VILLKORSAVTAL-SU

Villkorsavtalet ska tillämpas på arbetstagare som får ålderspension enligt statliga pensionsbestämmelser till utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år, om inte arbetsgivaren bestämmer annat.

Upplysning:

Arbetstagare som får ålderspension enligt statliga pensionsbestämmelser är normalt undantagna från Villkorsavtalets tillämpning (1 kap. 1 § andra stycket andra punktsatsen Villkorsavtalet).

Tillämpningsområde för Villkorsavtal-SU 3 §

Villkorsavtal-SU gäller för alla arbetstagare vid Stockholms universitet som omfattas av Villkorsavtalet, om inte annat följer av avtalet.

Villkorsavtal-SU ska tillämpas på arbetstagare som får ålderspension enligt statliga pensionsbestämmelser till utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år, om inte arbetsgivaren med stöd av 2 § bestämmer att Villkorsavtalet inte ska tillämpas på arbetstagaren.

Villkorsavtal-SU - 1 kap. Inledande bestämmelser Januari 2015

2 kap. Förhandlingsordningar m.m.

Bestämmelser för Villkorsavtal-SU 1 §

Villkorsavtal-SU är en sammanställning av lokala kollektivavtal slutna med stöd av 2 kap. 2 § Villkorsavtal och Villkorsavtal-T.

Villkorsavtal-SU innehåller avtal med tillägg till eller undantag från bestämmelserna i Villkorsavtalet.

Avtalet eller del av avtalet kan sägas upp av part med en uppsägningstid enligt 16 kap. 1 § Villkorsavtal-SU.

3 kap. Lön

Individuell lön för doktorander 1 §

Vid inplacering och omförordnande avseende doktorander gäller följande belopp det datum som anges nedan.

Villkor	Inplacering (heltid), kr Fr.o.m. 2015-01-01
Ingångslön	24 100
Då 50 procent av fordringarna för doktorsexamen uppnåtts	26 400
Då 80 procent av fordringarna för doktorsexamen uppnåtts	28 000

Uppflyttning till en högre nivå ska normalt göras i samband med ett nytt förordnande, dock senast vid närmaste kvartalsskifte efter det att den nya nivån har uppnåtts.

Om 80-procentsnivån inte har uppnåtts då arbetstagaren ska förordnas för de sista 12 månaderna av studietiden (48 heltidsmånader eller den kortare tid som är inskriven i den individuella studieplanen), men arbetsgivaren efter samråd med handledaren bedömer att detta kommer att ske inom den närmaste sexmånadersperioden, ska arbetstagaren lönesättas enligt denna nivå.

Arbetsgivaren kan besluta om att ett månatligt lönetillägg, tillägg doktorand, ska utges om det bedöms motiverat. Den som har ett sådant tillägg ska vid uppflyttning till en högre nivå behålla tillägget.

Upplysning:

För en doktorand som får lön enligt en tariff som gäller vid ett annat lärosäte anges hela månadslönebeloppet som månadslön. Mellanskillnaden mellan detta belopp och månadslönen enligt SU:s tariff ska inte anges som ”tillägg doktorand”.

Lön till timlärare samt timanställda assistenter 2 §

Lön till timlärare ska endast utgå till lärare som inte har någon annan läraranställning vid Stockholms universitet. Lön till assistenter avser anställda med stöd av 5 kap. 9 § högskoleförordningen (1993:100).

Lön till timlärare utgörs av belopp per undervisningstimme. Med undervisningstimme avses undervisning samt för- och efterarbete för undervisningen.

Alla fakulteter	Dagtid	Kvällstid
Professorsundervisning eller motsvarande	850 kr	1000 kr
Lektorsundervisning eller motsvarande	600 kr	730 kr
Övrig undervisning	400 kr	540 kr
Assistent	180 kr	310 kr

Beloppen är exklusive semesterersättning. Med kvällstid avses tid efter 18.00 samt lördag, söndag eller helgdag.

Om arbetsgivaren av verksamhetsskäl finner det motiverat kan ersättning utgå med högre timbelopp än vad som anges ovan.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. juli 2012.)

Lön till tentamensvakter 3 §

Timlön till tentamensvakt utges enligt följande:

- Dagtid 102 kr/timme

- Kvällstid 135 kr/timme

Beloppen är exklusive semesterersättning. Med kvällstid avses tid efter 18.00 samt lördag, söndag eller helgdag.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. januari 2012.)

Timlön till tillfälligt anställda 4 §

Timlön till tillfälligt anställda utges enligt följande:

- Kvalificerat studiestöd för funktionshindrade studenter 125 kr/timme

- Studentmentorer och Studentambassadörer 120 kr/timme

- Enklare studiestöd för funktionshindrade studenter 83 kr/timme Beloppen är exklusive semesterersättning.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. januari 2012.)

Timlön till personal vid Högskoleprovet 5 §

Timlön till personal vid Högskoleprovet utges enligt följande:

- Huvudprovledare Lägst 334 kr/timme

- Provledare Lägst 218 kr/timme

- Assistenter 162 kr/xxxxx Xxxxxxxx är exklusive semesterersättning.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. januari 2012.)

Särskilda bestämmelser om lön för tidsbegränsat anställda 6 §

Arbetsgivaren kan besluta att arbetstagare som inte är lärare och vars anställningstid omfattar mindre än fyra veckor ska ha timlön. Arbetsgivaren kan också besluta att en tidsbegränsat anställd som inte är lärare och vars anställning omfattar fyra veckor eller mer ska ha timlön om arbetet sker intermittent.

Lönen utbetalas månaden efter intjänandemånaden.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. juni 2013.)

Lön vid tillfälligt chefsuppdrag 7 §

För arbetstagare som är anställd vid Stockholms universitet och som under ordinarie chefs ledighet under minst fem arbetsdagar i följd blir utsedd till tillförordnad chef utges ett tillfälligt chefstillägg om 120 kronor per arbetsdag. Beloppet inkluderar semesterlön enligt semesterlagen.

Upplysning:

Vid längre vikariat, t.ex. vid långtidssjukskrivning, kan tillförordnad chef i stället få en högre månadslön, som bestäms som om arbetstagaren sökt och erhållit anställningen.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. juni 2013.)

Uppdragstillägg 8 §

Uppdragstillägg kan efter beslut av arbetsgivaren utges till:

- Prorektor

- Vicerektorer

- Fakultetsdekaner

- Prodekaner

- Sektionsdekaner

- Vicedekaner

- Prefekter

- Ställföreträdande prefekter

- Föreståndare och ställföreträdande föreståndare

- Studierektorer och motsvarande

Uppdragstillägg utges endast för den tid då arbetstagaren är förordnad på den funktion som uppdragstillägget är knutet till.

Arbetsgivaren kan även i andra fall besluta att utge uppdragstillägg. Sådant tillägg kan utges för en arbetstagare som fullgör arbetsuppgifter som klart ligger utanför de normala arbetsuppgifterna. Sådant tillägg tidsbegränsas till den tid då dessa arbetsuppgifter fullgörs.

När en arbetstagare frånträder uppdragets fullgörande eller är sjukledig, föräldraledig eller ledig eller frånvarande enligt 6 eller 9 kap. Villkorsavtalet med helt löneavdrag ska tillägget dras in.

Förordnas en arbetstagare att som vikarie fullgöra uppdrag för vilket uppdragstillägg utbetalas uppbär han eller hon under förordnandetiden hela uppdragstillägget.

(Paragrafen ändrad fr.o.m juni 2013.)

Ny lön vid vissa tillfällen under pågående anställning 9 §

Lönesättningen är individuell och vid lönesättning tillämpas normalt de centrala principer som framgår av RALS-avtalen samt Stockholms universitets lönepolicy. Undantagsvis höjs lönen under pågående anställning med fastställda belopp. Ny lön under pågående anställning sker vid följande tillfällen:

- Befordran från universitetsadjunkt till lektor 2 000 kr

- Befordran från universitetslektor till professor 4 000 kr

- Befordran från forskare till professor 4 000 kr

- Vid bedömd docentkompetens 2 000 kr Ny lön utgår från och med månaden efter det att beslutet fattats. (Paragrafen ändrad fr.o.m. september 2012.)

4 kap. Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar

Arbetstidsbestämmelser för lärare

Tillämpningsområde för 2-11 §§ (4 kap. Villkorsavtalet och bilaga 5 till Villkorsavtalet) 1 §

2-11 §§ i detta kapitel gäller för lärare enligt Anställningsordningen vid Stockholms universitet, dock inte för timlärare.

Arbetsuppgifter för lärare 2 §

Upplysning:

Av 3 kap. 1 § högskolelagen (1992:1434) framgår vad som ingår i en lärares arbetsuppgifter. I en lärares arbetsuppgifter ingår:

- utbildning/undervisning,

- forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling,

- administrativt arbete,

- uppbyggnad av kontakter och samverkan med det omgivande samhället.

Till området utbildning/undervisning hör förberedelser för och genomförande av undervisning i olika former inom såväl grund- som forskarutbildning. Exempel på undervisningsformer är föreläsningar, lektionsundervisning, seminarier, handledning (enskilt eller i grupp) och ledning av laborationer, räkneövningar och exkursioner. Till detta område hör också examination samt kurs- och/eller programutveckling och övrigt pedagogiskt utvecklingsarbete.

Ett viktigt inslag i en lärares arbetsuppgifter, med stor betydelse även för utbildning/ undervisning, är att följa och bidra till kunskapsutvecklingen inom det egna ämnesområdet. Till detta område hör även att följa samhällsutvecklingen i de delar som är av betydelse för lärarens arbete vid universitetet.

Med administrativt arbete avses t ex uppdrag som prefekt (motsvarande), studierektor, kursföreståndare och ledamot i olika beslutsorgan, kommittéer och arbetsgrupper inom universitetet.

Beträffande uppbyggnad av kontakter och samverkan med det omgivande samhället kan det ske i form av utbildnings-, forsknings- och/eller utvecklingsprojekt som genomförs för eller i samverkan med stat, kommuner, företag, organisationer m m.

Hur omfattning och fördelning av olika arbetsuppgifter för den enskilde läraren regleras framgår av 5 §.

Årsarbetstid 3 §

Upplysning:

Den totala årsarbetstiden för lärare framgår av 3 § bilaga 5 till Villkorsavtalet och är

- 1 700 timmar för arbetstagare med 35 semesterdagar,

- 1 732 timmar för arbetstagare med 31 semesterdagar,

- 1 756 timmar för arbetstagare med 28 semesterdagar.

Samtliga förekommande arbetsuppgifter för en lärare ska rymmas inom årsarbetstiden. Detta gäller även för lärare som har uppdrag som prefekt m.m.

Arbetstidens fördelning 4 §

Upplysning:

I 4 § bilaga 5 till Villkorsavtalet finns bestämmelser om arbetstidens fördelning. Arbetsfördelningen mellan olika lärare av förekommande arbetsuppgifter ska grundas på den verksamhetsplan och det utbildnings- och forskningsuppdrag som ålagts institutionen/motsvarande samt på de ekonomiska ramarna. Verksamhetsplanen ska omfatta all verksamhet, oavsett finansiering.

Vid fördelning av förekommande arbetsuppgifter ska strävan vara att skapa en god balans mellan utbildning/undervisning och forskning/utvecklingsarbete för den enskilde läraren.

Fördelningen av den enskilde lärarens arbetsuppgifter inom respektive område kommer normalt att variera över tid. Varje enskild tillsvidareanställd lärare ska under en plane- ringsperiod, som normalt bör omfatta 3 år, beredas tid för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling. Denna tid kan sammanföras till längre sammanhängande perioder eller läggas ut mera kontinuerligt under den planeringsperiod som arbetsgivaren fastställt.

I samråd mellan arbetsgivaren och den enskilde läraren upprättas såväl kortsiktiga som långsiktiga planer för lärarens kompetensutveckling.

För den aktuella planeringsperioden ska nedanstående ramar för fördelningen av årsarbetstiden vara vägledande för olika kategorier av lärare.

• Professor, anställd genom rekrytering.

Undervisningsdelen för den enskilde läraren inom grund- och forskarutbildning ska i normalfallet omfatta högst 30 procent av årsarbetstiden inklusive examination och handledning av forskarstuderande. Resterande del av årsarbetstiden ska avsättas för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling. Vid handledning av fler än tre doktorander beslutar arbetsgivaren i vilken omfattning detta ska föranleda ett minskat undervisningsåtagande. Det som sägs ovan om högst 30 procent ska i stället gälla högst 25 procent t.o.m. 2007-06-30.

För den som anställts på befattning, som ledigkungjorts efter 2007-01-01, gäller dock att undervisningsdelen inom grund- och forskarutbildning i normalfallet ska omfatta högst 50 procent av årsarbetstiden inklusive examination och handledning av forskar- studerande, om inte annat särskilt överenskommits i samband med anställningen.

Resterande del av årsarbetstiden ska avsättas för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling.

För professor anställd före den 1 januari 1999 ska arbetstiden i huvudsak ägnas åt forskning och forskarutbildning i enlighet med tidigare reglering.

• Professor, anställd genom befordran.

Undervisningsdelen för den enskilde professorn inom grund- och forskarutbildning ska i normalfallet omfatta högst 60 procent av årsarbetstiden inklusive examination och handledning av forskarstuderande. Resterande del av årsarbetstiden ska avsättas för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling.

För den som är anställd som professor genom befordran gäller t.o.m 2007-06-30 i fråga om arbetstidens fördelning att undervisningsdelen för den enskilde läraren inom grund- och forskarutbildning ska i normalfallet omfatta högst 70 procent av årsarbetstiden inklusive examination.

För professor gäller att arbetsgivaren kan pröva om särskilda omständigheter föranleder beslut om en större undervisningsdel än vad som följer av avtalet.

• Universitetslektor.

Undervisningsdelen för den enskilde läraren inom grund- och forskarutbildning ska i normalfallet omfatta högst 70 procent av årsarbetstiden inklusive examination.

Resterande del av årsarbetstiden ska avsättas för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling. Vid handledning av doktorander beslutar arbetsgivaren i vilken omfattning detta ska föranleda ett minskat undervisningsåtagande.

• Biträdande lektor.

Anställning som biträdande lektor är strategisk för såväl universitetets långsiktiga kompetensförsörjning som för den enskilde biträdande lektorns karriärmöjligheter. En biträdande lektor ska därför i huvudsak bedriva forskning, men bör också medverka i grund- och forskarutbildning för att meritera sig pedagogiskt. Undervisningsdelen ska i normalfallet omfatta högst 30 procent av årsarbetstiden.

• Universitetsadjunkt.

Undervisningsdelen för den enskilde läraren inom grund- och forskarutbildning ska i normalfallet omfatta högst 85 procent av årsarbetstiden inklusive examination.

Resterande del av årsarbetstiden ska avsättas för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling.

För universitetsadjunkt med samma typ av undervisning som universitetslektor ska undervisningsdelen i normalfallet omfatta högst 70 procent av årsarbetstiden.

Resterande del av årsarbetstiden ska avsättas för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling.

Parterna är överens om värdet av att adjunkterna – i den mån ekonomiska förutsättningar så medger – bereds goda möjligheter att bedriva forskarutbildning för att avsluta densamma med doktorsexamen.

• Forskarassistent.

Anställning som forskarassistent är strategisk för såväl universitetets långsiktiga kompetensförsörjning som för den enskilde forskarassistentens karriärmöjligheter. En forskarassistent ska därför i huvudsak bedriva forskning, men bör också medverka i grund- och forskarutbildning för att meritera sig pedagogiskt. Undervisningsdelen ska i normalfallet omfatta högst 20 procent av årsarbetstiden.

För professor, universitetslektor, universitetsadjunkt och forskarassistent gäller att deltagande i t.ex. interna seminarier, konferenser och annan gemensam institutionsadministration i normalfallet inte ska föranleda ett minskat undervisningsåtagande. Vid mer omfattande administrativa arbetsuppgifter, t.ex. kurs/momentansvar och/eller fullgörande av olika förtroendeuppdrag inom universitetet, beslutar arbetsgivaren i vilken utsträckning detta ska föranleda ett minskat undervisningsåtagande för den enskilde läraren.

Arbetsuppgiften om samverkan i olika former med det omgivande samhället ska i normalfallet utgöra en naturlig del av den enskilde lärarens forskning/egen utveckling. I särskilda fall kan arbetsgivaren besluta om denna arbetsuppgift ska föranleda ett minskat undervisningsåtagande.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. april 2007.)

Fastställande av undervisningens omfattning 5 §

Stora variationer föreligger beträffande undervisningens karaktär mellan olika ämnen/ utbildningsområden och begrepp som t.ex. "lektionsundervisning" kan ha olika innebörd inom olika delar av universitetets verksamhet. Med hänsyn tagen till den stora variationen i undervisningens karaktär kan därför generella beräkningsgrunder för tidsåtgången för olika typer av undervisning inte fastställas. Utgångspunkt för fastställande av undervisningens omfattning för den enskilde läraren kan dock vara, att en undervisningstimme inklusive för och efterarbete, med den variationsbredd som föreligger, motsvarar två till sex klocktimmar. Vid insatser som har karaktären av att vara tillgänglig, ge råd m.m. är det naturligt att dessa betraktas som normal arbetstid.

Riktlinjer för beräkning av undervisningsinsatser ska fastställas av arbetsgivaren efter samverkansförhandlingar eller andra överläggningar mellan arbetsgivaren och företrädare för de lokala arbetstagarorganisationerna.

Vid beslutet bör hänsyn bl.a. tas till

- kursens/momentets nivå och svårighetsgrad,

- undervisningens och ämnets karaktär,

- undervisningens och examinationens uppläggning och metod,

- antal studerande,

- för- och efterarbete (inklusive examination).

Vid fastställande av undervisningens omfattning för den enskilde läraren bör hänsyn tas till lärarens kompetens och erfarenhet av att undervisa inom området.

Vid tillkomst av externa forskningsmedel/rörlig resurs ska arbetsgivaren ange riktlinjer för i vilken omfattning detta ska föranleda ett minskat undervisningsåtagande för den enskilde läraren.

Undervisning under kvällstid/motsvarande 6 §

För schemalagd undervisningstimme som till minst hälften fullgörs under vardagar efter klockan 18.00 samt under lördagar, söndagar och helgdagar, utgår ett lönetillägg med 145 kronor.

Beloppet inkluderar semesterlön enligt semesterlagen.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. juli 2009.)

Samråd och beslut om planering av årsarbetstiden 7 §

Upplysning:

Bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet att samråda med den enskilde läraren angående planering av årsarbetstiden finns i 5 § bilaga 5 till Villkorsavtalet.

Inför varje läsår eller annan aktuell tidsperiod ska ett tjänstgöringsschema utarbetas för varje enskild lärare. I detta fastställs arbetsfördelningen, dvs. omfattning och förläggning under perioden av berörd lärares samtliga arbetsuppgifter inom områdena utbildning /undervisning, forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling, samverkan med det omgivande samhället och övriga arbetsuppgifter. Planeringen ska dokumenteras.

Innan en lärares tjänstgöringsschema fastställs av arbetsgivaren ska, om inget annat överenskommits mellan denne och de lokala arbetstagarorganisationerna, berörd organisation underrättas. Påkallar organisationen förhandling i frågan inom fem arbetsdagar gäller följande. Om parterna inte enas vid en förhandling enligt denna paragraf eller om förhandling inte begärs inom angiven tid, får arbetsgivaren besluta i frågan.

Denna informations- och förhandlingsskyldighet ersätter arbetsgivarens informations- och förhandlingsskyldighet enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Mertid och övertid 8 §

Övertid utöver den totala årsarbetstiden ska i normalfallet inte förekomma. Vid utformandet av tjänstgöringsschema ska strävan vara att minimera behovet av arbetsinsatser på övertid.

Om särskilda behov av att utföra vissa inte planerade arbetsuppgifter uppkommer ska i första hand en omfördelning av arbetsuppgifterna göras. Om behov av övertidstjänstgöring ändå uppkommer, bör i första hand lärare som frivilligt åtar sig sådant arbete anlitas.

Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl, är en lärare skyldig att arbeta på mertid/övertid med högst 175 respektive 150 klocktimmar per kalenderår. Under ett kalenderår får den sammanlagda mertiden och övertiden för en lärare dock inte överstiga 200 klocktimmar. Mertid och övertid som kompenseras med ledighet räknas inte in i den totala mertid respektive övertid per kalenderår en lärare är skyldig att fullgöra.

Mertid och övertid beräknas efter fullgjort årsarbete. Avstämning kan ske terminsvis om verksamhetsmässiga eller andra skäl föreligger.

Upplysning:

Definition m.m. av begreppen mertid och övertid framgår av 4 kap. 9 och 17 §§ Villkorsavtalet.

Ersättning för mertid och övertid 9 §

En lärare har rätt till ersättning för mertid och övertid endast om denna beordrats av arbetsgivaren på förhand eller, undantagsvis, godkänts i efterhand.

För arbetsuppgifter utförda på sådan andel av arbetstiden över vars förläggning i tid och rum läraren själv bestämmer kan mertids- eller övertidsersättning inte utgå.

Lärare som enligt beslut av arbetsgivaren har arbetat på mertid har rätt till ersättning. Ersättning lämnas i form av ledighet (kompensationsledighet) eller ekonomisk kompensation (mertidstillägg). Kompensationsledighet ska ges under förutsättning att läraren önskar det och att arbetsgivaren bedömer att det är möjligt med hänsyn till verksamhetens krav.

Lärare, dock inte professor, som enligt beslut av arbetsgivaren har arbetat på övertid har rätt till ersättning. Ersättning lämnas i form av ledighet (kompensationsledighet) eller ekonomisk kompensation (övertidstillägg). Kompensationsledighet ska ges under förutsättning att läraren önskar det och att arbetsgivaren bedömer att det är möjligt med hänsyn till verksamhetens krav.

Kompensation för beordrad, fullgjord mertid/övertid enligt tredje och fjärde styckena utgår för faktiskt arbetad tid, dvs. även för eventuellt för- och efterarbete.

Mertidstillägg utbetalas med 1/142 av den individuella lönen (heltid) för fullgjord timme till den som är deltidstjänstgörande och utför arbetsuppgifter utöver deltidstjänstgöringen och upp till full årsarbetstid. Tillägget inkluderar semesterlön enligt semesterlagen.

Upplysning:

Mertidstimme som fullgjorts i form av undervisning ersätts med så många klocktimmar som krävts för arbetets fullgörande i enlighet med vad som sägs ovan under 5 §. En mertidstimme som anses ha tagit t.ex. tre klocktimmar av årsarbetstiden i anspråk ersätts med 3/142 av den individuella lönen.

Övertidstillägg utbetalas med 1/94 (enkel övertid) och 1/72 (kvalificerad övertid) av den individuella månadslönen för beordrad och fullgjord timme till lärare som är heltids- tjänstgörande och utför arbetsuppgifter utöver årsarbetstiden. Vilken tid som är enkel respektive kvalificerad övertid framgår av 4 kap. 21 § Villkorsavtalet.

Upplysning:

Övertidstimme som fullgjorts i form av undervisning ersätts med så många klocktimmar som krävts för arbetets fullgörande i enlighet med vad som sägs ovan. under 5 §. En övertidstimme som anses ha tagit t.ex. tre klocktimmar av årsarbetstiden i anspråk ersätts med 3/94 respektive 3/72 av den individuella lönen.

Kompensationsledighet för mertidsarbete omfattar lika lång tid som mertiden. I fråga om övertid gäller att kompensationsledigheten omfattar en och en halv gång så lång tid som övertidsarbetet vid enkel övertid och dubbelt så lång tid som övertidsarbetet vid kvalificerad övertid.

Upplysning:

För lärare som omfattas av chefsavtalet utgår ingen ersättning för övertid. I vissa fall kan dock ersättning utgå enligt 10 §.

Timersättning till professorer i vissa fall 10 §

I de fall en professor fullgör undervisning utöver bemanningsplanen ska detta regleras i gällande eller i kommande bemanningsplan efter samråd mellan arbetsgivaren och den enskilde professorn.

Om detta inte är möjligt utgår timersättning för högst 50 undervisningstimmar per läsår. Varje sådan undervisningstimme ska ersättas med det belopp som gäller för

”professorsundervisning” i 3 kap. 2 §. Denna ersättning inkluderar för- och efterarbete för undervisningen. Ersättningen inkluderar också semesterlön enligt semesterlagen.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. april 2007.)

Närvaro på arbetsplatsen 11 §

Arbetsgivaren och en enskild lärare kan träffa skriftlig överenskommelse om förläggning av arbete till annan plats än den ordinarie arbetsplatsen.

Arbetstidsbestämmelser för teknisk/administrativ personal, m. fl.

Tillämpningsområde för 13-26 §§ 12 §

13-20 §§ i detta kapitel gäller för arbetstagare vid Stockholms universitet. Bestämmelserna gäller dock inte:

- arbetstagare som omfattas av chefsavtalet

- arbetstagare som omfattas av 1-11 §§ i detta kapitel (lärare).

- doktorander och forskare

- arbetstagare med förtroendearbetstid

21 § gäller för anställda som arbetar inom verksamheter där beslut om att tillämpa beredskapsarbete fattats.

22 § gäller för teckenspråkstolkar.

23 § gäller tjänstgöring vid forskningsstationen i Tarfala. 24 § gäller för doktorander.

25 § gäller för forskare.

26 § gäller för projektledare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk

Arbetstidens längd 13 §

I stället för det som sägs i 4 kap. 6 och 7 §§ Villkorsavtalet gäller följande. Den ordinarie arbetstidens längd vid heltidsarbete är:

8 timmar 10 minuter - xxxxxxx xxxxxx-fredag under tiden 16 september – 30 april. 7 timmar 30 minuter - helgfri måndag-fredag under tiden 1 maj – 15 september.

Den ordinarie arbetstiden är 4 timmar och 35 minuter för:

- trettondagsafton som infaller på en måndag – fredag,

- den 30 april som infaller på en måndag – fredag,

- dagen före Alla Helgons dag och

- den 23 december som infaller på en fredag

Arbetsfria dagar är lördagar, söndagar, helgdagar samt skärtorsdagen, midsommarafton, julafton och nyårsafton.

De år nationaldagen infaller på en lördag eller söndag erhåller varje anställd en extra ledig dag som kan tas ut innevarande kalenderår efter samråd med närmsta chef. Rätten till den lediga dagen förfaller om den inte tas ut under aktuellt år. Ledigheten kan endast tas ut som hel dag.

Arbetstidens förläggning 14 §‌

Den ordinarie arbetstiden ska normalt vara förlagd enligt följande om inte arbetsgivaren för viss arbetstagare eller grupp av arbetstagare bestämmer annat.

a) Kl. 08.00 – 16.40 med 30 minuter lunchrast xxxxxxx xxxxxx – fredag under tiden 16 september – 30 april.

b) Kl. 08.00 – 16.00 med 30 minuter lunchrast helgfri måndag – fredag under tiden 1 maj – 15 september.

c) Kl. 08.00-12.35 vid

- Trettondagsafton som infaller på en måndag – fredag,

- den 30 april som infaller på en måndag – fredag,

- dagen före alla helgons dag och

- den 23 december som infaller på en fredag

Flexibel arbetstid 15 §

Flexibel arbetstid tillämpas vid Stockholms universitet.

Med flexibel arbetstid avses sådan reglering av den ordinarie arbetstiden som ger arbetstagare möjlighet att inom givna tidsramar och utifrån verksamhetens krav själv bestämma arbetstidens förläggning. Flexibel arbetstid får tillämpas när arbetet så medger.

Definitioner 16 §

Fast tid	Tiden mellan de klockslag då den obligatoriska närvarotiden på arbetsplatsen börjar respektive slutar under en arbetsdag.
Flextid	Tid under vilken en arbetstagare valfritt får börja eller sluta sitt arbete under en arbetsdag.
Flexram	Tiden mellan de klockslag då flextiden tidigast börjar och senast slutar under en arbetsdag.
Lunchflex	Tid inom vilken en arbetstagare högst får förlänga en obligatorisk rast.

Förläggning av flexibel arbetstid 17 §

Med beaktande av den fasta tiden och övriga krav på tillgänglighet disponerar arbetstagaren arbetstiden inom flexramen vardagar 06.00-20.00.

Den fasta tiden är tiden mellan klockan 09.00-15.00. För sådana dagar i anslutning till helger då den ordinarie arbetstiden är 4 timmar 35 minuter är den fasta tiden klockan 09.00-12.00.

Lunchflex är tiden mellan 11.00–14.00. Lunchrast ska tas ut med minst 30 minuter så att en sammanhängande tjänstgöring om mer än 6 timmar inte uppkommer.

För en deltidsarbetande arbetstagare fastställs vilken tid som är fast tid, flextid och flexram genom enskild överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Om ingen överenskommelse träffas fastställer arbetsgivaren tiderna.

Flexibilitet 18 §

Plus- eller minustid regleras i förhållande till den ordinarie arbetstidens längd enligt 13 §.

Arbetstagaren ska registrera sin arbetstid enligt arbetsgivarens anvisning. Om inget annat överenskommits görs en avstämning månatligen. Flextidssaldot får uppgå till högst:

- 40 timmar plustid

- 20 timmar minustid

Flextidssaldot överförs till närmast följande kalendermånad.

Plustid kan användas för uttag av ledighet. Ledighet en hel dag eller del av dag kan beviljas av chef när verksamheten så medger. Om arbetstagare önskar använda plustid till ledighet vid

x.x. xxxxxxx bör det beviljas om det är möjligt med hänsyn till verksamhetens krav.

Övertid för arbetstagare med flextid 19 §

Om en arbetstagare enligt beslut av arbetsgivaren under en arbetsdag tjänstgör på tid utöver den ordinarie arbetstidens längd är denna tid övertid.

Om en arbetstagare enligt beslut av arbetsgivaren tjänstgör på tid som ligger utom flexramen, är tiden för denna tjänstgöring övertid.

Undantagande från flextidssystemet 20 §

Med hänsyn till att tjänstgöringen måste anpassas till verksamhetens krav kan arbetsgivaren, efter samråd med arbetstagarna, besluta att en arbetstagare eller en grupp av arbetstagare ska undantas från flextidssystemet.

Arbetsgivaren kan besluta att en arbetstagare som inte uppfyller kraven i avtalet ska fråntas möjligheten till flextid.

Upplysning

Innan beslut fattas enligt första och andra stycket ska arbetsgivaren förhandla med berörd arbetstagarorganisation enligt 11 § MBL.

Beredskap 21 §

Med beredskap avses tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid står till arbetsgivarens förfogande och är skyldig att vara anträffbar för att efter kallelse infinna sig på arbetsplatsen eller efter besked på annat sätt via telefon eller dator åtgärda sådana problem som kan åtgärdas på distans. En arbetstagare som är partiellt sjukskriven eller partiellt föräldraledig ska inte vara skyldig att fullgöra beredskap.

Den som har beredskap ska, om annat inte överenskommits, inställa sig på arbetsplatsen eller annan av arbetsgivaren angiven plats inom två timmar från kallelsen. Om arbetstagaren måste inställa sig på arbetsplatsen utgår övertid i stället för beredskapsersättning. Övertid räknas från den tid då meddelandet erhölls till dess att den anställde återvänt till hemmet eller där han/hon befann sig när meddelandet erhölls. Vid behov av inställelse ersätts minst två timmar.

För andra händelser som kräver arbete men inte inställelse på arbetsplatsen utgår övertidsersättning. Enklare enstaka kontakter, t ex via telefon, ersätts ej med övertid, som inte utgår för kortare tid än 15 minuter i följd.

Beredskapstillägget är:

a) Måndag 07.00 till fredag 19.00	20 kr/ timme
b) Fredag 19.00 till måndag 07.00	40 kr/ timme
c) Mellan kl. 19.00 dagen före trettondedag jul, dagen före första maj, dagen före nationaldagen, dagen före Kristi himmelfärdsdag och klockan 07.00 närmast följande vardag	40 kr/ timme
d) Mellan kl. 19.00 dagen före skärtorsdagen, dagen före julafton, dagen före midsommarafton, dagen före nyårsafton och klockan 07.00 närmast följande vardag.	90 kr/ timme

Beloppen inkluderar semesterlön enligt semesterlagen.

Om arbetsgivaren finner det motiverat av verksamhetsskäl kan beslut fattas om att ersättningen ska vara högre än vad som anges ovan.

Beredskapsschema ska upprättas efter samråd med arbetstagaren minst tre veckor innan det börjar gälla.

Om arbetstagare som fullgör beredskap behöver infinna sig till tjänstgöringspass som inleds eller avslutas under tid som infaller mellan kl. 01.00 och 05.00 ska arbetstagaren vara befriad från tjänstgöring fram till tidigast kl. 12.00 samma dag såvida detta inte medför synnerlig olägenhet för verksamheten.

Beredskapen bryter inte veckovilan. Enligt 14 § arbetstidslagen (1982:673) ska en arbetstagare ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Denna bestämmelse är dock dispositiv och därmed får undantag göras i kollektivavtal.

Om schemaläggning av beredskap inte kan göras utan att det strider med ovanstående bestämmelser om vecko- och dygnsvila, måste särskilt lokalt avtal slutas mellan parterna innan beredskapsschema tas i bruk.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. september 2011.)

Särskilda bestämmelser för teckenspråkstolkar 22 §

Avtalet gäller för anställda som teckenspråkstolkar vid Stockholms universitet. Bakgrunden till avtalet är att arbetet som teckenspråkstolk innebär liknande arbetsmoment som för lärare med avseende på förberedelser och undervisning.

Med periodplanerad arbetstid avses, enligt detta avtal, en arbetstidsmodell för arbetstagare med oregelbunden arbetstid och en timbank för sparade timmar att använda vid beviljad ledighet. Modellen används för att organisera arbetstid och schemaläggning.

Arbetstidsbestämmelser för teckenspråkstolkar.

Riktlinjer för tillämpning av periodplanerad arbetstid ska fastställas av arbetsgivaren efter samråd med personalgruppen.

Årsarbetstid tillämpas enligt följande:

- 1700 timmar för arbetstagare med 35 semesterdagar

- 1732 timmar för arbetstagare med 31 semesterdagar

- 1756 timmar för arbetstagare med 28 semesterdagar

Avstämningsperiod för årsarbetstiden är 12 månader. I samband med avstämning av arbetstiden kan övertid uppstå under förutsättning att årsarbetstiden är fullgjord och antalet timmar i den timbank som finns för enskilda arbetstagare överskrider 60 timmar.

Vid utbildningstolkning som fullgörs under vardagar efter kl. 18.00 samt lördagar, söndagar och helgdagar, utgår ett lönetillägg per timme eller del av timme med samma belopp som för lärare enligt 4 kap. 6 § Villkorsavtal-SU.

(Paragrafen gäller fr.o.m. 2012-07-01).

Särskilda bestämmelser vid tjänstgöring vid forskningsstationen i Tarfala 23 §

Arbetstagare vid Institutionen för naturgeografi ska vid tjänstgöring vid forskningsstationen i Tarfala ha förtroendearbetstid enligt vad som sägs i 4 kap. 29 § Villkorsavtalet.

Särskilda bestämmelser för doktorander 24 §

Doktorander ska vara tillgängliga på arbetsplatsen i den omfattning verksamheten, arbetsuppgifterna och den individuella studieplanen kräver. I samråd med arbetsgivaren kan arbetsuppgifterna tillfälligt förläggas till annan plats än den ordinarie arbetsplatsen.

Xxxxxxxxxxx får ej åläggas arbete på övertid.

Vid fastställande av undervisningens omfattning för doktorander gäller 4.kap 5 § Villkorsavtal-SU.

Upplysning

Av 5 kap. 2 § Högskoleförordningen (1993:100) framgår att den som är anställd som doktorand främst ska ägna sig åt sin egen utbildning. Doktoranden får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid.

Särskilda bestämmelser för forskare 25 §

Arbetstagare anställda som forskare har förtroendearbetstid enligt vad som sägs i 4 kap. 29 § Villkorsavtalet och har inte rätt till övertidsersättning.

Arbetstagare med förtroendearbetstid disponerar arbetstiden inom ramen för verksamhetens krav.

Ledigheter såsom sjukledighet, föräldraledighet, semester, etc. rapporteras som frånvaro enligt gällande rutin.

Särskilda bestämmelser för projektledare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk

26 §

Avtalet gäller för anställda som projektledare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Bakgrunden till avtalet är att arbetet som projektledare innebär liknande arbetsmoment som för lärare med avseende på förberedelser och undervisning. Arbetet innebär även många resor i och med att uppdraget är nationellt.

Riktlinjer för tillämpning av arbetstid ska fastställas av arbetsgivaren efter samråd med personalgruppen.

Årsarbetstid tillämpas enligt följande:

- 1700 timmar för arbetstagare med 35 semesterdagar

- 1732 timmar för arbetstagare med 31 semesterdagar

- 1756 timmar för arbetstagare med 28 semesterdagar

Avstämningsperiod för årsarbetstiden är 12 månader. I samband med avstämning av arbetstiden kan övertid uppstå under förutsättning att årsarbetstiden är fullgjord.

Vid uppdrag som fullgörs under vardagar efter kl. 18.00 samt lördagar, söndagar och helgdagar, utgår ett lönetillägg per timme eller del av timme med samma belopp som för lärare enligt 4 kap. 6 § Villkorsavtal-SU.

(Paragrafen gäller fr.o.m. 2014-07-01).

5 kap. Semester

Retroaktiv lönehöjning av semesterlönegaranti (5 kap. 14 § Villkorsavtalet) 1 §

Vid retroaktiv lönehöjning till följd av en lönerevision ska vid beräkning av lön hänsyn inte tas till utbetalad semesterlönegaranti under den aktuella perioden.

Återbetalning med anledning av för mycket erhållen semester 2 §

Om en arbetstagare har haft längre semester än vad han eller hon har tjänat in och avdrag inte kan göras på lönen med tillämpning av 5 kap. 8 § Villkorsavtalet, är arbetstagaren skyldig att inom den tid och på det sätt som arbetsgivaren bestämmer betala in det överskjutande beloppet.

Semesterns förläggning för arbetstagare inom studerandehälsovården 3 §

För arbetstagare inom studerandehälsovården ska följande gälla beträffande semesterns förläggning. Av årets dagar ska, såvida inte annat överenskoms med enskild arbetstagare, 20 dagar förläggas till verksamhetsuppehållet i juni-augusti, 8 dagar till verksamhetsuppehållet i december-januari och resterande dagar till valfri tid.

6 kap. Löneavdrag

Upplysning:

6 kap. Villkorsavtalet reglerar löneavdrag vid ledighet eller annan frånvaro.

Detta avtal innehåller inga lokala avvikande bestämmelser utan 6 kap. Villkorsavtalet tillämpas i sin helhet.

7 kap. Lön under sjukfrånvaro m.m.

Retroaktiv lönehöjning i fråga om sjuklön (7 kap. 6 § Villkorsavtalet) 1 §

Vid retroaktiv lönehöjning till följd av en lönerevision ska följande gälla för arbetstagare som har haft sjukavdrag.

För arbetstagare som har haft sjukavdrag efter sjuklöneperioden t.o.m. dag 365 beräknas lönen som skillnaden mellan den tidigare och den nya lönen minskad med 10 procent.

8 kap. Lön under föräldraledighet

Föräldralön 1 §

En arbetstagare som är ledig för barns födelse eller vård av adoptivbarn har rätt till föräldralön om föräldrapenning utgår från Försäkringskassan. Med adoptivbarn likställs barn som har tagits emot i adoptionssyfte och tiden beräknas från det att barnet kommer till adoptivföräldern.

Föräldralön utgår längst till barnet är 36 månader.

Föräldralönen utgår med 10 procent av den aktuella kalenderdagslönen på lönedelar upp till basbeloppstaket. På lönedelar som överstiger basbeloppstaket är föräldralönen 90 procent av daglönen.

Föräldralönen utbetalas månadsvis i förhållande till ledighetens omfattning och utgår under högst 360 dagar.

Ledighet med föräldralön är semesterlönegrundande enligt semesterlagen.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. 2008-01-01.)

Retroaktiv höjning i fråga om föräldralön 2 §

Vid retroaktiv lönehöjning till följd av en lönerevision gäller för arbetstagare som har haft föräldralön att lönen beräknas på skillnaden mellan den tidigare och den nya lönen minskad med 10 procent.

9 kap. Lön under ledighet i övrigt

Upplysning:

9 kap. Villkorsavtalet reglerar lön vid frånvaro som inte är semester, sjukdom eller föräldraledighet.

Detta avtal innehåller inga lokala avvikande bestämmelser utan 9 kap. Villkorsavtalet tillämpas i sin helhet.

10 kap. Ersättning vid tjänsteresa och förrättning

Vissa lönetillägg i samband med tjänsteresa och förrättning 1 §

Av detta kapitel följer vilka lönetillägg som utgår vid inrikes och utrikes tjänsteresa och förrättning.

Upplysning:

Utöver vad som anges i detta kapitel utges resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som följer av inkomstskattelagen. Dessa belopp är skattefria.

Avstående av ersättning 2 §

En arbetstagare har rätt att avstå från lönetillägg enligt detta kapitel.

Bilersättning (10 kap. 3 § Villkorsavtalet)

3 §

För arbetstagare som använder egen bil vid tjänsteresa utgår ett lönetillägg med 1 krona 40 öre per kilometer.

Lönetillägg vid endagsförrättning (10 kap. 5 § Villkorsavtalet) 4 §

Vid endagsförrättning där förrättningsstället ligger mer än 50 kilometer från såväl tjänstestället som bostaden utgår ett endagstillägg.

- Om bortovaron uppgår till minst 6 timmar utgår tillägget med 105 kronor

- Om bortovaron uppgår till minst 12 timmar utgår tillägget med 210 kronor. Lönetilläggen inkluderar semesterlön enligt semesterlagen.

Lönetillägg vid flerdygnsförrättning (10 kap. 5 § Villkorsavtalet) 5 §

Vid flerdygnsförrättning där förrättningsstället ligger mer än 50 kilometer från såväl tjänste- stället som bostaden utgår ett flerdygnstillägg.

Tillägget utgår enligt följande:

För hel dag

210 kronor

För avresedag

- om resan påbörjats klockan 12.00 eller senare

- om resan påbörjats före klockan 12.00

105 kronor

210 kronor

För hemkomstdag

- om resan avslutats före klockan 19.00

- om resan avslutats klockan 19.00 eller senare

105 kronor

210 kronor

Tilläggen minskas enligt följande när måltider tillhandahålls utan kostnad för arbetstagaren.

- frukost

- lunch

- middag

15 procent

35 procent

Tillägget inkluderar semesterlön enligt semesterlagen.

Särskilda bestämmelser vid tjänstgöring vid forskningsstationen i Tarfala 6 §

När arbetstagare vid institutionen för naturgeografi tjänstgör vid forskningsstationen i Tarfala gäller följande.

Resekostnadsersättning utgår för resa från stationeringsorten till Tarfala och åter. Traktamente eller logiersättning utgår inte under tjänstgöringen i Tarfala när arbetstagaren kostnadsfritt erhåller kost och logi.

Särskilda bestämmelser för anställda som projektledare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk

7 §

För restid från uppdrag utgår ett lönetillägg med 100 kronor per timme.

(Paragrafen gäller fr.o.m. 2014-07-01).

Förskott (10 kap. 10 § Villkorsavtalet)

8 §

I stället för det som sägs i 10 kap. 10 § tredje stycket Villkorsavtalet gäller följande.

Om ett förskott har betalats ut för viss månad och reseräkning inte getts in inom en månad efter den första arbetsdagen efter återkomsten, ska arbetstagaren betala tillbaka hela förskottet inom en månad efter anmodan.

11 kap. Flyttersättning och ersättning vid annan resa än tjänsteresa

Upplysning:

11 kap. Villkorsavtalet reglerar ersättning vid flytt och andra resor än tjänsteresor.

Detta avtal innehåller inga lokala avvikande bestämmelser utan 11 kap. Villkorsavtalet tillämpas i sin helhet.

12 kap. Ersättning för sjukvårdskostnader

Rätt till sjukvårdsersättning 1 §

I stället för det som sägs i 12 kap. 1 § Villkorsavtalet ska följande gälla. Kostnaderna för sjukvård ersätts enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Rätten till ersättning enligt detta kapitel är förfallen om arbetstagaren inte har begärt ersättning hos arbetsgivaren senast sex månader efter den dag då han hade utgiften.

En arbetstagare som är ledig med helt löneavdrag har rätt till sjukvårdsersättning enligt detta kapitel:

- dels under de 30 första dagarna av ledigheten,

- dels under sådan föräldraledighet då föräldralön utbetalas,

- dels under ledighet för sjukdom eller ledighet med tillfällig föräldrapenning.

(Ny paragraf fr.o.m. 1 april 2007)

13-15 kap.

Upplysning:

13-15 kap. Villkorsavtalet reglerar:

- Specialbestämmelser för statliga anställningar (13. kap)

- Uppsägning och uppsägningstider (14. Kap)

- Utbetalning av lön (15. kap)

Detta avtal innehåller inga lokala avvikande bestämmelser utan 13 - 15 kap. Villkorsavtalet tillämpas i dess helhet

Villkorsavtal-SU –

16 kap. Giltighetstid

Giltighetstid och uppsägningstid (2 kap. 5 § och 16 kap. 1 § Villkorsavtalet)

1 §

Detta avtal gäller fr.o.m. den 1:a juni 2013.

Avtalet eller del av avtalet kan sägas upp av part med en uppsägningstid av tre månader.

Avtal som upphör att gälla 2 §

ALFA-SU upphör att gälla i och med detta avtals ikraftträdande.

Villkorsavtal-SU -

Personalavdelningen ‌

Arbetsgivarnyckel till Villkorsavtal/Villkorsavtal-T
Vid paragrafer etc nedan	utövas arbetsgivarens befogenhet av
2 kap. 1 och 7 §§	Respektive chef, dvs. rektor, respektive enhetschef, prefekt eller föreståndare
2 kap. 2 §	Personalchefen
3 kap. 3 §	Personalchefen
4 kap. 9-10, 16, 18-20 och 22 §§	Respektive chef, dvs. rektor, respektive enhetschef, prefekt eller föreståndare
4 kap. 14-15 och 23 §§	Personalchefen
5 kap. 12 §	Respektive chef, dvs. rektor, respektive enhetschef, prefekt eller föreståndare
6 kap. 2 §	Personalchefen
6 kap. 8-10 §§	Personalchefen
7 kap. 3 §	Personalchefen
9 kap. 4 och 7 §§,	Personalchefen
11 kap. 1 och 5 §§	Personalchefen
12 kap. 3 §	Personalchefen
13 kap. 2 - 3 §§	Den som har befogenhet att bevilja tjänstledighet för den aktuella arbetstagaren
13 kap. 6 §	Respektive chef, dvs. rektor, respektive enhetschef, prefekt eller föreståndare
14 kap. 2 §,	Respektive chef, dvs. rektor, respektive enhetschef, prefekt eller föreståndare
14 kap. 5 §,	Personalchefen
15 kap. 1 & 3-4 §§	Personalchefen
bilaga 5 6 §	Prefekt eller föreståndare
bilaga till 11 kap. 2 och 3 §§	Personalchefen
bilaga till 11 kap. 5 och 8 §§	Respektive chef, dvs. rektor, respektive enhetschef, prefekt eller föreståndare
Arbetsgivarnyckel till Villkorsavtal-SU
Vid paragrafer etc nedan	utövas arbetsgivarens befogenhet av
1 kap. 2 §	Personalchefen
3 kap. 1 §	Prefekt eller föreståndare
3 kap. 2 §	Prefekt eller föreståndare
3 kap. 6 §	Respektive chef, dvs. rektor, prefekt, föreståndare och respektive avdelningschef
3 kap. 8 § första stycket	Rektor när beslutet avser uppdragstillägg till prorektor, vicerektorer, fakultetsdekaner, prefekter och föreståndare för fristående enheter.
3 kap. 8 § första stycket	Fakultetsnämnden när beslutet avser uppdragstillägg till prodekaner, sektionsdekaner och vicedekaner.
3 kap. 8 § första stycket	Prefekt eller föreståndare för fristående enheter när beslutet avser uppdragstillägg till annan arbetstagare som avses i första stycket.
3 kap. 8 § tredje stycket.	Personalchefen
4 kap. 4-11 §§	Prefekt eller föreståndare
4 kap. 14, 17, 18, 20 och 24 §§	Respektive chef, dvs. rektor, prefekt, föreståndare och respektive avdelningschef

Document Metadata

Table of Contents

VILLKORSAVTAL-SU

Document Metadata