Contract
Kultur-, idrott- och fritidsförvaltningen Xxxxxxxx Xxxxxxxx | TJÄNSTEUTLÅTANDE | Sida 1 (1) |
Datum 2024-04-29 | Diarienr NIF 2023/00291- 1.5.2 | |
Kopia till Klicka här för att ange text. | Nämnden för idrott, - fritid och förebyggande | |
Nämnden godkänner överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med föreningen Lokala hjälpen för perioden 2024-06-01 till 2027-05-31 och uppdrar åt direktör att underteckna överenskommelse.
Nämnden för idrott, fritid och förebyggande har en IOP=Idéburet offentligt partnerskap med ekonomisk förening Lokala Hjälpen för perioden 2022-04- 01 till 2024-03-31. Lokala Hjälpen har tagit initiativ till att göra en ny IOP med Västerås stad. Partnerskapet har sin utgångspunkt i erfarenheter från befintlig IOP samt från det av kommunstyrelsen beslutade trygghetspaketet. Nämnden för idrott, fritid och förebyggande erhöll medel för att utveckla IOP för jämlika förutsättningar riktade till prioriterade områden på väster.
Kultur, - idrott och fritidsförvaltningen anser att föreningen Lokala hjälpen och Västerås stad gemensamt kan engagerar sig i civilsamhället på olika sätt men i flera delar med liknande utkomst i form av bättre förutsättningar för invånarna att ha en konstruktiv vardag eller för att aktivera sig i projekt för att förbättra närsamhället.
Kultur, - idrott och fritidsförvaltningen föreslår följande förslag till beslut: Nämnden godkänner överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med föreningen Lokala hjälpen för perioden 2024-06-01 till 2027-05-31 och uppdrar åt direktör att underteckna överenskommelse
IOP= Idéburet offentligt partnerskap
1(7)
Dnr: 2023/00291- 1.5.2
ÖVERENSKOMMELSE OM IDÉBURET OFFENTLIGT PARTNERSKAP MELLAN VÄSTERÅS STAD (NÄMNDEN FÖR IDROTT,- FRITID OCH FÖREBYGGANDE) OCH LOKALA HJÄLPEN FÖR ETT HÅLLBART SVERIGE EKONOMISK FÖRENING
1. Överenskommelsens delar
Överenskommelsen består av detta dokument
”Västerås stads riktlinje för Idéburet Offentligt Partnerskap Bilaga 1”
2. Parter
Västerås stad, xxx.xx 212000-2080, genom Nämnden för idrott,- fritid och förebyggande samt Lokala Hjälpen för ett hållbart Sverige ekonomisk förening, xxx.xx 769636-0473
3. Bakgrund
Idéburet Offentligt Partnerskap (”IOP”)
Har till syfte att hitta nya samverkansformer och vägar mellan de traditionella samverkansformerna, föreningsbidrag och upphandlade kontrakt, för att på så sätt ta tillvara på den kunskap och vilja att utföra välfärdstjänster och samtidigt bevara det demokratiska mervärde som ett livskraftigt civilsamhälle anses tillföra.
Inom ramarna för denna utveckling har det civila samhällets organisationer lyfts fram som viktiga aktörer. Genom att erbjuda andra alternativ och finna nya innovativa vägar till förnyelse, har de betraktats som ett komplement till den offentliga välfärden och anses kunna bidra till att gemensamt med den offentliga sektorn finna lösningar på dagens samhällsutmaningar.
Det är viktigt att det är ett hållbart, långsiktigt och förutsägbarhet uppdrag samt att verksamheten/föreningen/organisationer har relevant erfarenhet inom området.
De effekter som vi vill ska uppnås med partnerskapet är:
▪ Ökat samarbete och delaktighet med invånarna och verksamheter
▪ Ett nytt verktyg för sociala insatser där kommunen inte agerar
▪ Fundraising för sociala insatser (ekonomi, samarbeten, volontärer)
▪ Snabbhet och flexibilitet utifrån behov
▪ Ökat antal individer i ett innanförskap
▪ Kvalitetsförbättring och ökade resurser
▪ Ta del av goda och ideella krafter
▪ Samarbete och samhandling som ger mervärde Kriterier för idéburet offentligt partnerskap:
▪ Verksamheten sker på initiativ av den idéburna organisationen.
▪ Verksamheten bidrar till lokal utveckling och delaktighet i samhället.
▪ Verksamheten ses inte som en del av det normerade föreningsbidraget.
▪ Den idéburna organisationen ses inte som underleverantör, utan istället en fortsatt fri och självständig aktör.
▪ Bägge parter är med och finansierar verksamheten (pengar eller andra insatser).
▪ Verksamheten detaljregleras inte från kommunens sida.
▪ Verksamheten avses att drivas från 2024-05-01 till 2027-04-30
4. Om Lokala Hjälpen
Föreningen startade som Företagsvolontärerna den 3 mars 2018 men bedrev dessförinnan liknande verksamhet under ett antal år och i ideella former. År 2018 hade verksamheten vuxit i omfattning till en storlek där det blev fullt relevant att skapa den ekonomiska föreningen. I och med pandemi ställde Företagsvolontärerna om och började att göra montära insamlingar och 2020 startades Lokala Hjälpen tillsammans för Västerås Ideell förening för att samla in pengar som oavkortat går till välgörenhetsorganisationerna i Västerås samt till ideella föreningar som driver sociala initiativ och projekt. Under 2022 ändrade man namnet Företagsvolontärerna till Lokala Hjälpen för ett hållbart Sverige Ekonomisk förening.
Med 25 partners och över 250 medlems-företag har Lokala Hjälpen omfattande tillgång till företagsvolontärer, med olika expertis. I Västerås bedrivs en rad olika sociala projekt. Medlemsantalet och antalet företagsvolontärer förutsätts fortsätta öka såsom hittills.
Lokala Hjälpen är icke vinstdrivande, drivs med full transparens för medlemmarna och har i Västerås byggt upp en unik verksamhet för att nå ut med stöd till bland annat barn och ungdomar för byggandet av ett bättre och tryggare samhälle och skola. Verksamheten bekostas idag genom medlemsinsatser och insamlade medel vid event och projekt samt volontärarbete.
Företagsvolontärerna/ Lokala Hjälpen skapades utifrån en identifierad vilja att bidra till ett socialt hållbart Västerås från näringslivet i Västerås. Företag och företagare idag är och blir mer och mer medvetna och tar ansvar för att bidra till både social och ekologisk hållbar utveckling, både inom den egna verksamheten men även i det samhälle där de verkar.
Missionen att ”göra det enkelt för företag att hjälpa de som hjälper” är det Lokala Hjlälpen arbetar efter. Det handlar mer konkret om att erbjuda en enkel och effektiv möjlighet för företag att verka aktivt på det lokala planet i syfte att motverka utanförskap och för att stödja civilsamhället.
Lokala Hjälpen har som mål att vara ett komplement till det offentliga och det redan etablerade civilsamhället som idag arbetar för att motverka utanförskapet i Västerås. Civilsamhället jobbar med bland annat socialt inriktade verksamheter, projekt och insamlingskampanjer och samarbetar mycket med den offentliga sektorn. Lokala Hjälpen adderar ytterligare en aktör i civilsamhället som stärker arbetet mot utanförskap än mer. Detta genom att involvera näringslivet i Västerås. och därmed även skapa bättre ekonomiska förutsättningar för det lokala civilsamhället.
5. Förutsättningar
En förutsättning för denna överenskommelse är att de kriterier som ska vara uppfyllda för bildandet av en IOP vid var tid är uppfyllda. Exempel på sådana kriterier är att parterna samfinansierar verksamheten och att det saknas en marknad eller en konkurrenssituation att vårda.
Partnerskapet ska bygga på Västerås stads program för social hållbarhet. Hämtat ur programmet:
”Programmet omfattar två huvudområden med koppling till individen och samhället. Till huvudområdena finns det totalt sex målområden, vilka är sprungna ur Agenda 2030-målen:
• Goda livsvillkor utifrån individens förutsättningar och behov
• Stärkt hälsa och motverkande av alla former av hälsohot.
• Utbildning som är likvärdig och inkluderande och som främjar hållbar utveckling.
• Individens rätt till arbete och sysselsättning.
• Tillgång till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder för alla
• Demokrati, delaktighet och medskapande för ett socialt hållbart samhälle
• Inkludering, samhandling och demokrati
• Trygghet och levande kommundelar”
Västerås stad har en överenskommelse (LÖKen) med föreningar i Västerås. Lokala hjälpen är aktiva medlemmar i LÖKen. LÖKen är ett sätt för kommunen och civilsamhällets organisationer att förstärka varandra och på så sätt berika det samhälle vi lever i.
6. Syfte och effektmål
Det övergripande syftet med partnerskapet och de mål vi ska nå gemensamt är att samarbetet ska bidra till ”Ett tryggare Västerås är ett bättre Västerås att bo, arbeta, studera, leva och driva företag i”.
Verksamhetens effektmål under IOP´n
• Stimulera Lokala Hjälpens medlemsföretag och företagens medarbetare till vidgat socialt engagemang som stödjer civilsamhället i Västerås så att ”fler kan göra mer”
• Möjliggöra att kompetenser hos företag och enskilda yrkesgrupper hos medlemsföretagen ställs till förfogande till andra verksamheter och organisationer som gör sociala insatser.
• Göra insatser så att fler arrangemang och aktiviteter med hög kvalitet kan genomföras som direkt gynnar civilsamhället och grupper av invånare. Genom den modell Lokala Hjälpen tillämpar där insamlade medel går direkt och oavkortat till välgörenhetsorganisationer skapas tydliga projekt med snabbt mätbara resultat
• Aktivt verka för att minska avstånden mellan invånarna för att föra olika samhällsinvånare närmare varandra, oavsett yrke, ålder, utbildning, kön ursprung, sexuell läggning, fysiska möjligheter och liknande. Möjliggöra möten mellan människor som annars inte dagligen möts naturligt.
• Resultatet av utfört arbete och insamlade medel under IOP:n kommer att komplettera stadens främjande och förebyggande arbete i stadens västra stadsdelar inom ramen för stadens arbete med jämlika förutsättningar gällande på barn och ungdomar.
Västerås Stad och Lokala Hjälpen har stark intressegemenskap och engagerar sig i civilsamhället på olika sätt men i flera delar med liknande utkomst i form av bättre förutsättningar för invånarna att ha en konstruktiv vardag eller för att aktivera sig i projekt för att förbättra närsamhället.
Inom ramen för Styrgruppens arbete och den Verksamhetsplan som skall tas fram finns möjlighet för parterna att gemensamt utvärdera insatser och sätta mål i syfte att fortsätta komplettera varandras syften och måluppfyllelse.
7. Lokala Hjälpens organisation
Lokala Hjälpen är en ej vinstutdelande ekonomisk förening med total transparens som strävar efter att civilsamhället, det offentliga och näringslivet finns representerade i styrelsen.
Nuvarande styrelse i Lokala Hjälpen består av åtta ledamöter:
Xxxxxx Xxxxxxxxx - Ordförande VD Xxxxx Xxxxxx Xxxxxx – VD haus
Xxxxxx Xxxxxxxxx - Entreprenör
Xxxxxx Xxxxxxxx-Xxxxxxxxxx - Kommunikationschef Hallstahammars kommun Xxxxx Xxxxxxxx - Regionchef för verksamheten Ung Företagssamhet
Xxxxxxx Xxxxxxx – Egen företagare, driver PRbyrå
Xxxxxxx Xxxx - entreprenör och grundare av Företagsvolontärerna
8. Värdegrund
Partnerskapet ska bygga på respekt och ödmjukhet inför parternas olika förutsättningar, lyhördhet, öppenhet och transparens. En förutsättning för det är en kontinuerlig öppen respektfull dialog mellan alla inblandade parter. Vidare bygger samarbetet på varsam och respektfull hantering av de offentliga medlen som möjliggör verksamheten. Insatserna utgår från att alla som vill engagera sig för ett bättre samhälle är välkomna samt att alla människor har möjlighet till positiv förändring över tid. IOP’n är inte knutet till någon politik, religion eller kultur.
IOP’n bygger på respektfulla möten där lusten att delta och engagera sig övervinner motsättningar, minskar olikheter och ökar tolerans samt förståelse.
9. Ledning och styrning
Beslutsfattare för överrenskommelsen: Ordförande i Lokala Hjälpen och direktör för kultur idrott fritid och förebyggande.
Styrgrupp: Styrgruppen ska bestå av en representanter från Lokala Hjälpen, en representant från kultur- idrotts- och fritidsförvaltningen. Beslut i styrgruppen ska tas i enhällighet. Styrgruppen träffas fyra gånger per år. Lokala Hjälpen är sammankallande. Organiseringen ska underlätta för nya innovativa förslag och skapa möjlighet för partnerskapet att vara dynamiskt och genom detta snabbt kunna
möta nya utmaningar, samt om behov finns skapa nya lösningar. Styrgruppen initierar samverkan med parter som de bedömer kan bidra till utveckling av verksamheten.
Lokala Hjälpen ansvarar för att ta fram en verksamhetsplan för IOP`n Styrgruppen har ansvaret att prioritera aktiviteter av övergripande karaktär.
• Verksamhetsplanen ska innehålla en plan för verksamhetsårets aktiviteter och målsättningarna under IOP´n.
10. Uppföljning och utvärdering
Årligen ska en verksamhetsplan upprättas. Verksamhetsplanen ska innehålla aktiviteter och målsättning för Lokala Hjälpens verksamhet för året.
Uppföljningen ska ske 1 gånger per år i samband med Lokala Hjälpens årsredovisning. Styrgruppen ansvarar för att följa upp och utvärdera verksamheten. Styrgruppen ska ges möjlighet att presentera verksamheten för nämnden för idrott-, fritid och förebyggande och/eller dess arbetsutskott varje år under tiden för överenskommelsen.
11. Ansvar för anställda, uppdragstagare och frivilliga
Lokala hjälpen är ansvarigt för:
• Att gällande lagar, författningar och eventuella kollektivavtal iakttas.
• Att anställa, avlöna och säga upp personal.
• Att skatter och sociala avgifter betalas.
• Att förebygga skador som kan drabba personal, anlitade, frivilliga och besökare.
12. Gällande lagar m.m.
Lokala Hjälpen förbinder sig att följa tillämpliga lagar, författningar och normer samt stadens policys och riktlinjer i tillämpliga delar.
13. Försäkring
Föreningen tecknar erforderliga försäkringar för verksamheten och dess anställda. Föreningen ska teckna och vidmakthålla ansvarsförsäkring samt säkerställa att tredjeparts försäkring finns vid behov.
14. Sekretess och tystnadsplikt
Det åligger parterna att iaktta den tystnadsplikt som gäller enligt lag. Personuppgiftsbiträdesavtal kommer vid behov att upprättas mellan Kultur idrott och fritidsförvaltningen och Lokala Hjälpen. Förutom avtalet ska även dataskyddsförordningen följas självständigt av parterna.
15. Ekonomi
Lokala Hjälpens insats till IOP’n:
Antal timmar frivilligarbete
Per år: 2 000 tim x 200 kr 400 000 kr
Inklusive styrelsearbete, volontärsinsatser i föreningens
alla delar/insatser, samordning i föreningen, samordning med andra föreningar.
Medlemsinsatser 540 00 kr
Totalt värde för 1 år: 940 000 kr
Nämnden för idrott, fritid och förebyggandes årliga insats: 350 000 kr
Utbetalning för 12 månader sker under juni 2024, 2025 samt 2026. Alla insatser ska oavkortat gå till verksamheten. Kommunen har rätt att återkräva medel som inte används i avsatt syfte enligt godkänd Verksamhetsplan. Eventuell återbetalning ska ske skyndsamt.
Adress för rekvisition av utbetalning
Refnr. J3000 Västerås stad Box 1150
721 29 Västerås
1 Från Västerås stads riktlinje för Idéburet Offentligt Partnerskap lathund för IOP Ett IOP innebär att kommunen går in som medfinansiär i ett projekt. Det innebär att bägge parterna ska bidra och det kan vara med pengar, lokal, volontärer eller liknande. En volontärs timme likställs med 200 kronor.
16. Omförhandling
Part äger rätt att när som helst under perioden påkalla förhandlingar om villkoren i denna överenskommelse.
17. Överenskommelsen gäller för perioden
Perioden 2024-06-01 till 2027-05-31. Därefter upphör överenskommelsen utan uppsägning.
18. Tillägg
Tillägg till eller ändringar i denna överenskommelse ska upprättas i skriftlig form och undertecknas av samtliga parter.
19. Upphörande av överenskommelse
Respektive part ansvarar för att informera varandra om omständigheter som försvårar eller hindrar att verksamheten kan bedrivas enligt denna överenskommelse.
Parterna har rätt att häva överrenskomelsen om dess motpart väsentligt brister i sina åtaganden och rättelse inte sker utan dröjsmål.
Denna överenskommelse har upprättats i två exemplar varav parterna tar var sitt. Västerås den Västerås den
För Västerås stad För Lokala Hjälpen
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx
Direktör Ordförande Lokala Hjälpen
Kultur idrotts och fritidsförvaltningen
Program Policy Handlingsplan Riktlinje
Riktlinje för Idéburet
Offentligt Partnerskap
Beslutad av Kommunstyrelsen 5 juni 2018
DNR: 2017/02314 2018-06-05
RIKTLINJE - Riktlinje för idéburet offentligt Partnerskap
Innehållsförteckning
Inledning 4
Bakgrund 4
Definition av idéburen aktör 4
Vilka aktörer kan vara aktuella för idéburet offentligt partnerskap? 5
Vad är ett idéburet offentligt partnerskap (IOP)? 5
Lagstiftning 6
När kan en IOP-överenskommelse ingås? 7
Användning av IOP i Västerås 7
Uppföljning 8
Bilaga 1 - Lathund för IOP 9
2
Inledning
Västerås har en vision för hur vår stad ska vara år 2026. I den står det bland annat att: ”Västeråsarna känner delaktighet och en stark vilja att vara med och bidra. Det starka engagemanget skapar också en nyfikenhet på varandra och våra olikheter. Mångfalden är vår stora tillgång och vi ser möjligheter i olikheterna. Genom vår öppna attityd fortsätter vi att utvecklas och utmana. Styrkan sitter i vår
gemensamma potential och vi har klokheten att använda den styrkan”.
För att kunna tillmötesgå individers och gruppers individuella behov behöver Västerås kommun använda sig av olika strategier. Samhällets sektorer (den privata, den ideella och den offentliga) skiljer sig åt i sättet de drivs på; en kommunal förvaltning fungerar inte på samma sätt som ett privat företag eller en förening.
Denna kunskap är central för att tillgängliggöra hela paletten av resurser i samhället och det krävs olika sätt att agera för att få alla resurser att fungera och samspela.
Västerås kommun har ett starkt och levade civilsamhälle som omfattar föreningslivet men också andra ideella organisationer, folkbildning, trossamfund, nätverk och frivilliga krafter. Civilsamhällets organisationer består av människor som engagerar sig på många olika sätt och inom många olika områden. Varje enskild organisation har sitt eget syfte och uppdrag och de kan se helt olika ut.
Föreningar bildas för att personer med ett gemensamt intresse kommer samman och jobbar ideellt mot samma mål. Föreningar bildas för sin egen skull och kommunen kan stötta på olika sätt. Föreningar och kommun kan även samarbeta i olika frågor. Genom engagemang från civilsamhället finns möjligheter och ett bredare utbud för människor i fråga om kunskap, kraft och passion.
Samverkan av det slag som beskrivs i de här riktlinjerna kan leda till tydligare gränser mellan de samverkande parterna, vilket ger tydligare ramar och ansvarsfördelning. För ett starkt civilsamhälle är det viktigt att organisationerna är självständiga och oberoende samt att de kan agera röstbärare för sina medlemmar på samma gång som upplevda samhällsproblem kan belysas. Det är av den anledningen också viktigt att offentliga aktörer har en god relation med civilsamhället liksom att dess styrka som utförare av välfärdstjänster beaktas.
Program uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad
Policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad
Handlingsplan anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen
Riktlinje säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad
Bakgrund
Ett viktigt led i att kunna sluta partnerskaps överenskommelser är att det finns förutsättningar i Västerås kommun. Några förutsättningar är lokal
överenskommelse ”LÖK”, politiskt program, policys eller plan som särskilt beskriver den idéburna aktörens (dvs. föreningen som representerar den idéburna sektorn) roll i samhällsutvecklingen i sin helhet och på vilket sätt den tilltänkta verksamheten kan vara en del av.
I Västerås kommun finns sedan 2015 en lokal överenskommelse ”LÖK” mellan staden och den idéburna sektorn. LÖKen togs fram av parterna gemensamt. Den bygger i stort på den nationella överenskommelsen med samma uppbyggnad kring olika principer för hur kommunen och sektorn har kommit överens om att samverkan bör ske.
Syftet med överenskommelsen är bland annat att stärka samverkan mellan kommunen och den idéburna sektorns organisationer för demokratisk förankring och vitalisering. Utveckla möjligheterna för den idéburna sektorns organisationer att utgöra viktiga aktörer inom välfärdsutvecklingen. Stärka organisationernas självständighet och möjlighet att ge röst åt och bilda opinion för sina intressen samt att underlätta lokal utveckling i stadsdelar och kommundelar.
Till LÖKen är det beslutat om en handlingsplan 2017-2018 som är framtagen med aktiviteter kopplade till LÖKens principer och åtaganden. En samverkansgrupp som består av representanter från civilsamhället, förtroendevalda politiker och kommunala tjänstemän arbetar under perioden löpande med att genomföra handlingsplanen 2017-2018. Detta ger således ett tydligt underlag och en grund för att upprätta/utveckla partnerskapsmodell i Västerås.
Definition av idéburen aktör
Det finns en mängd olika begrepp inom detta område och begreppsapparaten är både föränderlig samt innehåller flera begrepp som har samma eller likartad betydelse. I lokala överenskommelsen för kommunens samverkan med den idéburna sektorn har vad som avses med en idéburen aktör definierats:
Med den idéburna sektorns organisationer menas de organisationer, skilda från offentlig sektor, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans. Deltagandet är frivilligt och verksamheten styrs av organisationens medlemmar utifrån ett gemensamt intresse eller värdegrund.
Andra begrepp som ofta avser samma sak är det civila samhället, den ideella sektorn, frivilligheten m.fl.
Denna definition ligger även i linje med definitionen av det civila samhället som presenterades i Regeringens proposition En politik för det civila samhället 2009/10:55:
”En arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen”.
4
Denna definition bekräftas även i SOU 2016:13 Palett för ett stärkt
civilsamhälle. I direktiven för den utredningen står att läsa att med civilsamhällets organisationer avses:
Bland annat allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund samt organisationer inom den ideella sektorn och den kooperativa rörelsen som generellt har någon form av mer oegennyttigt uppdrag, utan att vara statliga och kommunala. De är självstyrande och drivs ofta med en ideologisk medvetenhet till det civila samhällets organisationer hör även sociala företag och aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.
Syftet för civilsamhällets organisationer är alltså allmännyttigt och avser att möta ett behov hos invånaren; det är inte att skapa en vinst för medlemmar eller ägare. Oftast har en idéburen aktör en demokratiskt uppbyggd organisationsstruktur där makten utgår från medlemmar och invånare. Viktigt att poängtera är att även om syftet inte är vinst förhindrar det dock inte att organisationen har en ekonomisk verksamhet och genom den skapar resurser för att främja sitt ändamål.
Vilka aktörer kan vara aktuella för idéburet offentligt partnerskap?
En idéburen aktör kan ha olika associationsformer där den ideella föreningen är den mest dominerande. Andra förekommande associationsformer är stiftelse, registrerade trossamfund, eller aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. I vissa fall kan även en ekonomisk förening räknas som en idéburen aktör om det rör sig om ett nykooperativ där den allmännyttiga och sociala målsättningen är vägledande och där verksamheten är brukarstyrd. Här behöver man avgöra från fall till fall.
De aktörer som Västerås kommun kan komma att sluta ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med är således de juridiska personer som tillhör civilsamhället och vars verksamhet syftar till ett allmännyttigt mål, inte skapar vinst för ägare eller medlemmar och har en demokratiskt uppbyggd organisation.
Vad är ett idéburet offentligt partnerskap (IOP)?
Traditionellt sett samverkar kommunen med civilsamhället främst på två sätt (gällande ekonomisk samverkan):
1) Normerande bidrag
2) Upphandlade tjänster
Normerande bidrag eller föreningsbidrag är ofta ett bidrag för att föreningen finns till (verksamhetsbidrag), men kan även varar prestationsbaserat t ex baserat på antal medlemmar eller storlek på arrangemang, eller bygga på projekt etc. Vid upphandlade tjänster, vilket ska göras antingen enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) eller lagen om valfrihetssystem (LOV) så deltar idéburna
aktörer på samma villkor som privata. Här är det den upphandlande myndigheten (i detta sammanhang kommunen) som beslutar om verksamhetens utformning. I båda fallen är det kommunen som har beslutandemakt; om villkoren för bidraget och om ramarna för upphandlingen.
Vid sidan av dessa har dock en ny samverkansform mellan det offentliga och civilsamhället vuxit fram; idéburet offentligt partnerskap (IOP). Grunden för uppkomsten av IOP är att det finns samhällsfenomen samt relationer mellan det
5
offentliga och det ideella och som inte bygger på, eller kan inramas i, en marknads- eller bidragslogik. IOP är således en samverkansmodell för att gemensamt hitta lösningar på samhällsproblem men utan att använda vare sig bidrag eller upphandling som finansiering.
Den 1 januari 2017 trädde den nya lagen om offentlig upphandling (2016:1 145) i kraft. Upphandlingslagstiftningen tillämpas när en upphandlande myndighet (UM) tilldelar ett kontrakt med ekonomiska villkor till en fristående aktör.
Direktupphandling får göras om kontraktsvärdet inklusive ev. optioner inte överstiger gränsen för direktupphandling.
Under åren har en form för överenskommelse med civilsamhället utvecklats och har haft olika benämningar, men det som idag är den vanligast förekommande benämning är Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP).
Skillnaden mellan LOU/LOV och IOP är att i de förstnämnda finns en marknad och den upphandlande myndigheten har fastställt ett antal krav, som anbudsgivare måste uppfylla för att kunna tilldelas ett kontrakt. En IOP kan däremot ingås om det inte finns en marknad eller en konkurrens för det tilltänkta köpet av varan eller tjänsten, eller när en verksamhet är kommersiellt olönsam och inte kan levereras av marknaden.
Tidigare B-tjänster enligt tidigare upphandlingslagstiftning innefattade bl.a. socialt arbete och äldreomsorg. Dessa hamnar med de nya reglerna under ”sociala tjänster och andra särskilda tjänster”1. Upphandling av dessa tjänster ska oavsett värde huvudsakligen ske på samma sätt som tidigare B-tjänster. Tjänsterna ska upphandlas enligt 19 kap. i LOU, motsvarande tidigare 15 kap. LOU.
Genom nya XXX får UM möjlighet att använda ett nytt förfarande;
innovationspartnerskap. Det innebär att partnerskap […] får inrättas med en eller flera leverantörer som bedriver separat forskning- och utvecklingsverksamhet och syftar både till utvecklingen av en innovativ vara, tjänst eller byggentreprenad och köp av denna.”
I en strategi från regeringen för att främja innovationer, finns ett begrepp kallat ”Innovationsupphandling”2. Det definieras som ”Upphandling som främjar utveckling
och införande av nya lösningar, innovationer. Innovationsupphandling innefattar dels upphandling […] på ett sådant sätt att den inte utesluter nya lösningar, […], dels upphandling av innovation […]”.
Innovationsupphandling är inte ett särskilt upphandlingsförfarande, utan handlar mer om ett formaliserat sätt att främja utveckling genom upphandlingen.
Innovationsupphandling följer samma process som annan offentlig upphandling, men handlar om avsikten: att upphandlingen främjar innovation genom att efterfråga eller medge nya lösningar. Därmed följer innovationsupphandling samma process som all annan upphandling. Innovationsupphandling kan användas när UM har 1) behov som marknaden kan tillgodoses, men där aktören har idéer
1 Se Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxx-x-xxx-xxxxxxxx-xxxxxxxxxxxxxx-xxx-xxx- hanterar-vi-mellantiden.pdf
2 Se xxx.xxxxxxxxxx.xx/xxx-xxxxxxxxxx-xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
6
om förbättringar och andra lösningar 2) behov av lösningar som är nära eller nya på marknaden och UM är första kund 3) behov av lösningar som är långt från marknaden, där utveckling krävs eller nya lösningar hittas.
När kan en IOP-överenskommelse ingås?
I Sverige har en modell för IOP främst arbetats fram av organisationen Forum, som är en intresseorganisation för idéburna organisationer med social inriktning. Forum har identifierat att en IOP-överenskommelse kan ingås när:
1. Verksamheten sker på initiativ av den idéburna organisationen eller kommun.
2. Verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan, där de idéburna organisationerna särskilt nämns.
3. Verksamheten bidrar till lokal utveckling och delaktighet i samhället.
4. Verksamheten inte kan ses som en del av det normerade föreningsbidraget.
5. Det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda.
6. Bägge parterna är med och finansierar verksamheten (via pengar eller andra insatser).
7. Verksamheten inte detaljregleras från kommunen.
8. När båda parterna önskar och ser en mening i att ha en annan överenskommelse/förhållande eller samverkan vilket inte bygger på marknadsmekanism och kommersiell logik.
IOP ingås genom att parterna kommer överens om vilken verksamhet som ska bedrivas av den idéburna organisationen, med vilka mål och inom vilka ramar samt att kommunen lämnar ett ekonomiskt stöd till driften samtidigt som även organisationen går in med egna medel (t ex pengar, personal, volontärer eller lokal). Denna överenskommelse nedtecknas i en icke detaljreglerad överenskommelse.
IOP-överenskommelsen skrivs ofta runt en särskild verksamhet, som ägs av den idéburna organisationen. I avtalet bestäms vad partnerskapet gäller, vilken part som ska bidra med vilka resurser, hur länge avtalet ska gälla och så vidare.
Kommunen och organisationen bör även ha regelbunden uppföljning och dialog kring hur verksamheten fortskrider sam hur fortsatt samverkan bör utformas.
Ett IOP är en överenskommelse som tecknas kring en särskild och avgränsad verksamhet i vilken kommunen har intressen. Det är således fullt möjligt för en organisation att få föreningsbidrag, ha ett IOP samt ha upphandlade uppdrag från kommunen. Om föreningsbidrag eller tjänsteköp (upphandlade eller direktupphandlade) är en mer lämpligt avtalsform så bör inte IOP användas (se lathund bilaga 1 för ytterligare vägledning). Likt alltid gäller att kommunen utifrån syftet med verksamheten bestämmer hur den bör finansieras. Det finns inte ett mål i sig med att använda IOP som samverkans- och överenskommelseform framför andra. Det är heller inte så att IOP ersätter föreningsbidrag eller att en organisation som tecknar ett IOP inte kan få föreningsbidrag eller delta i upphandlingar.
7
Användning av IOP i Västerås
När kommunen ska medfinansiera en viss verksamhet bör kommunen inledningsvis, utifrån syftet med verksamheten och eventuella brukares behov och rättigheter, se över vilket finansieringsverktyg som kan vara lämpligt för att utröna om en partnerskapsrelation och således ett IOP kan vara tillämpligt. Om det bedöms att ett IOP skulle kunna vara en lösning så bör en sådan överenskommelse kunna tecknas under förutsättning att det är förenligt med punkterna i lathunden (bilaga 1).
Det är upp till respektive nämnd att bedöma och besluta om IOP på samma sätt som nämnd beslutar om eventuella föreningsbidrag och upphandlingar. En riktlinje i detta arbete bör dock vara att en överenskommelse ska vara tidsbegränsade under minst 2 år och gälla i maximalt fyra år (med möjlighet till förlängning).
Processerna som kan leda fram till tecknande av IOP med en eller flera organisationer, bör kännetecknas av så öppen dialog som möjligt. Här bör de dialogarenor som etablerats i samband med framtagande av LÖKen vara en utgångspunkt. Kommunens ambition är att hitta dialogformer som bjuder in många idéburna aktörer, vilket kan leda till att antalet potentiella samverkansparter inom ramen för kommande IOP kan breddas.
Uppföljning
Riktlinjen för IOP ska följas upp internt för att säkerställa att den är ett användbart verktyg på förvaltningsnivå. Uppföljningen av riktlinjen ska genomföras av stadsledningskontoret.
De övergripande riktlinjerna samt mallen för IOP-överenskommelsen ska följas upp senast i början av nästa mandatperiod, som är 2022-2026.
8
Bilaga 1
Lathund för IOP
Uppfyller tänkt organisation följande; Vägledning till förvaltning;
Är verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan, där de idéburna organisationerna särskilt nämns? | I Västerås kommun uppfylls detta bland annat via Lokala överenskommelsen, men det kan säkert även finnas andra program eller policys som också är tillämpbara. |
Sker verksamheten på initiativ av den idéburna organisationen eller kommunen? | Det ska inte vara kommunen som beställer en verksamhet, då är troligen upphandling ett bättre alternativ. |
Bidrar verksamheten till lokal utveckling och delaktighet i samhället? | Här kan visst vägledning hittas i kommunallagen och vad som anses vara en kommunal angelägenhet (kompetensenligt). Verksamhet inom idrott- och fritid, folkbildning och kultur är kompetensenligt, liksom verksamhet där kommunen har ett ansvar t ex. Brottsofferjouren, Kvinnohuset, Västeråsgården, Unga Örnar, Stadsmissionen och Svenska kyrkan |
Verksamheten inte kan ses som en del av det normerade föreningsbidraget | Den verksamhet som ska upprätta en överenskommelse ska inte täckas av det ordinarie föreningsbidraget. |
Det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda | IOP ska inte tecknas på en fungerande eller potentiell marknad. |
Är bägge parterna med och finansierar verksamheten (via pengar eller andra insatser)? | Ett IOP innebär att kommunen går in som medfinansiär i ett projekt. Det innebär att bägge parterna ska bidra och det kan vara med pengar, lokal, volontärer eller liknande. En volontärs timme likställs med 200 kronor. |
Verksamheten detaljregleras inte av Kommunen. | En IOP överenskommelse bygger på samverkan och överenskommelsen ska på övergripandenivå reglera vad som ska göras, ange vem som bidrar med vilka resurser och hur länge avtalet gäller. En uppföljningsplan ska synliggöras i den tecknade överenskommelsen. |
9