TRAFIKAVTALET

TRAFIKAVTALET

2012-04-01 – 2013-05-31

Kommunala Företagens Samorganisation, KFS Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal Vision

Unionen Förtecknade Saco-förbund

TRAFIKAVTALET

2012-04-01 – 2013-05-31

INNEHÅLL

Definitioner och förkortningar 5

Förkortningar i avtalstexten G

§ 1 Avtalets omfattning 7

§ 2 Anställningsform med mera 8

§ 3 Arbetstid 9

Övertidsersättning 11

Färdtidsersättning 13

Tillägg för obekväm arbetstid 14

Jour och beredskap 14

Tillägg vid förskjuten arbetstid med mera 15

§ 4 Föreskrifter och instruktioner 1G

Avstängning och skriftlig varning 16

§ 5 Anställningens upphörande och uppsägningstid 19

§ G Lönebestämmelser 21

Beräkning av avdrag vid ledighet del av månad 22

§ 7 Semester 25

§ 8 Ledighet 28

Ledighet och förmåner vid sjukdom med mera 28

Ledighet för vård av barn med mera 32

Permission och tjänstledighet för semesteravlösen 33

Ledighet och förmåner vid utbildning 34

§ 9 Pensionsförmåner, avtalsförsäkringar och trygghetsavtal 3G

§ 10 Korrigering av preliminär lön 37

Bilaga 1 Kompetensutveckling och utbildning 39

Bilaga 2 Utdrag ur Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 41

Bilaga 3 Särskilda regler för trafik i Stockholm 54

Bilaga 4 Göteborgstillägg 55

Bilaga 5 Förteckning över övriga avtal inom KFS-området 56

Bilaga G Särskilda bestämmelser för förare 57

Bilaga 7 Särskilda bestämmelser för förare i ny trafik 63

Definitioner för förare G9

Protokollsanteckningar 70

Lönebilaga 71

Tabell över kalenderdagsfaktor 75

Tabell över semesterkoefficienter 78

FO-F03– Förhandlingsordning för företag anslutna till KFS 82

Förhandlingsprotokoll FO-F 03 88

Förhandlingsprotokoll Kommunal 90

Förhandlingsprotokoll Saco 99

Förhandlingsprotokoll Vision 108

Förhandlingsprotokoll Unionen 115

4

DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR

ARBETSGIVAR- Kommunala Företagens Samorganisation (KFS)

ORGANISATION

ARBETSGIVARE Företag/organisation som tillhör KFS

CENTRAL ARBETSTAGAR- Facklig riksorganisation

ORGANISATION

LOKAL ARBETSTAGAR- Lokal arbetstagarorganisation tillhörande central organisation

ORGANISATION

CENTRAL PART KFS samt facklig riksorganisation

LOKAL PART Arbetsgivare och arbetstagarorganisation. För SKTF avser ”Lokal part” arbetstagarorganisation vid företaget

CENTRAL FÖRHANDLING Förhandling mellan centrala parter

LOKAL FÖRHANDLING Förhandling mellan lokala parter

KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtal som tecknas av central arbetstagarpart, eller av lokal arbetstagarpart med fullmakt från den centrala arbetstagar- parten

LOKALT KOLLEKTIVAVTAL Lokalt kollektivavtal, som kan tecknas mellan lokala parter, i frågor reglerade i detta avtal

Hur lokala kollektivavtal kan tecknas med de olika fackliga orga- nisationerna, framgår av § 1 moment 2

INDIVIDUELL ÖVERENS- Överenskommelse/avtal som kan tecknas med tjänsteman om

KOMMELSE/AVTAL frågor reglerade i detta avtal. Sådant avtal gäller 1 år, om inte annat anges i avtalstexten

FASTSTÄLLELSE Då avtal eller överenskommelse/avtal inte träffas och reglerna styrs av avtal, lag, förordning eller föreskrift. Fastställelse avser ensidigt beslut av arbetsgivaren

NY TRAFIK Ny avtalad trafik som avtalats efter 2003-01-29, eller efter 2005-02-01 trafik som inte upphandlas, eller trafik med avtal utan slutdatum från och med 2008-02-01

5

FÖRKORTNINGAR I AVTALSTEXTEN

AGF-T Avtal om avgångsförmåner

AGS – KL/AGS Avtalsgruppsjukförsäkring

ATL Arbetstidslag

Bil 12 Avtal om bilersättning

FO – F 03 Förhandlingsordning för företag inom KFS-området

LAF Lag om arbetsskadeförsäkring

LAS Lag om anställningsskydd

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet

PA – KFS 09 Pensionsavtal inom KFS

SemL Semesterlag

SjLL Lag om sjuklön

Socialförsäkringsbalken Där ingår bl a AFL – Lag om allmän försäkring och LAF – Lag om arbetsskadeförsäkring

TFA-KL/TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada

TGL-KL/TGL Tjänstegrupplivförsäkring

Trakt 91 Avtal om traktamentsersättning

G

§ 1 AVTALETS OMFATTNING

TILLÄMPNINGSOMRÅDE Moment 1 Avtalet gäller arbetstagare, som är anställd vid före- tag anslutet till Kommunala Företagens Samorganisation (KFS), om inte annat avtal gäller.

Arbetstagares anställning avser i företaget förekommande arbete.

LOKALT KOLLEKTIVAVTAL Moment 2a Allmänna anställningsvillkoren är dispositiva för lokala parter.

För Kommunal gäller följande:

Lokalt kollektivavtal som träffats med stöd av denna paragraf har, oberoende av vad som föreskrivs av det lokala avtalet, samma giltighetstid och uppsägningstid som det centrala avtalet. Upp- hör det centrala avtalet att gälla efter uppsägning från endera parten, upphör lokalt kollektivavtal, som träffats med stöd av det centrala avtalet, att gälla från samma tidpunkt utan särskild upp- sägning.

Anmärkning

Innebörden av moment 2a är att om en lokal part önskar att ett lokalt kollektivavtal ska upphöra att gälla, kräver detta i normal- fallet en särskild avtalsuppsägning från partens sida med samma giltighets- och uppsägningstider som för det centrala avtalet.

Skulle däremot det centrala avtalet upphöra att gälla efter upp- sägning från någon av de centrala parternas sida, upphör de lokala kollektivavtal, som träffats med stöd av det centrala avtalet, auto- matiskt att gälla från samma tidpunkt. När det centrala avtalet senare, efter ett tillfälligt avtalslöst tillstånd, ånyo träder i kraft, ”återinkopplas” de lokala avtalen med oförändrat innehåll, om inte de centrala parterna föreskrivit annat. Detta innebär att de lokala avtalen får förnyad giltighet med samma giltighetstid och uppsägningstid som det nytecknade centrala avtalet.

ENSKILDA Moment 2b (gäller inte Kommunal och Unionen) Arbetsgivare

ÖVERENSKOMMELSER och arbetstagare får träffa överenskommelse/avtal om avvikelser avseende branschavtalets allmänna anställningsvillkor. Sådan överenskommelse gäller ett år.

§ 2 ANSTÄLLNINGSFORM MED MERA

Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller med följande avvikelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

ANSTÄLLNINGSFORM Moment 1 Arbetstagare anställs tillsvidare eller tidsbegränsat

MED MERA med följande avvikelser.

ANSTÄLLNING MED Moment 1a Anställning med timlön kan ske bland annat genom

TIMLÖN anställning vid varje tillfälle då arbete erbjuds och arbetstagaren har möjlighet att utföra arbete, intermittent anställning utan ar- betsåtagande, som en form av allmän visstidsanställning. Vid regel- bundenhet ska tjänstetillsättning eftersträvas.

Moment 1b Av anställningsuppgifter ska framgå om arbets- tagare, anställd med timlön, är anställd för allmän visstidsanställ- ning eller vikarierar för annan arbetstagare. Uppgifterna ska kunna avläsas för varje anställd och arbetstillfälle.

Moment 1c Bilaga 6 punkt 18, moment 2 respektive bilaga 7 punkt 19, moment 2 gäller anställningssökande som genomgår första utbildning för förare.

PROVANSTÄLLNING Moment 2 Provanställning föregås av förhandling enligt

MBL 11 § och sker enligt LAS 6 §. Provanställning kan förlängas motsvarande tid arbetstagaren inte kunnat fullgöra arbetet på grund av giltig frånvaro.

VIKARIE Moment 3 Vikarie är också arbetstagare som, efter det att annan arbetstagare slutat, anställts för att helt eller delvis sköta dennes arbetsuppgifter intill dess att efterträdare utsetts. För vikariatsan- ställning överstigande tre månader gäller en ömsesidig uppsäg- ningstid av en månad.

▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇ Moment 4 Skolungdom och andra studerande får under ferier anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete, under en sammanhängande tid av högst tre månader.

FÖRETRÄDESRÄTT Moment 5 Prov- och ferieanställning kvalificerar inte till före- trädesrätt till återanställning.

Moment G Företrädesrätt till återanställning gäller inte till anställ- ning som bedöms bli högst 14 dagar.

Moment 7 Företrädesrätt till återanställning gäller inte till anställning, som behöver disponeras för omplacering.

SKRIFTLIGT ANSPRÅK Moment 8 För att behålla sin företrädesrätt ska arbetstagare skriftligt anmäla anspråk på företrädesrätten senast inom en månad efter att anställningen sagts upp.

§ 3 ARBETSTID

Arbetstidslagen (ATL), och i förekommande fall Vägarbetstids- lagen (VägATL) samt EG:s förordning 561/2006 gäller med nedan angivna avvikelser.

Arbetstidens förläggning anpassas till verksamhetens förutsätt- ningar och därigenom ökas möjligheterna till flexiblare arbets- tider för respektive anställd.

Årsarbetstid, arbetstidsutrymme inom olika begränsningsperioder och flexiblare arbetstider, som möjliggör andra anställningsvillkor är aktiva verktyg i arbetstidsanpassningen.

Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

GENOMSNITTLIG Moment 1:1 Den ordinarie arbetstiden utgör i genomsnitt 40 tim-

ARBETSTID mar per helgfri vecka. Den ordinarie arbetstiden får inte över- stiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en begräns- ningsperiod om fyra månader. Om helgdag infaller på någon av dagarna måndag-lördag (så kallad lätthelgdag) minskas arbets- tiden sådan vecka med antalet ordinarie arbetstimmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag.

Helgdag enligt ovan är också påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton.

År då den 6 juni inträffar en lördag eller söndag har heltidsan- ställd arbetstagare med arbetstid förlagd till dagtid måndag-fre- dag rätt till en dags ledighet (deltidsanställd i proportion). Som förutsättning gäller att arbetstagaren är anställd den 6 juni det året och inte är sjuk- eller tjänstledig.

ARBETSTID FÖRLAGD Moment 1:2 Ordinarie arbetstid som är förlagd till veckans alla

TILL HELGER dagar, med växlande fridagar, oberoende av helgdagar, är för hel- tidsanställd i genomsnitt 38 timmar och 15 minuter per vecka under tillämplig begränsningsperiod. Omfattar den ordinarie arbetstiden inte samtliga lätthelger, ska denna fastställas i pro- portion till antalet sådana dagar under kalenderåret.

VERKSTADSARBETE OCH Moment 1:3 (Gäller ny trafik) Finns behov av att tillfälligt för- HALLPERSONAL skjuta den ordinarie arbetstiden under högst en vecka kan detta ske utan upprättande av nytt schema. Meddelande om sådan för-

skjutning ska lämnas den anställde senast vid arbetstidens slut dagen före.

SKIFTARBETE Moment 1:3:1 Vid kontinuerligt treskiftsarbete är arbetstiden i genomsnitt 34 timmar och 20 minuter per vecka och vid inter- mittent treskiftsarbete 36 timmar och 20 minuter.

Om den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd hall- och verk- stadspersonal vid trafikföretagen förläggs motsvarande treskift och följande villkor uppfylls

a) minst 25% av arbetstiden under begränsningsperioden infaller på tid mellan klockan 22.00-06.00

b) minst 50% av söndagarna under begränsningsperioden är arbetsdagar

om a) och b) uppfylls är arbetstiden 34 timmar 20 minuter, om enbart a) uppfylls är arbetstiden 36 timmar 20 minuter.

ARBETSTIDSFÖRLÄGGNING Moment 1:4 Förläggning av ordinarie arbetstid, jour och bered- skap bör vid behov anges i schema eller dylikt, som överens- kommes med företrädare för lokal arbetstagarorganisation.

Innan arbetet med aktuell tjänstgöringslista påbörjas ska över- läggningar med företrädare för lokal arbetstagarorganisation ske angående grunderna för uppläggningen av tjänsterna i schemat.

Anmärkning

Är arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation inte överens, kan schemat behandlas vid lokal förhandling. Skriftlig begäran om lokal förhandling ska ske hos arbetsgivaren inom tio dagar. Om detta inte sker eller den lokala förhandlingen avslutas utan att parterna är överens fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden.

Förhandling om arbetstid, enligt moment 1:4, kan endast föras som lokal förhandling.

AVVIKELSE Moment 1:5 Oavsett vad som sägs i ATL gäller följande:

a) rast får under nattjänstgöring utbytas mot måltidsuppehåll,

b) studieledighet anses inte som arbetad tid,

c) förlängd arbetstid på grund av vikariat anses inte som mertid,

d) förskjuten arbetstid eller byte av schema anses inte som mer- eller övertid,

e) ordinarie arbets-, jour-, över- och mertid kan beräknas per kalendermånad.

AVVIKELSE GENOM Moment 1:G Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa

KOLLEKTIVAVTAL kollektivavtal om avvikelse

a) om annat uttag av övertid och annan begränsningsperiod för övertid, 8 § ATL,

b) om annat uttag av mertid, 10 § andra stycket ATL,

c) om undantag från reglerna om nattvila, 13 § andra stycket ATL,

d) om annan reglering av bestämmelserna om veckovila, 14 § första stycket ATL.

ANNAN REGLERING Moment 1:7 Annan reglering enligt § 1 moment 2a-c kan göras

a) om annat än att likställa kompensationsledighet med arbetad tid, 7 § andra stycket ATL,

b) om annan förläggning av raster, 15 § tredje stycket ATL,

c) om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än ovan, 16 § ATL.

§ 3 Moment 2 Övertidsersättning

ÖVERTIDSARBETE Moment 2:1 Heltidsanställd arbetstagare, som enligt detta avtal har fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, äger rätt till ersättning för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbetet beordrats på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan ersättning utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand.

Anmärkning

Beordran att utföra övertidsarbete ska så långt möjligt lämnas senast fyra timmar före den ordinarie arbetstidens slut.

Övertidsersättning för deltidsanställd regleras enligt moment 2:5.

ENSKILD Moment 2:2 Enskild överenskommelse, om att ersättning för

ÖVERENSKOMMELSE övertidsarbete inte utges, kan träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare. Sådan överenskommelse ska främst gälla arbets- tagare i chefsställning eller arbetstagare som har okontrollerbar arbetstid och förtroendet att själv disponera sin arbetstid.

Sådan överenskommelse ska vara skriftlig med en ömsesidig upp- sägningstid av tre månader och ses över årligen. Överenskom- melsen bör också innehålla ett förtydligande av hur och till vilken volym ersättning för övertidsarbete avlösts. Överenskommelsen ska klargöra om enbart avlösen av övertidsersättning avses och/ eller om även regleringen avser att arbetstagaren har oreglerad, okontrollerad arbetstid som inte omfattas av arbetstidsregistre- ring och flextid.

BERÄKNING AV TID Moment 2:3 Övertidsersättning utges endast för faktisk arbetad tid.

För övertidsarbete enligt ovan utges kompensation för varje över- tidstimme med 1,5 timmes ledighet eller med ersättning enligt

bilaga om särskilda ersättningar. Avstämning av övertidsarbete sker månadsvis och ersättning utbetalas efter inlämnad rapport vid nästa möjliga löneutbetalning.

Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förlägg- ning eller förskjutning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid.

Om arbetstagare beordras arbeta över utan att det sker i omedel- bar anslutning till den ordinarie arbetstiden eller till en omedel- bart följd rast på högst en timme gäller:

a) (Gäller ej ny trafik) Inkallas arbetstagaren vardagar efter klockan

05.00 och senast klockan 21.00 och arbetet inställs eller inte uppgår till två timmar, utges ändå övertidsersättning för två timmar.

b) (Gäller ej ny trafik) Inkallas arbetstagaren vardagar efter klockan

21.00 och senast klockan 05.00 eller lör-, sön-, och helgdagar och arbetet inställs eller inte uppgår till tre timmar, utges ändå övertidsersättning för tre timmar.

c) (Gäller ny trafik) Arbetstagare som inkallas till tjänstgöring på tid som inte ansluter till ordinarie arbetstid enligt schemat, får vid inställelse löneersättning för minst fyra timmar, minskad med tid för faktisk arbetad övertid där övertidsersättning utges. Med uttrycket ”inte ansluter till” avses ett uppehåll på mer än en timme.

KOMPENSATIONS- Moment 2:4 Arbetsgivaren har ett ansvar för planering av verk-

LEDIGHET samhet, arbete, arbetstid och ledigheter. Detta ansvar betyder också att möjligheter ska skapas för arbetstagarna att kunna utnyttja sin rätt till ledighet i full omfattning och till vila och rekreation.

Om arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om att över- tidskompensation ska tas ut i form av ledig tid, ska arbetsgivaren, efter skälig varseltid, särskilt beakta även arbetstagarens önske- mål om tidpunkt för ledigheten.

Kompensationsledighet ska tas ut i så nära anslutning till över- tidsarbetet som möjligt. Kompensationsledighet får sparas med högst 40 timmar.

Vid anställningens avslutande betalas sparad kompensations- ledighet ut med motsvarande fyllnadslön per sparad timme.

DELTIDSANSTÄLLD Moment 2:5 Deltidsanställda arbetstagare, som arbetar mer än den avtalade tjänstgöringstiden, får med nedan angivet undantag, fyllnadslön enligt bestämmelserna i lönebilaga. Efter överens- kommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan fyllnads-

tjänstgöring i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd. Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar mer än tjänstgörings- måttet för motsvarande heltidsanställning, får kompensation för detta under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd.

Oberoende av om den fastställda tjänstgöringstiden fullgjorts eller inte ska följande gälla:

a) arbete på fridag och under beordrad jour eller beredskap anses som övertid samt

b) arbetstid som överstiger åtta timmar per dag eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid utgör arbete på övertid.

§ 3 Moment 3 Färdtidsersättning

FÄRDTIDSERSÄTTNING Moment 3:1 Arbetstagare som under inrikes tjänsteresa utom den vanliga verksamhetsorten färdas under tid, som inte utgör ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt vad som nedan anges och med belopp som framgår av lönebilaga. Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, för vilken fyllnadslön, ersätt- ning för övertidsarbete eller annan ersättning än traktamentser- sättning utges.

Med tjänsteresa och den vanliga verksamhetsorten avses det- samma som i traktamentsavtalet (Trakt-91).

ORDINARIE ARBETSTID Moment 3:2 Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan klockan

08.00 och 17.00 måndag-fredag, såvida tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.

NATTRESA Moment 3:3 Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan klockan 22.00 och 06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg.

VÄNTETID Moment 3:4 Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.

OMFATTNING Moment 3:5 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar minst 30 minuter.

Färdtidsersättning utges för färdtid och väntetid som är försvarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunikationsmöjligheterna.

§ 3 Moment 4 Tillägg för obekväm arbetstid    

OBEKVÄM ARBETSTID VID Moment 4:1 Arbetstagare med fastställd ordinarie arbetstid i

SCHEMALAGT ARBETE schema1) får tillägg enligt bilaga om särskilda ersättningar, för sådan arbetad tid.

För arbetstagare med sådan arbetstidsförläggning utges tillägg för obekväm arbetstid även när arbetet är arbete på övertid.

Deltidsanställd arbetstagare, vars arbetstid förläggs enligt schema och/eller utgör fyllnadstjänst under obekväm arbetstid, får tillägg för obekväm arbetstid även när arbetet utförs som fyllnadstjänst.

ORDINARIE ARBETSTID Moment 4:2 Till arbetstagare, vars ordinarie arbetstid är förlagd

UTAN OBEKVÄM TID till arbetstid utan obekväm tid, utges inte tillägg för obekväm arbetstid för arbete på övertid med övertidsersättning.

§ 3 Moment 5 Jour och beredskap

Ersättning utges inte samtidigt som övertidsersättning

(Bestämmelserna om jour gäller inte förare.)

JOUR OCH BEREDSKAP Moment 5:1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivares förfogande på arbets- ställlet för att vid behov omedelbart utföra arbete.

Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivares förfogande i bostaden eller på annan godkänd plats, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete.

Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är nödvändig. Valet mellan jour och beredskap ska av arbetsgivare göras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver.

För jour och beredskap, som fullgörs mellan tidpunkten för den fastställda arbetstidens början en arbetsdag och motsvarande tid- punkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst åtta timmar, i förekommande fall minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap.

Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, fullgör tjänstgöring under jour eller beredskap äger arbetstagaren bibehålla jour- eller beredskapsersättningen.

1) Med fastställd ordinarie arbetstid enligt schema, avses i detta fall att normalarbets- tiden omfattar arbetstid även förlagd till obekväm tid enligt tidsgränserna i lönebilaga. Arbete med fast arbetstid, dagtid 08.00 -17.00, eller i lokal överenskommelse fastställd normalarbetstid, med flextid är inte schemalagd.

§ 3 Moment 6 Tillägg vid förskjuten arbetstid med mera

(Bestämmelserna om förskjuten arbetstid gäller inte förare.)

TILLÄGG Momenτ G:1 Beordras arbetstagare, som tjänstgör enligt visst schema, att tjänstgöra enligt annat schema, ska den i sistnämnda schema fastställda arbetstiden utgöra ordinarie arbetstid. Det- samma gäller då arbetstiden i schemat förskjuts genom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridags- förläggning.

Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som möjligt, dock senast dagen före den avsedda ändringen.

LÖNETILLÄGG Momenτ G:2 Tillägg till lönen utges under tio dagar från till- sägelsen– för arbetad tid som enligt näst föregående schema skulle ha varit fritid– med belopp som framgår av lönebilaga. Avser ändringen av den ordinarie arbetstiden att gälla för viss tid utges inte tillägget vid återgång till näst föregående schema.

Anmärkning

Tillägget utges inte samtidigt med fyllnadslön, övertidskompensa- tion eller om olika lång ordinarie arbetstid avtalas för olika delar av året.

LÖNEBILAGA Av lönebilaga framgår tidsgränser och ersättningar för obekväm arbets-, jour- och beredskapstid.

§ 4 FÖRESKRIFTER OCH INSTRUKTIONER

Avstängning och skriftlig varning

HANDHAVANDE AV KASSA Momenτ 1 Arbetstagaren ska noga följa de regler som gäller på arbetsplatsen för hantering, förvaring och redovisning av biljetter, kassor med mera.

Arbetsgivaren ska instruera och tillse att arbetstagaren får känne- dom och om så behövs, utbildning i gällande regler och instruk- tioner.

(Gäller ny trafik) Vid upphandlad linjetrafik ska arbetstagaren beredas möjlighet till inlåsning av kassa vid arbetstidens slut.

BISYSSLOR Momenτ 2 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs, för att be- döma bisysslan. Arbetsgivaren får förbjuda bisysslan om arbets- givaren bedömer att bisysslan antingen hindrar eller påverkar arbetstagarens sätt att utföra sitt arbete eller konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet.

För förare avser detta också arbets-, kör- och vilotider som kan påverka möjligheterna att utföra arbete i förhållande till arbets- tids- och säkerhetsaspekter.

Förtroendeuppdrag i fackliga, politiska eller ideella organisationer är inte bisyssla.

FEL ELLER FÖRSUMMELSE Momenτ 3:1 Arbetstagare kan på grund av fel eller försummelse tillfälligt tas ur arbete av arbetsgivaren. För denna tid ska arbets- tagaren avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas.

Momenτ 3:2 Är arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen, har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på att ärendet avgörs avstänga arbetstagaren från arbete.

Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har ut- redning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstängningen intill dess beslut i åtalsfrågan med- delats eller domen vunnit laga kraft.

Momenτ 3:3 Om avstängning inte åtföljts av annan disciplinär åtgärd än varning eller, om åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned ska arbetstagaren få innehållna avlöningsför- måner med avdrag för den arbetsinkomst som arbetstagaren even- tuellt har förvärvat under avstängningstiden.

1G

Momenτ 3:4 Finns annars vägande skäl att avstänga arbetstagare har arbetsgivaren rätt att besluta om detta för högst 30 kalender- dagar i sänder. Under en sådan avstängning behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna.

SKRIFTLIG VARNING Momenτ 3:5 Arbetstagare som i anställningen gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan tilldelas skriftlig varning.

Innan varning meddelas ska den lokala arbetstagarorganisationen varslas och berörd arbetstagare underrättas, om den tilltänkta åtgärden.

Organisationen har rätt till överläggning, som ska påkallas senast sju kalenderdagar efter underrättelsens mottagande.

Beslut om skriftlig varning ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledning till och innebörd av åtgärden.

SKADEANSVAR Momenτ 3:G Förare är inte ansvarig för under färd uppkomna skador på fordon, materiel eller på annan person eller egendom, vilka inte bevisligen förorsakats av uppsåt, grov vårdslöshet, onykterhet eller annan drogpåverkan.

I övrigt gäller skadeståndslagen.

BITRÄDE I ÄRENDE OM Momenτ 3:7 Arbetstagare, som drabbas av olycksfall, skada eller SKADESTÅNDSANSVAR sjukdom och där rätt till ersättning kan finnas från annan än arbets- givaren (tredje man), är skyldig att anmäla detta till arbetsgivaren.

Sådan anmälan ska göras så snart som möjligt.

Arbetstagaren ska, om arbetsgivaren kräver detta, bevaka sin rätt till ersättning från tredje man. I sådant fall har arbetstagaren rätt att i sin tur överlämna åt arbetsgivaren att föra arbetstagarens talan i ärendet. I sistnämnda fall ska arbetsgivaren svara för samt- liga kostnader som kan vara förenade med ersättningskravet.

Följer arbetstagaren inte bestämmelserna i andra stycket, första meningen får arbetstagarens avlöningsförmåner efter förhand- lingar minskas med skäligt belopp med hänsyn till den skada som vållats arbetsgivaren.

▇▇▇▇▇▇ tredje man skadeståndstalan vid domstol mot arbetstagare för händelse som inträffat under tid arbetstagaren utfört arbete åt arbetsgivaren, har arbetsgivaren både rätt och skyldighet att biträda denne i ärendet.

Lämnar arbetsgivaren sådant biträde svarar arbetsgivaren för samtliga rättegångskostnader i ärendet.

Bestämmelsen i stycket ovan gäller inte i ärenden där det före- ligger motstridande intressen mellan arbetstagaren och arbets- givaren eller annan arbetstagare.

Arbetsgivare är inte skyldig att biträda arbetstagaren om denne, utan arbetsgivarens medgivande, fullföljer talan i domstol till högre instans.

Arbetstagare som ålagts att inställa sig vid domstol på grund av händelse eller skada som avses ovan, behåller lönen för den del av ordinarie arbetstid som krävs för inställelsen i domstol. Detta gäller dock inte för tid under vilken arbetstagaren är avstängd från tjänstgöring.

INTYG OM ARBETS- Momenτ 3:8 I samband med anställning får arbetsgivare kräva FÖRMÅGA OCH HÄLSO- att en arbetssökande ska lämna av läkare utfärdat intyg om arbets- UNDERSÖKNINGAR förmågan. Kostnaden för sådant intyg ersätts av arbetsgivaren.

Intyg om arbetsförmåga ska vara utformat enligt fastställt formu- lär och, om det krävs, utfärdat av anvisad läkare.

ANMÄLAN AV FÖRÄND- Momenτ 3:9 Arbetstagaren är utan dröjsmål skyldig att till arbets- RINGAR SOM PÅVERKAR givaren anmäla förändringar i arbetsförmågan som påverkar ARBETSSKYLDIGHETEN skyldigheterna i anställningsavtalet. Till sådana förändringar hör

exempelvis sjukdomar och indraget körkort.

För förare avser detta också arbets-, kör- och vilotider som kan påverka möjligheterna att utföra arbete i förhållande till arbets- tids- och säkerhetsaspekter.

PERIODISKA HÄLSO- Momenτ 3:10 Om en arbetstagare har arbetsuppgifter där brister

UNDERSÖKNINGAR i arbetstagarens hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom, är arbetstagaren efter särskild uppmaning av arbets- givaren skyldig att regelbundet genomgå hälsoundersökningar som är nödvändiga för bedömning av om arbetstagaren har sådana brister i sitt hälsotillstånd.

Anmärkning

Arbetsgivaren ska upprätta en förteckning över de anställningar/ arbetsuppgifter som är av sådan natur som anges ovan.

Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarorganisation, som begär det, när ändringar eller tillägg sker i redan upprättad för- teckning.

ÖVRIGA HÄLSO- Momenτ 3:11 Övriga hälsoundersökningar ska genomföras i

UNDERSÖKNINGAR nära samförstånd med arbetstagaren.

§ 5 ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE OCH UPPSÄGNINGSTID

Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller, med följande avvikelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

UPPSÄGNINGSTID Momenτ 1a Uppsägningstider följer av LAS, om inte annat anges.

Momenτ 1b Arbetstagare kan medges förkortad uppsägningstid.

Anmärkning

I samband med uppsägning på grund av arbetsbrist ska arbets- givaren enligt 47 § Lagen om arbetslöshetsförsäkring på begäran utfärda s k arbetsgivarintyg.

SÄRSKILD Momenτ 2:1 För Kommunal gäller, att arbetstagare, som

UPPSÄGNINGSTID 1993-12-31 var anställd enligt CAK och var berättigad till längre uppsägningstid från arbetsgivaren, bibehåller denna.

Momenτ 2:2 För SACO, SKTF och Unionen gäller, att arbets- tagare med anställningsavtal, ingångna enligt detta avtal, som ingåtts före 2003-04-01 och som gäller fortlöpande eller förlängs utan avbrott, som varit anställd hos arbetsgivaren under minst 15 år, eller fyllt 40 år och varit anställd under minst 10 år, har 12 månaders uppsägningstid, om uppsägningen beror på ändrad arbetsorganisation eller att arbetsuppgifterna har upphört.

För tillsvidareanställd, anställd före 2003-04-01, med samman- hängande anställning sedan minst 12 månader, enligt detta avtal, är uppsägningstiden:

a) vid uppsägning från arbetsgivarens sida: 6 månader,

b) vid uppsägning från arbetstagarens sida: 3 månader.

LÄMNAD ANSTÄLLNING Momenτ 3 Arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att iaktta stadgad uppsägningstid, samt arbetstagare som bryter sin visstidsanställning, mister innestående anställningsförmåner, högst med belopp motsvarande lönen för 14 kalenderdagar.

PENSIONSAVGÅNG Momenτ 4 Arbetstagare som inte önskar kvarstå i anställning efter 65 års ålder ska anmäla detta till arbetsgivaren senast tre månader före utgången av kalendermånaden innan arbetstagaren fyller 65 år.

Om inte annat följer av pensionsbestämmelser är arbetstagaren skyldig att utan uppsägning lämna sin anställning vid utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 67 år.

1ç

OMREGLERING AV Momenτ 5 Får arbetstagaren rätt till partiell sjukersättning som

ANSTÄLLNINGEN inte är tidsbegränsad, kan arbetsgivaren besluta om omreglering av anställningen i förhållande till graden av sjukersättning.

Omregleringen ska ske utifrån verksamhetens krav och arbets- tagarens arbetsförmåga. Om sjukersättning helt upphör genom att arbetsoförmågan inte längre är nedsatt ska arbetsgivaren pröva om ny omreglering av anställningsvillkoren är möjlig.

ANSTÄLLNINGSFÖRMÅNER Momenτ G Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under upp-

UNDER UPPSÄGNINGSTID sägningstiden beräknas anställningsförmåner enligt följande:

Till ”lön och andra anställningsförmåner” enligt 12 § LAS ska räknas samtliga i kollektivavtal eller enskilda överenskommelser upptagna löne- och anställningsförmåner, varvid:

a) jour- och beredskapsersättning samt tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad arbetstagare enligt gällande arbets- tidsschema eller jour- och beredskapslista skulle ha erhållit,

b) ackordslön beräknas till vad arbetstagare genom utförande av sitt ordinarie arbete skulle ha fått,

c) tantiem beräknas till genomsnittligt tantiem per timme och individ.

§ 6 LÖNEBESTÄMMELSER

Inledande löneprinciper

Annan reglering enligt § 1 moment 2 a och 2b kan göras.

LÖNEPRINCIPER Momenτ 1:1a Lönesättning är individuell och differentierad, i syfte att genom individuella lönejusteringar – baserade på den anställdes utveckling i fråga om kompetens och arbetsuppgifter – bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur eller tillämpa lokalt överenskomna lönesystem. Lönen bestäms med hänsyn till ansvar och svårighetsgrad i arbetsuppgifter och den enskildes sätt att uppfylla dessa. Ledningsförmåga, omdöme, initiativförmåga, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och inno- vationskraft beaktas vid lönesättningen. Lönen ökar med stigande ansvar och svårighetsgrad och med arbetstagarens prestation och duglighet. Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen. Samma principer för lönesättningen ska gälla för kvinnor och män, liksom för yngre och äldre arbetstagare. Det är ett gemen- samt ansvar för arbetsgivare, arbetstagare och arbetstagarorgani- sation att få bort könsrelaterade orättvisor på arbetsplatserna.

Det finns ett naturligt samband mellan arbetstagarens kompetens- utveckling och löneutveckling.

LOKALA GRUNDER Momenτ 1:1b Parterna utgår från att alla arbetstagare bidrar till

FÖR LÖNEBILDNING tillväxten i ett företag. En förutsättning för en framgångsrik verksamhet i företaget är en värdefull och engagerad insats av arbetstagare på alla nivåer i företaget.

AVLÖNINGSFÖRMÅNER Momenτ 1:2 Avlöningsförmåner är de ersättningar som arbets- givare har att utge enligt kollektivavtal och enskilda överens- kommelser.

FAST KONTANT LÖN/ Momenτ 1:3 Arbetstagare, anställd för tre månader eller mer,

MÅNADSLÖN får lön för kalendermånad (månadslön) som fast kontant lön som beräknas efter arbetstagarens verkliga arbetstid. Som fast kontant lön avses även eventuella fasta lönetillägg som utges för kalender- månad.

Övertidsersättning och särskilda ersättningar utbetalas närmast möjliga löneutbetalningsdag efter att godkänd lönerapport läm- nats.

LÖN TILL ANSTÄLLD Momenτ 1:4 Vid daglöneberäkning, Alternativ A, § 6 moment

DEL AV MÅNAD 2:2: Lön för del av kalendermånad beräknas för månadsavlönad arbetstagare per kalenderdag och är månadslönen delad med an- talet kalenderdagar i månaden.

Vid timlöneberäkning, Alternativ B, § 6 moment 2:3: Lön för del av kalendermånad beräknas för månadsavlönad per kalenderdag enligt formeln:

månadslönen x 12 365

LÖN VID PARTIELL Momenτ 1:5 Månadslön till arbetstagare som är partiellt ledig LEDIGHET ELLER FÖR hel kalendermånad, eller har deltidsanställning, utges med så DELTIDSANSTÄLLD stor del av lönen som svarar mot arbetstidens omfattning i för-

hållande till normalarbetstiden för heltidsanställd.

TIMLÖN Momenτ 1:G Arbetstagare med kortare anställningstid än tre månader får lön per timme, om inte annat överenskommes mellan arbetsgivare och arbetstagare. Lönen per timme är månadslönen

165

UTBETALNING Momenτ 1:7 Avräkningsperiod för avlöningsförmåner är kalen- dermånad. Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista fem dagarna i månaden, om inte andra utbetalningsdagar avtalas lokalt.

Momenτ 1:7:1 (Gäller ny trafik) Månadslön utbetalas eller ska vara tillgänglig för lyftning den 25:e i den månad den intjänas. Infaller den 25:e på lör-, sön- eller helgdag ska lönen finnas till- gänglig sista bankdagen före angivna dagar.

Företag som vid detta avtals ikraftträdande tillämpar annan utbe- talningsdag äger rätt att fortsätta med detta.

Avdrag för frånvaro respektive utbetalning av tillägg verkställs vid slutliga löneutbetalningstillfället månaden efter beräknings- perioden för avdrag av respektive tillägg.

Timavlönad får lön månadsvis i efterskott.

§ 6 Moment 2 Beräkning av avdrag vid ledighet del av månad

BERÄKNING AV LÖN I Momenτ 2:1 Beräkning av lön och/eller löneavdrag vid ledig-

VISSA FALL het del av månad sker antingen genom ”daglöneberäkning” (Alternativ A) eller efter lokalt avtal ”timlöneberäkning” (Alternativ B).

ALTERNATIV A Momenτ 2:2:1 Löneavdrag enligt den så kallade 1,4-regeln görs

DAGLÖNEBERÄKNING för samtliga arbetsdagar i frånvaroperioden, enligt nedan:

Sammanlagd ledighet utan rätt till lön under del av månaden om- fattar det antal kalenderdagar som motsvarar antalet arbetsdagar under ledigheten. Antalet kalenderdagar, med två decimaler, erhålles genom att multiplicera antalet arbetsdagar med:

1) 1,4 för arbetstagare vars ordinarie arbetstid är förlagd till fem dagar per vecka eller vid annan begränsningsperiod – till genomsnittligt fem dagar per vecka.

2) För annan arbetstagare den faktor som framräknas genom att dividera antalet kalenderdagar i begränsningsperioden med antalet arbetsdagar. Kalenderdagsfaktorer framgår av tabell 6 i lönebilagan. Avrundning görs inte.

månadslönen x 1,4 (eller annan kalenderdagsfaktor) kalenderdagar

i månaden

Reglerna enligt ovan gäller vid:

a) ledighet utan rätt till lön om inte annat gäller,

b) ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada enligt

§ 8 moment 2:1 första stycket för tid som ingår i en sjuklöne- period då arbetsgivaren ska betala sjuklön enligt sjuklönelagen,

c) då dagberäknad sjukpenning utges.

Momenτ 2:2:2 Löneavdrag enligt den så kallade 1,0-regeln görs för samtliga kalenderdagar i frånvaroperioden i följande fall:

a) då kalenderdagsberäknad sjukpenning eller rehabiliterings- penning utges,

b) vid ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret då dagpenning utges enligt förordningen om förmåner till totalförsvars- pliktiga eller motsvarande regler. Sammanlagd sådan ledighet under del av månaden ska omfatta samtliga kalenderdagar med dagpenning enligt formeln:

månadslönen x 1,0 kalenderdagar

i månaden

Momenτ 2:2:3 Löneavdrag för ledighet del av enstaka dag görs per timme enligt formeln:

månadslönen som heltidslön 165

Vid ledighet del av enstaka dag på grund av sjukdom eller tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag enligt moment 2:2:1 (1,4-regeln).

ALTERNATIV B Momenτ 2:3 Månadslönen=den fasta kontanta lönen (för

TIMLÖNEBERÄKNING arbetstagare avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen).

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för arbetstagare. Om arbetstagare har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.

Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst två decimaler, var- vid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

Momenτ 2:3:1 Löneavdrag görs för varje frånvarotimme enligt formeln:

månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

Reglerna enligt ovan gäller i fallen a-c enligt moment 2:2:1.

Momenτ 2:3:2 Löneavdrag görs för varje kalenderdag enligt formeln:

månadslönen x 12 365

Reglerna enligt ovan gäller i fallen d-e enligt moment 2:2:2.

Momenτ 2:3:3 Löneavdrag för ledighet del av enstaka dag görs per timme enligt formeln:

månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

Regeln ovan gäller i fall motsvarande moment 2:2:3.

§ 7 SEMESTER

Semesterförmåner utges enligt SemL och lag om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete, med nedan angivna avvikelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2 a och 2b kan göras.

UNDANTAG FRÅN Momenτ 1 Arbetstagare som anställts för en tid av högst tre

SEMESTERLEDIGHET månader och som inte tidigare under semesteråret haft anställ- ning hos arbetsgivaren, har inte rätt till semesterledighet.

INTJÄNANDEÅR Momenτ 2 Som intjänandeår/semesterår räknas löpande kalen- derår.

AVBRUTEN SEMESTER Momenτ 3 Momentet har utgått.

FÖRLÄGGNING AV Momenτ 4 Om inte annat överenskommes mellan arbetsgivare

LEDIGHET och arbetstagare ska semesterledighet om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag.

För nattpersonal ska första arbetspass efter semester om minst en vecka infalla tidigast dagen efter semesterns slut.

ARBETSGIVARENS ANSVAR Momenτ 4:1 Arbetsgivaren har ett ansvar för planering av verk- samhet, arbete, arbetstid och ledigheter. Detta ansvar betyder också att möjligheter ska skapas för arbetstagarna att kunna ut- nyttja sin rätt till ledighet i full omfattning och till vila och rekreation.

Arbetsgivaren ska avseende semesteruttag särkilt beakta behovet av planering för hela semesteråret, då arbetstagare kan vara berättigad till fler semesterdagar än huvudsemester eller riskera överskridande av antalet tillåtna sparade dagar.

Vid utläggning av semesterledighet, bör arbetsgivaren beakta arbetstagarens önskemål om tidpunkt för ledigheten.

ANNAN SEMESTER- Momenτ 5 Lokalt kollektivavtal träffas om period för huvud-

FÖRLÄGGNING semester och kompensation för semesterledighet, på arbets- givarens begäran förlagd utanför perioden för huvudsemester.

Överenskommelse om annan kompensation kan träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare.

SEMESTERLÖNE- Momenτ G ▇▇▇▇▇▇▇▇ från arbetet är semesterlönegrundande då

GRUNDANDE FRÅNVARO frånvaron grundas på:

a) ledighet med anledning och omfattning som sägs i 17 §, 17 a

§ och17 b § SemL,

b) ledighet med lön eller del av lön enligt § 8 moment 3:1 och

§ 8 moment 4:1,

c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag. 25

ANTAL SEMESTERDAGAR Momenτ 7:1 Antalet semesterdagar med semesterlön utgör så stor

MED LÖN del av årssemestern som svarar mot den del av intjänandeåret som arbetstagaren har anställning hos arbetsgivaren eller är från- varande av anledning och omfattning enligt moment 6.

Momenτ 7:2 Arbetstagare med semesterrätt för helt år har 30 dagar, inkluderande 3 dagars arbetstidsförkortning.

VÄXLING TILL HÖGRE LÖN Momenτ 7:3 Arbetsgivare och arbetstagare får träffa överenskom- melse om att byta ut betald semesterdag som överstiger vad som följer enligt lag mot lön. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig.

SÄRSKILD ERSÄTTNING Momenτ 7:4 Ersättning för avlösta semesterdagar utges som ett

FÖR AVLÖSTA DAGAR särskilt tillägg, med 0,5 % för en, respektive 1,0 % för två avlösta

>30 DAGAR dagar, till vid varje tidpunkt gällande månadslön till berörda ar- betstagare. Detta tillägg inräknas inte i underlag för lönerevision.

SPARANDE AV Momenτ 8 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till

SEMESTERDAGAR mer än 20 semesterdagar med lön, får av överskjutande sådana dagar spara fem dagar till ett senare semesterår.

Antalet sparade semesterdagar får sammanlagt inte överstiga 25. Sparade semesterdagar överstigande 25 bör tas ut i ledighet, senast under första halvåret kommande kalenderår.

OUTTAGNA Momenτ 9 Om det beror på arbetsgivaren att betald semester-

SEMESTERDAGAR dag inte kunnat utläggas under semesteråret, överförs sådan dag till nästa semesterår som sparad semesterdag.

BERÄKNING AV Momenτ 10 För heltidsanställd arbetstagare med ordinarie

SEMESTERDAGAR arbetstid enbart vardagar måndag-fredag är varje under semester- tiden infallande ordinarie arbetsdag en semesterdag. För övriga arbetstagare beräknas antalet semesterdagar, som ingår i semester- ledigheten enligt formeln:

5 x b = c varvid a

a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagare enligt fast- ställt tjänstgöringsschema genomsnittligt ska fullgöra per vecka,

b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten, c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semester-

ledigheten.

Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske vid semesterårets slut till närmast lägre dagantal. Tabell över semesterkoefficienter framgår av lönebilaga.

Anmärkning

För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till så kallad lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag-fredag under semesterledigheten minskas semesterledigheten med en dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton, under förutsätt- ning av att ledigheten omfattar minst en vecka.

BERÄKNING AV Momenτ 11 Semesterlön för månadsavlönad arbetstagare under

SEMESTERLÖN semestern är den fasta kontanta lönen.

SEMESTERTILLÄGG Momenτ 12a Semestertillägg för varje betald semesterdag är 0,8% av arbetstagarens fasta kontanta månadslön vid utbetalningstill- fället. Semestertillägg för intjänandeårets betalda semester ut- betalas till huvudsemestern eller vid annan tidpunkt som lokalt överenskommes.

För annan arbetstagare än med fast kontant månadslön utges semesterlön/-tillägg med 15% av semesterlöneunderlaget.

Momenτ 12b Semesterersättning för de särskilda ersättningarna

– de rörliga lönedelarna obekväm arbetstid, jour, beredskap, restid och färdtid – utges med 15% enligt detta avtal. Tillägget ingår i beloppen angivna i lönebilaga.

Momenτ 12c Semesterersättning för fyllnadslöne- och övertids- ersättning ingår i utbetalning av respektive ersättning som utges med 115 respektive 165% av timlönen.

ÅTERBETALNING Momenτ 13 Arbetstagare som tagit ut fler betalda semester- dagar än arbetstagaren är berättigad till under året, eller för hög ersättning som avses i moment 7, 11 och 12, ska återbetala för mycket utbetald semesterlön.

Avliden arbetstagares dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.

SEMESTERERSÄTTNING Momenτ 14 Semesterersättning – för innestående semesterdagar vid anställningens upphörande – utgörs av semesterlön (4,6%) och semestertillägg som ännu inte utbetalats (0,8%) av den aktuella fasta kontanta månadslönen per semesterdag, som inte utgivits i samband med semesterledighet. Semesterersättningen för sparad semesterdag beräknas på detta sätt oberoende av när semesterdagen intjänades.

OBETALD SEMESTER Momenτ 15 För varje uttagen semesterdag utan semesterlön görs löneavdrag, med beräkning enligt § 6 moment 2:1.

z7

§ 8 LEDIGHET

§ 8 Moment 1 Ledighet och förmåner vid sjukdom

med mera

LEDIGHET Momenτ 1:1 Arbetstagare, som till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada inte kan arbeta, är ledig så länge arbetsoförmågan kvarstår, enligt grunderna i Sjuklönelagen/ Socialförsäkrings- balken. Arbetstagare, som på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering inte kan arbeta, är ledig då sjuk- penning enligt Socialförsäkringsbalken utges.

ANMÄLAN Momenτ 1:2:1 Arbetstagare ska, för att vara berättigad till sjuklön enligt SjLL/detta avtal, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagare ska även meddela arbetsgivaren datum då sjukfallet inträffade.

Sjuklön utges som huvudregel inte för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet. Om arbetstagare varit förhindrad att göra sjukanmälan, men sådan görs omedelbart efter det att hindret upphört ska sjuklön utbetalas även för tid före sjukanmälan.

Momenτ 1:2:2 Arbetstagare – som inte har sjuklönerätt enligt ▇▇▇▇– ska meddela arbetsgivaren datum för sjukanmälan till allmän försäkringskassa samt uppgift om arbetstagaren får dagberäknad eller kalenderdagsberäknad sjukpenning.

Momenτ 1:2:3 Arbetstagare som får beslut från försäkrings- kassan enligt SjLL eller Socialförsäkringsbalken, som kan påverka arbetsgivarens hantering enligt detta avtal, ska meddela arbets- givaren om sådant beslut snarast möjligt.

INTYG Momenτ 1:3 Från och med sjunde dagen efter sjukanmälan utges sjuklön endast om arbetstagare styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd genom läkarintyg.

Sådant intyg ska inlämnas till arbetsgivaren snarast möjligt.

Arbetsgivaren kan alltid begära att arbetstagare styrker nedsätt- ningen av arbetsförmågan genom intyg från läkare, som anvisas av arbetsgivaren. Sådant intyg kan begäras även vid kortare ledighet. Arbetsgivaren ersätter då kostnaden för intyget till den del av kostnaden som inte ersätts eller borde ha ersatts av försäkrings- kassa eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar.

Arbetstagare ska snarast möjligt meddela arbetsledningen när han eller hon beräknas kunna återgå i arbete.

Arbetstagare är skyldig att på begäran av arbetsgivaren styrka frånvaro genom att för arbetsledningen uppvisa utbetalningsbe-

z8

sked från försäkringskassan.

Om arbetsgivaren begär detta ska arbetstagare lämna skriftlig försäkran om sjukdomen och i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt. Försäkran behöver inte innehålla närmare uppgift om sjukdomen. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklönen innan arbetstagare har lämnat försäkran.

Dag- eller Timlöneberäknad frånvaro på grund av sjukdom med mera

Alternativ A Daglöneberäkning

SJUKAVDRAG Momenτ 1:4 Sjukavdrag för 1:a till 14:e dagen i sjuklöne- perioden görs för varje arbeτsdag enligt § 6 moment 2:2:1.

Sjukavdrag från och med 15:e dagen i sjukperioden görs för samt- liga kalenderdagar enligt § 6 moment 2:2:2.

SJUKLÖN För första sjukdagen (karensdagen) utges ingen sjuklön. För dag 2-14 i sjuklöneperioden utges sjuklön med 80 % av lönebortfallet. Från och med 15:e dagen i sjukperioden utges kompletterande sjuklön enligt moment 1:5.

Vid tillämpning av 7 § SjLL– sjuklöneperiod – ska utlagd jour och beredskap anses utgöra ”arbete åt arbetsgivaren”.

KOMPLETTERANDE Momenτ 1:5:1 Arbetstagare får vid ledighet som avses i § 8

SJUKLÖN moment 1:1 eller § 8 moment 1:12– under tid då sjukpenning eller rehabiliteringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges – sjuklön med belopp motsvarande 10 % av lönebortfallet, längst för tid till och med den 90:e kalenderdagen i sjukperioden.

Momenτ 1:5:2 Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 7,5 prisbasbelopp, får dess- utom sjuklön med belopp motsvarande 80 % av den del av löne- bortfallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp.

Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad sjukpenning:

månadslönen x 12 365

Anmärkning

Sjukperiod ska anses löpa och omfatta tid enligt AFL.

Alternativ B Timlöneberäkning

SJUKAVDRAG Momenτ 1:G Efter lokalt avtal kan frånvaroavdrag göras genom timlöneberäkning.

zç

Sjukavdrag 1:a till 14:e dagen i sjuklöneperioden görs för varje

arbeτsτimme enligt § 6 moment 2:3:1.

Sjukavdrag från och med 15:e dagen i sjukperioden görs för varje

kalenderdag enligt § 6 moment 2:3:2.

SJUKLÖN För första sjukdagen (karensdagen) utges ingen sjuklön. För dag 2-14 i sjuklöneperioden utges sjuklön med 80 % av lönebort- fallet. Från och med 15:e dagen i sjukperioden utges komplette- rande sjuklön enligt moment 1:5.

Momenτ 1:7-1:12 gäller såväl daglöneberäknaτ som τimlöneberäknaτ avdrag.

Momenτ 1:7 Vid beräkning av sjuklön enligt SjLL gäller följande:

Till vad som enligt 6 § SjLL anges som ”lön och andra anställnings- förmåner” räknas endast följande anställningsförmåner, nämligen lön enligt § 6, semesterlön och lön under ledighet samt de särskilda ersättningarna, tillägg för obekväm arbetstid, jour- och beredskaps- ersättning.

Till vad som arbetstagare gått miste om till följd av nedsättningen av arbetsförmågan under sjuklöneperioden enligt 7 § SjLL, räknas:

a) timlön; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

b) semesterlön; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande semesterförläggning skulle ha fått,

c) lön under ledighet; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande avtal skulle ha fått,

d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagare för perio- den enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagare för perio- den enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

f) ackordslön; till vad arbetstagare för perioden genom utförande av sitt ordinarie arbete skulle ha erhållit, om arbetstagaren inte varit ledig från arbete åt arbetsgivaren, samt

g) tantiem; till genomsnittligt tantiem per timme och individ.

Om en arbetstagares arbetspass sträcker sig över dygnsgränsen (midnatt) ska, vid beräkning av sjuklön enligt SjLL, ett sådant arbetspass jämställas med en dag, samt för fastställande av sjuk- löneperiodens startdatum hänföras till det dygn som den över- vägande delen av arbetspasset infaller.

30

UNDANTAG Momenτ 1:8 Kompletterande sjuklön enligt moment 1:5 utges inte:

a) för tid som ingår i en sjuklöneperiod, under vilken arbetsgiva- ren har att svara för sjuklön enligt SjLL,

b) för tid då arbetstagare undantas från sjukpenning eller rehabi- literingsersättning enligt Socialförsäkringsbalken,

c) för tid då arbetstagare uppbär sjukbidrag eller förtidspension enligt Socialförsäkringsbalken.

Har sjukpenningen eller rehabiliteringsersättningen nedsatts eller utbetalning upphör enligt Socialförsäkringsbalken ska sjuklönen enligt § 8 moment 1:5 reduceras i motsvarande grad.

UTBETALNING UPPHÖR Momenτ 1:9 Arbetstagare med månadslön, vars utbetalning av sjukpenning upphör enligt Socialförsäkringsbalken på grund av försäkringskassans bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga, får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 eller § 8 moment 1:12 då sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken eller rehabi- literingsersättning annars skulle ha utgetts sjuklön för tid i sjuk- perioden med belopp motsvarande:

80% av lönebortfallet för arbetsdag 2-14,

90% av lönebortfallet för tid därefter t o m dag 90 samt 80% av lönebortfallet för tid därefter.

HEL DAG ELLER DEL AV DAG Momenτ 1:10 Arbetstagare med månadslön, får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 sjuklön beräknad enligt moment 1:9 ovan, för sådan del av dagen som allmän försäkringskassa inte ersätter på grund av att bestämmelserna i Socialförsäkringsbalken medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges.

Sjuklön utges för tid i sjukperioden dock högst under 180 kalender- dagar.

BESÖK HOS LÄKARE Momenτ 1:11 Om läkar- eller tandläkarbesök med mera måste förläggas till ordinarie arbetstid får en arbetstagare vara ledig utan löneavdrag under den tid som nödvändigtvis måste tas i anspråk för sammanlagt högst tio tillfällen per kalenderår i följande fall:

a) För förstagångsbesök hos läkare eller tandläkare vid akut sjuk- dom eller olycksfall,

b) För besök hos läkare, sjukgymnast/motsvarande eller sjukhus vid behandling efter remiss av läkare,

c) Vid högst två tillfällen under ett havandeskap för besök vid mödravårdscentral i egenskap av blivande förälder.

Anmärkning

Vid behandling av allvarlig sjukdom kan arbetstagare få vara ledig utan löneavdrag vid fler än tio tillfällen. Bestämmelserna ska inte tillämpas för tid då sjuklön utges enligt SjLL/detta avtal eller sjuk- penning utges enligt Socialförsäkringsbalken.

REHABILITERING Momenτ 1:12 Arbetstagare, som på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering är förhindrad att arbeta, är ledig då rehabiliterings- ersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges.

Arbetstagare med månadslön, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 7,5 prisbasbelopp enligt Socialförsäkringsbalken, får vid ledighet som avses i momentet rehabiliteringstillägg med belopp motsvarande skillnaden mell- lan 80% av lönebortfallet och högsta belopp för rehabiliterings- penning enligt Socialförsäkringsbalken. Har rehabiliteringspenn- ning nedsatts eller indragits enligt Socialförsäkringsbalken ska rehabiliteringstillägget reduceras i motsvarande grad.

Rehabiliteringstillägget inbegriper semesterlön och semester- ersättning med belopp som förutsätts i SemL.

Anmärkning

Där Socialförsäkringsbalken anges, avses beträffande skador som inträffat före 1977-07-01 motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadeförsäkring.

SMITTORISK Momenτ 1:13 Arbetstagare kan för att förhindra att smitta sprids förbjudas att arbeta i väntan på resultatet av beordrad läkarundersökning eller efter läkares utlåtande. Arbetstagare behåller samtliga sina avlöningsförmåner under förbudet.

§ 8 Moment 2 Ledighet för vård av barn med mera

FÖRÄLDRA- Momenτ 2:1 Arbetstagare, som sammanhängande varit anställd

PENNINGTILLÄGG hos arbetsgivaren under minst 365 kalenderdagar före ledighet med föräldrapenning får föräldrapenningtillägg vid föräldrale- dighet enligt nedan:

Föräldrapenningtillägg utges endast till arbetstagare, som enligt Socialförsäkringsbalken är berättigad till föräldrapenning över lägstanivån. Om föräldrapenning har nedsatts eller indragits ska föräldrapenningtillägget minskas med motsvarande belopp.

Föräldrapenningtillägget är 10% av lönebortfallet. Föräldrapen- ningtillägget utges för så många kalenderdagar som föräldraledig- heten omfattar, maximalt 90 dagar.

För barn födda 2008-06-01 eller senare utges föräldrapenning- tillägget enligt ovan för maximalt 120 dagar. För barn födda

3z

2010-04-01 eller senare utges föräldrapenningtillägget under maximalt 150 dagar. Tillägget utges endast för en sammanhäng- ande ledighetsperiod. Föräldrapenningtillägget betalas inte för ledighet som tas ut efter att barnet är 24 månader, vid adoption 24 månader efter adoptionen eller mottagandet.

Momenτ 2:2 Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 10 prisbasbelopp enligt Socialförsäkringsbalken, som uppfyller villkoren enligt moment 2:1, får ersättning enligt detta moment då föräldrapenning utges.

Ersättningen utges under högst 270 kalenderdagar per födsel. Beloppet som utbetalas motsvarar 80 % av den del av lönebort- fallet som överstiger 10 prisbasbelopp – beräknat per kalender- dag. Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av föräldrapenning enligt Socialförsäkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad föräldrapenning:

månadslönen x12 365

UTBETALNING/ Momenτ 2:3 Föräldrapenningtillägg enligt moment 2:1 utges

ERSÄTTNING en gång per födsel, utbetalas vid ledighetens början och inbe- griper semesterlön och semesterersättning med belopp som förut- sätts i SemL.

Ersättningen enligt moment 2:2 utges månadsvis och inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

§ 8 Moment 3 Permission och tjänstledighet för semesteravlösen

ENSKILD ANGELÄGENHET Momenτ 3:1 Med permission avses kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag. Vid nära anhörigs begravning kan per- mission också omfatta nödvändiga, högst två, resdagar. Permission inklusive nödvändiga resdagar kan inte uttas mer än högst tio dagar per kalenderår.

I fall där nedanstående händelser måste förläggas till arbetstid ska permission beviljas:

• Vid eget bröllop

• Vid egen 50-årsdag

• Vid av företaget anordnad hälsokontroll eller vid lagstadgad hälsoundersökning för vidmakthållande av körkortets giltighet

• Under tid då arbetstagare som arbetat del av dag och därefter måste lämna arbetsplatsen under återstoden av arbetsdagen på grund av arbetsskada

• Vid nära anhörigs frånfälle

• Vid nära anhörigs begravning och gravsättning

• Vid akut, svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig.

Som nära anhörig räknas make/maka, barn, syskon, föräldrar, svärföräldrar, mor- och farföräldrar.

Anmärkning

Orsaken till permissionen ska i förhand eller om så inte kan ske i efterhand styrkas om arbetsgivaren så begär.

Med bibehållen lön avses att arbetsgivaren inte gör avdrag på utgående lön. Såsom make/maka räknas också den som lever till- sammans med arbetstagaren under äktenskapsliknande förhållan- den på samma mantalsskrivningsadress.

TJÄNSTLEDIGHET Momenτ 3:2 Arbetstagare som tidigare haft mer än 30 semester-

UTAN LÖN dagar, anställd 2003-12-31 med fortlöpande anställning, har där- efter rätt att, sedan semesterårets betalda semesterdagar tagits ut som semesterledighet, ta ut en respektive två dagar med tjänst- ledighet utan lön. Löneavdrag görs med kalenderdagsberäknat avdrag från den fasta kontanta månadslönen enligt formeln:

månadslön x 12 365

Anmärkning

Begäran om permission och tjänstledighet ska göras i så god tid som möjligt.

§ 8 Moment 4 Ledighet och förmåner vid utbildning

LÖN VID UTBILDNING Momenτ 4:1 Vid ledighet för att genomgå utbildning kan arbetstagare medges rätt till att behålla lönen eller del därav. Deltidsanställd arbetstagare kan även medges rätt till hel eller del av fyllnadslön. Arbetsgivare kan föreskriva särskilda villkor för att arbetstagare ska uppbära och behålla lön, som beviljats för ledig- het för utbildning.

BIBEHÅLLNA Momenτ 4:2 Vid deltagande i utbildning, kurser, konferenser

LÖNEFÖRMÅNER och dylikt, som fullgörs i anställningen, får arbetstagare förutom bibehållen lön– om utbildningen pågår högst sju kalenderdagar

– behålla vad som skulle ha utgetts i tillägg för obekväm arbets- tid om arbetstagaren fullgjort sina ordinarie arbetsuppgifter.

34

TIMME FÖR TIMME Momenτ 4:3 Kompensation för övertidsarbete enligt § 3 utges inte i fall som avses i detta moment. Istället får arbetstagare för varje fullgjord utbildningstimme på dag som enligt ordinarie arbetstidsförläggning skulle ha varit fridag eller på del av dag som inte utgör ordinarie arbetstid kompensation med en timme för varje utbildningstimme. För tid som inte kan kompenseras med ledighet utges ersättning per timme med fyllnadslön enligt lönebilaga.

§ 9 PENSIONSFÖRMÅNER, AVTALSFÖRSÄKRINGAR OCH TRYGGHETSAVTAL

PENSIONSPLAN PFA 98 Momenτ 1a För avtalsområdet gäller PA-KFS 09 från och med 2010-07-01 i enlighet med den överenskommelse som träffats 2010-04-07 om PA-KFS 09 för avtalsområde Trafik.

Momenτ 1b För försäkring av efterlevandeskyddet fordras att hälsodeklaration lämnas, i vissa fall individuellt. Arbetsgivaren tillhandahåller blankett för sådan individuell deklaration.

Blanketten ska undertecknas av arbetstagaren.

ARBETSSKADE- Momenτ 2 Arbetsgivare ska träffa lokalt kollektivavtal om TFA-

FÖRSÄKRING KL eller, vid tillämpning av annan pensionsplan, annan försäkring med motsvarande innehåll.

Arbetstagare äger inte rätt att föra talan mot arbetsgivare eller

hos denne anställd om skadestånd i anledning av personskada som utgör arbetsskada.

AVTALSGRUPP- Momenτ 3 Arbetsgivare ska träffa lokalt kollektivavtal om AGS-

SJUKFÖRSÄKRING KL eller, vid tillämpning av annan pensionsplan, annan försäk- ring med motsvarande innehåll.

TJÄNSTEGRUPPLIV- Momenτ 4 Arbetsgivare ska träffa lokalt kollektivavtal om FÖRSÄKRING OCH TGL-KL eller annan Tjänstegrupplivförsäkring. Underlåter BEGRAVNINGSHJÄLP arbetsgivare detta gäller vad som sägs i försäkringsbestämmelser

TGL-KL § 28 angående vite med mera. Avlider arbetstagare och utges inte försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställning gäl-lande bestämmelser om grupplivskydd (riskskydd vid dödsfall), ska till dödsboet utges begravningshjälp med belopp motsvarande hälften av det prisbasbelopp som, enligt

AFL, gäller för det år dödsfallet inträffar.

TRYGGHETSAVTAL Momenτ 5 Arbetsgivare, som omfattas av det centralt tecknade kollektivavtalet Trygghetsavtal KFS, ska följa centralt kollektiv- avtal om årlig avsättning till kollektivavtalsstiftelsen KFS- företagens Trygghetsfond.

Arbetsgivare kan som undantag istället omfattas av AGF-T. Sådant undantag finns angivet i centralt avtal.

§ 10 KORRIGERING AV PRELIMINÄR LÖN

MOMENT 1 Parterna konstaterar att lön och andra avlöningsförmåner för

PARTERNA KONSTATERAR avräkningsperioden beräknas preliminärt och utbetalas utan att arbetstagares frånvaro eller annan omständighet under perioden helt beaktas. Slutlig beräkning av avtalsenliga avlöningsförmåner görs vid ett senare avlöningstillfälle (i normalfallet nästkommande), när samtliga därpå inverkande omständigheter under perioden är kända. I anslutning härtill avtalar parterna, att följande bestäm- melser ska gälla:

MOMENT 2 Momenτ 1 Vad arbetstagare i preliminär lön enligt § 1 har

PRELIMINÄR LÖN erhållit för mycket i förhållande till vad som avtalsenligt ska utges för avräkningsperioden, är han skyldig att låta avräknas genom avdrag vid senare avlöningstillfälle från de innestående avlöningsförmånerna (korrigering av preliminär lön), eller att återbetala.

Momenτ 2:2 Om korrigering av preliminär lön inte har gjorts senast under fjärde kalendermånaden efter den under vilken den preliminärt beräknade lönen utbetalades, meddelar arbetsgivare inom ytterligare en månad därefter arbetstagare om skulden och söker nå överenskommelse med honom om hur återbetalning ska ske.

Sådan överenskommelse kan även träffas före utgången av nämnda fjärde kalendermånad.

Momenτ 2:3 Om arbetsgivare och arbetstagare inte har enats om hur återbetalning av skulden ska ske, underrättas arbetstagare i skriftligt återbetalningskrav att hans lokala fackliga organisation har rätt till förhandling. Har organisationen inte påkallat förhand- ling inom två månader efter det att arbetstagare mottog det skrift- liga kravet har organisationen förlorat rätten till förhandling.

Påkallas förhandling i fråga som avses i föregående stycke, kan sådan– oavsett vad som eljest följer av lag eller annat avtal– endast föras som lokal förhandling.

Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följa av lag eller avtal, har fullgjorts genom slutförande av den lokala förhandlingen eller genom förlust av rätten därtill.

Momenτ 2:4 Har arbetsgivare inte iakttagit vad som sägs i moment 2:2 och 2:3 ovan, ska fråga om skyldighet att återbetala skulden behandlas enligt reglerna i moment 3 nedan.

MOMENT 3 Har arbetstagare, i annat fall än som avses i moment 1 första stycket, FÖRHANDLINGSORDNING erhållit högre lön eller annan avlöningsförmån än som avtalsen- MED MERA VID FELAKTIGT ligt tillkommer honom, meddelar arbetsgivare arbetstagare om UTBETALD LÖN förhållandet.

Om arbetsgivare och arbetstagare inte har enats om återbetalning av skulden och om arbetsgivare vill kräva sådan, underrättas ar- betstagare i skriftligt återbetalningskrav att hans lokala fackliga organisation har rätt till rättstvisteförhandling i frågan. Har orga- nisationen inte påkallat förhandling inom två månader, efter det att arbetstagare mottog det skriftliga kravet, har organisationen förlorat rätten till förhandling.

Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följa av lag eller avtal, har fullgjorts genom slutförande av förhandlingen eller genom förlust av rätten därtill. För rättstvisteförhandlingen och för fortsatt tvisteförfarande gäller i övrigt bestämmelserna i parternas förhandlingsordning/huvudavtal och i MBL.

BILAGA 1 KOMPETENSUTVECKLING OCH UTBILDNING

Kompetensutveckling och utbildning i företaget

Vid anställning idag ställs ofta krav på grundläggande gymnasie- kompetens. Detta är en grund för medarbetarnas möjligheter att utvecklas inom företaget. En fortlöpande kompetensutveckling är nödvändig i ett modernt transportföretag, bland annat för att stärka individen, höja statusen, öka konkurrenskraften och be- hålla personalen.

Kompetenskrav vid anställningens ingående

Parternas gemensamma uppfattning är att det för en anställning i branschen bör krävas yrkeskunskaper eller annan utbildning som är relevant för aktuell befattning. Dessa krav bör även gälla inhyrd personal. Kravet på kompetens kan uppnås på flera sätt, till exempel vuxenutbildning eller dokumenterad praktisk yrkeserfarenhet inom branschen.

Kompetensutveckling i företaget

De lokala parterna ska gemensamt medverka till goda förutsätt- ningar för de anställda att klara verksamhetens nya kunskaps- och kvalifikationskrav. En grund är ett fortlöpande, systematiskt och målinriktat utvecklingsarbete, som syftar till vidareutbildning av redan yrkesverksamma i företaget. Exempel på lämplig vidareut- bildning är:

• trafiksäkerhet

• ergonomi

• datafrågor

• företagsekonomi

• kundhantering

• miljökörning

• miljö- och kvalitetsfrågor

Företagen ska erbjuda varje enskild arbetstagare kompetensut- veckling under betald arbetstid motsvarande totalt ett genom- snitt om åtta timmar årligen under en femårsperiod. Med kompe- tensutveckling avses här utbildningsinsatser externt eller inom företaget, oavsett om de följer av lag eller inte.

Verkstadsarbetare ska erbjudas kompetensutveckling under betald arbetstid motsvarande totalt ett genomsnitt om sexton timmar årligen under en femårsperiod.

3ç

Utbildning som enligt företagets bedömning är nödvändig för arbetsuppgifterna ska ske på betald arbetstid. Lokal överens- kommelse kan träffas om annan förläggning och ersättning.

Införs lagstiftning eller annan bindande reglering på området ska ovan angiven tid avräknas.

Allmän icke yrkesanknuten utbildning

Företag bör främja och stödja en anställd som önskar höja sin kompetens i allmänna ämnen. Sådan utbildning kan ske på obe- tald arbetstid.

BILAGA 2 UTDRAG UR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) NR 561/2006

Nr 5G1/200G av den 15 mars 200G om harmonisering av viss sociallagsτifτning på vägτransporτområdeτ och om ändring av rådeτs förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samτ om upphävande av rådeτs förordning (EEG) nr 3820/85

Kapitel I Inledande bestämmelser

ARTIKEL 1 I syfte att harmonisera konkurrensvillkoren mellan olika landtran- sportsätt, i synnerhet inom vägtransportsektorn, och förbättra ar- betsförhållandena och trafiksäkerheten, fastställs i denna förordning bestämmelser om körtider, raster och viloperioder för förare som utför person- och godstransporter på väg. Denna förordning syftar dessutom till att främja bättre övervakning och tillsyn i medlems- staterna samt förbättrade arbetsmetoder inom vägtransportsektorn.

ARTIKEL 2 1. Denna förordning skall tillämpas på vägtransporter av

a) gods, om fordonens högsta tillåtna vikt, inklusive släpvagn eller påhängsvagn, överstiger 3,5 ton, eller

b) passagerare med fordon som är konstruerade eller permanent inrättade för transport av mer än nio personer, inbegripet föraren, och avsedda för detta ändamål.

2. Denna förordning skall tillämpas, oberoende av fordonets registreringsland, på vägtransporter som utförs

a) enbart inom gemenskapen, eller

b) mellan gemenskapen, Schweiz och de länder som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

3. I stället för denna förordning skall AETR tillämpas på inter- nationella vägtransporter som delvis genomförs utanför de områden som anges i punkt 2, för

a) fordon som är registrerade i gemenskapen eller i länder som är parter i AETR, för hela resan,

b) fordon som är registrerade i ett tredjeland som inte är part i AETR, endast för den del av resan som äger rum i gemen- skapen eller i länder som är parter i AETR. Bestämmelserna i AETR bör anpassas till bestämmelserna i denna förord- ning så att huvudbestämmelserna i förordningen, genom AETR, tillämpas på sådana fordon för varje del av resan som görs inom gemenskapen.

ARTIKEL 3 Denna förordning skall inte tillämpas på vägtransporter med

a) fordon som används för persontransporter i linjetrafik, om linjens längd inte överstiger 50 kilometer,

b) fordon vars högsta tillåtna hastighet inte överstiger 40 kilo- meter i timmen,

c) fordon som ägs eller hyrs, utan förare, av försvarsmakten, rädd- ningstjänsten, brandförsvaret och styrkor som är ansvariga för upprätthållande av allmän ordning, om transporten utförs till följd av de uppgifter som ålagts dessa yrkeskårer och genom- förs under deras kontroll,

d) fordon som används i nödsituationer eller för räddningsarbete, inbegripet fordon som används för icke-kommersiella trans- porter av humanitärt bistånd,

f) specialfordon som används för sjukvårdsändamål,

g) specialfordon för bärgning som används inom en radie av 100 km från den ort där fordonet är stationerat,

h) fordon som provas på väg i samband med tekniskt utveck- lingsarbete, reparation eller underhåll och nya eller ombyggda fordon som ännu inte tagits i drift,

i) fordon eller en kombination av fordon med en högsta tillåtna vikt som inte överstiger 7,5 ton, vilka används för icke-kom- mersiell transport av gods,

j) kommersiella fordon som betraktas som veteranfordon enligt lagstiftningen i den medlemsstat där de körs och som används för icke-kommersiell transport av personer eller gods.

ARTIKEL 4 I denna förordning gäller följande definitioner:

a) vägtransport: all körning helt eller delvis på en för allmän trafik upplåten väg med ett lastat eller olastat fordon som används för transport av personer eller gods.

b) fordon: motorfordon, dragfordon, släpvagn och påhängsvagn eller en kombination av dessa fordon, enligt följande defini- tioner:

– motorfordon: fordon som kör på väg av egen kraft, som inte permanent går på räls och som normalt används för trans- port av personer eller gods.

– dragfordon: fordon som kör på väg av egen kraft, som inte permanent går på räls och som är speciellt konstruerat för att dra, skjuta eller på annat sätt förflytta släpvagnar, påhängs- vagnar, anordningar eller maskiner.

– släpvagn: fordon konstruerat för att kopplas till motor- eller dragfordon.

– påhängsvagn: släpvagn utan framaxel, kopplad på sådant sätt att en avsevärd del av dess egen vikt och lastens vikt bärs av motor- eller dragfordonet.

c) förare: person som kör fordonet, även under kort tid, eller som i tjänsten medföljer i ett fordon för att vid behov vara tillgäng- lig för körning.

4z

d) rast: tidsperiod under vilken föraren inte får köra eller utföra något annat arbete och som endast skall utnyttjas för åter- hämtning.

e) annat arbete: all verksamhet som definieras som arbetstid i artikel 3a i direktiv 2002/15/EG utom ”körning”, inbegripet arbete för samma eller annan arbetsgivare inom eller utanför transportsektorn.

f) vila: sammanhängande tidsperiod under vilken föraren fritt kan förfoga över sin tid.

g) dygnsvila: tidsperiod under dygnet under vilken föraren fritt kan förfoga över sin tid och som består av normal dygnsvila eller reducerad dygnsvila.

– normal dygnsvila: en viloperiod om minst elva timmar. Alternativt kan den normala dygnsvilan tas ut i två perioder, den första bestående av minst tre timmars sammanhängande vila och den andra perioden av minst nio timmars samman- hängande vila.

– reducerad dygnsvila: en viloperiod om minst nio men min- dre än elva timmar.

h) veckovila: tidsperiod under veckan under vilken föraren fritt kan förfoga över sin tid, vilken består av normal veckovila eller reducerad veckovila.

– normal veckovila: en viloperiod om minst 45 timmar.

– reducerad veckovila: en viloperiod om mindre än 45 tim- mar, vilken kan förkortas till minst 24 sammanhängande timmar, under förutsättning att villkoren i artikel 8.6 är uppfyllda .

i) vecka: tidsperiod mellan 00.00 på måndag och 24.00 på söndag.

j) körtid: tid som registrerats som körning

– automatiskt eller halvautomatiskt av färdskrivaren enligt bilaga I och bilaga I B i förordning (EEG) nr 3821/85, eller

– manuellt i enlighet med kravet i artikel 16.2 i förordning (EEG) nr 3821/85.

k) daglig körtid: sammanlagd körtid mellan slutet på en dygns- vila och början på nästa dygnsvila eller mellan en period av dygnsvila och en period av veckovila.

l) körtid per vecka: sammanlagd körtid under en vecka.

m) högsta tillåtna vikt: högsta tillåtna vikt för ett körklart och fullt lastat fordon.

n) linjetrafik för persontransporter: nationell och internationell trafik enligt definitionen i artikel 2 i rådets förordning (EEG) nr 684/92 av den 16 mars 1992 om gemensamma regler för internationell persontransport med buss.

o) multibemanning: bemanning av ett fordon där minst två förare medföljer fordonet för att köra det under varje körperiod mellan

två på varandra följande perioder av dygnsvila eller mellan en period av dygnsvila och en period av veckovila. Närvaron av minst två förare är frivillig under den första timmen av multi- bemanning, men obligatorisk för den återstående perioden.

p) transportföretag: fysiska och juridiska personer, sammanslut- ningar eller grupper av personer som inte är juridiska personer med eller utan vinstdrivande syfte samt offentliga organ, antingen med egen ställning som juridisk person eller under- ställda en myndighet med sådan ställning, vilka utför väg- transporter, oberoende av om detta sker för egen räkning eller mot betalning eller annan ersättning.

q) körperiod: den sammanlagda körtiden från det att föraren bör- jar köra efter en viloperiod eller en rast till dess att han tar en viloperiod eller en rast. Körperioden får vara oavbruten eller avbruten.

Kapitel II Besättning, körtider, raster och viloperioder

ARTIKEL 5 1. Lägsta ålder för konduktörer skall vara 18 år.

2. Lägsta ålder för förarbiträden skall vara 18 år. Medlemsstaterna får emellertid sänka förarbiträdenas lägsta ålder till 16 år

a) vid vägtransporter som utförs inom en medlemsstat inom en radie av 50 km från den ort där fordonet är stationerat, inbegripet kommuner vars centrum är belägna inom denna radie,

b) om det sker i yrkesutbildningssyfte, och

c) om det står i överensstämmelse med nationella arbetsrätts- liga regler.

ARTIKEL 6 1. Den dagliga körtiden får inte överstiga nio timmar. Den dag- liga körtiden får emellertid utsträckas till tio timmar högst två gånger under en vecka.

2. Körtiden under en vecka får inte överstiga 56 timmar och får inte leda till att den maximala veckoarbetstiden enligt direk- tiv 2002/15/EG överskrids.

3. Den sammanlagda körtiden under två på varandra följande veckor får inte överstiga 90 timmar.

4. Till daglig körtid och körtid per vecka skall räknas all körtid på gemenskapens territorium eller i ett tredjeland.

5. En förare skall som ”annat arbete” registrera all tid enligt be- skrivningen i artikel 4e och all tid som han kör ett fordon som används för kommersiella transporter vilka inte omfattas av denna förordning samt registrera alla perioder av ”tillgäng- lighet” enligt definitionen i artikel 15.3c i förordning (EEG)

44

nr 3821/85 sedan sin senaste dygns- eller veckovila. Denna registrering skall göras antingen för hand på ett diagramblad, eller på en utskrift, eller genom att med användning av funk- tionen manuell inmatning föra in uppgifter i färdskrivaren.

ARTIKEL 7 Efter en körperiod på fyra och en halv timme skall föraren ta en sammanhängande rast på minst fyrtiofem minuter, såvida han eller hon inte tar en viloperiod. Denna rast får bytas ut mot en rast om minst 15 minuter, följt av en rast om minst 30 minuter, förde- lade över körtiden, så att bestämmelserna i första stycket iakttas.

ARTIKEL 8 1. En förare skall ta ut dygns- och veckovila.

2. Efter slutet på föregående dygnsvila eller veckovila skall föraren under varje 24-timmarsperiod ha tagit en ny dygnsvila. Om den dygnsvila som ingår i 24-timmarsperioden uppgår till minst nio men färre än elva timmar, skall dygnsvilan i fråga betraktas som reducerad dygnsvila.

3. En dygnsvila får förlängas till en normal veckovila eller en reducerad veckovila.

4. En förare får ha högst tre perioder av reducerad dygnsvila mellan två veckovilor.

5. Trots vad som föreskrivs i punkt 2 skall förare av fordon med multibemanning ta en ny dygnsvila på minst nio timmar senast 30 timmar efter den föregående dygns- eller veckovilan.

G. Under två på varandra följande veckor skall en förare ta minst

– två normala veckovilor, eller

– en normal veckovila och en reducerad veckovila om minst 24 timmar, minskningen skall dock kompenseras genom en motsvarande sammanhängande vila som skall tas ut före ut- gången av den tredje veckan efter veckan i fråga. En veckovila skall inledas senast efter sex 24-timmarsperioder räknat från slutet av föregående veckovila.

7. Varje vila som tas ut som kompensation för en reducerad vecko- vila skall tas ut i samband med en annan viloperiod på minst nio timmar.

8. När en förare väljer att göra detta får dygnsvila och reducerad veckovila som tas annat än på stationeringsorten tillbringas i ett fordon, om detta är utrustat med ändamålsenliga sovmöj- ligheter för varje förare och fordonet står stilla.

9. En veckovila som börjar under en vecka och fortsätter in på följande vecka får hänföras till endera av dessa veckor, men inte till båda.

ARTIKEL 9 1. Utan hinder av artikel 8 får en förare som medföljer ett fordon som transporteras med färja eller järnväg och som tar ut sin normala dygnsvila avbryta viloperioden högst två gånger och ägna sig åt andra aktiviteter i totalt högst en timme. Under den normala dygnsvilan skall föraren ha tillgång till en sov- brits eller liggplats.

2. Den tid som går åt för att resa till en plats för att ta över ett fordon som omfattas av denna förordning, eller för att återvända från denna plats, när fordonet varken står vid förarens hem eller vid arbetsstället där föraren normalt är stationerad, skall inte räknas som vila eller rast om föraren inte befinner sig på en färja eller ett tåg och har tillgång till en sovbrits eller ligg- plats.

3. Den tid som går åt för en förare för att köra ett fordon som inte omfattas av denna förordning till eller från ett fordon som omfattas av denna förordning, som inte står vid förarens hem eller vid arbetsstället där föraren normalt är stationerad, skall räknas som ”annat arbete”.

Kapitel III Transportföretagens ansvar

ARTIKEL 10 1. Transportföretagets betalning till förare som är anställda eller som står till företagets förfogande får inte, även om det sker i form av bonus eller lönetillägg, beräknas på grundval av till- ryggalagda sträckor och/eller transporterad godsmängd, om be- talningen är av sådan art att den utgör en fara för trafiksäker- heten och/eller uppmuntrar till överträdelse av denna förord- ning.

2. Transportföretaget skall organisera det arbete som avses i punkt 1 så att föraren kan följa förordning (EEG) nr 3821/85 och kapitel II i den här förordningen. Transportföretaget skall informera föraren på lämpligt sätt och regelbundet kon- trollera att förordning (EEG) nr 3821/85 och kapitel II i den här förordningen följs.

3. Ett transportföretag skall vara ansvarigt för överträdelser som begåtts av företagets förare, även om överträdelsen har begåtts i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland. Utan att det på- verkar medlemsstaternas rätt att hålla transportföretag fullt ansvariga får medlemsstaterna göra detta ansvar avhängigt av företagets överträdelse av punkterna 1 och 2. Medlemsstaterna får ta i beaktande alla bevis för att transportföretaget inte rim- ligtvis kan hållas ansvarigt för den överträdelse som begåtts.

4. Företag, befraktare, speditörer, researrangörer, huvudentre-

qG

prenörer, underentreprenörer och uthyrningsföretag för förare skall se till att avtalade transporttidsscheman är förenliga med denna förordning.

5. a) Transportföretag som använder fordon utrustade med färd- skrivare i överensstämmelse med bilaga IB till förordning (EEG) nr 3821/85 och som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde skall

i) se till att alla uppgifter överförs från fordonsenheten och förarkortet så regelbundet som det föreskrivs av medlemsstaten och överföra relevanta uppgifter oftare för att garantera att alla uppgifter om aktiviteter som genomförts av eller för det berörda företaget överförs,

ii) se till att alla uppgifter som överförs, både från fordons- enheten och från förarkortet, bevaras under minst tolv månader från och med registreringsdagen; sådana upp- gifter skall på begäran av en kontrolltjänsteman vara tillgängliga, antingen direkt eller på distans, från före- tagets lokaler.

b) I denna punkt skall ”överföring” tolkas i enlighet med def- initionen i avsnitt I (definitioner) led s i bilaga IB i förord- ning (EEG) nr 3821/85.

c) Den maximala längden på perioden för vilken relevanta uppgifter skall överföras enligt led a i skall fastställas av kommissionen i överensstämmelse med det rådgivande förfarande som avses i artikel 24.2.

Kapitel IV Undantag

ARTIKEL 11 En medlemsstat får föreskriva högre minimigränser för raster och viloperioder och lägre maximigränser för körtid än dem som anges i artiklarna 6 till 9 för vägtransporter som utförs helt på dess terri- torium. I detta fall skall medlemsstaten ta hänsyn till tillämpliga kollektivavtal eller andra avtal mellan arbetsmarknadens parter. Bestämmelserna i denna förordning skall emellertid vara fortsatt tillämpliga på förare i internationell trafik.

ARTIKEL 12 Om det är förenligt med trafiksäkerheten och det behövs för att fordonet skall nå fram till en lämplig plats att stanna på, får föraren avvika från artiklarna 6 till 9 i den utsträckning som krävs för att tillgodose personers, fordonets och lastens säkerhet. Föraren skall ange skälen för en sådan avvikelse för hand på ett färdskrivardia- gramblad eller på en utskrift från färdskrivaren eller i sin tjänst- göringslista senast då han når fram till en lämplig plats att stanna på.

ARTIKEL 13 1. Om det är förenligt med de mål som fastställs i artikel 1, får varje medlemsstat inom sitt eget territorium, eller efter

q7

överenskommelse med en annan medlemsstat inom dess terri- torium, medge undantag från föreskrifterna i artiklarna 5 till 9, och förena sådana undantag med särskilda villkor, för trans- porter enligt följande:

a) Fordon som ägs eller hyrs, utan förare, av statliga myndig- heter för att utföra vägtransporter som inte konkurrerar med privata transportföretag.

b) Fordon som används eller hyrs, utan förare, av jordbruks-, trädgårds-, skogs-, uppfödnings- eller fiskeriföretag för godstransporter inom ramen för företagets egen verksamhet inom en radie av högst 100 km från den plats där företaget är beläget.

c) Jordbrukstraktorer och skogsbrukstraktorer som används i jordbruks- och skogsbruksverksamhet, inom en radie av upp till 100 km från den plats där företaget som äger, hyr eller leasar fordonet är beläget.

d) Fordon eller en kombination av fordon med en högsta tillåtna vikt som inte överstiger 7,5 ton

– vilka används av personer som tillhandahåller samhälls- omfattande tjänster i enlighet med definitionen i artikel

2.13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för ut- vecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna för lever- anser inom ramen för den samhällsomfattande tjänsten, eller

– för transport av material, utrustning eller maskiner som föraren använder i sitt arbete. Sådana fordon får endast användas inom en radie av 50 km från den plats där före- taget är beläget och på villkor att körningen av fordonen inte utgör förarens huvudsakliga uppgift.

e) Fordon som uteslutande används på öar med en areal av högst 2 300 km2 vilka inte är förenade med landet i övrigt med broar, vadställen eller tunnlar öppna för motorfordon.

f) Fordon som används för godstransporter inom en radie av 50 km från den plats där företaget är beläget och som drivs med hjälp av naturgas, flytande gas eller el vars högsta tillåtna vikt, inklusive släp eller påhängsvagn, inte över- stiger 7,5 ton.

g) Fordon som används för övningskörning och förarprov för erhållande av körkort eller yrkeskompetensbevis, förutsatt att fordonet inte används för kommersiell transport av gods eller passagerare.

h) Fordon som används i samband med underhåll av avlopps-, översvämningsskydds-, vatten-, gas- och elanläggningar,

q8

underhåll och kontroll av vägar, insamling och bortskaf- fande av hushållsavfall, telekommunikationstjänster, radio- och TV-sändningar och pejling efter radio- och TV- sändare eller -mottagare.

i) Fordon med mellan 10 och 17 sittplatser vilka uteslutande används för icke-kommersiell persontransport.

j) Specialfordon som transporterar cirkus- och nöjesfältsut- rustning.

k) Särskilt utrustade fordon för mobila projekt, vars främsta syfte är att användas som undervisningshjälpmedel när de är stationära.

l) Fordon som används för uppsamling av mjölk från bond- gårdar och för återlämning till bondgårdar av mjölkbehål- lare eller mjölkprodukter avsedda för djurfoder.

m) Specialfordon för transport av pengar och/eller värdeföre- mål.

n) Fordon som används för transport av djuravfall eller djur- kadaver som inte är avsedda som människoföda.

o) Fordon som uteslutande används på vägar inom knutpunkts- anläggningar som hamnar, intermodala terminaler och järnvägsterminaler.

p) Fordon som används för transport av levande djur från lant- gårdar till lokala marknader och omvänt eller från mark- nader till lokala slakterier inom en radie på 50 km.

2. Medlemsstaterna skall informera kommissionen om undantag som har medgivits enligt punkt 1 och kommissionen skall informera de övriga medlemsstaterna om detta.

3. Under förutsättning att de mål som anges i artikel 1 inte även- tyras och att adekvat skydd för förarna tillhandahålls får en medlemsstat med kommissionens förhandsgodkännande inom sitt eget territorium medge mindre betydande undantag från denna förordning för fordon som används i på förhand fast- ställda områden med en befolkningstäthet under fem personer per kvadratkilometer, i följande fall:

– Nationell linjetrafik för persontransporter, där tidtabellen bekräftats av myndigheterna (i vilket fall endast undantag som avser raster får medges).

– Nationell godstrafik på väg, för egen räkning eller för uthyr- ning eller mot ersättning, som inte påverkar den inre mark- naden och som behövs för att bibehålla vissa industrisektorer på det berörda territoriet och där det i bestämmelserna om undantag i denna förordning fastställs en begränsad körradie på högst 100 km. En vägtransport får med detta undantag omfatta en körning till ett område med en befolkningstäthet

qç

på fem personer eller fler per kvadratkilometer i enda syfte att inleda eller avsluta körningen. Sådana åtgärder skall vara proportionerliga till sin art och sitt omfång.

ARTIKEL 14 1. Under förutsättning att de mål som anges i artikel 1 inte även- tyras får medlemsstaterna, efter tillstånd från kommissionen, medge undantag från tillämpningen av artiklarna 6 till 9 i denna förordning för transporter som genomförs under extra- ordinära omständigheter.

2. I brådskande fall får medlemsstaterna medge tillfälligt undan- tag under högst 30 dagar, vilket omgående skall meddelas kommissionen.

3. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna om undantag som medgivits enligt denna artikel.

ARTIKEL 15 Medlemsstaterna skall se till att förarna till de fordon som anges i artikel 3a omfattas av nationella regler som ger tillräckligt skydd vad gäller tillåtna körtider, obligatoriska raster och viloperioder.

Kapitel V Kontrollförfaranden och påföljder

ARTIKEL 16 1. Om fordonet inte är utrustat med färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85, skall punkterna 2 och 3 i den här artikeln gälla

a) i nationell linjetrafik för persontransporter, och

b) i internationell linjetrafik för persontransporter, där linje- längden är högst 100 km och slutstationerna är belägna högst 50 km fågelvägen från en gräns mellan två medlems- stater.

2. Transportföretaget skall upprätta en tidtabell och en tjänst- göringslista för varje enskild förare med namn, tjänstgörings- ort och i förväg fastställt schema för olika perioder av körning, annat arbete samt raster och tillgänglighet. Varje förare av sådan trafik som avses i punkt 1 skall medföra ett utdrag ur tjänstgöringslistan och en kopia av tidtabellen.

3. Tjänstgöringslistan skall

a) innehålla samtliga uppgifter i punkt 2 för en period som minst omfattar de närmast 28 föregående dagarna; dessa uppgifter skall uppdateras regelbundet, dock minst en gång i månaden,

b) vara undertecknad av transportföretagets chef eller dennes företrädare,

c) bevaras av transportföretaget i ett år efter utgången av den period som den omfattar; företaget skall, om en förare begär det, lämna ett utdrag ur hans tjänstgöringslista, och

50

d) på begäran uppvisas för och överlämnas till behörig kontroll- tjänsteman.

ARTIKEL 17 1. För att kommissionen vartannat år skall kunna utarbeta en

rapport om tillämpningen av denna förordning och förord- ning (EEG) nr 3821/85 och om utvecklingen inom de aktuella verksamhetsområdena, skall medlemsstaterna tillställa kom- missionen nödvändig information på den enhetliga blankett som finns i beslut 93/173/EEG.

2. Denna information skall överlämnas till kommissionen senast den 30 september efter utgången av den tvåårsperiod som rap- porten omfattar.

3. Av rapporten skall det framgå hur undantagsbestämmelserna i artikel 13 utnyttjats.

4. Kommissionen skall lägga fram rapporten för Europaparlamen- tet och rådet senast 13 månader efter utgången av den tvåårs- period som rapporten omfattar.

ARTIKEL 18 Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning.

ARTIKEL 19 1. Medlemsstaterna skall fastställa sanktioner för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och förordning (EEG) nr 3821/85 och skall vidta alla de åtgärder som är nödvändiga för att se till att de genomförs. Dessa sanktioner skall vara effek- tiva, proportionella, avskräckande och icke-diskriminerande.

Ingen överträdelse av denna förordning eller förordning (EEG) nr 3821/85 skall bli föremål för mer än en sanktion eller mer än ett förfarande. Medlemsstaterna skall anmäla dessa åtgärder och bestämmelser om sanktioner till kommissionen senast det datum som fastställs i artikel 29. Kommissionen skall därefter underrätta medlemsstaterna om detta.

2. En medlemsstat skall göra det möjligt för de behöriga myndig- heterna att besluta om sanktioner för företag och/eller förare för sådana överträdelser av denna förordning som upptäcks inom den berörda medlemsstatens territorium, om ingen sanktion tidigare har beslutats för överträdelsen, även om överträdelsen har begåtts i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland. Om en överträdelse som upptäcks

– inte begicks på den berörda medlemsstatens territorium, och

– har begåtts av ett företag som är etablerat i, eller en förare vars anställningsort ligger i en annan medlemsstat eller ett tredjeland, får medlemsstaten fram till den 1 januari 2009, i stället för att besluta om en sanktion, rapportera omständig- heterna kring överträdelsen till den behöriga myndigheten

i den medlemsstat eller det tredjeland där företaget är etablerat, eller där föraren har sin anställningsort.

3. När en medlemsstat inleder ett förfarande eller beslutar om sanktioner för en viss överträdelse, skall den skriftligen lägga fram vederbörliga bevis om detta för föraren.

4. Medlemsstaterna skall se till att ett system med proportionella sanktioner, som kan inbegripa ekonomiska sanktioner, är i kraft om överträdelser av denna förordning eller förordning (EEG) nr 3821/85 har konstaterats hos ett företag eller med företaget samverkande godsanvändare, speditörer, researrangörer, huvud- entreprenörer, underentreprenörer eller företag som hyr ut förare.

ARTIKEL 20 1. Föraren skall bevara alla bevis på sanktioner eller inledda för- faranden som lagts fram av en medlemsstat, till dess att samma överträdelse av denna förordning inte längre kan leda till ett andra förfarande eller en andra sanktion i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

2. Föraren skall på begäran kunna lägga fram de bevis som avses i punkt 1.

3. En förare som är anställd av eller står till förfogande för mer än ett transportföretag skall lämna tillräcklig information till vart och ett av företagen, så att de kan följa föreskrifterna i kapitel II.

ARTIKEL 21 För att ta itu med fall där en medlemsstat anser att denna förord- ning har överträtts på ett sätt som uppenbart kan utgöra ett hot mot trafiksäkerheten, skall den ge den lämpliga behöriga myn- digheten rätt att hindra fortsatt färd med det berörda fordonet fram till dess att orsaken till överträdelsen har åtgärdats. Medlems- staterna kan tvinga föraren att ta ut en dygnsvila. En medlemsstat kan vid behov också tillämpa definitiv eller tillfällig återkallelse eller begränsning av ett företags trafiktillstånd om företaget är etablerat i den medlemsstaten, eller definitiv eller tillfällig åter- kallelse eller begränsning av en förares körkort. Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 24.2 utarbeta riktlinjer för att främja en harmoniserad tillämpning av denna artikel.

ARTIKEL 22 1. Medlemsstaterna skall bistå varandra vid denna förordnings tillämpning och vid kontrollen av efterlevnaden.

2. Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall regelbundet översända till varandra all tillgänglig information om

a) överträdelser av föreskrifterna i kapitel II som begåtts av personer som inte är bosatta i den ifrågavarande medlems- staten och de påföljder som dessa överträdelser medfört,

5z

b) sanktioner beslutade av en medlemsstat mot personer som är bosatta i staten för överträdelser som begåtts i andra medlemsstater.

3. Medlemsstaterna skall regelbundet översända relevanta upp- gifter om sin nationella tolkning och tillämpning av förord- ningens bestämmelser till kommissionen, som skall göra denna information tillgänglig i elektronisk form för andra medlemsstater.

4. Kommissionen skall underlätta dialogen mellan medlems- staterna när det gäller nationell tolkning och tillämpning av denna förordning med stöd av den kommitté som avses i artikel 24.1.

ARTIKEL 23 Gemenskapen skall inleda de förhandlingar med tredjeländer som kan visa sig nödvändiga för att genomföra denna förordning.

ARTIKEL 24 1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats med stöd av artikel 18.1 i förordning (EEG) nr 3821/85.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestäm- melserna i artikel 8 i det beslutet.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

ARTIKEL 25 1. Kommissionen skall på begäran av en medlemsstat eller på

eget initiativ

a) granska ärenden där tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning skiljer sig åt, särskilt i fråga om körtider, raster och viloperioder,

b) förtydliga bestämmelserna i denna förordning för att de skall kunna tillämpas enhetligt.

2. I de ärenden som avses i punkt 1 skall kommissionen fatta beslut om en rekommenderad tillämpning i enlighet med för- farandet i artikel 24.2. Kommissionen skall meddela Europaparlamentet, rådet och medlemsstaterna sitt beslut.

BILAGA 3 SÄRSKILDA REGLER FÖR TRAFIK I STOCKHOLM

Överenskommelse rörande separat lönetillägg avseende de anställda vid till arbetsgivarförbundet anslutna bussföretag och busstation- er, vilka utför linjetrafik för AB Storstockholms Lokaltrafik.

Överenskommelsen gäller endast den tid de anställda utför linje- trafik för AB Storstockholms Lokaltrafik.

Lönetillägg

Bussförare

Till bussförare som omfattas av detta avtal utges ett särskilt tillägg om 1 401 kronor per månad. För deltidsanställd propor- tioneras beloppet i motsvarande mån. För visstidsanställd avlönad med timlön uppgår beloppet till 8,00 kronor per timme.

Verkstadsarbetare

Till verkstadsarbetare som omfattas av detta avtal utges ett särskilt tillägg om 2.579 kronor per månad. För deltidsanställd propor- tioneras beloppet i motsvarande mån. Till visstidsanställd avlönad med timlön utges ett belopp om 14,74 kronor per timme.

Garagearbetare

Till garagearbetare som omfattas av detta avtal utgår ett särskilt tillägg om 2.465 kronor per månad. För deltidsanställd propor- tioneras beloppet i motsvarande mån. För visstidsanställd arbets- tagare avlönad med timlön utges ett belopp om 14,13 kronor per timme.

Omloppstillägg

Till bussförare som omfattas av detta avtal utges omloppstillägg enligt följande:

måndag-fredag över 10 timmar,

men under 12 timmar 53,57 kr/dag

måndag-fredag över 12 timmar 70,70 kr/dag lör-, sön- och helgdag över 10 timmar 70,70 kr/dag Arbetstid för förare i Stockholms innerstad

För personal tjänstgörande på AB Storstockholms Lokaltrafiks innerstadslinjer gäller under avtalsperioden att veckoarbetstiden utgör 36 timmar 36 minuter vid veckoslutsledighet och 35 tim- mar vid växlande fridagar. Avvikelse från detta moment får göras om arbetsgivaren sluter annat avtal med de anställda.

Passreglering för förare i Stockholm

Under en tjänst får bara en rast/ett obetalt uppehåll förläggas.

5q

BILAGA   4       GÖTEBORGSTILLÄGG        

En särskild timersättning om 6,97 kronor, utbetalas till buss- förare på samtliga linjer som börjar och slutar inom kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille, samt de genomgående linjer som till merparten trafikeras inom dessa kommungränser.

Beloppet inkluderar semesterlön/semesterersättning.

BILAGA 5 FÖRTECKNING ÖVER ÖVRIGA AVTAL

           INOM KFS-OMRÅDET        

Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) Vision

Unionen samt

Förtecknade Saco-förbund genom Jusek

• Förhandlingsordning för företag inom KFS-området (FO-F 03)

• Avtal om tillämpning av pensionsplan (PA-KFS 09)

• Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) eller mot- svarande försäkring

• Avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA-KL) eller motsvarande försäkring

• Avtal om avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) eller mot- svarande försäkring

• Avtal om bilersättning (Bil 12-KFS)

• Avtal om traktamentsersättning (Trakt 91-KFS)

• Trygghetsavtal KFS

• Avtal om kollektivavtalsstiftelsen KFS-företagens Trygghets- fond, samt avtal om avsättning till KFS-företagens Trygghets- avtal (gäller inte Göteborgs Spårvägar AB)

• Avtal om avgångsförmåner (AGF-T) (gäller Göteborgs Spårvägar AB)

3G

BILAGA 6 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FÖRARE

1 Vikarie

Vikarie är också arbetstagare som, efter det att annan arbetstagare slutat, anställts för att helt eller delvis sköta dennes arbetsuppgifter intill dess att efterträdare utsetts. För vikariatsanställning 1-3 månader gäller en ömsesidig uppsägningstid av 14 dagar.

2 Arbeτsτidsberäkning dagkommenderad personal

Utförd ordinarie arbetstid per begränsningsperiod beräknas så att individuellt utförd ordinarie arbetstid sammanräknas per period. Arbetstiden räknas i tim- mar och minuter alternativt i timmar med två decimaler.

3 Arbeτsτid vid körning i linjeτrafik inom Norden och vid besτällnings- τrafik inom rikeτ

Som arbetstid räknas:

a) I arbetstid inräknas även ledig tid understigande 30 minuter om inte annat följer av lokal överenskommelse enligt punkt 6 moment 7.

b) 75 % av uppehållstid på bortaort som inte utgör rast, klockan 22.00-06.00.

c) 25 % av uppehållstid på bortaort, klockan 06.00-22.00, som inte utgör rast, då arbetsgivaren tillhandahåller dagrum eller överliggningsrum.

d) OB-tillägg utges inte för uppehållstid som omräknas till arbetstid.

4 Uppehållstid betraktad som arbetstid inräknas inte i den enligt punkt 6 moment 5 maximalt tillåtna ordinarie arbetstiden per dag.

Raster på annan ort beräknas sammanlagt för tjänst (dag) med arbetstid inklusive uppehållstid – på annan ort– understigande 7,5 timmar till högst 1 timme och för tjänst överstigande 7,5 timmar till högst 1,5 timme.

Vid påkallad/beordrad övernattning utom hemorten ersätter arbetsgivaren kost- nader för logi (Trakt 91). För arbetstagare anställda kortare tid än tre månader ska vid anställningens början ungefärlig ram anges för arbetstidens längd och förläggning.

5 Arbeτsτidsförläggning helgfri vecka

Vid utläggning av arbetstiden med 40 timmar per helgfri vecka ska arbetstiden reduceras med åtta timmar för varje i schemaperioden infallande helgdag måndag-fredag. Helgdagar som ska reducera arbetstiden inom schemaperioden är i almanackan röda dagar infallande måndag-fredag. Midsommar-, jul- och nyårsafton betraktas i detta avseende som helgdagar.

Vid förläggning av reducerad arbetstid är arbetstagaren arbetsfri på den aktuella helgdagen. Behöver arbete utföras på helgdagen, kan arbetstid utöver den nya ordinarie arbetstiden förläggas denna dag. Arbetstagare som fullgör arbetstid på sådan helgdag får ersättning med motsvarande antal timmar i kompensations- ledighet.

G Arbeτsτidsförläggning för förare med fasτa τjänsτer

Momenτ 1 Vid utläggning av arbetstiden med 38,25 timmar per vecka sker ingen reduktion av arbetstiden för infallande helgdagar. När så påkallas av förhållanden över vilka trafikföretaget inte kan råda, kan arbetstiden minskas under den ordinarie.

Momenτ 2 För arbetstagare placerad på fast lista, dvs vars hela ordinarie arbets- tid består av kända och fastlagda uppdrag, kan arbetstidsschemat omfatta en schemaperiod om högst tidtabellsperiod. Arbetstidsschemat ska innehålla tjänst- göringsdagar och fridagar. För tjänstgöringsdagarna ska anges arbetstidens början och slut samt raster. Timmar som vid periodens utgång över- eller understiger ordinarie arbetstidsmått förs över till följande period.

Arbetstidsschemat ska finnas tillgängligt för de anställda senast 14 dagar innan det träder i kraft. Om av särskilda skäl denna tid inte kan hållas ska lokal facklig organisation snarast underrättas.

Momenτ 3 Den ordinarie arbetstiden per dag (tjänst) ska inte delas upp i mer än två arbetspass. Rast delar inte arbetspass. Rast omfattar högst 90 minuter (gäller inte företagets landsortslinjer).

Momenτ 4 Pass/arbetspass ska omfatta minst två timmar.

Momenτ 5 Den maximalt tillåtna ordinarie arbetstiden per arbetsdag (tjänst) är tio timmar.

Momenτ G Tidsramen för den ordinarie arbetstidens förläggning ska vara högst 13 timmar eller enligt lokal överenskommelse.

Momenτ 7 Rast ska omfatta minst 30 minuter. Rast delar inte arbetspass. Träffas lokal överenskommelse om kortare rast ska denna inräknas i arbetstiden.

7 Arbeτsτidsförläggning för dagkommenderad personal

Tjänstgöringslista för kommande trafikdygn anslås i regel klockan 14.00 dagen före. För personal, som dagen före aktuellt trafikdygn har fridag anslås tjänst- göringslistan i regel klockan 14.00 dagen före fridagen.

Begränsningsperiodens längd ska för dagkommenderad personal omfatta längst tio veckor. Lokal överenskommelse kan träffas om annan period.

Anmärkning

Sådan tjänstgöring som i förväg är känd och möjlig att förplanera anslås i för- kommenderingslista minst sju kalenderdagar före tillämpningen.

Dagkommenderad arbetstagare är skyldig att före varje tjänstgöringsdag skaffa sig kännedom om tilldelad tjänst och hålla sig fortlöpande orienterad om aktuella tjänsteföreskrifter.

8 Särskilda regler om förläggning av paus vid linjeτrafik

För linjetrafik, där linjens längd understiger 50 kilometer, ska följande paus- regler gälla:

38

Arbetstagarna ska ges möjlighet till paus. Körning får pågå i högst 2,5 timmar utan avbrott för paus eller rast. Varje paus ska vara minst tio minuter.

Pauserna ska vara schemalagda och ska normalt förläggas till plats med tillgång till toalett.

För linjetrafik där linjens längd överstiger 50 kilometer ska överenskommelse om pausreglering träffas lokalt.

Avvikelse från pausreglerna kan ske efter lokal överenskommelse.

9 Viloτid mellan arbeτsdagar

Den sammanhängande tidsrymden (vilotiden) från den ordinarie arbetstidens slut på arbetsdagen till den ordinarie arbetstidens början påföljande arbetsdag ska inte understiga elva timmar. Denna tidsrymd kan högst tre gånger i veckan minskas till nio timmar i följd.

För linjetrafik, där linjens längd understiger 50 kilometer, gäller dock att min- skad eller uppdelad vilotid endast kan förekomma i samband med dagkom- mendering, övertidsarbete och vid schemabyte eller byte av tjänstgöringslista. Föraren ska då kompenseras med motsvarande vilotid före följande veckas slut. Avvikelse från detta kan ske efter lokal överenskommelse.

10 Förarkorτ

Arbetsgivaren tillhandahåller ett förarkort per tillsvidareanställd och period. Om arbetstagarens anställning avslutas på egen begäran eller till följd av upp- sägning/avsked på grund av personliga skäl ska återbetalning ske med belopp som motsvarar en avskrivning med 1/5 per år.

Om förarkort anskaffas av arbetstagaren inför en provanställning, ersätter ar- betsgivaren denna kostnad om anställningen övergår till tillsvidareanställning.

11 Beräkning av överτid för förare

Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning eller förskjutning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid.

12 Beräkning av överτid för dagkommenderad förare

Tid som ligger inom tio arbetstimmar vid arbete på arbetsdag, då arbetstiden förlängs utöver i tjänstgöringslistan angiven tid ska inte betraktas som övertid.

Undantag

• Deltidsanställd förare, som tjänstgör på fastställd fridag, eller utför övertids- arbete på arbetsdag, sedan den för heltidsanställd gällande maximalt tillåtna ordinarie arbetstiden per arbetsdag fullgjorts, får övertidslön.

• För dagkommenderad arbetstagare utges ersättning för periodövertid. Med sådan tid avses den del av den sammanlagda arbetstiden under begräns- ningsperioden som, utan att vara övertid per arbetad dag, överstiger den tillåtna ordinarie arbetstiden per period.

• Trafikpersonalen ska avlämna skriftlig rapport om anledning till trafikför- sening, för vilken övertidslön begärs.

3ç

13 Resτidsersäττning för förare (gäller endast för befintlig trafik 2003-04-01)

Restid ersätts endast i följande fall:

Vid rast/uppehåll där tjänsten avslutas vid en avlösningsplats samt påbörjas vid en annan ersätts hela restiden mellan avlösningsplatserna om den överstiger fem minuter med restidsersättning.

Avslutas tjänst på annan avlösningsplats än där tjänsten för dagen påbörjats utges restidsersättning för restid åter till mottagningsplatsen om den uppgår till minst 18 minuter.

Anmärkning

Restiden ska endast omfatta verklig åk-, gång- och väntetid vid direkt förflytt- ning till fots, med buss och/eller spårvagn.

Då fast tjänst, för vilken restidsersättning utges, utförs på övertid utges även restidsersättning.

14 Beräkning av avdrag vid ledigheτ del av månad

Momenτ 1 Arbetstagare, anställd enligt avtalets § 2 moment 1, anställning med timlön, eller anställd kortare än tre månader får lön per timme (timlön) eller enligt överenskommelse.

Timlön utges för faktisk arbetad tid. Ordinarie arbetstid räknas i timmar och minuter per avlöningsperiod.

Momenτ 2 När tjänstgöring inte fullgjorts under samtliga arbetsdagar i kalen- dermånaden utges lön per arbetsdag med dagbelopp motsvarande månadslönen dividerad med antalet arbetsdagar i kalendermånaden.

15 Ledigheτ för ansτälld med månadslön

Då arbetstagare med månadslön tjänstgör under del av arbetsdag utges lön med så stor del av dagbeloppet som den arbetade tiden utgör av den ordinarie arbets- tid som skulle ha fullgjorts sådan dag. I det fall den ordinarie arbetstiden inte är förutbestämd anses denna motsvara den genomsnittliga ordinarie (minimi) arbetstiden per arbetsdag.

1G Ledigheτ för ansτälld med τimlön

Momenτ 1 Då arbetstagare med timlön får lön eller del av lön under ledighet hel arbetsdag utges denna för en tid som motsvarar den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per dag under de tre närmast föregående fullgjorda arbetsdagarna.

Vid ledighet del av arbetsdag utges lön efter den tid under vilken arbetstagaren annars skulle ha varit i arbete sagda dag. I det fall den ordinarie arbetstiden inte är förutbestämd anses denna motsvara den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per dag under de tre närmast föregående fullgjorda arbetsdagarna.

Momenτ 2 Vad i punkt 14 moment 2 anges, ska också gälla tillägg som utges per månad eller per arbetsdag.

Momenτ 3 Vid ledighet från arbetet enligt avtalets § 8 utges lön beräknad enligt punkt 15 och punkt 16 moment 1.

G0

17 Sjuklön

För dagkommenderad personal gäller att vid beräkning av sjuklön enligt avtalets

§ 8 moment 1:7, i det fall arbetstid som berättigar till tillägg för obekväm arbets- tid inte är förutbestämd, ska denna anses motsvara den genomsnittliga arbetstiden per dag under den föregående fullgjorda kalendermånaden.

18 Ledigheτ och förmåner vid uτbildning

Momenτ 1 Under utbildning – instruktion och vidareutbildning– får arbets- tagaren under den tid utbildningen pågår lön enligt avtalets § 8 moment 4:3. Ersättning för obekväm arbetstid erhålls inte.

Av kursplan betingat övertidsarbete kompenseras med motsvarande tid åter inom loppet av tre veckor. För eventuellt inte kompenserad övertid utges övertidslön.

Momenτ 2 Arbetstagare, som på trafikföretagets bekostnad erhållit buss- förarutbildning (körkortsutbildning), är återbetalningsskyldig för utbild- ningskostnaderna om arbetstagare på egen begäran slutar sin anställning vid trafikföretaget inom ett år efter godkänd utbildning.

Återbetalning ska ske

a) med 2/3 av utbildningskostnaderna, om avgång enligt ovan sker inom sex månader efter godkänd utbildning, eller

b) med 1/3 av utbildningskostnaderna, om avgång enligt ovan sker efter sex men inom tolv månader.

Vid avgång på egen begäran under pågående bussförarutbildning ska återbetal- ning ske med samtliga utbildningskostnader för den del av kursen arbetstagaren genomgått.

I utbildningskostnaderna ska inte anses ingå den lön vederbörande uppburit under utbildningstiden.

Innan sådan utbildning, som här avses, påbörjas ska förbindelse undertecknas av arbetstagaren.

19 Arbeτsτagare som genomgår försτa uτbildning för förarpersonal

Momenτ 1 Bestämmelserna äger tillämpning för arbetstagare som antagits till första utbildning för blivande förarpersonal.

Med första utbildning avses för anställning som förare erforderlig grundutbild- ning, vilken ombesörjs av trafikföretaget.

Med grundutbildning avses dels utbildning för busskort och dels företagsan- passad utbildning.

I utbildningssyfte får arbetstagaren under instruktörs ledning tjänstgöra i ordi- narie arbetsuppgifter.

Momenτ 2 Arbetstagarens anställning är tidsbegränsad till utbildningstidens varaktighet (visstidsanställning).

Anställningen kvalificerar inte till företrädesrätt till återanställning.

Om någondera parten önskar häva anställningen före den överenskomna utbild- ningens slut gäller en ömsesidig uppsägningstid av sju kalenderdagar.

Trafikföretaget kan medge att arbetstagaren lämnar anställningen med kortare uppsägningstid eller utan iakttagande av sådan uppsägningstid.

Uppsägning ska vara skriftlig.

Momenτ 3 Semesterförmåner utges enligt bestämmelserna i gällande semester- lag.

Under utbildningen infallande semester får tas ut efter utbildningens slut.

Momenτ 4 Utbildningslön utges med lägst 1/165 av lägstlön för vuxen arbets- tagare. Lön utges för arbetad tid.

Momenτ 5 Till arbetstagare enligt detta avtal utges inga andra förmåner än vad i dessa bestämmelser eller annars är överenskommet mellan parterna eller enligt lag stadgas.

Gz

BILAGA 7 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FÖRARE I NY TRAFIK

1 Vikarie

Vikarie är också arbetstagare som, efter det att annan arbetstagare slutat, anställts för att helt eller delvis sköta dennes arbetsuppgifter intill dess att efterträdare utsetts. För vikariatsanställning 1-3 månader gäller en ömsesidig uppsägningstid av 14 dagar.

2 Arbeτsτidsberäkning dagkommenderad personal

Utförd ordinarie arbetstid per begränsningsperiod beräknas så att individuellt utförd ordinarie arbetstid sammanräknas per period. Arbetstiden räknas i tim- mar och minuter alternativt i timmar med två decimaler.

3 Arbeτsτid vid körning i linjeτrafik inom Norden och vid besτällnings- τrafik inom rikeτ

Som arbetstid räknas:

a) I arbetstid inräknas även ledig tid understigande 30 minuter om inte annat följer av lokal överenskommelse enligt punkt 8 moment 7.

b) 75% av uppehållstid på bortaort som inte utgör rast, klockan 22.00-06.00 (se punkt 4b).

c) 25% av uppehållstid på bortaort, klockan 06.00-22.00, som inte utgör rast, då arbetsgivaren tillhandahåller dagrum eller överliggningsrum.

d) Vid körning med dygnsvila på bortaort beräknas arbetstid enligt punkt a ovan. Som arbetstid räknas dock alltid minst åtta timmar per 24-timmarsperiod.

e) OB-tillägg utges inte för uppehållstid som omräknas till arbetstid.

4 Uppräkning av arbeτsτid vid linjeτrafik (gäller även τrafikledning)

▇▇▇▇▇ tjänst har uppehållstid överstigande 90 minuter.

a) ▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇ 06.00-22.00 vid delad tjänst på hemmaort ska 17% av uppe- hållstiden räknas som arbetad tid.

b) ▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇ 22.00-06.00 får inte delad tjänst förläggas. Varje arbetad tim- me räknas upp med 1,17 vid fastställande av den ordinarie arbetstiden (utgår från att den ordinarie arbetstiden är 40 respektive 38,25 timmar per vecka).

5 Uppehållstid betraktad som arbetstid inräknas inte i den enligt punkt 8 moment 6 maximalt tillåtna ordinarie arbetstiden per dag.

Raster på annan ort beräknas sammanlagt för tjänst (dag) med arbetstid inklusive uppehållstid – på annan ort– understigande 7,5 timmar till högst 1timme och för tjänst överstigande 7,5 timmar till högst 1,5 timme.

Vid påkallad/beordrad övernattning utom hemorten ersätter arbetsgivaren kost- nader för logi (Trakt 91). För arbetstagare anställda kortare tid än tre månader ska vid anställningens början ungefärlig ram anges för arbetstidens längd och förläggning.

G Trafik uτom Norden

Tjänstgöringsplanerna ska upprättas så, att arbetstiden inte beräknas överstiga i genomsnitt 40 timmar per vecka under respektive tjänstgöringssäsong.

Som arbetstid räknas minst åtta timmar per hel 24-timmarsperiod. Särskilda ersättningar utges enligt lönebilaga.

7 Arbeτsτidsförläggning helgfri vecka

Vid utläggning av arbetstiden med 40 timmar per helgfri vecka ska arbetstiden reduceras med åtta timmar för varje i schemaperioden infallande helgdag måndag-fredag. Helgdagar som ska reducera arbetstiden inom schemaperioden är i almanackan röda dagar infallande måndag-fredag. Midsommar-, jul- och nyårsafton betraktas i detta avseende som helgdagar.

Vid förläggning av reducerad arbetstid är arbetstagaren arbetsfri på den aktuella helgdagen. Behöver arbete utföras på helgdagen, kan arbetstid utöver den nya ordinarie arbetstiden förläggas denna dag. Arbetstagare som fullgör arbetstid på sådan helgdag får ersättning med motsvarande antal timmar i kompensations- ledighet.

8 Arbeτsτidsförläggning för förare med fasτa τjänsτer

Momenτ 1 Vid utläggning av arbetstiden med 38,25 timmar per vecka sker ingen reduktion av arbetstiden för infallande helgdagar. När så påkallas av förhållanden över vilka trafikföretaget inte kan råda, kan arbetstiden minskas under den ordinarie.

Momenτ 2 För arbetstagare placerad på fast lista, dvs vars hela ordinarie arbets- tid består av kända och fastlagda uppdrag, kan arbetstidsschemat omfatta en schemaperiod om högst tidtabellsperiod. Arbetstidsschemat ska innehålla tjänst- göringsdagar och fridagar. För tjänstgöringsdagarna ska anges arbetstidens början och slut samt raster. Timmar som vid periodens utgång över- eller understiger ordinarie arbetstidsmått förs över till följande period.

Arbetstidsschemat ska finnas tillgängligt för de anställda senast 14 dagar innan det träder i kraft. Om av särskilda skäl denna tid inte kan hållas ska lokal facklig organisation snarast underrättas.

Momenτ 3 Den ordinarie arbetstiden per dag (tjänst) ska inte delas upp i mer än två arbetspass. Rast delar inte arbetspass. Rast omfattar högst 90 minuter (gäller inte företagets landsortslinjer).

Momenτ 4 Arbetspass ska omfatta minst tre timmar.

Momenτ 5 Den maximalt tillåtna ordinarie arbetstiden per arbetsdag (tjänst) är tio timmar.

Momenτ G Tidsramen för den ordinarie arbetstidens förläggning ska vara högst 13 timmar eller enligt lokal överenskommelse.

Momenτ 7 Rast ska omfatta minst 30 minuter. Lokal överenskommelse kan träffas att särskilt angivna pass kan överskrida fem timmar utan rast.

Gq

Den sammanlagda rasttiden under en tjänstgöringsdag får inte överstiga 90 minuter. Rast får inte utläggas tidigare än två timmar efter tjänstgöringens bör- jan och inte heller mindre än två timmar från arbetstidens slut, andra raster eller obetalda uppehåll. Rast delar inte arbetspass. Lokal överenskommelse kan träffas om att rast får understiga 30 minuter.

9 Arbeτsτidsförläggning för dagkommenderad personal

Tjänstgöringslista för kommande trafikdygn anslås i regel klockan 17.00 dagen före. För personal, som dagen före aktuellt trafikdygn har fridag anslås tjänst- göringslistan i regel klockan 17.00 dagen före fridagen. Sådan tjänstgöringsdags längd är inte fastställd förrän arbetstagaren meddelats. Arbetstagare är skyldig att före varje tjänstgöringsdag skaffa sig kännedom om tilldelad tjänst.

Begränsningsperiodens längd ska för dagkommenderad personal omfatta längst tio veckor. Lokal överenskommelse kan träffas om annan period.

Anmärkning

Sådan tjänstgöring som i förväg är känd och möjlig att förplanera anslås i för- kommenderingslista minst sju kalenderdagar före tillämpningen.

10 Särskilda regler om förläggning av paus vid linjeτrafik

För linjetrafik, där linjens längd understiger 50 kilometer, ska följande paus- regler gälla:

Arbetstagarna ska ges möjlighet till paus. Körning får pågå i högst 2,5 timmar utan avbrott för paus eller rast. varje paus ska vara minst tio minuter.

Pauserna ska vara schemalagda och ska normalt förläggas till plats med tillgång till toalett.

För linjetrafik där linjens längd överstiger 50 kilometer ska överenskommelse om pausreglering träffas lokalt.

Avvikelse från pausreglerna kan ske efter lokal överenskommelse.

11 Viloτid mellan arbeτsdagar

Den sammanhängande tidsrymden (vilotiden) från den ordinarie arbetstidens slut på arbetsdagen till den ordinarie arbetstidens början påföljande arbetsdag ska inte understiga elva timmar. Denna tidsrymd kan högst tre gånger i veckan minskas till nio timmar i följd.

För linjetrafik, där linjens längd understiger 50 kilometer, gäller dock att min- skad eller uppdelad vilotid endast kan förekomma i samband med dagkom- mendering, övertidsarbete och vid schemabyte eller byte av tjänstgöringslista. Föraren ska då kompenseras med motsvarande vilotid före följande veckas slut. Avvikelse från detta kan ske efter lokal överenskommelse.

12 Förarkorτ

Arbetsgivaren tillhandahåller ett förarkort per tillsvidareanställd och period. Om arbetstagarens anställning avslutas på egen begäran eller till följd av upp- sägning/avsked på grund av personliga skäl ska återbetalning ske med belopp som motsvarar en avskrivning med 1/5 per år.

Om förarkort anskaffas av arbetstagaren inför en provanställning, ersätter ar- betsgivaren denna kostnad om anställningen övergår till tillsvidareanställning.

13 Beräkning av överτid för förare

Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning eller förskjutning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid.

Arbete utöver ordinarie arbetstid vid förkortad arbetstid ska inte betraktas som övertid.

Arbetstagare som har förkortad arbetstid på grund av reglerna om uppräkning av tid, har rätt att frivilligt arbeta upp till i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka. Ersättning för sådant arbete utges med fyllnadslön.

14 Beräkning av överτid för dagkommenderad förare

Tid som ligger inom tio arbetstimmar vid arbete på arbetsdag, då arbetstiden förlängs utöver i tjänstgöringslistan angiven tid ska inte betraktas som övertid.

Undantag

• Deltidsanställd förare, som tjänstgör på fastställd fridag, eller utför övertid- sarbete på arbetsdag, sedan den för heltidsanställd gällande maximalt tillåtna ordinarie arbetstiden per arbetsdag fullgjorts, får övertidslön.

• För dagkommenderad arbetstagare utges ersättning för periodövertid. Med sådan tid avses den del av den sammanlagda arbetstiden under begräns- ningsperioden som, utan att vara övertid per arbetad dag, överstiger den tillåtna ordinarie arbetstiden per period.

• Trafikpersonalen ska avlämna skriftlig rapport om anledning till trafikför- sening, för vilken övertidslön begärs.

15 Beräkning av avdrag vid ledigheτ del av månad

Momenτ 1 Arbetstagare, anställd enligt avtalets § 2 moment 1, anställning med timlön, eller anställd kortare än tre månader får lön per timme (timlön) eller enligt överenskommelse.

Timlön utges för faktisk arbetad tid. Ordinarie arbetstid räknas i timmar och minuter per avlöningsperiod.

Momenτ 2 När tjänstgöring inte fullgjorts under samtliga arbetsdagar i kalen- dermånaden utges lön per arbetsdag med dagbelopp motsvarande månadslönen dividerad med antalet arbetsdagar i kalendermånaden.

1G Ledigheτ för ansτälld med månadslön

Då arbetstagare med månadslön tjänstgör under del av arbetsdag utges lön med så stor del av dagbeloppet som den arbetade tiden utgör av den ordinarie arbets- tid som skulle ha fullgjorts sådan dag. I det fall den ordinarie arbetstiden inte är förutbestämd anses denna motsvara den genomsnittliga ordinarie (minimi) arbetstiden per arbetsdag.

17 Ledigheτ för ansτälld med τimlön

Momenτ 1 Då arbetstagare med timlön får lön eller del av lön under ledighet hel arbetsdag utges denna för en tid som motsvarar den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per dag under de tre närmast föregående fullgjorda arbetsdagarna.

Vid ledighet del av arbetsdag utges lön efter den tid under vilken arbetstagaren annars skulle ha varit i arbete sagda dag. I det fall den ordinarie arbetstiden inte är förutbestämd anses denna motsvara den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per dag under de tre närmast föregående fullgjorda arbetsdagarna.

Momenτ 2 Vad i punkt 15 moment 2 anges, ska också gälla tillägg som utges per månad eller per arbetsdag.

Momenτ 3 Vid ledighet från arbetet enligt avtalets § 8 utges lön beräknad enligt punkt 16 och punkt 17 moment 1.

18 Sjuklön

För dagkommenderad personal gäller att vid beräkning av sjuklön enligt avtalets

§ 8 moment 1:7, i det fall arbetstid som berättigar till tillägg för obekväm arbets- tid inte är förutbestämd, ska denna anses motsvara den genomsnittliga arbets- tiden per dag under den föregående fullgjorda kalendermånaden.

19 Ledigheτ och förmåner vid uτbildning

Momenτ 1 Under utbildning – instruktion och vidareutbildning – får arbets- tagaren under den tid utbildningen pågår lön enligt avtalets § 8 moment 4:3. Ersättning för obekväm arbetstid erhålls inte.

Av kursplan betingat övertidsarbete kompenseras med motsvarande tid åter inom loppet av tre veckor. För eventuellt inte kompenserad övertid utges övertidslön.

Momenτ 2 Arbetstagare, som på trafikföretagets bekostnad erhållit buss- förarutbildning (körkortsutbildning), är återbetalningsskyldig för utbild- ningskostnaderna om arbetstagare på egen begäran slutar sin anställning vid trafikföretaget inom ett år efter godkänd utbildning.

Återbetalning ska ske

a) med 2/3 av utbildningskostnaderna, om avgång enligt ovan sker inom sex månader efter godkänd utbildning, eller

b) med 1/3 av utbildningskostnaderna, om avgång enligt ovan sker efter sex men inom tolv månader.

Vid avgång på egen begäran under pågående bussförarutbildning ska återbetal- ning ske med samtliga utbildningskostnader för den del av kursen arbetstagaren genomgått.

I utbildningskostnaderna ska inte anses ingå den lön vederbörande uppburit under utbildningstiden.

Innan sådan utbildning, som här avses, påbörjas ska förbindelse undertecknas av arbetstagaren.

20 Arbeτsτagare som genomgår försτa uτbildning för förarpersonal

Momenτ 1 Bestämmelserna äger tillämpning för arbetstagare som antagits till första utbildning för blivande förarpersonal.

Med första utbildning avses för anställning som förare erforderlig grundutbild- ning, vilken ombesörjs av trafikföretaget.

Med grundutbildning avses dels utbildning för busskort och dels företagsan- passad utbildning.

I utbildningssyfte får arbetstagaren under instruktörs ledning tjänstgöra i ordi- narie arbetsuppgifter.

Momenτ 2 Arbetstagarens anställning är tidsbegränsad till utbildningstidens varaktighet (visstidsanställning).

Anställningen kvalificerar inte till företrädesrätt till återanställning.

Om någondera parten önskar häva anställningen före den överenskomna utbild- ningens slut gäller en ömsesidig uppsägningstid av sju kalenderdagar.

Trafikföretaget kan medge att arbetstagaren lämnar anställningen med kortare uppsägningstid eller utan iakttagande av sådan uppsägningstid.

Uppsägning ska vara skriftlig.

Momenτ 3 Semesterförmåner utges enligt bestämmelserna i gällande semester- lag.

Under utbildningen infallande semester får tas ut efter utbildningens slut.

Momenτ 4 Utbildningslön utges med lägst 1/165 av lägstlön för vuxen arbets- tagare. Lön utges för arbetad tid.

Momenτ 5 Till arbetstagare enligt detta avtal utges inga andra förmåner än vad i dessa bestämmelser eller annars är överenskommet mellan parterna eller enligt lag stadgas.

DEFINITIONER FÖR FÖRARE

ARBETAD DAG Dag – arbetsdag eller fridag – då arbete utförts oberoende av arbetstidens längd.

ARBETSDAG Dag – trafikdygn – på vilken ordinarie arbetstid (tjänst) är utlagd och kan vara förlagd till två på varandra följande kalenderdygn.

ARBETSPASS Tidsrymd, inkl eventuell rast omfattande högst 90 minuter, under vilken arbete utförs utan annat obetalt uppehåll än rast.

DAGKOMMENDERAD Sådan förare, som antingen tjänstgör på tjänster, som inte ingår i den fasta placeringen eller som vikarie vid semester, sjukdom, annan ledighet och på vakanta tjänster för fast placerade.

FASTPLACERADE Sådan förarpersonal som kontinuerligt uppehåller tjänst inom tjänstgöringslista med fasta tjänster och inbördes skiftar på tjän- sterna inom listan.

FRIDAG Dag – trafikdygn – på vilken ordinarie arbetstid inte är utlagd och kan vara förlagd till två på varandra följande kalenderdygn samt omfattar minst 24 timmar i följd.

LINJETRAFIK Därmed avses persontransporter vid regelbundna tider längs bestämda färdvägar varvid passagerare (allmänheten) får stiga på och av vid förutbestämda hållplatser.

PASS Tidsrymd inom arbetspass under vilket arbete utförs.

PERIODÖVERTID Med sådan tid avses en del av den sammanlagda arbetstiden under begränsningsperioden, som – utan att vara övertid per arbetad dag – överstiger den tillåtna ordinarie arbetstiden per period.

TRAFIKDYGN Räknas från och med tidpunkten för dagtrafikens början ena kalenderdygnet till tidpunkter för dagtrafikens början påföljande kalenderdygn.

UPPEHÅLLSTID Uppehållstid är sådan tid under arbetsdagen då betald arbetstid inte är förlagd. Rast är uppehållstid.

UNIFORM Uniformsklädsel tillhandahålls av arbetsgivaren. Arbetstagaren ska under tjänsteutövning bära uniform. Frågor om beklädnad regleras genom lokal överenskommelse.

PROTOKOLLSANTECKNINGAR

1 Det ligger inom ramen för det enskilda anställningsavtalet att arbetstagare är skyldig att uppvisa intyg av läkare om tjänst- barhet, genomgå läkarundersökning om arbetstagare har visat sig inte kunna utföra sina arbetsuppgifter och detta kan antas bero på droger eller sjukdom. Arbetsgivare är skyldig att göra rehabiliteringsutredning, rehabilitera och/eller omplacera arbetstagare.

Arbetsgivaren har inom ramen för sin arbetsledningsrätt möj- lighet att tillfälligt försätta arbetstagare ur tjänstgöring.

Arbetstagare som blivit försatt ur tjänstgöring (avstängts) på grund av påverkan av alkohol eller annan drog och därför har utgjort säkerhetsrisk, ska avstå samtliga avlöningsförmåner under avstängningen.

Regler om drogfri arbetsmiljö och hantering av drogfrågor anknyter till arbetsmiljölagens regler om säker arbetsmiljö och kan hanteras/beslutas i skyddskommitté eller motsvarande eller i lokalt avtal.

2 De centrala parterna är ense om att uppta förhandlingar om ändringar görs i socialförsäkringslagstiftningen eller annan lagstiftning. Förhandlingarna ska resultera i att ändringar i ersättningsnivån eller villkoren för socialförsäkringen ska medföra att motsvarande anpassningar görs i branschavtalen.

3 Arbetsgivare kan ersätta arbetstagare för inkomstbortfall, i form av lön och andra anställningsförmåner enligt § 8 moment 1:7, som medfört sjukfrånvaro, beroende på personskada genom våld och/eller misshandel i arbetet. Ersättning utges endast för den del av lönebortfallet som inte ersätts på annat sätt. Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersätt- ning enligt avtalet och semesterlagen.

4 Parterna är överens om att arbetet med att begränsa kassastor- leken, förebygga rån och risker ska vara ett proiriterat område för samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

LÖNEBILAGA

Särskilda ersättningar

De särskilda ersättningarna nedan inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

1 Kompensation för övertidsarbete och fyllnadstjänst- ▇▇▇▇▇▇ (§ 3 moment 2)

Fyllnadslön och övertidskompensation utges, för faktisk tid, per timme enligt nedan:

Fyllnadslön 115 % av grundlön Övertid 165 % av grundlön

Anmärkning

Med grundlön per timme avses månadslön för heltidsanställd delad med 165, vilket betyder att deltidsanställds lön först ska uppräknas till heltid.

2 Färdtidsersättning och restidsersättning (§ 3 moment 3 och Bilaga 6 punkt 13)

Samtliga ersättningar angivna i lönebilaga utges med faktisk tid.

Färdtid

Färdtidsersättning utges, för faktisk tid, enligt nedan:

För de första 10 timmarna under en kalendervecka,

för vilka ersättningen ska utges 62,80 kr/tim För tid därutöver under kalenderveckan 125,60 kr/tim Färd- och väntetiden summeras per kalendervecka.

Restid

Restidsersättning utges för varje påbörjad tiondels timme tillgodoräkningsbar restid per tjänst med 12,90 kr/tim

3 Tillägg för obekväm arbetstid (§ 3 moment 4)

O-tilläggstid A (gäller även vid beställningstrafik) 68,00 kr/tim

Tid från kl 00.00 på långfredagen till kl 07.00 på dagen efter annandag påsk.

Tid från kl 00.00 på pingst-, midsommar-, jul- eller nyårsafton till kl 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen.

Tid då annandag jul eller nyårsdagen infaller på fredag, från kl

06.00 på efterföljande lördag till och med kl 07.00 på vardag närmast efter efterföljande söndag.

O-tilläggstid B 34,00 kr/tim

Tid från kl 16.00 på dag före sön- eller helgdag till kl 06.00 dag efter sön- eller helgdag, lördag kl 00.00 till kl 16.00 samt fredag 19.00-24.00.

O-tilläggstid C 17,00 kr/tim

Tid från kl 19.00 till kl 06.00 måndag till torsdag samt fredag 00.00 -06-00.

OB-ersättning D (vid beställningstrafik) 23,20 kr/tim Måndag-torsdag 19.00-06.00 samt fredag 00.00-06.00.

OB-ersättning E (vid beställningstrafik) 35,00 kr/tim

Med helgdag avses i almanackan infallande röd dag, som inte med- för rätt till OB-ersättning A.

Fredag	19.00-24.00
Lördag	00.00-24.00
Övrig dag före helgdag	16.00-24.00
Sön- och helgdag	00.00-24.00
Dag efter sön- och helgdag	00.00-06.00

O-tilläggstid, faktisk tid, inom respektive kategori (A-E) summeras per avlöningsperiod.

4 Ersättning för jour och beredskap (§ 3 moment 5)

Ersättning för jour och beredskap utges enligt nedan:

Jour

Där arbetstagare ålagts jour:

För tid, som uppgår till högst 50 timmar 34,00 kr/tim under kalendermånaden

För tid därutöver under kalendermånaden 68,00 kr/tim

Beredskap

Där arbetstagare ålagts beredskap:

För tid, som uppgår till högst 150 timmar 17,00 kr/tim under kalendermånaden

För tid därutöver under kalendermånaden 34,00 kr/tim

För jour och beredskap eller del därav, förlagd till tid som anges nedan, ska ersättning enligt ovan förhöjas med 100 %:

• Tid från kl 18.00 på dag före långfredagen till kl 07.00 på dagen efter annandag påsk.

• Tid från kl 18.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen.

• Tid från kl 00.00 till kl 24.00 på sön- eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.

• Tid från kl 16.00 till kl 24.00 vardag – inte lördag – närmast före trettondag jul, första maj, ▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇ eller alla helgons dag.

• Tid från kl 00.00 till kl 07.00 vardag närmast efter sön- eller helgdag.

• Tid från kl 19.00 till kl 24.00 vardag närmast före lördag.

För jour och beredskap, som fullgörs mellan tidpunkten för den fastställda arbetstidens början en arbetsdag och motsvarande tid- punkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst åtta timmar, minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap.

Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, arbetar under jour eller beredskap får arbets- tagaren behålla jour- eller beredskapsersättningen.

Vid arbete under ålagd beredskap får arbetstagare ersättning för resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i bilersättningsavtalet (Bil 01).

5 Ersättningar vid körning utom Norden (Bilaga 7 punkt 5)

Då buss är enmansbetjänad utges för merarbete och längre arbets- tid utöver körtiden, som en förare ska utföra, en särskild ersättning per kördag 74,00 kr/tim

Som ersättning för oregelbundna arbetstids- och fridagsförhållan- den i trafiken får bussförare särskild ersättning per tjänstgörings- dag utom riket 74,00 kr/tim

6 Tillägg vid förskjuten arbetstid (§ 3 moment 6)

Tillägg vid förskjuten arbetstid utges per fullgjord timme enligt nedan.

För dag som enligt näst föregående schema

skulle ha varit fridag 70,50 kr/tim

För övrig tid 35,00 kr/tim

Under de två första kalenderdagarna höjs tillägget med 50 %.

Tiden inom respektive ersättningsnivå sammanräknas per av- löningsperiod.

7 Löneutrymme

Löneutrymmet tillförs 638 kronor per månad per antal heltids- anställda, deltidsanställda i proportion, för lönerevision att för- dela vid lokala förhandlingar, vid trafikstart av ny avtalad trafik som inte tidigare tillförts detta utrymme.

8 Löneutrymme för förare med 8 år i yrket

Löneutrymmet – för lokala baslöner som inte reglerar nivå med åtta år i yrket – tillförs för dessa 500 kronor per månad per antal hel-tidsanställda, deltidsanställda i proportion, för lönerevision, att fördela vid lokala förhandlingar, vid trafikstart av nyavtalad trafik.

VISSA TABELLER

6 Tabell över kalenderdagsfaktorer

Med kalenderdagsfaktor avses faktor för beräkning av det antal kalenderdagar som ledigheten ska anses omfatta, vid ledighet utan rätt till lön under del av månad.

1-veckasschema Antal arbets- dagar under perioden	Faktor	2-veckorsschema Antal arbets- dagar under perioden	Faktor	3-veckorsschema Antal arbets- dagar under perioden	Faktor
1	7,00
2	3,50	2	7,00
3	2,33	3	4,66	3	7,00
4	1,75	4	3,50	4	5,25
5	1,40	5	2,80	5	4,20
6	1,16	6	2,33	6	3,50
		7	2,00	7	3,00
		8	1,75	8	2,62
		9	1,55	9	2,33
		10	1,40	10	2,10
		11	1,27	11	1,90
		12	1,16	12	1,75
				13	1,61
				14	1,50
				15	1,40
				16	1,31
				17	1,23
				18	1,16

4-veckorsschema Antal arbets- dagar under perioden	Faktor	5-veckorsschema Antal arbets- dagar under perioden	Faktor	6-veckorsschema Antal arbets- dagar under perioden	Faktor
4	7,00
5	5,60	5	7,00
6	4,66	6	5,83	6	7,00
7	4,00	7	5,00	7	6,00
8	3,50	8	4,37	8	5,25
9	3,11	9	3,88	9	4,66
10	2,80	10	3,50	10	4,20
11	2,54	11	3,18	11	3,81
12	2,33	12	2,91	12	3,50
13	2,15	13	2,69	13	3,23
14	2,00	14	2,50	14	3,00
15	1,86	15	2,33	15	2,80
16	1,75	16	2,18	16	2,62
17	1,64	17	2,05	17	2,47
18	1,55	18	1,94	18	2,33
19	1,47	19	1,84	19	2,21
20	1,40	20	1,75	20	2,10
21	1,33	21	1,66	21	2,00
22	1,27	22	1,59	22	1,90
23	1,21	23	1,52	23	1,82
24	1,16	24	1,45	24	1,75
		25	1,40	25	1,68
		26	1,34	26	1,61
		27	1,29	27	1,55
		28	1,25	28	1,50
		29	1,20	29	1,44
		30	1,16	30	1,40
				31	1,35
				32	1,31
				33	1,27
				34	1,23
				35	1,20
				36	1,16

7-veckorsschema Antal arbets- dagar under perioden	Faktor	8-veckorsschema Antal arbets- dagar under perioden	Faktor
7	7,00
8	6,12	8	7,00
9	5,44	9	6,22
10	4,90	10	5,60
11	4,45	11	5,09
12	4,08	12	4,66
13	3,76	13	4,30
14	3,50	14	4,00
15	3,26	15	3,73
16	3,06	16	3,50
17	2,88	17	3,29
18	2,72	18	3,11
19	2,57	19	2,94
20	2,45	20	2,80
21	2,33	21	2,66
22	2,22	22	2,54
23	2,13	23	2,43
24	2,04	24	2,33
25	1,96	25	2,24
26	1,88	26	2,15
27	1,81	27	2,07
28	1,75	28	2,00
29	1,68	29	1,93
30	1,63	30	1,86
31	1,58	31	1,80
32	1,53	32	1,75
33	1,48	33	1,69
34	1,44	34	1,64
35	1,40	35	1,60
36	1,36	36	1,55
37	1,32	37	1,51
38	1,28	38	1,47
39	1,25	39	1,43
40	1,22	40	1,40
41	1,19	41	1,36
42	1,16	42	1,33
		43	1,30
		44	1,27
		45	1,24
		46	1,21
		47	1,19
		48	1,16

yy

8 Tabell över semesterkoefficienter

Med semesterkoefficient avses koefficient för beräkning av antalet semesterdagar som ska anses ingå i semesterledigheten.

1-veckasschema ▇▇▇▇▇ arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient	2-▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇ arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient
1	5,00
2	2,50	2	5,00
3	1,66	3	3,33
4	1,25	4	2,50
5	1,00	5	2,00
6	0,83	6	1,66
		7	1,42
		8	1,25
		9	1,11
		10	1,00
		11	0,90
		12	0,83

3-▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇ arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient	4-▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇ arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient
3	5,00
4	3,75	4	5,00
5	3,00	5	4,00
6	2,50	6	3,33
7	2,14	7	2,85
8	1,87	8	2,50
9	1,66	9	2,22
10	1,50	10	2,00
11	1,36	11	1,81
12	1,25	12	1,66
13	1,15	13	1,53
14	1,07	14	1,42
15	1,00	15	1,33
16	0,93	16	1,25
17	0,88	17	1,17
18	0,83	18	1,11
		19	1,05
		20	1,00
		21	0,95
		22	0,90
		23	0,86
		24	0,83

yç

5-▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇ arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient	6-▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇ arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient
5	5,00
6	4,16	6	5,00
7	3,57	7	4,28
8	3,12	8	3,75
9	2,77	9	3,33
10	2,50	10	3,00
11	2,27	11	2,72
12	2,08	12	2,50
13	1,92	13	2,30
14	1,78	14	2,14
15	1,66	15	2,00
16	1,56	16	1,87
17	1,47	17	1,76
18	1,38	18	1,66
19	1,31	19	1,57
20	1,25	20	1,50
21	1,19	21	1,42
22	1,13	22	1,36
23	1,08	23	1,30
24	1,04	24	1,25
25	1,00	25	1,20
26	0,96	26	1,15
27	0,92	27	1,11
28	0,89	28	1,07
29	0,86	29	1,03
30	0,83	30	1,00
		31	0,96
		32	0,93
		33	0,90
		34	0,88
		35	0,85
		36	0,83

7-▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇ arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient	8-▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇ arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient
7	5,00
8	4,37	8	5,00
9	3,89	9	4,44
10	3,50	10	4,00
11	3,18	11	3,63
12	2,91	12	3,33
13	2,69	13	3,07
14	2,50	14	2,85
15	2,33	15	2,66
16	2,18	16	2,50
17	2,05	17	2,35
18	1,94	18	2,22
19	1,84	19	2,10
20	1,75	20	2,00
21	1,66	21	1,90
22	1,59	22	1,81
23	1,52	23	1,73
24	1,45	24	1,66
25	1,40	25	1,60
26	1,34	26	1,53
27	1,29	27	1,48
28	1,25	28	1,42
29	1,20	29	1,37
30	1,16	30	1,33
31	1,12	31	1,29
32	1,09	32	1,25
33	1,06	33	1,21
34	1,02	34	1,17
35	1,00	35	1,14
36	0,97	36	1,11
37	0,94	37	1,08
38	0,92	38	1,05
39	0,89	39	1,02
40	0,87	40	1,00
41	0,85	41	0,97
42	0,83	42	0,95
		43	0,93
		44	0,90
		45	0,88
		46	0,86
		47	0,83
		48	0,83

FO-F 03 – FÖRHANDLINGSORDNING FÖR FÖRETAG ANSLUTNA TILL KFS

I lydelse från och med 2003-01-01

Kapitel I Definitioner

§1 I deττa avτal avses med ARBETSGIVARORGANISATION:

Kommunala Företagens Samorganisation, KFS

ARBETSGIVARE:

Företag/sammanslutning som tillhör Kommunala Företagens Samorganisation

CENTRAL ARBETSTAGARORGANISATION:

Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal Facket för Service och Kommunikation, SEKO Svenska Transportarbetareförbundet, Transport Vision (SKTF)

Unionen (Tjänstemannaförbundet HTF) Ledarna

Vårdförbundet

Sveriges Ingenjörer (Civilingenjörsförbundet, CF) Civilekonomerna, CR

Förtecknade Saco-förbund

Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd

LOKAL ARBETSTAGARORGANISATION:

Till central arbetstagarorganisation hörande lokal organisation

CENTRAL PART:

Kommunala Företagens Samorganisation samt central arbetstagarorganisation

LOKAL PART:

Arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation

CENTRAL FÖRHANDLING:

Förhandling mellan centrala parter

LOKAL FÖRHANDLING:

Förhandling mellan lokala parter

Kapitel II Förhandling om upprättande av kollektivavtal

§2 Förhandling om upprättande eller prolongering av kollektivavtal skall föras som central förhandling, om central part begär det.

§3 Har central förhandling i viss fråga begärts enligt § 2, får lokal förhandling inte påkallas eller föras i frågan innan den centrala förhandlingen är avslutad.

§4 Mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation får inte avtalas om villkor, som innebär avvikelse från central överenskommelse, om inte avvikelsen är tillåten enligt den centrala överenskommelsen.

§5 Parterna är skyldiga att på ömse sidor verka för att träffad överenskommelse snarast genomföres samt att, då överenskommelsen avser kollektivavtal, sådant avtal snarast upprättas.

Kapitel III Förhandling enligt 11, 12, 14 eller 38 §§

Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL).

§G Begäran av lokal eller central arbetstagarorganisation om sådan förhandling, som avses i 14 § andra stycket MBL, skall skriftligen vara arbetsgivaren tillhanda inom sju dagar efter det att den lokala förhandlingen i frågan slutförts. Har begäran framställts av lokal arbetstagarorganisation skall inom samma tid skriftligen till arbetsgivaren visas, att central arbetstagarorganisation önskar fullfölja förhandlingsförfarandet.

Har vad nu sagts inte uppfyllts av arbetstagarorganisationen, är arbetsgivaren inte förhandlingsskyldig och äger utan påföljd fatta och verkställa beslut i frågan.

Anmärkning

Har vid förhandlingar som avses i 11, 12, 14 eller 38 §§ MBL enighet uppnåtts i den sakfråga varom förhandling förts, skall vad parterna därvid enats om inte ha verkan av kollektivavtal, om inte sådan verkan har uttryckligen fastslagits i handling, som undertecknats av behörig företrädare för respektive kollektiv- avtalspart.

Kapitel IV Förhandling i rättstvist

§7 I sådan rättstvist, som skall handläggas enligt lagen om rättegång i arbetstvister, skall förhandling äga rum i den ordning som anges i detta kapitel.

Även om kollektivavtal upphört att gälla skall bestämmelserna i detta kapitel iakttagas i tvist om avtalets tolkning och tillämpning.

Anmärkning

Om handläggning av vissa tvister föreskrevs i särskilt huvudavtal för den offent- liga sektorn (SHA), såvitt avser kommunalförbund.

§8 Förhandling som avses i § 7 förs i första hand som lokal förhandling.

Anmärkning till §§ 7 och 8

Här avses inte att begränsa användningen av direkt överläggning mellan arbets- ledning och arbetstagare för utjämnande av meningsmotsättningar.

§9 Kravet på arbetsgivare att i fall som avses i 35 § MBL ”omedelbart” påkalla för- handling i där avsedd tvist skall anses uppfyllt, om arbetsgivaren senast inom sju dagar efter det att arbetsgivaren mottagit skriftligt besked om arbetstagarorga- nisationens tolkning av berörd avtalsbestämmelse, avsänder skriftlig begäran om förhandling i saken till den lokala arbetstagarorganisationen.

Motsvarande krav i fall, som avses i 34 § tredje stycket MBL, skall anses uppfyllt om arbetsgivaren avsänder skriftlig begäran om förhandling i saken inom sju dagar efter mottagande av arbetstagarorganisationens skriftliga besked i tolkningsfrågan.

§ 9A I tvist som avses i 64 § första stycket första meningen MBL skall där angivna frister utgöra fyra månader respektive två år.

§ 10 Kan uppkommen tvist inte lösas vid lokal förhandling, ankommer det på part som vill fullfölja ärendet att påkalla central förhandling. Framställning om sådan förhandling skall av vederbörande centrala part göras hos motparten inom fyra månader efter det att den lokala förhandlingen avslutats. Rör tvisten fråga som avses i 35 § MBL skall dock central förhandling påkallas inom tre veckor och fråga som avses i 34 § tredje stycket MBL inom sju dagar.

Försummas tidsfristerna som anges i första stycket, har parten förlorat rätten att påkalla central förhandling och därmed rätten att föra talan i tvisten.

§ 11 Tvist får upptagas direkt till central förhandling, om de centrala parterna är ense därom.

§ 12 ▇▇▇▇▇ får inte väckas av part innan han fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt detta kapitel. ▇▇▇▇▇ skall väckas inom fyra månader räknat efter det att den centrala förhandlingen har avslutats. Rör tvisten fråga som avses i 35 § MBL skall dock talan väckas inom tre veckor, och fråga som avses i 34 § tredje stycket MBL inom sju dagar.

Försummas tidsfristerna som anges i första stycket, är rätten till talan förlorad. Vad nu sagts om förlust av talerätt gäller även part, som försuttit sin rätt till för- handling i frågan.

§ 13 I tvist som avses i 33 och 34 §§ MBL utövas tolkningsföreträdet av den arbets- tagarorganisation som slutit kollektivavtalet eller av lokal arbetstagarorganisa- tion, som erhållit dess skriftliga bemyndigande att utöva tolkningsföreträdet. Vill arbetstagarorganisation åberopa tolkningsföreträde enligt nämnda para- grafer, skall detta anges skriftligen till arbetsgivaren eller, vid central förhand- ling, till arbetsgivarorganisationen.

§ 14 Anspråk som grundas på gällande pensionsbestämmelser får upptagas till lokal förhandling med centrala parters biträde utan hinder av § 9a i detta avtal och bestämmelserna i 64 § första stycket första meningen MBL. För tvist om sådant anspråk gäller inte 35 § MBL. I övrigt gäller bestämmelserna i 64 och 65 §§ MBL.

§ 14A Med avvikelse från bestämmelserna i vad som sägs i 9a och 12 §§ i detta avtal gäller i fråga om tvister avseende 40 och 41 §§ Lagen om anställningsskydd (LAS) denna lags frister för påkallande av lokal tvisteförhandling och talans väckande. Fristerna för talans väckande skall räknas från den centrala tvisteför- handlingens avslutande.

Kapitel V Protokoll med mera

§ 15 Om parterna inte enas om annat skall vid förhandling föras protokoll, som juste- ras av parterna. Protokoll upprättas och justeras i så nära anslutning till förhand- lingen som möjligt.

§ 1G Förhandling skall anses avslutad den dag, då parterna enats om att förklara den slutförd. Uppgift om denna tidpunkt bör intagas i protokollet.

Oavsett vad som sagts i föregående stycke skall förhandling anses avslutad då part som fullgjort sin förhandlingsskyldighet skriftligen underrättat motpart om att förhandlingen frånträdes.

Kapitel VI Stridsåtgärder

§ 17 Stridsåtgärd får inte i något fall vidtagas, utan att åtgärden blivit beslutad eller medgiven av arbetsgivarorganisationen respektive vederbörande centrala arbetstagarorganisation.

§ 17A Varsel om stridsåtgärd skall innehålla tydliga uppgifter såväl om anledning till stridsåtgärd som om stridsåtgärdens omfattning och vilka yrkeskategorier som kommer att beröras av stridsåtgärden.

§ 18 Stridsåtgärd i anledning av viss tvist får därutöver inte vidtagas av part, som försuttit sin rätt till förhandling i frågan eller inte fullgjort sin förhandlings- skyldighet eller efter förhandling inte lämnat motparten skriftligt meddelande om stridsåtgärden inom tre månader från den dag förhandlingen avslutades.

Även om förhandling inte kommit till stånd skall part anses ha fullgjort sin för- handlingsskyldighet, då förhandling mött hinder, som inte berott på honom, eller då motparten utan iakttagande av sin förhandlingsskyldighet vidtagit stridsåtgärd för tvistens lösande.

§ 18A Sedan medling i arbetskonflikt påkallats och under tid då sådan medling pågår får part inte lämna motpart varsel om stridsåtgärd eller påbörja stridsåtgärd.

Parterna är ense om att detta inte innebär att en part genom att ensidigt påkalla medling kan inhibera av motpart redan varslad stridsåtgärd.

Medling i arbetskonflikt skall anses avslutad, när part givit motparten skriftligt besked om att han frånträder medlingen. Part som vill frånträda medling är skyldig att innan frånträdandet inhämta yttrande från medlaren(-arna) i fråga om medlarens(-arnas) synpunkter på förutsättningarna för fortsatt medling i

tvisten.

§ 19 Arbetstagare är inte skyldig att utföra arbete som är föremål för lockout eller för tillåten strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd eller för lovlig blockad. Den som står utanför arbetskonflikt skall dock fullgöra sina vanliga tjänsteåliggan- den. Arbetstagare är skyldig att utföra skyddsarbete. Till skyddsarbete hänföres arbete som erfordras för avveckling av verksamheten på ett tekniskt försvarligt sätt eller till förebyggande av fara för människor eller skada på egendom. Lika med skyddsarbete anses arbete som någon är skyldig att utföra på grund av sär- skild föreskrift i lag.

§ 20 Om begränsningar i rätten att använda stridsåtgärder i fråga, varom avtal får anses kränka den politiska demokratin, föreskrives i särskilt huvudavtal för den offentliga sektorn (SHA), såvitt avser kommunalförbund.

§ 20A Från stridsåtgärd bör undantas dels avdelningschef och arbetstagare med avdel- ningschefs ställning dels arbetstagare som regelmässigt har att företräda arbets- givaren i kollektivavtalsförhandlingar.

Arbetsgivaren skall informera respektive lokal arbetstagarorganisation om arbetsgivarens tolkning av frikretsens omfattning. Med kollektivavtalstvister enligt första stycket avses såväl intresse- som rättstvistförhandlingar.

Kapitel VII Samhällsfarliga konflikter

§ 21 Parterna är överens om att stridsåtgärder inte vidtages som otillbörligt stör samhällsviktiga funktioner eller medför fara för människors liv eller risk för att bestående ohälsa uppstår.

Anmärkning

Bestämmelsen innebär inte att från det tillåtna området för arbetskonflikt undantas vårdområdet. Uttrycket ”fara för människors liv eller risk för att be- stående ohälsa uppstår” har valts för att markera att vårdområdet är ett sådant område där rätten till stridsåtgärder bör användas med särskild försiktighet.

§ 22 Tvist enligt detta kapitel behandlas slutligt av de centrala parterna och skall direkt föras som central förhandling, om central part begär det.

Part som bedömer att en stridsåtgärd otillbörligt stör samhällsviktiga funktioner enligt § 21 ovan har att påkalla förhandling hos berörd motpart med syfte att undvika, begränsa eller avbryta stridsåtgärden. Vägrar part att ingå i förhandling eller kan enighet inte uppnås vid förhandling, äger part hänskjuta ärendet till den centrala nämnden enligt § 22a nedan att pröva om stridsåtgärden är samhällsfarlig.

§ 22A Den centrala nämnden består av nio ledamöter. Av dessa utser KFS tre ledamöter, LO-anslutna organisationer samfällt, TCO-anslutna organisationer och Ledarna samfällt samt SACO-anslutna organisationer samfällt vardera en ledamot, par- terna gemensamt tre ledamöter varav en utses till ordförande. För varje ledamot utses enligt samma grunder en ersättare.

Parterna svarar envar för sina representanters kostnader för medverkan i nämn- den. Kostnaderna för medverkan av de tre av parterna gemensamt utsedda leda- möterna delas lika mellan parterna.

§ 22B Har frågan om stridsåtgärds samhällsfarlighet hänskjutits till centrala nämn- den, skall varslad stridsåtgärd som inte redan påbörjats, uppskjutas i avvaktan på nämndens utlåtande.

Föreligger inte nämndens utlåtande inom två veckor från det frågan hänskjutits till nämnden, är part dock oförhindrad att påbörja stridsåtgärden, om inte nämnden med hänsyn till behovet av rådrum förordnat om uppskov med avgi- vande av utlåtanden. Har sådant förordnande meddelats, är parten inte skyldig att uppskjuta stridsåtgärden längre än till dess tre veckor förflutit från det frågan hänsköts till nämnden.

§ 22C Nämnden är beslutsför endast om den är fulltalig. Som nämndens beslut gäller den mening varom flertalet förenar sig.

Nämndens utlåtande skall genom ordförandens försorg tillställas parterna. Har nämnden funnit stridsåtgärden vara samhällsfarlig skall nämnden i sitt beslut hemställa att parterna skall undvika, begränsa eller häva stridsåtgärden.

Kapitel VIII Tvister om förhandlingsordningen

§ 23 Vid tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal gäller inte 33 § MBL och vid tvist om tolkning och tillämpning av avtalets § 19 andra stycket inte heller 34 § MBL

PROTOKOLL 2002-12-04

DATUM 2002-12-04

ÄRENDE Förhandlingsordning FO-F 03

PARTER Kommunala Företagens Samorganisation, KFS samt Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal Facket för Service och Kommunikation, SEKO Svenska Transportarbetareförbundet, Transport Vision (SKTF)

Ledarna

Unionen (Tjänstemannaförbundet HTF) Vårdförbundet

Sveriges Ingenjörer (Civilingenjörsförbundet, CF) Förtecknade Saco-förbund

Civilekonomerna, CR

Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd

1 Redigering av förhandlingsordning

För att undvika oklarheter rörande vilka frister som gäller i olika slag av tvister, möjliggöra att FO-F 89 gäller för samtliga verksam- heter anslutna till KFS samt för att inrätta en central nämnd med ledamöter utsedda av parterna på KFS avtalsområde har förhand- lingsordningens parter enats om att FO-F 89 från och med 2003- 01-01 ska ha den lydelse som framgår av bilaga till detta protokoll. Från och med samma datum omfattas således även de kommunala trafikföretagen och där anställda arbetstagare av FO-F 03 istället för tidigare av FO-TRAFIK 94.

2 Uppsägningsτid

Förhandlingsordningen FO-F 03 gäller mellan de centrala parterna tills vidare och med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader. Uppsägning skall för att vara giltig ske skriftligen och vara åtföljd av förslag till ny överenskommelse.

VID PROTOKOLLET

▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇

JUSTERAS

för KFS för Kommunal

▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇

för SEKO för Transporτ

▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇▇

för Vision (SKTF) för Unionen (HTF)

▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇ ▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇

för Ledarna för Vårdförbundeτ

▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇▇

för CF för CR

▇▇▇▇ ▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇ ▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇▇

för Förτecknade Saco-förbund

▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇

▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇▇

för Lärarförbundeτs och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd

▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇▇

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

DATUM 2012-05-23

ÄRENDE Förhandling angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Trafik

PLATS KFS kontor, World Trade Center, Stockholm

PARTER Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och Kommunal

NÄRVARANDE för KFS för Kommunal

▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇

▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇

▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇

▇▇▇▇▇-▇▇▇▇▇ ▇▇▇

§ 1 Ärende

Parterna träffar överenskommelse om löneavtal och allmänna anställningsvillkor med mera enligt nedan.

§ 2 Avτalsperiod

Detta avtal avser tiden 2012 04-01 – 2013-05-31.

§ 3 Löneöversyn med mera

Löneöversyn ska genomföras per 2012-04-01 med ett utrymme om lägst 700 kr per medlem i Kommunal. Från det ska värdet av PA-KFS 09 för Trafik – 45 kr – avräknas. Efter detta återstår 0,4% avseende PA-KFS 09 för Trafik att avräkna.

Löneöversyn för 2012 ska planeras och genomföras snarast möjligt. Med lönesumman avses de fasta kontanta/månadslönerna för tills- vidareanställda medlemmar i Kommunal. Utrymmet beräknas på lönerna månaden före förhandlingstillfället för tillsvidareanställda på heltid och deltidsanställda i proportion.

Löneöversynen ska ske med utgångspunkt i branschavtalets § 6 Lönebestämmelser, i syfte att genom individuella lönejusteringar

– baserade på den anställdes utveckling i fråga om kompetens och arbetsuppgifter – bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur eller tillämpa lokalt överenskomna lönesystem.

För medarbetare som erbjuds ringa eller ingen löneutveckling ska särskilda samtal genomföras och en utvecklingsplan upprättas.

Med ringa löneutveckling avses i detta fall månadslöneutveckling under 200 kr. Utvecklingsplanen ska dokumenteras och följas upp inför nästkommande löneöversyn.

ç0

Löneförhandlingsprocessen

Om inte de lokala parterna enas om annat gäller följande process för löneöversynerna.

Arbetsgivaren kallar till lokal förhandling angående fördelning av löneutrymmet. Fördelning av löneutrymmet ska bygga på företagets lönepolitik och de kriterier för lönesättning som gäller vid företaget.

Arbetsgivaren ska till lokal part överlämna ett förslag till fördel- ning av löneutrymme senast 2012-09-30. Om så inte sker ska löneutrymmet utges generellt.

Parterna är överens om att genomförda samtal med varje arbets- tagare avseende måluppfyllelse och graden av samstämmighet med lönekriterierna är en grundförutsättning för en väl genom- förd löneförhandlingsprocess.

I de fall de lokala parterna inte kan träffa överenskommelse, ska respektive central part ha medverkat innan de lokala förhandling- arna avslutas. Part kan därefter föra frågan till central förhandling. I de fall de centrala parterna inte kan träffa överenskommelse i ärendet har central part rätt att föra frågan till slutligt avgörande i lönenämnden. Lönenämnden består av sex representanter, tre från KFS och tre från Kommunal. En av representanterna för KFS ska vara ordförande och en av representanterna för Kommunal vice ordförande.

§ 4 Särskilda ersäττningar i särskilda bilagor τill allmänna ansτällningsvillkoren

Ändringar framgår av Bilaga 1 och 2.

§ 5 Arbeτsgrupper

Arbetsgrupper framgår av Bilaga 3.

§ 6 Lägsτlöner

Månadslönen för heltidsanställd arbetstagare som fyllt 18 år ska uppgå till lägst 16 700 kr från och med 2012-06-01.

För medarbetare som har yrkesrelaterad gymnasieutbildning och där arbetsgivaren kräver detta lägst 17 700 kronor från och med 2012-06-01.

För förare lägst 19 700 kronor från och med 2012-06-01.

§ 7 Lokala överenskommelser

Parterna är överens om att möjligheten att träffa lokala överens- kommelser enligt de allmänna anställningsvillkoren i största möj- liga utsträckning ska ske efter förhandling mellan de lokala före-

trädarna på företaget. Kommunal åtar sig att lämna fullmakt till lokala fackliga företrädare i sådan utsträckning att detta syfte nås.

§ 8 Fredsplikτ

Förhandlingar enligt denna överenskommelse ska ske under fredsplikt.

§ 9 Uppsägningsτid

Överenskommelsen gäller för perioden 2012-04-01– 2013-05-31 med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader före avtals- periodens utgång.

Har överenskommelsen inte sagts upp inom föreskriven tid, förlängs den för en tid av ett år i sänder med en ömsesidig upp- sägningstid av tre månader.

§ 10 Förhandlingarnas avsluτande

Förhandlingarna avslutades 2012-05-23 sedan ▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇ och ▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇ dessförinnan utsetts att justera protokollet.

VID PROTOKOLLET

▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇▇

JUSTERAS

för KFS

▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇

för Kommunal

▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇

Bilaga 1 SÄRSKILDA REGLER FÖR TRAFIK I STOCKHOLM

Lönetillägg

Bussförare

Fr o m 2012-04-01 1 401 kr/månad

Verkstadsarbetare

Fr o m 2012-04-01 2 579 kr/månad

Garagearbetare

Fr o m 2012-04-01 2 465 kr/månad

Omloppstillägg

Fr o m 2012-04-01 53,57 kr/dag

Fr o m 2012-04-01 70,70 kr/dag

GÖTEBORGSTILLÄGG

Fr o m 2012-04-01 6,97 kr/timme

Bilaga 2 LÖNEBILAGA

1 Kompensation för övertidsarbete och fyllnadstjänst- ▇▇▇▇▇▇

Fyllnadslön 115 % av grundlön Övertid 165 % av grundlön

2 Färdtidsersättning

Färdtid

För de första 10 timmarna under en kalendervecka,

för vilka ersättningen ska utges 62,80 kr/tim För tid därutöver under kalenderveckan 125,60 kr/tim

Restid

Fr o m 2012-04-01 12,90 kr/tim

3 Tillägg för obekväm arbetstid

O-tilläggstid A

Fr o m 2012-04-01 68,00 kr/tim

O-tilläggstid B

Fr o m 2012-04-01 34,00 kr/tim

O-tilläggstid C

Fr o m 2012-04-01 17,00 kr/tim

OB-ersättning D

Fr o m 2012-04-01 23,20 kr/tim

OB-ersättning E

Fr o m 2012-04-01 35,00 kr/tim

4 Ersättning för jour och beredskap

Jour

för högst 50 timmar

Fr o m 2012-04-01 34,00 kr/tim

För tid därutöver

Fr o m 2012-04-01 68,00 kr/tim

Beredskap

för högst 150 timmar

Fr o m 2012-04-01 17,00 kr/tim

5 Ersättningar vid körning utom Norden

Fr o m 2012-04-01 74,00 kr/tim

6 Tillägg vid förskjuten arbetstid

För dag som enligt näst föregående schema skulle ha varit fridag

Fr o m 2012-04-01 70,50 kr/tim

För övrig tid

Fr o m 2012-04-01 35,00 kr/tim

Bilaga 3 ARBETSGRUPPER

En partsgemensam arbetsgrupp ska under avtalsperioden arbeta med två frågor:

1. För att öka möjligheten för lokala parter att teckna lokala kollektivavtal kring arbetstidsförläggning ska arbetsgruppen analysera och utvärdera exempel från företag inom avtals- området i syfte att utveckla ändamålsenliga modeller för schemaläggning.

2. I syfte att skapa kontinuitet och trygghet för anställda och före- tag ska arbetsgruppen undersöka tillämpningen av visstids- anställningar på avtalsområdet och ta fram goda exempel på ett ändamålsenligt användande av olika anställningsformer.

BEMANNINGSFÖRETAG

Särskilda regler vid in- och uτhyrning av arbeτskrafτ mellan föreτag när deτ inhyrande föreτageτ har τidigare ansτällda med föreτrädesräττ τill åτeransτällning vid uppsägning på grund av arbeτsbrisτ

1. Förhandlingar

För det fall arbetstagarorganisationen i samband med förhandling om inhyrning enligt medbestämmandelagen framför att arbets- givarens planerade åtgärd kan anses strida mot 25 § lagen om an- ställningsskydd, och arbetsgivarens bemanningsbehov är längre än fem veckor, ska arbetsgivaren före beslut särskilt förhandla frågor enligt andra stycket.

I förhandlingen ska arbetsgivaren ange skälen för att lösa beman- ningsbehovet genom inhyrning av arbetstagare. Förhandlingen ska även omfatta frågan om arbetsgivarens behov av arbetskraft istället kan tillgodoses genom återanställning av arbetstagare med företrädesrätt, varvid ska behandlas ifall arbetstagarna har till- räckliga kvalifikationer för arbetet.

Om arbetsgivaren sedan förhandling skett enligt andra stycket ändå gör gällande att hans behov av arbetskraft inte kan tillgodo- ses genom återanställning av arbetstagare med företrädesrätt, ska parterna i förhandlingen därutöver – med beaktande av företagets behov men även av arbetstagarnas berättigade intressen – bedöma förutsättningarna för en överenskommelse.

Uppkommer i förhandlingen oenighet om huruvida inhyrning längre än fem veckor strider mot 25 § lagen om anställningsskydd, ska central förhandling påkallas snarast av arbetsgivaren efter av- slutad lokal förhandling.

Central förhandling ska äga rum inom tio dagar från påkallandet. De centrala parterna ska verka för en lösning av förhandlingsfrågan vilken beaktar både företagets behov och arbetstagarnas berättiga- de intressen.

Vid oenighet i den centrala förhandlingen ska arbetsgivarsidan inom tre arbetsdagar från förhandlingens avslutande, hänskjuta saken till skiljenämnd enligt punkt 2 Om skiljenämnd avseende inhyrning.

Underlåter arbetsgivarsidan att påkalla central förhandling eller hänskjuta saken till skiljenämnd, kan inhyrning inte vidtas alter- nativt ska den avslutas inom fjorton dagar.

çy

Om arbetsgivarsidan påkallar central förhandling i rätt tid och hänskjuter saken till skiljenämnd i rätt tid, kan inhyrning pågå till dess en vecka förflutit från beslut i skiljenämnd.

Förhandling ska bedrivas skyndsamt.

2. Om skiljenämnd avseende inhyrning

Parterna är ense om att inrätta en skiljenämnd enligt nedan. Förfarandet i skiljenämnden ska vara förenklat och snabbt.

Nämnden ska bestå av 2 ledamöter från SEKO och 2 ledamöter från KFS. Nämnden ska även bestå av en opartisk ordförande. Vid oenighet om vem som ska utses som opartisk ordförande, skall Medlingsinstitutet utse ordförande. ▇▇▇▇▇▇▇ parten står för sina egna kostnader för ledamöterna och kostnaderna för den opartiske ordföranden delas lika mellan parterna.

Skiljenämnden ska meddela beslut skyndsamt och som regel senast inom tre veckor från påkallandet. Om någon organisation inte har utsett någon ledamot inom nämnda treveckorsperiod, är skiljenämnden beslutsför med enbart opartisk ordförande. Ett be- slut kan ske även om arbetstagarorganisationen inte efterkommit en begäran att inkomma med skriftligt svaromål. Skiljenämnden får, men behöver inte, hålla muntlig förhandling innan ett beslut fattas. Muntlig bevisning ska som regel inte tas upp av skilje- nämnden vid en muntlig förhandling, men får ske om handlägg- ningen trots bevisupptagningen kan ske skyndsamt.

Skiljenämnden ska i beslut förklara om arbetsgivarens planerade eller vidtagna åtgärder kan anses strida eller strider mot 25 § lagen om anställningsskydd.

Skiljenämnden ska inte redovisa skälen skriftligt, men nämnden får redovisa skälen muntligt till respektive part.

Skiljenämndens beslut är inte att betrakta som en rekommenda- tion utan är rättsligt bindande i den meningen att det ska betrak- tas som ett kollektivavtalsbrott om i förekommande fall ordning- en i punkt 1 inte iakttas.

Om arbetsgivaren följer skiljenämndens beslut alternativt om skiljenämnden finner att åtgärden inte strider mot 25 § lagen om anställningsskydd ska parterna verka för att bilägga eventuella rättstvister med grund i just nämnda lagrum.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

DATUM 2012-06-05

ÄRENDE Förhandling angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Trafik

PLATS KFS kontor, World Trade Center, Stockholm

PARTER Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och Förtecknade Saco

NÄRVARANDE för KFS

▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇

▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇-▇▇▇▇▇ ▇▇▇

för Förτecknade Saco

Per-▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇

§ 1 Ärende

Parterna träffar överenskommelse om löneavtal och allmänna anställningsvillkor med mera enligt nedan.

§ 2 Avτalsperiod

Detta avtal avser tiden 2012 04-01 – 2013-05-31.

§ 3 Löneöversyn med mera

Vid löneöversynerna ska värdet av PA-KFS 09 för Trafik – 0,2 % per avtalsår – beaktas.

Allmänna föruτsäττningar

– Lönerevision ska genomföras per 2012-04-01 om inte annat avtalas.

– De centrala parterna är överens om att en väl fungerande lokal lönebildning, som främjar arbetet med de lönepolitiska frågorna, förutsätter en konstruktiv och på ömsesidigt förtroende baserad samverkan mellan de lokala parterna .

– Lönepolitiken har ett långsiktigt syfte. De långsiktiga målen måste därför omsättas i användbara delmål när det gäller diffe- rentiering, önskad lönestruktur och lönerelationer.

– Löneöversynen ska ske genom lokal lönebildning med utgångs- punkt i branschavtalets § 6 och resultatet av överläggningen.

çç

– Lönebildningen ska vara en positiv kraft i företagens verksam- het och bidra till ökad produktivitet, effektivitet och kvalitet. En företagsanpassad lönebildningsprocess bidrar till företagets och medarbetarnas utveckling.

– Lokal lönebildning är en långsiktig process som förutsätter att verksamhetsmål, resultat, lönepolitik samt lönekriterier är väl kända av samtliga medarbetare.

– Lokal lönebildning syftar till att koppla samman företagets och individens utveckling till gagn för bägge parter.

– Lönekriterierna ska vara framtagna på arbetsplatsen. Det är vik- tigt att medarbetaren vet på vilka grunder lönen sätts samt att sambandet mellan den enskildes lön och prestation är tydligt.

– En viktig förutsättning för att lönesättningsmodellen chef- medarbetare ska fungera är att lönesättande chef ges utbildning, stöd och mandat så att han/hon kan fullgöra sitt uppdrag på ett klart och entydigt sätt.

– Parterna har särskilt att beakta lönesättningen ur ett diskrimi- neringsperspektiv.

– Centrala parter kan konsulteras i alla faser av löneprocessen.

– Löneöversynen omfattar även föräldralediga och långtidssjuka.

– Löneöversynen omfattar också tidsbegränsat anställda med en anställningstid som varat mer än 12 månader vid revisions- tidpunkten.

– Löneöversynen ska planeras och genomföras i god tid innan revisionstidpunkt.

– De lokala parterna har ett gemensamt ansvar för att starta och driva löneöversynen med målet att vara klara vid överens- kommen revisionstidpunkt.

Överläggning

– Arbetsgivaren kallar till överläggning inför den förestående löneöversynen

– Parterna ska redogöra för sina övergripande inriktningar för avtalsperioden samt grunderna för sina ställningstaganden. I detta ingår att gå igenom verksamhetsmål, resultat, kon- kurrenssituation, lönsamhet, lönepolitik samt lönekriterier. Vidare ska minnesanteckningar från föregående avstämning uppmärksammas.

– Parterna ska föra fram de löneåtgärder som de anser nödvändiga

100