Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser samt Färdplan – länsgemensam strategi för god och nära vård
Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser samt Färdplan – länsgemensam strategi för god och nära vård
6
2022KS295
§ 121 Dnr 2022VFN175
Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser för Västra Götalandsregionen samt Färdplan - länsgemensam strategi God och Nära Vård
Beslut
Välfärdsnämndens förslag till beslut i kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige antar Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser för Västra Götalandsregionen.
Kommunfullmäktige antar Färdplan – länsgemensam strategi God och Nära Vård.
Välfärdsnämndens förslag till beslut i kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt välfärdsnämndens förslag.
Sammanfattning av ärendet
Hälso- och sjukvårdsavtalet med tillhörande överenskommelser reglerar samverkan och ansvar för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både kommunen och Västra Götalandsregionen (VGR).
På uppdrag av det politiska samrådsorganet (SRO) har hälso- och sjukvårdsavtalet uppdaterats och reviderats inför ny avtalsperiod. Reviderat förslag gäller för avtalsperioden från 1 januari 2023 till 31 december 2026.
Samtidigt har underavtal och överenskommelser med koppling till hälso- och sjukvårdsavtalet, där lagstiftningen ställer krav på att samverkan ska regleras i överenskommelse, också reviderats.
SRO behandlade ärendet den 24 februari 2022. Förslag från SRO till beslut är att ställa sig bakom reviderat hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser. SRO rekommenderar samtliga parter att var för sig besluta om att anta reviderat hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser. Västkoms styrelse behandlade ärendet 14 mars 2022.
Färdplanen- länsgemensam strategi för God och Nära Vård är en länsgemensam strategi som ska bidra till Västra Götalands utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Den innehåller de områden som vi gemensamt prioriterar att kraftsamla kring. Färdplanen beskriver målbild, förändrade arbetssätt och förutsättningar för utveckling samt hur takten i omställningen mot en god och nära vård behöver öka fram till år 2030.
Härryda Kommun har tidigare lämnat remissvar gällande både Xxxxx- och sjukvårdsavtal samt Färdplan God och Xxxx Xxxx.
Beslutsunderlag
• Tjänsteskrivelse 19 april 2022
• Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser
• Färdplan - länsgemensam strategi för God och Nära Vård
• Protokollsutdrag från Göteborgsregionens sammanträde 18 mars 2022, § 356 Hälso- och sjukvårdsavtal och tillhörande överenskommelser
• Protokollsutdrag från Göteborgsregionens sammanträde 18 mars 2022, § 357. Färdplan - länsgemensam strategi God och Nära Vård
• Protokoll VästKoms Styrelse 8 mars 2022, § 14 och § 15
• Välfärdsnämndens beslut den 15 december 2021, § 320
Paragrafen är justerad
TJÄNSTESKRIVELSE
Sektorn för socialtjänst Xxxx Xxxxxxxxxxx
Välfärdsnämnden
Datum 2022-04-19
Diarienummer 2022VFN175 779
Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser för Västra Götalandsregionen samt Färdplan - länsgemensam strategi God och Nära Vård
Förslag till beslut
Välfärdsnämndens förslag till beslut i kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige antar Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser för Västra Götalandsregionen.
Kommunfullmäktige antar Färdplan – länsgemensam strategi God och Nära Vård.
Välfärdsnämndens förslag till beslut i kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt välfärdsnämndens förslag.
Sammanfattning av ärendet
Hälso- och sjukvårdsavtalet med tillhörande överenskommelser reglerar samverkan och ansvar för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både kommunen och Västra Götalandsregionen (VGR).
På uppdrag av det politiska samrådsorganet (SRO) har hälso- och sjukvårdsavtalet uppdaterats och reviderats inför ny avtalsperiod. Reviderat förslag gäller för avtalsperioden från 1 januari 2023 till 31 december 2026. Samtidigt har underavtal och överenskommelser med koppling till hälso- och sjukvårdsavtalet, där lagstiftningen ställer krav på att samverkan ska regleras i överenskommelse, också reviderats.
SRO behandlade ärendet den 24 februari 2022. Förslag från SRO till beslut är att ställa sig bakom reviderat hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser. SRO rekommenderar samtliga parter att var för sig besluta om att anta reviderat hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser. Västkoms styrelse behandlade ärendet 14 mars 2022.
1(5)
Färdplanen- länsgemensam strategi för God och Nära Vård är en länsgemensam strategi som ska bidra till Västra Götalands utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Den innehåller de områden som vi gemensamt prioriterar att kraftsamla kring. Färdplanen beskriver målbild, förändrade arbetssätt och förutsättningar för utveckling samt hur takten i omställningen mot en god och nära vård behöver öka fram till år 2030.
Härryda Kommun har tidigare lämnat remissvar gällande både Xxxxx- och sjukvårdsavtal samt Färdplan God och Xxxx Xxxx.
Beslutsunderlag
• Tjänsteskrivelse 19 april 2022
• Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser
• Färdplan - länsgemensam strategi för God och Nära Vård
• Protokollsutdrag från Göteborgsregionens sammanträde 18 mars 2022, § 356 Hälso- och sjukvårdsavtal och tillhörande överenskommelser
• Protokollsutdrag från Göteborgsregionens sammanträde 18 mars 2022, § 357. Färdplan - länsgemensam strategi God och Nära Vård
• Protokoll VästKoms Styrelse 8 mars 2022, § 14 och § 15
• Välfärdsnämndens beslut den 15 december 2021, § 320
Ärendet
Hälso- och sjukvårdsavtal
Sedan regionbildningen 1999 har kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen (VGR) reglerat ansvarsfördelningen och samverkan för hälso- och sjukvård genom ett gemensamt hälso- och sjukvårdsavtal.
Under 2021 har en länsgemensam revidering gjorts av nuvarande hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser. Genomgående har förtydligande gjorts i både hälso- och sjukvårdsavtal och i överenskommelserna kring personcentrerat förhållningssätt, patientsäkerhet samt samverkan och tillit. Barnkonventionen har lyfts in. Förtydligande har även gjorts kring att primärvård omfattas av två huvudmän och att kommunens hälso- och sjukvård är en del av primärvården.
Härryda Xxxxxx har tidigare lämnat remissvar gällande både Xxxxx- och sjukvårdsavtal samt Färdplan - länsgemensam strategi för God och Xxxx Xxxx. Välfärdsnämnden antog den 12 december 2021 Yttrande till Västra Götalandsregionen över förslag om Hälso- och sjukvårdsavtal och tillhörande överenskommelser samt yttrande till Västra Götalandsregionen över förslag om Färdplan – länsgemensam strategi för God och Nära Vård.
En stor mängd synpunkter på Hälso- och sjukvårdsavtalet har även inkommit från övriga remissinstanser. Författarna av avtalet uttrycker att det
har varit en utmaning att ta hand om motstridiga synpunkter och man hänvisar till att flera av synpunkterna kommer att tas om hand i det fortsatta länsgemensamma utvecklingsarbetet.
På uppdrag av det politiska samrådsorganet (SRO) har hälso- och sjukvårdsavtalet uppdaterats och reviderats inför ny avtalsperiod. Reviderat förslag gäller för avtalsperioden från 1 januari 2023 till 31 december 2026. Samtidigt har underavtal och överenskommelser med koppling till hälso- och sjukvårdsavtalet, där lagstiftningen ställer krav på att samverkan ska regleras i överenskommelse, också reviderats.
SRO behandlade ärendet den 24 februari 2022. Förslag från SRO till beslut är att ställa sig bakom reviderat hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser. SRO rekommenderar samtliga parter att var för sig besluta om att anta reviderat hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser. Västkoms styrelse har ställt sig bakom avtalet och Göteborgsregionens förbundsstyrelse har ställts sig bakom samt rekommenderar kommunerna att anta avtalet.
Avtalet består av tre olika delar A, B och C.
Del A innehåller en gemensam avtalstext
• Avtalstiden är förändrad från 3,5 år till 4 år.
• Möjligheten att förlänga avtalet har ändrats från 2 år till 3 år.
• Uppsägningstiden är förändrad från 12 månader till 18 månader.
• Ansvarsförhållande, primärvårdens hälso- och sjukvårdsuppdrag/specialiserad vård
• Samlat information kring SIP, informationsöverföring och planering
Del B innehåller Hälso- och sjukvårdsavtalet
• Kommunal hälso- och sjukvård är en del av primärvården.
• Kompletterat med Primärvårdens grunduppdrag under lagstiftning
• Patientens fasta vårdkontakt ska utses där den huvudsakliga vården ges.
• Fast läkarkontakt och fast vårdkontakt ska tillsammans stärka patientens ställning.
• Tillsammans utgör professioner från de båda huvudmännen det team som ansvarar för att ge en god och säker hälso- och sjukvård till målgruppen
• Förtydligat att ansvaret för rehabilitering ska följa hälso- och sjukvårdsavtalet.
• Kommunens möjlighet att bistå VGR i enskilda fall är utökad till att även omfatta dagtid på helg, tidigare enbart kväll och natt.
• Regionen ska erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser enligt HSL för personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård.
Del C innehåller överenskommelser
Överenskommelse Läkarmedverkan i kommunernas primärvård i Västra Götaland
• Gemensamt ansvar kring lokal samverkan bl.a. genom närområdesplan med bilaga
• Regionen ska ge möjlighet till fast läkarkontakt i primärvård
• Tillgänglighet till läkare hela dygnet
Överenskommelse Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
• Patienter som inte längre har behov av slutenvårdens resurser ska så snart som möjligt skrivas ut
• Målet är att patienten får vård på rätt vårdnivå
• Tydliggörande kring förutsättningar för kommunens betalningsansvar kopplat till den regionfinansierade öppenvården
• Betalningsmodellen kvarstår
Överenskommelse Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och beroende
• Omfattar samtliga kommunala och regionala verksamheten som möter målgruppen
• Tydliggöranden gällande ansvarsfördelning för respektive huvudman samt för gemensamma ansvarsområden
• Större fokus på individen och dess behov
Överenskommelse Samverkan om Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård
• N-Tandvårds åldersgräns är förändrad, gäller numera från det år den enskilde fyller 24 år
Färdplan- länsgemensam strategi för god och nära vård
Syftet med en omställning till en god och nära vård är att främja hälsan hos befolkningen och utveckla vård och omsorg tillsammans, utifrån den enskildes behov. För att nå hit behöver samverkan kring hälsa, vård och omsorg i Västra Götaland vara utformad för att ge våra invånare förutsättningar för ett bra liv oavsett ålder eller diagnos.
Västkoms styrelse har ställt sig bakom färdplanen och GR:s förbundsstyrelse har ställts sig bakom samt rekommenderar kommunerna att anta färdplanen.
Målbilden för god och när vård
• utgår från individuella förutsättningar och behov.
• bygger på relationer, är hälsofrämjande, förebyggande och proaktiv.
• bidrar till jämlik hälsa, trygghet och självständighet och grundas i gemensamt ansvarstagande och tillit.
För att nå den målbilden behövs förändrade arbetssätt
• Öka hälsofrämjande och förebyggande insatser
• Utveckla personcentrerade arbetssätt
• Stärk samverkanskultur för att öka tillit mellan huvudmännen
• Stärk kontinuitet och samordningen mellan huvudmännen
• Utveckling av arbetssätt med stöd av digitalisering
• Utveckling av mobila team som stöd för vård i hemmet
Fortsatt behövs också grundläggande förutsättningar för att genomföra förändringar
• Stärk grundläggande förutsättningar för samverkan
• Digitala hjälpmedel och välfärdsteknik
• Avtal och överenskommelser
• Framtidens vårdinformationsmiljö
• Kunskapsstyrning och kompetensutveckling
• Lednings och styrning
• Kompetensförsörjning
• Uppföljning och analys
• Verksamhetsutveckling och implementering
Förvaltningens bedömning
Förvaltningens bedömning är att hälso- och sjukvården står mitt i en transformation mot god och nära vård och i detta ligger tydligt samverkan som en grundläggande förutsättning för fortsatt utveckling. Förvaltningen ser därför klara fördelar med Hälso- och sjukvårdsavtalet. Förvaltningen ställer sig där med positiv till Hälso- och sjukvårdsavtalets utformning.
Förvaltningen ser Färdplan - länsgemensam strategi för God och Nära Vård som ett viktigt strategiskt dokument för den fortsatta utvecklingen av den kommunala hälso- och sjukvården. Den innehåller de områden som kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen gemensamt prioriterar att kraftsamla kring. Förvaltningen ställer sig därmed positiv även till Färdplanen.
Beredning av ärendet i välfärdsnämnden och kommunstyrelsen
Välfärdsnämnden bereder detta ärende till kommunfullmäktige eftersom det ligger inom nämndens verksamhetsområde. Kommunstyrelsen har dock ett beredningsansvar för ärenden till kommunfullmäktige och ska ges tillfälle att yttra sig i ärenden som beretts av annan nämnd.
Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx
Sektorschef Verksamhetschef
Del C, Samverkan om munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård
A V T A L
Hälso- och sjukvårdsavtal
Huvudavtal med tillhörande överenskommelser (bilagor). Reglerar samverkan och ansvar för hälso- och sjukvård mellan länets 49 kommuner och region Västra Götaland.
Bilagor:
Överenskommelse Läkarmedverkan inom kommunal primärvård i Västra Götaland Överenskommelse Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Överenskommelse Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och beroende
Överenskommelse Samverkan om Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård
🡺 Avtal Överenskommelse
Page 59 of 1165
Detta avtal består av Hälso- och sjukvårdsavtalet (huvudavtal) med fyra tillhörande överenskommelser (bilagor). Avtalet är indelat i tre delar:
• Del A, Gemensam avtalstext för Hälso- och sjukvårdsavtalet och tillhörande överenskommelser
• Del B, Hälso- och sjukvårdsavtalet
• Del C, Överenskommelser
Del A tillsammans med del B utgör Hälso- och sjukvårdsavtalet.
Del A tillsammans med del C utgör fyra lagstadgade överenskommelser. Hälso- och sjukvårdsavtalet, del B, ligger till grund för överenskommelserna
Syftet med den här uppdelningen är att skapa en struktur där lagreglerad samverkan mellan kommun och Västra Götalandsregionen finns samlad.
Innehåll
Del A, Gemensam avtalstext för Hälso- och sjukvårdsavtalet och tillhörande överenskommelser 1
Parternas gemensamma åtagande innebär att 3
Personcentrerat förhållningssätt 3
Samordnad Individuell Plan, SIP 3
Informationsöverföring och planering 4
Avtalets omfattning och uppbyggnad 5
Ändringar och tillägg till avtalet 5
Oenighet om tolkning av avtal 7
Del B, Hälso- och sjukvårdsavtalet 8
B.2 Gemensamt ansvar och samverkan 9
B.4 Rehabilitering och habilitering 12
B.5 Bedömning om hälso- och sjukvårdsinsats kan utföras som egenvård 12
B.7 Asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd 12
B.8 Förvaring och transport av avliden 13
B.10 Personligt förskrivna hjälpmedel och läkemedelsnära produkter i vardagsmiljö 14
B.11 Personligt förskrivna hjälpmedel 14
B.12 Personligt förskrivna läkemedelsnära produkter 15
B.13 Oreglerade medicintekniska produkter 15
B.15 Gemensamma utvecklingsområden 15
Läkarmedverkan i kommunal primärvård i Västra Götaland Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och beroende
Samverkan om munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård
Del A, Gemensam avtalstext för Hälso- och sjukvårdsavtalet och tillhörande överenskommelser
Del A innehåller avtalsområde som är gemensam för alla överenskommelser och Hälso- och sjukvårdsavtalet. Dessa texter är av generell och allmän karaktär. Avtal och överenskommelser utgår från Socialstyrelsens termbank för termer och begrepp.
Länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen (VGR) har sedan 1999 reglerat samverkan och ansvarsfördelning för områden båda huvudmännen har hälso- och sjukvårdsansvar för i ett Hälso- och sjukvårdsavtal.
Revideringen inför ny avtalsperiod har även omfattat andra avtal/överenskommelser som är lagreglerade för huvudmännen, dessa ingår som överenskommelser till Hälso- och sjukvårdsavtalet.
Nationellt pågår ett omställningsarbete där både kommunal och regional primärvård, vidare i dokumenten kallat primärvård är navet i vården och samspelar med socialtjänsten. Målet med omställningen är att patienten får en god, nära, samordnad och hälsofrämjande vård och är delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser.
Utifrån hälso- och sjukvårdsavtalet, Färdplan - länsgemensamma strategin för god och nära vård och tydliggörande av primärvårdsuppdraget i hälso- och sjukvårdslagen ska en gemensam analys och uppföljning löpande tas fram.
Genom länsgemensam uppföljning och analys samt fortsatt arbete med identifierade utvecklingsområden fördjupas det gemensamma utvecklingsarbetet. Målsättningen är att kunna följa utvecklingen mot en god och nära vård och följsamheten till hälso- och sjukvårdsavtalet med tillhörande överenskommelser.
Hälso- och sjukvårdens medicinska, digitala och tekniska utveckling får som följd att den hälso- och sjukvård som ges i öppen vård och i hemmet förändras över tid. Primärvårdens hälso- och sjukvårdsuppdrag omfattas av två huvudmän och avser vanligt förekommande hälso- och sjukvårdsinsatser både enkla och komplexa som på ett patientsäkert sätt kan utföras utan särskilda medicinska eller tekniska resurser eller annan särskild kompetens.
Sida | 1
Regionen har ansvar för specialiserad vård som kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller annan särskild kompetens även om insatsen utförs av primärvården.
Den gemensamma politiska viljeinriktningen med Hälso- och sjukvårdsavtalet fokuserar på individens behov framför att söka skarpa gränser mellan huvudmännens ansvarsområden. Gränsdragning ner på detaljnivå i alla situationer skapar organisatoriska mellanrum som kan leda till att patienten inte får sina behov av hälso- och sjukvård tillgodosedda.
Följande politiska prioritering har varit vägledande i framtagandet av Hälso- och sjukvårdsavtalet:
• Vad blir bäst för patienten?
• Vad är bästa sättet att använda våra skattemedel ur ett samhälls-
/invånarperspektiv?
• Behöver vi överenskommelser eller avtal för att stödja detta?
Avsikten är att Hälso- och sjukvårdsavtalet med tillhörande överenskommelser ska ge de förutsättningar som behövs för samverkan och personcentrerad vård över huvudmannagränserna.
Parallellt med revideringen av Hälso- och sjukvårdsavtalet har en ”Färdplan - länsgemensam strategi för god och nära vård”* tagits fram. Färdplanen innehåller de områden som huvudmännen gemensamt prioriterat att kraftsamla kring för att tillsammans utveckla hälsa, vård och omsorg i Västra Götaland fram till 2030.
* L Ä S M E R
Färdplan Nära vård - Vårdsamverkan i Västra Götaland (xxxxxxxxxxxxx.xx)
Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland ska ligga till grund för en god och säker vård för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både kommunen och VGR. Avtalet ska beskriva ansvarsförhållandet mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland samt stärka och främja samverkan och samarbete mellan parternas vårdgivare så att resultatet bidrar till ett tryggt och självständigt liv för den enskilde.
Sida | 2
En förtroendefull och öppen dialog mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR är en förutsättning för att tillsammans möta framtidens gemensamma utmaningar.
Samarbetet mellan parterna ska kännetecknas av...
- ett gemensamt ansvarstagande för patientens bästa.
- ett respektfullt bemötande mot både patient och medarbetare som skapar trygghet i vårdkedjan.
- en tillitsbaserad samverkan där patienten är medskapare och upplever insatserna som en välfungerande helhet, oavsett vilken av parterna som utför insatserna.
Parternas gemensamma åtagande innebär att...
- barnkonventionen ska beaktas i samverkan när det är aktuellt.
- säkerställa att detta avtal med tillhörande bilagor implementeras och görs kända inom de egna verksamheterna.
- ställa krav på att överenskommelser som VGR och kommunen har träffat enligt detta avtal även gäller i avtal med upphandlade entreprenörer enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, samt enligt lagen om valfrihetssystem, LOV.
- följa upp efterlevnaden av ingångna avtal.
Personcentrerat förhållningssätt
Alla insatser patienten behöver från respektive huvudman ska planeras, utvärderas och följas upp tillsammans med patienten. Det ska göras med respekt och lyhördhet för de erfarenheter, önskemål samt kunskap som patienten och/eller dennes närstående eller företrädare har.
Det är viktigt att utgå från patientens egna resurser och målsättningar med insatserna och stärka patientens förutsättningar till egenvård. Verksamheterna ska underlätta och motivera patienten och/eller närstående att vara delaktiga kring beslut som rör den egna personen.
Samordnad Individuell Plan, SIP
Den 1 januari 2010 infördes en lagstadgad skyldighet i 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL, och i 2 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Planen
Sida | 3
ska upprättas om kommunen, VGR eller den enskilde/närstående bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas.
Samordnad individuell plan, SIP* ska erbjudas alla oavsett ålder, diagnos, funktionsnedsättning eller behov och är patientens plan. SIP ger en samlad beskrivning av den enskildes pågående och planerade insatser, från kommun och VGR samt andra aktörer.
Planering av den medicinska vården ska genomföras, även om den enskilde tackar nej till SIP.
I Västra Götaland har VGR och kommunerna fastställt gemensamma riktlinjer för samordnad individuell plan (SIP).
* L Ä S M E R
Riktlinje för SIP - Vårdsamverkan i Västra Götaland (xxxxxxxxxxxxx.xx)
Informationsöverföring och planering
Om patienten har behov av kommunal primärvård i hemmet, förutsätter det att parterna är överens om ansvarsfördelning samt att nödvändigt informationsutbyte sker. Patienten ska vara delaktig och medskapare till sin vård och behandling.
Vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska överenskommelse, riktlinje och rutin tillämpas*. Ingående parter ska använda den gemensamma IT-tjänsten där informationsdelning sker.
Kravet på informationsöverföring gäller även vid samverkan utanför in- och utskrivningsprocessen.
* L Ä S M E R
Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland, PDF
Vården och insatserna ska bygga på bästa tillgängliga kunskap med evidensbaserad grund och beprövad erfarenhet. Nationella vård- och insatsprogrammen berör båda huvudmännens ansvar och målet är att insatser ska vara kunskapsbaserade, jämlika, resurseffektiva samt av hög kvalitet.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer och Västra Götalands länsgemensamma
Sida | 4
styrdokument är stöd för huvudmännen vid prioriteringar och ger vägledning om vilka insatser som i första hand ska erbjudas för personer som omfattas.
Avtalsparter i detta avtal är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen vilka fortsättningsvis i avtalet benämns som parterna. Avtalet gäller under förutsättning att beslut tas av regionfullmäktige respektive kommunfullmäktige.
Avtalets omfattning och uppbyggnad
Detta avtal, fortsättningsvis kallat Hälso- och sjukvårdsavtalet, är ett huvudavtal för hälso- och sjukvård som kompletterats med lagstadgade överenskommelser som bilagor. Överenskommelsernas giltighet är direkt kopplat till huvudavtalets giltighet. Varje överenskommelse är direkt underställd Hälso- och sjukvårdsavtalet dvs. ingen rangordning mellan dem.
Hälso- och sjukvårdsavtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och VGR har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt 8 kap. 6 § och 12 kap. 1-3 §§, 14 kap. 1§ samt 16 kap 2 §
HSL (2017:30).
Avtalet omfattar även samverkan mellan VGR:s hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst och vissa andra områden/grupper av betydelse för samverkan.
Avtalet gäller under perioden 2023-01-01 – 2026-12-31. Senast arton månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att skriftligt säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med tre år i taget med arton månaders uppsägningstid.
Ändringar och tillägg till avtalet
Vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för avtalet kan initiativ till en översyn tas av det politiska samrådsorganet, SRO.
Ändringar och tillägg i Hälso- och sjukvårdsavtalet gäller efter beslut vunnit laga kraft hos samtliga parter. Samma hantering gäller vid ändringar och tillägg i en överenskommelse.
Inom Västra Götaland finns en utvecklad samverkan mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen. En gemensam samverkansstruktur med politiskt
Sida | 5
samrådsorgan, SRO, och ledningsgrupp med tjänstepersoner på länsnivå, Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG, delregionala samverkansorgan samt lokala samverkansgrupper.
Den gemensamma stödstrukturen ska bidra till att förvalta och utveckla intentionerna som beskrivs i Hälso- och sjukvårdsavtalet samt i Färdplan – länsgemensam strategi för god och nära vård
Samverkan måste ske på flera organisatoriska nivåer: länsgemensam, delregional och lokal nivå. Respektive huvudman ska ställa krav på sina vårdgivare att delta aktivt i samverkan.
Gemensamma IT- tjänster
Vård- och omsorg är informationsintensiva verksamheter som förutsätter en välfungerande informationsförsörjning mellan individer och olika aktörer.
Med hjälp av sammanhållna och användarvänliga IT-tjänster som stödjer ett personcentrerat förhållningssätt kan informationen överföras på ett säkrare och effektivare sätt och säkerställa koordinerade insatser till den enskilde.
Varje part har ansvar för att IT-stöd är kända hos berörda verksamheter och att riktlinjer och rutiner följs.
Framtidens vårdinformationsmiljö, FVM
Gemensamma strategiska beslut om e-hälsa och informationsförsörjning är avgörande för att stödja samverkan och gemensamma utvecklingsmål.
2017 tecknade parterna en avsiktsförklaring om Framtidens vårdinformations- miljö, FVM, ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, VGR (exklusive tandvården), privata vårdgivare och länets 49 kommuner. FVM kommer att påverka administrativa processer, standardisering och gemensamma arbetssätt som ska utvecklas i samverkan.
Parterna har ett gemensamt ansvar för den länsgemensamma uppföljningen av Hälso-och sjukvårdsavtalet och tillhörande överenskommelser. VVG ansvarar för uppföljningsplan för löpande uppföljning.
Den länsgemensamma rutinen för avvikelsehantering i samverkan* har tagits fram för att säkerställa att kontinuerlig analys av avvikelser sammanställs och används för ett systematiskt förbättringsarbete, kunskapsutveckling och
Sida | 6
lärande i samverkan på alla nivåer. Avvikelser i samverkan ska ge ett gemensamt underlag och integreras i patientsäkerhetsarbete. Gemensamma händelseanalyser ger ett viktigt stöd till förbättringsarbetet.
Avvikelserna ska hanteras skyndsamt och svar ges till rapportören så snart händelsen är analyserad och plan för åtgärd finns. Alla parter har ett ansvar för analys, åtgärder och uppföljning för att förhindra oenighet.
* L Ä S M E R
Avvikelsehantering - Vårdsamverkan i Västra Götaland (xxxxxxxxxxxxx.xx)
Alla parter har ett ansvar för att uppfylla intentionerna i avtalet. Vid oenighet om tolkning eller tillämpning av Hälso- och sjukvårdsavtalet eller överenskommelser ska det i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt inom vårdsamverkan. I de fall oenighet inte kunnat lösas på lokal eller delregional nivå kan frågan lyftas till länsnivå enligt gemensam riktlinje “Hantering av oenighet på regional nivå - Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG)”*.
* L Ä S M E R
Riktlinje Hantering av oenighet på regional nivå Vårdsamverkan Västra Götaland (PDF)
Sida | 7
Del B, Hälso- och sjukvårdsavtalet
Hälso- och sjukvårdsavtalet reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland.
För att få Hälso- och sjukvårdsavtalet i sin helhet behöver du läsa det tillsammans med Xxx X. Del A innehåller avtalstext som är gemensam för Hälso- och sjukvårdsavtalet med tillhörande överenskommelser.
Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, är den lag som reglerar grundläggande skyldigheter för VGR och kommunen. Även övriga lagar och förordningar som berör området ska beaktas.
Hälso- och sjukvårdsansvaret för VGR och kommunen regleras i 8 kap. 6 § och 12 kap. 1-3 §§ samt 14 kap. 1 § HSL (2017:30), och ansvaret omfattar rehabilitering, habilitering och hjälpmedel samt sjuktransporter och omhändertagande av avlidna. För tandvård finns särskilda bestämmelser, tandvårdsförordningen (1998:1338).
Sedan 1 juli 2021 finns ett förtydligande i HSL kring primärvårdens grunduppdrag, 13a kap. 1 § HSL (2017:30). Primärvård är alla de hälso- och sjukvårdsinsatser som på ett patientsäkert sätt kan utföras utan särskilda medicinska eller tekniska resurser eller annan särskild kompetens, 2 kap. 6 § HSL (2017:30).
Patientgrupper som ingår i kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enligt 12 kap. 1 § HSL (2017:30):
• Personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service 5 kap. 5 § andra stycket, 5 kap. 7 § tredje stycket eller 7 kap. 1 § första stycket 2 socialtjänstlagen (2001:453), SoL.
• Personer som bor i bostad med särskild service enligt 9 § 8 och 9 § 9 LSS.
Sida | 8
• Personer under vistelsetiden vid biståndsbedömd dagverksamhet (3 kap. 6 § SoL) samt daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
• I Västra Götaland har kommunerna ansvaret för hälso- och sjukvård i hemmet sedan regionbildningen 1999, avtal enligt möjligheten i 12 kap. 2 § HSL (2017:30).
För dessa patientgrupper ska länets kommuner och VGR enligt 16 kap. 1 §, HSL, sluta avtal om läkarresurser och formerna för samverkan.
För personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk är VGR och kommunen, genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen, skyldig att ha överenskommelse om samarbete (16 kap. 3 § HSL respektive 5 kap. 8 a § och 9 a § SoL).
Sedan den 1 januari 2020 gäller barnkonventionen som svensk lag (2018:1197 om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter). Barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som rör barn.
Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård grundar sig i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård (lag 2017:612).
Vid den samordnade individuella planeringen (SIP-mötet) ska enheterna upprätta en individuell plan (SIP) i enlighet med bestämmelserna i 16 kap. 4 § tredje och fjärde styckena hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och 2 kap. 7 § andra och tredje styckena socialtjänstlagen (2001:453).
Samordnad individuell planering (SIP-möte) ska enligt lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (4 kap. 1-3§§) erbjudas den enskilde, om hen efter utskrivningen behöver insatser från både kommunen och VGR i form av hälso- och sjukvård eller socialtjänst.
För att stärka individens integritet, självbestämmande och delaktighet kompletterar patientlagen (2014:821) regelverket för hälso- och sjukvård.
B.2 Gemensamt ansvar och samverkan
Parterna ska i egenskap av sjukvårdshuvudmän erbjuda en hälso- och sjukvård av god kvalitet samt den kompetens som krävs för att fullgöra sitt hälso- och sjukvårdsansvar.
För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett gemensamt ansvar genom att kommunen ansvarar för insatser utförda av sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut medan VGR ansvarar för insatser utförda av läkare och övriga kompetenser. Tillsammans utgör
Sida | 9
professioner från de båda huvudmännen det team som ansvarar för att ge en god och säker hälso- och sjukvård till målgruppen.
All hälso- och sjukvård ska utgå från ett personcentrerat förhållningssätt där patienten ska ges möjlighet att vara medskapare i sin vård och behandling. Om patienten samtycker kan även närstående vara medskapare.
Parterna har ett gemensamt ansvar för att hälso- och sjukvårdsinsatser personcenteras och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet.
Patientens vård och behandling sker efter beslut eller ordination. Huvudprincipen är att parterna var för sig har ett ekonomiskt ansvar för beslut, ordinationer eller förskrivning som görs av respektive huvudman.
Patientens ska ges möjlighet till fast läkarkontakt inom primärvård enligt patientlagen (2014:821) 6 kap 3§ för att öka tryggheten för patienten.
Patientens fasta vårdkontakt ska utses där den huvudsakliga vården ges och ska grundas på patientens medicinska och övriga behov och vilken kompetens som bäst kan tillgodose det behovet. I samband med utskrivning från sluten vård ska fast vårdkontakt vara utsedd inom primärvård.
Fast läkarkontakt och fast vårdkontakt ska tillsammans stärka patientens ställning. *
* L Ä S M E R
Överenskommelse om läkarmedverkan i kommunal primärvård i Västra Götaland
Regionens ansvar
Västra Götalandsregionen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård till de som är bosatta eller som vistas i Västra Götaland. Ansvaret omfattar öppen och sluten vård, akut och planerad vård.
Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar:
• Patienter som utan större svårigheter kan besöka VGRs mottagningar och tillgodogöra sig insatsen. I ansvaret ingår hälso- och sjukvård där patienten vistas, då insatserna är av tillfällig karaktär.
• Läkarinsatser i hemmet för patienter som omfattas av den kommunala primärvården enligt avtalmellan parterna.
Sida | 10
• Erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser enligt HSL för personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård.
• Rehabiliterings- och habiliteringsinsatser inom specialist- samt primärvård.
• Handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal i vård, omsorg, rehabilitering samt i hantering av medicintekniska produkter.
• Specialistvård till patienter inom kommunal primärvård enligt gällande medicinska riktlinjer, eller enligt upprättad plan eller SIP.
Kommunens ansvar
Kommunal hälso- och sjukvård är en del av primärvården. Kommunen ska enligt 12 kap. 1 § HSL erbjuda hälso- och sjukvård åt personer med beslut om särskilt boende, bostad med särskild service samt under vistelsetiden åt personer med beslut om dagverksamhet enligt SoL och daglig verksamhet enligt LSS. Kommunen har tagit ansvar för hälso- och sjukvård i ordinärt boende enligt 12 kap. 2 § HSL.
Kommunal primärvård omfattar vanligt förekommande vårdbehov, både enkla som komplexa.
Kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret omfattar:
• Patienter som på grund av somatisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning inte kan ta sig till Västra Götalandsregionens mottagningar utan större svårighet och där det på grund av insatsernas omfattning och frekvens motiverar att vården ges i patientens hem.
• Patienter med behov av hälso- och sjukvårdsinsatser över tid, oavsett ålder eller diagnos, som kan ges med bibehållen patientsäkerhet i patientens hem.
• Patienter som enligt ovanstående punkter har behov av hälso- och sjukvårdsåtgärder i hemmet kan samtidigt få vissa hälso- och sjukvårdsinsatser utförda på mottagning baserat på upprättad plan eller SIP.
• Rehabiliterings- och habiliteringsinsatser inom primärvård.
Efter överenskommelse kan Kommunal primärvård även omfatta:
• Att när överenskommelse skett i enskilda fall utföra planerade och/eller förutsägbara hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet under kväll, helg och nattetid för patienter som omhändertas av Västra Götalandsregionens vårdcentraler.
• Hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet till patienter påpermission från sluten vård som inte kan ta sig till mottagning. Det gäller endast under
Sida | 11
förutsättning att en dialog skett i samförstånd och nödvändig informationsöverföring skett som stöd för de kommunala insatserna.
B.4 Rehabilitering och habilitering
Rehabilitering och habilitering är hälso- och sjukvårdsinsatser som följer hälso- och sjukvårdsansvaret och bedrivs av både VGR och kommun i enlighet med detta avtal.
* L Ä S M E R
Rutiner för samordning av insatser rehabilitering och habilitering 2009, PDF
Vägledning för rehabilitering och habilitering inom öppenvård för vuxna personer i Västra Götaland, PDF
B.5 Bedömning om hälso- och sjukvårdsinsats kan utföras som egenvård
Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt och beslutat att en patient själv eller vårdnadshavare kan utföra och ansvara för. I de fall då patienten behöver praktisk hjälp med egenvården behöver den legitimerade yrkesutövaren samråda med den som ska hjälpa patienten, för att bedöma samt dokumentera om hälso- och sjukvårdsinsatsen kan ske på ett patient-
säkert sätt.
I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter har parterna fastställt gemensamma rutiner* som ska tillämpas i Västra Götaland.
* L Ä S M E R
Egenvårdsrutin - Vårdsamverkan i Västra Götaland (xxxxxxxxxxxxx.xx)
Både kommunen och Västra Götalandsregionen har ansvar för att förebygga och förhindra smittspridning och infektioner i vård och omsorg. VGR:s expertenheter för vårdhygien har i uppdrag att bistå kommunerna med vårdhygienisk rådgivning och utbildning i enlighet med Regionalt direktiv för vårdhygienisk verksamhet.
B.7 Asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd
Sida | 12
Hälso- och sjukvård till asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (även kallade papperslösa) är VGR:s ansvar. Detta är enligt Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m fl och hälso- och sjukvård till papperslösa enligt Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. För dessa personer har kommunen inget hälso- och sjukvårdsansvar, detta gäller även patienter med behov av sjukvård i boendet/hemmet. Det är möjligt att erbjuda kommunal primärvård i hemmet om kommunens och VGR:s verksamhetsföreträdare är överens om detta.
B.8 Förvaring och transport av avliden
Ansvar för omhändertagande av avliden ingår i hälso- och sjukvårdsansvaret enligt HSL.
I länsgemensam Riktlinje för förvaring och transport av avlidna* beskrivs samverkan och ansvar vid omhändertagande av avliden, transport av avliden samt regelverk då kommunen önskar köpa bårhusplats av VGR.
* L Ä S M E R
Riktlinje för förvaring och transport av avlidna
Läkemedelsbehandlingar är en integrerad del i hälso- och sjukvården och ingår därmed i regelverk för samverkan mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland.
VGR ansvarar för kostnader, exklusive patientens egenavgift, avseende läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen och som är förskrivna enligt lagen om läkemedelsförmåner till enskild patient.
Akutläkemedelsförråd
VGR tillhandahåller akutläkemedelsförråd avsedda för patienter med kommunal primärvård. Akutläkemedelsförråd och dess sortiment beslutas av VGR.
Läkemedlen i förrådet kan användas för akut ordination eller för att behandla under en begränsad tidsperiod (t ex antibiotikakur). VGR ansvarar för läkemedelskostnader, transport och kontroll av de kommunala akutläkemedelsförråden.
Sida | 13
Öppenvårdsdos
Öppenvårdsdos beslutas av läkare som tar ställning till patientens behov och att kriterier enligt regional medicinsk riktlinje för öppenvårdsdos är uppfyllda.
B.10 Personligt förskrivna hjälpmedel och läkemedelsnära produkter i vardagsmiljö
Personligt förskrivna hjälpmedel omfattar hjälpmedel för det dagliga livet samt hjälpmedel för vård och behandling. I Västra Götaland ingår personligt förskrivna hjälpmedel för medicinsk behandling samt läkemedelsnära produkter i hjälpmedel för vård och behandling.
Förskrivning av hjälpmedel och läkemedelsnära produkter är en del av vård och behandling och följer hälso- och sjukvårdsansvaret.
Parterna har gemensamt regelverk för förskrivning av produkter inom respektive produktområde. De produktområden som ingår kan förändras på grund av förändringar i lagstiftning samt nya och/eller ändrade diagnostik och behandlingsmetoder.
B.11 Personligt förskrivna hjälpmedel
Försörjning av hjälpmedel är beslutad genom samarbetsavtal mellan region och kommuner samt överenskommelser inom VGR.
Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel, består av riktlinjer och produktanvisningar*, där bland annat kostnadsansvar och förskrivningsrätt beskrivs.
För barn och ungdomar till och med 17 år har VGR kostnadsansvar för de produkter som regleras i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Gällande vuxna är kostnadsansvaret beroende av vilken vårdgivare som har hälso- och sjukvårdsansvaret. För vissa produkter har VGR alltid kostnadsansvaret. I varje produktanvisning anges fördelning
av kostnadsansvar för den aktuella produkten.
För att underlätta en obruten vårdkedja kan förtroendeförskrivning ske, vilket innebär att förskrivning får göras på annan sjukvårdshuvudmans kostnadsansvar.
* L Ä S M E R
Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel - Vårdgivarwebben Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx)
Sida | 14
B.12 Personligt förskrivna läkemedelsnära produkter
Läkemedelsnära produkter omfattar förbrukningsartiklar som används till en del av den medicinska behandlingen i hemmiljö. Försörjning och distribution är beslutad i samarbetsavtal där region och kommun har gemensamt kostnadsansvar (blås- och tarmdysfunktion och nutrition) samt överenskommelse där region har kostnadsansvaret (diabetes, stomi, spolvätskor och trakeostomi*).
* L Ä S M E R
Hjälpmedel och läkemedelsnära produkter - Vårdgivarwebben Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx)
B.13 Oreglerade medicintekniska produkter
Det finns ytterligare medicintekniska produkter, som används till patienter i deras vardagsmiljö, som ännu inte är reglerade i handbok och har en gemensam försörjningslösning. Generellt gäller att den vårdgivare som förskriver produkten är kostnadsansvarig. Medicintekniska produkter som ordineras av läkare är ett ansvar för VGR.
För sårläkningsartiklar och kompressionsförband finns en förteckning där det framgår vilka produkter VGR respektive kommunen har kostnadsansvar för.
Tjänsteköp kan ske i undantagsfall och föregås av en förfrågan till den andra parten om att utföra en insats. Ansvaret och uppföljningen av insatsen kvarstår dock hos huvudmannen.
Lokala avtal om tjänsteköp kan ingås under förutsättning att båda parter är överens och att det på alla sätt uppfyller Hälso- och sjukvårdsavtalet i övrigt.
I det lokala avtalet kommer parterna överens om formerna för tjänsteköp. I detta bör framgå vem som har mandat att besluta om tjänsteköp och på vilket sätt information och kommunikation sker parterna emellan.
B.15 Gemensamma utvecklingsområden
De länsgemensamma utvecklingsområden som identifierats i samband med revideringen överlämnas för omhändertagande till parterna i gemensamt ansvar.
Sida | 15
F Ö RSL A G
Ö V E R E N S K O M M E L S E
Överenskommelse om läkarmedverkan i kommunal primärvård i Västra Götaland
Bilaga till Hälso- och sjukvårdsavtalet
Upprättat mellan länets 49 kommuner och region Västra Götaland. Reglerar samverkan och ansvar för läkarmedverkan i kommunal primärvård.
Avtal
🡺 Överenskommelse
Sida | 0
Page 77 of 1165
Innehåll
Del C, Överenskommelse Läkarmedverkan i kommunal primärvård i Västra Götaland 2
Sida | 1
Del C, Överenskommelse Läkarmedverkan i kommunal primärvård i Västra Götaland
Denna överenskommelse är en bilaga till Hälso- och sjukvårdsavtalet och omfattar Västra Götalandsregionens läkarmedverkan i kommunal primärvård. För att få överenskommelsen i sin helhet behöver du läsa den tillsammans med Xxx A och Xxx X
Del A tillsammans med del B utgör Hälso- och sjukvårdsavtalet. Del A och Del B tillsammans med del C utgör fyra lagstadgade överenskommelser.
Överenskommelsen bygger på en lagstadgad skyldighet att samverka, som gäller både kring målgrupper och på individnivå. Överenskommelsen baseras på 16 kap. 1 § och 2 § HSL (2017:30), som reglerar samverkansformerna och omfattningen mellan kommun och region.
Beslut om kommunal primärvård förutsätter att en planering genomförts där parterna är överens om ansvarsfördelning samt där nödvändigt informationsutbyte sker enligt gällande rutin.
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen och hälso- och sjukvårdsavtal ansvarar Västra Götalandsregionen för läkarmedverkan till de patientgrupper som ingår i kommunernas hälso-och sjukvårdsansvar enligt 12 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen, HSL, (2017:30).
• Personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service 5 kap. 5 § andra stycket, 5 kap. 7 § tredje stycket eller 7 kap. 1 § första stycket 2 socialtjänstlagen (2001:453), SoL.
Sida | 2
• Personer som bor i bostad med särskild service enligt 9 § 8 och 9 § 9 LSS.
• Personer under vistelsetiden vid biståndsbedömd dagverksamhet (3 kap. 6 § SoL) samt daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
• I Västra Götaland har kommunerna ansvaret för hälso- och sjukvård i hemmet sedan regionbildningen 1999, avtal enligt möjligheten i 12 kap. 2 § HSL (2017:30).
Att reglera samverkansformerna för läkarmedverkan oberoende av läkarens organisatoriska tillhörighet.
Att skapa förutsättningar för ett personcentrerat förhållningssätt där patienten och närstående är medskapare i vård och behandling.
Parterna ska gemensamt, genom samverkansstrukturen, skapa förutsättningar för ett personcentrerat förhållningssätt.
Genom att:
• arbeta proaktivt där patienten och närstående är medskapare i sin samordnade individuella planering som är hållbar dygnets alla timmar.
• utifrån medicinsk bedömning upprätta, revidera och följa upp den individuella planen, enligt hälso- och sjukvårdslagen.
• säkra informationsöverföringen mellan alla verksamheter.
• planera för en stabil personalkontinuitet med erforderlig bemanning och kompetens för att uppfylla en god och säker hälso- och sjukvård.
• utbyta information vid personal- eller organisationsförändringar som kan påverka det lokala samarbetet.
• samverkansformer och omfattning ska avtalas lokalt, bland annat genom Närområdesplan inklusive bilaga.
• samverka mellan professionerna är en förutsättning för att kunna bedriva en patientsäker och personcentrerad vård.
Sida | 3
Läkarens patientansvar
I Västra Götalandsregionens läkaransvar, oavsett organisatorisk tillhörighet eller vårdnivå, ingår bland annat:
• att ge möjlighet till fast läkarkontakt inom primärvård enligt patientlagen (2014:821) 6 kap 3§ för att öka tryggheten för patienten.
• att utföra medicinska bedömningar, utredningar och behandlingsinsatser planerat och oplanerat för vård, hela dygnet.
• att tillgodose behovet av palliativa insatser och brytpunktssamtal vid vård i livets slutskede.
• att ge medicinsk konsultation utifrån ett personcentrerat förhållningssätt till kommunens legitimerade personal.
• att genomföra läkemedelsgenomgång och upprätta läkemedelsberättelse enligt Regional medicinsk riktlinje, RMR.
Vårdcentralens särskilda ansvar
• Tillse att läkare ska vara tillgänglig per direktkontakt för kommunens sjuksköterskor på överenskomna tider och vid akuta situationer hela dygnet.
• Utsedd vårdcentral har behandlingsansvar för alla patienter under deras vistelsetid på korttidsboendet via beslut enligt socialtjänstlagen. Detta oavsett vilken vårdcentral patienten har sitt vårdval. I närområdesplanen står det fastställt vilken vårdcentral som har ansvaret.
• Medicinskt rådgivningsansvar innebär bland annat att ansvara för råd och stöd till personalen i övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor, att ta fram gemensamma riktlinjer och rutiner och bistå ledningen för den kommunala verksamheten i planering av verksamhetsförlagd medicinsk fortbildning. Detta ansvar åligger en utsedd vårdcentral enligt närområdesplan. Det innefattar inte patientansvar.
• Legitimerad personal bedömer, utreder, åtgärdar, följer upp, och informerar ansvarig läkare kontinuerligt samt vid förändringar i patientens hälsotillstånd.
• Utföra läkarordinationer samt utvärdera och återrapportera resultat.
• Tillgodose behovet av palliativa insatser vid vård i livets slutskede.
Sida | 4
• Meddela aktuella mottagningar vid uppstart och avslut av kommunal primärvård.
Parterna har ett gemensamt ansvar för länsgemensam uppföljning av överenskommelsen. Överenskommelsen ska följas upp årligen avseende följsamheten samt avvikelser. Uppföljning ska ske årligen av Närområdesplan med bilaga vilket är underlag till uppföljning av lokal samverkan.
Sida | 5
F Ö RSL A G
Ö V E R E N S K O M M E L S E
Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Bilaga till Hälso- och sjukvårdsavtalet
Upprättat mellan länets 49 kommuner och region Västra Götaland. Reglerar samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.
Avtal
🡺 Överenskommelse
Page 83 of 1165
Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Sida | 0
Innehåll
Del C, Överenskommelse Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 2
5.2 Ekonomisk modell för att beräkna betalningsansvaret 4
Sida | 1
Del C, Överenskommelse Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Denna överenskommelse är en bilaga till Hälso- och sjukvårdsavtalet och omfattar Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. För att få överenskommelsen i sin helhet behöver du läsa den tillsammans med Xxx A och Xxx X
Del A tillsammans med Del B utgör Hälso- och sjukvårdsavtalet. Del A och Del B tillsammans med Del C utgör fyra lagstadgade överenskommelser.
Överenskommelsen bygger på en lagstadgad skyldighet att samverka, lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, som gäller både kring målgrupper och på individnivå.
Målgruppen är personer i alla åldrar som är i behov av samordnade insatser vid in- och utskrivningsprocessen från sluten hälso- och sjukvård.
Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska stärka den enskildes rätt till en trygg, säker och effektiv in- och utskrivning, och stärka samordningen mellan huvudmän och verksamheter.
Sida | 2
Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland är överens om att patienter som inte längre har behov av slutenvårdens resurser så snart som möjligt ska skrivas ut. Det är den behandlande läkaren inom slutenvården som bedömer när patienten är utskrivningsklar. Målet är att patienten på ett tryggt och säkert sätt ska få vård på rätt vårdnivå.
Parterna har ett gemensamt ansvar för att in- och utskrivning vid sluten hälso- och sjukvård är trygg, säker och effektiv för patienten.
Parterna ska säkerställa att berörda verksamheter:
• Följer överenskommelse och riktlinje om in- och utskrivning vid sluten hälso- och sjukvård.
• Använder gällande gemensam IT-tjänst och rutin.
• Arbetar med förbättringar av in- och utskrivningsprocessen med ett personcentrerat förhållningssätt.
Vid återkommande brister i följsamhet till framtagen överenskommelse och/eller riktlinje/rutin eller återkommande betalningsansvar bör region och kommun tillsammans ta fram en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen är ett gemensamt ansvar och berörda verksamheter kan ta initiativ till en sådan.
En kommuns betalningsansvar inträder när det genomsnittliga antalet dagar i sluten vård efter utskrivningsklar överskrider 3,0 kalenderdagar per kommun under en kalendermånad. Villkoren enligt Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och den gemensamma riktlinjen ska vara uppfyllda. Dessa villkor är:
• Slutenvården ska ha skickat inskrivningsmeddelande enligt riktlinjen.
• Slutenvården ska ha meddelat att patienten är utskrivningsklar enligt riktlinjen.
• Om SIP, samordnad individuell plan, ska göras ska öppenvården ha kallat till sådan enligt riktlinjen.
Förutsättningar för att Kommunens betalningsansvar ska träda in
• Planering finns för insatser av den regionfinansierade öppna vården.
• Insatser från den regionfinansierade öppna vården är tillgängliga för en patientsäker vård i hemmet.
Sida | 3
5.2 Ekonomisk modell för att beräkna betalningsansvaret
• Kommunens betalningsansvar inträder om man har ett genomsnitt över 3,0 kalenderdagar under en kalendermånad.
• En kommun betalar retroaktivt för mellanskillnaden mellan genomsnittligt antal kalenderdagar och 3,0 (mellanskillnaden * Antal utskrivna personer som omfattas av denna överenskommelse * Fastställt belopp).
• Genomsnittet summeras efter varje månad.
• För patienter som är inskrivna inom slutenvården längre än 7 kalenderdagar efter bedömning om utskrivningsklar övergår genomsnittsberäkningen till individuell beräkning från dag 8. Kommunen betalar då för de dagar som överskriver 3 kalenderdagar, det vill säga från dag 4, per individ. Dessa personer ska inte räknas med i månadens genomsnitt.
Beloppet fastställs årligen av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, och motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården.
Parterna har ett gemensamt ansvar för länsgemensam uppföljning av överenskommelsen. Överenskommelsen ska följas upp årligen avseende följsamheten samt avvikelser. Framtagna gemensamma mål och indikatorer ska följas och sammanställas regelbundet på länsgemensam nivå*.
* L Ä S M E R
Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - Vårdsamverkan i Västra Götaland (xxxxxxxxxxxxx.xx)
Sida | 4
F Ö RSL A G
Ö V E R E N S K O M M E L S E
Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och beroende
Bilaga till Hälso- och sjukvårdsavtalet
Upprättat mellan länets 49 kommuner och region Västra Götaland. Reglerar samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och beroende.
Avtal
🡺 Överenskommelse
Page 88 of 1165
Innehåll
Lagstiftning Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.1 Samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning samt kring personer med missbruk 3
Gemensamt ansvar och samverkan 4
5.2 Bästa tillgängliga kunskap 4
5.3 Informationsöverföring, planering och SIP 5
6.1 Personer med psykisk funktionsnedsättning 5
6.2 Personer med missbruk och beroende samt samsjuklighet 7
6.3 Placering utanför hemmet (Hem för vård och boende, familjehem och hem för viss annan heldygnsvård) 8
6.4 Personer i psykiatrisk tvångsvård 12
Sida | 1
Denna överenskommelse är en bilaga till Hälso- och sjukvårdsavtalet och omfattar Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och beroende. För att få överenskommelsen i sin helhet behöver du läsa den tillsammans med Xxx A och Xxx X
Del A tillsammans med Del B utgör Hälso- och sjukvårdsavtalet. Del A och Del B tillsammans med Del C utgör fyra lagstadgade överenskommelser.
Denna överenskommelse reglerar samverkan mellan regional hälso- och sjukvård samt kommunala verksamheter som lyder under socialtjänstlagen, hädanefter benämnd som ”kommun” i dokumentet. Överenskommelsen ska stärka samverkan mellan kommun och VGR för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgrupperna. Det är av särskild vikt att beakta barnens bästa.
Målgrupperna för överenskommelsen är personer i alla åldrar med psykisk funktionsnedsättning, och personer med missbruk, som har behov av insatser från både kommunens verksamheter och VGR:s hälso- och sjukvård.
Sida | 2
Lagstiftning
Överenskommelsen bygger på en lagstadgad skyldighet, i Hälso- och sjukvårdslagen samt Socialtjänstlagen, om samarbete kring målgrupperna samt en generell skyldighet att samverka på individnivå.
3.1 Samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning samt kring personer med missbruk
Region och kommun är genom likalydande bestämmelser i 16 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen, HSL, och 5 kap. 8 a § socialtjänstlagen, SoL, skyldiga att ingå en överenskommelse om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Likaså är region och kommun skyldiga att ingå en överenskommelse gällande samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar. Detta enligt 16 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen, HSL samt 5 kap. 9 a § SoL.
Skyldigheten att ingå överenskommelser är avsedd att omfatta kommunernas och regionernas offentligrättsliga åtaganden, och överenskommelserna får inte strida mot några föreskrifter. Dvs. överenskommelsen omfattar samtliga kommunala och regionala verksamheter.
3.2 Samarbete vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård
Huvudsakliga rättsregler återfinns i lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och i lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV.
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska tillämpas vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård.
Syftet med denna överenskommelse är att personer inom målgrupperna ska ges möjlighet till återhämtning och delaktighet i samhällslivet på samma villkor som andra. Vård, stöd och insatser ska bidra till att individen behåller och/eller förbättrar sin hälsa samt sina funktioner inom livsområden som boende, sysselsättning och mellanmänskliga relationer.
Den enskilde ska få vård, stöd och insatser som är samordnade mellan kommunens och VGRs verksamheter och upplevs som en välfungerande
Sida | 3
helhet. Individen ska inte hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden.
Gemensamt ansvar och samverkan
Varje huvudman, region och kommun, har specifikt ansvar över olika delar kring målgruppen. Dessa redogörs för under respektive behovsområde. Visst ansvar är dock gemensamt för parterna.
Parterna ska gemensamt ansvara för att:
• Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet.
• Erbjuda stöd till närstående.
• Xxxxxx för tidig upptäckt och med tidiga insatser.
• Arbeta med suicidprevention.
• I samverkansarbetet utgå från ett personcentrerat arbetssätt
• Särskilt beakta barn och ungas rätt till information, råd och stöd.
• Ge handledning i individrelaterade ärenden rörande hur vissa tillstånd kan påverka samt ge generell kunskapsöverföring.
En utgångspunkt i samverkan mellan huvudmännen är att öka enskildas delaktighet och brukarorganisationers medverkan för att utveckla vård- och stödinsatser. Personer med egna erfarenheter av psykisk sjukdom/missbruk är en viktig källa till kunskap. Det är angeläget att deras erfarenheter och önskemål tas tillvara. Brukare och brukarföreträdare ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande när frågor kring samverkan enligt denna överenskommelse planeras och följs upp både på lokal, delregional och regional nivå.
5.2 Bästa tillgängliga kunskap
Vården och insatserna ska bygga på bästa tillgängliga kunskap, vetenskaplig grund och evidensbaserad kunskap.
Nationella riktlinjer visar på nyttan och riskerna med olika åtgärder och är ett stöd för vården och omsorgen att prioritera rätt åtgärder till dem med störst behov. Målet är att ge människor möjlighet till en god vård och omsorg.
Genom så kallade Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp samt Nationella vård- och insatsprogram för psykisk ohälsa kan förutsättningarna öka för en mer jämlik och effektiv vård baserad på bästa tillgängliga kunskap.
Sida | 4
Vård- och insatsprogrammen berör båda huvudmännens ansvar och målet är att insatser ska vara kunskapsbaserade, jämlika, resurseffektiva samt av hög kvalitet.
Kunskapsguiden, som innehåller kvalitetssäkrad kunskap, vänder sig till yrkesverksamma inom socialtjänst eller hälso- och sjukvård.
* L Ä S M E R
Nationella vård- och insatsprogram (xxxxxxxxxxxxx.xx)
Kunskapsguiden (xxxxxxxxxxxxxx.xx)
5.3 Informationsöverföring, planering och SIP
Inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola och andra verksamheter ställs det stora krav på samordning. SIP, Samordnad individuell plan, är ett dokument och ett verktyg för samverkan, som ger en samlad beskrivning av den enskildes pågående och planerade insatser, från kommun och VGR samt andra aktörer. Arbetssätt som skapar tydlighet och överblick leder till förbättrad patientsäkerhet.
För fördjupad kunskap om SIP, se Hälso- och sjukvårdsavtalet Del A och B.
VGR ska medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador genom att erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser i så väl öppen som sluten vård. Hälso- och sjukvården ges av kommunalt respektive regionalt finansierad primärvård, habiliteringen, tandvården och den somatiska och psykiatriska specialistvården.
Kommunens insatser ska under hänsynstagande till den enskildes ansvar för sin situation inriktas på att främja den enskildes ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet.
Kommunen ska erbjuda stöd till meningsfull sysselsättning, försörjning, bostad och utbildning. I det enskilda fallet krävs dock oftast en ansökan och en individuell behovsprövning för att få tillgång till insatser. Kommunen erbjuder också insatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet.
6.1 Personer med psykisk funktionsnedsättning
Målgruppen Personer med psykisk funktionsnedsättning består av personer, oavsett ålder, med psykisk funktionsnedsättning som har svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter kan bestå av funktionshinder, det vill säga begränsningar som uppstår i relation mellan en
Sida | 5
person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara direkt effekt av funktionsnedsättningen.
Svårigheterna kan ha funnits över tid, ibland sedan födseln. För vissa personer är funktionsnedsättningen varaktig och livslång.
Länets kommuner och VGR har antagit en gemensam överenskommelse om samverkan för barns och ungas hälsa. Målgruppen för denna är alla barn och unga, till och med 20 år, som behöver samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter inom VGR och kommunerna.
Regionens ansvar
• Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död och uppmärksamma behovet av tandvård.
• Erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser enligt HSL för personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård.
• Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, förutsättningar och behov av anpassning
Kommunens ansvar
• Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens verksamheter.
• Initiera och påtala de behov av stöd från samhället som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten.
• Utreda, fatta beslut och verkställa insatser enligt SoL och LSS samt utreda, ansöka om och verkställa vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM.
• När behov finns, tillhandahålla boende och stöd i hemmet så att personen får möjlighet att bo på ett sätt som är anpassat efter den enskildes behov.
• Erbjuda meningsfull sysselsättning och/eller stöd till att arbeta eller studera.
• Kommunens socialtjänst och skolhuvudmän som bedriver utbildning i kommunen måste samverka med varandra gällande fullföljda studier för denna målgrupp.
Sida | 6
6.2 Personer med missbruk och beroende samt samsjuklighet
Målgruppen Personer med missbruk och beroende omfattar personer, oavsett ålder, med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel samt spel om pengar.
Missbruk innebär att bruket av drogen påverkar individen eller dennes omgivning negativt. Missbruket går ut över individens sociala liv, såsom hem, familj, arbete och skola, men leder också till ökad risk för fysisk skada. I fråga om narkotika räknas ofta en användare som missbrukare oberoende av mängd, eftersom narkotikainnehav/bruk är kriminaliserat.
Samsjuklighet innebär att man har två eller flera diagnoser, psykiska och/eller somatiska samtidigt. Samsjuklighet fördröjer och försvårar många gånger behandling och återhämtning. Samsjuklighet är ofta vanligt vid psykisk sjukdom och vid missbruksproblem. Personer med samsjuklighet löper en större risk för allvarliga skador, sjukdomar och förtida död.
Både kommunen och VGR har ett ansvar för att tidigt identifiera samsjuk- lighet och att särskilt uppmärksamma denna problematik hos ungdomar. Båda huvudmännen ska säkerställa att behandling av missbruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat.
Samsjuklighet får aldrig vara ett skäl till att inte ge vård eller att vård och behandling försenas. Uthållighet och kontinuitet ska prägla vården och insatserna.
Regionens ansvar
• Ge tvärprofessionella behandlingsinsatser.
• Erbjuda stöd till anhöriga och närstående.
• Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd.
• Motverka ohälsa, skada och förtida död samt bedriva smittskyddsarbete och tandvård.
• Erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser enligt HSL för personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård.
• Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar.
• Fullfölja anmälningsskyldighet enligt gällande lagar.
• Initiera samverkan kring tillnyktring
Sida | 7
Kommunens ansvar
• Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens insatser och verksamheter.
• Initiera och påtala de behov av stöd som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten.
• Utreda, fatta beslut och verkställa insatser enligt SoL och LSS samt utreda, ansöka om och verkställa vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM.
• Erbjuda stöd till boende och sysselsättning.
• Arbeta med återfallsprevention.
• Ge motiverande och familjeorienterade insatser.
• Kommunens socialtjänst och skolhuvudmän som bedriver utbildning i kommunen måste samverka med varandra gällande fullföljda studier för denna målgrupp.
• Ge stöd till barn som har en förälder eller annan närstående med missbruks- och beroendeproblem.
• Erbjuda stöd till anhöriga och närstående.
Hem för vård och boende, HVB-hem, är en verksamhet som bedriver behandling, omvårdnad och stöd till barn, ungdomar, vuxna eller familjer med någon form av behov inom kommunens ansvarsområde. Hem för viss annan heldygnsvård är ett tillfälligt boende som ger möjlighet till avlastning för anhöriga eller rehabilitering för individen.
En placering utanför hemmet görs då det bedöms vara nödvändigt utifrån personens behov, antingen efter en ansökan från den enskilde (SoL) eller efter en bedömning av socialnämnden utifrån Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, SoL, LVU eller LVM med placering i familjehem, på HVB eller Statens institutionsstyrelses, SIS, institutioner.
Skiljelinjen mellan huvudmännens ansvar i lagstiftning är inte alltid tydlig. I realiteten har många personer behov och svårigheter inom flera livsområden. Ofta besväras personer med psykisk funktionsnedsättning och missbruk även av somatisk ohälsa och psykosocial problematik. Insatserna ska präglas av ett helhetsperspektiv och av att flera insatser kan göras samtidigt. Behovet kan
Sida | 8
därmed omfatta ett brett spektrum av vård och stödinsatser, som faller inom både det sociala och det medicinska området.
Gemensamt ansvar
Båda huvudmännen ska utgå från den enskildes bästa med målet att vård, stöd och insatser ska bidra till att individen behåller och/eller förbättrar sin fysiska och psykiska hälsa samt funktioner inom livsområden som boende, sysselsättning och mellanmänskliga relationer.
Båda huvudmännen ska sträva efter att minska behovet av placeringar genom att själva tillhandahålla individanpassade vård- och stödinsatser.
En gemensam process för hantering av ansvar vid placering är central när den enskilde har behov av insatser från både kommun och region. Dessförinnan ska huvudmännen ha kommit fram till att resurser i närmiljön är uttömda samt att den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt än genom placering utanför hemmet. Resurser i närmiljö/Västra Götaland ska alltid övervägas före placeringar utanför regionen, för att resurserna på bästa sätt ska tillgodose den enskildes insatsbehov samt skapa förutsättningar för kontinuitet. I vissa fall kan det dock vara till den enskildes fördel att placering sker utan hänsyn till geografi, då kvalitet och inriktning på insatsen kan väga tyngre.
Regionens respektive kommunens ansvar
Kommunen har det yttersta samordningsansvaret för placeringen i sin helhet. Vid placering av barn är barnens hälsa och skolgång de enskilt viktigaste faktorerna att ta hänsyn till.
Regionen har alltid ansvar för läkarinsatser, oavsett boendeform, och har dessutom ansvar för övriga hälso- och sjukvårdsinsatser i boendeformerna HVB, Familjehem och Hem för viss annan heldygnsvård. Personer som har behov av fortsatta insatser, och som placeras i boenden, ska därmed inte avslutas hos aktuell verksamhet inom hälso- och sjukvården. Ansvaret för den enskildes hälso- och sjukvårdsinsatser kan aldrig förläggas till boendet.
Varje huvudman ansvarar för bedömning, utredning, insatser och uppföljning utifrån sitt uppdrag.
Båda huvudmännen har rätt att själva utföra insatserna. Båda huvudmännen har också rätt att träffa avtal med annan part som har kompetens att utföra uppdraget. Denna rätt omfattar enbart det ansvarsområde som respektive huvudman ansvarar för enligt gällande lagstiftning.
Sida | 9
Gemensam planering
Inför en placering, där båda huvudmännen är delaktiga, ska en samordnad individuell plan, SIP, så tidigt som möjligt upprättas där ansvarsfördelning tydliggörs.
I de fall den enskilde inte vill delta i en SIP kan hen ändå lämna samtycke till samverkan mellan huvudmännen. I dessa fall ska en plan upprättas för hur ansvar fördelas mellan huvudmännen, enligt mallen för SIP.
Vid placering ska särskilt beskrivas:
• målsättning med placeringen och planerad placeringstid.
• den enskildes behov och önskemål.
• respektive huvudmans och parts ansvar för de insatser som ska utföras och på vilket sätt detta tillförsäkras individen.
• hur skola/sysselsättning tillgodoses.
Då placering sker akut ska en gemensam planering genomföras skyndsamt. Huvudmännen har ett gemensamt ansvar att omgående komma överens om en tillfällig ansvarsfördelning. Den enskildes behov av insatser ska alltid säkerställas.
Överenskommelse om kostnadsansvar
I de fall då det kan bli fråga om att insats utförs av annan än huvudmännen är huvudregeln att varje huvudman ansvarar för de kostnader som kan knytas till vars och ens ansvar. Detta oavsett om insatserna utförs av huvudmannen eller om avtal med annan part upprättats. Avtal och insatser som även omfattar den andra huvudmannens ansvarsområde ska föregås av ett godkännande från denne, för att kostnadsansvar ska uppstå.
Varje placering ska föregås av en överenskommelse om kostnadsansvar mellan huvudmännen, oavsett vilken huvudman som gör placeringen.
I den skriftliga kostnadsfördelningen ska det framgå:
• respektive huvudmans och parts ansvar för de insatser som ska utföras.
• hur hälso- och sjukvårdsinsatser ska tillgodoses.
• fördelning av kostnader i kronor eller procent.
• tidsperiod
Då placering sker akut bör kostnadsfördelningen vara klarlagd senast 30 dagar efter placeringen. Kostnaden för akutplaceringen ligger kvar på placerande huvudman till dess att ansvars- och kostnadsfördelning fastställts.
Sida | 10
Oenigheter som uppkommer vid upprättandet av överenskommelse om kostnadsansvar mellan huvudmännen, ska lösas i linjeorganisationen. Det innebär att chefer i respektive verksamhet/organisation har i uppdrag att i samverkan hitta en lösning. Parterna har gemensamt ansvar för att via SIP, eller annan gemensam plan, omgående komma överens om tillfällig kostnadsfördelning i väntan på lösning. Det beslut som slutligen fattas i linjeorganisationen kan innebära en justering i efterhand.
I de fall den enskilde är i behov av både kommunens socialtjänstinsatser och hälso- och sjukvårdsinsatser, och fördelningen mellan dessa är oklar, kan huvudmännen dela på kostnaden. Detta görs då utifrån en schablon där VGR betalar en tredjedel och kommunen två tredjedelar av placeringskostnaden (33% VGR, 67% kommun), om inget annat är överenskommet. Denna schablon ska användas restriktivt och enbart i de fall då kostnadsfördelningen är oklar och inte på annat sätt kunnat definierats.
Uppföljning av placering
Uppföljning av den enskildes placering ska ske gemensamt och regelbundet av huvudmännens berörda verksamheter.
När den enskildes behov förändras ska parterna göra
nya bedömningar om, och hur, kostnadsfördelningen ska justeras.
Inför avslut av placering ska gemensam planering för vidare insatser göras.
Process för gemensamma aktiviteter för planering och uppföljning vid placering
Följande processbild beskriver de för huvudmännen gemensamma aktiviteter för planering och uppföljning vid placering. Den beskriver inte respektive huvudmans enskilda ansvar i processen.
SIP initieras och genomförs så tidig som möjligt.
Den enskildes egna önskemål tillvaratas.
Om behov av kostnadsfördelning finns inleds dialog om kostnadsfördelning.
Denna dialog sker enbart mellan huvudmännen.
Funktioner med mandat att fatta ekonomiska beslut kontaktas och förses med underlag för beslut.
Skriftlig överenskommelse om kostnadsfördelning och kostnadsansvar, utifrån SIP, upprättas mellan parterna.
Uppföljning av SIP och överenskommelse om kostnadsfördelning genomförs regelbundet.
Sida | 11
6.4 Personer i psykiatrisk tvångsvård
En person som lider av en allvarlig psykisk störning och som motsätter sig nödvändig vård kan bli föremål för psykiatrisk tvångsvård. En person som lider av en allvarlig psykisk störning och som begått brott kan, i stället för att dömas till kriminalvårdspåföljd, dömas till rättspsykiatrisk vård.
Båda vårdformerna påbörjas alltid i sluten vård men kan omvandlas till öppen psykiatrisk tvångsvård (ÖPT) respektive öppen rättspsykiatrisk vård (ÖRV) via beslut i förvaltningsrätt. Förvaltningsrätt stipulerar de särskilda villkor som den enskilde ska följa utanför sjukhuset. En samordnad vårdplan som beskriver olika parters insatser ska justeras av psykiatri och kommun.
En förutsättning är att patienten bedöms vara utskrivningsklar av ansvarig läkare samt att förvaltningsrätt fattat beslut om ÖPT respektive ÖRV. Det ska även vara klarlagt att den regionfinansierade öppna vården är tillgänglig för den enskilde.
Regionens ansvar
• Utföra behandling i slutenvård enligt Lag om psykiatrisk tvångsvård,
• LPT, och Lag om rättspsykiatrisk vård, LRV.
• Besluta om permission från sluten tvångsvård.
• Planera och samordna med andra aktörer vid permission från sluten tvångsvård.
• Ansöka hos förvaltningsrätten om övergång till öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård.
• Genomföra samordnad vårdplanering, SVPL, vid utskrivning från slutenvård i samråd med kommunen.
• Utföra behandlings- och rehabiliteringsinsatser i öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård.
• Presenterar för förvaltningsrätten en justerad (undertecknad av parterna) samordnad vårdplan där planerade insatser från olika huvudmän regleras.
• Föreslå förvaltningsrätten de särskilda villkor som den enskilde ska rätta sig efter vid öppen vårdform.
• Erbjuda en SIP vid utskrivning från öppen tvångsvård till frivillig öppenvård om behov finns av insatser från båda huvudmännen.
Kommunens ansvar
• Utreda, fatta beslut och verkställa insatser enligt relevant lagstiftning.
• Att medverka vid samordnad vårdplanering inför utskrivning från slutenvård och vid upprättande av Samordnad vårdplan.
Sida | 12
• Insatser enligt SoL och LSS vid permission från slutenvård.
• Insatser enligt SoL och LSS vid öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård.
• Kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet.
Parterna har ett gemensamt ansvar för länsgemensam uppföljning av överenskommelsen. Överenskommelsen ska följas upp årligen avseende tillämpning, följsamhet samt rapporterade avvikelser. Uppföljning av följsamhet bör ske på såväl individ- som systemnivå.
Sida | 13
Ö V E R E N S K O M M E L S E
Samverkan om Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård
Bilaga till Hälso- och sjukvårdsavtalet
Upprättat mellan länets 49 kommuner och region Västra Götaland. Reglerar samverkan om Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård.
Avtal
🡺 Överenskommelse
Page 102 of 1165
Del C, Överenskommelse Samverkan om munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård 1
5.1 Västra Götalandsregionens ansvar för munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård 3
Utveckling och gemensamma utmaningar 7
7.1 Öka andel intyg om N-tandvård 7
Del C, Överenskommelse Samverkan om Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård
Denna överenskommelse är en bilaga till Hälso- och sjukvårdsavtalet och omfattar Samverkan om Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård. För att få överenskommelsen i sin helhet behöver du läsa den tillsammans med Xxx A och Xxx X
Del A tillsammans med del B utgör Hälso- och sjukvårdsavtalet. Del A och Del B tillsammans med del C utgör fyra lagstadgade överenskommelser.
Västra Götalandsregionen (VGR) har enligt tandvårdslagen (1985:125) ansvar för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård för individer som har rätt till denna insats. Enligt tandvårdsförordningen (1998:1338) ska VGR och kommunen samverka beträffande målgruppen och det är myndigheternas ansvar att utarbeta en samverkansmodell.
I förbyggande och hälsofrämjande arbetet ingår en god munhälsa, att ett gott allmäntillstånd behålls samt att ett ökat tandvårdsbehov undviks. Denna överenskommelse upprättas mellan parterna som reglerar samverkan, uppföljning samt utvärdering av målgruppens tillgång till uppsökande och nödvändig tandvård.
Överenskommelsen omfattar en gemensam planeringsprocess.
Sida | 1
Bakgrunden till att i tandvårdslagen definiera grupperna har varit bedömningen att dessa grupper omfattar individer, som på grund av sitt stora omvårdnadsbehov, ofta har svårigheter att sköta sin munhygien på ett tillfredsställande vis samt ofta saknar förmåga och insikt om vikten av regelbunden tandvård.
Målgrupp är den personkrets som finns angiven i tandvårdslagen (1985:125) 8 a §:
Vid tillämpningen av 8 § ska landstinget särskilt se till att uppsökande verksamhet bedrivs bland dem som
1. omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller
2. har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och som
a. omfattas av en kommuns ansvar för hälso- och sjukvård enligt 12 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),
b. får hälso-och sjukvård i hemmet (hemsjukvård), eller
c. är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård eller omsorg som personer som omfattas av 2 a eller 2 b ovan.
Region/Landsting ska även se till att N-tandvård erbjuds de personer som beskrivs i grupperna ovan (1, 2a, 2b samt 2c).
Målet är att upprätta och bibehålla en god munhälsa hos målgruppen. Alla individer som har rätt till nödvändig tandvård (intyg om N-tandvård) ska identifieras och erbjudas munhälsobedömning. Syftet med verksamheten är att skapa bästa möjliga förutsättningar för brukare att klara den dagliga munvården.
Detta förutsätter en god samverkan mellan huvudmännen där ansvarsfördelning och samverkan är tydlig och känd hos berörda verksamheter. Överenskommelsen ska förtydliga samverkan och ansvarsfördelning mellan kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen.
Sida | 2
Parternas gemensamma åtagande innebär att
• implementera och säkerställa att innehållet i överenskommelsen är känt i samtliga berörda verksamheter.
• ställa krav på att överenskommelsen som VGR och kommunen har träffat även gäller i avtal med tandvårdsleverantör enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, samt enligt lagen om valfrihetssystem, LOV.
• gemensam uppföljning av överenskommelsen.
5.1 Västra Götalandsregionens ansvar för munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård
VGR tillhandahåller tandvårdsleverantör som ska ansvara för den uppsökande verksamheten i samverkan med kommunen. I den uppsökande verksamheten ingår att ge årlig munhälsobedömning till individer med intyg om N-tandvård samt erbjuda utbildning i allmän munhälsovård till berörd personal.
Utfärda intyg om N-tandvård och erbjuda munhälsobedömning
• VGR ska, vid behov, vägleda kommunens intygsutfärdare med bedömning av underlaget för intyg om N-tandvård.
• VGR ska årligen tillhandahålla regelbunden utbildning och aktuellt informationsmaterial för kommunens intygsutfärdare.
• VGR ska ge kommunen information om eventuell förändring inom N- tandvård och uppsökande verksamhet.
• VGR ska tillhandahålla informationsmaterial om N-tandvård och munhälsobedömning. Informationsmaterialet riktar sig till individer som är berättigade till N-tandvård och munhälsobedömning, anhöriga och närstående, patientföreningar, vårdpersonal med flera.
• VGR tillhandahåller ett IT-stöd för kommunen, Intygsbeställningen, för all administration som krävs gällande intyg om N-tandvård, munhälsobedömning, boendeenheter med mera.
• VGR ansvarar för att uppgifter från Intygsbeställningen förs över till tandvårdsleverantörens IT-system.
Sida | 3
Munhälsobedömning
• VGR ansvarar för att tandvårdsleverantören tillhandahåller utbildning för personal inom vård och omsorg.
• Tandvårdsleverantören ansvarar för att behovet av hjälp med daglig munvård beskrivs av tandhygienisten i ett individuellt dokument. I dokumentet beskrivs förutsättningen att klara daglig munvård utifrån ett individuellt perspektiv.
• Tandvårdsleverantören ansvarar för återrapportering till personal/närstående om eventuellt vårdbehov vid munhälsobedömning.
Avvikelser
• Om samarbetet med kommunen i den uppsökande verksamheten inte fungerar ska tandvården lämna avvikelse*.
* L Ä S M E R
N-tandvård och munhälsobedömning - Vårdgivarwebben Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx)
5.2 Kommunens ansvar för munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård
Kommunen tillhandahåller den personal, så kallad intygsutfärdare, som ska identifiera individer berättigade till N-tandvård och munhälsobedömning.
Utfärda intyg om N-tandvård och erbjuda munhälsobedömning
• Kommunen ska utse minst en kontaktperson per kommun/stadsdel för kommunikation och informationsutbyte med VGR gällande det som rör intyg om N- tandvård och munhälsobedömning.
• Kommunen ansvarar för att det finns tillräckligt många intygsutfärdare inom kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst som säkerställer att berättigade individer får erbjudande om årlig munhälsobedömning och intyg om N-tandvård. En intygsutfärdare kan till exempel vara biståndshandläggare, LSS-handläggare, sjuksköterska inom hemsjukvård, socialsekreterare, enhetschef med flera*. Kommunen ansvarar för att en intygsutfärdare regelbundet genomgår utbildning som VGR tillhandahåller och som säkerställer att intygsutfärdaren har aktuell kompetens för att kunna identifiera vilka individer som är berättigade till N-tandvård.
Sida | 4
• Kommunen ansvarar för att aktuella uppgifter är registrerade i det IT- stöd, Intygsbeställningen, som VGR tillhandahåller för all administration gällande intyg om N-tandvård och munhälsobedömning. Det är viktigt att det finns rätt boendeadress till individ med intyg om N-tandvård, rätt kontaktuppgift till ansvarig på boende/hemtjänst med mera för att tandvårdsleverantören ska kunna fullgöra sitt uppdrag.
* L Ä S M E R
Intygsbeställningen för utfärdare och administratörer
Munhälsobedömning
En munhälsobedömning är en enkel kontroll av munhåla och tänder. Vid en munhälsobedömning dokumenteras förutsättningen att klara daglig munvård utifrån ett individuellt perspektiv. Tips och råd om hur personal kan hjälpa till med daglig munvård ingår i munhälsobedömningen.
Kommunen ska samverka med tandvårdsleverantören gällande utbildning i allmän munhälsovård och munhälsobedömning.
Uppgift om individens behandlare eller vårdgivare av N-tandvård (folktandvård eller privat) ska finnas dokumenterad och tillgänglig för omvårdnadspersonal för att säkerställa regelbunden kontakt med tandvård.
Individer med intyg om N-tandvård som är registrerade att de inte önskar en munhälsobedömning ska årligen erbjudas sådan. Förändrat svar registreras i IT- stödet, Intygsbeställningen.
Kommunen ansvarar för att omvårdnadspersonal deltar vid munhälsobedömning.
Omvårdnadspersonal har ansvar för att individen ges daglig munvård enligt tandvårdens instruktioner. Tid för daglig munvård ska ingå i personlig hygien.
Utbildning
I den uppsökande verksamheten ingår utbildning till personal inom vård och omsorg i allmän munhälsovård. Den tandvårdsleverantör som VGR tillhandahåller ansvarar för utbildningen. Utbildningen kan varieras i tid och rikta sig till det behov personalen har. Till exempel allmän munhälsovård, tandvård för dementa, praktisk träning i hur munvård utförs på annan person med mera.
Sida | 5
Genom rätt utbildning ges förutsättning för ett gott omhändertagande av daglig munvård. Kommunen ansvarar för att berörd omvårdnadspersonal genomgår de utbildningar i allmän munhälsovård som VGR/tandvårdsleverantör erbjuder.
Avvikelser
• Om samarbetet med tandvården i den uppsökande verksamheten inte fungerar ska kommunen lämna avvikelse*.
* L Ä S M E R
Parterna har ett gemensamt ansvar för länsgemensam uppföljning av överenskommelsen.
VGR ansvarar för att genomförd verksamhet följs upp och rapporteras inom VGR, kommuner och centrala myndigheter. Kommunen är i vissa delar av uppföljningen ansvariga för att rätt uppgifter lämnas till VGR.
VGR sammanställer statistik kring munhälsa från IT-stöden. Återkoppling ges kvartalsvis. Mått som redovisas är bland annat:
• Antal individer med intyg om N-tandvård per kommun.
• Antal individer med intyg om N-tandvård som önskar munhälsobedömning.
• Antal individer med intyg om N-tandvård som får munhälsobedömning.
• Antal individer med intyg om N-tandvård som får nödvändig tandvård.
• Antal deltagare och utbildningstimmar för vårdpersonal i kommunen.
• Antal avvikelser som visar hur många individer med intyg om N- tandvård som är registrerade på fel boendeenhet.
• Antal avvikelser som visar hur många individer med intyg om N- tandvård som inte vill ha munhälsobedömning när tandvården kommer trots att det är registrerat att de vill.
Sida | 6
Utveckling och gemensamma utmaningar
7.1 Öka andel intyg om N-tandvård
Målsättningen är att alla individer som har rätt till intyg om N-tandvård ska få det.
Det är parternas gemensamma intresse att öka täckningsgraden för att uppfylla målet.
En beräkning (sammanställd av VGR februari 2017) av andel intyg om N- tandvård per befolkning från 24 år och uppåt visar en variation mellan kommunerna från 1,17 - 3,47 procent.
Den differens som finns mellan olika kommuner kan visa på att det finns individer som har rätt till intyg om N-tandvård men som inte får detta. I dialog mellan kommunernas kontaktpersoner och VGR föreslås, som ett första delmål och rimlighet för den enskilda kommunen, att minst 3 procent av befolkningen i varje kommun över 24 år får intyg om N- tandvård.
Utveckla uppföljning till att omfatta kvalitetsmått
Parterna har ett gemensamt ansvar för att fortsatt utveckla former för kvalitativ uppföljning till exempel utifrån brukare, närstående och omvårdnadspersonal.
Mått som kommer att följas upp är:
• Antal avvikelser som visar på samverkansbrist och skäl till dessa.
• Att samtliga enheter i kommunen under en treårsperiod har genomgått utbildning i allmän munhälsovård.
• Antal intygsutfärdare som deltar i utbildningar som VGR årligen erbjuder.
Sida | 7
STRATEGI
Färdplan – länsgemensam strategi för god och nära vård
Gällande länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen
Riktar sig till; vård och omsorg, socialtjänst, kommunalt och regionalt finansierad hälso- och sjukvård, skolverksamheterna, tandvård samt hälsofrämjande och förebyggande områden.
Page 111 of 1165
Innehåll
Färdplan Länsgemensam strategi god och nära vård
1 Inledning: Tillsammans för en hållbar omställning till en god och nära vård 2
2 Begreppet god och nära vård 3
3 Varför behövs en omställning för en god och nära vård? 3
3.1 Utmaningar inom demografin 3
9 Sex steg för att förändra och utveckla arbetssätt i samverkan 6
9.1 Öka hälsofrämjande och förebyggande insatser 6
9.2 Utveckla Personcentrerade arbetssätt 7
9.3 Stärk samverkanskultur för att öka tillit mellan huvudmännen 8
9.4 Stärk kontinuitet och samordningen mellan huvudmännen 8
9.4.1 Fast vårdkontakt och fast läkarkontakt 9
9.4.3 Samordnad individuell plan, SIP 9
9.5 Utveckling av arbetssätt med stöd av digitalisering 9
9.6 Utveckling av mobila team som stöd för vård i hemmet 10
10 Stärk grundläggande förutsättningar i samverkan 10
10.1 Digitala hjälpmedel/välfärdsteknik 11
10.2 Gemensam vårdinformation 11
10.3 Kunskapsstyrning och kompetensutveckling i samverkan 11
10.5 Verksamhetsutveckling och implementering 12
11 Gemensamt ansvar - Ledning och styrning 13
12 Från Färdplan - länsgemensam strategi för god och nära vård till genomförande 13
13 Länsgemensam uppföljning och analys 14
Page 112 of 1165
Sida | 1
1 Inledning: Tillsammans för en hållbar omställning till en god och nära vård
Alla som bor och verkar i Västra Götaland ska kunna leva ett gott liv. Nyckeln till Västra Götalands långsiktiga attraktivitet och konkurrenskraft är vår gemensamma förmåga att vara innovativa och ställa om till ett hållbart samhälle. God och nära vård är riktningen i omställningsarbetet.
Syftet med en omställning till en god och nära vård är att främja hälsan hos befolkningen och utveckla vård och omsorg tillsammans, utifrån den enskildes behov. Den ska beakta barnkonventionens mål samt de länsgemensamma mål som sätts i den Regionala utvecklingsstrategin (RUS). Omställningen ska också bidra till att utveckla samverkanskulturen och öka tilliten mellan huvudmännen.
Färdplanen - länsgemensamma strategin för god och nära vård är en övergripande strategi som ska bidra till Västra Götalands utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Färdplanen innehåller de områden som vi gemensamt prioriterar att kraftsamla kring. Den beskriver målbild, förändrade arbetssätt och förutsättningar för utvecklingen, där takten i omställningen mot en god och nära vård behöver öka fram till 2030. Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna i Västra Götaland har olika ansvar, resurser och kunskaper, strategin ska bidra till ett kraftfullt genomförande.
Ingen kan lösa dessa utmaningar på egen hand, men tillsammans kan vi bidra till en omställning mot en god och nära vård.
Framgångsfaktorer för den nära vården är personcentrering som förhållningssätt, samverkan och tillit mellan kommun och Västra Götalandsregionen, VGR samt en gemensam målbild som visar riktningen.
Länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen har i färdplanen valt att använda begreppet den enskilde; med det menar vi individ, patient, brukaren, eleven eller invånare.
Page 113 of 1165
Färdplan Länsgemensam strategi god och nära vård
Sida | 2
Nära vård är ett nytt sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg. Den nära vården är inte en ny organisationsnivå, det är heller inte en benämning på dagens primärvård. Nära vård är snarare ett nytt synsätt och ett arbetssätt som ser annorlunda ut mot det vi idag har i Västra Götaland.
Den närmsta vården är det som den enskilde kan ge sig själv: egenvården och det stöd kommuner och regionen kan ge för att möjliggöra det. I den nära vården är den enskilde och dess anhöriga medskapare till vården som har primärvården (region och kommunalt finansierad hälso- och sjukvård) som bas, vilket innebär ett skifte från dagens sjukhusbaserade specialistvård. Delar av den kommunala socialtjänsten, sjukhusvård, specialiserad öppenvård, ungdomsmottagning, elevhälsa, civilsamhället men även statliga myndigheter blir del av den nära vården.
Hälso- och sjukvården består av många organisationer och den nära vården innehåller hela eller delar av dessa verksamheter, den inkluderar också övergångarna och hur väl vi förmår att överbrygga dessa och skapa en god och nära vård för den enskilde. För att klara det skapar vi nya arbetssätt så som mobila team, använder e-hälsans möjligheter, arbetar mer preventivt och proaktivt samt möter problemen uppströms.
3 Varför behövs en omställning för en god och nära vård?
3.1 Utmaningar inom demografin
Den stora ökningen av de som är 80 år och äldre, kombinerat med en relativt sett lägre ökning av de som är i arbetsför ålder leder till att verksamheterna inom välfärdens områden inte kommer att kunna anställa personal i den utsträckning som det demografiska behovet medför. Det innebär ett behov av effektivare arbetssätt, mer hälsofrämjande och förebyggande arbete och att verksamheten behöver bli mer teknik- och digitaliseringsorienterade samt att samverkan måste öka.
Myndigheten för vård och omsorgsanalys är en myndighet under socialdepartementet som har uppskattat att cirka en miljon människor i Sverige behöver insatser från flera aktörer, samtidigt som de har nedsatt förmåga att själva samordna sitt stöd, sin vård och omsorgsinsatser. Men vården och omsorgen har inte organiserats för att möta den enskilde med sådana komplexa behov. Den medicinska och tekniska utvecklingen har
bidragit till att sjukvården blivit mer specialiserad vilket innebär att den enskilde kan behöva komma i kontakt med allt fler instanser för att få hjälp med sina problem.
Mycket tyder på att samordningen i Sverige brister. I jämförelse med andra länder anser till exempel en mindre andel av de svenska patienterna att de får hjälp av sin ordinarie läkare eller annan vårdpersonal att planera vården som andra verksamheter ger. Endast drygt hälften svarar att de får denna hjälp, jämfört med 80 procent i länderna med bäst resultat. Inom socialtjänsten saknas dessvärre större studier av hur brukarna uppfattar samordningen men intervjuer med verksamhetsföreträdare vittnar om samordningsbrister även inom detta område (Vård- och omsorgsanalys).
Bristande samordning bidrar ofta till en försämrad upplevelse för patienter och brukare samt till sämre stöd, vård och omsorg. När samordningen brister vältras dessutom ansvaret för att koordinera insatserna över på patienten, brukaren eller dennes närstående. Till exempel har samordningen kring äldre med flera kroniska sjukdomar och barn med funktionsnedsättning lyfts fram som områden med stora brister där anhöriga får bära ett stort ansvar.
Omställningen mot god och nära vård, den pågående digitaliseringen samt att vi måste minska väntetider inom hälso- och sjukvården ställer stora krav på resursfördelningen. Arbetet måste vara långsiktigt. En resursöverföring från specialistvård till primärvård handlar inte enbart om ekonomi. Det handlar även om en succesiv överföring eller att tillgängliggöra resurser till den nära vården.
Att följa det ekonomiska perspektivet över tid under den pågående omställningen är av största vikt, samtidigt bör det ekonomiska perspektivet kompletteras med övriga resurser i en löpande och transparant process.
Välfärdens resurser ska räcka till mycket, vår demografiska situation visar på fler äldre och färre i arbetsför ålder de kommande åren.
Syftet med Färdplanen - länsgemensamma strategin är att stödja omställningen till en god och nära vård, att främja hälsan hos befolkningen och utveckla vård och omsorg tillsammans utifrån den enskildes behov.
Omställningen ska också bidra till att utveckla samverkanskulturen och öka tilliten mellan huvudmännen.
Färdplan - länsgemensam strategin för god och nära vård är en övergripande strategi och ska bidra till Västra Götalands utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Den innehåller de områden som vi gemensamt prioriterar att kraftsamla kring.
Följande politiska prioritering ska vara vägledande i framtagandet av färdplanen och Hälso- och sjukvårdsavtalet:
1. Vad blir bäst för brukaren/patienten?
2. Vad är bästa sättet att använda våra skattemedel ur ett samhälls-
/invånarperspektiv?
3. Behöver vi överenskommelser eller avtal för att stödja detta?
Parterna är länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen och riktar sig till; vård och omsorg, socialtjänst, kommunal primärvård, förskola- och skolverksamhet, regional primärvård, specialistvård, tandvård samt hälsofrämjande och förebyggande områden.
Målbilden ska ge en vägledning för hur vår samverkan kring hälsa, vård och omsorg i Västra Götaland ska vara utformad för att ge våra invånare förutsättningar för ett bra liv oavsett ålder eller diagnos.
En god och nära vård
• utgår från individuella förutsättningar och behov.
• bygger på relationer, är hälsofrämjande, förebyggande och proaktiv.
• bidrar till jämlik hälsa, trygghet och självständighet och grundas i gemensamt ansvarstagande och tillit.
Målsättningen är att färdplanen ska vara långsiktig och ange färdriktningen mot 2030. Avstämning med fördjupad uppföljning ska ske 2024 och 2028.
Vården behöver komma närmare patienten. Prioriterade målgrupper i den nära vården är personer som behöver insatser och samordning från både region och kommun oavsett ålder, diagnos eller funktionsnedsättning.
Samverkan ska särskilt beakta barnkonventionens mål.
Det innebär att alla berörda parter ska prioritera tid och resurser för samordning och samverkan. Det centrala är den personcentrerade vården som utgår från den enskildes förutsättningar och behov.
9 Sex steg för att förändra och utveckla arbetssätt i samverkan
För att uppnå målbilden för god och nära vård behöver stöd, vård och omsorgsstrukturen förändras. Förstärkning av en mer god och nära vård behöver ske i tätt samspel mellan den enskilde och huvudmännen som har ansvar för samma invånare.
Sex förändrade arbetssätt:
1. Öka hälsofrämjande och förebyggande insatser
2. Utveckla personcentrerade arbetssätt
3. Stärk samverkanskultur för att öka tillit mellan huvudmännen
4. Stärk kontinuitet och samordningen mellan huvudmännen
5. Utveckling av arbetssätt med stöd av digitalisering
6. Utveckling av mobila team som stöd för vård i hemmet
En omställning till god och nära vård innebär ett förändrat förhållningssätt, där det sker en förflyttning i såväl förhållningssätt som i sättet att arbeta.
9.1 Öka hälsofrämjande och förebyggande insatser
Förbättrad hälsa skapar stora vinster, både för den enskilde och för samhället. För att bidra till en mer jämlik hälsa och därmed minska skillnaderna behöver
det hälsofrämjande och förebyggande arbetet få en högre prioritering i det vardagliga arbetet.
Tidiga insatser med familjebaserade arbetssätt och möjligheter till utbildning är viktiga beståndsdelar i ett robust och öppet Västra Götaland.
Att ge stöd till individens egenvård och till anhöriga/närstående är angelägna områden.
Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är också angeläget för att hälso- och sjukvårdssystemet ska vara hållbart när fler lever längre med kroniska sjukdomar och vi får en äldre befolkning. Minskade hälsoklyftor och bättre möjligheter till utbildning för barn, unga och vuxna är viktiga beståndsdelar i ett robust och öppet Västra Götaland. Tidiga insatser för att ge barn och unga goda förutsättningar att klara grundskolan och gymnasiet betyder mycket för deras välmående och möjlighet till framtida försörjning och god hälsa där elevhälsan har en viktig roll.
Arbetet behöver få en högre prioritering i det vardagliga arbetet i hälso- och sjukvården och inom den kommunala vård och omsorgen.
Vi behöver gemensamt utveckla områden inom folkhälsan
• social hållbarhet
• stöd för individens egenvård
• stöd till anhöriga/närstående
• socialsamhället och frivilliga/volontärverksamhet.
Den digitala utvecklingen kan bidra till såväl förebyggande som hälsofrämjande insatser. Alla människor ska ha möjlighet till ökad kontroll över sin egen hälsa, att kunna fatta informerade beslut och i större utsträckning klara sig själva. Olika digitala stödprogram, egenmonitorering och lättillgänglig information är exempel på nya arbetssätt.
Huvudmännen bör var och en samt gemensamt öka tillgängligheten till förebyggande insatser. Särskilt fokus på gemensamma målgrupper.
9.2 Utveckla Personcentrerade arbetssätt
Inom hälso- och sjukvården pågår en utveckling till personcentrerade arbetssätt. Det personcentrerade arbetssättet syftar till att patienten är en medskapare i sin vård utifrån sina behov, erfarenheter och resurser. En patient får inte objektifieras till en sjuk kropp, ett tillstånd eller en diagnos. Arbetssättet innebär att utgångspunkten är den enskildes egna resurser och målsättningar med insatserna. Verksamheterna ska underlätta och motivera patienten och/eller närstående att vara delaktiga kring beslut som rör den egna personen. En person kan vara delaktig i vårdprocessen och beslut i olika
hög grad och som professionell är det viktigt att i kommunikationen vara lyhörd för varje persons preferenser.
Med detta som utgångspunkt görs en samordnad individuell plan (SIP) där patient och/eller närstående samt parter är delaktiga i hela processen.
Delaktighet är grundläggande i personcentrerat arbetssätt och innebär bland annat att det finns utrymme för patienten och/eller närstående att uttrycka frågor och eventuell oro.
9.3 Stärk samverkanskultur för att öka tillit mellan huvudmännen
En av de viktigaste åtgärderna för att öka kraften i genomförandet är en organisationskultur baserad på tillit. Alla grupper i samverkan ska tydliggöra och skapa förutsättningar för en stark samverkan. I detta arbete krävs att struktur som hänger samman och att avtal och andra styrande dokument speglar en vilja av samsyn, samverkan och tillit.
Några exempel från Socialstyrelsen som har lyfts fram särskilt som stöd för omställning mot en god och nära vård är följande:
• Attityd- och kulturförändring för en god och nära vård som främjar samverkan
• Kunskap om styrning och ledning av hälso- och sjukvård respektive socialtjänst för chefer i kommuner och regioner för att underlätta samverkan
• Personcentrerat bemötande i såväl fysiska som digitala möte
9.4 Stärk kontinuitet och samordningen mellan huvudmännen
Vi behöver säkerställa kontinuiteten inom stöd, vård och omsorgsprocesser. I god och nära vård spelar kontinuitet en viktig roll, främst för den enskilde men också för verksamhetens effektivitet. När kontinuiteten brister är det sannolikt att den enskilde söker stöd, vård och omsorg i högre utsträckning. Genom kontinuitet i vård- och stödkontakten möjliggörs en relation som skapar tillit och trygghet hos den enskilde. Det ökar förutsättningarna för god och säker vård och omsorg. Det är särskilt angeläget för multisjuka i alla åldrar.
Inom ramen för arbetet med Färdplan länsgemensamma strategin för god och nära vård ska den samordnade individuella planen, fast läkarkontakt, fast vårdkontakt samt fast omsorgskontakt utvecklas och stärkas.
9.4.1 Fast vårdkontakt och fast läkarkontakt
Fast vårdkontakt och fast läkarkontakt i primärvården är de enda samordnarfunktioner som är lagreglerade. Den fasta läkarkontakten samordnar vården mellan olika vårdenheter. En fast vårdkontakt bör kunna bistå den enskilde i att samordna vårdens insatser, informera om vårdsituationen, förmedla kontakter och vara den enskildes kontaktperson för andra delar av hälso- och sjukvården samt för socialtjänst och andra myndigheter.
Med en fast omsorgskontakt i socialtjänsten kan stödet och hjälpen bättre anpassas till den enskildes behov och önskemål. Om rollen ges vissa förutsättningar kan den bidra till bättre kontinuitet och ökad trygghet för såväl omsorgstagare, som anhöriga och personalen. Samordningsvinster kan uppnås då den fasta omsorgskontakten utgör ett viktigt stöd till anhöriga och närstående samt i det tvärprofessionella arbetslaget.
9.4.3 Samordnad individuell plan, SIP
Samordnad individuell plan, SIP är den enskildes dokument och samtidigt ett verktyg för samverkan. SIP ska erbjudas alla oavsett ålder, diagnos, funktionsnedsättning eller behov och är patientens plan. SIP ger en samlad beskrivning av den enskildes pågående och planerade insatser, från kommun och region samt andra aktörer. Alla ska ha möjlighet att leva ett tryggt, meningsfullt och självständigt liv. Inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, förskola/skola ställs det stora krav på samordning. Arbetssätt som skapar tydlighet och överblick leder till förbättrad patientsäkerhet.
Patientkontrakt består av flera delar som tillsammans ska bidra till samförstånd och delat ansvar mellan patienten och vården. Det har tillkommit för att uppnå delaktighet, samordning, tillgänglighet och samverkan inom regionens olika verksamheter. Patientkontraktet görs i första hand vid planering inom regionen och en SIP genomförs när det krävs samverkan mellan region och kommun.
9.5 Utveckling av arbetssätt med stöd av digitalisering
Teknisk utveckling, digitalisering och automation är starka drivkrafter i utvecklingen av vård och omsorg. Nya arbetssätt och verktyg inom e- hälsoområdet utgör ett viktigt stöd och vård och omsorgen behöver utvecklas och organiseras gemensamt för att säkerställa kontinuitet, trygghet och resurseffektivitet.
9.6 Utveckling av mobila team som stöd för vård i hemmet
Mobil nära vård gör det möjligt för patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov att få vård i sitt eget hem, såväl ordinärt boende som särskilda boendeformer. Hälso- och sjukvård i hemmet bygger på samverkan mellan kommunens socialtjänst, primärvård (kommun och region) samt den specialiserade vården. Primärvården har patientansvar dygnet runt. Ett väl fungerande samarbete mellan primärvårdens två huvudmän och den specialiserade vården utifrån ett personcentrerat arbetssätt skapar trygghet och kontinuitet för både patient och medarbetare vilket leder till minskat behov av akuta vårdbesök.
Den medicinska utvecklingen samt utvecklingen inom medicinteknik och digitalisering möjliggör andra arbetssätt exempelvis digitala vårdmöten och egenmonitorering.
Målsättning för all hälso- och sjukvård är att ge förutsättningar för att patienten ska få ett självständigt liv med delaktighet och inflytande utifrån sina förutsättningar och preferenser.
10 Stärk grundläggande förutsättningar i samverkan
För att utveckla en god och nära vård i samverkan finns det grundläggande förutsättningar som behöver stärkas för att kunna genomföra de förändringar som krävs.
10.1 Digitala hjälpmedel/välfärdsteknik
Digitaliseringen genomsyrar dagens samhälle. Rätt använd skapar digitaliseringen trygghet vilket stödjer den enskilde till egen vård och minskar därigenom behovet av vård. Det kan också bidra till ökad tillgänglighet och patientsäkerhet. Samtidigt ökar behovet av att ta hänsyn till bedömningar av risk, etik och sårbarhet, bland annat kopplat till personlig integritet. Med hjälp av sammanhållna och användarvänliga IT-stöd kan information presenteras och överföras på ett säkrare och effektivare sätt och säkerställa koordinerade insatser till den enskilde. Därmed kan personal inom stöd, vård och omsorg, oberoende av geografiska, organisatoriska eller tekniska gränser, planera och utföra insatser av hög kvalitet.
För personalen ska e-hälsolösningar vara ett konkret stöd. De ska göra det enklare att fatta beslut, minska administrationen och ge mer tid till det personliga mötet med patienter och brukare.
Stöd och behandling via digitala tjänster samt digitala vårdmöten är redan etablerade arbetssätt. Dock behöver tjänsterna vidareutvecklas och bli en del av allas vardag. En samordnad utveckling är nödvändig i länet.
En patientsäker vård bygger på att information om den enskilde som behövs för vårdens genomförande finns tillgänglig. För att skapa en gemensam plattform krävs både samverkan och gemensamma arbetssätt. Digitalisering och informationsmiljö hänger tätt ihop och behöver prioriteras i samverkan.
10.3 Kunskapsstyrning och kompetensutveckling i samverkan
För att säkerställa kvaliteten i god och nära vård är det angeläget med löpande kompetensutveckling inom alla delar av välfärdens område. Det gäller alla personalkategorier. Utbildningssatsningar behöver gemensamt struktureras så att de enklare kan integreras och bidra till nya arbetssätt.
Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom vård och omsorg och omfattar områdena; kunskapsstöd, uppföljning och analys. På sikt kan en gemensam informationsmiljö göra ny kunskap tillgänglig genom beslutsstöd och digitala utbildningar.
Informationsmiljön behöver på sikt även omfatta socialtjänstens område för att säkerställa helhetsperspektiv för den enskilde.
Vikten av forskning, utveckling och implementering av ny kunskap behöver lyftas fram. Den gemensamma tvärprofessionella forskningen inom välfärdens
område kan ge oss nödvändig kunskap om hur helheten för den enskilde kan utvecklas.
Förutom att ta fram kunskapsstöd och implementera dem, behövs metoder för att omsätta ny kunskap till praktiskt arbete och att analysera resultat. Det ska sedan omsätts och integreras i löpande förbättringsarbete och lärande på ett systematiskt sätt.
En gemensam, långsiktig och stabil struktur för kunskapsutveckling i länet ska ingå i arbetet framöver.
Nya former för kunskapsutveckling som stödjer en god och säker, tillgänglig och effektiv vård och omsorg för invånarna i Västra Götaland bör tas fram och kopplas till nationella och regionala riktlinjer. Nya former för kunskapsutveckling som stödjer en god och säker vård och omsorg för invånarna i Västra Götaland bör tas fram och kopplas till nationella och regionala riktlinjer.
Framtagandet av Länsgemensamma medicinska riktlinjer har startat. Detta ger oss en möjlighet att utforma vårdens processer på ett patientsäkert och gemensamt sätt.
Vi behöver lösa vårdens och omsorgens kompetensförsörjning på ett långsiktigt, hållbart sätt och säkerställa att verksamheten har tillgång till medarbetare med rätt kompetens. Vi behöver gemensamt bedöma tillgång och efterfrågan på personal och erbjuda kompetensutveckling och utbildningsstöd till våra medarbetare. Att attrahera och behålla kompetens är en gemensam investering. En samlad dialog med utbildningsanordnare och planering av verksamhetsförlagd utbildning stärker vård- och omsorgsområdet som helhet. Det gör vi för att invånarna i Västra Götaland ska få tillgång till god vård på lika villkor.
10.5 Verksamhetsutveckling och implementering
Verksamhetsnära forskning och utveckling, med aktiv medverkan av den enskilde, kan tillsammans skapa förutsättningar för en kunskapsbaserad och nära vård. Den enskildes medverkan i utvecklingen av god och nära vård är en förutsättning för att utveckla innovativa lösningar och nya arbetssätt.
För att nya verktyg och arbetssätt ska få genomslag krävs implementering. Det räcker sällan med att upprätta riktlinjer för att få genomslag inom verksamheterna. En ny riktlinje och/eller rutin måste förankras lokalt för att implementeringen ska lyckas.
Vi behöver utveckla utförandet av stöd, vård och omsorg inom god och nära vård utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.
11 Gemensamt ansvar - Ledning och styrning
Huvudmän och vårdgivare behöver utveckla ett samarbete som upplevs gränslöst för den enskilde för att säkerställa ett gott stöd och en god vård och omsorg. Det är viktigt att den enskilde är med och har inflytande över sin vård och behandling.
Inblandade – regionens olika verksamheter och kommunen, genom social- och skolförvaltning med flera – har ett särskilt ansvar att leda arbetet tillsammans. Brist på tillit mellan huvudmännen försvårar uppdraget till att utveckla en god och nära vård. Den samlade ledningen och styrningen behöver karaktäriseras av helhetssyn, samarbete och tillit, i såväl struktur som kultur och faktiska beslut.
Ledarskapet och dialogens betydelse är viktig för att skapa förutsättningar för mod, vilja och uthållighet hos chefer och medarbetare i de förändringar som krävs.
Inom Västra Götaland finns sen flera år tillbaka en utvecklad samverkan inom Vårdsamverkan mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen.
Samrådsorganet (SRO) samt Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG, är den regionala ledningsstrukturen för samverkan mellan länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. Det finns sex delregionala vårdsamverkansområden. Samverkan behöver ske på flera organisatoriska nivåer: länsgemensam, delregional och lokal nivå.
12 Från Färdplan - länsgemensam strategi för god och nära vård till genomförande
Färdplanen - länsgemensamma strategin för god och nära vård är ett dokument som anger inriktningen av utvecklingen inom god och nära vård för alla berörda aktörer och målgrupper. Till strategin kopplas handlingsplaner utifrån målgrupp med gemensamt framtagna aktiviteter, mål och indikatorer.
På delregional nivå är uppdraget att vara ett stöd i implementering och uppföljning samt upprätta struktur för samverkansarenor mellan kommunerna och VGR på delregional och lokal nivå
Det är på lokal nivå; det där som det verkligen händer: utveckling av nya arbetssätt, implementering sker och utveckling av god och nära vård genomförs och utvärderas gemensamt.
Kommuner och regionen behöver fortsätta utveckla ett samarbete som upplevs gränslöst för den enskilde för att säkerställa en god hälsa, vård och omsorg. Samarbetet behöver stärkas och utvecklas på lokal nivå och bli en del av det vardagliga arbetet.
13 Länsgemensam uppföljning och analys
Utifrån Färdplan - länsgemensamma strategin för god och nära vård, hälso- och sjukvårdsavtalet och tydliggörande av primärvårdsuppdraget i hälso- och sjukvårdslagen ska en gemensam analys och uppföljning löpande tas fram.
Målsättningen att kunna följa utvecklingen mot en god och nära vård.
Verksamheternas tillgång till gemensamma data för uppföljning, prioritering och förbättringsarbete är en viktig utvecklingsfråga. Inom ramen för SKR pågår ett arbete med att ta fram förslag till indikatorer inom nära vård.
Ytterligare sätt att följa arbetet är att analysera de avvikelser som sker i samverkanssituationer. Analyser av avvikelser ska göras lokalt, delregionalt samt länsgemensamt och ligga till grund för ett ständigt förbättringsarbete.
Protokollsutdrag
§ 356. Förslag till hälso- och sjukvårdsavtal och tillhörande överenskommelser
Diarienummer: 2021-00198
Beslut
Förbundsstyrelsen ställer sig bakom samt rekommenderar medlemskommunerna att anta förslaget till reviderat hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser. Reviderat förslag gäller från 2023-01-01 - 2026-12-31.
Sammanfattning av ärendet
Hälso- och sjukvårdsavtalet med tillhörande överenskommelser i Västra Götaland reglerar samverkan och ansvar för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både kommunen och Västra Götalandsregionen (VGR).
På uppdrag av det politiska samrådsorganet, SRO, har hälso- och sjukvårdsavtalet uppdaterats och reviderats inför ny avtalsperiod. Samtidigt har underavtal och överenskommelser med koppling till hälso- och sjukvårdsavtalet, där lagstiftningen ställer krav på att samverkan ska regleras i överenskommelse, också reviderats.
SRO behandlade ärendet den 2022-02-24. Förslag till beslut är att ställa sig bakom reviderat hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser och rekommenderar samtliga parter att var för sig besluta om att anta reviderat hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser. Västkoms styrelse behandlade ärendet 2022-03-14.
Beslutsunderlag
• Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser
• Utkast missiv till SRO 2022-02-24
Skickas till
Västra Götalandsregionen SRO
Västkom Medlemskommunerna
Vid protokollet:
Xxxxxx Xxxxxxx Förbundssekreterare
Justeras:
Xxxx Xxxxxxxx Ordförande
Justerare
Xxxxxx Xxxxxxxxx
Protokollsutdrag
§ 357. Färdplan - länsgemensam strategi för god och nära vård
Diarienummer: 2021-00198
Beslut
Förbundsstyrelsen ställer sig bakom samt rekommenderar medlemskommunerna att anta förslaget till färdplan - länsgemensam strategi för god och nära vård.
Sammanfattning av ärendet
Färdplanen är en övergripande länsgemensam strategi som ska bidra till Västra Götalands utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Den innehåller de områden som kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen gemensamt prioriterar att kraftsamla kring. Den beskriver målbild, förändrade arbetssätt och förutsättningar för utvecklingen, där takten i omställningen mot en god och nära vård behöver öka fram till 2030. Den länsgemensamma strategin ska bidra till ett kraftfullt genomförande.
SRO behandlade ärendet 2022-02-24. Förslag till beslut är att ställa sig bakom Färdplan - länsgemensam strategi för god och nära vård och rekommendera samtliga parter att var för sig besluta om att anta Färdplanen. Västkoms styrelse behandlade ärendet 2022-03-14.
Beslutsunderlag
• Färdplan - länsgemensam strategi för god och nära vård
• Utkast Missiv till SRO 2022-02-24
Skickas till
Västra Götalandsregionen SRO
Västkom Medlemskommunerna
Vid protokollet:
Xxxxxx Xxxxxxx Förbundssekreterare
Justeras:
Xxxx Xxxxxxxx Ordförande
Xxxxxx Xxxxxxxxx Justerare
PROTOKOLL
VästKom Styrelse
Plats och tid: Via Teams
2022-03-08
Kl. 9:00-11:00
Beslutande:
Xxxx Xxxxxxxx, GR
Xxx Xxxxxx, Boråsregionen Xxxxxx Xxxxxxx, Fyrbodal
Xxxxxxx Xxxxxxx, Boråsregionen Xxxxx Xxxxxxxxxx, Boråsregionen Xxxxxxx Xxxxx, Boråsregionen Xxxxxx Xxxxxx, GR
Xxxxxx Xxxxx, GR Xxxxxx Xxxxxxxxx, GR
Xxxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx, Fyrbodal
Xxxxx Xxxxxxxxxxx, Skaraborg Xxxx-Xxxxx Xxxxx, Skaraborg Xxxxx Xxxxxxxxx, Skaraborg
Övriga
Xxxxxxxx Xxxxxx, Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx, Boråsregionen Xxxxxxxxx Xxxxxxxx, Skaraborg Xxxxxx Xxxxxxxxx, VästKom Xxxxxxx Xxxxxxx, VästKom
Föredragande §13
Xxxx Xxxx, VästKom
Föredragande §14 och 15
Xxxxxx Xxxxxx, VästKom
Föredragande §19
Xxxxx Xxxxxxx, GR
Frånvarande
Xxxxxxxx Xxxxxxx, Skaraborg Xxxxxxxxx Xxxxx, Fyrbodal
Utses att justera
J…oh…an…na…H…an…sso…n …(15…M…ar …20…22…16…:45…GM…T…+1)…
Underskrifter:
Sekreterare
……….….……..
Xxxxxxx Xxxxxxx, sekreterare VästKom
Ordförande …Axe…l J…os…efs…on…(1…8 M…a…r 2…02…2 1…5:2…4 …GM…T+…1)…………….…………
Xxxx Xxxxxxxx
Justerande …Xxx…Ol…sso…n…(18…M…ar…20…22…09…:1…7 G…MT…+1…) ……………….….……….
Xxx Xxxxxx
Västsvenska kommunalförbundens samorganisation
Box 5073, 402 22 Göteborg Besök: Xxxxxx Xxxxxxxxxxxx 0, Xxxxxxxx
E-post: xxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Xxx.xx: 858501-2084
Mötet öppnades av Xxxx Xxxxxxxx och alla hälsades välkomna. Till justeringsperson valdes Xxx Xxxxxx. Välkommen även till Xxxxxxx Xxxxx (s) från Xxxx som ersätter Xxxxxx Xxxxxxxx i VästKom styrelse.
§ 10 Lägesrapport från VD
Föredragande Xxxxxx Xxxxxxxxx
Se bifogat material
VD-rapport 22-03-08 Beslut: Styrelsen noterar informationen
§ 11 VästKom – att rusta för framtiden”
Föredragande Xxxxxx Xxxxxxxxx
Se bifogat material
Tjänsteutlåtande 20220301 Att rusta för framtiden
Presentation av Förslag till handlingsplan. Tre frågor som medskick till Kommunalförbunden.
Beslut: Styrelsen ställer sig bakom den föreslagna handlingsplanen som en utgångspunkt för det fortsatta utvecklingsarbetet inom VästKom med stöd av Governorapporten ”VästKom – att rusta för framtiden”.
Styrelsen kommer att arbeta vidare med handlingsplanen vid mötet 22-05-10 under förutsättning att mötet genomförs med ledamöterna på plats.
VD får i uppdrag att ta fram ett underlag med de frågeställningar som ska beredas inom respektive förbund som en förberedelse inför det kommande styrelsemötet samt att sammanställa inkomna synpunkter från kommunalförbunden.
§ 12 Årsredovisning 2021
Föredragande Xxxxxx Xxxxxxxxx, VästKom
Se bifogat material
Tjänsteutlåtande Årsbokslut 20220308
Årsredovisning 2021 20220225
Beslut: VästKoms styrelse beslutar att godkänna Årsredovisning 2021 och överlämnar denna till revisorerna och föreningsstämman för behandling.
§ 13 Lägesrapport FVM
Föredragande Xxxx Xxxx, VästKom
Se bifogat material
Reklamation FVM - kommunpresentation Projektdirektiv Kommun-FVM 190618 Underlag till Programstyrgruppen
Genomgång av presentation från informationsmöten för koordinerat reklamationsförfarande till Cerner. 49 kommuner lämnar in reklamation till Cerner Sverige AB då avtalet inte har uppfyllts.
Beslut: Styrelsen noterar informationen.
§ 14 Färdplan Nära vård
Föredragande Xxxxxx Xxxxxx
Se bifogat material
Tjänsteutlåtande Färdplan VästKom styrelse 220308
Förslag Färdplan Länsgemensam strategi för god och nära vård Missiv Färdplan Länsgemensam strategi för god och nära vård VästKoms styrelse 220308 HoS-avtal Färdplan
Beslut: VästKoms styrelse ställer sig bakom förslaget till Färdplan - länsgemensam strategi för god och nära vård och rekommenderar kommunalförbunden att rekommendera kommunerna att ta egna beslut om att anta Färdplan - länsgemensam strategi för god och nära vård. .
§ 15 HoS-avtalet
Föredragande Xxxxxx Xxxxxx, VästKom
Se bifogat material
Tjänsteutlåtande HoS-avtalet VästKom styrelse 220308
Förslag Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser Missiv Hälso- och sjukvårdsavtalet med tillhörande överenskommelser
Diskussion förs om vad som händer om en kommun inte ställer sig bakom avtalet. Konstateras att det blir stora svårigheter då det reviderade Hälso-och sjukvårdsavtalet är ett ramavtal med delar som är lagstadgande för kommun och region.
Beslut: VästKoms styrelse ställer sig bakom förslaget till reviderat Hälso-och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser och rekommenderar kommunalförbunden att rekommendera kommunerna att ta egna beslut och teckna avtal med VGR.
Protokollsanteckningar:
Xxxxxx Xxxxxxxxx (S), GR, deltar inte i beslutet.
Xxxxxx Xxxxxxxxx (S), GR, antecknar följande till protokollet:
”Jag anser att sammantaget har inte stadens remissvar avseende det nya hälso- och sjukvårdsavtalet omhändertagits i den omfattning som jag hade önskat. Avtalet är nu i stort sett 20 år gammalt och har reviderats flera gånger under åren. Det behövs ett omtag med avtalet i sin helhet. Jag hade gärna sett att man tagit hänsyn till stadens synpunkter vad gäller exempelvis avtalstiden som jag anser är alltför lång, och en tydligare markering kring att det därefter ska till ett helt nytt avtal.
Xxxxxx Xxxxxxxxx (s) ”
§ 16 Tjänsteutlåtande Ersättning för hemtjänst och hemsjukvård i annan kommun
Se bifogat material
Tjänsteutlåtande Ersättning för hemtjänst och hemsjukvård i annan kommun Hemsjukvård i annan kommun 2022
Hemtjänst i annan kommun 2022
Beslut: VästKoms styrelse beslutar att rekommendera kommunerna i länet, att för egen del besluta om en ersättningsnivå under 2022 för hemtjänst och hemsjukvård vid tillfällig vistelse i annan kommun än hemkommun, enligt nedan.
∗ Ersättning för hemtjänst i annan kommun 2022 med 441 kr/timma.
∗ Ersättning för hemsjukvård i annan kommun 2022 med 744 kr/timma.
§ 17 Förändrad representation från GR i SRO
Föredragande Xxxxxx Xxxxxxxxx
Se bifogat material
Protokollsutdrag §339
Ny representant från GR till SRO, Xxxx Xxxxxxxxx (m) ersätter Xxxx Xxxxxxx (m).
Beslut: Styrelsen noterar informationen
§ 18 Rekryteringsprocess ny VD VästKom
Föredragande Xxxxxx Xxxxxxxxx och Xxxx Xxxxxxxx
Se bifogat material
Förslag tidplan rekrytering ver 2 Rekryteringsprocess VD VästKom ver 2
Genomgång av rekryteringsprocessen.
Beslut: Styrelsen ställer sig bakom den föreslagna rekryteringsprocessen.
§ 19 Beredning inför BHU mötet den 8 mars. Nästa BHU 10 maj.
Se särskild kallelse
Fortsatt samverkan regional fysisk planering diskuterades.
Det säkerhetspolitiska läget med anledning av kriget i Ukraina lyfts in på BHU:s dagordning. Särskilt fokus på Länsstyrelsens samordnande roll och Västra Götalandsregionens uppdrag.
§ 20 Övriga frågor
Ny Förbundsdirektör tillsatt för GR, Xxxxx Xxxxx.
Gitte tillträder 2 maj 2022. Xxxxxx Xxxxxxxxx fortsätter som tf. VD i VästKom på 50% fram till sista augusti 2022.
Tack till förbundsdirektör Xxxxxxxx Xxxxxx som lämnar Fyrbodals kommunalförbund för nya utmaningar.
Protokoll VästKoms styrelse 8 mars 2022 _ver 2
Slutgiltig revideringsrapport 2022-03-18
”Protokoll VästKoms styrelse 8 mars 2022 _ver 2” – historik
Dokumentet skapades av Xxxxxxx Xxxxxxx (xxxxxxx.xxxxxxx@xxxxxxx.xx)
2022-03-15 - 15:44:43 GMT– IP-adress: 213.66.202.205
Dokumentet skickades med e-post till Xxxx Xxxxxxxx (xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xxxxxxxx.xx) för signering
2022-03-15 - 15:45:28 GMT
Dokumentet skickades med e-post till Xxx Xxxxxx (xxx.xxxxxx@xxxxx.xx) för signering
2022-03-15 - 15:45:28 GMT
Dokumentet skickades med e-post till Xxxxxxx Xxxxxxx (xxxxxxx.xxxxxxx@xxxxxxx.xx) för signering
2022-03-15 - 15:45:28 GMT
Dokumentet har e-signerats av Xxxxxxx Xxxxxxx (xxxxxxx.xxxxxxx@xxxxxxx.xx)
Signaturdatum: 2022-03-15 - 15:45:40 GMT – Tidskälla: server– IP-adress: 213.66.202.205
E-postmeddelandet har visats av Xxx Xxxxxx (xxx.xxxxxx@xxxxx.xx)
2022-03-15 - 15:51:32 GMT– IP-adress: 104.28.31.64
E-postmeddelandet har visats av Xxx Xxxxxx (xxx.xxxxxx@xxxxx.xx)
2022-03-17 - 07:04:39 GMT– IP-adress: 172.226.52.21
Dokumentet har e-signerats av Xxx Xxxxxx (xxx.xxxxxx@xxxxx.xx)
Signaturdatum: 2022-03-18 - 08:17:43 GMT – Tidskälla: server– IP-adress: 148.160.250.6
E-postmeddelandet har visats av Xxxx Xxxxxxxx (xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xxxxxxxx.xx)
2022-03-18 - 14:24:28 GMT– IP-adress: 62.88.128.75
Dokumentet har e-signerats av Xxxx Xxxxxxxx (xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xxxxxxxx.xx)
Signaturdatum: 2022-03-18 - 14:24:48 GMT – Tidskälla: server– IP-adress: 62.88.128.75
Avtal har slutförts.
2022-03-18 - 14:24:48 GMT
Skapad:
2022-03-15
Av: Status:
Transaktions-ID:
Xxxxxxx Xxxxxxx (xxxxxxx.xxxxxxx@xxxxxxx.xx) Signerat
CBJCHBCAABAA3stwSnD_K2kgPHnezTb4Eq372dVpSafU
§ 320 Dnr 2021VFN445
Yttrande till Västra Götalandsregionen över förslag om Hälso- och sjukvårdsavtal och tillhörande överenskommelser samt yttrande till Västra Götalandsregionen över förslag om Färdplan – länsgemensam strategi för god och nära vård
Beslut
Välfärdsnämnden antar Yttrande till Västra Götalandsregionen över förslag om Hälso- och sjukvårdsavtal och tillhörande överenskommelser från sektorn för socialtjänst som sitt eget yttrande till Västra Götalandsregionen.
Välfärdsnämnden antar Yttrande till Västra Götalandsregionen över förslag om Färdplan – länsgemensam strategi för god och nära vård från sektorn för socialtjänst som sitt eget yttrande till Västra Götalandsregionen.
Sammanfattning av ärendet
Sedan år 1999 har Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna i länet reglerat samverkan och ansvarsfördelning inom hälso- och sjukvårdsområdet i ett Hälso- och sjukvårdsavtal. På uppdrag av det politiska samrådsorganet (SRO) har Hälso- och sjukvårdsavtalet uppdaterats och reviderats inför ny avtalsperiod och remissvar/synpunkter ska lämnas i webbformulär senast 2021-12-31. Förvaltning har många synpunkter på remissen. Synpunkterna handlar bland annat om att förtydliganden krävs för att klargöra att den kommunala hälso- och sjukvården ansvarar för hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå, och då för kompetenserna legitimerad sjuksköterska, legitimerad arbetsterapeut och legitimerad fysioterapeut. Ytterligare synpunkter avser förtydliganden av regionens ansvar för läkarmedverkan i teamet runt patienter inskrivna i den kommunala hälso- och sjukvården, samt behov av justeringar för att inte ansvarsförskjutning till kommunal hälso- och sjukvård ska kunna ske utan att dialog skett och vårdbegäran inkommit.
Färdplanen är en länsgemensam strategi som ska bidra till Västra Götalands utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Den innehåller de områden som vi gemensamt prioriterar att kraftsamla kring. Färdplanen beskriver målbild, förändrade arbetssätt och förutsättningar för utveckling samt hur takten i omställningen mot en god och nära vård behöver öka fram till år 2030. Förvaltningens bedömning av remissen är att målbild och prioriterade områden ligger väl i linje med de behov vi ser för framtiden. Men vi ser också att det är lång väg att gå för att uppnå målbilden.
Samverkan i Göteborgsregionen (GR) har skett och förslag på formuleringar har tagits fram gemensamt, men varje kommun svarar för sig.
Beslutsunderlag
• Tjänsteskrivelse 1 november 2021
• Missiv Synpunkter på förslag till Hälso- och sjukvårdsavtal och tillhörande överenskommelser
• Remissversion Hälso- och sjukvårdsavtal
• Missiv Färdplan – länsgemensam strategi för god och nära vård
• Remissversion Färdplan – länsgemensam strategi för god och nära vård
• Remissvar Hälso- och sjukvårdsavtal och tillhörande överenskommelser
• Remissvar Färdplan länsgemensam strategi för god och nära vård
Paragrafen är justerad