AVTALSVILLKOR FÖR SKÖTSEL AV JORDBRUKSNATURENS BIOLOGISKA MÅNG- FALD OCH LANDSKAPET

AVTALSVILLKOR FÖR SKÖTSEL AV JORDBRUKSNATURENS BIOLOGISKA MÅNG- FALD OCH LANDSKAPET

Sista ansökningsdagen är 15.6.2017

1. Föremål för avtalet och avtalsparterna

Föremål för avtalet är en vårdbiotop eller ett natur- bete, som inte utgör åker.

Med vårdbiotop menas back- och torrängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar som uppvisar tydliga tecken på betesdrift eller använd- ning av området till produktion av foder för boskap.

Med värdefull vårdbiotop avses en vårdbiotop som är i rapporten om kulturmiljöer, som är publicerats 1996-2001 eller senare uppdaterande inventeringar har klassificerats som en nationellt, landskapligt eller lokalt värdefull vårdbiotop, eller som närings-, trafik- och miljöcentralen (nedan NTM-centralen) i sitt utlåtande bedömt att motsvarar dessa till sina naturvärden, och som i sitt nuvarande tillstånd mot- svarar definitionen på värdefull vårdbiotop. Ersätt- ning för skötsel av värdefulla vårdbiotoper kan erhål- las för ett sådant område.

Ett avtal om skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet kan omfatta ett skogsbete, om

1) trädbeståndet utgörs av löv- eller barrträd av olika ålder och det finns fler murkna träd och hålträd än i ekonomiskogar i allmänhet,

2) skogsbetet har ljusa gläntor där det växer ängs- växter,

3) det på skogsbetet finns mer örter och gräs än det vanligtvis finns i motsvarande skogstyp.

Utöver de ovannämnda betraktas som skogsbeten också gammal björkskog som uppkommit genom svedjebruk och för vilken björkdominans samt såd- ana stenhögar som hänför sig till svedjebruk är ty- piska, samt skog som upphört att användas till be- tesgång, när de har en lång historia av betesdrift och kan restaureras till skogsbeten som uppfyller förutsättningarna.

Med naturbeten avses betesmark som inte utgör åker och som används för att producera foder för boskap och i sitt nuvarande tillstånd inte kan klassas som vårdbiotop eller som vårdbiotop som ska iståndsättas. När det gäller naturbeten kan man ingå miljöavtal om det på området finns sådana natur- eller landskapsvärden som skiljer sig från den övriga omgivningen och som kan främjas genom betes- gång. Naturbetet ska ligga i en landskapshelhet i jordbruksmiljö. Naturbeten är också kantzoner och åkerholmar.

Kantzonerna ska ligga i jordbruksmiljö utanför åker mellan åker och skog, mellan åker och väg eller mellan åker och vattendrag. Kantzonerna kan vara i genomsnitt högst 20 meter breda, men av land- skapskäl kan ett område mellan åker och vattendrag

eller mellan åker och väg som sköts genom röjning vara i genomsnitt högst 40 meter brett. Sådana skogsholmar på åkerområden som ska skötas ge- nom röjning eller slåtter får vara högst en hektar stora.

Avtal kan också ingås för objekt som har anlagts med ersättning för icke-produktiva investeringar enligt 9 § i lagen om vissa programbaserade ersätt- ningar till jordbrukare (1360/2014) eller stöd för icke- produktiva investeringar enligt landsbygdsprogram- met för Fastlandsfinland under programperioden 2007-2013.

Ingåendet av avtal i fråga om områden i nätverket Natura 2000, naturskyddsområden eller områden som skyddas genom avtal på grundval av annan lagstiftning förutsätter att de åtgärder som ska vidtas med anledning av avtalet till sin kvalitet överträffar de skötselåtgärder som lagstiftningen förutsätter och att ersättning för de åtgärder som avtalet inbegriper varken betalas eller har betalats via annan lagstift- ning.

I avtalet ska man specificera de basskiften som avtalet gäller. En enskild areal kan godkännas som en del av avtalsområdet om den är minst 0,05 hek- tar. Den minsta areal för vilken ett avtal kan ingås är sammanlagt 0,30 hektar.

Avtalsskiftena anmäls varje år i samband med den samlade stödansökan i Vipu-tjänsten i jordbruksskif- tesuppgifterna eller på jordbruksskiftesblankett 102B.

Om du ansöker om avtal för en del av ett basskifte måste arealen av denna basskiftesdel uppges på den här ansökningsblanketten. För att få ett signum måste skiftet dessutom uppges på ändringsblanket- ten för basskiften 102B. I samband med godkän- nandet av avtalet inrättas den avtalsareal som sökts för basskiftesdelen till ett separat basskifte.

Enstaka skiften som kommit i den sökandes besitt- ning efter det att avtalsansökan lämnades in ska senast 15.6.2017 anmälas till landsbygdsnärings- myndigheten. NTM-centralen ska med en kopia av basskiftesblankett 102A underrättas om skiften som läggs till i avtalet. Den plan som krävs för avtalet ska uppdateras så att den också innehåller de skif- ten som ansökts om att ingå i avtalet efter det att stödansökan lämnades in.

Avtalet ingås mellan en aktiv jordbrukare och den NTM-central inom vars verksamhetsområde gårds- bruksenhetens driftscentrum eller produktionsbygg- nad är belägen. Om gårdsbruksenheten inte har något driftscentrum eller någon produktionsbygg-

nad, ingås avtalet med den NTM-central inom vars område största delen av gårdsbruksenhetens åkrar är belägna.

Avtal kan också ingå mellan en registrerad förening och den NTM-central inom vars verksamhetsom- råde objektet för ansökan om avtal är beläget.

Avtalsområdet ska vara i sökandens besittning un- der hela avtalsperioden. Ett avtal kan ingås också för arrenderade områden förutsatt, att arrendeavta- let är i kraft åtminstone hela avtalsperioden.

Ansökan utgör tillsammans med NTM-centralens separata beslut avtalet. Avtalet har ingåtts när nä- rings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt ansö- kan genom ett separat beslut.

2. Allmänna förutsättningar för avtal

Ingåendet av avtal förutsätter att det är ändamålsen- ligt enligt de mål som fastställts för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014- 2020 och med tanke på hållbart utnyttjande av na- turresurserna och miljöns tillstånd.

För beviljande av miljöersättning förutsätts att sö- kanden iakttar tvärvillkorskraven och kravet på be- varande av jordbruksmark enligt vilket jordbruks- marken ska hållas öppen

• Jordbruksmarken ska hållas öppen

• Maximiantalet av andra än sådana vedar- tade växter som nämns ovan som får finnas på en areal med permanent gräs- eller be- tesmark är högst 50 träd per hektar.

Som träd betraktas sådana över två meter höga växter med vedstam som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,35-2 meter höga växter med vedstam som inte är lämp- liga som föda för produktionsdjur.

Miljöförbindelsens krav på grundnivå

1) Tvärvillkorskravet på betesgång på premanent gräsmark så att markytan hålls i regel täckt av växtligheten samtidigt som betesgången får medföra jorderosion endast i liten utsträckning. Slåttern ska genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att vilda fåglar och dägg- djur skyddas.

2) Bevarande av landskapets särdrag dvs. beva- rande av stora enstaka träd och trädgrupper som dominerar ett öppet landskap enligt 29 § 1 mom. 9 i naturvårdslagen. Träden får inte besk- äras under fåglarnas häckningstid (1.5-30.6).

3) Tvärvillkorens krav på bekämpning av flyg- havre och jätteloka måste följas om avtalet gäl- ler permanent gräsmark. På jordbruksmark som är smittad med flyghavre ska flyghavren bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder enligt lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002). Li- kaså ska jätteloka (Heracleum mantegazzi-

anum), tromsöloka (Heracleum persicum) och bredloka (Heracleum sosnowskyi) på perma- nent gräsmark bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder.

4) På jordbruksmarken på en gård som hör till ett naturskyddsprogram enligt naturskyddslagen får inte vidtas sådana åtgärder som äventyrar syftet med områdets skydd.

5) Bestämmelser om skyddsområden enligt 24 § och fredningsbestämmelser enligt 25 § i natur- skyddslagen ska iakttas. Naturtyper som ligger till grund för val av området till Natura 2000 - område får inte avsevärt försämras. Arter som ligger till grund för val av området till Natura 2000 -område får inte avsevärt försämras. Åt- gärder som betydligt kan försämra de naturvär- den som ligger till grund för skyddet av ett om- råde som ingår i ett Natura 2000-område ska anmälas till NTM-centralen.

Ett avtal kan ingås och ersättning betalas under avtalsperioden om ersättningstagaren uppfyller kra- ven gällande aktiva jordbrukare och ålderskraven.

Krav för aktiva jordbrukare

Alla jordbrukare som år 2016 fått högst 5 000 euro i direktstöd beaktraktas alltid som aktiva jordbrukare, oavsett vilken annan verksamhet de utövar. Som aktiva jordbrukare betraktas inte sådana fysiska eller juridiska personer eller grupper av fysiska eller juridiska personer som driver flygplatser, tillhanda- håller järnvägstjänster eller driver vattenverk, fastig- hetsföretag eller permanenta sport- och rekreat- ionsanläggningar, och som dessutom fått över 5 000 euro i direkstöd år 2016.

Ålderskrav (gäller aktiva jordbrukare):

Den sökande eller sökandens make är minst 18 år den 31 december det år som föregår det år då av- talsperioden börjar. En sökande eller dennes maka som ingår förbindelse år 2017 ska alltså vara född senast 31.12.1999.

Ett avtal kan ingås med en person under 18 år kan ingås endast om han eller hon har ingått äktenskap eller bedriver jordbruk som samägare tillsammans med sina föräldrar eller en förälder eller om det finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskravet.

Om det är fråga om ett jordbruk som bedrivs av flera jordbrukare eller i form av en sammanslutning, kan avtal ingås under förutsättning att minst en jordbru- kare, en medlem i sammanslutningen, en delägare eller en bolagsman uppfyller ålderskravet. Ålders- kravet gäller inte offentligrättsliga samfund, före- ningar, stiftelser eller skol- och fängelselägenheter.

Ersättningens storlek och avtalsvillkoren kan ändras under avtalsperioden, om det förutsätts på grund av ändringar av Europeiska unionens lagstiftning eller krävs för att förhindra överlappande betalningar eller på grund av ändringar som gäller grundnivån. Om ersättningstagaren inte godkänner denna anpass- ning har hon eller han rätt att frånsäga sig avtalet utan återkrav.

3. Bevarande av handlingar

Handlingar, anteckningar och intyg som gäller villko- ren för ersättning ska sparas i minst fyra år räknat från avtalsperiodens utgång.

4. Ersättningstagarens anmälningsskyl- dighet

Stödtagaren är skyldig att lämna den NTM-central som beviljat stödet korrekt och tillräcklig information om förutsättningarna för beviljande och betalning av stöd.

Sökanden ska utan dröjsmål och senast inom 15 arbetsdagar informera den NTM-central som beviljat ersättningen om sådana förändringar i förhållandena som gäller ersättningstagaren eller den verksamhet för vilken ersättning beviljas och som kan inverka på ersättningens belopp eller leda till att ersättningen återkrävs eller dras in.

De förändringar som avses här är till exempel för- säljning eller arrendering av hela gården eller en del av den till en annan jordbrukare.

Lämnande av uppgifter

En jordbrukare som får ersättning för genomförande av åtgärder enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland (2014-2020) förbin- der sig att för möjliggörande av uppföljning och ut- värdering av programmet på begäran lämna uppgif- ter om åtgärdens verkningar.

5. Avtalsperiod

Avtalet träder i kraft när avtalsperioden börjar. Av- talsperioden börjar 1.5.2017 eller 1.5.2018. Avtals- perioden är fem (5) år (1.5.2017–30.4.2022 eller 1.5.2018−30.4.2023). Med avtalsår menas perioden 1.5.-30.4.

Avtalsperioden och avtalsåret för ett miljöavtal kan börja 1.5.2017 i följande fall:

1) det avtalsområde som ansökan gäller innehåller sådana skiften som har omfattats av ett nu avslutat miljöavtal som innehåller motsvarande åtgärder, eller som omfattas av ett miljöspecialavtal gällande skötsel av vårdbiotoper eller främjande av naturens och landskapets mångfald enligt programperioden 2007-2013

2) i det avtalsområde som ansökan gäller ingår skif- ten är en icke-produktiv investering genomförts; eller

4) på det avtalsområde ansökan gäller finns förut- sättningar att förverkliga tillräcklig betesgång enligt avtalsvillkoren.

I andra fall kan avtalsperioden och avtalsåret börja

1.5. året efter att miljöavtal sökts.

6. Åtgärder som avtalet förutsätter

Åtgärderna ska basera sig på en plan som god- känts. I planen som bifogas till ansökan specificeras skiftesvis de åtgärder som årligen ska vidtas och det ingår en tidtabell för åtgärderna som ersättnings- tagaren förbinder sig att följa. (se ansökningsanvis- ningen punkt 5 Bilagor)

Skötselåtgärderna för vårdbiotoper och naturbeten kan omfatta bland annat betesgång, slåtter, lövtäkt, avlägsnande av främmande arter och röjning av buskar och träd och motsvarande åtgärder. På vårdbiotoper och naturbeten kan man dessutom tillgripa andra särskilda skötselmetoder, t.ex. hyg- gesbränning. Den slagna växtligheten ska forslas bort, om inte den godkända planen på goda grunder förutsätter något annat.

Förutom de skötselåtgärder som gäller växtligheten kan planen innehålla underhåll och iståndsättning av sådana traditionella konstruktioner och anläggningar som finns på avtalsområdet och anknyter till bo- skapsskötseln samt åtgärder för stängsling av om- rådet och andra åtgärder som hänför sig till betes- gång.

Som traditionella konstruktioner och anläggningar som anknyter till boskapsskötseln betraktas bl.a. stengärdsgårdar, stenrösen, slanstaket, portar, grin- dar, olika ställningar för torkning av hö, såsom häs- sjor, vålmar och stackar, samt kreatursbroar och dammkonstruktioner vid kärrängar samt andra mot- svarande konstruktioner och anläggningar. När kon- struktioner iståndsätts ska lokala typlösningar beva- ras. Konstruktionerna ska iståndsättas på ett sådant sätt att ursprungliga material och arbetsmetoder används så långt möjligt.

Vårdbiotoper får varken bearbetas, gödslas, dräne- ras, beskogas eller behandlas med växtskyddsme- del. NTM-centralen kan i enskilda fall tillåta gödsling eller kemisk bekämpning av sly. I skötselåtgärderna kan också ingå avlägsnande av främmande arter, om det inte gäller jätteloka. Som skötselåtgärderna kan accepteras lokal kemisk bekämpning, om area- len är inte permanenta gräsmark.

Betesgången ska ske så att den inte medför skadlig övergödning av växtligheten i området eller jord- erosion. En vårdbiotop där betesgång ska ske, eller ett område som iståndsätts som vårdbiotop och där betesgång ska ske, ska i allmänhet avskiljas från andra betesvallar med ett stängsel. NTM-centralen kan från fall till fall tillåta betesgång i vårdbiotoper som utgörs av gamla näringsfattiga vallar, t.ex. i samband med vallar som utgör naturvårdsåker eller skyddszoner, om avtalsområdet inte är känsligt för övergödning. Vårdbiotoper bör inte användas enbart som nattbete.

Ett lämpligt betestryck (= djurantalet på en viss areal under betessäsongen) ska fastställas från fall till fall.

Man ska försöka se till att betestrycket är sådant att det så exakt som möjligt motsvarar betets avkast- ning. Djurantalet på en viss betesareal ska avpas- sas så att djuren huvudsakligen lever av betets av- kastning utan tillskottsfoder, eller ordna betescirku- lationen så att djuret flyttas till ett annat bete när betet på ett område är uppätet. NTM-centralen kan från fall till fall tillåta utfodring av kalvar från och med den 1 augusti. Djuren kan ges mineraler och vitami- ner, om fosforinnehållet i dem är litet och använd- ningen av preparaten inte medför övergödning av området.

Om objektet är känsligt för övergödning, kan man när avtalet ingås fastställa ytterligare åtgärder, t.ex. vissa platser där mineralerna och vitaminerna ges, eller kräva att utfodringsstället täcks eller andra liknande åtgärder. Utfodringsstället ska placeras i skogsbrynet eller på ett ställe med mindre värdefull flora. Vid valet av utfodringsställe ska man i synner- het undvika klippängar, torrängar och artrika friska ängar.

Den genomsnittliga djurtätheten (djur/ha) under hela betessäsongen (ca 120 dagar) i vårdbiotoper av olika typ:

	Kviga < 1	Kviga >1	Köttnöt < 1v
Torräng	1,0-1,2	0,5-0,8	0,4-0,6
Frisk äng	2,0-2,5	1,0-1,8	0,9-1,2
Strandäng	1,5-3,0	1,0-1,8	0,7-1,4
Hagmark	1,2-2,0	0,7-1,3	0,5-1,0
Skogsbete	0,2-0,8	0,05-0,5	0,05-0,4

	Diko + kalv	Tacka + 2,5 lamm	Häst
Torräng	0,2-0,4	1,5-2,0	0,4-0,8
Frisk äng	0,5-0,8	2,0-2,5	1,0-1,4
Strandäng	0,5-1,0	2,0-4,0	0,8-1,6
Hagmark	0,4-0,8	1,5-2,5	0,6-1,2
Skogsbete	0,04-0,3	0,2-1,0	0,05-0,4

Det är möjligt att avvika från de ovannämnda djur- tätheterna, om de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet stöder ett undantag och undantaget motiveras. Om djur betar i flera kortare perioder på en vårdbiotop, ska det totala antalet betesdygn be- aktas när djurtätheten beräknas.

På varje skifte som avtalet omfattar ska du inleda åtgärderna det första avtalsåret, om den godkända planen inte förutsätter något annat.

Uppgifter om de åtgärder som vidtas på avtalsom- rådet ska införas i de skiftesvisa anteckningarna I anteckningarna införs åtminstone skiftets namn, signum och areal samt uppgifter om de åtgärder som vidtas, tidpunkten då de utförs samt åtgärdenas varaktighet och inverkan på miljön. Med varaktighet menas den tid som används för att genomföra åt- gärden.

Innan avtalet ingås hörs den sökande om NTM- centralen tänker göra ändringar i de åtgärder som föreslås i planen.

I avtalet förbinder sig sökanden att sköta avtalsom- rådet i enlighet med den godkända planen och av- talsvillkoren.

7. Miljöersättningens belopp

Beloppet av den miljöersättning som betalas på basis av avtalet slås fast i NTM-centralens avtalsbe- slut.

Sökanden betalas per år 450 euro per hektar som omfattas av avtalet. Om objektet är en nationellt eller regionalt värdefull vårdbiotop är ersättningsbe- loppet 600 euro per år.

Kvaliteten på de åtgärder som införlivas med ett miljöavtal ska överskrida tvärvillkorskraven och kra- vet för bevarande av jordbruksmark.

En åtgärd som ska genomföras kan godkännas i avtalet om åtgärden är motiverad med tanke på uppnåendet av målen för avtalet.

Ett miljöavtal kan inte innehålla åtgärder för vars genomförande annat EU-stöd eller stöd inom ramen för ett nationellt stödsystem redan betalas, och inte heller åtgärder som du är förpliktad att vidta enligt annan lagstiftning.

8. Ansökan om årlig utbetalning av mil- jöersättning och betalning av ersätt- ningen

Kantzoner och åkerholmar ska slås eller röjas åt- minstone vartannat år, om inte något annat förut- sätts i den godkända planen. Om målsättningen för avtalsområdet är skötsel av den biologiska mångfal- den ska röjningsresternas tas bort från området.

På områden där avtalet syftar till att främja livsför- hållandena för hotade arter i jordbruksmiljö och på sådana objekt i jordbruksmiljö som utgör fornminnen samt för att vårda det kulturarv på landsbygden som hänför sig till långvarig markanvändning kan sköt- seln enligt avtalets mål utföras både genom betes- gång, slåtter och röjning.

Utbetalning av miljöersättningen ska sökas årlig- en. Utbetalning kan sökas årligen på elektronisk väg eller med blankett 101B senast den sista ansök- ningsdagen.

Betalningen görs på det konto som sökanden har uppgett för landsbygdsnäringsmyndigheten (aktiv jordbrukare) och NTM-centralen (r.f.) på blankett 101D.

Om ansökan eller bilagor lämnas in för sent sjunker ersättningen enligt författningen. Ansökan kan för- senas med högst 25 kalenderdagar och under den tiden minskar ersättningen med 1 % /arbetsdag. Om

ansökan är mer än 25 kalenderdagar försenad beta- las ingen ersättning. På samma sätt går man till väga när det gäller betalning av stöd för det första avtalsåret om ansökan om att ingå avtal är förse- nad.

Om årlig utbetalning inte söks betraktas det som frånträdande av avtalet, ifall ansökan om utbetalning inte har uteblivit på grund av ett sådant oöverstigligt hinder som avses i författningarna.

Miljöersättning kan betalas för ett jordbruksskifte vars areal är minst 0,05 hektar. För betalning av ersättning förutsätts att beloppet av ersättning som betalas per avtalsår uppgår till minst 100 euro.

Om jordbrukaren i samband med huvudstödansö- kan har tagit ny digitaliserad areal i bruk, anses jordbrukaren samtidigt ha godkänt att den nya area- len används också vid betalningen av specialstöd enligt avtalet.

Den areal som berättigar till stöd slås årligen fast på basis av de uppgifter som lämnats i huvudstödansö- kan samt, i fråga om gårdar som NTM-centralen har övervakat, på basis av övervakningsuppgifterna.

Miljöersättningen kan betalas årligen efter det att eventuella övervakningar av gårdsbruksenheten har slutförts och villkoren i det aktuella avtalet har följts. Miljöersättningen betalas första gången det år då avtalsperioden börjar.

Miljöersättning kan under avtalsperioden betalas en gång per avtalsår och högst lika många gånger som antalet avtalsår.

Den miljöersättning som betalas kan påföras en relativ minskning i fråga om åtgärder som blivit oge- nomförda på grund av oöverstigligt hinder.

9. Precisering av avtalet

Åtgärderna enligt avtalet kan vid behov preciseras under avtalets giltighetstid, så att målen för avtalet inte äventyras. Preciseringen kan utföras på ansö- kan av stödtagaren eller på NTM-centralens initiativ innan följande avtalsår börjar.

Precisering söks skriftligen hos NTM-centralen. Före preciseringen ska stödtagaren höras om saken. NTM-centralens beslut om precisering av avtalet får överklagas (se punkten ”Ändringssökande”).

10. Byte av ett avtal eller en del av det mot ett annat avtal

Avtalet eller en del av det kan bytas mot ett annat avtal av annan typ under avtalets giltighetstid, förut- satt att bytet är förenat med uppenbara fördelar ur miljösynpunkt och att det gällande avtalet blir avse- värt effektivare. Vid byte av avtal inleds en ny avtal- speriod.

Byte av avtal söks på våren i samband med huvud- stödansökan.

11. Överföring av avtal

En avtalsareal kan ändras om avtalet överförs till en annan person på grund av generationsväxling eller överföring av ägande- eller besittningsrätten till hela eller en del av gårdsbruksenheten eller om gårdens produktionsinriktning ändras eller på grund av nå- gon annan orsak till ändringen.

Om hela gårdsbruksenheten överförs till en annan person under avtalets giltighetstid kan denna ifråga- varande andra person, som uppfyller förutsättning- arna för en stödtagare, fortsätta med avtalet under dess återstående giltighetstid eller så kan avtalet förfalla varvid en utbetald ersättning inte återkrävs.

Den stödtagare som fortsätter med avtalet ska iaktta det under den återstående avtalsperioden.

Överföring av avtal ska sökas inom 15 arbetsdagar från det att ägande- eller besittningsrätten överförts genom att blankett 160 lämnas in till NTM-centralen.

NTM-centralen ska fatta ett beslut jämte besvärsan- visning om ansökan om överföring. Om ägarna eller innehavarna är flera till antalet ska den som tar emot beslutet delge de andra ägarna eller inneha- varna beslutet på det sätt som föreskrivs i förvalt- ningslagen (434/2003).

12. Minskning av avtalsarealen

Om ersättningstagaren tar bort areal från avtalsom- rådet (t.ex. på grund av hus- eller vägbygge) så att det inte längre går att genomföra åtgärder som ingår i avtalet på området, återkrävs de ersättningar som betalats för det borttagna området. Om avtalsarea- len på grund av detta minskar så att den underskri- der minimiarealen (0,3 ha), hävs avtalet och alla ersättningar som betalats för avtalet återkrävs.

Avtalsarealen kan ändå minskas på de villkor som nämns i punkt 11. Om arealen på grund av en be- sittningsöverföring minskar så att den underskrider minimiarealen hävs avtalet. Ersättningen återkrävs inte om minskningen beror på besittningsöverföring.

Ersättningen återkrävs inte om avtalsarealen mins- kar på grund av ett oöverstigligt hinder eller except- ionella förhållanden.

13. Frånträdande av avtal

Om jordbrukaren frånträder hela avtalet före avtals- periodensutgång återkrävs den utbetalda miljöer- sättningen. Vid återkravet av specialstöd tillämpas lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013)

Miljöersättningen återkrävs inte när avtalet har från- trätts på grund av ett oöverstigligt hinder.

Sökanden ska visa upp tillräckliga skriftliga bevis på det oöverstigliga hindret. Till exempel i fråga om arbetsoförmögenhetspension är ett läkarutlåtande om sökandens hälsotillstånd ett sådant bevis.

Anmälan om frånträdande av avtalet liksom anmä- lan om frånträdande av avtalet på grund av oöver- stigligt hinder ska göras skriftligen till NTM-centralen före frånträdandet, och vid oöverstigligt hinder utan dröjsmål och senast inom 15 arbetsdagar från det att det är möjligt för jordbrukaren eller dennes rätts- innehavare att göra denna anmälan.

Om ersättningstagaren frånträder avtalet före avtal- speriodens utgång kan man låta bli att ingå ett nytt motsvarande avtal tills två år har förlöpt sedan från- trädandet Detta gäller också fall där den årliga utbe- talningen inte har sökts, vilket betraktas som från- trädande av avtalet.

14. Hävande av avtalet och återkrav av miljöersättningen

NTM-centralen kan häva avtalet om den ersätt- ningstagare som ingått avtalet har hemlighållit eller lämnat oriktig information om en omständighet som väsentligt inverkat på att avtalet ingicks. Avtalet kan också hävas om avtalets innehavare bryter mot avtalsvillkoren.

Ersättning som har utbetalats felaktigt eller utan grund återkrävs om

• förutsättningarna för utbetalning eller bevil- jande av ersättningen inte har uppfyllts,

• om sökanden inte har iakttagit stödvillkoren,

• om denne har lämnat en sådan oriktig eller bristfällig uppgift som i väsentlig grad har påverkat beviljandet eller utbetalningen av ersättningen,

• om stödtagaren vägrar att bistå vid gransk- ningen, eller

• om detta förutsätts i Europeiska unionens lagstiftning.

Den myndighet som beviljar ersättningen beslutar om återkravet.

Om ett belopp beviljats utan grund eller till ett för högt belopp återkrävs kan det uppbäras ränta på det enligt 32 § i lagen om verkställighet av jordbruks- stöd. För det återkrävda beloppet uppbärs årlig dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. (633/1982). Rän- tan ska beräknas på grundval av den tid som börjar 61 dagar efter delgivningen av beslutet om återkrav och slutar vid den faktiska återbetalningen eller, omdet belopp som återkrävs har dragits av från en post som ska betalas senare, mellan delgivningen och avdraget.

Återkravet verkställs i den ordning som bestäms i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

15. Övervakning och påföljder

I den omfattning som tillsynsuppgiften kräver har myndigheterna som övervakar stödet rätt att inspek- tera förutsättningarna för att stöd ska beviljas och betalas ut. Ersättningstagaren är skyldig att utan ersättning för den som utför inspektion lägga fram alla behövliga handlingar som hör samman med ersättningen samt att även i övrigt bistå vid inspekt- ionen.

Ersättningen kan minskas eller ersättningen behö- ver inte betalas ut, om detta krävs i Europeiska un- ionens lagstiftning eller den nationella lagstiftningen eller om den sökande inte har iakttagit de ersätt- ningsvillkor som grundar sig på avtalet. Det belopp med vilket ersättningen minskas påverkas av hur allvarlig, omfattande och varaktig försummelsen av villkoren är.

Om det på basis av övervakningen konstateras att ersättningstagaren inte har iakttagit avtalsvillkoren, att tvärvillkoren eller kravet på bevarande av jord- bruksmark inte har följts eller att fel förekommer i de arealer som anges i avtalet, kan den miljöersättning som betalas till ersättningstagaren minskas på det sätt som bestäms särskilt.

16. Ändringssökande

Ändring i beslutet får sökas med en skriftlig begä- ranom omprövning till den NTM-central som fattat beslutet. Ändring ska sökas inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

ANSÖKNINGSANVISNINGAR ÅR 2017 (SKÖTSEL AV JORDBRUKSNATURENS MÅNGFALD OCH LANDSKAPET)

A. INLÄMNANDE AV BLANKETTEN

Blanketten och de bilagor som behövs ska senast 15.6.2017 lämnas in till den närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-centralen) inom vars verksam- hetsområde gårdens driftscentrumeller produktions- byggnad finns, eller inom vars verksamhetsområde jordbrukarens hemort finns om gårdsbruksenheten inte har något driftscentrum eller någon produkt- ionsbyggnad.

Om sökanden är en registrerad förening lämnas blanketten och de bilagor som behövs till den NTM- central inom vars verksamhetsområde objektet för ansökan om avtal är beläget senast 15.6.2017.

En ansökan som inlämnats per post anses ha in- lämnats i tid om den har poststämplats den sista ansökningsdagen eller tidigare.

Sökanden svarar för att NTM-centralen får den kor- rekt ifyllda blanketten med bilagor inom utsatt tid.

IFYLLANDE AV BLANKETTEN

Myndigheten fyller i alla punkter som gäller motta- gande av blanketten (den skuggade delen). Sökan- den fyller i de övriga punkterna på blanketten.

1. Uppgifter om sökanden

Sökandens namn, personbeteckning/FO-nummer samt lägenhetssignum anges, för föreningar uppges föreningens registernummer. Lägenhetssignum ges av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.

I fortsättningen ska lägenhetssignum uppges i an- sökan om utbetalning.

Som kontaktperson för föreningar uppges en person som har namntecknigsrätt i föreningen och som beviljats behörighet att sköta ärenden (blankett 456).

2. Aktiv jordbrukare

Alla jordbrukare som år 2015 fått högst 5 000 euro i direktstöd betraktas alltid som aktiva jordbrukare, oavsett vilken annan verksamhet de utövar. Som aktiva jordbrukare bektraktas inte sådana fysiska eller juridiska personer eller grupper av fysiska eller juridiska personer som driver flygplatser, tillhanda- håller järnvägstjänster eller driver vattenverk, fastig- hetsföretag eller permanenta sport- och rekreat- ionsanläggningar, och som dessutom fått över 5 000 euro i direkstöd år 2016.

Med vattenverk avses en inrättning som sköter av- talskundernas vattentjänster. Med fastighetsbolag avses disponentbyråer, företag som bedriver gryn- derentreprenader och fastighetsförmedlare. Med permanenta sport- och rekreationsanläggningar avses områden som används för sport- och rekreat-

ions-verksamhet och där det finns permanenta kon- struktioner och/eller permanenta läktarkonstruktion- er. Med sådana avses t.ex. en ridskolas manege eller ridbana, där det finns permanenta konstrukt- ioner och/eller permanenta läktarkonstruktioner.

Sådana stödtagare som driver flygplatser, tillhanda- håller järnvägstjänster eller driver vattenverk, fastig- hetsföretag eller permanenta sport- och rekreat- ionsanläggningar, och som fått över 5 000 euro i direkstöd kan betraktas som aktiva jordbrukare om de kan visa något av följande:

a) de årliga direktstöd som de fått är minst fem pro- cent av totalinkomsten med avdrag för jordbruksin- komsten. Vid bedömningen används uppgifter från det senaste skatteåret.

b) jordbruksverksamheten inte är obetydlig. Jordbruksverksamheten anses inte vara obetydlig, om jordbruksinkomsten utgör minst fem procent av de totala inkomsterna.

c) det huvudsakliga målet med deras verksamhet eller företag är att utöva jordbruksverksamhet

Ta kontakt med NTM-centralen för att utreda vilka bevis du behöver lämna för att visa att något av de ovan nämnda fakta stämmer.

Uppge också ditt telefonnummer. Det behövs om man behöver kontrollera uppgifter eller be om kom- pletterande uppgifter.

3. Uppgifter om avtalsområdet

De basskiften som ansökan om avtal gäller specifi- ceras i punkt 3 på ansökningsblanketten genom att man uppger namnen, signumen och arealerna för de basskiften som ansöks om att ingå i avtalsarea- len. Uppgifterna ska också anmälas i uppgifterna om jordbruksskiften i Viputjänsten eller på blan- kett 102B.

Om du ansöker om avtal för en del av ett basskifte måste arealen av denna basskiftesdel uppges på den här ansökningsblanketten. För att få ett signum måste skiftet dessutom uppges på ändringsblanket- ten för basskiften 102. I samband med godkännan- det av avtalet inrättas den avtalsareal som sökts för basskiftesdelen till ett separat basskifte.

.

Om ett basskifte måste delas eller slås samman så att följden blir ett nytt basskifte ska du göra anmälan till kommunen på blankett 102C. Meddela dessutom uppgifterna om de nya basskiften som uppstått i och med delningen eller sammanslagningen till kommu- nen på blankett 102A.

Utöver den här ansökningsblanketten ska du på blankett 102A också meddela nya basskiften som kommit i din besittning eller dina önskemål om korri- geringar av den digitaliserade arealen till kommunen senast 15.6.2017.

Avtalsperiod som börjar 1.5.2017:

De skiften för vilka avtal söks uppges som separata jordbruksskiften i jordbruksskiftesuppgifterna i Vipu- tjänsten eller på blankett 102B. Som växt uppges då Miljöavtal, permanent gräsmark eller Miljöavtal, annan areal eller Miljöavtal, skogsmark.

Avtalsperiod som börjar 1.5.2018:

De skiften för vilka avtal söks uppges inte ännu ansöknigsåret 2017 på jordbruksskiftesblanketten i enlighet med miljöavtalet. Anmälan görs i Vipu- tjänsten i jordbruksskiftesuppgifterna eller på blan- kett 102B först följande år, när avtalet är i kraft. Om ett basskifte måste delas eller slås samman så att följden blir ett nytt basskifte ska du göra anmälan till kommunen på blankett 102C ändå senast 15.6.2017.

Uppge om skiftet är eget (E) eller arrenderat (A).

Uppge dessutom om skiftet räknas som ett natur- bete (N) eller vårdbiotop (V). Sätt ett kryss för skiftet om det är fråga om en nationellt eller regionalt vär- defull vårdbiotop.

Om du söker avtal som börjar vid olika tidpunkt an- vänd skilda blanketter för varje ansökan.

Avtalsområdet skall utgöra minst 0,30 ha. Området kan bestå av flera minst 0,05 ha stora skiften.

De basskiften eller delar av basskiften som ansökan om avtal gäller märks tydligt ut på den karta som fogas till ansökan.

4. Avtalsperiod

Avtalsperioden är fem (5) år (1.5.2017 - 30.4.2022

eller 1.10.2018 - 30.9.2023).

5. Förbindelse och underskrift

Ansökan ska alltid undertecknas. Underskrift krävs också av gårdens samtliga ägare eller arrendatorer av hela gården samt för registrerade föreningar av en kontaktperson som har namnteckningsrätt.

Underskriften av alla ägare kan kompenseras med enunderskrift av den som har bemyndigats i fråga

om ansökningar om jordbrukarstöd, med en fullmakt eller med namnteckningsrätt (det sistnämnda alter- nativet gällerbolagsformer).

Utöver underskrift krävs namnförtydligande. Under- skriften ska vara samma som på stödansöknings- blankett 101B.

6. Bilagor

Ansökan skall åtföljas av en plan som innehåller åtminstone följande uppgifter:

1) En bedömning av projektets konsekvenser för miljön och landskapet och målsättningen för avtals- områdets skötsel.

2) En allmän beskrivning av och målen för det pla- nerade projektet, på basis av vilka områdets natur- och landskapsvärden kan bedömas.

3) En skifteskarta för nya skiften, eller om det har utförts en gränskorrigering, delning eller samman- slagning av ett befintligt skifte under året för ansö- kan om avtal)

4) En skötselplan som innehåller specificerade an- läggnings- och skötselåtgärder samt övriga åtgärder och en årlig tidsplan för utförandet av dem. I planen skall ingå en redogörelse för på vilket sätt åtgärder- na bidrar till uppnåendet av målen i avtalet.

5) En kopia av skötseljournalen från föregående avtalsperiod om området eller en del av området tidigare har omfattats av ett avtal som kräver en plan.

Det område som omfattas av ansökan ska vara i sökandens besittning under hela avtalsperioden. Om området är arrenderat skall ansökan åtföljas av en kopia av arrendeavtalet eller ett annat avtal. Ar- rendeavtalet skall gälla under hela avtalsperioden. Det är skäl att man i arrendeavtalet antecknar de åtgärder som kommer att utföras inom avtalsområ- det.

Också bilagorna ska inlämnas till NTM-centralen senast den 15.6.2017.