Begrepp
Begrepp
Avtalsrätt/Civilrättsliga Begrepp
Juridisk person – T.ex. bolag, föreningar och stiftelser.
Fysisk person – Människor av ”kött och blod”.
Rättssubjekt – Fysiska- och juridiska personer som kan äga tillgångar, ha fordringar, sluta avtal, uppträda som kärande och svarande inför domstol.
Rättshandlingsförmåga – Förmåga att själv ombesörja sina rättsliga angelägenheter. T.ex. ingå avtal att köpa, sälja osv .
Rättskapacitet - Förmågan att ha rättigheter och skyldigheter
Vite – Böter som betalas till staten som ett penningbelopp.
Konsensualavtal – Bindande när viljeförklaringarna är sammanstämmande.
Realavtal - För bundenhet krävs prestation. T.ex. överlämnande av egendom vid gåva.
Ställningsfullmakt – Behövs när man i sitt uppdrag behöver rättshandla på arbetsgivarens vägnar.
Handelsagentur – Agenten är kontinuerligt verksam med att sälja huvudmannens produkter i huvudmannens namn. Agenten blir inte part i avtalet mellan huvudmannen och köparen.
Prokura - En typ av bolagsrättslig fullmakt som antecknas i handelsregistret.
Köprätt
Bevisbörda – Den som har bevisbörda har ansvaret att bevisa att en vara är felaktig till exempel.
Funktionsgaranti – Om en säljare har lämnat en sådan så skall varan fungera under hela garantitiden.
Sakrätt – Man är skyddad när tredje man gör anspråk på egendomen.
Godtrosförvärv – En överlåtelse av lösöre. Säljaren har besittning till lösöret vid överlämnandet och köparen är i god tro vid tidpunkten för besittningsövergången.
Traditionsprincipen – Det är möjligt för en köpare att uppnå skydd mot säljarens borgenärer genom vissa formaliteter (skriftlig form, kungörelse i ortstidning, inregistrering hos domstol m.m.) utan att saken traderas.
EU-rätt
Primärrätt – Konsoliderad version av funktionsfördragen: FEUF och FEU.
Sekundärrätt – Närmare förskrifter om EU:s befogenheter.
Lojalitetsprincipen – Xxxxxx samarbete som medlemsstaterna skall respektera.
Likabehandlingsprincipen – Anställningsvillkor, etableringsfrihet och rättighetsstadgan.
Subsidiaritetsprincipen – Åtgärd på EU-nivå endast om åtgärder inte kan uppnås på medlemsstats-nivå. EU skall inte besluta där lika gärna medlemsstaterna kan reglera.
Förordningar – Skall ha allmän giltighet. Den ska till alla delar vara bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat.
Direktiv – Skall med avseende på det resultat som ska uppnås vara bindande för varje medlemsstat till vilken det är riktat, men ska överlåta åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet.
Direkt tillämplighet – Primärrätt och förordningar. Dessa behöver inte göras om till nationell rätt. Indirekt så blir dessa nationell rätt.
Direkt effekt - Kan åberopas av en enskild inför domstol och ge rättsverkningar.
Indirekt effekt – Den nationella rätten skall tolkas med EU-rätten.
Vertikal direkt effekt. Statenskild. Gäller för både fördrag och förordningar. Direktiv som inte implementerats i tid (tiden utgått).
Horisontell direkt effekt Som enskild kan man åberopa mot annan enskild. Gäller för endast fördrag.
Franchovicprincipen – Handlar om att staten kan bli skadeståndsskyldig mot en enskild om de inte följer EU-rätten.
Skadeståndsrätt
Inomkontraktuella förhållanden - När man står i avtalsrelation med varandra.
Utomkontraktuella förhållanden - När man inte står i avtalsrelation med varandra. T.ex. om man skulle köra på en cyklist. Denne har man ej ett avtal med.
Personskada - Fysisk person – Kroppsskador. Både fysiska och psykiska skador på människokroppen.
Sakskada - Skador på lösa saker eller fast egendom.
Förmögenhetsskada - Ekonomisk skada. Pengaförlust. Denna kan kopplas till en personskada. När man har brutit ett ben t.ex. så kan man få ut pengar för förlorad inkomst.
Ren förmögenhetsskada – Bara ekonomisk skada. Denna ersätts bara i brott när det är en ren förmögenhetsskada.
Prevention – Förebyggande.
Ideell skada - Rädsla/oro (ångest som uppkommer pga. av något annat.) Denna kan kopplas till: Personskada, brott, kränkning genom person, frihet, frid eller ära. Endast detta leder till ersättning. Man kan få ersättning innan rättegång eller innan man väcker åtalan. En handling som leder till detta är en tillräcklig grund.
Culpaansvar
för omyndiga
Barnet är inte vållande när det är 0-3 år. Denne förstår inte konsekvenserna.
Upp till 15 år så görs bedömning på ålder och utveckling.
15-17 år så gör man samma bedömning för en vuxen person.
Undantag till framkallande av försäkringsfall och ersättningen nedsätts inte om:
Handlingen sker av någon som är under 12 år
Mantra
Personerna
Sakskada
Handlingen
Adekvat kausalitet
Dolus – Uppsåt. När man med flit gör något. När man med flit skadar någon/något.
Culpa – Vårdslöshet. Man borde göra något men man gör det inte fullt ut. Man är slarvig och det uppkommer risker.
Casus – Olycka. En olyckshändelse. Denna har man inte orsakat med flit.
Orsakssamband - Någon gör något och det leder till en skada.
Adekvat – En specifik handling som leder till en specifik skada.
Tjänsteplikt – När de måste utöva våld inom tjänsten. Detta måste vara lagstadgat.
Nödvärn – När man måste skydda sin egendom och försvara sig mot brott t.ex.
Kontraheringsplikt - Försäkringsbolaget kan inte neka en försäkringstagare om denne vill ha en standardförsäkring.
Principalansvar - Arbetsgivaren är ansvarig för sina arbetstagares vållande i tjänsten.
Tillsynsplikt – Föräldrar till exempel har tillsyn och därmed ansvar över sina barn.
Arbetstagare:
Värnpliktig är en arbetstagare.
Studenter som utför tjänster.
Interner vid anstalter som har arbetsuppgifter och tjänster som ingår i deras straff. Tillfälliga uppdragsrelationer oberoende om de har lön eller ej.
Däremot räknas inte när t.ex. barn eller vänner hjälper en med ”vardagssysslor”.
I tjänsten: Koppling i tid och rum. Uppgifterna skall ingå i arbetsbeskrivningen.
Säkerhetsbrist – Xxxxx är inte så säkra som man hade tänkt sig. Något oväntat händer.
Konstruktionsfel - Produkten är farlig.
Fabrikationsfel - Just den varan som man köpt är det fel på.
Instruktionsfel - Näringsidkaren har vilseledande instruktioner för varan. Eller info har inte förekommit.
Direkt krav – En person som har krav på skadestånd mot försäkringstagaren kan i vissa fall vända sig direkt till mot försäkringsbolaget om försäkringstagaren har en ansvarsförsäkring. Jämkning sker aldrig när man har en ansvarsförsäkring.
Associationsrätt – Samverkan för ekonomiska- eller ideella syften.
Enskild näringsidkare - Endast en person.
Ingen association.
Fysisk person som bedriver näringsverksamhet
Firman kan registreras – för att skydda att ingen använder samma namn på företaget.
Man svarar som enskild privatperson - Näringsidkaren svarar personligen.
Enkelt bolag –
Bildandet av ett enkelt bolag bygger på en överenskommelse mellan två eller flera personer om att de tillsammans ska bedriva en viss verksamhet.
Bolagsmännen är juridiska personer
De kan bedriva vilken verksamhet som helst och bolaget kommer till stånd genom avtal mellan bolagsmännen.
Handelsbolag –
Bildandet av ett handelsbolag bygger på en överenskommelse mellan två eller flera personer om att de tillsammans ska bedriva en viss näringsverksamhet.
Bolagsmännen är juridiska personer.
Bolaget kommer till stånd genom registrering i handelsregistret.
Kommanditbolag –
Bolagsmännen kan komma överens om att endast några av dem ska svara för bolagets förbindelser med sin insats i bolaget.
En annan variant av ett handelsbolag.
Skillnaden är att man har två olika typer av bolagsmän.
Samma regler som gäller för handelsbolag med undantag för reglerna i 3 kap.
Kontrollrätt kan avtalas bort - Kommanditdelägarens insyn i bolaget tas bort.
Resultatet skall fördelas enligt avtal. Särskilt viktigt för kommanditdelägare.
Kommanditdelägare har inte rätt att företräda bolaget - godtrosskydd hos tredje man
Kommanditdelägare – En begränsat ansvarig bolagsman.
Komplementär – Xxxxx xxxxxxxxx, än kommanditdelägare, i bolaget.
Lagerbolag – Färdigbildat ”tomt” bolag som särskilda företag har på lager.
Aktiebolag -
Aktiebolag skall registreras
Juridisk person
Delägarna svarar ej för bolagets förpliktelser personligen
Privat aktiebolag: minst 50´
Publikt aktiebolag: minst 500´- kan vända sig till allmänheten för aktiehandel
Bildas genom stiftarna upprättar utkast till stiftelseurkund
En eller flera bland stiftarna tecknar för sig för aktierna
Aktierna betalas
Stiftarna färdigställer, daterar och undertecknar stiftelseurkunden
Styrelsen anmäler bolaget för registrering
Aktier – Utgör andelar i bolaget – kvotvärde
Kupongbolag – Man ger ut aktierna som ett aktiebrev. Aktierna fungerar som ett orderskuldebrev som betyder att det kan traderas och att man måste ha en sammanhängande överlåtelsekedja.
Avstämningsbolag – Man har inget aktiebrev. Man har förda register av vem som är aktieägare. Man har ett enskilt register per person.
Hembudsklausul - Den nya aktieägaren måste höra av sig till bolaget och fråga om det är någon som vill lösa ut aktierna eller får denne nya aktieägare behålla dessa. Detta gäller alla sorters övergångar av aktier. Detta för att kunna kontrollera ägarkretsen.
Förköpsklausul - När man vill sälja sina aktier så frågar man bolaget om det är någon som har förtur att lösa ut aktierna.
Samtyckesklausul - Man måste ha bolagets samtycke över att överlåta/sälja sina aktier. Om nej, så måste bolaget hänvisa till en person som kan köpa dessa aktier.
Frivillig likvidation - Sker vanligtvis när ägarna inte längre vill bedriva verksamheten. En frivillig likvidation beslutas av bolagsstämman med enkel majoritet.
Tvångslikvidation - Aktiekapitalet understiger det registrerade, eller om styrelsen inte är registrerad inom den tid som stadgas i årsredovisningslag
Föreningar -
Är öppna associationer.
Syftet är att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom ekonomisk verksamhet.
Medlemmarna kan ökas och minskas utan att avtalet ändras (minst 3 medlemmar).
Juridisk person - Medlemmarna svarar inte personligen föreningens förbindelser.
Föreningar har inte rätt att neka medlemmar om det inte är en person som inte alls har något med föreningen att göra.
Ideella föreningar bedriver antingen näringsverksamhet eller främjar medlemmarnas intressen medan en vanlig förening gör både och.
Stiftelser -
Har inga ägare och inga medlemmar. Ingen som kontrollerar dessa.
Man har tagit egendom och genom avtal utsett en eller flera personer som skall förvalta egendomen.
Egen förvaltning – Stiftelseförordnandet har pekat ut en eller flera personer som är förvaltare och är dess styrelse.
Anknuten förvaltning – man kopplar förvaltningen till en befintlig organisation. Det är då denna organisation som skall utse en förvaltning. Detta är därmed kopplat till en juridisk person.
Firman (namnet) registreras i stiftelseregistret.
Registrering hos länsstyrelsen.
Enkel (absolut) majoritet - Man skall ha en majoritet av beslutet. Alltså över 50%
Relativ majoritet - Det förslaget som får flest röster vinner. Detta förutsätter att det är fler än två personer som röstar.
Kvalificerad majoritet: 2/3 av rösterna för att kunna ändra bolagsordningen. I Vissa (andra) fall så gäller 9/10 av rösterna för att beslutet skall gås igenom.
Klander av stämmobeslut - Har en aktieägare inte fått en kallan till en stämma och ett beslut har tagits t.ex. Då kan denne klandra detta i domstol. Detta är ett skydd för minoriteten.
Avtal och andra rättshandlingar: Kortsvarsfrågor
5.2
Tre grundproblem i avtalsrätt:
1. Hur uppkommer avtalsbundenhet?
2. Vad innebär avtalet?
3. Vad händer om en avtalspart begår ett avtalsbrott?
5.3
Dispositiv (lag) - Innebär att parterna kan avvika ifrån vissa lagar genom sitt avtal.
5.4
Tvingande (lag) – Innebär att dessa lagar har företräde framför parternas avtalsvillkor. Dessa går inte att avtala bort.
5.5
Anbud-accept-modellen
– Innebär att ett avtal kommer till stånd genom att en
anbudsgivare ger ett anbud och detta antas genom en accept.
5.6
Löftesprincipen
– Anbudsgivaren är ensidigt bunden av sitt anbud och
anbudsmottagaren kan själv välja om han vill acceptera det bindande
avtalet.
5.7
Kontraktsprincipen
– Båda parter blir bundna samtidigt. Man är bunden när
motparten svarat ”ja”.
5.8
Avtalad skriftform – Parterna kommer överens om
att avtalsslut uppkommer först i och med att båda parterna
upprättat och undertecknat ett avtal/kontrakt.
5.9
Acceptfrist – Den tid under vilken anbudsgivaren är
ensidigt bunden enligt anbud-acceptmodellen.
5.10
Legal acceptfrist – Om man inte har kommit överens
om en acceptfrist så gäller en legal acceptfrist utifrån 3§
1st AvtL som består av tre moment:
1. Tid för befordran
till mottagaren
2. Skälig betänketid
3. Tid för svarets
befordran till avsändaren av anbudet.
5.11
Sen accept – Svar som inkommer efter acceptfristen
löpt ut, oavsett orsak. Då gäller 4§ 2st. AvtL.
Nytt anbud
5.12
Oren accept – Denna innehåller en ändring
(tillägg, inskränkning eller förbehåll) jämfört med anbudet
Nytt anbud
5.13
Negativ avtalsbindning – En part kan bli bunden i
avtal utan att parten har avgett en rättshandling.
5.14
Konkluderat avtal – Uppkommer genom ett visst
beteende som ger intrycket att den personen vill binda sig.
5.15
Formalavtal - Särskild form krävs. T.ex.
skriftligt för bundenhet.
5.16
Distansavtal – Ett avtal inom näringsidkaren
organiserade system för att träffa avtal på distans.
5.17
Hemförsäljningsavtal – Ingås vid hembesök
eller av näringsidkarens organiserade system för utflykt utanför
dennes fasta försäljningsställe.
5.20
Bud – Framför endast meddelanden
Ombud
– Har en mer självständig uppgift, givetvis inom ramar för de
instruktioner som har avlämnats av avsändaren.
5.21
Uppdrag – Uträttar uppgifter i någon annans
räkning.
Fullmakt – En förklaring av fullmaktsgivaren
att fullmäktigen har rätt att handla i fullmaktsgivarens vägnar
och kan alltså binda fullmaktsgivaren vid avtal med tredje man.
5.22
Självständig fullmakt – Är avsedd att det visas
för tredje man. Antingen ett dokument eller ett muntligt
meddelande.
Osjälvständig fullmakt/uppdragsfullmakt –
Riktar sig till ombudet och inte till tredje man.
5.24
Upphörning av fullmakt – Detta genom återkallelse
eller att fullmaktsgivaren dör. 13-16 §§ och 18§ AvtL
5.26
Oklarhetsregel – Otydlig villkor i standardavtal
skall tolkas till nackdel för den som tillhandahåller avtalet.
5.27
Ogiltighetsförklaring av rättshandling –
1.
Formkrav uppfylls ej.
2. Fullmakter med bristande behörighet
3.
Förfalskning
4. Avtal i strid med tvingande lagstiftning
5.
Avtal med syfte är olagliga eller omoraliska
6. Avtal som har
slutits av en person som är försatt konkurs
5.29
Ratihabera – I efterhand godkänna en ogiltig
rättshandling.
5.30
Misstag i beveleksegrunderna – Misstagit sig
varför man önskar ingå avtal t.ex. att man har köpt en
bröllopsklänning fast det senare visar sig att man inte skall gifta
sig. Avtalet kan ej ogiltigförklaras.
5.31
Förklaringsmisstag – Misstag, ex. ett skrivfel.
32§ AvtL
Överföringsfel – Överföringsfel när man
t.ex. skickar ett meddelande med ett bud.
I dessa fall är
avsändaren icke bunden oavsett god tro.
5.33
Kreditocker – När borgenären kräver oskälig
hög ränta om gäldenären är i pressad situation.
Sakocker
– Köper varor till ett underpris genom att man utnyttjar säljarens
ekonomiska situation eller sakkunnighet.
5.34
Ogiltighet – Avtalet förfaller och ingen part
behöver fullgöra sina delar.
Jämkning – Ett
avtalsvillkor har ändrats.
5.35
Avtalsbrott – Om en part inte följer sin del av
ett avtal.
5.36
Positiv kontraktsintresse – Den som utsätts för
ett avtalsbrott skall försättas i samma ekonomiska situation som
avtalet fullgjorts. Ex. köparen skall även få ersättning för
utebliven vinst.
5.37
Civilrättsliga påföljder vid avtalsbrott –
1.
Fullgörelse
2. Avhjälpande/omleverans
3. Xxxxxxxxxx
0.
Hävning
5. Skadestånd
5.38
Kontraheringtvång
– Man är tvingad att ingå avtal.
5.39
Indirekt kontraheringstvång – Man diskriminerar
människor och låter ej dem ingå avtal.
5.40
Syftet med marknadsrättsliga lagar – Möjligheter
för myndigheter att kontrollera skäligheten av de avtalsvillkor en
näringsidkare använder sig av i relationen till konsumenter.
5.41
Syftet med marknadsföringslagen – Främjar
konsumenternas och näringslivets intressen samt motverka otillåten
marknadsföring mot konsumenter.
5.42
Rättsföljder av brott mot MFL -
1. Förbud
att i framtiden fortsätta med viss marknadsföring
2. Åläggande
att lämna väsentlig information
3. Vite
4.
Marknadsstörningsavgift
5. Skadestånd.
5.43
Konkurrenslagen utöver illojal konkurrens-
Konkurrensbegränsade åtgärder förhindras genom
konkurrenslagen.
Förhindrar även:
1.
Konkurrensbegränsade avtal
2. Missbruk av dominerande
ställning
5. Företagskoncentration
Särskilda avtalstyper – Kortsvarsfrågor
6.1
Fem köplagar i
Sverige:
Köplagen
Konsumentköplagen
internationella
köplagen
6.2
Lös egendom – Lösa saker, bostadsrätter, aktier, värdepapper.
6.3
Internationella köplagen, CISG - Vid köp mellan två näringsidkare av lösa saker, när parterna har affärställen i skilda länder utanför norden.
6.4
KKöpL - Köp av lösa saker mellan näringsidkare och konsument.
6.7
Priser
- 45§ KöpL 35§ KköpL CISG art 55.
6.8
Risken
för varan (köparen) - Innebär att köparen efter säljarens
avlämnande är skyldig att betala varan om den har förstörts,
kommit bort, försämrats eller minskats genom händelser som inte
beror på säljaren.
6.9
Hämtningsköp
- Varan skall hållas tillgänglig för avhämtning av köparen hos
säljaren 6§ 1st KöpL
6.11
Transportköp
- Säljaren har åtagit sig att ombesörja transport av varan till
köparen.
1. Om varan skall transporteras till köparen inom
en och samma ort, anses avlämnandet ske när varan överlämnats
till köparen 7§ 1st KöpL
2. Om varan skall
transporteras till annan ort anses varan avlämnad av säljaren
när den överlämnats till transportören.
6.12
Öppet
köp – Köparen har rätt att lämna tillbaka varan inom en
viss tid.
6.13
Vad kan köparen göra om säljaren
är i dröjsmål -
1. Hålla fast vid köpet och kräva
fullgörelse 23§ 12§KköpL
2. Häva köpet om
dröjsmålet är av väsentlig betydelse 25§ 1st köpL 13§
kKöpL
3. Kräva skadestånd
6.14
Kontrollansvar
– Säljaren behöver inte betala skadestånd om dröjsmålet
beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte borde räknat
med vid köpet och vars följder han inte heller kunde förväntas ha
undvikit eller övervunnit.
6.15
Två typer av förluster –
Direkt förlust – På grund av hyra av en annan maskin i väntan på den beställda och fördyringar på grund av att köparen har köpt en dyrare ersättningsvara efter hävning.
Indirekt förlust – Minskning av köparens produktion eller omsättning, liksom utebliven vinst därför att köparen gick miste om fördelaktiga vidareförsäljningar
67§ KöpL
6.16
Vara
anses vara felaktig - 17§ KöpL 16§ KköpL
6.17
Köparens undersökningsplikt –
20§ 2st köpL. Finns ej med i KKöpL.
6.18
Reklamationsskyldighet
(köparen) -
Köparen måste inom skälig tid informera säljaren om fel som köparen upptäckt eller borde ha upptäckt vid sin undersökning efter köpet 31-32 §§ KöpL. För konsument ingen undersökningsplikt men måste meddela fel, 2 månaders rätt reklamera vid fel. 23§ KKöpL
6.20
Under
vilka omständigheter har köparen rätt att kräva omleverans eller
hävning -
Felet är av väsentlig betydelse för köparen.
6.21
Köparen är i dröjsmål - Säljaren kan välja att hålla fast vid köpet och kräva betalning, eller häva köpet.
6.22
Hävningsförbehåll - Förutsättning för att säljaren, om varan redan kommit i köparens besittning, skall få häva köpet pga. av att köparen är i dröjsmål.
6.29
Tvesala
– En dubbelförsäljning av en vara.
Lös egendom Den som först köpte varan är den rätte ägaren.
Fast egendom Den som först registrerar lagfart och var i god tro vid köpet är den rätte ägaren.
6.30
Specialexekution - Har man inte fått betalt för sin fordran kan man framtvinga betalning genom rättsliga tvångsåtgärder mot gäldenären, t.ex. utmätning. UB
6.31
Generalexekution – Konkurs
6.32
Separationsrätt - En köpare kan med hjälp av avtalet få ut den köpta egendomen även om säljaren är föremål för utmätning eller försatt i konkurs.
6.33
Huvudregel för att köparen ska få skydd mot säljarens borgenär -
Traditionsprincipen ger köparen skydd för köpta varor vid säljarens konkurs eller utmätning om köparen fått det köpta i sin besittning genom tradition.
6.34
Xxxxx mot säljarens borgenärer vid konsumentköp -
En konsument är
skyddad redan genom avtalet förutsatt att varan avskilts eller
märkts för konsumentens räkning, eller om det av säljarens
bokföring eller på annat sätt framgår exakt vilken vara som är
avsett för köpen 49§ kKöpL.
6.35
Återtagandeförbehåll – Ett villkor i avtalet som gör att säljaren har rätt att ta tillbaka varan om köparen inte betalar, om varan inte är inbyggd i den fasta egendomen.
6.36
Kommission – Ett uppdrag till någon att för
huvudmannens räkning men i eget namn sälja eller köpa lös
egendom. Huvudmannen kallas för kommittent och
uppdragstagaren kallas för kommissionär.
6.38
Bindande av gåvor:
1. Om utfästelsen har skett i form av skuldebrev eller annan skriftlig typ av gåvohandling som överlämnas till gåvotagaren.
2. Om omständigheterna vid utfästelsens tillkomst visar att den var avsedd att komma till allmänhetens kännedom 1§1st gåvolagen.
6.39
Vad är inte
bindande trots bindande avtal gällande gåvor:
1. Hans
ekonomiska ställning har försämrats
2. Märklig orätt 5§2st
GåvoL
3. Vika vid konkurrens med givarens borgenärer.
6.40
När är en gåva
fullbordad? - När den är i tagarens besittning.
6.41
Saklega
- Hyra av lös sak/leasing.
6.42
Motsvarighet till
saklega - Saklån
6.44
Presumtionsansvar - Bevisbördan är omkastad så att denna part måste bevisa att denne inte varit försumlig.
6.46
Deposition – Förvaring av annans egendom.
6.47
Vad gäller vid deposition av pengar? - Förvararen håller pengarna avskilda från sin egen förmögenhet.
6.48
Fungibel egendom - Egendom som är utbytbar. T.ex. råvaror som stål & olja.
6.49
Entreprenadavtal - Uppförande och reparation av byggnader & anläggningar.
6.50
Tjänster i Konsumenttjänstlagen - tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter:
1. Arbete på lösa saker
2. Arbete på fast egendom
3. Förvaring
6.54
Konsultavtal - Uppdragen är inte knutna till fysiska föremål.
6.57
Försträckning – Penninglån, även annat lån där inte samma sak måste återlämnas.
6.59
Låneköp - Säljaren förmedlar lån mellan köparen och ett finansbolag.
6.60
Kreditköp - Köp av en vara och en tjänst som lämnas av säljaren eller annan kreditgivare.
6.61
Kontantinsats vid kreditköp - Kontantinsatsen ska vara på 20% i förhållande till varans kontantpris.
6.65
Panträtt - En säkerhet som innebär att borgenären kan sälja det pantsatta objektet och ur köpeskillingen få betalt för sin fordran.
6.66
Hur en
panträtt uppkommer – En panträtt uppkommer genom ett
pantavtal i vilket framgår att pantsättaren upplåter pant i en
speciell sak för en skuld till panthavaren. När det rör lösa
saker krävs det att panten traderas från pantsättare till
panthavare.
6.67
Hypotekarisk
panträtt/underpanträtt – En sådan panträtt i lösöre
tillkommer utan krav på tradition. Istället för tradition skapas
panträtten genom inskrivning i offentliga register.
6.68
Denuntiation
– Underrättelse till tredje man
6.69
Vårdplikt – Panthavaren får inte skada panten eller använda den utan tillåtelse från pantsättaren. Panthavaren får inte heller försvåra pantens överlämnande vid skuldens upphörande.
6.70
Förfallopant – Om skulden inte betalas i rätt tid kan panten användas till täckande av panthavarens fordran.
6.71
Företagsinteckning
– Pantsättning genom inteckning med visst belopp i all
gäldenärens egendom.
6.72
Borgensman
– En person som åtar sig ansvar för en annan persons skulder i
förhållande till dennes borgenär
6.73
Enkel
borgen – Borgensmannen förpliktas att betala för det
gäldenären inte förmår att betala själv till borgenären.
Borgenären måste alltså försöka få betalt av huvudgäldenären
i första hand genom tvångsåtgärder.
6.74
Proprieborgen
– Borgensmannen ansvarar för huvudförpliktelsen: ”såsom för
egen skull”. Borgensmannen har ett primärt ansvar för
huvudgäldenärens skuld.
6.75
Regressrätt
– Sedan borgensmannen har betalat hela eller en del av skulden
får han rätt att kräva huvudgäldenären på samma belopp.
Skuldebrev – Kortsvarsfrågor
7.1
Skuldebrev – Skriftligt dokument att betala en skuld. Bevismedel för borgenären mot gäldenären. Kan även kallas revers, kontrakt eller kreditavtal.
7.2
Löpande
– Innehåller två grupper:
Innehavarskuldebrev
(ställt till innehavare – mottagare - ej namngiven).
Orderskuldebrev (ställt till viss man eller order).
Ny
borgenär har bättre rätt mot gäldenär. Tradition måste ske vid
överlåtande.
Enkla – Ställt till viss man. Ny borgenär har ej bättre rätt mot gäldenär 27§ SKbrL. Denuntiation måste ske vid överlåtelse.
7.5
Negotiabelt – Är omsättningbart. 15§ SkrbL. Ny borgenär har bättre rätt än vad den gamla borgenären hade.
7.6
Starka invändningar – Görs av gäldenär även mot ny godtroende förvärvare av det nya löpande skuldebrevet. 17§. Starka invändningar är t.ex. skuldebrevet är förfalskat, utfärdat utan giltig fullmakt.
7.8
Löpande skuldebrev – Presentationspapper: Borgenären måste uppvisa skuldebrevet till gäldenären för att få betalning.
7.11
Enkelt skuldebrev – dubbelöverlåtelse: Då segrar den av förvärvarna som först meddelat till gäldenären. Det krävs även att denne är i god tro.
7.13
Mortifikation av löpande skuldebrev och när kan det bli aktuellt – Är ett beslut av kronofogden och myndigheten efter ansökan om dödande av förekommen handling. Ett förstört löpande skuldebrev är död för att undvika dubbelbetalning. Enkelt skuldebrev behöver inte dödas för det har inte presentationskaraktär.
7.14
Solidariskt ansvar – Borgenären kan kräva vem som helst på pengar om det är flera som har ansvaret. Den som sedan betalar har regressrätt mot de andra skyldiga.
7.17
Krav vid gäldenärsbyte – Borgenären måste samtycka.
7.18
Session – Borgenärs- eller gäldenärsbyte.
7:20.
Preskription - Den tid inom vilken en borgenär måste kräva eller åtminstone påminna gäldenären om betalning. Om detta inte sker inom den bestämda tiden går fordran förlorad. Normal preskriptionstid för privatpersoner är 10 år men kan avtalas om längre.
7:22.
Vilka sätt kan preskription avbrytas? - Enligt 5 § PreskrL.:
Gäldenären utfäster betalning, betalar ränta eller amortering, eller erkänner fordring på annat sätt.
Gäldenären får ett skriftligt krav eller skriftlig påminnelse om fordringen från borgenären.
Borgenären väcker talan mot gäldenären eller annars åberopar fordringen gentemot gäldenären vid domstol.
Om preskriptionsavbrott har skett, påbörjas ny preskriptionstid från dagen för avbrottet (6 § PreskrL).
7:23.
När gäller kortare preskriptionstid och hur lång är den? –
Gäller för konsumentfordringar. Tiden är 3 år.
7:24.
Preklusion - En form av preskription, men förekommer i andra fall än preskriptionslagen. I vissa fall medger lagen (1981:131) om ”kallelse på okända borgenärer” att alla okända borgenärer kallas att anmäla sina fordringsanspråk och att de som uteblir riskerar att förlora sin rätt att kräva ut sina fordringar. T.ex. när en person har avlidit.
7:25.
Vilka krav måste vanligtvis uppfyllas för att gäldenären ska undgå att borgenären vidtar rättsliga åtgärder med bl.a. indrivning av fordran som följd? -
1. Betala till rätt person.
2. Betala i rätt tid.
7:26.
Kvittning - Med kvittning avses att en mindre fordran, tillhörande A, avräknas mot en större fordran, tillhörande B.
Exempel: B har en fordran mot A gällande 10 000 kr medan A har en fordran mot B gällande 5000 kr. A behöver alltså bara betala 5000 kr till B.
7:28.
Exekutionstitel - En exekutionstitel är en dom eller utslag, som krävs vid exempelvis utmätning av en fordran mot gäldenären.
7:29.
Utmätning - Avser ett tvångsmässigt ianspråktagande av gäldenärens tillgångar till betalning åt borgenären. Sker endast av så mycket egendom som krävs för att borgenären skal få fullt betalt. Verkställs av kronofogden.
7.30
Beneficium – Gäldenären är skyddad genom ett beneficium som säkerställer att denne får leva på ett existensminimum 5.1 UB
7.31
Konkurs – Det är totalt anspråkstagande av gäldenärens samtliga tillgångar till betalning och borgenären. Konkurs bestäms av tingsrätten och verkställs av konkursförvaltare.
7.32
Obestånd – Gäldenären är insolvent dvs. gäldenären kan inte betala sina skulder – och detta är inte bara tillfälligt. 1:2 KonkL. Obestånd är en förutsättning för konkurs.
7.34
Xxxxxx – Borgenären accepterar en nedsättning av sina krav.
7.36
Förmånsrätt – Innebär vissa borgenärers företräde till betalning till skillnad från borgenärens likabehandling då alla har samma förmånsrätt.
7.37
Speciell förmånsrätt – Avser att borgenären har förmån i viss bestämd egendom.
Allmän förmånsrätt – Omfattar alla gäldenärs egendom.
7.38
Prioriterade fordringar – Avses att dessa är förknippade med förmånsrätt.
Oprioriterade fordringar – Avses fordringar som inte är förknippade med förmånsrätt
7.39.
Företagsrekonstruktion – Ett företag som står inför ett hot om konkurs kan efter domstolsbeslut rekonstruera företaget. En förutsättning är att företaget bedöms ha utsikter till fortsatt lönsam verksamhet.
7.40
Skuldsanering – Det är möjligt för en fysisk person att bli skuldfri trots att man har skulder kvar efter en konkurs. Detta under förutsättningarna att denne lever sparsamt och betalar tillbaka så mycket som möjligt av det som anses rimligt.
Immaterialrätt – Kortsvarsfrågor
8:1.
Vilka två internationella konventioner har spelat grundläggande roll? - Pariskonventionen och Bernkonventionen. Pariskonventionen för skydd av den så kallade industriella äganderätten, patent, varumärken mm.
Bernkonventionen för skydd av rätten till litterära, musikaliska och konstnärliga verk.
8:2.
Verkshöjd - Ett verk måste vara så individualiserat att två oberoende personer inte kan åstadkomma samma eller nästan samma sak.
8:3. Upphovsmannens
rätt till sitt verk, innefattar en principiell ensamrätt, till vad?
- Upphovsmannens ensamrätt ger denne rätten att:
1.
Mångfaldiga verket, att framställa exemplar.
2. Göra det
tillgängligt för allmänheten.
8:4.
Vad menas med upphovsmannens droitmoral? - Innebär att upphovsmannens dels kan hindra offentliggöranden av sina arbeten.
Kan kräva att få sitt namn utsatt vid publicering.
8:5. Upphovsmannens följerätt? - Rätt till ersättning när ett konstverk säljs vidare av en näringsidkare.
8:6. Ensamrätterna innehåller en hel del inskränkningar, ange några? -
1. I viss
utsträckning får vi för privat bruk framställa några få
exemplar av offentliggjorda verk.
2. Vi får fritt citera ur
offentliga verk.
3. Byggnader samt konstverk får fritt
avbildas. Ändringsrätt, om du äger en byggnad får du fritt göra
om den. 12, 22, 24, 26 §§ URL.
8:7.
Ange några till upphovsrätten närstående rättigheter?
Framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk och inte utan konstnärens samtycke samt spelas in på grammofonskiva eller film, får ej sändas i radio eller tv. Musik och film får ej kopieras.
8:8.
Patentlagen kan sägas ta hänsyn till två intressen, vilka?
Stimulera industriella uppfinningar.
För att göra det möjligt för uppfinnaren att tjäna pengar.
8.9
Uppfinningshöjd – Ha en betydlig teknisk förbättring. Får inte vara något redan existerande.
8.10
Skydd för patent – Genom registrering. Patenträtten förekommer inte automatiskt som upphovsrätten.
8.11
Licensavtal – Innebär att någon annan än patentinnehavaren kan ges rätt att utnyttja patenten mot ersättning.
8.15
Varumärkeslagen och firmalagen – Båda lagarna har till syfte att förhindra förväxling mellan olika näringsidkares varor och firmanamn och deras goda rykte.
8.16
Särskiljningsförmåga – Skillnader i firmanamn och varumärke kan kännetecknas och registreras 1:5/2:5 VML och 9§ FirmL .
8.17
Inarbetning – Ensamrätt till varumärke och firma kan även uppkomma genom så kallad inarbetning d.v.s. kännetecknet är känt inom en betydande del av den krets till vilket det riktar sig.
Associationsrätt – Kortsvarsfrågor
12.1
Association – Sammanslutning
12.2
Huvudtyper av bolag – Handelsbolag, enkla bolag och aktiebolag
12.3
Bolagsmännens ansvar för handelsbolaget skulder – Deras ansvar är långtgående och solidariskt för bolagets förpliktelser HBL 2:20
12.5
Aktieägares betalningsansvar gällande skulder – Aktieägare har inte något personligt betalningsansvar. De riskerar endast att riskera sitt insatta aktiekapital.
12.6
Hur uppstår koncernförhållanden – Moderbolaget innehar röstmajoriteten i aktiebolagets dotterbolag.
12.9
Nyemission – Aktiekapitalet ökas genom att man ger ut fler aktier.
12.10
Aktiers röstvärde – Xxxx rösträtt om inte annat sägs i bolagsordningen. ABL 4:1
12.14
Aktiebok –
ABL 6:8 – gamla systemet.
ABL 5:11 – nya systemet.
12.15
Minoritetsskydd – Möjligheten för en minoritet av aktieägare att i vissa fall förhindra beslut i strid med en majoritets önskemål.
12.16
Borgenärsskydd – Ett skydd för borgenärerna mot att bolagets förmögenhet förvaltas på ett sätt som medför risk för dess insolvens (obestånd) 17, 18, 21 Kap ABL
12.17
När inträder styrelsens skyldighet att väcka frågan om bolagets likvidation och upplösning? – När det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.
12.18
Skadeståndsansvar för styrelseledamot och VD vid skada av bolaget – Skadar de bolaget uppsåtligen eller av oaktsamhet skall de ersätta skadan. De blir även skadeståndsansvariga om de vållar skada för aktieägare eller borgenär. 29 § ABL
12.19
Ekonomisk förening – Driver ekonomisk verksamhet för främjande av medlemmarnas ekonomiska intressen.
Ideell förening – Syftet och/eller verksamheten är av ideell natur.
12.20
Kooperativ ekonomisk förening – Främjar medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmar deltar som konsumenter eller andra förbrukare, som leverantörer, med egen arbetsinsats, genom att begagna föreningens tjänster eller på annat liknande sätt. 1:1 FörenL
12.21
Olika typer av ekonomiska föreningar –
Konsumtionsföreningar – Syftet är att möjliggöra förmånliga inköp av matvaror eller andra förnödenheter.
Producent- eller försäljningsföreningar – Syftet är att möjliggöra en avsättning av medlemmarnas produkter framställda genom egen verksamhet
Åkeriföreningar – Syftet är att skapa arbetstillfällen för medlemmarna.
12.22
Hur förvärvar en ekonomisk förening sin rättskapacitet? – Genom registrering hos bolagsverket.
12.23
Krav för att bilda en ekonomisk förening – Minst tre medlemmar. Måste även anta stadgar samt välja en styrelse och revisorer.
12.24
Ekonomiska föreningars organisation –
Föreningsstämma – Där medlemmarna har rätt att besluta i föreningens angelägenheter. 7 kap FörenL
Styrelse – Handhar den omedelbara ledningen av verksamheten. 6 kap FörenL
VD – Krav på VD om det finns 200 anställda. 6:3 FörenL
12.25
Krav för att en ideell förening skall få rättskapacitet – När den antagit stadgar och utsett en styrelse.
12.26
Karaktäristisk för en stiftelse – Viss egendom har avsatts för att självständigt förvaltas för tillgodoseende av något särskilt bestämt ändamål.
12.28
Destinatär – Är de personer som enligt stiftelsens stadgar kan få stöd från en stiftelse.
12.29
Egen förvaltning – Ett åtagande att förvalta stiftelsens egendom som gjorts av fysiska personer.
Anknuten förvaltning – Åtagande som gjorts av en juridisk person.
12.30
Permutation – Ett beslut som möjliggör en ändring av stiftelsens bestämmelser avseende dess ändamål och föreskrifter för stiftelsens verksamhet.