Nytt samverkansavtal om gymnasieutbildning för Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner från 2023-01-01
Nytt samverkansavtal om gymnasieutbildning för Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner från 2023-01-01
22BUN238
Samverkansavtal om gymnasieutbildning för Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner från och med 2023-01-01
Innehåll
Xxxxxxxxxxxx 0
Inledning 3
§ 1 Syfte 3
§ 2 Avtalets status 3
§ 3 Ekonomiska förutsättningar 3
§ 4 Omfattning 4
§ 5 Samverkansorganisation 4
§ 6 Samråd 4
§ 7 Dimensionering - utbildningsutbud 4
§ 8 Kommunernas ansvar 4
8.1 Gemensamt ansvar 4
8.2 Mottagande kommuns ansvar 4
8.3 Hemkommunens ansvar 4
§ 9 Uppföljning och utvärdering 5
§ 10 Force Majeur 5
§ 11 Tvist 5
§ 12 Avtalstid och uppsägning av avtal 5
§ 13 Ny avtalspart 5
Parternas underskrifter 5
BILAGOR 6 - 11
Avtalsparter
Parter i detta avtal är följande kommuner: Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn.
Inledning
Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn har kommit överens om att samverka kring gymnasieutbildning så att elever från kommunerna fritt kan söka gymnasieutbildning i de samverkande kommunerna.
Utgångspunkten är att det ska vara så likvärdigt som möjligt för alla elever att kunna gå sin gymnasieutbildning.
Detta avtal ersätter avtal: Kommunala samverkansavtalet om Gymnasieutbildning för 4-kantens kommunala gymnasieskolor fr.o.m. 2017-01-01.
1) § Syfte
• att genom samarbete och samordning erbjuda fyrkantens elever ett brett och kvalitativt utbud av utbildningar som i möjligaste mån ska erbjudas i hemkommunen, med hänsyn till kvalité, resurser och ekonomi
• att i möjligaste mån tillgodose elevernas förstahandsval, vid val av utbildning
• att vid gemensam planering och dimensionering av utbildningsutbudet ta hänsyn till regionens kompetensförsörjningsbehov
• att samverkan ska bidra till att öka elevernas måluppfyllelse
• att samverkan bidrar till gemensamt arbete med kompetensförsörjning och kompetensutveckling för personalen
2) § Avtalets status
Genom samverkansavtalet bildar parterna ett samverkansområde för de utbildningar som omfattas av avtalet med stöd av 15 kap. 30§ skollagen med tillhörande förordningar.
Kommunala samverkansavtalet undertecknas av respektive kommun.
Till avtalet finns bilagor som är förvaltningsspecifika frågor och beslutas av respektive barn- och utbildningsnämnd eller motsvarande.
3) § Ekonomiska förutsättningar
Finansiering av samverkan
Budget för samverkan fastställs av utbildningsgruppen senast oktober året före budgetåret.
• Kansliet fakturerar respektive kommun efter fastställd budget per december respektive kalenderår.
• Kostnaden för samverkan per kommun baseras på en procentuell fördelning1 i relation till elevantalet. Elevantalet baseras på senaste tillgängliga SCB-statistik.
• Uppföljningar under pågående budgetår; kansliet följer de budgetprinciper och den styrmodell som gäller i den kommun där kansliet för samverkan fysiskt är placerat, dvs. Luleå Kommun.
• Utfall av årets faktiska kostnader redovisas av kansliet vid bokslut. Respektive kommun ska senast den 10 januari efter avslutat budgetår erhålla information om avvikelser. Information delges utbildningsgrupp och ekonomiansvariga.
• Reglering av underskott eller överskott sker enligt överenskommelsen i avtalet dvs. procentuellt efter elevantalet2
1 Enligt avtal; Varje kommuns del av såväl investeringar som årlig driftbudget beräknas utifrån procentuell del av totala elevunderlaget för 4-kanten.
2 Elevantal enligt fördelning av budgeterade kostnader
4) § Omfattning
Samverkansavtalet omfattar utbildning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola (från ht-23 anpassad gymnasieskola) som anordnas av parterna. Grans Naturbruksgymnasium i Piteå kommun som egen resultatenhet ingår ej i samverkansavtalet.
5) § Samverkansorganisation
Ledningsgruppen, bestående av ordförande i den kommunala nämnd eller utskott med ansvar för gymnasieskola, beslutar i frågor gällande avtalet.
Utbildningsgruppen, bestående av skolchefer och gymnasiechefer från respektive kommun samt utvecklingsledare för samverkan, bereder och verkställer i frågor gällande avtalet.
Utbildningsgruppen har till sitt förfogande ett gemensamt kansli med placering i Luleå kommun BUF, varifrån samordning och utveckling för 4-kanten administreras.
Gymnasieantagningen administreras via Gymnasieantagning Nord huvudman Luleå kommun.
Separata avtal skrivs för Gymnasieantagning Nord.
6) § Samråd
De lokala initiativen ligger till grund för det samlade gymnasieutbudet i 4-kanten. Samverkan sker genom samråd och möten på politiker- och/eller tjänstemannanivå.
Gemensam programplanering sker årligen i ett kort- och långsiktigt perspektiv. Genom samverkan ska även möjlighet ges att påbörja arbete med gemensam kursplanering för att underlätta elevernas möjligheter till övergång mellan skolorna.
7) § Dimensionering – utbildningsutbud
Avseende förändringar av utbildningsutbudet ansvarar och beslutar den enskilda kommunen. Respektive kommun beslutar i enlighet med skollagen och i samråd med parterna om förläggning och dimensionering av de utbildningar som man är huvudman för.
Parterna ska samråda:
a) inför beslut om nytt program eller ny inriktning på något program (första halvåret året innan planerad förändring)
b) inför beslut om att avveckla ett program eller en inriktning på något program (första halvåret året innan planerad förändring)
Avseende dimensionering - utbildningsutbud kan förändringar i nuvarande lagstiftning avseende detta komma att förändra arbetssätt och arbetsgång.
8) § Kommunernas ansvar
8.1 Gemensamt ansvar
Kommunerna har ett gemensamt ansvar för information till elever och vårdnadshavare om de utbildningar som erbjuds inom samverkansområdet. Hemkommunen svarar för att mottagande skola får nödvändig pedagogisk information om de elever som ska börja på gymnasieskolan.
Mottagande skola ansvarar för att rutiner upprättas för hur en sådan överföring av information ska ske och vad den ska innehålla. Gemensam prislista upprättas varje år av kommunerna.
8.2 Mottagande kommuns ansvar
Mottagande kommun ska i god tid informera elevens hemkommun inför betydande förändringar av studieplanen. Hemkommun informeras skyndsamt vid hög frånvaro och studieavbrott.
8.3 Hemkommunens ansvar
Hemkommunen ansvarar för sådana kostnader som regleras i skollag med tillhörande förordningar. Hemkommunen ska i juni varje år redovisa elevernas slutbetyg från grundskolan till antagningskansliet.
9) § Uppföljning och utvärdering
Ledningsgruppen för samverkan uppdrar vid behov till Utbildningsgruppen att utvärdera avtalet i sin helhet eller om behov uppstår göra uppföljningar av delar av avtalet.
10) § Force Majeur
Om fullgörande av åtagande från mottagande kommuns sida förhindras av omständigheter som kommunen inte kan råda över, såsom arbetskonflikt, eldsvåda, krig med mera är den inte ansvarig för skada eller förlust som därigenom kan uppkomma för motparten. Informationsskyldighet kvarstår från mottagande kommuns sida.
11) § Tvist
Tvist i anledning av detta avtal löses av respektive kommun utsedda företrädare.
12) § Avtalstid och uppsägning av avtal
Samverkansavtalet gäller från 2023-01-01 och tills vidare. Avtalet kan sägas upp av någon av avtalsparterna per den 31 december varje år. Uppsägningstiden är ett år och uppsägningen gäller från och med den 1 januari ett år senare. Uppsägning ska göras skriftligen till övriga avtalsparter.
13) § Ny avtalspart
Xxxxxx som vill inträda i samverkan ska ansöka om inträde senast 1 januari året innan avtalet ska börja gälla.
Parternas beslut gällande Kommunala samverkansavtalet om gymnasieutbildning i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn:
Boden: Datum: Luleå: Datum:
Piteå: Datum: Älvsbyn: Datum:
Interkommunal ersättning
Gemensam fakturering interkommunala ersättningar
1) Kansliet tar fram/läser av underlag för interkommunala ersättningar månadsvis. Underlaget omfattar alla elever från kommuner utanför fyrkantsområdet som studerar vid skolor inom fyrkantsområdet med kommunen som huvudman, och alla interkommunala elever från och till respektive kommun som studerar vid skolor inom fyrkantsområdet med kommunen som huvudman.
2) Ovanstående underlag kontrolleras av respektive kommun i systemet löpande så att underlagen är korrekta inför fakturering den 15:e varje månad. Respektive kommun meddelar kansliet via systemet eller i direkt kontakt med kansliet om ev. ändringar i underlaget. Kansliet står som kontakt utåt till andra kommuner och gör ev. rättelser i systemet.
3) Faktureringsunderlag/filer skickas senast den 15:e varje månad till resp. kommuns ekonomisystem för utskick.
Beräkning av interkommunal ersättning (IKE) avseende kommunala samverkansavtalet
Gemensam prislista för:
• Nationella program och inriktningar
• Gymnasiesärskolan (från ht-23 anpassad gymnasieskola)
• Programinriktat val och Yrkesintroduktion.
Om elevrörlighet uppkommer på Språkintroduktion och Individuellt alternativ ska ersättning förhandlas fram mellan berörda kommuner i varje enskilt fall.
• Särskilda varianter beräknas enligt Skolverkets anvisningar.
En gemensam prislista för kommunerna i 4-kanten fastställs inför varje nytt kalenderår. Prislistan tillämpas på interkommunal ersättning i samverkansområdet för; Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommun. Prislistan sammanställs i december inför kommande år. Ekonomiansvariga i respektive kommuns förvaltning, eller motsvarande; är gemensamt ansvariga för att räkna fram och föreslå den gemensamma prislistan. Kansliets controller är sammankallande.
• Prislistan baseras på budgetmodell vilket innebär att självkostnadspris tas fram i alla samverkande kommuner.
• Varje kommun rapporterar den egna självkostnaden per utbildningsprogram samt på inriktningsnivå på de program där även Riksprislistan beräknar på inriktningsnivå.
• Prislistan sammanställs därefter av den sammankallande kommunen. Prislistan baseras på rapporterad självkostnad/program och ev. inriktning (se ovan ang. Riksprislistan) från kommunerna. Genomsnittligt pris framräknas på samtliga program som bedrivs i samverkansområdet.
- Om programmet/inriktningen finns i samtliga kommuner räknas ett genomsnitt av kommuns självkostnad för aktuellt program/inriktning.
- Om programmet/inriktningen enbart finns i två eller tre kommuner blir aktuellt pris ett genomsnittligt värde av dessa.
- Vid enbart aktuellt program/inriktning i en kommun ska Riksprislistan användas.
• För elever som läser Nationell idrottsutbildning (NIU), tillämpas i samverkansområdet SKR:s rekommendationer om extra ersättning för lagidrott och för enskild idrott per helår.
Stöd till inackordering - elever i gymnasieskolan med offentlig huvudman
Allmänt
Enligt 15 kap 32 § skollagen skall hemkommunen lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Syftet med stödet är att minska merkostnaden för familjer där ungdomar måste inackordera sig på utbildningsorten. Stödet ska avse en del av kostnader för boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet (folkbokföringsadressen). Stödet kan beviljas till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år.
Stöd till inackordering
För att kunna få stöd till inackordering ska den sökande
• vara inskriven i gymnasieskola
• vara folkbokförd hos vårdnadshavare i kommunen
• inte vara äldre än 20 år
• studera på heltid
• ha ett reseavstånd mellan hemmet och skolan på mer än 50 km eller vid kortare resväg åberopa särskilda skäl
Storlek på stödet
Det är utbildningsnämnderna som fattar beslut om nivåerna på stödet. Storleken på stödet beror på hur långt avståndet är mellan hemmet och skolan. Lägsta beloppet uppgår till 1/30 av prisbasbeloppet avrundat neråt till närmaste 10-tal kronor.
Ett tilläggsbelopp betalas ut till elever vars studieort ligger mer än 500 km från hemorten. Tilläggsbeloppet är 1/130 av prisbasbeloppet.
Undantag
Elev som väljer att vara inackorderad trots att avståndet är kortare än 50 km kan erhålla kontant ersättning, under förutsättning att inackorderingen kan styrkas, samt att det inte uppstår någon merkostnad för kommunen. Ersättningen motsvarar den faktiska busskortskostnaden dock högst 1/30 av ett basbelopp.
Var lämnas ansökan?
Inför varje läsår lämnas ansökan till hemkommunen. Det är hemkommunen som ansvarar för inackorderingstillägget för elever som studerar i en gymnasieskola som drivs av kommun eller region. Elever som studerar på en fristående skola eller folkhögskolan får ansöka om stöd till inackordering hos CSN.
Ansökningstider
Stödet ansöks läsårsvis och utbetalas med högst en månad retroaktivitet från den månad då ansökan inkommer till kommunen. Prisbasbeloppet räknas upp varje kalenderår och stödet höjs utifrån den nya beräkningen.
Ändrade förhållanden och anmälningsskyldighet
Den som felaktigt tar emot stöd för inackordering är skyldig att genast återbetala beloppet. Beslut om stöd till inackordering grundar sig på de uppgifter som har lämnats i ansökan. Stödet betalas endast ut om studierna bedrivs på heltid och den studerande är berättigad till studiehjälp. För att undvika återkrav är det därför viktigt att anmälan görs till skolan enligt nedan om man:
- avbryter studierna - minskar studieomfattning från hel- till deltid - flyttar hem - ändrar folkbokföringskommun
Vem får pengarna?
Stöd till inackordering betalas ut till vårdnadshavaren om eleven är omyndig eller till den person vårdnadshavaren utser till betalningsmottagare. I övrigt direkt till elev. Pengarna sätts in på ett konto i valfri bank under förutsättning att kontot är anslutet till SUS (Sparbankens Utbetalnings System).
Utbetalning
Stödet betalas ut i högst nio månader per läsår, uppdelat på fem gånger under våren och fyra gånger under hösten. Betalningen sker i efterskott (i slutet av varje månad).
Gymnasieelevers dagliga resor mellan bostaden och skolan, elevresor
Bakgrund
Kommunen är skyldig att ansvara för elevernas dagliga resor mellan bostaden och skolan. Ansvaret gäller elever som är studiehjälpberättigade och som har en färdväg på minst sex kilometer. (Lag om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, SFS 1991:1110, ändrad 1993:801; 1999:1403). Det gäller t o m vårterminen det år eleven fyller 20 år.
Regler – färdbevis-busskort
För att eleven ska vara berättigad till fritt färdbevis gäller följande:
• inte vara äldre än 20 år
• studera på heltid
• reseavståndet mellan bostad och skolan är minst 6 kilometer (med bostad menas den adress där eleven är folkbokförd.)
Eleven som uppfyller ovanstående regler kan tilldelas ett busskort av hemkommunen. Busskortets giltighet varierar mellan kommunerna. Avgift för en utökad giltighet kan förekomma. Ytterligare information om detta lämnas av hemkommunen.
Kontant ersättning/anslutningsresor
Elev som uppfyller ovanstående regler kan ansöka om kontant ersättning av hemkommunen om något av nedanstående alternativ uppfylls:
• färdvägen till närmsta hållplats är minst 6 kilometer
• bussförbindelse saknas helt
• medicinska skäl, ansökan kompletteras med läkarintyg
• särskilda skäl, ansökan kompletteras med intyg
Reseavstånd (avser enkel väg), belopp för kontant ersättning/anslutningsresor Färdväg i km minst | 6 | 10 | 20 | 30 |
Resetillägg i % av prisbasbelopp | 0,75 % | 1,00 % | 1,75 % | 2,25 % |
Prisbasbeloppet räknas upp varje kalenderår och tillägget höjs utifrån den nya beräkningen.
Stöd till inackordering - elever i gymnasiesärskolan (från ht-23 anpassad gymnasieskola) med offentlig huvudman
Skolskjuts – elever i gymnasiesärskolan (från ht-23 anpassad gymnasieskola) med offentlig huvudman
Stöd till inackordering gymnasiesärskolan (från ht-23 anpassad gymnasieskola)
Enligt 18 kap 32 § skollagen skall hemkommunen lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasiesärskola (från ht-23 anpassad gymnasieskola) med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Syftet med stödet är att minska merkostnaden för familjer där ungdomar måste inackordera sig på utbildningsorten. Stödet ska avse en del av kostnader för boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet (folkbokföringsadressen). Stödet kan beviljas till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år.
Ansökan görs till hemkommunen. Kontakta Studie- och yrkesvägledare för gymnasiesärskolan (från ht-23 anpassad gymnasieskola) i din kommun för vidare information och ansökan.
Skolskjuts gymnasiesärskolan (från ht-23 anpassad gymnasieskola)
Enligt 18 kap 30-31 §§ skollagen gäller följande beträffande rätt till skolskjuts:
Elever i gymnasiesärskola (från ht-23 anpassad gymnasieskola) med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. För elever som går i en annan kommuns gymnasiesärskola (från ht-23 anpassad gymnasieskola) ska hemkommunen anordna skolskjuts i de fall det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Elevens hemkommun eller den region som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Lag (2012:109).
En elev som med stöd av 19 kap. 35 - 37 §§ (första hands mottagen och riksrekryterande utbildning) går i gymnasiesärskola (från ht-23 anpassad gymnasieskola) i en annan kommun än sin hemkommun och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen, har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen.
Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun. Lag (2012:109).
Ansökan görs till hemkommunen. Kontakta Studie- och yrkesvägledare för gymnasiesärskolan (från ht-23 anpassad gymnasieskola) i din kommun för vidare information och ansökan.
BILAGA 5
Måltidsersättning i samband med APL
Gemensam modell för 4-kanten gällande måltidsersättning för gymnasieskolornas elever vid APL. Eleverna rör sig mellan orterna och bör därför också ha lika måltidsersättning på samma sätt som man har lika inackorderingsersättning och reseersättning.
1. Eleverna ska i första hand äta vid närliggande skola.
2. Om det inte är möjligt att äta vid närliggande skola ska mentor/handledare intyga om att det inte är möjligt för eleven. Eleven föreslås då få ett måltidsbidrag på 45kr/lunch (2023) och med en årlig indexuppräkning av beloppet enligt skolindex. Framtida indexuppräkningar sker i dialog mellan controllers i 4-kanten i samband när den gemensamma prislistan för 4- kanten uppdateras och samordnas då av controller för kansliet. Skolkommunen står för måltidsbidraget.
3. När elever som studerar i annan fyrkantskommun gör APL på hemorten eller i annan 4- kantskommun och har möjlighet att äta sin lunch i skolmatsal, ska ingen ersättning mellan kommunerna tas ut.
BILAGA 6
Reseersättning i samband med APL
Generellt gäller att eleverna ska ta sig till skolan/APL-platsen på ett säkert sätt och att bilkörning till och från bör undvikas. Ifall det endast är möjligt att genomföra utbildning med arbetstider som ligger då inte allmänna kommunikationer kan nyttjas, bör utbildningens berättigande ifrågasättas på grund av säkerhetsaspekterna. Denna modell som innehåller möjlighet att ge milersättning skall därför användas restriktivt och beslutas av rektor för programmet och som också ansvarar för rutiner kring redovisning.
1. Förläggning av APL på studie/hemorten gäller i första hand och under tider som allmänna kommunikationsmedel kan nyttjas och ersättning utgår enligt billigaste färdsätt.
2. Milersättning 18.50 kr utgår om allmänna kommunikationsmedel ej finns eller om tiderna inte fungerar. Samåkning i bil ska eftersträvas. Rektor beslutar, ska användas restriktivt. Kommunen betalar för maximalt 1560km under hela APL perioden. APL period definieras av rektor.
3. Elever som är på annan ort veckovis kan få ersättning motsvarande inackorderingsersättning. Då utgår inte annan ersättning.
Grundläggande granskning 2022
22BUN115
Barn-och utbildningsnämnden Grundläggande granskning 2022
1. Målstyrning
I vilken utsträckning bedömer nämnden/styrelsen sin följsamhet till lagkravet avseende mål som KF fastställt (KL 6 kap. 6 §) samt åtaganden enligt kommunens reglemente och styrande dokument.
1. | Mål och uppfyllelse Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, samt de bestämmelser i lagar och författningar som verksamheten omfattas av. | Ja | Nej | Del- vis | Ej aktu- ellt | Kommentarer |
1.1 | Utöver mål fastställda av KF - vilka nämnd-/styrelsespecifika mål har nämnden/styrelsen fastställt? Redogör i kommentarsfältet vilka dessa mål är samt bifoga protokoll eller dyl. där dessa mål beslutas. | X | Det finns inga nämndspecifika mål fastställda för Barn-och utbildningsnämnden i VEP 2022 - 2024 (21BUN114 §56). De övergripande mål fastställda av KF täcker de målen som nämnden har till sina verksamheter. Uppdrag från nämnden och eventuella åtgärder finns beskrivna i kvalitetsrapporten som redovisas för nämnden årligen. Exempel: Kvalitetsrapporten ”Utbildning, arbete och näringsliv”, ”Personal”, ”Barn och unga”, med flera. | |||
1.2 | Följer nämnden/styrelsen upp hur målen (både de av KF fast- ställda samt de egna nämnd-/styrelsespecifika målen) utvecklas under året? Redogör hur ofta uppföljning sker i kommentarsfältet. | X | Delårsrapport, årsredovisning samt fyra kvalitetsrapporter (Barn och unga; Personal; Utbildning, arbete och näringsliv; Livsmiljö, demokrati och öppenhet). | |||
1.3 | Har nämnden/styrelsen beslutat om åtgärder när brister i måluppfyllelsen upptäckts? Exemplifiera i kommentarsfältet. | X | I samband med att kvalitetsrapporten Utbildning, arbete och näringsliv, (22BUN72 § 23) gav nämnden förvaltningschef uppdrag att ”Utifrån den stora elevfrånvaro som följt i pandemins spår för grundskolan och gymnasieskolan ska måluppfyllelse |
och närvaroresultat följas upp och redovisas till nästa kvalitetsrapport ”Utbildning, arbete och näringsliv Läsåret 2021–2022”.” |
2. Ekonomistyrning
I vilken utsträckning bedömer nämnden/styrelsen sin följsamhet till lagkravet (KL 11 kap. 5 §) samt åtaganden enligt kommunens reglemente och styrande dokument.
2. | Ekonomistyrning Kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. | Ja | Nej | Del- vis | Ej aktu- ellt | Kommentarer |
2.1 | Har nämnden/styrelsen anpassat verksamheten utifrån de förutsättningar som anges i tilldelad budget? Redogör för detta i kommentarsfältet. | X | Internbudget samt investeringsplan för 2022 fastställdes i nämnden den 24 november 2021. (21BUN292) | |||
2.2 | Får nämnden/styrelsen tillräckliga underlag avseende ekonomi och verksamhetens utveckling för att kunna göra de prioriteringar och vidta de åtgärder som krävs för att nå en ekonomi i balans? Exemplifiera i kommentarsfältet. | X | Fem gånger om året följs ekonomin upp och prognoser upprättas enligt Piteå kommuns ekonomiska tidplan. Exempel: Delårsrapport augusti 2022. | |||
2.3 | Om nämnden/styrelsen prognostiserar underskott - har nämnden under året tagit aktiva beslut om åtgärder för att nå en ekonomi i balans? Exemplifiera i kommentarsfältet. | X | Ja, det är omfördelat ca 1,4 mkr inför 2022 (21BUN292) Exempel: Grundskolan har reducerat tre biträdande rektorstjänster till två, minskat budget för vaktmästartid, minskat förbruksningsbudget både för avdelningschef och biträdande avdelningschef samt att hörselklassens personalresurser minskats med en tjänst från HT 2022. (Se bilaga 2.1 Internbudget 2022 – BUN) | |||
2.4 | Har nämnden/styrelsen under verksamhetsåret redovisat en konsekvensanalys till KF i de fall budget inte anses stå i relation till uppdraget? | X | I den VEP 22 - 24 som BUN fattar beslut om framgår konsekvenserna av att budgeten inte är i paritet med |
Bifoga konsekvensanalys. | uppdraget, 21BUN292. Den VEP 22 - 24 vilken KF fattar beslut om äger inte BUN. |
3. Intern kontroll
I vilken utsträckning bedömer nämnden sin följsamhet till lagkravet avseende intern kontroll (KL 6 kap. 6 §) samt åtaganden enligt kommunens reglemente och styrande dokument.
3. | Intern kontroll Nämnden/styrelsen ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. | Ja | Nej | Del- vis | Ej aktu- ellt | Kommentarer |
3.1 | Har nämnden/styrelsen fastställt internkontrollplan för år 2022? Bifoga internkontrollplan. | X | Den 24 november 2021 antog Barn- och utbildningsnämnden Internkontrollplanen för 2022 (21BUN337) | |||
3.1.1 | Har nämnden/styrelsen varit aktiva i framarbetandet av den riskanalys som ligger till grund för internkontrollplanen 2022? Bifoga riskanalys. | X | Nämnden beslutade exempelvis att lägga till för 2022 punkten om ”efterlevnad av rutiner” gällande bristande dokumentation av personalens bisysslor och oegentligheter. | |||
3.2 | Har nämnden/styrelsen fått utbildning kopplat mot internkontrollområdet? | X | den 8 september 2021 fick både ordinarie ledamöter i Barn-och utbildningsnämnden och ersättare utbildning i internkontroll av KPMG. Det har inte genomförts någon ny utbildning under 2022 om internkontroll. Målet är att under 2023 erbjuda utbildningen till den nya nämnd som tillträder efter årsskiftet. | |||
3.4 | Har nämnden/styrelsen godkänt uppföljning av internkontrollplanen? | X | Den 24 november 2021 godkände Barn- och utbildningsnämnden uppföljning av internkontrollplanen 2021. |
3.5 | Fattar nämnden/styrelsen beslut/ges direktiv vid konstaterade avvikelser/brister i den interna kontrollen? Exemplifiera avvikelser/brister i den interna kontrollen som nämnden/styrelsen tagit aktivt beslut om i kommentarsfältet. | X | Barn- och utbildningsnämnden beslutade på sammanträdet 2022-02-23 att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att fortsätta utreda möjligheten till ett digitalt verksamhetssystem för anmälningar, utredningar och uppföljningar av kränkande behandling. |
4. Nämnds-/styrelsespecifika frågor
Område | Nämndspecifika frågor | Svar |
Orosanmälningar | Genom ökade behov för barn och ungdomar och eventuell ökning av orosanmälningar - hur sker samarbetet med socialtjänsten gällande att tidigt upptäcka problem hos barn och ungdomar? | Ett uppdrag har gått ut från politiker och förvaltningschefer, till utsedda samordnare för barn och unga på Socialtjänsten och Utbildningsförvaltningen, att ta fram en idéskiss/visionsbild på hur vi skulle kunna stärka samarbetet mellan verksamheter kopplat till barn- och unga. Förstudien ska ske i samverkan med Kultur, park och fritid samt Samhällsbyggnad. Det finns också ambitioner om att Region Norrbotten deltar. Utredning kring detta pågår med stöd av intervjuer och enkäter i verksamheterna. Resultatet kommer att rapporteras till Kommunens ledningsgrupp (KLG) i november för att besluta vidare väg. I Norrbus finns representanter från Region Norrbotten, Socialtjänst och skolan. Samverkansgruppen omfattar alla barn och unga, upp till och med 20 års ålder, som är i behov av stöd och hjälp från fler än en aktör. Nya styrdokument och samverkansrutiner gällande Xxxxxxx har arbetats fram av styrgruppen och operativ gruppen för Piteå kommun hösten 2021. Implementering kommer att ske under läsåret 22/23. I Brottsförebygganderådet (BRÅ) ingår också Socialtjänsten och skolan. I detta forum kan de samarbetspartners som ingår i rådet, dela lägesbilder för att på så sätt få ett bättre grepp om pågående tendenser på gruppnivå och i och med det, lättare kunna göra relevanta iakttagelser och dra slutsatser när det gäller åtgärder. En dag i vecka arbetar förskolan i samverkan med Socialtjänsten på Familjens hus för att stötta och hjälpa familjer som behöver handledning i att vara förälder. Samtidigt har förskolan utvidgat |
sitt erbjudande till föräldrar i ABC (Alla barn i centrum), som är en utbildning i att få ett mer välfungerat familjeliv genom at stärka familjerelationen och hjälpa föräldrar att handskas bättre med vardagssituationer. | ||
Klagomålshantering | Hur hanteras klagomålshantering inom nämndens verksamhetsområde? | Det finns två olika typer av klagomål: 1. Klagomål mot utbildningen – Xxxxxxxxxx för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde, reviderades av BUN 2021-11-24. Hur klagomål kan lämnas finns tydligt beskrivet på Xxxxx.xx och vårdnadshavare och elever informeras vid exempelvis föräldramöten eller genom uppstartsbrev. Ett klagomål kan lämnas till skolhuvudmannen eller anställda inom utbildningsförvaltningen muntligt eller skriftligt. Klagomål hanteras konfidentiellt. Inkomna klagomål och dess handläggning dokumenteras. • Har man klagomål mot utbildningen kontaktar man i första hand berörd verksamhet, genom mentor eller annan personal vid berörd skola eller förskola. • Om inte problemet kan lösas och missnöje kvarstår kan de vända sig till rektor i skola eller förskola. • Om man fortfarande inte är nöjd kan man lämna/skicka anmälan till Barn- och utbildningsnämnden. • Förvaltningschef utser handläggare. Utredning ska ske skyndsamt. • Ansvarig handläggare meddelar slutligt svar till anmälaren. • Om anmälaren fortfarande är missnöjd kan ärendet lämnas till tillsynsmyndigheterna (Skolinspektionen, Barn- och elevombudet eller Diskrimineringsombudsmannen). Klagomål på utbildningen sammanställs och används som ett underlag i enheternas och förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. 2. ”Synpunkten” klagomål – Synpunkten är en kommunal kanal för alla förvaltningar där medborgare kan skicka in klagomål, beröm, förslag/annat |
• ”Synpunkten” inkommer till Kommunledningsförvaltningen som vidarebefordrar den till berörd nämnd/förvaltning. • Handläggare utses att svara på synpunkten. • Ibland finns ingen avsändare och svar på synpunkten kan inte lämnas. | ||
Demografisk utveckling | Med tanke på befolkningsutvecklingen, hur sker det långsiktiga arbetet och planeringen av skolstrukturen utifrån demografi – och befolkningsutvecklingen? | Planeringshorisonten för lokaler inom barn- och utbildningsnämnden verksamhetsområden sträcker sig 10 år framåt i tiden. Dock innehåller planen i början av tidsperioden fler lokaler/fastigheter jämfört med slutet av perioden, detta eftersom projekt behöver flyttas fram under åren då investeringsmedel inte räcker till och förutsättningar förändras. Planen ändras ständigt bland annat utifrån att det tillkommit fler barn/elever, att mobila lokallösningar behöver sättas in samt att det finns begränsade resurser för investeringar. När konkreta projekt beslutas samordnas kommunens samtliga funktioner som ska ingå i projektet. Utbildningsförvaltningen håller dock initialt i projektet och äskar medel i kommande verksamhetsplanen för det. Projekt inleds i regel med en undersökning av infrastrukturen i området, därefter beslutas hur byggnaden ska se ut för att till slut landa i en programhandling. Det viktigast verktyget för att identifiera framtida lokalbehov är enligt verksamhetsföreträdare befolkning- och demografiprognosen. På kommunövergripande nivå finns en befolkningsprognos, dock är denna inte nedbruten på områdesnivå. Förvaltningarna själva bryter därför ner befolkningsprognosen till att omfatta demografi och områden. Utbildningsförvaltningen tittar också på det bostadsbyggande som planeras i de olika områdena och tillsammans med en analys av åldersstrukturer görs en prognos för kommande behov av lokaler för skola och förskola i de olika områdena. |
Skolplikt och frånvaro | I den granskning som genomfördes gällande uppföljning av skolplikt och frånvaro konstaterades att barn- och utbildningsnämnden överlag har en god kontroll av uppföljning av frånvaro dock noterades några | Rutinerna har uppdaterats vad gäller de två kritikpunkter som revisorerna fört fram: 1) Att se över möjligheten i vissa fall att införa ett förenklat förfaringssätt vid anmälan av hög frånvaro till nämnd till exempel när frånvaron beror av allvarlig sjukdom eller olycka. Rektor ska i denna del av rutinerna efter revideringen endast beskriva hur skolan överskådligt planerat att åtgärda elevens kunskapsinhämtning. |
förbättringsområden avseende rutiner och förfaringssätt. Vilka åtgärder har nämnden vidtagit med anledning av den genomförda granskningen? På vilket sätt tas ”hemmasittarna” omhand? | 2) Att arbeta fram rutiner för att säkerställa att arbete med att följa upp elevers frånvaro hos andra, kommunala eller fristående, huvudmän genomförs på ett systematiskt sätt. För fristående huvudmän gäller efter revideringen att de rapporterar övergripande frånvarostatistik enligt riktlinjernas stycke D punkt 1–2 till hemkommunen vid fyra tillfällen under läsåret: 15 oktober, 15 december, 15 mars samt 15 juni med för avseendet utarbetad rapportmall. Handlingsplanen som framtagits har moderniserats och anpassats för Piteå kommuns grundskolor i samråd med elevhälsa, Central elevhälsa, rektorer och ledning. Där är tydligt vem som ansvarar för respektive insats/steg i handlingsplanen som eleven befinner sig i. Närvaroteamet fortsätter att utveckla sin verksamhet och har under 2021–2022 varit involverade i 26 ärenden. Närvaroteamet har nära samarbete med Region och Socialtjänst där behov och godkännande av vårdnadshavare finns. Samverkansmöten på både chefs och verksamhetsnivå mellan olika förvaltningar hålls kontinuerligt för att utvärdera, revidera och utveckla verksamheterna. Rektorer har fortsatt dialog med nämnden och hur arbetet med dessa elever fortlöper. Skolorna har också utvecklat sitt sätt att skriva orosanmälningar där behov finns så att Socialtjänst lättare kan hitta rätt insatser utifrån sin verksamhet. Piteå kommun har under läsåret 2021–2022 inlett pilotprojektet ”Öppna dörrar” i samverkan med näringslivet och utarbetat rutiner för ett samarbete som bygger på att högstadieelever i problematisk skolfrånvaro kan genom en anpassad studiegång genomföra sina studier i kombination med praktik. Detta pilotprojekt sjösätts under läsåret 2022/2023. | |
Arbetsmiljöarbete | Det har genomförts en granskning avseende arbetsmiljöarbete. Hur bedriver nämnden sitt arbetsmiljöarbete? | Enligt Piteå kommuns arbetsmiljöpolicy (KF 2016-12-19, § 340) är det samtliga nämnders ansvar att säkerställa att arbetsmiljöarbetet i verksamheterna bedrivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifter samt efter kommunens arbetsmiljöpolicy och rutiner. Rutiner för förvaltningarnas arbetsmiljöarbete finns samlat på kommunens intranät. Grunden för arbetsmiljöarbetet är den arbetsmiljöorganisation som finns med delegationer och rollfördelning. Här ingår även förebyggande brandskyddsarbete, samt förebyggande arbete kring hot och våld. Vid arbetsplatsträffarna finns alltid en fråga på dagordningen som rör arbetsmiljö och personalen har möjlighet att väcka arbetsmiljöfrågor vid dessa möten. Så är även fallet vid de olika partsammansatta samverkansmötena. Vid dessa finns också skyddsombud |
representerade. Arbetsmiljöarbete innefattar också det dagliga arbetet med att upptäcka, förebygga och rapportera samt att ha rutiner för riskbedömning. Det är även nämndens ansvar att efterfråga och följa upp arbetsmiljöarbetet i verksamheterna. Vid nämndens sammanträde 2021-12-15 presenterade förvaltningschef 2021 års årliga uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) för nämnden (Dnr 21BUN336). Nämnden godkände rapporten (BUN 2021-12-15 §158). Den årliga rapporten visade bl a att utbildningsförvaltningen och dess verksamheter till övervägande del bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som innebär att risker i arbetsmiljön identifieras, åtgärdas och följs upp. Detta utifrån att det finns strukturer för det systematiska arbetsmiljöarbetet och att dessa är kända och till stor del tillämpas. Årets granskning visar dock att det fortfarande finns förbättringsarbete att göra när det gäller dokumentationen av SAM i Xxxxxxxx. I Stratsys aggregeras resultat från enheter upp till högre nivå i organisationen. På så sätt kan övergripande resultat samlas på huvudmannanivå. Eftersom detta dokumentationssystem inte uppfattats som så användarvänligt, så finns det vissa svårigheter i dagsläget att samla allt material där. Arbete pågår med att åtgärda detta. De risker som framkommer i verksamheternas SAM är främst kopplade till tre områden: arbetsbelastning/stress, fysiska problem i lokaler (exempelvis ventilation) samt hantering kopplad till Covid-19. | ||
Överklaganden | Hur många procent av besluten inom nämndens verksamhetsområde överklagas? Vad är kostnaderna för dessa överklaganden ärenden? | Under 2022 har överklagats till förvaltningsrätten följande: • två skolskjutsärenden • ett ärende gällande stängning av förskola under pandemitider. • två beslut om vitesföreläggande gällande vårdnadshavares ansvar för elever som inte fullgjort skolplikt. Med hänsyn till de myndighetsbeslut som fattas inom nämndens verksamhetsområde motsvarar överklaganden under 1% av fattade beslut. Kostnad för handläggning av överklagningsärenden varierar beroende på ärende, vem som handlägger det och vilket underlag rätten önskar för att göra sin bedömning. Ett skolskjutsöverklagande tar i snitt 10 timmars handläggningstid medan ett vitesföreläggande kräver ungefär 20 timmars handläggning. Ett ärende som överklagas kostar i snitt ca 350 kr per timme att handlägga, vilket innebär att kostnaden för samtliga överklaganden under 2022 beräknas till ca 25.000kr i arbetstid. |
Information om Norrbus
22BUN248
Styrande och stödjande dokument för samverkan i Piteå enligt Norrbus
- Överenskommelse om samverkan kring barn och unga mellan Region Norrbotten och Piteå kommun.
Reviderat 2022-09-14
1
Lokalt styrdokument för Piteå gällande Norrbus
Region Norrbotten och Norrbottens 14 kommuner har sedan år 2008 gemensamma riktlinjer för samverkan för barn och unga, Norrbus. Det gemensamma ansvarstagandet och behov och krav på samverkan kring barn och unga har ökat, varför revidering av Norrbus är genomförd 2013. Av riktlinjerna framgår att det på kommunnivå ska finnas samverkansgrupp och ett lokalt styrdokument för samverkan. Det lokala styrdokumentet ses över vartannat år och revideras vid behov.
Målet för arbetet kring barn och unga i Norrbottens län är att alla barn och unga har ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör.
Norrbus omfattar alla barn och unga, upp till och med 20 års ålder, som är i behov av stöd och hjälp från fler än en aktör.
Barns förutsättningar att lyckas i livet påverkas av en mängd faktorer, såväl ärftliga och miljömässiga, som enskilda livshändelser. Samhället försöker att genom en rad olika insatser kompensera för dessa olika förutsättningar. För att förhindra utveckling av allvarlig problematik ska Region Norrbotten och kommunerna i Norrbottens län erbjuda tidiga insatser. Att hjälpa barn och unga som har problem så tidigt som möjligt är bra både för barnen, familjen och samhället.
Samverkan ska grundas på följande:
• Föräldrar har huvudansvar för sina barn och ska i alla skeden ansvara för och vara delaktiga i diskussioner och beslut som rör deras barn
• Barnkonventionen och principen om barnets/den unges bästa ska följas
• Barnets/den unges mening ska alltid efterfrågas och respekteras
• Barnets/den unges livssituation ska ses i ett sammanhang där delarna ömsesidigt påverkar varandra, helhetssyn
• Barnet/den unge ska ha stöd i tidigt skede
Nivåer för samverkan finns på länsnivå med en politisk samverkansberedning, länsstyrgrupp, länsdelsnivå och kommunnivå. (se vidare Norrbus, överenskommelse som samverkan kring barn och unga mellan regionen och kommunerna i Norrbotten 2013.)
Socialtjänsten ansvarar för att leda arbetet i samverkansgruppen, som också är styrgrupp. Styrgruppen träffas två gång per termin, och vid behov oftare. Gruppen består av:
• Representant för förvaltningschef inom socialtjänsten som är sammankallande.
• Verksamhetsområdeschef Södra Norrbotten, representerar primärvård Piteå inklusive privat hälsocentral.
• Representant för förvaltningschef inom barn och utbildning
• Verksamhetschef för barn och ungdomspsykiatri/barnmedicin/barnhabilitering
• Enhetschef för föräldra- och barnhälsan
Eller utsedda representanter om ovanstående ej kan delta.
Lokalt styrdokument för samverkan
Det lokala styrdokumentet för samverkan utgår från följande dokument:
• Norrbus, som är en överenskommelse om samverkan kring barn och unga mellan regionen och kommunerna i Norrbotten 2013
• Gemensamma riktlinjer för samverkan - Samordnad individuell plan, juni 2013
• Samverkan mellan utbildnings- och socialförvaltningarna i Piteå kommun, antagna av socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden mars 2014
• Ansvarsfördelning mellan primärvård och barn- och ungdomspsykiatri gällande barns och ungdomars psykiska hälsa. (VARD-5-4016, 2.0)
• Överenskommelse om samarbete för personer med psykisk- och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt för individer med missbruk/beroende av alkohol, droger och spel. (Igverk-4- 1026, 0.11)
Det lokala styrdokumentet gäller för alla verksamheter som är representerade i styr och/eller arbetsgrupp.
Den operativa arbetsgruppen för lokal samverkan mellan barn och unga i Piteå består av:
• Vårdsamordnare från verksamhetsområdet stöd till barn och familj som är sammankallande
• Enhetschef för elevhälsan
• Enhetschef Xxxx till barn och familjer
• Teamledare för Barn- och ungdomspsykiatri
• Enhetschef primärvården Piteå med ansvar för barnhälsovård i sitt uppdrag
• Enhetschef Barn-och ungdomsmedicin/habilitering
• Representant från ungdomsmottagningen
• Enhetschef barn och ungdomshälsan
• Chef privat hälsocentral
Arbetsgruppen träffas regelbundet, med ca 6 veckors mellanrum. Den operativa arbetsgruppen har ansvar för att:
• Ta emot uppdrag från styrgruppen på kommunnivå
• Ansvara för att återrapportering till styrgruppen
• Hantera avvikelserapporter och varje år redovisa till styrgruppen på kommunnivå om hur många rapporter som inkommit och vidtagna åtgärder
• Hålla våra gemensamma dokument uppdaterade
• Ansvara för att varje verksamhet implementerar Norrbus överenskommelser och det lokala styrdokumentet
Samverkan ska ske inom ramen för respektive verksamhets ordinarie organisation och ansvarsområden.
Den verksamhet i Piteå som uppmärksammar behov av insats från fler aktörer initierar ett nätverksmöte. När barnet/den unge och vårdnadshavare lämnat sitt samtycke ska en kallelse göras senast inom fem arbetsdagar. Vid akuta ärenden ska mötet komma till stånd snarast möjligt. I övriga ärenden skall skriftlig kallelse skickas i god tid så att mötet sker senast inom 10 arbetsdagar från att kallelsen poststämplats.
I första hand bör kallelsen skickas till primärvården för att i ett första skede utreda om eventuellt behov av insatser från BUP/Habilitering/barn- och ungdomsmedicin. Om barnet är aktualiserat på BUP/Habilitering/barn- och ungdomsmedicin kallas dessa.
Varje verksamhet ansvarar att en utsedd person närvarar på mötet. Syftet med nätverksmötet är att få en gemensam helhetsbild, klargöra barnet/den unges och familjens resurser. Om det vid nätverksmötet framkommer behov av insatser från flera aktörer upprättas en samordnad individuell plan om den unge och familjen samtycker till det. Den samordnade individuella planen undertecknas av samtliga aktörer och en kopia lämnas till var och en, detta görs med fördel under sittande möte. Om det inte är möjligt ska det tydligt framgå vem som ansvarar för att planen blir undertecknad och kommunicerad.
Olika aktörer har egna, utifrån verksamheten, benämningar på olika planer. Varje verksamhet ansvarar för att upprätta den egna verksamhetens planer utifrån bland annat lagstiftning, rekommendationer och lokala föreskrifter. Den samordnade individuella planen (SIP) ersätter inte varje verksamhets egna ansvar, utan är en samordning av de olika planerna.
I den samordnade individuella planen ska även en samordnare utses. Om denne utses utanför socialtjänsten eller hälso- och sjukvården måste också en särskild planansvarig utses. Då det enligt lagstiftningen är de aktörer som har ansvar för den samordnade individuella planen.
Vid en SIP ska barnet/ungdomen och vårdnadshavare delta. I undantagsfall får en SIP upprättas med den enskildes/vårdnadshavarens medgivande även om barnet/ungdomen inte deltar i mötet. I dessa fall skall den enskilde efter mötet få ta del av upprättad SIP.
Uppföljningsmöten skall genomföras med de aktörer som genomför insatser efter upprättandet av SIP.
Samverkan kan också ske genom konsultation/råd från speciallistverksamheterna i avidentifierade ärende. Det innebär att ett medgivande inte behöver inhämtas.
Skolan gör inte SIP utan de gör annan dokumentation som ska delges samtliga närvarande.
Kontaktvägar för kallelse till nätverksmöte
Vid kallelse till nätverksmöten och SIP möten bör de ske skriftligen. Kallelse vid akuta behov ska ske via telefon.
För bokning av hälsoundersökningar inför placering av barn/unga skall den hälsocentral där barnet/den unge är listad kontaktas. Hälsocentralen står för kostnaden för besöket.
Avvikelserapport upprättas i ett ärende om Norrbus riktlinjer inte följs, om överenskomna insatser/åtgärder i den individuella planen inte utförs och /eller om parterna inte kommer överens.
Tillvägagångssätt vid oenighet:
• Avvikelserapport skickas till berörd verksamhet. Kopia lämnas till den representant från den egna verksamheten som ingår i den operativa arbetsgruppen
• Avvikelserna presenteras i den operativa arbetsgruppen för diskussion och analys
• Vid behov kan den operativa arbetsgruppen föra ärendet vidare till styrgruppen på kommunnivå för vägledning för att undanröja hinder för samverkan
1. Samverkansrutiner för personal
2. Kallelse till möte sidan
3. Utvärdering
4. Avvikelserapport
Samverkansrutiner för personal
Den yrkesutövare som uppmärksammar behov av stöd, utredning och insatser för barn och unga ska initiera insatser i den egna verksamheten och ta upp frågan om samverkan med andra aktörer. Samverkan får endast ske då den enskilde samtycker. Kom ihåg att ni som har anmälningsplikt behöver ta ställning till om det finns skäl att göra en orosanmälan. Mottagningen på socialtjänsten finns tillgängliga för konsultationer.
• Kräver mina iakttagelser någon åtgärd?
• Behövs fler än en kompetens/aktör för att bedöma behov och insatser hos barnet/den unge?
• Vem talar med barnet/den unge och dennes föräldrar?
• Vad säger de?
• Vem gör kallelse och ordnar det praktiska kring nätverksmötet?
• Hur lägger vi upp nätverksmötet? Vem håller i det? Vem för anteckningar? Vem skriver Xxxxxxxxx individuell plan?
2. Kalla till samordnad planering.
Om barnet/den unge kan behöva hjälp av mer än en kompetens/aktör, som finns i en annan verksamhet kallas dessa till ett nätverksmöte inom fem arbetsdagar.
3. Håll nätverksmöte inom 10 arbetsdagar (2 veckor)
Kallelse till nätverksmötet görs av den som tagit initiativ till det. Observera att det är viktigt att kallelsen skickas samma dag som den är daterad, Alla kallade aktörer ska komma till mötet. BUP/Barn och ungdomshabilitering/Barn och ungdomsmedicin kallas i de ärenden där de har pågående insatser. I annat fall kallas den hälsocentral eleven/barnet tillhör. 1 Mötet leds av initiativtagande aktör som också har ansvar för att dokumentation sker.
4. Upprätta minnesanteckningar eller en samordnad individuell plan (SIP).
I det fall BUP/HAB eller socialförvaltning är initiativtagare till mötet skall en samordnad individuell plan upprättas. Den samordnade planen ska visa vem som har ansvar för vad. Den upprättas enligt en given mall och delas vid mötet ut till alla inblandade. I de fall då skolan är initiativtagare till mötet ansvarar skolan för att minnesanteckningar skrivs under mötet och att de delas ut till alla deltagare vid mötets slut.
5. Utse en samordnare för ärendet.
Denne ansvarar för att koordinera insatser och håller kontakt med barn/den unge och föräldrar.
Checklista under och efter nätverksmötet
• Hur hanteras SIP/minnesanteckningar?
1 Se ”Ansvarsfördelning mellan primärvård och barn- och ungdomspsykiatri gällande barns och ungdomars psykiska hälsa”, VÅRD-5-4016.2.0
• Är alla aktörer, barn och föräldrar klara över vad som ska göras?
• Är det klart med vem som gör vad?
• Är samordnarens uppdrag och roll klar?
• Är det klart när uppföljningen ska göras?
• Motsvarar de planerade insatserna behovet hos barnet/den unge? Om inte, vad kan ytterligare göras?
6. I förekommande fall: rapportera avvikelser vid uppföljning av planen.
Den som upplever att någon/några av parterna i samverkansarbetet kring barn och unga avviker från de rutiner som man fastställt för arbetet, ska ta en dialog med den/de berörda samt vid behov aktualisera en avvikelserapportering.
Den som upplevt att en avvikelse från rutinerna skett gör en skriftlig beskrivning enligt den mall som tagits fram för ändamålet och informerar sin närmaste chef om händelsen. Rapportören ska komma med förslag till förbättring i sin rapport. Både rapportören och den närmaste chefen ska underteckna avvikelserapporten.
Avvikelsen skickas till den egna enhetschef/verksamhetschef och kopia på rapporten skickas till enhetschef/verksamhetschef i den verksamhet som berörs av avvikelserapporten. Återkoppling till rapporterande verksamhet ska ske.
Avvikelsen ska analyseras både i varje berörd verksamhet och tillsammans på ledningsnivå i operativa gruppen och rapporteras till Styrgruppen på lokal nivå. Ett gemensamt beslut till förbättring ska tas vid behov.
Ansvarig chef informerar sin organisation om eventuellt beslutade förbättringsåtgärder och följer upp åtgärderna.
Varje verksamhet/organisation sammanställer kontinuerligt avvikelserapporterna och vidtagna åtgärder. Sammanställningarna följs årligen upp i de gemensamma samverkansträffarna på ledningsnivå.
Rapportering görs enligt mall som medföljer som bilaga till det lokala styrdokumentet för Norrbus.
” En samordning av resurser och arbetsinsatser förbättrar samhällets möjligheter att erbjuda insatser av god kvalitet som motsvarar det behov som finns. Att hjälpa barn och unga som har problem så tidigt som möjligt är bra både för barnen, familjen och för samhället.”
I Piteå arbetar vi tillsammans för att ge rätt stöd och hjälp till våra barn och unga. Ibland behöver barn och unga stöd från flera olika håll.
Norrbus är en mötesform där representanter från Socialtjänsten, Utbildningsförvaltningen och Regionen ska samverka. För att rätt personer ska kunna utses att delta vid mötet är det viktigt att det finns ett tydligt syfte beskrivet nedan.
Du kallas till ett nätverksmöte kring Namn:
Personnummer:
Tid:
Plats:
Syfte med mötet
Kallade till mötet
Vårdnadshavare:
Övriga kallade i samråd med vårdnadshavare: (namn och verksamhet)
Välkommen!
Datum Klicka eller tryck här för att ange datum. den sammankallandes namn och verksamhet: Telefon:
E-post:
REGIONEN
HABILITERINGEN OCH BARNMEDICIN
Box 715
S9K41O2LO8 RPiteå
0911-751 61
BACKESKOLAN
Xxxxxxxxxxxxx 0,
H94Ä1LL4A8NPSITHEÄÅLSCENTRAL 0B9o1x14-69 76 55
943 21 Öjebyn
070-3452329
BJÖRKLUNDASKOLAN
Xxxxxxxxxxxxxxx 0,
943 31 ÖJEBYN LÄNSENHETEN FÖRÄLDRA- 0000-00 00 00
OCH BARNHÄLSAN/ BARN OCH
UNGDOMSHÄLSAN
Xxxxxxxxx 0 KULLENSKOLAN
976 33 Luleå
Xxxxxxxxxxx 0,
943 32 Öjebyn
0000-00 00 00
BUP
Box 715
941 28 Piteå
0911-750 60. Knappval
”vårdgrannar och sBaAmCKarGbÅeRtsDpSaSrKtnOeLrAsN” Xxxxxxxxx 0
H94O5R3T2LANXOHRÄRSFLJOÄRCDENENTRAL
D09a1m1m-6b9ro75vä6g0en 1
944 32 Hortlax
0911-757 88
BÖLE SKOLA
Xxxxxxxxxxxxx 00
941 91 Piteå
0000-00 00 00
JÄVRE SKOLA
Xxxxxxxxxxxxxx 00,
944 94 JÄVREBYN
0000- 00 00 00
PITEÅ HÄLSOCENTRAL
Xxxxxxxxxxxxxxx 00
941 32 Piteå
070-2721103
BERGSVIKSSKOLAN
Xxxxxxxxxx 0, X00X0XX0X0XXXXXXXXXXXXX
V09ä1st1e-rg6a9ta7n4 52C0
941 62 Piteå
0000-00 00 00
CHRISTINASKOLAN
Xxxx Xxxxxx xxxx 0X, 000 00 XXXXX
0911 - 69 66 70
KLUBBGÄRDSSKOLAN
Xxxxxxxxx 0,
941 39 PITEÅ
LÅNGSKATASKOLAN
Ostronstigen 2
941 35 PITEÅ
0000-00 00 00
MUNKSUNDS SKOLA
Kurirväg. 2
941 53 Piteå
0911 - 69 66 39
NORRMALMSKOLAN
Xxxxxxxxxxxx 00
941 33 PITEÅ
0000-00 00 00
NORRBYSKOLAN
Xxxxxxxxxxxx 00 X
944 32 Hortlax
0000-00 00 00
PITHOLMSSKOLAN
Xxxxxxxxxxxxx 00
941 39 Piteå
0000-00 00 00
PORSNÄSSKOLAN
Xxxxxxxxxxxxx 00X, 000 00 XXXXXXXXXXX
0000-00 00 00
ROSVIKS SKOLA
Xxxxxxxxx 0
945 33 ROSVIK
0000-00 00 00
RÖNNSKOLAN
Xxxx Xxxxxx xxxx 0X, 000 00 XXXXX
SJULSMARKS SKOLA
Xx Xxxxxxxxxxx 00,
945 93 SJULSMARK
0000-00 00 00
SJULNÄSSKOLAN
G:a Xxxxxxxxxxxx 0X, 000 00 Xxxxxx
0000-00 00 00
SVENSBY SKOLA
Xxxxxxxx 00
946 40 Svensbyn
0000-00 00 00
STRÖMNÄS SKOLA
Xxxxxxxxxxxxx 00,
941 40 Piteå
SOLANDERSKOLAN
Xxxxxxxxxxxxx, 000 00 XXXXXX
0000-00 00 00
TALLBACKA
Xxxxxxxxxxxx 000X, 000 00 XXXXX
0000- 00 00 00
HORTLAX SKOLA
Xxxxxxxxxxxx 00 X,
944 32 Hortlax
0911 - 69 73 80 (exp)
TOLVMANS FRISKOLA
Xxxxxxxxxxxx 00
944 73 PITEÅ
0911-314 40
UR OCH SKUR FORSEN
Xxxxxxxxxxxx 00
942 94 SIKFORS
DALBACKENS FRISKOLA
Xxxxxxxxx 000X
944 93 Hemmingsmark
GRANS NATURBRUKSSKOLA
Box 598
943 28 Öjebyn
STRÖMBACKASKOLAN
Box 730
941 28 Piteå
Telefon 0000-00 00 00
SOCIALTJÄNSTEN
STÖD TILL BARN OCH FAMILJER
Xxxxxxxxx 00
941 32 Piteå
Ansvarig för genomförandet av utvärderingen är den som är sammankallande till mötet. Utvärderingen sker genom att ställa nedanstående frågeställningar till barn/ungdom och de professionella. Svar på frågeställningar skickas till ansvarig chef i verksamheten som var sammankallande. Genomgång, analys, förslag på åtgärder och återkoppling sker i den lokala arbetsgruppen för Norrbus.
Utvärderingen genomförs i två steg.
Steg 1: När nätverksmöten avslutas ställs frågan till barn/ungdom/vårdnadshavare om upplevelsen av möte.
Steg 2: Efter att barnet/ungdomen och familjen lämnat möte ställs nedanstående frågeställningar till professioner som har deltagit.
Datum för Norrbus nätverksmöte: Klicka eller tryck här för att ange datum.
Sammankallande:
Barnet/ungdomens ålder:
Deltagare:
Utvärderingsfrågor:
1. Barn/ungdom/vårdnadshavarens upplevelse:
2. Frågeställningar till professioner som har deltagit:
a. Var syftet och målet tydligt?
b. Saknas någon aktör?
c. Förbättringsförslag
d. Annat att tillägga.
Avvikelserapport Norrbus Piteå
Datum för händelsen
Rapportörens namn och arbetsplats
Klient/Patientuppgifter
Anledning till avvikelserapportering och kort beskrivning av avvikelsen
Vilka blev konsekvenserna för barnet/den unga samt för respektive verksamhet
Förslag till åtgärder
Datum:
………………..
Rapportörens underskrift Närmaste chefs underskrift
……………………………………… ………………………………………….
Utvärdering likvärdig skola 2022
22BUN239
INSATSER PÅ HUVUDMANNANIVÅ | FÖRDELNING | PRIO | KOMMENTARER | |
1.1 | 1 tjänst psykolog som arbetar främjande och förebyggande, främst i åk F-3 | 770 000 | Viktigt! Bra, främjande, det vill vi gärna behålla. Mycket bra och värdefull insats, mycket uppskattat ute i verksamheten med psykologkompetens. Blir korta vägar, lärare kan snabbt få råd. Högt prioriterat att vara kvar. | |
1.2 | 2 tjänster tilldelas till ett centralt team för att arbeta med frånvaroproblematik. Teamet tillhör elevhälsan och benämns närvaroteamet | 1 300 000 | De yngre åldrarna har i väldigt låg utsträckning nyttjat det. Har det bidragit till högre närvaro?? Vilken modell/metod arbetar de efter? Hellre socialpedagog i skolan. Nej vi tror mer på socionomer än centrala team. Socionomerna är i skolans miljö varje dag och kan fånga eleven tidigare och vara spindeln i nätet kring eleven. Det är blandat – i vår grupp bara en rektor som har nyttjat tjänsten. Svårt arbete, blir punktinsatser och vårt att veta vad som leder till vad. Har inte blivit konkreta resultat, kanske borde resursen och personerna vara knutna till AST/Tallbacka istället och förstärka där. Tveksamt om det borde fortsätta. | |
1.3 | På huvudmannanivå förstärks 1 tjänst för att arbeta med uppföljning och utvärdering av insatser av åtgärderna utifrån statsbidraget likvärdig skola i koppling till och utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet. | 1 038 000 | Det behövs som avlastning till avd chef JA! Mycket bra och behövligt. | |
1.4 | På huvudmannanivå förstärks organisationen med 1 rektorstjänst för kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper, språksluss/mottagning av nyanlända samt utredning av framtida organisation utifrån den nationella delrapporten om resursskolor. | 846 000 | Speciellt när det blir en resursskola. JA! Mycket bra, behövs för det blir mycket bättre med en som kan ha hand om alla övergripande verksamheter och blir tydligare utifrån samordning och kompetens etc. | |
2 | INSATSER PÅ SKOLNIVÅ | |||
2.1 | 4 tjänster tilldelas två skolenheter. Tilldelningen utgår från Skolverkets socioekonomiska index. Tjänsterna ska ge eleverna bättre förutsättningar att höja sina kunskaps- och betygsresultat. | 2 425 000 | Svårt att bedöma. Utvärdering hur det har lett till ökad måluppfyllelse vore önskvärt. JA! Direkt avgörande för verksamheten. Det är bra, behovet finns men man bör regelbundet se över om var i kommunen förstärkningen behövs i nuläget. | |
2.2 | 2 tjänster till två skolenheter för att möta nyanlända | 1 212 000 | Ok JA! |
Behöver även där ses över så att det matchar vart det är mest nyanlända. Behöver vara transparent om vart behovet är. | ||||
2.3 | 0,5 tjänst biträdande rektor vid två skolenheter med hög arbetsbelastning, elevfrånvaro samt svårighet att rekrytera behöriga lärare. Insatserna motsvarande 50% biträdande rektor /skolenhet är för att stärka det pedagogiska ledarskapet och för att driva kollegialt förbättringsarbete. | 800 000 | Norrmalm ok men hur ser det ut på Solander nu när förutsättningar ändrats? (AST och hörsel försvunnit+ 2 extra tjänster för att kompensera socioekonomiskt index - Insatsen har varit bra, det gör att arbetsmiljön för rektor på respektive ställe blir hanterlig. | |
2.4 | 6 tjänster tilldelas fem rektorsteam utifrån det kompensatoriska uppdraget. Tjänsterna ska vara heltid och arbeta med elevernas sociala interaktion ex. socialpedagog, socionom, beteendevetare. | 3 636 000 | Behövs JA! Utökas. Budget tas från närvaroteamet. Socialpedagoger/socionom i skolan fungerar mycket bra, värdefullt komplement för att förstärka skolans uppdrag. | |
3 | INSATSER I KLASSRUMMET | |||
3.1 | 4,0 tjänster förstärkning av resurs för barn med inriktningen funktionsvariation autism till årkurs 4-9 = 16 platser | 2 424 000 | Blir kommande resursskolas personal, så frågan är hur finansiera resursskola i Piteå Kommun? JA! Jättebra och nödvändigt | |
3.2 | 3,2 tjänster förstärkning av resurs till Tallbacka 12 elever årskurs 1- 9, inklusive övergång till utskolning. | 1 939 000 | Se ovan JA! Jättebra och nödvändigt | |
3.3 | 1,0 tjänst Teach for Sweden (TFS) fördelat på tre skolenheter. Utökning av en skolenhet. 0,25 + 0,25 + ytterligare en skolenhet 0,50 | 606 000 | Bind fast dom med tidskontrakt 😊 JA, de som är inne i systemet måste få plugga klart. Nej. I så fall skriva ett avtal om att personen ska arbeta i kommunen ett visst antal år. | |
3.4 | 2,9 tjänster för studiehandledning, modersmålslärare, SVA-lärare samt upprättande av studieplaner för nyanlända. | 1 757 000 | Behövs men ska de möta skolornas önskemål om SvA och studiehandledning så räcker det inte men samtidigt svajar elevunderlaget … Ja men vi önskar en större fördelning av resurserna. Detta är i stort sett språkslussen som vi tycker är bra och nödvändigt. Resursen får förändras utifrån hur många elever som kommer till Piteå. | |
3.5 | 0,6 tjänst lärare med gedigen erfarenhet som arbetar för skolenheter F-3 med stora utmaningar vad det gäller elevers språkliga utveckling. Lärare kan ges handledning, kollegialt lärande och råd vid uppföljning och utveckling av undervisningen med anpassning och inkludering med fokus | 372 000 | Om det är Mia som avses så tycker vi det behövs JA! Lärarcoach, en rektor har nyttjat resursen och det har blivit bättre för läraren. Oklart om vi ska satsa på detta. Vi kan kanske klara det själva med våra specialpedagoger. |
utifrån Läsa, skriva, räkna- garantin. | ||||
3.6 | Utbildning i TMO, traumamedveten omsorg för elevhälsoteamen. | 175 379 | ?? JA! Den blir ju klar i december | |
3.7 | Utbildning kring elever med NPF för personal i grundskola, förskoleklass och fritidshem. | 300 000 | Behövs JA! Alla har inte fått den ännu så det bör fortsätta tills alla har fått. | |
3.8 | Utökning av det digitala läsverktyget Inläsningstjänst till att även omfatta Xxxxxxxx och Polyglutt för skolåren F-3 med möjlighet att utöka till skolår 4-6. | 125 000 | Behövs JA! Funkar bra! | |
TOTALT | 19 724 379 |
Utvärdering Likvärdig skola 2022, rektorer och elevhälsa
1 | INSATSER PÅ HUVUDMANNANIVÅ | FÖRDELNIN G 2022 | P | KOMMENTARER |
1.1 | 1 tjänst psykolog som arbetar främjande och förebyggande, främst i åk F-3 | 770 000 | R: 4 E: 1 | R: Högt prioriterat av rektorerna. Upplevs som mycket värdefullt. Xxxxxx det främjande och förebyggande arbetet. Kortar beslutsvägar, ger snabb och viktig rådgivning direkt till verksamheterna. Önskemål hos några om utvidgning även till mellan- och hög. |
E: Har fallit väl ut. Signaler från både rektorer och elevhälsa visar på stor nytta. Skulle kunna utökas ytterligare för att tex ha bättre täckning åk 4-9 | ||||
1.2 | 2 tjänster tilldelas till ett centralt team för att arbeta med frånvaroproblematik. Teamet tillhör elevhälsan och benämns närvaroteamet | 1 300 000 | R: 14 E: 2 | R: Den mest omdiskuterade insatsen och en av de lägst värderade och prioriterade bland rektorerna. Tjänsterna upplevs inte behövas i de yngre åldrarna där ytterst få använt den. Sett till de kritiska rösterna anses tjänsterna endast ge punktinsatser där kontinuiteten är svår att upprätthålla och verksamheterna upplever sig ha svårt att få insikt om vad som görs och det föreligger oenighet kring vilket resultat det ger. Bland de få som anser att tjänsterna bör vara kvar framhålls därför värdet av att enheten utvecklar sitt kvalitetsarbete och gör arbetet mer transparent. I prioritering anses socialpedagoger ge större möjligheter och bättre resultat för de enskilda skolorna då de kan komma in tidigare i processen. Tjänsterna ligger dessutom i gränslandet mellan socialtjänst och skola vilket kan förskjuta gränssnittet mellan förvaltningsansvaret. Förslag även om att läggas in organisatoriskt under Tallbacka/AST som förstärkning. |
E: Närvaro teamet har stor individuell nytta för de elever som fått stöd. Statistiken visar att Närvaroteamet arbetade med 26 elever LÅ21/22. 8/9 elever som gick ut nian gick vidare till gymnasiet (3 på individuellt program). 6 elever i grundskolan kunde återgå till fungerande skolverksamhet. 13 elever var fortsatt aktuella för närvaroteamet under höstterminen 2022, varav 5 i avslutningsfas. Drygt 65% av de aktuella eleverna var efter närvaroteamets insats tillbaka i skolverksamhet efter LÅ 21/22. |
1.3 | På huvudmannanivå förstärks 1 tjänst för att arbeta med uppföljning och utvärdering av insatser av åtgärderna utifrån statsbidraget likvärdig skola i koppling till och utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet. | 1 038 000 | R: 1 | R: Högt värderad och prioriterad även av rektorerna då den avlastande funktionen anses som behövlig men anses även av många kunna lyftas ut ur insatserna för Likvärdig skola och läggas in i ordinarie organisation. E: Bra att någon har övergripande ansvar för uppföljning och utvärdering av insatserna. |
1.4 | På huvudmannanivå förstärks organisationen med 1 rektorstjänst för kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper, språksluss/mottagning av nyanlända samt utredning av framtida organisation utifrån den nationella delrapporten om resursskolor. | 846 000 | R: 2 | R: Uppskattad och högt prioriterad insats särskilt då resursskolorna går mot att bli egen fristående enhet. Den övergripande och sammanhållande funktionen är viktig för samordning och kompetensförsörjning samt bemanning. E: Elever i dessa undervisningsgrupper borde gynnas av en egen rektor som har detta som huvudverksamhet. Det borde även ge en kvalitetshöjning inom kompetensutvecklingen för verksamheterna som gynnar eleverna. |
2 | INSATSER PÅ SKOLNIVÅ | |||
2.1 | 4 tjänster tilldelas två skolenheter. Tilldelningen utgår från Skolverkets socioekonomiska index. Tjänsterna ska ge eleverna bättre förutsättningar att höja sina kunskaps- och betygsresultat. | 2 425 000 | R: 11 | De enheter som erhåller resursen anser dem direkt avgörande för verksamhetens resultat. Bland annat säger Xxxxxxxxxxxxxx, som är en av de skolor som erhåller stödet, att ”de autistiska, nyanlända, SvA, socioekonomiskt utsatta elever och elever i behov av extraordinärt stöd vi har får möjlighet att på sin egen skolenhet ingå i en särskild undervisningsgrupp (lärstudio och studio60). Alla dessa insatser leder till ökad måluppfyllelse. Detta är en så vital del av vår organisation så vi kommer att behöva tillgodose dessa behov oavsett bidrag eller ej. Kostnaden är ett faktum”. Andra synpunkter är en större tydlighet på hur resursen använts och det resultat den gett, vilket dock är lättare sagt än gjort då resultat även ska ställas mot en enhets förutsättningar som är svårare att mäta utöver socioekonomiskt index. |
2.2 | 2 tjänster till två skolenheter för att möta nyanlända | 1 212 000 | R: 7 | Anses viktigt och prioriterat. Behovet har ökat, främst i centrala stan där andelen elever ökat drastiskt under bara det senaste året då många erhållit boenden centralt. Idag återfinns 47 elever som räknas in i begreppet ”nyanlända” på Christinaskolan medan 90 elever återfinns på Norrmalmsskolan, dvs totalt 137 elever, vilket |
som jämförelse motsvarar elevantalet på respektive Långskataskolan, Munksunds och Svensby skola. Samtidigt har även alla nyanlända rätt till det stöd de behöver och de elever som återfinns i ytterområdena behöver också stöd och nya vägar för att hitta stöd måste ständigt övervägas. Önskemål om utökning. | ||||
2.3 | 0,5 tjänst biträdande rektor vid två skolenheter med hög arbetsbelastning, elevfrånvaro samt svårighet att rekrytera behöriga lärare. Insatserna motsvarande 50% biträdande rektor /skolenhet är för att stärka det pedagogiska ledarskapet och för att driva kollegialt förbättringsarbete. | 800 000 | R: 4 | Insatsen uppskattad och prioriterad då arbetsbelastningen varit hög på vissa enheter. En större andel elever är i behov av stöd än tidigare vilket innebär fler och tätare kontakter med elever, föräldrar och lärare, Dessutom har skolan fler elever med hög frånvaro, och psykisk ohälsa har ökat efter pandemin, särskilt bland flickor. Behovet bör dock ständigt ses över och organisatoriskt bör tjänsterna som biträdande vara flyttbara då behovet växlar över tid beroende på lärar- och elevantal. På Solanderskolan handlar biträdande rektorstjänsten om att stärka det pedagogiska ledarskapet i syfte att nå bättre resultat. Stor andel elever i behov av stöd medför att förstärkning i ledarskapet behövs för att nå kollegial utveckling, nå fler föräldrar, samarbeten med socialtjänsten och i och med utveckla elevers resultat. Ett starkt kompensatoriskt perspektiv bör råda både vid resursfördelning av personal och ledning. |
2.4 | 6 tjänster tilldelas fem rektorsteam utifrån det kompensatoriska uppdraget. Tjänsterna ska vara heltid och arbeta med elevernas sociala interaktion ex. socialpedagog, socionom, beteendevetare. | 3 636 000 | R: 3 | Ett av de mest uppskattade och högst prioriterade insatser som gjorts på senare år. Har avlastat rektor såväl sett ur arbetsbelastnings- som kompetensperspektiv. Värdefullt komplement för att förstärka skolans kompensatoriska uppdrag och stärka det förebyggande och främjande arbetet inom ramen för elevhälsoarbetet, särskilt i åk 7-9. Insatsen är dessutom viktig ur ett såväl kompensatoriskt som kompetensmässigt perspektiv då den på ett för verksamheten framgångsrikt sätt även kompletterar den kurativa insats som kuratorerna utför. Därför är det viktigt att även fortsättningsvis definiera och särskilja socialpedagogernas uppdrag då insatsen annars riskerar att hamna i gränslandet för kuratorernas kurativa uppdrag. Stort och brett önskemål om att utöka även till åk F-6. |
3 | INSATSER I KLASSRUMMET |
3.1 | 4,0 tjänster förstärkning av resurs för barn med inriktningen funktionsvariation autism till årkurs 4-9 = 16 platser | 2 424 000 | R: 6 | R: Den form av subvention som resursen utgjort för de enskilda skolorna med elever inskrivna vid resursenheterna har upplevts som mycket uppskattad och viktig och inneburit en ökad likvärdighet för andra elever med särskilda eller extraordinära behov som kan tillgodoses i högre utsträckning på skolorna. Frågetecken och tänkvärt är hur resurserna för kommande organisation av centrala resursskola ska finansieras. E: Önskvärt är en förstärkning i EHT-team/psykolog, skolsköterska, kurator för resursskolan då vi redan i utvecklingsarbetet ser stora behov av elevhälsopersonal i denna verksamhet. |
3.2 | 3,2 tjänster förstärkning av resurs till Tallbacka 12 elever årskurs 1-9, inklusive övergång till utskolning. | 1 939 000 | R: 7 | Se ovan. |
3.3 | 1,0 tjänst Teach for Sweden (TFS) fördelat på tre skolenheter. Utökning av en skolenhet. 0,25 + 0,25 + ytterligare en skolenhet 0,50 | 606 000 | R: 15 | Svårigheter att fullfölja insatsen då endast en person finns kvar i organisationen idag och uppfattningen är generellt att låta personen fullfölja och därefter ta bort insatsen då inga nya ansökningar finns på tjänsterna. |
3.4 | 2,9 tjänster för studiehandledning, modersmålslärare, SVA-lärare samt upprättande av studieplaner för nyanlända. | 1 757 000 | R: 12 | Behovet har tidigare funnits och satts in främst på Språkslussen med enskilda stödinsatser mot skolenheter med dokumenterade behov. Nu har behovet ökat drastiskt på skolorna i centrala stan (se punkt 2.2) där det finns önskemål om utökning av även denna insats för att kunna ge bättre förutsättningar för SVA, studiehandledning och modersmålsundervisning samtidigt som även övriga skolors elever måste tillgodoses. En utökning även här önskvärd. |
3.5 | 0,6 tjänst lärare med gedigen erfarenhet som arbetar för skolenheter F-3 med stora utmaningar vad det gäller elevers språkliga utveckling. Lärare kan ges handledning, kollegialt lärande och råd vid uppföljning och utveckling av undervisningen med | 372 000 | R: 16 | Då ingen person innehaft tjänsten och ingen har sökt så har tjänsten varit omfördelad under året för att möta de ökade behov som omnämnts i punkt 2.2 samt 3.4. Insatsen är och har inte generellt varit särskilt prioriterad av rektorerna men det finns även enskilda synpunkter på att resursen kan |
anpassning och inkludering med fokus utifrån Läsa, skriva, räkna-garantin. | användas för att rikta pedagogiska insatser till enskilda skolenheter eller kvalitetssäkra introduktionen av nyanställd personal. | |||
3.6 | Utbildning i TMO, traumamedveten omsorg för elevhälsoteamen. | 175 379 | R: 9 | Utbildningsinsatsen kommer utifrån den målsättning och målgrupp som avsetts i beslutet för 2022 att avslutas i december 2022. Önskemål från rektorerna om att utvidga utbildningen till att omfatta även pedagogisk personal och inte bara EHT-teamen, som idag, men även förslag om att utöka men samtidigt begränsa den till att enbart omfatta Resursskolornas personal förekommer. |
3.7 | Utbildning kring elever med NPF för personal i grundskola, förskoleklass och fritidshem. | 300 000 | R: 10 | R: Uppskattad utbildning som erhållit mycket höga poäng i samband med utvärderingen och det finns ett stort intresse från de skolor som inte genomgått den. I december 2022 kommer samtliga högstadieskolor att ha gått utbildningen samt några mellanstadier. Målet enligt beslutet för 2022 är att samtlig pedagogisk personal på samtliga stadier ska ha genomgått utbildningen. E: Vi ser positivt på kompetenshöjning inom NPF. |
3.8 | Utökning av det digitala läsverktyget Inläsningstjänst till att även omfatta Xxxxxxxx och Polyglutt för skolåren F-3 med möjlighet att utöka till skolår 4-6. | 125 000 | R: 12 | Uppskattad insats, om än inte av högsta prioritet, där man även trycker på önskemålet om att utöka den till mellanstadiet. |
TOTALT | 19 724 379 |
Fotnot: P-kolumnen anger rektorernas och elevhälsans prioriteringsgrad.
2022-10-19
Frågor att diskutera inför utvärdering av Likvärdig skola 2022
Inför underlaget till ansökan i januari 2023 bör insatserna för 2022 utvärderas. Frågor att beakta inför utvärderingen:
• Prioritera insatserna 1-16
• Bör någon/några utökas?
• Bör någon/några avslutas eller flyttas till grundorganisationen?
• Vilka andra insatser – och som vi inte gör idag – för att gynna likvärdighet och därigenom nå ökad måluppfyllelse ser du att vi kan göra?
Förslag på några fokusområden (utan inbördes eller generell prioritering):
• Nyanländas lärande och förutsättningar
• Elever med särskilda eller extraordinära stödbehov
• Flickors mående och hälsa
• Förmågor inom läsning och skrivande
• Relationer skola – vårdnadshavare – elever
• Kompetensförsörjning och behörigheter
• Fortbildning
Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxx 0 X Telefon: 0000-00 00 00 vx Webbadress: xxx.xxxxx.xx
Tecknande av kommunalt samverkansavtal gällande gymnasieutbildning mellan Arjeplogs kommun och Piteå kommun
22BUN261
Kommunalt samverkansavtal gällande gymnasieutbildning mellan Arjeplogs kommun och Piteå kommun
Avtalet gäller från 20221201 – 20251231
Samverkansavtalet har dubbla målsättningar. En är att länets ungdomar erbjuds ett allsidigt utbud av gymnasieutbildning. Den andra är att gymnasieskolan organiseras och genomföras på ett sätt som bidrar till regionens behov av kompetensförsörjning.
1 § Avtalsparter
Arjeplogs kommun = Huvudman
Piteå kommun = Samverkande kommun
2 § Samverkansavtal om gymnasieutbildning
Avtalet är ett kommunalt samverkansavtal om gymnasieutbildning enligt Skollagen med tillhörande förordningar.
Genom avtalet bildar parterna ett samverkansområde för antagning till de utbildningar som omfattas av avtalet, Skollagen 15 kap 30§.
Kommunala samverkansavtalet undertecknas av respektive kommun.
Ingående parter har rätt att sinsemellan, eller enligt 4§, träffa överenskommelser som till delar avviker från avtalet, förutsatt att samråd skett enligt 5§ och parterna är överens.
3 § Syfte
Syftet med avtalet är
• att elevens val ska vara vägledande för samarbetet mellan parterna.
• att parterna tillsammans genom samarbete och samordning, erbjuder länets ungdomar ett allsidigt utbud av gymnasieutbildningar som är av god kvalitet.
• behovet av kompetensförsörjning i regionen ska beaktas vid planering av utbildningsutbudet
• att reglera samarbetet mellan kommunerna kring gymnasieutbildning så att det finns en dialog mellan parterna om utbud, kostnadsutveckling och kvalitet samt informationsöverföring gällande elever.
4 § Avtalets omfattning
a) Nationella program
Bygg- och anläggningsprogrammet El- och Energiprogrammet
Estetiska programmet (med de inriktningar som erbjuds) Försäljning- och serviceprogrammet
Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet Teknikprogrammet
VVS- och fastighetsprogrammet
Vård- och omsorgsprogrammet
b) Övriga samverkansavtal
Övriga samverkansavtal om gymnasieutbildning som någon av i avtalet ingående kommuner har tecknat med annan kommun registreras hos respektive gymnasieantagning och biläggs detta avtal. Övriga samverkanskommuner som regleras i andra avtal, omfattas ej av avtalet mellan Piteå kommun och Arjeplogs kommun.
5 § Beslutande och beredande organ
Piteå kommuns Barn- och utbildningsnämnd fattar beslut gällande vilka program och inriktningar som ska erbjudas. Piteå kommun har även samverkansavtal med Boden, Luleå och Älvsbyn och mellan dessa kommuner sker samråd/regional planering gällande utbud.
I detta avtal regleras att den mottagande kommunen Piteå och samverkanskommunen Arjeplog årligen för en dialog gällande utbud kopplat till elevintresse och regionala behov, och att den mottagande kommunen informerar samverkanskommunen när beslut om utbud är fattat.
6 § Ekonomisk reglering
Beräkning av interkommunal ersättning (IKE):
Interkommunala ersättningar (IKE) beräknas enligt samma modell som används för kommuner utanför 4kanten. Ersättningar är för undervisning, läromedel, elevvård, måltider, lokaler och administration. Programprislistan fastställs inför varje nytt kalenderår. Beräkningen baseras på budgeterade kostnader inom skolformen samt delar av den budgeterade förvaltningsadministrationen. Kommunens overheadkostnader baserat på senast rapporterade Räkenskapssammandrag (RS) (fördelad gemensam verksamhet rad 920), vilket uppräknas med det aktuella årets skolindex.
Tidplan för fakturering interkommunala ersättningar:
Piteå kommun fakturerar interkommunala ersättningar varje månad, med undantag för juli och augusti. Avstämningsdatum för varje fakturering är den 15:e varje månad, även där med undantag för juli och augusti.
Juli, augusti och september månader samfaktureras i september med avstämningsdatum 15:e september för alla tre månader.
7 § Ansvarsförhållande mellan kommunerna
7.1 Gemensamt ansvar.
Kommunerna har ett gemensamt ansvar för information till elever och målsmän om de utbildningar som erbjuds och om arbetsmarknaden inom samverkansområdet.
Varje kommun ansvarar för kontaktvägar för upprättande och mottagande av kontinuerliga rapporter om elevernas resultat och eventuella avhopp.
Hemkommunen svarar i enlighet med Skollagen 3 kap 12§ för att mottagande skola får nödvändig pedagogisk information om de elever som ska börja gymnasieskolan. Mottagande skola ansvarar för att rutiner upprättas för överföring av information.
7.2 Mottagande kommuns ansvar.
Enligt Skollagen svarar mottagande kommun för samtliga kostnader för utbildningen, vilket sedan regleras genom interkommunal ersättning. I detta ingår grundläggande elevhälsa (specialpedagog, skolsköterska, skolkurator, skolläkare och skolpsykolog), Studie- och yrkesvägledning samt skollunch.
Mottagande kommun ska i god tid samråda med hemkommunen inför beslut om åtgärder som medför ökade kostnader för hemkommunen. Det kan gälla beslut om reducerat program, förlängd studietid eller kommande studieavbrott. Vid byte av program ska hemkommunen informeras i förväg.
Försäkringar: Kostnader för elevförsäkring (ansvarsförsäkring) ingår i den interkommunala ersättningen och tecknas av mottagande kommun.
Vid studieavbrott och hög frånvaro eller annat som kan vara av vikt att hemkommunen har kännedom om, ska hemkommunen omgående meddelas skriftligt.
Mottagande kommun förbinder sig att informera om de i avtalet ingående utbildningarna till elever och vårdnadshavare i Arjeplogs kommun via hemsida, och genom att bjuda in till SYV-information och Öppet hus. Mottagande kommun förbinder sig även att informera om dimensionering, eventuella program och inriktningar som ej startar, samt vid uppstart av nya program och inriktningar.
7.3 Hemkommunens ansvar.
Hemkommunen ansvarar för sådana kostnader som beskrivs i skollag och relevanta förordningar. Omedelbart efter läsårets slut rapporterar hemkommunerna elevernas slutbetyg från grundskolan till Gymnasieantagningen.
Kostnader för särskilda elevvårdsinsatser, t ex behov av personlig assistent, resurspedagog, eller särskilda insatser så som utredningar för att ställa större diagnoser t ex neuropsykiatriska diagnoser, ska alltid godkännas av hemkommunen och ersättas av denna med faktisk kostnad.
Samförstånd skall här alltid ske innan extra åtgärd sätts in.
Inackorderingstillägg bekostas av elevens hemkommun. Inackorderingstillägg utgår för de som omfattas av fritt sök och hanteras i sin helhet av hemkommunen. Beloppet ska följa minimibeloppet i skollagen. Ingen ersättning utgår för resekostnader från inackorderingsadressen till den aktuella gymnasieskolan. Elevs hemkommun ansvarar för resor mellan bostad och skola i de fall sträckan överstiger 6 km eller gällande förordning kopplat till dagliga resor.
Kostnader för utbildning förlagd på annan plats eller annan tid än ordinarie skoltid bekostas av anordnarkommunen. Resekostnader förknippade med APL bekostas av anordnarkommunen och ska ingå i den interkommunala ersättningen.
8 § Uppföljning och utvärdering
Samverkansavtalet följs upp årligen och de båda kommunernas företrädare för gymnasieskolan är likvärdigt ansvariga för att kontakten upprätthålls.
9 § Force Majeur
Om fullgörande av åtagande från mottagarkommunens sida förhindras av omständigheter som kommunen inte kan råda över såsom arbetskonflikt, eldsvåda, krig med mera är kommunen inte ansvarig för skada eller förlust hos motparten.
10 § Avtalstid och uppsägning av avtal.
Samverkansavtalet gäller från 2022-12-01 och fram till och med 2025-12-31. Om parterna är överens kan avtalet förlängas med ytterligare tre år i taget.
Avtalet kan sägas upp av någon av parterna per den 31 december varje år. Uppsägningstiden är ett kalenderår och uppsägningen gäller från och med den 1 januari. Uppsägning ska göras skriftligen till övriga avtalsparter.
Elever som påbörjat utbildningen när avtalet upphör att gälla har rätt att fullfölja utbildningen. För dessa gäller bestämmelserna i avtalet i tillämpliga delar.
Datum: Datum:
För Arjeplogs kommun: För Piteå kommun
………………………………… …………………………………….
Namnförtydligande Xxxxxx Xxxx, ordförande Barn- och utbildningsnämnden