Kollektivavtal för hamnbranschen 2023–2025
Kollektivavtal för hamnbranschen 2023–2025
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
Innehållsförteckning
1 § Tillämpningsområde för kollektivavtalet för HAMNBRANSCHEN 4
3 § Arbetsgivarens allmänna rättigheter 4
5 § Arbetstagarens uppgifter och skyldigheter 5
2 § Lönegruppering, sysselsättningsarbete och minimilön 7
5 § Lön för deltidsanställd 13
6 § Förflyttning till annat arbete 13
7 § Hur nedsatt arbetsförmåga inverkar på lönen 14
10 § Tidsbundet lönetillägg 16
1 § Arbetstidens förläggning 18
2 § Vilotid per vecka och dygn 18
4 § Utjämning av arbetstiden under arbetstidsperioden 20
5 § Arbetsskiftsförteckning 21
6 § Ersättning för söndagsarbete, lördagsarbete och helgafton 23
7 § Ersättning för kvälls- och nattarbete 24
10 § Utryckningsbetonat arbete 25
12 § Allmänna förutsättningar för betalning av arbetstidsersättningar 27
13 § Beräkning och betalning av ersättning i pengar och ledighet 28
14 § Betalning av arbetstidsersättningar 29
15 § Avvikande arbetstidsarrangemang 29
16 § Fastställande av arbetstiden 30
19 a § Maximiantalet arbetstimmar 32
20 § Kompetensutveckling och undantag från arbetstidsbestämmelserna 33
21 § Tillämpning av allmän arbetstid 34
23 § Allmän arbetstid, definition av och ersättning för mertidsarbete 35
24 § Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, ingen frånvaro 36
25 § Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, på förhand känd frånvaro 38
26 § Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, överraskande frånvaro 39
27 § Allmän arbetstid, ersättning för övertidsarbete 40
28 § Tillämpning av kontorsarbetstid 41
30 § Kontorsarbetstid, definition av och ersättning för mertidsarbete 42
31 § Kontorsarbetstid, mertids- och övertidsarbete, ingen frånvaro 43
32 § Kontorsarbetstid, mertids- och övertidsarbete, på förhand känd frånvaro 45
33 § Kontorsarbetstid, mertids- och övertidsarbete, överraskande frånvaro 47
34 § Kontorsarbetstid, ersättning för övertidsarbete 48
35 § Tillämpning av periodarbetstid 49
36 § Periodarbete, hel arbetstidsperiod, full arbetstid 49
37 § Periodarbetstid, avbruten period 50
38 § Periodarbetstid, på förhand känt avbrott 51
39 § Periodarbetstid, på förhand känt avbrott under en söckenhelgsperiod 51
40 § Periodarbetstid, överraskande avbrott 51
41 § Periodarbetstid, överraskande avbrott under en söckenhelgsperiod 52
42 § Periodarbetstid, ersättning för mertidsarbete 52
43 § Periodarbetstid, ersättning för övertidsarbete 53
44 § Periodarbetstid, korta anställningsförhållanden 54
1 § Tillämpningsområde för kapitlet om semester och rätt till semester 54
2 § Grundläggande begrepp gällande semester 56
3 § Hel kvalifikationsmånad 56
4 § Tid som likställs med tid i arbete 57
5 § Fastställande av längden på semestern 58
6 § Förbrukning av semesterdagar 62
7 § Tidpunkten för semester 64
8 § Anmälan om tidpunkten för semester 66
10 § Förflyttning av semester på grund av arbetsoförmåga 67
12 § Semesterersättning när arbetsförhållandet fortsätter 71
13 § Semesterersättning när anställningsförhållandet upphör 73
14 § Intjänande av ledighet 74
16 § Betalning av semesterlön, semesterpremie och semesterersättning 76
3 § Personskada orsakad av brott 80
4 § Arbetsolyckor och yrkessjukdomar 81
5 § Den födande förälderns rätt till ledighet 82
6 § Graviditets- och föräldraledighet samt sjukdagpenning 83
10 § Tillfällig vårdledighet 86
11 § Frånvaro av familjeskäl 88
12 § Arbetsledigheter med lön 88
13 § Arbetsledigheter utan lön 89
5 § Befrielse från arbetet och ersättning av inkomstbortfall 92
6 § Ersättning av inkomstbortfall 92
7 § Förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning och lön 93
9 § Anställningsskydd 94
10 § Utbildning 96
VII PERMITTERING AV EN ARBETSTAGARE OCH AVSLUTNING AV ETT ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE 98
1 § Permittering av en arbetstagare 98
2 § Upphävande av ett arbetsavtal 98
VIII FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE 99
1 § Meningsskiljaktigheter som gäller kollektivavtalet 99
2 § Övriga meningsskiljaktigheter 100
3 § Lokala avtal 100
Bilaga 1 Lönegruppering för arbetstagare med månadslön 102
Bilaga 2 Lönebilaga 105
Bilaga 3 Ersättning för resekostnader 107
Bilaga 4 Kontinuerligt treskiftsarbete 110
Bilaga 5 Tabell för familjeledigheter 116
Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf
Tidpunkt | 4.4.2023 |
Plats | Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf:s kontor |
Närvarande: | Representanter för Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf och Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf |
Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf KOLLEKTIVAVTAL FÖR HAMNBRANSCHEN UNDERTECKNINGSPROTOKOLL
Parterna i kollektivavtalet för hamnbranschen har undertecknat följande ändringar i kollektivavtalet:
1. Avtalsperiod
Den nya avtalsperioden löper ut 31.3.2025. Därefter förlängs kollektivavtalet ett år i sänder, såvida inte någon av parterna skriftligen säger upp det senast två månader innan avtalsperioden löper ut.
2. Lönejusteringar åren 2023 och 2024
2.1 Engångsbelopp år 2023
Engångsbeloppet uppgår till 400 euro och betalas i samband med löneutbetalningen i maj 2023.
Engångsbeloppet betalas endast till de arbetstagare, vars fortlöpande anställningsförhållande har börjat senast 1.1.2023 och är i kraft när engångsbeloppet betalas. Engångsbeloppet betalas också om arbetsgivaren är permitterad, sjuk eller familjeledig.
För en deltidsanställd arbetstagare beräknas engångsbeloppet utifrån förhållandet mellan den överenskomna arbetstiden och full arbetstid.
Engångsbeloppet betalas inte om arbetstagaren själv har sagt upp sig före tidpunkten för utbetalning av engångsbeloppet.
Engångsbeloppet beaktas inte vid betalningen av andra löneposter, bland annat semesterlönen, -tillägget, semesterpremien, övertidsersättningar eller vid beräkningen av den genomsnittliga timförtjänsten eller dagslönen.
2.2 Allmänna förhöjningar och företagsspecifik pott 2023 och 2024 År 2023
Arbetstagarens grundlön och därmed likställd månadslön höjs 1.6.2023 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med en allmän förhöjning på 3,2 procent.
Fasta tillägg till grundlönen och ersättningarna till representanter för personalen höjs från och med 1.6.2023 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med 3,2 procent.
År 2024
Arbetstagarens grundlön och därmed likställd månadslön höjs 1 jun 2024 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med en allmän förhöjning på 2,8 procent.
Fasta tillägg till grundlönen och ersättningarna till representanter för personalen höjs från och med 1 jun 2024 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med 2,8 procent.
3. Textförändringar
VI kap. 2 § I stycket och 4 § III stycket ändras enligt följande:
2 § Förtroendeman
Med förtroendeman avses en arbetstagare som den organisation som undertecknat kollektivavtalet har utsett till sin företrädare och som ska sköta de uppgifter som avses i detta kapitel. Med förtroendeman avses också förtroendemannens ersättare, som om förtroendemannen har förhinder sköter förtroendemannauppgifterna i detta kapitel.
4 § Uppgifter
För den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf bör skriftligen informera arbetsgivaren om de personer som valts till förtroendemän, när förtroendemannen vikarieras av sin suppleant, när arbetarskyddsfullmäktigen fungerar i förtroendemannauppgifter, eller när förtroendemannen fungerar i arbetarskyddsuppgifter. Ett motsvarande meddelande om när vice förtroendemannen vikarierar för förtroendemannen kan även lämnas av förtroendemannen.
4. Lönearbetsgrupp
Ett välfungerande lönesystem gynnar alla. Parterna gör en beskrivning av kollektivavtalets lönesystem och utreder hur det fungerar och eventuella utvecklingsbehov.
5. Datering och underskrifter
Helsingfors tisdag 4 april 2023
ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA RF
Xxxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxx
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF
Xxxxx Xxxxx-Xxxxx Sannaleena Kallio
I ALLMÄN DEL
1 § Tillämpningsområde för kollektivavtalet för HAMNBRANSCHEN
1 Kollektivavtalets tillämpningsområde
Detta kollektivavtal tillämpas på arbetstagare som arbetar vid hamnar och hamntjänstföretag som är medlemmar i Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf, såvida inte annat föreskrivs i detta kollektivavtal.
2 Detta kollektivavtal tillämpas inte på
• medlemssamfundens ledning eller andra personer i motsvarande chefposition som representerar arbetsgivaren, såvida inte annat fastställs i respektive punkter i avtalet.
2 § Lokala avtal
Detta kollektivavtal tillämpas inte till de delar som man enligt kapitel 8 om förhandlingsförfarande nedan lokalt avtalat om att avvika från bestämmelserna i detta kollektivavtal.
Tillämpningsanvisning:
De allmänna bestämmelserna i kapitel 8 i detta kollektivavtal om lokala avtal tillämpas inte i fall där man i detta kollektivavtal har genom specialbestämmelser kommit överens om lokala avtal. Sådana specialbestämmelser finns i bl.a. kap. III 15 § i kollektivavtalet.
3 § Arbetsgivarens allmänna rättigheter
Arbetsgivaren har rätt att anställa och avskeda arbetstagare samt att leda och övervaka arbetet. Arbetstagaren är skyldig att iaktta de bestämmelser och anvisningar som arbetsgivaren eller hans eller hennes representant har gett, om dessa inte står i strid mot gällande lagstiftning, detta kollektivavtal eller motsvarande instruktioner.
4 § Anställning
1 Arbetsavtalets form
Arbetsavtalen upprättas i regel skriftligen och så noggrant att alla omständigheter som inverkar på definitionen av anställningsförhållandet framgår.
Tillämpningsanvisning:
Ett arbetsavtal kan ingås muntligt om det är motiverat, till exempel på grund av att arbetsavtalet är kortvarigt. Bestämmelser om arbetsavtalets form och längd finns i 1 kap. 3 § i arbetsavtalslagen och om information om de centrala villkoren i arbetet i 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.
2 Prövotid
I arbetsavtalet kan inkluderas en prövotid enligt 1 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.
3 Presentation av läkarintyg innan anställningsförhållandet inleds
Arbetstagaren ska innan anställningsförhållandet inleds på begäran visa upp ett godkänt läkarintyg över sitt hälsotillstånd. Läkarintyg krävs inte om en arbetstagare som redan förut är anställd av samma arbetsgivare övergår till en ny uppgift av likartad karaktär och om han eller hon har presenterat ett godtagbart läkarintyg när tjänstgöringen inleddes.
4 När anställningsförhållandet och därmed sammanbundna rättigheter börjar
Anställningsförhållandet och därmed sammanbundna rättigheter anses börja från och med då arbetstagaren de facto börjar sitt arbete. Om arbetstagaren dock enligt arbetsavtalet har anställts den första dagen i månaden och om den första dagen i kalendermånaden är en helg eller högtidsdag som vanligen inte är arbetsdag, ska rättigheterna för en arbetstagare med månadslön anses börja från inledningen av den nämnda månaden ifall den anställde har börjat arbeta under den första normala arbetsdagen efter de nämnda dagarna.
5 § Arbetstagarens uppgifter och skyldigheter
1 Förflyttning till ett annat arbete
Varje enskild arbetstagares uppgift ska överenskommas genom ett arbetsavtal. Arbetstagaren är vid behov dock skyldig att temporärt övergå till andra uppgifter som med hänsyn till arbetstagarens utbildning och arbetserfarenhet kan anses lämpliga för honom eller henne. Temporär överföring kan vara högst 8 veckor i sänder.
Tillämpningsanvisning:
Lönen för tiden för en tillfällig förflyttning bestäms enligt II kap. 6 § i detta kollektivavtal.
En arbetstagare kan tillfälligt förflyttas till andra uppgifter oberoende av vad som avtalats i arbetsavtalet om arbetstagarens arbetsuppgifter eller platsen där arbetet utförs.
Om förflyttningen varar över 8 veckor och de nya arbetsuppgifterna väsentligt avviker från arbetstagarens arbetsavtalsenliga uppgifter, förutsätter förflyttningen att arbetstagaren har gett sitt samtycke till förflyttningen eller att arbetsgivaren har en uppsägningsgrund. Med arbetstagaren ingås ett nytt arbetsavtal om ändrade arbetsuppgifterna.
2 Läkarundersökningar under ett pågående anställningsförhållande
Arbetstagaren är skyldig att på arbetsgivarens begäran ge arbetsgivaren uppgifter om förutsättningarna att sköta uppgiften med hänsyn till hälsan för att utreda arbets- och funktionsförmågan och på arbetsgivarens förordnande delta i kontroller och undersökningar som utförs för att konstatera arbetstagarens hälsotillstånd, om det är nödvändigt för att utreda förutsättningarna för skötseln av uppgiften. Arbetstagaren ska ges tillfälle att bli hörd innan förordnandet ges. Arbetsgivaren ansvarar för kostnaderna för dessa undersökningar.
6 § Hänvisningsbestämmelse
De bestämmelser i arbetsavtalslagen (ArbAvtL), arbetstidslagen (ATL), semesterlagen (SL), samarbetslagen, lagen om studieledighet och förordningen om studieledighet eller i någon annan lag eller förordning som det hänvisas till i detta kollektivavtal har inte inkluderats som en del av det.
7 § Arbetsfred
Förhindrande av arbetsinställelse
Under detta kollektivavtals giltighetstid får inte vidtas strejk, lockout eller bojkott eller någon annan därmed jämförbar åtgärd som riktar sig mot bestämmelserna i detta avtal eller syftar till en ändring av detta avtal.
Förhandsmeddelande om arbetskonflikt
Innan politiska eller solidariska arbetsstridsåtgärder vidtas ska riksförlikningsmannen och det vederbörliga arbetsgivar- eller tjänstemannaförbundet underrättas minst fyra dagar innan. Meddelandet ska innefatta orsakerna till de planerade stridsåtgärderna, inledningstidpunkt och omfattning.
8 § Dialog
Lokalt kan avtalas annat gällande 2 kap. i samarbetslagen.
II LÖN
1 § Lönens delar
Arbetstagarens lön fastställs enligt kollektivavtalet som följande:
1 Ordinarie lön
Med arbetstagarens ordinarie lön avses grundlön och ett eventuellt erfarenhetstillägg eller annan lön av grundlönekaraktär som arbetsgivaren betalar eller motsvarande lönetillägg av grundlönekaraktär:
− arbetstagarens grundlön (II kap. 4 § och BILAGA 1)
− erfarenhetstillägg (II kap. 8 §)
− eventuellt årstillägg (II kap. 9 §)
− eventuell förtroendemannaersättning (VI kap. 7 §)
− eventuellt arbetarskyddsfullmäktigs arvode (VI kap. 7 §)
− övriga eventuella tillägg av grundlönekaraktär
2 Eventuella lönedelar som inte hör till den ordinarie lönen
− lönetillägg för viss tid (II kap. 10 §)
Tillämpningsanvisning:
Tillägg till daglönen för semester och sjuktid samt arbetstidsersättningarna ingår inte i den ordinarie lönen.
2 § Lönegruppering, sysselsättningsarbete och minimilön
Anvisningar om placeringen av arbetstagare i lönegrupper, lönegruppering med minimigrundlöner, minimilön och bestämmelser om sysselsättningsarbete finns i bilaga 1 till detta kollektivavtal.
3 § Dagslön och timlön
1 Dagslön för en ofullständig kalendermånad
När lönen för en del av månaden betalas beräknas för varje kalenderdag som ingår i en ofullständig månad dagslönen, som fås genom att den ordinarie månadslönen divideras med antalet kalenderdagar under månaden i fråga. Lönen för en ofullständig månad fås genom att dagslönen multipliceras med antalet kalenderdagar som ingår i en del av månaden.
2 Timlön
a) Anställningsförhållande på högst 12 kalenderdagar
Om anställningsförhållandet varar högst 12 kalenderdagar, beräknas lönen för tiden i arbete enligt timlönen genom att som divisor använda de divisortal som nämns i III kap. 13 § 1 punkten i detta kollektivavtal.
b) Personer som kallas till arbete
Till en arbetstagare som är anställd tills vidare eller för viss tid på över 12 dagar, men vars arbetstid avtalas separat för varje arbetspass, kan grundlönen betalas som timlön beräknad enligt punkt a) ovan.
4 § Grundlön
1 Placering i lönegrupper
Arbetstagaren placeras i rätt lönegrupp på det sätt som närmare bestäms i 1
§ i bilagan om lönegruppering (bilaga 1). För varje lönegrupp nämns endast lönegruppens minimigrundlön, som minst ska betalas till arbetstagaren.
Tillämpningsanvisning:
Grundlönen för en arbetstagare utanför lönegrupperingen bestäms enligt punkt 3 i denna paragraf.
Lönesystemets bakgrund Lönen bygger på utvärdering
Till arbetstagaren ska betalas minst minimigrundlön enligt lönegruppen i fråga, om inte annat avtalats i kollektivavtalet. En ändamålsenlig lönedifferentiering inom lönegruppen innebär att arbetstagarens grundlön motsvarar den nivå för dennes arbetsuppgifter, yrkesskicklighet och arbetsprestation, vilken har fastställts genom lämpliga kriterier. Minimigrundlönen för en lönegrupp kan betalas till en arbetstagare vars arbetsuppgifter, yrkesskicklighet och prestationsnivå är den grundnivå som avses i lönegruppen.
I varje lönegrupp iakttas en ändamålsenlig lönedifferentiering. Arbetstagarnas individuella grundlöner bestäms enligt hur krävande uppgifter de utför, på vilken nivå deras yrkesskicklighet ligger och enligt deras arbetsprestation. Fastställandet av rätt grundlön för arbetstagaren förutsätter att dessa faktorer bedöms i arbetstagarens arbete.
I lönesystemet är det viktigt att den anställda själv kan påverka sin lön med sin kompetens och arbetsprestation. Det väsentliga är att arbetstagaren på förhand känner till de grunder på vilka hans eller hennes arbete bedöms. Faktorerna som bedöms ska vara centrala i arbetet och vara väsentliga för
att uppnå sammanslutningens mål, eftersom bedömningen styr arbetstagaren att agera i enlighet med samfundets mål.
Vid bedömningen är det väsentligt att man som kriterier för fastställandet av grundlönen inom lönegruppen använder de faktorer eller egenskaper som är mest väsentliga och viktiga för arbetet. Kriterierna ska således övervägas separat för varje yrkesgrupp. Vissa uppgifter förutsätter egna särskilda kriterier. Exempelvis i utvecklingsarbetet betonas innovativitet och genomförande av projekt. Exakthet och noggrannhet är faktorer som kan vara viktiga i många arbeten, till exempel i bokföring och vård av patienter, även om de förekommer på olika sätt i dem.
Utgångsnivån för arbetstagarens grundlön kan också påverkas av den allmänna lönenivån på orten och inom yrkesbranschen och av de lönepolitiska principer som arbetsgivaren följer. Till exempel på de orter där det råder brist på arbetstagare inom en viss bransch kan den lägsta grundlönenivån stiga över miniminivån i lönegruppen. Arbetsgivarens utgångsnivå för lönesättningen kan då redan vara högre än minimigrundlönenivån helt oberoende av arbetstagarens egen insats, vilket ska beaktas när arbetstagarens personliga grundlön ställs i proportion till den befintliga lönenivån.
Även om alla eller de flesta arbetstagare på grundval av bedömningen skulle placeras på samma nivå betyder det inte att dessa arbetstagare bör få en minimigrundlön. Om alla arbetstagare till exempel är utmärkta med tanke på de faktorer som ska bedömas, ska alla arbetstagares löner också fastställas klart över minimigrundlönenivån. Detta stöder också arbetsgivarens mål att rekrytera och behålla en personal av så hög kvalitet som möjligt. Differentieringen innebär dock inte att löneskillnader bör göras mellan arbetstagarna om bedömningen inte visar och förutsätter det.
Bedömningen görs enligt kollektivavtalet som en helhetsbedömning. Med helhetsbedömning avses att separata lönedelar inte fastställs för olika faktorer. En helhetsbedömning av arbetsuppgifterna, yrkesskickligheten och prestationen bestämmer arbetstagarens placering i lönegruppen. Av helhetsbedömningen ska det dock framgå hur de olika faktorerna har bedömts.
Bedömningen av arbetstagaren ska motiveras för arbetstagaren. Han eller hon har rätt att få information om innehållet i och grunderna för den bedömning som gäller honom eller henne själv samt om dess inverkan på lönen.
Ju mer centralt personalen eller dess representanter deltar i uppbyggnaden och utvecklingen av lönesystemet och ju bättre information om grunderna och metoderna för systemet ges till hela personalen, desto bättre lyckas
införandet av nya lönesystem. Detta främjar systemets transparens och därmed att systemet godkänns.
2 Bestämning av arbetstagarens grundlön
I varje lönegrupp iakttas en ändamålsenlig lönedifferentiering. Arbetstagarens grundlönenivå i lönegruppen påverkas av arbetsuppgifternas svårighetsgrad, arbetstagarens yrkesskicklighet och arbetsprestation. Arbetstagarens personliga grundlön är högre ju högre nivån för arbetsuppgifternas svårighetsgrad, arbetstagarens yrkesskicklighet och arbetsprestation har bedömts vara. Dessa bedöms som en helhetsbedömning.
Tillämpningsanvisning:
Minimigrundlönen i en lönegrupp omfattar arbetsuppgifterna på yrkets basnivå, grundläggande yrkeskunskap och prestationens grundnivå. Faktorer som överskrider grundnivån höjer arbetstagarens grundlön. Tillfälliga eller kortvariga ändringar beaktas inte i bedömningen och därmed i den personliga grundlönen. De faktorer som ska beaktas i bedömningen ska vara relativt bestående. Vid tillfälliga ändringar i arbetsuppgifterna eller förhållandena används vid behov lönetillägg för viss tid enligt I0: i detta kapitel eller lön enligt 6 § i detta kapitel när arbetsgivaren förflyttar arbetstagaren till ett annat arbete för högst 8 veckor.
Utöver de ovan nämnda faktorerna påverkas grundlönen av bl.a. den allmänna lönenivån på orten och inom branschen i fråga eller tryggandet av tillgången på arbetskraft.
På alla organisationsnivåer och i alla lönegrupper finns det arbetstagare vars arbetsuppgifter till sin svårighetsgrad avviker från de övriga arbetstagarnas uppgifter i samma lönegrupp och som i sitt eget arbete uppvisar bättre yrkeskunskap och arbetsprestation. Bedömningen kan således inte begränsas till endast vissa personal- eller lönegrupper. Om det inte uppstår någon skillnad mellan arbetstagarna i bedömningen innebär detta inte att lönesättningen motsvarar minimigrundlönen. Arbetsenhetens samtliga arbetstagares arbetsuppgifter, yrkesskicklighet och arbetsprestationer kan överstiga grundnivån.
Bedömningens innehåll
De faktorer som ska bedömas i varje enskilt arbete väljs enligt vad som är viktigast i yrket i fråga. Bedömningen görs inom lönegruppen. Utöver granskningen inom lönegruppen ska man se till att chefens och arbetstagarens grundlöner står i rätt proportion till varandra. Grundlönen för
en person i chefsställning ska vara klart högre än för en underlydande, om det inte finns särskilda, grundade skäl att avvika från detta.
Bedömningssystemet ska vara objektivt, tydligt och rättvist. Alla arbetstagare ska på förhand känna till vilka kriterier som används, eventuella poängsättningar och/eller viktningar.
a) Arbetstagarens arbetsuppgifter jämförs mot övriga arbetstagares arbetsuppgifter i samma lönegrupp. Om det inte finns andra arbetstagare i samma grupp görs jämförelsen i förhållande till de arbetsuppgifter som vanligen hör till yrket. Arbetsuppgifterna kan bedömas bl.a. utifrån hur omfattande eller mångsidiga arbetsuppgifterna är, om de omfattar till exempel tilläggsuppgifter, ansvar som avviker från det normala, beslutsfattande eller chefsuppgifter. I arbetsuppgifterna kan man också bedöma exceptionell fysisk eller psykisk belastning, arbetets belastning eller ständigt otrevligare arbetsförhållanden.
Vid bedömningen av chefsuppgifterna inverkar enhetens storlek samt ansvarets och verksamhetsområdets omfattning.
b) Arbetstagarens yrkesskicklighet jämförs mot den grundnivå som förutsätts i yrket. I yrkesskickligheten bedöms både yrkeskompetensen och de yrkesmässiga färdigheterna.
Inom yrkeskompetensen bedöms som faktorer som överskrider grundnivån till exempel en särskild förmåga att klara av valsituationer som gäller arbetsmetoder och arbetssätt, mångkunnighet eller specialkompetens inom något delområde av yrket. Sådana faktorer är lämpligare utbildning och tilläggsutbildning, fortbildning eller påbyggnadsutbildning som höjer arbetstagarens yrkesskicklighet när de ökar arbetstagarens kompetens i de arbetsuppgifter som hör till honom eller henne.
Utöver den arbetserfarenhet som beaktas i erfarenhetstillägget kan sådan arbetserfarenhet som betydligt ökar arbetstagarens yrkesskicklighet beaktas vid bedömningen av arbetstagarens yrkeskompetens.
Som yrkesfärdigheter bedöms beroende på yrke och arbetsuppgifter till exempel noggrannhet, tillförlitlighet, flexibilitet, samarbetsförmåga, sociala färdigheter, skriftlig eller muntlig kommunikationsförmåga, chefsfärdigheter, initiativförmåga, utvecklingsförmåga, organisationsförmåga, förmåga att arbeta självständigt och lösa problem, kreativitet samt vilja att skaffa och tillämpa nya kunskaper och färdigheter.
c) Arbetstagarens arbetsprestation jämförs mot prestationens erforderliga grundnivå samt i förhållande till de prestationsmål som på förhand ställts
upp på basis av medlemssamfundets mål och uppgifter. Syftet med bedömningen av arbetsprestationen är att bedöma hur arbetstagaren använder sin yrkesskicklighet och sina yrkesfärdigheter för att uppnå arbetsresultatet. Prestationsnivån bedöms beroende på arbetsuppgifterna och yrkets särdrag till exempel som effektivitet, uppnående av kvalitativa eller kvantitativa mål eller andra mål som ställts upp för arbetet.
3 Jämförelselönegrupp och arbetstagare utanför lönegrupperingen
Om yrkesbeteckningen eller lönegruppen inte finns i lönegrupperingen eller om arbetsuppgiften klart avviker från arbetsuppgifterna enligt beteckningen, bestäms arbetstagarens grundlön enligt den lönegrupp med vilken han eller hon på basis av sina arbetsuppgifter och sin utbildning kan jämföras. Om ingen jämförelsebeteckning finns, står arbetstagaren utanför lönegrupperingen och man avtalar om grundlönen genom arbetsavtal.
Tillämpningsanvisning:
Vid användning av en jämförelselönegrupp iakttas bedömningsmetoden enligt punkten ovan (fastställande av arbetstagarens grundlön) vid fastställandet av arbetstagarens grundlön. Även för arbetstagare som står utanför lönegrupperingen iakttas en ändamålsenlig lönedifferentiering och i tillämpliga delar den ovan nämnda bedömningsmetoden.
4 Totallön
Man kan avtala om att en arbetstagare vars lön inte har fastställts i lönegrupperingsbilagan och för vilken inte heller den i punkt 3 nämnda jämförelselönegruppen finns, betalas en helhetslön som även kan innehålla erfarenhetstillägg enligt II kap. 8§ i detta kollektivavtal.
Tillämpningsanvisning:
Den tid som berättigar till erfarenhetstillägg ska dock bestämmas för att fastställa semesterrätt. I arbetstagarens arbetsavtal är det skäl att bestämma vilka lönedelar som ingår i totallönen.
De kollektivavtalsenliga allmänna förhöjningarna räknas in i totallönen när erfarenhetstilläggets andel av lönen inte har specificerats i arbetsavtalet.
5 Arbetstagarens grundlön i kombinationsuppgifter
Om arbetstagaren enligt sitt arbetsavtal utför uppgifter som hör till olika lönegrupper, bestäms hans eller hennes grundlön enligt den lönegrupp, till vilken det arbete som han eller hon huvudsakligen utför hör.
Tillämpningsanvisning:
Om den huvudsakliga uppgiften i en s.k. kombinationsuppgift hör till en lönegrupp med lägre eller högre lön, beaktas de uppgifter som utförs i en annan lönegrupp vid bedömningen av svårighetsgraden för arbetstagarens uppgifter i enlighet med punkt 2.
5 § Lön för deltidsanställd
Den egentliga lönen för en arbetstagare som arbetar kortare ordinarie arbetstid jämfört med full arbetstid enligt kollektivavtalet är lägre i samma proportion som deltidsarbetet är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt kollektivavtalet (deltidsprocent).
Tillämpningsanvisning:
Om heltidsarbetet omvandlas till deltidsarbete eller tvärtom, ändras den ordinarie lönen med undantag av ersättningen för förtroendeman i samma proportion, om inte annat avtalats i arbetsavtalet.
6 § Förflyttning till annat arbete
1 Förflyttning till högre avlönade uppgifter
Om arbetsgivaren med stöd av I kap. 5 § 1 punkten i detta kollektivavtal tillfälligt, för minst 6 arbetsdagar och högst 8 veckor åt gången förflyttar arbetstagaren till ett arbete som hör till en annan lönegrupp och som är högre avlönat, betalas till arbetstagaren från och med början av förflyttningen grundlön enligt denna lönegrupp. Arbetstagaren ska dock få minst den grundlön som motsvarar hans eller hennes tidigare arbete.
Tillämpningsanvisning:
Bestämmelsen gäller det att arbetsgivaren tillfälligt, för högst 8 veckor förflyttar arbetstagaren till andra uppgifter. För en förflyttning som varar mindre än 6 arbetsdagar betalas lön enligt det tidigare arbetet.
Om en väsentlig ändring av arbetsuppgifterna som varar över 8 veckor avtalas genom arbetsavtal med arbetstagaren.
När arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om en väsentlig ändring av villkoren i arbetsavtalet för viss tid eller permanent, avtalas i arbetsavtalet även om den lön som betalas för uppgiften. Arbetstagarens grundlön för den nya uppgiften bestäms genom att i tillämpliga delar använda bestämmelserna i 4 § 2 punkten om fastställande av personlig grundlön.
2 Förflyttning till lägre avlönade uppgifter
Om en arbetstagare tillfälligt förflyttas för högst 8 veckor till ett lägre avlönat arbete, ska han eller hon för denna tid grundlön bestäms enligt grundlönen som motsvarar det tidigare arbetet.
7 § Hur nedsatt arbetsförmåga inverkar på lönen
1 Arbetsolyckor eller yrkessjukdomar
Till en arbetstagare som på grund av en arbetsolycka eller en yrkessjukdom som skett hos en arbetsgivare som är bunden av detta kollektivavtal har blivit oförmögen att utföra sitt tidigare arbete och som på grund av detta, på basis av ett läkarutlåtande förflyttas till ett arbete med väsentligt lägre lön som motsvarar hans eller hennes arbetsförmåga, betalas för detta arbete lön enligt arbetstagarens tidigare inkomst minskad med ett belopp som motsvarar tilläggsräntan på den av arbetsgivaren bekostade livräntan eller olycksfallspensionen.
2 Nedsatt arbetsförmåga
Om det är fråga om en annan arbetstagare än en arbetstagare som avses ovan i 1 punkten och vars arbetsförmåga är väsentligt nedsatt, bestäms arbetstagarens lön så att grundlönen, på grund av den nedsatta arbetsförmågan, ska vara lägre i motsvarande proportion, om man inte med arbetstagaren har avtalat om en annan lönegrund i arbetsavtalet.
8 § Erfarenhetstillägg
1 Intjänande av erfarenhetstillägg
Till arbetstagaren betalas erfarenhetstillägg efter 5 och 10 tjänsteår som berättigar till erfarenhetstillägg. Vartdera erfarenhetstillägget utgör 5 procent av arbetstagarens grundlön.
2 Betalning av erfarenhetstillägg
Erfarenhetstillägg betalas från och med början av den kalendermånad som följer efter det att anställningstiden som berättigar till tillägget fyllts.
3 Ansökan om erfarenhetstillägg och utredning om anställning hos annan arbetsgivare
Erfarenhetstillägg behöver inte sökas. Den anställda ska visa upp en tillförlitlig skriftlig utredning om anställning hos en annan arbetsgivare. Om arbetsgivaren när arbetsavtalet ingås begär att arbetstagaren ska lämna in ett intyg över anställning hos en annan arbetsgivare inom en överenskommen skälig tidsfrist och arbetstagaren inte iakttar detta, betalas
erfarenhetstillägg först efter att utredningen har företetts. Om en tidsfrist inte fastställts och utredningen över tjänst hos en annan arbetsgivare företes retroaktivt, betalas det erfarenhetstillägg som baseras på denna anställning retroaktivt för högst 2 år från och med det att utredningen företetts.
Tillämpningsanvisning:
Med tillförlitlig utredning avses i allmänhet ett arbetsintyg eller någon annan skriftlig utredning av den andra arbetsgivaren om anställningsförhållandets längd.
4 Anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg
Anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg är all anställning hos den egna arbetsgivaren och sådan anställning hos en annan arbetsgivare som är till väsentlig nytta i den nuvarande uppgiften. Anställning i en och samma bransch anses alltid medföra väsentlig nytta.
Tillämpningsanvisning:
Det ska vara fråga om ett anställningsförhållande som baserar sig på ett arbetsavtal. Till exempel räcker det inte med enbart ett ägarförhållande till bolaget eller delägarskap i bolaget och det räcker inte att vara enskild näringsidkare.
Vad som är av väsentlig nytta är en bedömningsfråga. Arbetsgivaren avgör från fall till fall när den tidigare tjänsten är till väsentlig nytta för den nuvarande uppgiften. I liknande fall ska arbetsgivaren sträva efter en så enhetlig praxis som möjligt.
Även ett anställningsförhållande som varat en dag räknas som tid som berättigar till erfarenhetstillägg. De kalenderdagar som ger rätt till erfarenhetstillägg eller begränsar det förvandlas vid behov till månader genom divisorn 30 och till år genom divisorn 365.
Av de olika anställningar som arbetstagaren vid samma tidpunkt har fullgjort och som i sig berättigar till erfarenhetstillägg beaktas endast ett anställningsförhållande vid beräkningen av anställningstiden.
Deltidsarbete tjänar in erfarenhetstillägg på samma sätt som heltidsarbete.
5 Erfarenhetstillägg, avdrag från anställningstiden
Vid beräkning av anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg avdras de kalenderdagar under vilka tiden i arbetet har varit avbrutet eller då tiden i arbete, efter att personen anställts, ännu inte har börjat.
Tillämpningsanvisning:
Arbetet kan avbrytas till exempel på grund av sjukledighet, annan arbetsledighet eller studieledighet. Tider som inte minskar anställningstiden, se punkt 6 nedan.
Avdragen räknas som kalenderdagar, varvid 30 dagar är en månad. Den tid som ska dras av förskjuter tillgodoseendet av den tid som berättigar till erfarenhetstillägg med lika lång tidsperiod. Om den tid som ska dras av är till exempel 2 dagar, förskjuts den tid som berättigar till erfarenhetstillägg med 2 dagar. Avdraget görs genom att räkna ihop de dagar som dras av från de olika anställningsförhållandena.
6 Erfarenhetstillägg, anställningstiden minskar inte
Anställningstiden minskas dock inte av
a) semester
b) graviditets- och föräldraledighetstid med lön för den födande föräldern
c) särskild graviditets-, graviditets- och föräldraledighet, om arbetstagaren har fått särskild graviditets eller föräldrapenning
9 § Årstillägg
Årstillägget betalas vidare till dem som 31.12.1999 med stöd av 2 kap. 9 § 6 punkten i Palvelulaitosten työnantajayhdistys kollektivavtal har varit berättigade till det till det belopp som tillägget var 31.12.1999.
Tillämpningsanvisning:
Nya årstillägg har inte beviljats efter 31.12.1999. Tillägget betalas till arbetstagaren så länge anställningsförhållandet med den arbetsgivare som beviljat tillägget fortgår utan avbrott.
10 § Tidsbundet lönetillägg
Till en arbetstagare kan betalas ett särskilt tidsbundet lönetillägg som grundar sig på en tillfällig ändring i arbetsuppgifterna eller förhållandena.
Tillämpningsanvisning:
Till en arbetstagare kan betalas ett tidsbundet lönetillägg för en sådan ändring av uppgifterna som inte beaktas tillfälligt i grundlönen. Den kan också användas till exempel när arbetstagarens uppgifter tillfälligt eller för viss tid blir mer krävande, när arbetstagaren uppmuntras att skaffa sig nya färdigheter, när ny verksamhet eller verksamhet utvecklas (till exempel ett projekt). Bestående förändringar i
personens arbetsuppgifter, yrkesskicklighet och prestation beaktas vid bedömningen av arbetstagarens grundlön.
11 § Lönebetalning
1 Lönebetalning vid anställningsförhållandets början
En arbetstagare som anställts vid ett medlemssamfund har rätt att få lön från och med att han eller hon har börjat sköta sina uppgifter.
2 Lönebetalning då giltig frånvaro saknas
Om arbetstagaren har varit frånvarande från arbetet utan giltig orsak betalas inte lön för denna tid.
3 Löneminskning, sporadisk frånvaro
Från månadslönen avdras den timlön som avses nedan i III kap. 13 § 1 punkten för varje frånvarotimme, om arbetsdagen på arbetstagarens begäran eller av någon annan orsak som beror på honom eller henne sporadiskt blir ofullständig och bristen inte har arbetats in vid någon annan tidpunkt. Från en motsvarande frånvaro som varar en hel arbetsdag avdras dagslönen enligt II kap. 3 § 1 punkten för varje kalenderdag arbetstagaren är frånvarande.
4 Lönebetalning då anställningsförhållandet upphör
När anställningsförhållandet upphör betalas lön, om inte något annat följer av detta kollektivavtal,
− fram till anställningsförhållandets sista dag, inklusive nämnda dag
− fram till arbetstagarens dödsdag, inklusive nämnda dag, då eventuell, på förhand utbetald månadslön för den återstående delen av månaden inte återkrävs.
12 § Lönebetalningsperiod
1 Lönebetalningsdag
Till arbetstagaren betalas lön för varje kalendermånad senast på dess sista dag, om inte annat bestäms i detta kollektivavtal eller om inte annat följer av löneprestationsgrunderna.
Om lönebetalningen förutsätter en utredning över utförda åtgärder eller uppföljning av hur arbetstiden har uppfyllts, som företes på en faktura, betalas lönen senast under den kalendermånad som följer efter faktureringen.
När ett anställningsförhållande upphör kan den återstående lönen betalas på den normala lönebetalningsdagen under lönebetalningsperioden efter den period då anställningsförhållandet upphör.
2 Lönebetalning till banken
Arbetstagarens lön betalas till ett bankkonto vid en penninginrättning i Finland som han eller hon anvisat och om vilket stadgas i 2 kap. 16 § i arbetsavtalslagen.
3 Löneberäkning
I samband med löneutbetalningen får löntagaren en kalkyl och vid behov en utredning av storleken på lönen och innehållningar av lönen till olika ändamål.
III ARBETSTID
1 § Arbetstidens förläggning
1 Inledande av dygn, arbetsvecka och arbetstidsperiod
Ett dygn anses börja kl. 00.00, och en arbetsvecka och en arbetsperiod beräknas börja vid dygnsskiftet mellan söndag och måndag, om inte man bestämt lokalt att dygnet börjar när arbetsskiftet börjar.
2 Arbetsskiftets längd vid periodarbete
Vid periodarbete strävar man efter att ordna arbetsskiftet så att dess längd i dagskift är högst 10 timmar och i nattskift högst 12 timmar.
2 § Vilotid per vecka och dygn
1 Veckovila
Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång per vecka får en oavbruten vilotid på minst 35 timmar som ska, såvitt möjligt, förläggas i samband med söndagen. Veckovila kan ordnas så att den i genomsnitt omfattar 35 timmar under en tidsperiod på 14 dygn. Vilotiden ska emellertid omfatta minst 24 timmar per vecka.
Tillämpningsanvisning:
Den vilotid som har antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan vid behov ändras. Om arbetstagaren inte har arbetat under hela veckan på grund av bl.a. semester, plötslig sjukledighet eller annan arbetsledighet så att ledigheten har fortgått oavbrutet minst den tid som nämns i detta moment (35 timmar eller 24 timmar), anses vilotiden ha blivit given.
Den genomsnittliga ledigheten per vecka ska ges så att det förekommer oavbruten vilotid under båda veckorna i en tvåveckorsperiod.
2 Undantag från vilotiden per vecka
Vilotiden per vecka behöver inte ges enligt arbetstidslagen.
3 Ersättning av förlorad veckovila
Då en arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen tillfälligt behövs i arbete under hans eller hennes ledighet eller beredskapstid eller under sin veckovila, förkortas arbetstagarens ordinarie arbetstid med en lika lång period, under vilken han eller hon inte har fått den vilotid per vecka som avses i 1 och 2 punkten senast inom 3 månader från det att arbetet utfördes, eller så betalas med arbetstagarens samtycke enkel timlön för den tid som använts för det tillfälliga arbetet.
Tillämpningsanvisning:
Man behöver inte betala ersättning till andra än de som omfattas av arbetstidslagen för eventuell utebliven veckovila.
4 Vilotider vid oavbrutet skiftarbete
I kontinuerligt skiftarbete kan veckovilan ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en tid av högst 12 veckor. Vilotiden ska emellertid omfatta minst 24 timmar per vecka. Ifall tekniska omständigheter och arbetets organisering så förutsätter, kan man med arbetstagarens samtycke gå tillväga på motsvarande sätt.
5 Dygnsvila
Bestämmelser om dygnsvila finns i 25 § i arbetstidslagen.
Tillämpningsanvisning:
Om en ändamålsenlig organisering av arbetet förutsätter det, kan avvikande avtal om dygnsvila ingås i enlighet med 15 § i detta kapitel.
3 § Daglig vilotid
1 Daglig vilotid (matpaus)
Om arbetstiden per dygn är längre än 6 timmar och arbetstagarens närvaro på arbetsplatsen inte är nödvändig för att arbetet skall kunna fortgå, skall han under arbetsskiftet ges minst en halv timmes vilotid (matpaus), som inte räknas till arbetstiden och under vilken han är oförhindrad att avlägsna sig från arbetsplatsen. Vilotiden kan på arbetstagarens begäran beviljas för arbetsskift som är kortare än det nämnda, om inte organiseringen av
uppgifterna förhindrar detta. Vilotiden får inte placeras genast i början eller slutet av arbetsdagen. Överstiger arbetstiden 10 timmar, har arbetstagaren enligt avbrott önskan rätt att hålla en halvtimmes vilopaus som ingår i arbetstiden efter en arbetsperiod på 8 timmar.
Tillämpningsanvisning:
Det är inte nödvändigt att bestämma att vilotiden ska hållas vid ett visst klockslag. Det kan exempelvis förfaras så att vilotiden hålls i intervaller mellan bestämda klockslag, när det är ändamålsenligt med hänsyn till arbetsuppgifterna, varvid den exakta tidpunkten bestäms av tidpunkten för när semestern eller förmannen eller av chefen. Vilotiden ska alltid ges om det inte är fråga om ett undantag som avses i 2 eller 3 punkten nedan.
2 Undantagsbestämmelse om måltider
Om vilotiden på grund av arbetsuppgifternas natur inte kan ordnas enligt 1 punkten, ska arbetstagarna ges möjlighet att inta en måltid under arbetstiden på arbetsplatsen.
Tillämpningsanvisning:
Syftet med den dagliga vilopausen är att skydda arbetstagaren från oskäligt långa sammanhängande arbetsperioder. Undantagsbestämmelsen om måltider under arbetstid ska tillämpas endast i de fall där arbetsuppgifterna förutsätter oavbruten närvaro och det på grund av arbetsuppgifternas natur inte är möjligt att ordna en vilopaus. I sådana fall sker måltiderna vid sidan av arbetet utan att man lämnar arbetsplatsen.
3 Paus (kaffepaus)
Arbetstagarna ska dagligen ges en paus på 10 minuter (kaffepaus) som inräknas i arbetstiden och under vilken arbetstagaren inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Pausen ska vid behov ordnas i skift och även i övrigt så att den inte stör arbetet eller den tjänst som utförs. Pausen får inte placeras i början eller slutet av arbetsskiftet/arbetsdagen.
4 § Utjämning av arbetstiden under arbetstidsperioden
1 Utjämning av arbetstiden
Om den ordinarie arbetstiden utjämnas till ett genomsnitt under arbetstidsperioden, ska man på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning för arbetstidsperioden.
Tillämpningsanvisning:
Bestämmelser om en utjämningsplan för arbetstiden finns i arbetstidslagen. Utjämningsschemat är en plan för organiseringen av arbetstiden. För arbetstidsperioden utarbetas en arbetsskiftsförteckning. Närmare bestämmelser om detta finns nedan i 5 §.
2 Ändring av arbetstidsperioden
När längden på den arbetstidsperiod som är i bruk ändras ska man på begäran höra de arbetstagare som ändringen gäller eller förtroendemannen som representerar dem. Arbetstagaren ska meddelas om ändringen i god tid innan arbetstidsperioden inleds.
5 § Arbetsskiftsförteckning
1 Uppgörande av arbetsskiftsförteckning
För arbeten som omfattas av arbetstidslagen ska arbetsgivaren göra upp en arbetsskiftsförteckning av vilken framgår när arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar samt de dagliga vilotiderna. Arbetsskiftsförteckningen skall uppgöras för samma tid som arbetstidsutjämningsschemat om inte detta på grund av utjämningsperiodens längd eller arbetets oregelbundenhet är synnerligen svårt. Arbetsskiftsförteckningen ska dock göras upp för en hel arbetstidsperiod i sänder. När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska arbetsgivaren på begäran av arbetstagaren ge förtroendemannen tillfälle att framföra sin åsikt.
Tillämpningsanvisning:
Enligt arbetstidslagen ska en arbetsskiftsförteckning göras upp för varje arbetsplats.
Arbetstiden planeras i arbetsskiftsförteckningen i regel under ordinarie arbetstid, dvs. upp till gränsen för mertids- eller övertidsarbete (planeringsgräns). Endast i undantagsfall och med arbetstagarens samtycke planeras övertidsarbete i arbetsskiftsförteckningen. Då ska tidpunkten för och omfattningen av övertidsarbetet antecknas separat i arbetsskiftsförteckningen. Däremot kan antalet timmar i arbetsskiftsförteckningen alltid planeras ofullständigt när man planerar en arbetstidsersättning som i ledighet (till exempel tidskompensation för nattarbete).
Tidpunkterna för när arbetstiden börjar och slutar ska meddelas med exakta klockslag. Vid allmän och kontorsarbetstid är det dock möjligt att avtala om flexibel arbetstid enligt arbetstidslagen, där
arbetstagaren inom vissa gränser själv får bestämma ovan nämnda tidpunkter. Den dagliga vilopausen kan också antecknas så att den hålls till exempel mellan kl. 11.00 och 13.00.
Arbetsskiftsförteckningar ska göras upp för de arbetstagare som deltar i rekreationsresor, läger m.m. Som arbetstid räknas endast den tid under vilken arbetstagaren under resan eller lägret förordnas att utföra arbetsuppgifter. Även beredskapstiden ska planeras i arbetsskiftsförteckningen.
2 Information om arbetsskiftsförteckningen
Arbetsskiftsförteckningen skall skriftligen delges arbetstagarna i god tid, senast en vecka innan den arbetstidsperiod som anges i förteckningen börjar. Ändringar i arbetsskiftsförteckningen meddelas så snart som möjligt och senast dagen före arbetsskiftet. Därefter kan arbetsskiftsförteckningen ändras endast med arbetstagarens samtycke eller av vägande skäl.
Tillämpningsanvisning:
Arbetsskiftsförteckningen kan alltid ändras med arbetstagarens samtycke. Ifall man inte når enighet om ändringen bör man i arbetsskiftsförteckningen endast göra de ändringar som är nödvändiga för verksamhet vid anläggningen. Förekomsten av vägande skäl prövas i varje enskilt fall.
Vägande skäl för att ändra arbetsskiftsförteckningen kan anses vara bl.a. sådana funktionella orsaker i anslutning till ordnandet av arbetsplatsens produktions-, service- eller annan verksamhet som inte var kända när arbetsskiftsförteckningen utarbetades, till exempel brist på arbetskraft, som ofta uppstår bl.a. på grund av att arbetstagare insjuknar och andra oförutsedda frånvaron.
Om arbetsskiften måste ändras på grund av att arbetstagaren insjuknar, kan det vara motiverat att även arbetsskiftsförteckningen för den arbetstagare som orsakat omorganiseringen av arbetsskiften ändras efter sjukledigheten eller annan frånvaro. Arbetsskiftsförteckningen ska då ändras så snart som möjligt efter att man fått kännedom om sjukledigheten.
Vägande skäl för ändring av arbetsskiftsförteckningen är bl.a. när arbetstagaren på grund av sjukdom eller annan dylik orsak inte utför nattskift, för vilka tidskompensation enligt planerna ska ges. Ändringen av arbetsskiftsförteckningen ska då göras senast under den period för vilken tidskompensationen är planerad.
Vägande skäl för att ändra arbetsskiftsförteckningen föreligger alltid när förteckningen har upprättats felaktigt. Ändringen ska i alla fall så snart som möjligt anmälas till den som ändringen gäller.
6 § Ersättning för söndagsarbete, lördagsarbete och helgafton
1 Ersättning för söndagsarbete
För arbete som utförs på söndag, nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommardagen, allhelgonadagen, självständighetsdagen, juldagen och annandag jul samt klockan 18.00–24.00 på lördag och motsvarande tid på dagen före ovan nämnda helgdagar betalas utöver den ordinarie lönen oförhöjd timlön för varje arbetstimme eller så ges på motsvarande sätt förhöjd ledighet under ordinarie arbetstid.
Tillämpningsanvisning:
Timlönen beräknas enligt bestämmelserna i 13 § i detta kapitel. Om arbetet samtidigt är övertidsarbete, ska ersättning för övertidsarbete dessutom betalas. Ersättningen beräknas utifrån timlön utan förhöjning.
2 Ersättning för lördagsarbete
För arbete som utförs på en helgfri lördag, med undantag av påskafton eller julafton som infaller på en lördag, kl. 06.00–18.00 betalas
− i periodarbete en penningersättning på 20 procent eller så ges på motsvarande sätt förhöjd ledighet under ordinarie arbetstid
− i övriga arbetstidsformer lördagsersättning på 20 procent endast för arbetstimmar som ingår i den ordinarie arbetstiden.
Tillämpningsanvisning:
När arbetsskiftsförteckningen planeras är ordinarie arbetstid den tid som arbetstagaren är skyldig att utföra utan ersättning för mertids- eller övertidsarbete (definition av ordinarie arbetstid, se nedan 18 §). Lördagsersättning betalas inte för mertids- eller övertidsarbete som utförs på lördag inom allmän eller kontorsarbetstid.
3 Ersättning för helgafton
För arbetstimmar som utförs kl. 00.00–18.00 på påskafton, midsommarafton och julafton som inte infaller på en söndag betalas utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön i form av ersättning för afton eller så ges på motsvarande sätt förhöjd ledighet under ordinarie arbetstid.
7 § Ersättning för kvälls- och nattarbete
1 Ersättning för kvällsarbete
Med kvällsarbete avses arbete som utförs kl. 18.00–22.00. I kvällsarbete betalas en penningersättning på 15 procent eller så ges på motsvarande sätt förhöjd ledighet under ordinarie arbetstid
2 Ersättning för nattarbete
Med nattarbete avses arbete som utförs mellan kl. 22.00 och 07.00. I nattarbete betalas en penningersättning på 30 procent eller så ges på motsvarande sätt förhöjd ledighet under ordinarie arbetstid I periodarbete är ersättningen för ledighet 20 minuter per nattarbetstimme eller en penningersättning på 40 procent.
Det är möjligt att använda nattarbete i alla arbetstidsformer.
3 Ersättning för nattarbete i ledighet
Ersättning för nattarbete i ledighet ges tidigast under den arbetstidsperiod som följer efter nattarbetet och senast inom den tid som anges i 14 § i detta kapitel.
Tillämpningsanvisning:
Om det under en arbetstidsperiod har planerats att ge åtta timmar tidskompensation för nattarbete som intjänats under föregående perioder och det kommer att göras fyra verkliga arbetstimmar extra under perioden, ska de fyra timmar av den planerade tidskompensationen för nattarbete som inte erhållits flyttas fram för att ges senare eller en penningersättning betalas för dem.
8 § Skiftarbete
1 Definition av skiftarbete
Med skiftarbete avses tvåskiftsarbete som ordnats i enlighet med 6 § i arbetstidslagen eller treskiftsarbete enligt bilaga 4 till detta avtal.
2 Skiftbyten
I skiftarbete ska skiften regelbundet växla och ändras under på förhand bestämda tidsperioder och arbetstagarna ska utföra likartat arbete. En arbetstagare kan tillfälligt, om så avtalas med arbetstagaren eller förtroendemannen som representerar honom eller henne, hållas i samma skift.
Tillämpningsanvisning:
Byte av arbetsskift innebär att det andra skiftet börjar efter det första skiftet och på motsvarande sätt börjar det tredje efter det andra skiftet i treskiftsarbete. Skiften anses avlösa varandra regelbundet då ett skift fortgår högst en timme in på följande skift. En ändring av skiften innebär att ingen kontinuerligt hålls i samma skift, utan morgonskiftarna övergår till kvällsskift eller nattskift osv.
Om arbetet har ordnats så att det till exempel fem dagar i veckan (mån–fre) ordnas som skiftarbete som uppfyller ovan nämnda förutsättningar och under veckoslutet (lör–sön) som enskiftsarbete, dvs. dagarbete, betalas skifttillägg enligt 3 punkten endast för de dagar då skiftarbete utförs (mån–fre).
3 Skifttillägg
I tvåskiftsarbete samt i treskiftsarbete som avses i bilaga 4 betalas i kvällsskift en penningersättning på 15 procent och i nattskift en penningersättning på 30 procent.
Tillämpningsanvisning:
Skifttillägg och ersättning för kvälls- eller nattarbete betalas inte samtidigt. Betalningen av kvällsskiftstillägg eller nattskiftstillägg är inte bunden till vissa klockslag, såsom ersättningar för kvälls- och nattarbete, utan tillägget betalas för alla timmar i kvälls- och nattskift. Skifttillägg betalas inte i periodarbete.
9 § Nödarbete
I situationer och förutsättningar som avses i arbetstidslagen får de ordinarie arbetstiderna förlängas. Nödarbete som utförs som övertidsarbete ersätts i enlighet med bestämmelserna om ersättning för övertidsarbete i detta avtal.
10 § Utryckningsbetonat arbete
1 Definition av utryckningsbetonat arbete
Utryckningsbetonat arbete är arbete, till vilket arbetsgivaren kallar (larmar) arbetstagaren under fritid efter att arbetstagaren har avlägsnat sig från arbetsplatsen utan att han eller hon har beordrats vara i beredskap eller har underrättats på förhand om detta slags arbete. Xxxxxxxxx ska förutsätta att arbetstagaren kommer till arbetet omedelbart eller inom en kort tid (högst 5 timmar). Om kallelsen till arbetet sker högst en timme tidigare än arbetsskiftsförteckningen förutsätter är det inte fråga om utryckningsbetonat arbete.
Tillämpningsanvisning:
Arbetstagaren betalas lön för utförd arbetstid jämte eventuella ersättningar för övertidsarbete och andra ersättningar på grund av arbetstiden. Utryckningsbetonat arbete kan också vara nödarbete enligt arbetstidslagen.
2 Dagtraktamente och ersättning för resekostnader
För kallelse till utryckningsbetonat arbete och för störningar till följd av att arbetstagaren måste infinna sig på den egentliga arbetsplatsen betalas en utryckningspenning på 10 euro som inte är en del av lönen. Till en arbetstagare som är i beredskap eller kommer till det utryckningsbetonade arbetet och som orsakas kostnader för att komma till arbetsplatsen eller för att avlägsna sig därifrån, betalas en ersättning för minimikostnaderna.
11 § Beredskap
1 Definition av beredskap
Med beredskap avses att man med arbetstagaren och på arbetsgivarens initiativ har kommit överens om att arbetstagaren är i beredskap så att han eller hon vid behov kan kallas till arbete. Beredskap anses inte omfatta skyldighet att vara i beredskap på arbetsplatsen utom när arbetstagaren har getts tillstånd att vara i beredskap enligt eget val antingen på arbetsplatsen eller enligt vissa villkor utanför arbetsplatsen. Beredskapstid räknas inte som arbetstid. Längden på beredskapstiden och upprepad beredskap får inte oskäligt störa arbetstagarens fritid. Med bostad avses arbetstagarens egentliga bostad och hem.
Tillämpningsanvisning:
Arbetsgivaren ska besluta om arbetstagaren är skyldig att vara i beredskap bunden till bostaden eller i fri beredskap. För fri beredskap ska ges skriftliga anvisningar så att arbetstagaren känner till de rättigheter och skyldigheter som hänför sig till beredskapen (till exempel inom vilken tid man senast måste komma till arbetsplatsen).
Om arbetstagaren kallas från beredskap till arbete, räknas den tid som använts för arbetet som arbetstid och beredskapsersättning betalas inte för denna tid. Tiden för att resa till och från arbetsplatsen under beredskapstiden räknas inte som arbetstid.
Om arbetsgivaren har ordnat en bostad som inte kan betraktas som arbetstagarens egentliga bostad men där arbetsgivaren har ålagt honom eller henne att vara i beredskap, räknas vistelseskyldigheten i en sådan bostad som arbetstid och det är inte fråga om beredskap.
2 Beredskapsersättning, beredskap bunden till bostad
För varje beredskapstimme i bostaden betalas i penningersättning
50 procent av oförhöjd timlön eller så ges på motsvarande sätt förhöjd ledighet.
Tillämpningsanvisning:
Ersättning för beredskap i bostaden betalas enligt arbetsgivarens övervägande antingen helt och hållet som tidsersättning eller som penningersättning eller så att en del av ersättningen kompenseras i form av en motsvarande förhöjd ledighet under ordinarie arbetstid och en del i pengar.
3 Beredskapsersättning, fri beredskap
För varje beredskapstimme under vilken arbetstagaren är skyldig att vara i beredskap någon annanstans än i sin bostad, betalas i penningersättning 20–30 procent av den oförhöjda timlönen eller ges på motsvarande sätt förhöjd ledighet. När man kommer överens om beredskap ska man också komma överens om ersättningssättet. När ersättningen fastställs beaktas de begränsningar som beredskapen medför för arbetstagaren, såsom pendlingsområdets omfattning och maximitiden för ankomsten till arbetsplatsen.
4 Förutsättningar för och betalning av beredskapsersättning
En förutsättning för att beredskapsersättning ska betalas är att arbetstagaren har varit i beredskap med stöd av ett skriftligt förordnande som arbetsgivaren gett för viss tid eller en arbetsskiftsförteckning.
5 Beredskap, ersättning för resekostnader
Till en arbetstagare som är i beredskap och som orsakas kostnader för att komma till arbetsplatsen eller för att avlägsna sig därifrån, betalas en ersättning för minimikostnaderna.
Tillämpningsanvisning:
Ifall arbetstagaren stannar kvar i arbetsskiftet betalas ingen resekostnadsersättning för hemresan.
12 § Allmänna förutsättningar för betalning av arbetstidsersättningar
1 Allmänna förutsättningar för betalning
Betalning av ersättning för mertids-, övertids-, lördags- och söndagsarbete och ersättning för afton samt ersättning för kvälls- och nattarbete kräver att
− arbetet har utförts på arbetsplatsen eller av särskilda skäl någon annanstans enligt chefens beslut
− arbetstiden och arbetsmängden har tillförlitligt utretts
− arbetet har utförts på arbetsgivarens skriftliga förordnande, utom då det är fråga om regelbundet skiftarbete eller periodarbete.
2 Förskjutning av ersättning i ledighet
Om det i arbetstagarens godkända arbetsskiftsförteckning har antecknats att arbetstidsersättningar ska ges i form av ledighet och arbetstagaren är sjuk under ledigheten, förskjuts ersättningen i ledighet som är antecknad att ges under sjukledigheten till att ges senare i enlighet med 14 § i detta kapitel eller betalas enligt arbetsgivarens övervägande en motsvarande penningersättning för den.
13 § Beräkning och betalning av ersättning i pengar och ledighet
1 Beräkning av timlön vid full arbetstid
Den timlön som behövs för beräkning av penningersättningen för mertids-, övertids-, söndags-, lördags-, helgaftons-, kvälls-, natt- och skiftarbete samt för beredskap fås genom att den ordinarie lönen för kalendermånaden divideras med
− 163 vid allmän arbetstid, periodarbetstid (arbetstid per vecka i genomsnitt 38 h 15 min)
− 158 i kontinuerligt treskiftsarbete (arbetstid per vecka i genomsnitt 36 h)
− 152 i kontorsarbetstid, om arbetstiden per vecka är 36 h 15 min eller kortare.
2 Beräkning av timlön vid deltidsarbetstid
Timlönen i deltidsarbete fås när den ordinarie lönen för heltidsarbete som motsvarar deltidsarbetet divideras med den divisor för arbetstidssystemet som fastställs ovan i punkt 1.
3 Beräkning av timlön för övertids- och söndagsarbete i skiftarbete
Om övertids- och söndagsarbete utförs under en tid, för vilken skifttillägg enligt 8 § 3 punkten i detta kapitel betalas, räknas skifttillägget enligt timlönen förhöjd med 50 eller 100 procent.
Tillämpningsanvisning:
I denna timlön inkluderas inte andra arbetstidsersättningar, bl.a. ersättning för kvälls- och nattarbete, ersättning för lördagsarbete eller ersättning för helgafton.
14 § Betalning av arbetstidsersättningar
1 Tidpunkt för betalning av arbetstidsersättningar
Penningersättning ska betalas och ersättning i ledighet ska ges senast under den kalendermånad som följer efter att det arbete som berättigar till ersättning har utförts, utom om den ordinarie arbetstiden har fastställts som en längre arbetsperiod än en vecka, under den kalendermånad som följer efter att en sådan arbetstidsperiod har upphört. Enligt överenskommelse med arbetstagaren kan ledigheten dock ersättas ännu under de fyra följande kalendermånaderna. På samma sätt får penningersättning betalas senare än vad som nämns ovan, om den ovan avsedda ersättningen i ledighet inte har kunnat ges vid ovan bestämd tid på grund av avbrott i arbetet.
Tillämpningsanvisning:
Arbetsgivaren beslutar om ersättningsformen (pengar eller ledighet).
Bestämmelser om betalning av penningersättning för skiftledigheter som inte har tagits ut i treskiftsarbete finns i bilaga 4.
2 Arbetstidsbank
Om en arbetstidsbank kan avtalas lokalt. Arbetstidsbanken kan vara ett sådant system som avses i arbetstidslagen eller ett annat lokalt avtalat system.
15 § Avvikande arbetstidsarrangemang
1 Avtal om arbetstidsarrangemang
Om det är nödvändigt att ordna den ordinarie arbetstiden avvikande från de allmänna arbetstider som fastställs i detta avtal, ska arbetsgivaren och arbetstagaren eller vederbörande förtroendeman på förhand avtala om saken. I ett avvikande arbetstidsarrangemang ska den ordinarie arbetstidens längd utjämnas så att den i genomsnitt motsvarar detta avtal under högst ett år. Om syftet med arrangemanget är att utföra en arbetsdag under en annan tid, kan man komma överens om att eventuella arbetstidsersättningar inte betalas för den tid under denna tid.
Tillämpningsanvisning:
Avtalet ingås skriftligt och i det ska man avtala om alla de bestämmelser i kollektivavtalet som man avviker från med anledning av arrangemanget. I avtalet kan man komma överens om till exempel arbetstidens längd per dygn och övertidsgränsen, övertidsgränsen per vecka, ändringar i arbetstidsersättningarna och ändringar i arbetstidsutjämningsperioden.
Se även ovan 4 § Utjämning av arbetstiden under arbetstidsperioden, nedan 18 § Ordinarie arbetstid och VIII kap. 3 § Lokala avtal.
2 Upphörande av arbetstidsarrangemang
Man kan avtala avvikande om arbetstidsarrangemangen antingen för viss tid eller tills vidare. Ett avtal om avvikande arbetstidsarrangemang som ingåtts tills vidare och som avses i denna paragraf kan när som helst sägas upp att upphöra efter 3 månader, varefter bestämmelserna i detta kollektivavtal iakttas. Ett avtal som ingåtts för viss tid upphör att gälla när den utsatta tiden löper ut.
16 § Fastställande av arbetstiden
Längden på arbetstagarens arbetstider bestäms enligt arbetsuppgifternas natur och mängd på det sätt som nämns i detta kollektivavtal samt enligt det som avtalats när arbetsavtalet ingicks.
17 § Arbetstidsformer
1 Allmän arbetstid, kontorsarbetstid, periodarbetstid, kontinuerligt treskiftsarbete
Varje arbetstagares ordinarie arbetstid bestäms av den form av arbetstid som tillämpas på honom eller henne enligt bestämmelserna i detta kapitel eller specialbestämmelserna i bilagorna. Arbetstidsformerna enligt detta kollektivavtal är
− allmän arbetstid
− kontorsarbetstid
− periodarbetstid
− kontinuerligt treskiftsarbete (bilaga 4).
Tillämpningsanvisning:
Även på deltidsanställda tillämpas arbetstidsbestämmelserna i detta kapitel som sådana, om inte något annat bestäms nedan.
Andra än ovan nämnda former av skiftarbete genomförs med iakttagande av allmän arbetstid (t.ex. intermittent två- eller treskiftsarbete).
2 Flexibel arbetstid
Vid allmän arbetstid och kontorsarbetstid kan arbetstiden ordnas så att den är flexibel så som stadgas i arbetstidslagen.
Den maximala längden på en utjämningsperiod för flexibel arbetstid 12 månader
18 § Ordinarie arbetstid
1 Full ordinarie arbetstid
Med full ordinarie arbetstid avses i detta kollektivavtal full arbetstid enligt den arbetstidsform som avses i detta kollektivavtal och som tillämpas i detta kollektivavtal på arbetet i fråga.
Tillämpningsanvisning:
Full arbetstid vid allmän arbetstid och periodarbetstid är 38 timmar 15 minuter per vecka eller i genomsnitt detta timantal under en arbetsperiod.
Full arbetstid vid kontorsarbetstid är 36 timmar 15 minuter per vecka eller i genomsnitt detta timantal under en arbetsperiod. Bestämmelser om kontinuerligt treskiftsarbete finns i bilaga 4.
När arbetsskiftsförteckningen planeras är ordinarie arbetstid den tid under vilken arbetstagaren enligt kollektivavtalet är skyldig att arbeta utan särskild ersättning (gräns för mertids- eller övertidsarbete).
2 Ordinarie deltidsarbetstid
Den ordinarie deltidsarbetstiden är en arbetstid som är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden i den arbetstidsform som tillämpas på arbetstagarens arbete och som fastställs som arbetstid per vecka eller genomsnittlig arbetstid per vecka.
3 Ordinarie arbetstid under en söckenhelgsvecka eller -period
Den ordinarie arbetstiden under en söckenhelgsvecka eller en söckenhelgsperiod är ordinarie full arbetstid eller ordinarie deltidsarbetstid förkortad med den söckenhelgsförkortning som avses i följande paragraf (19
§).
Tillämpningsanvisning:
Den förkortade arbetstiden under en söckenhelgsvecka eller -period anger gränsen för mertidsarbete (planeringsgräns). Den tid som överskrider gränsen för mertidsarbete är mertidsarbete fram till gränsen för övertidsarbete vid full arbetstid.
19 § Söckenhelger
1 Definition av söckenhelg
Söckenhelger är
− långfredag, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och midsommarafton
− nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen och annandag jul som infaller på en annan dag än lördag eller söndag.
2 Söckenhelgsförkortning
Ovan nämnda söckenhelger är extra lediga dagar. Om det inte är möjligt att ge ovan nämnda söckenhelger i form av ledighet, förkortas den ordinarie arbetstiden per vecka eller under en arbetstidsperiod för varje söckenhelg med en femtedel av den ordinarie heltids- eller deltidsarbetstiden per vecka som tillämpas vid respektive tidpunkt.
Förkortningen avrundas till närmaste fem (5) minuter. Denna förkortning görs inte om anställningsförhållandet inte pågår en enda hel arbetstidsperiod.
Tillämpningsanvisning:
Söckenhelgsförkortningen görs under den vecka eller arbetstidsperiod som söckenhelgen infaller på.
Nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul som infaller på en lördag eller söndag förkortar inte arbetstiden.
Vid arbetstidsarrangemang med deltidsarbete, där en del av veckorna är arbetsveckor och en del är lediga veckor, förkortar söckenhelgsförkortningen arbetstiden oberoende av om den infaller under en arbets- eller en ledig vecka.
Söckenhelgsförkortningen vid deltidsarbete är kortare i samma proportion som det ordinarie deltidsarbetet är kortare än den ordinarie fulla arbetstiden.
Om en söckenhelg infaller under semestern eller arbetsledigheten görs ingen söckenhelgsförkortning.
19 a § Maximiantalet arbetstimmar
Uppföljningsperioden för maximiantalet arbetstimmar är 12 månader.
20 § Kompetensutveckling och undantag från arbetstidsbestämmelserna
Arbetsgivaren kan avvikande från arbetstidsbestämmelserna i kollektivavtalet i alla arbetstidsformer utöver den ordinarie årliga arbetstiden enligt kollektivavtalet anvisa varje arbetstagare 8 timmar kompetensutveckling och 8 timmar mertidsarbete. Lokalt kan man med huvudförtroendemannen avtala om en annan fördelning av ovan nämnda timantal.
Stärkande av kompetens
Om en arbetsgivaren är i behov av att säkerställa arbetstagarens framtida kompetensnivå, kan arbetstagaren erbjudas utbildning enligt arbetsgivarens behov som utvecklar arbetstagarens kompetens. Arbetsgivaren kan utöver arbetstagarens årliga ordinarie arbetstid besluta om utbildning eller i säkerhets-, effektivitets- och kvalitetsförbättrande syfte, antingen på arbetsplatsen eller på av arbetsgivaren anvisad plats. Sådana utvecklingstillfällen får högst omfatta ovan nämnda timantal per kalenderår.
Denna tid avser ordinarie arbetstid som kan utföras utöver den ordinarie årliga arbetstid som regleras i kollektivavtalet. För utbildningar eller utvecklingstillfällen betalas en ersättning som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan genomföras på så sätt att arbetsskiftets längd utökas med varaktigheten för utbildningen eller utvecklingstillfället, dock med högst två timmar per dag. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan också utgöra en hel dag. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan inte ske på söckenhelger, på lördagar under en söckenhelgsvecka eller söndagar.
Enligt arbetsgivarens direktiv
Arbetsgivaren kan trots bestämmelserna i kollektivavtalet och arbetsavtalet och utöver det som avtalas i dessa under ett kalenderår förlänga varje arbetstagares arbetstid med högst så mycket som nämns ovan.
Arbetstiden förlängs i situationer där motiverade produktionsbehov kräver detta och då tar man i beaktande arbetstagarens individuella arbetstidsbehov. Arbetstiden förlängs antingen i början eller slutet av ett arbetsskift, högst 2 timmar åt gången eller arbetet kan anvisas även för en hel dag. Arbetstid kan inte förlängas till söckenhelger, lördagar under en söckenhelgsvecka eller söndagar.
För den ordinarie arbetstid som tillkommer betalas förutom månadslönen, också grundlönen inklusive eventuella skift- och miljötillägg. Arbetstagare har möjlighet att från fall till fall vägra förändringar av arbetstiden i enlighet med detta stycke, när det finns sakliga och vägande personliga skäl till detta.
ALLMÄN ARBETSTID
21 § Tillämpning av allmän arbetstid
Allmän arbetstid tillämpas på alla de arbetstagare på vilka kontorsarbetstid, periodarbetstid eller kontinuerligt treskiftsarbete inte tillämpas.
22 § Allmän arbetstid
1 Ordinarie arbetstid
Vid allmän arbetstid är den ordinarie arbetstiden högst 9 timmar per dygn och högst 38 timmar 15 minuter per vecka (ordinarie full arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan också ordnas så att den i genomsnitt är 38 timmar 15 minuter under en arbetsperiod på högst 6 veckor.
Tillämpningsanvisning:
Det är motiverat att använda en längre arbetsperiod än en vecka endast när det är nödvändigt med tanke på verksamheten. Även då är en period på 2–4 veckor i allmänhet tillräcklig. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för hela arbetstidsperioden och den ska iakttas på det sätt som närmare bestäms ovan i 5 § i detta kapitel.
Vid arbetstidsarrangemang med deltidsarbete kan man också använda en längre utjämningsperiod, dock högst 12 veckor.
Under en söckenhelgsvecka eller -period förkortas arbetstiden enligt punkt 2 (planeringsgräns, gräns för mertidsarbete). Om det förekommer en på förhand känd frånvaro under en vecka eller en arbetsperiod, bestäms den ordinarie arbetstiden enligt punkt 3.
2 Ordinarie arbetstid under en söckenhelgsvecka eller -arbetstidsperiod
Under en vecka eller en arbetstidsperiod med en söckenhelg som avses i 19
§ förkortas den ordinarie arbetstiden enligt 19 § (gräns för mertidsarbete).
Tillämpningsanvisning:
Söckenhelgsförkortningen planeras i arbetsskiftsförteckningen. Om en söckenhelg infaller inom en på förhand känd frånvaro görs ingen söckenhelgsförkortning.
Gränsen för övertidsarbete under en söckenhelgsvecka eller - arbetstidsperiod bestäms enligt 24 §, 25 § eller 26 §.
3 Inverkan av frånvaro som är känd tidigare på den ordinarie arbetstiden
Med frånvaro avses semester, arbetsledighet och permittering.
Om frånvaron är känd när arbetsskiftsförteckningen görs upp, planeras arbetstiden enligt denna punkt i arbetsskiftsförteckningen. Om frånvaron kommer till kännedom efter att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp och delgivits, men senast 7 dagar innan veckan eller arbetstidsperioden inleds, ändras den planerade arbetsskiftsförteckningen enligt denna punkt. Om frånvaron kommer till kännedom efter detta är det fråga om en överraskande frånvaro (26 §).
Vid full arbetstid för en vecka med på förhand känd frånvaro planeras ordinarie arbetstid i veckan eller arbetstidsperioden enligt följande:
Frånvarodagar per vecka | Arbetstid i veckan/arbetsperioden för veckan i fråga |
1 | 30 h 36 min |
2 | 22 h 57 min |
3 | 15 h 18 min |
4 | 7 h 39 min |
5–7 | – |
I deltidsarbete under en vecka eller en arbetstidsperiod med på förhand känd frånvaro är arbetstiden enligt tabellen kortare i samma proportion som den ordinarie arbetstiden vid deltidsarbete är kortare än den ordinarie fulla arbetstiden.
Tillämpningsanvisning:
Xxxxx frånvaro än den som nämns i bestämmelsen förkortar inte den ordinarie arbetstiden. Inte heller det att anställningsförhållandet inleds eller upphör mitt i veckan är sådan frånvaro som avses här. Utjämningsdagar, lediga dagar som består av arbetstidsersättningar, strejk och olovlig frånvaro är inte sådana frånvarodagar som avses här.
Frånvaron är antingen känd på förhand eller överraskande. Om frånvaron kommer till kännedom senare än 7 dagar innan veckan eller arbetstidsperioden börjar är det fråga om en överraskande frånvaro. Då iakttas den arbetsskiftsförteckning som delgivits på det sätt som bestäms nedan i 25 §.
23 § Allmän arbetstid, definition av och ersättning för mertidsarbete
1 Definition av mertidsarbete
Mertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver arbetstagarens ordinarie arbetstid och som inte är övertidsarbete.
Tillämpningsanvisning:
För en heltidsanställd kan mertidsarbete bildas endast under en vecka eller arbetstidsperiod med en söckenhelg. Mertidsarbete kan uppstå för en heltidsanställd under den vecka eller de veckor under arbetstidsperioden under vilka söckenhelgsförkortningen har getts. Söckenhelgsförkortning, se 19 § ovan i detta kapitel.
I deltidsarbete är mertidsarbete tiden mellan det ordinarie deltidsarbetet och gränsen för övertidsarbete.
2 Ersättning för mertidsarbete
Arbetstagaren får ersättning för mertidsarbete i form av penningersättning genom att en oförhöjd timlön betalas för varje extratimme eller genom att arbetstagaren ges en timme ledighet under den ordinarie arbetstiden för varje extratimme.
24 § Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, ingen frånvaro
1 Definition av övertidsarbete, full arbetstid, ingen frånvaro
Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande gränser för övertidsarbete:
− Gränsen för övertidsarbete per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som är längre än vad som planerats i arbetsskiftsförteckningen, dock högst 9 timmar.
− Gränsen för övertidsarbete per vecka är 38 timmar 15 minuter eller den ordinarie arbetstiden per vecka som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för varje kalendervecka.
Tillämpningsanvisning:
I allmän arbetstid separeras övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Övertidsarbete ersätts som övertidsarbete per dygn eller per vecka, men inte som båda. Från den totala arbetstiden som utförs under en kalendervecka avdras först de arbetstimmar som ska ersättas som övertidsarbete per dygn. Om de resterande arbetstimmarna fortfarande överskrider gränsen för övertidsarbete per vecka, ersätts den överskridande arbetstiden som övertidsarbete per vecka.
Om det i arbetsskiftsförteckningen planeras att arbetstidsersättningar ska ges som ledighet, planeras den ordinarie arbetstiden på motsvarande sätt som ofullständig. Gränsen för mertids- eller övertidsarbete sänks inte på grund av detta. Om fler arbetstimmar utförs på arbetsgivarens initiativ än planerat, överförs ersättningen i
ledighet på motsvarande sätt för att ges senare eller betalas en penningersättning för detta enligt 14 § 1 punkten i detta kapitel. Den arbetstid som motsvarar den överförda ersättningen i ledighet utgör då ordinarie arbetstid.
Övertidsarbete per dygn uppkommer om ett arbetsskift på minst 8 och högst 9 timmar som planerats i arbetsskiftsförteckningen överskrids, även om gränsen för övertidsarbete per vecka inte överskrids.
Om frånvaro ingår i en vecka eller en arbetsperiod bestäms gränsen för övertidsarbete per vecka enligt 25 § eller 26 § i detta kapitel.
2 Definition av övertidsarbete, deltidsarbetstid, ingen frånvaro
Gränsen för övertidsarbete per dygn är 8 timmar eller en arbetstid som är längre än vad som planerats i arbetsskiftsförteckningen, dock högst 9 timmar.
Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter per vecka eller 38 timmar 15 minuter vid användning av en arbetstidsperiod multiplicerat med antalet veckor under arbetstidsperioden.
Tillämpningsanvisning:
När en arbetstidsperiod används finns det ingen gräns för övertidsarbete per vecka vid deltidsarbete, utan endast den gräns för övertidsarbete för arbetstidsperioden som nämns i detta moment. Även under en söckenhelgsvecka eller -arbetstidsperiod följer gränsen för övertidsarbete detta.
Om det i arbetsskiftsförteckningen planeras att arbetstidsersättningar ska ges som ledighet, planeras den ordinarie arbetstiden på motsvarande sätt som ofullständig. Gränsen för mertids- eller övertidsarbete sänks inte på grund av detta. Om fler arbetstimmar utförs på arbetsgivarens initiativ än planerat, överförs ersättningen i ledighet på motsvarande sätt för att ges senare eller betalas en penningersättning för detta enligt 14 § 1 punkten i detta kapitel. Den arbetstid som motsvarar den överförda ersättningen i ledighet utgör då ordinarie arbetstid.
3 Mertids- och övertidsarbete under en söckenhelgsvecka eller - arbetstidsperiod, ingen frånvaro
Vid full arbetstid under en vecka då söckenhelgsförkortning enligt 19 § i detta kapitel har getts, är gränsen för övertidsarbete per vecka den i arbetsskiftsförteckningen antecknade arbetstiden per vecka (gränsen för mertidsarbete) utökad med söckenhelgsförkortningen.
I deltidsarbete minskar en söckenhelgsförkortning enligt 19 § i detta kapitel veckans eller arbetsperiodens ordinarie arbetstid (gräns för mertidsarbete). Gränsen för övertidsarbete sänks inte.
Tillämpningsanvisning:
Arbetstiden mellan gränsen för mertidsarbete (planerad arbetstid) och gränsen för övertidsarbete är mertidsarbete.
25 § Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, på förhand känd frånvaro
1 Övertidsarbete, full arbetstid, på förhand känd frånvaro
Vid full arbetstid under en vecka med på förhand känd frånvaro är gränsen för övertidsarbete per vecka det timantal som anges i tabellen i 22 § 3 punkten. Om en arbetstidsperiod används är gränsen för övertidsarbete per vecka den ordinarie arbetstiden per vecka som antecknats för varje vecka i arbetsskiftsförteckningen.
Om arbetstidsersättning som ska ges i ledighet har planerats i arbetsskiftsförteckningen, är gränsen för övertidsarbete per vecka det timantal som anges i tabellen i 22 § 3 punkten. Om en arbetstidsperiod används, är gränsen för övertidsarbete per vecka den arbetstid som antecknats för varje vecka i arbetsskiftsförteckningen utökad med den för veckan planerade ersättningen i ledighet.
2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, på förhand känd frånvaro
Vid deltidsarbete under en vecka eller en arbetstidsperiod med på förhand känd frånvaro anger den enligt 22 § 3 punkten beräknade arbetstiden för en deltidsanställd arbetstagare gränsen för mertidsarbete. Gränsen för övertidsarbete är timantalet för full arbetstid enligt 22 § 3 punkten.
Om arbetstidsersättningen som ska ges i ledighet har planerats i arbetsskiftsförteckningen ändras inte gränsen för mertids- och övertidsarbete.
3 Mertids- och övertidsarbete under en söckenhelgsvecka eller - arbetsperiod, på förhand känd frånvaro
Vid full arbetstid under en söckenhelgsvecka eller -arbetstidsperiod med på förhand känd frånvaro är gränsen för övertidsarbete per vecka enligt punkt 1. Gränsen för mertidsarbete är samma som gränsen för övertidsarbete per vecka minskad med den för veckan planerade söckenhelgsförkortningen.
Vid deltidsarbete under en söckenhelgsvecka eller -arbetstidsperiod med på förhand känd frånvaro är gränsen för övertidsarbete timantalet för full arbetstid enligt 22 § 3 punkten. Gränsen för mertidsarbete är det på basis av deltidsprocenten enligt tabellen i 22 § 3 punkten beräknade timantalet minskat med söckenhelgsförkortningen.
Vid full arbetstid under en söckenhelgsvecka, för vilken det i arbetsskiftsförteckningen har planerats en arbetstidsersättning i ledighet och som har en på förhand känd frånvaro, är gränsen för övertidsarbete per vecka det timantal som anges i tabellen i 22 § 3 punkten. Om en arbetstidsperiod används, är gränsen för övertidsarbete per vecka den arbetstid som antecknats för varje vecka i arbetsskiftsförteckningen utökad med den för veckan planerade ersättningen i ledighet och söckenhelgsförkortningen.
Vid deltidsarbete under en söckenhelgsvecka eller -arbetstidsperiod, för vilken det i arbetsskiftsförteckningen har planerats en arbetstidsersättning i ledighet och under vilken det förekommer en på förhand känd frånvaro, är gränsen för mertidsarbete den arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen utökad med den planerade ersättningen i ledighet. Gränsen för övertidsarbete sänks inte.
26 § Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, överraskande frånvaro
1 Övertidsarbete, full arbetstid, överraskande frånvaro
Om frånvaron inte har varit känd när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp eller senast 7 dagar innan veckan eller arbetstidsperioden började är det fråga om en överraskande frånvaro. Då frånvaro inträffar iakttas den arbetsskiftsförteckning som fastställts för veckan eller arbetsperioden så att den arbetstid som planerats för varje vecka utanför frånvarotiden anger gränsen för övertidsarbete för veckan i fråga vid full arbetstid.
Om det i arbetsskiftsförteckningen har planerats en arbetstidsersättning i ledighet, är gränsen för övertidsarbete den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade ersättningen i ledighet utanför frånvaron.
2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, överraskande känd frånvaro
Vid deltidsarbete under en vecka eller en arbetstidsperiod med överraskande frånvaro anger den planerade arbetstiden utanför frånvarotiden gränsen för mertidsarbete. Gränsen för övertidsarbete är gränsen för övertidsarbete vid full arbetstid under en hel vecka eller en hel arbetsperiod minskad med antalet planerade arbetstimmar under frånvaron.
Om det i arbetsskiftsförteckningen har planerats en arbetstidsersättning i ledighet, är gränsen för mertidsarbete den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade ersättningen i ledighet utanför frånvaron.
3 Mertids- och övertidsarbete under en söckenhelgsvecka eller - arbetstidsperiod, överraskande frånvaro
Vid full arbetstid under en söckenhelgsvecka eller -period med överraskande frånvaro anger den planerade arbetstiden utanför frånvaron gränsen för mertidsarbete under en vecka då man hade planerat att ge söckenhelgsförkortning. Gränsen för övertidsarbete per vecka fås genom att lägga till det planerade antalet söckenhelgsförkortningar till gränsen för mertidsarbete.
Den planerade arbetstiden utanför frånvaron vid deltidsarbete anger gränsen för mertidsarbete. Under frånvaron sjunker gränsen för övertidsarbete med den planerade ordinarie arbetstiden.
Vid full arbetstid under en söckenhelgsvecka eller -period, då det i arbetsskiftsförteckningen har planerats en arbetstidsersättning i ledighet och som har en överraskande frånvaro, är gränsen för mertidsarbete den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade ersättningen i ledighet utanför frånvaron. Gränsen för övertidsarbete för en sådan vecka är den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade ersättningen i ledighet utanför frånvaron och söckenhelgsförkortningen.
Vid deltidsarbete under en söckenhelgsvecka eller -period, då det i arbetsskiftsförteckningen har planerats en arbetstidsersättning i ledighet och som har en överraskande frånvaro, är gränsen för mertidsarbete den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade ersättningen i ledighet utanför frånvaron. Under frånvaron sjunker gränsen för övertidsarbete med den planerade ordinarie arbetstiden.
27 § Allmän arbetstid, ersättning för övertidsarbete
För övertidsarbete betalas i penningersättning
− en timlön höjd med 50 procent för de två första övertidstimmarna per dygn och en timlön höjd med 100 procent för varje följande övertidstimme per dygn
− en timlön höjd med 50 procent för de fem första övertidstimmarna per vecka och en timlön höjd med 100 procent för varje följande övertidstimme per vecka
eller ges på motsvarande sätt förhöjd ledighet under ordinarie arbetstid.
KONTORSARBETSTID
28 § Tillämpning av kontorsarbetstid
Kontorsarbetstid tillämpas i huvudsak på arbetstagare i förvaltnings- och kontorsarbete.
Tillämpningsanvisning:
När man överväger förutsättningarna för tillämpning av kontorsarbetstid är det inte avgörande hur stor del av arbetet som utförs under kontorsförhållanden, utan arbetsuppgifternas karaktär och kvalitet. Kontorsarbetstiden tillämpas utöver egentligt kontorsarbete till exempel på administrativa, planerings- och redovisningsuppgifter.
29 § Kontorsarbetstid
1 Ordinarie arbetstid
Vid kontorsarbetstid är den ordinarie arbetstiden högst 9 timmar per dygn och 36 timmar 15 minuter per vecka (full ordinarie arbetstid) eller i genomsnitt denna tid under en arbetsperiod på högst 6 veckor.
Protokollsanteckning:
I ett medlemssamfund kan man fortsättningsvis iaktta den kontorsarbetstid som tillämpades före 1.5.1995, varvid bestämmelserna om kontorsarbetstid i detta kollektivavtal inte iakttas.
2 Ordinarie arbetstid under en söckenhelgsvecka eller -arbetstidsperiod
Under en vecka eller en arbetstidsperiod med en söckenhelg som avses i 19
§ i detta kapitel förkortas den ordinarie arbetstiden enligt 19 § i detta kapitel (gräns för mertidsarbete).
Tillämpningsanvisning:
Arbetstiden under en söckenhelgsvecka i kontorsarbete, se 19 § ovan i detta kapitel och dess tillämpningsanvisning. Söckenhelgsförkortningen planeras i arbetsskiftsförteckningen. Om en söckenhelg infaller inom en på förhand känd frånvaro görs ingen söckenhelgsförkortning.
Gränsen för övertidsarbete under en söckenhelgsvecka eller - arbetstidsperiod bestäms enligt 31 §, 32 § eller 33 §.
3 Inverkan av frånvaro som är känd tidigare på den ordinarie arbetstiden
Med frånvaro avses semester, arbetsledighet och permittering.
Om frånvaron är känd när arbetsskiftsförteckningen görs upp, planeras arbetstiden enligt detta moment i arbetsskiftsförteckningen. Om frånvaron kommer till kännedom efter att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp och delgivits, men senast 7 dagar innan veckan eller arbetstidsperioden inleds, ändras den planerade arbetsskiftsförteckningen enligt detta moment. Om frånvaron kommer till kännedom efter detta är det fråga om en överraskande frånvaro (detta 33 § i detta kapitel).
Vid full arbetstid för en vecka med på förhand känd frånvaro planeras ordinarie arbetstid i veckan eller arbetstidsperioden enligt följande:
Frånvarodagar per vecka | Arbetstid i veckan/arbetsperioden för veckan i fråga |
1 | 29 h |
2 | 21 h 45 min |
3 | 14 h 30 min |
4 | 7 h 15 min |
5–7 | – |
Vid deltidsarbete är arbetstiden kortare i samma proportion som den ordinarie arbetstiden vid deltidsarbete är kortare än den ordinarie fulla arbetstiden.
Tillämpningsanvisning:
Xxxxx frånvaro än den som nämns i bestämmelsen förkortar inte den ordinarie arbetstiden. Inte heller det att anställningsförhållandet inleds eller upphör mitt i veckan är sådan frånvaro som avses här. Utjämningsdagar, lediga dagar som består av arbetstidsersättningar, strejk och olovlig frånvaro är inte sådana frånvarodagar som avses här.
Frånvaron är antingen känd på förhand eller överraskande. Om frånvaron kommer till kännedom senare än 7 dagar innan veckan eller arbetstidsperioden börjar är det fråga om en överraskande frånvaro. Då iakttas den arbetsskiftsförteckning som delgivits på det sätt som bestäms nedan i 33 §.
30 § Kontorsarbetstid, definition av och ersättning för mertidsarbete
1 Definition av mertidsarbete
Mertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver den ordinarie arbetstiden och som inte är övertidsarbete.
Tillämpningsanvisning:
Vid kontorsarbetstid och full arbetstid kan det bildas högst två timmar mertidsarbete i veckan. I deltidsarbete är mertidsarbete arbetstiden mellan det ordinarie deltidsarbetet och gränsen för övertidsarbete. Om en söckenhelgsförkortning som avses i 19 § i detta kapitel har getts under veckan eller arbetstidsperioden, kan det dessutom uppkomma mertidsarbete som är högst lika lång som söckenhelgsförkortningen.
Om gränsen för mertidsarbete för en heltidsanställd arbetstagare underskrider arbetstagarens ordinarie deltidsarbetstid, är också gränsen för mertidsarbete för en deltidsanställd arbetstagare densamma som för en heltidsanställd.
2 Ersättning för mertidsarbete
Arbetstagaren får ersättning för mertidsarbete i form av penningersättning genom att en oförhöjd timlön betalas för varje extratimme eller genom att arbetstagaren ges en timme ledighet under den ordinarie arbetstiden för varje extratimme.
31 § Kontorsarbetstid, mertids- och övertidsarbete, ingen frånvaro
1 Definition av övertidsarbete, full arbetstid, ingen frånvaro
Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande gränser för övertidsarbete:
− Gränsen för övertidsarbete per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som är längre än vad som planerats i arbetsskiftsförteckningen, dock högst 9 timmar.
− Gränsen för övertidsarbete per vecka är 38 timmar 15 minuter eller den ordinarie arbetstiden per vecka som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för varje kalendervecka utökad med 2 timmar.
Tillämpningsanvisning:
I kontorsarbetstid åtskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Från arbetstiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn. Om gränsen för övertidsarbete per vecka även efter detta överskrids, utgör den överskridande tiden övertidsarbete per vecka. Övertidsarbete per vecka uppkommer i allmänhet när arbetet utförs minst sex dagar i veckan. Den ordinarie fulla arbetstiden är 36 timmar 15 minuter och gränsen för övertidsarbete är 38 timmar 15 minuter. Den tid som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka, 2 timmar per vecka, utgör mertidsarbete.
Om det i arbetsskiftsförteckningen planeras att arbetstidsersättningar ska ges som ledighet, planeras den ordinarie arbetstiden på motsvarande sätt som ofullständig. Gränsen för mertids- eller övertidsarbete sänks inte på grund av detta. Om fler arbetstimmar utförs på arbetsgivarens initiativ än planerat, överförs ersättningen i ledighet på motsvarande sätt för att ges senare eller betalas en penningersättning för detta enligt 14 § 1 punkten i detta kapitel. Den arbetstid som motsvarar den överförda ersättningen i ledighet utgör då ordinarie arbetstid.
Övertidsarbete per dygn uppkommer om ett arbetsskift på minst 8 och högst 9 timmar som planerats i arbetsskiftsförteckningen överskrids, även om gränsen för mer- eller övertidsarbete per vecka inte överskrids.
Om frånvaro ingår i en vecka eller en arbetsperiod bestäms gränsen för mertidsarbete och gränsen för övertidsarbete per vecka enligt 32
§ eller 33 §.
2 Definition av övertidsarbete, deltidsarbetstid, ingen frånvaro
Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande gränser för övertidsarbete:
− Gränsen för övertidsarbete per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som är längre än vad som planerats i arbetsskiftsförteckningen, dock högst 9 timmar.
− Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter per vecka eller 38 timmar 15 minuter vid användning av en arbetstidsperiod multiplicerat med antalet veckor under arbetstidsperioden.
Tillämpningsanvisning:
I kontorsarbetstid åtskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Från arbetstiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn.
När en arbetstidsperiod används finns det ingen gräns för övertidsarbete per vecka vid deltidsarbete, utan endast den gräns för övertidsarbete för arbetstidsperioden som nämns i detta moment. Även under en söckenhelgsarbetstidsperiod följer gränsen för övertidsarbete detta.
Om det i arbetsskiftsförteckningen planeras att arbetstidsersättningar ska ges som ledighet, planeras den ordinarie arbetstiden på motsvarande sätt som ofullständig. Gränsen för mertids- eller övertidsarbete sänks inte på grund av detta. Om fler arbetstimmar utförs på arbetsgivarens initiativ än planerat, överförs ersättningen i ledighet på motsvarande sätt för att ges senare eller betalas en
penningersättning för detta enligt 14 § 1 punkten i detta kapitel. Den arbetstid som motsvarar den överförda ersättningen i ledighet utgör då ordinarie arbetstid.
Övertidsarbete per dygn uppkommer om ett arbetsskift på minst 8 och högst 9 timmar som planerats i arbetsskiftsförteckningen överskrids, även om gränsen för mer- eller övertidsarbete per vecka eller arbetsperiod inte överskrids.
Om frånvaro ingår i en vecka eller en arbetsperiod bestäms gränsen för mertidsarbete och övertidsarbete enligt 32 § eller 33 §.
3 Mertids- och övertidsarbete under en söckenhelgsvecka eller - arbetstidsperiod, ingen frånvaro
Vid full arbetstid under en vecka då söckenhelgsförkortning enligt 19 § i detta kapitel har getts, är gränsen för övertidsarbete per vecka den i arbetsskiftsförteckningen antecknade arbetstiden per vecka (gränsen för mertidsarbete) utökad med två timmar och söckenhelgsförkortningen.
I deltidsarbete under en vecka med en söckenhelg som avses i 19 § i detta kapitel är gränsen för mertidsarbete den arbetstid per vecka som antecknats i arbetsskiftsförteckningen. Gränsen för övertidsarbete per vecka är 38 timmar 15 minuter. Om en arbetstidsperiod används, granskas mertids- och övertidsarbete per arbetstidsperiod. Gränsen för mertidsarbete är den arbetstid under arbetsperioden som antecknats i arbetsskiftsförteckningen. Gränsen för övertidsarbete är gränsen för övertidsarbete för en hel arbetstidsperiod med full arbetstid.
32 § Kontorsarbetstid, mertids- och övertidsarbete, på förhand känd frånvaro
1 Mertids- och övertidsarbete, full arbetstid, på förhand känd frånvaro
Vid full arbetstid under en vecka med på förhand känd frånvaro anger timantalet enligt tabellen i 29 § 3 punkten gränsen för mertidsarbete. Gränsen för övertidsarbete per vecka är gränsen för mertidsarbete utökad med 24 minuter för varje arbetsdag. Om en arbetstidsperiod används anger den ordinarie arbetstiden per vecka som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för varje vecka gränsen för mertidsarbete. Gränsen för övertidsarbete per vecka är gränsen för mertidsarbete utökad med 24 minuter för varje arbetsdag.
Om arbetstidsersättning som ges i ledig tid har planerats i arbetsskiftsförteckningen, anger arbetstiden enligt tabellen i 29 § 3 punkten gränsen för mertidsarbete. Gränsen för övertidsarbete per vecka är gränsen för mertidsarbete utökad med 24 minuter för varje arbetsdag. Om en arbetstidsperiod används, är gränsen för mertidsarbete den arbetstid som antecknats för varje vecka i arbetsskiftsförteckningen utökad med den för
veckan planerade ersättningen i ledighet. Gränsen för övertidsarbete per vecka är gränsen för mertidsarbete utökad med 24 minuter för varje arbetsdag.
Tillämpningsanvisning:
Endast för sådana arbetsdagar som innehåller ordinarie arbetstid utökas med 24 minuter. Vid beräkning av gränsen för övertidsarbete betraktas även söckenhelger, dagen för ersättning i ledighet och dagen för utjämning av arbetstiden som arbetsdagar oberoende av om de innehåller ordinarie arbetstid.
2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, på förhand känd frånvaro
Vid deltidsarbete under en vecka med på förhand känd frånvaro anger den enligt tabellen i 28 § 3 punkten beräknade arbetstiden för en deltidsanställd arbetstagare gränsen för mertidsarbete. Gränsen för övertidsarbete är timantalet för full arbetstid enligt 28 § 3 punkten utökad med 24 minuter per arbetsdag.
Om en arbetstidsperiod används vid deltidsarbete och om man på förhand känner till frånvaron under arbetsperioden:
− arbetstidsperiodens gräns för mertidsarbete beräknas på följande sätt:
■ för en vecka som omfattar frånvaro, arbetstid per vecka för en deltidsanställd arbetstagare som beräknats enligt tabellen i 28 § 3 punkten
■ utökad med den ordinarie arbetstid som planerats för periodens övriga veckor.
− arbetstidsperiodens gräns för övertidsarbete beräknas på följande sätt:
■ för en vecka som omfattar frånvaro, full arbetstid per vecka som beräknats enligt tabellen i 28 § 3 punkten
■ utökad med 24 minuter för varje arbetsdag som omfattar frånvaro
■ utökad med 38 timmar 15 minuter för varje sådan vecka under perioden som inte omfattar frånvaro.
Om arbetstidsersättningen som ska ges i ledighet har planerats i arbetsskiftsförteckningen ändras inte gränsen för mertids- och övertidsarbete.
3 Mertids- och övertidsarbete under en söckenhelgsvecka eller - arbetsperiod, på förhand känd frånvaro
Vid full arbetstid under en vecka då söckenhelgsförkortning enligt 19 § i detta kapitel har getts och det förekommer på förhand känd frånvaro, är gränsen för mertidsarbete det i arbetsskiftsförteckningen antecknade timantalet. Gränsen för övertidsarbete per vecka är under en sådan vecka
den arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen utökad med 24 minuter per arbetsdag och utökad med det antal söckenhelgsförkortningar som getts.
Vid deltidsarbete under en söckenhelgsvecka med på förhand känd frånvaro, är gränsen för mertidsarbete den arbetstid för en deltidsanställd arbetstagare som beräknats enligt tabellen i 28 § 3 punkten minskad med söckenhelgsförkortningen. Gränsen för övertidsarbete per vecka är timantalet för full arbetstid enligt tabellen i 28 § 3 punkten utökad med 24 minuter per arbetsdag.
Om en arbetstidsperiod används vid deltidsarbete, är arbetstidsperiodens gräns för mertidsarbete den arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen.
Gränsen för övertidsarbete beräknas på följande sätt under en söckenhelgsperiod:
− För en vecka som omfattar frånvaro, full arbetstid per vecka som beräknats enligt tabellen i 28 §
− utökad med 24 minuter för varje arbetsdag som omfattar frånvaro
− utökad med 38 timmar 15 minuter för varje sådan vecka under perioden som inte omfattar frånvaro.
33 § Kontorsarbetstid, mertids- och övertidsarbete, överraskande frånvaro
1 Mertids- och övertidsarbete, full arbetstid, överraskande frånvaro
Om frånvaron inte har varit känd när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp eller senast 7 dagar innan veckan eller arbetstidsperioden började är det fråga om en överraskande frånvaro. Då frånvaro inträffar iakttas den arbetsskiftsförteckning som fastställts för veckan eller arbetsperioden så att den arbetstid som planerats för varje vecka utanför frånvarotiden anger gränsen för mertidsarbete. Gränsen för övertidsarbete per vecka är gränsen för mertidsarbete utökad med 24 minuter för varje arbetsdag i veckan.
Om det i arbetsskiftsförteckningen har planerats en arbetstidsersättning i ledighet, är gränsen för mertidsarbete den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade ersättningen i ledighet utanför frånvaron. Gränsen för övertidsarbete per vecka är gränsen för mertidsarbete utökad med 24 minuter för varje arbetsdag i veckan.
Tillämpningsanvisning:
Endast för sådana arbetsdagar som innehåller ordinarie arbetstid utökas med 24 minuter. Vid beräkning av gränsen för övertidsarbete betraktas även söckenhelger, dagen för ersättning i ledighet och dagen för utjämning av arbetstiden som arbetsdagar oberoende av om de innehåller ordinarie arbetstid.
2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, överraskande känd frånvaro
Vid deltidsarbete under en vecka eller med överraskande frånvaro anger den planerade arbetstiden utanför frånvarotiden gränsen för mertidsarbete. Gränsen för övertidsarbete är gränsen för övertidsarbete vid full arbetstid minskad med antalet planerade arbetstimmar under frånvaron och med 24 minuter för varje arbetsdag i veckan.
Om det i arbetsskiftsförteckningen har planerats en arbetstidsersättning i ledighet, är gränsen för mertidsarbete den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade ersättningen i ledighet utanför frånvaron. Gränsen för övertidsarbete ändras inte på grund av ersättning i ledighet.
3 Mertids- och övertidsarbete under en söckenhelgsvecka eller - arbetstidsperiod, överraskande frånvaro
Vid full arbetstid under en vecka då söckenhelgsförkortning enligt 19 § i detta kapitel har getts och det förekommer överraskande frånvaro, anger arbetstiden som planerats utanför frånvaron gränsen för mertidsarbete. Gränsen för övertidsarbete per vecka sjunker med antalet timmar som planerats under frånvaron och med 24 minuter för varje överraskande frånvarodag.
Vid deltidsarbete under en söckenhelgsvecka med överraskande frånvaro anger arbetstiden som planerats utanför frånvarotiden gränsen för mertidsarbete. Gränsen för övertidsarbete per vecka sjunker med antalet arbetstimmar som planerats under frånvaron och med 24 minuter för varje överraskande frånvarodag.
Om en arbetstidsperiod används vid deltidsarbete, är arbetstidsperiodens gräns för mertidsarbete den arbetstid som planerats utanför frånvaron. Gränsen för övertidsarbete är gränsen för övertidsarbete vid full arbetstid under en hel arbetstidsperiod som sjunker med antalet arbetstimmar som planerats under frånvaron och med 24 minuter för varje överraskande frånvarodag.
34 § Kontorsarbetstid, ersättning för övertidsarbete
För övertidsarbete betalas i penningersättning
− en timlön höjd med 50 procent för de två första övertidstimmarna per dygn
och en timlön höjd med 100 procent för varje följande övertidstimme per dygn
− en timlön höjd med 50 procent för de fem första övertidstimmarna per vecka
och en lön höjd med 100 procent för varje följande övertidstimme per vecka eller ges på motsvarande sätt förhöjd ledighet under ordinarie arbetstid.
PERIODARBETE
35 § Tillämpning av periodarbetstid
Bestämmelserna om periodarbetstid kan tillämpas på arbete och verksamhetsenheter som nämns i 7 § i arbetstidslagen samt vid hamnar och tvätterier.
Tillämpningsanvisning:
Arbete och verksamhetsenheter enligt 7 § i arbetstidslagen är bl.a. sjukhus, serviceinrättningar, barndaghem som är verksamma dygnet runt, boenden för personer med funktionsnedsättning som är verksamma dygnet runt samt servicehus för äldre och motsvarande.
Om det i sig inte är nödvändigt att låta utföra nattarbete i arbete som omfattas av tillämpningsområdet för 7 § i arbetstidslagen, kan man enligt arbetsgivarens övervägande tillämpa antingen allmän arbetstid eller periodarbetstid. Arbetsgivaren väljer det arbetstidssystem som med tanke på verksamheten och arbetsuppgifterna är mest ändamålsenligt. Vid övergång från ett avtalsenligt arbetstidssystem till ett annat ska de arbetstagare som berörs av ändringen höras innan beslutet fattas.
36 § Periodarbete, hel arbetstidsperiod, full arbetstid
När arbetstagarens arbetstid har organiserats som periodarbete enligt 7 § i arbetstidslagen, fastställs den ordinarie fulla arbetstiden i olika långa arbetsperioder enligt följande:
Arbetstidsperiodens längd, veckor | Ordinarie full arbetstid under en arbetstidsperiod |
2 | 76 h 30 min |
3 | 114 h 45 min |
4 | 153 h |
5 | 191 h 15 min |
6 | 229 h 30 min |
Tillämpningsanvisning:
Söckenhelgens inverkan på arbetstiden vid periodarbete, se 19 § ovan i detta kapitel.
Arbetsgivaren väljer längden på den arbetstidsperiod som används. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för hela arbetstidsperioden och delges före periodens början i enlighet med 5 § i detta kapitel.
Längden på arbetstiden per vecka och dygn har inte bestämts för periodarbete, men när arbetstiden ordnas ska bestämmelserna om dygnsvila i arbetstidslagen (25 § i arbetstidslagen) och bestämmelserna i detta kollektivavtal om ledig tid per vecka och dess inverkan på planeringen av arbetsskift (2 § i detta kapitel) beaktas.
När deltidsanställdas arbetstid ordnas kan man i periodarbete använda en utjämningsperiod på högst 12 veckor. Även då ska arbetsskiftsförteckningen i regel göras upp för hela utjämningsperioden.
37 § Periodarbetstid, avbruten period
1 Periodarbetstid, avbrott i arbetstidsperioden
Om arbetstidsperioden avbryts på grund av att anställningsförhållandet inleds eller avslutas, semester, arbetsledighet eller permittering, tillämpas dessa bestämmelser om mertids- och övertidsarbete under den avbrutna arbetstidsperioden.
2 Periodarbetstid, på förhand känt och överraskande avbrott
Om man när arbetsskiftsförteckningen görs upp känner till ett avbrott som avses i detta moment, planeras arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen enligt 38 § i detta kapitel (planeringsgräns, gräns för övertidsarbete).
Om avbrottet kommer till kännedom efter att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp och delgivits, men senast 5 dagar innan arbetstidsperioden inleds, ändras den planerade arbetsskiftsförteckningen enligt detta enligt 38 § i detta kapitel. Om avbrottet kommer till kännedom efter detta är det fråga om en överraskande avbrott.
Tillämpningsanvisning:
Ett avbrott är antingen känt på förhand, varvid bestämmelserna i 38
§ i detta kapitel iakttas eller överraskande, varvid bestämmelserna i 40 § nedan iakttas.
Om avbrottet kommer till kännedom senare än 5 dagar innan arbetstidsperioden börjar är det fråga om ett avbrott. Då iakttas den arbetsskiftsförteckning som delgivits på det sätt som bestäms nedan i 40 och 41 §.
Utjämningsdagar är inte sådana avbrottsdagar som avses här.
38 § Periodarbetstid, på förhand känt avbrott
1 Periodarbetstid, på förhand känt avbrott, ordinarie full arbetstid
Om ett på förhand känt avbrott enligt 37 § förekommer under en arbetsvecka som ingår i en arbetsperiod, planeras den veckans arbetstid för arbetstidsperioden enligt följande:
Avbrottsdagar per vecka | Avbrottsdagar per vecka |
1 | 32 h |
2 | 24 h |
3 | 16 h |
4 | 8 h |
5–7 | – |
2 Periodarbetstid, på förhand känt avbrott vid deltidsarbete
Arbetstiden under en period som avbrutits vid deltidsarbete står i samma förhållande till den arbetstid som nämns i punkt 1 som den ordinarie deltidsarbetstiden står i för hållande till full arbetstid.
39 § Periodarbetstid, på förhand känt avbrott under en söckenhelgsperiod
Om det i arbetstidsperioden ingår en söckenhelg som förkortar arbetstiden enligt 19 § i detta kapitel, förkortas arbetstiden under den avbrutna perioden enligt 38
§ 1 punkten i detta kapitel med en söckenhelgsförkortning då söckenhelgen inte infaller under avbrottet. Deltidsarbetstid förkortas på motsvarande sätt under samma förutsättningar.
Arbetstidsersättningar, se 6 § ovan.
40 § Periodarbetstid, överraskande avbrott
1 Periodarbetstid, gräns för övertidsarbete
Om avbrottet inte har varit känt när arbetsskiftsförteckningen uppgjorts eller senast 5 dagar innan arbetstidsperioden inleddes, iakttas när avbrottet inträffar den för arbetstidsperioden fastställda arbetsskiftsförteckningen, varvid arbetstiden som planerats utanför avbrottstiden anger gränsen för övertidsarbete vid full arbetstid. Även vid deltidsarbete utgör gränsen för övertidsarbete gränsen för övertidsarbete under en hel arbetstidsperiod med full arbetstid.
2 Periodarbetstid, arbetstid som planerats som ofullständig vid full arbetstid
Om det i arbetsskiftsförteckningen har planerats en arbetstidsersättning som ges i ledig tid under en arbetsperiod som oväntat avbryts, är gränsen för
övertidsarbete den arbetstid som antecknats utanför avbrottet i arbetsskiftsförteckningen utökad med den planerade ledigheten. Vid deltidsarbete anger den gränsen för mertidsarbete.
41 § Periodarbetstid, överraskande avbrott under en söckenhelgsperiod
1 Periodarbetstid, gräns för mertidsarbete och gräns för övertidsarbete vid full arbetstid
Om den fulla ordinarie arbetstiden avbryts oväntat under en söckenhelgsperiod, anger arbetstiden som planerats utanför avbrottet gränsen för mertidsarbete. Gränsen för övertidsarbete fås genom att lägga till en söckenhelgsförkortning på 7 timmar 40 minuter för varje söckenhelg.
Även den arbetstid som planerats utanför avbrottet vid deltidsarbete anger gränsen för mertidsarbete.
Tillämpningsanvisning:
Gränsen för övertidsarbete är samma gränsen för övertidsarbete under en hel arbetstidsperiod med full arbetstid.
2 Periodarbetstid, överraskande avbrott under en söckenhelgsvecka, arbetsskiftsförteckningen är planerad att vara ofullständig, gräns för mertids- och övertidsarbete
Om arbetstidsersättning som ges i ledighet har planerats för arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen, anger gränsen för mertidsarbete den arbetstid som planerats för annan tid i arbetsskiftsförteckningen än avbrottstiden, utökad med den planerade arbetstidsersättningen. Gränsen för övertidsarbete fås genom att lägga till söckenhelgsförkortningen på 7 timmar 40 minuter för varje söckenhelg utanför avbrottet av arbetstidsperioden. Den uteblivna ersättningen i ledighet betalas enligt kapitel III 14 § 3 punkten i detta kollektivavtal.
42 § Periodarbetstid, ersättning för mertidsarbete
1 Periodarbetstid, definition av mertidsarbete
Mertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider den ordinarie arbetstiden men som inte utgör övertidsarbete.
2 Periodarbetstid, ersättning för mertidsarbete
Som ersättning för mertidsarbete betalas enkel timlön för varje extratimme eller så ges motsvarande ledighet under ordinarie arbetstid.
Tillämpningsanvisning:
För en arbetstagare med full arbetstid kan mertidsarbete under periodarbetstid bildas endast under en vecka eller arbetstidsperiod med en söckenhelg.
I deltidsarbete är mertidsarbete tiden mellan det ordinarie deltidsarbetet och gränsen för övertidsarbete. Gränsen för övertidsarbete sänks inte under en söckenhelgsvecka eller en söckenhelgsperiod.
43 § Periodarbetstid, ersättning för övertidsarbete
1 Periodarbetstid, definition av övertidsarbete
Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider gränserna för övertidsarbete som avses ovan i bestämmelserna om periodarbete.
Tillämpningsanvisning:
I periodarbetstiden finns ingen gräns för övertidsarbete per dygn eller vecka, utan endast en gräns för övertidsarbete för arbetstidsperioden och övertidsarbete.
2 Periodarbetstid, ersättning för övertidsarbete
Som övertidsersättning betalas
− timlön höjd med 50 procent för
■ de 12 första övertidstimmarna under en arbetstidsperiod på två veckor
■ de 18 första övertidstimmarna under en arbetstidsperiod på tre veckor
■ de 24 första övertidstimmarna under en arbetstidsperiod på fyra veckor
■ de 30 första övertidstimmarna under en arbetstidsperiod på fem veckor
■ de 36 första övertidstimmarna under en arbetstidsperiod på sex veckor
− timlön höjd med 100 procent för den tid som överskrider detta
eller ges på motsvarande sätt förhöjd ledig tid under ordinarie arbetstid.
44 § Periodarbetstid, korta anställningsförhållanden
1 Periodarbetstid, gräns för övertidsarbete i korta anställningsförhållanden
Bestämmelserna i denna paragraf iakttas i korta anställningsförhållanden som inte räcker en enda hel arbetstidsperiod.
Tillämpningsanvisning:
I ett kort anställningsförhållande som pågår under hela den arbetstidsperiod som används iakttas bestämmelserna om periodarbete ovan i 35–42 §.
2 Periodarbetstid, korta anställningsförhållanden, tabell över gränser för övertidsarbete
Övertidsarbete är arbetstid som överskrider följande gränser för övertidsarbete per kalendervecka:
Anställningsförhållandets längd, dagar per vecka | Gräns för övertidsarbete |
1 | 8 h |
2 | 16 h |
3 | 24 h |
4 | 32 h |
5 och över | 38 h 15 min |
3 Periodarbetstid, ersättning för övertidsarbete i korta anställningsförhållanden
Som ersättning för övertidsarbete betalas en timlön höjd med 50 procent för de sex första övertidstimmarna under varje kalendervecka och en timlön höjd med 100 procent för de timmar som överskrider detta.
IV SEMESTER
1 § Tillämpningsområde för kapitlet om semester och rätt till semester
1 Rätt till semester
Arbetstagaren har rätt till semester i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel.
2 Tillämpning av semesterlagen
Utöver bestämmelserna i detta kapitel ska dessutom följande bestämmelser i semesterlagen (162/2005) tillämpas:
− 1 § (tillämpningsområde)
− 2 § (begränsningar av tillämpningsområdet)
− 3 § (bestämmelsernas tvingande natur)
− 5 § 2 mom. (intjänandet avbryts inte)
− 8 § 2 mom. (Arbetstagarens rätt till ledighet på basis av flera arbetsavtal som efter varandra har ingåtts för viss tid)
− 28 § (semesterlönespecifikation)
− 29 § (semesterbokföring)
− 30 § (avvikelse genom kollektivavtalet)
− 35 § (framläggande)
− 36 § (arbetsrådets utlåtande)
− 37 § (tillsyn)
− 38 § (straffbestämmelser)
− 39 § (ikraftträdande)
− 40 § (övergångsbestämmelser)
3 Semesterrätt vid direkt övergång från ett anställningsförhållande till ett annat
Om arbetstagaren i samma arbetsgivares tjänst omedelbart övergår från ett anställningsförhållande till ett annat, har han eller hon enligt detta kapitel rätt till semester även för tiden före övergången till det innevarande semesterkvalifikationsåret.
4 Överföring av semesterförmåner till följande anställningsförhållande
Ifall man före det att anställningsförhållandet upphör kommer överens om ett nytt anställningsförhållande, kan arbetsgivaren och arbetstagaren samtidigt komma överens om att de semesterförmåner som intjänats innan det första anställningsförhållandet upphör, med undantag av semesterpremien, framskjuts till att ges under följande anställningsförhållande. Avtal ska ingås skriftligen.
Tillämpningsanvisning:
Avtalet kan också gälla överföring av semesterförmåner från flera anställningar till en senare tidpunkt, förutsatt att man alltid har avtalat om ett nytt anställningsförhållande innan det gällande anställningsförhållandet upphör.
Avtalet om att flytta semestern ingås skriftligt och fogas till semesterbokföringen. Förmånerna överförs enligt den intjänade mängden.
Om man har avtalat om att skjuta fram den semesterersättning som avses i 13 § 3 punkten nedan, betalas den överförda semesterersättningen till det belopp som den skulle ha betalats på basis av det anställningsförhållande från vilket den överförts. Man kan inte avtala om att överföra semesterpremie, utan en eventuell semesterpremie betalas alltid när varje anställningsförhållande upphör.
Om det efter avtalet om framskjutande av semesterförmåner och efter att anställningsförhållandet upphört framgår att arbetsavtalet förfaller och att ett nytt anställningsförhållande inte heller börjar, förfaller de intjänade semesterförmånerna på begäran till betalning.
2 § Grundläggande begrepp gällande semester
− Semesterkvalifikationsår är den tidsperiod som inleds 1.4 och utgår 31.3.
− Semesteråret är det kalenderår, under vilket kvalifikationsåret utgår.
− Sommarsemester är en semesterdel som ges under semestersäsongen (2.5–30.9).
− Vintersemester är en semesterdel som ges utanför semestersäsongen (1.10–30.4).
− Hel kvalifikationsmånad är en kalendermånad som berättigar till semester i enlighet med 3 § i detta kapitel.
− Semesterdagar är enligt 5 § i detta kapitel de intjänade semesterdagar som förbrukas när semester ges enligt 6 § i detta kapitel.
− Semestertid är en tidsperiod som fastställts som semester, i vilken kan ingå utöver semesterdagar även andra dagar.
3 § Hel kvalifikationsmånad
En hel kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad under ett kvalifikationsår, under vilken ett oavbrutet anställningsförhållande har varat i minst 16 kalenderdagar eller under vilken en arbetstagare har arbetat i minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar.
Tillämpningsanvisning:
Även tid som är likställd med tid i arbete som nämns nedan i 4 § räknas med vid bedömningen av anställningsförhållandets oavbrutna
längd. Varje dag som är likställd med tid i arbete anses vara det antal arbetstimmar som skulle ha ingått om arbetstagaren hade arbetat den dagen.
4 § Tid som likställs med tid i arbete
Vid beräkning av sådana kalendermånader som enligt 3 § berättigar till semester är tid likställd med tid i arbete sådan tid, under vilken arbetstagaren är förhindrad att utföra sitt arbete medan han eller hon
a) tagit ut semester eller ledighet enligt 14 § 1 punkten i detta kapitel eller 8 § 2 mom. i semesterlagen
b) tagit ut sjukledighet för vilken han eller hon har eller skulle ha haft ovillkorlig rätt till lön
Tillämpningsanvisning:
Denna punkt tillämpas också om arbetstagaren i stället för lön för sjuktid har fått olycksfallsersättning eller annan ersättning för den tid av arbetsoförmåga för vilken han eller hon har ovillkorlig rätt till lön för sjukdomstid.
c) tagit ut särskild graviditets-, graviditets- eller föräldraledighet enligt 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen (55/2001), tillfällig vårdledighet enligt 6 § eller frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 7 § i arbetsavtalslagen
d) är permitterad i högst 30 kalenderdagar i sänder
e) tagit ut studieledighet enligt lagen om studieledighet (273/1979), sammanlagt 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret
f) tagit ut ledighet från arbetet som beviljats för utbildning som arbetet förutsätter, högst 30 kalenderdagar i sänder
g) avlägger teoretiska studier som ingår i ett gällande läroavtal inom en yrkesinriktad utbildning enligt 70 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017)
h) är i övrigt frånvarande med tillstånd sammanlagt högst 30 kalenderdagar under semesterkvalifikationsåret, förutsatt att arbetstagaren under kvalifikationsåret har arbetat minst 22 arbetsdagar i ifrågavarande medlemssamfund.
Som annan tillåten frånvaro enligt punkt h) anses även frånvarotider som överskrider den tid som avses i punkt b) (sjukledighet), e) (studieledighet) och f) (utbildning som arbetet förutsätter). Om arbetstagaren får semester eller semesterersättning för frånvarotiden på basis av en annan arbetsgivares anställningsförhållande, behöver en sådan frånvarotid inte likställas med dagar i arbete.
Tillämpningsanvisning:
Annan tillåten frånvaro är bl.a. vårdledighet, alterneringsledighet, studieledighet och oavlönad arbetsledighet som beviljas av arbetsgivaren. Om arbetstagaren till exempel är studieledig räknas 30 dagar, på basis av punkt 5, och ytterligare 30 dagar, på basis av punkt h), som tid likställd med tid i arbete, om hans eller hennes studieledighet överstiger 30 dagar eller om han eller hon av annan orsak är frånvarande med tillstånd från arbetet. Tillämpningen av punkt 8 förutsätter dock att arbetstagaren inte har varit frånvarande från arbetet under hela kvalifikationsåret, utan att han eller hon har arbetat minst 22 arbetsdagar.
i) tagit ut bankledighet från en arbetstidsbank som avtalats i enlighet med III kap. 14 § 2 punkten i detta kollektivavtal.
5 § Fastställande av längden på semestern
Tillämpningsanvisning:
Semestern bestäms och semesterersättningen samt semesterpremien betalas separat för varje kvalifikationsår.
2 Användning av semestertabellerna
Semesterns längd bestäms enligt tabellerna 1,2 eller 3 i punkt 3. Den tabell som används väljs utifrån den anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg och längden på det nuvarande anställningsförhållandet.
Antalet semesterdagar eller dagar som betalas som semesterersättning bestäms enligt
1. rad A i tabellen, om semestern helt tas ut som semester och arbetstagaren har arbetat minst 6 dagar under semesterårets semestersäsong (2.5–30.9)
2. rad B i tabellen, om semestern betalas som ens delvis som semesterersättning eller om arbetstagaren inte alls arbetar under semesterårets semestersäsong eller om antalet arbetsdagar är färre än 6 under semesterårets semestersäsong (2.5–30.9).
Tillämpningsanvisning:
Med tid i arbete jämställs även graviditets- eller föräldraledighet enligt sjukförsäkringslagen (tidsperiod på 105 vardagar) vid granskning av
huruvida arbetstagaren har arbetat minst 6 arbetsdagar under semesterårets semestersäsong.
3 Semestertabeller Tabell 1
Hela semesterkvalifikationsmåna der | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |
Rad A | Semesterdaga r (arbetsdagar) | 3 | 6 | 9 | 12 | 15 | 18 | 21 | 24 | 27 | 30 | 33 | 38 |
Rad B | Semesterdaga r (arbetsdagar) | 3 | 5 | 8 | 10 | 13 | 15 | 18 | 20 | 23 | 25 | 28 | 30 |
Semesterns längd bestäms enligt tabell 1, om arbetstagaren har varit anställd 31.3 och har då före utgången av det avslutade semesterkvalifikationsåret
− en anställningstid på minst 15 år hos den nuvarande arbetsgivaren eller motsvarande anställningstid som godkänts av den nuvarande arbetsgivaren, vilken berättigar till erfarenhetstillägg
− och dessutom har hans eller hennes nuvarande anställningsförhållande till den egna arbetsgivaren omedelbart och utan avbrott fortgått i minst 6 månader.
Om anställningsförhållandet för en arbetstagare som omfattas av förtjänstregeln i tabell 1 upphör mitt under semesterkvalifikationsåret, intjänar han eller hon semester för det sista semesterkvalifikationsåret enligt denna tabell.
Tabell 2
Hela semesterkvalifikationsmåna der | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |
Rad A | Semesterdagar (arbetsdagar) | 3 | 5 | 7 | 9 | 12 | 15 | 18 | 20 | 22 | 24 | 26 | 28 |
Rad B | Semesterdagar (arbetsdagar) | 3 | 5 | 7 | 9 | 11 | 13 | 15 | 17 | 20 | 21 | 24 | 25 |
Tjänst i 10 år Hela semesterkvalifikationsmåna der | 12 | ||||||||||||
Semesterdagar (arbetsdagar) | 30 | ||||||||||||
1. Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 från början av det semesterkvalifikationsår under vilket arbetstagarens anställningsförhållande utan avbrott fortgått 1 år.
Som sådant oavbrutet anställningsförhållande som avses i denna punkt beaktas inte tid under vilken arbetstagaren har utfört den aktiva tjänstgöringen som värnpliktslagen (1438/2007) avser, eller den frivilliga militärtjänsten som avses i lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) eller civiltjänstgöring enligt civiltjänstlagen (1446/2007).
2. Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 om arbetstagaren har varit anställd 31.3 och då före utgången av det avslutade semesterkvalifikationsåret har en anställningstid på minst 5 år hos den nuvarande arbetsgivaren eller motsvarande anställningstid som godkänts av den nuvarande arbetsgivaren, vilken berättigar till erfarenhetstillägg, och hans eller hennes nuvarande anställningsförhållande till den egna arbetsgivaren har direkt och oavbrutet fortgått i minst 6 månader.
3. Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 om arbetstagaren har varit anställd 31.3 och då före utgången av det avslutade semesterkvalifikationsåret har en anställningstid på minst 10 år hos den nuvarande arbetsgivaren eller motsvarande anställningstid som godkänts av den nuvarande arbetsgivaren, vilken berättigar till erfarenhetstillägg, och han eller hon har införtjänat semesterrätt för 12 hela semesterkvalifikationsmånader.
Om anställningsförhållandet för en arbetstagare som omfattas av förtjänstregeln i tabell 2 upphör mitt under semesterkvalifikationsåret, intjänar han eller hon semester för det sista semesterkvalifikationsåret enligt denna tabell.
Tabell 3
Hela semesterkvalifikationsmån ader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |
Rad A | Semesterdagar (arbetsdagar) | 2 | 4 | 5 | 7 | 9 | 10 | 13 | 15 | 17 | 19 | 21 | 23 |
Rad B | Semesterdagar (arbetsdagar) | 2 | 4 | 5 | 7 | 9 | 10 | 12 | 14 | 15 | 17 | 19 | 20 |
Semesterns längd bestäms enligt tabell 3 i andra fall än de som ingår i tabellerna 1–2.
Tillämpningsanvisning:
Tabell 3 används oftast i anställningsförhållanden som varar mindre än ett år. Ett undantag till detta är endast anställningsförhållanden som inletts senast 1.10 och som fortfarande gäller vid utgången av kvalifikationsåret 31.3 och där arbetstagaren har 15 års tjänstgöringstid som berättigar till erfarenhetstillägg (tabell 1) eller 5 år (tabell 2, punkt 2).
4 Semesterns minimilängd
Längden på arbetstagarens semester varar är alltid minst så lång som föreskrivs i semesterlagen.
Tillämpningsanvisning:
Bestämmelsen tillämpas inte på semesterersättningar. Jämförelseperioden är hela kvalifikationsåret och inte till exempel någon enskild kvalifikationsmånad.
5 Semesterns minimilängd vid arbetsoförmåga
En arbetstagare har rätt till 20 semesterdagar om hans eller hennes semester för ett fullt semesterkvalifikationsår underskrider 20 semesterdagar på grund av arbetsoförmåga på grund av sjukdom, skada eller olycksfall eller frånvaro på grund av medicinsk rehabilitering.
Tillämpningsanvisning:
Med medicinsk rehabilitering avses medicinsk rehabilitering som ges på ordination av läkare för att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan på grund av en yrkessjukdom eller ett olycksfall.
Bestämmelsen gäller endast frånvaro på grund av arbetsoförmåga eller medicinsk rehabilitering. Arbetstagarens semester kan underskrida 20 dagar på grund av annan frånvaro.
Tillämpningen av bestämmelsen granskas för hela kvalifikationsåret. Om anställningsförhållandet inte varar hela kvalifikationsåret har arbetstagaren rätt till den del av 20 semesterdagar som motsvarar frånvaron på grund av arbetsoförmåga eller rehabilitering.
6 Oavbruten frånvaro vid arbetsoförmåga
Rätten till semester enligt 5 mom. föreligger inte för den tid som överskrider 12 månaders oavbruten frånvaro. Frånvaroperiodens kontinuitet avbryts av sådana perioder i arbete som berättigar till en full kvalifikationsmånad, dock inte av arbete under partiell sjukfrånvaro. Semester, familjeledigheter eller andra avbrott i arbetet avbryter inte heller kontinuiteten.
Tillämpningsanvisning:
Med partiell sjukfrånvaro avses deltidsarbete enligt 2 kap. 11 a § i arbetsavtalslagen.
6 § Förbrukning av semesterdagar
1 Huvudregel (i medeltal 5 arbetsdagar per vecka)
När semester ges är alla dagar under semestern, som utan semester skulle ha varit ordinarie arbetsdagar, dagar som infaller under semestern, såvida inte annat föranleds av punkt 3 nedan. Beroende på semesterns längd kan även lediga dagar infalla under semestern. Om alla arbetsdagar i kalenderveckan är semesterdagar, fastställs hela kalenderveckan från måndag till söndag som semester.
Tillämpningsanvisning:
Semester intjänas och förbrukas enligt en arbetsvecka på fem dagar. Semesterdagarna för en arbetstagare med allmän arbetstid och kontorsarbetstid som arbetar en sedvanlig arbetsvecka på fem dagar förbrukas i regel från måndag till fredag. Således förbrukar en semester på en kalendervecka 5 semesterdagar under en sådan vecka som inte har söckenhelg.
I periodarbete förbrukar alla veckodagar (även lördag och söndag) semesterdagar, dock så att en vecka utan söckenhelg förbrukar högst 5 semesterdagar.
Under ofullständiga veckor förbrukas semesterdagar vid allmän arbetstid och kontorsarbetstid alla dagar som antecknats som semesterdagar från måndag till fredag och vid periodarbetstid alla kalenderdagar som antecknats som semesterdagar, dock högst 5 dagar per kalendervecka. Söckenhelger förbrukar inte semesterdagar.
Om arbetstagarens ordinarie arbetstid har ordnats så att han eller hon i genomsnitt arbetar mer eller mindre än 5 arbetsdagar i veckan (till exempel arbetstidsarrangemang för deltidsarbete), iakttas bestämmelsen om avvikande arbetstidsarrangemang i punkt 2 i denna paragraf. Förutsättningarna för tillämpning av punkterna 1 och 2 i denna paragraf avgörs när semestern eller en del av den ges.
2 Arbetstidsarrangemang som avviker från det normala
Om antalet arbetsdagar som ingår i den ordinarie arbetstiden i genomsnitt är färre eller fler än 5 kalenderveckor, inkluderas i semestertiden arbets- och lediga dagar i samma förhållande som de annars finns och semesterdagarna förbrukas under semestertiden enligt följande:
1. En full kalendervecka förbrukar 5 semesterdagar, dock med beaktande av att en söckenhelg inte förbrukar semesterdagar.
2. Under en ofullständig kalendervecka förbrukas semesterdagar av de vardagar som ingår i semestern med undantag av lördagar och söckenhelger. Om lördagen, söndagen eller söckenhelgen som ingår i semestertiden hade varit arbetsdagar, skulle även de förbruka semesterdagar. Under en ofullständig kalendervecka kan dock högst 4 semesterdagar förbrukas.
Tillämpningsanvisning:
En full kalendervecka är en vecka som pågår från måndag till söndag och som i sin helhet har antecknats som semester. En ofullständig kalendervecka är en vecka där endast en del av kalenderveckans dagar har antecknats som semesterdagar.
Avvikande arbetstidsarrangemang förekommer oftast vid arbetstidsarrangemang med deltidsarbete. Om arbetstagaren arbetar t.ex. varannan vecka 2 dagar och varannan vecka 3 dagar, är antalet arbetsdagar i genomsnitt 2,5 per vecka. Om arbetet har ordnats så att arbetstagaren arbetar varannan vecka 5 dagar, då varannan vecka är en ledig vecka, är antalet arbetsdagar under denna 2 veckors arbetsperiod 2,5.
Bestämmelserna i denna punkt tillämpas också om den ordinarie arbetstiden inte alls har fastställts eller om den ordinarie arbetstiden varierar från vecka till vecka.
Vid beräkning av antalet genomsnittliga arbetsdagar per vecka betraktas söckenhelger och lediga ersättningsdagar som arbetsdagar. Nattskift räknas som arbetsdagar.
Förutsättningarna för tillämpning av punkterna 1 och 2 avgörs när semestern ges. Således om det under den kalendervecka eller den utjämningsperiod som semestern infaller eller semestern börjar eller slutar i genomsnitt skulle finnas färre eller fler än fem arbetsdagar som omfattas av den ordinarie arbetstiden utan semester, tillämpas bestämmelserna i punkt 2.
Semester förläggs till arbetsdagar och lediga dagar i samma förhållande som arbetstagaren är i arbete dessa dagar. Antalet semesterdagar som förläggs till arbetsdagar fås enligt följande formel:
genomsnittligt antal arbetsdagar under en kalendervecka |
x antalet semesterdagar |
5 |
3 Söckenhelger
Söckenhelger som räknas upp i 19 § i kapitlet om arbetstid och som ingår i semestern förbrukar inte semesterdagar.
4 Avrundning av semesterdagar
De ofullständiga dagarna avrundas till närmaste hela tal så att 0,5 avrundas uppåt. Om semestrarna under samma semesterkvalifikationsår ges så att semesterdelarna måste avrundas två eller flera gånger, ska slutresultatet vara detsamma som om avrundningen hade gjorts av de sammanräknade semesterdelarna på ovan nämnda sätt.
7 § Tidpunkten för semester
1 Fastställande av tidpunkten för semester
Semestern ges vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att semestern tas ut på det sätt som avses i punkt 4 eller 5 nedan. När arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern ska 20 semesterdagar (sommarsemester) förläggas till semestersäsongen under semesteråret (2.5–30.9). Semester under annan tid än semestersäsongen (vintersemester) ska ges senast vid början av nästa semestersäsong (30.4). Den del av en semester som överskrider 20 dagar och av en semester som omfattar minst 25 dagar ska minst fem dagar ges som vintersemester.
Tillämpningsanvisning:
Vid användning av ett utjämningsschema för arbetstiden får semestern inte bestämmas så att arbetstagarens ordinarie arbetstid under tiden i arbete ändras väsentligt på grund av semestern.
2 Sommarsemester vid säsongsbetonat arbete
Ifall det att semestern ges under semestersäsongen förorsakar väsentliga svårigheter för arbetsgivarens verksamhet i säsongbetonat arbete, kan sommarsemestern ges utanför semestersäsongen inom samma kalenderår.
3 Semesterdelarnas kontinuitet
Sommarsemestern och vintersemestern ges som oavbrutna, om det inte är nödvändigt för att hålla arbetet igång att dela den del av sommarsemestern som överskrider 10 semesterdagar till en eller flera delar som hålls under semestersäsongen (2.5–30.9).
4 Avtal om uppdelning av semestern
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan under anställningsförhållandet avtala om att
1. arbetstagaren håller den del av semestern som överskrider 10 semesterdagar i en eller flera perioder
2. semestern förläggs under en tidsperiod som börjar vid ingången (1.1) av det kalenderår under vilket semestersäsongen (2.5–30.9) infaller och som slutar följande år före semestersäsongen början (30.4)
3. den del av semestern som överskrider 10 semesterdagar tas ut senast ett år efter att semestersäsongen tagit slut (30.9)
4. om anställningsförhållandet upphör före semestersäsongens början, kan den semester som intjänats fram till anställningsförhållandets upphörande tas ut medan anställningsförhållandet pågår
5. den del av semestern som överskrider 20 semesterdagar och är högst 5 semesterdagar låg kan på arbetstagarens initiativ anses vara förkortad arbetstid. Avtal ska ingås skriftligen.
Tillämpningsanvisning:
Om anställningsförhållandet upphör innan den semesterdel som avtalats enligt punkt 3 ovan har tagits ut, betalas semesterersättning för den outtagna semesterdelen, där semesterns längd fastställs enligt rad B i semestertabellerna. I semesterbokföringen ska denna del av semestern tydligt hållas åtskild från den sparade ledighet som avses i 9 § i detta kapitel, och på denna semester tillämpas således inte vad som bestäms om ersättning för sparad ledighet.
5 Inverkan av arbetsledighet på beviljande av semester
Om semestern infaller under arbetstagarens lediga period följs 24 § i semesterlagen.
6 Samråd med arbetstagare om tidpunkten för semestern
Arbetsgivaren ska för arbetstagarna eller deras representanter redogöra för de allmänna principer som iakttas på arbetsplatsen när semester ges. Innan tidpunkten för semestern fastställs ska arbetstagaren ges tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten för semestern. Arbetsgivaren ska om möjligt beakta deras synpunkter och bemöta alla jämlikt när tidpunkten för semestrarna fastställs.
Tillämpningsanvisning:
Tidpunkten för semestrarna ska om möjligt alterneras på lämpligt sätt mellan olika arbetstagare.
Om arbetstagaren är sjukledig när tidpunkten för semestern bestäms och det enligt läkarintyget till arbetsgivaren är känt att sjukledigheten fortsätter under hela den tid som arbetsgivaren har för avsikt att fastställa semestern eller en del av den, ska arbetsgivaren när denne ger arbetstagaren tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten för semestern samtidigt uppmana arbetstagaren att meddela om han eller hon vill att semestern ska fastställas eller flyttas enligt bestämmelserna i 10 § i detta kapitel.
7 Semestern inleds på en ledig dag
Arbetsgivaren får inte utan arbetstagarens samtycke bestämma att semestern börjar på arbetstagarens lediga dag enligt arbetsskiftsförteckningen, om detta leder till att antalet semesterdagar minskar.
8 § Anmälan om tidpunkten för semester
När arbetsgivaren fastställer tidpunkten för semestern ska denne meddela arbetstagaren om detta senast en månad innan semestern börjar. Om detta inte är möjligt kan tidpunkten för semestern meddelas senare. Detta ska dock meddelas senast två veckor innan semestern börjar.
Tillämpningsanvisning:
Om meddelande om tidpunkten för semestern som flyttats fram på grund av sjukdom bestäms nedan i 10 § 5 punkten.
9 § Sparande av semester
Arbetstagaren kan spara den del av de semesterdagar som han eller hon årligen intjänar och som överskrider 15 semesterdagar för att tas ut som sparad ledighet under följande semestersäsong eller därefter, om arbetstagaren och arbetsgivarens representant avtalar om saken. Sparad ledighet ges vid en
tidpunkt som arbetstagaren och arbetsgivarens representant kommer överens om. Ändras arbetstiden väsentligt eller permitteras arbetstagaren tills vidare betalas för varje outtagen sparad ledig dag en ersättning som beräknas på basis av den ordinarie lön som gällde före ändringen i enlighet med 13 § nedan.
Tillämpningsanvisning:
I allmänhet är det ändamålsenligt att man avtalar om sparad ledighet och om möjligt om tidpunkten för den samtidigt som arbetsgivaren fastställer sommarsemestern i enlighet med bestämmelserna i 7 § i detta kapitel.
Om en person sparar sådan semester vars lön bestäms enligt 11 § 2 punkten i detta kapitel och då den sparade ledigheten tas ut eller då den ersättning som avses i denna paragraf betalas för den sparade ledigheten, betalas den lön som ska betalas för den sparade ledigheten enligt den genomsnittliga arbetstidsprocenten som bestämts enligt 11 § 2 punkten och beräknas utgående från den fulla lönen vid den tidpunkt då ledigheten inleds eller ersättningen beräknas.
10 § Förflyttning av semester på grund av arbetsoförmåga
1 Arbetsoförmåga när semestern inleds eller under semestern
Ifall en arbetstagare vid inledningen av eller under semestern eller den sparade ledigheten på grund av sjukdom, förlossning eller olycka är arbetsoförmögen flyttas semestern eller den sparande ledigheten som infaller under tiden arbetstagaren är arbetsoförmögen till en senare tidpunkt, om arbetstagaren begär att semestern flyttas utan obefogat dröjsmål och om det är möjligt innan semestern börjar. Arbetstagaren har motsvarande rätt att flytta semester eller den sparade ledigheten om det är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att undergå sådan sjuk- annan därmed jämförbar vård att han eller hon under tiden för vården är arbetsoförmögen.
Tillämpningsanvisning:
De ändrade bestämmelserna i 10 § tillämpas från och med 1.4.2014 oberoende av vilket kvalifikationsårs semester det är fråga om.
2 Utredning över arbetsoförmåga
På arbetsgivarens begäran är arbetstagaren skyldig att visa upp ett läkarintyg eller enligt arbetsgivarens prövning någon annan tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga (intyg av en hälsovårdare eller sjukskötare).
Tillämpningsanvisning:
Att lämna den utredning som avses i punkt 2 till arbetsgivaren innan semestern inleds eller inom den tid som anges i punkt 1 anses som en begäran om att flytta fram semestern till en senare tidpunkt.
3 Beviljande av semester vid förflyttning av semester
De semesterdagar som enligt punkt 1 ovan hör till sommarsemestern ges före utgången av semestersäsongen och vintersemestern före början av följande semestersäsong. Om det inte är möjligt att ge den framflyttade semestern i enlighet med det om nämns ovan, ska den framflyttade semestern ges under semestersäsongen under det kalenderår som följer på semestersäsongen, om arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer överens om att semestern ges före detta. Semestern ges dock senast före utgången av det kalenderår som följer på semestersäsongen.
4 Semesterersättning för framflyttad semester
Om det på grund av att arbetsoförmågan fortgår inte är möjligt att ge den framflyttade semestern på det sätt som avses ovan, betalas semesterersättning för den outtagna semestern enligt 13 § i detta kapitel, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att sommarsemester ges i enlighet med 7 § 4 punkten 2 eller 3 underpunkten i detta kapitel.
5 Meddelande om tidpunkten för framflyttad semester
Arbetsgivaren ska meddela tidpunkten för den framskjutna semestern två veckor i förväg, och om detta inte är möjligt, senast en vecka före semesterns början.
11 § Semesterlön
1 Semesterlön
För semester och sparad ledighet betalas ordinarie månadslön.
Tillämpningsanvisning:
Semesterlönen bestäms i regel utifrån den ordinarie lönen vid tidpunkten för semesterns början, dvs. den första semesterdagen. Arbetstagaren hör till en grupp med månadslön om han eller hon när semestern börjar har månadslön. Om lönen dock ändras under semestern till exempel på grund av en allmän förhöjning eller ändring av arbetsuppgiften, ändras semesterlönen på motsvarande sätt.
2 Semesterlön när arbetstiden och lönen ändras
Om arbetstagarens ordinarie arbetstid och motsvarande lön har förändrats under semesterkvalifikationsåret eller vid utgången av semesterkvalifikationsåret innan semestern börjar, bestäms den månadslön som ligger till grund för semesterlönen för den semester som intjänats för det avslutade semesterkvalifikationsåret genom att den fulla ordinarie månadslönen vid tidpunkten då semestern inleds multipliceras med den genomsnittliga arbetstidsprocenten för semesterkvalifikationsåret.
Tillämpningsanvisning:
Bestämmelsen i punkt 2 i paragrafen tillämpas på semester som intjänats för kvalifikationsåret 2013–2014 och därefter. Semesterlönen för semester som intjänats före detta betalas enligt punkt 1.
Bestämmelsen tillämpas i situationer där arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om ändringar i arbetstiden och därmed även om månadslönens belopp. Sådana ändringar i arbetstiden gäller bl.a. deltidspension, partiell invalidpension, partiell sjukledighet eller partiell vårdledighet eller i övrigt deltidsarbete på arbetstagarens egen begäran. Bestämmelsen tillämpas också när en arbetstagare överförs till deltidsarbete. Bestämmelsen tillämpas däremot inte på permittering som genomförs som arbetstidsförkortning, utan semesterlönen bestäms enligt punkt 1.
Arbetstagarens semesterlön bestäms enligt punkt 2 då arbetstiden ökar eller minskar, varvid lönen ändras på motsvarande sätt. Enbart ändringar i arbetstagarens grundlön (t.ex. allmänna förhöjningar eller ändringar i lönegrupperingen) eller enbart ändringar i arbetstidsformen (t.ex. ändring av allmän arbetstid till kontorsarbetstid) leder inte till tillämpning av punkt 2.
Om arbetsgivaren och arbetstagaren under semesterkvalifikationsåret kommer överens om att ge semester på det sätt som avses i 7 § 4 punkten i detta kapitel, korrigeras semesterlönen så att den motsvarar lönen enligt punkt 2 ovan, ifall arbetstagarens arbetstidsprocent och lön ändras under kvalifikationsåret i fråga.
3 Lön för semestertid för personer som kallas till arbete
För en arbetstagare som vid kallelse till arbete enligt b) Personer som kallas till arbete i II kap. 3 § 2 punkten i detta kollektivavtal betalas timlön och som tjänar in semester för alla månader som ingår i anställningsförhållandet,
beräknas lönen för semestertiden under semesterkvalifikationsåret på basis av den månatliga genomsnittliga lönen.
Tillämpningsanvisning:
Om alla månader som ingår i anställningsförhållandet inte är hela kvalifikationsmånader, betalas semesterlönen som en procentersättning enligt 12 § i detta kapitel.
4 Semesterlönetillägg
Till semesterdaglönen för de arbetstagare i vars arbetstid ingår söndags-, kvälls- eller nattarbete som utförs under ordinarie arbetstid eller i skiftarbete kvälls- eller nattskift som utförs under ordinarie arbetstid, räknas ett tillägg enligt de penningersättningar som betalats för dessa arbetstider. Semesterlönen höjs då med ett procenttal som fås genom att man räknar ut hur många procent penningersättningarna som betalats för söndags-, kvälls- och nattarbete som utförts under ordinarie arbetstid under föregående semesterkvalifikationsår samt för kvälls- och nattskift i skiftarbete utgör av den ordinarie lön som betalats under föregående kvalifikationsår. Höjningen är i högst 35 procent.
Tillägget betalas för hela semestertiden och inte enbart för dagar som räknas som semesterdagar.
Tillämpningsanvisning:
Har anställningsförhållandet inletts mitt under semesterkvalifikationsåret, används i beräkningen de arbetstidsersättningar och den ordinarie lönen för de månader som anställningsförhållandet har varat under ifrågavarande kvalifikationsår. Man går på motsvarande sätt tillväga efter att semesterkvalifikationsåret har avbrutits på grund av arbetsledighet, varvid man använder de månader under vilka arbetstagaren har varit i arbete.
5 Semesterlönetillägg i semesterersättning
Den semesterersättning som betalas när anställningsförhållandet upphör beräknas enligt punkt 3 ovan med användning av de arbetstidsersättningar och den ordinarie lön som betalats under det semesterkvalifikationsår under vilket anställningsförhållandet upphör.
Tillämpningsanvisning:
Rätten till det semesterlönetillägg som nämns i punkterna 4 och 5 avgörs enligt situationen vid den tidpunkt då semestern inleds eller anställningsförhållandet upphör. Tillägget ska inte betalas om arbetstagaren vid semesterns början utför arbetsuppgifter som under ordinarie arbetstid inte omfattar det arbete som avses ovan.
Arbetstagaren har dock, trots det som nämnts, rätt till tillägget om han eller hon på grund av arbetets säsongartade natur utför arbete som berättigar till tillägget vid andra tidpunkter än vid semesterns början. När höjningsprocenten beräknas beaktas inte lönetillägg eventuellt betalats för semestertiden, tiden för ledighet från arbetet och andra avbrott i anställningsförhållandet som avses här.
Till den ordinarie lön som betalats för semesterkvalifikationsåret hör också den ordinarie lönen för sjukdomstid och semestertid. Tillägget betalas för hela semestertiden och inte enbart för dagar som räknas som semesterdagar.
12 § Semesterersättning när arbetsförhållandet fortsätter
1 Procentbaserad semesterlön, sällan i arbete
Till en arbetstagare som enligt sitt arbetsavtal under ett semesterkvalifikationsår arbetar så få dagar eller en så kort tid att endast en del av kalendermånaderna av denna anledning är fulla kvalifikationsmånader, betalas som semesterlön 9 procent av den lön som betalats eller förfallit till betalning för tiden i arbete, med undantag av förhöjning som utöver grundlönen betalas för nödarbete och övertidsarbete enligt lagen eller avtal. Om anställningsförhållandet före utgången av det semesterkvalifikationsår som föregår semestersäsongen har oavbrutet fortgått minst ett år, betalas som semesterlön 11,5 procent av den lön som bestäms enligt detta moment.
Tillämpningsanvisning:
Sådant arbete ska grunda sig på arbetsavtalet. Enbart det faktum att arbetstagaren de facto har arbetat få dagar (t.ex. på grund av sjukledighet eller annan liknande orsak) eller anställningsförhållandet har börjat så att månaden inte utgjort en full kvalifikationsmånad leder inte till att detta moment tillämpas.
Om arbetstagarens anställningsförhållande under en kalendermånad utan avbrott varar minst 16 arbetsdagar och han eller hon under denna tid arbetar minst 35 timmar eller 14 arbetsdagar, intjänar han eller hon semesterdagar enligt 5 § i detta kapitel. Utifrån arbetstagarens intjänade semesterdagar fastställs dennes semester, för vilken semesterersättningen, som avses i denna punkt (1), betalas i stället för lön för semestertid. Semesterpremie betalas endast för intjänade semesterdagar. För de månader för vilka det inte intjänas semesterdagar betalas inte heller semesterpremie.
Bestämmelser om rätten till ledighet och semesterersättning för ledig tid för en arbetstagare som på basis av arbetstidsarrangemanget
enligt arbetsavtalet inte tjänar in en enda full kvalifikationsmånad finns nedan i 14 §.
2 Kalkylerade korrigeringar av semesterlönen
Om en arbetstagare som avses i punkt 1 och som sällan arbetar har varit förhindrad att utföra arbete under semesterkvalifikationsåret på grund av
a) tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 § i arbetsavtalslagen eller frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § i lagen
b) sjukdom eller olycksfall
c) medicinsk rehabilitering som ordinerats av läkare för att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan på grund av en yrkessjukdom eller ett olycksfall
d) en myndighets order för att förebygga spridning av en sjukdom
e) permittering
Det lönebelopp som ligger till grund för semesterlönen utökas kalkylmässigt med den ordinarie lön som uteblivit under frånvaron och den lön som betalats för denna tid, dock i de fall som avses i b) och c) för högst 105 kalenderdagar och i det fall som avses i e) för 42 kalenderdagar.
Tillämpningsanvisning:
Till arbetstagaren betalas för semestertiden en semesterersättning på 9 eller 11,5 procent enligt a) ovan. Beloppet beräknas med beaktande av den lön som betalats eller förfallit till betalning för både ofullständiga och hela kvalifikationsmånader.
3 Beräkning av lön för frånvarotid
Lönen för frånvarotiden som avses ovan i punkt 2 beräknas enligt arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid och lönen vid den tidpunkt då frånvaron börjar med beaktande av de löneförhöjningar som genomförts under frånvarotiden. Om man inte kommit överens om den genomsnittliga arbetstiden per vecka, bestäms den kalkylerade lönen enligt den genomsnittliga arbetstiden per vecka under de 12 veckor som föregår frånvaron.
4 Sammanslagning av semesterlön och semesterersättning
Om arbetstagaren under en del av semesterkvalifikationsåret har tjänat in semester enligt 5 § i detta kapitel och under en del av året varit ledig enligt 14 § nedan, beräknas lönen och semesterersättningen för semestern och ledigheten separat för varje period.
13 § Semesterersättning när anställningsförhållandet upphör
1 Semesterersättning för outtagna semesterdagar
När anställningsförhållandet upphör har arbetstagaren rätt att få semesterersättning för outtagna semesterdagar som intjänats enligt 5 §. Semesterersättningen beräknas genom att den ordinarie månadslönen vid tidpunkten för beräkningen av semesterersättningen divideras med talet 20,83 och multipliceras med antalet outtagna semesterdagar. På semesterersättning betalas också semesterpremie enligt 15 § nedan. För de semesterdagar och sparade lediga dagar för vilka semesterlönen fastställs enligt 4 § 2 punkten ovan, beräknas den ovan nämnda månadslönen utifrån den fulla ordinarie månadslönen vid tidpunkten för beräkningen av semesterersättningen enligt den genomsnittliga arbetstidsprocenten som avses i 4 § 2 punkten.
Tillämpningsanvisning:
Vid beräkningen av semesterersättning räknas antalet outtagna semesterdagar ut på rad B i tabellerna 1–3.
Semesterersättning betalas enligt 15 § för intjänade hela kvalifikationsmånader. På semesterersättningen betalas också ett eventuellt semesterlönetillägg. Se 4 § 5 punkten ovan om arbetstidsersättningarnas inverkan på semesterersättningen.
Semesterersättning betalas också för varje sparad ledighet som inte tagits ut. Semesterpremie betalas inte för denna semesterersättning.
Bestämmelsen i den sista meningen i punkt 1 i paragrafen tillämpas på semester som intjänats under kvalifikationsåret 2013–2014 och därefter.
2 Bestämmelse om sammanslagning vid betalning av semesterersättning
Om arbetstagaren under de kalendermånader under vilka anställningsförhållandet började och slutade har varit anställd oavbrutet i sammanlagt minst 16 kalenderdagar och dessa dagar har omfattat 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar och han eller hon inte har fått semester eller ersättning för tiden för detta anställningsförhållande, räknas denna tid vid fastställande av semesterersättning som en hel kvalifikationsmånad för vilken även betalas semesterpremie. Otillåten frånvaro och xxxxxx dras av när den 16:e kalenderdagen räknas ut.
3 Semesterersättning när anställningsförhållandet upphör, procentbaserad semesterlön
Till en arbetstagare som inte tjänar in semester med stöd av 3 § i detta kapitel betalas vid anställningsförhållandets slut 9 procent i semesterersättning eller, om anställningsförhållandet har fortgått före utgången av det semesterkvalifikationsår som föregår semestersäsongen minst 11,5 procent av hans eller hennes lön som beräknats enligt 12 § 1 punkten för den tid för vilken han eller hon inte har fått semesterersättning.
14 § Intjänande av ledighet
1 Rätt till ledighet
En arbetstagare som på basis av ett arbetstidsarrangemang enligt arbetsavtalet inte tjänar in en enda hel kvalifikationsmånad som avses ovan i 3 § och som därmed inte har rätt till semester har under pågående anställningsförhållande rätt till två vardagar ledighet för varje kalendermånad under vilken han eller hon har varit anställd.
Tillämpningsanvisning:
Rätten till ledighet grundar sig på 8 § i semesterlagen.
2 Beviljande av ledighet
Arbetstagaren ska före semesterperiodens början meddela arbetsgivaren om sin önskan att ta ut ledighet. Vid beviljande av ledighet iakttas i tillämpliga delar vad som bestäms i 7, 8 och 10 § om beviljande av semester.
3 Beräkning av semesterersättning för den som har rätt till ledighet
En arbetstagare har rätt att få 9 procent i semesterersättning om anställningsförhållandet före utgången av det semesterkvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått mindre än ett år och 11,5 procent, om anställningsförhållandet har fortgått minst ett år, av den lön som betalats eller förfallit till betalning för tid i arbete under föregående semesterkvalifikationsår, med undantag av den förhöjning som betalas för nödarbete och övertidsarbete enligt lag eller avtal. Om arbetstagaren har varit förhindrad att utföra arbete på grund av särskild graviditets-, graviditets- eller föräldraledighet, kompletteras den lön som ligger till grund för semesterersättningen kalkylmässigt med den ordinarie lön som uteblivit för frånvaron och beräknats enligt 12 § 2 punkten ovan samt den lön som betalats för denna tid.
4 Betalning av semesterersättning
Till en arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet betalas semesterersättning som avses i punkt 3 ovan i samband med ledigheten så som bestäms nedan i 16 § 1 punkten om betalning av semesterlön. I övrigt betalas semesterersättningen senast vid utgången av semestersäsongen.
5 Semesterersättning för den som har rätt till ledighet när anställningsförhållandet upphör
Semesterersättningen för sådana arbetstagare som avses i denna paragraf och som utför lite arbete fastställs när anställningsförhållandet upphör enligt 12 § 3 punkten.
15 § Semesterpremie
1 Semesterpremiens storlek
Semesterpremien bestäms enligt antalet hela kvalifikationsmånader som arbetstagaren har tjänat in med stöd av 5 § 3 punkten i detta kapitel. Semesterpremiens storlek är för varje hel kvalifikationsmånad
− 6 procent när semestern bestäms enligt tabell 1
− 5 procent när semestern bestäms enligt tabell 2
− 4 procent när semestern bestäms enligt tabell 3.
Semesterpremien beräknas utifrån den ordinarie månadslönen för juli månad som följer på semesterkvalifikationsåret.
Tillämpningsanvisning:
En hel kvalifikationsmånad är en sådan månad för vilken arbetstagaren har intjänat semesterdagar enligt 3 §. Beräkningsgrunden är arbetstagarens faktiska månadslön för juli, dvs. semesterlönen enligt 4 § 2 punkten i detta kapitel används inte som beräkningsgrund.
2 Beräkning av semesterpremien
Om det under juli månad förekommer ett oavlönat avbrott i arbetstiden eller partiell sjukledighet, beräknas semesterpremien enligt den ordinarie månadslön som arbetstagaren hade förtjänat om han eller hon hade varit i arbete hela juli. Om anställningsförhållandet har upphört före lönebetalningstidpunkten i juli, beräknas semesterpremien utifrån den ordinarie månadslönen för den hela kalendermånad som föregår anställningsförhållandets upphörande eller, om en sådan månad inte finns, utifrån den månadslön som arbetstagaren hade förtjänat om han eller hon hade varit anställd under den nämnda månaden.
3 Förvägrande av semesterpremie
Semesterpenning betalas inte för semestern eller någon del av den, om arbetstagaren omedelbart före början eller efter avslutning av semestern eller semesterdelen deltagit i strejk eller annars utan tillstånd eller giltig orsak varit frånvarande från arbetet. Semesterpremie betalas inte heller på
semesterersättning om arbetstagaren underlåter att iaktta uppsägningstiden, om arbetstagaren häver ett anställningsförhållande för viss tid utan att kräva det eller om anställningsförhållandet hävs.
Tillämpningsanvisning:
Hävning under prövotid är inte en sådan grund för förvägrande av semesterpremie som avses i detta moment.
Semesterpenningen som ska dras av beräknas enligt följande formel:
semesterdagar som ingår i semesterdelen | semesterpremien | |
den totala längden på semestern enligt rad B i tabellen | x | totalt belopp |
4 Semesterpremie vid övergång från timavlönad till månadsavlönad
Om en arbetstagare som har övergått från att omfattas av kollektivavtalet för timavlönad personal till att omfattas av detta avtal fortfarande har semester, betalas till honom eller henne semesterpremie för den outtagna semesterdelen i samband med lönebetalningen för augusti eller, om övergången sker senare, i samband med den lönebetalning som följer efter övergången.
16 § Betalning av semesterlön, semesterpremie och semesterersättning
1 Betalning av semesterlön
Semesterlönen och lönen för sparad ledighet betalas på den sedvanliga dagen för betalning av lön eller, på arbetstagarens begäran, innan semestern börjar.
2 Betalning av semesterpremie
Semesterpremien betalas i samband med augusti månads lönebetalningen, om inte annat avtalas lokalt. Se kapitel VIII 3 § Lokala avtal nedan.
Om anställningsförhållandet upphör före tidpunkten för lönebetalningen i augusti betalas semesterpremien i samband med betalningen av semesterlönen eller semesterersättningen.
3 Semesterpremie och semesterersättning vid dödsfall
När anställningsförhållandet upphör på grund av dödsfall betalas semesterpremien och semesterersättningen till dödsboet.
V ARBETSLEDIGHET
1 § Arbets-/sjukledighet
1 Arbets-/sjukledighet, rätt till ledigheten
En arbetstagare har rätt att få ledighet från arbetet (sjukledighet) om han eller hon är på grund av arbetsoförmåga som orsakats av sjukdom, skada eller olyckshändelse förhindrad att sköta sina arbetsuppgifter.
Tillämpningsanvisning:
Bestämmelser om det avtal om deltidsarbete som utgör grunden för partiell sjukdagpenning finns i 2 kap. 11 a § i arbetsavtalslagen samt i 8 kap. 11 § i sjukförsäkringslagen. På en deltidsanställd arbetstagare tillämpas på basis av ovan nämnda avtal avtalsbestämmelserna om deltidsarbete.
2 Intyg över arbetsoförmåga
Ett godkänt läkarintyg över arbetsoförmågan måste uppvisas. Man kan även påvisa arbetsoförmåga på ett annat tillförlitligt sätt för en arbetsoförmåga på högst 3 dagar, eller ifall arbetsgivaren beslutar det för en längre tid, om inte den som beviljar sjukledigheten av särskilda skäl anser att ett läkarintyg behövs även i dessa fall. Om det läkarintyg som krävs inte har tillställts arbetsgivaren inom en vecka från den dag då läkarintyget undertecknades, är sjukledighetens första dag oavlönad.
Tillämpningsanvisning:
Arbetstagaren ska visa upp ett godtagbart läkarintyg för arbetsgivaren utan obefogat dröjsmål. Arbetstagaren förlorar inte lönen för den första dagen av sjukdomstiden, om dröjsmålet för uppvisande av läkarintyget beror på en godtagbar orsak.
3 Beviljande av sjukledighet
Sjukledigheten beviljas utan särskild ansökan för den tid som anges i läkarintyget som tillställs arbetsgivaren eller för annan tid såsom utretts ovan enligt punkt 2.
Tillämpningsanvisning:
Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för sjukdomstid uppkommer när arbetstagaren är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall, vilket minskar hans eller hennes arbetsförmåga så mycket att han eller hon inte kan utföra arbete enligt sitt arbetsavtal och det inte finns andra hinder för betalning av lön för sjukdomstid som anges nedan i detta kapitel.
För att få löneförmåner för sjukdomstid ska arbetstagaren för arbetsgivaren förete en tillräckligt tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga. På basis av arbetstagarens utredning bedömer arbetsgivaren arbetstagarens arbetsoförmåga. Om läkaren endast har skrivit ett intyg över deltagande i undersökningar eller ett intyg utan diagnos som påvisar arbetsoförmågan eller klassifikationen ICD 10, har arbetstagaren inte rätt till avlönad frånvaro. Om en läkare har skrivit ut intyget över arbetsoförmågan retroaktivt, ska han eller hon motivera varför intyget är retroaktivt.
I regel beviljas sjukledighet enligt ett läkarintyg som arbetsgivaren kan avvika från av grundad anledning. Läkarintyget är dock endast ett sakkunnigutlåtande där läkaren efter att ha undersökt arbetstagaren bedömer arbetstagarens arbetsförmåga. Om det framgår att arbetstagaren trots läkarintyget inte har varit arbetsoförmögen, om arbetstagaren till exempel utfört likartat arbete under tiden i fråga, har han eller hon inte rätt till sjukledighet med lön.
Om ett läkarintyg av grundad anledning inte kan godkännas, kan arbetsgivaren på egen bekostnad sända arbetstagaren till undersökning som utförs av en läkare som arbetsgivaren anvisat.
Arbetstagaren är berättigad att få sjukledighet för vårdåtgärder under arbetstid för en plötslig tandsjukdom, ifall den plötsliga tandsjukdomen kräver vård under arbetstid under samma dag eller under samma arbetsskift, och arbetstagaren inte kan få vård utanför arbetstiden. Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård ska visas med ett intyg av tandläkaren.
2 § Lön under sjukledighet
1 Avlönad sjukledigt
Arbetstagaren har under samma kalenderår rätt att under sjukledigheten få sin ordinarie lön för högst 60 kalenderdagar och därefter två tredjedelar (%) av sin ordinarie lön för högst 120 kalenderdagar. Om arbetstagaren redan har betalats lön för sjukdomstid för sammanlagt 180 kalenderdagar under kalenderåret, ska arbetstagaren under därpå följande kalenderår återgå till arbetet för minst 30 kalenderdagar för att den nya lönebetalningsperioden för sjukdomstid ska kunna börja.
2 Förutsättningar för avlönad sjukdomstid
Betalning av lön för sjukledighetstid enligt 1 mom. förutsätter att anställningsförhållandet har omedelbart för sjukledigheten fortgått utan avbrott minst 60 kalenderdagar. Om arbetstagarens anställningsförhållande
före sjukledigheten börjat inte har fortgått 60 kalenderdagar, har han eller hon under samma kalenderår rätt att för sjukledigheten få ordinarie lön för 14 kalenderdagar, varefter inga löneförmåner betalas.
Tillämpningsanvisning:
Varje anställningsförhållande granskas separat vad gäller ovan nämnda karenstider. Det faktum att karenstiden uppfylls under sjukledigheten berättigar inte till att tillämpa längre lönebetalningstider på den del av sjukledigheten som infaller efter att karenstiden uppfyllts.
En deltidsanställd arbetstagares rätt till sjukledighet är densamma som hos en heltidsanställd.
3 Upphörande av lönebetalning, sjukledighet
Lön för sjukdomstid betalas inte efter att sjukledighet fortgående i en eller flera delar har beviljats för över 12 månader. En sjukledighet anses vara fortlöpande, om den inte avbrutits av en kontinuerlig arbetsperiod på minst 30 kalenderdagar.
Tillämpningsanvisning:
Det saknar betydelse om arbetsoförmågan orsakats av en och samma sjukdom eller av olika sjukdomar. Sjukledighetens kontinuitet avbryts inte av till exempel semester, rehabiliteringsstöd för viss tid (invalidpension för viss tid) eller arbetsprövning som bekostas av pensionsanstalten, eftersom det då inte är fråga om tid i arbete.
4 Förhöjning av dagslön för sjuktid
Om det i arbetstiden ingår söndagsarbete som utförts under ordinarie arbetstid, höjs dagslönen under sjukdomstiden enligt de procenttal som uträknats enligt kapitel IV 11 § 4 punkten, i vilka man även tar i beaktande söndagsarbetets andel.
Tillämpningsanvisning:
Ifall anställningsförhållandet inletts efter 31.3, läggs inte ovan nämnda ”söndagstillägg” till lönen för sjukdomstid före början av april följande år.
5 Arbetsoförmåga, uppsåt
Lön för sjukdomstid betalas inte, om arbetstagaren har med uppsåt eller av grov oaktsamhet orsakat arbetsoförmågan.
6 Inkomstbortfall, sjukledighet
Om en arbetstagare har rätt till ersättning för inkomstbortfall från något annat håll, ska han eller hon betalas endast den del av lönen för sjukdomstiden som överskrider ersättningen. Som ersättning anses i detta fall inte vård, därmed jämförbara kostnader, menersättning, engångsersättning som betalas i stället för denna, och inte heller vårdbidrag som nämns i 51 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015). Lönen för sjukdomstid betalas ändå till fullt belopp, om ersättningen grundar sig på en av arbetstagaren frivilligt bekostad förmån, eller om han eller hon ersätts för ett sådant olycksfall som inte förorsakat sjukledigheten i fråga.
7 Smittsamma sjukdomar
En arbetstagare som enligt 57 § eller 63 § i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) har förordnats att vara frånvarande från sitt förvärvsarbete eller att isoleras för bekämpning av en smittsam sjukdom har rätt till lön för tiden för frånvaron enligt bestämmelserna om lön för sjukledighet i denna paragraf.
8 Upphörande av sjukledighet med lön
Om invalidpension eller tidsbundet rehabiliteringsstöd har beviljats arbetstagaren så att betalningen börjar innan arbetstagarens absoluta rätt till sjukledighet med lön har enligt 1 punkten upphört, upphör arbetstagarens absoluta rätt till sjukledighet med lön i avvikelse från 1 punkten när invalidpensionen eller det tidsbundna rehabiliteringsstödet börjar betalas.
Tillämpningsanvisning:
I 117 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) finns bestämmelser om att retroaktivt beviljad invalidpension eller rehabiliteringspenning betalas på ansökan till arbetsgivaren om arbetsgivaren för samma tid har betalat lön för sjukdomstid till arbetstagaren. Pension eller rehabiliteringspenning betalas inte till arbetsgivaren för den tid som pensionen ska betalas till sjukförsäkringsfonden eller när arbetsgivaren med stöd av någon annan lag har fått ersättning för den lön som han eller hon har betalat. Pension betalas dock till arbetsgivaren endast under förutsättning att anmälan om betalning av pension har gjorts till pensionsanstalten minst två veckor före den dag då pensionen betalas ut.
3 § Personskada orsakad av brott
Lön för sjukdomstid kan betalas till fullt belopp utan hinder av 2 § 6 punkten ovan, om orsaken till arbetsoförmågan är en personskada som orsakats genom brott, varför arbetsgivaren har enligt brottsskadelagen (1204/2005) rätt att med statsmedel få en ersättning som motsvarar lönen. En förutsättning för utbetalning
av lönen är att målsäganden har polisanmält brottet, begärt att åtal ska väckas eller framställt straffyrkande och, i fråga om målsägandebrott, att denna åtgärd inte har återkallats senare. Lönen för sjukdomstid ska krävas tillbaka, om ersättning enligt den nämnda lagen inte betalats till arbetsgivaren på grund av arbetstagarens försummelse.
Tillämpningsanvisning:
Om det brott som orsakat arbetsoförmågan har riktat sig mot en arbetstagare som utför sina arbetsuppgifter och till exempel patienten, den vårdbehövande eller klienten misshandlar arbetstagaren, som vårdar honom eller henne, betalas lön för sjuktid enligt 4 § nedan. Brottsskadelagen tillämpas då inte, eftersom lagen om olycksfallsförsäkring är primär.
En arbetstagare har rätt till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen och ersättning enligt brottsskadelagen för arbetsoförmåga som orsakats genom brott.
Därför ska arbetsgivaren söka ersättning hos både Folkpensionsanstalten och Statskontoret (båda ansökningarna kan lämnas till Folkpensionsanstalten).
4 § Arbetsolyckor och yrkessjukdomar
1 Arbetsolyckor och yrkessjukdomar, avlönad sjukledighet
Om arbetsoförmågan beror på en arbetsolycka som avses i lagstiftningen om olycksfallsförsäkring eller på en sjukdom, yrkessjukdom eller våld som härrör från arbetsuppgifterna, har arbetstagaren rätt att få sin ordinarie lön för högst 120 kalenderdagar och därefter två tredjedelar (%) av sin ordinarie lön för högst 120 kalenderdagar.
2 På lön för sjukdomstid enligt denna paragraf tillämpas bestämmelserna i 2 § 4 och 6 punkten, men de förutsättningar som anges i 2 § 2 punkten tillämpas inte.
Tillämpningsanvisning:
Lön betalas endast en gång på grund av samma olycksfall (högst 120
+ 120 kalenderdagar).
Sjukledighet som beviljats på grund av arbetsolycka eller yrkessjukdom minskar inte arbetstagarens rätt att på grund av annan sjukdom, men eller skada få löneförmåner för sjukledigheten enligt 2
§.
3 Löneförskott vid arbetsolycka
Arbetsgivaren kan bestämma att lön enligt den här paragrafen betalas i förskott före ärendet som gäller ersättning för arbetsolyckan har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft.
4 Kvittningsrätt, arbetsolycka
Om ersättning för arbetsoförmåga inte betalas med stöd av lagstiftningen om olycksfallsförsäkring, eller om ersättningen inte betalas till sitt fulla belopp, bestäms rätten till lön för sjukdomstid enligt 2 § ovan.
Om rätten till lön för sjukdomstid då saknas eller om lönen är mindre, än den lön som betalats i förskott, är arbetstagaren skyldig att återbetala förskottet eller den del som överskrider lönen för sjukdomstiden. Återbetalningen kan skötas genom att lönen kvitteras enligt arbetsavtalslagen.
Tillämpningsanvisning:
Man är berättigad till lön separat för varje arbetsolycka eller yrkessjukdom. Ett kalenderårsskifte påverkar inte lönen för sjukdomstid som avses i denna paragraf.
Begreppen arbetsolycka och yrkessjukdom definieras i lagen om olycksfallsförsäkring och i yrkessjukdomslagen.
5 § Den födande förälderns rätt till ledighet
1 Rätt till ledighet
En födande arbetsdag har rätt till familjeledighet så som stadgas i 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen.
2 Lön för ledighet
Den födande föräldern har rätt att få sin ordinarie lön för en tidsperiod som omfattar de 72 första vardagarna under graviditetsledigheten, förutsatt att
− arbetstagaren omedelbart före ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren i minst 6 månader och
− ledighet har sökts senast 2 månader innan den planerade ledigheten börjar och
− arbetstagaren visar arbetsgivaren ett i sjukförsäkringslagen avsett intyg som utfärdats av en läkare eller hälsocentral där längden på graviditeten och den beräknade förlossningstiden framgår.
Tillämpningsanvisning:
När anställningsförhållandet upphör, upphör alltid också rätten till löneförmåner under graviditets- och föräldraledighet.
3 Löneförhöjning under föräldraledighet
På lönen tillämpas 2 § 4 punkten i detta kapitel om lön för sjukledighet (förhöjning för söndagsarbete).
4 Graviditets- och föräldraledighet, helhetsplan
Arbetsgivaren ska underrättas om att graviditets- och föräldraledighet tas ut, dess inledning och varaktighet och periodisering (se ArbAvtL 4:3a).
6 § Graviditets- och föräldraledighet samt sjukdagpenning
1 Dagtraktamente, arbetsgivarens rätt
Arbetsgivaren har rätt att få en del av dagtraktamentet, graviditets- och föräldraskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen samt av ersättningarna enligt lagen om smittsamma sjukdomar som motsvarar den lön som betalats under sjukledighet, föräldraledighet och frånvaro enligt 2 § 7 punkten i detta kapitel och lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016).
Tillämpningsanvisning:
Om dag-, graviditets- eller föräldrapenning av någon orsak har betalats till arbetstagaren under samma tid för vilken han eller hon har betalats lön, ska sjuk-, graviditets- eller föräldrapenningbeloppet dras av från lönen.
Om arbetstagaren har rätt till en förmån som motsvarar dagtraktamentet enligt sjukförsäkringslagen eller graviditets- eller föräldrapenning från socialskyddet i en annan stat, minskas lönen för sjukdomstiden samt lönen för graviditets- eller föräldraledigheten med beloppet av denna förmån. Arbetstagaren är skyldig att för arbetsgivaren redogöra för de socialskyddsförmåner som betalas till honom eller henne från en främmande stat och som kan inverka på arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet.
2 Försummelse att ansöka om dagtraktamente
För att få löneförmåner under sjukledighet samt under graviditets- eller föräldraledighet ska arbetstagaren iaktta vad som stadgas eller bestäms om föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Om arbetsgivaren på grund av arbetstagarens försummelse förverkar någon förmån som tillkommer den, ska de löneförmånerna som anges i 2, 4, 5 och 7 § i detta kapitel dras av med ett belopp som motsvarar lönebortfallet.
7 § Föräldraledighet
1 Rätt till ledighet
Enligt 9 kap. 5 § 1–2 mom. i sjukförsäkringslagen har den icke-födande föräldern som har rätt till föräldrapenning (nedan ”icke-födande förälder”) rätt att få föräldraledighet enligt det som föreskrivs i 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen.
Tillämpningsanvisning:
Särskild graviditets- och föräldraledighet är oavlönad ledighet. Även föräldraledighet för en icke-födande förälder är oavlönad ledighet med undantag av de 9 första vardagarna, för vilka arbetstagaren har rätt till sin ordinarie lön om förutsättningarna i 7 § 2 punkten uppfylls. Adoptivföräldrar samt arbetstagare till vilka överlåtits föräldrapenningsdagar enligt 9 kap. 7 § i sjukförsäkringslagen och som inte är barnets förälder eller vårdnadshavare har inte rätt till familjeledighet med lön.
2 Den icke-födande förälderns rätt till ledighet
Den icke-födande föräldern har under sin föräldraledighet rätt att få ordinarie lön för de 9 första vardagarna under förutsättning att’
− arbetstagaren omedelbart före föräldraledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren i minst 6 månader och
− ledighet har sökts senast 2 månader innan den planerade ledigheten börjar. Om den ansökta ledigheten varar längre än 12 vardagar, är det en förutsättning för avlönad ledighet att man ansöker om det minst en månad före den tilltänkta ledigheten inleds.
− att arbetsgivaren ges ett intyg utfärdat av läkare eller hälsovårdare över att barnet fötts.
Tillämpningsanvisning:
Föräldraledigheten för en icke-födande förälder är avlönad under högst de 9 första vardagarna av ledigheten.
När anställningsförhållandet upphör, upphör alltid också rätten till löneförmåner under föräldraledighet.
3 Löneförhöjning för en icke-födande förälder
På lön för föräldraledighet tillämpas 2 § 4 punkten i detta kapitel om lön för faderskapsledighet (förhöjning för söndagsarbete).
8 § Vårdledighet
1 Rätt till vårdledighet
Arbetstagaren har rätt till oavlönad vårdledighet för att vårda sitt barn eller adoptivbarn på det sätt som föreskrivs i 4 kap. 3 § i arbetsavtalslagen.
Tillämpningsanvisning:
Arbetstagaren ska underrätta arbetsgivaren om vårdledigheten och dess längd inom den tid som anges i 4 kap. 3 a § i arbetsavtalslagen.
2 Avbrytande av vårdledighet på grund av ny graviditets- eller föräldraledighet
En födande arbetstagare har rätt att avbryta en beviljad vårdledighet under tiden för en ny graviditets- och föräldraledighet enligt 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen som inträffar under vårdledigheten. Ledigheten beviljas med lön för den tidsperiod som avses i 5 §, om de villkor för lön under ledigheten uppfylls och på de villkor som anges i 6 § och som gäller utbetalning och ansökan om graviditets- eller föräldrapenning.
Tillämpningsanvisning:
När den födande arbetstagaren avbryter vårdledigheten på grund av ny graviditet avbryts den vårdledighet som tidigare beviljats henne helt. Efter att föräldraledighet för det senare barnet upphört återgår arbetstagaren inte längre till den vårdledighet som hon avbrutit.
Arbetstagaren har rätt till lön under graviditets- och föräldraledigheten på grund av ny graviditet. Den nya graviditets- och föräldraledigheten ska ansökas senast två månader före arbetstagaren planerar inleda moderskapsledigheten.
9 § Partiell vårdledighet
Arbetstagaren har rätt till partiell vårdledighet utan lön enligt vad som stadgas i 4 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.
Tillämpningsanvisning:
Arbetstagaren ska göra framställning om partiell vårdledighet senast två månader före ledighetens början.
Anställningsvillkoren för arbetstagare som tagit ut partiell föräldra- eller vårdledighet, såsom lön och arbetstid, bestäms på samma sätt som för deltidsanställda.
10 § Tillfällig vårdledighet
1 Tillfällig vårdledighet, arbetstagarens rätt till ledighet från arbetet
Om en arbetstagares barn eller något annat i hans eller hennes hushåll varaktigt boende barn som inte har fyllt tio år eller funktionshindrat barn plötsligt insjuknar, har arbetstagaren rätt till tillfällig vårdledighet under högst fyra arbetsdagar åt gången för att ordna vård eller för att vårda barnet. Samma rätt har också en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet. Personer som är berättigade till tillfällig vårdledighet får hålla tillfällig vårdledighet under samma kalenderperiod, men inte samtidigt.
Tillämpningsanvisning:
Tillfällig vårdledighet är i första hand avsedd för ordnande av vård för ett barn. Först då detta inte är möjligt, kan arbetstagaren själv stanna borta för att vårda barnet. Först måste det utredas om barnet kan skötas på det normala vårdstället, eller om någon annan i samma hushåll kan sköta barnet. Avgörande är de faktiska vårdmöjligheterna.
Med ett funktionshindrat barn avses en person som oberoende av ålder har ett vårdbehov som kan jämföras med ett barn under 10 år och som på grund av funktionshindret blir så hjälplös vid ett plötsligt insjuknande att han eller hon inte kan ta hand om sig själv. Funktionshindrade barn är framför allt utvecklingsstörda barn men också, beroende på allvaret av skadan, barn med hjärn-, extremitets-, syn- eller hörskador. Med ett funktionshindrat barn avses inte ett kroniskt sjukt barn (med diabetes, allergier, astma e.d.). En kronisk sjukdom kan ändå leda till ett tillstånd där det sjuka barnet bör anses funktionshindrat. Till exempel ett barn med en svår hjärtsjukdom eller diabetes kan vara funktionshindrat på det sätt som avses i avtalet. En arbetstagare är skyldig att vid behov bevisa med ett läkarintyg att hans eller hennes barn som fyllt 10 år är funktionshindrat på det sätt som nämnts.
Den maximala arbetsledigheten är fyra arbetsdagar, varav högst tre på varandra följande kalenderdagar är avlönade. Kortare arbetsledigheter används när behovet av fyra arbetsdagar inte kan påvisas. Frånvarons längd måste alltid bedömas från fall till fall med beaktande av bl.a. möjligheterna att ordna vård och sjukdomens art. Om barnets sjukdom fortgår längre än fyra arbetsdagar, kan arbetsgivaren på ansökan enligt prövning bevilja oavlönad arbetsledighet.
2 Lön för tillfällig vårdledighet
För tillfällig vårdledighet betalas ordinarie lön för högst tre på varandra följande kalenderdagar från och med barnets insjuknande. Om barnet insjuknar mitt under arbetsskiftet, är den avlönade tiden högst de tre följande kalenderdagarna. Utbetalning av lönen kräver att bägge föräldrarna ska förvärvsarbeta utanför hemmet eller att det på grund av ett reellt hinder inte i övrigt är möjligt för den andra föräldern att delta i vården av barnet, eller att det gäller en ensamförsörjare. Reella hinder är sjukvård, värnplikt, reservövningar eller vistelse på en annan ort på grund av resa eller studier.
Tillämpningsanvisning:
Den dag som följer efter dagen då barnet insjuknade är den första dagen med lön som här avses, oavsett om barnet insjuknade under en ledig dag eller mitt under arbetsdagen. Om barnet insjuknar mitt under en arbetsdag, betalas i allmänhet lön för denna dag till slutet av arbetsskiftet och arbetsdagen efter dagen för insjuknande är den här första här avsedda avlönade arbetsledighetsdagen. Avlönad tid är de tre följande kalenderdagarna efter dagen för insjuknandet, oberoende av om de är arbetsdagar eller inte.
Om arbetstagaren inte alls anländer till arbetet under den dag då barnet insjuknade som alltså i så fall är en arbetsdag, är denna dag den första lediga dagen med lön.
Med förälder avses också make, maka eller sambo, som deltar i vårdnaden av sin makes, makas eller sambos barn i samma hushåll.
Med arbete utanför hemmet avses arbete som utförs utanför hemmet och på vilket personen i fråga försörjer sig. Till exempel privatföretagares make, maka eller sambo kan få avlönad vårdledighet om företagaren inte har sin arbetsplats i hemmet eller i dess omedelbara närhet.
Om den ena av makarna studerar på annan ort, men är hemma när barnet insjuknar till exempel över veckoslutet, semester e.d., har den andra maken eller makan inte rätt till avlönad vårdledighet.
På motsvarande sätt, om maken vid fullgörandet av värnplikt eller vapenfri tjänst eller civiltjänst ändå befinner sig hemma i de situationer som avses i punkt 2 i denna paragraf på grund av semester, boende i hemmet eller av någon annan sådan orsak, har den andra maken rätt till tillfällig vårdledighet endast till den del som hans eller hennes arbetstid och den tid som krävs för att fullgöra ovan nämnda tjänstgöring överlappar varandra. Om inga andra vårdare finns för barnet och till exempel makarnas arbetsskift med eventuella
restider delvis överlappar varandra, blir det fråga om en avlönad arbetsledighet såsom här avses. Samma förfarande gäller om den ena av makarna är förhindrad att faktiskt sköta barnet på grund av till exempel arbetsresa eller sjukhusvistelse.
3 Anmälan om användning av tillfällig vårdledighet
Arbetsgivarna ska omedelbart underrättas om att tillfällig vårdledighet ska används och om orsaken till ledigheten. Samtidigt ska det vid behov klargöras att den andra föräldern inte samtidigt tar ut tillfällig vårdledighet.
Tillämpningsanvisning:
Som tillförlitlig utredning över ett barns plötsliga insjuknande anses till exempel en utredning given av hälsovårdare eller en annan utredning som godkänns av arbetsgivaren.
11 § Frånvaro av familjeskäl
1 Frånvaro av tvingande familjeskäl
Arbetstagaren har rätt till oavlönad tillfällig frånvaro av tvingande familjeskäl på det sätt som föreskrivs i 4 kap. 7 § i arbetsavtalslagen.
2 Frånvaro för vård av familjemedlem
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om frånvaro för att vårda familjemedlemmar eller andra närstående i enlighet med 4 kap. 7 a § i arbetsavtalslagen.
12 § Arbetsledigheter med lön
1 Arbetsledighet, reservövningar
Till en arbetstagare som har inkallats till reservens repetitionsövningar eller befolkningsskyddsutbildning med stöd av 67 § i räddningslagen (379/2011) betalas en lön minskad med reservistlönens eller en motsvarande ersättnings belopp för tiden i repetitionsövningarna eller befolkningsskyddsutbildningen.
De som deltar i andra övningar beviljas semester utan lön enligt arbetsgivarens prövning.
2 Arbetsledighet, högtids- och bemärkelsedagar
Arbetstagarens 50- och 60-årsdag, vigseldag, dagen för makans eller makens, föräldrarnas, makans eller makens föräldrars, barnets, broderns och systerns begravning eller urnsättning samt uppbådsdagen enligt värnpliktslagen är lediga dagar med lön, om de infaller på en arbetsdag.
Tillämpningsanvisning:
Vid tillämpningen av detta moment jämställs med make även sambo och part i registrerat partnerskap. Dagen för registrering av partnerskap jämställs med den egna vigseldagen.
3 Ledighet från arbetet, enligt prövning
Arbetsgivaren kan på arbetstagarens begäran bevilja honom eller henne ledighet från arbetet enligt prövning. Arbetsgivarens om lön ska betalas för ledighet från arbetet som beviljats av någon annan anledning än de ovan i detta kapitel nämnda skälen och, om så är fallet, hur mycket. Samma gäller frånvaro av en annan godtagbar orsak, även om ledighet från arbete inte beviljats.
Tillämpningsanvisning:
Med ledighet från arbetet enligt prövning avses de ledigheter som arbetsgivaren enligt lagar eller avtalsbestämmelser inte är skyldig att bevilja på grund av till exempel sjukdom, olycksfall, graviditet eller förlossning.
När man överväger att bevilja arbetsledighet enligt prövning bör man beakta ändamålsenlighetsaspekterna, såsom möjligheten att sköta uppgifterna under denna tid.
4 Deltagande i beslutande organ
Medlemssamfunden rekommenderas att bevilja de arbetstagare som är medlemmar i de högsta beslutande organen i undertecknarorganisationen möjlighet att delta i dessa organs möten utan att inkomsten för ordinarie arbetstid sänks, om man på dessa möten behandlar kollektivavtalsfrågor och när det är möjligt med tanke på medlemssamfundens verksamhet.
Tillämpningsanvisning:
De beslutande organ för undertecknarorganisationerna som avses i detta moment är
Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf / representantskap, styrelsen.
13 § Arbetsledigheter utan lön
När det gäller ledighet från arbetet av någon annan orsak än den som nämns ovan i detta kapitel överväger arbetsgivaren hur ledigheten ska beviljas.
Tillämpningsanvisning:
Enligt avtalsparterna kan det i allmänhet inte anses ändamålsenligt att arbetsledighet som omfattar veckans alla arbetsdagar endast
beviljas som arbetsdagar. Om över hälften av arbetstiden per vecka beviljas som ledighet, är det ändamålsenligt att bevilja ledighet även som en ledig dag. Arbetsledighet kan dock inte beviljas för en längre tid än den som anhållits. Om anhållan i ett sådant fall måste avslås, ska arbetsgivaren meddela arbetstagaren att arbetsledighet kan beviljas om anhållan görs för hela veckan.
Arbetsgivaren bör tillämpa en så enhetlig praxis som möjligt vid beviljande av prövningsbaserad ledighet från arbetet.
VI PERSONALREPRESENTANTER
1 § Personalrepresentanter
1 Förtroendemannaverksamhet, tillämpningsområde
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på förtroendemannaverksamheten i den organisation som undertecknat detta kollektivavtal.
2 Förtroendemannasystemets syfte
Syftet med förtroendemannasystemet är att främja iakttagandet av kollektivavtalen, en ändamålsenlig, rättvis och snabb utredning av meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivaren och arbetstagaren samt upprätthållande av arbetsfreden.
3 Arbetarskyddsfullmäktig
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas till de delar som särskilt nämns på arbetarskyddsfullmäktige.
Utöver vad som har avtalats i detta avtal, bestäms arbetarskyddsfullmäktigens ställning enligt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006). Arbetarskyddsfullmäktigens minimivillkor i anslutning till denna uppgift bestäms enligt ovan nämnda lag. Lokala avtal som avses i 23 § 1 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen kan ingås.
4 Personalrepresentanter
I detta kapitel avses med personalrepresentanter förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige.
2 § Förtroendeman
Med förtroendeman avses en arbetstagare som den organisation som undertecknat kollektivavtalet har utsett till sin företrädare för att sköta uppgifter
som avses i detta avtal. Med förtroendeman avses också förtroendemannens ersättare, som om förtroendemannen har förhinder sköter förtroendemannauppgifterna i detta kapitel.
Förtroendemannen ska vara arbetstagare på det aktuella företaget och insatt i förhållandena på sitt verksamhetsområde. Om endast en förtroendeman valts för företagets personalgrupp, är han eller hon huvudförtroendeman som avses i detta avtal. Lokalt kan överenskommas att arbetarskyddsfullmäktigen sköter förtroendemannens uppgifter eller tvärtom.
3 § Val
Om antalet förtroendemän, deras stationering och andra detaljer i samband med val avtalas på varje företag. Härvid bör man fästa uppmärksamhet vid att det avtalade verksamhetsområdet till sin storlek är ändamålsenligt och till sin omfattning sådant att det främjar behandlingen av ärenden i överensstämmelse med förhandlingsordningen. Bedömningen ska också beakta bl.a. företagets storlek, personalens antal samt kvaliteten och omfattningen på de uppgifter som ska utföras vid företaget.
Val kan förrättas på arbetsplatsen för att välja förtroendeman. Om val förrättas på arbetsplatsen ska arbetstagarna beredas möjlighet att dela i valet. Arrangemang och genomförande av valet får dock inte störa arbetet. Om tidpunkten och platsen för valet bör överenskommas med arbetsgivaren senast 14 dygn före valförrättningen. Arbetstagaren bereder utsedda personer möjlighet att förrätta valet.
4 § Uppgifter
Syftet med förtroendemannasystemet är att upprätthålla och utveckla förhandlings- och samarbetsrelationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Förtroendemannen är sin förenings och arbetstagarnas representant i frågor som rör tillämpningen av kollektivavtalet och arbetslagstiftningen och vanligen i frågor som rör relationer mellan arbetsgivaren och arbetstagarna.
För den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf bör skriftligen informera arbetsgivaren om de personer som valts till förtroendemän, när förtroendemannen vikarieras av sin suppleant, när arbetarskyddsfullmäktigen fungerar i förtroendemannauppgifter, eller när förtroendemannen fungerar i arbetarskyddsuppgifter. Ett motsvarande meddelande om när vice förtroendemannen vikarierar för förtroendemannen kan även lämnas av förtroendemannen.
I de fall då arbetarskyddsfullmäktiges suppleant vikarierar arbetarskyddsfullmäktig bör arbetarskyddsfullmäktigen skriftligen meddela härom till arbetsgivaren.
Protokollsanteckning:
Förtroendemannen ska anses representera arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet, om man inte lokalt har avtalat om att förtroendemannen även representerar tjänstemän.
5 § Befrielse från arbetet och ersättning av inkomstbortfall Befrielse från arbetet
För att huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen ska kunna sköta sina uppgifter har de rätt till tillfällig, regelbunden eller fullständig ledighet från arbetet. Vid beviljande av ovan avsedd ledighet ska hänsyn tas till bl.a. antalet anställda, produktionens och verksamhetens karaktär och mängden uppgifter.
Ifall huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig befriats från arbete med regelbundet återkommande intervaller bör han sköta sin uppgift huvudsakligen under denna tid. För skötande av nödvändiga ärenden bör arbetsledningen dock bevilja befrielse från arbetet även vid annan tidpunkt som med hänsyn till arbetet är lämplig.
Ifall förtroendemanna- och arbetarskyddsuppgifterna har kombinerats och sköts av samma person beaktas detta som en ökande faktor vid överenskommelse om befrielse från arbetet.
6 § Ersättning av inkomstbortfall
Arbetsgivaren ersätter den förtjänst som i detta avtal avsedd personalrepresentant går miste om på grund av deltagande i lokal förhandling med arbetsgivarens representanter eller när han i övrigt sköter med arbetsgivaren överenskomna uppgifter.
Om förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktig utanför sin arbetstid utför uppgifter som avtalats med arbetsgivaren, betalas övertidsersättning för den tid som han eller hon på det här sättet har förlorat eller så avtalar man med förtroendemannen om en annan ersättning.
Ersättningen för inkomstbortfall för den i detta avtal avsedda personalrepresentanten utbetalas så att en arbetstagare med månadslön får den inkomst som han eller hon annars skulle ha fått i arbetet.
Om personalrepresentanten med tanke på sina uppgifters omfattning helt befrias från uppgifterna i sin ordinarie anställning ersätts inkomstbortfallet i enlighet med föregående stycke, eller så fastställs lönen för sig varje månad.
Till arbetsgrupper som tillsätts av arbetsgivaren utses på personalorganisationernas framställan främst förtroendepersoner, men eventuellt även andra personer till personalrepresentanter. För sådana personer kan arbetstiden antecknas och inkomstbortfallet ersättas på samma sätt som en förtroendeman ersätts för arbete i arbetsgrupp.
7 § Förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning och lön
Huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigs befrielse från arbete samt ersättning
Antal arbetstaga re | befrielse, h/vecka | 1.6.2023, ersättning/mån. | 1.6.2024, ersättning/mån. |
0–20 | 4 | 84,21 | 86,57 |
21–40 | 6 | 100,00 | 102,80 |
41–60 | 8 | 126,32 | 129,86 |
61–80 | 16 | 147,37 | 151,50 |
81–100 | 24 | 189,48 | 194,79 |
101–140 | 32 | 210,53 | 216,42 |
141– | 40 | Heltid och definieras separat | Heltid och definieras separat |
8 § Ställning
8.1 Anställningsförhållande
Förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen är i sitt anställningsförhållande till arbetsgivaren i samma ställning oavsett om han eller hon sköter sina förtroendeuppgifter vid sidan av sitt eget arbete eller om han eller hon delvis eller helt har beviljats befrielse från arbetet. Han är skyldig att iaktta allmänna arbetsvillkor, arbetstider och arbetsledningens direktiv samt övriga ordningsföreskrifter.
8.2 Arbetsutrymmen
Arbetsgivaren tillhandahåller en ändamålsenlig plats för förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen för uppbevaring av det material som skötandet av uppgifterna förutsätter. Arbetsgivaren anvisar i mån av möjlighet en ändamålsenlig lokal där med tanke på uppgiften nödvändiga samtal kan föras. För skötandet av uppgifterna har förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig rätt att använda företagets telefon och sedvanliga kontors- mm. materiel. Om praktiska arrangemang avtalas lokalt.