Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap. Allmänna bestämmelser
Personskadeförsäkring för studenter
Försäkringsvillkor 2010-10-14
Utdrag ur
Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap. Allmänna bestämmelser
Försäkring för personskada
11a § Högskolor med staten som huvudman skall ansvara för att studenterna är försäkrade för personskada. Försäkringen skall avse sådan skada som har uppkommit till följd av olycksfall eller framkallats av sådan smitta som avses i 5 § förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, om skadan har inträffat i samband med högskoleutbildning i Sverige. Försäkringen skall inte ge rätt till ersättning i den mån studenten har rätt till ersättning med stöd av författning eller kollektivavtal. Sådan försäkring som avses i första stycket skall gälla även för studenter vid högskoleutbildning som anordnas av statliga högskolor enligt avtal med en kommun eller ett landsting som är huvudman för utbildningen.
Försäkringen skall tecknas genom att Universitets- och högskolerådet för högskolorna träffar en överenskommelse med Kammarkollegiet. Överens- kommelsen och ändringar i denna skall träffas med förbehåll för regeringens godkännande. Förordning (2000:261).
Dnr 000-0000-00
Innehåll
1 Omfattning, definitioner och självrisk 4
1.1 Bakgrund 4
1.2 Vem gäller försäkringen för? 4
1.3 När och var gäller försäkringen? 4
1.4 Definitioner 5
1.5 Självrisk 5
2 Försäkringsskydd 6
3 Undantag 7
4 Skadeanmälan 8
5 Allmänna villkor 9
5.1 Skadereglering 9
5.2 Preskription 9
5.3 Återkrav 9
1 Omfattning, definitioner och självrisk
1.1 Bakgrund
Försäkringen är i enlighet med 1 kap. 11a § högskoleförordningen (1993:100) och 1 kap. 8a § förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet tecknad hos Kammarkollegiet av Universitets- och högskolerådet (UHR) för högskolornas räkning.
Försäkringstagare är de statliga högskolorna enligt bilaga 1 till högskoleförordningen (1993:100) genom UHR.
1.2 Vem gäller försäkringen för?
Försäkringen omfattar försäkringstagarnas studenter och doktorander enligt definitionerna i 1 kap. 4 § högskoleförordningen (1993:100)
respektive 1 kap. 3 § förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet.
1.3 När och var gäller försäkringen?
Försäkringen gäller i Sverige. Den gäller
– under skoltid och
– under direkt färd mellan bostaden och den plats där skoltiden tillbringas.
Med skoltid avses
– all tid inom högskolans lokaler och område, utom när vistelsen där är föranledd av en aktivitet av fritidskaraktär ordnad av någon annan än högskolan,
– all annan tid då studenten deltar i verksamhet i högskolans regi,
– tid då studenten vistas på en praktikplats eller på en arbetsplats där examensarbete utförs, i de fall verksamheten är godkänd av högskolan samt
– kvarvarande praktik eller annan del av utbildningen som, efter godkännande från högskolan, förläggs efter terminsavslut under förutsättning att den studerande fortfarande är antagen och bedriver studier.
1.4 Definitioner
Olycksfall
Med olycksfall avses en kroppsskada orsakad av en plötslig och ofrivillig händelse med yttre våld mot kroppen.
Skada under schemalagd fysisk träning eller vid praktik inom vårdyrken eller andra praktiskt inriktade utbildningar med hög fysisk belastning anses som olycksfall även om kravet på yttre våld inte är uppfyllt.
Med våld mot kroppen jämställs påverkan mot kroppen av rök, gas, kemiskt ämne, värme, kyla eller strålning. Detsamma gäller för tryckförändringar och annan påverkan på kroppen under utbildning inom dykeri.
Trots kravet på ofrivillighet anses som olycksfall även plötsliga händelser med yttre våld mot kroppen som uppkommer i samband med arbete, utbildning, praktik eller övning som den försäkrade frivilligt deltagit i, om händelsen är en oönskad och oförutsedd följd av verksamheten. Detsamma gäller skada eller sjukdom som uppkommer i samband med övning i injicering eller provtagning i samband med vårdutbildning.
Andra överbelastnings- eller förslitningsskador samt tandskador vid tuggning eller bitning räknas inte som olycksfall. Detsamma gäller hjärtinfarkt, hjärnblödning och dylikt samt sjukdom orsakad av bakterier, virus eller annat
smittämne, som inte inträffat eller uppkommit i samband med en plötslig och ofrivillig händelse med yttre våld mot kroppen.
Sjukdom genom smitta
Med sjukdom genom smitta avses detsamma som med arbetsskada genom smitta i 5 § förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.
Basbelopp
Med basbelopp avses prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken.
1.5 Självrisk
En försäkrad persons självrisk vid varje skadehändelse är 500 kr.
2 Försäkringsskydd
Vid personskada genom olycksfall eller vid sjukdom genom smitta utbetalas ersättning för personskada enligt 5 kapitlet skadeståndslagen (1972:207) som om skadeståndsskyldighet hade förelegat. I fråga om ersättning för inkomstförlust tillämpas därvid reglerna om beräkning av livränteunderlag i 41 kap. 8–18 §§ socialförsäkringsbalken (2010:110).
Om antingen en personskada genom olycksfall eller en sjukdom genom smitta leder till döden inom tre år från skadetillfället, utbetalas – utöver eventuellt redan utbetalade belopp – ett basbelopp till dödsboet. Har den avlidne egna barn som vid dödsfallet inte fyllt 18 år, utbetalas dessutom
– och utöver ersättning för förlust av underhåll enligt första stycket – tre basbelopp till varje sådant barn och tre basbelopp till den andre föräldern till ett sådant barn såsom förmånstagare i olycksfallsförsäkring, förutsatt att den andre föräldern är, eller i anledning av dödsfallet blir, vårdnadshavare.
3 Undantag
Personskadeskyddet enligt denna försäkring gäller endast i den mån motsvarande ersättning inte kan betalas enligt det privata eller det statliga kollektivavtalet om ersättning vid arbetsskada (TFA respektive PSA), enligt trafikskadelagen (1975:1410) eller enligt regler om ansvar för den som bedriver järnvägs- eller luftfartsverksamhet eller driver en anläggning där ansvaret för skador är särskilt reglerat i lag.
I skadefall där rätt till livränta enligt socialförsäkringsbalken föreligger, samordnas arbetsskadelivräntan med ersättningen enligt denna försäkring. Detsamma gäller ersättning enligt förordningen (1988:245) om grupplivförsäkring för doktorander. Denna försäkring ersätter kostnader endast i den mån dessa inte kan ersättas enligt socialförsäkringsbalken, en annan lag eller en annan försäkring.
Personskada i samband med överfall ersätts i den mån studenten inte inom den tid som är rimlig med hänsyn till skadan och behovet av ersättning får skadestånd av gärningsmannen, dennes försäkringsbolag eller annan, dock senast inom tre år efter anmälan till Kammarkollegiet.
Försäkringen lämnar ingen ersättning för kränkning. Försäkringen lämnar ingen ersättning om skadan inte har dokumenterats i journalanteckning, intyg eller motsvarande inom
sjukvården.
4 Skadeanmälan
Skadeanmälan skall göras på särskild blankett, som tillhandahålls av Kammarkollegiet. Anmälan skall undertecknas av både den försäkrade personen (där så är möjligt) och av högskolan. Högskolan skall med sin underskrift bekräfta att anmälan gäller en sådan person som anges i punkt 1.2 ovan och – om det är möjligt – att skadan inträffat under skoltid eller under direkt färd mellan bostaden och den plats där skoltiden tillbringas enligt 1.3 ovan.
5 Allmänna villkor
5.1 Skadereglering
Skaderegleringen utförs av Kammarkollegiet och sker i enlighet med försäkringspraxis inom personskadeområdet, varvid reglerna om yttrande från Statens skaderegleringsnämnd i 11–13 §§ förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten tillämpas. Om den skadade vid skadereglering utom rätta har fått ersättning från försäkringen, ersätts i förekommande fall även hans eller hennes befogade och skäliga ombudskostnader, varvid arvode ersätts med högst vad som betalas vid allmän rättshjälp. Ersättning lämnas dock endast om den skadade anlitat ett ombud som är lämpligt med hänsyn till bostadsort och ärendets natur och som
– är advokat xxxxx
– förordnats som biträde enligt rättshjälpslagen eller
– av Försäkringsbolagens Rättsskyddsnämnd befunnits ha särskild lämplighet för uppdraget.
5.2 Preskription
Rätten till ersättning upphör tre år efter skadedagen om anmälan dessförinnan inte inkommit till Kammarkollegiet. I övrigt gäller allmänna preskriptionsregler.
5.3 Återkrav
I den mån Kammarkollegiet har betalat ersättning till den försäkrade eller förmånstagare, övertar kollegiet dennes rätt gentemot annan som är ansvarig för skadan.