.

3. Parterna konstaterar att sjukl∏n enligt § 28 mom. 6 och 7 tillsammans med ersättning från lag om sjukl∏n eller lag om allmän f∏rsäkring inne- bär att arbetstagarkollektivet får en total kompensationsnivå enligt f∏l- jande

79,12 procent av l∏n under de f∏rsta fjorton kalenderdagarna med undantag f∏r karensdag,

89,01 procent av l∏n dag 15 t.o.m. 90 i sjukperioden och f∏r tid därefter 79,12 procent av l∏n.

Medbestämmandelagen

4. Bestämmelserna i 11, 12 och 14 §§ MBL konstateras inte gälla ifråga om tillämpning av bestämmelserna i AB § 11, § 12 mom. 1, § 13 mom. 5 (och i ∏vriga bestämmelser) samt § 22 mom. 6.

5. 33 § MBL är inte tillämplig på AB § 27, på lokal ∏verenskommelse som kan ha träffats med st∏d av bestämmelserna i AB § 5 mom. 1 b) eller på § 27 mom. 9.

6. Bestämmelserna i AB innebär inte någon reglering av MBL:s disposi- tiva regler med undantag av § 4 mom. 2, § 11, § 13 mom. 5, § 22 mom. 6 och § 27 mom. 9.

Lokal f∏reträdare f∏r arbetstagarorganisation

7. I § 4 mom. 4 och 5, § 5 mom. 2, § 13 mom. 7, § 14 mom. 7, § 16 mom. 3, § 17 mom. 6, § 20 mom. 6, § 22 mom. 8, § 29 mom. 6 samt § 35 mom. 2 anges att arbetsgivaren och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal i angivna frågor. Sådant kollektivavtal får endast, såvida

den centrala arbetstagarorganisationen inte skriftligen meddelar arbets- givaren annat, träffas med Svenska Kommunalarbetaref∏rbundets lokalavdelningar (Kommunal).

Övriga anteckningar

Ändringar i lagstiftning

1. Genomf∏rs under avtalsperioden ändringar i socialf∏rsäkringslag- stiftningen eller annan lagstiftning kan f∏rhandlingar påkallas.

Farkliga f∏rtroendemän

2. Under avtalsperioden ska parterna gemensamt och f∏rutsättningsl∏st se ∏ver kollektivavtal om fackliga f∏rtroendemän – Acc 76/LAcc 76.

Partsgemensamt arbete

3. Parterna är ∏verens om att unders∏ka m∏jligheterna att utifrån en gemensam syn st∏dja lokal utveckling av verksamheten och arbetsf∏r- hållanden. Lärdomar och erfarenheter från det partgemensamma projek- tet Jämt anställd – ledig ibland utg∏r en av flera utgångspunkter.

4. Parterna är ense om att genomf∏ra ett gemensamt arbete gällande bilaga J i syfte att se ∏ver arbetstidsbestämmelsen kontra AB § 13 f∏r att utifrån tillämpliga delar kunna g∏ra ändringar och tillägg i bilaga J. Inriktningen är att detta arbete ska vara genomf∏rt så snart som m∏jligt och senast den 31 december 2007.

5. Parterna ska under avtalsperioden gemensamt unders∏ka f∏rutsätt- ningarna f∏r att Svenska Musikerf∏rbundets medlemmar kan omfattas av framtida avtal.

Rekommendation

6. Sveriges Kommuner och Landsting f∏rbinder sig att rekommendera kommunerna att uppräkna i lokala ∏verenskommelser upptagna avl∏- ningsf∏rmåner på sätt som motsvarar vad som skett enligt Xxxxx∏ver- enskommelsen.

Brandpersonal m.fl.

7. Brandpersonal samt skorstensfejare som deltar i utbildning vid Statens Räddningsverks Skolor erhåller fri kost och logi som tillhanda- hålles av utbildningsenheten.

Utbildningen bedrivs som internatutbildning av Räddningsverket.

Räddningsverket debiterar arbetsgivaren (kommunen) f∏r kurskostna- den.

Arbetstagare som deltar i utbildning vid Statens Räddningsverks Skolor erhåller även fria hemresor med billigaste färdsätt var 14:e dag under hela utbildningstiden. Om restiden ∏verstiger sex timmar vid enkel resa, får flyg användas.

Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar kommunerna att tillämpa ovanstående f∏rmånsregler under avtalsperioden.

Bilaga 5

till HÖK 07

Centrala éarters syn éå f∏rutsättningar f∏r en väl fungerande individuell l∏nesättning

L∏neavtalet utgår från en l∏nesättning som är individuell och differenti- erad. En f∏rutsättning f∏r att en sådan l∏nesättning ska kunna fungera väl är att arbetsgivaren arbetat fram grundläggande och långsiktiga l∏nepolitiska riktlinjer f∏r l∏nesättningen. Dessa riktlinjer måste vara kända och diskuterade med medarbetarna i organisationen f∏r att bidra till det positiva sambandet mellan l∏n, motivation och resultat.

c∏r att denna l∏nebildningsprocess ska bli framgångsrik f∏rutsätts att parterna lokalt finner former f∏r hur det l∏nepolitiska arbetet ska genom- f∏ras. I detta arbete finns ett antal beståndsdelar som det är särskilt vik- tigt att finna samsyn kring. De centrala parterna vill därf∏r inledningsvis i nedanstående punkter peka på några viktiga delar av processen som

∏kar m∏jligheterna f∏r en väl fungerande individuell l∏nesättning.

- Hur dialogen/informationen kring den av arbetsgivaren fastställda

∏vergripande l∏nepolitiken ska genomf∏ras.

- Vid arbetsgivarens l∏neanalys är det viktigt att grupper med liten l∏nespridning uppmärksammas och att l∏nespridningens betydel- se f∏r goda resultat beaktas.

- Att medarbetarna ges m∏jlighet till delaktighet i dialogen kring ut- formningen av de verksamhetsbaserade l∏nekriterierna t.ex. genom att utnyttja nuvarande samverkanssystems m∏jligheter till dialog på arbetsplatserna.

- Att behovet av verksamhetsbaserad kompetensutveckling upp- märksammas liksom det positiva sambandet mellan denna och medarbetarens m∏jligheter att påverka sin egen l∏neutveckling.

- cormerna och f∏rutsättningarna f∏r genomf∏randet av de indivi- duella samtalen samt eventuella handlingsplaner.

- Det är naturligt att i l∏nebildningsprocessen uppmärksamma också arbetstagare som är frånvarande p.g.a. sjuk- eller f∏räldraledighet.

Övergripande utgångspunkt ska även vara att lagstiftning om diskrimi- nering beaktas.

Ut∏ver detta ska f∏ljande särskilt beaktas:

Rollf∏rdelning

Arbetsgivare har olika f∏rutsättningar f∏r hur l∏nebildningsprocessen drivs. Oavsett storlek och organisatoriska indelningar f∏rutsätts dock en tydlighet i uppdrag och ansvar f∏r respektive nivå. I detta ligger också att chefens uppdrag och ansvar i l∏neprocessen tydligg∏rs.

Tidélan f∏r l∏ne∏versynsarbetet

Ett individuellt l∏nesystem f∏rutsätter avstämningar och uppf∏ljningar. Därf∏r är det naturligt att även l∏ne∏versynen återkommer årligen.

Genom en god planering kan respektive l∏ne∏versyn slutf∏ras innan tid- punkten f∏r ikraftträdande.

Analys av l∏ner

L∏neavtalet f∏rutsätter att arbetsgivaren bl.a. kartlägger och analyserar sina l∏ner. Därut∏ver kräver jämställdhetslagen kartläggning och analys ur jämställdhetssynpunkt.

L∏nerelationerna mellan och inom olika yrkesgrupper avspeglar arbets- givarens ställningstaganden. Därf∏r är det en viktig f∏rutsättning att de f∏rtroendevalda diskuterar och tar ställning till rådande och ∏nskvärda l∏nerelationer.

Kartläggning och analys av olika arbeten/yrken som visar l∏nenivå- er/l∏nespridningar mellan grupper och l∏nespridningar inom grupper g∏rs utifrån l∏nepolitisk synpunkt, samt utifrån skillnader i l∏n kvin- nor/män respektive skillnader i l∏n kvinno-/mansdominerade grupper.

Kartläggning och analys f∏ljs sedan av en handlingsplan grundad på arbetsgivarens ställningstaganden. Handlingsplanen med koppling till den egna l∏nepolitiken utvisar arbetsgivarens ∏nskvärda l∏nerelationer och l∏nespridningar inf∏r kommande l∏ne∏versyner utifrån verksam- hetens mål och behov.

Det är väsentligt att se analys av l∏ner och den därpå bestämda hand- lingsplanen tillsammans med arbetsgivarens ∏vriga ambitioner och prio- riteringar samt konsekvenser av diskrimineringslagstiftning som en hel-

het. Detta m∏jligg∏r f∏r arbetsgivaren att redan i budgetarbetet ta ett helhetsgrepp på olika verksamheters totala behov av åtgärder.

Grunden f∏r att få acceptans f∏r l∏nebilden hänger både samman med en konsekvent tillämpning av l∏nepolitiken och delaktighet f∏r de anställ- da.

Inf∏r l∏ne∏versyn

Inf∏r l∏ne∏versyn är det angeläget att genomf∏ra en analys av vilka behov av l∏ne∏kningar som finns med avseende på arbetstagarnas bidrag till verksamhetsf∏rbättringar, behov av nyrekrytering, m∏jlighet att behålla personal, graden av måluppfyllelse, behov av l∏nerelations- f∏rändringar o.s.v. Med utgångspunkt från resultatet av denna analys, L∏neav-talets § 1 och den egna l∏nepolitiken g∏rs en samlad l∏nepolitisk bed∏m-ning av arbetsgivaren. Det är f∏rst därefter, med ovan angivna seri∏sa pr∏vning som grund, m∏jligt att g∏ra en bed∏mning av l∏ne-

∏kningsbehovet.

Samtal

Individuell l∏nesättning i allmänhet och L∏neavtalet i synnerhet f∏rut- sätter att samtal f∏rs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och koppling till l∏n. Detta f∏rutsätter att arbetsgivaren tydligg∏r krav, f∏r- väntningar, uppsatta mål och f∏ljer upp resultatet. Likaså att verksam- hetsmålen är diskuterade i organisationen och bland medarbetarna.

I samtalet formulerar chef och medarbetare bl.a. de individuella mål och de krav och f∏rväntningar som finns från bådas sidor. Vidare sker en uppf∏ljning av åstadkomna resultat så att kopplingen till l∏n kan g∏ras.

En individuell l∏nesättning kräver chefer med tydlighet såväl i målbe- skrivningen som sitt sätt att sätta l∏n.

Svag eller ingen l∏neutveckling

Det är naturligt att ägna mer kraft åt utvidgade och f∏rdjupade insatser f∏r de arbetstagare som inte når uppsatta mål. Arbetsgivare måste ge arbetstagare en m∏jlighet att kunna påverka sin egen l∏neutveckling.

Svag eller utebliven l∏ne∏kning ∏ver tid ska f∏r den enskilde vara något som framgått och motiverats i dialog mellan arbetstagare och chef.

c∏r att åstadkomma f∏rändring är det naturligt att utifrån en handlings- plan g∏ra återkommande uppf∏ljningar i syfte att nå en bättre målupp- fyllelse. Avsikten är att lägga grunden f∏r en bättre l∏neutveckling eller finna alternativa vägar f∏r den anställdes fortsatta arbetsliv. Såväl arbetsgivare som arbetstagare har ansvar f∏r att handlingsplan och upp- f∏ljning kommer till stånd.

L∏neutveckling f∏r äldre arbetstagare

I ett personalf∏rs∏rjningsläge där verksamheterna står inf∏r stora pen- sionsavgångar och därmed sammanhängande rekryteringssituation är det av stor vikt att arbetsgivarna tar till vara och utvecklar samtliga arbetstagare. Genom att s∏ka bibehålla engagemang och motivation även f∏r/hos de äldre arbetstagarna ∏kar f∏rutsättningarna f∏r fortsatt verk- samhetsutveckling. Därvid kommer deras erfarenhet och kompetens att

∏ka m∏jligheterna att nå målen f∏r verksamheterna.

Det är därf∏r väsentligt att såväl ur l∏nespridnings- som personalf∏rs∏rj- ningssynpunkt uppmärksamma de äldre arbetstagarna. L∏nesättning av nyanställda får därf∏r inte leda till en fortgående sammanpressning av l∏nebilden.

Bilaga 6

till HÖK 07

Lokalt kollektivavtal om l∏n ock allmänna anställningsvillkor m.m. – LOK 07

§ 1 Innekåll m.m.

Nedan nämnd arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffar denna dag detta kollektivavtal – LOK 07 – om l∏n och allmänna anställnings- villkor m.m. f∏r arbetstagare f∏r vilka gäller Allmänna bestämmelser – AB.

Till avtalet h∏r

1. mellan de centrala parterna ∏verenskomna bestämmelserna enligt HÖK 07 § 1 – bilagorna 4, 5, 6 och 6a undantagna – §§ 2 och 3 samt

2. de bestämmelser i ∏vrigt som parterna nedan träffar ∏verenskommelse om ska ingå i kollektivavtalet.

§ 2 Giltigket ock uéésägning

Kollektivavtalet avl∏ser gällande kollektivavtal – LOK 05 – och gäller

t.o.m. 2010-03-31 med en ∏msesidig uppsägningstid av tre kalendermå- nader. Har avtalet inte sagts upp inom f∏reskriven tid f∏rlängs dess giltighet f∏r en tid av tolv kalendermånader i sänder med en ∏msesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtf∏ljd av f∏rslag till nytt kollektivavtal i frågor som avses i HÖK 07.

Säger central part upp HÖK 07 upph∏r LOK 07 att gälla vid samma tid- punkt som HÖK 07 om inte annat ∏verenskommes mellan de centrala parterna.

§ 3 Övrigt

c∏rhandlingen f∏rklaras avslutad.

......................................................... den 2007

c∏r .......................................................................................................................

(arbetsgivarparten)

...............................................................................................................................

(underskrift)

c∏r .........................................................................................................................

(arbetstagarparten)

.................................................................................................................................

(underskrift)

Bilaga 6a till HÖK 07

Lokalt kollektivavtal om l∏n ock allmänna anställningsvillkor m.m. – LOK 07

§ 1 Innekåll m.m.

Till kollektivavtalet mellan de lokala parterna – LOK 07 – h∏r mellan de centrala parterna ∏verenskomna bestämmelser enligt HÖK 07 § 1 bilagorna 4, 5, 6 och 6a undantagna – §§ 2 och 3.

§ 2 Giltigket ock uéésägning

Säger central part upp HÖK 07 upph∏r LOK 07 att gälla vid samma tid- punkt som HÖK 07 om inte annat ∏verenskommes mellan de centrala parterna.

Bilaga 7

till HÖK 07

Engångsbeloéé f∏r tiden 2007-04-01 – 12-31

Fast kontant l∏n

1. Till arbetstagare som har fast kontant l∏n utges ett engångsbelopp vid två tidpunkter. Vid utbetalningstillfället i juni utbetalas engångs- beloppet f∏r perioden 1 april – 30 juni, vid utbetalningstillfället i decem- ber utbetalas engångsbeloppet f∏r perioden 1 juli – 31 december.

2. c∏r heltidsanställd som inte haft annan ledighet än vad som anges i AB § 28 mom. 1 eller f∏räldraledighet med f∏räldrapenning är beloppet

1 800 kronor vid utbetalningen i juni och 3 600 kronor vid utbetalningen i december. c∏r ∏vrig frånvaro reduceras beloppet enligt AB § 17 mom. 3.

3. Beloppet reduceras i enlighet med L∏neavtalet § 2 punkt 10 samt med hänsyn till arbetstagarens anställningstid.

Гimavl∏nade

4. Till arbetstagare som uppbär timl∏n utges 3,60 kronor f∏r varje arbe- tad timme. Även vid ledighet med st∏d av AB § 28 mom. 1 eller f∏räldra- ledighet med f∏räldrapenning utges 3,60 f∏r varje sådan frånvarotimme under perioden. Vid utbetalningstillfället i juli utbetalas engångsbelop- pet f∏r perioden 1 april – 30 juni, vid utbetalningstillfället i januari 2008 utbetalas engångsbeloppet f∏r perioden 1 juli – 31 december.

Samtliga

5. Engångsbeloppet inbegriper semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen.

6. Utbetalda belopp är pensionsgrundande l∏n enligt gällande pensionsavtal.

7. Arbetstagare som under perioden 1 april – 31 december 2007 lämnat sin anställning ska f∏r att få ersättning enligt ovan skriftligen begära det- ta hos arbetsgivaren senast den 31 december 2007.

8. Vid tvist och tolkning av denna bilaga gäller inte 35 § MBL.