AVTAL

Kollektivavtal SVEMEK

Tjänstemannaavtal

2012

SVEMEK

Unionen Ledarna

Sveriges Ingenjörer

AVTAL

mellan

SVEMEK

och

Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna

om allmänna anställningsvillkor för tjänstemän

1

Giltighetstid: 1 april 2012 - 31 maj 2013

Innehåll

Allmänna anställningsvillkorSida

§ 1	Avtalets omfattning	6
§ 2	Anställning	8
§ 3	Allmänna förhållningsregler	10
§ 4	Semester	11
§ 5	Sjuklön m m	19
§ 6	Övertidskompensation	29
§ 7	Restidsersättning	33
§ 8	Lön för del av löneperiod	35
§ 9	Permission, tjänstledighet, annan ledighet	35

§ 10 Tjänstemans åligganden och rättigheter vid

konflikt mellan arbetsgivare och arbetare 39

§ 11 Uppsägning 41

§ 12 Förhandlingsordning, Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK, Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK 46

§ 13 Giltighetstid 46

Bilaga 1

Huvudavtal - Utdrag 47

Bilaga 2

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän 53

Bilaga 3

Överenskommelse om ersättning för förskjuten arbetstid m m 62

Bilaga 4

Arbetstid (trevalet) 68

Bilaga 5

Löneavtal mellan SVEMEK och Unionen 69

Bilaga 6

Löneavtal mellan SVEMEK och Sveriges ingenjörer 73

Bilaga 7

Tekniska anvisningar för Unionen och Sveriges Ingenjörer 77

Bilaga 8

Löneavtal mellan SVEMEK och Ledarna 80

Bilaga 9

Förteckning över särskilda överenskommelser som inte medtagits i avtalstrycket 85

Anställning av skolungdom etc § 2, mom 2:3 Anställning för viss tid § 2, mom 2

Anställning, tidsbegränsad eller provanställning § 2, mom 2 Anställning tills vidare § 2, mom 1

Arbetsskadeförsäkring § 5, mom 4:1-3, 5:5, 7

Arbetstid sid 53

Arbetstidsavtal sid 53

Avslutningsarbete § 6, mom 1:2, mom 2:2

Beredskapstjänst sid 62-63, 66-67

Bisyssla § 1, mom 3; § 3, mom 2

Dagslön § 9, mom 2:2 Dygnsvila, regler om, sid 55-56

Ersättning i samband med föräldraledighet vid barns födelse § 5, mom 6 Frikretsen § 1, mom 8

Friskintyg § 5, mom 5:3

Förberedelsearbete § 6, mom 1:2, mom 2:

Förhandlingsordning § 12 Förhållningsregler, allmänna § 3 Förskjuten arbetstid sid 63-65 Försäkran vid sjukdom § 5, mom 2:1 Förtroendeuppdrag § 3, mom 3

Föräldralön, § 5 mom 6

Föräldrapenning § 5, mom 8

Handikappad § 2, mom 2:4

Jourtid sid 60, 65-66

Jourtid, anteckning av xxx 60 Karensdag § 5, mom 1:1, 3:2

Ledighet (inte permission, tjänstledighet) § 9, mom 3 Läkarintyg vid sjukdom § 5, mom 2:2

Lön för del av löneperiod § 8

Lön under uppsägningstid § 11, mom 2:4 Lönegräns semester § 4, mom 3:1

Lönegräns övertidsersättning § 6, mom 1:1

Mertid § 6, mom 4 Månadslön, definition

- (restidsersättning) § 7, mom 3

- (semester) § 4, mom 4:1

- (sjukavdrag, sjuklön) § 5, mom 3:2

Sakregister

- (tjänstledighet) § 9, mom 2:2

- (övertidsersättning) § 6, mom 3:2 Nattvila, regler om, sid 55

PTK-L § 2, mom 2:6

Pensionär § 1, mom 4; § 11, mom 3:4-5

Permission § 9, mom 1

Personskadeskydd, statligt § 5, mom 4:3, 7

Praktikant § 1, mom 5; § 2, mom 2:3

Provanställning § 1, mom 6; § 2, mom 2:4; § 11, mom 3:3 Resekostnad vid övertidsarbete, ersättning för § 6, mom 2:5 Restidsersättning § 7

Rörlig lönedel, definition § 4, mom 4:1

Semester, betalning av semesterlön § 4, mom 4:5 Semester, förskjutning av semesteråret etc § 4, mom 2 Semester, förskotts- § 4, mom 6

Semester, intermittent deltid § 4, mom 8 Semester, intyg om uttagen § 11, mom 3:9 Semester, längd § 4, mom 3

Semester, obetald § 4, mom 4:3 Semester, sparande av § 4, mom 5

Semester, sysselsättningsgrad § 4, mom 4:4

Semesterersättning § 4, mom 4:2

Semesterlön, -tillägg § 4, mom 4:1

Semesterlön för sparad semesterdag § 4, mom 5:3 Sjukanmälan § 5, mom 1:2

Sjukavdrag § 5, mom 3:1-3

Sjuklön, inskränkning av rätten till § 5, mom 5 Sjuklön, samordningsregler § 5, mom 4

Sjuklöneperiod § 5, mom 3:1

Sjuklönetidens längd § 5, mom 3:4

Skyddsarbeten § 10, mom 2

Xxxxxx, överförande av § 5, mom 1:2 Smittbärare § 5, mom 9

Tillfällig föräldrapenning § 5, mom 8

Tjänstgöringsbetyg § 11, mom 3:8

Tjänstledighet § 9, mom 2:1

Tjänstledighetsavdrag § 9, mom 2:2

- för deltidsanställd § 9, mom 2:3

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) § 5, mom 4:2, 5:5 Underrättelse till lokal tjänstemannapart § 2, mom 2:5 Uppsägning, varsel § 11, mom 2:3

Uppsägning, visstidsanställningsrätten § 2, mom 2:1

Uppsägningstid § 11, mom 1, 2, 3 Uppsägningstid, inte iakttagen § 11, mom 3:7 Uppsägningstid, förkortning av § 11, mom 3:6 Uppsägningstid, lön under § 11, mom 2:4

Uppsägning vid uppnådd pensionsålder § 11, mom 3:5 Utlandstjänstgöring § 1, mom 7

Veckoarbetstid, definition § 5, mom 3:2 Veckovila, regler om, sid 55-56

Vikariat § 1, mom 5; § 2, mom 2:3

Överskjutande timmar § 6, mom 4 Övertid, allmän sid 57-59

Övertid, anteckning av sid 60 Övertid, extra sid 59

Övertid, förutsättning för kompensation § 6, mom 1, 2

Övertid, kompensationens storlek (i pengar respektive ledighet)

§ 6, mom 3

Övertid, dito deltidsanställd § 6, mom

§ 1 Avtalets omfattning

AVTAL

om allmänna anställningsvillkor för tjänstemän mellan SVEMEK, Unionen, Ledarna samt Sveriges Ingenjörer m fl.

§ 1 Avtalets omfattning

Mom 1

För tjänstemän, som är anställda vid företag anslutna till SVEMEK, gäller avtalet med i mom 2 - 7 angivna tillägg och undantag.

Begreppet ”tjänsteman” i detta avtal innefattar ”arbetsledare”.

Mom 2

För tjänsteman, som hänförs till befattningsskikt högre än 2 i befattnings- nomenklaturen, gäller inte avtalet.

Mom 3

För tjänsteman som innehar anställning utgörande bisyssla gäller inte avta- let utom § 5 i den del som avser sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i en sjuklöneperiod.

Mom 4

För tjänsteman som fyllt 67 år eller anställts vid företaget efter det han uppnått den för denne gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-pla- nen gäller avtalet med följande inskränkningar:

– § 5 i den del som avser sjuklön efter den 14:e kalenderdagen i en sjuklöneperiod gäller endast om särskild överenskommelse härom har träffats mellan arbetsgivaren och tjänstemannen

– uppsägningstiden framgår av § 11 mom 3:4

Samma gäller om en tjänsteman har anställts vid företaget efter det att denne uppnått den ordinarie pensionsåldern som tillämpas vid företaget.

Arbetsgivaren och sådan tjänsteman som avses i detta moment kan överens- komma att även andra villkor ska regleras på annat sätt än avtalet stadgar.

§ 1 Avtalets omfattning

Mom 5

För tjänsteman, som med tillämpning av § 2 har anställts för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete, gäl- ler avtalet omedelbart med undantag dels enligt mom 4 och mom 6 dels av § 11 mom 1 och 2.

Rätten till sjuklön enligt § 5 under de första 14 kalenderdagarna är dock enligt § 3 lagen om sjuklön begränsad om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad.

Mom 6

För tjänsteman som har anställts på prov gäller avtalet omedelbart. Beräf- fande uppsägningstidens längd under provanställningen se § 11 mom 3:3.

Mom 7

Om en tjänsteman på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller genom särskilt utlandsresereglemente eller liknande vid företaget.

Vid utlandstjänstgöring gäller ”Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring” för de tjänstemän som anges i nämnda avtal.

Mom 8

Arbetsgivaren har rätt att kräva, att tjänsteman som tillhör företags- ledningen inte får vara medlem i tjänstemannaorganisation, för vars med- lemmar detta avtal tillämpas.

Till företagsledningen räknas

– företagsledare

– privatsekreterare till företagsledare

– tjänstemän i vilkas tjänsteåligganden ingår att företräda företaget i förhållande till tjänstemännen i frågor rörande dessas arbetsvillkor.

Tvister rörande omfattningen av detta moment ska avgöras av Förtroende- rådet.

§ 2 Anställning

§ 2 Anställning

Mom 1 Anställning tills vidare

Anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och tjänstemannen inte har överenskommit om annat enligt mom 2 nedan.

Mom 2 Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete

Mom 2:1

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete om arbetsuppgifternas särskilda be- skaffenhet föranleder sådan anställning.

För att avlasta viss arbetstopp vid företaget får arbetsgivaren och tjänste- mannen överenskomma om anställning för viss tid.

Mom 2:2

För tjänsteman som fyllt 67 år eller som anställts i företaget efter att ha uppnått den för tjänstemannen ordinarie pensionsåldern enligt ITP-pla- nen får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbetet. Samma gäller om en tjänsteman anställs vid företaget efter det att denne har uppnått den pensionsålder som tillämpas vid företaget.

Mom 2:3

Avtal om anställning för viss tid får vidare träffas om anställningen avser praktikarbete eller vikariat.

Med vikariat avses

– att tjänstemannen ersätter en annan tjänsteman under dennes från- varo, t ex vid ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet eller

– att tjänstemannen under högst 6 månader eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och den lokala tjänste- mannaparten, uppehåller en ledigbliven befattning i avvaktan på att en ny innehavare av befattningen har utsetts.

§ 2 Anställning

Skolungdomar och studerande får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna.

Mom 2:4

Avtal om anställning för viss tid i form av provanställning får träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen

– om tjänstemannens kvalifikationer inom befattningsområdet är oprö- vade eller

– om det eljest föreligger särskilda skäl att pröva tjänstemannens kvalifi- kationer och arbetsförutsättningar mot bakgrund av arbetsuppgifter- nas speciella krav eller

– om tjänstemannen är handikappad, långtidsarbetslös eller upptagen i Trygghetsrådets clearingregister.

Provanställning kan omfatta högst 6 månader. Då synnerliga skäl förelig- ger kan provanställningen efter lokal överenskommelse förlängas, dock längst ytterligare 6 månader.

Mom 2:5

Om arbetsgivaren står i begrepp att anställa en tjänsteman enligt mom 2:1 andra stycket eller mom 2:4 bör arbetsgivaren, om det är praktiskt möjligt, underrätta berörd tjänstemannaklubb vid företaget innan anställ- ningsöverenskommelse träffas. Underrättelse ska dock alltid lämnas inom en vecka efter det anställningsöverenskommelse har träffats.

Mom 2:6

Arbetsgivarens rätt att anställa tjänstemän för att avlasta arbetstoppar enligt mom 2:1 respektive provanställa tjänstemän enligt mom 2:4 kan sägas upp av den lokala tjänstemannaparten eller av PTK-förbund. Upp- sägningstiden är tre månader. Om arbetsgivaren önskar att nämnda rätt ska bestå, ska denne skyndsamt begära att förhandlingar härom förs un- der uppsägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga uppsägningstiden för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan uppsägningstiden utlöper. I sista hand kan frågan huru- vida rätten ska bestå eller inte tas upp till överläggningar i Tjänstemark- nadsnämnden SAF-PTK.

§ 2 Anställning § 3 Allmänna förhållningsregler

Protokollsanteckning

SVEMEK och Xxx noterar att samtliga berörda PTK-förbund har enats om att i företag befintliga tjänstemannaklubbar respektive av tjänstemännen utsedda representanter inom PTK-området kan beträffande omställnings- avtalet och beträffande frågor om personalinskränkning enligt avtalen om allmänna anställningsvillkor gentemot arbetsgivaren företrädas av ett gemensamt organ, PTK-L. Detta organ ska anses vara ”den lokala tjäns- temannaparten” i de nämnda avtalen. PTK-L ska även anses vara ”den lokala arbetstagarorganisationen” enligt lagen (1982:80) om anställnings- skydd.

Xxx tjänstemannaparten inte uppträda genom PTK-L, ska företaget kunna träffa överenskommelse med varje tjänstemannaorganisation för sig.

Mom 3

Företrädesrätt till återanställning gäller enligt lag med följande kollektiv- avtalsreglering. Företrädesrätt till återanställning förutsätter att tjänste- mannen varit anställd hos arbetsgivaren mer än tolv månader under de senaste tre åren. Företrädesrätten gäller till dess att nio månader förflutit från den dag då anställningen upphörde på grund av arbetsbrist.

§ 3 Allmänna förhållningsregler

Mom 1

Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänstemän grundar sig på ömsesi- dig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänsteman ska iaktta diskretion rörande företagets angelägenheter, såsom prissättningar, konstruktioner, experiment och undersökningar, driftsförhållanden, affärsange-lägenheter o d.

Mom 2

En tjänsteman får inte utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva eko- nomisk verksamhet för ett företag, som konkurrerar med arbetsgivaren. Tjänstemannen får inte heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet,

§ 3 Allmänna förhållningsregler § 4 Semester

som kan inverka menligt på dennes arbete i tjänsten. Om en tjänsteman avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör denne därför först samråda med arbetsgivaren.

Mom 3

En tjänsteman har rätt att motta statligt, kommunalt och fackligt förtro- endeuppdrag.

§ 4 Semester

Mom 1 Allmänna bestämmelser

Semester utgår enligt lag med i mom 2, 3, 5:1-5:2, 6 och 7 angivna tillägg, och i mom 4 och 5:3 angivna undantag. Undantag har gjorts endast i de delar där så uttryckligen framgår i nämnda moment.

Avtalets bestämmelser utgör inte hinder att lokalt träffa kollektiva eller individuella överenskommelser i de fall semesterlagen så medger. Lokal överenskommelse kan exempelvis träffas om avsteg från semesterlagen § 12 innebärande att fyra veckors sammanhängande semester kan förläggas till annan tid än juni-augusti.

Mom 2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemannaparten kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.

Mom 3 Semesterns längd

Mom 3:1

Genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannnen enligt § 6 mom 1 kan tjänstemannen i stället för 25 semesterdagar erhålla fem eller tre dagars semester utöver den lagstadgade.

Anmärkning

Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För tjänstemän med flera semesterdagar än 25 fastställs antal dagar med semesterlön enligt principerna i § 7 semesterlagen.

Mom 3:2

Semester, som i det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt arbetsavtal kommit att utgå med större antal dagar än detta avtal stadgar, ska inte röna försämring genom detta avtal.

Denna garantiregel gäller dock inte i de fall en tjänsteman enligt § 6 mom 1:1 andra stycket i stället för särskild övertidskompensation erhållit läng- re semester eller inte längre har att utföra förberedelse- och avslutningsar- bete enligt bestämmelsen i § 6 mom 1:2.

Mom 3:3

Om vid något företag enligt före avtalets tillkomst gällande tjänstemanna- reglemente längre semester räknat i dagar per år utgår än här föreskrivs, må avtalets ikraftträdande i och för sig icke föranleda rubbning av regle- mentets semesterbestämmelser.

Uppstår vid något företag fråga om ändring av semesterbestämmelser i gällande reglemente, ska meddelande härom lämnas tjänstemannaparten och, innan avgörande träffas, förhandlingar äga rum, därest tjänstemanna- parten så önskar.

Mom 3:4

För vid företaget befordrad eller nyanställd tjänsteman ska i intjänandeår- et enligt semesterlagen även inräknas tid, varunder tjänstemannen i denna eller annan egenskap varit anställd i företaget eller, i fråga om koncern, i annat till koncernen hörande företag.

Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m m

Mom 4:1

Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månads- lönen och semestertillägg enligt nedan.

För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.

Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör

– 0,8 % av tjänstemannens vid semestertillfället aktuella månadslön.

Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, jour-, beredskaps-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande).

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se mom 4:4

– 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret.

Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang:

– provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar

– premielön

– skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande rörlig löne- del i den mån den inte inräknats i månadslönen.

Till ”summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänande- året” ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrun- dande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänande- året utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt § 7 semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänande- året.

Beträffande skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande gäller att sådan ersättning inte ska medtas i ovanstående genomsnittsberäkning om tjänstemannen under intjänandeåret uppburit sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.

Anmärkningar

1 Semestertillägget 0,5 % förutsätter att tjänstemannen har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet ska semestertillägget uppjus- teras genom att 0,5 procent multipliceras med det antal semesterdagar tjänstemannen är berättigad till enligt mom 3 och divideras med anta- let betalda semesterdagar som tjänstemannen har intjänat.

2 Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats.

3 Vad övertidsersättning, ersättning för överskjutande timme vid del- tidsanställning och restidsersättning beträffar har divisorerna i § 6 mom 3:2 och 4:1 respektive § 7 mom 3 nedjusterats så att de inbegri- per semesterlön.

Mom 4:2

Semesterersättning beräknas som 4,6 % av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt mom 4:1. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den spa- rade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se mom 4:4.

Mom 4:3

För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från tjänstemannens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen.

Beträffande begreppet månadslön - se mom 4:1.

Mom 4:4

Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella månads- lönen proportioneras i förhållande till tjänstemannens andel av full ordi- narie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret.

Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.

Beträffande begreppet månadslön se mom 4:1.

Mom 4:5

Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:

Huvudregel

Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetalnings- tillfället i samband med eller närmast efter semestern.

Semestertillägget om 0,5 % utbetalas senast vid semesterårets slut.

Undantag 1

Om tjänstemannens lön till väsentlig del består av rörlig lönedel har tjänste- mannen rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern få utbetalt à conto ett av arbetsgivaren uppskattat semestertillägg avseende den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren ska senast vid semesterårets utgång utbetala det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt mom 4:1.

Undantag 2

Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår ska samanfalla kan arbetsgivaren utbetala s k resterande semesterlön avseende rörlig lönedel vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas omedelbart efter semesterårets utgång.

Mom 5 Sparande av semester

Mom 5:1

Om en tjänsteman har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 äger tjänstemannen efter överenskommelse med arbetsgivaren rätt att även spara dessa överskjutande semesterdagar förutsatt att han inte samma år tar ut tidigare sparad semester.

Arbetsgivaren och tjänstemannen ska överenskomma om hur ovannämnda sparade semesterdagar ska utläggas såväl vad beträffar semesteråret som förläggningen under detta.

Mom 5:2

Sparade semesterdagar ska uttas i den ordning de sparats.

Semesterdagar som sparats enligt lag ska uttas före semesterdagar som sparats enligt mom 5:1 under samma år.

Mom 5:3

Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 4:1 (exkl an- märkning 1). Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % ska dock gälla att all frånvaro under intjänandeåret exklusive ordinarie semester ska be- handlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro.

Semesterlönen för sparad semesterdag ska vidare anpassas till tjänste- mannens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades.

Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid - se mom 4:4.

Mom 6 Semester för nyanställda

Om en nyanställd tjänstemans betalda semesterdagar inte täcker tiden för företagets huvudsemester, eller om tjänstemannen i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar kan arbetsgivaren och tjänstemannen överenskomma om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under erforderligt antal dagar.

Överenskommelsen om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag ska vara skriftlig.

Vid ledighet utan löneavdrag görs, om tjänstemannens anställning upp- hör inom fem år från den dag anställningen började, avdrag från innestå- ende lön och/eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag ska inte göras om anställningen upphört på grund av

1. arbetstagarens sjukdom

2. förhållande som avses i § 4 tredje stycket första meningen lagen (1982:80) om anställningsskydd eller

3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållanden som ej hänför sig till arbetstagaren personligen.

Anmärkning

Om tjänstemannen har erhållit flera betalda semesterdagar än som mot- svarar tjänstemannens intjänade rätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i § 29 tredje stycket semesterlagen.

Mom 7 Intyg om uttagen semester

Intyg om uttagen semester vid anställningens upphörande - se § 11 mom 3:9.

Mom 8 Semester för intermittent deltidsarbete

Om en tjänsteman är deltidsanställd och det för denne gällande arbets- tidsschemat innebär att tjänstemannen inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbetande) gäller följande. Antalet bruttosemesterda- gar enligt mom 3 vilka ska utläggas under semesteråret ska proportione- ras i förhållande till tjänstemannens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda tjänstemän i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålles (nettosemesterdagar) ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för tjänstemannen.

Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar ska utläggas under semesteråret proportione- ras de var för sig enligt följande:

antal arbetsdagar per vecka

x antal bruttosemesterdagar som ska utläggas

5

= antal semesterdagar som ska förläggas till dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettosemesterdagar).

Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till när- maste heltal.

Med ”antalet arbetsdagar per vecka” avses det antal dagar som, enligt för tjänstemannen gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per 4 veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningscykel).

Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester utläggs för sådan tjänsteman konsu- meras en hel semesterdag även för den dag tjänstemannen endast skulle ha arbetat del av dagen.

Exempel

Tjänstemannens deltid är förlagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka	Xxxxx nettosemesterdagar (vid 25 dagars bruttosemester)
4	20
3,5	18
3	15
2,5	13
2	10

Om tjänstemannens arbetstidsschema ändras så att ”antalet arbetsdagar per vecka” förändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.

Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) ska ske med utgångspunkt från antalet brutto- semesterdagar.

§ 5 Sjuklön

Mom 1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan

Mom 1:1

Sjuklön från arbetsgivaren utges under de första 14 kalenderdagarna i varje sjukperiod enligt lagen om sjuklön med tillägg i mom 2:2 andra stycket. Den första dagen i sjukperioden är karensdag. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3-6.

Sjuklön från arbetsgivaren fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal.

Mom 1:2

När en tjänsteman blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare ska han så snart ske kan meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete.

Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycks- fall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.

Sjuklön ska inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjuk- domsfallet. Föreligger laga förfall som hinder för anmälan, ska anmälan ske så snart hindret upphört.

Mom 2 Försäkran och läkarintyg

Mom 2:1

Tjänstemannen ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar tjänstemannen skulle ha arbetat.

Mom 2:2

Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om tjänstemannen styrker nedsätt- ningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg.

Om arbetsgivaren så begär ska tjänstemannen styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

Mom 3 Sjuklönens storlek

Mom 3:1

Den sjuklön som arbetsgivaren ska utge till tjänstemannen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan.

Sjukdom t o m 14 kalenderdagar per sjukperiod:

Mom 3:2

För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med

månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

för den första frånvarodagen (karensdagen) i sjuklöneperioden

respektive med

20 % x

månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

fr o m den andra frånvaro dagen i sjukperioden

Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbets- tid utges dessutom sjuklön med 80 % av den skift- eller ob-ersättning som tjänstemannen gått miste om.

Anmärkningar

1 För tjänsteman, som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent under den första sjukfrånvarodagen, görs sjuk- avdrag under denna enligt vad som gäller fr o m den andra frånvaro- dagen i sjukperioden.

2 Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det en tidi- gare sjukperiod upphörde ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden.

3 Om tjänstemannen under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, haft tio karensdagar enligt ovan görs sjukavdrag och utges sjuklön den första sjukfrånvarodagen efter vad som gäller för den andra sjukfrånvarodagen.

Definition av månadslön och veckoarbetstid

Månadslön = den aktuella månadslönen; se dock protokollsanteckningen nedan. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)

Med månadslön avses i detta moment

– fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)

– den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tan- tiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överens-

kommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag ska göras.

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Om tjänstemannen har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förlägg- ningscykel.

Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

Protokollsanteckning

Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande.

Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad tjänstemannen fått besked om sin nya lön respektive ändrar arbetstid.

Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen

Mom 3:3

För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande varvid med månadslön avses vad som anges i mom 3:2.

För tjänsteman med månadslön om högst 27.500 kronor:

Månadslönen x 12

90% x

365

7,5 x prisbasbeloppet

90% x

365

(månadslönen x 12 - 7,5 x prisbasbeloppet)

+ 10% x

365

För tjänsteman med månadslön över 27.500 kronor: Sjukavdrag görs per dag med

Anmärkning

Den angivna månadslönen gäller för 2012 och utgör 7,5 x gällande pris- basbelopp/12. Prisbasbeloppet för 2012 är 44.000 kronor och månads- lönen för 2012 följaktligen 27.500 kronor

(7,5 X 44.000)

12

Sjukavdraget per dag får ej överstiga

den fasta kontanta månadslönen x 12

365

Månadslönen = den aktuella månadslönen; se dock protokollsanteckning- en efter mom 3:2. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månads- lönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)

Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel

– fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)

– sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under

ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats

– garanterad minimiprovision eller liknande.

– timberäknat tillägg för förskjuten tid

Sjuklönetidens längd

Mom 3:4 Huvudregel

Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden ska arbetsgivaren utge sådan till honom t o m 90:e kalenderdagen i sjukperioden.

I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karens- dag), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.

Undantag 1

Om tjänstemannen under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, så att antalet sjuklönedagar, inklusive sjuklönedagar i den aktuella sjuklöne- perioden, uppgår till minst 105, upphör sjuklönerätten för sjukdomsfallet efter 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden.

Med sjuklönedagar avses dels dagar med sjukavdrag, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.

Undantag 2

Om sjukpension enligt ITP-planen börjar utges till tjänstemannen upphör rätten till sjuklön.

Mom 4 Vissa samordningsregler

Mom 4:1

Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, ska sjuk- lönen från arbetsgivaren inte beräknas enligt mom 3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan.

Rätt till sjuklön på lönedelar upp till 7,5 prisbasbelopp föreligger inte för tid då sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring utges eller för tid då rehabiliteringspenning utges.

Mom 4:2

Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring, ska sjuklönen minskas med ersättningen.

Mom 4:3

Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personska- deskydd, ska sjuklönen minskas med ersättningen.

Mom 5 Inskränkningar i rätten till sjuklön

Mom 5:1

Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och tjänstemannen över-enskomma att han inte ska ha rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden.

Om sådan överenskommelse har träffats ska arbetsgivaren underrätta den lokala tjänste-mannaparten.

Mom 5:2

Om en tjänsteman vid anställningen har förtegat att han lider av viss sjuk- dom, har han inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperio- den vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.

Mom 5:3

Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänste- mannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjuk- perioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.

Mom 5:4

Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring ska arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.

Mom 5:5

Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), ska arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning

- tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige.

Mom 5:6

Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse ska arbetsgivaren utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta.

Mom 5:7

Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden

– om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring eller

– om tjänstemannens arbetsoförmåga är självförvållad eller

– om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte över- enskommelse om annat träffas.

Anmärkningar

1 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpension

- se mom 3:4 undantag 2

2 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden för tjänsteman som uppnått pensionsåldern - se § 1

3 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa sam- ordningsregler - se mom 4.

Mom 6 Föräldralön

De lokala parterna har möjlighet att överenskomma om andra regler än nedanstående.

Mom 6:1

En tjänsteman som är föräldraledig har rätt till föräldralön från arbets- givaren om tjänstemannen har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd.

Mom 6:2

Föräldralön utgörs av

– två månadslöner minus 60 avdrag beräknat per dag enligt nedan, om tjänstemannen har varit anställd i ett men ej två år i följd

– tre månadslöner minus 90 avdrag beräknat per dag enligt nedan, om tjänstemannen har varit anställd i två år men ej tre år i följd

– fyra månadslöner minus 120 avdrag beräknat per dag enligt nedan, om tjänstemannen har varit anställd i tre år men ej fyra år i följd

– fem månadslöner minus 150 avdrag beräknat per dag enligt nedan, om tjänstemannen varit anställd fyra år i följd eller mer.

Ersättning utbetalas för en sammanhängande trettiodagarsperiod som infaller inom 18 månader från barnets födelse eller när arbetstagaren erhåller vårdnad i samband med adoption. Ersättning utbetalas för maxi- malt fem sådan trettiodagarsperioder.

Vid tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller åttondels föräldrapenning utbe- talas tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel av belopp enligt ovan.

Om tjänstledigheten skulle bli kortare än en trettiodagarsperiod utges inte föräldralön.

För tjänsteman med månadslön om högst 36.667 kronor: (se anm nedan)

månadslönen x 12

90% x

365

För tjänsteman med månadslön över 36.667 kronor:

10 x prisbasbeloppet

90% x

365

(månadslönen x 12 - 10 x prisbasbeloppet)

+ 10% x

365

Anmärkning:

Den angivna månadslönen gäller för 2012 och utgör 10 x gällande pris- basbelopp/12. Prisbasbeloppet för 2012 är 44.000 kronor och månads- lönen för 2012 följaktligen 36.667 kronor

(10 X 44.000)

12

Mom 6:3

Har föräldrapenning nedsatts eller indragits enligt lagen om allmän för- säkring ska ersättning enligt ovan reduceras i motsvarande mån.

Mom 6:4

Under tjänstledigheten görs avdrag enligt § 9 mom 2:2. Detta gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldralön enligt ovan och när tjänste- mannen saknar sådan rätt.

Mom 7 Övriga bestämmelser

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf ska förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsva- rande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbets- skadeförsäkring.

Mom 8 Ledighet med tillfällig föräldrapenning

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje frånva- rotimme med

månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med tjänstemannens hela månadslön.

Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön se mom 3:2 respek- tive mom 3:3.

Mom 9 Smittbärare

Om tjänsteman måste avhålla sig från arbete på grund av risk för över- förande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning gäller följande:

Frånvaro t o m 14:e kalenderdagen

För varje timme en tjänsteman är frånvarande görs avdrag med

månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Fr o m 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 3:3.

Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön se mom 3:2 respek- tive mom 3:3.

§ 6 Övertidskompensation

Mom 1 Rätten till särskild övertidskompensation

Mom 1:1

Tjänsteman har rätt till särskild övertidskompensation om inte annan överenskommelse har träffats enligt detta mom, andra stycket.

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa överenskommelse om att sär- skild kompensation för övertidsarbetet inte utgår genom att övertids- arbetet ersätts med högre lön och/eller fem eller tre semesterdagar utöver lagstadgad semester.

Sådana överenskommelser ska gälla för tjänstemän i chefsställning eller tjänstemän som har okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens för- läggning. I andra fall ska särskilda skäl föreligga. Överenskommelsen ska avse en period om ett semesterår om arbetsgivaren och tjänstemannen inte överenskommit om annat.

Anmärkning

Om en tjänsteman efter överenskommelse enligt detta moment andra stycket finner att den arbetade tiden i väsentlig grad avviker från de för- utsättningar som överenskommelsen vilar på, ska tjänstemannen ta upp detta med arbetsgivaren.

Med okontrollerbar arbetstid menas att det saknas praktiska möjligheter att registrera arbetstiden på ett ändamålsenligt sätt, t ex därför att tjänste- mannen i betydande utsträckning utför arbete utanför arbetsgivarens ordi- narie lokaler eller annars på olika platser. Exempel på detta kan vara när arbete utförs i hemmet eller säljarbeten.

Mom 1:2

Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen överenskommit om att tjänstemannen dagligen ska utföra förberedelse- och avslutningsarbete om lägst 12 minuter och lönen inte har fastställts eller fastställes med hänsyn härtill ska tjänstemannen kompenseras för detta förhållande genom att tjänstemannen får tre semesterdagar utöver lagstadgad semester.

Mom 1:3

Om överenskommelse har träffats enligt mom 1:1 andra stycket eller mo- ment 1:2 ska arbetsgivaren underrätta vederbörande tjänstemannaklubb.

Underrättelse enligt ovan ska, om tjänstemannaklubben så begär, innehålla de motiv, enligt mom 1:1, som ligger till grund för överenskommelsen.

Mom 2 Förutsättningar för särskild övertidskompensation

Mom 2:1

Med övertidsarbete som medför rätt till övertidskompensation avses arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för denne gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om

– övertidsarbetet har beordrats på förhand eller

– där beordrande på förhand ej kunnat ske - övertidsarbetet har god- känts i efterhand av arbetsgivaren.

Beträffande deltidsarbete se mom 4.

Mom 2:2

Som övertid räknas inte tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten.

Mom 2:3

Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete medräknas endast fulla halvtimmar.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbets- tiden viss dag, ska de båda övertidsperioderna sammanräknas.

Mom 2:4

Om en tjänsteman beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, utges övertidskom- pensation som om övertidsarbete skulle har utförts under minst 3 timmar. Detta gäller dock inte om övertidsarbetet är åtskilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll.

Mom 2:5

Om tjänstemannen inställer sig till övertidsarbete enligt mom 2:4 och rese- kostnader därvid uppstår för denne ska arbetsgivaren ersätta dessa.

Detta gäller även för tjänsteman som enligt mom 1 inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.

Mom 2:6

Om den ordinarie dagliga arbetstiden under viss del av året (t ex sommaren) är förkortad utan att motsvarande förlängning sker under annan del av året, gäller följande. Beräkning av övertidsarbete, som har utförts under den del av året då den kortare arbetstiden ska tillämpas, ska ske med utgångs- punkt från den längre (under resten av året gällande) dagliga arbetstiden.

Mom 3 Övertidskompensationens storlek

Mom 3:1

Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) eller

- om tjänstemannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjäns- temannen finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid före- taget - i form av ledig tid (kompensationsledighet).

Vid samråd mellan arbetsgivaren och tjänstemannen bör även, så långt det är möjligt, beaktas tjänstemannens önskemål om när kompensationsledig- heten ska utläggas.

Mom 3:2

Övertidsersättning per timme utges enligt följande:

a) för övertidsarbete kl 06 - 20 helgfria måndagar - fredagar

månadslönen

94

månadslönen

b) för övertidsarbete på annan tid

månadslönen

72

Anmärkning

Övertidsarbete på för den enskilde tjänstemannen arbetsfria vardagar samt midsommar , jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på ”annan tid”.

Beträffande semesterlön se § 4 mom 4:1, anmärkning 3.

Med månadslön avses i detta moment tjänstemannens aktuella fasta kon- tanta månadslön. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månads- lönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)

Kompensationsledighet för övertidsarbete, som avses under a), utges med 1 ½ timme och för övertidsarbete, som avses under b), med 2 timmar för varje övertidstimme.

Mom 4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid)

Mom 4:1

Om deltidsanställd tjänsteman har utfört arbete utöver den för tjänste- mannens deltidsanställning gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mertid) utges ersättning per överskjutande timme med

månadslönen

3,5 x veckoarbetstiden

Beträffande semesterlön se § 4 mom 4:1, anmärkning 3.

Med månadslönen avses här tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön.

Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad.

Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fulla halvtimmar.

Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den för deltidsanställ- ningen gällande ordinarie arbetstiden viss dag ska de båda tidsperioderna sammanräknas.

§ 6 Övertidskompensation § 7 Restidsersättning

Mom 4:2

Om mertidsarbetet pågår före och efter de klockslag som gäller beträf- fande den ordinarie dagliga arbetstidens förläggning för heltidsanställning i motsvarande befattning vid företaget, utges övertidskompensation enligt mom 1-3.

Vid tillämpningen av divisorerna i mom 3 ska tjänstemannens lön uppräk- nas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.

§ 7 Restidsersättning

Mom 1 Rätten till restidsersättning

Rätt till restidsersättning gäller enligt följande huvudregel och undantag.

Huvudregel

– Om tjänstemannen har rätt till särskild kompensation för övertids- arbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan.

– Om tjänstemannen inte har rätt till särskild kompensation för över- tidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannen enas om att tjäns-

temannen ska vara undantagen bestämmelserna om restidsersättning.

Undantag

– Arbetsgivaren och en tjänsteman kan överenskomma om att kompen- sation för restid ska utgå i annan form, t ex att förekomsten av restid ska beaktas vid fastställande av lönen.

– Tjänsteman som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex såsom resande försäljare, servicetekniker eller liknande, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren

och tjänstemannen överenskommit om sådan.

Mom 2 Förutsättningar för restidsersättning

Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som åtgår för själva resan till bestämmelseorten.

§ 7 Restidsersättning

Restid som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för tjänstemannen räknas som arbetstid. Vid beräkning av res- tid medtas därför endast tjänsteresor utanför tjänstemannens ordinarie arbetstid.

Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar medtas.

Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag ska de båda tidsperioderna sammanräknas.

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna, ska tiden kl 22-08 inte medräknas.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänste- resa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.

Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive fö- retag.

Mom 3 Restidsersättningens storlek

Restidsersättning utges per timme med

månadslönen

240

utom när resan har företagits under tiden från kl 18 fredag fram till kl 06 måndag eller från kl 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06 dag efter helgdag, då ersättningen är

månadslönen

190

Beträffande semesterlön se § 4 mom 4:1, anmärkning 3. Beträffande begreppet månadslön se § 6 mom 3:2.

Vid tillämpning av divisorerna ska en deltidsanställd tjänstemans lön upp- räknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.

§ 8 Lön för del av löneperiod § 9 Permission

§ 8 Lön för del av löneperiod

Om en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt: För varje kalenderdag som anställningen omfattar utges en dagslön. Beträffande begreppet dags- lön (och månadslön) se § 9 mom 2:2.

§ 9 Permission, tjänstledighet, annan ledighet

Mom 1 Permission

Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av ar- betsdag. I särskilda fall (t ex vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom tjänstemannens familj eller nära anhörigs frånfälle) kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar.

Där påsk-, midsommar-, jul- och nyårsafton inte är sedvanliga fridagar bör permission beviljas under dessa dagar i den mån så kan ske utan olä- genhet för verksamheten vid företaget.

Mom 2 Tjänstledighet

Mom 2:1

Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.

När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet ska denne för tjänstemannen ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag som är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen. För tjänsteman som har veckovila förlagd till annan dag än söndag ska motsvarande regel tillämpas.

Mom 2:2

När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet görs avdrag enligt följande:

Om tjänstemannen är tjänstledig

– under en period om högst 5 (6) * arbetsdagar ska för varje arbetsdag som är tjänstledig avdrag göras med

1 1 *

21 25

(

)

av månadslönen

– under en period längre än 5 (6) * arbetsdagar ska för varje tjänstledig- hetsdag (även för den enskilde tjänstemannen arbetsfri vardag samt sön- eller helgdagar) avdrag göras med dagslönen.

den fasta kontanta månadslönen x 12

Dagslön =

365

Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)

Med fast kontant månadslön jämställs i detta sammanhang

– fasta lönetillägg per månad (t ex fasta övertidstillägg)

– sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats

– garanterad minimiprovision eller liknande.

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader ska tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermå- naderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneut- betalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta begreppet ”kalender- månad” mot ”avräkningsperiod”.

Mom 2:3

Om tjänstemannen är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbetstid endast under vissa av veckans arbetsdagar (s k intermittent deltidsarbete), ska tjänstledighetsavdrag göras enligt följande:

månadslönen dividerad med

antalet arbetsdagar/vecka x 14 (25)*

5 (6)*

*Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka

§ 9 Permission, tjänstledighet, annan ledighet

Tjänstemannens deltid är förlagd till

följande antal arbetsdagar per vecka

Avdrag

4

3,5

3

2,5

2

Månadslönen 16,8

Månadslönen 14,7

Månadslönen 12,6

Månadslönen 10,5

Månadslönen

8,4

Exempel

Med ”antal arbetsdagar/vecka” avses antalet arbetsdagar per helgfri vecka beräknat i genomsnitt per månad.

Avdrag enligt ovan ska göras för varje dag under vilken tjänstemannen är tjänstledig och som annars skulle ha utgjort arbetsdag för denne.

Beträffande begreppet månadslön se mom 2:2.

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader ska tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermå- naderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneut- betalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpningen av denna bestämmelse byta ut begreppet ”kalen- dermånad” mot ”avräkningsperiod”.

Mom 3 Annan ledighet

Mom 3:1

Xxxxx ledighet kan beviljas för del av dag om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.

Mom 3:2

När en tjänsteman är frånvarande på grund av annan ledighet görs avdrag för varje full halvtimme.

Avdraget per timme =

1

175

av månadslönen.

Beträffande begreppet månadslön se mom 2:2.

Vid tillämpning av divisorn 175 för en deltidsanställd tjänsteman ska del- tidslönen först uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.

§ 10 Åligganden och rättigheter vid konflikt

§ 10 Tjänstemans åligganden och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare

Mom 1

Under konflikt (strejk, lockout, blockad eller bojkott) tillkommer det tjänsteman

att på vanligt sätt utföra de uppdrag och åligganden, som är med tjänsten förenade;

att utföra sådant arbete, vilket i övrigt faller inom tjänstemannens vid företaget arbetsområde;

att utföra arbeten, som möjliggör eller underlättar driftens återupptagande vid konfliktens slut samt

att utföra underhållsarbeten och reparationer av maskiner, verktyg och andra anordningar för företagets eget bruk, vilka arbetsuppgifter i första hand ska anförtros tjänstemän som normalt är knutna till underhålls- och reparationsarbeten eller arbetsledande arbete inom berörd verksamhet.

I den mån arbetsgivaren med egen arbetskraft verkställer lossning av gods för företagets eget bruk och vid inträffat varsel om arbetskonflikt avbe- ställning av godsleveranser icke kunnat ske, åligger det tjänsteman att vid order härom delta i jämväl sådant arbete.

Mom 2

Utöver vad i föregående moment nämns åligger det tjänsteman att vid behov delta i skyddsarbeten.

Till skyddsarbete hänförs dels sådant arbete, som vid ett konfliktsutbrott erfordras för att driften ska kunna avslutas på ett tekniskt försvarligt sätt, dels sådant arbete, som erfordras för avvärjande av fara för människor eller för skada å byggnader eller andra anläggningar, fartyg, maskiner eller husdjur eller för skada å sådant varulager, vilket inte under konflikten tas i anspråk för uppehållan-de av företagets drift eller för avyttring i vidare mån än som erfordras till förekommande av förskämning eller förstöring, som varorna på grund av sin beskaffenhet är underkastade.

§ 10 Åligganden och rättigheter vid konflikt

Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är pliktig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag eller författning, så ock arbete, vars efter- sättande kan medföra ansvar för tjänstefel.

Mom 3

Skulle arbetsgivaren under konflikt ifrågasätta utförandet av visst i denna paragraf inte omnämnt arbete ska överläggning därom föras med den eller dem som är avsedda att utföra arbetet eller ock med av tjänstemännen utsedda representanter. Har respektive arbetsgivarförbund och tjänste- mannapart gemensamt fattat beslut rörande här åsyftat arbete, är tjänste- männen skyldiga att ställa sig detta till efterrättelse. Kan organisationerna icke enas, ska frågan på endera organisationens be-gäran hänskjutas till Förtroenderådet. Rådets beslut är bindande.

Mom 4

Vid konflikt, som icke är tillåten enligt lag eller kollektivavtal, är tjänsteman om arbetsgivare så påfordrar skyldig att i den utsträckning så skäligen - mot bakgrund av rådande förhållanden - kan ske utföra allt ifrågakommande arbete.

Mom 5

Uppsägning av tjänsteman må icke företas i anledning av befarad eller pågående konflikt med mindre sannolika skäl talar för att ändrade för- hållanden kommer att göra det omöjligt att vid driftens återupptagande bereda tjänsteman sysselsättning.

Har konflikt pågått under minst 3 månader och kan tjänstemännen icke beredas full sysselsättning, må däremot, med motsvarande genomsnittliga förkortning av tjänstgöringstiden, lönen kunna minskas med 10 %, efter en månad med ytterligare 10 % osv intill dess lönen nedgått till 60 % av ur-sprungligt belopp.

Den reducering av lön, som medges enligt föregående stycke, må inte för- anleda minskning av avgift till pensions- eller annan på grund av tjänsten tecknad försäkring.

§ 11 Uppsägning

Mom 1 Uppsägning från tjänstemannens sida

Mom 1:1 Uppsägningstid

Uppsägningstiden från tjänstemannens sida är följande om inte annat följer av mom 3:1-5 nedan:

Anställningstid vid företaget	Tjänstemannens uppsägningstid i månader
< 3 år	1 månad
3 år < 6 år	2 månader
> 6 år	3 månader

Anmärkning

Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i § 3 lagen om anställ- ningsskydd.

Mom 1:2 Formen för uppsägning

För att det inte ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller ej, bör tjänstemannen göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen likväl sker muntligen bör tjänstemannen så snart som möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.

Mom 2 Uppsägning från arbetsgivarens sida

Mom 2:1 Uppsägningstid

Anställningstid vid företaget

Arbetsgivarens uppsägningstid i månader

< 2 år

1 månad

2 år < 4 år

2 månader

4 år < 6 år

3 månader

6 år < 8 år

4 månader

8 år < 10 år

5 månader

> 10 år

6 månader

(se anm sid 43)

Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande om inte annat följer av mom 3:1-5 nedan:

Anmärkning

Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i § 3 lagen om anställ- ningsskydd.

Har tjänsteman, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägnings- dagen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställ- ningstid ska den enligt detta avtal gällande uppsägningstiden förlängas med sex månader. Sådan förlängning av uppsägningstiden görs dock längst till 65-årsdagen.

Mom 2:2

De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska fastställande av turordning ske med avsteg från lagens bestämmelser.

De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom före- tagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.

Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med till- lämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.

De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25-27

§§ lagen om anställningsskydd överenskomma om turordning vid åter- anställning. Därvid ska de ovan nämnda kriterierna gälla. Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.

Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna, om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer. Det förut- sätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i detta moment tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.

Anmärkning

Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakt- tagande av förhandlingsordningen.

Mom 2:3 Varsel

Varsel som arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd ska ge lokalt till arbetstagarorganisation ska anses ha skett, när arbetsgivaren har över- lämnat varselskrivelse till den lokala tjänstemannaparten eller två arbets- dagar efter det att arbetsgivaren har avsänt skrivelsen i rekommenderat brev under respektive tjänstemannaförbunds adress.

Varsel som arbetsgivaren har gett under tid, då företaget har semester- stopp, anses ha skett dagen efter den då semesterstoppet upphörde.

Mom 2:4 Lön under uppsägningstid

I anslutning till § 12 lagen om anställningsskydd gäller följande för tjäns- temän som inte kan beredas arbete under uppsägningstiden.

För tjänstemän som helt eller delvis avlönas med provision, vilken har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats gäller följande. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete ska in- komsten av provisionen anses uppgå till 1/365 av provisionsinkomsten under närmast föregående tolvmånadersperiod.

Motsvarande gäller tjänstemän med tantiem, produktionspremie eller dylikt.

Om ersättning för förskjuten arbetstid, skift-, jour- eller beredskapstjänst- xxxxxx normalt skulle ha utgetts till tjänstemannen gäller följande. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete ska sådan ersättning anses uppgå till 1/365 av den närmast föregående tolvmåna- dersperiod erhållna ersättningen.

Mom 3 Övriga bestämmelser vid uppsägning

Mom 3:1 Uppsägningstid per den 30 juni 1974

Om uppsägningstiden per den 30 juni 1974 från arbetsgivarens eller tjäns- temannens sida i det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt

avtal är längre än den enligt mom 1 och 2 ovan ska den längre uppsägnings- tiden fortfarande gälla, om inte arbetsgivaren och tjänstemannen överens- kommer om annat.

Mom 3:2 Överenskommelse om annan uppsägningstid

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om att annan upp- sägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid uppsägningstiden från arbetsgivarens sida inte understiga

– om tjänstemannen vid anställningstillfället är arbetslös och 55 år eller äldre: 2 månader. Efter 3 års anställning gäller dock uppsägningstid enligt tabellen i mom 2:1.

– i övriga fall: den tid som anges i tabellen i mom 2:1.

Mom 3:3 Anställning på prov

Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbetsgi- varen och tjänstemannen.

Mom 3:4 Pensionärer

För tjänsteman som fyllt 67 år eller anställts vid företaget efter att han har uppnått den för denne gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP- planen är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och tjänste- mannen. Samma gäller om en tjänsteman anställs vid företaget efter det att denne har uppnått den ordinarie pensionsåldern vid detta.

Mom 3:5 Uppnådd pensionsålder

Anställningen upphör utan uppsägning vid utgången av den månad som tjänstemannen fyller 67 år om inte arbetsgivaren och tjänstemannen kommer överens om annat.

Anmärkning

Arbetsgivaren bör i god tid före ingången av den månad då tjänsteman- nen fyller 65 år, vilken är den avtalade pensionsåldern enligt ITP-planen, begära besked om tjänstemannen vill sluta anställningen vid uppnådd pensionsålder enligt ITP-planen eller utnyttja sin rätt att kvarstå i anställ- ningen till utgången av den månad då tjänstemannen fyller 67 år.

Mom 3:6 Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen

Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

Mom 3:7 Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden

Om tjänstemannen lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägnings- tiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas, dock lägst med ett belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsäg- ningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.

Mom 3:8 Tjänstgöringsbetyg

När uppsägning har skett från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida har tjänstemannen rätt att erhålla tjänstgöringsbetyg, vilket utvisar

– den tid som tjänstemannen har varit anställd och

– de arbetsuppgifter tjänstemannen har haft att utföra samt

– om tjänsteman så begär, vitsord beträffande det sätt på vilket denne har utfört sitt arbete.

Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsbetyget inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få betyget.

Mom 3:9 Intyg om uttagen semester

När tjänstemannens anställning upphör har han rätt att erhålla intyg som visar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna som tagits ut under innevarande semesterår.

Arbetsgivaren ska lämna intyget till tjänstemannen senast inom en vecka från det att tjänsteman-nen har begärt att få intyget.

Om tjänstemannen har rätt till flera semesterdagar än 25 ska den över- skjutande semestern i detta sammanhang anses har uttagits först.

§ 12 Förhandlingsordning § 13 Giltighetstid

§ 12 Förhandlingsordning, Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK, Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK

Bestämmelser om vilken förhandlingsordning och vilka regler för Tjänste- marknadsnämnd SAF-PTK samt Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK som ska gälla finns i § 7 i avtalsuppgörelsen den 10 maj 1989 mellan SAF och PTK och i §§ 9 och 10 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 21 maj 1976 mellan SAF och PTK.

§ 13 Giltighetstid

Detta avtal gäller fr o m den 1 april 2012 t o m den 31 maj 2013.

Gäller för Unionen och Sveriges Ingenjörer:

Tidsplan för omförhandling framgår av Industriavtalet. Fredsplikt gäller t o m den 31 maj 2013.

Gäller för Ledarna:

Part äger senast den 28 februari 2013 rätt att säga upp avtalet att upphöra den 31 maj 2013. Om part inte sagt upp avtalet tre månader före giltig- hetstidens utgång prolongeras det för ett år åt gången.

Fredsplikt gäller t o m 31 maj 2013.

Bilaga 1

Huvudavtal - Utdrag

Förhandlingsordning

§ 1

Det förutsättes, att arbetsgivare och tjänstemän genom ömsesidigt hän- synstagande söker i samförstånd ordna sina gemensamma angelägenheter och såvitt möjligt förebygga uppkomsten av tvist.

§ 2

Påkallas från endera sidan förhandling ska följande ordning gälla:

a. Förhandling mellan arbetsgivaren och tjänstemännens organisation vid företaget (lokal förhandling). Saknas sådan organisation, föres förhandlingen med den eller de tjänstemän vid företaget, som tjänste- männen därtill utsett.

b. Förhandling under medverkan av respektive arbetsgivarförbund och Sif/Ledarna/CF (central förhandling).

Om och i den mån det förhållande, vartill rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt avtal hänför sig, varit känt på arbetsgivarsidan för vederbörande arbetsgivare eller hans organisation respektive på tjänstemannasidan för tjänstemännens organisation (eller enligt § 2 a särskild utsedd företrädare för tjänstemännen) vid företaget eller SIF/SALF/CF i fyra månader utan att förhandling begärts enligt bestämmelserna i denna paragraf, har parten där- efter förlorat rätten att påkalla förhandling rörande anspråket. Oberoende av sådan kännedom om förhållandet är rätten att påkalla förhandling för- sutten, om och i den mån förhållandet ligger mer än två år tillbaka i tiden.

Lokal förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för dess påkallande, såframt inte parterna enas om uppskov.

Kan uppgörelse inte ernås vid lokal förhandling rörande rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt avtal, ankommer det på part, som vill fullfölja ären- det, att hänskjuta frågan till central förhandling. Framställning om sådan förhandling ska göras hos motsidan senast två månader från den dag den lokala förhandlingen avslutats, vid äventyr att vederbörande anspråk eljest är preskriberat.

Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för dess påkallande, såframt inte parterna enas om uppskov.

Protokollsanteckningar

1) För att underlätta behandlingen av lokala frågor är det lämpligt, att vardera parten utser en företrädare med uppgift att svara för kontak- ten med motparten; meddelande om företrädares namn bör lämnas motparten utan dröjsmål. Det får ankomma på de lokala parterna att avgöra, huruvida ytterligare anordningar behöver vidtagas för hand- läggningen av de lokala frågorna.

2) Om arbetsgivare och tjänstemän enas därom, äger även lokal funktio- när eller förtroendeman utom företaget deltaga i lokal förhandling.

3) Vid förhandling mellan arbetsgivare och arbetare, som direkt eller in- direkt gäller tjänstemännen eller viss tjänsteman, äger tjänstemännen rätt att vara representerade.

4) Om det förhållande, vartill rättsanspråk hänför sig, regleras i lag om anställningsskydd ska i stället för de i § 2 ovan angivna tidsfristerna gälla i nämnda lag angivna tidsfrister.

Rättstvister i allmänhet

§ 3

Har rättstvist rörande enskilt eller kollektivt avtal om anställningsvillkor varit föremål för förhandling enligt § 2 men icke kunnat lösas, ska den hänskjutas för bindande avgörande av i § 11 omförmält förtroenderåd, därest berört arbetsgivarförbund och SIF/SALF/CF är ense därom. Enas dessa parter icke om att hänskjuta tvisten till förtroenderåd, men önskar endera av dem hänskjuta tvisten till avgörande av domstol, ska detta ske inom tre månader från den dag central förhandling slutförts, vid påföljd att vederbörande anspråk eljest är preskriberat.

Tvister om uppsägning och föreningsrättskränkning är undantagna från förtroenderådets behörighet.

Protokollsanteckning

§ 3 ovan är ej tillämplig när tvisten rör fråga som regleras i lag om anställ- ningsskydd. (§§ 4 - 6 har utgått.)

Tvister rörande fredsplikten

§ 7

Talan, som grundats på påstående om brott mot fredsplikten, äger part resa vid arbetsdomstolen med bortseende från eljest gällande förhand- lingsordning.

Intressetvister

§ 8

Intressetvister avseende lönefråga av kollektiv natur, vilken icke kunnat lösas vid central förhandling enligt § 2, äger berört arbetsgivarförbund och SIF/SALF/CF var för sig rätt att hänskjuta till tjänstemarknadsnämn- den/arbetsledarnämnden för utlåtande. Dylikt hänskjutande ska ske inom tre veckor efter det central förhandling slutförts, vid påföljd att part eljest förlorar ifrågavarande rätt.

I den mån berört arbetsgivarförbund och SIF/SALF/CF är ense därom, äger de i stället hänskjuta lönefråga av här angiven art till bindande avgö- rande av förtroenderådet.

§ 9

Föreligger intressetvist av annat slag än som angivits i § 8, må berört arbetsgivarförbund och SIF/SALF/CF i den mån de är ense därom, hän- skjuta tvisten till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden för dess utlåtande eller till förtroenderådet för bindande avgörande.

Protokollsanteckningar

1) Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling ska anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna inte enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad

2) Den möjlighet att hänskjuta tvist till tjänstemarknadsnämnden/ar- betsledarnämnden, som i §§ 8 och 9 tillerkänts arbetsgivarförbund, ska stå öppen även för SAF i tvist, där föreningen är förhandlingspart i förhållande till SIF/SALF/CF.

Fredsplikt

§ 10

Part har i första hand att beakta den fredsplikt, som må föreligga på grund av kollektivavtal om anställningsvillkor. Härutöver gäller, att part inte må varsla eller tillgripa stridsåtgärd för lösning av tvistefråga, innan central förhandling i tvistefrågan slutförts.

Med iakttagande i varje tvistefall av reglerna i föregående stycke gäller vidare följande. Part må inte varsla eller tillgripa stridsåtgärd under den tid om tre veckor, som enligt § 8 står part till buds i där angivna fall att hänskjuta tvistefrågan till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden såvida inte båda berörda parter förklarat sig skola avstå från dylikt hän- skjutande. Har hänskjutande skett i vederbörlig ordning, fortsätter freds- plikten till dess tjänstemarknadsnämndens/arbetsledar-nämndens utlåtan- de delgivits parterna.

Enas parterna om att hänskjuta intressefråga till bindande avgörande av förtroenderåd, får stridsåtgärder i frågan inte tillgripas eller vidhållas.

Förtroenderåd

§ 11

För behandling av tvister enligt §§ 3, 8 och 9 ovan ska förtroenderåd utses av respektive arbetsgivarförbund och SIF/CF respektive SALF. Varje förtroenderåd består av fem ledamöter. Av dessa utses två av arbetsgivar- förbundet, två av SIF/CF respektive SALF och en, tillika ordförande, av arbetsgivarförbundet och SIF/CF respektive SALF gemensamt.

Tjänstemarknadsnämnd/Arbetsledarnämnd *

§ 12

Tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden har att avgiva utlåtande om lösningen av tvister enligt §§ 8 och 9 ovan.

Tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden består i sådana fall av fyra ledamöter. Av dessa utses två av SAF och två av SIF/CF resp SALF för en period av tre år; suppleanter för dem utses i samma ordning.

§ 13

Begäran om utlåtande av tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden ska göras skriftligen till nämnden med angivande av parts yrkande och med redogörelse för de omständigheter som part vill åberopa till stöd för sitt yrkande. Nämnden bereder motparten tillfälle till yttrande och äger i övrigt att muntligen eller skriftligen införskaffa de ytterligare upplysning- ar, som nämnden anser ägnade att underlätta dess ståndspunktstagande.

Senast inom två veckor efter det att ärendet inkommit till nämnden ska kallelse till sammanträde utfärdas. Sammanträde ska därefter hållas snarast möjligt. Har part framställt önskemål om skyndsam handläggning åligger det nämnden att så långt som möjligt ta hänsyn härtill.

Nämndens utlåtande eller beslut ska vara skriftligt och samtidigt tillställas båda parter och är, såvida parterna inte enas om annat, offentligt.

* Vid överenskommelse den 21 maj 1976 om allmänna anställningsvillkor kom SAF och PTK överens om att tillsätta en tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK. Nämnden har samma arbetsuppgifter som motsvarande nämnder i tidigare huvudavtal. I den ska ingå fem ledamöter för vardera SAF och PTK. Överenskommelsen om tjänstemarknadsnämnd gäller med samma giltighetstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor.

Bilaga 2

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän

§ 1 Avtalets omfattning

Mom 1

Detta avtal omfattar samtliga tjänstemän anställda hos arbetsgivare anslutna till SVEMEK. Dessa tjänstemän undantas från tillämpningen av allmänna arbetstidslagen.

Begreppet ”tjänsteman” respektive ”tjänstemannaklubb” i detta avtal innefattar ”arbetsledare” respektive ”arbetsledarklubb”.

Mom 2

Bestämmelserna i §§ 2-5 gäller ej beträffande

a. tjänstemän i företagsledande ställning

b. arbete som tjänstemannen utför i sitt hem eller eljest under sådana förhållanden att det inte kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.

Mom 3

Xxxxxxxxxxxx och tjänsteman som träffar överenskommelse om att rätten till särskild övertidskompensation ska ersättas med längre semester el- ler kompenseras på annat sätt enligt § 6 mom 1:1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor kan träffa överenskommelse om att tjänstemannen ska vara undantagen från bestämmelserna i §§ 2-5.

Anmärkning till mom 2 och 3

Enligt mom 2 och 3 ovan omfattas vissa tjänstemän inte av bestämmel- serna i §§ 2-5. Det är dock ett ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och

tjänstemannaklubben att kunna få en uppfattning om den totala arbets- tidens omfattning för dessa tjänstemän. För vissa av dem sker tidsregist- rering ge-nom tidsstämpling eller på annat sätt, t ex när flexibel arbetstid tillämpas vid företaget. I dessa fall finns alltså underlag för en bedömning av arbetstidssituationen. I andra fall kan registrering inte ske på samma sätt som för övriga tjänstemän. Om tjänstemannaklubben så begär ska arbetsgivaren och tjänstemannaklubben gemensamt utforma lämpligt un- derlag för att bedöma arbetstidsvolymen för dessa tjänstemän.

Vissa av de tjänstemän som är undantagna från bestämmelserna i §§ 2-5 har enligt hittills gällande praxis också haft en viss frihet i fråga om för- läggningen av sin arbetstid. Denna frihet påverkas inte genom det nu träf- fade avtalet.

Mom 4

Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan skriftlig överens- kommelse träffas om att utöver undantagen enligt mom 2 och 3 viss tjäns- teman eller grupp av tjänstemän ska vara undantagen från bestämmel- serna i §§ 2-5 i de fall tjänstemännen med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende eller eljest särskilda omständigheter föreligger.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse se § 8 mom 2.

§ 2 Ordinarie arbetstid

Mom 1

Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt per en begränsningsperiod om fyra veckor. Om företagets redovisning är så ordnad får dock som begränsningsperiod i stället till- lämpas kalendermånad.

För tjänsteman i intermittent treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.

För underjordsarbete och kontinuerligt treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.

Anmärkning

1 Heltidsanställda tjänstemän som arbetar tvåskift får för varje skift- vecka tillgodoräkna sig två timmars kompensationsledighet. Rätt till kompensationsledighet med två timmar förutsätter att tjänstemannen arbetar fem sammanhängande arbetsdagar på tvåskift. Vid kortare skiftarbete utgår kompensationsledighet i proportion härtill.

2 Treskiftsarbete kan bedrivas med tre eller flera skiftlag.

Mom 2

Där särskilda omständigheter föreligger kan mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben träffas skriftlig överenskommelse om annan begräns- ningsperiod eller omfattning av ordinarie arbetstid för viss tjänsteman el- ler grupp av tjänstemän.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse se § 8 mom 2.

Anmärkning

SAF och PTK är ense om att olika lång arbetstid under olika delar av året ska kunna tillämpas.

§ 3 Regler om dygns-, natt- och veckovila

Mom 1 Dygnsvila

Om de lokala parterna inte enas om annat ska varje tjänsteman ges minst elva timmars sammanhängande viloperiod per 24-timmarsperiod, beräk- nad från arbetspassets början enligt tjänstemannens gällande arbetstids- schema.

Avvikelser kan ske på grund av omständigheter som inte i förväg betryg- gande kan planeras eller bestämmas eller tillfälligtvis när verksamheten gör det erforderligt. I dessa fall ska tjänstemannen ges motsvarande för- längd viloperiod i anslutning till det arbetspass som avbrutit viloperioden.

Om motsvarande förlängd viloperiod av objektiva skäl inte kan läggas ut enligt föregående stycke ska tjänstemannen ges motsvarande förlängda viloperioder förlagda inom sju kalenderdagar.

Om motsvarande förlängda viloperioder av objektiva skäl inte har kunna läggas ut enligt föregående stycke förs kvarvarande tid till tjänstemannens tidsbank.

Mom 2 Natt- och veckovila

Parterna har i anslutning till arbetstidslagen träffat överenskommelse om att de lokala parterna äger rätt att sluta kollektivavtal om natt- och vecko- vila.

Mom 3

Kan de lokala parterna inte nå överenskommelse kan ärendet hänskjutas till central förhandling.

Mom 4

Om kollektivavtal sluts är frågor om dygns-, natt- och veckovila reglerade under avtalets giltighetstid.

Sluts inte kollektivavtal om natt- och veckovila gäller arbetstidslagen.

Anmärkning

1 Om arbetsgivaren beslutar att förlägga förlängd dygnsvila till arbets- tid görs inte löneavdrag.

2 Om beordrat övertidsarbete efter tjänstemannens begäran delas upp eller förläggs åtskilt från den ordinarie arbetstiden ska reglerna i detta moment inte tillämpas.

3 Med motsvarande viloperiod avses mellanskillnaden mellan elva tim- mar och den sammanhängande viloperiod som tjänstemannen har fått. Exempelvis tre timmar, om viloperioden viss 24-timmarsperiod varit åtta timmar. Om viloperioden under flera på varandra följande 24-timmarsperioder varit kortare än elva timmar ska motsvarande vi- loperiod vara summan av mellanskillnaderna.

4 Arbetsgivare som utnyttjar undantagsregeln rörande dygnsvila har att, för lokal facklig organisation, månadsvis, eller på annat sätt som de lokala parterna enas om, redovisa vid vilka tillfällen detta gjorts lik- som skälen härför.

5 Med anledning av införandet av regler om dygnsvila är parterna över- ens om att s k dubbelskift enbart får tillgripas vid tillfällen då någon annan lösning inte står till buds.

§ 4 Övertid

Mom 1

Med övertidsarbete avses i detta avtal arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för denne gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om

– övertidsarbetet har beordrats på förhand eller

– där beordrande på förhand inte kunnat ske övertidsarbetet har god- känts i efterhand av arbetsgivaren.

Tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten upptas inte som övertid enligt mom 2 nedan.

Vid beräkning av fullgjord övertid medtas endast fulla halvtimmar.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbets- tiden viss dag, ska de båda övertidsperioderna sammanräknas.

Anmärkning

Beträffande deltidsanställda tjänstemän ska arbete som ersätts enligt § 6 mom 4:1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor avräknas från övertids- utrymmet i mom 2 nedan.

Mom 2

När särskilda skäl föreligger får allmän övertid uttas med högst 150 timmar per kalenderår.

Mom 3

Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en period av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Dessa timtal får endast överskridas om synnerliga skäl föreligger, t ex när det är nödvändigt för att ett arbete, som inte kan avbrytas utan avsevärda olägenheter för verk- samheten, ska kunna slutföras.

Mom 4

Allmän övertid, oavsett kompensationsform, ska avräknas från övertids- utrymmet enligt mom 2 ovan.

Om övertiden ersätts med ledig tid (kompensationsledighet) enligt § 6 mom 3 i avtalet om allmänna anställningsvillkor återförs det antal ”över- tidstimmar” som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt mom 2 ovan.

Exempel

En tjänsteman utför övertidsarbete en vardagskväll under 4 timmar. Dessa övertidstimmar avräknas från övertidsutrymmet enligt mom 2. Överens- kommelse träffas om att tjänstemannen ska kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under 6 timmar (4 övertidstimmar x 1,5 tim = 6 kompensationsledighetstimmar). När kompensationsledigheten har ut- tagits tillförs övertidsutrymmet enligt mom 2 de 4 övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten.

Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till över- tidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannaklubben enas om annat.

Anmärkningar

Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan träffa överenskommelse om att övertid som ersatts med kompensationsledighet ska, för att kunna åter- föras till övertidsutrymmet enligt den teknik som beskrivs ovan, utläggas inom viss bestämd tidsperiod, t ex räknat från tidpunkten för övertidsar- betets utförande eller före visst bestämt datum.

LEDARNA och CF har i anslutning till detta moment förklarat att för- bunden inte motsätter sig lokala överenskommelser om återföring av ytterligare timmar utöver de i bestämmelsen angivna 75 timmarna för återföring till övertidsutrymmet då övertid ersättes med ledig tid (kom- pensationsledighet).

Beträffande giltighetstid se § 8 mom 2.

Mom 5

Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av allmän övertid. Överenskom- melse om annan omfattning av allmän övertid ska underställas förbunds- parterna för godkännande.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse se § 8 mom 2.

Mom 6

Utöver vad ovan sagts kan, när synnerliga skäl föreligger, extra övertid uttas under kalenderåret med högst 150 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben.

Beträffande giltighetstid se § 8 mom 2

Mom 7

Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständig- het, som inte kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, ska övertid som fullgjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av övertid enligt mom 2 ovan.

§ 5 Jourtid

Mom 1

Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänsteman- nen står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete, får jourtid tas ut härför med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid under vilken tjänstemannen utfört arbete för arbets- givarens räkning.

Mom 2

Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av jourtid.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse se § 8 mom 2.

§ 6 Anteckning av övertid och jourtid

Arbetsgivaren ska föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt § 3 och jourtid enligt § 4. Tjänstemannen, tjänstemanna- klubben eller central representant för tjänstemannaförbundet har rätt att ta del av dessa anteckningar.

§ 7 Förhandlingsordning

Samma förhandlingsordning gäller som för avtalet om allmänna anställ- ningsvillkor. Bestämmelserna härom finns i § 10 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 11 mars 1978 mellan SAF och PTK och i § 9 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 21 maj 1976 mellan SAF och PTK.

§ 8 Giltighetstid

Mom 1

Bestämmelserna i detta avtal gäller fr o m den 1 april 1993 t o m den 31 mars 1995. Om avtalet inte har sagts upp av endera parten senast tre månader före giltighetstidens utgång, prolongeras det för ett kalenderår åt gången.

Om arbetstidsavtalet upphör att gälla upphör även överenskommelse som slutits med stöd av avtalet i och med utgången av avtalets giltighetstid.

Mom 2

Lokal överenskommelse som träffas med stöd av § 1 mom 4, § 2 mom 2,

§ 3 mom 4-6, § 4 mom 2 och rätten för arbetsgivaren och tjänstemanna- klubben att träffa överenskommelse om uttag av extra övertid enligt § 3 mom 6 ska gälla tills vidare med tre månaders uppsägningstid.

Uppsägning kan ske av arbetsgivaren, tjänstemannaklubben eller av PTK- förbund. Om endera parten önskar att den lokala överenskommelsen res- pektive nämnda rätt till lokal överenskommelsemöjlighet ska bestå, ska han skyndsamt begära att förhandlingar härom förs under uppsägnings- tiden. Förbundsparterna kan förlänga det lokala avtalets uppsägningstid för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan avtalet upphör. I sista hand kan frågan huruvida avtalet ska bestå eller inte tas upp till överläggningar i Tjänstemarknads-nämn- den SAF-PTK.

Bilaga 3

Överenskommelse om ersättning för förskjuten arbetstid, jourtid och beredskapstjänst mellan SVEMEK och Unionen/Ledarna/Sveriges Ingenjörer

Gemensamma anteckningar

§ 1

Parterna enades därjämte om att till protokollet i §§ 2-4 göra följande för överenskommelserna om riktlinjer rörande ersättning för förskjuten arbetstid, jourtid och beredskapstjänst gemensamma anteckningar.

§ 2

Parterna enades om att meddelande om förskjuten arbetstid, jourtid och beredskapstjänst skulle lämnas till såväl berörda tjänstemän som till vid företaget anställd representant för tjänstemännen.

§ 3

Parterna konstaterade att frågan rörande omfördelning av den ordinarie arbetstiden, inarbetning av klämdagar och liknande samt förberedelse- och avslutningsarbeten enligt § 6 mom 2:2 i avtalet mellan SVEMEK och Unionen/Ledarna/Sveriges Ingenjörer inte berördes av denna överens- kommelse.

§ 4

Parterna noterade följande:

Enligt nuvarande semester-, sjuklöne-, övertids-, restids- och pensionsbe- stämmelser gäller följande beträffande ersättning för förskjuten arbetstid:

För ersättning utbetalas semesterlön enligt avtalet om allmänna anställ- ningsvillkor § 4 mom 4. Motsvarande tillämpning gäller semesterersätt- ning. Ersättningen medtages inte vid beräkning av övertidsersättning eller restidsersättning. För tjänstemän med regelmässigt förskjuten arbetstid in- räknas ersättningen i den pensionsmedförande lönen enligt ITP-avtalets punkt A 3:1.

Ersättning för beredskapstjänst och jourtid ska inräknas i underlaget för semesterlön och semesterersättning *. För tjänstemän med regelmässig jourtid eller beredskapstjänst inräknas ersättningen i den pensionsmedfö- rande lönen enligt ITP-avtalets punkt A 3:1. Ersättningen beaktas inte vid tillämpning av övriga av ovannämnda bestämmelser.

Riktlinjer rörande ersättning för arbete på förskjuten arbetstid

1. Nedanstående riktlinjer är avsedda att tillämpas vid arbete på förskju- ten arbetstid. De lokala parterna äger dock, om särskilda skäl härtill föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning i fråga om er- sättning för arbete på sådan tid.

2. Med förskjuten arbetstid avses den del av tjänstemannens ordinarie arbetstidsmått som förläggs utanför det vid tjänstemannens arbets- ställe gällande ordinarie dagarbetstidsschemat.

Förskjuten arbetstid ersätts enligt punkt 4 på sid 64.

* Se § 4 mom 4:1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor mellan SVEMEK och Unionen/Ledarna/Sveriges Ingenjörer.

Protokollsanteckningar

a) Xxxxxxxx är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid inte förelig- ger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutning av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begä- ras.

b) Om ett system för flexibel arbetstid tillämpas utges inte ersättning för arbetstid inom det ordinarie dagsarbetstidsschemats yttre tidpunkter, dvs inom den s k bandbredden.

3. Arbetsgivaren bör, såvitt möjligt, senast 14 dagar i förväg lämna be- rörd tjänsteman meddelande om förskjutning av arbetstiden. Sådant meddelande bör även innehålla uppgift om beräknad varaktighet av arbetstidens förskjutning.

månadslönen

540

4. Förskjuten arbetstid ersätts per timme enligt följande: Kl 18 - 07 vardagar

Från kl 07 lördagar, från kl 18 trettondagsaftonen och dagarna före 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen och Alla Helgons Dag till kl 06 påföljande vardag samt kl 06-07 pingst-, midsommar- och julafton

månadslönen

300

Från kl 07 pingst-, midsommar- och julafton samt från kl 18 skärtorsda- gen och nyårsafton till kl 06 första vardagen efter respektive helger

månadslönen

150

5. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning, till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

6. Ersättning för förskjuten arbetstid och övertidsersättning kan inte ut- ges samtidigt.

Riktlinjer rörande ersättning för jourtid

1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för jourtid. De lokala par- terna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning.

2. Med jourtid avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete.

3. Jourtid ersätts per jourtimme med

månadslönen

600

dock gäller följande:

fredag - söndag

från fredag kl 18 till lördag kl 07

månadslönen

540

från lördag kl 07 till måndag kl 06

månadslönen

300

vid helger

från kl 18 dagen före till kl 07 trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärds- dag, nationaldagen och Alla Helgons Dag

månadslönen

540

från kl 07 trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen och Alla Helgons Dag till kl 06 första vardagen efter respektive helger

månadslönen

300

från kl 07 pingst-, midsommar- och julafton samt från kl 18 på skärtors- dagen och nyårsafton till kl 06 första vardagen efter respektive helger

månadslönen

150

Jourersättningen utges per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall, minskat med den tid för vilken övertidsersättning utgetts.

4. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

5. Xxxxxxx ska fördelas så att den ej oskäligt belastar enskild tjänsteman. Schema för jourtid bör upprättas i god tid.

Riktlinjer rörande ersättning för beredskapstjänst

1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för beredskapstjänst. De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskom- melse om annan lösning.

2. Med beredskapstjänst avses tid då tjänsteman inte har arbetsskyldig- het men åläggs vara anträffbar för att inom föreskriven tid efter varsel infinna sig på arbetsstället.

3. Beredskapstjänst ersätts per beredskapstimme med

månadslönen

1400

Dock gäller följande:

fredag - söndag

från fredag kl 18 till lördag kl 07

månadslönen

1000

från lördag kl 07 till måndag kl 06

månadslönen

700

vid helger

från kl 18 dagen före till kl 07 trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärds- dag, nationaldagen och Alla Helgons Dag

månadslönen

1000

från kl 07 trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen och Alla Helgons Dag till kl 06 första vardagen efter respektive helger

månadslönen

700

från kl 07 på pingst-, midsommar- och julafton samt från kl 18 på skär- torsdagen och nyårsafton till kl 06 första vardagen efter respektive helger

månadslönen

350

Beredskapsersättning utges per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall, minskat med den tid för vilken övertidsersättning utgetts.*

4. Vid påkallad inställelse i arbete utges övertidsersättning för arbetad tid, dock minst för 3 timmar. Erforderliga resekostnader till arbets- platsen ersätts av arbetsgivaren.

5. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med tjänstemän i mer kvalificerade befattningar till vilka skälig ersättning utges i annan ordning.

6. Beredskapstjänst ska fördelas så att den ej oskäligt belastar enskild tjänsteman.

Schema för beredskapstjänst bör upprättas i god tid.

* I överenskommelse mellan SVEMEK och Ledarna har punkt 3 sista stycket följande lydelse: Beredskapsersättning utges per pass för lägst 8 timmar.

Bilaga 4 Arbetstid (trevalet)

Bilaga 4

Arbetstid (trevalet)

Varje tjänsteman har årligen, senast den 31 januari varje år, att göra ett av nedanstående val:

– en arbetstidsförkortning motsvarande fyra dagar

– en avsättning till pensionspremie motsvarande 2,4 % av under föregå- ende kalenderår utbetald månadslön

– en kontant ersättning i form av ett engångsbelopp motsvarande 2 % av under föregående kalenderår utbetald månadslön.

I avtalsöverenskommelserna 2001 och 2004 fanns möjlighet för de lokala parterna att vid fyra revisionstillfällen tillföra den lokala potten 0,5 % i stället för att tillämpa ovanstående treval.

Har så skett minskas möjligheten till treval i motsvarande grad.

Exempel:

Har de lokala parterna utnyttjat möjligheten vid två tillfällen, så består trevalet av två lediga dagar eller 1,2 % pensionspremie eller 1,0 % i kontant ersättning.

Anmärkningar:

1 Tjänsteman som väljer arbetstidsförkortning har inte rätt att spara dagar från ett kalenderår till ett annat. Ledighet som inte uttages un- der avtalsåret ersätts med kontant utbetalning. Detta gäller även för tjänsteman som av något skäl inte gör något val.

2 Det årsvisa utbetalda beloppet enligt denna bilaga ingår i den aktuella fasta lönen som arbetsgivaren har att anmäla som pensionsförmed- lande lön enligt ITP-planens avdelning 1 eller 2.

Bilaga 5

Löneavtal mellan SVEMEK och Unionen 2012

1 Gemensamma utgångspunkter

Det är SVEMEKs och Unionens gemensamma uppfattning att ökad lön- samhet, produktivitet, investeringar och innovationskraft i företagen utgör avgörande förutsättningar för ökad konkur-renskraft och tillväxt. Därige- nom skapas förutsättningar för tjänstemännens löneutveckling i företagen.

Produktivitetsutveckling är ett resultat av en skapande process som för- utsätter tydliga mål för företagets verksamhet och för tjänstemannen. Fö- retagets chefer har ett särskilt ansvar för att mål sätts och att uppföljning av resultat sker.

Motivet för varje utvecklingsinsats ska vara att stärka företagets konkur- renskraft. Tjänstemännens kompetens och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse. Det är därför viktigt att under hela deras yrkesliv ge dem tillfälle och motiv till en ändamåls- enlig kompetensutveckling vilket bör återspeglas i den praktiska lönesätt- ningen.

2 Grundläggande principer för lönebildningen i företagen

2:1

Lönesättning och löneutveckling för tjänstemännen sker mot bakgrund av de förhållanden som skapar företagets ekonomiska förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen och tjänstemännens bidrag härtill.

Lönesättningen ska därför vara en del av en produktivitets- och intäkts- skapande process och stimulera till ökade insatser.

Lönesättningen ska grundas på systematisk och motiverad bedömning.

I företaget bör även finnas kriterier för lönesättning för alla karriärvägar t ex specialister/experter och chefer.

Samma löneprinciper ska gälla för samtliga tjänstemän.

2:2

Lönesättningen ska vara individuell och differentierad med hänsyn till verk- samhetens krav och arbetsuppgifternas art och innehåll, individuell kom- petens, duglighet och uppnådda resultat samt insatser för utvecklingen av andras kompetens som är av vikt för verksamheten. Bestämmande för den individuella lönesättningen är i första hand måluppfyllelse och faktiska re- sultat.

Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsför- måga samt idérikedom och innovationskraft ska beaktas vid lönesättningen.

En utgångspunkt är att lönen ökar med stigande ansvar och svårighetsgrad och med tjänstemannens prestation och duglighet.

3 Löner och löneutveckling

3:1 Gemensam genomgång

De grundläggande principerna för lönebildningen och de gemensamma utgångspunkterna enligt detta avtal förutsätter att de lokala parterna gör en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpningen på företaget. Med sin kännedom om företagets förhållanden bör de lokala parterna komma överens om tidsplan och formerna för lönerevisionen.

De lokala parterna ska årligen inför löneförhandlingarna analysera om diskriminerande eller på annat sätt omotiverade löneskillnader förekom- mer. Framgår det av dessa analyser att omotiverade löneskillnader finns i företaget ska dessa justeras i samband med lönerevisionerna.

3:2 Lönesamtal

En genomgång sker årligen av varje tjänstemans lön. Lönesamtalet sker mellan lönesättande chef och tjänstemannen med utgångspunkt från de grundläggande principerna för lönebildning samt de gemensamma ut- gångspunkterna i detta avtal. Varje tjänsteman ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad tjänstemannen kan göra för att öka lönen.

3:3 Lönerevisioner

De lokala parterna ska genomföra en lönerevision per avtalsår. Lönerevi- sionen ska ske den 1 april om inte parterna enas om annat.

Revisionerna ska ske med utgångspunkt från ”Gemensamma utgångs- punkter” och ”Löneprinciper” enligt punkterna 1 och 2.

För genomförandet av förhandlingarna ställs till de lokala parternas för- fogande ett löneökningsutrymme om 2,5 % för Unionens medlemmar da- gen före lönerevisionsdatum.

Vid lönesättningen ska beaktas tjänstemannens ökade erfarenheter i sina befattningar, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran samt bättre arbetsinsatser.

I samband med lönerevisionen ska de lokala parterna, utöver ovan angiv- na utrymme förhandla om individuella löneökningar i syfte att bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur för tjänstemännen.

För tjänsteman som erhåller liten eller ingen löneökning ska särskilda överläggningar föras om den enskildes förutsättningar för arbetsuppgif- terna och rådande arbetsförutsättningar, behov av kompetenshöjande in- satser eller andra ändamålsenliga åtgärder.

3:4 Lägsta löneökning

Om de lokala parterna inte träffar annan överenskommelse ska en avstäm- ning avseende tjänstemannens löneutveckling under avtalsperioden ske i samband med lönerevisionen. Efter lönerevision ska löneökningen för hel- tidsanställd uppgå till lägst 328 kronor, att gälla fr o m den 1 april 2012.

4 Lägsta lön

Avtalets lägsta månadslön, för närvarande 15.689 kronor, höjs från och med den 1 april 2012 till 15.736 kronor.

För arbetstagare som varit anställd sammanhängande ett år i företaget höjs avtalets lägsta månadslön för närvarande 16.816 kronor fr o m den 1 april 2012 till 17.320 kronor.

Beloppet avräknas löneutrymmet vid företaget.

Då särskilda skäl föreligger kan lägre lön tillämpas under 12 månader. De lokala parterna enas om innebörden och tillämpningen av begreppet ”särskilda skäl” i företaget.

5 Förhandlingsordning

5:1

Saknas Unionen-klubb vid företaget kan förslag lämnas och överläggning ske med berörd Unionen-avdelning om tjänstemannen så önskar.

5:2

Kan de lokala parterna inte enas, äger part rätt att påkalla central för- handling.

Bilaga 6

Löneavtal mellan SVEMEK och Sveriges Ingenjörer 2012

XXXXXX och Sveriges Ingenjörer är ense om följande avtal att gälla för SVEMEKs medlemsföretag och Sveriges Ingenjörers medlemmar vid dessa företag.

Med civilingenjörer/medlemmar avses i detta avtal även andra akademi- ker som företräds av Sveriges Ingenjörer

1 Gemensamma utgångspunkter

Det är SVEMEK och Sveriges Ingenjörers gemensamma uppfattning att ökad lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen utgör avgörande förutsättningar för ökad konkurrenskraft och tillväxt. Där- igenom skapas förutsättningar för civilingenjörernas löneutveckling i företagen.

Produktivitetsutveckling är ett resultat av en skapande process som för- utsätter tydliga mål för företagets verksamhet och för civilingenjören. Företagets chefer har ett särskilt ansvar för att mål sätts och att uppfölj- ning av resultat sker.

Motivet för varje utvecklingsinsats ska vara att stärka företagets konkur- renskraft. Civilingenjörernas utbildning och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse. Det är därför viktigt att under hela deras yrkesliv ge dem tillfälle och motiv till en ändamålsenlig kompetensutveckling vilket bör återspeglas i den praktiska lönesättningen.

2 Grundläggande principer för lönebildningen i företagen

2:1

Lönesättning och löneutveckling för civilingenjörerna sker mot bakgrund av de förhållanden som skapar företagets ekonomiska förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen och civilingenjörernas bidrag härtill.

Lönesättningen ska vara en del av en produktivitets- och intäktsskapande process och stimulera till ökade insatser.

Lönesättningen ska grundas på systematisk och motiverad bedömning.

I företaget bör finnas kriterier för lönesättning för alla karriärvägar t ex specialister/experter och chefer.

Samma löneprinciper ska gälla för samtliga civilingenjörer.

2:2

Lönesättningen ska vara individuell och differentierad med hänsyn till verksamhetens krav och arbetsuppgifternas art och innehåll, individuell kompetens, duglighet och uppnådda resultat samt insatser för utvecklingen av andras kompetens som är av vikt för verksamheten. Bestämmande för den individuella lönesättningen är i första hand måluppfyllelse och fak- tiska resultat.

3 Löner och löneutveckling

3:1 Gemensam genomgång

De grundläggande principerna för lönebildningen och de gemensamma utgångspunkterna enligt detta avtal förutsätter att de lokala parterna gör en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpningen på företaget. Med sin kännedom om företagets förhållanden bör de lokala parterna komma överens om tidsplan och formerna för lönerevisionen.

De lokala parterna ska inför löneförhandlingarna analysera om diskri- minerande eller på annat sätt omotiverade löneskillnader förekommer. Framgår det av dessa analyser att omotiverade löneskillnader finns i före- taget ska dessa justeras i samband med lönerevisionerna.

3:2 Lönesamtal

En genomgång sker årligen av varje civilingenjörs lön. Lönesamtalet sker mellan lönesättande chef och civilingenjören med utgångspunkt från de grundläggande principerna för lönebildning samt de gemensamma ut- gångspunkterna i detta avtal. Varje civilingenjör ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad civilingenjören kan göra för att öka lönen.

3:3 Lönerevisioner

De lokala parterna ska genomföra en lönerevision per avtalsår.

Revisionerna ska ske med utgångspunkt från ”Gemensamma utgångs- punkter” och ”Löneprinciper” enligt punkterna 1 och 2.

Lönehöjningarna ska gälla fr o m den 1 april 2012 om inte annat över- enskommes.

För genomförande av förhandlingarna ställs till de lokala parternas för- fogande ett löneökningsutrymme om 2,5 % av lönesumman för medlem- marna dagen före lönerevisionsdatum.

I samband med lönerevisionen ska de lokala parterna, utöver ovan angiv- na utrymme, förhandla om individuella löneökningar i syfte att bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur för civilingenjörsgruppen.

Vid lönesättningen ska beaktas civilingenjörens ökade erfarenheter i sina befattningar, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran samt bättre arbetsinsatser.

För medlem som erhåller liten eller ingen löneökning ska särskilda över- läggningar föras om den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna och rådande arbetsförutsättningar, behov av kompetenshöjande insatser eller andra ändamålsenliga åtgärder.

4 Förhandlingsordning

4:1

Saknar Sveriges Ingenjörer lokalavdelning vid företaget lämnas förslag till, och sker överläggning med, den enskilde civilingenjören.

4:2

Vid oenighet mellan de lokala parterna angående formerna för lönere- visionens genomförande ska de centrala parterna konsulteras innan den lokala förhandlingen avslutats. I sådana fall ska de centrala parterna via överläggningar med de lokala parterna medverka till att förutsättningar skapas för en lokal överenskommelse i formfrågan.

4:3

Kan de lokala parterna inte enas, äger part att påkalla central förhandling.

Bilaga 7

Tekniska anvisningar för Unionen och Sveriges Ingenjörer

1 Löneavtalens omfattning

a) Löneavtalens tillämpningsområden

Löneavtalen gäller endast medlemmar i Unionen/Sveriges Ingenjörer och i SVEMEKs medlemsföretag.

Avtalet för respektive avtalsår omfattar endast de tjänstemän som börjat sin anställning vid företaget senast den 31 mars 2012.

b) Undantag

Avtalet för respektive avtalsår gäller inte för tjänsteman som påbörjat sin anställning vid företaget senast den 31 mars 2012 och som,

– är anställd för vikariat eller i övrigt viss tid, och vars anställning inte har varat fortlöpande under 6 månader

– är anställd på prov

– innehar anställning som utgör bisyssla

– kvarstår i tjänst vid företaget efter uppnådd pensionsålder

– är tjänstledig under minst tre månader - räknat från 31 mars 2012 av annan orsak än sjukdom eller föräldraledighet.

c) Anställningsavtal träffat senare än den 1 oktober 2011

Om ett anställningsavtal har träffats senare än ovan angivna tidpunkt ska tjänstemannen inte omfattas av lönerevisionen.

d) Redan genomförd lönerevision

Har i avvaktan på 2012 års löneavtal lönehöjningar utgetts ska detta beaktas om inte de lokala parterna överenskommit om annat.

Bilaga 7

Tekniska anvisningar Unionen och Sveriges Ingenjörer

e) Kontraktslön

Löneavtalen tillämpas även för en tjänsteman med kontraktslön, om det inte framgår av omständigheterna att så inte varit avsikten då kontraktet upprättades eller förnyades.

f) Tjänstemän som slutat

Till tjänstemän som slutat sin anställning bör företagen, utan särskild an- maning, betala ut vad dessa kan ha att fordra efter lönerevisionen.

g) Företag med verksamhet vid skilda enheter

För de företag som bedriver verksamhet på flera orter eller vid flera enhe- ter på en och samma ort gäller följande:

– Företaget ska tillämpa bestämmelserna i avtalen på företaget som hel- het, om detta varit ”klar praxis” vid tidigare lönerevisioner eller om lokal överenskommelse om detta träffats i samband med tillämpning- en av nu aktuellt löneavtal.

– I övriga fall ska företaget tillämpa löneavtalen för varje ort där före- taget bedriver verksamhet respektive för varje enhet av företaget på samma ort.

h) Föräldralediga tjänstemän

Tjänsteman som är eller har varit föräldraledig ska normalt tillförsäkras samma allmänna löneutveckling under ledigheten som när denne arbetar fullt ut enligt sin normala arbetstid.

2 Retroaktiva omräkningar m m

a) Retroaktiva omräkningar

Då löneavtalet för 2012 ska tillämpas fr o m den 1 april 2012, måste vissa ersättningar och avdrag omräknas retroaktivt från detta datum. Följande gäller beträffande utbetalade övertidsersättningar, gjorda tjänstledighets- avdrag och sjukavdrag.

Övertidsersättningar ska omräknas retroaktivt. Om inte lokal överens- kommelse träffats om att omräkningen ska ske individuellt ska en ”scha- blonmetod” tillämpas som innebär omräkning med den genomsnittliga lönehöjningen vid företaget inom respektive förbund.

De genomsnittstal som vid schablonmetoden används för de organiserade tjänstemännen bör även tillämpas för oorganiserade tjänstemän.

Tjänstledighetsavdrag ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individuellt. Schablonmetod är inte tillåten.

Sjukavdrag ska omräknas enligt följande.

Sjukavdrag t o m 14:e kalenderdagen ska omräknas retroaktivt. Retroaktiv omräkning ska inte ske för sjukavdrag fr o m 15:e kalenderdagen.

3 Provision och premielön

Reglerna avseende provisions- och premieavlönade är i princip oföränd- rade sedan tidigare år.

För provisions- och tantiemavlönade tjänstemän bör eftersträvas - med beaktande av att det ligger i nämnda löneformers natur att årsförtjänsten för den enskilde tjänstemannen kan variera - att förtjänstutvecklingen på sikt följer den för övriga tjänstemän.

För tjänstemän med premielön gäller samma principer för lönehöjningar som för övriga tjänstemän.

4 Vissa pensionsfrågor

Avtalets tillämpning vid pensionsfall

Om lönehöjning utges till tjänsteman, som slutat sin anställning den 1 april 2012 eller senare och som är pensionsberättigad, ska höjningen inte vara pensionsmedförande. Om anställningen har upphört på grund av pensionsfall, ska emellertid lönehöjningen vara pensionsmedförande.

Anmälan om pensionsmedförande lön

Företaget ska till Collectum/PRI som pensionsmedförande lön anmäla lö- nehöjning till följd av detta avtal.

Bilaga 8

Huvudavtal om lönebildning i företagen 2012

SVEMEK och Xxxxxxx är ense om följande huvudavtal att gälla för arbetsgivarförbundens och Ledarnas medlemmar inom parternas gemensamma verksamhetsområden.

1 Gemensamma utgångspunkter

SVEMEK och Ledarna vill med detta avtal bidra till ökad produktivitet, lönsamhet och konkurrenskraft i företagen. Därigenom skapas bättre för- utsättningar för löneutveckling i företagen.

Ökad produktivitet utgör en grundläggande förutsättning för ökad konkurrenskraft och tillväxt i företaget. Produktivitetsutveckling är ett resultat av en skapande process som kräver tydliga mål för företagets verksamhet och där ledarskapet är av avgörande betydelse för hur resur- serna utnyttjas. Detta förutsätter ett utvecklat och effektivt ledarskap i alla funktioner i företaget.

Avtalet ger ramen för den lokala lönebildningsprocessen där utgångs- punkten är dialogen mellan chef och medarbetare. I denna dialog är nyckel- orden mål – kompetens – resultat/prestation - lön.

För att processen ska fungera krävs att den kvalitetssäkras genom en beskrivning av hur tillämpningen ska ske. Denna bör vara skriftlig. Detta innebär att ansvariga personer utses samt att deras ansvar och arbets- uppgifter definieras. De lokala parterna har här ett gemensamt ansvar för hur processen kvalitetssäkras. Partsgemensamt stödmaterial kan ge vägledning i detta arbete.

Arbetsledare och övriga chefer är arbetsgivarens företrädare och har ett särskilt ansvar för att uppsatta mål nås och att uppföljning av resultat sker. Detta förutsätter att dessa är delaktiga i och kan kommunicera före- tagets affärsidéer, framgångsfaktorer och mål.

Ledarskapet och företrädarskapet grundas på engagemang, ömsesidig lojalitet, ömsesidigt ansvar och förtroende.

Arbetsledares och övriga chefers kompetensutveckling är betydelsefull för företagets produktivitetsutveckling samt utgör ett led i utvecklingen av arbetsprocesser, medarbetare och ledningsformer. Det är därför angeläget att arbetsledare och övriga chefer erhåller stöd, utbildning och utveckling i sin chefsroll.

De centrala parternas roll är att ge råd och stöd beträffande principerna för lönebildningen och den praktiska tillämpningen.

2 Grundläggande principer för lönebildning i företagen

2:1

Lönesättning och löneutveckling sker mot bakgrund av de förhållanden som skapar företagets ekonomiska förutsättningar, främst produktivitets- utvecklingen, och arbetsledarnas och övriga chefers bidrag härtill.

2:2

Lönesättningen ska vara en del av en produktivitets- och intäktsskapande process och stimulera till ökade insatser.

Lönesättningen ska vara individuell och differentierad med hänsyn till verksamhetens krav och arbetsuppgifternas art och innehåll, individuell kompetens, duglighet och uppnådda arbetsresultat.

Utgångspunkten är härvid de arbetsuppgifter samt de mål av såväl indivi- duell som övergripande art som satts för verksamheten.

Vid den individuella lönesättningen utgör exempelvis lednings- och sam- arbetsförmåga, omdöme, tekniskt, ekonomiskt och personellt ansvar, förmåga att utveckla medarbetare samt initiativ, idérikedom och inno- vationskraft, helhetssyn, betydelsefulla bedömningsgrunder i chefsrollen.

Företagets lönepolicy och väl kända lönekriterier är grunden för löne- sättningen. Den som är chef ska värderas med utgångspunkt från dennes förmåga att skapa resultat genom sitt ledarskap.

3 Chefsdialog

Det är av stor vikt att en dialog förs mellan chef och berörd individ om mål, förväntningar och utvecklingsbehov. Inriktningen är att skapa en process där individens resultat, prestation, kompetens och löneutveckling knyts samman.

4 Löner och löneutveckling

Lönesättningen ska vara individuell och differentierad utifrån företagets lönepolicy och väl kända lönekriterier.

Revidering av lönen ska ske vid tillfällen de lokala parterna enas om, dock minst en gång per år. Lönerevisionstillfällena för olika individer kan med fördel förläggas till skilda tidpunkter.

Lönerevisionsdatum bestäms i den lokala löneprocessen. Saknas klubb/ företrädare vid företaget diskuteras lönerevisionsdatum enligt nedan.

Vid företag där Xxxxxxx saknar företrädare överenskommer enskild med- lem och lönesättande chef om tid för utvecklingssamtal, lönedialog etc enligt löneavtalets intentioner.

Xxxxxxxx chef ska ha ett avgörande inflytande i löneprocessen. I dialog med närmaste chef sker årligen en genomgång av lönen för varje medlem i Ledarna med utgångspunkt från riktlinjerna ovan. Ny lön ska alltid pre- senteras och motiveras i ett planerat samtal.

Vid befordran sker en översyn av lönen.

Föräldralediga ska omfattas av den årliga löneprocessen.

4:2

De lokala parterna har ansvaret för lönebildningen i företaget. Med sin kännedom om företagets förhållanden ska de lokala parterna genom öm- sesidigt hänsynstagande i samförstånd medverka till en väl avvägd löne- bildning.

De gemensamma principerna för lönebildningen enligt detta avtal förut- sätter att de lokala parterna gör en gemensam genomgång av avtalets in- tentioner och tillämpningen på företaget.

5 Förhandlingsordning

5:1

De lokala parterna överenskommer om datum för årlig lönerevision. Ar- betsgivaren överlämnar förslag till individuella löner på sätt som de lokala parterna överenskommer. Påkallande av lokal förhandling ska ske senast sju dagar efter det att arbetsgivaren lämnat sitt förslag. Förhandling ska upptas senast tre veckor efter påkallandet.

För individ som inte erbjuds löneökning, ska särskilda överläggningar fö- ras om den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna och rådande arbetsförutsättningar, behov av kompetenshöjande insatser eller andra ändamålsenliga åtgärder.

Saknar Ledarna klubb vid företaget lämnas förslag till och förs förhand- ling med de representanter vid företaget som Ledarnas medlemmar utsett.

5:2

Det ligger i avtalets anda att de lokala parterna strävar efter att nå lokal överenskommelse. Vid oenighet bör organisationerna konsulteras beträf- fande tillämpningen av avtalet innan lokal förhandling avslutas. Inrikt- ningen ska vara att centrala förhandlingar inte ska behöva tillgripas.

Kan de lokala parterna ändå inte enas vid lokal förhandling kan central förhandling påkallas.

Central förhandling ska påkallas senast tre veckor från den dag lokal för- handling förklarats avslutad.

5:3

Kan parterna inte enas vid central förhandling kan frågan hänskjutas till Nämnden för Lönefrågor för utlåtande. Detta ska ske senast tre veckor efter det att den centrala förhandlingen avslutats. Nämnden har att inom två månader avge utlåtande i tvistefråga som uppkommit inom ramen för detta avtal.

5:4

Part som inte iakttar de tidsfrister som anges i punkterna 4:1- 4:3, förlo- rar rätten att föra frågan vidare och arbetsgivaren äger rätt att fastställa lönerna.

6 Nämnden för Lönefrågor

Nämnden för Lönefrågor består av fyra ledamöter varvid berört arbetsgi- varförbund respektive Ledarna utser två ledamöter var samt vidare var sin sekreterare. Om nämnden är ense kan den fungera som skiljenämnd med en av nämnden utsedd opartisk ordförande.

7 Giltighetstid m m

Detta avtal om lönebildning innebär att fredsplikt gäller för såväl de lo- kala som centrala parterna för de frågor som regleras i detta avtal.

Avtalet löper med samma giltighetstid som mellanvarande avtal om all- männa villkor och någon särskild uppsägning behöver därför inte göras.

Bilaga 9 Särskilda överenskommelser

Bilaga 9

Förteckning över särskilda överenskommelser som ej medtagits i avtalstrycket

Flexibel arbetstid

Överenskommelsen mellan SAF och PTK den 22 oktober 1979 om rikt- linjer för flexibel arbetstid gäller mellan SVEMEK och tjänstemannaorga- nisationerna.

Inkassering av medlemsavgifter

Överenskommelsen mellan SVEMEK och SIF den 15 december 1980 an- gående arbetsgivarens med-verkan vid inkassering av SIFs medlemsavgif- ter.

Jämställdhetsavtal

Överenskommelsen mellan SAF-LO-PTK den 3 mars 1983 om åtgärder för jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet gäller mellan SVE- MEK och tjänstemannaorganisationerna.

Konkurrensklausuler

Överenskommelsen om konkurrensklausuler mellan SAF och SIF/SALF/ CF den 14 december 1969 gäller mellan SVEMEK och tjänstemannaor- ganisationerna.

Pension och gruppliv

Uppgörelsen om ITP den 30 september 1976 med prolongering den 29 november 1985 mellan SAF och PTK gäller mellan SVEMEK och tjänste- mannaorganisationerna.

Samma gäller beträffande avtalet om tjänstegrupplivförsäkring (TGL) den 19 februari 1976 mellan SAF och PTK.

Bilaga 9 Särskilda överenskommelser

Premielön

Överenskommelsen om allmänna villkor och lönerevisionsfrågor vid pre- mielön mellan SAF och SIF/SALF/CF den 14 december 1969 med änd- ringar 1977 gäller mellan SVEMEK och tjänstemannaorganisationerna.

Rätten till arbetstagares uppfinningar

Avtalet om rätten till arbetstagares uppfinningar mellan SAF och SIF/ SALF/CF den 14 december 1969 gäller mellan SVEMEK och tjänsteman- naorganisationerna.

Social trygghet vid utlandstjänstgöring

”Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring” mellan SAF och PTK den 24 juni 1985 gäller mellan SVEMEK och tjänsteman- naorganisationerna.

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada

Avtalet den 29 mars 1979 om AMF-försäkringarna med senare vidtagna ändringar och tillägg gäller mellan SVEMEK och SIF/SALF/CF.

Trygghetsöverenskommelse

Trygghetsöverenskommelsen mellan SAF och PTK den 5 april 1974 med senare ändringar gäller mellan SVEMEK och tjänstemannaorganisatio- nerna.

Utvecklingsavtal

Utvecklingsavtalet mellan SAF, LO och PTK den 15 april 1982 med tillägg och ändringar gäller mellan SVEMEK och Metall/SIF/SALF/CF.

Riktlinjer för produktivitetsfrämjande åtgärder jämte tillhörande överens- kommelse och rekommendationer antagna av SVEMEK och Metall/SIF/ SALF/CF den 12 augusti 1983.

Avtalet om förslagsverksamhet mellan SAF, LO och PTK gäller mellan SVEMEK och SIF/SALF/CF.

xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Beställningsnummer: 7013 1204 Producerad av Industriarbetsgivarna i Sverige Service AB för SVEMEK, Ledarna, Unionen och Sveriges Ingenjörer.