c∏rhandlingsprotokoll HÖK 07

c∏rhandlingsprotokoll HÖK 07

2007-05-25

Huvud∏verenskommelse om l∏n ock allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. – HÖK 07

Parter

Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarf∏rbundet Pacta å ena sidan, samt

OcRs f∏rbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i f∏rbunds- området ingående organisationer å den andra.

§ 1 Innekåll m.m.

Parterna träffar detta kollektivavtal Huvud∏verenskommelse om l∏n och allmänna anställningsvillkor m.m. – HÖK 07 – f∏r arbetstagare f∏r vilka gäller Allmänna bestämmelser – AB. Till avtalet h∏r även bestämmelser enligt f∏ljande bilagor 1–6.

a) L∏neavtal (bilaga 1),

b) Allmänna bestämmelser – AB – med ändringar i §§ 5, 13, 18, 21, 22, 23, 24, 27, 28 och 29, (bilaga 2, endast ändringarna bifogas), med f∏ljande underbilagor:

D, anställning i personalpool, (bifogas ej) L, lägerverksamhet m.m.,

c) Centrala och lokala protokollsanteckningar (bilaga 3),

d) Centrala protokollsanteckningar (bilaga 4),

e) Centrala parters syn på f∏rutsättningar f∏r en väl fungerande indivi- duell l∏nesättning (bilaga 5),

f) LOK 07 (bilaga 6 och 6a).

§ 2 Ändringar ock tillägg

I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmelser som parterna under avtalets giltighetsperiod träffar ∏ver- enskommelse om.

§ 3 Fredsélikt

c∏rhandlingar under avtalsperioden enligt denna ∏verenskommelse ska f∏ras under fredsplikt.

§ 4 Rekommendation om LOK 07 m.m.

Parterna rekommenderar ber∏rda arbetsgivare som utg∏r lands- ting/region, kommun eller kommunalf∏rbund och ber∏rda arbetstagar- organisationer att träffa kollektivavtal – LOK 07 – med den utformning och det innehåll som framgår av bilaga 6.

c∏r ∏vriga arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarf∏rbundet Pacta och ber∏rda arbetstagarorganisationer träffas härmed det lokala kollektiv- avtalet – LOK 07 – enligt bilaga 6a.

§ 5 Giltigket ock uéésägning

Såvida inte särskilt anges, gäller HÖK 07 f∏r perioden 2007-07-01 – 2010-03-31 med en ∏msesidig uppsägningstid av tre kalendermånader.

Har avtalet inte sagts upp inom f∏reskriven tid, f∏rlängs dess giltighet f∏r en tid av tolv kalendermånader i sänder med en ∏msesidig uppsäg- ningstid av tre kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtf∏ljd av f∏rslag till nytt kollektivavtal.

§ 6 Avslutning

c∏rhandlingarna f∏rklaras avslutade. Vid protokollet

Justeras

c∏r Sveriges Kommuner ock Landsting

c∏r Arbetsgivarf∏rbundet Pacta

c∏r OFRs f∏rbundsområde Allmän kommunal verksamket jämte i f∏rbundsområdet ingående organisationer

xxxxx∏rbundet SKTc Akademikerf∏rbundet SSR

Bilaga 1

till HÖK 07

L∏neavtal

§ 1 Grundläggande érinciéer f∏r l∏nesättningen

Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar f∏r l∏nebild- ningen.

L∏nebildning och l∏nesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen f∏r verksamheten. L∏nen ska stimulera till f∏rbättringar av verksamhe- tens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därf∏r ska l∏nen vara indivi- duell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även f∏rutsättningarna f∏r att rekrytera och behålla personal påverkar l∏ne- och anställningsvillkoren.

Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och l∏neutveck- ling knyts samman så att det positiva sambandet mellan l∏n, motivation och resultat uppnås. Det är därf∏r av stor vikt att dialog f∏rs mellan chef och medarbetare om mål, f∏rväntningar, krav, uppnådda resultat och l∏n.

Det är särskilt viktigt att l∏nen f∏r chefer på alla nivåer tydligt avspeglar hur satta mål uppfylls och de resultat som vederb∏rande uppnår. Chefer är arbetsgivarens f∏reträdare och har ett stort ansvar f∏r att uppsatta mål nås och att uppf∏ljning av resultat sker.

§ 2 L∏ne∏versyner

Inf∏r l∏ne∏versyn

1. Överläggningar med arbetstagarorganisationen ska genomf∏ras om arbetsgivarens planerade åtgärder vid varje l∏ne∏versyn. Vid ∏verlägg- ningen ska arbetsgivaren redovisa motiven f∏r de planerade åtgärderna. Dessa ska grundas på arbetsgivarens l∏nepolitik.

De lokala parterna ska eftersträva att finna samarbetsformer som st∏djer ett aktivt arbete med de l∏nepolitiska frågorna.

Anmärkningar

1. Resultatet av ∏verläggningarna ska inte ha kollektivavtals ställning.

2. L∏ne∏versyn ska genomf∏ras som f∏rhandling om lokal part så begär.

3. I Bilaga 5 till HÖK 07 har de centrala parterna angivit ”Centrala parters syn på f∏rutsättningar f∏r en väl fungerande individuell l∏nesättning”. Denna bila- ga tjänar som vägledning till vad som ska diskuteras i ∏verläggningen.

L∏ne∏versyn

2. L∏ne∏versyn sker genom att arbetsgivaren, efter avslutad ∏verlägg- ning enligt punkt 1, lämnar f∏rslag i dialog om ny l∏n till ber∏rd arbets- tagare. c∏rslagen utformas med beaktande av en ∏kad l∏nespridnings betydelse f∏r goda resultat och ska ha sin grund i väl kända kriterier. De grundläggande principerna f∏r l∏nesättning som framgår av § 1 ska beaktas liksom ∏verläggningarna enligt ovan.

Avstämning

3. Arbetsgivaren ska till arbetstagarorganisationen meddela sitt samla- de f∏rslag till ny l∏n på individnivå. c∏rslaget avstäms mellan arbetsgi- vare och arbetstagarorganisation.

Anmärkningar

1. Avstämningen sker senast två veckor efter meddelat f∏rslag. Överenskom- melse kan träffas om annan tidsfrist.

2. Resultatet av avstämningen ska inte ha kollektivavtals ställning.

Resultat av l∏ne∏versyn

4. Efter avstämningen anses arbetsgivarens f∏rslag fastställt och de fast- ställda l∏nerna ingår i det lokala kollektivavtalet om l∏n och allmänna anställningsvillkor – LOK 07.

L∏ne∏versynstidpunkt

5. Resultat av l∏ne∏versyn gäller fr.o.m. 1 april respektive år, såvida inte annat ∏verenskommes.

Lokal f∏rhandlingsordning

6. Lokala parter kan träffa ∏verenskommelse om att hantera l∏nesätt- ningsfrågorna på annat sätt än som beskrivs i denna paragraf.

Garanterat utfall

7. Arbetstagarorganisationen garanteras ett utfall i procent av sin l∏ne- summa vid varje l∏ne∏versyn. L∏nesumman utg∏rs av summan av den fasta kontanta l∏nen vid l∏ne∏versynstillfället f∏r tillsvidareanställda arbetstagare med månadsl∏n som är medlemmar i organisationen.

Överenskommelse kan träffas om annan beräkningstidpunkt och annan beräkning av garanterat utfall.

Anmärkningar

1. Del av det garanterade utfallet kan, efter ∏verenskommelse mellan de lokala parterna användas till andra åtgärder.

2. Överenskomna belopp i centralt eller lokalt kollektivavtal proportioneras med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad samt i f∏rekommande fall med tillämplig uppehållsl∏nefaktor enligt vid varje tidpunkt gällande Allmän- na bestämmelser.

Bestämmelserna om garanterat utfall gäller inte hos den arbetsgivare där arbetstagarorganisationen har färre än 5 medlemmar.

Anmärkning

I Stockholms, G∏teborgs, Malm∏ och Gotlands stad/kommun samt i lands- ting/region gäller färre än 10 medlemmar.

Garanterat utfall f∏r 2007

8. Det garanterade utfallet f∏r arbetstagarorganisationen utg∏r summan av dels 3,0 % som beräknas på l∏nesumman f∏r de av organisationens medlemmar som har fast kontant l∏n på 20 000 kronor per månad eller h∏gre och dels 4,0 % som beräknas på l∏nesumman f∏r ∏vrigas l∏ner.

f∏r 2008

Det garanterade utfallet f∏r arbetstagarorganisationen utg∏r summan av dels 3,0 % som beräknas på l∏nesumman f∏r de av organisationens med-

lemmar som har fast kontant l∏n på 20 500 kronor per månad eller h∏gre och dels 4,0 % som beräknas på l∏nesumman f∏r ∏vrigas l∏ner.

f∏r 2009

Det garanterade utfallet f∏r arbetstagarorganisationen utg∏r summan av dels 3,0 % som beräknas på l∏nesumman f∏r de av organisationens med- lemmar som har fast kontant l∏n på 21 000 kronor per månad eller h∏gre och dels 4,0 % som beräknas på l∏nesumman f∏r ∏vrigas l∏ner.

f∏r alla tre åren

c∏r arbetsledande personal gäller ett icke definierat garanterat utfall.

Anmärkningar

1. Ovanstående konstruktion innebär ett garanterat utfall. Skiktningen i garan- terat utfall syftar till att ge m∏jlighet till olika l∏nepolitiska insatser f∏r olika kategorier anställda, exempelvis att tillgodose behov av att vidta strukturella åtgärder. Vidare innebär konstruktionen inte flera utfall utan en ∏kad m∏jlighet f∏r arbetsgivare och lokala parter att åstadkomma ∏kad l∏nespridning, som framf∏r allt b∏r inriktas på de till numerären st∏rsta yrkesgrupperna hos varje arbetsgivare. En ∏kad l∏nespridning ger m∏jlighet till l∏neutveckling ∏ver tid.

2. Syftet med ett icke definierat garanterat utfall är att skapa lokala f∏rutsätt- ningar f∏r en l∏nepolitik som fokuserar på den arbetsledande personalens betydelse.

3. Oaktat avtalets ikraftträdandetidpunkt gäller f∏rsta l∏ne∏versyn per 1 april 2007.

§ 3 Övriga ∏verenskommelser om l∏n

c∏rhandlingar om l∏n upptas då part så begär. Överenskommelse om l∏n får träffas med enskild arbetstagare. Central f∏rhandling kan påkallas i fall som framgår av § 6.

§ 4 Fredsélikt

c∏rhandlingar som avses i §§ 2 och 3 ska f∏ras under fredsplikt.

§ 5 Klassificering

Klassificering sker i enlighet med bilaga 2 resp. bilaga 3 till statistik∏ver- enskommelsen.

Det är av stor vikt att klassificeringen g∏rs i samråd mellan de lokala parterna och att inplaceringen sker på objektiva och sakliga grunder.

I de fall de lokala parterna inte kan komma ∏verens om klassificeringen b∏r samråd ske med de centrala parterna.

§ 6 F∏rkandlingsordning

Lokal f∏rhandling

1. Lokal arbetstagarorganisation får senast två veckor från avstämnings- tidpunkten enligt § 2 punkt 3 påkalla lokal f∏rhandling om huruvida garanterat utfall uppnåtts samt vilka som omfattas av bestämmelsen om arbetsledande personal enligt § 2 punkt 8.

Anmärkning

Överenskommelse kan träffas om annan tidsfrist.

Central f∏rhandling

2. Central part får påkalla central f∏rhandling enbart i nedanstående frågor senast en månad efter det att den lokala f∏rhandlingen avslutats

a) i frågor som avses i § 6 punkt 1

b) i frågor som avses i § 2 punkt 1 anmärkning 2 om huruvida garanterat utfall uppnåtts, f∏rdelning av garanterat utfall enligt respektive l∏ne-

∏versyn samt vilka som omfattas av bestämmelsen om arbetsledande personal enligt § 2 punkt 8.

Skiljenämnd

3. Enas inte de centrala parterna ska frågan bindande avg∏ras av särskild skiljenämnd, om central part begär pr∏vning av frågan genom skriftlig framställan inom en månad från den dag, då den centrala f∏r- handlingen anses avslutad.

Bilaga 2

till HÖK 07

Allmänna bestämmelser – AB – med ändringar i

§§ 5, 13, 18, 21, 22, 23, 24, 27, 28 ock 29

c∏ljande bestämmelser har ändrad lydelse från och med 2007-07-01.

§ 5 Deltidsarbete

§ 13 Arbetstid

§ 18 Uppehållsanställning

§ 21 Obekväm arbetstid

§ 22 Jour och beredskap

§ 23 c∏rskjuten arbetstid

§ 24 cärdtid

§ 27 Semester

§ 28 Sjukdom

§ 29 c∏räldrapenning

§ 5 Deltidsanställning

Mom. 1 c∏r arbetstagare som är deltidsanställd gäller f∏ljande.

a) När arbetstiden bestäms ska eftersträvas att den uppgår till i genom- snitt minst 20 timmar per vecka.

b) Vid behov av arbetskraft ska det, innan nyanställning sker, pr∏vas om arbetstagare som är anställd på arbetsstället och som anmält intresse ska erbjudas h∏jd sysselsättningsgrad.

Anmärkningar

1. Överenskommelse kan träffas om den närmare tillämpningen av mom. 1 b).

2. Detta moment gäller inte om deltidsanställning är en f∏ljd av delpension, sjukersättning som inte är tidsbegränsad eller om arbetstagare fyllt 67 år.

M∏jlighet till lokal avvikelse

Mom. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om avvikelse från denna bestämmelse.

§ 13 Arbetstid

Inledande bestämmelse

Mom. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med f∏ljande och i särskilda bestämmelser/specialbestämmelser angivna tillägg.

Genomsnittlig arbetstid

Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden f∏r heltidsanställd ska vara i genom- snitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av f∏ljande stycken. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag – l∏rdag

(s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag.

Anmärkning

Om arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller på en l∏rdag eller s∏ndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret.

Arbetstagares ∏nskemål om f∏rläggning av ledighet tillgodoses om de är f∏ren- liga med verksamhetens krav.

Ordinarie arbetstid som är f∏rlagd till vardag såväl som s∏n- och helg- dag eller till vardag och helgdag ska f∏r heltidsanställd vara i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig begränsningsperiod.

Vid f∏rläggning som kontinuerligt treskiftsarbete ska dock den genom- snittliga arbetstiden per vecka vara 34 timmar 20 minuter och vid f∏r- läggning som intermittent treskiftsarbete 36 timmar 20 minuter.

Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt f∏regående stycke inte samtli- ga lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret.

Ordinarie arbetstid, som till ∏vervägande del avser underjordsarbete, ska f∏r heltidsanställd vara i genomsnitt 36 timmar per helgfri vecka.

Anmärkning

Till underjordsarbete räknas inte arbete f∏rlagt till särskilt f∏r sitt ändamål iordningställt bergrum eller annat under jord beläget utrymme.

Mom. 3 Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsom- mar-, jul- och nyårsafton.

Mom. 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordi- narie arbetstid fastställas under olika delar av året f∏r att m∏jligg∏ra sommararbetstid under f∏rutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår behålls.

F∏rläggning av arbetstid

Mom. 5 c∏rläggning av ordinarie arbetstid b∏r vid behov anges i arbetstidsschema eller liknande, som ∏verenskoms med f∏reträdare f∏r arbetstagarorganisationen.

Anmärkning

Vid oenighet om arbetstidsschema kan frågan tas upp till lokal f∏rhandling. Begäran om sådan f∏rhandling ska ha inkommit till arbetsgivaren inom

10 dagar. Om så inte sker eller den lokala f∏rhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren f∏rläggningen av arbetstiden med iakttagande av den- na bestämmelse.

Avvikelser från AГL

Mom. 6 Oavsett vad som anges i ATL

a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll,

b) anses studieledighet inte som arbetad tid,

c) anses f∏rlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid,

d) anses f∏rskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller

∏vertid,

e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, ∏vertid och mertid g∏ras per kalendermånad,

f) kan begränsningsperiod omfatta h∏gst 16 veckor,

Anmärkning

Ordinarie arbetstid får uppgå till h∏gst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor.

g) kan arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst

9 timmar vid f∏rläggning av ordinarie arbetstid under f∏rutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under begränsningsperioden,

k) kan arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under f∏rutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under begränsningsperioden.

i) kan arbetstagares sammanhängande veckovila vid tillfällig avvikelse uppgå till minst 24 timmar.

M∏jligheter till lokala avvikelser

Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om avvikelse från

a) 7 § andra stycket (10 § f∏rsta stycket) ATL om att likställa kompensa- tionsledighet med arbetad tid,

b) 8 § ATL om annat uttag av ∏vertid och annan begränsningsperiod f∏r

∏vertid,

c) 10 § andra stycket ATL om annat uttag av xxxxxx,

d) 13 § ATL om dygns- och nattvila,

e) 14 § ATL om veckovila,

f) 15 § tredje stycket ATL om f∏rläggning av raster och

g) 15 § ATL om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än som anges i mom. 6 a).

Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre begränsningsperiod än 16 veckor, dock h∏gst 1 år. Kollektivavtal får även träffas om avvikelse från anmärkningen till mom. 2 f∏rsta styck- et, anmärkningen till mom. 6 f) och mom. 6 g) - i).

Anmärkning

Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 § andra stycket ATL.

Personalpool

Mom. 8 c∏r arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från bilaga D.

§ 18 Uééekållsanställning

Inledande bestämmelser

Mom. 1 c∏r anställning med uppehåll (ferier) gäller f∏ljande.

Denna bestämmelse gäller endast f∏r arbetstagare med fast kontant l∏n. c∏r visstidsanställd arbetstagare ska bestämmelserna tillämpas endast om anställningen avser minst hel termin.

Verksamhetsår är den tidsperiod om 12 månader, som f∏rflyter från verksamhetens b∏rjan på h∏sten till motsvarande tidpunkt därpå f∏ljan- de h∏st.

Arbetsår är den tidsrymd av verksamhetsåret, då arbetstagaren är arbetsskyldig.

Uppehåll, vinter- och sommaruppehåll, är den tidsrymd av verksam- hetsåret, då arbetstagaren inte är arbetsskyldig.

Uppehållsl∏n är den l∏n, som arbetstagare får under sommaruppehåll.

L∏nebestämmelser

Mom. 2 Arbetstagare som har anställning med uppehåll får under arbetsår och vinteruppehåll l∏n eller l∏n under ledighet på sätt som framgår av detta avtal.

Vid anställning med uppehåll i stället f∏r anställning med semester ska l∏n, l∏n under ledighet och uppehållsl∏n beräknas enligt reglerna i den- na bestämmelse.

L∏neberäkning ska g∏ras på grundval av ∏verenskommen l∏n f∏r anställning med semester, varvid l∏nebeloppet multipliceras med till- lämplig uppehållsl∏nefaktor enligt f∏ljande tabell.

Antal kalenderdagar under arbetsåret	Uppehållsl∏nefaktor
241-247	0,77
248-254	0,79
255-261	0,81

262-268	0,83
269-275	0,85
276-282	0,88
283-289	0,90
290-296	0,92
297-303	0,94
304-310	0,96
311-317	0,98

crån och med arbetsårets b∏rjan det kalenderår arbetstagaren fyller 40 år f∏rh∏js uppehållsl∏nefaktorn med 0,03.

Efter ∏verenskommelse kan l∏neberäkning g∏ras på grundval av l∏ne- beloppet som är fast kontant l∏n f∏r anställning med uppehåll.

Anmärkning

Arbetstagare som arbetar under vinter- och sommaruppehåll får ersättning per timme enligt § 20 mom. 4, fyllnadsl∏n.

Beräkning av uppehållsl∏n

Mom. 3 Under sommaruppehåll ska uppehållsl∏n utges beräknad på sätt som anges i mom. 5, i stället f∏r l∏n eller l∏n under ledighet.

Mom. 4 Vid ledighet med sjukpenning, f∏räldrapenning eller rehabili- teringsersättning under de 45 f∏rsta kalenderdagarna av sommaruppe- hållet behåller arbetstagaren uppehållsl∏nen. Under ∏vrig del av som- maruppehållet gäller att arbetstagaren behåller 20 % av uppehållsl∏nen vid ledighet med sjukpenning, f∏räldrapenning eller rehabiliterings- ersättning.

Anmärkning

Infaller sjukl∏neperiod enligt lagen om sjukl∏n under de 45 f∏rsta kalender- dagarna av sommaruppehållet utges även sjukl∏n beräknad på uppehållsl∏n.

Mom. 5 Uppehållsl∏n utges enligt jämf∏relse mellan l∏n f∏r helt verk- samhetsår och under arbetsåret utbetald l∏n samt beräknas på sätt som anges nedan. I uppehållsl∏nen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL)/avtalet.

a) Till arbetstagare, som varit anställd under hela arbetsåret och som varit ledig utan avl∏ningsf∏rmåner under h∏gst 30 kalenderdagar och inte varit frånvarande av annan anledning än ledighet som enligt § 27 mom. 14 är semesterl∏negrundande, beräknas och utges uppehållsl∏n enligt samma grunder som l∏n.

b) c∏r annan arbetstagare beräknas uppehållsl∏nen genom jämf∏relse mellan antalet kalenderdagar enligt nedan och antalet kalenderdagar under hela arbetsåret och vinteruppehållet.

- Tid under vilken arbetstagaren arbetat inklusive mellanliggande fridagar.

- Tid under vilken arbetstagaren varit frånvarande på grund av ledighet som enligt § 27 mom. 14 är semesterl∏negrundande.

- Tid under vilken arbetstagaren varit ledig utan avl∏ningsf∏rmåner, dock h∏gst 30 kalenderdagar.

- Tid under vinteruppehåll under vilken arbetstagaren fått l∏n enligt mom. 7.

Anmärkning

Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 % av l∏nen, ska denna l∏n uppräknas med 12 % och inbegriper då semesterf∏rmåner, om inte semesterf∏rmåner f∏r detta har utgetts på annat sätt. c∏r arbetstagare som enligt § 27 mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med l∏n jämställs här s.k. studiebidrag från arbetsgiva- ren.

c) Vid f∏rändring av sysselsättningsgraden under arbetsåret ska uppe- hållsl∏nen beräknas på den genomsnittliga sysselsättningsgraden under arbetsåret och vinteruppehållet. Genomsnittet framräknas på grundval av antalet kalenderdagar under arbetsåret och vinteruppehållet, då arbetstagaren haft de olika sysselsättningsgraderna. Även vid partiell ledighet under del av dag under arbetsåret utan avl∏ningsf∏rmåner beräknas uppehållsl∏nen på detta sätt.

Anmärkningar

1. Med sysselsättningsgrad avses f∏r anställningen fastställd omfattning av arbetstiden i f∏rhållande till heltidsanställd arbetstagares arbetstid.

2. c∏r deltidsanställd arbetstagare med under arbetsåret f∏rändrad sysselsätt- ningsgrad ska, vid beräkning av uppehållsl∏nen, månadsl∏nen per sista dagen av arbetsåret f∏rst uppräknas till l∏n som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.

Mom. 6 c∏r arbetstagare, som under arbetsåret eller vinteruppehållet b∏rjar eller slutar anställning med uppehåll, ska uppehållsl∏n beräknas enligt mom. 5.

Mom. 7 c∏r arbetstagare, som

a) slutar under vinteruppehållet och som varit anställd från arbetsårets b∏rjan till vinteruppehållets b∏rjan, fastställs sista anställningsdagen till den 31 december,

b) b∏rjar vid vinteruppehållets slut och är anställd till arbetsårets slut, fastställs f∏rsta anställningsdagen till den 1 januari.

Anmärkning

Arbetstagare som är ledig f∏r vård av barn eller utbildning och avbryter ledig- heten f∏r att återgå i arbete senare än 7 kalenderdagar f∏re vinteruppehållet och som avser att fortsätta ledigheten efter uppehållet har inte rätt till l∏n under vinteruppehållet. Om arbetstagaren ska återgå i arbete efter vinteruppehållet gäller motsvarande avseende tid till och med den 31 december.

Mom. 8 Övergår arbetstagare från anställning med uppehåll till anställning med semester eller omvänt hos samma arbetsgivare, ska uppehållsl∏n respektive semesterf∏rmåner beräknas och utges som om den tidigare anställningen upph∏rt och ny anställning hos arbetsgivaren tillträtts.

Utbetalning av uppehållsl∏n

Mom. 9 Uppehållsl∏n b∏r f∏rdelas jämnt på utbetalningstillfällena under sommaruppehållet. Om arbetstagaren under verksamhetsåret lämnat anställningen hos arbetsgivaren ska dock uppehållsl∏nen i sin helhet utbetalas snarast m∏jligt.

Semesterbestämmelser

Mom. 10 Uppehållsl∏nen får inte understiga den semesterl∏n, som arbetstagaren skulle ha fått enligt SemL/avtalet.

Arbetstagares semesterledighet enligt SemL/avtalet ska anses f∏rlagd till tid räknat från och med f∏rsta vardagen av sommaruppehållet. Som in- tjänandeår räknas verksamhetsår.

Arbetstagare, som på grund av semesterl∏negrundande frånvaro inte fått semesterledighet enligt SemL/avtalet och gjort framställning utan dr∏jsmål om utbyte av ledigheten kan få sådan ledighet f∏rlagd till arbetsåret, om denna inte kan f∏rläggas till annan tid.

Arbetstagare som har anställning med uppehållsl∏n har inte rätt att spara semesterdagar.

Uppehållsl∏netillägg utges enligt nedan i stället f∏r semesterl∏netillägg enligt avtalet och utbetalas vid f∏rsta utbetalningstillfället under som- maruppehållet.

crån och med 2006-04-01 utges uppehållsl∏netillägg till heltidsanställd arbetstagare med ∏verenskommen fast kontant l∏n f∏r uppehållsanställ- ningen som understiger 18 180 kr per månad multiplicerat med uppe- hållsl∏nefaktorn.

crån och med 2008-01-01 utges uppehållsl∏netillägg till heltidsanställd arbetstagare med ∏verenskommen fast kontant l∏n f∏r uppehållsanställ- ningen som understiger 19 896 kr per månad multiplicerat med uppe- hållsl∏nefaktorn.

Anmärkning

c∏r deltidsanställd arbetstagare och arbetstagare med olika sysselsättningsgra- der under arbetsåret och vinteruppehållet minskas ovan angivna belopp med hänsyn till sysselsättningsgraden respektive den genomsnittliga sysselsätt- ningsgraden under arbetsåret och vinteruppehållet.

Uppehållsl∏netillägget utges f∏r h∏gst 25 dagar. Antalet dagar beräknas genom att antalet semesterdagar, som enligt § 27 mom. 5 motsvarar arbetstagarens årssemester, multipliceras med tillämpligt jämf∏relsetal enligt mom. 5 och avrundas uppåt till det närmaste antalet hela dagar.

Anmärkning

c∏r en arbetstagare som omfattas av mom. 5 punkt a) är jämf∏relsetalet 1.

Uppehållsl∏netillägg i vilket ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i SemL/avtalet utges per dag med belopp som beräknas på f∏ljande sätt

5,21 % x (a–b)

a = det belopp, fastställt enligt ovan, som den ∏verenskomna fasta kon- tanta l∏nen f∏r uppehållsanställningen ska understiga f∏r att uppehålls- l∏netillägg ska utges, och

b = den ∏verenskomna fasta kontanta l∏nen f∏r uppehållsanställningen.

Anmärkning

c∏r arbetstagare med olika sysselsättningsgrader under arbetsåret och vinter- uppehållet ska f∏ljande gälla vid beräkning av uppehållsl∏netillägg. Överens- kommen fast kontant l∏n f∏r uppehållsanställningen ska ingå i beräkningen multiplicerad med en faktor. caktorn erhålls genom att den genomsnittliga sys- selsättningsgraden under arbetsåret och vinteruppehållet delas med arbetstaga- rens senaste sysselsättningsgrad f∏re sommaruppehållet.

Övriga bestämmelser

Mom. 11 c∏r arbetstagare som har anställning med uppehåll och inte är lärare anställd inom utbildningsväsendet ska

a) vid beräkning av antalet årsarbetsdagar och fastställande av ersätt- ningsbar tid enligt lagen om allmän f∏rsäkring (AcL) eller lagen om arbetsskadef∏rsäkring (LAc), inräknas ledighet motsvarande semester med 35 dagar,

b) vid ledighet med dagberäknad sjukpenning eller tillfällig f∏räldra- penning enligt AcL eller LAc, ledighetens omfattning beräknas enligt

§ 17 mom. 3. Antalet arbetsdagar som ingår i ledigheten multipliceras med den faktor, med två decimaler, som erhålles genom att 365 divide- ras med f∏r arbetstagaren beräknat antal årsarbetsdagar enligt XxX.

Mom. 12 När tid f∏r f∏reträdesrätt till återanställning enligt lagen om anställningsskydd (LAS) tillgodoräknas ska visstidsanställning f∏r hel termin anses omfatta 6 månader.

§ 21 Obekväm arbetstid

Mom. 1 Tillägg f∏r obekväm arbetstid utges till arbetstagare f∏r full- gjord ordinarie arbetstid som f∏rlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid ∏vertidsarbete.

Dock ska arbetstagare, som har ordinarie arbetstid f∏rlagd till vardag såväl som s∏n- och/eller helgdag, få tillägg f∏r arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fyllnadstids- eller ∏vertidsarbete.

Anmärkning

Tillägget utges inte vid ∏vertidsarbete under jour och beredskap.

Av nedanstående tabell framgår vilken tid som ska anses utg∏ra obe- kväm arbetstid samt det tillägg som utges f∏r denna tid.

O-tilläggstid	Kr/tim
	t.o.m. 08-06-30	fr.o.m. 08-07-01
1. O-tilläggstid A	82:10	91:10
- Tid från kl. 18.00 på dag f∏re långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk. - Tid från kl. 18.00 på dag f∏re pingstafton eller midsommarafton till kl. 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen. - Tid från kl. 18.00 på dag f∏re julafton eller nyårsafton till kl. 07.00 på vardag utom l∏rdag närmast efter helgdagsaftonen.
2. O-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A)	41:00	45:50
- Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på l∏rdag, s∏ndag, helgdag eller dag som både f∏re- gås och efterf∏ljs av s∏ndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.

- Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag när- mast f∏re trettondag jul, f∏rsta maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen eller alla helgons dag. - Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, f∏rsta maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx eller national- dagen. - Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 fredag som inte omfattas av o-tilläggstid ovan.
3. O-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A eller B)	33:20	36:90
- Tid från kl. 22.00 till kl. 24.00 måndag till torsdag samt från kl. 00.00 till kl. 06.00 tisdag till fredag.
4. O-tilläggstid D (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A eller B)	16:50	18:30
- Tid från kl. 19.00 till kl. 22.00 på vardag.

O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per avl∏ningsperiod. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. O-tillägg utges inte f∏r sammanräknad avrundad tid under stigande 1 timme inom respektive kategori.

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

Flexibel arbetstid

Mom. 2 Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 6.

Personalpool

Mom. 3 c∏r arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av Bilaga D.

M∏jlighet till lokal avvikelse

Mom. 4 Om annan kontant ersättning utges på grund av arbetstidens f∏rläggning ska tillägget minskas med denna eller bortfalla.

§ 22 Jour ock beredskaé

Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare ut∏ver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens f∏rfogande på arbetsstället f∏r att vid behov omedelbart kunna utf∏ra arbete.

Med beredskap avses att arbetstagare ut∏ver fastställd ordinarie arbets- tid står till arbetsgivarens f∏rfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsledningen, f∏r att vid behov utan dr∏jsmål kunna utf∏ra arbete.

Jour och beredskap b∏r f∏rekomma endast i den omfattning, som är absolut n∏dvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska g∏ras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver.

Mom. 2 Ersättning f∏r jour och beredskap utges enligt f∏ljande.

Kr/tim
	t.o.m. 08-06-30	fr.o.m. 08-07-01
A. Jour
Där arbetstagare beordrats jour:
f∏r tid, som uppgår till h∏gst 50 timmar under kalendermånaden	27:70	30:70
f∏r tid därut∏ver under kalendermånaden	55:40	61:50
B. Beredskap
Där arbetstagare beordrats beredskap:
f∏r tid, som uppgår till h∏gst 150 timmar under kalendermånaden	13:30	14:80
f∏r tid därut∏ver under kalendermånaden	26:30	29:20

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

c∏r jour och beredskap eller del därav, f∏rlagd till tid som anges nedan, ska ersättning enligt ovan f∏rh∏jas med 100 %.

a) Tid från kl. 19.00 på dag f∏re långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk.

b) Tid från kl. 19.00 på dag f∏re pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl. 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen.

c) Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på s∏n- eller helgdag, l∏rdag eller på dag som både f∏regås och efterf∏ljs av s∏n- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.

d) Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag utom l∏rdag närmast f∏re tret- tondag jul, f∏rsta maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen eller alla helgons dag.

e) Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 vardag närmast efter s∏n- eller helgdag.

f) Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 vardag närmast f∏re l∏rdag.

Mom. 3 c∏r jour och beredskap, som fullg∏rs mellan tidpunkten f∏r den fastställda arbetstidens b∏rjan en arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning f∏r lägst 8 timmar, minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap.

Mom. 4 Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation f∏r

∏vertidsarbete, arbetar under jour eller beredskap får arbetstagaren behålla jour- eller beredskapsersättningen.

Mom. 5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagare ersätt- ning f∏r resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i bilersättningsavtalet.

Mom. 6 Stadigvarande utläggning av jour och beredskap b∏r upptas i schema eller liknande som ∏verenskoms med f∏reträdare f∏r arbetsta- garorganisation.

Anmärkning

Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till lokal f∏rhandling. Begä- ran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala f∏rhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren f∏rläggningen av jour och beredskap med iakttagande av denna bestämmelse.

Mom. 7 Ersättning f∏r jour och beredskap utges inte om sådan ersätt- ning uttryckligen ingår i l∏nen eller om kompensation f∏r jour och beredskap utges som ledighet, avkortad arbetstid eller på annat sätt.

M∏jlighet till lokal avvikelse

Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om längre begränsningsperiod f∏r jouruttag än 4 veckor eller kalendermånad och h∏gre jouruttag än 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad.

§ 23 F∏rskjuten arbetstid

Mom. 1 Om arbetstagare, som arbetar enligt viss arbetstidsf∏rläggning, beordras att arbeta enligt annan arbetstidsf∏rläggning, blir den arbets- tiden ordinarie arbetstid. Detsamma gäller om ordinarie arbetstid f∏r- skjuts genom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridagsf∏rläggning.

Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som m∏jligt, dock senast dagen f∏re den avsedda ändringen.

Mom. 2 Tillägg till l∏nen enligt nedan utges under 10 dagar från tillsä- gelsen f∏r arbetad tid som enligt näst f∏regående schema skulle varit fri- tid.

Om ändringen av den ordinarie arbetstiden gäller f∏r viss tid utges inte tillägget vid återgång till näst f∏regående schema.

Anmärkning

Tillägget utges inte samtidigt med fyllnadsl∏n, ∏vertidskompensation eller i fall som avses i § 13 mom. 4, om sommararbetstid.

Tillägg vid f∏rskjuten arbetstid utges per fullgjord timme enligt f∏ljande.

F∏r dag som enligt näst f∏regående sckema skulle varit fridag		F∏r ∏vrig tid
t.o.m. 2008-06-30	61:20	30:60
fr.o.m. 2008-07-01	67:90	34:00

Under de 2 f∏rsta kalenderdagarna h∏js tillägget med 50 %.

Tiden inom respektive ersättningsnivå sammanräknas per avl∏nings- period. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

Personalpool

Mom. 3 c∏r arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av Bilaga D.

§ 24 Färdtid

Mom. 1 Arbetstagare som under inrikes resa i arbetet utanf∏r den van- liga verksamhetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt mom. 2.

Väntetid som f∏ranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tåg- byte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.

cärdtidsersättning utges endast f∏r färdtid och i f∏regående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter.

cärd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.

Anmärkning

Med resa i arbetet avses en av f∏rrättning direkt f∏ranledd resa och med den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet.

Mom. 2 cärdtidsersättning utges enligt f∏ljande.

c∏r de f∏rsta 10 timmarna under en kalendervecka, f∏r vilka ersättningen ska utges		c∏r tid därut∏ver under kalender- veckan
t.o.m. 2008-06-30	50:30	100:60
fr.o.m. 2008-07-01	55:80	111:70

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning f∏r tid, då fyllnadsl∏n, kompensation f∏r ∏vertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än traktamentsersättning utges.

Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färd- tidsersättning f∏r tid mellan klockan 08.00 och 17.00 måndag – fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.

cärdtidsersättning utges inte f∏r sådan tid mellan klockan 22.00 och

06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg.

Mom. 4 cärdtidsersättning utges endast f∏r färdtid och väntetid som är f∏rsvarlig med hänsyn till den avsedda f∏rrättningen, resekostnaden och kommunikationsm∏jligheterna.

§ 27 Semester

Inledande bestämmelser

Mom. 1 Semesterf∏rmåner utges enligt gällande lag om inte annat anges nedan.

Mom. 2 Arbetstagare med fast kontant l∏n får semesterledighet under intjänandeåret, som sammanfaller med semesteråret, vilket är l∏pande kalenderår.

Rätt till semesterledighet orh semesterl∏n

Mom. 3 Ut∏ver det som lagen anger ska från rätt till semesterledighet undantas arbetstagare som anställs f∏r h∏gst 3 månader och som under semesteråret inte haft tidigare anställning hos arbetsgivaren.

Arbetstagare som är anställd f∏r viss tid under h∏gst 6 månader, som med st∏d av mom. 2 får semesterdagar med semesterl∏n, får avstå från rätten till sådan ledighet.

Mom. 4 Om semesterledighet som avses i mom. 9 på arbetsgivarens begäran f∏rläggs till tidpunkt f∏re eller efter juni – augusti får arbets- tagare, som fått h∏gst 14 semesterdagar f∏rlagda under juni – augusti,

2 betalda semesterdagar extra under semesteråret. Arbetstagare som fått 15–19 semesterdagar f∏rlagda under juni – augusti får 1 betald semester- dag extra under semesteråret.

Anmärkningar

1. Ovanstående bestämmelse gäller under f∏rutsättning att arbetstagaren har rätt till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret.

2. Kompensation ska inte utges om dagantalet 14 respektive 19 inte uppnåtts på grund av sådan minskning som f∏ljer av anmärkning till mom. 7 eller genom att arbetstiden nedsatts enligt § 13 mom. 2 f∏rsta stycket. Motsvarande ska gälla f∏r arbetstagare med arbetstid enligt § 13 mom. 2 f∏rsta stycket som fått semes- ter med midsommarafton eller nationaldagen om den infaller måndag eller fredag i direkt anslutning till semesterledigheten.

Efter lokal f∏rhandling kan arbetstagare erbjudas annan kompensation än vad som anges i f∏rsta stycket.

Anmärkning

c∏rhandling om annan kompensation kan endast f∏ras som lokal f∏rhandling.

Mom. 5 Till och med det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller 39 år kvalificerar sig arbetstagaren f∏r 25 semesterdagar.

cr.o.m. det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller	kvalificerar sig arbetstagaren f∏r
40 år	31 semesterdagar
50 år	32 semesterdagar

Efter ∏verenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan arbets- tagare få kontant ersättning med semesterl∏n i stället f∏r sådan betald semesterdag som ∏verstiger vad som f∏ljer enligt lag. Sådan ∏verens- kommelse får dock inte avse sparade dagar.

Mom. 6 Arbetstagare med fast kontant l∏n får semesterdagar med semesterl∏n i proportion till hur stor del av intjänandeåret som arbets- tagaren har haft anställning hos arbetsgivaren och inte varit frånvarande av annan anledning än betald semesterledighet eller ledighet som enligt mom. 14 är semesterl∏negrundande.

Anmärkning

Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 % av l∏nen, ska denna l∏n uppräknas med 12 % och inkluderar då semesterf∏rmåner, om inte semesterf∏rmåner f∏r detta har utgetts på annat sätt. c∏r arbetstagare som en- ligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med l∏n jämställs här s.k. studiebidrag från arbetsgivaren.

Om 4 och 5 §§ semesterlagen (SemL) ger rätt till h∏gre antal semester- dagar än som anges i f∏regående stycke ska resterande semesterdagar vara obetald semesterledighet.

Beräkning av semesterledighet

Mom. 7 c∏r arbetstagare med ordinarie arbetstid f∏rlagd till samtliga vardagar måndag – fredag ska varje under semestertiden infallande

ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. c∏r ∏vriga arbets- tagare ska antalet semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledig- heten, beräknas enligt f∏ljande formel

5	x b = c
a

a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt arbetsschema genomsnittligt ska arbeta per vecka,

b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten och

c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten.

Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c f∏r semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal.

Anmärkning

c∏r arbetstagare med ordinarie arbetstid f∏rlagd även till s.k. lätthelgdag gäller f∏ljande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag – fredag under semesterledighet som omfat- tar minst 1 vecka ska antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledig- heten minskas med 1 dag f∏r varje sådan helgdag eller helgdagsafton.

Beräkning av semesterledighet del av dag

Mom. 8 Semesterledighet i timmar, enligt mom. 17, omfattar det antal ordinarie arbetstimmar som ingår i semesterledigheten.

F∏rläggning av semesterledighet

Mom. 9 I enlighet med 10 § SemL gäller f∏ljande.

a) Vid f∏rläggning av semesterledighet som avses i 12 § SemL ska efter- strävas att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst 4 veckor under juni – augusti. Sådan semesterledighet får efter f∏rhandlingar enligt 11 § lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) f∏rläggas även till maj och september eller del av dessa månader.

Om så lokalt ∏verenskoms, arbetstagaren begär det eller särskilda skäl finns kan semesterledigheten f∏rläggas till annan tid än maj – september.

b) När semesterlista upprättas ska f∏ljande gälla, om inte annat ∏ver- enskoms.

Arbetstagare ska senast vid tidpunkt, som lokalt ∏verenskoms uttrycka

∏nskemål om huvudsemesterns f∏rläggning. Arbetsgivaren upprättar därefter f∏rslag till semesterlista.

Arbetsgivarens f∏rslag till semesterlista meddelas f∏r ber∏rda arbetsta- gare och ∏versänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som lokalt ∏verenskoms.

Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta på- kalla f∏rhandlingar enligt 12 § MBL om ändringar i f∏rslaget. Om så inte sker anses f∏rslaget godkänt.

Arbetstagare ska underrättas om fastställd semester.

Anmärkning

Om lokal ∏verenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäller bestämmelserna i 11 § SemL om underrättelse till arbetstagaren.

Mom. 10 Infaller under semesterledighet dag då arbetstagaren är of∏r- m∏gen till arbete eller dag som är semesterl∏negrundande enligt

mom. 14 ska sådan dag inte räknas som semesterdag om arbetstagaren begär det utan dr∏jsmål.

I sådant fall ska i stället f∏r semesterl∏n utges l∏n i den omfattning och på de villkor som f∏reskrivs i §§ 19, 28–30, samordningsbestämmelser, sjukdom, f∏räldraledighet och civil- och värnplikt. Detsamma gäller f∏r sådan ledighet som avses i 17 § f∏rsta stycket 4 SemL, 7 § lagen om fack- lig f∏rtroendemans ställning på arbetsplatsen (Lcc).

Mom. 11 Om annat inte ∏verenskoms ska semesterledighet om m∏jligt f∏rläggas så att den b∏rjar dag efter fridag och slutar dag f∏re fridag.

Anmärkning

Arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag – fredag och som får 25 semesterdagar i en f∏ljd får om semesterledigheten b∏rjar med måndag och slutar med fredag en total ledighetsperiod av 37 kalenderdagar om l∏rdag och s∏ndag som omger semesterledigheten medräknas.

Detta moment syftar till att personal med annan arbetstidsf∏rläggning får en ledighetsperiod av motsvarande längd. De fridagar som omger semesterledig- heten är en motsvarighet till l∏rdag – s∏ndag enligt f∏regående stycke. Det- samma gäller vid uppdelning av semesterledigheten.

Mom. 12 Vid nattarbete kan det f∏rsta arbetspasset efter semestern om minst en vecka infalla tidigast dagen efter semesterns slut. Detta kan dock ske vid h∏gst ett tillfälle per semesterår.

Mom. 13 Arbetstagare är skyldig att, om synnerliga skäl finns, avbryta sin semester och återgå i arbete. Om arbetstagaren då vistas på annan ort, får arbetstagaren ersättning f∏r de extra kostnader som avbrottet kan f∏rorsaka och som pr∏vas skäliga.

Beräkning av semesterl∏n

Mom. 14 crånvaro från arbetet är semesterl∏negrundande när det gäller

a) ledighet av anledning och omfattning som anges i 17 § SemL,

b) ledighet med l∏n eller del av l∏n dock lägst l∏n motsvarande 40 % av den f∏r motsvarande heltidsanställd gällande l∏nen och

c) ledighet f∏r centralt fackligt f∏rtroendemannauppdrag.

Mom. 15 Semesterl∏n f∏r arbetstagare med fast kontant l∏n är l∏pande semesterl∏n och semesterdagstillägg.

L∏pande semesterl∏n utges med den under den betalda semestertiden l∏pande l∏nen.

Semesterdagstillägg utges i samband med semesterledigheten f∏r varje uttagen betald semesterdag, beräknad enligt mom. 7, med belopp som beräknas på f∏ljande sätt

0,605 % av fasta kontanta l∏nen.

Arbetstagare med fast kontant l∏n som understiger nedan angivet belopp, får dessutom semesterl∏netillägg enligt f∏ljande.

crån och med 2006-04-01 utges semesterl∏netillägg till heltidsanställd arbetstagare med ∏verenskommen fast kontant l∏n som understiger 18 180 kr per månad.

crån och med 2008-01-01 utges semesterl∏netillägg till heltidsanställd arbetstagare med ∏verenskommen fast kontant l∏n som understiger 19 896 kr per månad.

Anmärkning

c∏r deltidsanställd arbetstagare minskas ovan angivna belopp med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad.

Semesterl∏netillägg utges f∏r varje betald semesterdag av årssemestern, dock till ett antal av h∏gst 25, med belopp som beräknas på f∏ljande sätt

5,21 % x (a – b)

a = det belopp, enligt ovan, som den ∏verenskomna fasta kontanta l∏nen ska understiga f∏r att semesterl∏netillägg ska utges och

b = den ∏verenskomna fasta kontanta l∏nen.

Anmärkning

Vid partiell ledighet ska beloppet f∏r semesterl∏netillägg minskas med hänsyn till arbetstagarens arbetstid.

Semesterl∏netillägg f∏r uttagna betalda semesterdagar beräknas enligt mom. 7 och utges i samband med semesterledigheten. c∏r de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semes- teråret utges semesterl∏netillägg vid utbetalningstillfälle i samband med semesterårets slut.

Mom. 16 c∏r annan arbetstagare än i mom. 15 ska ut∏ver mom. 1, 3–5, 7–12, 13–14 och 17–20 f∏ljande gälla.

Semesterl∏n beräknat, enligt 16 § SemL, utges f∏r varje uttagen betald semesterdag med 12 % av semesterl∏neunderlaget delat med det antal betalda semesterdagar, dock inte sparade, som arbetstagaren har rätt till.

c∏r arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36.

Vid semesterledighet i timmar enligt mom. 17 beräknas semesterl∏n per timme genom att semesterl∏nen per dag delas med antalet semestertim- mar (b) enligt formeln i mom. 17.

Arbetstagare med l∏n som under intjänandeåret i genomsnitt understigit nedan angivet belopp får i stället lägsta semesterl∏n.

crån och med intjänandeåret som b∏rjar 2006-04-01 får arbetstagare med en l∏n som, beräknad per timme i genomsnitt under intjänandeåret, understiger 110:20 kr ersättning enligt f∏ljande.

crån 2008-01-01 får arbetstagare med en l∏n som, beräknad per timme i genomsnitt under intjänandeåret, understiger 120:60 kr ersättning enligt f∏ljande.

Arbetstagare som under intjänande- året	Ersättning f∏r varje semesterl∏negrundande timme
	Grundbeloéé kr/tim		Tillägg i érocent av arbetstagarens timl∏n
	t.o.m. 07-12-31	fr.o.m. 08-01-01
är under 40 år	13:20	14:40	--
fyller 40–49 år	13:20	14:40	2,88 %
fyller 50 år eller mer	13:20	14:40	3,36 %

c∏r de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges skillnaden mellan lägsta semesterl∏n och semesterl∏n beräknad enligt detta moment vid utbetalningstillfälle i samband med semesterårets slut.

Semesterledighet del av dag

Mom. 17 Arbetstagare som har rätt till betald semesterdag som ∏versti- ger vad som f∏ljer enligt lag får omvandla sådan dag till timmar eller spara som semestertimmar till ett senare semesterår.

Sparade semesterdagar som ∏verstiger 25 får omvandlas till ledighet i timmar.

Semesterdagstillägg, enligt mom. 15, utbetalas när semesterdag tas i anspråk f∏r eller sparas som ledighet i timmar.

Arbetstagares ∏nskemål om f∏rläggning av ledighet tillgodoses om de är f∏renliga med verksamhetens krav.

En semesterdag omräknas till semestertimmar enligt f∏ljande

a	= b
5

a = genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka och b = antal semestertimmar.

Anmärkning

Om det vid omräkning av semestertimmar uppkommer fler än två decimaler bortses från den/dessa.

Antalet sparade semestertimmar får inte ∏verstiga 180.

Sparande av semesterledighet orh semesterl∏n

Mom. 18 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än

20 semesterdagar med l∏n, får spara ∏verskjutande semesterdagar till ett senare semesterår.

Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt ∏verstiga 40.

Arbetstagare som vill ta ut h∏gst 5 sparade semesterdagar utan samman- hang med semesterledigheten i ∏vrigt b∏r meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i f∏rväg.

Mom. 19 Betald semesterdag, som inte kunnat läggas ut under semes- teråret ∏verf∏rs till nästa semesterår som sparad semesterdag om inte annat ∏verenskoms med arbetstagaren. Om antalet sparade semester- dagar därigenom skulle ∏verstiga 40 utges i stället kontant ersättning med semesterl∏n f∏r sådan semesterdag om inte annat ∏verenskoms med arbetstagaren.

Återbetalning av semesterl∏n

Mom. 20 Har arbetstagare fått flera betalda semesterdagar än arbets- tagaren har rätt till under året eller f∏r h∏g sådan ersättning, som avses i mom. 5 sista stycket, ska arbetstagaren återbetala f∏r mycket utbetald semesterl∏n.

D∏dsbo är inte återbetalningsskyldigt.

§ 28 Sjukdom m.m.

Ledighet

Mom. 1 Arbetstagare, som inte kan arbeta

a) till f∏ljd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge arbetsof∏rmågan kvarstår,

b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt då sjukpenning enligt lagen om allmän f∏rsäkring (AcL) utges eller

c) på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering, får ledigt då rehabiliter- ingsersättning enligt XxX utges.

Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbets- skada ut∏ver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare. Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller f∏r särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar f∏r kostnaden f∏r sådant intyg.

Arbetsgivaren får f∏reskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av c∏rsäkringskassan eller av f∏rsäkring som arbetsgivaren bekostar.

Anmälan

Mom. 3 Arbetstagaren ska, f∏r att ha rätt till sjukl∏n enligt lagen om sjukl∏n (SjLL)/avtalet, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagaren ska även meddela arbets- givaren datum då sjukfallet inträffade.

Arbetstagare, som inte har sjukl∏nerätt enligt SjLL, ska meddela arbets- givaren datum f∏r sjukanmälan till c∏rsäkringskassan och uppgift om arbetstagaren får kalenderdagsberäknad sjukpenning.

Anmärkning

Om sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan kan tänkas ge ersättning från annan än arbetsgivaren gäller det som anges i § 37 om ersättning från tredje man.

Mom. 4 Vid tillämpning av 7 § SjLL, sjukl∏neperioden, ska utlagd jour och beredskap anses som ”arbete åt arbetsgivaren”.

Sjukl∏n

Mom. 5 Vid beräkning av sjukl∏n enligt SjLL gäller f∏ljande.

Till vad som enligt 6 § SjLL anges som ”l∏n och andra anställningsf∏r- måner” ska enbart räknas f∏ljande anställningsf∏rmåner, nämligen l∏n enligt §§ 16–18, semesterl∏n och l∏n under ledighet samt de särskilda ersättningarna, tillägg f∏r obekväm arbetstid och jour- och beredskaps- ersättning, enligt §§ 21 och 22.

Vad som arbetstagaren gått miste om till f∏ljd av nedsättningen av arbetsf∏rmågan under sjukl∏neperioden enligt 7 § SjLL, beräknas när det gäller

a) timl∏n; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gällande f∏rlägg- ning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

b) semesterl∏n; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gällande semesterf∏rläggning skulle ha fått, f∏r arbetstagare med fast kontant l∏n dock utan semesterdagstillägg och semesterl∏netillägg,

c) l∏n under ledighet; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gäl- lande ∏verenskommelse skulle ha fått,

d) tillägg f∏r obekväm arbetstid; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gällande f∏rläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gällande jour- och beredskapslista skulle ha fått och

f) ackordsl∏n; till vad arbetstagaren f∏r perioden genom att utf∏ra sitt ordinarie arbete skulle ha fått, om arbetstagaren inte avhållit sig från arbete åt arbetsgivaren.

Mom. 6 Vid ledighet som avses i mom. 1 då sjukpenning enligt AcL eller lagen om arbetsskadef∏rsäkring (LAc) utges eller då rehabili- teringsersättning enligt AcL utges, får arbetstagare sjukl∏n med ett be- lopp som motsvarar 10 % av l∏nebortfallet, dock längst f∏r tid till och med den 90:e kalenderdagen i sjukperioden.

Anmärkningar

1. Sjukperiod ska anses l∏pa och omfatta tid enligt XxX.

2. Sjukl∏n enligt momentet utges inte f∏r de f∏rsta 14 dagarna i sjukperioden.

3. c∏r arbetstagare med timl∏n, är l∏nebortfallet den l∏n som arbetstagaren enligt då gällande f∏rläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.

4. Där LAc anges i denna bestämmelse avses beträffande skador som inträffat f∏re 1977- 07- 01 motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadef∏rsäkring.

Mom. 7 Arbetstagare, vars fasta kontanta l∏n ∏verstiger 62,5 % av pris- basbeloppet enligt XxX, får sjukl∏n enligt detta moment dels vid ledighet som avses i mom. 1 a) då sjukpenning enligt AcL eller LAc utges, dels vid ledighet som avses i mom. 1 b).

Sjukl∏nen utges med belopp som motsvarar skillnaden mellan 80 % av l∏nebortfallet och h∏gsta belopp f∏r dagberäknad respektive kalender- dagsberäknad sjukpenning enligt AcL.

Mom. 8 Sjukl∏n enligt mom. 6 och 7 utges inte

a) f∏r tid som ingår i en sjukl∏neperiod enligt SjLL,

b) f∏r tid då arbetstagaren undantas från sjukpenning enligt AcL eller LAc, eller rehabiliteringsersättning enligt AcL och

c) f∏r tid då arbetstagaren uppbär aktivitetsersättning eller sjukersätt- ning enligt AcL.

Har sjukpenningen eller rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indra- gits enligt AcL eller LAc ska sjukl∏nen enligt mom. 6 och 7 minskas i motsvarande grad.

Mom. 9 Arbetstagare, vars sjukpenning indragits enligt 3 kap. 7 § AcL eller motsvarande paragraf i LAc på grund av c∏rsäkringskassans be- d∏mning av arbetstagarens arbetsf∏rmåga, får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) sjukl∏n, då sjukpenning enligt AcL eller LAc annars

skulle ha utgetts. Sjukl∏n utges f∏r tid i sjukperioden, dock h∏gst under 180 kalenderdagar, med belopp motsvarande

79,12 % av l∏nebortfallet till och med dag 14 med undantag f∏r den f∏r- sta arbetsdagen,

89,01 % av l∏nebortfallet f∏r tid därefter till och med dag 90, och 79,12 % av l∏nebortfallet f∏r tid därefter.

Anmärkning

c∏r arbetstagare med timl∏n, är l∏nebortfallet den l∏n som arbetstagaren enligt då gällande f∏rläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.

Arbetsgivaren ska under denna tid g∏ra en bed∏mning av arbetstagarens f∏rutsättningar att återgå i sitt vanliga arbete.

Övergångsbestämmelse

Begränsning av sjukl∏n till 180 dagar gäller inte arbetstagare som fått sjuk- penning indragen f∏re den 1 juli 2007.

Mom. 10 Arbetstagare får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) sjukl∏n beräknad på sätt som anges i mom. 9 f∏r sådan del av dagen som c∏rsäkringskassan inte ersätter på grund av att bestämmelserna i 3 kap. 7 § AcL som medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges.

Efterbehandlingar m.m.

Mom. 11 Om så n∏dvändigtvis måste ske under arbetstid, får arbets- tagare vid efterbehandlingar, r∏ntgen- eller skärmbildsunders∏kning bes∏ka läkare eller sjukhus. Samma rätt finns vid f∏rstagångsbes∏k hos tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Under sådan ledighet utges ersättning som motsvarar 100 % av l∏nen.

Anmärkning

Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) f∏r tid då sjukl∏n utges enligt SjLL/avtalet eller sjukpenning utges enligt AcL eller LAc.

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Mom. 12 Arbetstagare, vars fasta kontanta l∏n ∏verstiger 62,5 % av prisbasbeloppet enligt XxX, får rehabiliteringstillägg enligt detta moment vid ledighet enligt mom. 1 c).

Rehabiliteringstillägget utges med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 80 % av l∏nebortfallet och h∏gsta belopp f∏r rehabiliteringser- sättning enligt AcL. I tillägget ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i SemL.

Har rehabiliteringsersättning nedsatts eller indragits enligt XxX ska rehabiliteringstillägget minskas i motsvarande grad.

§ 29 F∏räldraledigket

Gäller till ock med 2007-12-31

Mom. 1 Arbetstagare, som sammanhängande varit anställd hos arbets- givaren under minst 365 kalenderdagar f∏re ledighet med f∏räldrapen- ning får f∏räldrapenningtillägg.

c∏räldrapenningtillägget utges en gång per f∏dsel och utbetalas i sam- band med ledighetens b∏rjan.

c∏räldrapenningtillägget utbetalas om ledigheten varar 14 kalender- dagar eller längre och beräknas på den aktuella månadsl∏nen enligt f∏ljande.

a) 10 % av arbetstagarens fasta kontanta l∏n om arbetstagaren har varit anställd i 365 men inte 730 kalenderdagar sammanhängande.

b) 20 % av arbetstagarens fasta kontanta l∏n om arbetstagaren varit anställd i minst 730 kalenderdagar sammanhängande.

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

Gäller från ock med 2008-01-01

Mom. 1 Arbetstagare, som sammanhängande varit anställd hos arbets- givaren under minst 365 kalenderdagar f∏re ledighet med f∏räldrapen- ning får f∏räldrapenningtillägg under h∏gst 90 kalenderdagar i en f∏ljd med belopp motsvarande 10 % av l∏nebortfallet, beräknat per f∏rsta ka- lenderdagen av sådan ledighet.

c∏räldrapenningtillägget utges till arbetstagaren en gång per f∏dsel. Vid kortare ledighet än 90 kalenderdagar, utges f∏räldrapenningtillägget f∏r den tid ledigheten omfattar.

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

Mom. 2 Arbetstagare, vars fasta kontanta l∏n ∏verstiger 83,33 % av prisbasbeloppet enligt lagen om allmän f∏rsäkring (AcL) och som varit sammanhängande anställd hos offentlig arbetsgivare under minst

180 kalenderdagar f∏re ledighet med f∏räldrapenning, får ersättning enligt detta moment då f∏räldrapenning utges.

Ersättningen utges under h∏gst 270 kalenderdagar per f∏dsel. Beloppet som utbetalas motsvarar skillnaden mellan 79,12 % av l∏nebortfallet be- räknat per kalenderdag och h∏gsta belopp f∏r f∏räldrapenning enligt AcL.

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

Mom. 3 c∏rmån enligt mom. 1 och 2 utges endast till arbetstagare som enligt XxX har rätt till f∏räldrapenning ∏ver lägstanivån.

Mom. 4 Har f∏räldrapenning nedsatts eller indragits ska f∏rmån enligt mom. 1 och 2 minskas i motsvarande grad.

Mom. 5 Om så n∏dvändigtvis måste ske under arbetstid får arbets- tagare vid h∏gst 2 tillfällen under graviditeten bes∏ka m∏dravårdscen- tral. Under sådan ledighet utges ersättning som motsvarar 100 % av den l∏n som arbetstagaren enligt då gällande f∏rläggning av ordinarie arbets- tid skulle ha fått.

M∏jlighet till lokal avvikelse

Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om dels avvikelser från

a) 13 § f∏räldraledighetslagen (c∏rL) om anmälan om ledighet,

b) 15 § c∏rL om tiden f∏r arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete,

c) 15 § tredje stycket c∏rL om den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete och

d) 11 och 12 §§ c∏rL om den närmare tillämpningen av ledighetens f∏r- läggning och 17 § c∏rL om skyddet f∏r anställningsf∏rmånerna.

Bilaga L till AB

Särskilda bestämmelser f∏r lägerverksamket ock tillfälligt utflyttad verksamket med ∏vernattning

De centrala parterna f∏rutsätter att arbetsgivaren klarg∏r grunder och villkor f∏r verksamheten innan den påb∏rjas.

1. Överenskommelse om avvikelse

Lokal ∏verenskommelse kan träffas avseende anställningsvillkor vid till- fälligt utflyttad verksamhet och lägerverksamhet.

De centrala parterna är ense om att lokala avtal gäller tills ∏verenskom- melse träffas om annat.

2. Tillfälligt utflyttad verksamket

Med tillfälligt utflyttad verksamhet avses enbart sådan rehabilitering och/eller rekreation genom resor och/eller aktiviteter inom äldre- och handikappomsorg, psykiatri och omsorgsverksamhet där verksamheten f∏rutsätter en total f∏rläggning av antingen arbetstid eller kombination av arbetstid och jour/beredskap.

3. Lägerverksamket

a) Med lägerverksamhet avses aktiviteter och resor inom f∏rskoleverk- samhet och skolbarnsomsorg, skola och dagcentralverksamhet f∏r äldre och funktionshindrade.

b) c∏r varje dygn under vilket ∏vernatt- ning ägt rum får arbetstagare ersättning med i ett f∏r allt.	t.o.m.	fr.o.m.
	08-06-30	08-07-01
	301:00 kr	334:00 kr

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen.

Vid lägerverksamhet och liknande gäller inte §§ 20, 22 och vad avser § 21 tid ut∏ver normalt arbetstidsschema.

c∏r fullgjort aktivt arbete ut∏ver ordinarie arbetstid utges tidskompensa- tion timme f∏r timme.

Bilaga 3

till HÖK 07

Centrala ock lokala érotokollsanteckningar

Anteckningar till L∏neavtal

F∏rbundsområdet Allmän kommunal verksamhet

1. I f∏rbundsområdet Allmän kommunal verksamhet ingår cackf∏r- bundet SKTc, Akademikerf∏rbundet SSR, Ledarna och Teaterf∏rbundet.

Xxxxx åtgärd än l∏n

2. Om l∏ne∏versyn innebär annan åtgärd än l∏n ska detta f∏r ber∏rda arbetstagare särskilt anges. Sådan åtgärd ska även beaktas när arbetsgi- varen enligt jämställdhetslagen genomf∏r kartläggning och analys av l∏ner och andra anställningsvillkor.

Innehåller ∏verenskommelse enligt ovan avkortad arbetstid ska den f∏r jämf∏relse enligt jämställdhetslagen i l∏nehänseende beräknas på f∏ljan- de sätt:

arbetstagarens fasta kontanta l∏n efter arbetstidsf∏rkortning delas med kvoten av ordinarie arbetstid f∏r arbetstagaren efter arbetstidsf∏rkort- ning per vecka genom ordinarie arbetstid f∏r heltid enligt centralt kollek- tivavtal.

L∏ne∏versyn på olika sätt

3. De centrala parterna är ∏verens om betydelsen av att lokala parter fortsätter f∏ra l∏nebildningsprocessen framåt. Ett steg i detta är att han- tera l∏ne∏versyn på olika sätt inom en organisation beroende på hur långt det l∏nepolitiska arbetet nått på respektive arbetsplats. Att hantera l∏ne∏versyn på olika sätt inom en organisation kräver att f∏rhandlings- ordningen g∏rs tydlig.

Garanterat utfall

4. Centrala parter konstaterar gemensamt att användningen av begrep- pet ”garanterat utfall” innebär att behov av l∏ne∏kningar utgår från ett resonemang om arbetsgivarens bed∏mning och analys sett ur ett hel- hetsperspektiv varefter vidtar ställningstaganden med utgångspunkt från behov av olika åtgärder. Avsikten är att l∏ne∏versyn inte inleds med att fastställa nivå på utfall per arbetstagarorganisation.

Opr∏vad arbetstagare

5. Vid l∏nesättning av opr∏vad arbetstagare är det, ur ett l∏nepolitiskt perspektiv, viktigt att den befintliga l∏nebilden ligger till grund f∏r l∏ne- sättningen i den tänkta anställningen.

Anteckningar till AB

Arbetstid

1. c∏r tandhygienist, tandsk∏terska och tandvårdsbiträde m.fl. vid sjukhus f∏r psykiatrisk vård och vårdinrättning f∏r psykiskt utvecklings- st∏rda liksom f∏r arbetstagare med anställning som särskilt inrättats f∏r tillgodoseende av tandvård åt enbart f∏rskolebarn samt från behand- lingssynpunkt svårhanterliga barn utg∏r den ordinarie arbetstiden i genomsnitt 39 timmar per helgfri vecka.

2. c∏rlängs begränsningsperioden med st∏d av § 13 mom. 6 f) och arbe- te därmed f∏rläggs till l∏rdag-s∏ndag i st∏rre utsträckning än tidigare fordras lokalt kollektivavtal.

3. Om en arbetstagares arbetspass sträcker sig ∏ver dygnsgränsen (midnatt) ska arbetspasset hänf∏ras till det dygn under vilket den ∏ver- vägande delen av arbetspasset infaller.

Arbetstid

F∏r landstingssektorn gäller

4. c∏reståndare, biträdande f∏reståndare och behandlingsassistent vars arbetstid är f∏rlagd till såväl vardag som s∏ndag och/eller helgdag ska åtnjuta 8-9 fridagar per fyraveckorsperiod.

5. Den genomsnittliga veckoarbetstiden f∏r behandlingsassistent med arbetstid f∏rlagd till ständig natt ska vara 1 timme och 55 minuter korta- re än f∏r motsvarande heltidsanställd arbetstagare.

6. c∏rutom vad som f∏ljer av §§ 13, 20, 21, 22 och 23 kan lokala parter träffa kollektivavtal som avviker från dessa bestämmelser f∏r f∏restån- dare, biträdande f∏reståndare och behandlingsassistent.

Uppehållsanställning

7. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om annan f∏rläggning av uppehåll än vad som framgår av § 18 f∏r tandsk∏- terska, tandhygienist och tandvårdsbiträde.

Övertid

8. Om sådan heltidsanställd arbetstagare som avses i § 20 mom. 1 och som enligt bestämmelserna i momentet inte har rätt till kompensation f∏r

∏vertidsarbete utf∏r annat arbete än deltagande i sammanträde på tid

∏verstigande den fastställda arbetstiden, får arbetstagaren om så är m∏j- ligt ledigt från arbetet f∏r motsvarande tid.

9. c∏r arbetstagare som har träffat ∏verenskommelse om undantag från kompensation f∏r ∏vertidsarbete b∏r, om f∏rutsättningarna ändras, en

∏versyn ske av l∏nesättningen och ∏vertidsrätten.

Övertid

F∏r landstingssektorn gäller

10. c∏rvaltningschef eller avdelningschef direkt underställd landstings- direkt∏r eller landstingsstyrelse har inte rätt till kompensation f∏r ∏ver- tidsarbete, såvida inte annat ∏verenskommes.

Jour orh beredskap

11. Organisatoriska och andra åtgärder b∏r vidtas så att jouruttag begränsas till vad som sägs i ATL.

Där detta av bl.a. verksamhetsmässiga skäl inte går att genomf∏ra är par- terna beredda att träffa ∏verenskommelse om erforderligt ∏veruttag av jour i kollektivavtal.

Jour orh beredskap

F∏r kommunsektorn gäller

12. Om kommunens handlingsprogram f∏r räddningstjänst har precise- rade krav, med hänsyn till viss lagstiftning, kan dessa krav avvika från beredskapsparagrafens uttryck ”utan dr∏jsmål”. Detta hanteras i f∏re- kommande fall i särskild ∏verenskommelse med den enskilde arbetsta- garen.

Även f∏r andra arbetstagare gäller att ersättning inte utges om sådan ersättning uttryckligen inrymts i l∏nen eller kompensation härf∏r utges i form av ledighet, avkortning av arbetstid eller på annat sätt.

Sjukl∏n m.m.

13. Har arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffat ∏verenskom- melse, som komplement till l∏n enligt §§ 16-18 om prestationsl∏n, ackordsl∏n, resultatl∏n eller liknande eller andra alternativa l∏neformer, får parterna även träffa kollektivavtal om huruvida och på vilket sätt så- dan l∏n ska ingå i beräkningsunderlag f∏r sjukl∏n enligt 6 § SjLL. Sådan f∏rhandling får endast f∏ras som lokal f∏rhandling.

14. Arbetsgivare kan efter pr∏vning medge att ersätta arbetstagare f∏r inkomstbortfall, i form av l∏n och andra anställningsf∏rmåner enligt § 28 mom. 5, som uppstått i samband med personskada genom våld och/eller misshandel i arbetet. Ersättningen utges endast f∏r den del av l∏nebortfallet som inte ersätts på annat sätt. Ersättningen inbegriper semesterl∏n och semesterersättning enligt avtalet och semesterlagen.

Ny struktur av AB

15. I anslutning till ∏verenskommelser om ändrad paragrafindelning i AB är de centrala parterna ense om att lokala avtal som bygger på den tidigare paragrafindelningen har fortsatt giltighet tilldess ∏verenskom- melse träffas om annat.

Övriga anteckningar

Distansarbete

1. Parterna konstaterar att vissa frågor kan beh∏va regleras i samband med arbete på distans. Vid inf∏rande av distansarbete är det därf∏r av vikt att t.ex. f∏ljande frågor beaktas: omfattning av distansarbetet, arbets- tagarens tillgänglighet, anställningsvillkor, arbetsuppgifter, teknisk ut- rustning, säkerhets- och skyddsfrågor, arbetsmilj∏frågor, uppf∏ljning och utvärdering.

Vid sådan reglering är det även av vikt att f∏ljande frågor beaktas enligt ramavtalet på europeisk nivå: definition, frivillighet, privatliv och ut- bildning.

Sammanläggning av anställningar

2. Är arbetstagare anställd samtidigt i flera anställningar hos samme arbetsgivare kan lokala f∏rhandlingar upptas syftande till att anställ- ningarna sammanläggs till en anställning. Tvist om sammanläggning i enskilt fall kan inte hänskjutas till central f∏rhandling. Uppstår tvist om den principiella inneb∏rden av denna rekommendation kan sådan tvist däremot f∏ras som central f∏rhandling.

L∏neväxling

3. Sedan lokalt kollektivavtal om l∏neväxling träffats kan arbetsgivaren och arbetstagaren ∏verenskomma om att arbetstagaren får avsätta del av avl∏ningsf∏rmåner till avgiftsbestämd ålderspension enligt KAP-KL

§§ 13-14.

Pensionsavgifter

F∏r kommunsektorn gäller

4. Ut∏ver vad som f∏ljer av PB § 8 i PcA 98 avsätts f∏r varje arbetstaga- re, f∏r vilken PcA 98 gäller, en årlig pensionsavgift som tillf∏rs arbetsta- garens individuella del. Avgiften är 0,1 procent av avgiftsunderlaget enligt PB § 11 i PcA 98.

Bilaga 4

till HÖK 07

Centrala érotokollsanteckningar

Anteckningar till L∏neavtal

Skiljenämnd

1. Skiljenämnden består av tre ledam∏ter av vilka Sveriges Kommuner och Landsting utser en, ber∏rd arbetstagarorganisation (den centrala arbetstagarorganisationen) en och nämnda parter gemensamt en, tillika ordf∏rande.

De centrala parterna svarar envar f∏r sina representanters kostnader f∏r medverkan i nämnden. Kostnaderna f∏r ordf∏randens medverkan delas lika mellan parterna.

L∏neavtalets tillämpning

2. Centrala parter kommer under avtalsperioden att var f∏r sig och gemensamt f∏lja L∏neavtalets tillämpning.

Anteckningar till AB

Arbetstid

1. Arbetsgivare som tillämpar en kortare kontorsarbetstid än i genom- snitt 40 timmar per helgfri vecka, får bibehålla denna oberoende av bestämmelser i § 13 mom. 2.

2. Dygnsvila enligt arbetstidslagen (ATL) b∏r så långt det är m∏jligt f∏ljas vid f∏rläggning av ordinarie arbetstid.

Om dygnsvila enligt ATL utifrån ett verksamhetsperspektiv inte kan uppnås så bed∏mer parterna att objektiva skäl finns till att tillämpa de avvikelser från ATL som anges i AB § 13 mom. 6 g) – h). Parterna anser att arbetstagare därigenom erhåller lämpligt skydd enligt EG:s arbets-

tidsdirektiv 2003/88/EG, artikel 18, genom gällande kollektivavtals- reglering och lagstiftning.

L∏n vid f∏rflyttning

3. Vid f∏rflyttning av arbetstagare, med fast kontant l∏n enligt ∏verens- kommelse, av organisatoriska skäl eller till f∏ljd av sjukdom anser de centrala parterna det angeläget att l∏nesättningen härvid sker i sam- stämmighet mellan de lokala parterna samt att intentionerna med bestämmelserna enligt AB 89 § 19 per 1989-06-30 ska beaktas.

Sjukl∏n m.m.

4. Parterna konstaterar att sjukl∏n enligt § 28 mom. 6 och 7 tillsammans med ersättning från lag om sjukl∏n eller lag om allmän f∏rsäkring inne- bär att arbetstagarkollektivet får en total kompensationsnivå enligt f∏l- jande

79,12 procent av l∏n under de f∏rsta fjorton kalenderdagarna med undantag f∏r karensdag,

89,01 procent av l∏n dag 15 t.o.m. 90 i sjukperioden och f∏r tid därefter 79,12 procent av l∏n.

Uppsägningstid m.m.

5. Uppsägningstid enligt § 33 mom. 2 gäller fram till den tidpunkt då ett omställningsavtal mellan parterna b∏rjar gälla och där parterna vid f∏r- handlingar om ett omställningsavtal är ∏verens om att bestämmelsen ska upph∏ra att gälla.

Medbestämmandelagen

6. Bestämmelserna i 11, 12 och 14 §§ MBL konstateras inte gälla ifråga om tillämpning av bestämmelserna i AB § 11, § 12 mom.1, § 13 mom. 5 (och i ∏vriga bestämmelser) samt § 22 mom. 6.

7. 33 § MBL är inte tillämplig på bestämmelserna i AB § 27, på lokal

∏verenskommelse som kan ha träffats med st∏d av AB § 5 mom. 1 b) eller på § 27 mom. 9.

8. Bestämmelserna i AB innebär inte någon reglering av MBL:s disposi- tiva regler med undantag av § 4 mom. 2, § 11, § 13 mom. 5, § 22 mom. 6, och § 27 mom. 9.

Lokal f∏reträdare f∏r arbetstagarorganisation

9. I § 4 mom. 4 och 5, § 5 mom. 2, § 13 mom. 7, § 14 mom. 7, § 16 mom. 3, § 17 mom. 6, § 20 mom. 6, § 22 mom. 8, § 29 mom. 6 samt § 35 mom. 2 anges att arbetsgivaren och arbetstagarorganisation får träffa kollektiv- avtal i angivna frågor. Sådant kollektivavtal får endast, såvida den cen- trala arbetstagarorganisationen inte skriftligen meddelar arbetsgivaren annat, träffas med arbetstagarorganisation som anges nedan.

xxxxx∏rbundet SKTc: ombudsman SKTc-centret, Akademikerf∏rbundet SSR: ombudsman, Ledarna: ombudsman, Teaterf∏rbundet: ombudsman.

Övriga anteckningar

Ändringar i lagstiftning

1. Genomf∏rs under avtalsperioden ändringar i socialf∏rsäkringslag- stiftningen eller annan lagstiftning kan f∏rhandlingar påkallas.

Farkliga f∏rtroendemän

2. Under avtalsperioden ska parterna gemensamt och f∏rutsättningsl∏st se ∏ver kollektivavtal om fackliga f∏rtroendemän – Acc 76/LAcc 76.

Bilaga 5

till HÖK 07

Centrala éarters syn éå f∏rutsättningar f∏r en väl fungerande individuell l∏nesättning

L∏neavtalet utgår från en l∏nesättning som är individuell och differenti- erad. En f∏rutsättning f∏r att en sådan l∏nesättning ska kunna fungera väl är att arbetsgivaren arbetat fram grundläggande och långsiktiga l∏nepolitiska riktlinjer f∏r l∏nesättningen. Dessa riktlinjer måste vara kända och diskuterade med medarbetarna i organisationen f∏r att bidra till det positiva sambandet mellan l∏n, motivation och resultat.

c∏r att denna l∏nebildningsprocess ska bli framgångsrik f∏rutsätts att parterna lokalt finner former f∏r hur det l∏nepolitiska arbetet ska genom- f∏ras. I detta arbete finns ett antal beståndsdelar som det är särskilt vik- tigt att finna samsyn kring. De centrala parterna vill därf∏r inledningsvis i nedanstående punkter peka på några viktiga delar av processen som

∏kar m∏jligheterna f∏r en väl fungerande individuell l∏nesättning.

- Hur dialogen/informationen kring den av arbetsgivaren fastställda

∏vergripande l∏nepolitiken ska genomf∏ras.

- Vid arbetsgivarens l∏neanalys är det viktigt att grupper med liten l∏nespridning uppmärksammas och att l∏nespridningens betydelse f∏r goda resultat beaktas.

- Att medarbetarna ges m∏jlighet till delaktighet i dialogen kring ut- formningen av de verksamhetsbaserade l∏nekriterierna t.ex. genom att utnyttja nuvarande samverkanssystems m∏jligheter till dialog på arbetsplatserna.

- Att behovet av verksamhetsbaserad kompetensutveckling uppmärk- sammas liksom det positiva sambandet mellan denna och medarbe- tarens m∏jligheter att påverka sin egen l∏neutveckling.

- cormerna och f∏rutsättningarna f∏r genomf∏randet av de individuel- la samtalen samt eventuella handlingsplaner.

- Det är naturligt att i l∏nebildningsprocessen uppmärksamma också arbetstagare som är frånvarande p.g.a. sjuk- eller f∏räldraledighet.

Övergripande utgångspunkt ska även vara att lagstiftning om diskrimi- nering beaktas.

Ut∏ver detta ska f∏ljande särskilt beaktas:

Rollf∏rdelning

Arbetsgivare har olika f∏rutsättningar f∏r hur l∏nebildningsprocessen drivs. Oavsett storlek och organisatoriska indelningar f∏rutsätts dock en tydlighet i uppdrag och ansvar f∏r respektive nivå. I detta ligger också att chefens uppdrag och ansvar i l∏neprocessen tydligg∏rs.

Tidélan f∏r l∏ne∏versynsarbetet

Ett individuellt l∏nesystem f∏rutsätter avstämningar och uppf∏ljningar. Därf∏r är det naturligt att även l∏ne∏versynen återkommer årligen.

Genom en god planering kan respektive l∏ne∏versyn slutf∏ras innan tid- punkten f∏r ikraftträdande.

Analys av l∏ner

L∏neavtalet f∏rutsätter att arbetsgivaren bl.a. kartlägger och analyserar sina l∏ner som underlag till ∏verläggning inf∏r l∏ne∏versyn. Därut∏ver kräver jämställdhetslagen kartläggning och analys ur jämställdhetssyn- punkt.

L∏nerelationerna mellan och inom olika yrkesgrupper avspeglar arbets- givarens ställningstaganden. Därf∏r är det en viktig f∏rutsättning att de f∏rtroendevalda diskuterar och tar ställning till rådande och ∏nskvärda l∏nerelationer.

Kartläggning och analys av olika arbeten/yrken som visar l∏nenivå- er/l∏nespridningar mellan grupper och l∏nespridningar inom grupper g∏rs utifrån l∏nepolitisk synpunkt, samt utifrån skillnader i l∏n kvin- nor/män respektive skillnader i l∏n kvinno-/mansdominerade grupper.

Kartläggning och analys f∏ljs sedan av en handlingsplan grundad på arbetsgivarens ställningstaganden. Handlingsplanen med koppling till den egna l∏nepolitiken utvisar arbetsgivarens ∏nskvärda l∏nerelationer och l∏nespridningar inf∏r kommande l∏ne∏versyner utifrån verksamhe- tens mål och behov.

Det är väsentligt att se analys av l∏ner och den därpå bestämda hand- lingsplanen tillsammans med arbetsgivarens ∏vriga ambitioner och prio-

riteringar samt konsekvenser av diskrimineringslagstiftning som en hel- het. Detta m∏jligg∏r f∏r arbetsgivaren att redan i budgetarbetet ta ett helhetsgrepp på olika verksamheters totala behov av åtgärder.

Grunden f∏r att få acceptans f∏r l∏nebilden hänger både samman med en konsekvent tillämpning av l∏nepolitiken och delaktighet f∏r de anställ- da.

Inf∏r l∏ne∏versyn

Inf∏r l∏ne∏versyn är det angeläget att genomf∏ra en analys av vilka behov av l∏ne∏kningar som finns med avseende på arbetstagarnas bidrag till verksamhetsf∏rbättringar, behov av nyrekrytering, m∏jlighet att behålla personal, graden av måluppfyllelse, behov av l∏nerelations- f∏rändringar o.s.v. Med utgångspunkt från resultatet av denna analys, L∏neavtalets § 1 och den egna l∏nepolitiken g∏rs en samlad l∏nepolitisk bed∏mning av arbetsgivaren. Det är f∏rst därefter, med ovan angivna seri∏sa pr∏vning som grund, m∏jligt att g∏ra en bed∏mning av l∏ne∏k- ningsbehovet.

Överläggning

En ∏verläggning som är väl f∏rberedd av arbetsgivaren ∏kar graden av tydlighet och därmed tilltron till arbetsgivaren som l∏nesättare. Exempel på inslag i en ∏verläggning kan vara arbetsgivarens syn på l∏nestruktur- frågorna, dvs. ∏nskade l∏nerelationer mellan grupper såväl som l∏ne- spridningen inom en grupp. Vidare är det angeläget att klarg∏ra vilka som omfattas av begreppet ”arbetsledande personal”, de olika stegen i kommande l∏ne∏versyn, speciellt med hänsyn till samarbetsformer med dels fackliga organisationer, dels chefer på olika nivåer såväl som arbets- tagare. Ett aktivt deltagande av såväl arbetsgivar- som arbetstagarpart bidrar verksamt till att ∏nskvärd tydlighet uppnås.

Samtal

Individuell l∏nesättning i allmänhet och L∏neavtalet i synnerhet f∏rut- sätter att samtal f∏rs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och koppling till l∏n. Detta f∏rutsätter att arbetsgivaren tydligg∏r krav, f∏r- väntningar, uppsatta mål och f∏ljer upp resultatet. Likaså att verksam- hetsmålen är diskuterade i organisationen och bland medarbetarna.

I samtalet formulerar chef och medarbetare bl.a. de individuella mål och de krav och f∏rväntningar som finns från bådas sidor. Vidare sker en uppf∏ljning av åstadkomna resultat så att kopplingen till l∏n kan g∏ras.

I en l∏ne∏versyn enligt modellen chef-medarbetare är det av särskild betydelse att tydlighet finns om det samtalstillfälle där arbetsgivaren lämnar f∏rslag till ny l∏n. Graden av f∏rståelse f∏r f∏rslaget till ny l∏n hänger samman med hur väl arbetsgivaren tydligg∏r motiven liksom hur dialogen genomf∏rs.

En individuell l∏nesättning kräver chefer med tydlighet såväl i målbe- skrivningen som sitt sätt att sätta l∏n.

Avstämning

I en l∏ne∏versyn enligt modellen chef-medarbetare är avstämningen det tillfälle där arbetsgivarpart och arbetstagarpart stämmer av det garante- rade utfallet och analyserar l∏ne∏versynsprocessen. Som en del i denna eftersträvas samsyn kring sambandet mellan ∏verläggning och resultat av l∏ne∏versyn t.ex. gällande diskrimineringsfrågor.

Svag eller ingen l∏neutveckling

Det är naturligt att ägna mer kraft åt utvidgade och f∏rdjupade insatser f∏r de arbetstagare som inte når uppsatta mål. Arbetsgivare måste ge arbetstagare en m∏jlighet att kunna påverka sin egen l∏neutveckling.

Svag eller utebliven l∏ne∏kning ∏ver tid ska f∏r den enskilde vara något som framgått och motiverats i dialog mellan arbetstagare och chef.

c∏r att åstadkomma f∏rändring är det naturligt att utifrån en handlings- plan g∏ra återkommande uppf∏ljningar i syfte att nå en bättre målupp- fyllelse. Avsikten är att lägga grunden f∏r en bättre l∏neutveckling eller finna alternativa vägar f∏r den anställdes fortsatta arbetsliv. Såväl arbetsgivare som arbetstagare har ansvar f∏r att handlingsplan och upp- f∏ljning kommer till stånd.

L∏neutveckling f∏r äldre arbetstagare

I ett personalf∏rs∏rjningsläge där verksamheterna står inf∏r stora pensionsavgångar och därmed sammanhängande rekryteringssituation är det av stor vikt att arbetsgivarna tar till vara och utvecklar samtliga

arbetstagare. Genom att s∏ka bibehålla engagemang och motivation även f∏r/hos de äldre arbetstagarna ∏kar f∏rutsättningarna f∏r fortsatt verk- samhetsutveckling. Därvid kommer deras erfarenhet och kompetens att

∏ka m∏jligheterna att nå målen f∏r verksamheterna.

Det är därf∏r väsentligt att såväl ur l∏nespridnings- som personalf∏rs∏rj- ningssynpunkt uppmärksamma de äldre arbetstagarna.

Bilaga 6

till HÖK 07

Lokalt kollektivavtal om l∏n ock allmänna anställningsvillkor m.m. – LOK 07

§ 1 Innekåll m.m.

Nedan nämnd arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffar denna dag detta kollektivavtal – LOK 07 – om l∏n och allmänna anställnings- villkor m.m. f∏r arbetstagare f∏r vilka gäller Allmänna bestämmelser – AB.

Till avtalet h∏r

1. mellan de centrala parterna ∏verenskomna bestämmelserna enligt HÖK 07 § 1 – bilagorna 4, 5, 6, 6a undantagna – §§ 2 och 3, samt

2. de bestämmelser i ∏vrigt som parterna nedan träffar ∏verenskommel- se om ska ingå i kollektivavtalet.

§ 2 Giltigket ock uéésägning

Kollektivavtalet avl∏ser gällande kollektivavtal – LOK 05 – och gäller

t.o.m. 2010-03-31 med en ∏msesidig uppsägningstid av tre kalendermå- nader. Har avtalet inte sagts upp inom f∏reskriven tid f∏rlängs dess giltighet f∏r en tid av tolv kalendermånader i sänder med en ∏msesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtf∏ljd av f∏rslag till nytt kollektivavtal i frågor som avses i HÖK 07.

Säger central part upp HÖK 07 upph∏r LOK 07 att gälla vid samma tid- punkt som HÖK 07 om inte annat ∏verenskommes mellan de centrala parterna.

§ 3 Avslutning

c∏rhandlingarna f∏rklaras avslutade.

……………………………………….den… 2007

c∏r …………………………………………………………………………

(arbetsgivarparten)

…………………………………………………………………………….. (underskrift)

c∏r …………………………………………………………………………

(arbetstagarparten)

……………………………………………………………………………... (underskrift)

Bilaga 6a till HÖK 07

Lokalt kollektivavtal om l∏n ock allmänna anställningsvillkor m.m. – LOK 07

§ 1 Innekåll m.m.

Till kollektivavtalet mellan de lokala parterna – LOK 07 – h∏r mellan de centrala parterna ∏verenskomna bestämmelser enligt HÖK 07 § 1 – bilagorna 4, 5, 6, 6a undantagna – §§ 2 och 3.

§ 2 Giltigket ock uéésägning

Säger central part upp HÖK 07 upph∏r LOK 07 att gälla vid samma tid- punkt som HÖK 07 om inte annat ∏verenskommes mellan de centrala parterna.