BESLUT 2016-06-17 Dnr: 16/00606, 661och 662
BESLUT | |
2016-06-17 | Dnr: 16/00606, 661 och 662 |
SAKEN Sveriges Radio AB:s, Sveriges Television AB:s och Sveriges Utbildningsradio AB:s public service- redovisningar för år 2015 |
GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden anser vid en helhetsbedömning att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, enligt bolagens public service-redovisningar, huvudsakligen har uppfyllt sina public service-uppdrag under år 2015. |
Detta beslut har fattats av Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxxx Xxxx, Xxxx Xxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxx och Xxxx Xxxxxxx efter föredragning av Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxxxx och Xxxxxxxx Xxxxxxxx. På granskningsnämndens vägnar |
Xxxxxx Xxxxxxxx |
Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxxxx |
Originalhandlingen med namnunderskrifter förvaras hos myndigheten. |
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.1. Andra året i en ny tillståndsperiod 1
1.2.1. Villkor som inte har uppfyllts eller som endast har uppfyllts till viss del eller med tvekan 1
1.2.2. Redovisningarna kräver utförligare beskrivningar 2
2.1. Granskningsnämndens uppdrag 6
2.2. Programföretagens redovisningsvillkor 6
2.2.1. Utökade redovisningskrav 6
2.3. Nämndens uppföljning av redovisningarna 7
2.3.2. Utformning av nämndens bedömningar 8
2.4. Synpunkter till bolagen avseende redovisningsformer 8
2.4.1. Bolagen ska redovisa hur samtliga villkor har uppfyllts 8
2.4.2. Gemensam redovisningsform 8
2.4.3. Resultatmått/indikatorer/nyckeltal 9
2.4.5. Särskilt om barn och unga 10
3. Granskningsnämndens bedömning 11
3.1. Övergripande slutsatser om årets public service-redovisningar 11
3.2. Fullgörande av uppdraget om resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet 14
3.2.1. Effektivitet och produktivitet 14
3.2.2. Resursförbrukning per programkategori 24
3.2.3. Kärnverksamhet och kompletterande verksamhet 30
3.2.4. Decentralisering av organisationen 37
3.3.1. Sidoverksamheter ska bära sina egna kostnader och bedrivas konkurrensneutralt 41
3.3.2. Sidoverksamheters omfattning och karaktär 48
3.3.3. Tillgängliggörande av sändningar utanför Sverige 50
3.4. Övriga särskilda redovisningsvillkor 51
3.4.1. Intäkter vid sidan av avgiftsmedel 51
3.4.2. Oberoende vid indirekt sponsring 54
3.4.3. Kommersiella samarbeten 56
3.4.4. SVT:s sponsringsbidrag vid evenemang 59
3.4.5. UR:s utökade utbildningsuppdrag och kontakter med utbildningsväsendet 65
3.5. Mångsidighet, spegling och 55-procentsvillkoret 69
3.5.1. Mångsidighet i programutbudet och det svenska språket 69
3.5.2. Jämställdhet, mångfald och spegling 70
3.5.3. 55-procentsvillkoret 82
3.6.1. Varierat utbud av program för och med barn och unga 84
3.6.2. Nyheter och fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser för barn och unga 86
3.6.3. Utveckling av programverksamheten för äldre barn och unga 89
3.6.4. Nyproduktion och egen produktion för barn och unga 92
3.6.5. UR:s särskilda ansvar för barn- och ungdomsutbildning 95
3.6.6. Barn och ungdomar som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper eller är teckenspråkiga 95
3.7. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 99
3.7.1. Program för barn och unga med funktionsnedsättning 101
3.7.2. Hörbarhet – tv och radio 104
3.7.3. Produktion av program för särskilda målgrupper 106
3.7.4. Dialog med berörda grupper 107
3.8. Minoritetsspråk 108
3.8.1. Jiddish och andra minoritetsspråk än nationella minoritetsspråk 114
1. SAMMANFATTNING
1.1. Andra året i en ny tillståndsperiod
De redovisningar som granskningsnämnden här bedömer avser verksamhetsåret 2015 som utgör det andra året i en sexårig tillståndsperiod för public service-bolagen SR, SVT och UR. Inför tillståndsperioden ålades public service-bolagen utökade redovisningskrav vad gäller redovisning av intäkter vid sidan av avgiftsmedel, sponsring (gäller SVT), indirekt sponsring och kommersiella samarbeten. Granskningsnämndens uppdrag förtydligades också till att även omfatta villkor som avser resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet.
Mot denna bakgrund har nämnden i föregående års bedömning, liksom i denna, i vissa delar ställt högre krav på redovisningarna än tidigare år. Det gäller exempelvis bolagens redovisningar av sidoverksamheter. Nämnden har även ställt högre generella krav på redovisningsformerna vad gäller alla villkor som bolagen har att följa och uttalar sig i större utsträckning än föregående tillstånds- period om hur bolagen bör fortsätta att utveckla kommande redovisningar.
1.2. Sammantagen bedömning
Årets bedömning
Inför föregående års bedömning beslutade granskningsnämnden att fokusera på vissa ämnesområden. Fokusområdena är desamma i årets bedömning, nämligen resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet, sidoverksamheter, spegling, barn och unga, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning samt minoritetsspråk. Dessutom fokuserar nämnden likt föregående år även på de villkor som det i anslagsvillkoren anges att bolagen särskilt ska redogöra för.
Granskningsnämnden anser vid en helhetsbedömning att Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR), huvudsakligen får anses ha uppfyllt sina public service-uppdrag år 2015.
1.2.1. Villkor som inte har uppfyllts eller som endast har uppfyllts till viss del eller med tvekan På följande områden har nämnden funnit att villkoren inte är uppfyllda respektive endast delvis uppfyllda eller att det råder tveksamhet kring uppfyllelsen.
Effektivitet och produktivitet
• SR och UR har endast delvis uppfyllt kravet på att redovisa hur uppdraget har fullgjorts med avseende på nyckeltal som visar effektivitet.
• SR, SVT och UR har endast delvis uppfyllt kravet på att redovisa hur uppdraget har fullgjorts
med avseende på nyckeltal som visar produktivitet.
Kärnverksamhet och kompletterande verksamhet
• SVT har, utifrån bolagets egen definition och uppgifter, endast delvis uppfyllt kravet på att särskilja vad som är att betrakta som kärnverksamhet och kompletterande verksamhet.
• Det framgår inte tillräckligt tydligt om SR har upprätthållit en god balans mellan kärnverksamhet och kompletterande verksamhet varför det inte närmare går att avgöra om det kravet uppfyllts.
Sidoverksamheter
• SR och SVT har inte visat att bolagen har uppfyllt kravet på att sidoverksamheterna ska bära sina egna kostnader. Mot denna bakgrund går det inte att närmare avgöra om SR och SVT har uppfyllt kravet på att sidoverksamheterna ska bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.
Tillgängliggörande av sändningar utanför Sverige
• SVT har inte uppfyllt kravet på att den verksamhet som tillgängliggör sändningar utanför Sverige ska bära sina egna kostnader.
Kommersiella samarbeten
• SVT har inte uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för vilka kommersiella samarbeten som företaget har deltagit i och vilka intäkter de har genererat.
Sponsring
• SVT har överträtt det högsta antalet tillåtna sponsrade evenemang år 2015.
Jämställdhet, mångfald och spegling
• SR och UR får med viss tvekan anses ha uppfyllt kraven gällande jämställdhet, xxxxxxxx och spegling.
Barn och unga
• SR, SVT och UR har med viss tvekan uppfyllt kravet på att särskilt utveckla programverksamheten för äldre barn och unga.
• SR, SVT och UR har inte uppfyllt kravet på att ta hänsyn till de språkliga behoven hos barn och unga som tillhör språkgruppen romani chib.
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
• SR har inte uppfyllt kravet på att prioritera tillgängligheten till program vars innehåll är särskilt anpassat för unga med funktionsnedsättning.
• SVT har med viss tvekan uppfyllt kravet på att prioritera tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättning.
Minoritetsspråk
• SR, SVT och UR får med tvekan anses ha uppfyllt kravet gällande programutbud på minoritetsspråk och teckenspråk.
1.2.2. Redovisningarna kräver utförligare beskrivningar
I flera avseenden har nämnden fått tillräckligt underlag för sin bedömning av redovisningarna först efter att ha inhämtat kompletterande upplysningar från programföretagen. Nämnden kommer i
samband med nästa års bedömning att främst begära kompletteringar i de fall innehållet i redovisningarna är oklart. I de fall där nämnden har låtit bolagen föra fram tilläggsuppgifter och det framgår av bedömningarna av detta beslut att dessa har legat till grund för en bedömning, kommer en begäran om komplettering inte att ske. Bedömningen kommer att utgå från de uppgifter som lämnas i redovisningarna.
I det följande noterar nämnden i vilka delar kommande redovisningar bör innehålla sådan information som nämnden inte har kunnat ta del av i själva redovisningarna för år 2015.
Effektivitet och produktivitet
• SR, SVT och UR bör fortsätta utveckla sina redovisningar vad gäller nyckeltal som visar på effektivitet och produktivitet. För en utförlig beskrivning se avsnitt 3.2.1.
• SR, SVT och UR bör i kommande redovisning presentera utvecklingen av den redovisade
effektiviteten och produktiviteten för att tydliggöra effekterna av de åtgärder som vidtagits.
Resursförbrukning per programkategori
• Det bör nästa år direkt i SVT:s och UR:s redovisningar framgå tydligare hur stora kostnader som hänförts till respektive programkategori och utbildningsområde.
Kärnverksamhet och kompletterande verksamhet
• SR och SVT bör redovisa en fullständig bild av sina kompletterande verksamheter.
• SR, SVT och UR bör utveckla sina redovisningar av balans i omfattningen mellan kärnverksamhet och kompletterande verksamhet.
• SR och SVT bör tydliggöra den kompletterande verksamhetens koppling till
kärnverksamheten.
Decentralisering av organisationen
• SR och SVT bör utveckla de mått på grad av decentralisering som bolagen presenterat till att innefatta bland annat historiska data och bolagens egna konkreta mål för decentralisering för att tydliggöra villkorets uppfyllnad ytterligare.
• Det bör i SVT:s redovisning framgå hur de tillsvidareanställda är fördelade på SVT:s
produktionsorter.
Sidoverksamheters omfattning och karaktär
• För att tydliggöra att sidoverksamheterna burit sina egna kostnader bör SR och SVT redovisa varje sidoverksamhets totala kostnader, vilket inkluderar varje sidoverksamhets del av vad SR benämner del av gemensamt OH och vad SVT benämner gemensamt påslag.
• SVT bör göra en mer detaljerad uppdelning av bolagets sidoverksamheter eftersom det i
resultatområdena Rättigheter och Produktionsresurser i årets redovisning finns olika typer av verksamheter som bör redovisas separat.
• SR och SVT bör tydliggöra om bolagen uppfyllt kraven avseende sidoverksamheters
omfattning och karaktär.
Intäkter vid sidan av avgiftsmedel
• SR bör vid förändring av kategorier eller omräkning av intäkterna tydliggöra redovisningen kring detta för att resultatet ska vara jämförbart över tid.
• SVT bör ange de exakta beloppen för intäkterna.
Oberoende vid indirekt sponsring
• SR bör redovisa uppfyllelsen av villkoret tydligare genom att ange hur det säkerställs att det i förekommande fall inte förekommit indirekt sponsring.
Kommersiella samarbeten
• SR bör förtydliga redovisningen av vilka kommersiella samarbeten som företaget har deltagit i och vilka intäkter de har genererat.
• För att få en transparant redovisning, som av affärsmässiga och utrymmesmässiga skäl inte
behöver vara heltäckande, bör SVT i kommande redovisning redogöra för vilka kommersiella samarbeten som ingåtts i samband med den årligt återkommande Melodifestivalen och vilka intäkter dessa har genererat. Det evenemanget är särskilt omnämnt i proposition 2012/13:164 som ett exempel på ett sådant samarbete där en ökad öppenhet och tydlighet i redovisningen skulle bidra till att stärka insynen i verksamheten. SVT bör även redogöra för vilka kommersiella samarbeten som bolaget deltagit i och vilka intäkter dessa har genererat för ytterligare några produktioner för att få en bild av vilka samarbeten och intäkter som typiskt sett förekommer i SVT:s verksamhet.
Jämställdhet, mångfald och spegling
• SVT och UR bör tydligare redogöra för hur bolagens programverksamheter som helhet bedrivs utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
• UR bör tydligare redogöra för hur bolagets utbud speglat förhållanden i hela landet.
• SR bör redovisa de uppsatta målen för de redovisade indikatorerna samt hur resultatet av indikatorerna förändras över tid för att göra det möjligt för nämnden att bedöma uppfyllelsen av villkoret fullt ut.
• UR bör tydligare redovisa hur bolaget definierar begrepp som mångfald, jämställdhet och
spegling.
55-procentvillkoret
• SR och SVT bör, mot bakgrund av bolagens anslagsvillkor, så långt som möjligt redogöra för en gemensam definition av vad som utgör en produktion utanför Stockholm.
Barn och unga
• SVT bör förtydliga redovisningen av villkoret gällande varierat utbud av program för och med barn och unga, förslagsvis genom att redovisa sändningstimmarna fördelat på programkategorier.
• UR bör tydligare redogöra för om program som sänts som på ungas egna villkor förmedlat
kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen.
• Det bör framgå hur SVT definierar äldre barn.
• SR, SVT och UR bör tydligare redogöra för uppfyllelsen av villkoret avseende utveckling av programverksamheten för äldre barn och unga genom att redovisa uppföljningsbara resultatmått eller indikatorer och mål för utvecklingen.
• SR, SVT och UR bör uppge hur andelarna av utbudet av nyproduktion och egen produktion
fördelar sig på genrer.
• SVT bör tydligare redovisa hur villkoret avseende nyproduktion och egenproduktion för barn och unga är uppfyllt.
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning – anpassat innehåll
• SVT bör utveckla sin redovisning så att den innehåller en redovisning av om tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättningar har prioriterats.
Minoritetsspråk
• SR, SVT och UR bör i kommande redovisningar tydligt redogöra för hur ökningen av programutbudet är märkbar för publiken.
Tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning
Den 19 december 2013 beslutade regeringen i särskild ordning om krav på tillgänglighet till tv- sändningar för personer med funktionsnedsättning avseende perioden 2014 – 2016.
Granskningsnämndens bedömningar av hur SVT och UR uppfyllt dessa krav under verksamhetsåret 2015 redovisas i separata beslut (se beslut 16/01066 respektive 16/01067).
2. BAKGRUND
2.1. Granskningsnämndens uppdrag
Granskningsnämnden för radio och tv är ett särskilt beslutsorgan inom Myndigheten för press, radio och tv. I nämndens uppgifter ingår bland annat att årligen i efterhand bedöma, utifrån redovisningar från SR, SVT och UR, om bolagen har uppfyllt sina public service-uppdrag. Bedömningen ska göras med utgångspunkt i de villkor som reglerar bolagens verksamheter och som anges i sändningstillstånden och anslagsvillkoren samt i ett särskilt beslut om krav på tillgänglighet till tv- sändningar för personer med funktionsnedsättning avseende SVT och UR. Granskningsnämnden ska inte bedöma hur utan om programföretagen har uppfyllt sina uppdrag. Nämnden kan därmed ha synpunkter på hur programföretagen bör utforma sina public service-redovisningar för att det ska vara möjligt att bedöma om bolagen uppfyllt sina respektive uppdrag.
I detta sammanhang bör det framhållas att nämndens bedömningar grundar sig på programföretagens egna redovisningar och i förekommande fall kompletterande uppgifter som bolagen har lämnat på begäran. Det är programföretagen själva som ansvarar för riktigheten i uppgifterna.
Med begreppet programverksamheten i sändningstillståndet avses den kärnverksamhet, det vill säga att producera och sända program, som bedrivs i marksänd tv och radio. Skälet är att det endast är den verksamheten som omfattas av sändningstillstånden. De verksamheter som programföretagen bedriver på andra plattformar, till exempel webben, beaktas därför inte vid bedömningen av uppfyllelsen av de förpliktelser programföretagen har enligt sändningstillstånden.
Granskningsnämndens uppdrag har från och med år 2014 förtydligats till att även omfatta villkor som avser resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet.
2.2. Programföretagens redovisningsvillkor
2.2.1. Utökade redovisningskrav
Den period granskningsnämnden nu bedömer är det andra året i en tillståndsperiod som sträcker sig mellan åren 2014 och 2019. Propositionen Bildning och Tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164) ligger till grund för sändningstillstånden och anslagsvillkoren. I propositionen anger regeringen att bolagens redovisningskrav utökas vad gäller redovisning av intäkter vid sidan av avgiftsmedel, sponsring (SVT), indirekt sponsring och kommersiella samarbeten. För att öka public service-redovisningarnas granskningsbarhet åläggs bolagen även att i samverkan åstadkomma en så långt som möjligt gemensam redovisningsform. Redovisningskraven anges i public service-bolagens anslagsvillkor där det framgår vad public service-redovisningarna ska innehålla. Enligt villkoren ska bolagen årligen följa upp och redovisa hur uppdraget har fullgjorts.
Redovisningarna avseende år 2015 skulle senast den 1 mars 2016 ges in till Kulturdepartementet samt till Myndigheten för press, radio och tv.
Bolagen ska följa upp och redovisa hur uppdraget i allmänhetens tjänst fullgjorts enligt villkor i sändningstillstånden, anslagsvillkoren och andra beslut av regeringen som meddelats med stöd av
radio- och tv-lagen (2010:696). Bolagen ska redovisa samtliga verksamhets- och programområden och hur det säkerställts att all verksamhet uppfyller de krav som ställs på företagen i sändningstillstånd och anslagsvillkor.
Bolagen ska särskilt redogöra för företagens intäkter vid sidan av avgiftsmedel, hur företagen har säkerställt sitt oberoende vid indirekt sponsring, vilka kommersiella samarbeten som företagen i övrigt har deltagit i och vilka intäkter de har genererat, samt eventuella sidoverksamheter som företagen har bedrivit. SVT ska även redogöra för vilka evenemang som sponsrats, hur många sändningar som sponsrats och med vilket belopp sponsringsbidrag totalt har mottagits.
Bolagen ska redovisa och kommentera hur uppdraget fullgjorts med avseende på bland annat volym, kostnader och intäkter samt nyckeltal som visar effektivitet och produktivitet. Samarbets- och effektiviseringsåtgärder ska rapporteras i redovisningen. Programstatistiken ska utformas så att jämförelser blir möjliga över tid. Redovisningen ska uttrycka olika programkategoriers andel av den totala sändningstiden, när olika programtyper sänds samt resursförbrukningen för respektive kategori. Redovisningen ska även avse omfattningen av lyssnande och publikens reaktioner samt företagets planer för kommande år.
SR, SVT och UR skulle i samverkan fortsatt utveckla sin redovisning med inriktning på att så långt som möjligt åstadkomma en gemensam redovisningsform som kunde tillämpas i redovisningen för 2015. I arbetet skulle ingå att definiera och operationalisera centrala begrepp i tillstånds- och anslagsvillkoren, ta fram konkreta uppföljningsbara resultatmått baserade på dessa och att utveckla arbetet med att mäta och redovisa olika indikatorer på kvaliteten och särarten i programutbudet.
Resultatmåtten bör utformas så att de ger väsentlig information om uppdraget och förmedlar viktiga erfarenheter av verksamheten. Programföretagen ska på olika sätt stimulera en fortlöpande offentlig diskussion om verksamheten.
2.3. Nämndens uppföljning av redovisningarna
2.3.1. Fokusområden
Granskningsnämnden har i sin granskning fokuserat på vissa ämnesområden. Valet av fokusområden har gjorts mot bakgrund av de krav som ställs i bolagens anslagsvillkor och sändningstillstånd samt regeringens beslut avseende SVT och UR med krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning. Nämnden har även särskilt beaktat regeringens uttalanden gällande bolagens redovisningsvillkor i propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst.
Fokusområdena är följande.
• Resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet
• Sidoverksamheter
• Övriga särskilda redovisningsvillkor i bolagens anslagsvillkor för år 2015
• Spegling
• Barn och unga
• Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
• Minoritetsspråk
Programföretagen har getts tillfälle att komplettera sina redovisningar inom bland annat dessa fokusområden. I de fall där kompletteringarna legat till grund för bedömningen anges detta.
2.3.2. Utformning av nämndens bedömningar
Granskningsnämnden har även detta år valt att bedöma de tre public service-bolagens redovisningar inom ramen för ett gemensamt yttrande. När det gäller bedömningarna av om SVT och UR uppfyllt kraven i regeringens beslut om tillgänglighet till tv-sändningar sker dessa i separata beslut. Skälet för detta är att regeringens beslut utgår från radio- och tv-lagens bestämmelse i 5 kap. 12 § till vilken en sanktionsregel är knuten. Om programföretagen inte uppfyller regeringens krav får granskningsnämnden meddela de förelägganden som behövs för att beslutet ska efterlevas. Ett föreläggande får förenas med vite (17 kap. 11 § första stycket 4 p. radio- och tv-lagen).
2.4. Synpunkter till bolagen avseende redovisningsformer
I det följande redovisas de synpunkter som granskningsnämnden i huvudsak gav i förra årets bedömning av public service-redovisningarna, det vill säga i uppföljningen av år 2014 som var det första redovisningsåret inom tillståndsperioden. Synpunkterna syftar till att ytterligare utveckla redovisningarna i enlighet med de villkor som anges i bolagens anslagsvillkor och att få redovisningarna att bli fullt ut granskningsbara. Avseende resonemang om traditionella produktivitetsmått har synpunkterna nu kompletterats.
2.4.1. Bolagen ska redovisa hur samtliga villkor har uppfyllts
Redovisningarna bör på ett lättillgängligt sätt redogöra för samtliga villkor bolagen har att följa och hur bolagen uppfyllt villkoren. Vissa villkor kräver mer detaljerad redovisning än andra för att nämnden ska kunna bedöma om uppdraget är uppfyllt. De så kallade innehållsvillkoren i sändningstillstånden fordrar att bolagen definierar centrala begrepp, tar fram mått som kan visa på hur villkoren uppfyllts i olika delar samt kommenterar och analyserar utfallet av mätningarna i relation till bolagens egna mål samt tidigare års mätningar. Detta för att det ska bli möjligt att fullt ut bedöma om bolagen uppfyllt villkoren och för att följa utvecklingen över tid.
2.4.2. Gemensam redovisningsform
För ökad granskningsbarhet och jämförbarhet, inom bolagen och bolagen emellan, bör SR, SVT och UR så långt som möjligt gemensamt definiera och operationalisera centrala begrepp i villkoren och vidareutveckla gemensamma resultatmått och indikatorer som redovisar hur bolagen uppfyllt villkoren.
En redovisning bör innehålla en blandning av beskrivande text, nyckeltal baserade på olika intäkts- eller kostnadsposter, samt statistik i tabellform eller motsvarande uppställningar där bolagen redovisar exempelvis antalet sända timmar uppdelat på förstasändningar och repriser eller statistik över programtimmar fördelade på olika programkategorier. Bolagen bör alltså samordna detta och så långt som möjligt redovisa samma slags nyckeltal, statistik med mera och företrädesvis i samma format.
2.4.3. Resultatmått/indikatorer/nyckeltal
I anslagsvillkoren återfinns krav på såväl resultatmått som indikator samt nyckeltal som visar produktivitet och effektivitet utan att det i anslagsvillkoren lämnas någon närmare anvisning för bolagen vad som bör skilja de olika måtten åt.
Nämnden anser att överblickbarheten ökar om bolagen tar fasta på följande punkter vid redovisningen av sådana mått.
• Det ska framgå hur bolagen definierat centrala begrepp i de villkor måtten avser att redovisa.
• Det ska finnas angivet ett tydligt mål för verksamhetens uppfyllelse av måtten
• Måtten ska vara mätbara.
• Det ska finnas en analys av måttens relevans. Det ska framgå varför ett visst mått används och på vilket sätt bolaget menar att det visar på att ett villkor är uppfyllt. Gällande nyckeltal för produktivitet och effektivitet ska analysen förtydliga:
o vilka variabler som använts som mått på nyckeltalet,
o bakomliggande antaganden för nyckeltalet,
o relationen mellan presenterade nyckeltal och uppdraget för att förmedla väsentlig information och erfarenheter av verksamheten,
o huruvida olika variabler bör sättas i relation till varandra, exempelvis:
▪ publikens upplevda värde (till exempel samhällsvärde eller individuellt värde), genomslag (till exempel användning eller räckvidd) och kostnader för att på ett lämpligt sätt visa om verksamheten bedrivits mer effektivt,
▪ ingående värden och producerade värden för att på ett lämpligt sätt visa om verksamheten bedrivits mer produktivt.
• Måtten ska vara uppföljningsbara, det vill säga jämförelse mellan mätningar vid olika tillfällen är möjliga bland annat genom att måtten används på samma sätt flera perioder i följd.
• Måtten ska redovisas så att läsaren kan följa utvecklingen över tid.
• Det ska finnas en analys av mätningarnas utfall i relation till uppsatta mål och bolagets uppdrag
• Det ska anges en tydlig plan för hur målet ska uppfyllas i de fall målet inte redan är uppnått.
Traditionella produktivitetsmått
I föregående års bedömning uttalade nämnden att redovisningarna även bör innehålla så kallade traditionella produktivitetsmått som exempelvis snittkostnad per producerad radio- eller tv-timme för olika programkategorier eftersom ett sådant mått, tillsammans med en analys av nyckeltalets relevans, skulle bidra till en ökad insyn och öppenhet av hur de avgiftsmedel som tilldelats bolagen kommit till användning. Alla tre bolagen har på närmare anförda grunder uttryckt att ett sådant mått inte visar på produktivitet i bolagens verksamheter. Nämnden har förståelse för det och konstaterar att de traditionella kvantitativa mått som är anpassade för tillverkningsindustrin inte är optimala nyckeltal för att visa produktivitet i bolagens verksamheter. Det är därför positivt att bolagen på eget initiativ har tagit fram andra nyckeltal och att de, särskilt UR, fortsätter att utveckla ändamålsenliga
produktivitetsmått som omfattar både hur mycket som produceras, vilken kvalitet och till vilken kostnad det görs.
Nämnden anser dock att till dess företagen fullt ut har tagit fram egna mått på produktivitet bör bolagen också redovisa snittkostnad per producerad radio- eller tv-timme för olika programkategorier. Tillsammans med en analys av nyckeltalets relevans skulle detta, vilket nämnden uttalade förra året, bidra till en ökad insyn och öppenhet av hur de avgiftsmedel som tilldelats bolagen kommit till användning.
2.4.4. Tidsserier
När bolagen redovisar mått, exempelvis sändningstimmar per kanal eller programkategorier, bör tidsserier så långt möjligt presenteras så att det även i början av en tillståndsperiod går att jämföra årets utfall med tidigare års. När det finns tidsserier som visar i vilken riktning utvecklingen går, blir det som ska mätas, exempelvis sändningstimmar, publikattityder eller kostnader, möjligt att närmare förstå och analysera. Sådana analyser förmedlar viktiga erfarenheter av verksamheten och bör över tid även kunna fungera som ett styrmedel i verksamheterna. Bolagen skulle med fördel kunna visa längre tidsserier, såsom 5 år.
2.4.5. Särskilt om barn och unga
För de villkor som särskilt pekar ut målgrupperna barn och unga anser nämnden att bolagen bör redovisa på ett sådant sätt att det blir möjligt att ta ställning till om bolagen har uppfyllt villkoren för barn respektive unga. Dessa målgruppers behov skiljer sig åt då de enligt bolagens egna definitioner kan innefatta åldrar mellan 0 och 19 år. Nämnden anser också att bolagen bör ta fram gemensamma definitioner för vad som avses med barn respektive unga.
3. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING
3.1. Övergripande slutsatser om årets public service-redovisningar
I detta kapitel redovisas vissa övergripande slutsatser om årets public service-redovisningar. I kapitel 3.2–3.8 redovisas granskningsnämndens bedömning av enskilda villkor för respektive bolag.
Nyheter som tillkommit och som bidrar till förbättrade redovisningar
Alla bolagen har i årets redovisning en bilaga som ger en översikt över var i redovisningen bolagen redovisar respektive villkor i sändningstillstånd och anslagsvillkor. SVT sammanfattar även mycket kort uppfyllelsen av respektive villkor i denna förteckning. Granskningsnämnden ser detta som en positiv utveckling av formen för redovisningarna och anser att förteckningen ger en bra överblick och ökar granskningsbarheten jämfört med tidigare års redovisningar.
Ytterligare en förbättring av redovisningarna är det gemensamma index som bolagen har enats kring och som används vid redovisningen av villkoret om sändningar på minoritetsspråk. Nämnden ser detta som ett värdefullt instrument för bolagen själva att kunna mäta och följa utvecklingen. Det ger dessutom en ökad tydlighet i redovisningen av uppfyllelsen.
I linje med vad granskningsnämnden har efterfrågat, har bolagen dessutom tagit fram en gemensam definition för barn respektive unga.
Kompletteringar till redovisningen har behövt inhämtas – redovisningarna ska vara heltäckande Granskningsnämnden har nu under de första två åren i tillståndsperioden tagit del av redovisningarna och gett bolagen omfattande möjligheter att komplettera dessa med tilläggsinformation. Detta förfarande skulle i förlängningen kunna leda till att bedömningarna inte sker utifrån redovisningarna utan i stället från två material, nämligen redovisningarna respektive kompletteringarna. Allmänheten, aktörer och andra intressenter tar dock endast del av redovisningarna och går därmed miste om den tilläggsinformation som nämnden i många fall funnit nödvändig för att kunna avgöra om bolagen uppfyllt villkoren i sändningstillstånd och anslagsvillkor. För att inte riskera att bolagen tar för givet att redovisningarna i alla delar kan kompletteras, och att redovisningarna därför inte i sig behöver vara fullständiga, kommer nämnden i nästa års bedömning att främst begära kompletteringar i de fall innehållet i redovisningarna är oklart. I de fall där nämnden tidigare låtit bolagen föra fram tilläggsuppgifter och det framgår av bedömningarna att dessa har legat till grund för en bedömning, kommer en begäran om komplettering inte att ske. Bedömningen kommer att utgå från de uppgifter som lämnas i redovisningarna.
Tidsserier
Granskningsnämnden har tidigare fört fram att SVT och SR inte på ett konsekvent sätt redovisat tidsserier som gör det möjligt att jämföra årets utfall med tidigare års. Nämnden anser att redovisningarna i år har utvecklats genom att tidsserier presenterats mer systematiskt i redovisningarna. Dock anser nämnden att bolagen i de diagram som visar förändring över tid bör ange precisa siffror för varje stapel i diagrammen för att öka granskningsbarheten.
Mål, mått, indikatorer
Bolagen har i årets redovisningar tagit fram ytterligare mått, mätmetoder och indikatorer för flera områden, vissa av dessa är gemensamma för bolagen. Redovisningarna kan dock utvecklas ytterligare, bland annat i fråga om statistik och nyckeltal samt analys av sådan information. Centrala begrepp i tillstånds- och anslagsvillkoren är inte i alla delar definierade och operationaliserade.
I redovisningarnas kapitel 2 och 3 beskriver bolagen vad de vill samt vad de har bidragit med under år 2015. Bolagen presenterar indikatorer i kapitel 3 och använder mätningarna som nyckeltal för effektivitet. Detta är ett positivt steg i utvecklingen av arbetet med att definiera och operationalisera centrala begrepp i villkoren samt mäta och redovisa olika indikatorer på kvaliteten och särarten i programutbudet. Det går emellertid att fortsätta att utveckla redovisningarna genom att tydliggöra i redovisningarna vilka indikatorer som bör knytas till specifika villkor. Exempelvis har SR presenterat indikatorer i kapitel 3 och 8 som inte kopplas till redovisningen av enskilda villkor i kapitel 7.
Villkor som inte är redovisade
Granskningsnämnden efterlyste förra året en redovisning av samtliga villkor eftersom nämnden fann att redovisningarna inte innehöll en redovisning av alla villkor i sändningstillstånd och anslagsvillkor. Nämnden noterar en förbättring av redovisningarna i år i detta avseende med mer heltäckande redovisningar.
Programkategorier och resursförbrukning per programkategori
Nämnden konstaterar att SVT och UR redovisar sändningsvolym per programkategori i antal timmar. Mot bakgrund av anslagsvillkorens utformning bör även andelen för respektive programkategori av den totala sändningstiden redovisas. Nämnden noterar att det genom olika uppgifter i redovisningarna går att beräkna andelarna. Uppgiften om andelar bör dock anges i redovisningarna på ett direkt och tydligt sätt.
Nämnden noterar skillnader i bolagens form för redovisning av resursförbrukning per programkategori. Samtliga bolag har från och med årets redovisning presenterat resursförbrukning per bolagsspecifik programkategoriindelning med jämförelsebar data över tid. Nämnden noterar att SVT även presenterar en analys av resursförbrukningen där utvecklingen sedan föregående år kommenteras. I kommande redovisningar anser nämnden att SR och UR bör följa SVT:s exempel och utveckla sin redovisning med en analys av de siffror som presenteras.
Gemensam redovisningsform avseende resursförbrukning
Granskningsnämnden anser att det från föregående år skett förbättringar när det gäller att åstadkomma en gemensam redovisningsform avseende resursanvändning i bolagen. Vidare noterar nämnden att bolagen på flertalet punkter har en samordnad syn kring definitioner och måluppfyllelser för samma villkor.
Det finns fortfarande utvecklingsmöjligheter vad gäller gemensam redovisningsform för att förbättra nästkommande års redovisningar. Resultatmått för effektivitet har vidareutvecklats sedan föregående år men kan harmoniseras mer mellan bolagen. SR och UR kan med fördel överväga om en liknande
redovisningsstruktur som SVT har passar bolagens mått på effektivitet. Vidare har bolagen gemensamt redovisat sin syn på bolagens produktivitetsmått.
Anslagsvillkor 12 och 13 för SR respektive SVT beskriver bland annat att den lokala och regionala organisationen ska ges tillräckliga resurser för att effektivt kunna spegla respektive områdes särprägel och egenart. Nämnden anser att bolagen med fördel kan utveckla en gemensam form för att redovisa hur resursfördelning gjorts för att uppfylla villkoret. Båda bolagen har angett liknande mått på hur stor personalandel som fördelats i landet. Detta kan vidareutvecklas och beskrivas i en gemensam form.
Verksamhet på webben
Sändningstillstånden reglerar den verksamhet som bedrivs i marksänd tv och radio. Det innebär att de villkor som ställs upp i tillstånden endast gäller för programtjänster i radio och tv. De verksamheter som programföretagen bedriver på andra plattformar, till exempel webben, kan därför inte beaktas vid bedömningen av uppfyllelsen av de förpliktelser programföretagen har enligt sändningstillstånden. Det gäller både sändningsverksamhet som bedrivs på webben och så kallade on demand-tjänster (så som poddradio och beställ-tv-tjänsten SVT Play). Nämnden kan dock notera att public servicebolagen har redovisat sändningsverksamhet på webben för olika målgrupper. Bolagen erbjuder i huvudsak hela sitt marksända utbud även på sina webbplatser. Delar av utbudet erbjuds också via sociala medier. UR uppger exempelvis att bolaget har en officiell UR-kanal på Youtube där delar av UR:s utbud marknadsförs inför sändningarna i tv, samt att bolaget har ytterligare tre kanaler på Youtube.
SVT beskriver under rubriken Planer för framtiden att utvecklingen av SVT Play och i förlängningen av bolagets framtida videotjänster är central för SVT och att på många sätt motsvarar SVT Play den funktion som SVT1 har i broadcast. Ett projekt som bland annat ska se över tjänstens framtida roll och funktion i medielandskapet har därför initierats. SR uppger att de snabba och omvälvande förändringarna på mediemarknaden och när det gäller publikens medievanor ligger som grund för hur Sveriges Radios utbud ska utvecklas under 2016. Den avgörande utbudsfrågan är inte längre bara vilka program som ska sändas utan hur SR arbetar med de tre benen – FM, digitalt och sociala medier – för att göra innehållet bättre, stärka relationen med publiken och för att nå publiken där den är.
Både SR och SVT redovisar sedan år 2014 också antal timmar webbexklusivt programinnehåll. SR redovisar 14 780 timmar webbexklusiva sändningar, det vill säga sändningar som endast sker på webben. Omfattningen har varit oförändrad mellan år 2014 och 2015. För SVT:s del har utvecklingen under 2015 inte heller inneburit någon ökning, i vart fall inte för SVT Play där det exklusivt sända utbudet har minskat från 2 239 timmar år 2014 till 1 871 timmar år 2015.
Korrigeringar av SR:s redovisning
I beredningen av bedömningen har framkommit att SR har redovisat felaktiga uppgifter vad avser sidoverksamheter samt intäkter vid sidan av avgiftsmedel. I denna bedömning framgår de av SR rättade uppgifterna.
3.2. Fullgörande av uppdraget om resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet
3.2.1. Effektivitet och produktivitet
SR och UR får anses endast delvis ha uppfyllt kravet på att redovisa hur uppdraget har fullgjorts med avseende på nyckeltal som visar effektivitet. SVT får anses ha uppfyllt kravet i huvudsak (ur punkt 18, 21 och 19 i anslagsvillkoren). Samtliga bolag presenterar resultat från publikundersökningar som mått på effektivitet. SVT presenterar även en analys av måttens relevans och de redovisade värdena i förhållande till uppsatta mål. Nämnden anser att bolagen i kommande redovisning bör sätta redovisade värden i förhållande till exempelvis kostnader.
SR, SVT och UR får anses endast delvis ha uppfyllt kravet på att redovisa hur uppdraget har fullgjorts med avseende på nyckeltal som visar produktivitet (ur punkt 18, 21 och 19 i anslagsvillkoren). Bolagen presenterar bland annat programproduktionens kostnadsandel som mått på produktivitet. Nämnden anser att bolagen i kommande redovisning bör presentera nyckeltal för produktivitet som även tar hänsyn till vad effekten blir av att öka programproduktionskostnaderna.
Granskningsnämnden anser att SR, SVT och UR får anses ha uppfyllt kravet att kontinuerligt vidta åtgärder som syftar till ökad effektivitet och produktivitet i punkt 1 i anslagsvillkoren, enligt de nyckeltal för effektivitet och produktivitet som bolagen presenterat. I kommande redovisning anser nämnden att SR, SVT och UR bör presentera utvecklingen av den redovisade effektiviteten och produktiviteten för att tydliggöra effekterna av de åtgärder som vidtagits.
Villkor
Programföretagen ska redovisa och kommentera hur uppdraget fullgjorts med avseende på bland annat volym, kostnader och intäkter samt nyckeltal som visar effektivitet och produktivitet (punkt 18, 21 respektive 19 i anslagsvillkoren).
Programföretagen ska kontinuerligt vidta åtgärder som syftar till ökad effektivitet och produktivitet. Ett led i detta är att söka nya samarbetsområden med de övriga två programföretagen (punkt 1 i respektive anslagsvillkor).
Tidigare bedömning – SR och SVT
Granskningsnämnden konstaterade i sin bedömning av SR:s och SVT:s respektive redovisning för år 2014 att bolagen fick anses endast delvis ha uppfyllt kravet på att redovisa hur uppdraget har fullgjorts med avseende på nyckeltal som visar effektivitet och produktivitet. Både SR och SVT presenterade resultat från publikundersökningar som mått på effektivitet och SVT presenterade även en analys av måttens relevans och de uppmätta värdena i förhållande till uppsatta mål. Nämnden ansåg att bolagen i kommande redovisning kan sätta uppmätta värden i förhållande till exempelvis kostnader. Vidare presenterade SR och SVT bland annat programproduktionens kostnadsandel som mått på produktivitet. Nämnden ansåg att bolagen i kommande redovisning bör presentera nyckeltal för produktivitet som tar hänsyn till vad effekten blir av att öka programproduktionskostnaderna.
Vidare konstaterade nämnden att SR och SVT kunde anses ha uppfyllt kravet att kontinuerligt vidta åtgärder som syftar till ökad effektivitet och produktivitet i punkt 1 i anslagsvillkoren, enligt de nyckeltal för effektivitet och produktivitet som bolagen presenterade. Nämnden ansåg att SR och SVT i kommande redovisningar bör presentera utvecklingen av den uppmätta effektiviteten och produktiviteten för att tydliggöra effekterna av de åtgärder som vidtagits.
Uppfyllelse – SR
Som föregående år skriver SR i sin redovisning att effektivitet kan delas in i inre och yttre effektivitet där den inre effektiviteten speglar produktivitet och att den yttre effektiviteten beskriver hur väl mottagarnas behov uppfylls.
Nyckeltal för effektivitet
För den yttre effektiviteten delar SR upp effektivitetsmåttet i två delar, individuell nytta och samhällsnytta. Dessa mäts och redovisas utifrån undersökningarna Novus Group attityds- undersökning samt TNS Sifoundersökning. SR skriver inledningsvis att en indikator som sammanfattar hur publiken uppfattar SR:s effektivitet är frågan om SR är värd pengarna (SR:s andel av radio- och tv-avgiften). 70 procent svarar ja på frågan.
SR presenterar i tabell 1 och 2 på sida 12 respektive 15 i sin redovisning resultatet från en årlig attitydsundersökning som visar på en rad indikatorer på samhällsvärde samt individvärde. Exempel på en fråga i undersökningen som visar på samhällsvärde är SR har mycket eller ganska stort värde för samhället i stort (84 procent år 2015, 86 procent år 2014). Exempel på en fråga som visar på individvärde är För mig personligen har SR stort eller mycket stort värde (69 procent år 2015, 72 procent år 2014). Granskningsnämnden noterar att redovisade värden för år 2015 sätts i relation till föregående års mätningar. Nämnden noterar även skillnader i ett av påståendena för samhällsvärde och ett för individvärde som mäts mellan år 2014 och 2015, något som skulle kunna påverka jämförbarheten över tid. SR har getts möjlighet att utveckla anledningen till dessa skillnader.
2014 | 2015 |
Sveriges Radio sänder snabb och pålitlig information vid olyckor, elavbrott och oväder | 1. SR sänder pålitlig information vid olyckor, elavbrott och oväder 2. SR sänder snabb information vid olyckor, elavbrott och oväder |
Sveriges Radio ger mig kunskap om olika människors liv och villkor i Sverige. | SR ger mig kunskap om olika människors liv |
Tabell 1 Attitydundersökning - skillnader mellan 2014 och 2015 års redovisade påståenden, sammanställd av granskningsnämnden
SR har i kompletterande svar redogjort för att frågorna i undersökningen är identiska mellan 2014 och 2015 men att det skett hopskrivningar och förkortningar i årets redovisning som kan skapa oklarhet i redovisningen.
Nämnden noterar att SR i 2015 års redovisning utökat sin redovisning av effektivitet med mätningar av den faktiska lyssningen och användningen av SR:s utbud. SR beskriver detta som indikatorer på bolagets värde för individer. SR redogör för att de uppsatta publikmålen i huvudsak nås eller överträffas för 2015.
• 83 procent av befolkningen 12–79 år lyssnade på Sveriges Radio en genomsnittlig vecka, vilket motsvarar 6,5 miljoner personer (mål: 84 procent).
• Xxxxxxxxxxxxx.xx hade i genomsnitt 1 360 000 unika webbläsare per vecka, vilket är 80 000
fler än målet.
• Sveriges Radio Play hade i genomsnitt 430 000 unika webbläsare per vecka, vilket är lika med målet.
• Antalet följare/gillare på Sveriges Radios konton i sociala medier ökade med 26 procent, till
totalt 2 170 000 följare/gillare (mål: att öka med 20 procent).
Granskningsnämnden noterar att SR, i likhet med föregående år, inte har presenterat nyckeltal på den yttre effektiviteten i relation till förbrukade resurser. SR har getts möjlighet att bekräfta eller komplettera resonemanget som bolaget förde i 2014 års redovisning kring varför de presenterade nyckeltalen på effektivitet inte inkluderar förbrukade resurser. SR svarar bland annat att bolaget anser att det har definierat effektivitet på ett sätt som tydligare svarar mot uppdraget. Vidare uppger SR att arbetet med att utveckla bolagets redovisning av effektivitet forsätter bland annat genom att SR följer UR:s pågående arbete rörande redovisning av effektivitet.
Granskningsnämnden anser att SR, genom att presentera nyckeltal i form av resultat från publikundersökningar, endast delvis får anses ha uppfyllt villkoret att redovisa nyckeltal som visar effektivitet enligt punkt 18 i anslagsvillkoren. I likhet med föregående år anser nämnden att SR på ett tydligare sätt bör visa nyckeltal på effektivitet genom att sätta de mått som redan finns tillgängliga i redovisningen för exempelvis publikens upplevda värde och kostnader i relation till varandra.
Nämnden anser att detta inte måste innebära att effekten behöver översättas i monetära termer utan att en jämförelse av de olika måttens utveckling över tid i förhållande till varandra kan ge en god indikation på effektivitetens utveckling. Förra året påpekade nämnden att SR bör öka granskningsbarheten i redovisade nyckeltal genom att tydliggöra vilken målsättning bolaget har för de värden som presenteras i publikundersökningarna. Nämnden noterar att SR i årets redovisning har redovisat målsättning för den faktiska lyssningen och användningen. Dock saknas en av SR uppsatt målsättning för resultatet från attitydsundersökningarna.
Nyckeltal för produktivitet
SR skriver i sin redovisning att ett traditionellt produktivitetsmått (förhållandet mellan tillförda resurser och producerad mängd) inte är relevant för bolaget då det produktivitetsarbete som bedrivs fokuserar på att höja utbudets kvalitet och tillgänglighet, inte på att öka mängden sändningstimmar. Detta resonemang kvarstår från föregående års redovisning. SR menar att en minskning av resurserna eller en ökning av producerade sändningstimmar inte automatiskt skulle höja kvaliteten på programmen, snarare motsatsen. Xxxxxx skriver bolaget att det i stället för att ha ett produktivitets- mått som förbättras vid försämrad måluppfyllelse har valt att formulera produktivitetsmått som
mäter företagets förmåga att överföra/avsätta resurser till programutveckling och teknisk utveckling för att kunna sända ett relevant innehåll med god ljudkvalitet från hela Sverige och världen.
Granskningsnämndens hållning i den frågan redovisas i stycke 2.4.3.
I likhet med 2014 års redovisning mäter SR sin produktivitet med följande fyra mått.
• Resurser för programproduktion: SR redovisar att omfördelningen av resurser till programproduktion ger ett mått över tid som visar på hur SR har ökat produktiviteten. Den långsiktiga målsättningen för måttet är att andelen ska öka. År 2015 var andelen resurser för programproduktion 64,0 procent vilket är en ökning från 2014 års andel på 62,8 procent.
• Resurser för utveckling: I redovisningen beskriver SR hur kontinuerlig produktions- utveckling syftar till att utveckla arbetssätt och arbetsverktyg vilket möjliggör för SR att arbeta effektivt och ändamålsenligt i produktionen och ha tillgång till rätt information vid rätt tillfälle. SR uppger att utvecklingssatsningar som gjorts under 2015 använde 100 miljoner kronor mer jämfört med år 2005.
• Upphandlingsgrad: Ett av produktivitetsmåtten som presenteras i redovisningen handlar om den upphandlingsgrad som SR har haft på sina inköp. SR presenterar en väntad kostnads- reduktion på cirka 10 procent vid bibehållen eller stärkt kvalitet till följd av offentliga upphandlingar samt att målsättningen är att hålla en upphandlingsgrad på minst 80 procent. År 2015 redovisar SR en upphandlingsgrad på 91 procent. År 2014 låg denna siffra på 90 procent. SR nämner även att riksdagen under 2014 höjde direktupphandlingsgränsen från 270 000 kronor till 505 000 kronor. För planerade inköp där inköpsvolymen är över denna gräns ligger upphandlingsgraden på 98 procent.
• Investeringar: SR beskriver att det finns en investeringsprocess som syftar till att de investeringar som väljs ut är de som ger mest värde och att investeringar genomförs på effektivast möjliga sätt i förhållande till befintliga resurser. SR redovisar även hur investeringsverksamheten fördelats under år 2015. I tilläggsuppgifter klargör SR att det inte är storleken på investeringen som är produktivitetsmåttet, utan det värde investeringarna bedöms ge.
Som föregående år anser granskningsnämnden att SR endast delvis får anses ha uppfyllt villkoret att redovisa nyckeltal som visar produktivitet enligt punkt 18 i anslagsvillkoren. SR redovisar att en produktivitetsökning sker om kostnader eller medel fördelas i en högre grad till program- produktionen för att öka kvaliteten i utbudet. Nämnden anser fortsatt att nyckeltalet bygger på antagandet att omfördelningen automatiskt ger ett mervärde i form av ökad produktivitet. Nämnden anser inte att det kan, utan ytterligare faktaunderlag, antas att sådan effekt uppstår med automatik.
För att tydliggöra vad SR menar med att en ökad omfördelning leder till en produktivitetsökning bör SR, utöver existerande nyckeltal, presentera nyckeltal på produktivitet som tar hänsyn till vad effekten blir av en ökad fördelning till programproduktionen. Nämnden anser även att SR bör tydliggöra vad målet är för den ökade fördelningen till programproduktion samt presentera en analys kring nyckeltalets utfall i relation till målet och det övergripande uppdraget.
SR skriver även att resurser för utveckling är ett produktivitetsmått. Med liknande resonemang som för resurser för programproduktion anser nämnden att SR med fördel framöver tydligare kan redovisa nyckeltal på produktiviteten som tar hänsyn till vad effekten blir av att avsätta resurser för utveckling.
SR beskriver även ett nyckeltal för den upphandlingsgrad företaget har haft under 2015. Nämnden anser att SR har presenterat ett nyckeltal som ger tydliga indikationer på produktiviteten med avseende på upphandlingsförfarandet.
Gällande produktivitetsmåttet kopplat till investeringar anser nämnden att SR tydliggjort vilka resurser som går till investeringsverksamheten. Däremot noterar nämnden att den anvisning som gavs i föregående års bedömning om att SR behöver tydliggöra hur måttet kan mätas samt följas upp över tid inte har lett till en förändring i redovisningen av produktivitetsmåttet kopplat till investeringar.
Nämnden noterar att SR har ökat granskningsbarheten av nyckeltalen genom att i större utsträckning redovisa historiska data för presenterade nyckeltal. SR kan dock till kommande redovisningar förbättra jämförbarheten över tid för måtten Resurser för utveckling och Investeringar.
Åtgärder för ökad effektivitet och produktivitet
SR beskriver i kapitel 3 av public service-redovisningen bolagets utvecklingsområden för tillståndsperioden som förväntas öka samhällsvärdet samt det individuella värdet och därmed påverka bolagets effektivitet positivt.
I kapitel 9.3 i public service-redovisningen beskriver SR bolagets åtgärder för hur resurser omfördelats till programutveckling och teknisk utveckling. SR mäter produktiviteten genom fyra produktivitetsmått som beskrivits tidigare i denna bedömning. Inom dessa områden exemplifierar SR åtgärder som har syftat till att höja kvaliteten i sändningar, besparande åtgärder samt kostnadsreducerande åtgärder.
SR beskriver även i underkapitlet Övriga produktivitetsförbättringar andra åtgärder som exempelvis en förflyttning från HF-teknik till ip-teknik som både lett till besparingar men även nya möjligheter inom verksamheten.
I underkapitlet Koncernsamarbeten redovisar SR samarbeten som tillsammans med de andra public service-bolagen lett till kostnadsbesparingar. Exempelvis ett förändringsarbete av Sveriges Radio Förvaltningsaktiebolag som lett till besparingar på 56,3 miljoner kronor.
Granskningsnämnden anser att SR får anses ha uppfyllt kravet att kontinuerligt vidta åtgärder som syftar till ökad effektivitet och produktivitet i punkt 1 i anslagsvillkoren, enligt de nyckeltal för effektivitet och produktivitet som SR presenterat. I kommande redovisning anser nämnden, vilket nämnden också uttalade förra året, att SR bör presentera utvecklingen av den redovisade effektiviteten och produktiviteten för att tydliggöra effekterna av de åtgärder som vidtagits.
Uppfyllelse – SVT
Nyckeltal för effektivitet
SVT beskriver företagets nyckeltal på effektivitet definierat som uppfyllelsen av de strategiska målen värde och genomslag. Det strategiska målet för värde utgörs av samhällsvärde, individuellt värde samt professionell kvalitet. Det strategiska målet för genomslag utgörs av kännedom, räckvidd och användning. SVT har för varje del redovisat ett mål som fastslagits av bolagets styrelse samt företagets måluppfyllelse för år 2015. Som grund för SVT:s bedömning av måluppfyllelsen av dessa effektivitetsmått har bolaget utgått från fyra undersökningar: Norstat attitydsundersökning, SOM- undersökningen 2015, Norstat plattformsundersökning 2015 samt MMS-undersökningen. SVT har även analyserat effektivitetsmåttet utifrån demografiska egenskaper hos de svarande i ovan nämnda undersökningar samt visat på exempel på satsningar som gjorts under året kopplat till måttet. För år 2015 redovisar SVT en jämförelse med 2014 års resultat. SVT redovisar för år 2015 att fyra av sex mål uppfylldes inom felmarginalen. Mätningarna av samhällsvärde och individuellt värde visar på en minskning från föregående år till under det uppsatta målet. Detta menar SVT kan bero på att föregående år, som var ett valår, resulterade i exceptionellt höga siffror. SVT menar att det kan behövas mätningar från längre tidsperioder för att bedöma vad som är rimliga resultatnivåer för dessa mått. Nämnden har i tabellen nedan sammanställt uppgifter från sex diagram i kapitel 3 i SVT:s redovisning.
Del av strategiskt mål | Mått | Mål | Utfall 2014 | Utfall 2015 |
Samhällsvärde | Andel som anser att SVT har ett mycket eller ganska stort värde för samhället i stort | 75 % | 83 % | 71 % |
Individuellt värde | Xxxxx som anser att SVT har ett mycket eller ganska stort värde för sig personligen | 67 % | 67 % | 56 % |
Professionell kvalitet (mäts som förtroende) | Andel som har ett mycket eller ganska stort förtroende för SVT | 80 % | 81 % | 81 % |
Kännedom1 | Medelandel med kännedom om SVT:s befintliga tjänster (SVT1, SVT2, SVT24, Kunskapskanalen och Barnkanalen) | 90 % | 88 % | 90 % |
Räckvidd | Andel som använder SVT en genomsnittlig vecka | 90 % | 89 %2 | 88 %3 |
Användning | Antal minuter användning av SVT per dag | 50 | 54,6 | 58,7 |
Tabell 2 Måluppfyllelse för år 2014 och 2015
1 SVT har ändrat definition av jämförelsemåttet för kännedom. I 2014 års redovisning utgjordes måluppfyllelsen för kännedomen endast av kanalerna SVT1 och SVT2. SVT har i sitt svar bekräftat detta misstag och till 2015 års redovisning rättat så måluppfyllelsen av kännedom utgörs av kanalerna SVT1, SVT2, SVT24, Kunskapskanalen och Barnkanalen.
2 SVT uppger att utfallet är inom felmarginalen från det uppsatta målet
3 SVT uppger att utfallet är inom felmarginalen från det uppsatta målet
Granskningsnämnden anser att SVT, genom att presentera nyckeltal i form av resultat från publikundersökningar med måluppfyllelse och analys i huvudsak får anses ha uppfyllt villkoret att redovisa nyckeltal som visar effektivitet enligt punkt 21 i anslagsvillkoren. Nämnden anser att SVT på ett tydligt sätt har presenterat en analys kring respektive nyckeltals relevans. Nämnden noterar även att SVT har satt nyckeltalen i jämförelse med förra årets resultat vilket ökar transparensen för nyckeltalens förändring över tid, något som nämnden efterfrågade i förra årets bedömning. För att tydligare redovisa nyckeltal för effektivitet anser nämnden att SVT bör sätta kostnadsaspekten i relation till presenterade nyckeltal.
Nyckeltal för produktivitet
SVT presenterar i redovisningen sex av bolagets viktigaste mål och mått på produktivitets- förbättringar. Nämnden noterar att detta är en förändring från föregående år då endast andel medel till programproduktionen och andel upphandlat enligt XXX kunde identifieras som mått. De sex måtten på produktivitetsförbättringar har delats in i två kategorier: Övrig verksamhet samt Program.
Övrig verksamhet
• Andelen medel till program ska öka långsiktigt
• Mer medel till online-verksamhet årligen
• Andelen upphandlat enligt XXX ska öka
• Ta fram nya och förbättrade verktyg och rutiner för administrationen
Program
• Återkommande program, förutom nyhetsprogrammen, medges ingen kostnadsökning mellan åren
• Varje år identifiera nya rationaliseringar för att motverka eventuella kostnadsökningar
SVT presenterar resultat och analys för respektive mått. SVT presenterar andelen som går till programproduktion som ett av företagets viktigaste interna mål. SVT redogör för att andelen medel som avsatts till programproduktion ökat från 75 procent till 76 procent mellan år 2014 och år 2015. SVT skriver även att 275 miljoner kronor avsatts under 2015 till verksamheter som bedrivs över internet, vilket är en ökning med 10 miljoner kronor jämfört med 2014. Vidare skriver SVT att andelen inköpsavtal som upphandlats steg från 78 procent år 2014 till 88 procent år 2015. För det sista produktivitetsmåttet inom övrig verksamhet beskriver SVT flertalet kostnadsreduceringar som skett, bland annat att medelsfinansiering till dotterbolaget SRF sänkts med 19 miljoner under 2015 samt att kostnadsökningar för uppspelning över internet kunnat begränsas relativt den ökning som skett inom området.
Gällande bolagets mått inom kategorin Program redovisar SVT att bolaget inte medger kostnadsökningar för återkommande program, förutom nyhetsprogram, utan bolaget ska varje år identifiera nya rationaliseringar för att motverka eventuella kostnadsökningar. För den andra produktivitetsförbättringen inom kategorin redovisar SVT flertalet exempel på rationaliseringar som skett under 2015 för att motverka kostnadsökningar. Bland annat kan det nämnas att bolaget
förändrat produktionssättet, att resurser kunnat flyttas från teknik och utsändning till ökad journalistik. Produktionsnätverk har uppgraderats och moderniserats för att göra insamlat material mer sökbart och tillgängligt. SVT menar även att utvecklingen kunnat sänka kostnader för licenser av produktionsrelaterade applikationer.
Granskningsnämnden anser att SVT endast delvis får anses ha uppfyllt villkoret att redovisa nyckeltal som visar produktivitet enligt punkt 21 i anslagsvillkoren. SVT redovisar sex mål och mått på produktivitetsförbättringar. Nämnden noterar att SVT ökat tydligheten i sin redovisning i och med att flera av måtten presenteras med uppsatt målsättning samt historiska data. Detta ser nämnden positivt på. I och med att flera nya mått presenteras i årets redovisning anser nämnden att SVT på ett tydligare sätt bör redovisa bakgrunden till att de har tagit fram, exempelvis på vilket sätt medel till online-verksamheten är ett mått på produktivitet i relation till public service-uppdraget.
Gällande de nyckeltal som mäter andel tillförda medel till programproduktion eller online- verksamhet vidhåller granskningsnämnden sin uppfattning från förra årets bedömning att dessa nyckaltal bygger på antagandet att omfördelningen automatiskt ger ett mervärde, se tidigare resonemang om SR. För att tydliggöra vad SVT menar med att en ökad omfördelning leder till en produktivitetsökning bör SVT, utöver existerande nyckeltal, presentera nyckeltal på produktivitet som tar hänsyn till vad effekten blir av en ökad fördelning till exempelvis programproduktionen.
I likhet med SR och UR anger SVT i sin public service-redovisning att SVT valt att inte presentera timkostnad som ett produktivitetsmått. SVT anger att den främsta orsaken är att det inte finns en generell målsättning om sänkta timkostnader. Vidare redogör SVT för att bolagets anslagsmedel ökar med 2 procent årligen och företaget strävar mot en större andel som ska användas till program samtidigt som det inte finns behov av att producera fler timmar. Det leder i stället till att timkostnaden inom flera genrer både får och ska öka medan de inom andra områden ska minska.
Granskningsnämndens hållning i den frågan redovisas i stycke 2.4.3.
Åtgärder för ökad effektivitet och produktivitet
SVT har i sin redovisning i kapitel 3 beskrivit insatser som gjorts under året för att öka effektiviteten genom uppfyllelsen av SVT:s mål kring värde och genomslag. Utöver åtgärderna har SVT även analyserat uppfyllelsen samt hur denna förändrats över tid.
I kapitel 9.3 beskriver SVT flertalet produktivitetsförbättrande åtgärder inom kategorierna Program och Övrig verksamhet. Bland dessa åtgärder nämns bland annat begränsningar i kostnadsökningar för återkommande program samt ökning av antalet orter regional nyhetssändning sker i.
Granskningsnämnden anser att SVT får anses ha uppfyllt kravet att kontinuerligt vidta åtgärder som syftar till ökad effektivitet och produktivitet i punkt 1 i anslagsvillkoren, enligt de nyckeltal för effektivitet och produktivitet som SVT presenterat. I kommande redovisning anser nämnden, vilket
nämnden också uttalade förra året, att SVT bör presentera utvecklingen av den redovisade effektiviteten och produktiviteten för att tydliggöra effekterna av de åtgärder som vidtagits.
Tidigare bedömning – UR
I sin bedömning av UR:s redovisning för år 2014 ansåg granskningsnämnden att UR, genom att redovisa genomsnittlig kostnad per producerad och sänd radio- respektive tv-timme, hade tagit fram nyckeltal som visar på produktivitet. UR kunde dock inte anses ha uppfyllt kravet på att redovisa hur uppdraget har fullgjorts med avseende på nyckeltal som visar på effektivitet. Mot bakgrund av att UR inte hade redovisat nyckeltal för effektivitet ansåg granskningsnämnden att det inte gick att närmare avgöra om UR har uppfyllt kravet i punkt 1 i anslagsvillkoren, att kontinuerligt vidta åtgärder som syftar till att öka den. Nämnden ansåg även att UR inte heller hade visat att bolaget vidtagit åtgärder som syftar till ökad produktivitet.
Uppfyllelse – UR
Nyckeltal för effektivitet
I kapitel 3 definierar UR effektivitet som ett mått på hur väl uppdraget utförts, det vill säga i vilken grad UR har lyckats med uppdraget att producera och sända utbildningsprogram i allmänhetens tjänst och därmed bidragit till nytta för individ och samhälle. Undersökningsföretaget Novus har på uppdrag av UR genomfört en attitydsundersökning i december 2015. UR redovisar resultat från undersökningen för samhällsvärde och individuella värden. På sida 9 i redovisningen utläser nämnden följande.
• 88 procent av alla tillfrågade lärare är positivt inställda till UR.
• Lärare i alla stadier ser UR som en mycket trovärdig aktör, vilket de även gjorde 2013 och 2014.
• De typer av program som UR förknippas med bland allmänhet, såväl användare som icke-
användare är utbildning, fakta och samhälle.
• Sex av tio anser att UR har ett stort värde för samhället.
• En av tre anser att UR har ett stort värde för dem personligen.
• 60 procent upplever att UR är trovärdiga.
Nämnden konstaterar att ovanstående punkter till viss del kan utgöra mått på effektivitet. Nämnden anser att om UR väljer att använda dem som effektivitetsmått bör UR utveckla redovisningen av måtten till att bland annat innefatta historiska data och en analys av resultatet. UR bör också tydliggöra om punkterna syftar till att fungera som effektivitetsmått.
Utöver det redovisade resultatet från attitydundersökningen beskriver UR i kapitel 9.3 i sin redovisning att arbete pågår tillsammans med ett statistikerföretag för att ta fram ett effektivitetsmått under våren 2016. UR beskriver att måttet kommer att fånga effekten av användarnas möte med UR:s utbud och sätta detta i relation till kostnader. Målet är att måttet ska vara relevant och jämförbart över tid i syfte att illustrera hur UR bedriver och förflyttar sin verksamhet effektivt.
Granskningsnämnden anser att UR endast delvis får anses ha uppfyllt kravet på att redovisa hur uppdraget har fullgjorts med avseende på nyckeltal som visar på effektivitet enligt punkt 19 i anslagsvillkoren. Nämnden noterar att UR presenterar resultat från attitydsundersökningen samt att UR har uppsatta effektmål men som med fördel kan presenteras på liknande sätt som det i SVT:s redovisning. Nämnden anser dock inte att det med tillräcklig tydlighet framgår att det presenterade resultatet syftar till att fungera som effektivitetsmått. UR kan med fördel tydliggöra detta och i kommande redovisningar ta hänsyn till de kriterier som nämnden ställt upp för redovisning av nyckeltal. Bland annat bör en jämförelse över tid presenteras för effektivitetsmåttet.
Vidare ser nämnden positivt på UR:s pågående arbete att ta fram ett mått på effektivitet som ska ta hänsyn till såväl kostnader som effekten av användarnas möte med UR:s utbud.
Nyckeltal för produktivitet
UR uppger, i likhet med de andra public service-bolagen, att ett traditionellt produktivitetsmått i form av snittkostnad per producerad timme, inte kommer att redovisas för 2015.
Granskningsnämndens hållning i den frågan redovisas i stycke 2.4.3.
UR skriver att produktivitet eller kostnadseffektivitet innebär att uppdraget utförts på ett effektivt sätt i förhållande till kostnaderna. Mot den bakgrund som står beskriven i kapitel 9.3 håller UR på att ta fram ett produktivitetsmått som omfattar både hur mycket som produceras, vilken kvalitet det har och till vilken kostnad detta görs. Även detta mått väntas bli klart under våren 2016. Vidare beskriver UR att i avvaktan på produktivitetsmåttet redovisas följande:
• resurser för programproduktion
• resurser och investeringar för utveckling
• åtgärder för ökad effektivitet och produktivitet
UR anger gällande måttet resurser för programproduktion att 78 procent av bolagets totala kostnader har gått till programproduktion.
Angående resurser och investeringar för utveckling redovisar UR att bolaget har bytt produktions-, studio- och sändningsteknik för att kunna tillhandahålla hela programutbudet i HD. Utöver detta har det enligt UR gjorts underhållsinvesteringar samt investeringar i en studio med så kallad green screen för att effektivare kunna arbeta med bland annat teckentolkning i produktioner.
UR redogör även för att bolaget har genomfört en rad åtgärder för att uppnå ökad effektivitet och produktivitet. Bland annat exemplifieras LEAN-utbildning inom organisationen, förändrings- ledarutbildning, utveckling av en modell för kontinuerlig kompetensutveckling.
Granskningsnämnden anser att UR endast delvis får anses ha uppfyllt villkoret att redovisa nyckeltal som visar produktivitet enligt punkt 19 i anslagsvillkoren. Nämnden ser positivt på UR:s pågående arbete med att ta fram ett produktivitetsmått som omfattar hur mycket som produceras, vilken kvalitet det har och till vilken kostnad detta görs.
Nämnden anser, i likhet med föregående år, att nyckeltalen där en ökad andel medel ska fördelas till programproduktion bygger på antagandet att omfördelningen automatiskt ger ett mervärde, se tidigare resonemang för SR och SVT. För att tydliggöra vad UR menar med att en ökad omfördelning leder till en produktivitetsökning bör UR presentera nyckeltal på produktivitet som tar hänsyn till vad effekten blir av en ökad fördelning till exempelvis programproduktionen. Vidare anser nämnden att UR bör tydliggöra vad målet är i den ökade fördelningen till programproduktion samt presentera en analys kring nyckeltalets utfall i relation till målet och det övergripande uppdraget.
Åtgärder för ökad effektivitet och produktivitet
UR beskriver i kapitel 9.3.3 i public service-redovisningen de koncerngemensamma upphandlingar och effektiviseringsåtgärder som bolaget vidtagit under året. Bland annat uppger UR att ett omfattande förändringsarbete har skett av SRF:s uppdrag och verksamhet under år 2014 och 2015. Arbetet har bland annat inneburit att internservice och löne- och ekonomiprocesser omfördelats till SR och SVT. Sammanlagt har förändringsarbetet minskat programbolagens samlade kostnader för SRF med cirka 56 mkr från 2014 till 2015.
UR skriver vidare att bolaget samlokaliserar och samutnyttjar lokaler där det är möjligt, vilket har sänkt bolagens kostnader för lokaler och fastighetsnära tjänster. Det har även skett ett 20-tal större gemensamma upphandlingar med de andra public service-bolagen samt SRF.
Granskningsnämnden anser att UR får anses ha uppfyllt kravet att kontinuerligt vidta åtgärder som syftar till ökad effektivitet och produktivitet i punkt 1 i anslagsvillkoren, enligt de nyckeltal för effektivitet och produktivitet som UR presenterat. I kommande redovisning anser nämnden, vilket nämnden också uttalade förra året, att UR bör presentera utvecklingen av den redovisade effektiviteten och produktiviteten för att tydliggöra effekterna av de åtgärder som vidtagits.
3.2.2. Resursförbrukning per programkategori
Granskningsnämnden anser att SR, SVT och UR får anses ha uppfyllt kravet på att redovisa resursförbrukningen för respektive programkategori (ur punkt 18, 21 respektive 19 i anslagsvillkoren).
SVT och UR har inför denna bedömning getts tillfälle att komplettera sina redovisningar. Svaren har legat till grund för bedömningarna. Nästa år bör det direkt i redovisningarna framgå tydligare hur stora kostnader som hänförts till respektive programkategori och utbildningsområde.
Villkor
SR, SVT och UR ska i sina respektive public service-redovisningar uttrycka resursförbrukningen för respektive programkategori (ur punkt 18, 21 respektive 19 i anslagsvillkoren).
Tidigare bedömning – SR
Granskningsnämnden konstaterade i sin bedömning av SR:s redovisning för år 2014 att SR fick anses ha uppfyllt kravet på att redovisa resursförbrukningen för respektive programkategori.
Uppfyllelse – SR
SR redovisar bolagets kostnader (exklusive sidoverksamheter) på totalt 2 699 miljoner kronor enligt följande (belopp anges i miljoner kronor).
2014 | 2015 | |
Programproduktion | 1 619 | 1 728 |
Distribution | 217 | 219 |
Övriga kostnader | 743 | 752 |
Summa | 2 579 | 2 699 |
Tabell 3: SR:s redovisade medelsanvändning 2014 och 2015
Vidare redovisar SR respektive andel av de totala kostnaderna per programkategori enligt följande.
2014 | 2015 | |
Nyheter | 37 % | 36 % |
Samhälle | 16 % | 17 % |
Kultur | 12 % | 12 % |
Sport | 4 % | 4 % |
Underhållning | 7 % | 7 % |
Musik | 18 % | 17 % |
Service | 2 % | 2 % |
Livsstil | 4 % | 5 % |
Summa | 100 % | 100 % |
Tabell 4 SR:s redovisade andel av totala kostnader per programkategori
SR har getts möjlighet att resonera kring frågan om hur resursprioriteringen – som är snarlik från tidigare år - speglar SR:s mål och vad den långsiktiga ambitionen är. SR har svarat följande.
Sveriges Radio gör en bedömning hur uppdraget, som är givet i sändningstillstånd och anslagsvillkor, ska uppfyllas. Utbudet ska bedrivas oberoende, vara varierat och det ska även slå vakt om programområden som är betydelsefulla för allmänintresset. Sveriges Radio ska ge den allsidiga information som medborgarna behöver för att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och kulturfrågor.
Företagets bedömning leder till en fördelning av tillgängliga resurser som här redovisas per programkategori, där över 50 procent används för nyheter och samhälle, ca 30 procent till kultur och musik. Detta är i linje med företagets strategiska mål och ger en rimlig balans mellan de olika delar som ingår i uppdraget. Det kan också tilläggas att inom respektive programkategori görs förändringar, både på kort och lång sikt, vilket krävs i en flexibel publicistisk verksamhet. Samtidigt kan konstateras att ingen genre är helt renodlad. Såsom innehållet utvecklas blir gränserna mellan de olika programkategorierna alltmer flytande.
Genom den omvärldsanalys och de publikundersökningar som görs kontinuerligt ges besked om publikens uppskattning av utbudet som överlag är positiv. Dessutom är Sveriges Radio den institution som har högst förtroende hos svenska folket. Detta sammantaget gör att Sveriges Radio, även ur resursfördelningsperspektiv, kan anses ha ett balanserat utbud som väl uppfyller uppdraget och uppskattas av publiken.
Sammanfattningsvis innebär detta att Sveriges Radios resursfördelning är och kommer fortsätta vara en konsekvens av de prioritering företaget gör för att leva upp till såväl public service-uppdraget som publikens förväntningar, snarare än konkreta mål relaterade till andel resurser per programkategori.
Granskningsnämnden anser att SR får anses ha uppfyllt kravet på att redovisa resursförbrukningen för respektive programkategori i punkt 18 i anslagsvillkoren.
Tidigare bedömning – SVT och UR
I sin bedömning av SVT:s respektive UR:s redovisning för år 2014 ansåg nämnden att SVT och UR endast delvis kunde anses ha uppfyllt kravet på att redovisa resursförbrukningen för respektive programkategori, eftersom bolagen inte angivit hur vissa övergripande kostnader, såsom distribution och gemensamma kostnader, fördelats på programkategorierna. Vidare ansåg nämnden att SVT och UR i kommande redovisningar bör redogöra för en fullständig kostnadsfördelning där samtliga kostnadskategorier fördelas på programkategorierna.
Uppfyllelse – SVT
SVT redovisar bolagets kostnader på totalt 4 727,6 miljoner kronor (4 662,3 exkluderat sidoverksamheternas kostnader) enligt följande (belopp anges i miljoner kronor).
2014 | 2015 | |||
Programproduktion | 3 448,2 | 75 % | 3 600,0 | 76 % |
Broadcast | 3 184,1 | 3 325,0 | ||
Internet | 264,1 | 275,0 | ||
Distribution | 276,4 | 6 % | 287,2 | 6 % |
Gemensamma | 804,2 | 18 % | 775,1 | 16 % |
Summa | 4 528,8 | 99 % | 4 662,3 | 99 % |
Sidoverksamhet | 64,5 | 1 % | 65,3 | 1 % |
Summa kostnader | 4 593,3 | 100 % | 4 727,6 | 100 % |
Tabell 5 SVT:s redovisade verksamhetskostnader 2014 och 2015, i absoluta belopp samt andel av totala kostnader
SVT redovisar övergripande vad som ingår i de olika kostnadskategorierna. Programproduktions- kostnader utgörs av programproducerande enheter, programbeställande funktion, gemensamma programavtal, webbverksamhet och kostnad för kontribution. Distributionskostnader utgörs av kostnader för distribution av marksändningar samt kostnad för internetdistribution.
Distributionskostnader inkluderar sedan 2014 även UR:s distributionskostnader på knappt 12 miljoner kronor. De gemensamma kostnaderna består till största del av kostnader för ledningsenheterna ekonomi och teknik, kommunikation, HR, juridik samt strategi och investeringar.
Vidare redovisar SVT de totala kostnaderna fördelat på programkategorier enligt följande.
Figur 1 SVT:s redovisade kostnader per programkategori, 2015 och 2014
Nämnden har efterfrågat kompletterande information från SVT som visar på kostnadsuppdelningen i miljoner kronor per kategori. SVT har i svaret förtydligat kostnaderna per programkategori, i absoluta tal samt som andel av de totala kostnaderna enligt nedanstående tabell.
Programkategori | 2014 | 2015 | ||
Fiktion | 879,3 | 19 % | 907,0 | 19 % |
Underhållning | 799,2 | 18 % | 888,6 | 19 % |
Sport | 601,8 | 13 % | 612,9 | 13 % |
Kultur och musik | 280,1 | 6 % | 263,1 | 6 % |
Fritidsfakta | 303,4 | 7 % | 309,8 | 7 % |
Vetenskapsfakta | 134,1 | 3 % | 123,7 | 3 % |
Samhällsfakta | 458,7 | 10 % | 443,3 | 10 % |
Nyheter | 1 028,4 | 23 % | 1 063,6 | 23 % |
SVT Forum | 10,1 | 0 % | 23,9 | 1 % |
Skarv, pausprogram | 33,7 | 1 % | 26,5 | 1 % |
Summa | 4 528,8 | 100 % | 4 662,3 | 100 %4 |
Tabell 6 SVT:s redovisade kostnader per programkategori, 2015 och 2014
SVT har getts möjlighet att resonera kring frågan om hur resursprioriteringen speglar SVT:s mål och vad den långsiktiga ambitionen är. SVT har svarat följande.
I anslagsvillkoren står det att bolagen ska definiera och operationalisera centrala begrepp. Det har SVT gjort inom främst de områden där företaget själva satt mål för verksamheten (exempelvis redovisningen i kapitel 3) och där SVT har tydliga strävansmål (exempelvis inom mångfald, produktivitetsökning och verksamhetsutveckling). De allra flesta redovisas i rapporten men några mått används främst internt inom de olika avdelningarna för att de ska kunna följa utvecklingen inom vissa utvalda områden. De ger signaler till förändringar men de är inte alltid vare sig lämpade eller möjliga att redovisa utåt. Det är viktigt att slå fast att det gäller centrala begrepp och inte samtliga
4 Granskningsnämnden noterar att summan av andelarna blir 102 procent till följd av avrundningar.
begrepp som går att finna i de olika villkoren. Bolagen tillsammans utvecklar dessa begrepp årligen, såväl gemensamt som enskilt.
När det gäller resursfördelning per programkategori så är det resultatet av hur företaget väljer att producera och sända program utifrån krav som ställs på företaget men också självklart för att täcka olika publika behov. Det finns ingen långsiktig ambition med hur den fördelningen ska se ut. Däremot finns det stora ambitioner med att ha ett brett utbud som fördelas mellan olika programkategorier men företaget har inte satt upp mål för vare sig minimi- eller maximinivåer för de olika programkategorierna. SVT har istället valt (som skrivs i public service-rapporten) att använda Xxxx Xxxx rapport som indikator på hur SVT lever upp till kravet om bredd i utbudet.
Granskningsnämnden noterar att nämndens uttalande från föregående år har lett till en förändring i SVT:s redovisning av resursförbrukning per programkategori, där nu bolagets totala kostnader per programkategori har redovisats. Nämnden anser att SVT får anses ha uppfyllt kravet på att redovisa kostnadsförbrukning per programkategori. I kommande redovisning bör det direkt i redovisningarna framgå tydligare hur stora kostnader som hänförts till respektive programkategori.
Uppfyllelse – UR
UR redovisar bolagets kostnader på totalt 361,6 miljoner kronor enligt nedanstående uppdelning (belopp anges i miljoner kronor).
2014 | 2015 | |
Programproduktion | ||
TV | 257,7 | 246,7 |
Radio | 34,5 | 35,4 |
Summa programproduktion | 292,2 | 282,1 |
Varav pedagogiskt utvecklings- och kontaktarbete | 13,1 | 10,4 |
Distribution (och kontribution 2014) | 2,6 | 3,0 |
Övriga kostnader | 60,4 | 76,5 |
Investering (endast 2014) | 5,0 | - |
Summa 1 | 360,2 | 361,6 |
Sidoverksamhet (endast 2015) | - | 0 |
Summa 2 | - | 361,6 |
Tabell 7 UR:s redovisade kostnader för år 2015 och år 2014. Sammanställt av granskningsnämnden baserat på uppgifter i UR:s redovisning för år 2015 samt år 2014.
UR beskriver att programproduktionskostnader inkluderar direkta programkostnader för produktion men även kostnader för sändningsplanering, rättigheter och programinköp. UR skriver även att kostnader för det pedagogiska utvecklings- och kontaktarbete som är en del av varje UR-produktion ingår i denna post. UR redovisar distributionskostnader som kostnader för marksändningar (86 procent) och kostnaden för internetdistribution (14 procent). Övriga kostnader inkluderar kostnader för stödfunktioner, som till exempel strategi, HR, ekonomi, kommunikation, IT/teknik och investeringar.
Vidare redovisar UR produktionskostnaderna fördelade på UR:s utbildningsområden, vilka nämnden likt föregående år anser kan likställas med programkategorier, enligt nedanstående tabell. UR har efter förfrågan kompletterat redovisningen med fördelningen för år 2014.
Utbildningsområde | 2014 | 2015 |
Yngre barn | 14,5 % | 15,9 % |
Äldre barn | 11,8 % | 10,8 % |
Unga | 26,8 % | 27,4 % |
Högskola | 18,0 % | 20 % |
Studieförbund och folkhögskola | 15,5 % | 9 % |
Folkbildning | 13,5 % | 16,9 % |
Summa | 100 % | 100 % |
Tabell 8 UR:s redovisade produktionskostnader 2015 och 2014 i procent av resursförbrukning, fördelade per utbildningsområde. Sammanställt av granskningsnämnden.
UR har vid förfrågan från nämnden kompletterat med jämförbar detaljerad information för fördelningen av UR:s kostnader per utbildningsområde 2011-2015 (kostnader som diagram 9.2.1b utgörs av på sida 46 i redovisningen).
Utbildningsområde | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 |
Yngre barn | 40 648 | 50 891 | 51 566 | 52 205 | 57 598 |
Äldre barn | 32 604 | 43 843 | 49 913 | 42 402 | 39 230 |
Unga | 55 454 | 61 491 | 69 880 | 96 424 | 99 010 |
Högskola | 115 171 | 81 501 | 91 410 | 64 810 | 72 433 |
Annan vuxenutbildning5 | 1 248 | 7 163 | 8 388 | 0 | 0 |
Studieförbund och folkhögskola | 10 140 | 20 104 | 34 024 | 55 863 | 32 390 |
Folkbildning | 39 822 | 59 171 | 41 799 | 48 518 | 60 980 |
Summa | 295 087 | 324 166 | 346 979 | 360 221 | 361 641 |
Tabell 9 UR:s kostnader per utbildningsområde, belopp anges i miljoner kronor
Granskningsnämnden noterar att nämndens uttalande från föregående år har lett till en förändring i UR:s redovisning av resursförbrukning per programkategori (i UR:s fall utbildningsområde), där nu bolagets totala kostnader per programkategori har redovisats. Nämnden anser att UR får anses ha uppfyllt kravet på att redovisa kostnadsförbrukning per programkategori. I kommande redovisning bör det direkt i redovisningarna framgå tydligare hur stora kostnader som hänförts till respektive utbildningsområde.
5 I och med sändningstillståndet 2014-2019 omdefinierade UR utbildningsområdena och utbildningsområdet ”Annan vuxenutbildning” ingår från och med 2014 i ”Studieförbund och folkhögskola”.
3.2.3. Kärnverksamhet och kompletterande verksamhet
Granskningsnämnden delar inte bolagens tolkning av vad som utgör kärnverksamhet i anslagsvillkorens mening. Mot bakgrund av att det är programföretagen själva som inom ramen för sitt redaktionella oberoende ska avgöra vad som utgör kärnverksamhet respektive kompletterande verksamhet, har dock granskningsnämnden på följande sätt bedömt uppfyllelsen utifrån bolagens egna definitioner och uppgifter.
SR och UR får utifrån bolagens egna definitioner och uppgifter, anses ha uppfyllt kravet på att särskilja vad som är att betrakta som kärnverksamhet och kompletterande verksamhet genom att redogöra för en enligt bolagen heltäckande bild av bolagens respektive kärnverksamhet samt kompletterande verksamheter. SVT får endast delvis anses ha uppfyllt kravet. Genom att ge en negativ definition av vad bolaget anser är kompletterande verksamhet ringas begreppet in på ett tydligare sätt än föregående år.
SVT och UR får anses ha uppfyllt kravet på att upprätthålla en god balans i omfattningen mellan kärn- och kompletterande verksamhet. Vidare anser nämnden att det inte tillräckligt tydligt framgår om SR har upprätthållit en god balans varför det inte närmare går att avgöra om kravet uppfylls.
SR, SVT och UR får anses ha uppfyllt kravet på att den kompletterande verksamheten ska utgå från och ha en tydlig koppling till kärnverksamheten.
SR, SVT och UR har inför denna bedömning getts tillfälle att komplettera sina redovisningar. Svaren har legat till grund för bedömningarna. Enligt nämndens mening bör SR och SVT i kommande redovisningar redovisa en fullständig bild av sina kompletterande verksamheter. Vidare bör samtliga bolag utveckla sin redovisning av balans i omfattningen mellan kärnverksamhet och kompletterande verksamhet. Slutligen bör SR och SVT tydliggöra den kompletterande verksamhetens koppling till kärnverksamheten.
Villkor
För samtliga programföretag gäller att medlen ska användas för företagets kärnverksamhet, det vill säga att producera och sända radio- och/eller tv-program till allmänheten. Medlen ska också i förekommande fall användas till kompletterande verksamhet, det vill säga verksamhet som syftar till att utveckla och stödja kärnverksamheten och förbättra möjligheterna för allmänheten att tillgodogöra sig denna (punkt 2 i respektive anslagsvillkor).
SR, SVT och UR ska särskilja vad som är att betrakta som kärnverksamhet och kompletterande verksamhet och upprätthålla en god balans i omfattningen mellan dessa. Den kompletterande verksamheten ska utgå från och ha en tydlig koppling till kärnverksamheten (ur punkt 8, 10 respektive 10 i anslagsvillkoren).
Tidigare bedömning – SR, SVT och UR
I bedömningen av public service-redovisningarna för år 2014 redogjorde granskningsnämnden för varför nämnden inte delade bolagens tolkning av vad som utgör kärnverksamhet i anslagsvillkorens mening. Mot bakgrund av att det är programföretagen själva som inom ramen för sitt redaktionella oberoende ska avgöra vad som utgör kärnverksamhet respektive kompletterande verksamhet, bedömde dock granskningsnämnden uppfyllelsen utifrån bolagens egna definitioner.
SR, SVT och UR fick, utifrån bolagens egen definition, endast delvis anses ha uppfyllt kravet på att särskilja vad som är att betrakta som kärnverksamhet och kompletterande verksamhet. Bolagen hade i tilläggsuppgifter definierat vad de betraktar som kärnverksamhet men däremot endast gett exempel på vad de betraktar som kompletterande verksamhet. Granskningsnämnden ansåg att det inte gick att närmare avgöra om SR, SVT och UR hade uppfyllt kravet på att upprätthålla en god balans i omfattningen mellan kärnverksamhet och kompletterande verksamhet, då detta inte tydligt framkom i bolagens respektive redovisningar.
Nämnden ansåg att det i bolagens kommande redovisningar bör framgå vad bolagen anser är att betrakta som kärnverksamhet respektive kompletterande verksamhet samt vad bolagen anser är en god balans dem emellan. Vidare ansåg nämnden att bolagen bör redogöra för balansen i omfattning mellan kärnverksamhet och kompletterande verksamhet på ett sådant sätt som är jämförbart över tid, exempelvis genom att mäta de resurser som har tilldelats respektive verksamhet.
Granskningsnämndens uppfattning om vad som är kärnverksamhet och kompletterande verksamhet
I förra årets bedömning uttalade granskningsnämnden att nämnden utifrån bolagens redovisningar ska bedöma vad medlen använts till och om bolagen haft en god balans i omfattningen mellan kärnverksamhet och kompletterande verksamhet. Balansen mellan kärnverksamhet och kompletterande verksamhet utgör centrala villkor i anslagsvillkoren som reglerar vad bolagen får göra inom ramen för radio-och tv-avgiften. För att kunna bedöma kraven behöver begreppen definieras.
Kärnverksamhet är enligt anslagsvillkoren att producera och sända program. Med sändning bör enligt nämndens mening, vilket nämnden uttalade även i föregående års bedömning, i detta sammanhang förstås en sändning riktad till allmänheten, vilken definieras i radio- och tv-lagen som en sändning som samtidigt och utan särskild begäran är tillgänglig för vem som helst som vill ta emot den. En sådan linjär sändning är inte begränsad till en viss plattform, exempelvis marknätet, utan kan även ske via satellit, över internet eller genom annan trådsändning.
Motsatsen till en linjär sändning är ett tillhandahållande på särskild begäran, vilket innebär att användaren själv bestämmer när ett program ska starta. Liksom för linjära sändningar kan tillhandahållanden på särskild begäran förekomma på olika plattformar. Den ordagranna tolkningen av anslagsvillkoren leder enligt nämndens uppfattning till slutsatsen att tjänster som tillhandahålls på särskild begäran, exempelvis play-tjänster, inte kan anses utgöra kärnverksamhet.
Nämnden konstaterar att regeringen i propositionen 2012/13:164 slår fast att enligt programföretagens anslagsvillkor ska radio- och tv-avgiftsmedlen användas för företagens kärnverksamhet, vilken definieras som att producera och sända radio- och tv-program till
allmänheten. Det framgår också att det för att nå lyssnarna och tittarna är nödvändigt att kärn- verksamheten tillgängliggörs på olika plattformar och att utbudet ska utformas på ett sådant sätt att så många som möjligt kan tillgodogöra sig tjänsterna och programmen.
Uppfyllelse – SR, SVT och UR
Public service-bolagens kärnverksamhet är att producera och sända radio- och/eller tv-program till allmänheten. I likhet med föregående år uppger samtliga tre public service-bolag att följande verksamheter är att anse som en del av kärnverksamheten.
1. Sändning av hela kanaler på webben, antingen simultant med sändning i marknät eller i webbexklusiva kanaler.
2. Olika play-tjänster eller liknande där tidigare sända program finns tillgängliga on demand.
3. Exklusiva program som finns tillgängliga on demand.
4. Direktsändning över internet av enstaka event.
Gällande kompletterande verksamhet uppger SR följande.
Berwaldhallens konsertverksamhet inför publik är exempel på en kompletterande verksamhet. Ett annat exempel är Julkalendern där papperskalendern gör att barnen kan öppna egna luckor samtidigt som de lyssnar. Den kompletterande verksamheten i övrigt är emellertid så sammanvävd med radioproduktion att det enligt Sveriges Radio inte är görligt att redovisa den i absoluta tal.
Gällande kompletterande verksamhet uppger SVT endast följande i sin public service-redovisning.
Verksamhet i form av till exempel text och bild som har en koppling till och stödjer programmen är däremot att betrakta som kompletterande verksamhet.
UR har redovisat vad bolagets kompletterande verksamhet huvudsakligen består av. Gällande kompletterande verksamhet uppger UR följande i sin public service-redovisning.
Verksamhet i form av till exempel text och bild som har en koppling till och stödjer programmen är däremot att betrakta som kompletterande verksamhet. Den kompletterande verksamheten består för UR:s del huvudsakligen av pedagogiskt stödmaterial som lärarhandledningar och olika övningsuppgifter. En del av detta material är digitalt. Det kan till exempel vara lärare som i videoinslag, som enbart sänds på webben, berättar hur de arbetar med UR-material och det kan vara spelliknande applikationer som syftar till att öka elevers intresse och engagemang.
SR och SVT har getts möjlighet att redogöra för alla verksamheter som går under kategorin kompletterande verksamheter och förtydliga hur de särskiljer kompletterande verksamhet och kärnverksamhet.
SR uppger i tilläggsuppgifter följande.
Sveriges Radio har i PS-redovisningen lämnat exempel på kompletterande verksamhet. Förutom de speciella exemplen i form av konsertverksamhet och julkalendern nämns text och bild på webben som kompletterar och stödjer radioprogrammen. Därutöver beskrivs hur sociala medier används för att förbättra allmänhetens möjligheter att ta del av produktionen samt hur sådana medier används för dialog och medskapande med publiken. Utöver det som tagits upp i PS-redovisningen kan också barnspel nämnas.
Med den beskrivningen bedömer Sveriges Radio sig ha lämnat en så fullständig redogörelse som möjligt för vilken kompletterande verksamhet som bedrivs.
[…]
Sveriges Radio har i PS-redovisningen i punktform beskrivit vad som är att betrakta som kärnverksamhet. Det handlar om produktion av radioprogram som sänds eller tillhandahålls på annat sätt. Kompletterande verksamhet är annan verksamhet som syftar till att utveckla och stödja den verksamheten och förbättra möjligheterna för allmänheten att tillgodogöra sig denna.
SVT uppger i tilläggsuppgifter följande.
Ja. Observera dock att samma verksamhet i många situationer kan utgöra både kärn- och kompletterande verksamhet, beroende på hur det används. Om exempelvis Uppdrag granskning publicerar bortredigerat material på webben är detta att betrakta som kompletterande verksamhet. Men samma inspelade och bortredigerade material är att betrakta som kärnverksamhet om det inte publiceras på webben. Kostnaden eller resurserna påverkas marginellt av hur det bortklippta materialet utnyttjas vilket också medför att det inte går att fördela vare sig kostnader eller resurser för den kompletterande verksamheten.
En rimlig utgångspunkt är därför att beskriva den kompletterande verksamheten utifrån hur den möter publiken […].
All verksamhet som inte är kärnverksamhet enligt definitionen i PSR och heller inte sidoverksamhet är kompletterande verksamhet. Detta kan jämföras med den etablerade definitionen av allmän-tv som även den är en negativ definition, det vill säga, allt som inte faller inom vissa utpekade kategorier (bland annat nyheter) är per definition allmän-tv.
Granskningsnämnden anser att det inte tillräckligt tydligt framgår i SR:s och SVT:s public service- redovisningar vad respektive bolag betraktar som kompletterande verksamhet. Genom att i redovisningen endast ge exempel på kompletterande verksamheter menar nämnden att bolagen inte ger en fullständig bild av de kompletterande verksamheterna. Detta gör, enligt nämndens mening, att villkorets uppfyllnad inte går att bedöma. Nämnden konstaterar emellertid att SR genom tilläggsuppgifter redovisat vad bolaget menar är en heltäckande bild av sina kompletterande verksamheter. Vidare anser nämnden att SVT genom tilläggsuppgifter på ett bättre sätt ringar in begreppet kompletterande verksamhet genom att ge en så kallad negativ definition. I nästa års redovisning anser nämnden att SR och SVT bör redovisa en fullständig bild av sina kompletterande verksamheter. UR beskriver, enligt nämndens mening, tydligare än de andra bolagen vad bolaget betraktar som kompletterande verksamhet genom att beskriva dess huvudsakliga innebörd i stället för att ge ett fåtal exempel likt SR och SVT.
Samtliga tre public service-bolag uppger i sina respektive redovisningar att de anser sig ha en god balans i omfattning mellan kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten och beskriver kortfattat vad denna bedömning grundas på. I sin bedömning av villkoret har granskningsnämnden gett bolagen möjlighet att utveckla sitt resonemang kring god balans.
SR uppger i tilläggsuppgifter följande.
[…] Den kompletterande verksamheten ska för varje produktion bedrivas i en sådan omfattning att innehållet når ut till publiken. Alla program har inte samma krav, olika målgrupper har olika behov. Hur varje enskilt program ska jobba med xxxx och sociala medier finns tydligt angivet i programkontraktet.
En god balans råder när rätt målgrupp, i rätt tid, på rätt plattform nås av rätt innehåll. Målbilden är att det utbud som produceras ska distribueras så att det når sin publik på de plattformar den använder. […]
Sveriges Radio följer kontinuerligt hur väl Sveriges Radios innehåll når ut till allmänhet och publik. Det görs dels genom attityd-/publikundersökningar men också genom tekniska kartläggningar av hur Sveriges Radios innehåll används. I dessa kartläggningar följer vi t.ex. i vilken grad allmänhet och publik upplever att Sveriges Radios innehåll är tillgängligt (oavsett när, var eller hur man vill ta del av innehållet), men också genom att följa hur många som utöver marksänd radio tar del av vårt innehåll på andra plattformar (xxxxxxxxxxxxx.xx, Sveriges Radio Play, Sveriges Radio i sociala medier). Detta ger oss ett bra beslutsunderlag om hur väl Sveriges Radio svarar upp mot allmänhetens och publikens behov gällande tillgängligheten till vårt innehåll.
SVT uppger i tilläggsuppgifter bland annat följande.
Balans råder enligt SVT:s mening om en verksamhet inte tillåts bli alltför dominerande. Kravet på balans ska ses mot de resonemang som förts inför att kravet infördes och som till stor del handlar om att upprätthålla förtroendet för verksamheten. I relation till detta kan obalans uppstå på flera sätt. Viktigast är att
• Obalans råder mellan kompletterande verksamhet och kärnverksamhet om kompletterande verksamhet bedrivs i betydande omfattning samtidigt som den tillhandahålls på ett sätt som inte så gott som alla har tillgång till. (Detta krav är särskilt relevant mot bakgrund av skrivningarna i de propositioner som ligger till grund för begreppsparet kärn- och kompletterande verksamhet)
• Obalans råder mellan kompletterande verksamhet och kärnverksamhet om kärnverksamhetens kvalitet upplevs sjunkande som en direkt följd av att resurser läggs på den kompletterande verksamheten.
• Obalans råder om publiken tydligt anser att den kompletterande verksamheten bör begränsas eller anser att en mindre resurs bör läggas på denna verksamhet och att SVT löper en risk för förtroendeskada som en följd av detta.
SVT redogör därefter för ett, enligt nämndens mening, utförligt resonemang kring de tre kriterierna för obalans och varför någon sådan inte råder mellan SVT:s kärn- och kompletterande verksamhet. Resonemanget grundas bland annat på mätbara uppgifter såsom täckning av marknät och bredband i svenska hushåll, attitydsundersökningar av upplevd kvalitet samt förtroendesiffror.
UR uppger i tilläggsuppgifter att den huvudsakliga verksamheten, en övervägande del av allt UR gör, är kärnverksamhet.
Samtliga bolag uttrycker i sina respektive redovisningar att den kompletterande verksamheten till stor del är integrerad med kärnverksamheten och att det innebär svårigheter i att särredovisa kostnaderna för den kompletterande verksamheten. Denna typ av redovisning var något som nämnden efterfrågade i förra årets bedömning i syfte att förtydliga redovisningen av balans i omfattning mellan kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten. Mot bakgrund av hur public service- bolagen beskriver hur den kompletterande verksamheten utövas integrerat med kärnverksamheten förstår nämnden svårigheterna i att särredovisa kostnaderna för den kompletterande verksamheten. Nämnden menar emellertid att för att villkorets uppfyllnad ska kunna bedömas krävs en redovisning
som är mer omfattande än den som bolagen presenterar i public service-redovisningarna. Nämnden anser att en sådan redovisning skulle kunna se ut som SVT:s tilläggsuppgifter där ett tydligt resonemang kring balans i tre olika dimensioner presenteras.
Enligt anslagsvillkor (punkt 8, 10 respektive 10 i anslagsvillkoren) ska bolagen redovisa att den kompletterande verksamheten utgår från och har en tydlig koppling till kärnverksamheten. I och med att UR har beskrivit vad den kompletterande verksamheten huvudsakligen består av framgår dess koppling till kärnverksamheten. Det framgår enligt nämndens mening inte tillräckligt tydligt i SR:s respektive SVT:s redovisning på vilket sätt de kompletterande verksamheterna har en tydlig koppling till kärnverksamheten. SR och SVT har därför getts möjlighet att redogöra för detta.
SR uppger i tilläggsuppgifter följande.
Konsertverksamheten i Berwaldhallen skapar en kontakt med publiken som ökar intresset för att ta del av det inspelade eller direktsända musikaliska utbudet. Samtliga konserter spelas in och sänds i P2. SR deltar även i ett utbyte inom EBU. Sammantaget ger detta den svenska radiopubliken tillgång till ett omfattande och varierat utbud av konserter. Julkalendern har en direkt koppling till julkalenderns program och ökar publikens intresse av att följa de enskilda avsnitten. De barnspel som finns på webb och i app har koppling till barnradions program och ökar barnens intresse för programmen, samt gör att barnen hittar till ett innehåll de inte visste fanns.
När det sedan gäller den i övrigt beskrivna kompletterande verksamheten på webben och i sociala medier är den en integrerad del av det journalistiska arbetet och produktionen av radioprogram. Text och bild på webben förbättrar möjligheterna för allmänheten att tillgodogöra sig innehållet. Det handlar till exempel om att öka möjligheterna att hitta det innehåll man vill ta del av eller att det ger personer med svårigheter att ta till sig ett talat innehåll möjlighet att ta del av det på annat sätt. På dagens globala, digitala och mycket konkurrensutsatta mediemarknad är detta en förutsättning för att SR:s ljud ska nå fram till publiken. Detta gäller i synnerhet publiken under 40.
SVT uppger i tilläggsuppgifter följande.
All kompletterande verksamhet är direkt kopplad till en programtitel (exempel det tryckta allsångshäftet till Allsång på Skansen eller de rena programsidorna på webben för vissa av SVT:s program), till ett programområde (exempelvis de skrivna nyheterna på SVT nyheter eller ett antal spel på Bolibompa-sajten) eller utgör olika former av tillgängliggörande över annan plattform eller i annan medial form. […]
Sammantagen bedömning
I likhet med föregående år delar granskningsnämnden inte bolagens tolkning av vad som utgör kärnverksamhet i anslagsvillkorens mening. Att tillhandahålla program på särskild begäran kan enligt nämndens mening inte anses vara vad som i anslagsvillkoren avses med att sända program. Därmed kan sådana program som tillgängliggörs på särskild begäran (on demand, enligt bolagens definition ovan) inte utgöra kärnverksamhet.
Mot bakgrund av att det är programföretagen själva som inom ramen för sitt redaktionella oberoende ska avgöra vad som utgör kärnverksamhet respektive kompletterande verksamhet, gör dock granskningsnämnden följande bedömning utifrån bolagens egna definitioner och uppgifter som de kommit till uttryck i redovisningarna och tilläggsuppgifter.
Nämnden anser att SR och UR, utifrån bolagens egna definitioner och uppgifter, kan anses ha uppfyllt kravet på att särskilja vad som är att betrakta som kärnverksamhet och kompletterande verksamhet i punkt 8, 10 respektive 10 i anslagsvillkoren. Genom att redogöra för en enligt bolagen heltäckande bild av bolagens respektive kärnverksamhet samt kompletterande verksamheter anser nämnden att villkoret uppfylls. Vidare anser nämnden att SVT endast delvis får anses ha uppfyllt villkoret. Genom att ge en negativ definition av vad bolaget anser är kompletterande verksamhet ringas begreppet in på ett bättre sätt. I nästa års redovisning anser nämnden att SR och SVT bör redovisa en heltäckande bild av sina kompletterande verksamheter.
Granskningsnämnden anser att SVT och UR får anses har uppfyllt kravet på att upprätthålla en god balans i omfattningen mellan kärn- och kompletterande verksamhet. Vidare anser nämnden att det inte tillräckligt tydligt framgår om SR har upprätthållit en god balans varför det inte närmare går att avgöra om kravet uppfylls. Mot bakgrund av hur SR har definierat sin kärnverksamhet respektive kompletterande verksamheter förefaller de kompletterande verksamheterna vara av ringa omfattning i förhållande till kärnverksamheten. Nämnden noterar att nämndens uttalande i förra årets bedömning har lett till en förändring i samtliga tre bolags redovisning av villkoret genom att bolagen på ett tydligt sätt förklarar varför det inte är rimligt att särredovisa de kompletterande verksamheternas kostnader. Nämnden anser att ett sådant förtydligande är värdefullt och menar att god balans i omfattning kan redovisas på andra sätt än i kostnader, exempelvis på ett sådant sätt som SVT gör i sina tilläggsuppgifter.
Granskningsnämnden anser att SR, SVT och UR får anses ha uppfyllt kravet på att den kompletterande verksamheten ska utgå från och ha en tydlig koppling till kärnverksamheten. Bedömningen för SR och SVT baseras på tilläggsuppgifter från bolagen varför nämnden anser att bolagen i kommande redovisning bör tydliggöra villkorets uppfyllnad.
3.2.4. Decentralisering av organisationen
SR och SVT har i huvudsak visat att bolagen har uppfyllt kravet på att ha en decentraliserad organisation som skapar goda förutsättningar för självständigt beslutsfattande på regional och lokal nivå (punkt 12 respektive 13 i anslagsvillkoren).
SR och SVT har presenterat mått på grad av decentralisering som utgår från hur den programproducerande personalen är fördelad geografiskt. I kommande redovisningar anser nämnden att dessa mått bör utvecklas till att innefatta bland annat historiska data och bolagens egna konkreta mål för decentraliseringen för att tydliggöra villkorets uppfyllnad ytterligare.
SVT har inför denna bedömning getts tillfälle att komplettera sin redovisning. Svaret har legat till grund för bedömningen. För att granskningsnämnden i de kommande uppföljningarna under tillståndsperioden fullt ut ska kunna bedöma villkoret bör det direkt i SVT:s kommande redovisningar framgå hur de tillsvidareanställda är fördelade på SVT:s produktionsorter.
Villkor
SR och SVT ska ha en decentraliserad organisation som skapar goda förutsättningar för självständigt beslutsfattande på regional och lokal nivå. Den lokala och regionala organisationen ska ges tillräckliga resurser för att effektivt kunna spegla respektive områdes särprägel och egenart. Organisationen ska utformas med syfte att möjliggöra hög närvaro av personer ute i landet med kunskap om och förankring i de olika regionerna (punkt 12 respektive 13 i anslagsvillkoren).
Tidigare bedömning – SR och SVT
I sin bedömning av SR:s respektive SVT:s redovisning för år 2014 ansåg granskningsnämnden att SR och SVT endast delvis fick anses ha visat att bolagen har uppfyllt kravet på att ha en decentraliserad organisation som skapar goda förutsättningar för självständigt beslutsfattande på regional och lokal nivå. Xxxxxx ansåg nämnden att det i kommande redovisningar bör framgå uppföljningsbara resultatmått relaterade till decentralisering av organisationerna. Nämnden ansåg att bolagen bör redovisa bland annat hur organisationerna utformats samt vilka resurser som tilldelats de lokala och regionala organisationerna och vad bolagen anser vara tillräckliga resurser för att effektivt kunna spegla respektive områdes särprägel och egenart.
Uppfyllelse – SR
SR:s programproducerande enhet är indelad i sex geografiska områden samt tre genreområden. Den lokala organisationen utgörs av 25 lokala P4-kanaler samt Sameradion i Kiruna, Meänkieli i Pajala/Luleå, Sisuradio på 13 orter, P3 din Gata i Malmö samt P5 STHLM och P6 i Stockholm. SR uppger att de sex geografiska områdena har ett långsiktigt utvecklingsansvar för de lokala kanalerna och de lokala kanalerna har ansvaret för den lokala journalistikens konkreta utformning. SR skriver även att de lokala kanalcheferna är självständigt ansvariga utgivare för sin respektive kanal.
Vidare uppger SR att en lokal P4-kanal i genomsnitt består av 20 redaktionella medarbetare och att P4-kanalerna med länet som utgångspunkt sänder lokala program kl. 06–13 och 15–17.35 alla vardagar. På lördag och söndag sänds det nyheter på halvslagen från kl. 08.30 till 13.33. De lokala redaktionerna utanför Stockholm producerar, tillsammans med andra produktionsbolag minst 55 procent av riksproduktionen.
SR redovisar att det, utöver de redaktionella resurserna, finns infrastruktur för att kunna producera och sända lokalt över hela landet och att cirka hälften av den programproducerande personalen är stationerad utanför Stockholm, fördelat på 47 orter i hela landet.
SR uppger att den beskrivna organisationen är skapad för och uppfyller väl uppdraget att spegla respektive områdes särprägel och egenart. Som ett tecken på den lokala närvaron och förankringen uppger SR bland annat att 209 000 personer medverkar i de lokala kanalerna under ett år.
I SR:s public service-redovisning, sida 35 tabell 5, presenterar SR marksänd tid fördelad på sändningstid lokalt, regionalt och riks under 2014 och 2015. Granskningsnämnden har sammanställt hur fördelningen ser ut procentuellt och kan konstatera att den är stabil jämfört med år 2014. I likhet med år 2014 var cirka 79 procent av den marksända tiden lokala sändningar, cirka 1 procent regionala sändningar och cirka 20 procent rikssändningar.
Granskningsnämnden har tidigare frågat SR om SR kan redovisa närmare hur stor del av medelsanslagen som har fördelats över de geografiska områdena, genreområdena, gemensamma resurser samt till den lokala organisationen. SR beskriver att bolaget inte finner en sådan metod lämplig för att visa villkorets uppfyllnad utan har valt att ange de personella journalistiska resurserna.
Granskningsnämnden noterar att SR i årets public service-redovisning har valt att lyfta fram redovisningen av villkoret i ett eget delkapitel (4.1.2) vilket nämnden anser förtydligar redovisningen. Vidare noterar nämnden att det i SR:s redovisning för år 2015 har tillkommit mått som delvis visar graden av decentralisering, exempelvis genomsnittligt antal redaktionella medarbetare på de 25 P4- kanalerna, antal programproducerande orter i Sverige och antal medverkande personer i de lokala kanalerna. Om SR väljer att fortsättningsvis redovisa dessa mått bör de utvecklas till att innefatta bland annat historiska data för att visa på utvecklingen samt SR:s konkreta mål för decentraliseringen. Nämnden anser att SR huvudsakligen får anses ha visat att bolaget uppfyllt kravet på att ha en decentraliserad organisation som skapar goda förutsättningar för självständigt beslutsfattande på regional och lokal nivå enligt punkt 12 i anslagsvillkoren. I kommande redovisning anser nämnden att SR bör utveckla redovisningen av uppföljningsbara mått på decentralisering.
Uppfyllelse – SVT
SVT beskriver att bolaget har en decentraliserad programproduktion för att skapa goda förutsättningar på regional och lokal nivå. SVT uppger att bolaget i sin definition även inkluderar Stockholmsregionen som en del i den decentraliserade organisationen. Bolaget menar att verksamheten inom allmän-tv Stockholm eller i det tidigare kallade ABC-området är vare sig mer eller mindre decentraliserad än verksamheten på andra orter.
SVT har delegerat utgivaransvaret till SVT:s programchefer och regionala redaktionschefer som verkar decentraliserat på SVT:s produktions- och redaktionsorter där de fattar självständiga beslut. SVT redovisar även att detta leder till att ansvaret decentraliseras för produktion och programutveckling vid egenproduktion, produktionsutläggning, samproduktion och inköp av program. SVT:s centraliserade programledning fattar på helheten resursbeslut på hur stora medel som ska läggas på programgenrerna samt att den decentraliserade organisationen har tillräckligt med resurser för att SVT ska svara mot uppdraget.
SVT redovisar att 1 248 medarbetare av totalt 2 159 tillsvidareanställda (2 419 om vikarier och visstidsanställningar räknas in) är anställda inom ramen för vad SVT definierar som den decentraliserade programorganisationen. Dessa är fördelade på 33 platser. Vidare är 504 medarbetare anställda inom företagsövergripande programverksamhet (SVTi, SVT:s risknyheter och sport).
Resterande 654 anställda arbetar i en rad olika verksamheter som är gemensamma men som varken kan räknas in i den centraliserade eller decentraliserade verksamheten då den kan bestå av företagets ledningsfunktioner, undertext, grafikproduktion för hela landet, arkiv med mera. SVT skriver även att en betydande del av båda dessa grupper är placerade utanför Stockholm men att det inte hindrar dem från att ha centrala uppgifter.
Granskningsnämnden har frågat SVT om SVT kan redovisa närmare hur stor del av medelsanslagen som fördelats till den decentraliserade organisationen men SVT har, i likhet med SR, valt att avstå. SVT menar att en redovisning av hur personalen har fördelats väl lever upp till kravet om att det finns tillräckliga resurser för att spegla respektive områdes särprägel och egenart.
Nämnden anser att SVT kan beskriva decentraliseringen av organisationen i form av antalet anställda men att SVT tydligare bör redogöra för vilka regionala och lokala regioner dessa tillhör för att uppvisa att SVT uppfyller villkoret. Nämnden har i kompletterande fråga bett SVT att redogöra för denna geografiska uppdelning och fått följande svar.
Här nedan visas en tabell över hur många anställda som finns per produktionsort och som SVT räknar in i den decentraliserade organisationen.
Ort | Antal | Kommentar | Ort | Antal | Kommentar |
Borås | 3 | Norrköping | 39 | Inkl. Linköping | |
Eskilstuna | 12 | Skellefteå | 5 | ||
Falun | 53 | Stockholm | 431 | Inkl. Rinkeby | |
Gävle | 8 | Sundsvall | 20 | ||
Göteborg | 189 | Inkl. Angered | Sälen | 1 | |
Halmstad | 11 | Södertälje | 6 | ||
Helsingborg | 7 | Uddevalla | 2 | ||
Hudiksvall | 3 | Umeå | 128 | ||
Jönköping | 10 | Uppsala | 11 | ||
Kalmar | 4 | Visby | 1 | ||
Karlskrona | 9 | Västerås | 12 | ||
Karlstad | 25 | Växjö | 22 | ||
Kiruna | 21 | Örebro | 27 | ||
Luleå | 22 | Örnsköldsvik | 2 | ||
Malmö | 151 | Östersund | 13 | ||
Totalsumma | 1248 |
I sin redovisning beskriver SVT även att ungefär hälften av de totala kostnaderna för nyhetsverksamheten utgörs av den regionala verksamheten. Bolaget har även utökat antalet orter med redaktioner från 27 till 33 under år 2015.
Även under rubriken ”Allmänproduktion – 55-procentskravet” berörs villkoret till viss del för en decentraliserad organisation. SVT uppger att allmänproduktionen är förlagd till Malmö, Göteborg, Stockholm och Umeå. Allmän-tv görs även i Kiruna, Luleå och Falun. SVT:s andel av produktion utanför Stockholm under år 2015 var 56 procent (58 procent för år 2014).
Villkoret berörs även i kapitel 5.1 där SVT redovisar att förändringar i ett ökat antal regionala nyhetsprogram har lett till att regionala sändningar har ökat till 3 188 timmar för 2015 (2 568 timmar för år 2014).
Granskningsnämnden noterar att SVT i årets public service-redovisning har valt att lyfta fram redovisningen av villkoret i ett eget delkapitel (4.6) vilket nämnden anser förtydligar redovisningen. Vidare noterar nämnden att det i SVT:s redovisning för år 2015 har tillkommit ett mått som delvis visar graden av decentralisering; antal tillsvidareanställda som tillhör den decentraliserade organisationen. Nämnden anser att redovisningen bör utvecklas till att innefatta hur de tillsvidareanställda är fördelade på de 33 produktionsorterna, uppgifter som nu inhämtats genom myndighetens begäran om komplettering. Nämnden anser även att redovisningen av måttet bör innefatta bland annat historiska data för att visa på utvecklingen samt SVT:s s konkreta mål för decentraliseringen. Nämnden anser att SVT huvudsakligen får anses ha visat att bolaget uppfyllt kravet på att ha en decentraliserad organisation som skapar goda förutsättningar för självständigt beslutsfattande på regional och lokal nivå enligt punkt 13 i anslagsvillkoren. I kommande redovisning anser nämnden att SVT bör utveckla redovisningen av uppföljningsbara mått på decentralisering.
3.3. Sidoverksamheter
3.3.1. Sidoverksamheter ska bära sina egna kostnader och bedrivas konkurrensneutralt
SR och SVT har inte visat att bolagen har uppfyllt kravet på att sidoverksamheterna ska bära sina egna kostnader. Mot denna bakgrund anser granskningsnämnden att det inte går att närmare avgöra om SR och SVT har uppfyllt kravet på att sidoverksamheterna ska bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster (punkt 3 i respektive anslagsvillkor).
För att tydliggöra att sidoverksamheterna burit sina egna kostnader bör SR och SVT i kommande redovisningar redovisa varje sidoverksamhets totala kostnader, vilket inkluderar varje sidoverksamhets del av vad SR benämner del av gemensamt OH och vad SVT benämner gemensamt påslag.
I kommande redovisning bör SVT göra en mer detaljerad uppdelning av bolagets sidoverksamheter eftersom det i resultatområdena Rättigheter och Produktionsresurser i årets redovisning finns olika typer av verksamheter som bör redovisas separat.
UR redovisar att ingen sidoverksamhet bedrevs under år 2015.
Villkor
Sidoverksamheter till samtliga programföretags sändningsverksamhet ska bära sina egna kostnader och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Sidoverksamheter ska redovisas som egna resultatområden. Det ska finnas en resultaträkning och, om god redovisningssed så kräver, en balansräkning för dessa verksamheter (punkt 3 i respektive anslagsvillkor).
Det framgår även i de särskilda redovisningsvillkoren för respektive bolag att SR, SVT och UR särskilt ska redogöra för eventuella sidoverksamheter som företaget har bedrivit (ur punkt 18, 21 respektive 19 i anslagsvillkoren).
I propositionen Bildning och Tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst (prop. 2012/13:164) framgår bland annat följande under rubriken ”Tydligare redovisning av sidoverksamheterna”.
Kommittén pekar på att uppgifter om kostnader som sidoverksamheterna medfört i förekommande fall endast redovisas övergripande i programföretagens public service-redovisningar. Enligt kommittén måste det vara möjligt att utifrån det underlag som lämnas i redovisningarna ta ställning till om programföretaget uppfyllt kravet på att sidoverksamheter ska bedrivas konkurrensneutralt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Regeringen delar den bedömningen och anser, i likhet med kommittén, att programföretagens sidoverksamheter bör redovisas mer öppet och tydligt.
Tidigare bedömning – SR och SVT
I sin bedömning av SR:s respektive SVT:s redovisning för år 2014 ansåg granskningsnämnden att SR och SVT inte kunde anses ha uppfyllt kravet på att redovisa sidoverksamheterna som egna resultatområden. Mot denna bakgrund ansåg granskningsnämnden även att det inte gick att närmare avgöra om SR och SVT har uppfyllt kravet på att sidoverksamheterna ska bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.
Vidare ansåg nämnden att SR och SVT i kommande redovisning bör redovisa sidoverksamheternas respektive delresultat för att tydliggöra att sidoverksamheterna burit sina egna kostnader och därmed stärka argumentet för att verksamheterna har bedrivits på ett konkurrensneutralt sätt.
Uppfyllelse – SR
Redovisning av sidoverksamheter
SR redovisar att bolaget har bedrivit viss sidoverksamhet under år 2015. Syftet med sido- verksamheterna är att stärka varumärket och ge service till lyssnare som vill ha kopior på program eller programinslag. Vidare beskriver SR sidoverksamheterna som mycket begränsade. SR delar in företagets sidoverksamheter i följande fyra delar.
• Uthyrning av musikstudior i Radiohuset
• Uthyrning av konserthuset Berwaldhallen
• Programförsäljning
• SR Media Development Office (SR MDO)
SR redogör i stycke 9.4 i public service-redovisningen för omfattningen av sidoverksamheterna samt dess intäkter och kostnader där intäkter och kostnader redovisas uppdelade på delarna SR MDO, Uthyrning Berwaldhallen, Uthyrning lokaler och teknik, Försäljning av varor samt Del av gemensam OH. Granskningsnämnden noterar att SR, till skillnad från tidigare år, inte bara redovisar respektive dels intäkter utan även kostnader. Totalt summerar sidoverksamheterna upp till ett gemensamt negativt resultat efter skatt på -1,8 miljoner kronor. SR har i tilläggsuppgifter rättat tabell 41 på sidan 126 i redovisningen och skrivit följande.
I tabell 41 på sid 126 har gemensam OH felaktigt tagits upp i delsummorna för respektive sidoverksamhetsgren (utom MDO), vilket gett en för hög kostnad per del av sidoverksamheten och en för hög totalsumma vid beräkning av gemensam OH.
Korrekt specificering är:
Granskningsnämnden har i sin bedömning utgått från den rättade tabellen.
I SR:s redovisning av sidoverksamheter finns en punkt kallad Del av gemensam OH, där kostnader på 1,3 miljoner kronor redovisas. SR har givits möjlighet att närmare redogöra för vad som menas med begreppet Del av gemensam OH, hur SR har kommit fram till den kostnaden och varför Del av gemensam OH inte kostnadsförs direkt på sidoverksamheterna. SR har svarat följande.
2014 gjordes en utredning med syfte att korrekt belasta sidoverksamheten med del av företagets overheadkostnad. Med hänsyn till att kostnadspåslaget både ska vara relevant och kunna justeras kontinuerligt för att spegla SR:s verksamhet, valdes ”övriga kostnader” (tabell 32 i 2014 års PS-redovisning) som mått. 2014 var procentandelen 24,9 procent.
I ”övriga kostnader” ryms de kostnader som är gemensamma för hela företaget, till exempel kostnad för ekonomihantering, administration, HR, juridik, kommunikation, marknadsföring, fastighets- och lokalkostnader.
I 2015 års PS-redovisning visas inte det aktuella procenttalet som ett eget mått, då vi ensat redovisningen med SVT och UR. I tabell 38 på sid 120 har ”Övriga kostnader” och ”investeringar” slagits ihop. Det gamla delmåttet ”övriga kostnader” skulle 2015 motsvara 24,7 procent och det är också det påslag som gjorts för sidoverksamheten som helhet.
Undantaget från påslag är MDO, då MDO:s verksamhet bedrivs i andra länder och till försvinnande liten del är beroende av SR:s infrastruktur.
Kostnader för sidoverksamhet delas in i tre grupper beroende på hur nära den specifika verksamheten kostnaden uppstår:
1) Kostnader som företaget skulle slippa om företaget helt skulle upphöra med sin sidoverksamhet.
2) Gemensamma kostnader som uppstår inom det resultatområde där sidoverksamheten ryms.
3) Företagets overheadkostnad.
Vid beräkningen av om en sidoverksamhet bär sina egna kostnader är det nivå 1 som är relevant, det vill säga verksamhetens direkta kostnader, till exempel direkta lönekostnader, kostnader för städning, bevakningskostnader, etc.
Nivå 2 kan till exempel avse andel, beräknat på beläggningsgrad, av ett resultatområdes totala lokalkostnad, eller uppskattad arbetsinsats per delverksamhet.
I tabell 41 på sid 126 har både nivå 1 och nivå 2 tagits med på raden ”kostnad” för respektive sidoverksamhetsdel.
Som svar på frågan om SR anser att det går att bedöma om sidoverksamheterna bär sina egna kostnader har SR svarat följande:
Ja. Huvudsyftet med uppdelningen ovan är att både kunna redovisa den totala kostnaden för sidoverksamheten och även kunna redovisa att de enskilda delarna av sidoverksamheten bär sina egna kostnader. Uppdelningen är gjord med utgångspunkt i EU-kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och TV i allmänhetens tjänst (2001/C 320/04).
Granskningsnämnden konstaterar att SR uppgivit att bolagets overheadkostnader inkluderar kostnader såsom ekonomihantering, administration, HR, juridik, kommunikation, marknadsföring och fastighets- och lokalkostnader och att dessa kostnader inte har fördelats på varje sidoverksamhet för sig. Granskningsnämnden anser dock att även den typen av kostnader bör redovisas per sidoverksamhet då de direkt gagnar sidoverksamheterna och då andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster rimligen har liknande kostnader som belastar deras verksamheter. Utan en sådan redovisning kan nämnden inte ta ställning till om sidoverksamheterna har burit sina egna kostnader. För att tydliggöra att sidoverksamheterna burit sina egna kostnader bör SR i kommande redovisningar redovisa varje sidoverksamhets totala kostnader, vilket inkluderar varje sidoverksamhets del av vad SR benämner del av gemensamt OH.
Gällande sidoverksamheter uppger SR även i redovisningen att negativt resultat balanseras mot tidigare överskott i sidoverksamheten. SR har givits möjlighet att svara på om negativa resultat balanseras mot tidigare överskott i vardera delen av sidoverksamheterna eller mot ett totalt överskott i sidoverksamheterna. SR har svarat följande.
I externredovisningen balanseras det negativa resultatet mot de balanserade vinstmedlen på en totalnivå.
Även detta kan enligt nämndens mening innebära att kostnaderna för en eller flera sidoverksamheter kan bäras av ett tidigare positivt resultat i andra sidoverksamheter, vilket i förlängningen skulle kunna indikera att verksamheterna inte bedrivits konkurrensneutralt.
Granskningsnämnden anser mot den bakgrunden att SR inte har visat att bolaget har uppfyllt kravet på att sidoverksamheter ska bära sina egna kostnader i enlighet med punkt 3 i anslagsvillkoren.
Nämnden noterar även att SR redovisar ett negativt totalt resultat för sidoverksamheterna om 100 000 kronor.
Redovisning av konkurrensneutralitet
Likt redovisningen för år 2014 uppger SR att sidoverksamheten bedrivs inom konkurrensutsatta och väl fungerande områden och redovisar en kortfattad analys av prissättningen för varje del av sidoverksamheten. Mot bakgrund av att SR inte har visat att bolaget har uppfyllt kravet på att sidoverksamheter ska bära sina egna kostnader anser granskningsnämnden emellertid att det inte går att närmare avgöra om SR uppfyllt kravet på att sidoverksamheterna ska bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.
Uppfyllelse – SVT
Redovisning av sidoverksamheter
SVT beskriver att syftet med företagets sidoverksamheter generellt kan sägas vara att erbjuda och utnyttja rättigheter, resurser och goodwill och delar in företagets sidoverksamheter i följande två delar.
• Rättigheter
• Produktionsresurser
Det framgår inte av redovisningen varför SVT valt att redovisa sidoverksamheterna i endast två delar, Rättigheter och Produktionsresurser, vilket skiljer sig från föregående års uppdelning. Förra året redovisade SVT intäkter för Uthyrning studior, teknik och personal, Försäljning dvd-film, Abonnemang SVT World (ej Finland), Försäljning arkivklipp, Uthyrning fastigheter, Uthyrning rekvisita o kostymer, Försäljning hela tv-program till tv-bolag, Försäljning från webb-butiken, Intäkter av merchandising samt Övrigt. SVT har därför getts möjlighet att närmare redogöra för den nya uppdelningen. SVT har svarat följande.
I Granskningsnämndens utlåtande från 2014 framgick att SVT bör redovisa sidoverksamheten i resultatområden. För att kunna redovisa i resultatområden 2015 så tog SVT fram två resultatområden där det var möjligt att fördela såväl kostnader som intäkter (bortsätt från de gemensamma kostnaderna som fördelas totalt). Verksamheterna består av exakt samma typer som redovisats de senaste åren och som tidigare nämnts så finns det inga enskilda avdelningar eller grupper som enbart ägnar sig åt sidoverksamhet men kostnader och intäkter bokförs på ett sådant sätt att de kan särskiljas från kärnverksamheten.
Det finns inga andra delar än de som beskrivs på sid 59 i redovisningen.
Granskningsnämnden anser att det framgår av redovisningen att det inom resultatområdena finns så olika typer av verksamheter att de enligt nämndens mening bör redovisas separat.
SVT redogör i redovisningen för omfattningen av sidoverksamheterna samt dess intäkter och kostnader där intäkter och kostnader redovisas uppdelade på delarna Rättigheter, Produktionsresurser samt Gemensamt påslag. Totalt summerar sidoverksamheterna upp till ett gemensamt positivt resultat om 2,8 miljoner kronor.
Granskningsnämnden noterar att SVT, till skillnad från tidigare år, inte bara redovisar respektive dels intäkter utan även kostnader. Det framgår dock inte av redovisningen vad kostnadsposten Gemensamt påslag utgör för kostnader och varför dessa redovisas som en särskild post. SVT har
därför givits möjlighet att närmare redogöra för vad som menas med begreppet Gemensamt påslag och hur SVT har kommit fram till den kostnaden. SVT har svarat följande.
För att inte subventionera sidoverksamheten så ska den belastas med gemensamma kostnader. Dessa beräknas utifrån en schablon av kostnaderna för ledningsfunktionerna Ekonomi, HR, Juridik, Fastighet, Verksamhetsservice samt delar av SRF:s tele- och servicekostnader. Andelen har varit den samma under en lång period och baseras långsiktigt på sidoverksamhetens andel av totala intäkter.
SVT har även svarat på frågan varför inte det gemensamma påslaget kostnadsförs direkt på sidoverksamheterna. SVT har svarat följande.
Det är just för att det är ett gemensamt påslag. Delarna kan inte direkt hänföras till just en verksamhet utan det bygger på den schablon som redovisas ovan.
SVT har även givits möjlighet att svara på frågan om bolaget anser att det går att bedöma om sidoverksamheterna bär sina egna kostnader med den indelning som görs i redovisningen. SVT har svarat följande.
Ja. SVT har väl utarbetade rutiner för att särskilja vad som är sidoverksamhet trots att det inte finns några enskilda avdelningar eller grupper som är specifikt avsatta för att enbart hantera sidoverksamheten. Det tål att upprepas att sidoverksamheten bygger på att dels sälja ut resurser som kortsiktigt inte fullt ut kan nyttjas av SVT (på lång sikt tas resurserna bort om så är möjligt) och dels tillhandahålla rättigheter som det finns en efterfrågan av från andra mediebolag eller i undantagsfall från allmänheten.
SVT har tillfrågats om varför bolaget inte redovisar gemensamt påslag fördelat på de två sidoverksamheterna, rättigheter och produktionsresurser, baserat på deras intäkter, likt hur SVT förklarat att bolaget beräknat Gemensamt påslag. Enligt en sådan beräkning skulle sidoverksamheten Produktionsresurser i sådana fall redovisa ett negativt resultat.
SVT har svarat följande.
Därför att SVT fortfarande anser att det inte finns krav på att sidoverksamheten behöver delas upp i många beståndsdelar och att det inte blir mer rätt att fördela de gemensamma kostnaderna på de två delområdena. Värt att nämna är att SVT i tidigare redovisningar inte delade upp kostnaden på de två olika delarna.
Självklart måste man vara medveten om att fördelningen av de gemensamma kostnaderna också bygger på en schablon som kan göras enligt ett flertal metoder. Det finns nog inget företag som tror att en fördelning av HR-direktörens eller Ekonomidirektörens lön hamnar på exakt rätt verksamhet utan att det just bygger på en schablon. Det är inte möjligt att vikta den del av det administrativa påslaget som respektive resultatområde skulle kunna tänkas vara upphov till. I detta sammanhang kan också konstateras att GRN valt att fördela ett gemensamt påslag just utifrån andel av intäkter vilket inte på något sätt är givet och/eller mer korrekt än att lägga påslaget på hela verksamheten eller att fördela den utifrån andra kriterier. Att då påstå att en sådan fördelning med automatik leder till att just produktionsresursverksamheten skulle göra en förlust om man väljer en rak fördelning menar SVT är en felaktig slutsats.
Redovisningen visar att sidoverksamheten bär sina kostnader och att den inte riskerar att negativt påverka den övriga verksamheten, vilket är syftet med hela regleringen. Anledningen till att regleringen finns är att säkerställa att anslagsmedel inte används för att subventionera sidoverksamheten, som ska bedrivas på kommersiell grund. Redovisningen visar att inga anslagsmedel tillförts för att täcka kostnader som uppstått i sidoverksamheten.
Nämnden menar att regleringens syfte, utöver det som SVT anger i sitt svar, även är att säkerställa att public service-bolagens sidoverksamheter bedrivs konkurrensneutralt inom varje enskild näringsgren för att skydda privata näringsidkare från osund konkurrens. Granskningsnämnden konstaterar att SVT uppgett att det gemensamma påslaget baseras på en schablon av kostnaderna för ledningsfunktionerna Ekonomi, HR, Juridik, Fastighet, Verksamhetsservice samt delar av SRF:s tele- och servicekostnader och att dessa kostnader inte fördelats på respektive sidoverksamhet.
Granskningsnämnden anser dock att även den typen av kostnader bör redovisas per sidoverksamhet då de direkt gagnar sidoverksamheterna och då andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster rimligen har liknande kostnader som belastar deras verksamheter. Utan en sådan redovisning kan nämnden inte ta ställning till om sidoverksamheterna har burit sina egna kostnader. För att tydliggöra att sidoverksamheterna burit sina egna kostnader bör SVT i kommande redovisningar redovisa varje sidoverksamhets totala kostnader, vilket inkluderar varje sidoverksamhets del av vad SVT benämner gemensamt påslag.
SVT uppger i redovisningen att negativt resultat balanseras mot tidigare överskott i sidoverksamheten. Detta menar nämnden skulle kunna innebära att kostnaderna för en eller flera sidoverksamheter kan bäras av ett tidigare positivt resultat i andra sidoverksamheter, vilket i förlängningen skulle kunna indikera att verksamheterna inte bedrivits konkurrensneutralt.
Exempelvis redogör SVT för att SVT World som tillhör rättighetsdelen gått med förlust under 2015 men att denna förlust balanserats av tidigare vinster från såväl SVT World som den övriga rättighetsdelen.
Granskningsnämnden anser mot den bakgrunden att SVT inte har visat att bolaget har uppfyllt kravet på att sidoverksamheter ska bära sina egna kostnader i enlighet med punkt 3 i anslagsvillkoren. Vidare anser nämnden anser att det framgår av redovisningen att det inom resultatområdena finns så olika typer av verksamheter att de enligt nämndens mening bör redovisas separat.
Redovisning av konkurrensneutralitet
SVT uppger att alla varor och tjänster säljs till marknadsmässiga priser och att bolaget verkar på en fungerande marknad. Vidare uppger SVT att prisbilder inom olika verksamheter är kända för kunder och andra leverantörer. SVT har getts möjlighet att komplettera redovisningen genom att svara på vad SVT innehar för marknadsandel och vad för marknadsanalyser som har gjorts för att styrka SVT:s påståenden i kap 9.4 om att sidoverksamheterna har bedrivits på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. SVT har svarat följande.
Inom den del som berör rättigheter befinner sig SVT på en internationell marknad som hanterar såväl rättigheter mellan programbolag som rättigheter direkt till publiken. SVT:s andel av denna marknad är 27 miljoner jämfört med en marknad som omsätter mer än tusen miljarder kronor och som inkluderar de stora amerikanska mediebolagen liksom den samlade europeiska film- och tv-branschen. SVT har ingen som helst påverkan på denna bransch utan kan bara följa den prissättning och de regler som är etablerade.
När det gäller produktionsresurser så agerar SVT i princip bara på den svenska marknaden. Även här är SVT:s del mycket liten, 41 miljoner i omsättning. Officiella siffror på marknadens totala storlek förekommer inte, men SVT kan konstatera att bara de ledande fyra största företagen i Stockholm på marknaden omsätter tillsammans nästan 600 miljoner kronor (Mediatec AB, Twentyfourseven AB, Ljud- och Bildmedia AB och HDR Sweden AB).
SVT kan också konstatera att många tjänster är av standardkaraktär och handlas på en marknad där prissättningen är öppen och transparent. SVT håller sig då till den gängse prisbilden på marknaden. På ett fåtal områden har SVT en särskild ställning, då motsvarande resurs inte finns tillgänglig på marknaden. Det rör i första hand sådan verksamhet som SVT:s studio ett i Stockholm, som är den största tv-studion i Norden och därmed inte har någon direkt motsvarighet. SVT har där jämfört priser med så liknande produkter som möjligt, exempelvis filmstudios och arenor och kan konstatera att vi inte ligger lägre i pris än dessa. Att så är fallet illustreras av att SVT inte regelmässigt vinner upphandlingar på området. I övrigt hänvisar SVT till texten i redovisningen om kostnadstäckning och att det inte förekommit några påpekanden om marknadsstörande prissättning under de senaste tio åren.
SVT uppger i redovisningen att SVT:s del av sidoverksamheternas marknader är så liten att SVT inte på något sätt kan uppfattas vara prispåverkande. SVT har ombetts svara på vilket underlag bolaget har för att styrka detta påstående. SVT hänvisar till svaret ovan och uppger därefter följande.
Som ytterligare exempel kan nämnas SVT World som ska jämföras med den samlade betal-tv-marknaden, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Men cirka sex tusen abonnenter och en omsättning under tio miljoner kronor så förstås att SVT knappast kan påverka marknaden eller prissättningen.
Mot bakgrund av att SVT inte har visat att bolaget har uppfyllt kravet på att sidoverksamheter ska bära sina egna kostnader anser granskningsnämnden emellertid att det inte går att närmare avgöra om SVT uppfyllt kravet på att sidoverksamheterna ska bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.
Uppfyllelse – UR
UR redovisar att ingen sidoverksamhet bedrevs under år 2015.
3.3.2. Sidoverksamheters omfattning och karaktär
SR och SVT får anses ha uppfyllt kravet på att sidoverksamheter inte ska ges en sådan omfattning eller vara av sådan karaktär att de kan riskera att inkräkta på kärnverksamheten eller skada förtroendet för radio och tv i allmänhetens tjänst (punkt 8, 10 respektive 10 i anslagsvillkoren).
SR och SVT har getts möjlighet att komplettera sina redovisningar. Svaren har legat till grund för bedömningarna. För att granskningsnämnden i de kommande uppföljningarna under tillståndsperioden fullt ut ska kunna bedöma villkoret bör det direkt i bolagens kommande redovisningar tydliggöras om bolagen uppfyllt punkt 8 respektive 10 i anslagsvillkoren avseende sidoverksamheters omfattning och karaktär.
UR redovisar att ingen sidoverksamhet bedrevs under år 2015.
Villkor
För samtliga programföretag gäller att företagens sidoverksamheter inte ska ges en sådan omfattning eller vara av sådan karaktär att de kan riskera att inkräkta på kärnverksamheten eller skada förtroendet för radio och tv i allmänhetens tjänst (punkt 8, 10 respektive 10 i anslagsvillkoren).
Tidigare bedömning – SR, SVT och UR
I sin bedömning av SR:s respektive SVT:s redovisning för år 2014 ansåg granskningsnämnden att det inte finns något i bolagens respektive redovisningar som tyder på att sidoverksamheterna har getts en sådan omfattning eller varit av sådan karaktär att de kan riskera att inkräkta på kärnverksamheten eller skada förtroendet för radio och tv i allmänhetens tjänst.
Vidare ansåg nämnden att SR och SVT i kommande redovisning bör redogöra för en analys av bolagens respektive sidoverksamheters omfattning och karaktär och dess eventuella påverkan på kärnverksamheten eller allmänhetens förtroende för radio och tv i allmänhetens tjänst.
UR redovisade att ingen sidoverksamhet bedrevs år 2014.
Uppfyllelse – SR och SVT
Granskningsnämnden anser att SR och SVT inte tillräckligt tydligt redogör för en analys av bolagens respektive sidoverksamheters omfattning och karaktär och dess eventuella påverkan på kärn- verksamheten eller allmänhetens förtroende för radio och tv i allmänhetens tjänst. Därför har SR och SVT getts möjlighet att tydliggöra det i kompletterande svar.
SR har uppgett följande.
Sidoverksamhetens kostnader utgör 0,4 procent av Sveriges Radios totala kostnader. Av de 0,4 procenten utgör Media Development Office (deltagande i biståndsprojekt i framförallt Asien och Afrika) ungefär hälften. Ungefär 0,1 procent utgörs av service genom tillhandahållande av Sveriges Radios material. Resterande 0,1 procent utgörs av uthyrning av framförallt studiolokaler till kulturutövare. SR bedömer att inget av ovanstående riskerar att inkräkta på kärnverksamheten eller skada förtroendet för radio och tv i allmänhetens tjänst, snarare tvärtom.
SVT har uppgett följande.
För det första bör konstateras att sidoverksamheten 2015 stod för drygt 1 procent av omsättningen vilket därmed visar att den inte är av sådan omfattning att den riskerar inkräkta på kärnverksamheten.
När det gäller förtroendet anser SVT att det är bättre att redovisa vad andra uppfattar än att SVT själva försöker redovisa sin uppfattning. Därför hänvisas i public service-redovisningen för 2015 dels till att det inte förekommer några anmälningar från andra bolag vad gäller prissättning eller annan konkurrenshämmande verksamhet och dels att det inte förekommit någon debatt eller kritik från media eller allmänheten att SVT:s förtroende skulle ha minskat till följd av sidoverksamheten.
Anmälningar från andra bolag kan naturligtvis vara obefogade, men frånvaron av sådana styrker ändå att det inte förefaller finnas någon risk för SVTs förtroende härvidlag.
Granskningsnämnden anser likt föregående år att det inte finns något i SR:s eller SVT:s respektive redovisningar som tyder på att sidoverksamheterna har getts en sådan omfattning eller varit av sådan karaktär att de kan riskera att inkräkta på kärnverksamheten eller skada förtroendet för radio och tv i allmänhetens tjänst. Vidare anser nämnden att SR och SVT, genom de kompletterande svar som bolagen lämnat, får anses ha uppfyllt kravet på att sidoverksamheter inte ska ges en sådan omfattning eller vara av sådan karaktär att de kan riskera att inkräkta på kärnverksamheten eller skada förtroendet för radio och tv i allmänhetens tjänst (punkt 8 respektive 10 i anslagsvillkoren).
Nämnden anser även fortsatt att SR och SVT i kommande redovisning bör tydliggöra om bolagen uppfyllt punkt 8 respektive 10 i anslagsvillkoren avseende sidoverksamheters omfattning och karaktär.
Uppfyllelse – UR
UR redovisar att ingen sidoverksamhet bedrevs under 2015.
3.3.3. Tillgängliggörande av sändningar utanför Sverige
SVT kan inte anses ha uppfyllt kravet på att den verksamhet som tillgängliggör sändningar utanför Sverige ska bära sina egna kostnader (punkt 8 i anslagsvillkoren).
UR uppger att bolaget inte bedriver någon verksamhet för att tillgängliggöra sändningar utanför Sverige (punkt 8 i anslagsvillkoren).
Villkor
För SVT och UR gäller att bolagens sändningar riktade till Sverige ska kunna tas emot av allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd radio- och tv-avgift. Till den del sändningarna görs tillgängliga utanför Sverige ska verksamheten bära sina egna kostnader (punkt 8 respektive 8 i anslagsvillkoren).
Tidigare bedömning – SVT och UR
I sin bedömning av SVT:s redovisning för år 2014 ansåg nämnden att SVT fick anses ha uppfyllt kravet på att den verksamhet som tillgängliggör sändningar utanför Sverige ska bära sina egna kostnader. I sin bedömning av UR:s redovisning för år 2014 konstaterade granskningsnämnden att UR inte bedriver någon verksamhet för att tillgängliggöra sändningar utanför Sverige.
Eftersom bedömningen delvis baserades på uppgifter som UR kompletterat sin redovisning med i efterhand ansåg nämnden att bolaget i kommande redovisning bör tydliggöra hur det uppfyller kravet. Nämnden ansåg även att SVT i kommande redovisning bör tydliggöra hur den verksamhet som tillgängliggör sändningar utanför Sverige har burit sina egna kostnader.
Uppfyllelse – SVT
SVT uppger i public service-redovisningen att SVT World är SVT:s kanal för svensktalande i Finland och för svenskar i utlandet. Sändningarna inleddes efter en överenskommelse mellan den finska och den svenska staten om ett ömsesidigt utbyte av tv-program. Den svenska delen av utbytet finansieras genom ett särskilt anslag i statsbudgeten. Övrig verksamhet inom SVT World finansieras genom abonnemangsavgifter och räknas som sidoverksamhet.
Det framgår i public service-redovisningen att SVT World inte burit sina egna kostnader under 2015. SVT uppger att under år 2015 gjorde den del av SVT World som räknas som sidoverksamhet en
förlust som berodde på ett minskat antal abonnenter under året. Förlusten balanseras helt av tidigare vinster från såväl SVT World som den övriga rättighetsdelen av sidoverksamheten.
Granskningsnämnden anser att SVT inte kan anses ha uppfyllt kravet på att den verksamhet som tillgängliggör sändningar utanför Sverige ska bära sina egna kostnader i punkt 8 i anslagsvillkoren.
Uppfyllelse – UR
UR uppger i public service-redovisningen att en del av UR:s tv-program under 2015 sänts i SVT World, vilket innebär att programmen har tillgängliggjorts utomlands. Vidare uppger UR att det är SVT som sänder dessa UR-program i SVT World, varför sändningarna inte ingår i UR:s verksamhet. För UR medför sändningarna inte någon merkostnad för distribution och upphovsrätt.
3.4. Övriga särskilda redovisningsvillkor
3.4.1. Intäkter vid sidan av avgiftsmedel
SR, SVT och UR får anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för intäkter vid sidan av avgiftsmedel enligt punkt 18, 21 respektive 19 i anslagsvillkoren.
SR och SVT har inför denna bedömning getts tillfälle att komplettera sina redovisningar. Svaren har legat till grund för bedömningarna. För att granskningsnämnden i de kommande uppföljningarna under tillståndsperioden fullt ut ska kunna bedöma villkoret bör SR vid förändring av kategorier eller omräkning av intäkterna tydliggöra redovisningen kring detta för att resultatet ska vara jämförbart över tid. SVT bör ange de exakta beloppen för intäkterna.
Villkor
Programföretagen ska särskilt redogöra för företagets intäkter vid sidan av avgiftsmedel (punkt 18, 21 respektive 19 i anslagsvillkoren).
Tidigare bedömning – SR, SVT och UR
I sin bedömning av SR:s, SVT:s respektive UR:s redovisning för år 2014 ansåg nämnden att bolagen fick anses ha uppfyllt kravet att särskilt redogöra för intäkter vid sidan av avgiftsmedel.
Bedömningen av SR:s respektive UR:s redovisning baserades delvis på kompletterande uppgifter som bolagen gavs möjlighet att ge. Med anledning av detta ansåg nämnden att SR och UR i kommande redovisning bör tydliggöra redovisningen av intäkter vid sidan av avgiftsmedel genom att tydligare specificera vad intäkterna vid sidan av avgiftsmedel utgörs av.
Uppfyllelse – SR
SR redovisar att bolagets intäkter vid sidan av avgiftsmedel, inklusive sidoverksamheter, uppgår till 58 miljoner kronor. Den största delen utgörs av biljettintäkter från Sveriges Radios Symfoniorkesters och Radiokörens verksamhet i Berwaldhallen. Vidare redovisar SR att företaget har haft ett antal mindre kommersiella samarbeten under året.
SR presenterar i redovisningen följande tabell för intäkter vid sidan av avgiftsmedel (belopp avrundas till en decimal och anges i miljoner kronor).
2014 | 2015 | |
Intäkter konsertverksamhet | 22,9 | 21,6 |
Turnéverksamhet Radiosymfonikerna o Radiokören | 8,3 | 5,6 |
Hyresintäkter | 0,4 | 0,7 |
Lönebidrag | 1,9 | 1,3 |
Julkalendern | 1,8 | 1,3 |
Övrigt | 9,4 | 15,7 |
Sidoverksamhet | 12,4 | 11,8 |
Summa | 57,1 | 58,0 |
Tabell 10 SR:s redovisade intäkter vid sidan av avgiftsmedel, 2015 och 2014
Granskningsnämnden noterar att de kategorier som presenteras i tabellen inte speglar de kategorier som SR, i kompletterande svar, redovisade föregående år och att SR har redovisat andra intäkter för år 2014 i årets redovisning jämfört med vad SR redovisade föregående år. Med anledning av det har SR sammanfattningsvis givits möjlighet att närmare förklara varför och vad skillnaderna består av. SR har svarat följande.
Benämningarna på intäkter konsertverksamhet och Turnéverksamhet Radiosymfonikerna o Radiokören motsvarar benämningarna som angavs i public service-redovisningen för år 2014. Fr.o.m. public service- redovisningen 2016 avser Sveriges Radio att korrigera intäkternas benämning i tabell 35, sid 117 i PS- redovisningen.
Vidare uppger SR i svaret att tabellen i redovisningen som visar intäkter vid sidan av avgiftsmedel inte är korrekt.
En omklassificering har skett från konsertverksamheten till turnéverksamheten. Beloppet uppgår till 1 mnkr. Hyresintäkterna har korrigerats med -2,6 mnkr. Intäkterna för Turnéverksamheten har korrigerats upp med motsvarande belopp. Sidoverksamhetens hyresintäkter om 2,6 mnkr har felaktigt redovisats dels under ordinarie verksamhet och dels under sidoverksamhet. Samtidigt har intäkterna för Turnéverksamheten redovisats 2,6 mnkr för lågt. Dock påverkar inte detta totalbeloppet för intäkter vid sidan av avgiftsmedel.
Övriga justeringar avser en återgång till de avrundningar som gjordes i samband med följdfrågorna i Public service-redovisningen 2014.
Detta innebär att tabell 35, sid 117 i PS-redovisning ska ha följande utseende:
2014 | 2015 | |
Intäkter konsertverksamheten | 22,8 | 21,6 |
Turnéverksamhet Radio-symfonikerna och Radiokören | 8,3 | 5,6 |
Hyresintäkter | 0,4 | 0,7 |
Lönebidrag | 1,8 | 1,3 |
Julkalendern | 1,8 | 1,3 |
Övrigt | 9,6 | 15,7 |
Sidoverksamhet | 12,4 | 11,8 |
Summa | 57,1 | 58,0 |
Granskningsnämnden anser därmed att SR får anses ha uppfyllt kravet på att redovisa intäkter vid sidan av avgiftsmedel enligt punkt 18 i anslagsvillkoren. I kommande redovisning bör dock SR vid förändring av kategorier eller omräkning av intäkterna tydliggöra redovisningen kring detta för att resultatet ska vara jämförbart över tid.
Uppfyllelse – SVT
SVT redovisar att bolagets intäkter vid sidan av avgiftsmedel, exklusive sidoverksamheter, uppgår till 233,2 miljoner kronor. Intäkterna utgörs av sju områden och redovisas i ett diagram på sidan 55 i redovisningen. SVT har getts möjlighet att komplettera diagrammet med precisa belopp för varje stapel i det diagrammet eftersom dessa inte framgår. Följande tabell har granskningsnämnden utifrån SVT:s svar satt samman (belopp anges i miljoner kronor).
2014 | 2015 | |
Anslag (för sändningarna över Finland och beredskapsprojekt) | 15,6 | 14,6 |
Produkter, teknik och förlag | 11,1 | 21,7 |
Royalty | 16,2 | 13,9 |
Samproduktioner | 41,5 | 48,6 |
Sponsring | 30,3 | 33,3 |
Sändnings- och nyttjanderätt | 11,9 | 13,0 |
Övriga rörelseintäkter | 59,8 | 88,1 |
Summa | 186,4 | 233,2 |
Tabell 11 SVT:s redovisade intäkter vid sidan av avgiftsmedel, 2015 och 2014
Nämnden anser att det diagram som SVT presenterat i redovisningen är tydligt då det visar förändring över tid. SVT bör dock i kommande redovisning även ange de exakta beloppen för intäkterna.
Granskningsnämnden anser att SVT får anses ha uppfyllt kravet på att redovisa intäkter vid sidan av avgiftsmedel enligt punkt 21 i anslagsvillkoren.
Uppfyllelse – UR
UR redovisar att bolagets intäkter vid sidan av avgiftsmedel, inklusive produktionsbidrag, uppgår till 3,9 miljoner kronor (3,4 miljoner kronor år 2014). Intäkterna har enligt UR framför allt genererats av samproduktioner och royaltyn från samarbeten med nordiska och andra europeiska public service- bolag. Samproduktionsbidrag har även utbetalats från Specialpedagogiska skolmyndigheten för språkprogram. UR redovisar intäkterna vid sidan av avgiftsmedel enligt följande (belopp anges i miljoner kronor).
2014 | 2015 | |
Samproduktioner och royalty | 2,7 | 3,0 |
Lönebidrag | 0,5 | 0,2 |
Valutakursvinster | 0,1 | 0,2 |
Övriga intäkter (t ex vinst vid försäljning av maskiner och inventarier) | 0,1 | 0,5 |
Summa | 3,4 | 3,9 |
Tabell 12 UR:s redovisade intäkter vid sidan av avgiftsmedel, 2015 och 2014
Granskningsnämnden anser att UR får anses ha uppfyllt kravet på att redovisa intäkter vid sidan av avgiftsmedel enligt punkt 19 i anslagsvillkoren.
3.4.2. Oberoende vid indirekt sponsring
SVT och UR får anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för hur bolagen säkerställt sitt oberoende vid indirekt sponsring enligt punkt 18, 21 respektive 19 i anslagsvillkoren.
Nämnden anser att SR i kommande redovisning bör redovisa uppfyllelsen av villkoret tydligare genom att ange hur det säkerställs att det i förekommande fall inte förekommit indirekt sponsring.
Villkor
Programföretagen ska särskilt redogöra för hur företaget har säkerställt sitt oberoende vid indirekt sponsring (punkt 18, 21 respektive 19 i anslagsvillkoren).
Tidigare bedömning – SR, SVT och UR
I sin bedömning av SR:s, SVT:s och UR:s respektive redovisningar för år 2014 ansåg nämnden att bolagen fick anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för hur de säkerställt sitt oberoende vid indirekt sponsring.
Eftersom UR inte redovisade något om indirekt sponsring i sin public service-redovisning år 2014 gavs bolaget tillfälle att komplettera sin redovisning. Svaret låg sedan till grund för bedömningen varför nämnden ansåg att UR i kommande redovisning bör redogöra för hur företaget har säkerställt sitt oberoende vid indirekt sponsring.
Uppfyllelse – SR
SR uppger i sin redovisning endast mycket kortfattat i bilaga 1 att bolaget inte har någon sponsring. Nämnden anser att SR i kommande redovisning bör redovisa uppfyllelsen av villkoret tydligare genom att ange hur det säkerställs att det i förekommande fall inte förekommit indirekt sponsring.
Uppfyllelse – SVT
SVT beskriver i kapitel 4.3 Publicistisk kontroll hur bolaget arbetar med indirekt sponsring. SVT uppger att indirekt sponsring av program är den finansiering som sker av samarbetspartners verksamhet vid samproduktioner, inköp eller förköp av visningsrätter. SVT skriver även att uttrycket
innebär att pengarna inte får tillfalla SVT direkt, utan är en del av samarbetspartnerns finansiering. SVT skriver att den indirekta sponsringen inte får leda till misstanke om att SVT:s programval påverkas på ett sätt som står i strid med kravet på oberoende. Vidare uppger SVT att bolaget redan i standardavtalen vid samproduktion begär en fullständig budget och finansieringsplan från produktionsbolagen. Även vid köp och förköp av visningsrätt till ett färdigproducerat eller inte färdigproducerat program har SVT i förvärvsavtal begärt att så långt som möjlighet ha insyn i produktionernas finansiering för att kunna ta reda på om det finns indirekta sponsorer. SVT uppger också att företaget genomför utbildning och rådgivning kring regelverket och vad som krävs för att säkra SVT:s oberoende i samband med indirekt sponsring.
Granskningsnämnden anser att SVT får anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för hur bolaget säkerställt sitt oberoende vid indirekt sponsring enligt punkt 21 i anslagsvillkoren.
Uppfyllelse – UR
UR redovisar i kapitel 4.2 Externa produktionsbolag indirekt sponsring. UR redogör för att en stor andel av inköpta program ofta har någon form av indirekt sponsring. UR beskriver även att bolaget säkerställer oberoendet vid inköp av visningsrätter genom en publicistisk kontroll där UR försäkrar sig om att programinnehållet följer sändningstillståndet och att sponsorn inte på något sätt gynnas i programmet. UR redogör även för att samtliga medarbetare som arbetar med inköp är utbildade i dessa frågor. Information om sponsorerna lämnas i programmens eftertexter.
Granskningsnämnden anser att UR får anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för hur bolaget säkerställt sitt oberoende vid indirekt sponsring enligt punkt 19 i anslagsvillkoren.
3.4.3. Kommersiella samarbeten
SR får anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för vilka kommersiella samarbeten som företaget har deltagit i och vilka intäkter de har genererat enligt punkt 18 i anslagsvillkoren. SR har getts tillfälle att komplettera sin redovisning. Svaret har legat till grund för bedömningen. SR bör direkt i kommande redovisning förtydliga uppfyllelsen av villkoret.
SVT har enbart redovisat vilken typ av samarbeten som bolaget på en aggregerad nivå har deltagit i, och vilka intäkter dessa har genererat. Nämnden anser att bolaget därmed inte får anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för vilka kommersiella samarbeten som företaget har deltagit i och vilka intäkter de har genererat enligt punkt 21 i anslagsvillkoren. För att få en transparant redovisning, som av affärsmässiga och utrymmesmässiga skäl inte behöver vara heltäckande, bör SVT i kommande redovisning dock redogöra för vilka kommersiella samarbeten som ingåtts i samband med den årligt återkommande Melodifestivalen och vilka intäkter dessa har genererat. Det evenemanget är särskilt omnämnt i proposition 2012/13:164 som ett exempel på ett sådant samarbete där en ökad öppenhet och tydlighet i redovisningen skulle bidra till att stärka insynen i verksamheten. SVT bör även redogöra för vilka kommersiella samarbeten som bolaget deltagit i och vilka intäkter dessa har genererat för ytterligare några produktioner för att få en bild av vilka samarbeten och intäkter som typiskt sett förekommer i SVT:s verksamhet.
UR har uppgett att bolaget inte bedrivit några kommersiella samarbeten under år 2015.
Villkor
Programföretagen ska särskilt redogöra för vilka kommersiella samarbeten som företaget i övrigt har deltagit i och vilka intäkter de har genererat (punkt 18, 21 respektive 19 i anslagsvillkoren).
Bakgrund
I propositionen Bildning och tillgänglighet i allmänhetens tjänst (prop. 2012/13:164) framgår följande under rubriken ”Redovisningskrav bör införas för andra kommersiella samarbeten”.
När det gäller andra kommersiella samarbeten beskriver kommittén en rad exempel på evenemang som innefattar eller skulle kunna innefatta kommersiella samarbeten. Det gäller till exempel Melodifestivalen. Regeringen bedömer i likhet med kommittén att en ökad öppenhet och tydlighet avseende sådana kommersiella samarbeten skulle stärka insynen i verksamheten och därmed öka programföretagens oberoende från kommersiella aktörer. Särskilda redovisningskrav bör således införas när det gäller sådana samarbeten.
Nämnden har i sin bedömning även tagit hänsyn till det som i propositionen står beskrivet under rubriken ”Affärsetik måste beaktas i redovisningen”
Eftersom de företeelser som beskrivs i detta avsnitt i stora delar även involverar andra aktörer behöver programföretagens redovisning, som flera remissinstanser har påpekat, ske på ett sådant sätt att sedvanlig affärsetik beaktas.
Tidigare bedömning – SR
I sin bedömning av SR:s redovisning för år 2014 ansåg granskningsnämnden att SR fick anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för vilka kommersiella samarbeten som företaget har deltagit i och vilka intäkter de har genererat.
Eftersom bedömningen till viss del baserades på tilläggsuppgifter som SR lämnade ansåg nämnden även att SR i kommande redovisning bör förtydliga sin redovisning av villkoret.
Uppfyllelse – SR
SR redovisar att det under året skett ett fåtal mindre kommersiella samarbeten, bland annat i samband med Östersjöfestivalen 2015 där en del samarbeten skedde kopplade till rabatter för festivaldeltagarna. Värdet av de kommersiella samarbetarna har ett uppskattat värde av 0,42 miljoner kronor. Granskningsnämnden har gett SR möjlighet att vidareutveckla beskrivningen av sina kommersiella arbeten. SR har gett följande svar.
De kommersiella samarbeten som Sveriges Radio deltagit i har inte genererat några intäkter. Däremot erbjöd Sveriges Radios samarbetspartners, i samband med Östersjöfestivalen, tjänster till ett uppskattat sammanlagt värde av 0,42 mnkr, fördelat enligt nedan:
BMW Ställde fem bilar till förfogande under festivalen. Uppskattat värde 50 tkr.
SvD Producerade en tidningsbilaga om Östersjöfestivalen utan motprestation för SR. Uppskattat värde för distribution av bilagan var cirka 250 tkr.
Tallink Erbjöd lägre biljettpriser för besökare till Östersjöfestivalen. Sammanlagt uppskattat värde av rabatterna uppgick till cirka 120 tkr.
Granskningsnämnden anser att SR får anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för vilka kommersiella samarbeten som företaget har deltagit i och vilka intäkter de har genererat enligt punkt 18 i anslagsvillkoren. I kommande redovisning anser nämnden dock att SR direkt i redovisningen bör förtydliga uppfyllelsen av villkoret.
Tidigare bedömning – SVT
I sin bedömning av SVT:s redovisning för år 2014 ansåg granskningsnämnden att SVT inte fick anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för vilka kommersiella samarbeten som företaget har deltagit i och vilka intäkter de har genererat. Nämnden ansåg att en sådan redogörelse på ett mer detaljerat sätt bör visa på vilka samarbeten som förekommit.
Eftersom bedömningen till viss del baserades på tilläggsuppgifter som SVT lämnade ansåg nämnden att SVT i kommande redovisning bör förtydliga redovisningen.
Uppfyllelse – SVT
SVT redovisar kommersiella samarbeten som bolagets övriga intäkter i public service-redovisningen kapitel 9.1. SVT har ombetts att förtydliga vilka kommersiella samarbeten, utöver sponsring och
sidoverksamheter, som SVT har deltagit i år 2015 och vilka intäkter dessa har genererat. SVT har svarat följande.
Kravet innebär inte en skyldighet att redovisa varje enskilt samarbete, precis som kraven på redovisning av programverksamheten inte förutsätter en detaljerad beskrivning av varje program. Över 1 000 kunder har fakturerats och ytterligare bolag eller fonder har bidragit med exempelvis samproduktionsintäkter. SVT:s intäkter för kommersiella samarbeten måste aggregeras för att redovisningen ska bli meningsfull och verksamheten kunna analyseras. Utöver detta kan inte SVT av affärs- och konkurrensskäl redovisas varje enskild intäkt för sig.
SVT redogör därmed för samtliga kommersiella intäkter inom ramen för redovisningen av övriga intäkter. SVT redovisar vilka typer av intäkter/samarbeten som förekommit i sju kategorier och exempel på typ av samarbete inom samtliga sju kategorier. Detta kan jämföras med hur programmen redovisas i termer av olika genrer. I tabellen är övriga intäkter nedbrutet på kontogruppsnivå i fyra nivåer. Det finns således inte några intäkter från kommersiella samarbeten utöver de som redan till 100 procent redovisas i redovisningen. Under 2015 uppgick dessa till 233,2 miljoner kronor.
Skrivningen om att redovisa intäkter från övriga kommersiella samarbeten är som gjord för att leda till missförstånd, vilket SVT påpekade när skrivningen infördes. Detta eftersom det med denna skrivning kan låta som att det finns något mer att redovisa än vad SVT redan redovisar i enlighet med första delkravet på redovisningen vad gäller intäktsredovisningen, det vill säga samtliga övriga intäkter vid sidan om tv-avgiften. Genom en omfattande beskrivning av verksamheten indelad i de sju kategorierna anser SVT att vi fullföljer kravet om att på ett tydligt och transparent sätt redovisa vilka intäkter företaget har från olika former av samarbeten, inklusive samtliga kommersiella. SVT kan omöjligen begäras redovisa några intäkter som inte finns med något annat än konstaterandet att de inte existerar.
Granskningsnämnden konstaterar att SVT enbart har redovisat vilken typ av samarbeten som bolaget på en aggregerade nivå har deltagit i, och vilka intäkter dessa har genererat. Nämnden anser att bolaget därmed inte får anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för vilka kommersiella samarbeten som företaget har deltagit i och vilka intäkter de har genererat enligt punkt 21 i anslags- villkoren. För att få en transparant redovisning, som av affärsmässiga och utrymmesmässiga skäl inte behöver vara heltäckande, bör SVT i kommande redovisning dock redogöra för vilka kommersiella samarbeten som ingåtts i samband med den årligt återkommande Melodifestivalen och vilka intäkter dessa har genererat. Det evenemanget är särskilt omnämnt i proposition 2012/13:164 som ett exempel på ett sådant samarbete där en ökad öppenhet och tydlighet i redovisningen skulle bidra till att stärka insynen i verksamheten. SVT bör även redogöra för vilka kommersiella samarbeten som bolaget deltagit i och vilka intäkter dessa har genererat för ytterligare några produktioner för att få en bild av vilka samarbeten och intäkter som typiskt sett förekommer i SVT:s verksamhet.
Tidigare bedömning – UR
I sin bedömning av UR:s redovisning för år 2014 konstaterade nämnden att UR uppgav att bolaget inte bedrivit några kommersiella samarbeten under året.
Eftersom denna information inte framgick av redovisningen utan lämnades som tilläggsuppgifter ansåg nämnden även att UR i kommande redovisning bör redogöra för om bolaget deltagit i några kommersiella samarbeten eller inte och vilka intäkter de i så fall har genererat.
Uppfyllelse – UR
UR redovisar i kapitel 9 att UR inte haft några kommersiella samarbeten under år 2015.
3.4.4. SVT:s sponsringsbidrag vid evenemang
SVT får anses ha uppfyllt redovisningskravet på att särskilt redogöra för sponsrade program, antalet sponsrade sändningar samt det totala sponsringsbidraget enligt punkt 21 i anslagsvillkoren.
Granskningsnämnden delar dock inte SVT:s uppfattning gällande flera av de av SVT definierade evenemangen. Nämnden gör, till skillnad från SVT, bedömningen att SVT har överträtt det högsta antalet tillåtna sponsrade evenemang år 2015.
Villkor
SVT ska särskilt redogöra för vilka evenemang som sponsrats, hur många sändningar som sponsrats och med vilket belopp sponsringsbidrag totalt har mottagits (punkt 21 i anslagsvillkoren).
Enligt sändningstillståndet punkt 18, får SVT inte sända sådana sponsrade program där sponsorbidraget har tillfallit SVT direkt. Utan hinder av detta får sponsring förekomma
• i SVT:s sändningar i samband med sportevenemang,
• av program som innebär utsändning av en allmän sammankomst eller offentlig tillställning där SVT är arrangör, under förutsättning att det är ett arrangemang inom ramen för ett åtagande gentemot Europeiska Radiounionen (EBU) eller ett arrangemang av liknande betydelse samt att programmet direktsänds till flera länder.
Detta gäller inte för program som huvudsakligen vänder sig till barn under 12 år.
Inom ramen för ovanstående bestämmelser får sponsring förekomma i samband med högst 20 evenemang per år
Av proposition Bildning och tillgänglighet – Radio och tv i allmänhetens tjänst 2014-2019 (prop. 2012/13:164) framgår bland annat följande gällande sponsring i SVT.
Regeringen avser att noga följa utvecklingen när det gäller sponsrade program i SVT och effekterna av begränsningen till 20 evenemang. I det fall begränsningen inte fått avsedd effekt kan det bli aktuellt att överväga en sänkning av antalet evenemang som får vara sponsrade.
Tidigare bedömning
I sin bedömning av SVT:s redovisning för år 2014 ansåg granskningsnämnden att SVT fick anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för sponsrade program, antalet sponsrade sändningar samt det totala sponsringsbidraget enligt punkt 21 i anslagsvillkoren. Nämnden uppgav samtidigt att nämnden under år 2015 avsåg att genomföra särskilda granskningar av enskilda sändningar från evenemang med utgångspunkt i bland annat regler om sponsring i 18 § i sändningstillståndet.
SVT:s redovisning
SVT har redovisat följande tabell över vilka evenemang som sponsrats under år 2015 samt hur många sändningar detta bestått av.
Xxxxxxxxx | Xxxxx sändningar |
Alpint: Världscupen | 98 |
Längdskidor: Världscupen | 45 |
Skidskytte: Världscupen | 36 |
VM, alpint i Vail & Beaver Creak | 18 |
VM, längdskidor i Falun | 25 |
VM, Skidskytte, Finland | 11 |
Vasaloppet | 3 |
Ishockey: Tre Kronor Live | 23 |
Ishockey: CHL | 43 |
Hockeykväll | 42 |
Ridsport: VC | 26 |
SM-veckan, Vinter & Sommar | 22 |
Motor: STCC | 9 |
Motor: WRC, Rally-VM inkl. Svenska Rallyt | 20 |
Svensk Fotboll: Svenska Cupen och Fotbollskväll | 56 |
Golf, US Masters | 12 |
Golf, Nordea Masters | 10 |
Friidrott, Diamond League | 7 |
VM, friidrott, Peking | 43 |
Melodifestivalen, Svenska finalen | 2 |
Summa | 551 |
Tabell 13 SVT:s redovisning av antal sponsrade sändningar 2015
Uppfyllelse anslagsvillkor
SVT redovisar i public service-redovisningen att bolaget har haft sponsring för totalt 20 evenemang under år 2015. SVT beskriver även att ett evenemang kan gälla endast en sändning med repris men även exempelvis ett skid-VM som sträcker sig över flera veckor med olika tävlingar eller en världscup som sänds under hela vintersäsongen. Totalt redovisar SVT att 551 sponsrade sändningar har skett under 2015. Det totala värdet på sponsringen uppgick under 2015 till 33,3 miljoner kronor. Enligt SVT är denna summa något högre än 2014 (30,3 miljoner kronor) men lägre än 2012 då SVT hade
rättigheterna till sommar-OS i London. Granskningsnämnden anser att SVT får anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för sponsrade program, antalet sponsrade sändningar samt det totala sponsringsbidraget enligt punkt 21 i anslagsvillkoren.
Uppfyllelse sändningstillstånd
SVT har getts tillfälle att svara på ett antal kompletterande frågor gällande bolagets uppfyllelse av villkoret, särskilt med hänsyn till den begränsning till 20 evenemang per år som infördes i och med det nuvarande sändningstillståndet.
SVT har inledningsvis getts möjlighet att svara på hur bolaget definierar vad som är en sändning i samband med sportevenemang som enligt villkoret i 18 § i sändningstillståndet får sponsras. SVT har svarat följande.
Granskningsnämnden har i praxis fastslagit att en sportsändning måste ha ett innehållsmässigt samband och ett nära tidsmässigt samband med det aktuella sportevenemanget för att kunna sponsras.
Beträffande villkoret att inom ramen för bestämmelsen får sponsring förekomma i samband med högst 20 evenemang per år finns ingen praxis från Granskningsnämnden. I förarbetena till den nuvarande bestämmelsen nämns några exempel på vad som kan räknas som sportevenemang: ”Ett större sportevenemang är t. ex. ett OS, VM eller EM. Mindre sportevenemang kan vara SM eller enskilda tävlingar.” SVT har i sin redogörelse exemplifierat med följande: ”Ett evenemang kan gälla endast en sändning med repris eller ett Skid-VM som varar i två veckor och därmed många sändningar. Det kan också vara den alpina världscupen som sänds under hela vintersäsongen.”
En serie av tävlingar med olika deltävlingar eller matchomgångar utspridda över en längre tidsperiod där en slutlig vinnare/mästare utses är till sin karaktär att likna vid en mer tidsmässigt sammanhållen tävling som ett OS, VM, EM eller SM. SVT anser därför att det är naturligt att betrakta t ex den alpina världscupen som ett sportevenemang i beräkningen av hur många sportevenemang SVT får sponsra.
Det är också på ovan beskrivna sätt som ett sportevenemang definieras i det anbudsförfarande som föregår ett eventuellt förvärv av rättigheter för att kunna sända sportevenemang. SVT har tidigare beskrivit att det i allt fler budunderlag som rättighetsinnehavare presenterar inför en förhandling finns ett krav på att sändningarna ska sponsras, ibland också att förtur ges till vissa specifika sponsorer. Om SVT då inte hade någon möjlighet att sponsra evenemanget skulle företaget hamna i en negativ konkurrensställning i förhållande till andra programbolag och få betydligt sämre möjligheter att förvärva rättigheter till tävlingar av stort nationellt intresse. Detta krav i förhandlingarna gäller inte bara tidsmässigt sammanhållna tävlingar, utan också turneringar och andra tävlingar som avgörs i form av olika deltävlingar eller omgångar. Rättighetsinnehavarens krav på sponsring gäller då givetvis inte bara en deltävling utan samtliga deltävlingar som sänds under säsongen. Om varje deltävling definierades som ett sportevenemang skulle detta i kombination med begränsningen till 20 sponsringsbara evenemang per år få orimliga konsekvenser för SVT:s möjligheter att sända stora sportevenemang som t ex den ovan nämnda alpina världscupen eller friidrottens Diamond League som också består av flera tävlingstillfällen, sammanlagt 14 galor.
Bedömningen av sändningens tidsmässiga och innehållsmässiga samband med sportevenemanget får göras utifrån när den enskilda deltävlingen eller spelomgången ägde rum.
I redovisningen anges SM-veckan, Vinter & Sommar som ett (1) evenemang. Mot bakgrund av att SM- veckan ägde rum vid två olika tidpunkter på året, har SVT svarat på varför bolaget anser att det utgör ett (1) evenemang. SVT har svarat följande.
SM-veckan är ett evenemang som ägs och drivs av Riksidrottsförbundet RF, där ett stort antal specialförbund under en vecka parallellt arrangerar sina svenska mästerskap i samma stad. 51 av RF:s 71 specialförbund har haft en eller flera sporter med under någon SM-vecka. Av naturliga skäl måste sommar- och vintersporternas tävlingar avgöras vid olika tillfällen och därför har sportevenemanget SM-veckan delats upp i två veckor – en på vintern och en på sommaren. SVT Sport har förvärvat sändningsrättigheterna för båda veckorna i samma avtal och sett det som naturligt att betrakta konceptet SM-veckan som ett sammanhållet evenemang bestående av två evenemangstillfällen: Vinter och sommar.
SVT har även ombetts redogöra för varför bolaget anser att Hockeykväll är sändningar från ett sportevenemang som enligt villkoret får sponsras. Skildras ett eller flera evenemang inom ramen för Hockeykväll och hur förhåller sig Hockeykväll till de listade evenemangen CHL och Tre Kronor Live?
SVT har svarat följande.
Hockeykväll, CHL och Tre Kronor Live var sändningar från olika sportevenemang.
– Hockeykväll var ett magasinsprogram med utdrag från matcher i Svenska Hockeyligan SHL (tidigare Elitserien). De program som var sponsrade hade ett nära tidsmässigt och innehållsmässigt samband med aktuella matchomgångar. Det sponsringsbara evenemang som skildrades var alltså SHL.
– CHL (Champions Hockey League) är Europamästerskapet för klubblag med såväl gruppspel som slutspel. Slutligen koras Europas bästa klubblag. SVT sände de flesta matcherna under en säsong. Gruppspelet startar i augusti och finalspelet avgörs i februari.
– I konceptet ”Tre Kronor Live” ingick direktsändningar från det svenska landslagets matcher i Euro Hockey Tour (EHT) som är ett inofficiellt europamästerskap i ishockey. EHT består av flera turneringar/gruppspel som avgörs vid olika tillfällen. Resultaten i dessa turneringar/gruppspel leder sedan fram till att den inofficiella EM- vinnaren koras.
I redovisningen anges också att Svensk Fotboll: Svenska Cupen & Fotbollskväll är sändningar i samband med sportevenemang som sponsrats. SVT har getts möjlighet att beskriva sändningarna från Svenska Cupen och redogöra för om det är ett evenemang samt om det är ett eller flera fotbollsevenemang som skildras inom ramen för programserien Fotbollskväll. SVT har svarat följande.
− Svenska Cupen är en utslagsturnering där vinnaren blir svensk cupmästare och kvalificerar sig för deltagande i europeisk cupfotboll. Detsamma gäller vinnaren i Fotbollsallsvenskan. Eftersom både Svenska Cupen och Allsvenskan är kvalificeringar till europeiskt cupspel i europeiska fotbollförbundet UEFA:s regi har SVT Sport betraktat dem som del i samma sportevenemang med samlingsnamnet ”Svensk fotboll”.
Sändningarna från Svenska Cupen har huvudsakligen varit direktsända matcher.
– Inom ramen för Fotbollskväll har huvudsakligen aktuella matcher i Allsvenskan skildrats.
Av redovisningen framgår att SVT listar Tre Kronor Live som sändningar i samband med sportevenemang som sponsrats. SVT har ombetts redogöra för varför Tre Kronor Live ska ses som sändningar från ett (1) evenemang. SVT har svarat följande.
Tre Kronor Live är ett samlingsnamn för sändningar av ishockeylandslagets matcher. Här ingår, som nämnts under punkt 3, Euro Hockey Tour. Sändningsrättigheterna finns i ett avtal som SVT delar med TV4.
Slutligen har SVT även svarat på frågan om sändningen av Melodifestivalen, Svenska finalen har direktsänts till flera länder. SVT har svarat följande.
Ja, 2015 direktsändes finalen i Finland. Tidigare år har den även sänts i Estland.
I fråga om definitionen av vad som är en sändning i samband med sportevenemang som enligt villkoret får sponsras delar nämnden i stort SVT:s bedömning. Av förarbetena framgår att ett sportevenemang kan vara ett större evenemang som innefattar ett flertal olika tävlingar, till exempel ett OS, och att det även kan vara en enskild tävling. Av SVT:s svar kan utläsas att bolaget även anser att en turnering eller annan tävling som avgörs i form av deltävlingar eller omgångar och som inte är tidsmässigt sammanhållen bör ses som ett (1) sportevenemang. Nämnden ser, mot bakgrund av vad som framgår av förarbetena, att en sådan bedömning kan anses vara rimlig. Nämndens uppfattning om SVT:s svar på de frågor som ställts gällande ett antal specifika sändningar i samband med sportevenemang som uppges i SVT:s redovisning framgår nedan.
Granskningsnämnden delar inledningsvis inte SVT:s resonemang avseende SM-veckan, Vinter & Sommar. Nämnden anser, i likhet med SVT, att ett sportevenemang till exempel kan vara en turnering eller tävling med olika deltävlingar eller matchomgångar utspridda över en längre tidsperiod. I fråga om sändningarna från SM-veckan, Vinter & Sommar rör det sig dock, som framgår av SVT:s svar, om sommar- respektive vintersporter som sänds på två olika delar av året. Det är således enligt nämndens uppfattning varken fråga om en tävling med olika deltävlingar utspridda över en längre tidsperiod eller en tävling som till sin karaktär kan liknas vid en mer tidsmässigt sammanhållen tävling. Nämnden delar därmed inte SVT:s uppfattning om att sändningarna från SM-veckan, Vinter & Sommar bör ses som ett (1) sportevenemang.
Avseende Hockeykväll uppger SVT att detta var ett magasinprogram där utdrag från matcher i SHL visades och att det evenemang som skildrades var SHL. SVT svarar vidare att de program som var sponsrade hade ett nära tidsmässigt och innehållsmässigt samband med aktuella matchomgångar. Mot denna bakgrund, och att en bedömning av det innehållsmässiga sambandet med SHL måste göras i varje enskilt program, finner nämnden ingen anledning att ifrågasätta SVT:s bedömning.
I fråga om Svensk Fotboll: Svenska Cupen & Fotbollskväll uppges att inom ramen för Fotbollskväll har huvudsakligen aktuella matcher från Allsvenskan skildrats samt att SVT betraktat sändningarna från Svenska Cupen och Allsvenskan som del i samma sportevenemang, Svensk Fotboll, mot bakgrund av att de båda är kvalificeringar till europeiskt cupspel i europeiska fotbollförbundet UEFA:s regi.
Nämnden delar inte SVT:s uppfattning. Även med beaktande av resonemanget att ett evenemang kan vara en tävling med olika matchomgångar bör sändningarna från Svenska Cupen och Allsvenskan enligt nämndens mening ses som separata evenemang då sändningarna innehåller två separata tävlingar som avgörs oberoende av varandra och inte kan ses som del av ett större evenemang så som till exempel ett OS. SVT:s formulering i svaret avseende frågan om Fotbollskväll, att programserien huvudsakligen skildrat matcher i Allsvenskan, ger vidare upphov till frågor gällande om varje sponsrad sändning huvudsakligen har ägnats åt sändningar från Allsvenskan.
Nämnden tar i dag även ställning till ett särskilt granskningsärende där tre enskilda sändningar av Fotbollskväll som varit sponsrade bedöms. Två av sändningarna innehöll studiosamtal och klipp från matcher huvudsakligen i Allsvenskan. En av sändningarna innehöll studiosamtal och klipp från kval inför Fotbolls-EM. Nämnden anser, mot bakgrund av att de matcher som diskuterades hade ett nära
tidsmässigt samband med sändningarna och andelen sändningstid som ägnades åt matcherna, att de enskilda sändningarna var sådana sändningar i samband med sportevenemang som får sponsras enligt 18 § i sändningstillståndet. Nämnden konstaterar i bedömningen också att Allsvenskan respektive Fotbolls-EM utgör två från varandra skilda sportevenemang (beslut 15/02888).
SVT har uppgett att Tre Kronor Live är ett samlingsnamn för sändningar av ishockeylandslagets matcher och att det i Tre Kronor Live ingick direktsändningar från det svenska landslagets matcher i Euro Hockey Tour. Nämnden anser att det kan diskuteras om dessa sändningar bör ses som sändningar från ett och samma evenemang enbart baserat på att sändningarna innehåller landslagets matcher.
I fråga om sändningen av Melodifestivalen, Svenska finalen har granskningsnämnden redan år 2002 i beslut SB 536-02 uttalat att det klart uttalade syftet med det aktuella villkoret i sändningstillståndet när det tillkom var att möjliggöra sponsring av finalen i Eurovision Song Contest när denna tävling arrangeras i Sverige av SVT. Nämnden uttalade vidare i det beslutet att sponsring av den svenska uttagningstävlingen till detta arrangemang knappast har varit avsikten. SVT:s åtgärd att direktsända den svenska Melodifestivalsfinalen i både Sverige och Estland, vilket var fallet år 2002, innebar därför enligt granskningsnämndens mening ett klart kringgående av den aktuella bestämmelsen.
Nämnden fann dock att SVT genom den åtgärden formellt hade uppfyllt kriteriet i sändningstillståndet att direktsändningen ska ske till flera länder och att SVT därför inte kunde fällas för brott mot bestämmelsen. Av SVT:s svar framgår att 2015 års final i den svenska Melodifestivalen även direktsändes i Finland. Nämnden kommer senare under året, mot bakgrund av inkomna anmälningar, att ta ställning i ett nu pågående ärende bland annat gällande sponsring av denna sändning (dnr 16/00765).
Sammantaget, utifrån SVT:s redovisning och kompletterande svar, delar nämnden inte SVT:s uppfattning gällande flera av de av SVT definierade evenemangen. Denna bedömning görs utifrån nämndens uppfattning om SM-veckan, Vinter & Sommar och Svensk Fotboll: Svenska Cupen & Fotbollskväll då nämnden anser att det inte rimligen kan anses att sändningarna från dessa av SVT listade evenemang bör ses som enbart två till antalet. Nämnden gör, till skillnad från SVT, bedömningen att SVT har överträtt det högsta antalet tillåtna sponsrade evenemang år 2015. Vad SVT anfört i kompletteringen om vad olika sponsringsavtal omfattar leder inte till någon annan bedömning.
3.4.5. UR:s utökade utbildningsuppdrag och kontakter med utbildningsväsendet
UR får anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för företagets kontakter med utbildningsväsendet och vilka satsningar som gjorts med anledning av det utökade utbildningsuppdraget i punkt 19 i anslagsvillkoren.
UR får även anses ha uppfyllt kravet på att vidga och utveckla bolagets utbildningsutbud enligt 8 § i sändningstillståndet.
Villkor
UR ska utveckla och vidga sitt utbildningsutbud. UR ska även fortsättningsvis koncentrera sin programverksamhet till utbildningsområdet och därutöver tillhandahålla ett utbud av folkbildningsprogram. Programverksamheten på utbildningsområdet ska inkludera barn- och ungdomsutbildning, högskole- och annan vuxenutbildning samt studieförbund och folkhögskolor (8
§ i sändningstillståndet).
UR ska särskilt redogöra för företagets kontakter med olika delar av utbildningsväsendet och vilka satsningar som gjorts med anledning av det utökade utbildningsuppdraget (punkt 19 i anslags- villkoren).
Bakgrund
I propositionen Bildning och tillgänglighet i allmänhetens tjänst (prop. 2012/13:164) framhåller regeringen att det växande behovet av radio-och tv-program som stärker lärandet i utbildningen motiverar en kunskapslinje för radio och tv i allmänhetens tjänst och att UR:s utbildningsutbud av denna anledning borde vidgas och utvecklas. Frågan om på vilket sätt utbildningsutbudet ska stärkas bör i första hand avgöras i en strukturerad dialog mellan UR, utbildningsaktörer och relevanta myndigheter på området. Regeringen betonar dock det strategiska stöd som UR kan ge i arbetet med att minska kunskapsklyftorna i samhället, till exempel med program riktade till elever som har svårt att nå kunskapsmålen. UR kan också göra viktiga insatser för att öka läsförmågan och intresset för läsning hos svenska barn och ungdomar. Behovet av att stärka utbudet för, med och om språkliga minoriteter och personer med funktionsnedsättning är på samma sätt viktigt som en del i att främja, synliggöra och sprida kunskap om dessa grupper. Regeringen nämner även UR:s produktion av föreläsningar och annat material som har koppling till högskolesektorn och forskningen. Genom att göra fler föreläsningar tillgängliga kan dessa nå stora delar av befolkningen, till nytta för till exempel fortbildning. Regeringen noterar även att folkbildningens organisationer står för en viktig del av den utbildning som bedrivs i Sverige och anser därför att utbildningsuppdraget borde vidgas till att omfatta även denna sektor.
Tidigare bedömning
I sin bedömning för år 2014 ansåg nämnden att UR fick anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för företagets kontakter med utbildningsväsendet och vilka satsningar som gjorts med anledning av det utökade utbildningsuppdraget i punkt 19 i anslagsvillkoren.
Nämnden ansåg dock att det inte tillräckligt tydligt framgick av redovisningen hur UR på ett övergripande plan hade utvecklat och vidgat sitt utbildningsutbud. Det framgick emellertid att UR hade arbetat för att utveckla och vidga utbudet när det gäller studieförbund och folkhögskolor. UR fick mot den bakgrunden anses ha uppfyllt kravet på att vidga och utveckla bolagets utbildningsutbud enligt 8 § i sändningstillståndet. Nämnden beaktade att villkoret var nytt och att det var första året som UR hade att redovisa hur det hade uppfyllts. Nämnden ansåg dock att UR i kommande redovisning borde redovisa på ett sådant sätt att det blir möjligt att följa utvecklingen av det utökade utbildningsuppdraget över tid samt även redogöra för hur den särskilda höjningen av UR:s medelstilldelning har använts för att utveckla och vidga bolagets utbildningsutbud.
Nämnden uttalade även att nämnden noga kommer att följa hur UR:s utbud utvecklats och vidgats med utgångspunkt i vad regeringen uttalat i propositionen Bildning och tillgänglighet i allmänhetens tjänst (prop. 2012/13:164).
Uppfyllelse – UR
UR redovisar bolagets samverkan med utbildningssektorn under rubriken Samverkan i redovisningen. UR uppger att bolaget har en väl utvecklad samverkan med en rad skolor och förskolor runt om i landet och ger exempel på sådana samarbeten. Vidare uppger UR att dialogen med studieförbund och folkhögskolor har stärkts de senaste åren. Bolaget samverkar även kontinuerligt med en rad myndigheter och organisationer inom och med anknytning till utbildningssektorn och exemplifierar med samverkan som skett med Statens medieråd, Skolverket, forskare på högskolor och universitet, pedagoger och andra yrkesgrupper inom utbildningssektorn. I en bilaga till redovisningen redovisar UR även en förteckning över de externa parter som bolaget haft kontakt med i sitt projektutvecklings- och mediepedagogiska arbete. Av företeckningen framgår att UR har haft kontakter med 14 förskolor, 35 grundskolor, 17 gymnasieskolor, 2 särskolor, 14
högskolor, 17 universitet, 16 studieförbund och folkbildningsorganisationer, 18 folkhögskolor, 2 utbildningar, 35 pedagogiska resurscentrum och mediecentraler, 78 organisationer, 47 myndigheter och offentliga aktörer samt 14 företag.
UR har även ett kapitel i redovisningen med rubriken Det utökade utbildningsuppdraget. Där beskriver UR bakgrunden till det utökade utbildningsuppdraget och att en särskild medelstilldelning har gjorts för att stärka utbildningsuppdraget. UR redovisar sammanfattningsvis följande.
De ökade resurser som UR beviljades i den nya sändningstillståndsperioden har använts för att bredda och stärka programutbudet. Att utveckla och vidga utbildningsutbudet innebär i UR:s verksamhet att tillgängliggöra och producera pedagogiska program av hög kvalitet, som på ett tydligt sätt anknyter till läro-eller kursplaner, och som tillgängliggörs på olika plattformar för att nå
användarna. Att utveckla och vidga utbildningsutbudet omfattar också det så kallade befriandet av programmen.
Vidare beskriver UR att det utökade utbildningsuppdraget har lett till fler program för att stärka utbildningsområden, fler program för att minska kunskapsklyftorna i samhället, fler program för att stärka demokratin, att fler program har tillgängliggjorts längre och till fortsatt dialog med utbildningsområdena.
Bedömning
Granskningsnämnden anser att UR får anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för företagets kontakter med utbildningsväsendet och vilka satsningar som gjorts med anledning av det utökade utbildningsuppdraget i punkt 19 i anslagsvillkoren.
Vidare anser nämnden att UR på ett tydligare sätt än i fjolårets redovisning har redovisat hur bolaget satsat på att utveckla och vidga sitt utbildningsutbud genom de ökade medel som bolaget tilldelats. UR får därmed även anses ha uppfyllt kravet på att vidga och utveckla bolagets utbildningsutbud enligt 8§ i sändningstillståndet.
Nämnden kommer att noga följa hur UR:s utbud utvecklats och vidgats med utgångspunkt i vad regeringen uttalat i propositionen Bildning och tillgänglighet i allmänhetens tjänst (prop. 2012/13:164).
3.4.6. Nya tjänster
Granskningsnämnden konstaterar att SR, SVT och UR uppgett att bolagen inte lanserat några nya permanenta tjänster av större betydelse som ska anmälas till regeringen. Bolagen får därmed anses ha uppfyllt kravet på att redogöra för vilka nya programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som har lanserats enligt punkt 18, 21 respektive 19 i anslagsvillkoren.
Villkor
Enligt anslagsvillkoren ska SR, SVT och UR anmäla nya permanenta programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som programföretagen vill lansera till regeringen för godkännande. Anmälan ska även sändas till Myndigheten för press, radio och tv. Anmälan ska vara utförlig och tydlig och innehålla de uppgifter som kan tänkas krävas för en förhandsprövning. Den ska så långt det är möjligt utformas för att kunna utgöra underlag för en öppen konsultation (punkt 9, 11 respektive 11 i anslagsvillkoren).
I anslagsvillkoren sägs vidare att bolagen ska redogöra för vilka nya programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som har lanserats under året. Detta gäller oavsett om tjänsterna anmälts för
godkännande eller inte. För de tjänster som har lanserats på försök ska det anges hur lång försökstid som har planerats (punkt 18, 21 respektive 19 i anslagsvillkoren).
Sedan den 16 december 2010 har Myndigheten för press, radio och tv i uppdrag att genomföra en förhandsprövning av sådana tjänster som anmälts till regeringen (Ku2009/1674/MFI).
Tidigare bedömning – SR, SVT och UR
Granskningsnämnden konstaterade i sin bedömning av bolagens redovisningar för år 2014 att bolagen uppgett att de inte lanserat några nya permanenta tjänster som ska anmälas till regeringen. Bolagen fick därmed anses ha uppfyllt kravet på att redogöra för vilka nya programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som har lanserats.
Uppfyllelse – SR
SR uppger att bolaget under år 2015 inte har inlett någon försöksverksamhet och inte lanserat några nya permanenta programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten eller den kompletterande verksamheten.
Granskningsnämnden anser att SR får anses ha uppfyllt kravet på att redogöra för vilka nya programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som har lanserats enligt punkt 18 i anslagsvillkoren.
Uppfyllelse – SVT
SVT uppger att bolaget under år 2015 inte har lanserat några nya permanenta programtjänster eller tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten eller den kompletterande verksamheten. Vidare uppger SVT följande.
SVT utvärderar löpande gentemot fastställda kriterier huruvida nya utvecklingsprojekt är av den karaktär som ska genomgå förhandsprövning.
Våren 2014 lanserade SVT tjänsten SVT Flow. Tjänsten försökte att kombinera ett redaktörsstyrt urval av program som placerats i en linjär följd och flöde med möjligheter för publiken att göra alternativa val inom ramen för det totala urvalet. Målsättningen med tjänsten var att utveckla formerna för programguidning och ge publiken bättre möjligheter att upptäcka program som de annars inte hade hittat. Tjänsten upplevdes otydlig och fick inte det genomslag som förväntades varför den upphörde i april 2015. Programmen som producerades för SVT Flow flyttade över till SVT Play varav den övervägande delen också sänts i broadcast. Under 2015 förde några debattörer fram frågan om inte tjänster som Edit eller Recept borde förhandsprövats.
Ingen av dessa lever upp till kraven på vad som definieras som en ny tjänst av större betydelse. Edit utgör en enskild programsajt, direkt integrerat med en programverksamhet. En förhandsprövning av tjänsten skulle hamna i direkt strid med SVT:s publicistiska oberoende.
Recept är varken ny som tjänst eller av en sådan karaktär att den kan bedömas som betydande. Tjänsten är en ren sammanställning av SVT:s tidigare publicerade recept, en tjänst som ska underlätta för publiken att laga de rätter som förekommer i programmen. Ingen annan försöksverksamhet har heller startats under året enligt kriterierna i anslagsvillkoren.
Granskningsnämnden anser att SVT får anses ha uppfyllt kravet på att redogöra för vilka nya programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som har lanserats enligt punkt 21 i anslagsvillkoren.
Uppfyllelse – UR
UR:s uppger att bolaget under år 2015 inte har lanserat någon ny permanent programtjänst eller tjänst av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten eller den kompletterande verksamheten. Under året har UR inte heller lanserat några tjänster på försök.
Granskningsnämnden anser att UR får anses ha uppfyllt kravet på att redogöra för vilka nya programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som har lanserats enligt punkt 19 i anslagsvillkoren.
3.5. Mångsidighet, spegling och 55-procentsvillkoret
3.5.1. Mångsidighet i programutbudet och det svenska språket
SR, SVT och UR får anses ha uppfyllt kraven på mångsidighet och det svenska språket (6 §, 6 § respektive 7 § i sändningstillstånden).
Villkor
SR, SVT och UR ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper. I detta ligger att tillhandahålla ett varierat utbud på det svenska språket. Bolagen har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället.
Språkvårdsfrågor ska beaktas i verksamheten (6 §, 6 § respektive 7 § i sändningstillstånden).
Tidigare bedömning – SR SVT och UR
Granskningsnämnden ansåg i förra årets bedömning att SR, SVT och UR fick anses ha uppfyllt kraven på mångsidighet och det svenska språket.
Uppfyllelse – SR
Granskningsnämnden har tagit del av SR:s redovisning och anser att det framgår av redovisningen att bolaget har ett mångsidigt programutbud, att bolaget tar ett särskilt ansvar för det svenska språket
samt att språkvårdsfrågor beaktas. SR får därmed anses ha uppfyllt kraven på mångsidighet och det svenska språket i 6 § i sändningstillståndet.
Uppfyllelse – SVT
Granskningsnämnden har tagit del av SVT:s redovisning och anser att det framgår av redovisningen att bolaget har ett mångsidigt programutbud, att bolaget tar ett särskilt ansvar för det svenska språket samt att språkvårdsfrågor beaktas. SVT får därmed anses ha uppfyllt kraven på mångsidighet och det svenska språket i 6 § i sändningstillståndet.
Uppfyllelse – UR
Granskningsnämnden har tagit del av UR:s redovisning och anser att det framgår av redovisningen att bolaget har ett mångsidigt programutbud, att bolaget tar ett särskilt ansvar för det svenska språket samt att språkvårdsfrågor beaktas. UR får därmed anses ha uppfyllt kraven på mångsidighet och det svenska språket i 6 § i sändningstillståndet.
3.5.2. Jämställdhet, mångfald och spegling
SR och UR får med viss tvekan anses ha uppfyllt kraven i 6 § och 8 § respektive 6 § i sändningstillstånden.
SVT får huvudsakligen anses ha uppfyllt kraven i 6 § och 8 § i sändningstillståndet.
SVT och UR har getts möjlighet att komplettera redovisningarna i fråga om hur bolagens programverksamheter som helhet bedrivs utifrån ett jämställdhetsperspektiv. UR har vidare getts möjlighet att komplettera redovisningen i fråga om hur bolagets utbud speglat förhållanden i hela landet. Svaren har legat till grund för bedömningarna. För att granskningsnämnden i de kommande uppföljningarna under tillståndsperioden fullt ut ska kunna bedöma villkoret bör bolagen direkt i kommande redovisningar tydligare redogöra för detta.
Nämnden anser vidare att SR i kommande redovisningar bör redovisa de uppsatta målen för de redovisade indikatorerna samt hur resultatet av indikatorerna förändras över tid för att göra det möjligt för nämnden att bedöma uppfyllelsen av villkoret fullt ut. UR bör i kommande redovisning tydligare redovisa hur bolaget definierar begrepp som mångfald, jämställdhet och spegling.
Villkor
SR:s, SVT:s och UR:s programverksamheter ska som helhet bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt utmärkas av hög kvalitet och nyskapande form och innehåll. Vidare ska programmen utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet tillgodoser skiftande förutsättningar och intressen hos befolkningen i landet. SR:s, SVT:s och UR:s programutbud ska spegla förhållanden i hela landet och den variation som finns i befolkningen samt som helhet präglas av folkbildningsambitioner. Bolagen ska beakta programverksamheternas betydelse för den fria
åsiktsbildningen och utrymme ska ges åt en mångfald av åsikter och meningsyttringar (6 §, 6 § respektive 7 § i sändningstillstånden).
För SR och SVT gäller dessutom att nyhetsförmedling och samhällsbevakning ska ha olika perspektiv, så att händelser speglas utifrån olika geografiska, sociala och andra utgångspunkter (8 § respektive 8 § i sändningstillstånden).
Att definiera och operationalisera centrala begrepp
För att kunna mäta och redovisa indikatorer är det nödvändigt att bolagen först definierar och operationaliserar centrala begrepp såsom mångfald och spegling. Med det menar nämnden i detta sammanhang att bolagen ska konkretisera och uppge vad exempelvis mångfald och spegling innebär i bolagens verksamheter. Utan en sådan operationalisering/konkretisering kan bolagen svårligen tyda och analysera resultat i förhållande till uppsatta mål och det är svårt för utomstående att utifrån de redovisade indikatorerna bedöma om villkoret är uppfyllt.
Tidigare bedömning − SR
Granskningsnämnden ansåg i bedömningen av SR:s redovisning för år 2014 att SR inte operationaliserat villkoret fullt ut och att det tydligare bör framgå hur SR definierar begrepp som jämställdhets- och mångfaldsperspektiv och spegling. Nämnden ansåg dock att det framgick att bolaget verkade för att driva programverksamheten utifrån ett mångfaldsperspektiv och för att uppfylla kraven avseende spegling. SR ansågs därmed, med viss tvekan, ha uppfyllt dessa krav. I fråga om jämställdhetsperspektivet saknade nämnden emellertid underlag för att bedöma om SR uppfyllde kravet på att programverksamheten som helhet ska bedrivas utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Nämnden ansåg att SR i kommande redovisning bör redogöra för relevanta indikatorer, resultatet av dessa och förändringen över tid samt tydliggöra hur programverksamheten som helhet bedrivits utifrån ett jämställdhetsperspektiv och hur detta är möjligt att följa över tid.
Uppfyllelse – SR
SR:s arbete med mångfald, jämställdhet och spegling i programverksamheten redovisas under rubriken ”Mångfald och spegling”.
Mångfald
Av SR:s redovisning framgår att målet med mångfaldsarbetet är att spegla hela befolkningen genom en mångfald av röster och perspektiv så att alla som tar del av utbudet har möjlighet att identifiera sig med det.
SR uppger att mångfaldsarbetet har prioriterats när det gäller utveckling och förnyelse av program, i mål och i uppföljningar. En ny mångfaldspolicy har antagits, rekryteringsprocessen har förändrats och programbeställningarna har tydliga mångfaldsuppdrag. SR uppger att mångfaldsuppdraget nu huvudsakligen bedrivs på alla nivåer i verksamheten och sällan i särskilda satsningar.
I redovisningen uppges att mångfaldsbegreppet är levande och att dess innehåll förändras över tid och att SR därför arbetar med öppna och skiftande definitioner av begreppet. Det enskilda programmets perspektiv är viktigt och uppdrag och publik är ofta vägledande i mångfaldsarbetet. SR
uppger dock att några aspekter av mångfalden återkommer, som till exempel frågor om utländsk bakgrund, kön och jämställdhet och funktionsvariationer.
SR arbetar med mångfald som kompetens. Mångfaldskompetens definieras som att en person har tillgång till andra perspektiv, nätverk och språk än de som är vanliga på redaktionen eller avdelningen. Detta fungerar som en metod även för att bredda perspektiven och mångfalden i programmen. Vidare uppger SR ett antal verktyg som används i mångfaldsarbetet. Dessa är följande.
• Programbeställningar
• Programutveckling
• Publiknätverk
• Nätverksbyggande
• Mätningar
• Personal
• Rekrytering
I fråga om SR:s programbeställningar innehåller dessa alltid ett mångfaldsuppdrag och programutvecklingen av befintliga och nya titlar är mångfalds- och jämställdhetsperspektiv vägledande. SR uppger vidare att alla P4-kanaler och flera riksredaktioner har dialog med publiken i publiknätverk, flera kanaler har arbetat med att förnya nätverken så att de bättre speglar hela befolkningen. SR lyssnar systematiskt och återkommande igenom innehållet i kanalerna. Under lyssningarna analyseras innehåll, form, tilltal och mångfald och visar att under de år SR har förstärkt mångfaldsarbetet har mångfalden fördubblats i P4 sett som helhet. Dominansen av medverkande från storstäderna har minskat. SR har vidare undersökt personalens etniska bakgrund med syftet att följa förändringar över tid. Knappt var sjätte medarbetare var utrikesfödd eller hade två utrikesfödda föräldrar och en av fyra medarbetare hade minst en utrikesfödd förälder. SR:s rekryteringspolicy har uppdaterats så att hela rekryteringsprocessen har mångfaldsfokus.
I redovisningen framgår att en serie mångfaldsseminarier där personal i hela landet kunde delta via webbsändning genomfördes under hösten år 2015. SR uppger att föreläsningarna hölls av externa föreläsare med relevant kompetens och erfarenhet och behandlade olika mångfaldsperspektiv såsom etnicitet, ålder, kön samt funktionsvariation.
I kapitel 3 i SR:s redovisning framgår att bolaget använder sig av indikatorer på hur allmänheten uppfattar hur SR bidrar med värde för samhälle respektive individer. SR uppger att företagsledningen har formulerat ett antal strategiska utvecklingsområden för tillståndsperioden vilka förväntas ha en positiv påverkan på några av indikatorerna i kommande års mätningar, till exempel förväntas det
strategiska målet att ”spegla Sverige som det ser ut” påverka indikatorerna kopplade till mångfald. Nämnden noterar att SR inte har knutit dessa indikatorer till kapitlet gällande mångfald i redovisningen.
Jämställdhet
I årets redovisning redovisar SR ett särskilt stycke om arbetet under rubriken ”Jämställdhet”. SR uppger att jämställdhet, liksom mångfald, är ett uppdrag i alla programkontrakt som följs upp och
utvärderas. Programmen ska ha en rimligt jämn fördelning mellan könen bland dem som medverkar. Vidare utgår SR:s personalpolitik från ett jämställdhetsperspektiv i sammansättningen av redaktioner och arbetsgrupper, liksom vid rekrytering.
Av redovisningen framgår att jämställdhet inte enbart är en fråga om jämn fördelning utan lika viktigt är att olika perspektiv och erfarenheter speglas samt att gamla könsrollsmönster utmanas.
Som exempel på programinnehåll under 2015 uppges att P1-serien Kvinnorna och pengarna granskade de skilda förutsättningarna för kvinnor och män när det gäller till exempel chefs- och styrelseposter och lön och att Sommar i P1 har en jämn könsfördelning bland de medverkande. Vidare var damfotbollen mer i fokus år 2015 än någonsin tidigare. SR uppger att bolaget arbetar aktivt för att få en jämnare könsfördelning inom musiken, detta genom att lyfta fram kvinnliga musikutövare inom alla genrer vilket har lett till att andelen musik skriven och framförd av kvinnor har ökat väsentligt i alla kanaler. Vidare uppges i fråga om Berwaldhallen att en jämn fördelning mellan manliga och kvinnliga upphovsmän och utövare eftersträvas.
SR uppger att mångfalds- och jämställdhetsperspektiv är vägledande i arbetet med programutveckling av befintliga och nya titlar. Av de systematiska lyssningar som SR gör av innehållet i kanalerna visas att könsfördelningen i P4 är relativt jämn samt att den i P3 är mycket jämn. Vidare har SR arbetat strukturerat och målmedvetet för att nå bättre balans mellan kvinnor och män på alla nivåer i bolaget. Företagsledningen har nu lika många kvinnor och män och av samtliga i bolaget utgörs 46 procent av kvinnor och 54 procent av män. Av arbetsledarna är 61 procent kvinnor och 39 procent män och för samtliga anställda är fördelningen 51 procent kvinnor och 49 procent män.
I kapitel 3 i redovisningen redogörs för en indikator som mäter de tillfrågades uppfattning om huruvida SR har en jämn fördelning mellan kvinnor och män i sitt programinnehåll. Här uppgav 38 procent att SR uppfyllde detta, jämfört med år 2014 då 40 procent ansåg detta. Nämnden noterar att SR inte har knutit den nämnda indikatorn till kapitlet gällande jämställdhet i redovisningen.
Spegling
SR uppger att ett av SR:s strategiska mål är att öka mångfalden bland personal och medverkande och därmed bättre spegla variationen i befolkningen samt att ett strategiskt utvecklingsområde som
formulerats för tillståndsperioden är att ”spegla Sverige som det ser ut”.
Under rubriken ”Decentraliserad organisation” i redovisningen uppges att det utöver redaktionella resurser finns en infrastruktur för att kunna producera och sända lokalt över hela landet. Hela organisationen utgör en produktionsmatris med syfte att skapa mångfald, bred spegling och produktionssynergier. Av SR:s programproducerande personal är cirka hälften stationerad utanför Stockholm, fördelad på 47 orter i landet. Vidare uppger SR, i kapitlet om mångfald och spegling, att bolaget har drygt 20 lokala publiknätverk och att cirka 40 nyhetsredaktioner sänder från olika delar av Sverige och på olika språk. I SR medverkar årligen över 300 000 människor. SR anser att när de olika delarna kopplas samman ökar mångsidigheten och publikens möjligheter till nära jämförelser och spegling.
Avseende de systematiska lyssningar som bolaget gör av innehållet i kanalerna så var en trend i P4 under slutet av 2015 att antalet experter med annan bakgrund än svensk ökar, om än från en relativt låg nivå. Flera kanaler, bland annat P4 Malmöhus, ligger enligt lyssningarna mycket nära att spegla variationerna i områdets befolkning. Vidare avspeglar antalet medverkande med utomnordisk bakgrund i P3 befolkningen. Personer med funktionsvariationer behöver ur speglingssynpunkt bli fler i alla kanaler.
SR uppger att en viktig del i mångfaldsarbetet är att i programmen öka andelen människor med andra bakgrunder än de dominerande så att utbudet i stort speglar befolkningen. I det sammanhanget är det centralt att personer med andra erfarenheter än majoritetens förekommer i andra roller än som minoritetsrepresentanter.
I redovisningen uppges att flera satsningar under tillståndperioden, under paraplybegreppet Spegla hela Sverige, syftar till att förbättra och förfina speglingen av att befolkningen i Sverige har olika förutsättningar, bakgrund och levnadsvillkor. Serien Kluvet land om den svenska bostadspolitiken och en serie i Tendens om svårigheter och fördelar med att åldras är delar av detta. SR uppger vidare flera program och kanaler som exempel på sådana satsningar.
Nämnden noterar att SR i kapitel 3 och 8 uppger ett flertal indikatorer som skulle kunna användas för att mäta speglingsaspekter, till exempel indikatorn ”SR:s programinnehåll speglar mångfalden i det svenska samhället”. Nämnden noterar att SR inte har knutit någon av dessa indikatorer till kapitlet gällande spegling i redovisningen.
Enligt SR fanns bolaget under år 2015 på 47 orter och hade cirka 40 nyhetsredaktioner. Ekoredaktionen har daglig kontakt med de lokala kanalerna och sändes dagligen flera lokala inslag. Svepet i Ekots lunchsändning innehåller cirka 950 lokala nyheter på ett år och varje vecka genomförs samarbeten mellan riks- och lokalreportrar. De lokala perspektiven kopplas även samman med riksperspektivet i gemensamma granskningar. Som vidare exempel på att SR:s utbud speglar hela landet lyfts Kulturnytt som har fast anställda på sex orter samt P3 som har reportrar stationerade på flera orter. En viktig del av det utvecklade P4-uppdraget är också att ge en bild av länen och regionerna.
SR uppger att nyhetsmedarbetare över hela Sverige och korrespondenter ute i världen garanterar och skapar närvaro, mångfald i nyhetsurvalet och olika perspektiv. Ekot, de lokala kanalerna, Radiosporten, Kulturredaktionen och Vetenskapsredaktionen sänder nyheter utifrån sina olika uppdrag. SR ger i redovisningen exempel på granskningar som genomförts under år 2015. Vidare uppger SR att Klartext på lätt svenska samt Junior i P4 för barn erbjuder anpassade nyheter till specifika målgrupper. P3 och P3 Din gata ger den unga publiken nyheter på anpassat språk som berör. SR uppger vidare att nyheter sänds på en rad minoritetsspråk och att SR:s utrikesverksamhet, genom ett flertal satsningar på bland annat upprättandet av en migrationskorrespondent, utökats till 22 korrespondenter inklusive en traineetjänst. Vad gäller samhällsbevakning uppger SR flera exempel på program.
Vidare uppges att SR:s lokala kanaler dagliga samhällsprogram som debatterar, speglar och granskar aktuella frågor. Som exempel nämner SR P4 Värmland som haft en temavecka kring självmord som gav starka berättelser och stort gensvar från lyssnare, vårdpersonal och landsting.
Bedömning
Granskningsnämnden konstaterar att SR tydligare operationaliserat villkoret i 2015 års redovisning och att SR redovisar indikatorer för hur bolaget mäter mångfald, jämställdhet och spegling.
Nämnden konstaterar vidare att SR tydligt kopplat jämställdhetsarbetet till propositionens beskrivning av villkorets förändring inför den nuvarande tillståndsperioden. I fråga om flera indikatorer, främst avseende spegling, och mål för dessa anser nämnden att det tydligare bör framgå av redovisningen vilka uppsatta mål SR har för indikatorerna så att det är möjligt att göra en bedömning av om bolaget når uppsatta mål. SR bör vidare redovisa hur resultatet av indikatorerna förändras över tid för att göra en sådan jämförelse möjlig. Sammantaget anser nämnden dock att det framgår att bolaget verkar för att bedriva programverksamheten utifrån ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv och för att uppfylla kraven avseende spegling. SR får därför med viss tvekan anses ha uppfyllt kraven i 6 § respektive 8 § i sändningstillståndet.
Tidigare bedömning – SVT
Granskningsnämnden ansåg i bedömningen av SVT:s redovisning för år 2014 att SVT inte operationaliserat villkoret fullt ut och att det tydligare bör framgå hur SVT definierar begrepp som jämställdhets- och mångfaldsperspektiv och spegling. Nämnden ansåg dock att det framgick att bolaget verkade för att driva programverksamheten utifrån ett mångfalds- och jämställdhetspers- pektiv och för att uppfylla kraven avseende spegling. SR ansågs därmed, med viss tvekan, ha uppfyllt kraven. Nämnden ansåg att SVT i kommande redovisning tydligare bör redogöra för hur programverksamheten som helhet bedrivits utifrån ett jämställdhetsperspektiv och hur detta är möjligt att följa över tid.
Uppfyllelse – SVT
Arbetet med mångfald och spegling i programverksamheten redovisas under rubriken ”Mångfald och spegling”.
Mångfald
SVT uppger att arbetet är en prioriterad verksamhet inom SVT och att det är mångfasetterat och bedrivs såväl i programarbetet som genom exempelvis rekrytering och utbildning. Bolagets mångfaldspolicy förnyades under år 2015 och lyder nu enligt följande.
Sveriges Television är till för alla. Alla människor är lika mycket värda. SVT:s program ska spegla befolkningens olika behov, intressen, perspektiv och åsikter. Alla ska känna igen sig i SVT:s utbud. När vi anställer personal ska vi alltid tänka på att ha ett brett spektrum av kompetenser och erfarenheter. Varje enskild rekrytering ska föra in ny kunskap om vår publik. Alla ska känna sig trygga på SVT, diskriminering i alla former ska motverkas. SVT välkomnar olikheter med hänsyn till ålder, kön, könsidentitet eller annat uttryck, etnicitet, religion eller andra övertygelser, sexuell orientering, funktionsnedsättning och behov av tillgänglighet. Hänsyn ska också tas till sociala och regionala aspekter. Sveriges befolkning ska avspeglas i såväl utbud som i sammansättning av vår personal.
I redovisningen uppges att en speglingsstrategi skapats utifrån mångfaldspolicyn. SVT:s övergripande mål gällande mångfald och spegling är enligt denna att andelen som anser att SVT speglar hela Sverige ska öka. Detta innebär bland annat att inom tre år ska minst 7 av 10 av befolkningen anse att SVT spelar mångfalden av människor i det svenska samhället, att SVT har en jämställd fördelning mellan kvinnor och män samt att SVT har nyheter, innehåll och medverkande från alla delar av landet. För år 2015 var resultatet av dessa indikatorer 66 procent, 68 procent respektive 64 procent jämfört med år 2014 då resultatet var 66 procent, 62 procent respektive 68 procent för de tre indikatorerna. SVT uppger att bolaget avser att följa upp detta årligen med målet att andelstalen succesivt ska öka samt att det är för tidigt att dra slutsatser kring resultaten efter endast två mätningar.
SVT uppger att handlingsplanen för arbetet är uppdelad i fyra ansvarsområden: programval och innovation, programval och tjänsteutformning, bemanning och likabehandling samt värderingar och språk. Varje ansvarsområde har en tydlig delegation i organisationen med uppgiften att skapa mål och aktiviteter för verksamheten, det kan till exempel handla om att mångfaldsplaner ska tas fram för utbudet inom varje programgenre. Vidare har vissa redaktioner tillämpat egna metoder för att öka mångfalden i programutbudet, som exempel nämner SVT barnredaktionen i Stockholm som arbetar aktivt med mångfaldschecklistor som bland annat omfattar medverkande med funktionsnedsättning.
I redovisningen framgår att SVT anser att mäta mångfald i programutbudet är en komplex uppgift som skulle kräva omfattande resurser. Vidare uppges att SVT under lång tid tagit initiativ till och deltagit i försök kring mätningar och kan konstatera att generella utbudsmätningar av det slaget är behäftade med metodologiska och etiska problem. Enskilda redaktioner gör mätningar i första hand för den egna uppföljningen, dessa syftar till att blottlägga brister och blir bra förändringsverktyg i arbetet att öka mångfalden. Vad gäller helheten uppges dock att SVT fokuserar på mätning av publikens upplevelse av mångfalden i SVT och inte förekomst i rutan.
I redovisningen uppges vidare att Allmän-tv divisionen under år 2015 har fortsatt driva sitt talang- och mångfaldsprojekt och att insatser gällande breddad representativitet och ökad inkludering av personal utifrån olika mångfaldsperspektiv varit prioriterat. Detta har resulterat i att ännu ett trettiotal talanger rekryterats och att samtliga redaktörer och programledare inom divisionen genomgått en utbildningsdag med fokus på Sverigespegling och likabehandling. SVT uppger att divisionen fortsatt att utvecklat sitt nätverksbyggande och nu har etablerat kontaktytor med över 60 nätverksorganisationer runt om i landet. Tillsammans med dessa har respektive produktionsort genomfört olika aktiviteter och SVT har också under år 2015 deltagit i ett 15-tal andra evenemang såsom arbetsmarknadsdagar, kulturdagar och paneldiskussioner kopplade till mångfaldsfrågor.
SVT uppger att mångfaldsarbetet inom Nyhetsdivisionen bedrivs i hela organisationen, både lokalt och i den rikstäckande programverksamheten med målet att fortsätta utveckla och förändra invanda, oftast omedvetna värderingar. Som ett led i detta arbete har SVT Nyheter tagit fram ett dokument med förslag på formuleringar kring mångfaldsbegrepp som ska vara ett stöd i det journalistiska arbetet.
Vidare beskriver SVT ett exempel på hur arbetet med att systematiskt få in likabehandling- spegling- och mångfaldsaspekter inom allmän-tv utbudet konkret görs.
Ett exempel på det är att vid varje programprojekts uppstartsmöte ansvarar projektledaren för att redaktionen går igenom SVT:s Sverigespegling och likabehandlingsdokument och dess åtta mångfaldsaspekter.
Redaktionen gör, tillsammans med projektledaren, en bedömning om vilka mångfaldsaspekter som är relevanta att arbeta med för det specifika programmet. Arbetet följs upp löpande. Under årets första kvartal ansvarar varje programchef för att xxxxxxx tidigare års utfall, redovisa goda exempel och definiera fortsatta utmaningar. Dessa insikter blir underlag för prioriterade aktiviteter och åtgärder under kommande år i samtal med beställare, programledning och divisionsledning.
SVT uppger vidare att en mångfaldsmätning av personalsammansättningen vad gäller utländsk bakgrund har gjorts av Nyckeltalsinstitutet/SCB för att ta fram underlag på hur mångfalden, ur detta perspektiv, inom bolaget ser ut. Den visade att SVT har en lägre andel medarbetare med utländsk bakgrund än befolkningen i stort. Mätningen av utländsk bakgrund (minst en förälder är född utomlands) visade att 20 procent av SVT:s anställda föll inom den kategorin, jämfört med 19 procent år 2014. För Sveriges befolkning är den siffran 30 procent. SVT uppger att mätningen ska följas upp årligen med målet att personalsammansättningen i framtiden bättre ska spegla befolkningen i hela landet avseende utländsk bakgrund.
Jämställdhet
SVT uppger att arbetet är en prioriterad verksamhet inom SVT och att det är mångfasetterat och bedrivs såväl i programarbetet som genom exempelvis rekrytering och utbildning. Vidare uppges att SVT:s arbete med Sverigespegling och likabehandling ska ske systematiskt utifrån bland annat ett kön/genusperspektiv.
I redovisningen framgår att en mätning som används i arbetet med mångfald och spegling är indikatorn om SVT har en jämställd fördelning mellan kvinnor och män. År 2015 ansåg 68 procent av de tillfrågade att SVT uppfyllde detta, jämfört med 62 procent år 2014. SVT uppger att målet är att 7 av 10 i befolkningen ska anse att SVT uppfyller detta inom tre år.
SVT har, mot bakgrund av propositionen Bildning och tillgänglighet – Radio och tv i allmänhetens tjänst 2014-2019, getts möjlighet att komplettera redovisningen i fråga om hur programverksamheten som helhet bedrivits utifrån ett jämställdhetsperspektiv och svarat bland annat följande.
Som SVT beskrivit så bedrivs arbetet med Sverigespegling och likabehandling systematiskt utifrån perspektiven: kön/genus, svensk/utländsk bakgrund, regional spegling, funktionsnedsättning, nationella minoriteter, sociala aspekter, sexuell orientering, ålder, tro/livsåskådning. SVT har satt mål
framför och bakom kameran som dels svarar mot mångfald generellt, dels särskilt tar fokus på jämställdhet och utländsk bakgrund. Utifrån mångfaldspolicyn har en speglingsstrategi skapats. Den är uppdelad i fyra ansvarsområden:
• Programval och innovation
• Programval och tjänsteutformning
• Bemanning och likabehandling
• Värderingar och språk
Varje ansvarsområde har en tydlig delegation i organisationen med uppgiften att skapa mål och aktiviteter för verksamheten. 2015 års redovisning tog fram exempel från många andra delar av hur mångfaldspolicyn efterlevs. När det specifikt gäller jämställdhet kan nämnas sportens stora arbete med att säkerställa en jämn könsfördelning i programmen. Men det är viktigt att förstå att i begreppet kön/genus inbegrips frågan om jämställdhet. Denna genomsyrar alla fyra ansvarsområden.
Spegling
SVT uppger att arbetet är en prioriterad verksamhet inom SVT och att det är mångfasetterat och bedrivs såväl i programarbetet som genom exempelvis rekrytering och utbildning.
I redovisningen framgår att två mätningar som används i arbetet med mångfald och spegling är indikatorerna om SVT speglar mångfalden av människor i det svenska samhället samt om SVT har nyheter, innehåll och medverkande från alla delar av landet. År 2015 ansåg 66 procent respektive 64 procent av de tillfrågade att SVT uppfyllde detta, jämfört med 66 respektive 68 procent år 2014. SVT har som uttryckt mål att 7 av 10 av befolkningen ska anse att SVT uppfyller dessa påståenden inom tre år.
SVT uppger att Allmän-tv divisionen fortsatt att utvecklat sitt nätverksbyggande och nu har etablerat kontaktytor med över 60 nätverksorganisationer runt om i landet. SVT uppger vidare att den stora regionalomläggningen också medfört att ännu fler platser och människor i Sverige speglas även i riksnyhetssändningarna.
Även under rubriken ”Allmänproduktion – 55-procentskravet” berörs spegling. För att säkerställa att SVT speglar hela landet har SVT en omfattande produktion utanför
Stockholm. Genom att sprida produktionen över landet kan många producenter och medverkande aktivt bidra till att olika yttringar och värderingar synliggörs i utbudet. I många uppdragskontrakt finns en skrivning om att hela landet ska speglas och att man ska ta hänsyn till de olikheter som kan finnas runt om i landet. Det kan exempelvis ta sig uttryck i att produktionen spelas in på olika orter.
Av SVT:s redovisning framgår att bolaget har en regional nyhetsverksamhet. Med grund i en analys gjord år 2015 inleddes arbetet att bättre spegla hela Sverige i nyhetsverksamheten genom att driva långsiktiga frågor som rekrytering, perspektiv och ämnesval i bevakningen samt ett medvetandegörande av redaktionernas egen värdegrund. Under 2015 sjösattes en ny organisation som bland annat innebar att SVT ökade närvaron till 33 orter i Sverige och gick från 11 till 21 egna regionala nyhetsprogram och sajter. Största satsningen uppger SVT gjordes utanför storstäderna genom den ökade nedbrytningen i ytterligare editioner som också generellt innebar en förstärkning av antalet journalister för de orter som tidigare haft få. Vidare utökades produktionen motsvarande 172 timmar ur ett tittarperspektiv. Utbyggnaden har som målsättning att skapa en bättre bevakning av hela Sverige, inte minst i tätbefolkade förorter och de delar av landet som riskerar att hamna i medieskugga. SVT uppger att uppdelningen av målgruppsinriktade program och program med olika tilltal och uppdrag är en garant för en bredd i urval och analyser och säkerställer att en mångfald av röster kommer till tals. Under år 2015 gjordes reportage från 80 olika länder.
SVT uppger att inför år 2015 identifierades ett behov av att göra samhällsutbudet mer varierat för att programmen skulle nå en publik med större demografisk spridning. Arbetet inleddes med att i nya
program söka ett brett tilltal med engagerande och nära berättelser. SVT uppger att utbudet samtidigt spetsades med erbjudanden för den redan mycket samhällsintresserade publiken. Programinitiativen ska beröra så många människor i vardagen som möjligt och skapa individuell nytta. Som programexempel uppger SVT bland annat Fosterland där frågeställningar om människors lika värde behandlades, Morgans mission som var en programserie om mobbning och Djävulsdansen om att leva med nära anhöriga med missbruk. SVT redovisar även hur bolaget genom satsningen #ettsverige skulle spegla och jämföra Sverige i olika avseenden. Satsningen kombinerades med programmet Delat land och Studiodebatt som sändes från Umeå.
Bedömning
Granskningsnämnden konstaterar att SVT redovisar indikatorer för hur bolaget mäter mångfald, jämställdhet och spegling samt uppsatta mål för dessa indikatorer. Bedömningen av måluppfyllelsen kan, mot bakgrund av SVT:s formulering om tre år, göras i slutet av den nuvarande tillstånds- perioden. Till antalet har indikatorerna ökat sedan förra årets redovisning vilket indikerar att SVT mäter fler aspekter av villkoret. Nämnden anser vidare att det framgår att bolaget verkar för att bedriva programverksamheten utifrån ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv och för att uppfylla kraven avseende spegling. SVT får därför huvudsakligen anses ha uppfyllt kraven i 6 § respektive 8 § i sändningstillståndet. Nämnden anser emellertid att SVT med fördel tydligare skulle kunna definiera begrepp som mångfald, jämställdhet och spegling. I fråga om jämställdhet kan till exempel en tydligare koppling till propositionens beskrivning av villkorets förändring inför den nuvarande tillståndsperioden göras.
Tidigare bedömning – UR
Granskningsnämnden ansåg i bedömningen av UR:s redovisning för år 2014 att UR inte tydligt operationaliserat villkoret och att det tydligare bör framgå hur UR definierar begrepp som jämställdhets- och mångfaldsperspektiv och spegling. Vidare uttalade nämnden att UR bör redovisa indikatorer som gör det möjligt för nämnden att på ett mer välgrundat sätt göra en bedömning av uppfyllelsen. Nämnden ansåg dock att det framgick att bolaget verkade för att driva programverksamheten utifrån ett mångfaldsperspektiv och för att uppfylla kraven avseende spegling. SR ansågs därmed, med viss tvekan, ha uppfyllt dessa krav. I fråga om redovisningen av jämställdhetsperspektivet ansåg sig nämnden sakna underlag för att bedöma om UR uppfyllde kravet på att programverksamheten som helhet ska bedrivas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Nämnden ansåg att UR i kommande redovisning tydligare bör redogöra för hur programverksamheten som helhet bedrivits utifrån ett jämställdhetsperspektiv och hur detta är möjligt att följa över tid.
Uppfyllelse – UR
Arbetet med mångfald och spegling i programverksamheten redovisas under rubriken ”Mångfald och spegling”.
Mångfald
UR uppger att mångfald är ett av UR:s kärnvärden, vilket innebär att det är vägledande för och genomsyrar hela verksamheten. Mångfaldsarbetet bedrivs i hela bolaget och påverkar såväl programproduktion som rekrytering och utbildningar.
I redovisningen framgår att villkoret för UR innebär att ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna, att eftersträva delaktighet, inkludering och en jämn könsfördelning, samt att undvika framställningar som stärker stereotypa föreställningar och diskriminering, utifrån jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Under våren 2015 antogs en ny mångfaldsstrategi som stöd i detta arbete, bland annat handlar det om att arbeta utifrån ett rättighetsperspektiv och ett normkritiskt förhållningssätt. Vidare beslutades om ett antal strategiska mål. UR uppger att målen rörande mångfald och spegling är att 80 procent av användarna ska anse att UR:s utbud speglar hela befolkningen samt att mångfalden av medverkande i utbudet ska öka. Målen ska vara uppnådda vid utgången av tillståndsperioden.
UR uppger att bolaget valt att mäta mångfald och spegling både via en återkommande mångfaldsundersökning och via attitydundersökningar. Bolaget har i flera år gett forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet i uppdrag att följa upp bolagets programutbud ur ett mångfalds- och speglingsperspektiv. I mätningen räknas och kodas de aktörer som medverkar enligt kön och eventuell tillhörighet till någon av grupperna nationella minoriteter, personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, teckenspråkstalande och de som frångår heteronormen. UR uppger att det sammantagna resultatet av mätningen år 2015 visar på en jämn könsfördelning, jämfört med föregående år då resultaten visat på en högre andel män, och pekar på att utbudet som helhet har ett stort antal medverkande med olika ursprung. Avseende medverkan från de ovan nämnda grupperna visade mätningen vidare på programmedverkan från alla grupper vilket indikerar att det finns en mångfald i utbudet och att olika grupper synliggörs och inkluderas i programmen.
I redovisningen uppges att tre tidigare genomförda attitydundersökningar år 2015 ersattes av en större undersökning som genomfördes av Novus. Undersökningen riktar sig till både allmänhet, föräldrar, barn och lärare. Enligt undersökningen ansåg 71 procent av de lärare som använder UR årligen att utbudet speglar befolkningen. Bland användande allmänhet, de som tagit del av ett UR- program minst någon gång det senaste året, var resultatet 45 procent. Resultaten indikerar också att ju mer man konsumerar UR desto bättre anser man att UR:s program speglar mångfalden av människor i samhället. Avseende målet att 80 procent av användarna vid tillståndsperiodens utgång ska anse att UR:s utbud speglar befolkningen uppger UR att utvecklingen tycks gå i rätt riktning. År 2014 svarade 55 procent av de som arbetade med utbildning respektive 39 procent av allmänheten att UR visar program som speglar förhållanden i hela landet och den variation som finns i befolkningen. UR uppger dock att det är svårt att avgöra huruvida målet att mångfalden av medverkande i UR:s utbud ska öka är uppfyllt. De undersökningar som gjorts ger inga tydliga svar på frågan och resultaten från mångfaldsmätningen av programutbudet visar att enskilda program kan få oproportionerligt stor inverkan på utfallet. UR uppger att resultaten dock utgör ett bra underlag i det fortsatta mångfaldsarbetet.
UR uppger att bolaget har en verksamhetsstrateg med särskilt ansvar för mångfaldsfrågor som håller frågorna aktuella och arrangerar dialogmöten med olika grupper. För att kvalitetssäkra arbetet med mångfald och spegling förs också kontinuerliga dialoger med intresseorganisationer, myndigheter, fokus- och användargrupper. Vidare genomfördes en heldags kompetensutveckling med fokus på mångfald för samtliga UR-medarbetare med syftet att öka kunskap om och medvetenhet kring ämnet. Redaktionerna på UR arbetar också med programdiskussioner, föreläsningar och seminarier
för att stärka medarbetarkompetensen i mångfaldsfrågor. Att UR kontinuerligt arbetar med produktionsbolag och med personer med olika bakgrund och perspektiv bidrar enligt UR till att produktionerna speglar en mångfald av åsikter och meningsyttringar.
Jämställdhet
UR uppger att bolaget i arbetet bland annat eftersträvar en jämn könsfördelning och arbetar aktivt för att undvika framställningar som stärker stereotypa föreställningar och diskriminering utifrån jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.
Gällande de mätningar som UR gör uppges att det sammantagna resultatet av mångfaldsmätningen av UR:s utbud år 2015 visar på en jämn könsfördelning, jämfört med föregående år då resultaten visat på en högre andel män. Detta gäller både i egenproducerade program, inköpta program och sammantaget.
Nämnden anser inte att det framgår tillräckligt tydligt i redovisningen hur UR bedriver programverksamheten som helhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. UR har getts möjlighet att komplettera sin redovisning i denna del och svarat följande.
UR bedriver ett kontinuerligt mångfaldsarbete, vilket har beskrivits i PSR 15. Det handlar både om att uppmärksamma och kompetensutveckla medarbetare men också om att anställa personer med nya perspektiv och erfarenheter. Syftet med arbetet är både att bredda och höja den interna kompetensen vilket väntas leda till bättre möjligheter att spegla samhället och dess mångfald. Resultatet av arbetet mäts med hjälp av bland annat mångfaldsmätningar av utbudet. Resultatet av mångfaldsmätningarna 2015 indikerar att de program som UR sände 2015 har en jämn könsfördelning och en hög andel medverkande med utländsk bakgrund.
Spegling
UR uppger att utbudet ska skildra platser och förhållanden i olika delar av Sverige samt vara både identitetsstärkande och lärande samt att detta innebär att användaren ska känna sig sedd och känna igen sig själv i UR:s produktioner samt att användarnas kunskap om andra i samhället ska utvecklas.
Av redovisningen framgår att UR har formulerat mål för arbetet med spegling. UR uppger att målen är att 80 procent av användarna ska anse att UR:s utbud speglar hela befolkningen samt att mångfalden av medverkande i utbudet ska öka. Målen ska vara uppnådda vid utgången av tillståndsperioden.
UR uppger att den mångfaldsmätning som görs visar på att UR:s programutbud som helhet har ett stort antal medverkande med olika ursprung. Avseende minoritetsspråkstalande, teckenspråkstalande, personer med psykisk respektive fysisk funktionsnedsättning och HBTQ-personer visar mätningen enligt UR programmedverkan från alla dessa grupper. I fråga om den attitydundersökning som gjordes under år 2015 visade den att 71 procent av de lärare som använder UR årligen ansåg att utbudet speglar befolkningen. Bland användande allmänhet, de som tagit del av ett UR-program minst någon gång det senaste året, var resultatet 45 procent. Resultaten indikerade enligt UR också att ju mer man konsumerar UR desto bättre anser man att UR:s program speglar mångfalden av människor i samhället. År 2014 svarade 55 procent av de som arbetade med utbildning respektive 39 procent av allmänheten att UR visar program som speglar förhållanden i hela landet och den
variation som finns i befolkningen. Avseende målet att 80 procent av användarna vid tillståndsperiodens utgång ska anse att UR:s utbud speglar befolkningen uppger UR därmed att utvecklingen tycks gå i rätt riktning.
UR har getts möjlighet att komplettera sin redovisning i fråga om hur UR:s programutbud har speglat förhållanden i hela landet och svarat följande.
Med hjälp av Novus mäter UR huruvida användarna anser att UR:s program speglar mångfalden av människor i samhället samt om UR:s utbud ger utrymme för många olika åsikter och perspektiv. Bland de lärare som använder UR årligen i undervisningen anser 71 procent att utbudet speglar mångfalden av människor i samhället och 67 procent att UR:s utbud ger utrymme för många olika åsikter och perspektiv. När lärarna, som använder UR:s program i relativt hög utsträckning, tycker att utbudet speglar mångfalden av människor i samhället och att det ger utrymme för många olika åsikter och perspektiv anser vi det vara en bra indikator på att UR lyckats väl med att spegla förhållanden i hela landet. Dock kommer mångfaldsarbetet på UR att struktureras ytterligare under 2016 i syfte att nå ännu högre resultat avseende speglingsuppdraget.
Bedömning
Granskningsnämnden konstaterar att UR redovisar indikatorer för hur bolaget mäter mångfald, jämställdhet och spegling samt uppsatta mål för dessa indikatorer. Bedömningen av måluppfyllelsen kan, i enlighet med UR:s formulering, göras i slutet av den nuvarande tillståndsperioden. Nämnden konstaterar vidare att viss operationalisering av villkoret har gjorts men anser att det tydligare bör framgå hur UR definierar begrepp som mångfald, jämställdhet och spegling. I fråga om jämställdhet kan till exempel en tydligare koppling till propositionens beskrivning av villkorets förändring inför den nuvarande tillståndsperioden göras. Nämnden anser dock att det framgår att bolaget verkar för att bedriva programverksamheten utifrån ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv och för att uppfylla kraven avseende spegling. UR får därför, med viss tvekan, anses ha uppfyllt kraven i 7 § i sändningstillståndet.
3.5.3. 55-procentsvillkoret
SR och SVT får – med utgångspunkt i bolagens egna definitioner av vad som är styrande för produktioner utanför Stockholm – anses ha uppfyllt 55-procentskravet (punkt 13 respektive 13 i anslagsvillkoren).
Granskningsnämnden anser dock, vilket påpekats av nämnden tidigare år, att SR och SVT, mot bakgrund av bolagens anslagsvillkor, i kommande redovisningar så långt som möjligt bör redogöra för en gemensam definition av vad som utgör en produktion utanför Stockholm.
Villkor
Den andel av allmänproduktionen i SR:s och SVT:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm ska uppgå till minst 55 procent (punkt 13 respektive 13 i anslagsvillkoren).
Tidigare bedömning – SR och SVT
I granskningsnämndens bedömning av SR:s och SVT:s redovisningar för år 2014 uttalade nämnden att det kunde diskuteras vad som bör krävas för att en produktion ska anses höra till en viss produktionsort. Med utgångspunkt i bolagens egna definitioner av vad som är styrande för produktioner utanför Stockholm ansågs dock bolagen ha uppfyllt kravet. Nämnden ansåg emellertid att SR och SVT, mot bakgrund av bolagens anslagsvillkor, i kommande redovisningar så långt som möjligt bör redogöra för en gemensam definition av vad som utgör en produktion utanför Stockholm.
Uppfyllelse – SR
I SR:s redovisning anges att 55,3 procent av allmänproduktionen producerades utanför Stockholm under år 2015. Sport och nyheter ingår inte i allmänproduktionen. Av redovisningen framgår även vad som avgjort att produktionerna under året har ansetts höra till en ort utanför Stockholm. SR nämner följande kriterier.
• Programmet beställs från en redaktion utanför Stockholm
• Programmet beställs från ett produktionsbolag utanför Stockholm.
• Programmet beställs från en redaktion i Stockholm men i beställningen anges att det helt eller delvis ska produceras av medarbetare utanför Stockholm eller ha ett innehåll som helt eller delvis speglar Sverige utanför Stockholm.
• Beställaren bedömer att programmet innehåller material som speglar Sverige utanför Stockholm.
Enligt nämndens mening kan det diskuteras vad som bör krävas för att en produktion ska anses höra till en viss produktionsort. Med utgångspunkt i SR:s definition av vad som kännetecknar produktioner utanför Stockholm får dock SR anses ha uppfyllt kravet i punkt 13 i anslagsvillkoren.
Uppfyllelse – SVT
I SVT:s redovisning anges att 56 procent av allmänproduktionen producerades utanför Stockholm under 2014. I begreppet allmänproduktion ingår förstagångssändningar inom programkategorierna fiktion, underhållning, kultur och musik, fritidsfakta, vetenskapsfakta, samhällsfakta, nyhetsmagasin riktade till barn och ungdom, sportdokumentärer och korta pausprogram. Vidare uttalas följande.
Utgångspunkten för SVT:s definition av 55-procentskravet är placeringen av den aktuella produktionens ansvarige utgivare enligt SVT:s delegationsordning, i praktiken SVT:s programchefer.
Av redovisningen framgår att programcheferna ansvarar för produktion och programutveckling vid egenproduktion, produktionsutläggning, samproduktion och inköp av program där SVT varit involverade i produktionen. I Stockholm finns fem programchefer, i Umeå en programchef och i Malmö och Göteborg finns vardera två programchefer.
Enligt nämndens mening kan det diskuteras vad som bör krävas för att en produktion ska anses höra till en viss produktionsort. Med utgångspunkt i SVT:s definition av vad som kännetecknar produktioner utanför Stockholm får dock SVT anses ha uppfyllt kravet i punkt 13 i anslagsvillkoren.
Granskningsnämnden anser dock att SR och SVT, mot bakgrund av bolagens anslagsvillkor, i kommande redovisningar så långt som möjligt bör redogöra för en gemensam definition av vad som utgör en produktion utanför Stockholm.
3.6. Barn och unga
3.6.1. Varierat utbud av program för och med barn och unga
SR, SVT och UR får anses ha uppfyllt kravet på ett varierat utbud av program för och med barn och unga i 10 § respektive 10 § i sändningstillstånden.
SVT har getts möjlighet att komplettera sin redovisning i denna del. Svaret har legat till grund för bedömningen. För att granskningsnämnden i de kommande uppföljningarna under tillståndsperioden fullt ut ska kunna bedöma villkoret bör SVT direkt i bolagets kommande redovisning förtydliga redovisningen av villkoret, förslagsvis genom att redovisa sändningstimmarna fördelat på programkategorier.
Villkor
SR, SVT och UR ska erbjuda ett varierat utbud av program för och med barn och unga (10 §, 10 § respektive 10 § i sändningstillstånden).
Tidigare bedömning – SR
Granskningsnämnden ansåg i sin bedömning av SR:s redovisning för år 2014 att bolaget fick anses ha uppfyllt kravet på ett varierat utbud av program för och med barn och unga.
Uppfyllelse – SR
SR redovisar marksänd tid för barnutbud respektive ungdomsutbud på svenska för år 2015 per programkategori fördelat på barn upp till 12 år och ungdomar mellan 13 och 19 år.
Av SR:s redovisning framgår att bolaget sänt totalt 5 374 timmar radio för barn fördelade på programkategorierna nyheter, samhälle, kultur, sport, underhållning och musik. Musik utgjorde den största delen med totalt 4 109 timmar. Vidare redovisar SR att bolaget sänt totalt 14 907 timmar radio för ungdomar fördelade på programkategorierna nyheter, samhälle, livsstil, kultur, sport, underhållning, musik och service. Även här utgjorde musik den största delen med totalt 12 231 timmar.
Granskningsnämnden anser därmed att SR får anses ha uppfyllt kravet på ett varierat utbud av program för och med barn och unga i 10 § i sändningstillståndet.
Tidigare bedömning – SVT
I sin bedömning av SVT:s redovisning för år 2014 ansåg nämnden att SVT ska visa att bolaget har ett varierat utbud både för barn och för unga, inte enbart totalt sett för barn och unga. I en komplettering visade SVT att bolaget sänt program inom kategorierna fakta och nyheter samt kultur
och konstnärliga upplevelser. SVT fick därigenom, men med viss tvekan, anses ha uppfyllt kravet på ett varierat utbud för och med barn och unga. Nämnden uttalade att SVT i kommande redovisning på ett tydligare sätt bör redogöra för hur villkoret är uppfyllt genom att redovisa sändningstimmar fördelade på barn respektive unga.
Uppfyllelse – SVT
Barn definieras av SVT som tittare i åldern 3–11 år och unga som tittare i åldern 12–19 år.
SVT redovisar år 2015 förstasändningar för barn respektive unga fördelat på fakta och nyheter samt kultur och konstnärliga upplevelser. Av redovisningen framgår, som framgår i nästa delkapitel, att för barn sändes totalt 290 timmar fakta och nyheter och 526 timmar kultur och konstnärliga upplevelser. För unga sändes 136 timmar fakta och nyheter och 84 timmar kultur och konstnärliga upplevelser.
Totalt sett utgjorde förstasändningarna för barn 816 timmar och för unga 221 timmar.
I årets redovisning redovisar SVT inte utbudet för barn och unga fördelat på programkategorier som förra årets redovisning utan enbart fördelat på kategorierna nyheter och fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser. SVT har getts möjlighet att komplettera redovisningen i fråga om hur sändningstimmarna för och med barn och unga har fördelats på programkategorier. SVT har svarat följande.
SVT började sin förändring av beskrivningen av utbudet redan 2014 genom att lyfta ut barn och unga från vuxenutbudet. Under barn och unga redovisades utbudet i programkategorier. Dock ville GRN att utbudet också skulle separeras mellan barn och unga eftersom detta kan utläsas enligt sändningstillståndet. I samma tillstånd står också att programmen ska förmedla nyheter och fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser. När SVT kompletterade motsvarande fråga 2014 så delades utbudet för barn respektive unga upp i dessa två kategorier. En uppdelning som ger en bättre beskrivning av utbudet än att fördela det enligt samma kriterier som främst är anpassat för vuxenutbudet. Den uppdelningen kom sedan att ligga till grund för 2015 års redovisning och svarar väl mot kraven som ställs i tillstånden.
Granskningsnämnden anser att det av SVT:s redovisning sammantaget går att utläsa att SVT har ett varierat utbud av program för och med barn och unga. Nämnden anser därmed att SVT får anses ha uppfyllt kravet. Till kommande redovisning bör SVT dock förtydliga redovisningen av villkoret, förslagsvis genom att redovisa sändningstimmarna fördelat på programkategorier.
Tidigare bedömning – UR
I bedömningen av UR:s redovisning för år 2014 uttalade nämnden att det utifrån redovisningen inte var möjligt att fullt ut bedöma hur utbudet för barn respektive unga sett ut, givet UR:s definition av barn. I en komplettering från UR framgick emellertid att bolaget sänt radio och tv inom ett flertal ämnen för barn och unga. UR fick därmed anses ha uppfyllt villkoret. Nämnden uttalade att UR i kommande redovisning på ett tydligare sätt bör redogöra för hur villkoret är uppfyllt genom att redovisa sändningstimmar fördelade på barn respektive unga.
Uppfyllelse – UR
Av UR:s redovisning framgår att bolagets utbud är inriktat mot målgrupperna förskola, förskoleklass- årskurs 3, årskurs 4–6, årskurs 7–9 samt gymnasiet. I årets redovisning har UR, för att tydligare visa
hur bolaget uppfyllt villkoret, redovisat utbudet fördelat på yngre barn, äldre barn och unga. UR redovisar sända timmar fördelade på radio och tv samt ämnesområden. Av redovisningen framgår att det för barn sänts 71 timmar radio samt 295 timmar tv respektive 40 timmar radio och 259 timmar tv för unga.
Granskningsnämnden anser därmed att UR får anses ha uppfyllt kravet på ett varierat utbud av program för och med barn och unga i 10 § i sändningstillståndet.
3.6.2. Nyheter och fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser för barn och unga
SR, SVT och UR får anses ha uppfyllt kravet på att på barns och ungas egna villkor förmedla nyheter, fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen (10 § i sändningstillstånden).
UR har getts möjlighet att komplettera redovisningen i fråga om program som sänts som på ungas egna villkor förmedlat kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen. Svaret har legat till grund för bedömningen. För att granskningsnämnden i de kommande uppföljningarna under tillståndsperioden fullt ut ska kunna bedöma villkoret bör UR direkt i bolagets kommande redovisningar tydligare redogöra för detta.
Villkor
Programmen ska på barns och ungas egna villkor förmedla nyheter och fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen (10 §, 10 § respektive 10 § i sändningstillstånden).
Tidigare bedömning – SR
I sin bedömning av SR:s redovisning för år 2014 ansåg nämnden att bolaget fick anses ha uppfyllt villkoret.
Uppfyllelse – SR
SR beskriver vad bolaget har sänt för barn respektive unga. Av redovisningen framgår att bolaget sänt 48 timmar nyheter för barn. Programutbudet för barn har därutöver bestått av 39 timmar samhälle, 1 078 timmar kultur, 6 timmar sport, 94 timmar underhållning och 4 109 timmar musik.
SR uppger att bolaget under 2015 har sökt sig till barnens platser, för att sedan återvända med material utifrån barnens egna röster och berättelser. Reportrarna i Junior i P4 ges som programexempel. Utöver det exemplifierar SR med produktioner som Helt sant! och Vi i femman ur bolagets faktautbud för barn. SR uppger även att det för yngre barn sänds kvällsprogram varje vardag i P4 och ger exempel på sådana program. Utbudet innehåller klassiska och nyskrivna sagor med musik, dramatik, ljud, röster, språk och dialekter.
Av redovisningen framgår vidare att SR för ungdomar under år 2015 sände 372 timmar nyheter, 423 timmar samhälle, 107 timmar livsstil, 527 timmar kultur, 93 timmar sport, 1 114 timmar
underhållning, 12 231 timmar musik och 40 timmar service.
SR uppger att bolaget sänt Institutet som förmedlar fakta till tonåringar. Vidare ges Musikhjälpen 2015, P3 Dokumentär och Verkligheten i P3 som programexempel riktade till unga där dokumentära händelser, vetenskap och fakta skildras. SR uppger vidare ett antal program inom kulturområdet, till exempel T.H.O.R. Radio som ”sätter tummen mot Sveriges pulsåder” och PP3 som bland annat tar upp musik, film, spel och teater. Vidare uppges att SR har en utrikeskorrespondent med särskilt fokus på bevakning av frågor som rör unga i världen. Under år 2015 reste korrespondenten bland annat till Dubai för att träffa en ung kvinna som fängslats för att hon blev gravid och till London för att träffa graffiti- och street-artturister.
Granskningsnämnden anser att SR får anses ha uppfyllt kravet på att på barns och ungas egna villkor förmedla nyheter, fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen i 10 § i sändningstillståndet.
Tidigare bedömning – SVT
I sin bedömning av SVT:s redovisning för år 2014 ansåg nämnden att bolaget fick anses ha uppfyllt kravet på att på barn egna villkor förmedla nyheter och fakta samt kulturella och konstnärliga samt på ungas egna villkor förmedla fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen. I fråga om kravet att på ungas egna villkor förmedla nyheter från olika delar av Sverige och världen ansågs SVT dock inte ha uppfyllt detta. Nämnden uttalade att SVT i kommande redovisning tydligt bör visa hur villkoret uppfyllts genom att redovisa vad bolaget förmedlat för barn respektive unga när det gäller nyheter, fakta och kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen.
Uppfyllelse – SVT
SVT beskriver vad bolaget sänt för barn respektive unga. Av redovisningen framgår att bolaget för barn sänt totalt 526 timmar kultur och konstnärliga upplevelser och 290 timmar fakta och nyheter.
SVT har i sin redovisning gett exempel på sända program som bolaget anser förmedlar kulturella upplevelser för barn. I redovisningen uppges bland annat att SVT år 2015 lämnade EBU-samarbetet med Lilla melodifestivalen och satsade på den egna musiktävlingen Supershowen. Vidare framgår att SVT har sänt nyhetsprogrammet Lilla Aktuellt för barn samt program som SVT klassar som fritidsfakta för barn, Xxxx känslokoll och konsumentprogrammet Rea anges som exempel på sådana program.
Av redovisningen framgår vidare att SVT för unga sänt 136 timmar fakta och nyheter och 84 timmar kultur och konstnärliga upplevelser. SVT uppger att programmen som sänts riktade till unga har ökat markant år 2015. I redovisningen uppges att Lilla Aktuellt sänts med en specialversion särskilt riktad till unga mellan 12 och 15 år och att en särskild satsning från Afghanistan gjordes under året.
Barnkanalen har fått en äldre publik i och med förlängningen till klockan 21.00 som är inriktad på yngre tonåringar. Vidare har kulturen fått en ny satsning mot en yngre vuxen målgrupp år 18-30.
Som exempel på satsningar som SVT sänt inom dramaområdet uppges serierna Boys och Vikingshill. Vidare sändes direkt från bland annat Musikhjälpen 2015 och Dreamhack. Sedan år 2015 är SVT24:s utbud helt inriktat på att vända sig till målgruppen med både svenska och utländska program.
Granskningsnämnden anser att SVT får anses ha uppfyllt kravet på att på barns och ungas egna villkor förmedla nyheter, fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen i 10 § i sändningstillståndet.
Tidigare bedömning – UR
I sin bedömning av UR:s redovisning för år 2014 ansåg nämnden att bolaget fick anses ha uppfyllt villkoret.
Uppfyllelse – UR
UR beskriver att bolaget har sänt 1,5 timmar nyheter för barn i radio, 17 timmar nyheter för barn i tv och 10,5 timmar nyheter för unga i radio. Inga nyheter har sänts för unga i tv. Nämnden anser även att det framgår av redovisningen att UR har sänt fakta för barn och unga.
UR uppger att det i alla typer av produktioner i UR:s utbud finns program som visar på kultur i olika sammanhang och att tittare och lyssnare i utbudet får möta människor som är bärare av kulturuttryck samt se kulturen som en del av samhället i stort. För barn och unga har UR ett brett utbud av program som speglar de olika kulturer som finns i Sverige och olika delar av världen, samt förmedlar kulturella och konstnärliga upplevelser från Sverige och övriga världen. Vidare uppges att UR:s definierar denna del av villkoret enligt följande.
• Att producera program på barns och ungas egna villkor är att UR i allt från planering och produktion och distribution av programmet väljer att sätta barnens och de ungas perspektiv, behov och kunskapsnivå i fokus.
• Att ge en kulturell upplevelse är exempelvis att spela musik eller förmedla litteratur, filmer,
teater och folkkultur.
• Att förmedla en konstnärlig upplevelse är att erbjuda berättande utifrån olika former, exempelvis bildspråk och ljudbilder, musik och litterära verk.
UR ger i redovisningen exempel på program som visualiserar kultur i programmen samt har sänts för barn och unga och som förmedlat kulturella och konstnärliga upplevelser.
UR har getts möjlighet att närmare redogöra för programutbudet riktat till unga som förmedlat kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen. UR har gett följande exempel.
• Ordet är mitt – En serie fristående program om att ta makten över sitt liv genom läsförståelse
• Pop och Politik – Ett radioprogram för unga där nutidshistoria skildras genom ett musikaliskt filter
• Bläckets hjältar – En serie för unga om bläckets hjältar där man tittar på olika aspekter av seriekulturen, såväl ur ett historiskt perspektiv som hur de tecknade serierna speglar sin samtid
• Cirkusseglarna – Fem unga män från Norge, alla utbildade cirkusartister och musiker, köper en gammal segelbåt och ger sig ut på en seglats inspirerad av Xxxx Xxxxxxxxx
• Kortfilmsklubben – korta filmer om unga från olika delar av världen på olika språk (italienska,finska, spanska, norska, isländska med flera)
• Välja väg – Dokumentärserie om unga vuxna ur Sveriges fem nationella minoriteter
• Dai, domanda! – Svenska och tyska elever skickar in mobilfilmer med frågor om ungas liv i Italien på italienska. Programledaren reser runt i Italien för att hitta svaren
• Favela i Rio – Vi får följa fem ungdomar på kampsportsklubben Luta Pela Paz i Rio de Janeiro, Brasilien. Klubben ligger i ett av stadens fattigaste och mest våldsdrabbade områden, favelan Maré.
Granskningsnämnden anser att UR får anses ha uppfyllt kravet på att på barns och ungas egna villkor förmedla nyheter, fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen i 10 § i sändningstillståndet. UR bör i kommande redovisning tydligare redogöra för programutbudet som på ungas egna villkor förmedlat kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen.
3.6.3. Utveckling av programverksamheten för äldre barn och unga
SR, SVT och UR får med viss tvekan anses ha uppfyllt kravet på att särskilt utveckla program- verksamheten för äldre barn och unga i 10 §, 10 § respektive 10 § i sändningstillstånden.
SVT har getts möjlighet att komplettera sin redovisning i fråga om definitionen av äldre barn. Nämnden anser att det direkt i kommande redovisning bör framgå hur SVT definierar äldre barn.
Granskningsnämnden anser att bolagen i kommande redovisningar tydligare bör redogöra för uppfyllelsen av villkoret genom att redovisa uppföljningsbara resultatmått eller indikatorer och mål för utvecklingen.
Villkor
Programföretagen ska särskilt utveckla programverksamheten för äldre barn och unga (10 §, 10 § respektive 10 § i sändningstillstånden).
Tidigare bedömning – SR
I sin bedömning av SR:s redovisning för år 2015 ansåg nämnden att det framgick att det finns ett programutbud för äldre barn respektive unga som SR arbetar med att utveckla. Det framgick dock inte närmare vad den särskilda utvecklingen av programverksamheten bestått av, det vill säga hur den utvecklats i jämförelse med tidigare år. SR fick därför med viss tvekan anses ha uppfyllt villkoret.
Nämnden uttalade att den förutsatte att SR redovisar utvecklingen av programverksamheten över tid i kommande redovisningar.
Uppfyllelse – SR
SR har delat upp sitt barnutbud i två målgrupper, där de äldre barnen är de mellan 9 och 12 år. Unga avser åldersgruppen 13 till 19 år. SR redovisar inte några specifika sändningstimmar för äldre barn utan redovisar barn som en grupp.
Av SR:s sändningar för både barn och unga år 2015 utgjorde utbudet för ungdomarna liksom tidigare den dominerande delen av sändningarna med cirka 74 procent av sändningstiden (14 907 timmar av totalt 20 281). Den största delen av detta utbud var musik. Andelen sänd musik för barn respektive ungdomar är emellertid av samma storleksgrad, cirka 76 respektive 81 procent av den totala sändningstiden för respektive målgrupp.
SR beskriver under tillståndsperioden en särskild satsning på tonårsutbudet där ett av SR:s strategiska mål är att möta publiken där den är. 2015 sjösattes projektet i tre delar; innehållet, mobilen och mötet. När det gäller innehållet har kanalen Din Gata genomgått stora förändringar. Kanalen heter numera P3 Din Gata och har 2015 fått helt ny ljudbild och lyssnarna har sällskap av programledare fler timmar av dygnet.
I redovisningen uppges vidare att SR i fråga om barn arbetar med fokus- och lyssningsgrupper samt studiebesök på skolor för att hålla jämna steg med målgruppen. Junior i P4 är ett exempel på program som sökt sig ut till barnens platser och sedan återvänt med material utifrån barnens egna röster och berättelser. Vidare uppges att redaktionen för Xxxxxxx Romanpris under 2015 arbetat med att utveckla tilltalet som nu är mer riktat till målgruppen äldre barn.
Granskningsnämnden anser att det framgår av redovisningen att det finns ett programutbud för äldre barn respektive unga som SR arbetar med att utveckla. I fråga om uppfyllelsen av villkoret anges dock inga uppföljningsbara resultatmått, indikatorer eller konkreta mål för utvecklingen. SR får därför med viss tvekan anses ha uppfyllt kravet på att särskilt utveckla programverksamheten för äldre barn och unga i 10 § i sändningstillståndet.
Nämnden anser att SR i kommande redovisningar tydligare bör redogöra för uppfyllelsen av villkoret genom att redovisa uppföljningsbara resultatmått eller indikatorer och mål för utvecklingen.
Tidigare bedömning – SVT
I sin bedömning av SVT:s redovisning för år 2014 ansåg nämnden att det inte tydligt framgick hur SVT menade att bolaget särskilt utvecklat programverksamheten för äldre barn respektive unga i marknätet. Det redovisades enligt nämnden inga uppföljningsbara resultatmått, indikatorer eller mål för utvecklingen och det saknades en analys eller ett resonemang av bolagets uppfyllnad av villkoret. Mot bakgrund av att det framgick av redovisningen att det finns ett programutbud för äldre barn respektive unga i marknätet som SVT arbetar med att utveckla fick bolaget dock med viss tvekan anses ha uppfyllt villkoret. Nämnden uttalade att den förutsatte att SVT redovisar utvecklingen av programverksamheten över tid i kommande redovisningar.
Uppfyllelse – SVT
Det framgår inte tydligt i SVT:s redovisning hur bolaget definierar äldre barn. SVT har i en komplettering angett följande.
Bolagens målsättning är att ha jämförbara ålderskategorier men ändringen har inte helt kunnat genomföras på SVT varför definitionen för SVT formellt fortfarande är 7 till 11 år. SVT kan ännu inte svara på frågan när förändringen kommer vara helt genomförd och skillnaden bör inte på något sätt vare sig påverka redovisning eller resultat.
I redovisningen uppger SVT att bolaget utvecklar och förnyar utbudet för de äldre barnen genom att beprövade titlar förnyas årligen och helt nya titlar tillkommer. SVT uppger Morgonshowen och en specialversion av Vem vet mest som exempel på nya program och Labyrint och Fixa rummet som exempel på program där befintliga titlar vidareutvecklats.
SVT uppger i redovisningen att efter att Barnkanalen förlängdes till att sända till klockan 21.00 sänds numera Lilla Aktuellt fyra dagar i veckan med en specialversion särskilt riktad till unga mellan 12 och 15 år. Vidare uppges att det skett en markant ökning av program som riktar sig till unga och som sänts i broadcast. Det gäller både förlängningen av Barnkanalen med en timme samt att SVT24 tydligare vänder sig mot denna målgrupp. SVT beskriver att bolaget har stora ambitioner att nå målgruppen unga på de plattformar där de befinner sig. I redovisningen uppger SVT att unga är en av de grupper i samhället som mest förändrat sitt tittarbeteende från traditionell tv till on demand- tittande när och var de vill.
Granskningsnämnden konstaterar att SVT i årets redovisning definierat vad bolaget anser är att särskilt utveckla programverksamheten för äldre barn och unga, nämligen genom att årligen förnya beprövade titlar och tillföra nya titlar. I fråga om uppfyllelsen av villkoret anges dock inga uppföljningsbara resultatmått, indikatorer eller konkreta mål för utvecklingen. SVT får därför med viss tvekan anses ha uppfyllt kravet på att särskilt utveckla programverksamheten för äldre barn och unga i 10 § i sändningstillståndet.
Nämnden anser att SVT i kommande redovisningar tydligare bör redogöra för uppfyllelsen av villkoret genom att redovisa uppföljningsbara resultatmått eller indikatorer och mål för utvecklingen.
Tidigare bedömning – UR
I sin bedömning av UR:s redovisning för år 2014 ansåg nämnden att det inte tydligt framgick hur UR menade att bolaget särskilt utvecklat programverksamheten för äldre barn respektive unga i marknätet. Det redovisades enligt nämnden inga uppföljningsbara resultatmått, indikatorer eller mål för utvecklingen. Mot bakgrund av att det framgick av redovisningen att det finns ett programutbud för äldre barn respektive unga i marknätet som UR arbetar med att utveckla fick bolaget dock med viss tvekan anses ha uppfyllt villkoret. Nämnden uttalade att den förutsatte att SVT redovisar utvecklingen av programverksamheten över tid i kommande redovisningar.
Uppfyllelse – UR
Under rubriken ”Utveckling av programverksamheten för äldre barn och unga” beskriver UR att UR har en kontinuerlig utveckling av programutbudet för barn och unga. Villkoret innebär i UR:s verksamhet följande.
• Att kontinuerligt och målmedvetet arbeta med att utforska och kartlägga behoven och medievanor hos äldre barn samt unga och att utifrån det utveckla programformat som motsvarar de behov målgruppen har i utbildnings-, livs-, och samhällsfrågor samt når målgruppen i och utanför skolan och på olika plattformar.
Målet är enligt redovisningen att barn och unga med stöd av UR:s produktioner ska utveckla de kunskaper de behöver för att klara skolans kunskapsmål, forma sina liv och verka i samhället. Av redovisningen framgår att UR definierar äldre barn som barn mellan 9-12 år och att unga avser åldern 12-19 år.
I redovisningen framgår att UR genom satsningen Orka plugga eftersträvat att nå äldre barn samt unga på deras egna villkor på plattformar de vanligtvis använder för att hitta och dela relevant material. I projektet ingår flera delar, dels tv-serien Pluggkoden som visade på olika strategier som ger eleverna självförtroende och motivation till en mer givande skolgång, dels en webbplats, en blogg och en Youtube-kanal med videoklipp. UR uppger att projektet kommer att vidareutvecklas då UR för att nå ungdomar behöver bygga förtroende med satsningar som ger identifikation och stöd under längre tid. Andra exempel på tv-serier som utvecklats för äldre barn och unga är Gymnasieångest och Är det sant?. Vidare framgår bland annat att UR:s produktion för barn och unga bygger på medskapande, dialog och representation.
Under rubriken ”Särskilda satsningar” i UR:s redovisning framgår även att det genomförts en satsning på matematik. Under 2015 har UR sänt program om matematik och mobbning riktade mot olika målgrupper, till exempel Mattemorden sändes riktat till äldre barn och unga.
Granskningsnämnden konstaterar att UR i årets redovisning definierat vad bolaget anser är att särskilt utveckla programverksamheten för äldre barn och unga samt har formulerat ett mål för detta. I fråga om uppfyllelsen av villkoret anges dock inga uppföljningsbara resultatmått eller indikatorer gällande som gör det möjligt att utvärdera UR:s uppfyllelse av villkoret. UR får därför med viss tvekan anses ha uppfyllt kravet på att särskilt utveckla programverksamheten för äldre barn och unga i 10 § i sändningstillståndet.
Nämnden anser att UR i kommande redovisningar tydligare bör redogöra för uppfyllelsen av villkoret genom att redovisa uppföljningsbara resultatmått eller indikatorer och mål för utvecklingen.
3.6.4. Nyproduktion och egen produktion för barn och unga
SR, SVT och UR får anses ha uppfyllt kravet på omfattande nyproduktion och egen produktion för barn och unga i 10 § i sändningstillståndet.
SR och SVT har getts möjlighet att komplettera sina redovisningar i denna del. Svaren har legat till grund för bedömningen. För att granskningsnämnden i de kommande uppföljningarna under tillståndsperioden fullt ut ska kunna bedöma villkoret bör det direkt i bolagens kommande redovisningar uppges hur andelarna av utbudet av nyproduktion och egen produktion fördelar sig på genrer. SVT bör vidare tydligare redovisa hur villkoret är uppfyllt.
Villkor
Programföretagen ska ha en omfattande nyproduktion och egen produktion av program för barn och unga. För SR och SVT gäller dessutom att programmen ska vara i olika genrer (10 §, 10 § respektive 10 § i sändningstillstånden).
Tidigare bedömning – SR
I sin bedömning av SR:s redovisning för år 2014 ansåg nämnden att SR fick anses ha uppfyllt kravet på omfattande nyproduktion och egen produktion i olika genrer för barn och unga. Nämnden uttalade att SR i kommande redovisning bör uppge hur många timmar nyproduktion och egen produktion bolaget sänt för barn respektive unga fördelat på genrer.
Uppfyllelse – SR
I sin redovisning för år 2015 uppger SR att hela utbudet för barn och unga bygger på idéer och projekt initierade av SR. Stora delar av utbudet produceras internt, men till många projekt och program anlitas externa aktörer för att få bredd och mångfald i utbudet. Dels kan utomstående medverka i interna produktioner, dels kan vissa program eller inslag göras av ett produktionsbolag. Vid externa produktioner finns alltid en exekutiv producent från SR med som svarar för public serviceperspektivet. SR uppger vidare att det mesta av programbolagets utbud för barn och ungdomar är nyproduktioner. Av totalt 5 374 timmar marksänd tid för barn var 5 363 förstasändning och av totalt 14 907 timmar marksänd tid för unga var 14 564 förstasändning.
SR redovisar även marksänd tid för barn- respektive ungdomsutbud på svenska fördelad på programkategorierna nyheter, samhälle, livsstil, kultur, sport, underhållning, musik och service. Vad gäller egen produktion uppger SR att uppskattningsvis 80 procent av utbudet för barn respektive 85 procent av utbudet för unga under 2015 var egen produktion. SR har getts möjlighet att komplettera redovisningen i fråga om hur dessa andelar fördelar sig på genrer och svarat följande.
Utbudet för barn
100 procent av nyheter och sport är egen produktion. För övriga redovisade programkategorier utgör cirka 80 procent egen produktion.
Utbudet för unga
100 procent av nyheterna är egen produktion. För övriga redovisade programkategorier utgör cirka 85 procent egen produktion, med undantag av underhållningen där ca 75 procent utgörs av egen produktion.
Granskningsnämnden anser att SR får anses ha uppfyllt kravet på omfattande nyproduktion och egen produktion av program i olika genrer för barn och unga i 10 § i sändningstillståndet. SR bör i kommande redovisning uppge hur andelarna av utbudet som nyproduktion och egen produktion fördelar sig på genrer.
Tidigare bedömning – SVT
I sin bedömning av SVT:s redovisning för år 2014 ansåg nämnden att SVT fick anses ha uppfyllt kravet på omfattande nyproduktion och egen produktion för barn samt kravet på omfattande nyproduktion för unga. SVT ansågs dock inte ha uppfyllt kravet på omfattande egen produktion för unga. Nämnden uttalade att det i kommande redovisning bör framgå hur stor del av nyproduktionen
och den egna produktionen som avser barn respektive unga och hur fördelningen mellan genrer sett ut.
Uppfyllelse – SVT
SVT uppger i redovisningen för år 2015 att av det förstasända utbudet utgjorde knappt två tredjedelar ett utbud på svenska varav den största delen var egenproducerat eller producerat tillsammans med SR. Några produktioner har också gjorts som produktionsanläggningar och samproduktioner där SVT haft ett avgörande inflytande. Resultatet blev att 652 timmar av totalt
1 037 timmar, motsvarande 63 procent, för barn och unga producerades av SVT eller där SVT haft ett stort inflytande.
Det framgår inte i redovisningen hur stor del av den egna produktionen som avser barn respektive unga. Det framgår inte heller hur andelen egen produktion fördelar sig på genrer. SVT har getts möjlighet att komplettera sin redovisning i denna del och svarat följande.
Redovisningen 2015 har skilt på svenskt och utländskt bland förstasändningarna. Så gott som all svensk produktion är egenproduktion eller producerad tillsammans med Sveriges Radio så ansåg SVT att den redovisningen var tillräcklig. I de fall det förekommit produktionsutläggningar eller andra samproduktioner så har SVT haft ett helt avgörande inflytande på såväl programmets innehåll som utformning.
SVT svarar vidare att fördelningen av andelen egen produktion respektive nyproduktion också fördelar sig jämnt mellan nyheter och fakta och kulturella och konstnärliga upplevelser enligt tabellen på sidan 37 i redovisningen.
Nämnden anser att det inte heller detta år framgår tydligt hur stor andel av den totala sändningstiden för barn och unga som var egen produktion eller hur denna andel närmare fördelat sig på genrer.
Nämnden anser dock att SVT:s redovisning och komplettering talar för att bolaget har uppfyllt villkoret. SVT får därför anses ha uppfyllt kravet på omfattande nyproduktion och egen produktion för barn och unga i 10 § i sändningstillståndet men behöver i kommande redovisning tydligare redovisa hur villkoret är uppfyllt.
Tidigare bedömning – UR
I sin bedömning av UR:s redovisning för år 2014 ansåg nämnden att UR fick anses ha uppfyllt kravet på omfattande nyproduktion och egen produktion för barn och unga.
Uppfyllelse – UR
UR uppger att bolaget årligen sänder en omfattande egen produktion och nyproduktion för barn och unga samt redovisar nyproduktion för radio respektive tv fördelat på barn respektive unga. Av redovisningen framgår att UR hade en nyproduktion för barn i radio om 40 timmar samt en nyproduktion för unga i radio om 28 timmar. Vidare framgår att UR hade en nyproduktion för barn i tv om 83 timmar samt en nyproduktion för unga i tv om 82 timmar.
Av redovisningen framgår även att UR hade en egen nyproduktion för barn i radio om 38 timmar samt en egen nyproduktion för unga i radio om 28 timmar. Vidare framgår att UR hade en egen nyproduktion i tv för barn om 51 timmar och en egen nyproduktion för unga i tv om 65 timmar.
Granskningsnämnden anser att UR får anses ha uppfyllt kravet på omfattande nyproduktion och egen produktion för barn och unga i 10 § i sändningstillståndet.
3.6.5. UR:s särskilda ansvar för barn- och ungdomsutbildning
UR får anses ha uppfyllt kravet beträffande barn-och ungdomsutbildning (8 § i
sändningstillståndet)
Villkor
UR ska utveckla och vidga sitt utbildningsutbud. UR ska även fortsättningsvis koncentrera sin programverksamhet till utbildningsområdet och därutöver tillhandahålla ett utbud av folkbildningsprogram. Programverksamheten på utbildningsområdet ska bland annat inkludera barn- och ungdomsutbildning och verksamheten ska inriktas på att förstärka, bredda och komplettera de insatser som görs av andra på dessa områden.
Uppfyllelse
Granskningsnämnden konstaterar att UR redovisar ett omfattande utbud för grund- och gymnasieskola inom många ämnesområden. UR får mot den bakgrunden anses ha uppfyllt kravet beträffande barn och ungdomsutbildning i 8 § i sändningstillståndet.
3.6.6. Barn och ungdomar som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper eller är teckenspråkiga
Vad avser finska, samiska, meänkieli och teckenspråk får SR, SVT och UR anses ha uppfyllt kraven på hänsyn till de språkliga behoven hos barn och unga som tillhör språkliga eller etniska minoriteter eller är teckenspråkiga (10 §, 10 § respektive 10 § i sändningstillstånden).
Vad avser romani chib kan SR, SVT och UR inte anses ha uppfyllt detta krav (10 §, 10 § respektive 10 § i sändningstillstånden).
Villkor
Enligt sändningstillstånden ska SR, SVT och UR ta hänsyn till de språkliga behoven hos barn och unga som tillhör språkliga eller etniska minoriteter eller är teckenspråkiga (10 §, 10 § respektive 10 § i sändningstillstånden).
Överenskommelse mellan bolagen
I fråga om verksamhet för språkliga och etniska minoriteter får SR, SVT och UR sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser. Av bolagens överenskommelse för år 2015 framgår bland annat att SR ansvarade för nyheter på de fyra prioriterade minoritetsspråken samt att SVT ansvarade för nyheter på finska, samiska och svenskt teckenspråk. SR svarade för drama/kultur på de prioriterade minoritetsspråken. Inom samhälle/aktualiteter svarade SVT och SR var för sig för insatser på fyra, och UR på tre, nationella minoritetsspråk. SVT svarade även för teckenspråkiga samhällsprogram.
UR ansvarade i enlighet med sitt uppdrag särskilt för program för barn och unga inom samtliga nationella minoritetsspråk samt teckenspråk. SVT svarade för barnprogram på samtliga nationella minoritetsspråk och teckenspråk. Övergripande per språk delade SR och SVT ett ansvar för samiska och mäenkieli. SR svarade särskilt för finska och romani chib. SVT ansvarade särskilt för program på teckenspråk. UR svarade särskilt för barn- och ungdomsprogram på samtliga nationella minoritetsspråk.
Tidigare bedömning – SR, SVT och UR
I förra årets bedömning ansåg granskningsnämnden att bolagen avseende finska, samiska och meänkieli fick anses ha uppfyllt kraven på hänsyn till behoven hos barn och unga som tillhör språkliga och etniska minoritetsgrupper men inte avseende utbudet för språkgruppen romani chib.
Nämnden konstaterade också att för att fullt ut ska kunna bedöma om bolagen tagit hänsyn till de språkliga behoven hos barn och unga som tillhör språkliga och etniska minoritetsgrupper eller är teckenspråkiga bör det i kommande redovisningar redovisas vad bolagen anser att hänsyn till de språkliga behoven innebär.
Uppfyllelse – SR, SVT och UR
Programföretagens public service-redovisningar visar att följande antal timmar för barn
och unga (förstasändningar och repriser sammanlagt) har sänts under åren 2015 och 2014. Nämnden har sammanställt bolagens redovisade sändningstimmar för barn och unga per minoritetsspråk i tabellerna nedan.
2015 | SR | SVT | UR* | Totalt |
Finska | 628 | 45 | 12 | 685 |
Samiska | 69 | 27 | 13 | 109 |
Meänkieli | 286 | 4 | 14 | 304 |
Romani chib | 50 | 5 | 15 | 70 |
Teckenspråk | - | 61 | 17 | 78 |
Totalt | 1 033 | 142 | 71 | 1 246 |
Tabell 14 Bolagens redovisade sändningstimmar för barn och unga per minoritetsspråk 2015. Antalet sändningstimmar avrundat till hela timmar.