SAS AB

SAS AB

Sammanfattning i enlighet med §7-2 i den norska värdepappersförordningen i samband med upptagande till handel av högst 52 500 000 stamaktier på Oslo Børs

Datum: 10 november 2017

SAMMANFATTNING                   

Denna sammanfattning består av informationskrav uppställda i ”punkter”. Punkterna är numrerade i avsnitten A–E (A.1–E.7).

Sammanfattningen innehåller alla de punkter som krävs i en sammanfattning för aktuell typ av värdepapper och emittent. Eftersom vissa punkter inte är tillämpliga för alla typer av sammanfattningar kan det dock finnas luckor i punkternas numrering.

Även om det krävs att en punkt inkluderas i sammanfattningen för aktuell typ av värdepapper och emittent, är det möjligt att ingen relevant information kan ges rörande punkten. Informationen har då ersatts med en kort beskrivning av punkten tillsammans med angivelsen ”ej tillämplig”.

Avsnitt A – Introduktion och varningar
A.1	Introduktion och varningar	Informationen i denna sammanfattning (“Sammanfattningen”) hänför sig till upptagande till handel av 52 500 000 nyemitterade stamaktier (”Aktierna”) i SAS AB (”SAS” eller ”Bolaget”). SAS stamaktier är för närvarande upptagna till handel på Nasdaq Stockholm samt sekundärnoterade på Nasdaq Copenhagen och Oslo Børs. Denna sammanfattning har upprättats i enlighet med den norska värdepapperslagen (lov 29. juni 2007 nr. 752 om verdipapirhandel (”Värdepapperslagen”)) § 7-5 punkt 11, jfr. den norska värdepappersförordningen (forskrift 29. juni 2007 nr. 876 til verdipapirhandelloven (”Värdepappersförordningen”)) § 7-2 punkt (e), och som en konsekvens av att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 (”Prospektförordningen”) ännu inte implementerats i norsk rätt. Enligt Prospektförordningen, som trädde ikraft den 20 juli 2017 och som har direkt effekt i Sverige och Danmark, behöver inget prospekt eller annat registreringsdokument upprättas för att Aktierna ska tas upp till handel på Nasdaq Stockholm eller Nasdaq Copenhagen. Efter att det svenska Bolagsverket har registrerat Aktierna, vilket förväntas ske senast den 14 november 2017, kommer Aktierna tas upp till handel på Nasdaq Stockholm under kortnamnet ”SAS” och registreras hos Euroclear Sweden. Aktierna kommer samtidigt att tas upp till handel på Oslo Børs under kortnamnet ”SAS NOK” och på Nasdaq Copenhagen under kortnamnet ”SAS DKK”, samt (på aktieägares begäran) registreras hos den norska centrala värdepappersförvararen Verdipapirsentralen ASA (“VPS”) och den danska centrala värdepappersförvararen VP Securities A/S (“VP Securities”). Denna sammanfattning utgör inte ett prospekt. Sammanfattningen har varken granskats eller godkänts av den behöriga myndigheten i Norge (Finanstilsynet) i enlighet med § 7-7 i Värdepapperslagen, eller granskats och godkänts av någon myndighet i Sverige, Danmark eller någon annan jurisdiktion. Det senaste prospektet som Xxxxxxx har upprättat godkändes den 7 februari 2014 av Finansinspektionen och kan erhållas på Bolagets hemsida, xxx.xxxxxxxx.xxx, under Investor Relations/Financial reports. Finansiell och annan information, som Bolaget har offentliggjort enligt det löpande kravet på offentliggörande för bolag noterade på Nasdaq Stockholm, finns tillgänglig på Bolagets hemsida, xxx.xxxxxxxx.xxx.

		Sammanfattningen har endast upprättats på svenska. Denna sammanfattning varken utgör eller innebär ett erbjudande att köpa, teckna eller sälja de värdepapper som beskrivs häri i någon jurisdiktion. Vidare är informationen i Sammanfattningen inte avsedd att ligga till grund för något investeringsbeslut. Sammanfattningen utgör endast en sådan sammanfattning som krävs enligt norsk lag och förordning, och inga värdepapper erbjuds eller säljs i enlighet med denna sammanfattning. Det är förbjudet att reproducera eller distribuera hela eller delar av Sammanfattningen. Sammanfattningen ska regleras av och tolkas i enlighet med norsk rätt. Domstolarna i Norge ska ha exklusiv behörighet att avgöra tvister som uppstår i anledning av eller till följd av denna sammanfattning. En investering i värdepapper är förenad med risk. Se punkterna D.1 och D.3 nedan för en beskrivning av vissa riskfaktorer.
A.2	Samtycke till användning	Ej tillämplig. Finansiella mellanhänder har inte rätt att använda Sammanfattningen för efterföljande återförsäljning eller slutlig placering av värdepapper.

Avsnitt B – Emittent
B.1	Firma och handelsbeteckning	Bolagets firma är SAS AB. Bolagets organisationsnummer är 556606- 8499. SAS bedriver verksamhet under handelsbeteckningarna (varumärken) SAS och Scandinavian Airlines.
B.2	Säte och bolagsform	Styrelsen har sitt säte i Stockholms kommun. Bolaget är ett svenskt publikt aktiebolag, som regleras av aktiebolagslagen (2005:551). Bolaget bildades den 30 januari 2001 i Sverige.
B.3	Huvudsaklig verksamhet	SAS är Skandinaviens ledande flygbolag med ett attraktivt erbjudande till frekventa resenärer. SAS strategi är att fokusera på de frekventa resenärerna och att vara ett flygbolag där kunderna belönas för sin lojalitet till SAS. SAS erbjöd 813 dagliga flygningar under 2015/2016 och över 29 miljoner passagerare reste med SAS mellan 118 destinationer i Europa, USA och Asien. Koncernen hade under räkenskapsåret i genomsnitt 10 710 anställda. Genom medlemskapet i Star Alliance™ ger SAS kunderna tillgång till ett nätverk med stor räckvidd och smidiga förbindelser. Utöver flygverksamhet ingår även marktjänsthantering, tekniskt underhåll, frakttjänster och koncernens lojalitetsprogram EuroBonus. EuroBonus är navet i SAS fokus på de frekventa resenärerna och programmet har över 5 miljoner medlemmar.
B.4a	Trender	Efter en hög kapacitetstillväxt på den skandinaviska marknaden under 2015/2016 har kapacitetsökningen varit lägre under 2016/2017. Mätt i antal erbjudna säten ökade kapaciteten till, från och inom Skandinavien med 2 % från november 2016 till juli 2017. Kapacitetsökningen var störst på linjer mellan Skandinavien och Europa och var jämnt fördelad mellan nätverksbolag och LCC (Low Cost Carriers). Det totala antalet passagerare ökade samtidigt med nästan 5 %. Under tredje kvartalet 2016/2017 ökade det totala antalet passagerare i Skandinavien med drygt 4,5 % och kapaciteten med cirka 3,5 %. Inför kommande

		sexmånadersperiod förväntas ökningen i antalet erbjudna säten på den skandinaviska marknaden åter öka. Under tredje kvartalet 2016/2017 ökade SAS reguljärtrafik, RPK, med 6,9 %. Tillväxten drevs huvudsakligen av att SAS öppnat en ny interkontinental destination (Miami) sedan föregående år. SAS ökade även produktionen på linjer till södra Europa, vilket också bidragit till SAS trafiktillväxt. Efterfrågan var generellt stark på den svenska marknaden. Även den norska och danska marknaden hade en positiv tillväxt. Den valutajusterade enhetsintäkten (PASK) sjönk med 3,2 % under perioden november 2016 till juli 2017 och med 1,3 % under tredje kvartalet 2016/2017 jämfört med motsvarande perioder föregående år. Enhetsintäkten var negativt påverkad av den ökade produktionen på SAS långdistanslinjer samt längre, säsongsbaserade linjer i Europa. Även den införda flygskatten i Norge har urholkat intäkterna och merparten har absorberats av SAS genom en lägre yield.
B.5	Koncern	SAS AB är moderbolag i Koncernen. Den huvudsakliga delen av flygverksamhet sker i SAS Konsortium. SAS Ground Handling och SAS Cargo är separata juridiska enheter som ägs av SAS AB.
B.6	Större aktieägare m.m.	I Sverige är den lägsta gränsen för anmälningspliktigt innehav (s.k. flaggning) 5 % av samtliga aktier eller av röstetalet för samtliga aktier. Nedan visas Bolagets aktieägare med innehav motsvarande minst 5 % av aktierna och rösterna per den 30 september 2017 med därefter kända förändringar. Xxxxx Xxxxx Ägare/förvaltare Xxxxx aktier aktier, % röster, % Svenska staten 56 700 000 16,8 17,1 Danska staten 47 000 000 13,9 14,2 Norska staten 37 800 000 11,2 11,4 Xxxx och Xxxxx Xxxxxxxxxxx 24 855 960 7,4 7,5 Stiftelse Totalt fyra största 166 355 960 49,3 50,2 aktieägarna Övriga aktieägare 170 726 591* 50,7 49,8 Totalt 337 082 551* 100,0 100,0 Källa: Euroclear Sweden, VPS och VP. * Varav 7 000 000 utgör preferensaktier, vilka vardera berättigar till en tiondels röst, motsvarande 2,1 % av aktiekapitalet och 0,2 % av rösterna i Bolaget. För närvarande finns inga förlagsaktier utfärdade.
B.7	Utvald historisk finansiell information	Nedanstående finansiella rapporter i sammandrag (samt nyckeltal som beräknas enligt IFRS) avseende helår är hämtade från SAS årsredovisningar för räkenskapsåren 2015/2016, 2014/2015 och 2013/2014, som upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (”IFRS”) såsom de antagits av EU och reviderats av Bolagets revisor. De finansiella rapporterna i sammandrag (samt nyckeltal som beräknas enligt IFRS) avseende de första tre kvartalen under räkenskapsåren 2016/2017 och 2015/2016 är hämtade från SAS delårsrapport för perioden november 2016–juli 2017, som är upprättad i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering och årsredovisningslagen (1995:1554). Delårsrapporten har inte granskats eller reviderats av Bolagets revisor.

Sammanfattningen innehåller därutöver vissa nyckeltal som inte beräknas enligt IFRS (alternativa nyckeltal). Dessa finansiella nyckeltal har inte granskats eller reviderats av Bolagets revisor. SAS uppfattning är att dessa nyckeltal i stor utsträckning används av vissa investerare, värdepappersanalytiker och andra intressenter som kompletterande mått på resultatutveckling och finansiell ställning. SAS alternativa nyckeltal är inte jämförbara med liknande betecknade nyckeltal som presenteras av andra bolag och har vissa begränsningar som analysverktyg.

Följaktligen bör de inte betraktas isolerat från eller som ett alternativ till SAS finansiella information som upprättats i enlighet med IFRS.

Koncernens resultaträkning i sammandrag

MSEK	Nov 2016–jul 2017	Nov 2015–jul 2016	Nov 2015– okt 2016	Nov 2014–okt 2015	Nov 2013– okt 2014
Intäkter	31 010	28 324	39 459	39 650	38 006
Personalkostnader	-7 016	-6 920	-9 105	-9 622	-9 181
Övriga rörelsekostnader	-20 071	-17 282	-24 552	-24 558	-25 122
Leasingkostnader flygplan	-2 342	-2 143	-2 840	-2 593	-2 127
Avskrivningar och nedskrivningar	-1 058	-990	-1 367	-1 466	-1 443
Resultatandelar i intresseföretag och försäljningar	884	223	297	814	20
Rörelseresultat	1 407	1 212	1 892	2 225	153
Finansnetto	-339	-358	-461	-808	-1 071
Resultat före skatt	1 068	854	1 431	1 417	-918
Skatt	-409	-124	-110	-461	199
Periodens resultat	659	730	1 321	956	-719
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt	381	-1 589	-1 308	826	-811
Summa totalresultat	1 040	-859	13	1 782	-1 530

Koncernens balansräkning i sammandrag

MSEK	31 jul 2017	31 jul 2016	31 okt 2016	31 okt 2015	31 okt 2014
Summa anläggningstillgångar	19 673	18 170	19 319	18 512	18 291
Summa omsättningstillgångar	11 889	11 879	12 435	11 754	11 034
Summa tillgångar	31 562	30 049	31 754	30 266	29 325
Eget kapital	6 716	5 154	6 026	6 339	4 907
Totalt långfristiga skulder	9 441	9 388	9 822	10 275	10 384
Totalt kortfristiga skulder	15 405	15 507	15 906	13 652	14 034
Summa eget kapital och skulder	31 562	30 049	31 754	30 266	29 325

Koncernens kassaflödesanalys i sammandrag

MSEK	Nov 2016–jul 2017	Nov 2015– jul 2016	Nov 2015– okt 2016	Nov 2014–okt 2015	Nov 2013– okt 2014
Kassaflöde från den löpande verksamheten	1 560	2 376	3 663	3 036	1 096
Kassaflöde från investeringsverksamheten	323	-1 368	-2 615	-1 113	-481
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-1 631	-758	-880	-1 137	2 050
Totalt kassaflöde för perioden	252	250	168	786	2 665

Finansiella nyckeltal

	Nov 2015– okt 2016	Nov 2014– okt 2015	Nov 2013– okt 2014	Nov 2012– okt 2013
EBIT-marginal, %1)	4,8	5,6	0,4	6,2
Justerad soliditet, %1, 2)	12	13	11	8
Skuldsättningsgrad1, 3)	-0,19	-0,11	0,22	1,42
Justerad skuldsättningsgrad1)	3,08	2,65	3,14	5,13
Räntetäckningsgrad1)	3,6	3,2	0,2	2,6
Resultat per stamaktie innan utspädning4)	2,94	1,84	-3,03	4,12
Resultat per stamaktie efter utspädning4)	2,57	1,65	-3,03	3,99

1) Alternativt nyckeltal.

2) Beräknas med kvarvarande verksamheters leasingkostnader.

3) Beräknas på finansiell nettoskuld.

4) Nyckeltal enligt IFRS.

Definitioner

Nyckeltal	Definition	Syfte
EBIT-marginal	EBIT (rörelseresultat) dividerat med intäkterna.	EBIT-marginal används för att mäta operativ lönsamhet.
Justerad soliditet	Eget kapital i relation till balansomslutning plus kapitaliserade leasingkostnader, netto (x7).	Justerad soliditet är relevant för investerare och andra intressenter som vill bedöma SAS finansiella stabilitet och förmåga att klara sig på lång                         sikt.
Skuldsättningsgrad	Finansiell nettoskuld i relation till eget kapital.	Skuldsättningsgrad är relevant eftersom nyckeltalet visar den totala skuldsättningsnivån genom att tydliggöra relationen mellan nettoskuld och eget kapital för investerare och andra intressenter som vill skapa sig en bild av SAS                        kapitalstruktur.
Justerad skuldsättningsgrad	Finansiell nettoskuld plus kapitaliserade leasingkostnader, netto (x7) i relation till eget kapital.	Justerad skuldsättningsgrad är relevant eftersom nyckeltalet tydliggör relationen mellan nettoskuld inklusive ej balansförda åtaganden avseende operationell flygplansleasing och eget kapital för investerare och andra intressenter som vill skapa sig en bild av SAS                        kapitalstruktur.

		Räntetäckningsgrad Rörelseresultat ökat med Räntetäckningsgrad är relevant finansiella intäkter i relation för investerare och andra till finansiella kostnader. intressenter som vill bedöma SAS möjlighet att genomföra investeringar samt bedöma SAS förmåga att leva upp till                        sina finansiella åtaganden.   Resultat per Periodens resultat hänförligt Resultat per stamaktie ger en stamaktie till Moderföretagets ägare med bild av SAS resultatutveckling. avdrag för utdelning på preferensaktier i relation till genomsnittligt antal utestående                       stamaktier.                 Väsentliga förändringar SAS intäkter uppgick till 39 459 MSEK för räkenskapsåret 2015/2016, i jämförelse med 39 650 MSEK för räkenskapsåret 2014/2015. De valutajusterade passagerarintäkterna ökade med 1,2 %, vilket primärt beror på ökad trafik. Valutakursutvecklingen påverkade intäkterna negativt. SAS rörelseresultat uppgick till 1 892 MSEK för räkenskapsåret 2015/2016, i jämförelse med 2 225 MSEK för räkenskapsåret 2014/2015. SAS intäkter uppgick till 39 650 MSEK för räkenskapsåret 2014/2015, i jämförelse med 38 006 MSEK för räkenskapsåret 2013/2014. Justerat för valuta ökade intäkterna med 1,7 % jämfört med föregående år, vilket primärt beror på en 3,8 % högre enhetsintäkt (PASK). SAS rörelseresultat uppgick till 2 225 MSEK för räkenskapsåret 2014/2015, i jämförelse med 153 MSEK för räkenskapsåret 2013/2014. Intäkterna uppgick till 31 010 MSEK för perioden november 2016– juli 2017, i jämförelse med 28 324 MSEK för perioden november 2015–juli 2016. Justerat för valuta var intäkterna 1 764 MSEK högre än motsvarande period föregående år. De valutajusterade passagerarintäkterna ökade med 5,4 %. Ökningen är en följd av högre reguljär kapacitet (ASK) som, baserat på föregående års förutsättningar, påverkade intäkterna positivt. Även högre kabinfaktor gav en positiv effekt. Intäkterna påverkades negativt till följd av en lägre yield. Rörelseresultatet uppgick till 1 407 MSEK för perioden november 2016–juli 2017, i jämförelse med 1 212 MSEK för perioden november 2015–juli 2016.
B.8	Xxxxxx proformaredovisning	Ej tillämplig. Sammanfattningen innehåller inte proformaredovisning.
B.9	Resultatprognos eller förväntat resultat	Preliminärt resultat för 2016/2017 SAS rörelse har under fjärde kvartalet utvecklats som förväntat. Yielden har under kvartalet förbättrats medan kabinfaktorn är lägre än motsvarande period föregående år1). Implementeringen av effektiviseringsåtgärderna går enligt plan under kvartalet. Jämförelsestörande kostnader relaterade till IT, personal, fastigheter samt underhållskostnader för flygplan förväntas uppgå till cirka 0,5 miljarder SEK under fjärde kvartalet. Valutasäkringar och omräkningar av balansposter påverkar också resultatet negativt med drygt 0,2 miljarder SEK. Sammantaget gör utvecklingen under fjärde kvartalet 2016/2017 att räkenskapsåret 2016/2017 förväntas bli enligt följande: • Intäkter ca 42,5 (39,5) miljarder SEK

		• Resultat före skatt: ca 1,7 (1,4) miljarder SEK • Resultat före skatt och jämförelsestörande poster: ca 1,9 (0,9) miljarder SEK • Finansiell beredskap: ca 37 % (41 %) Utsikter för 2017/2018 SAS förväntar att totala marknadskapaciteten inför hösten och vintern 2017/2018 kommer att öka i snabbare takt än under början av 2017. Samtidigt kommer SAS att konsolidera kapacitetsökningen som genomförts de senaste åren. SAS planerade kapacitetsökning (ASK) under 2017/2018 är därför enbart 1-3% jämfört med föregående år. Som en följd av infasningen av större flygplan förväntas kabinfaktorn i inledningen av räkenskapsåret bli lägre än föregående år. För att möta den ökande marknadskapaciteten arbetar SAS på att stärka konkurrenskraften genom effektivisering och ökad flexibilitet i produktionsplattformen. Under 2017/2018 förväntas effektiviseringsåtgärderna ge cirka 0,7 miljarder SEK i resultateffekt. Osäkerheten i omvärlden är samtidigt fortsatt stor tillsammans med hög volatilitet i valutakurserna och flygbränslepriserna. SAS har för de kommande sex månaderna säkrat en stor del av den förväntade flygbränslekonsumtionen och nettounderskottet i USD. Trots det skulle stigande flygbränslepriser, tillsammans med en uthållig förstärkning av USD, kunna påverka resultatutvecklingen negativt. Efter ett säsongsmässigt svagt första halvår 2017/2018 finns det förutsättningar för en stark sommar 2018. Sammanfattningsvis ger detta följande utsikter för 2017/2018: SAS förväntar leverera ett resultat före skatt och engångsposter i intervallet 1,5 – 2,0 miljarder SEK. Utsikterna bygger på att inget oförutsett i övrigt inträffar. Utsikterna för 2017/2018 bygger på följande antaganden: • ASK: +1-3 % • Fortsatt stabil makroutveckling • En flygskatt införs i Sverige • Flygbränsle: genomsnitt om 550 USD/MT • Genomsnittlig SEK/USD om 8,0 SEK • Investeringarna förväntas brutto uppgå till cirka 6 miljarder SEK (drygt 7 miljarder SEK under FY17) 1) I oktober förväntas kapaciteten (ASK) öka med knappt 2 % och trafiken (RPK) minska med nästan 3 %. SAS förväntar en positiv valutajusterad yield och PASK utveckling jämfört med föregående år.
B.10	Revisionsanmärkning	Ej tillämplig. Anmärkningar saknas i revisionsberättelserna avseende den historiska finansiella informationen i punkt B.7.
B.11	Otillräckligt rörelsekapital	Ej tillämplig. Det är SAS bedömning att det befintliga rörelsekapitalet är tillräckligt för de aktuella behoven under den kommande tolvmånadersperioden.

Avsnitt C – Värdepapper
C.1	Värdepapper upptagna till handel	Stamaktier i SAS (ISIN-koden kommer att vara SE0003366871).
C.2	Denominering	Stamaktierna i SAS är denominerade i svenska kronor, SEK, vid NASDAQ Stockholm, i norska kronor, NOK, vid Oslo Børs och i danska kronor, DKK, vid Nasdaq Copenhagen.
C.3	Antal aktier i emittenten	Bolagets registrerade aktiekapital uppgår till 6 775 359 275,10 SEK, fördelat på 337 082 551 aktier, uppdelat i 330 082 551 stamaktier och 7 000 000 preferensaktier (oaktat högst 52 500 000 nya stamaktier). Alla aktier är fullt betalda. Varje aktie har ett kvotvärde om 20,10 SEK.
C.4	Rättigheter som sammanhänger med värdepapperna	Vid bolagsstämma ska varje stamaktie berättiga till en röst och varje preferensaktie ska berättiga till en tiondels röst. Beslutar bolagsstämman om utdelning ska preferensaktierna ha företrädesrätt framför övriga aktier till vissa utdelningsbelopp, vilket vidare beskrivs i Bolagets bolagsordning. Rätt till utdelning tillkommer den som på den av bolagsstämman fastställda avstämningsdagen för utdelning är registrerad som innehavare av aktier i den av Euroclear Sweden förda aktieboken. Per den 10 november 2017 har SAS två finansiella instrument utgivna som begränsar utdelningsrätten till SAS stamaktieägare. SAS preferensaktier förutsätter att full utdelning har utbetalats till preferensaktieägarna för att bolagsstämman ska kunna besluta om utdelning till stamaktieägare. Vidare måste eventuell utdelning till stamaktieägare beslutas i enlighet med § 5 i bolagsordningen, om preferensaktiekvoten, enligt definitionen i samma artikel, överstiger 50 % av koncernens bokförda egna kapital. SAS obligation om 1,5 miljarder SEK, som förfaller den 15 november 2017, föreskriver vidare att ingen utdelning får ges till stamaktieägare om SAS soliditet understiger 35 %. Beslutar Bolaget att genom kontant- eller kvittningsemission ge ut nya aktier, teckningsoptioner eller konvertibler har aktieägarna som huvudregel företrädesrätt till teckning i förhållande till det antal aktier de förut äger (primär företrädesrätt). Aktier som inte tecknats med primär företrädesrätt ska erbjudas till samtliga aktieägare till teckning (subsidiär företrädesrätt). Vid Bolagets upplösning ska preferensaktier medföra företrädesrätt framför övriga aktier.
C.5	Inskränkningar i den fria överlåtbarheten	Ej tillämplig. Stamaktierna är inte föremål för inskränkningar i den fria överlåtbarheten.
C.6	Upptagande till handel	SAS stamaktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm, Oslo Børs och Nasdaq Copenhagen.
C.7	Utdelningspolicy	SAS uppdaterade sin utdelningspolicy för stamaktier och preferensaktier under räkenskapsåret 2015/2016. Enligt policyn kan utdelning till stamaktieägarna ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden. Utdelningsbeloppet ska ta i beaktande restriktioner i koncernens finansiella instrument.

Avsnitt D – Risker
D.1	Huvudsakliga risker relaterade till emittenten eller branschen	En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för SAS och stamaktiens framtida utveckling. Nedan sammanfattas de huvudsakliga bransch- och verksamhetsrelaterade riskerna. Vänligen observera att det kan finnas ytterligare risker av betydelse utöver de som beskrivs nedan. Makroekonomisk utveckling Allmänna ekonomiska och branschmässiga förhållanden påverkar SAS verksamhet, finansiella ställning och resultat avsevärt. Allmänna ekonomiska nedgångar tenderar att få väsentligt negativa effekter på flygbranschen på grund av minskad efterfrågan, följt av överkapacitet och prispress på de berörda marknaderna. Denna situation förvärras av att flygbranschen kännetecknas av en hög andel fasta kostnader och varje minskning av antalet passagerare, fraktvolymer, biljett- eller fraktpriser kan leda till en oproportionell vinstminskning. Geopolitiska förhållanden Flygbranschen är känslig för geopolitiska spänningar. Exempel på sådana pågående och/eller sentida spänningar är Storbritanniens utträde från EU, spänningen mellan Ryssland och Ukraina såväl som den Koreanska halvön, eventuella amerikanska reserestriktioner och internationella sanktioner utfärdade av EU och USA mot bland annat, Ryssland. Sådana geopolitiska spänningar kan påverka efterfrågan på flygresor hos fritids- och affärsresenärer samt eventuellt minska SAS utbud av bränsle eller andra tillgångar och har därmed en väsentligt negativ inverkan på SAS verksamhet, finansiella ställning och resultat. Konkurrens SAS verkar på en mycket konkurrensutsatt marknad och befinner sig i hård konkurrens med flera andra flygbolag. Förändrat kundbeteende och tillkomsten av nya lågkostnadsbolag på SAS hemmamarknad har ökat konkurrensen och resulterat i en sänkning av flygpriserna och därmed också en minskning av yield. Flygbolag möter även konkurrens från andra transportmedel, till exempel tåg, bussar, färjor och bilar men även från olika alternativ till affärsresor, till exempel videokonferenser. Även om SAS utvecklar nya produktkoncept kan det inte uteslutas att konkurrensen kan ha en väsentligt negativ inverkan på SAS verksamhet, finansiella ställning och resultat. Skatter, luftfarts- och licensavgifter, andra avgifter och tilläggsavgifter Flygbranschen är föremål för omfattande avgifter och kostnader, till exempel skatter, luftfarts- och licensavgifter, andra avgifter och tilläggsavgifter, vilka typiskt sett tas ut med utgångspunkt i nationell lagstiftning och varierar därmed från land till land och utgör en betydande del av SAS driftskostnader. Nya och höjda avgifter kan komma att införas och i den mån SAS inte kan överföra sådana ökade kostnader till passagerarna kan dessa kostnader ha en väsentligt negativ inverkan på SAS kassaflöden, finansiella ställning och resultat.

		Pris och tillgång på flygbränsle Bränsle utgör en betydande andel av ett flygbolags kostnader. Priserna på flygbränsle har historiskt sett varierat kraftigt och kommer sannolikt att göra det även i framtiden. Säkringsarrangemang kan inte skydda SAS fullt ut mot effekterna av prisökningar på flygbränsle, eftersom det inte är säkert att SAS, trots att Xxxxxxx har som policy att säkra 40-80 % av den kommande tolvmånadersperiodens förväntade bränsleförbrukning, kommer att ha tillräckliga säkringsarrangemang på plats för att skydda sig mot prisökningar på flygbränsle, eller att de antaganden och uppskattningar som SAS har gjort av den framtida prisutvecklingen avseende flygbränsle visar sig vara korrekta. Otillräckligt skydd mot prisvariationer på flygbränsle kan ha en väsentligt negativ inverkan på SAS verksamhet, finansiella ställning och resultat. Valutarisker Valutarisker uppkommer vid nettokassaflöden i andra valutor än SEK och på grund av omräkning av poster som bokförts i utländska valutor till SEK. Eftersom en betydande andel av SAS intäkter och kostnader, tillgångar och skulder är i andra valutor än SEK, kan förändringar i valutakurser avsevärt påverka SAS resultat för varje period och framtagandet av SAS koncernredovisning. Ränterisk SAS påverkas av förändringar i räntenivån i de fall finansieringsarrangemang löper med rörlig ränta. Räntenivåerna är beroende av ett antal faktorer som ligger utanför SAS kontroll, bland annat den penningpolitik som förs av regeringar och centralbanker i de jurisdiktioner där SAS är verksamt. SAS kan inte garantera att nuvarande eller framtida räntesäkringsåtgärder kommer att ge SAS tillräckligt skydd mot negativa effekter av förändringar i räntenivån. Terrorattacker och övriga externa händelser SAS och flygbranschen har påverkats och kommer sannolikt att påverkas av minskad efterfrågan till följd av terrorattacker, krig och andra externa händelser såsom epidemier och naturkatastrofer. SAS kan inte garantera att detta inte kan hända i framtiden, vilket riskerar att ha en negativ inverkan på trafikvolymen och intäkterna.
D.3	Huvudsakliga risker relaterade till värdepapperna	Nedan sammanfattas de huvudsakliga riskerna relaterade till stamaktien. Vänligen observera att det kan finnas andra risker av betydelse för stamaktiens framtida utveckling än de som beskrivs nedan. Stamaktiens utveckling och likviditet Aktiekursen för stamaktierna kan bli föremål för fluktuationer till följd av en förändrad uppfattning på kapitalmarknaden avseende stamaktierna, förändringar i SAS resultat och dess konkurrenters resultat, och på grund av omständigheter som inte behöver vara relaterade till SAS verksamhet, såsom olika externa händelser samt fluktuationer i värdepappersmarknaden, i de allmänna förhållandena i flygbranschen och i de allmänna ekonomiska förhållandena. Därutöver kan låg likviditet i stamaktien medföra svårigheter att

avyttra stamaktien vid en viss tidpunkt eller till ett visst pris.

Framtida utdelning på stamaktierna

SAS förmåga att i framtiden lämna utdelning beror på en mängd olika faktorer, bland annat SAS verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, utdelningsbara medel, kassaflöde, framtidsutsikter, kapitalbehov samt generella finansiella och legala restriktioner, liksom kontraktuella begränsningar.

Fluktuationer i aktiekursen till följd av emissioner eller avyttringar av stamaktier

Kursen på Aktierna kan påverkas negativt bland annat av om Bolaget genomför emissioner eller om befintliga aktieägare avyttrar ett betydande antal Aktier, eller om det uppfattas som att sådana emissioner eller avyttringar skulle vara förestående. Det finns inga garantier för att de större aktieägarna kommer att behålla sitt aktieägande eller för att de inte kommer att minska sitt aktieägande i framtiden.

Ägare med betydande inflytande och kontrollägarskifte

Per den 30 september 2017 hade svenska staten, danska staten och norska staten tillsammans ett innehav motsvarande cirka 43 % av rösterna i Bolaget. Dessa aktieägare kommer därför ha möjlighet att utöva ett betydande inflytande över SAS.

Om en eller flera av de tre skandinaviska staterna skulle minska sina respektive aktieinnehav, kan detta komma att medföra att kontrollen över Bolaget övergår till någon annan nuvarande eller tillkommande aktieägare. Ett sådant eventuellt kontrollägarskifte kan påverka omvärldens syn på Bolaget, vilket skulle kunna resultera i en väsentligt negativ inverkan på SAS verksamhet, finansiella ställning och resultat.

Avsnitt E – Erbjudande
E.1	Emissionsbelopp och emissionskostnader	Ej tillämplig. Denna sammanfattning varken hänför sig till eller utgör ett erbjudande.
E.2a	Motiv och användning av emissionslikviden	Ej tillämplig. Denna sammanfattning varken hänför sig till eller utgör ett erbjudande.
E.3	Erbjudandets former och villkor	Ej tillämplig. Denna sammanfattning varken hänför sig till eller utgör ett erbjudande.
E.4	Intressen som har betydelse för erbjudandet	Ej tillämplig. Denna sammanfattning varken hänför sig till eller utgör ett erbjudande.
E.5	Säljare av värdepapperna och lock up-avtal	Ej tillämplig. Denna sammanfattning varken hänför sig till eller utgör ett erbjudande.
E.6	Utspädningseffekt	Ej tillämplig. Denna sammanfattning varken hänför sig till eller utgör ett erbjudande.

E.7 Kostnader som åläggs investeraren Ej tillämplig. Denna sammanfattning varken hänför sig till eller utgör ett erbjudande.