Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

TFN § 50 Dnr TFN/2020:779-001

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

Beslut

Teknik- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att

1. anta förslag till Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, daterat 2021-06-15.

Yrkanden

Xxxxxx Xxxxx (M) yrkar bifall till liggande förslag.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir teknik- och fritidsnämndens beslut.

Beskrivning av ärendet

Måltiden är en viktig del i människans mående, tillsammans med sömn, motion och psykosociala faktorer. Alla ska känna trygghet i att de livsmedel och måltider som kommunen erbjuder har rätt näringsinnehåll samt att råvaror, livs- medelshygien och miljön där måltiden intas håller god kvalitet.

Den offentliga måltiden är en väsentlig faktor i kommunens arbete med Agenda 2030. Det är viktigt att mat produceras, hanteras och konsumeras hänsynsfullt så minsta möjliga negativa miljöpåverkan uppnås. Miljö- och klimatsmarta val tillsammans med smaker för öga och mun i ett inkluderande sammanhang och trivsam miljö ger möjlighet att verkligen njuta av mat tillsammans. Detta främjar goda och hållbara matvanor och ger bättre matlust för alla – gammal som ung och de däremellan.

Remissrundan och inkomna yttranden

Måltidspolitiska programmet har under våren gått ut på remiss till Barn- och utbildningsnämnden, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden, Kulturnämnden, Kommunstyrelsen, Strängnäs Fastighets AB, SEVAB, Rådet för seniorfrågor, Rådet för funktionshinderfrågor, Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR) samt via en öppen remiss på kommunens webbsida.

Totalt har 23 yttranden inkommit varav 14 yttranden via öppen remiss som hölls digitalt via kommunens externa webbsida i stället. Detta ersatte en fysisk medborgardialog på grund av rådande pandemi. Se sammanställningen i sin helhet i bilaga 1.

Några exempel på yttranden som inkluderats i nya versionen av Måltids- programmet är:

• specialanpassad kost ska även kunna erbjudas av etiska och religiösa skäl. Ovan nämnda skäl är en viktig aspekt som också ska ligga till grund för personcentrerad vård och omsorg.

• i den del som tar upp platsen där barn, unga och brukare äter har inkluderats förtydligande om olika komponenter som utgör en god inomhusmiljö exempelvis riktvärden för bullernivå, luftkvalitet och yta men också att få tillräckligt med tid i schemat för att äta.

• yttrande om vikten av att inte behöva sitta ensam och äta har tagits in i programmet ”vikten av den sociala samvaron som främjar näringsintaget”.

• tydligare koppling till klimatlöftet där matsvinn och matens klimatpåverkan är viktiga faktorer.

• viltkött tas med som bra miljöval jämte lokalproducerat och säsongsbetonad mat.

• att ha som mål att ekologisk konsumtion uppgår till minst 60 %.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Ekonomiska konsekvenser för kommunen som helhet kommer att variera beroende på vald metod för att uppnå målen i programmet. I Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun står att varje verksamhet ansvarar för att ta fram en handlingsplan kopplat till programmet och i dessa ska åtgärder konkretiseras och ekonomiska konsekvenser beskrivas.

Övriga konsekvenser

För att ge verksamheten möjlighet att fortsätta utöka och utveckla de kontakter med det lokala näringslivet som redan är i full gång, samt ge den politiska organisationen möjlighet att styra inriktningen på det arbetet, är det viktigt att definiera vad närproducerat eller lokalproducerat betyder och att få en politisk definition av det. Programmet föreslår en definition som tagits fram och beslutats av Eskilstuna kommun under 2020 och som diskuterats i Måltidsgruppen för Fyra Mälarstäder. Definitionen ger möjlighet att knyta kontakter med lokala och regionala producenter och ett brett utbud av råvaror som produceras i östra Mellansverige. Det är också en fördel att grannkommuner tillämpar samma definition, så att jämförelser och samverkan bättre kan ske med samma målsättning för ögonen.

Den föreslagna definitionen av nära mat är: Råvaror och därav förädlade produkter med ursprung i Södermanland och dess grannlandskap.

− Miljökonsekvenser

Se mer om Agenda 2030 i avsnittet ovan.

− Folkhälsa (social hållbarhet)

Programmet och arbetet utifrån detta förväntas bidra positivt till folkhälsan och social hållbarhet i kommunen. Måltiden är en viktig del i människans mående, tillsammans med sömn, motion och psykosociala faktorer. Därför innebär måltider i Strängnäs kommun vällagad, god och säker mat i tilltalande miljö, varje dag. Alla ska känna trygghet i att mat och måltider har rätt näringsinnehåll samt att råvaror, måltidsmiljö och livsmedelshygien håller hög kvalitet. Matlusten stimuleras och grunden läggs för hälsosamma matvanor, för att uppnå en god hälsa hos kommunens invånare, sett ur ett livslångt perspektiv.

Medborgardialog har genomförts delvis men inte alls i den omfattning som var planerat i och med pågående pandemi. Mer om tillvägagångssätt och deltagare finns att läsa i Bilaga 1 Process, framtagande av Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun.

− Jämställdhetskonsekvenser

Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter när det gäller livets alla områden som t.ex. makt, inflytande, ekonomi, utbildning, arbete, fritid.

Det finns ingenting i programmet som kan förutspås leda till försämrad jämställdhet för kommunens medborgare.

− Tillgänglighetskonsekvenser

Programmet tar hänsyn till tillgänglighet och säkerhet för alla. Bland annat beskrivs att Strängnäs kommun tillämpar Kost- och närings riktlinjer för specialkost i förskola och skola samt att specialkost av medicinska skäl erbjuds alla barn med behov. För barn med neuropsykiatriskt funktionshinder ingår anpassning av måltiden som en del i skolans extra anpassningar för det enskilda barnet.

Vad gäller måltiderna i vård och omsorg beskrivs i programmet vikten av anpassat näringsinnehåll och att kost anpassas för att förebygga ohälsa. Ordination och utförande av insatser kring anpassad kost sker i samverkan mellan hälso- och sjukvård och Måltidsservice.

I programmet beskrivs även den fysiska måltidsmiljön och vikten av att den är anpassad för mat och måltider och att gästerna ska ha inflytande.

− Barnkonsekvenser

I Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun beskrivs att barnens perspektiv ska tas hänsyn till och att de ska få inflytande. Programmet

hänvisar till Barnkonventionen och att barnen ska involveras i matrummets utformning oavsett om det är en matsal eller ett klassrum, eftersom måltidsmiljön är en plats som de befinner sig i dagligen.

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun bedöms inte ha en negativ påverkan för barn eller unga som grupp utan snarare tvärt om. Vid framtagande av programmet har dialog förts med olika grupper av barn och unga men inte i den omfattning som var planerat. Ingen barnkonsekvensanalys har gjorts men programmet är delvis baserat på forskning om barns hälsa och dialog med barn har förts. Vidare bör barnens perspektiv fortsatt undersökas i samband med framtagande av respektive handlingsplan kopplat till programmet.

Uppfyllelse av mål (policy, plan, riktlinjer m.m.)

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun har nära koppling till en rad globala, nationella och lokala styrdokument. Några av de viktigaste är:

− Agenda 2030

− Barnkonventionen

− Sveriges nationella livsmedelsstrategi

− Livsmedelsverkets råd för bra måltider

− Socialstyrelsens rekommendationer

− Skollag

− Läroplan

− Flerårsplan 2021 – 2023

− Barn- och ungdomsstrategin

− Klimat- och energiplan

− Idrottspolitiska programmet

− Avfallsplan

Uppföljning

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun revideras en gång per mandatperiod. Handlingsplanerna kopplade till programmet integreras i befintlig styrmodell och följs därmed upp till Kommunstyrelsen årligen.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, 2021-05-26 Styrdokument, Måltidspolitiskt program, 2021-06-15

Bilaga, Sammanställning av inkomna remissynpunkter - Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, 2021-05-26

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen för kännedom

Barn- och utbildningsnämnden för kännedom Socialnämnden för kännedom

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden for kännedom Kulturnämnden för kännedom

Rådet för seniorfrågor för kännedom

Rådet för funktionshinderfrågor för kännedom Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR) för kännedom

Teknik- och servicekontoret

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Dnr TFN/2020:779-001

2021-05-25

1/5

Handläggare Xxxxx Xxxxxxx 0152-293 90

Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx 0152-293 03

Teknik- och fritidsnämnden

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

Förslag till beslut

Teknik- och fritidsnämnden beslutar att

1. att föreslå Kommunfullmäktige att anta bilagd, reviderad version av Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, med tillhörande bilagor.

Beskrivning av ärendet

Remissrundan och inkomna yttranden

Strängnäs xxxxxx Xxxxxxx 00

645 80 Strängnäs

Tel 0000-000 00

Fax 0000-000 00

xxx.xxxxxxxxx.xx Bankgiro 621-6907

Några exempel på yttranden som inkluderats i nya versionen av Måltids- programmet är:

o specialanpassad kost ska även kunna erbjudas av etiska och religiösa skäl. Ovan nämnda skäl är en viktig aspekt som också ska ligga till grund för personcentrerad vård och omsorg.

o i den del som tar upp platsen där barn, unga och brukare äter har inkluderats förtydligande om olika komponenter som utgör en god inomhusmiljö exempelvis riktvärden för bullernivå, luftkvalitet och yta men också att få tillräckligt med tid i schemat för att äta.

o yttrande om vikten av att inte behöva sitta ensam och äta har tagits in i programmet ”vikten av den sociala samvaron som främjar näringsintaget”.

o tydligare koppling till klimatlöftet där matsvinn och matens klimatpåverkan är viktiga faktorer.

o viltkött tas med som bra miljöval jämte lokalproducerat och säsongsbetonad mat.

o att ha som mål att ekologisk konsumtion uppgår till minst 60 %.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Övriga konsekvenser

För att ge verksamheten möjlighet att fortsätta utöka och utveckla de kontakter med det lokala näringslivet som redan är i full gång, samt ge den politiska organisationen möjlighet att styra inriktningen på det arbetet, är det viktigt att definiera vad närproducerat eller lokalproducerat betyder och att få en politisk definition av det. Programmet föreslår en definition som tagits fram och beslutats av Eskilstuna kommun under 2020 och som diskuterats i Måltidsgruppen för Fyra mälarstäder. Definitionen ger möjlighet att knyta kontakter med lokala och regionala producenter och ett brett utbud av råvaror som produceras i östra mellansverige. Det är också en fördel att grannkommuner tillämpar samma definition, så att jämförelser och samverkan bättre kan ske med samma målsättning för ögonen.

Den föreslagna definitionen av nära mat är: Råvaror och därav förädlade produkter med ursprung i Södermanland och dess grannlandskap.

− Miljökonsekvenser

Se mer om Agenda 2030 i avsnittet ovan.

− Folkhälsa (social hållbarhet)

− Jämställdhetskonsekvenser

Det finns ingenting i programmet som kan förutspås leda till försämrad jämställdhet för kommunens medborgare.

− Tillgänglighetskonsekvenser

I programmet beskrivs även den fysiska måltidsmiljön och vikten av att den är anpassad för mat och måltider och att gästerna ska ha inflytande.

− Barnkonsekvenser

I Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun beskrivs att barnens perspektiv ska tas hänsyn till och att de ska få inflytande. Programmet hänvisar till Barnkonventionen och att barnen ska involveras i matrummets utformning oavsett om det är en matsal eller ett klassrum, eftersom måltidsmiljön är en plats som de befinner sig i dagligen.

Uppfyllelse av mål (policy, plan, riktlinjer m.m.)

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun har nära koppling till en rad globala, nationella och lokala styrdokument. Några av de viktigaste är:

Agenda 2030 Barnkonventionen

Sveriges nationella livsmedelsstrategi Livsmedelsverkets råd för bra måltider Socialstyrelsens rekommendationer Skollag

Läroplan

Flerårsplan 2021 – 2023 Barn- och ungdomsstrategin Klimat- och energiplan Idrottspolitiska programmet Avfallsplan

Uppföljning

Beslutsunderlag

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

Sammanställning av inkomna remissynpunkter - Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen

Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Kulturnämnden

Rådet för seniorfrågor

Rådet för funktionshinderfrågor Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR)

Xxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxx

Kontorschef Chef för Måltidsservice

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun 2021-2024

STYRDOKUMENT 2021-06-15

2/16

Innehållsförteckning

1. Inledning 3

1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför? 3

1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem? 4

1.3 Ansvar och uppföljning 5

2. Övergripande målsättningar för mat och måltider 6

Goda måltider 6

Integrerade måltider 6

Trivsam måltidsmiljö 7

Näringsriktig mat 7

Säker mat 7

Miljösmart mat 8

2.1 Andra styrdokument 9

3. Måltidspolitiska utvecklingsområden 9

3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem 9

3.2 Måltider inom vård och omsorg 11

Måltider inom ordinärt boende 13

3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter 14

4. Centrala begrepp och definitioner 14

Beslutad när:
Beslutad av
Diarienummer:
Ersätter:	Måltidspolicy för Strängnäs kommun, TFNG (Gst/2011:71)
Gäller för:	Strängnäs kommunkoncern
Gäller fr o m:
Gäller t o m:	Xxxxx vidare med revidering enligt nedan
Dokumentansvarig:
Uppföljning:	Årligen genom Strängnäs kommuns styrmodell, revideras en gång per mandatperiod

1. Inledning

1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför?

Det måltidspolitiska programmet är ett övergripande och politiskt styrdokument. Syftet med programmet är långsiktig och hållbar utveckling av mat och måltider i Strängnäs kommun. Ett framgångsrikt genomförande förutsätter engagemang och insatser från alla berörda parter.

Det måltidspolitiska programmet tar sin utgångspunkt i kommunens arbete med folkhälsa och hållbar utveckling. Mat och måltider berör alla och är en källa till välbefinnande och näring, som mötesplats och kulturbärare. I kommunens vision kan vi läsa

tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen

Visionen för måltiderna är att med fokus på folkhälsan skapa vällagad, god och säker mat i tilltalande miljö, varje dag. Alla kan känna trygghet i att maten har rätt näringsinnehåll samt att råvaror och livsmedelshygien håller hög kvalitet. Matlusten stimuleras och grunden läggs för hälsosamma matvanor, för att uppnå en god hälsa ur ett livslångt perspektiv. Måltiden är en grundläggande del i människans mående, tillsammans med sömn, motion och psykosociala faktorer.

Mat och måltider i Strängnäs kommun främjar utvecklingen för ett hållbart samhälle. Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun tydliggör kommunens val i miljömässiga, sociala, ekonomiska, kulturella och demokratiska perspektiv. Måltiden är ett tydligt exempel på hur hållbar utveckling är en fråga för hela kommunorganisationen. De tre dimensionerna miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet är tydlig i måltidens sammanhang. Genomförandet av Agenda 2030 för globalt hållbar utveckling bygger dessutom på tre principer som handlar om att vi själva inte kan välja vad som är hållbar utveckling. Det krävs nämligen framgång utan negativa konsekvenser i alla de områden som de 17

utvecklingsmålen pekar ut. Vi kan heller inte välja vilka delar av verksamheten som ska arbeta med hållbar utveckling, och vi har genom agendan en särskild skyldighet att ta hänsyn till de människor som har sämst förutsättningar. Med Agenda 2030 kommer därför fokus att hamna på hur måltiden hjälper oss att hitta hindrande målkonflikter och hjälpande synergier. Mat och måltider är centrala för hållbar utveckling och en viktig nyckel för att förstå var det finns möjlighet till synergier och hur målkonflikter ska lösas.

Det är viktigt att mat produceras på ett sätt som minimerar belastningen på klimat och miljö. Miljö- och klimatsmarta inköp kombinerat med pedagogiska insatser gör att långsiktigt hållbara matvanor skapas och kan bibehållas upp i vuxen ålder. Att förändra människors matvanor är ett långsiktigt arbete och kräver samverkan. Den offentliga måltiden har stora möjligheter att bidra till samhällets omställning och hållbara utveckling när hela kommunkoncernen gör en gemensam ansträngning.

Det Måltidspolitiska programmet ska stärka kommunen i rollen som inköpare, utförare, inspiratör och samverkanspartner och bidra till ett positivt näringslivsklimat och ökad attraktionskraft i den lokala livsmedelskedjan.

1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?

Programmet gäller för alla som beslutar om, hanterar och tar del av kommunens inköpta livsmedel, mat och måltider. Det är bland andra förtroendevalda, förskola, skola, olika kommunala boendeformer, hemtjänst, boendestöd, socialpsykiatrins boenden, LSS gruppbostäder och personlig assistans, fritidsgårdar, bad- och fritidsanläggningar, cafeterior och mötesplatser.

Programmet gäller även för representation, personalbefrämjande åtgärder och de kommunala bolagens inköp. Kommunens ambitionsnivå för mat och måltider ska återspeglas i utbud och kommunikation.

Programmet är också till för dem som beslutar om och arbetar med måltidslokaler eller dess utrustning: förtroendevalda, fastighetsförvaltare, lokal-, kommun- och ekonomicontrollers, upphandlare med flera.

Programmet ska användas i planering, uppföljning och vidareutveckling av måltiderna i samverkan av berörda verksamheter.

Programmet ska inspirera friskolors och fristående förskolors måltidsverksamhet och bidra till ett aktivt utbyte mellan dessa och kommunens verksamheter.

1.3 Ansvar och uppföljning

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun revideras en gång per mandatperiod. Måltidsservice ansvarar för genomförande av revidering. Varje kontor, avdelning och bolag inom kommunkoncernen ansvarar för att det måltidspolitiska programmet efterlevs. Programmets innebörd och viljeriktning ska beaktas och integreras vid framtagande av flerårsplan, nämndernas verksamhetsplaner och bolagens affärsplaner för att sedan kunna omsättas i praktisk handling i varje enskild verksamhet. Uppföljning av uppdrag och aktiviteter kopplade till det måltidspolitiska programmet integreras i ordinarie styrmodell och sker årligen i samband med verksamhetsuppföljningar delår 1, delår 2 och årsberättelse. Måltidsservice ska ses som en källa till kunskap och stöd när mål ska omarbetas och revideras för samtliga nivåer i vår styrmodell.

Kommunens verksamheter har tillsammans rätt kompetens för att kunna ta ansvar för sina delar. Det kan handla om specifik kunskap inom kost, dietetik, hälsa eller särskilda gruppers behov av anpassade måltider.

Måltidsservice har tillsammans med inköpsenheten ett ansvar för att det finns ramavtal för livsmedel samt nödvändiga måltidstransporter.

I den linjeorganisation som kommunen har i botten av sin styrning är det en utmaning att integrera måltiderna i varje verksamhet. Ett horisontellt samverkande arbete för bästa måluppfyllnad, där invånaren står i centrum, är nödvändigt. Måltidsservice fungerar som den sammanhållande länken mellan övriga verksamheter och förmedlar kunskap och inspiration från andra delar av livsmedelskedjan.

Ansvaret för matens kvalitet och innehåll ligger hos den verksamhet där råvaror och produkter köps in och tillagas. Med kvalitet menas matens innehåll, råvarornas ursprung, smak, doft, konsistens, näringssammansättning, variation, menyplanering, presentation med mera. Detta innebär att Måltidsservice är ansvarig för råvaror och den mat som tillagas och skickas till ett särskilt boende, medan boendet är ansvarigt för de livsmedel som köps in och de måltider som bereds på plats hos dem.

Den verksamhet, exempelvis den skola eller särskilt boende, där måltiden serveras och äts, ansvarar för att varje matgäst får den mat den behöver för sin hälsa och sitt välbefinnande. Detta kräver kunskap och nära samarbete med andra delar av måltidskedjan, som till exempel Måltidsservice, elevhälsoteam samt hälso- och sjukvård.

Ansvaret för måltidsmiljön ligger hos den verksamhet, exempelvis den skola eller särskilt boende, där måltiden serveras och äts. Med måltidsmiljö menas rumslig gestaltning, möblering, ljudmiljö, mötet mellan medarbetare och matgäst, matens presentation på bordet, den pedagogiska måltiden med mera.

Resursanvändningen som krävs för kommunens måltider är omfattande och fördelas över flera nämnder och bolag. Därför sker utvärdering av det måltidspolitiska programmet för Strängnäs kommun horisontellt för hela koncernen, integrerat i styrmodellen. En viktig del av genomförande och ett komplement till uppföljningen av programmet är måltidsråd och brukarråd som bidrar till matgästernas inflytande och delaktighet.

2. Övergripande målsättningar för mat och måltider

Bild: Måltidsmodellen. Källa: Livsmedelsverket

Goda måltider

Måltider tillagas och serveras med matglädje och hög kvalitet. Medarbetare som har måltidsrelaterade arbetsuppgifter har relevant utbildning, engagemang och kunskap samt ges regelbundet kompetensutveckling för sitt uppdrag.

Ändamålsenliga lokaler och utrustning är också viktiga förutsättningar för goda måltider.

Vad matgästerna tycker om sin mat och måltidsmiljö undersöks regelbundet. I varje verksamhet där måltider ingår, finns ett forum för dialog om måltider.

Forumets roll är att ta tillvara matgästernas åsikter, att sprida kunskap samt främja dialog och delaktighet. Matgäster, pedagoger, omsorgsmedarbetare och köksmedarbetare är representerade. Dialogforum finns på såväl verksamhets- som enhetsnivå i kommunens organisation.

Integrerade måltider

Måltiden är en resurs som används varje dag för att höja kvaliteten i hela verksamheten. Måltiden är en självklar del av pedagogiken, vården och omsorgen.

Varje verksamhet där måltider ingår (exempelvis en förskola, skola eller särskilt boende) ansvarar för samverkan och utveckling tillsammans med övriga berörda kontor och avdelningar (exempelvis med måltidsservice eller inköpsenheten).

Tillagning nära matgästen främjar dialog och samarbete och gör mat och måltider till en integrerad del av kärnverksamheten.

Trivsam måltidsmiljö

Måltidsmiljön är inbjudande, ren, underlättar bra val för hälsa och miljö samt bidrar som helhet till trivsel. Bemötandet mellan matgäster och medarbetare är trevligt och respektfullt. Den som ansvarar för måltidsmiljön ser till att matgästerna involveras i utformningen. Samverkan mellan ansvarig fastighetsägare, förvaltare, lokalcontroller, tillsynsmyndigheter, lokalsamordnare, verksamheten och Måltidsservice är en viktig förutsättning. Med en god dialog mellan ansvariga och handläggare på miljöenheten främjas arbetet med en god inomhusmiljö.

Näringsriktig mat

Maten som serveras är näringsriktig, god, varierad och av hög kvalitet. Måltiderna är baserade på råd, rekommendationer och riktlinjer som är utfärdade av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. Matens innehåll motsvarar de svenska näringsrekommendationerna (SNR).

Andelen hel- och halvfabrikat som används är låg och då de används är kvaliteten hög. Livsmedel som köps in är fria från onödiga tillsatser.

Maten tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt. Tillagningskök ger bättre förutsättningar att minska mängden matsvinn jämfört med mottagningskök. Smak, konsistens och näringsvärde gynnas av kort varmhållning, och matlagningen sprider dofter som kan väcka aptit och nyfikenhet.

Säker mat

I varje verksamhet där livsmedel hanteras finns tydliga rutiner och regelbunden egenkontroll för säker mat. En tydlig ansvarsfördelning säkerställer vem som ansvarar för att lagstiftningen följs. Det är tydligt för matgästen vad maten innehåller.

Specialkost erbjuds av medicinska skäl. Måltidsservice har kompetens för att avgöra detta samt fattar beslut om anpassade måltider i samråd med berörd verksamhet. Anpassade måltider av andra skäl hanteras enligt avsnitt 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem samt avsnitt 3.2 Måltider i vård och omsorg.

Miljösmart mat

Livsmedelskonsumtionen kan påverka miljön både negativt och positivt. Faktorer som är viktiga och som Strängnäs kommun kan påverka genom inköp är bland andra om livsmedlen är producerade nära och möjliggör dialog direkt med producenten, om de gynnar den biologiska mångfalden, är växtbaserade i större utsträckning än i dag, producerade utan skadliga bekämpningsmedel, producerade utan handelsgödning, samt bidrar till goda arbetsvillkor för producenten. För livsmedelsproducenter i kommunen är det viktigt att näringslivsinriktad kommunal service och tjänster är tydliga och fungerar.

Med mat och måltider bidrar Strängnäs kommun till Fyra Mälarstäders gemensamma klimatlöfte.

De viktigaste kraven som kommunen ställer i sin upphandling av livsmedel är:

• Successivt höjda krav på fossilfria transporter, enligt Fyra Mälarstäders klimatlöfte.

• Minst hälften av antalet upphandlade artiklar ska ha EU-ekologisk,

KRAV- eller annan tredjepartscertifierad miljömärkning. Andelen ekologiskt i kronor av inköpta livsmedel ska vara 60 % år 2024.

• God djurhållning, ursprungsmärkning och livsmedel fria från

genmodifiering.

• För varor från länder med stora sociala skillnader ställs krav på Rättvisemärkt eller annan tredjepartscertifierad märkning för social rättvisa. Detta gäller till exempel kaffe, te, socker, kakao och vanilj.

• Förpackningar, förbrukningsmaterial och transporter upphandlas med

krav på så liten miljö-, klimat-, och hälsopåverkan som möjligt. Kraven kan med fördel höjas enligt en trappstegsmodell under avtalstiden.

• Andelen inköpta lokalt producerade livsmedel som bidrar till kommunens

miljö- och klimatmål, ökas successivt.

• Genom inköp och menyplanering minskas klimatpåverkan på inköpta livsmedel till hållbara nivåer utan att matens närings- och energinivå påverkas negativt, enligt Fyra Mälarstäders klimatlöfte.

• Inköp av lokalt skjutet och hanterat viltkött ökar.

• Genom inköp och menyplanering främjas intaget av grönsaker, baljväxter, frukt och fullkorn.

• Fisk väljs från hållbara bestånd, märkta med ASC eller MSC alternativt

från småskaligt regenerativt fiske.

• Inköp och utbud säsongsanpassas.

• Från planering till servering via upphandling och inköp arbetar berörda verksamheter med att minimera matsvinnet i hela livsmedelskedjan, enligt Fyra Mälarstäders klimatlöfte.

Alla miljö- och klimatkrav tillgodoses så långt det går och prioriteringar görs kontinuerligt för att uppnå en sammanvägd nytta för både invånare och miljö.

2.1 Andra styrdokument

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun har nära koppling till en rad globala, nationella och lokala styrdokument. Några av de viktigaste är:

Agenda 2030 Barnkonventionen

Livsmedelslagstiftning och föreskrifter i EU och Sverige Sveriges nationella livsmedelsstrategi Livsmedelsverkets råd för bra måltider

Socialstyrelsens rekommendationer Skollag

Läroplan

Flerårsplan 2021 – 2023 Barn- och ungdomsstrategi Klimat- och energiplan Idrottspolitiskt program Kulturpolitiskt program Avfallsplan

Intresse- och målkonflikter uppstår ständigt i kommunens olika verksamheter. Dessa hanteras med matgästens välmående i fokus, utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv. När målkonflikter uppstår i frågor av strategisk karaktär ska dessa lyftas till högre chef eller kommunens politiska organisation för avgörande.

3. Måltidspolitiska utvecklingsområden

3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem

Måltiderna i skolan och på fritidshem baseras på Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i förskolan samt Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i skolan.

Under barn- och ungdomsåren grundläggs våra matvanor vilket till stor del ligger till grund för framtida konsumtionsmönster. Livsmedelsverket med flera beskriver att bra matvanor har betydelse för inlärning, koncentration och välbefinnande samt bidrar till god hälsa genom livet. Övervikt och fetma är idag de största kostrelaterade hälsoproblemen, vilka ökar risken för en rad sjukdomar som till exempel diabetes, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdom. Det finns även andra typer av kostrelaterade hälsoproblem och det är därför viktigt att måltiderna i skolan är av god kvalitet och har ett bra näringsinnehåll.

Förskola, skola och fritidshem är arenor som förenar lek, rörelse och goda matvanor i vardagen, med en strävan att inspirera barn och unga till en sund inställning till mat och motion. Elever i skolan uppmuntras till fysisk aktivitet för att på så sätt stimulera aptiten, ätandet och inlärningen.

Skolmåltiden är en vardagsmåltid som bidrar till barn och ungas kunskapsresultat och långsiktiga hälsa och välbefinnande. Väl fungerande och integrerade skolmåltider bidrar till en jämlik skola. Högtider och andra speciella tillfällen uppmärksammas och ger variation i vardagen.

Ett inbjudande utbud av såväl kalla som varma rätter och tillbehör ger alla barn möjlighet att äta sig mätta. Utbudet präglas av variation och tradition, med såväl lokal och svensk matkultur som från världens mångfald av smaker och dofter.

Alla barn erbjuds frukt eller grönsak under för- eller eftermiddagen som komplement till skollunchen. Elever i grundskolan kan erbjudas en enkel frukost som inledning på skoldagen. På alla platser och vid alla tillfällen där barn tar del av mat och måltider i skolan erbjuds ett hälsosamt sortiment. Detta gäller till exempel på utflykt och i skolans cafeteria.

Måltiderna i förskola och skola utgör ett värdefullt pedagogiskt verktyg i skolans uppdrag kring livsstil, miljö och hälsa. Alla barn i förskola och skola har tillräckligt med tid avsatt för att kunna äta i lugn och ro. I skolan kan schemalagd lunch vara ett bra sätt att ge större nytta av måltiden till undervisningen.

Pedagogiska måltider är en värdefull resurs där pedagoger använder måltidssituationen som ett arbetsverktyg, integrerat i skoldagen. Riktlinjer för pedagogiska måltider tas fram av den verksamhet som måltiden är en del av, alltså av den förskola eller skola där måltiden serveras.

Måltidsmedarbetarnas kompetens integreras och tas till vara i det pedagogiska arbetet i förskola och skola. Genom kollegialt lärande bidrar olika yrkesgrupper till att öka barnens kunskap, intresse och nyfikenhet kring mat och måltider och dess koppling till övriga ämnen och kunskapsområden. Lärare, specialpedagoger, skolsköterskor och pedagoger inom hemkunskap samt idrott och hälsa har viktiga roller för att få ihop den komplexa helheten.

Den plats där barn och unga äter utformas så att det är trevligt för både barn och vuxna att äta där. Lokalerna ska anpassas efter arbetsmiljöverkets riktvärden för bullernivå, luftkvalitet och yta. Måltidsmiljön som erbjuds är i möjligaste mån speciellt inredd för ätande. Barnen involveras i matrummets utformning oavsett om det är en matsal eller ett klassrum och det är den verksamhet som har mandat att ändra lokalerna som ser till att detta sker. Barnkonventionen säger att barn ska respekteras, ha möjlighet att själv kunna påverka sitt liv och att alla beslut som påverkar barn ska beakta barnets bästa. Därmed ska barn involveras i utformningen av måltidsmiljön som de befinner sig i dagligen. De fyra grundprinciperna säger att:

2. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras.

3. Barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet.

6. Alla barn har rätt till liv och utveckling.

12. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet.

Strängnäs kommun tillämpar Kost och Närings nationella rekommendationer för specialkost och anpassade måltider i förskola och skola. Specialkost av medicinska skäl erbjuds alla barn med behov. Etiska och religiösa behov hos barn i förskola och skola tillgodoses så länge det inte inverkar på den stora gruppens möjligheter att få sina behov tillgodosedda.

För barn och unga med neuropsykiatriska funktionsvariationer ingår anpassning av måltiden som en del av skolans extra anpassningar för det enskilda barnet.

Alla anpassade måltider genomförs i samverkan mellan skola, elevhälsa, vårdnadshavare och Måltidsservice. Beslut om specialkost och anpassade måltider fattas av Måltidsservice på delegation av Barn- och utbildningsnämnden.

Alla barn uppmuntras att engagera sig i måltidsfrågorna för att utveckla såväl måltidernas kvalitet som barnens kunskap inom området. Delaktighet i skolmåltiden är en del av varje barns vardag. Varje förskola och skola erbjuder ett dialogforum där barn kan delta på sina villkor och där såväl mat som måltidens förutsättningar tas upp.

Vårdnadshavare bjuds in att uppleva skolmåltiden minst en gång per år. Vid föräldramöten och öppet hus är skolmåltiderna en självklar del av det som skolan presenterar för vårdnadshavarna.

3.2 Måltider inom vård och omsorg

Måltider i äldreomsorgen baseras på Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i äldreomsorgen (särskilt boende och ordinärt boende). Måltider i LSS-boende baseras på Livsmedelsverkets broschyr Uppmuntra till bra måltider.

Kommunen strävar efter en hållbar måltidskedja för alla förekommande boendeformer. Med helhetsperspektiv och värdeskapande arbete i hela måltidskedjan, blir måltiderna en resurs med sociala, miljömässiga och ekonomiska vinster.

Omsorgstagare inom Strängnäs kommuns vård och omsorg ska få uppleva att måltiden är en stressfri och trivsam stund som präglas av respekt, värdighet och lyhördhet. Måltiderna har en central betydelse inom äldreomsorgen och skapar förutsättningar för livskvalitet. Den enskilde ska få möjlighet till delaktighet och självbestämmande och medarbetarna har ett personcentrerat förhållningssätt.

Enligt Socialstyrelsen är måltiderna grundläggande för att förebygga undernäring, sjukdom och ohälsa. Det är därför viktigt att måltiderna i vård och omsorg är av god kvalitet och har ett bra näringsinnehåll. Näringsfattig mat och för litet matintag försämrar hälsan och kan till exempel leda till ökad risk för fall.

Äldre äter ofta mindre portioner än tidigare i livet, samtidigt som närings- och energibehov är minst lika högt som tidigare. Därför ska maten innehålla mycket näring i små portioner. Lite och ofta är ledorden. De äldres näringsstatus och vikt följs regelbundet och mat och måltider anpassas för att förebygga ohälsa.

Vid behov erbjuds anpassade måltider, till exempel näringsberikad, energiberikad, konsistensanpassad eller på annat sätt anpassad till den enskildes behov. Ordination och utförande av insatser kring anpassade måltider sker i samverkan mellan hälso- och sjukvård och Måltidsservice. Behovet av anpassade måltider utreds och beslutas av legitimerad personal med dietistkompetens i samråd med ansvarig sjuksköterska och Måltidsservice. Etiska och religiösa behov tillgodoses när det är praktiskt möjligt. Det utförs ett aktivt arbete för att förebygga och motverka pågående undernäringsproblematik hos de äldre, vilket även regelbundet följs upp. Nattfasta är en riskfaktor för undernäring och ingår i det förebyggande arbetet vilket bland annat innebär att sprida måltidstillfällena över dygnet.

För äldre på särskilt boende erbjuds daglig fysisk aktivitet för att på så sätt stimulera aptiten, ätandet och därmed hälsa och livskvalitet. Matgäster och omsorgstagare i vård och omsorg har möjlighet att äta sig mätta och måltiden bidrar till deras långsiktiga hälsa och välbefinnande.

Högtider och andra speciella tillfällen uppmärksammas och ger variation i tillvaron. En tydlig skillnad mellan vardag och helg märks genom variation på rätter, fikabröd och tilltugg.

Till lunch och middag finns olika rätter att välja bland och ätandet över dygnet är väl fördelat och sker på den enskildes villkor. Maten serveras i karott på bordet så att matgästen får möjlighet att själv förse sig med mat och dryck, när så är möjligt. Detta främjar såväl valmöjligheter som interaktioner och samtal.

Utbudet präglas av variation och tradition, med såväl sörmländsk som svensk matkultur. Världens mångfald av smaker och dofter får också plats i menyn.

Måltiderna i vård och omsorg utgör ett värdefullt verktyg i verksamhetens uppdrag kring livskvalitet för alla omsorgstagare. Väl fungerande och integrerade måltider bidrar till en jämlik vård och omsorg. För yngre omsorgstagare ska normaliseringsprincipen råda, det vill säga att det ska vara som för vem som helst, som om individen inte hade behov av stöd och hjälp. I äldreomsorgen kan omsorgsmåltider vara en värdefull resurs och en del av omvårdnaden, där medarbetare använder måltidssituationen som ett arbetsverktyg i arbetet med att förebygga undernäring och ohälsa. Måltiden anpassad utifrån individuella behov bidrar till en bättre livskvalitet för den äldre.

Måltidsmedarbetarnas kompetens integreras och tas till vara inom vård och omsorg och bidrar till kollegialt lärande om mat och måltider tillsammans med omsorgens medarbetare. Dietist, undersköterskor, sjuksköterskor,

måltidsombud, arbetsterapeuter och fysioterapeuter har viktiga roller för att få ihop den komplexa helheten.

Verksamheterna strävar efter en likvärdig och för omsorgstagaren värdefull måltid oavsett boendeform.

Den plats där omsorgstagare äter utformas så att det är trevligt att äta där. Kommunens lokaler ska anpassas efter arbetsmiljöverkets riktvärden för bullernivå, luftkvalitet och yta. Måltidsmiljön som erbjuds är i möjligaste mån speciellt inredd för ätande. Alla omsorgstagare har möjlighet och uppmuntras att engagera sig i måltidsfrågorna för att utveckla måltidsmiljön och måltidernas kvalitet. Varje vård- och omsorgsboende erbjuder ett dialogforum där enskilda kan delta på sina villkor och där såväl mat som måltidens förutsättningar tas upp. För att främja en trevlig måltidsstund ges matgäster och omsorgstagare inom vård och omsorg möjlighet att servera sig maten själv. I så stor utsträckning som möjligt kan den äldre på särskilt boende välja var, med vem och vid vilken tidpunkt måltiden ska intas. Alla verksamheter strävar efter och uppmuntrar möjligheten till praktiskt deltagande kring måltiden efter vars och ens egen förmåga.

Anhöriga erbjuds alltid möjligheten att kunna köpa en portion mat vid besök för att kunna dela en måltid med sin närstående, förutsatt att beställning gjorts i god tid enligt boendets rutiner för måltidsbeställning.

Måltider inom ordinärt boende

Vård- och omsorg riktas alltmer till det egna hemmet. Det är därför viktigt att förebyggande, hälsofrämjande insatser kan erbjudas som bidrar till att människor ges förutsättningar till att kunna bo kvar i ordinärt boende med bibehållen god hälsa. Måltiden fyller en viktig funktion i det förebyggande arbetet och det är viktigt att måltiden uppfyller de kriterier på näringsriktighet och regelbundenhet som socialstyrelsen förespråkar, oavsett boendeform för omsorgstagaren. Inom ordinärt boende är mat och måltider samt sociala insatser en del av de biståndsbedömda insatser som omsorgstagare ansöker om. Det är önskvärt att hemtjänstinsatserna, efter biståndsbeslut och i samråd med omsorgstagaren, är planerade så att flera huvudmål och mellanmål kan serveras utspridda över dygnet. Medarbetare inom ordinärt boende behöver stödja och motivera omsorgstagare i att köpa in och äta näringsriktig mat fördelad under dygnet.

Rätten att besluta om inköp och val av måltider ligger hos omsorgstagaren.

Mötesplatser för seniorer erbjuds i de olika kommundelarna där måltider kan intas i ett socialt sammanhang, något som främjar aptit, hälsa och näringsintag för äldre som ännu bor hemma. Att ta sig mellan hemmet och mötesplatsen ger också möjlighet till värdefull rörelse och vardagsmotion.

3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter

På fritidsgårdar erbjuds till vardags ett hälsosamt och miljösmart utbud med syfte att locka till hälsosamma val för barn och unga. Genom delaktighet och aktiviteter kan barn och unga påverka utbudet och lära sig mer om enkla och bra mellan- och kvällsmål. På fritidsgården märks det skillnad mellan vardag och helg genom utbud och aktiviteter i cafeteria och kök.

På bad- och fritidsanläggningar samt cafeterior och mötesplatser erbjuds till största delen ett hälsosamt och miljösmart utbud. Många besökare är barn och unga och kommunens ansvar att bidra till hälsa och välbefinnande är stort.

På kommunkoncernens anordnade möten, event och konferenser serveras uteslutande växtbaserade måltider.

Vid de kommunägda bolagens inköp av livsmedel och måltider ska det måltidspolitiska programmet vara styrande.

4. Centrala begrepp och definitioner

Definitionerna nedan gäller för tolkningen av detta styrdokument, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun.

Anpassade måltider – måltid som är anpassad för en enskild person, av medicinska, religiösa, etiska eller andra skäl.

Brukarråd – en grupp personer som företräder människor som kommer i kontakt med kommunens vård, skola och omsorg i någon form, till exempel barn i skolan, äldre eller personer med funktionsvariation.

FAMM – Five Aspects of a Meal Model, en förklaringsmodell för måltidens olika beståndsdelar. Rummet, Produkten, Stämningen, Styrsystemet och Mötet är delar som kan förklara måltidens komplexitet.

Hållbar utveckling – Hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Härlagat – mat tillagad i matgästens närhet, till exempel i samma byggnad eller i skolan där barnet går. Härlagat används för restaurang och storkök till skillnad från hemlagat som betecknar mat som lagats i någons privata hem.

Integrerat – process som leder till att skilda enheter förenas.

Klimatsmart – en handling eller ett inköp av produkt eller tjänst som bidrar till minskad negativ klimatpåverkan eller till och med positiv klimatpåverkan.

Kost, mat – den blandning av olika livsmedel som intas dagligen för att täcka näringsbehovet.

Kvalitet – värdet av egenskaper som till exempel ett livsmedel eller en måltid kan ha. Kvalitetsdimensioner är till exempel den färdiga rättens innehåll, råvarornas ursprung, smak, doft, konsistens, näringssammansättning, variation, menyplanering, presentation med mera.

Mat lagad från grunden – mat lagad från råvaror vilket innebär livsmedel som inte värmts upp eller tillagats i förväg.

Miljösmart – en handling eller ett inköp av produkt eller tjänst som bidrar till minskad miljöpåverkan.

Måltid – mat som äts i ett sammanhang där rummet, sällskapet, organiseringen och stämningen bidrar till en helhetsupplevelse.

Måltidskultur – måltidskultur finns överallt där människor äter och delar liknande föreställningar om hur, när, vad, var och med vem man bör äta. Som framgår av själva grundbetydelsen av kultur (odling), är det något som lever och förändras, och som också innehåller ett aktivt moment.

Närproducerat/lokalt – råvaror och därav förädlade produkter med ursprung i Södermanland och dess grannlandskap.

Omsorgsmåltid –innebär att medarbetare deltar i måltiden med omsorgstagarna vid matbordet för att erbjuda det stöd och den hjälp som behövs under måltiden (Socialstyrelsen).

Pedagogisk måltid – innebär att skolpersonal äter tillsammans med barnen i förskolan eller skolan. Syftet är att måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn samt ge möjlighet till att integrera måltiden i skolans pedagogiska uppdrag.

Restaurang, matsal – ett rum särskilt inrett och avsett för att servera mat och äta i.

Specialkost – kost som är anpassad till ett visst sjukdomstillstånd eller medicinskt behov.

Säsongsanpassad, säsongsbetonad – mat som vid varje given tidpunkt och geografiska plats kan odlas utan behov av extra uppvärmning, skördas respektive lagras på ett resurseffektivt sätt. Konserverad och fryst mat är ett sätt att äta säsongsanpassat. Det kan också handla om att fiska fisksorter när de smakar som bäst, eller att vilt kan jagas och slaktas under en viss del av året. Att äta säsongsbetonat är att anpassa val av råvaror till vad som finns att tillgå i det

geografiska närområdet regionalt eller i klimatzonen. För livsmedel som till exempel citrusfrukter kan de sägas vara i säsong från december till februari beroende på närmast tillgängliga plats där citrusfrukt odlas, det vill säga i södra Europa.

Verksamhet – exempelvis förskola, skola eller särskilt boende.

Sammanställning av inkomna remissynpunkter

Tillhörande:

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

Teknik- och fritidsnämnden beslutade 2020-02-23 att skicka förslag till Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun (daterad remissversion 2020-02-08) på remiss internt och externt. Under remissperioden, har invånare, föreningar, organisationer, liksom angränsande kommuner, myndigheter och den kommunala förvaltningen, nämnder och kommunala bolag haft möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Remisshandlingarna med information om möjlighet att påverka innehållet i planen lades upp på kommunens webbsida och i sociala medier och skickades i ett riktat utskick till utvalda externa aktörer.

Inom remisstiden har synpunkter inkommit och tillgodosetts enligt beskrivning i kolumnen ”Synpunkt tillgodosedd” nedan. En fullständig sammanställning av inkomna remissynpunkter och kommentarer till dessa finns längre ned i dokumentet.

Inkomna synpunkter	Handlingsnr i Lex	Datum	Synpunkt	Synpunkt tillgodosedd
Kommunala nämnder och styrelser
Socialnämnden	2021:1251	2021-04-30	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Programmet delvis justerat till följd av synpunkter. Övriga synpunkter noterade och vissa tas med som underlag i det kommande arbetet med åtgärder.
Miljö- och samhälls- byggnads- nämnden	2021:1344 2021:1345	2021-05-05	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Programmet delvis justerat till följd av synpunkter. Övriga synpunkter noterade och vissa tas med som underlag i det kommande arbetet med åtgärder.
Barn- och utbildnings- nämnden	2021:1445 2021:1446	2021-04-29	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Programmet delvis justerat till följd av synpunkter. Övriga synpunkter noterade och vissa tas med som underlag i det kommande arbetet med åtgärder.
Kulturnämnden	2021:1250	2021-04-29	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Programmet delvis justerat till följd av synpunkter. Övriga synpunkter noterade och vissa tas med som underlag i det kommande arbetet med åtgärder.
KS samt avdelningar			Nej
SFAB			Nej
Sevab			Nej

Enskilda tjänste- personer, intressent- grupper och förtroende- valda i Strängnäs kommun
Enskilda ledamöter, kommun- styrelsen	2021:1313	2021-05-07	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Programmet delvis justerat till följd av synpunkter. Övriga synpunkter noterade och vissa tas med som underlag i det kommande arbetet med åtgärder.
Moderaterna i Strängnäs	2021:1450	2021-04-27	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Programmet delvis justerat till följd av synpunkter. Övriga synpunkter noterade och vissa tas med som underlag i det kommande arbetet med åtgärder.
Social- demokraterna i Teknik- och fritidsnämnden	2021:1451	2021-04-22	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Programmet delvis justerat till följd av synpunkter. Övriga synpunkter noterade och vissa tas med som underlag i det kommande arbetet med åtgärder.
Miljöpartiet i Strängnäs	2021:892 2021:893	2021-03-22	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Programmet delvis justerat till följd av synpunkter. Övriga synpunkter noterade och vissa tas med som underlag i det kommande arbetet med åtgärder.
Xxxxx Xxxxxxxx, ledamot socialnämnden	2021:1272	2021-05-06	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Ingen ändring av programmet föreslås, synpunkten noterad och kommenterad i sammanställningen.

SPF Seniorerna i Stallarholmen och Xxxxxxxxx Xxxx	2021:1312	2021-04-28	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Programmet delvis justerat till följd av synpunkter. Övriga synpunkter noterade och vissa tas med som underlag i det kommande arbetet med åtgärder.
Ungdomsrådet	2021:891	2021-03-24	Ungdomsrådet har läst igenom programmet och har inga förslag till ändringar.	Ingen ändring av programmet föreslås, synpunkten noterad och kommenterad i sammanställningen.
Miljökoordinator Xxxx Xxxxxx, kansli- avdelningen	2021:1449	2021-04-26	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Programmet delvis justerat till följd av synpunkter. Övriga synpunkter noterade och vissa tas med som underlag i det kommande arbetet med åtgärder.
Övriga myndigheter, företag, samman- slutningar och enskilda personer
birgitta.chreutz @xxxxxxx.xxx, svar via digital enkät på webben	2021:928	2021-04-06	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Ingen ändring av programmet föreslås, synpunkten noterad och kommenterad i sammanställningen.
camilla.callenm xxx@xxxxx.xxx , svar via digital enkät på webben	2021:928	2021-04-06	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Programmet delvis justerat till följd av synpunkter. Övriga synpunkter noterade och vissa tas med som underlag i det kommande arbetet med åtgärder.

carlssonfrida96 @xxxxx.xxx, svar via digital enkät på webben	2021:928	2021-04-06	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Ingen ändring av programmet föreslås, synpunkten noterad och kommenterad i sammanställningen.
maliin.xxxxxxxx @xxxxxxx.xxx, svar via digital enkät på webben	2021:928	2021-04-06	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Ingen ändring av programmet föreslås, synpunkten noterad och kommenterad i sammanställningen.
larsson81@outl xxx.xxx, svar via digital enkät på webben	2021:928	2021-04-06	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Programmet delvis justerat till följd av synpunkter. Övriga synpunkter noterade och vissa tas med som underlag i det kommande arbetet med åtgärder.
xxxxx00.xx@gm xxx.xxx, svar via digital enkät på webben	2021:928	2021-04-06	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Ingen ändring av programmet föreslås, synpunkten noterad och kommenterad i sammanställningen.
Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx, Xxxxxxxxxxx Nyköpings kommun	2021:897	2021-03-30	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Ingen ändring av programmet föreslås, synpunkten noterad och kommenterad i sammanställningen.
victoria.duus@li xx.xx, svar via digital enkät på webben	2021:928	2021-04-06	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Programmet delvis justerat till följd av synpunkter. Övriga synpunkter noterade och vissa tas med som underlag i det kommande arbetet med åtgärder.
victoria.duus@li xx.xx, inskickad synpunkt via e- post	2021:898	2021-04-06	Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2	Ingen ändring av programmet föreslås, synpunkten noterad och kommenterad i sammanställningen.

Anonymt inskickad synpunkt via e-tjänst

2021:896

2021-03-30

Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter del 2

Ingen ändring av programmet föreslås, synpunkten noterad och kommenterad i sammanställningen.

Anonymt inskickad synpunkt via e-

tjänst

2021:938

2021-04-04

Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter

del 2

Ingen ändring av programmet föreslås, synpunkten noterad och kommenterad i

sammanställningen.

n.n@strangnas. se, Svar via digital enkät på

webben

2021:928

2021-04-06

Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter

del 2

Ingen ändring av programmet föreslås, synpunkten noterad och kommenterad i

sammanställningen.

Anonymt brev

2021:895

2021-03-29

Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter

del 2

Ingen ändring av programmet föreslås, synpunkten noterad och kommenterad i

sammanställningen.

Anonymt brev

2021:894

2021-03-29

Ja enligt sammanställning av inkomna remissynpunkter

del 2

Ingen ändring av programmet föreslås, synpunkten noterad och kommenterad i

sammanställningen.

SYNPUNKTER KOMMENTARER

Kommunala nämnder och styrelser

Socialnämnden

Måltidspolitiska programmet är som helhet ett mycket bra och genomarbetat program.

Socialnämnden förespråkar tillagningskök på samtliga särskilda boenden.

Socialnämnden är positivt inställda till att införa omsorgsmåltider, framförallt viktigt i samband med vård- och omsorgsinsatser med inriktning demens.

Vi tackar socialnämnden för synpunkter och visat engagemang.

Önskemålet om tillagningskök på samtliga boenden innebär stora investeringskostnader, någon summa för detta finns inte i dagsläget då det krävs omfattande utredningsarbete. Tillagningskök nära matgästerna är generellt mycket positivt, såväl för matens kvalitet som för möjligheten till delaktighet och inflytande för matgästerna. Måltidsservice ser positivt på tillagningsmöjligheter nära matgästerna, sett ur ett invånar- och verksamhetsperspektiv. Säkerhetsmässigt är det en fördel att sprida matlagningskapaciteten på flera platser i kommunen. Miljömässigt innebär matlagning på plats också fördelar, som minskat matsvinn och färre transporter. Näringsmässigt innebär matlagning på plats kortare varmhållningstid med bibehållen näring i den varma maten.

Med detta i åtanke, är förutsättningarna för tillagningskök på särskilda boenden inte så goda i Strängnäs, då de gamla kökslokalerna inte finns kvar, och köksbyggnation helt från grunden skulle krävas, i vissa fall även i form av utbyggnad eller tillbyggnad av befintliga byggnader.

I programmet avsnitt 2, Näringsrik mat, framgår att ” Xxxxx tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt.

Tillagningskök har bättre förutsättningar att minska mängden matsvinn jämfört med mottagningskök.

Smak, konsistens och näringsvärde gynnas av kort varmhållning, och maten sprider dofter som kan väcka aptit och nyfikenhet.” programmet motsäger inte tillagningskök på alla särskilda boenden men pekar heller inte ut att det är den enda lösningen för att åstadkomma dessa förbättringar. Det finns bra lösningar för mat lagad på annan plats, till exempel kyld mat som värms på plats, av måltidskompetenta medarbetare. Oavsett kökslösning krävs förändringar och förbättringar jämfört med dagens system och

arbetssätt. Det finns också andra förutsättningar som måste tas i beaktande om en så här stor investering ska genomföras: kommunen har nyligen tecknat ett nytt hyresavtal på 15 år för Eldsundsköket, där äldreomsorgsmaten tillagas idag. Vi rekommenderar istället för ändring i programmet, att en utredning görs där kostnader och förutsättningar för matlagning på särskilda boenden utreds och som kan ge underlag till kommande beslut i frågan i socialnämnden.

I underlaget är det beskrivet att normaliseringsprincipen ska råda för yngre brukare inom äldreomsorgen.

Gränsdragningen kan vara svår att hantera rent praktiskt på våra boenden, där det bor både äldre och yngre brukare.

Utredningen beskriver att specialanpassad kost ska erbjudas av medicinska skäl.

Men nämner inte att specialanpassad kost även ska kunna erbjudas av etiska och religiösa skäl. Ovan nämnda skäl är en viktig aspekt som också ska ligga till grund för personcentrerad vård- och omsorg.

Det är relativt lite skrivet om måltider i ordinärt boende och vikten av att kunna erbjuda näringsriktig och god mat. Vård- och omsorg riktas alltmer till hemmet. Det viktigt att förebyggande hälsofrämjande åtgärder kan erbjudas som bidrar till att människor kan klara av att bo hemma. Näringsriktig och tillräckligt kostintag är viktigt för hälsan.

Näringsfattig och för litet kostintag försämrar hälsan och kan till exempel leda till ökad risk för fall.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Införande av tillagningskök och omsorgsmåltider medföra utökade kostnader.

Det praktiska genomförandet kommer att styras av socialnämndens verksamheter och en viktig del av den handlingsplan/åtgärder/aktiviteter som genomförs till följd av måltidspolitiska programmet. Intresse- och målkonflikter uppstår och ska hanteras enligt programmet, under avsnitt 2.1: ” Intresse- och målkonflikter uppstår ständigt i kommunens olika verksamheter. Dessa hanteras med matgästens välmående i fokus, utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv. När målkonflikter uppstår i frågor av strategisk karaktär ska dessa lyftas till högre chef eller kommunens politiska organisation för

avgörande.”

Specialkost nämns inte under avsnittet 3.2 Måltider i vård och omsorg, utan endast att ” Vid behov erbjuds anpassad kost, till exempel näringsberikad, energiberikad, konsistensanpassad eller kost som på annat sätt anpassas till den enskildes behov.” Behov av etiska eller religiösa skäl ingår här men förtydligas i programmet enligt synpunkten.

Programmet ändras i enighet med förslaget, under avsnitt 3.2 Måltider i vård och omsorg, ordinärt boende.

Se kommentar ovan om konsekvenser av utbyggnad av tillagningskök.

För att förbättra måltidsmiljön behöver nya köksmöbler, porslin och utrustning köpas in. För det krävs en utökad investeringsbudget kommande år. Det finns även ett stort behov av att byta ut köksskåp och vitvaror. Dialog behöver ske med bostadsbolaget om vem som står för kostnaden.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Avsnitt 2 Övergripande målsättningar för mat och måltider

Trivsam måltidsmiljö

Under avsnittet önskar nämnden att

”tillsynsmyndigheter” inkluderas i meningen: Samverkan mellan ansvarig fastighetsägare, förvaltare, lokalcontroller, lokalsamordnare, verksamheten och Måltidsservice är en viktig förutsättning.

Med en god dialog mellan ansvariga och handläggare på miljöenheten främjas arbetet med att barnens inomhusmiljö ska vara god.

Miljösmart mat

För avsnittet föreslår nämnden att näringslivsfrågorna omnämns i stycket om vad Strängnäs kommun kan påverka. För att gynna lokala producenter är det viktigt att service och tjänster av olika slag är tydliga och fungerar. Ytterligare en reflektion rör att, i den mån det är praktiskt möjligt, öppna upp för möjligheten att köpa in även mindre kvantiteter från lokala leverantörer som producerar småskaligt.

Rörande vilka krav som kommunen ställer i upphandling: Nämnden vill lyfta funderingen om det är möjligt att öppna upp detta stycke för att en enskild producent inte ska behöva uppvisa uppfyllande av samtliga krav för att

Dialog mellan socialkontorets verksamheter, Måltidsservice och bostadsbolaget inom ramen för OPG/SPG är en förutsättning för förbättrade måltidsmiljöer enligt programmets intention, inte bara ur kostnadshänseende utan även ur ett effektivitets- och verksamhetsperspektiv.

Vi tackar för Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens bidrag och engagemang.

Programmet ändras enligt förslag.

Förslaget tas i beaktande, texten tydliggörs i programmet.

Programmet ändras enligt förslag.

Möjlighet finns redan att köpa varor och tjänster från lokala och småskaliga leverantörer. Detta görs redan i praktiken och ökas succesivt och bedöms inte behöva stå med i programmet.

Kraven som beskrivs vad gäller upphandlingar betyder inte att alla krav måste vara uppfyllda utan det är en samlad bedömning som görs av vad som är bäst totalt sett ur miljösynpunkt. Vi använder olika upphandlingsmodeller för olika typer av avtal, t.ex. ramavtal eller direktupphandling. Det är alltid

vara aktuell, om en samlad bedömning ändå är god.

//… om livsmedlen är producerade nära och möjliggör dialog direkt med producenten, om de gynnar den biologiska mångfalden, är växtbaserade i större utsträckning än i dag, producerade utan skadliga bekämpningsmedel, producerade utan handelsgödning, samt bidrar till goda arbetsvillkor för producenten...//

Säker mat

I avsnittet för säker mat föreslår nämnden att komplettera med vikten av en välfungerade och stöttande livsmedelskontroll för vägledning.

Avsnitt 3 Måltidspolitiska utvecklingsområden

3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem

I stycket som inleds med Den plats där barn och unga äter utformas så att både barn och vuxna tycker att det är trevligt att äta där…// föreslår nämnden att inkludera ett förtydligande om olika komponenter som utgör en god inomhusmiljö (exempelvis riktvärden för bullernivå, luftkvalitet och yta.)

3.2 Måltider inom vård och omsorg

För avsnittet som inleds med Den plats där brukare äter utformas så att de tycker att det är trevligt att äta där…// föreslår nämnden att inkludera ett förtydligande om olika komponenter som utgör en god inomhusmiljö (exempelvis riktvärden för bullernivå, luftkvalitet och yta.)

Barn- och utbildningsnämnden Xxxxxxxx

Xxxxx Xxxxxxx (C), Xxxxx Xxxxxx Xxxxxx (L) och Xxxxxxx Xxxx (KD) yrkar på följande

kommunen som avgör vilka krav som ställs i upphandling och om dessa krav är skall- eller bör- krav. Därmed finns möjlighet redan idag enligt förslaget.

Detta är en förutsättning men också ett lagkrav så detta ska fungera oavsett kommunala styrdokument, detta ingår i kommunens uppdrag ändå. Vi försöker också hålla nere textmassan i programmet enligt inkommen synpunkt).

Programmet ändras enligt förslag.

Vi tackar Barn- och utbildningsnämnden för synpunkter och visat engagemang.

tillägg i remissvaret under punkten miljösmart mat:

Vi anser att ”lokalt producerade livsmedel” bör kompletteras med en tydlig definition, då konsensus kring termen saknas ett mätbart mål samt att under punkten om fisk bör det läggas till att fisken ska vara fiskad och filead i nordiska hav.

1.3 Ansvar och uppföljning

I enlighet med Strängnäs kommuns styrmodell ska programmet inte kompletteras med handlingsplaner. De politiska prioriteringarna görs i Flerårsplanen och i nämndens verksamhetsplan. Det måltidspolitiska programmet ska hanteras tillsammans med övriga strategier och övergripande styrdokument när insatser prioriteras i kontorsplanen.

Hur och när uppföljning av programmet ska ske behöver anpassas till styrmodellen.

Användningen av begrepp, exempelvis mål/målsättning, behöver anpassas till styrmodellen.

2. Säker mat

Måltidsservice enhetschefer fattar beslut om anpassad kost av medicinska skäl på delegation av barn- och utbildningsnämnden.

Vi håller med, programmet innehåller en definition av lokal mat.

regenerativt fiske.” Med detta menas bland annat fisk som är fiskad och förpackad i närområdet, även om det kommer att vara en marginell del av den fisk som konsumeras i kommunen. Måltidsservice följer utvecklingen av landbaserad odling och fiske av andra sorter än de gängse matfiskarna som ofta är utfiskade eller riskerar att bli det.

Programmet ändras i enighet med förslaget.

Här är det svårt att veta vilka begrepp som avses, och som behöver anpassas till styrmodellen.

Här bör stå att man också kan få specialkost utifrån etiska och religiösa skäl, inte endast medicinska, alternativt ”… bland annat medicinska skäl.”

3.1 Måltider i förskola, skola och fritidshem

Att elever i grundskolan ska erbjudas en enkel frukost och frukt är önskvärt, men måste ses i relation till kostnaden. Det är framför allt att servera en enkel frukost för de elever som inte har möjlighet att äta hemma, som grundskolan ser behov av. Det måltidspolitiska programmet skulle kunna formuleras på en mer övergripande och mindre detaljerad nivå. Detta gäller även skrivningen om att elever ska erbjudas daglig fysisk aktivitet, vilket visserligen är önskvärt men inte bör vara tvingande formulerat.

Riktlinjer för pedagogiska måltider är politiskt beslutade i såväl barn- och utbildningsnämnden som teknik- och servicenämnden. Riktlinjen gäller övergripande och gemensamt för barn- och utbildningsnämndens verksamheter.

Under Avsnittet 2. Säker mat anger programmet följande: ” Specialkost erbjuds av medicinska skäl. Måltidsservice har kompetens för att avgöra detta samt fattar beslut om individuella koster efter samråd med berörd verksamhet.” Säker mat handlar endast om hygienisk och medicinsk säkerhet. Anpassade koster av andra skäl kommer under respektive verksamhetsavnitt. Under 3.1 Måltider i förskola, skola och fritidshem framgår att ” Strängnäs kommun tillämpar Kost- och närings riktlinjer för specialkost i förskola och skola. Specialkost av medicinska skäl erbjuds alla barn med behov. Etiska och religiösa behov hos barn i förskola och skola tillgodoses så länge det inte inverkar på den stora gruppens möjligheter att få sina behov tillgodosedda.

För barn med neuropsykiatriskt funktionshinder ingår anpassning av måltiden som en del i skolans extra anpassningar för det enskilda barnet. Alla individanpassade koster genomförs i samverkan mellan skola, elevhälsa, vårdnadshavare och Måltidsservice. Beslut om individanpassade koster fattas av Måltidsservice.”

Programmet ändras i enighet med förslaget

Riktlinjer för pedagogiska måltider är inte politiskt beslutat i TFN, det är en fråga för de verksamheter och den nämnd, alltså förskolor, grundskola och Barn- och utbildningsnämnd, där pedagogisk personal finns.

Riktlinjernas syfte är att uppnå hög kvalitet i

Underlaget kan komma från måltidsservice i samarbete med barn- och utbildningsnämndens verksamheter.

”Barn med neuropsykiatriska

funktionsvariationer” är det begrepp som numera formellt används (istället för ordet funktionshinder) och barn- och utbildningsnämnden föreslår att den formuleringen används genomgående i måltidspolitiska programmet.

Kulturnämnden

1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför?

Det måltidspolitiska programmet ska visa Strängnäs kommuns ”viljeriktning”. Vad innebär det? Kan skrivningen utvecklas?

1.3 Ansvar och uppföljning

Det är viktigt med uppföljning och att det görs genom samverkan. Uppföljningen bör ligga på samma nivå som ansvaret.

Varje kontor ska ansvara för att det måltidspolitiska programmet efterlevs i alla berörda verksamheter. För verksamheten anpassade handlingsplaner med tydliga åtgärder ska upprättas. Hur ska detta gå till? Hur omfattande handlingsplaner ska göras? Hur ska uppföljningen ske? I vilka dokument ska det måltidspolitiska programmet in?

2. Övergripande målsättningar för mat och måltider

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun tydliggör kommunens val i (---) kulturella och demokratiska perspektiv? Vad betyder det? I vilka kulturella perspektiv?

verksamheten genom att tydliggöra skolpersonalens uppdrag i måltidssituationen. Måltidsservice kan vara delaktiga i framtagandet av riktlinjer men det är ovan nämnda verksamheter och nämnd som ansvarar för att de tas fram och genomförs, i samarbete med Måltidsservice.

Programmet ändras enligt förslaget.

Vi tackar kulturnämnden för synpunkter och visat engagemang.

Programmet ändras enligt förslaget

Programmet ändras i enighet med förslaget.

Kulturella perspektiv handlar till exempel om att värna svensk och annan matkultur och mattradition, kopplingen till högtider, men också det sociala sammanhanget där maten intas. Demokratiska perspektiv handlar om matgästernas möjlighet till delaktighet och inflytande, både direkt i verksamheten och via representation i brukarråd, till exempel elevråd, SKUR, seniorråd, eller i politiska sammanhang.

På sidan 7 under rubriken trivsam måltidsmiljö önskar nämnden ett tillägg angående att elever i skolan ska ha tillräckligt med tid i skolschemat för att kunna äta i lugn och ro. Under Covid-19 pandemin har tiderna för skolluncherna utökats och nämnden har nåtts av information att detta har gett positiva resultat.

När det gäller skrivningar på sidan 7 punkt 6 önskar nämnden ett förtydligande vad som avses med skrivningen "genom inköp och menyplanering minskas andelen animalier utan att matens närings- och energinivå påverkas negativt"? Visst har animalier redan idag minskats? Här kan det vara bra att förtydliga att köttkonsumtionen inte helt ska tas bort utan att vi ska minska till hållbara nivåer så som till exempel var fallet innan köttkonsumtionen ökade i vårt land.

Nämnden anser att skrivningarna om god djurhållning är bra och viktiga att ha med.

2.1 Andra styrdokument

Här saknas Kulturpolitiskt program.

3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem

"Alla barn erbjuds frukt eller grönsak (---) och enkel frukost (---)" på sidan 9. Här behöver förtydligas var ansvaret ligger och vem som tar kostnaden?

3.2 Måltider inom vård och omsorg Nämnden anser att det är ett bra avsnitt angående äldre och mötesplatserna och föreslår ett tillägg angående vikten av den sociala samvaron som främjar näringsintaget.

3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter

Skrivningen om fritidsgårdar. Vad innebär ”miljösmart” utbud?

4. Centrala begrepp och definitioner Kulturnämnden anser att det är bra att ett avsnitt om centrala definitioner och begrepp finns med i det måltidspolitiska programmet.

Detta stycke är generellt för alla måltider i hela kommunen. Programmet ändras enligt förslaget i stycke 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem. Förslaget rimmar också väl med Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i skolan som programmet anger som grund för måltidsverksamheten.

Programmet ändras enligt förslaget.

Programmet ändras enligt förslaget, Kulturpolitiskt program läggs till i listan under 2.1 Andra styrdokument.

Se kommentar under BUNs synpunkter.

Programmet ändras enligt förslaget.

Programmets definition av miljösmart beskrivs i avsnittet 2. Övergripande målsättningar för mat och måltider.

Övrigt

Kulturnämnden anser att kommunen ska förorda användandet av viltkött.

Nämnden anser att det är viktigt med arbete mot matsvinn och att det beskrivs tydligare i det måltidspolitiska programmet.

Miljökonsekvenser

I det fall att Kulturnämndens verksamheter gör omställningar av det utbud av måltider som erbjuds kan positiva miljökonsekvenser uppkomma t ex i omställning till mer närproducerat och vegetariska alternativ.

Enskilda tjänstepersoner, intressentgrupper och förtroende- valda i Strängnäs kommun

Enskilda ledamöter, kommunstyrelsen Ledamöter i kommunstyrelsen, utdrag ur minnesanteckningar från sammanträde den 28 april 2021

Xxxxx Xxxxx (C)

Närproducerad istället för lokalproducerad eftersom det inte finns någon definition på lokalproducerad, hur många procent av maten är närproducerad (mätbart mål)

Fisken ska vara fiskad och förpackad i närområdet

Programmet ändras enligt förslaget i avsnitt 2. Miljösmart mat.

Programmet ändras så att kopplingen till klimatlöftet blir tydligare, där matsvinn och matens klimatpåverkan är två delar. Ändringen görs i avsnittet

2. Miljösmart mat.

Vi tackar ledamöterna i kommunstyrelsen för synpunkter och visat engagemang.

I programmet finns följande förslag till definition: ” Närproducerat/ lokalt- råvaror och därav förädlade produkter med ursprung i Södermanland och dess grannlandskap. ”

Med beslut om denna definition i samband med beslut om måltidspolitiskt program, kan förvaltningen få ett uppdrag att ta fram ett underlag på tillgång till råvaror och producenter, för att utifrån det ge förslag till ett mål för att öka denna andel av de upphandlade livsmedlen. Eftersom definition saknas idag, kan vi inte heller ange nuläget.

Om fiskkonsumtionen ska kunna hålla samma nivå som nu och följa Livsmedelsverkets råd om bra måltider för barn och äldre, är det inte möjligt att enbart köpa fisk som är fiskad och förpackad i närområdet. I avsnitt 2. Miljösmart mat står att ”Andelen inköpta lokalt producerade livsmedel som bidrar till kommunens miljö- och klimatmål, ökas successivt.” samt ”Fisk väljs från hållbara bestånd, märkta med ASC eller MSC alternativt från småskaligt regenerativt fiske.” Med detta menas bland annat fisk som är fiskad och förpackad i närområdet, även om det kommer att vara en marginell del av den fisk som konsumeras i kommunen. Måltidsservice följer utvecklingen av landbaserad odling och fiske av

andra sorter än de gängse matfiskarna som ofta är utfiskade eller riskerar att bli det.

Vegetarisk mat ska vara närproducerad

Om barn ska äta mer vegetariskt så måste man vara pedagogisk

Löpande dialogen med verksamheten, vilken vegetarisk mat går hem och inte

Xxx Xxxxxx Xxxxx (M)

Skriva ökar andelen vegetabilier istället för att minska mängden animalier

Minimera matsvinn

Skriva samma sak fast med positiva toner istället för negativa

Xxxxxx Xxxxxxxxx (MP)

Hur lång tid tar Måltidsservices beslut om specialkost

Skapa miljö för avslappnade måltider

Xxxxxxxxx Xx Xxxx (KD) Näringsriktigt, två val, vegetariskt eller kött/fisk

Viktigt att få barnen att äta

Enligt kommentaren ovan ska andelen lokalt producerade råvaror och produkter på avtal öka, oavsett produktkategori. Ingredienserna till vegetariska rätter behöver dock komma från olika delar av världen, precis som för alla andra rätter. Alla råvaror produceras inte här i Sörmland eller i Sverige. Om vi bara skulle laga mat av närproducerade råvaror skulle det innebära kraftigt förändrad matlagning och ett mycket begränsat utbud.

För att lyckas med en omställning till mer växtbaserad mat i skola och förskola krävs pedagogik och dialog, något som lyfts fram i programmet i flera avsnitt men främst under 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem.

Programmet ändras i enighet med förslaget.

Dessa beslut ska fattas skyndsamt. Om ansökan är korrekt ifylld av vårdnadshavaren ska ansökan kunna beviljas eller avslås inom en vecka.

Det är viktigt att kunna välja, men inom rimlighetens gränser. Det är inte hållbart att äta kött eller fisk varje dag. En rimlig nivå är kött ca en gång i veckan och fisk en gång i veckan, i skola och förskola. En hållbar konsumtion måste också ge utrymme för kött och fisk i hemmen och då kan inte de offentliga måltiderna innehålla animalier i den utsträckning som sker idag. Enligt den nyligen beslutade energi- och klimatplanen för Strängnäs kommun framgår att matens klimatpåverkan ska minska. Då måste mängden kött minska och därmed också antalet serveringar.

Xxxxxx Xxxxxxxxx (S)

Bör anpassa måltider efter ålder Transporter av mat måste anpassas Beställningarna måste anpassas för att minska svinnet

Vilka är brukarråden? Utbildning till personalen

Xxxxx Xxxxxxxx (SD)

Vill inte minska på animaliska produkter, man ska kunna servera båda alternativen

Kan man avgränsa inköp av vegetabilier till enbart svenska producenter?

Xxx Xxxxxxxxx (L)

Inköp i närområdet eller god djurhållning, om dom står emot varandra vilken får företräde?

Xxxxxx Xxxxxxxxxx (STRP)

För att minska matsvinnet löser man genom att servera det som vill ätas, xxxxxxxxxx och varierad.

Brukarråden är de grupper av intressenter som finns för att ta tillvara olika människors intressen. Det är till exempel Seniorrådet, rådet för funktionshindrade, SKUR, elevråd och måltidsråd i förskolor, skolor och på särskilda boenden.

Om vi ska följa den nyligen beslutade energi- och klimatplanen måste konsumtionen av kött och animaliska produkter minska, då dessa står för huvuddelen av matens klimatpåverkan. Den viktigaste klimatfaktorn när det gäller mat och måltider är matsvinn, vilket också anges som prioriterat i programmet.

Nej, det skulle inskränka utbudet i för stor utsträckning och innebära stopp för populära råvaror som bananer, tomater, kaffe, de flesta fruktsorter, flera av de vanligaste pastasorterna, och så vidare. I avsnitt

2. Miljösmart mat anges att andelen lokalt producerade råvaror ska öka, och det gäller alla råvarugrupper. Det är tillgången till lokala och svenska råvaror samt prisbild som kommer att sätta gränserna för målsättningen.

Om målkonflikter uppstår ska beslut fattas som ger bästa möjliga nytta enligt programmet: ”Intresse- och målkonflikter uppstår ständigt i kommunens olika verksamheter. Dessa hanteras med matgästens välmående i fokus, utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv. När målkonflikter uppstår i frågor av strategisk karaktär ska dessa lyftas till högre chef eller kommunens politiska organisation för

avgörande.”

Svaret på den specifika frågan är att god djurhållning går före produktionens geografiska läge.

Xxxxxx Xxxxx (S)

Pedagogiska måltider bör återinföras

Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxx (S)

Vilken köttkonsumtion ska man förhållas sig till, nutid eller tidigare när man pratar om köttkonsumtion.

Xxxxx Xxxxxxxx (V)

Hur genomför ansvariga verksamheter efterlevnaden av programmet i sina verksamheter

Hur tillgodoser man behoven av de som behöver specialkost av religiösa skäl eller annan uppfattning, t ex veganer?

Xxxxx Xxxxxxxx (S)

Vikten av att äldre får den näringsrika kost som krävs för att ha kvar hälsan livet ut

Moderaterna i Strängnäs

Xxx Xxxx, här är de konkreta kommentarer M kom fram till (nästan eniga 😊).

Xxxxxx ville att hans version av inledningen skulle beaktas.

Han tycker originalet var något negativt skrivet och tyckte att det skulle harmoniera med inledningen av det idrottspolitiska programmet, ni gör vad ni kan av detta!

I övrigt så önskades följande:

Att det skulle vara en bättre struktur och mer konkretiserat

Pedagogiska måltider är en del av skolans verksamhet sedan länge, och programmet föreslår omsorgsmåltider som ett nytt inslag inom vård och omsorg.

Det är en svår fråga att svara på men en nivå som de flesta forskare inom området verkar tycka är rimlig om vi ska uppnå Parisavtalet, är ca 1 måltid baserad på kött i veckan. Livsmedelsverkets rekommendation är 500 gram rött kött i veckan, och fördelat på 14 varma måltider som är den svenska matkulturen, så är det inte tillräckligt för att kunna äta kött varje dag. Detta ger utrymme för kött även i hemmet, samt köttpålägg på smörgås någon gång ibland. Historiskt är en epok att titta på 60-talet, då köttkonsumtionen var ungefär hälften av vad den är i dag i Sverige.

Detta framgår i 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem samt i 3.2 Måltider vård och omsorg.

Behovet av anpassad kost av etiska och religiösa skäl tillgodoses så långt det är möjligt och utan att den stora gruppens behov inte åsidosätts. I praktiken innebär detta att vegankost samt de etablerade religionernas behov tillgodoses. Beslut i enskilda fall fattas av måltidsservice på enhetschefsnivå på delegation av Barn- och utbildningsnämnden.

Vi tackar för moderaternas synpunkter och visat engagemang.

Programmet delvis ändrat enligt förslaget.

För att vi ska kunna ta bort stycken och minska ner texten behövs konkreta förslag på vilken strukturförändring som behövs och vilka rubriker som i så fall ska prioriteras bort. Det krävs också att fler remissvar anser att en viss rubrik ska tas bort.

Att det bör vara betydligt kortare textmässigt dokument.

(ta gärna bort några rubriker)

Att vi bör ha lärarledda måltider till en viss nivå, (årskurs?).

Att vi ska ha tillgång till uppdaterade siffror på bla svinn och innehåll.

Att agenda 2030 är det som vi oundvikligen behöver tänka på för att få ihop helheten.

Något att fundera över:

Att lokala profiler (näringsidkare) kan hjälpa till när det gäller fysisk måltidsmiljö (skolrestauranger, äldreomsorg)

Nytt förslag på inledning:

Ett Måltidspolitiskt program - varför Det måltidspolitiska programmet är ett övergripande och politiskt dokument som visar Strängnäs kommuns viljeinriktning. Syftet med det måltidspolitiska programmet är att fokusera på den långsiktiga och hållbara utvecklingen av de måltider som serveras i Strängnäs kommuns skolor och omsorgsverksamheter.

Programmet vänder sig till alla som direkt eller indirekt påverkar kvaliteten på måltiderna. Alltifrån politiker, beslutsfattare, rektorer och verksamhetschefer till måltidspersonal, pedagoger, omsorgspersonal och matgäster.

Ett framgångsrikt genomförande av det måltidspolitiska programmet förutsätter engagemang och insatser från alla berörda parter

Upp till vilken årskurs man bör ha lärarledda måltider är upp till utbildningskontoret att avgöra, detta skrivs inte in i programmet.

Det är svårt att mäta svinn men det är en rimlig synpunkt. Vi gör vad vi kan för att få uppdaterade siffror men detta skrivs inte in i programmet utan är upp till berörda verksamheter då det gäller arbetsmetod.

Ja, vi håller med. Inledningen och syftet med programmet har en tydlig förankring till arbetet med Agenda 2030.

Tack för förslaget, det skulle kunna vara en del av implementeringen för Utbildningskontoret och Socialkontoret.

Vision

Det måltidspolitiska programmet tar sin utgångspunkt i kommunens arbete med folkhälsa och hållbar utveckling Mat och måltider berör alla och är en källa till välbefinnande och näring, som mötesplats och kulturbärare.

I kommunens vision kan vi läsa,

”tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i

hjärtat av Mälardalen”. Visionen för måltiderna är att med fokus på folkhälsan skapa vällagad, god och säker mat i tilltalande miljö, varje dag. Där alla ska känna trygghet i att mat och måltider har rätt näringsinnehåll samt att råvaror, måltidsmiljö och livsmedelshygien håller hög kvalitet.

Därigenom stimuleras matlusten och grunden läggs för hälsosamma matvanor, för att uppnå en god hälsa hos de berörda målgrupperna sett ur ett livslångt perspektiv. Måltiden är en viktig del i människans mående, tillsammans med sömn, motion och psykosociala faktorer.

Mål och strategier

Maten och måltiden är central för hållbar utveckling och en viktig nyckel för att förstå var det finns möjlighet till synergier och hur målkonflikter ska lösas.

De tre grundpelarna i Agenda 2030 - miljömässig, ekonomisk och inte minst social hållbarhet är tydliga i måltidens sammanhang. För att vi ska nå framgång med de 17 utvecklingsmål som utgör Agenda 2030, behöver alla tre grundpelarna alltid finnas med.

Det är viktigt att mat produceras på ett sätt som minimerar belastningen på miljön.

Miljö- och klimatsmarta inköp kombinerat med pedagogiska insatser gör att långsiktigt hållbara matvanor skapas och kan bibehållas upp i vuxen ålder.

Att förändra människors matvanor är ett långsiktigt arbete och kräver samverkan. Den offentliga måltiden har stora möjligheter att bidra till samhällets omställning och hållbara utveckling när måltidsverksamheten i förskola, skola, vård och omsorg gör en gemensam ansträngning.

Det Måltidspolitiska programmet ska också stärka kommunen i rollen som inköpare, utförare, inspiratör och samverkanspartner och bidra till ett positivt näringslivsklimat och ökad attraktionskraft i den lokala livsmedelskedjan.

Kommunens ambitionsnivå för mat och måltider ska återspeglas i utbud och kommunikation

Ett måltidspolitiskt program – till vem?

Programmet gäller för alla verksamheter som hanterar och tar del av kommunens inköpta livsmedel, mat och måltider. Det är förskola, skola, olika kommunala boendeformer, hemtjänst/boendestöd/socialpsykiatrins boenden, LSS gruppbostäder och personlig assistans, fritidsgårdar, bad- och fritidsanläggningar, cafeterior och mötesplatser.

Programmet gäller även för representation, personalbefrämjande åtgärder och de kommunala bolagens inköp.

måltiderna i samverkan mellan berörda verksamheter.

Programmet ska även inspirera och inspireras av friskolors och fristående förskolors måltidsverksamhet och därmed bidra till ett aktivt utbyte mellan dessa och kommunens måltidsservice.

Med vänliga hälsningar Xxxxxx Xxxxxxxx TFN (teknik och fritidsnämnden)

Socialdemokraterna i Teknik- och fritidsnämnden

Xxxxxxxx, Xxxxxx, Xxxxxx, Xxxxxx, Xxxxx/ Måltidsservice – måltidspolitiskt program TFN S Studiecirkel

Synpunkter på förslaget till framtida måltidspolitiskt program tas upp när vi ses den 19/10.

På mötet idag nämndes önskemål om:

- blandad näringsrik kost

- lika till äldre och yngre matgäster

- alltid intyg för avvikande kost

- positivt med xxx xxxxxxxxxx

- Gärna vilt, lokalt och utifrån säsong

Tillagningskök på plats ute i verksamheterna förordas, positiva effekter som nämndes

- Xxxxxx xxxxxxxx

- Återbruk, rester kan bli nya rätter

- Personalkostnad lägre med motivering att mindre grupp, skapar trygghet, gemensamt ansvar och en attraktiv arbetsplats

- Lägre kostnad för transporter

- Godare/färskare mat när det lagas nära matgäster

- Behöver räknas på olika kostnads scenarier

Minnesanteckningar från Majoritetens TFN grupp 19 okt 2020

Närvarande: Xxxxxx, Xxxxxx, Xxx, Xxxxxx, Xxxxxxx, Xxxxxxxx, Xxxxxx och Xxxxx

Vi tackar för socialdemokraternas synpunkter och visat engagemang.

Nej inte lika till äldre och yngre, målgruppsanpassad kost är jätteviktigt enligt Livsmedelsverkets råd.

Alltid intyg till avvikande kost är inte praktiskt genomförbart. Det är dock eftersträvansvärt. Bra dialog är nyckeln.

Ändring i programmet enligt förslaget, i avsnittet 2. Miljösmart mat.

Tillagningskök på plats ute i verksamheterna är positivt men är en ekonomisk prioritering som måste göras politiskt. Se också kommentar till socialnämndens synpunkt om matlagning på särskilda boenden.

Nedanstående synpunkter är gamla anteckningar från tidigare inofficiell remissrunda och har redan beaktats i remissversionen av programmet.

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

Nu är programmet ett samlat dokument från tidigare Workshop och inga redigeringar har gjorts.

--Dokumentet ska vara kort och beskriva intresseområden som är lätta att hitta och förstå för att kunna leva upp till målen.

*God ekonomisk hushållning

*Upphandla råvarorna enl SKL

*Erbjuda måltider som är anpassade till ålder

*Måltiderna ska vara näringsrika och innehålla protein och kolhydrater

*Ska barnen bestämma vad de ska äta i skolan?

*Ingen konstgjord mat. Kött ska vara kött, fisk ska vara fisk

*Vegetarisk mat ska vara valbar inte som utbyte av animalisk kost

*Pedagogiska måltider för alla klasser i grundskolan kanske på gymnasiet också

*SKUR gör undersökning bland eleverna om vad de tycker om skollunchen

*En enkel frågeställning om skollunchen kan utföras av lärare i sin klass eller av skolans elevråd

*Leverans av nerkyld mat före uppvärmd mat som tappar smak och näring

*Införa ett enkelt system för beställning av måltider för att minska matsvinnet

*Skapa en lugn och trivsam måltidsmiljö samt tid för att få äta i lugn och ro

*Utkörning av måltiderna ska utföras så tidsbesparande och miljövänligt som är möjligt

**Samarbete mellan Måltid och Fastighetsbolaget för att skapa en fin och trivsam måltidsmiljö

**Starta upp Måltidsråd på skolor och på de olika boendeformerna

** Det är föräldrarnas ansvar att föregå med gott exempel och lära barnen smaka och prova livets läckerheter eller rättare sagt smaka på det som bjuds.

Kommentarer utifrån möte med Majoriteten MÅLTID

Viktigt att tydliggöra när det måltidspolitiska programmet ska vara klart att lägga fram för nämnden. Ska vara helt klar under denna mandatperiod.

Tillagning så nära kunden som är möjligt. Nytt tillagningskök iom att Campus hyresavtal utgår.

Bra med enskilt möte angående verksamheten inom en snar framtid. Kommentar:

• Tittar igenom vårt TSN material 170926 ”Nolltolerans mot halvfabrikat, plast- och engångsartiklar”, även i vårt dokument 191001 punkt 9 - klart?

• Åtgärder angående transporterna, måste finnas med i programmet nåt för oss att bevaka. Hör ihop med ”tillagning nära konsumenten, dvs tillagningskök” som vi nämnt punkt 8 dokument från 191001.

Xxxxxxxx Xxxxxxxxx antecknade

Miljöpartiet Strängnäs

Miljöpartiet Strängnäs stödjer förslaget för det måltidspolitiska programmet och anser att det är ett bra och ambitiöst förslag. Det är positivt att programmet innehåller en tydlig ekologisk och social hållbarhetssträvan. Vi anser dock att målet med att minst hälften av de upphandlade artiklarna ska vara ekologiska borde kunna sättas högre än 50%, då Strängnäs kommun redan nu upphandlar ekologiska matvaror för 48%. Målet att uppnå minst 60% borde vara rimligt. Det är också en bra strävan att vilja minska andelen animalier vid upphandlingarna, men här bör man vara tydligare med vilka slags animalier som ska upphandlas och hur de ska upphandlas. Med tanke på programmets hållbarhetsmål bör enbart ekologiskt kött upphandlas. Programmet betonar ju också att en god djurhållning är viktig. Utöver det föreslår vi att det tas med i programmet hur

Vi tackar för miljöpartiets synpunkter och visat engagemang.

Målet för ekologiska produkter på avtal föreslås ligga fast, då det handlar om förutsättningarna att kunna köpa ekologiskt. Detta behöver kombineras med en målsättning för själva konsumtionen, något som saknas i remissförslaget. Programmet ändras i enighet med förslaget, det är rimligt att ha ett mål för ekologisk konsumtion. 60 % är i linje med den nationella livsmedelsstrategin och ett rimligt mål med tanke på att programmet ska revideras vart 4e år.

Förslagen och råden är bra och till god hjälp när de olika verksamheterna tar fram sina handlingsplaner. Detta görs efter att programmet är beslutat. Dessa

man kan förebygga och motverka matsvinnet i samhället.

Vid mötet med TFN kom fram att de ansvariga för programmet gärna ta emot hjälp och stöd när det gäller hur man kan omsätta programmet i praktiken. Här hjälper MP gärna till. Några råd, som vi kan komma med idag, är t.ex.:

-Bjud in föreläsare från skolor som redan nu har lyckats med att implementera ekologisk och vegetarisk mat och som har lyckats med att få eleverna med sig på vägen, så att även dessa gärna äter den mat som erbjuds i skolan (och inte går till pizzerian runt hörnet t.ex. när det erbjuds vegetariska rätter...). Ett exempel på detta kan vara ”Globala

gymnasiet” i Stockholm som sedan många år har en renodlad vegetarisk restaurang som är mycket omtyckt hos eleverna. Dessa föreläsare kan även inspirera till hur man kan få eleverna att bli delaktiga i måltidsplaneringen.

-Barn i skolor och förskolor kan bli motiverade till att delta i måltidsplaneringen och kan bli inspirerade till nya, mer ekologiskt hållbara matvanor genom att mathistoria och matkulturer regelbundet tas upp i undervisningen och kopplas ihop med de traditionella skolämnen. Dessa teman kan i princip tas upp inom alla möjliga ämnen, som t.ex. historia, språk, matematik, gymnastik osv. Här skulle barnen kunna lära sig t.ex. var maten kommer ifrån, hur lång tid det tar att producera den, hur lång tid det tar för naturen att återhämta sig, vad det kostar att producera olika livsmedel och på vilket sätt maten påverkar kroppen.

-Smak är också något som är kulturellt betingat och som kan påverkas och förändras. Ett förslag kan här vara att bjuda in en måltidsforskare och etnolog som Xxxxxxx Xxxxxxxxx (forskare på Stockholms universitet) som genom en föreläsning kan inspirera till hur man kan påverka och förändra mattraditioner.

förslag kommer inte att finnas med i programmet men förmedlas till berörda verksamheter.

Vi tackar SPF Seniorerna för synpunkter och visat engagemang.

Det stämmer och framgår också i programmet: ”Högtider och andra speciella tillfällen

SPF Seniorerna i Stallarholmen och Xxxxxxxxx Xxxx

1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför? Man ska inte ”fostra” äldre till nya matvanor. Man ska anpassa maten efter de äldres önskemål och anpassa den till kulturarvet gällande mat.

1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem? Utifrån våra erfarenheter som seniorer har vi i detta arbete speciellt uppmärksammat insatser som är angelägna för äldre som bor inom särskilda boenden eller bor kvar hemma med hemtjänst och eventuella biståndsinsatser som matlagning eller inköp av färdig mat i butik.

1.3Ansvar och uppföljning

Uppföljning av styrdokumentet sker genom Referensgrupp, Måltidsråd och Brukarråd. Vid ett första möte bör råden diskutera på vilket sätt man ska följa upp arbetet och hur man bör arbeta i rådet.

Vi ser Brukarrådet som en mycket viktig resurs för att genomföra ett nödvändigt förändringsarbete och där vi utifrån senior- och pensionärserfarenhet kommer att delta.

Avsnitt 2 Övergripande målsättningar för mat och måltider

Goda måltider

Måltiden är en central del i omsorgen för äldre.

Maten som ska serveras ska vara näringsriktig och god, varierad och av hög kvalitet.

Viktigt att maten ska utgå från äldres matkultur och matvanor och att man även utgår ifrån att äldre är en heterogen grupp människor med olika behov.

Viktigt att kunna få mat och dryck vid tider som förhindrar nattfasta.

uppmärksammas och ger variation i vardagen. En tydlig skillnad mellan vardag och helg märks genom variation på rätter, fikabröd och tilltugg.

Utbudet präglas av variation och tradition, med såväl sörmländsk som svensk matkultur. Världens mångfald av smaker och dofter får också plats i menyn.”

Programmet anger på flera ställen vikten av dialog och delaktighet med dem som verksamheten berör, till exempel i 3.2 Måltider i vård och omsorg: ”Alla brukare har möjlighet och uppmuntras att engagera sig i måltidsfrågorna för att utveckla måltidsmiljön och måltidernas kvalitet. Varje vård- och omsorgsboende erbjuder ett dialogforum där enskilda kan delta på sina villkor och där såväl mat som måltidens

förutsättningar tas upp.”

I 1.3 Ansvar och uppföljning står följande: ” En viktig del av genomförande och uppföljning av programmet är måltidsråd och brukarråd som bidrar till matgästernas inflytande och delaktighet.”

Viktigt att personalen får grundutbildning och uppföljande utbildning i dessa frågor.

Integrerade måltider

Ska man få de äldre att uppskatta måltiderna måste man involvera dem i måltidsplaneringen.

Viktigt är också att få ta sin mat själv och att inte maten läggs upp på fat i förväg.

Viktigt att inte personalen stör i måltidsmiljön. De som är delaktiga i måltiden ska äta samma mat som de äldre.

De av personalen som inte är delaktiga i måltiden ska inte vara i matsalen och störa. Viktigt att personalen får grundutbildning och uppföljande utbildning i dessa frågor.

Trivsam måltidsmiljö

Bemötandet mellan matgäster och medarbetare är viktigt. Respekten för matgästerna är avgörande för god aptit. Viktigt att matgästerna involveras i anordnande av måltidsmiljön.

Idag är det allt för många som intar måltiden i sitt rum. Anledningen kan vara varierande, men många tycker att matsalen är för ”stökig”.

Viktigt att personalen får grundutbildning och uppföljande utbildning i dessa frågor.

Miljösmart mat

Hänsyn måste tas till äldres vanor. Man ska inte ”tvingas” att förändras.

Många av kraven som ställs av kommunen inför upphandling är bra men två av

punkterna; ” Genom inköp och menyplanering minskas andelen animaler utan att matens närings- och energinivå påverkas negativt.”

”Genom inköp och menyplanering främjas intagen av grönsaker, baljväxter, frukt och fullkorn”

Utifrån dessa punkter vill vi återigen påminna om att det är skillnader mellan generationer när det gäller mat som ger aptit.

Som en del av socialkontorets arbete med förbättrade måltider anställs en dietist under 2021. Dietisten

Näringsriktig mat

Anställning av en dietist. För att Strängnäs Kommuns måltidsprogram ska fungera enligt ambitionerna bör en dietist anställas. Denna tjänst kan lämpligen organiseras som medarbetare till måltidschefen.

Dietistens arbete möjliggör att måltidsprogrammets intentioner utfaller som tänkt för alla verksamheter som omfattas av programmet.

Särskilt viktigt är det för de äldre då många är sköra.

Säker mat

Även i detta sammanhang är dietistens kompetens viktig.

2.1 Andra styrdokument

Dietistens erfarenheter och kompetens utgör en viktig samtalspart inom kommunens olika verksamheter beträffande måltidsverksamhet.

3.2 Måltider inom vård och omsorg

Det är angeläget att äldre ses som en viktig resurs för dagliga aktiviteter i stället för ”förvaring i livets slutskede”.

På sidan 11/14 vill vi att del av 1:a styckets sista mening ” med sociala, miljömässiga och ekonomiska vinster” ska strykas.

På sidan 11/14 vill vi även att del av2:a styckets sista mening ”då medarbetare har ett personcentrerat förhållningssätt” ska strykas.

Som fastslås i det matpolitiska programmet så är måltiderna grundläggande för att förebygga undernäring, sjukdom och ohälsa. Ett flertal av medarbetarna har idag inte

kommer att arbeta i nära samarbete med såväl måltidsservice som socialkontorets verksamheter.

Meningen syftar på att hållbarhet ofta beskrivs utifrån tre parametrar, social, miljömässig och ekonomisk.

Alla tre är viktiga och ska balansera varandra, för att uppnå hållbarhet i form av till exempel god hälsa, ett socialt och gott liv, en bra miljö och sund ekonomi i kommunen eller för den enskilde.

Personcentrerat betyder att medarbetarna ska ha individen, den äldre, omsorgstagaren, i fokus, istället för att utgå från sina egna eller verksamhetens behov i första hand.

kompetens att aktivt arbeta för att förebygga och motverka undernäringsproblematik hos äldre. Återigen, därför är det viktigt att anställa en dietist.

3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter Hemtjänst inom ordinärt boende

De som får matdistribution får samma mat som serveras på särskilda boenden. Cirka hälften av kunderna är nöjda men många, cirka 2 av 3, önskar mer husmanskost med smaker man känner igen sedan många år. Antalet personer som beviljats matdistribution i ordinärt boende har minskat och kommunen anser att man istället kan få sina behov tillgodosedda genom inköp av färdiga rätter från butik.

Vi anser att äldre riskerar att få mat som blir ensidig, torftig och variationslös samt att man inte får i sig de näringsämnen som är viktiga.

Övriga kommentarer

Beträffande förslag om att inrätta ”restaurang” i anslutning till särskilda boenden så kan det finnas möjlighet att

använda mötesplatserna i Stallarholmen, Mariefred (Biohuset når det tillgängliggjorts genom installation av hiss) och Åker (Folkets Hus) som plats för lunchmöten för personer inom ordinärt boende och för boende på särskilda boenden som får gäster.

Avslutningsvis; ska hyresgäster / kunder på Särskilda boenden ( ja, de är hyresgäster som betalar för sina lägenheter och kunder som betalar för maten)

få den miljö, mat och stimulans de behöver för att inte bara ”tyna bort” under sin sista tid i livet måste det finnas en utbildad och kompetent personal. För att personalen ska trivas är det viktigt att de blir uppskattade och känner att arbetet är viktigt. Detta inkluderar också måltidsverksamheten.

Programmet ändrat med tydligare skrivning om måltider i ordinärt boende, särskilt boende samt dietistkompetens.

Ett bra förslag som förmedlas vidare till socialkontoret och kulturkontoret inför deras arbete med att utveckla mötesplatserna och att förbättra måltiderna.

Vi tackar för ungdomsrådets bidrag och engagemang. Ingen ändring av programmet föreslås.

Strängnäs kommuns ungdomsråd SKUR

På måndagen möte med Skur togs följande beslut.

Måltidspolitiskt program

Ett nytt program som handlar om måltider i skolan och äldreomsorgen finns att studera. Xxxxxxxxx och Xxxx har varit med i en diskussion tidigare när programmet skulle tas fram. Nu har Xxxx fått erbjudande att läsa igenom och diskutera förslaget. Skur tycker att det är bra att kommunen tänker på miljön och klimatet men har inga andra synpunkter.

Miljökoordinator Xxxx Xxxxxx, kansliavdelningen

Xxx Xxxxx

Jag har nu studerat remissutgåvan av det måltidspolitiska programmet och kan se att det till allra största del lyckats fånga och justeras efter mina tidigare inspel till dig. Bra inarbetat, vilket jobb ni/du lagt ner!

En sak som jag inte lyckades hitta i remissversionen var det klimatlöfte som beslutats om inom 4M. Detta medskick kanske även kan dyka upp från politikerna efter kommande KS då det var 4M-KS presidiet som beslutade om detta klimatlöfte, och eftersom 4M-KS-presidie

angett att de fortsättningsvis kommer att vilja få återkommande rapporter på 4Ms nuläge gällande klimatlöftet. Jag kan tänka mig att åtminstone punkt 3 och 4 av klimatlöftet (se nedan) borde vara lämpligt att lyfta in i det måltidspolitiska programmet för att löftet ska kunna ses som implementerat och möjligt att följa upp för Strängnäs kommun i det sammanhang där detta löfte hör hemma och kan göra skillnad.

Inga ytterligare synpunkter på programmet från miljökoordinator-håll ☺

Vi tackar för Xxxxx synpunkter och visat engagemang.

Det är relevant att förtydliga kopplingen till klimatlöftet, programmet ändras enligt förslaget.

Till Anders och Xxxxxx – enbart för kännedom

Mvh Elin

I september 2020 beslutade Xxxx Xxxxxxxxxxx att ställa sig bakom det gemensamma klimatlöftet:

Vi inom Fyra Mälarstäder tar ansvar för att skyndsamt öka klimatomställningstakten genom att:

• Stödja innovativa lösningar och hållbar infrastruktur för att underlätta/möjliggöra fossilfria transporter (årtal 2030) inom Fyra Mälarstäders område (transporter utöver våra egna).

• Gemensamt arbeta för att ställa om våra egna fordon och inköpta transporter till fossilfria.

• För alla offentligt serverade måltider i Fyra Mälarstäder ska mängden matsvinn hållas på en miniminivå.

• Klimatpåverkan (totalt och per kg) från inköpta livsmedel ska minska.

Xxxxx Xxxxxxxx, ledamot socialnämnden

Hej Bodil

Jag hade tänkt säga ungefär följande om jag hade orkat vänta ut sekretessärendena och min ovilliga dator.

Programmet berör ett mycket viktigt område, mat och måltider.

Vi har i nämnden tidigare fått ta del av utredningen Offentlig Måltid där utredaren pekar på ett omfattande resursslöseri av livsmedel, arbete, ekonomi och miljö inom komunens måltidsverksamhet.

Måltidsarbetet på kommunens SÄBO utförs slentrianmässigt och ger utredaren en känsla av utfodring där de äldre saknar både delaktighet och aptit.

Vi tackar för Xxxxxx synpunkt och visat engagemang.

Kommunens måltidsansvarig bekräftade att hon redan långt tidigare påpekat allvarliga brister och förordat en utredning.

En skrämmande läsning och en väckarklocka.

Det nu liggande Måltidsprogrammet som nämnden ska yttra sig över innehåller många närmast idylliska målbilder av en befintlig?/kommande måltidsverksamhet med ett vitt utspritt ansvar och därmed ett otydligt ansvar för helheten. De lagar och förordningar samt rekommendationer som hänvisas till i utredningen utgör ingen garanti för att kvaliten i verksamheten. Alla dessa lagar och förodningar är ju inte nya utan gäller ju sedan flera år tillbaka och har inte påverkat nuvarande måltidsverksamhet på ett positivt sätt. I Måltidsutredningen anges vidare inga konkreta förslag till hur kommunen som helhet ska kunna förändra verksamheten i riktning mot den beskrivna målbilden.

Socialkontoret tar i sitt förslag till yttrande över programmet föredömligt upp tre konkreta förslag/förbättringsområden,

1. Maten på kommunens äldreboenden ska lagas i tillagningskök på våra äldreboenden.

2. Servering en av maten ska ske i lugna och attraktiva miljöer där omsorgsmåltiden är det naturliga.

3. Det krävs ett helt nytt förhållningssätt till hur måltiderna till våra äldre med hemtjänst i ordinärt boende ska organiseras för att leva upp till målsättningarna.

”Vackra ord i program och styrdokument ger inga bättre måltider. om det inte finns

tillräckligt med personal och ekonomiska resurser för att genomföra de åtgärder som krävs för att uppfylla målen.”

Det är riktigt att programmet beskriver en målbild, det är vad styrdokument är till för. Det är också riktigt att ansvaret för måltiderna vilar på många verksamheter, och programmet försöker beskriva dessa olika ansvar och vikten av att alla berörda verksamheter tar ansvar och driver förbättringsarbete inom sin ansvars-sfär.

Samverkan mellan olika verksamheter är också viktiga och detta beskrivs i programmet. I ett kommunövergripande styrdokument kan inte enskilda aktiviteter ingå, utan det måste vara upp till varje nämnd och verksamhet att analysera och bedöma vilka åtgärder som krävs och att prioritera dessa, samt för kommunstyrelsen att följa upp genomförandet av programmet.

Ingen ändring i programmet föreslås.

Vi tackar Xxxxxxxx för den inkomna synpunkten och engagemanget.

Övriga myndigheter, företag, sammanslutningar och enskilda

xxxxxxxx.xxxxxxx@xxxxxxx.xxx, svar via digital enkät på webben

Kommentar till avsnittet Goda måltider: Viktigt att alla måltidsgäster kan få något de tycker smakar gott varje dag.

Kommentar till Integrerade måltider: Viktigt att alla måltidsgäster serveras på ett sätt som funkar bäst för deras behov.

Kommentar till Trivsam måltidsmiljö: Viktigt att alla måltidsgäster kan äta sin mat i en miljö som är anpassad för deras behov.

Tex i en tyst miljö eller med färre andra personer än i en vanlig matsal.

Kommentar till Måltider i förskola, skola och på fritidshem:

Eleverna måste få möjlighet till anpassad kost efter behov trots att de inte har ett läkarutlåtande. Det finns fler orsaker till dessa behov än allergi eller överkänslighet.

Tex. elever/barn med NPF diagnos eller likande svårigheter.

xxxxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxx.xxx, svar via digital enkät på webben Kommentar till avsnittet Miljösmart mat:

"”Minst hälften av de upphandlade artiklarna ska ha EU-ekologisk, KRAVeller annan

tredjepartscertifierad miljömärkning”

Vi håller med om synpunkterna och anser att det redan finns formuleringar som understryker vikten av detta i det Måltidspolitiska programmet.

Vi håller med och det är så rutinen ser ut idag. I programmet framgår följande: ” Strängnäs kommun tillämpar Kost- och närings riktlinjer för specialkost i förskola och skola. Specialkost av medicinska skäl erbjuds alla barn med behov. Etiska och religiösa behov hos barn i förskola och skola tillgodoses så länge det inte inverkar på den stora gruppens möjligheter att få sina behov tillgodosedda.

Ingen ändring i programmet föreslås.

Vi tackar Xxxxxxx för synpunkter och visat engagemang.

Meningen ska förtydligas i programmet. Det gäller

antal artiklar.

Ja, vi kommer att föreslå en procentsats för ekologisk konsumtion i programmet. 60 % vilket motsvarar målet i den nationella livsmedelsstrategin.

Är det 50% i värde eller i volym, framgår ej. Enligt Ekomatcentrums Ekoligan för 2020 så hade Strängnäs kommun redan 48% ekologisk andel. Då tycker jag att det är en väldigt mesig målsättning att kommande 3 åren bara öka andelen med 2% till. Sätt ribban högre! Bästa kommunen i länet, Trosa, har ju redan uppnått 62%.

”God djurhållning, ursprungsmärkning och livsmedel fria från genmodifiering”

Önskar tydligare krav gällande animalier. Animalier måste självklart komma endast från djur födda, uppfödda, slaktade och förädlade i Sverige. Det framgår inte av kraven så därmed gissar jag att ni även köper importerade animalier. Det är absolut inte OK att offentlig verksamhet köper produkter från producenter/länder som inte uppfyller samma krav och regler vi ställer på svenska producenter av animalier.

”Andelen inköpta lokalt producerade livsmedel som bidrar till kommunens miljö- och klimatmål, ökas successivt.” Regeringen har ett mål för ekologisk produktion, 30 % ekologisk areal till 2030. Här är det ju oerhört viktigt att de offentliga upphandlingarna i Strängnäs kommun används som ett verktyg för att utöka den

ekologiska arealen, inom kommunen i första hand och i Sverige i andrahand. Särskilt att öka era inköp av lokalt producerade ekologiska animalier skulle gynna detta och också bidra till ett vackert kulturlandskap med betesmarker som ger ökad biologisk mångfald samt ökad ekologisk odlingsareal för foder."

Övrig kommentar:

Satsa på konceptet Diet for a Green Planet som Södertälje kommun jobbat med i många år och fått internationell uppmärksamhet för.

Det är inte praktiskt möjligt med ett absolut krav på endast svensk råvara. Ibland behövs anpassade produkter för till exempel äldreomsorgen där det inte finns ett bra svenskt alternativ på marknaden. Vi ställer redan idag så höga krav vi kan utifrån tillgång på marknaden samt pris.

Synpunkten rimmar väl med den nationella livsmedelsstrategin och vi jobbar redan med att öka antalet lokala leverantörer. Hur väl vi lyckas beror också på vilken tillgång det finns på lokala ekologiska producenter.

Tack för synpunkten. Måltidsservice utbildar medarbetare utifrån detta redan idag och inspireras av konceptet. Vi anser att detta är ett arbetssätt och det bör inte stå i det Måltidspolitiska programmet.

Vi tackar Xxxxx för den inkomna synpunkten och engagemanget.

Xxxxx som lagas anpassas efter åldersgrupper, till exempel förskola, grundskola, gymnasium och äldreomsorg.

Skapa möjligheter för lokala ekologiska odlare/producenter.

xxxxxxxxxxxxx00@xxxxx.xxx, svar via digital enkät på webben

Kommentar till avsnittet 1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför?:

Förstår vikten av närproducerat och ekologiskt men maten blir inte anpassad efter åldersgrupp.

Kommentar till avsnittet 1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?:

Som nämnt anser jag inte tycker det är passat till åldersgrupp .

Kommentar till avsnittet Goda måltider: Hämtar ofta förskolebarn som inte har uppskattat maten men ingen förändring sker Kommentar till avsnittet Xxxxxxxxxx mat: Förstår vikten av miljötänk men anser att det är viktigare att barnen blir mätta istället för att äta mer mellis som består av xxxxxx

Kommentar till avsnittet Näringsriktig mat: Borttagning av kött och ersättning av honor o h annat ger inte mitt barn mer näring.

Kommentar till avsnittet 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem:

Fungerar ej i praktiken. Många barn lever på mellis på grund av vattninga soppor eller biffar som är gjorda på bönor. Fungerar ej att barnen går hungriga under större delen av dagen.

Övrig kommentar:

Vi ser inte vilken förändring i måltidspolitiska programmet som föreslås. Programmet anger vikten av att maten är såväl god, näringsrik, miljösmart och serveras i en trivsam miljö. Att barnen ska bli mätta och att maten ska vara miljösmart är två faktorer som inte kan ställas mot varandra, båda är lika viktiga och alla berörda verksamheter ska sträva mot dessa målsättningar.

Näringsriktig mat har inget att göra med mängden kött eller animalier. En växtbaserad kost kan liksom en blandkost vara allt ifrån näringsrik till näringsfattig.

Det måltidspolitiska programmet anger att animalierna ska minska och att maten ska vara god och näringsrik, samt att alla barn har möjlighet att äta sig mätta. Kött och andra animalier kommer fortsatt vara en viktig del av maten i Strängnäs kommun.

Tack för synpunkten. I förskolan har vi regelbundna måltidsråd där pedagogerna och/eller barnen framför hur de tycker att måltiderna fungerar. Den övervägande delen av förskolorna är nöjda med den mat som serveras och de allra flesta förskolebarn äter gärna växtbaserad kost eftersom de inte har förutfattade meningar om vilken mat som är vanlig och ovanlig. När Måltidsservice får synpunkter på matens kvalitet leder detta alltid till en dialog med ansvarig kock och ansvarig chef. Soppa i förskolan ska absolut inte vara vattnig, om så skulle vara fallet hoppas vi att den som ser det, påpekar det till oss på Måltidsservice.

Det är viktigt att lyssna på både barn och vårdnadshavare, men det betyder inte att man därmed har inflytande på verksamheten. Programmet anger att det är av stor vikt att barnens röster blir hörda, att det finns dialogforum för alla matgäster och alla barn ska kunna vara delaktiga i måltiderna. I programmet ligger fokus på dialog med barnen i första hand.

Ingen åtgärd i programmet föreslås.

Borde ta mer hänsyn till vad vårdnadshavare har att säga än att förskolebarnen ska ta om vad som fungerar eller ej

xxxxxx.xxxxxxxx@xxxxxxx.xxx, svar via digital enkät på webben

Kommentar till avsnittet 1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför?:

För mycket vegetariskt och linser som barnen inte är vana vid och äter så de blir inte mätta. Mer kyckling och lax. Smalare mat men som fler gillar. Det är svårt för barnen att utvecklas och orka när de inte blir mätta

Kommentar till avsnittet Goda måltider: superbra kockar och bra matlagning, tycker dock de borde få va mer med och tycka till vad för mat de ska laga

Kommentar till Trivsam måltidsmiljö: Bra

Kommentar till avsnittet Xxxxxxxxxx mat:

Vi tackar Malin för den inkomna synpunkten och engagemanget.

En av kommunens uppgifter är att verka som förebild och föregångare när det gäller att ställa om samhället till ett hållbart samhälle för kommande generationer. Det innebär att även mat och måltider berörs. Det stämmer att många barn i Strängnäs inte är vana vid vegetariskt och linser, och kommunen bidrar som förebild genom att ge alla barn möjlighet att lära in en hållbar livsstil. Erfarenheter från förskole- och skolmåltidsverksamheter runt om i Sverige visar att barn snabbt lär sig att uppskatta växtbaserad och mer miljösmart mat, särskilt om de vuxna runt barnen bidrar i det förändringsarbetet. Kyckling och lax må vara populärt och äts ofta hemma, men är två problematiska råvaror sett ur både miljö- och djurvälfärds-hänseende. När vi väljer råvaror måste vi göra avvägningar mellan olika aspekter, som tillgång, pris, smak och andra kvalitetsaspekter, djurvälfärd, biologisk mångfald, klimat och antibiotika för att nämna några. Läs gärna mer här:

Laxen - allt för populär | Naturskyddsföreningen (xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx)

Svensk kyckling - Världsnaturfonden WWF

Vi tackar för berömmet, vi håller med om att våra kockar gör ett superbra jobb! Kockarna gör numera sina egna menyer, baserat på en centralt bestämd huvudråvara samt andra viktiga avväganden. Kockarna och arbetsledarna har möjlighet att själva välja och utveckla de recept som används. Flera kök deltar också i testbäddar, där vi testar nya produkter, råvaror och recept. Arbetssättet för att ta fram menyer och utveckla matlagningen är en del av förvaltningens uppdrag och ska inte ingå i ett politiskt program.

Ja precis, vi hoppas att det måltidspolitiska programmet kommer att bidra till en fortsatt utveckling i den riktningen.

Det är inte bara miljön som är vår framtid utan även barnen. Och barnen måste få bra mat som mättar deras magar, dom de gillar och vill äta av för att kunna göra bra ifrån sig i skolan.

Kommentar till avsnittet Näringsriktig mat: Bra att de minkas på halvfabrikat. Dock finns bra halvfabrikat som barnen gillar

Kommentar till avsnittet Säker mat: Bra

Kommentar till avsnittet 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem

Mer enkel mat till förskolebarn, som de kan äta på ett kreativt sätt och få vara busiga.

Enkel mat i roliga former.

xxxxxxx00@xxxxxxx.xxx, svar via digital enkät på webben

Kommentar till avsnitt 1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför?:

Ett nytt måltidsprogram är nödvändigt. Jag berörs då min dotter och son går i skola/förskola. Andelen vegetarisk mat är alldeles för stor och ofta det enda alternativet. Barn och även mina barn gillar inte dessa försök till kost. De är inte informerade om vilka portioner de behöver för sitt välbefinnande näringsmässigt. Den vegetariska kosten väljs bort pga att den inte faller barn eller vuxna i smaken, barnen får inte i sig nödvändig näring vilket drabbat mina barn. Min dotter idrottar mycket och har på senare tid vid flertalet gånger upplevt näringsbrist då hon fått blodsockerfall och svimningskänslor.

Jag tycker och kräver att barnen skall få ätbar mat i skolan och faktisk gillar det dom i många fall försöker äta.

Mitt förslag är att vi använder oss av lokala källor för måltiderna vilket medför avsevärt kortade frakter, gynnande av lokala

Ja det stämmer, och dessa fortsätter vi att använda: sylt, korv, pasta, bröd, etc.

Ja, det är ett sätt vi använder för att åldersanpassa maten som lagas. Sen är det utbildningskontoret som tar vid i själva måltidssituationen, där bus och kreativitet kan förekomma.

Ingen ändring i programmet föreslås.

Vi tackar för inkommen synpunkt och visat engagemang.

Andelen vegetarisk mat är i linje med Livsmedelsverkets råd och rekommendationer samt följer kommunens beslutade klimat- och energiplan. Det finns många barn som gillar vegetarisk kost. Hur stora portioner som barn ska äta, regleras inte i kommunens verksamhet, det är upp till varje barn att bestämma storlek på sin portion. Däremot finns möjlighet att styra över proportionerna, till exempel hur många köttbullar som är rimligt att ta till varje portion makaroner och grönsaker. En bra riktlinje för barns ätande är att vuxna bestämmer vad, och barn bestämmer om, och hur mycket.

Detta ingår som en del av programmet, där andelen råvaror från lokala producenter föreslås öka. Redan idag sker lokala inköp av naturbeteskött, honung, chark, viltkött och grönsaker.

Detta förslag skulle innebära en ökad klimatbelastning från måltiderna. Ingen åtgärd föreslås.

producenterna. Vi har många lokala jägare och producenter av livsmedel.

Det ska alltid finnas ett icke vegitarisk alternativ så som det finns ett fläskfritt alternativ för den muslimska befolkningen eller vegetariskt när det serveras kött.

Fortsätter ni att serverar lika mycket vegetarisk kost så måste barnen få utbildning i näringslära.

Skillnaden är markant de senare åren på kvaliteten i maten. Den har blivit betydligt sämre.

Kommentar till avsnitt 1.3 Ansvar och uppföljning:

Ser man till mitt fall så måste barnen lyssnas på. Det finns i Åkersskolan ett matråd för barnen, men deras åsikter lyssnas inte det minsta på.

Jag vet att de har försökt att få er i kommunen att lyssna till klagan angående delen vegetarisk mat som serveras. Den är inte god. Barnen får inte i sig tillräckligt med näring för skolgången då de inte äter maten. Det ska som till musliner och vegetarianer alltid finnas ett ock vegitariakt alternativ.

Varför ska majoriteten bortses från som inte är muslimer eller vegetarianer/veganer?

Använd lokala producenter/jägare.

Kommentar till avsnitt Goda måltider: Husmanskost

Kommentar till avsnitt Integrerade måltider: Som det alltid erbjuds alternativ till muslimer/vegetarianer/veganer så skall det alltid finnas ett ickevegitariskt alternativ.

Kommentar till avsnitt Xxxxxxxxxx mat: Slut avtal med lokala jägare och matproducenter. Då slipper vi långa transporter och gynnar lokalt företagande.

Näringslära ingår till viss del i grundskolans hemkunskapsundervisning.

I programmet finns flera avsnitt som berör barns rätt till delaktighet och att det ska finnas dialogforum för alla matgäster.

Programmet ändras enligt förslaget, att öka konsumtionen av vilt har inkommit som förslag från flera remiss-instanser samt rimmar väl med Energi- och klimatplan och Livsmedelsverkets råd för bra måltider.

Det är inte aktuellt utifrån kommunens klimat- och energiplan. Ingen åtgärd föreslås.

Se kommentar ovan.

Barnen får god mat som är närproducerat. Detta behöver inte bli dyrt och det gynnar många på hemmaplan.

Kommentar till avsnitt Näringsriktig mat: Andelen vegetarisk mat är oproportionerligt stor, erbjuds barnen detta så ofta som det görs MÅSTE barnen även få utbildning i näringslära, man måste äta större portioner och mer varierat för att täcka näringsbehovet vid vegetarisk kosthållning.

Kommentar till avsnitt Säker mat:

Lokala producenter och jägare. Lättare att spåra och kontrollera.

Kommentar till avsnitt 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem:

Jag tycker och kräver att barnen skall få ätbar mat i skolan och faktisk gillar det dom i många fall försöker äta.

Mitt förslag är att vi använder oss av lokala källor för måltiderna vilket medför avsevärt kortade frakter, gynnande av lokala producenterna. Vi har många lokala jägare och producenter av livsmedel. Det ska alltid finnas ett icke vegitarisk alternativ så som det finns ett fläskfritt alternativ för den muslimska befolkningen eller vegetariskt när det serveras kött.

Denna synpunkt är redan besvarad, se ovan.

Fortsätter ni att serverar lika mycket vegetarisk kost så måste barnen få utbildning i näringslära.

Skillnaden är markant de senare åren på kvaliteten i maten. Den har blivit betydligt sämre.

Kommentar till avsnitt 4 Centrala begrepp och definitioner:

Mer lokalt producerat, mindre del vegitarisk mat i skolan. Det skulle med säkerhet hjälpa Strängnäs kommun att lyfta i skol undersökningar. Xxxxxx får inte i sig tillräckligt med näring av den idag övervägande vegetariska kosten vilket påverkar studieresultat och koncentration.

Övrig kommentar:

Jag tycker och kräver att barnen skall få ätbar mat i skolan och faktisk gillar det dom i många fall försöker äta.

Den här synpunkten är redan kommenterad, se ovan.

Fortsätter ni att serverar lika mycket vegetarisk kost så måste barnen få utbildning i näringslära.

Skillnaden är markant de senare åren på kvaliteten i maten. Den har blivit betydligt sämre.

xxxxx00.xx@xxxxx.xxx, svar via digital enkät på webben

Kommentar till avsnitt Goda måltider: Jag har själv väldigt dålig ekonomi och undrar varför vi i skolan inte får mer kött- riktigt kött, än vi får. Flera, inklusive mig

själv, har inte råd att köpa kött hem så att få "mat som mättar" max 1 dag i veckan känns för lite. Mina elever på skolan väljer ofta att inte äta då alternativ som erbjuds också är enbart vegetariskt. Säger inte att det ena är rätt eller fel men det behövs andra alternativ än bara vegetariskt mot vegetariskt.

Kommentar till avsnitt Integrerade måltider: Vi äter alltid tillsammans med våra elever.

Och då de har flera olika npf diagnoser är det väldigt svårt att "locka" dem att äta något som de inte känner igen. Allt som är blandat väljs bort då de inte ser/förstår vad som erbjuds.

Kommentar till avsnitt Trivsam måltidsmiljö: Vi har en jättefin måltidsmiljö❣️

Kommentar till avsnitt Xxxxxxxxxx mat: Som jag skrev tidigare - mer vanlig mat vore att önska. Det hehöver inte vara mindre miljösmart att servera riktig köttfärs istället för vegofärs några fler tillfällen per år.

Kommentar till avsnitt Näringsriktig mat: Då elever väljer bort det som de inte känner igen och äter det som de känner igen så är deras blodsocker oftare lågt på eftermiddagen.

Så lite mer vanlig husmanskost skulle kunna råda bot på det.

Tack för inlämnad synpunkt och visat engagemang.

Anledningen till att skolmåltiderna innehåller en minskad andel kött och animalier, och att denna andel behöver fortsätta att minska, är att dagens konsumtion av kött inte är hållbar ur ett miljö- och klimatperspektiv. Kött är inte en nödvändighet för näringsrika måltider och bra och nyttig mat behöver inte vara dyr, men det behövs kunskap om mat och matlagning både hos dem som lagar och serverar maten samt hos de vuxna som äter pedagogiskt tillsammans med barn och unga.

Barn med särskilda behov har enligt programmet rätt till anpassad kost. Programmet hänvisar till Riktlinjer för specialkost i skola och förskola, framtagna av branschorganisationen Kost och näring i samverkan med ett flertal intresseorganisationer, skolhälsovård, skolverket etc.

Många vuxna anger att de vill se mer husmanskost i skolan, men det är inte helt klart att även barnen önskar sig detta. Det framkommer inte i de måltidsråd som genomförs i de flesta skolor och förskolor. Barn

uttrycker ofta att de vill ha pizza, hamburgare, pommes, panerad fisk och annan mat som inte är så hälsosam och inte hör hemma i vardagsmathållning. Riktigt är dock att barn ofta väljer bort mat de inte känner igen. Då behövs tålamod och engagerade vuxna som medverkar i måltiden, något som programmet anger på flera ställen.

Kommentar till avsnitt Säker mat:

Vi har flera bönder i Strängnäs kommun som vi skulle kunna handla ifrån. Närodlat och ekologiska bönder som vi alla vill ska fortsätta med sin verksamhet.

Och jag tror att kommunen skulle kunna få till ett bra pris då de skulle vara återkommande storkunder.

Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx, xxxxxxxxxxx, Nyköpings kommun Jag tycker ni har fått ihop ett mycket bra program.

Programmet anger att den lokalt producerade maten ska öka i kommunens verksamheter och på avtal.

Programmet anger också för första gången en definition av lokal mat, något som kommer att underlätta uppföljning och att arbeta fram fungerande avtal med små leverantörer, något som inte är helt enkelt.

Angående prisbilden är det ofta dyrare med lokal mat eftersom små producenter inte har möjlighet att pressa priserna på samma sätt som de stora livsmedelsjättarna. Ett sätt att klara av att köpa lokalt producerat kött är att dra ner mängderna så att vi kan köpa in det dyra men mycket fina lokala köttet. Den konsumtion som efterfrågas av flera inlämnade synpunkter, kött varje dag, skulle inte fungera rent ekonomiskt om vi samtidigt ska handla lokalt och småskaligt. En så hög konsumtion av kött skulle kräva billigt kött från länder som Brasilien eller Tyskland där djurhälsan är sämre och antibiotikaanvändningen antar katastrofnivåer. En önskan om lokalt, småskaligt kött, förutsätter en minskad konsumtion. Dessutom ska ju hela Sveriges befolkning ha möjlighet till samma konsumtionsnivå som Strängnäs kommun, och då måste konsumtionsnivån minska så att det kött som produceras i Sverige, och det vilt som finns här, ska räcka.

Ingen åtgärd föreslås i programmet.

Vi tackar Xxxxxxxx för synpunkter och visat engagemang.

Ingen åtgärd föreslås.

Extra plus för att ni tydliggör utvecklingsområden.

Inom pusselbiten miljösmart så är det väldigt tydligt definierat vad som ska uppnås, det är det inte på samma sätt i de andra pusselbitarna (jag förstår att det är svårare att tydliggöra det).

Xxxxxxxx Xxxx, via e-post

Jag blir väldigt bekymrad och oroad av den kraftiga minskning av all animalisk kost i förskole- och skolmat som jag läser att kommunen planerar för i sitt nya måltidsprogram. Med bas i bl a den s k EAT Lancet-rapporten säger man att fokus är miljövänlig/klimatsmart mat samt mat som är näringsmässigt god. Inget av detta uppnås dock med en minskning av animalisk kost, tvärtom.

De senaste åren har studie efter studie (av gedigen vetenskaplig forskning) visat med all önskvärd tydlighet att vi människor - särskilt barn och unga - behöver animalisk kost för både fysisk och psykisk hälsa. Det går inte att ersätta exempelvis animaliskt protein med annat och tro att det inte får långtgående negativa effekter för hälsa och kognitiv utveckling. Detta är alltså belagt.

Enligt internationell forskning står det klart att barn behöver en rad mikronutrienter för att upprätthålla fysisk och mental utveckling och att nyckeln ligger i att äta kött, ägg och feta mejerier.

Hjärnan behöver animaliskt omega-3 för att psykets propektions ska

fungera: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xxx/.

../the-brain-needs...

Så här skrev Xxxxxxx Xxxxxx i Nature news redan 2005 om en studie från 2003 signerad Xxxxx: "So clear are the benefits, in fact, that denying children meat or dairy products in the first few years of life is unethical, argues Xxxxxxx Xxxxx of the University of California,

Vi tackar Victoria för synpunkter och visat engagemang.

Programmets förslag om minskad konsumtion av animalier bygger på bland annat Livsmedelsverkets råd, vilka i sin tur bygger på en gedigen vetenskaplig grund. Metoden som Livsmedelsverket använder består bland annat av egen expertis, systematiska litteraturgenomgångar, så kallad meta-analys av befintlig forskning inom mat och hälsa, kvalitetsbedömning av de studier som finns inom ämnet, samt nära samarbeten internationellt, till exempel WHO och andra länders myndigheter och forskning. Läs mer här: På vetenskaplig grund – hur Livsmedelsverket tar fram råd om matvanor

Relevanta myndigheter, till exempel Skolverket och Socialstyrelsen, hänvisar till Livsmedelsverkets råd i sina respektive styrdokument. Alla dessa myndigheter har i sina regeringsbrev ett uppdrag att se till såväl folkhälsa som individens rätt till liv och hälsa, samt ett övergripande miljö- och klimatperspektiv.

Vi har bedömt att EAT Lancet-rapporten har en hög trovärdighet, baserat på bland annat att forskargruppen som tagit fram rapporten består av ett stort antal forskare, doktorer och professorer från hela världen, inom folkhälsa, nutrition, jordbruk, klimat och miljö. EAT Lancet-rapporten används av såväl Livsmedelsverket, Stockholm Resilience center (Stockholms universitet), WHO och andra instanser med höga krav på faktagranskning och forskningens kvalitet. Läs mer här: The EAT-Lancet Commission - EAT (xxxxxxxx.xxx)

Xxxxx, who carried out the

research" xxxxx://xxx.xxxxxx.xxx/.../0000/ 050221/full/050221-5.html... Xxxxx (2003) visar att barn som får äta rött kött presterar bättre i skolan. Två större sammanställningsstudier visar att animaliskt baserad mat är avgörande för barns fysiska och mentala utveckling (Adesogan et al.

2019; Xxxxxxxx et al. 2019).

Aktuell forskning från Helsingfors universitet visar att friska vuxna som delvis avstår animaliskt protein inom 12 veckor får tendens till benskörhet (Itkonen et al. 2020 samt även Tong et al. 2020) och att män över 40 (gäller sannolikt även kvinnor) som avstår rött kött och äggula, båda rika på kolin, har en ökad risk att drabbas av demens (Ylilauri et al. 2019).

Nutritionspsykiatrikern Xxxxxxx Xxx menar att människan behöver animaliska fetter, ARA, DHA och EPA, för att kunna använda det som kallas exekutiva funktioner/prospektion, dvs. beslutsfattande och problemlösning baserat på logiskt tänkande (Ede, 2019).

Och så vidare.

Medan EAT Lancet som man hänvisar till i bakgrunden till måltidsprogrammet är kraftigt kritiserad för bristande – eller helt frånvarande – vetenskaplighet.

Det finns heller inga vetenskapligt hållbara belägg för att minskat intag av animalisk kost skulle vara bättre för klimat och miljö än vegetarisk/vegansk mat. Tvärtom står det klart att storskaligt jordbruk utarmar jordar, att odling av spannmål frukt och grönt kräver långt mycket mer vatten, mark och bekämpningsmedel än god djurhållning samt att matsvinnet ökar i takt med att vi äter mer vegetariskt.

Kost och matvanor kopplade till hälsa är ett svårbeforskat område där en mängd artiklar och resultat publiceras årligen, av skiftande kvalitet och där studier med olika förutsättningar felaktigt jämförs med varandra. Därför är det viktigt att vara noggrann i valet av källor till fakta. Strängnäs kommun bedömer att de statliga myndigheterna samt universiteten i Sverige har den kapaciteten.

Ingen ändring i programmet föreslås.

Med ovanstående i beaktande framstår det som djupt oansvarigt att gå vidare med ett program som kraftigt vill minska animalisk mat i kommunens verksamheter. Det är inte hälsosamt, och det är inte miljövänligt.

Mvh

/Oroad medborgare och mamma

xxxxxxxx.xxxx@xxxx.xx, svar via digital enkät på webben

Kommentar till avsnitt 1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför?:

Jag finner det problematiskt att huvudfokus i denna del tycks handla om miljö/klimat och inte om hälsa. Självklart är ett miljömässigt hållbart förhållningssätt till maten mycket viktigt, men mat handlar ju i förstone om att individen som äter ska må bra och få möjlighet att fortsätta göra det. Det uppfostrande syftet som kommer till uttryck finner jag också problematiskt.

Kommunen ska förse måltidsgäster med på alla sätt bra mat inom ramen för sina verksamheter, inte ha som syfte att ändra folks matvanor övergripande. Det är inte kommunens sak. Särskilt inte när det görs på helt felaktiga grunder - mer om det nedan.

Kommentar till avsnitt 1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?:

Med tanke på hur genomgripande programmet är i en rad verksamheter är det oerhört viktigt att det vilar på en saklig grund. Mer om det nedan.

Kommentar till avsnitt Integrerade måltider: Om måltiden ska vara en självklar del av pedagogiken i skola och förskola, så måste den enligt lag vila på solid vetenskaplig grund. Som förslaget ser ut kommer den inte att göra det, och då blir det pedagogiska mycket problematiskt.

Vi tackar Victoria för synpunkter och visat engagemang.

Avsnitt 1.1 belyser kopplingen till Agenda 2030, som handlar om FNs globala hållbarhetsmål, inte bara för klimat och biologisk mångfald, utan för god utbildning, god hälsa och så vidare. Strängnäs kommuns alla verksamheter har ett tydligt uppdrag att arbeta med att bidra till alla målen i Agenda 2030 inom ramen för varje verksamhet, däribland måltiderna.

Kommunens verksamheter har som övergripande uppdrag att jobba förebyggande med folkhälsa, däribland hälsosamma måltider och att bidra till att människors matvanor förändras.

Vi hänvisar till Statens livsmedelsverks råd för måltider i förskola och skola, råd som vilar på solid vetenskaplig grund.

Programmet bygger på bland annat Livsmedelsverkets råd, vilka i sin tur bygger på en gedigen vetenskaplig grund. Metoden som Livsmedelsverket använder består bland annat av egen expertis, systematiska litteraturgenomgångar, så kallad meta-analys av befintlig forskning inom mat och hälsa, kvalitetsbedömning av de studier som finns inom ämnet, samt nära samarbeten internationellt, till exempel WHO och andra länders myndigheter och forskning. Läs mer här: På vetenskaplig grund – hur Livsmedelsverket tar fram råd om matvanor

Kommentar till avsnitt Xxxxxxxxxx mat: Självklart ska Strängnäs kommun servera mat som är miljömässigt bra. Flera av punkterna i förslaget får dock inte alls miljömässigt goda konsekvenser, samtidigt som de försämrar matens näringsvärde. En lose-lose- situation, helt enkelt. Förslaget vill att inköpen av ALLT animaliskt ska minska, samt att inköpen av spannmål, baljväxter, frukt och grönt ska öka. Detta är inte en miljömässigt försvarbar linje, och går på många punkter dåligt ihop med andra mål, om närodlat och säsongsanpassat.

Köttproduktion är inte per automatik sämre för miljön, vilket mycket gedigen forskning på senare år visar. Vad gäller metanutsläpp: utsläppen från tillverkning av konstgödsel gjort på ammoniak är hundra gånger större än vad branschen tidigare beräknat (Zhou 2019). Forskare från NASA:s Jet Propulsion Labratory har visat att olja- och gasindustrin står för de största ökningarna av metanutsläpp och därefter jordbruk, särskilt risodling (Worden 2017). Rätt typ av boskapsskötsel kan till och med innebära en nettolagring av kol i jorden och därmed fungera som ett viktigt verktyg mot växthusgaserna. Detta eftersom betesmarker binder kol bättre än till och med skog.

Köttproduktion kan också vara centralt för biologisk mångfald - bl.a är betande djur en förutsättning för att bevara artrika betesmarker och ett öppet landskap, där exempelvis pollinerande insekter frodas.

Därtill kräver sådana växter som människor kan äta mycket rikare jordar än vad den växtlighet som boskap kan äta kräver. Boskap föds bäst upp på gräs, vilket kan växa på näringsfattig mark där spannmål och grönsaker inte kan växa. Ett annat vanligt argument mot boskap är att det skulle gå åt stora mängder vatten att föda upp boskap, särskilt nötboskap. Även detta är ett högst missvisande påstående. I en australiensk studie som jämförde olika sorters mat utifrån

Vi tackar för informationen om köttproduktion och betesdrift för boskap. Det finns inget i programmet som motsäger detta.

deras ”vattenbristavtryck” (water-scarcity footprint) och näringsvärde visade det sig att just kött (fisk och skaldjur, nöt, lamm, fågel och fläsk) har det minsta vattenbristavtrycket. Störst avtryck har det som studien kallar ”discretionary foods”, vilket innefattar bl.a. snacks, godis och alkohol. Frukt är den grupp med näst högst avtryck inklusive osötade drycker såsom juice och därefter grönsaker. Mjölkprodukter och olika substitut för dessa (gjorda av baljväxter, spannmål, nötter, soja, ris eller mandlar) intar en mellanposition (Bradley 2019). Och sist - men inte minst - kommunens egen erfarenhet samt en livlig debatt bland medborgarna (synlig inte minst i en rad inlägg i sociala medier under året som gått) visar att vegetarisk mat inte uppskattas särskilt mycket av måltidsgästerna, med stort matsvinn som följd. Det finns t o m en FN- rapport som påvisar att matsvinnet är betydligt större för grönsaker, spannmål, stärkelserika rötter (såsom potatis) och frukt, i fallande ordning (mellan 15-20 %) än för fisk och kött (ca 4 %) (FAO 2011). Och att slänga mat är bland det allra sämsta man kan ägna sig åt, ur miljöhänseende. För att inte tala om den ekonomiska aspekten.

Kommentar till avsnitt Näringsriktig mat: För det första - vill återigen trycka på att det är anmärkningsvärt att avsnittet om matens näringsinnehåll kommer efter det om miljöaspekterna, samt att det är betydligt kortare. Signalen detta skickar om vad som är det viktigaste med maten är tydlig och oroande, tycker jag. Men det som oroar allra mest, det som är rent alarmerande, är att några av målen som uttrycks i miljöavsnittet går helt på tvärs med vad forskningen säger om näringsriktig mat. Programförslaget vilar tungt på vad den s.k. EAT Lancet-rapporten (EATL) säger om mat, och det är mycket problematiskt. Denna rapport är sedan länge motbevisad på punkt efter punkt. Det saknas

Programmet ändras enligt förslag, så att avsnittet om näring kommer före miljösmart mat. Det visar på vikten av näringsriktiga måltider, såväl som miljösmarta.

Den tyngsta källan som används i framtagandet av programmet är förutom lagstiftning på området och kommunens befintliga styrdokument, Livsmedelsverkets råd och rekommendationer om mat och måltider för barn och äldre. Även skolverket lutar sig på detta i sina styrdokument som till exempel läroplaner för olika åldrar.

helt enkelt vetenskapligt underlag för det som påstås. XXXX förespråkar att animaliska livsmedel ska ersättas av växtbaserade, men det kan man inte göra och behålla näringsvärdet - det går inte! Studie efter studie påvisar detta. EATL kommer med mycket långtgående påståenden om vad som i praktiken är vegansk kost utan att presentera några som helst kliniska bevis för detta - för det finns inte. EATL har ansetts så oseriöst att exempelvis WHO har lämnat samarbeten med organisationen. Och detta är den grund på vilken kommunen enligt förslaget ska basera sina måltider! Det är ju inte rimligt. En mycket lång rad gediget utförda vetenskapliga studier visar med tydlighet att den mat som vi mår bra av och behöver innehåller kött, fisk, ägg, smör etc.

Det finns studier som visar på att kost med mycket kolhydrater är associerade med hjärt- och kärlsjukdomar (Grasgruber 2016). Det finns studier som visar på att kost rik på fett minskar dödligheten medan kost rik på kolhydrater ökar risken (Dehghan 2017).

Vegetarianer har lägre järn- och zinknivåer vilket skulle kunna förklaras av fytater, något som finns i många växter och binder mineraler till sig (Hunt 2003). Även animaliskt protein verkar vara bättre än protein från växter, vilket i vetenskapliga studier synts både i spädbarns födelsevikt utifrån moderns kost och större muskelmassa hos äldre (Xxxxxxx 2004). Osv, osv. Men av denna seriösa vetenskap syns inte ett spår i förslaget till program. Tvärtom.

Kommentar till avsnittet 2.1 Andra styrdokument:

Programmet hänvisar till Skollagen. Enligt den ska verksamhet i skola och förskola bygga på beprövad vetenskap. Det gör inte programmet.

Kommentar till avsnitt 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem:

Se kommentar ovan.

Se tidigare avsnitt - förslaget har ingen vetenskaplig grund, och är därför inte förenligt med skollagen. Man vill minska allt animaliskt - alltså inte bara kött utan även ägg, fisk, fågel och riktiga mejeriprodukter. Det ger inte en god, mättande och näringsriktig kost som våra barn står sig på under långa skoldagar. Och den föreslagna kosten ökar snarare än minskar de hälsorisker som nämns.

Anonymt inskickad synpunkt via e- tjänst

TFN/2020:779-001

Kommunen håller på med måltidsprogram. Om det går genom leder till ytterligare försämrad hälsa i kommunen, i synnerhet för våra skolbarn.

Det här är ett förslag som kommer från Eat Lancet. Det är en grupp företagare, dietister etc. som deltar i "Den stora omställningen", att få hela världen att äta veganskt. Man hänvisar till miljöskäl och hälsa. Men Eat Lancet är en fabricering av vanföreställningar och ideologi. Man har ingen grund för sina påståenden, och kan inte hänvisa till några fakta som stöder deras sak. Allt detta är bara en förlängning av sjuttiotalets veganrörelse. Människor behöver animaliskt protein och fett. Det är basen i vår kost. Inget annat. Tar vi bort detta mår vi sämre, och på individnivå ger det olika resultat. Men i samtliga fall sjukliga resultat.

Låt inte våra barn och gamla genomgå även detta. De har nog med ideologi i skola och omsorg.

Vi tackar för synpunkter och visat engagemang.

Ingen ändring i programmet föreslås.

Anonymt inskickad synpunkt via e- tjänst, 2

Till alla i Strängnäs kommunfullmäktige, kommunstyrelse, Teknik- och fritidsnämnd, Barn- och utbildningsnämnd, Utbildn.kontor samt Teknik- och servicekontor.

Angående TFN 2020 779 001

Med anledning av att ett nytt måltidspolitiskt program är på remiss, får vi uppmärksamma er på vad som faktiskt ligger bakom detta.

Det är i princip en kopia av EAT Lancetrapporten.

Det kan låta fint, men skulle vara en katastrof för våra barn och gamla. EAT är

ett propagandaprojekt av kändisar och hållbarhetsaktivister, utan kunskap. Man är kraftigt

sponsrad av den industri som lever på vår konsumtion av spannmål, soja och fröoljor. Rapporten saluförs som ett vetenskapligt dokument, vilket det alltså inte är. Långt från. Man refererar inte till några seriösa studier alls. Man hittar på, ljuger.

Vi kan även ifrågasätta lagligheten i att klubba ett beslut som leder till att verksamhet som ska bedrivas i enlighet med vetenskap och erfarenhet alltså inte då längre gör det.

Se skollagen. Skolmåltiden är ju numera en del i undervisningen. Det finns mycket att säga om detta och vi ska inte bli långrandiga. Vi uppmanar er att verkligen titta genom detta med nyktra ögon, och tänka på att det till sist handlar om våra små och gamla invånares liv och hälsa. Ni har ett enormt ansvar när ni beslutar i detta. Läkaren Xxxxxxx Xxx är bara en av många som ordentligt gått genom vad rapporten egentligen består av. Se gärna länken. xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xxx/xx/xxxx/ diagnosis-diet/201901/eat-lancets-plant- basedplanet-

10-things-you-need-know Tack för att ni lyssnar.

Strängnäsbor, föräldrar, engagerade.

Vi tackar för synpunkter och visat engagemang.

Ingen ändring i programmet föreslås.

x.x@xxxxxxxxx.xx, Svar via digital enkät på webben

Kommentar till avsnittet 1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför?: Kommunen och den tjänsteman som ligger bakom programförslaget i fråga gör detta därför att vederbörande sedan länge driver en ideologisk agenda gentemot skolbarnens kost. Detta då det finns en personlig och privat övertygelse om Den Stora Omställningens avgörande betydelse för klimat och hälsa. Flera politiker i kommunen lider även av samma vanföreställning. Det är den verkliga anledningen till allt detta. Och det kommer att fortsätta skada våra barn, och man kommer lägga miljoner på meningslösheter. Vi är många som länge efterfrågat det vetenskapligt seriösa underlaget för detta projekt i kommunen/Måltidsservice. Xxxxx har presenterats. Inget.

Kommentar till avsnitt 1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?: Avsikten är att indoktrinera och uppfostra (detta har Måltidsservice själva uttalat) kommunens barn och unga i sin ideologi. Det strider helt mot skollagens skrivningar om att skolans verksamhet ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet, eftersom samtligt i denna ideologi har vederlagts grundligt. Det är inte annat än propaganda.

Kommentar till avsnitt 1.3 Ansvar och uppföljning:

Kommunen tar inget ansvar i och med detta. Inget ansvar för barnens hälsa eller miljön. Det är även högst osannolikt att det kommer att ske någon seriös uppföljning av vad detta verkligen, verkligen, innebär.

Kommentar till avsnitt Goda måltider: Anledningen till att skolbarnen inte äter upp, för det gör många inte, är att de inte tycker om maten. Dessutom är den undermålig rent

Vi beklagar att det inlämnade svaret är anonymt och att det innehåller en rad personangrepp och kränkande påståenden.

Vi hänvisar till Statens livsmedelsverks råd för måltider i förskola och skola, råd som vilar på solid vetenskaplig grund. Metoden som Livsmedelsverket använder består bland annat av egen expertis, systematiska litteraturgenomgångar, så kallad meta- analys av befintlig forskning inom mat och hälsa, kvalitetsbedömning av de studier som finns inom ämnet, samt nära samarbeten internationellt, till exempel WHO och andra länders myndigheter och forskning. Läs mer här: På vetenskaplig grund – hur Livsmedelsverket tar fram råd om matvanor

Ingen ändring i programmet föreslås.

näringsmässigt. Det gör att de söker sig annorstädes, ex. till kiosker eller pizzerior. De får inte i sig tillräckligt med fett och animaliskt protein. Detta är ett faktum och har påtalats ideligen t. ex. på kommunens facebooksida. Det är få som uppskattar ex. råkost. Av naturliga skäl. Innehåller nämligen bara vatten och växtfibrer. Växtfibrer är skadligt för oss. Även det är belagt med massiv vetenskap nu.

Kommentar till avsnittet Integrerade måltider:

Det här avsnittet går inte helt att förstå. Men det är helt och fullt olagligt enligt skollagen att bedriva s. k. pedagogiska måltider som man nu gör och planerar att göra. Se igen skollagen om vetenskap och beprövad erfarenhet! Det finns alltså inget, inget, redligt akademiskt stöd för det ni försöker genomföra. Det finns enorma risker däremot.

Kommentar till avsnitt Trivsam måltidsmiljö: Torde bli mer trivsamt om barnen får bra och god mat.

Kommentar till avsnitt Miljösmart mat: Miljösmart mat är animaliskt baserad. Ingen diskussion. Kommunen har informerats om detta i flera år. Varför hänvisar ni inte till de kontrollerade och randomiserade studier etc som ni fått tilldelat er gratis länge nu. Det är en stor mängd. I vetenskaplig verksamhet, som ni ju påstår att ni nu bedriver, är det oacceptabelt och i vissa fält straffbart att utelämna material som motsäger ens egen hypotes.

Kommentar till avsnitt Näringsriktig mat: Växtbaserad kost är undermålig nutritionsmässigt, per definition. Ingen diskussion. Och det går inte att "pussla i hop" en fullgod kost för en människa som inte innehåller några animalier. Vilket ju är ert mål. Vissa vegetarianer mår någorlunda

enbart för att de ofta tillägger ägg, mjölkprodukter och fisk. De flesta veganer hoppar inom 2 år av rörelsen eftersom de blir sjuka. Resten får svåra psykiska och fysiska symptom. De brukar möta upp detta med att bli sockerberoende i stället. Även allt detta finns belagt i studier och historiskt material. Det är bara att läsa.

Kommentar till avsnitt 2.1 Andra styrdokument:

Ni är ålagda att följa skollagen. Att ni ens hänvisar till Barnkonventionen i det här är så fult och skamligt så det finns knappt ord för det. Det framgår nämligen tydligt i den att barnen har en hel del rättigheter. De ska i undervisning och även i övrig mån hållas undan ideologi, religion, propaganda, tvångsmatning osv osv...

Kommentar till avsnittet 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem:

Barn i förskola och skola har vårdnadshavare. Dessa har långtgående rättigheter, och ansvar att se till barnets bästa. De är fullt ut ansvariga. Nu försöker kommunen/Måltidsservice ta över en stor del av detta och även nästla sig in i folks hem och "utbilda" för att se till att EAT Lancet följs även i hemmen. Det är ytterst obehagligt att se vad ni håller på med, ytterst. Ljuger, ljuger och ljuger.

Kommentar till avsnittet 3.2 Måltider inom vård och omsorg:

Konstigt nog ska äldre fortfarande äta kött i viss mån, då det tydligen äts upp ännu mindre där än i skolan, samt att näring är viktigt för de äldre... Märker ni inte var er egen argumentation tar vägen!? Är ni ens läskunniga?

Kommentar till avsnitt Centrala begrepp och definitioner:

Tomma ord.

Övriga kommentarer:

Det är uppenbart att de inblandade inte ens har grundläggande kunskaper i akademisk och vetenskaplig metodik. Inga kunskaper i nutrition, bioevolution, metabolism, folkhälsa, miljövetenskap etc. Ni bortser från samtligt material som motsäger ert program. Allt detta är så lågt. Så lågt. Och genomskinligt...

Anonymt brev till teknik- och fritidsnämndens e-postlåda

Vi tackar för synpunkter och visat engagemang.

Ingen ändring i programmet föreslås.

Anonymt brev med rubrik Argument för rött kött

16 sidor brev i pappersform. Finns som bilaga, handlingsnummer 2021:894 i Lex.

Vi tackar för visat engagemang.

Handlingen innehåller inga förslag till ändringar, endast påståenden.

Ingen ändring i programmet föreslås.

Document Metadata

Table of Contents

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

Document Metadata