AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2017-2020
AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2017-2020
1. ALLMÄNT
Undervisnings- och kulturministeriet och yrkeshögskolan har ingått ett avtal om målen för yrkeshögskolans verksamhet med stöd av 42 § 1 mom. i yrkeshögskolelagen (932/2014). Målen i avtalet bygger på regeringsprogrammet, regeringens handlingsplan och övriga strategiska mål som riksdagen och statsrådet ställt upp för högskolorna.
2. GEMENSAMMA MÅL FÖR HÖGSKOLEVÄSENDET OCH HÖGSKOLESPECIFIKA ÅTGÄRDER
Vision 2025
Det finländska högskoleväsendet - mer högklassigt, internationellt, genomslagskraftigt och effektivt än tidigare - är år 2025 internationellt konkurrenskraftigt, möjliggör reformer i verksamhetssätten och det finländska samhället som bygger på högt kunnande och skapar kompetens för att lösa globala problem. Högskolorna och vetenskapsinstitutionerna beaktar proaktivt i sin verksamhet förändringar i omvärlden, såsom digitaliseringen, internationaliseringen och befolkningsutvecklingen.
De finländska universiteten och yrkeshögskolorna är starka och konkurrenskraftiga aktörer internationellt. Högskoleväsendet består av högklassiga universitet och yrkeshögskolor som profilerat sig på sina starka områden. Deras kompetenser kompletterar varandra så att de besvarar samhällets och arbetslivets behov av olika slag. I högskolornas verksamhet framhävs bildningsuppgiften, det samhälleliga ansvaret och inflytandet, principen om hållbar utveckling och ett etiskt verksamhetssätt samt iakttagandet av god vetenskaplig praxis. Kvaliteten har stärkts genom internationalisering, utnyttjande av digitaliseringen samt genom modernisering av verksamheten. Studievägarna har gjorts flexiblare, informationen är öppen och infrastrukturerna används gemensamt. I Finland finns universitet som bedriver spetsforskning och vid alla universitet finns forskningsområden som ligger på internationell nivå. Yrkeshögskolornas tillämpade forskning, utveckling och innovationsarbete stöder i allt högre grad utbildningen och skapar förutsättningar för att förnya de små och medelstora företagen samt både den privata och den offentliga sektorns tjänster.
Högskolorna stöder på ett proaktivt sätt en reform av samhället, kulturen och arbetslivet samt tryggar tillgången till högskoleutbildad arbetskraft. I detta beaktas de minskande årskullarna av unga samt de konsekvenser som förändringarna i arbets- och näringslivet och samhället har på utbildningsbehoven inom varje studieområde. Region- och branschspecifika innovations- och kompetenskluster som för samman olika aktörer gynnas av högskolornas kunnande.
Dessa främjar smart specialisering som bygger på regionernas egna styrkor och konkurrensfördelar samt stärker nya tillväxtområden. Samtidigt utnyttjas regionernas kompetenspotential i utvecklingen av högskolornas verksamhet.
Högskolesamfundet återspeglar befolkningens mångfald och i dess verksamhet realiseras allas lika värde och jämställdhet.
Högskolorna förstärker sin genomslagskraft i synnerhet genom att i högre grad utnyttja kompetens och forskningsresultat, öka kommersialiseringen, kompetensexporten och möjligheterna till livslångt lärande samt förbättra företagarfärdigheterna och förutsättningarna för företagande. Högskolorna öppnar upp forskningsresultaten på bred front och utvecklar aktivt nya verksamhetsmodeller för att föra ut kompetensen i samhället.
Högskolornas och UKM:s datasystem samverkar. Det att information och begrepp är kommensurabla, dvs. går att mäta med samma mått, samt att det finns ett riksomfattande datalager stöder högskolornas verksamhet och UKM:s styrning. Högskolorna har utökat sin internationella genomslagskraft och synlighet på strategiskt valda områden och i det syftet utnyttjat ömsesidigt samarbete och skapat nätverk. Högskolorna kan mångsidigt dra nytta av de möjligheter som det europeiska området för högre utbildning och forskning samt Team Finland -verksamheten ger.
Xxxxxx högskoleenheter som förnyare för kompetensen
Högskolorna fortsätter utvecklingen av de olika studie- och forskningsområdena och av funktioner och strukturer inom dem för att koncentrera kompetensen och avveckla oändamålsenliga överlappningar. Högskolorna profilerar sig, förtydligar och intensifierar samarbetet och arbetsfördelningen såväl sinsemellan som i förhållande till forskningsinstitutens i fråga om utbildning, forskning, stödtjänster, strukturer och infrastrukturer. Det fördjupade samarbetet stöder en effektiv användning av resurserna och en förstärkning av kvaliteten. Nationella och internationella strategiska partnerskap stärker högskolornas profiler. Högskolorna koncentrerar resurserna på färre enheter med större genomslagskraft och starkare ekonomisk bärkraft. Detta förutsätter att man också väljer bort enheter vid högskolorna.
Yrkeshögskolan Novia och Åbo Akademi samordnar sin verksamhet inom utbildning, förvaltning och service för studerande. Novia skapar med Åbo Akademi ett gemensamt campus i Åbo 2017-2018. Novia medverkar i Turku Future Technologies-samarbetet för att utveckla utbildningen och samarbetet med små och medelstora företag i regionen.
Novia och övriga högskolor i Åboregionen (Åbo universitet, Åbo akademi, Åbo yrkeshögskolan, Yrkeshögskolan Diakonia och Humanistiska yrkeshögskolan) effektiviserar resursanvändningen genom en ändamålsenlig arbetsfördelning, samarbete och utrymmeslösningar. Hinder för sektoröverskridande samarbeten avlägsnas och studievägarna utvecklas så de blir smidiga. Novia samarbetar med andra lokala aktörer så att ett utbildnings- och forskningskluster för hälsovårdsområdet bildas senast 2018.
Novia yrkeshögskolan och övriga högskoleaktörer i Vasaregionen (HU, ÅA, VU, SHH, VAMK) och övriga aktörer inom innovationssystemet utarbetar under år 2017 riktlinjer för Österbottens högskolor i syfte att stärka genomslagskraften och regionens livskraftighet. Vasa universitet koordinerar arbetet. Målet är ett intensifierat samarbete inom Österbotten i fråga om forskning, utbildning, företag och den offentliga förvaltningen, att koncentrera resurserna och att fullt ut utnyttja de samarbetsmöjligheter campusområdet på Brändö erbjuder. Från år 2017 koncentrerar Novia och Vasa yrkeshögskola social- och hälsovårdsområdets utbildning och fui-verksamhet på Brändö till samma lokaler.
Novia fördjupar utbildningssamarbetet med Arcada inom företagsekonomi och teknik. Före 2018 bereder sig yrkeshögskolan på att fatta beslut om att koncentrera verksamheten till Vasa och Åbo under avtalsperioden, ifall utvecklingsåtgärderna som yrkeshögskolan inlett för att balansera ekonomin visar sig vara otillräckliga.
En högklassig utbildning ger snabbare inträde till arbetslivet
Högskolorna höjer kvaliteten på utbildningen genom att förnya utbildningsinnehållet, undervisningsmetoderna, lärandemiljöerna och lärarnas kompetens samt genom att öka samarbetet. De drar full nytta av digitaliseringens möjligheter. Högskolorna utvecklar antagningen, förfarandena för att tillgodoräkna sig studier och examina så att den nationella och internationella rörligheten ökar. Högskolorna avstår i regel från de kompletterande studier som krävts för att få fortsätta från yrkeshögskola till högskola.
Högskolorna utnyttjar i högre grad än för närvarande examina på andra stadiet vid antagningen och avstår från inträdesförhör som förutsätter långvariga förberedelser. Högskolorna ökar samarbetet med utbildningsanordnare på andra stadiet för att påskynda övergången till högskolestudier. Antagningsförfarandena utvecklas genom samarbete mellan olika studieområden. Andelen nya studerande som avlägger sin första högskoleexamen utökas genom att möjligheten att reservera platser för dem som ansöker om sin första studieplats utnyttjas och genom att antagningen av studerande som flyttar över från en högskola till en annan utvecklas.
Högskolorna främjar jämställda möjligheter och att examina avläggs inom utsatt tid på alla examensnivåer. Högskolorna utökar de flexibla studiemöjligheterna samt erkännandet av tidigare inhämtad kunskap. Högskolorna gör handledningen av de studerande mångsidigare och utökar samverkan med arbetslivet. Fungerande karriär- och rekryteringstjänster stöder en snabb utexaminering och gör det möjligt att snabbare komma ut i arbetslivet. Högskolorna tar i bruk en riksomfattande karriäruppföljning.
Högskolorna bär ansvar för att identifiera invandrarnas kompetens och utbildningsbehov samt för att förbättra förutsättningarna för dem att bli sysselsatta.
Senast år 2018 reviderar Novia yrkeshögskolan studentantagningen så att den inte förutsätter långa förberedelser av de sökande. I studentantagningen utnyttjar yrkeshögskolan examensbetygen från det yrkesinriktade andra stadiet och studentexamensbetygen. Yrkeshögskolan ökar andelen studerande som antagits för att avlägga sin första högskoleexamen.
Högskolan ökar det internationella inslaget i studierna genom att förbättra möjligheterna att ta emot utbytes- och
dubbelexamenstuderande. Antalet engelskspråkiga studieperioder utvidgas bland annat genom gemensam undervisning med Åbo yrkeshögskola och Vasa yrkeshögskola.
Yrkeshögskolan utnyttjar yrkeshögskolornas gemensamma virtuella studieportal för att utvidga utbudet av studier året om. Genomslagskraft, konkurrenskraft och välfärd genom forskning och innovationer
Högskolorna stöder nya lovande forskningsområden samt forskningsinriktningar som utvecklas nära den internationella toppen. Högskolorna förbinder sig till en öppen verksamhetskultur och en praxis för öppen vetenskap på alla organisationsnivåer. Högskolorna stöder det nationella humankapitalets tillväxt bl.a. genom öppen vetenskap och forskning samt användarorienterat utvecklings- och innovationsarbete.
Högskolorna utvecklar på lång sikt tillsammans med forskningsinstituten samt det övriga arbets- och näringslivet gemensamma forskningsmiljöer som har förutsättningar att klara sig i en internationell och tvärvetenskaplig verksamhetsmiljö. Högskolorna stärker samarbetet med forskningsinstituten och arbetslivet och samlar sin kompetens för att stöda detta samt utvecklar sina arbetssätt för att kommersialisera forskningsresultat och innovationer.
Högskolorna samlar sin sakkunskap angående forskningsfinansiering samt utvecklar arbetssätten och samarbetet så att de har bättre förutsättningar att skaffa kvalitetsmässigt konkurrensutsatt kompletterande finansiering för forskning, utveckling och innovationsarbete samt för konstnärlig verksamhet som motsvarar högskolornas strategi och profil.
Högskolan stärker sina fokusområden och sina strategiska utvecklingslinjer/insatsområden genom intern allokering, prioritering gällande kompletterande finansiering samt samordningen med Åbo Akademi. Stärkandet av entreprenörskapet inom högskolan, dels med koppling till valda fokusområden, dels för främjande av entreprenörskap bland studerande inom alla områden.
I utbildningen för högre yrkeshögskoleexamen säkerställs en starkare koppling till den strategiska FUI-verksamheten.
Lärarnas och den övriga personalens forskningskompetens fördjupas i nära samarbete med andra högskolor, forskningsanstalter och näringslivet
Högskolans praxis angående öppen forskning stiger till nivå tre under avtalsperioden.
Rapportering 15.4.2020:
Högskolans praxis angående öppen forskning har under avtalsperioden stigit till nivå fyra enligt den undersökning som UKM gjort under 2019.
Högskolesamfundet som resurs
Högskolorna bedömer och utvecklar systematiskt ledarskapet och förutsättningarna för expertarbete på alla organisationsnivåer. Högskolorna har en bra och öppen personalpolitik och tar i bruk ett enhetligt och jämförbart verktyg för undersökning av arbetshälsan. Högskolorna främjar jämställdhet och mångfald i sin personalpolitik och genom att utveckla innehållet i sina grundläggande uppgifter. Högskolesamfundet stärks genom att personalens kompetens utvecklas, nätverk bildas, internationella rekryteringar görs samt genom att kunnandet bland inhemska och utländska studerande tas till vara. Högskolorna axlar en betydande roll när det gäller att stärka den kulturella mångfalden inom sitt verksamhetsområde.
Högskolorna hör och engagerar personalen och de studerande i ett tidigt skede av ledarskaps-, organisations- eller andra reformer så att medlemmarna av högskolesamfundet kan påverka och ta ansvar för förändringarna. Högskolorna utnyttjar system för respons från de studerande och anställda samt digitaliseringens möjligheter för att utveckla verksamhetskulturen och rutinerna.
3. YRKESHÖGSKOLAN NOVIAS UPPGIFT, PROFIL OCH STYRKEOMRÅDEN
Uppgift och profil
Novia har en särskild uppgift att inom utbildning och forsknings- och utvecklingsverksamhet tillgodose den svensk- och tvåspråkiga kustregionens arbetskrafts- och utvecklingsbehov. Novia är en svenskspråkig yrkeshögskola med god förankring i regionerna Österbotten och sydvästra Finland. Novia deltar i utvecklingen av regionernas närings- och arbetsliv och har ett aktivt samarbete i Norden och internationellt, speciellt inom sina fokusområden.
Styrkeområden och nya, växande områden
Högskolans styrkeområden är hållbar energiteknik, bioekonomi, hälsa och välfärd , fartygssimulation samt kultur och entreprenörskap.
4. EXAMENSMÅL
Mål | Åren 2017 - 2020 i medeltal |
Yrkeshögskoleexamen | 620 |
Konst, kultur och det pedagogiska området samt de samhällsvetenskapliga områdena | 50 |
Det humanistiska området, medicin samt hälso- och välfärdsområdet | 235 |
Handel, administration och juridik samt tjänstebranschen | 110 |
De naturvetenskapliga områdena, databehandling och kommunikation (IKT) och det tekniska området samt lant- och skogsbruk | 225 |
Yrkeshögskolespecifika mål | |
Högre yrkeshögskoleexamen | 42 |
Före utgången av 2017 utvärderar yrkeshögskolan tillsammans med de övriga yrkeshögskolorna med utbildning för examensbenämningen socionom (YH) utbildningen inom det sociala området. Målsättningen är att skapa starkare enheter än i dag för att stöda utvecklingen inom arbetslivet. Undervisnings- och kulturministeriet har kommit överens med universiteten om att utöka utbildningen av barnträdgårdslärare.
5.FINANSIERING
Undervisnings- och kulturministeriet beviljar yrkeshögskolan nedan stående basfinansiering för de uppgifter som anges i yrkeshögskolelagen med stöd av 43 § i yrkehögskolelagen (932/2014), 12, 13 och 14 § i statsrådets förordning om yrkeshögskolor (1129/2014) och undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för yrkeshögskolornas basfinansiering (814/2016) till ett sammanlagt värde av 21 792 000 euro från moment 29.40.55 enligt följande:
Totalt 19 281 000 euro för basfinansiering som bestäms på kalkylerade grunder.
Strategisk finansiering 1 000 000 euro år 2017, 900 000 euro år 2018, 750 000 euro år 2019 och 750 000 euro år 2020 allokeras för verksamhet enligt yrkeshögskolans strategi, med beaktande av de åtgärder för strategisk utveckling som anges i avtalet och när de infaller samt:
- Omorganisering av utbildningen
- Förnyande av antagningsförfarandena inkl. bättre utnyttjande av studentexamen och yrkesexamina på andra stadiet
- Regionala kompetenskluster och samarbetet mellan högskolorna, i synnerhet med Arcada och Vasa yrkeshögskola, samt utbildnings- och forskningskluster inom hälsa och teknik
- Åtgärder som stärker internationaliseringen, i synnerhet det nordiska samarbetet
Totalt 1 511 000 euro för den andel som den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet utgör av de kostnader som universiteten orsakas.
Beviljad finansiering används inte för stöd till näringsverksamhet.
Rapportering 14.2.2020:
Omorganisering av utbildningen
För att stärka fokuseringen på substansen inom såväl utbildning som FUI-verksamhet ändrades organisationen 1.1.2020 från geografisk resultatenheter till innehållsmässiga. På så sätt växer den samlade kompetensen inom varje område. Samtidigt ställs större krav på distansledarskap. Även ledningsgruppens sammansättning förändrades för att stärka fokuseringen på innehåll och kvalitet i utbildning och FUI- verksamhet. Organisationsändringen har tagits emot mycket väl av personalen. Organisationsändringen är en fortsättning på den förändring som gjordes 1.1.2017 då FUI och kontinuerligt lärande organisatoriskt sammanfördes med examensutbildningen.
Förnyande av antagningsförfarandena inkl. bättre utnyttjande av studentexamen och yrkesexamina på andra stadiet
Nationellt har Gemensam antagning förnyats och högskolan följer detta. Antagningen av studerande via så kallade ledstudier har förnyats så att systemet nu är allmänt och öppet för alla.
Regionala kompetenskluster och samarbetet mellan högskolorna, i synnerhet med Arcada och Vasa yrkeshögskola, samt utbildnings- och forskningskluster inom hälsa och teknik
Utbildningssamarbetet med Arcada har fortsatt inom teknik samt hälsa och välfärd. Inom teknik har även diskuterats arbetsfördelning. Samarbetet med Vasa yrkeshögskola har fortsatt bland annat med en gemensam profilering inom justititeförvaltning där profileringen på 45 sp är uppbyggd så att studerande läser 30 sp på finska och 15 sp på svenska.
Åtgärder som stärker internationaliseringen, i synnerhet det nordiska samarbetet
Den internationella verksamhetens synlighet och spridning har ökats genom att personalens reserapporter nu kan publiceras på Novias publikationsportal som togs i bruk 2019. Vidare kan studerande förutom skriftliga feedback -rapporter från utlandsperioder även använda blogg och instagram.
Internationaliseringen har stärkts genom att erbjuda mera utbildning på engelska. Under 2019 anställdes också en affärsutvecklare för att stärka exporten. Novia har tidigare inte varit aktiv i Sydamerika, men nu utreds möjligheterna till detta. I Grekland byggs konkret samarbete upp inom sjöfartsutbildningen.
Samarbetet är långsiktigt och strategiskt eftersom Grekland är väldens största nation inom rederibranschen. Samtidigt utreds möjligheterna till samarbete också inom andra områden. Utökat vårt samarbete med Drivhuset, representant i deras styrelse. Novia har anslutit sig till Finsk-svenska handelskammaren samt Norsk-Finska Handelsföreningen r.f. för att stärka företagskontakter i Norden.
6. RAPPORTERING
Yrkeshögskolan rapporterar om sin verksamhet i bokslutet och verksamhetsberättelsen samt i en årlig separat rapport om hur målen i avtalet och de centrala åtgärderna för genomförandet av högskolans strategi har utfallit. Yrkeshögskolan ska även motivera eventuella avvikelser från genomförandet av överenskomna mål eller tidpunkter för åtgärderna.
Användningen av finansieringen rapporteras enligt yrkeshögskolornas ekonomiförvaltningskod. Yrkeshögskolan informerar proaktivt, utanför den årliga rapporteringen, ministerierna om strukturella reformer med betydande personalkonsekvenser.
Undervisnings- och kulturministeriet säkerställer under avtalsperioden årligen att högskolan har initierat eller framskridit
med de avtalsenliga åtgärderna. Vid eventuella problemsituationer för UKM årligen i början av hösten en preciserande diskussion med högskolan för att kontrollera nivån på den tidigare fastställda strategifinansieringen.
Undervisnings- och kulturministeriet bedömer utfallet av avtalet genom skriftlig respons från ministeriet, i samband med styrningsrelaterade högskolebesök och som en del av den årliga statistikuppföljningen.
UNDERSKRIFTER
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, ett för vardera avtalsparten.
Xxxxx Xxxxxxx Kaj-Xxxxxx Xxxxx
Överdirektör Styrelseordförande
Xxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx
Direktör Rektor