R E V I S I O N S R AP P O R T
R E V I S I O N S R AP P O R T
2009-06-16 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Dnr 09REK12
Avtal, insyn och uppföljning av friskolor inom Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Kommunrevisionen har genomfört en granskning av rutinerna kring avtal och utbetalning av bidrag samt insyn och uppföljning av friskolorna på gymnasieni- vå. Som en del av granskningen har revisionen haft ett möte med ordförande i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och förvaltningschefen 2009-06-08. Granskningsrapporten har slutbehandlats av revisorskollegiet 2009-06-16.
Överväganden och ställningstaganden
Utredningen visar att administration och utbetalningsrutin fungerar väl.
Det är viktigt att facknämnderna har ett samhälleligt perspektiv i sin verksamhet och ser sitt ansvar för att samhället har en väl fungerande skola för sina medbor- gare. Friskolorna beslutar staten via Skolverket över och tillsynen är statlig. Fi- nansieringen är däremot kommunal. Friskolorna i Gävle erbjuder utbildningar som är en del av de tjänster som medborgarna med skattemedel finansierar och möjligheterna till insyn kan förstärkas.
Nämnden har, med de medel som står till buds, ett slags sistahandsansvar för att Gävles ungdomar har tillgång till en väl fungerande gymnasieskola.
Kommunrevisionen
Xxxx X Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxx
Revisorskollegiets ordförande Revisionschef
Bilaga: Granskningsrapport ”Avtal, insyn och uppföljning av friskolor Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden”
K O M M U N R E V I S I O N E N
Gävle kommun, 801 84 Gävle. Besöksadress Stadshuset, Xxxxxxxxxxxxxx 00
Tfn 026-17 80 00 (vx)
[Tom sida]
GRANSKNINGS RA PPORT
Avtal, insyn och uppföljning av friskolor
Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden
2009-06-22, Dnr 09REK12
R E V I S I O N S K O N T O R E T
Gävle kommun, 801 84 GÄVLE. Besöksadress Stadshuset, Xxxxxxxxxxxxxx 00
Tfn 000-00 00 00 (vx) Fax 000-00 00 00
Innehåll
Sammanfattning och slutsatser 3
1 Inledning och bakgrund 9
1.1 Syfte och avgränsningar 11
1.2 Metod 12
2.1 Kontakter vid start av ny friskola 15
2.2 Avtal 19
2.3 Oreglerade frågor 20
2.4 Intern kontroll i ekonomiska utbetalningar 22
2.5 Insyn 27
2.6 Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden 28
Nämndens roll 28
Nedläggning av skola/ återströmning av elever 28
Information till medborgarna 29
Sammanfattning och slutsatser
Bakgrund
Läsåret 2008/2009 gick 590 av Gävles elever i friskolor på gymnasienivå i Gäv- le eller i andra kommuner. Andelen var 14,6 %. Andelen elever i friskolor har ökat samtidigt som elevunderlaget totalt sett ökat hittills i gymnasieåldern.
Framåt kan man i prognoserna se att antalet elever kommer att kulminera 2010 och sedan sjunka när de stora kullarna från 1990-talets början går ut gymnasiet.
Antal elever i Gävle kommun
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
-00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12
Som framgår av diagrammet nedan har andelen elever i friskolor ökat kraftigt under 2000-talet. Ökningen har startat senare än genomsnittet i liknade kommu- ner och Gävle har fortfarande en nivå under genomsnittet.
Utvecklingen av andelen elever i friskolor
%
20,0
18,0
16,0
14,0
12,0
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Kommungruppen större städer
Gävle kommun
Friskolornas gymnasieprogram betalas med kommunala skattemedel via ett elevbidrag på lika villkor som motsvarande program vid de kommunala gymna- sierna. Ansökan om att starta en friskola görs hos Skolverket, som beslutar efter det att kommunen fått lämna synpunkter i ett remissvar.
Den totala kostnaden för köpt gymnasieutbildning på gymnasienivå i Gävle var 2008 76 mkr. Detta fördelades på landstingsdrivna skolor, gymnasier i andra kommuner och friskolor. Friskolornas andel var 48,8 mkr och av det var 36,3 mkr friskolor i Gävle. Utvecklingen från år 2000 till 2008 visas i diagram nedan.
Mnkr
80,0
70,0
60,0
50,0
40,0
30,0
20,0
10,0
0,0
2000
Köpt gymnasieutbildning
2001
2002
2003
2004
2005 2006
2007
2008
Friskolor Andra kommuner Landsting
Skolverket har ansvaret för tillsynen av friskolorna. Kommunen har rätt till in- syn. Friskolorna är en speciell verksamhet att foga in i kommunens styrnings- och ledningssystem. Denna rapport syftar till att granska denna styrning dels utifrån nämndens perspektiv, dels utifrån förvaltningens hantering av elevbi- dragsutbetalningar.
Lagförslag förändring av Skollagen fr o m 1 juli 2009.
En proposition har kommit under våren 2009 och lagförändringarna ska träda i kraft 1 juli 2009 och ska börja tillämpas fr o m kalenderåret 2010. Denna utred- ning berör friskolor både på grund- och gymnasienivå samt friförskolor. Det som framförallt blir annorlunda för Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden jäm- fört med nuvarande hantering är:
▪ Möjlighet för friskolor att överklaga kommunala beslut om bidrag med
s.k. förvaltningsbesvär
▪ Elevbidraget ska innehålla tilläggsbelopp för kostnaderna för:
o Särskilt stöd till enskilda barn/elever
o Modersmålsundervisning
▪ Xxxxxxxxxxx ska vara skyldiga att meddela kommunen när man avser att starta efter det att man fått tillstånd av Skolverket.
Start av ny friskola
Flera nämnder och kommunens fastighetsbolag blir berörda av en friskolestart. Kontakter tas i vissa fall av friskolorna direkt med Gavlefastigheter när en eta- blering är aktuell. Byggnads- och Miljönämnden däremot kommer in när frisko- lan söker bygglov och ska göra bygganmälan samt miljöanmälan. Den nämnden har sin hantering främst ur ett myndighetsperspektiv och har dessutom kontakter med Tekniska nämnden för de praktiska frågorna runt trafik och kollektivtrafik. Kultur- och Fritidsnämndens folkbibliotek utnyttjas ofta av friskolor, i stället för att bygga upp egna skolbibliotek. Idrottslokaler och anläggningar används också av friskolor.
Avtal
Det finns inga generella avtal mellan kommunen och friskolorna på gymnasieni- vå. Det som finns är avtal som reglerar att friskolorna köper intagningsadminist- rationen av Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden. Det innebär att alla ut- bildningsvägar som finns i Gävle kan sökas via samma gymnasieintagningspro- gram via Internet.
Avtal saknas mellan friskolorna och Kultur- och Fritid för utnyttjande av kom- munala anläggningar för idrott samt för bibliotek. För de kommunala skolorna finns uppgörelser mellan nämnderna om kostnadsfördelning och utnyttjande.
Intern kontroll utbetalningar av bidrag
Friskolorna fakturerar kommunen utifrån beslutat bidragsbelopp per elev. Det innebär att kommunen måste kontrollera att friskolornas uppgifter är korrekta innan utbetalning. Kontroller måste göras av antal elever, folkbokföring och att fakturerade elevbidrag är korrekta för programmet.
Den interna kontrollen i stort är god. Efterskottsfakturering är det vanligaste, vilket innebär att förvaltningen får göra manuella periodiseringar för att visa de verkliga kostnaderna löpande i redovisningen. Återsökningen av moms fungerar.
Det som kan förstärkas är kontrollen över elevers avhopp från friskolor under året. Vid årsskiften konstateras att brister finns i friskolornas anpassning till nya årsbelopp. Något som kan förbättra nämndens uppföljning är att budgetera och redovisa varje friskola i kommunen enskilt i stället för samtliga friskolor i klump som idag.
Insyn och uppföljning av resultat
Enligt Skollagen har kommunen rätt till insyn i de friskolor som ligger i kom- munen. Friskolorna är skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sina egna gymnasier. Kommunen måste dock besluta om att friskolorna ska delta i uppföljningen. Något sådant beslut har inte nämnden fat- tat.
Den uppföljning som görs regelbundet är s k husförhör för de kommunala gym- nasieskolorna. Det innebär att de får redogöra för hur verksamheten når upp till de mål som nämnden beslutat. Xxxx Xxxxx har besökts på ett liknande sätt hösten 2008. Övriga friskolor har ännu inte besökts.
Skillnaden mot besöken i de egna verksamheterna är att ledningen inte kan kon- trollera och ifrågasätta svaren på olika frågor, eftersom man inte har tillgång till t ex redovisningen eller frånvarostatistik.
Yttrandefriheten för privat anställda är inte lika långtgående som för kommu- nens personal. Offentligt anställda har s k meddelarfrihet enligt Tryckfrihetsför- ordningen. I ett privat företag innebär lojalitetsplikt och förbudet mot att yppa företagshemligheter en långtgående tystnadsplikt. Den innebär att insynen från kommunen kompliceras.
De kommunala gymnasieskolorna tar årligen fram kvalitetsredovisningar för sina respektive verksamheter. Detta är ett lagkrav även för friskolor. Förvalt- ningen tar också fram en gemensam kvalitetsredovisning till nämnden för den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Denna översänds sedan till kommunfullmäktige.
Friskolorna tar på samma sätt fram egna kvalitetsredovisningar per skola. Dessa skickas till Skolverket och finns tillgängliga via deras hemsida. Nämnden tar inte in dessa rapporter.
Insynen från kommunen kan utvecklas. Drygt 500 av kommunens knappt 4000 elever går i friskolor i kommunen. Av skattemedel avsattes 2008 35 mkr för deras utbildning. Information om kvalitén på denna utbildning kan fås via Skol- verkets tillsynsrapporter, kvalitetsredovisningarna samt officiell statistik via
Skolverket angående kostnadsfördelning och lärartäthet och lärarnas utbild- ningsnivå.
Finns anledning att följa upp specifika områden, kan beslut fattas om att göra detta för både den kommunala verksamheten och friskolorna.
Nämndens roll
Tillstånd och elevbidrag
Kommunfullmäktige tillför pengar till nämnden i relation till antalet elever, oav- sett om de går i kommunala, landstingsdrivna eller i friskolor. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är skyldig att betala ut bidrag till friskolorna som fått tillstånd av Skolverket. Samtidigt måste nämnden anpassa den egna organisatio- nen.
Efter Skolverkets beslut i början av året finns tid för överklagande. Hittills har Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden avslagit merparten av ansökningarna om att starta friskolor.
Eftersom intagningen till gymnasieskolan i stort sett sammanfaller med Skolver- kets beslut kommer nya friskolor inte igång med sin verksamhet förrän ett läsår senare. Det är den tid nämnden har för anpassning av sin verksamhet.
Kommunens ansvar för ungdomar upp till 20 år. Enligt Skollagen ska hem- kommunen löpande hålla sig informerad om vilka som inte har sysselsättning i syfte att erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har en rutin för detta. Två gånger per år identifieras och kontaktas ungdomarna. Det finns en grupp med representanter gymnasieskolan, AME, Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. Alla ungdomar kan inte hittas, men 97-98 % vet man var de finns och vad de gör.
Man erbjuder ungdomarna gymnasieutbildning eller åtgärder via Arbetsmark- nadsenheten i kommunen, AME, eller via Arbetsförmedlingen. Alla är inte ar- betslösa. Ungefär hälften har ordnat en sysselsättning.
Innan jobbgarantin kom var AME aktiva och kommunen hade ca 200-300 ung- domar sysselsatta i arbetsträning. I den nya lagstiftningen finns begreppet kom- pletterande aktörer som Arbetsförmedlingen ska upphandla. Kommuner har inte ansetts som sådana utan bara privata företag och därmed är kommunen inte med i arbetet med ungdomsarbetslösheten
Avhopp från friskolor fångas inte upp om inte dessa registreras hos dem. Betal- ning för elevens utbildning fortsätter också så länge inte ett avslut registrerats.
Beredskap att ta tillbaka elever innebär kostnader. Kommunen har alltid det yttersta ansvaret för eleverna. Kostnaden för denna beredskap har diskuterats under flera år. Slutförslaget till lagändring innebär att s k skolpliktsavdrag inte får göras.
En konkurs har inträffat. I Gävle fick Skeppsakademin lägga ner sin verksamhet 2006. Totalt berördes 4-5 elever från Gävle.
Beslut i nämnden.
Bidragsbeslut i form av en prislista för olika program har behandlats i nämnden i samband med beslut om internbudget. Lagförslaget innebär att bidragsbesluten ska vara möjliga att överklaga via förvaltningsbesvär.
Information till medborgarna
Samarbetet när det gäller intagning till gymnasieskolan innebär att friskolorna finns med i utbudet när eleverna ska söka till gymnasiet. Däremot saknas infor- mation om friskolorna på kommunens hemsida. Kommunens egna gymnasiesko- lors kvalitetsredovisningar finns med. Vill man se friskolornas kvalitetsredovis- ningar får man söka dessa på Skolverkets hemsida.
Nämndens principiella inställning är att den kommunala skolan konkurrerar på en marknad. De kommunala skolorna marknadsförs aktivt. Konkurrenskraften ligger i bredden i utbudet, kvalitén i välutbildade och behöriga lärare samt bra lokaler och bra utrustning. Marknadsföringen görs via tidigare och nuvarande elever som fungerar som ambassadörer, pressreleaser till TV, radio och press, öppet hus på kvällar inför gymnasieval. Xxxx upplägget har ett elevperspektiv.
I den senaste antagningen har det visat sig att den kommunala gymnasieskolan står sig väl i konkurrensen.
Avtal, insyn och uppföljning av friskolor Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
1 Inledning och bakgrund
Gävle kommun
En allt mindre del av den kommunala servicen produceras i egen regi. Det gäller också utbildningen. Friskolor finns på gymnasienivå inom Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden. Friförskolor och friskolor är också en del av Barn- och Ungdomsnämndens verksamhet.
Läsåret 2008/2009 var andelen elever i friskolor på gymnasienivå i Gävle 14,6 %. Det innebar att 590 elever gick i friskolor i Gävle eller i annan kommun. Som framgår av diagrammet nedan har andelen elever i friskolor ökat kraftigt under 2000-talet. Ökningen har följt utveck- lingen i liknade kommuner och men Gävle har hela tiden legat på en nivå under genomsnittet för större städer.
Utvecklingen av andelen elever i friskolor
%
20,0
18,0
16,0
14,0
12,0
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Kommungruppen större städer
Gävle kommun
Friskolorna betalas av skattemedel via elevbidrag, men kommunen har inte beslutanderätt när det gäller etableringar. Skolverket (fr o m 2008- 10-01 Statens skolinspektion) är den instans som har ansvaret för till- synen. Kommunen har rätt till insyn i friskolor som ligger i den egna kommunen. Detta sammantaget gör friskolorna till en speciell verk- samhet att foga in i nämndens styrnings- och ledningssystem.
Fördelningen av den köpta gymnasieutbildningen visas i diagrammet nedan. Sedan år 2000 har friskolornas andel ökat från 100 tkr till 48,8 mnkr år 2008.
Mnkr
80,0
70,0
60,0
Köpt gymnasieutbildning
50,0
40,0
30,0
20,0
10,0
0,0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Friskolor Andra kommuner Landsting
Lagförslag förändring av Skollagen fr o m 1 juli 2009.
En statlig utredning om lika villkor för fristående skolor presenterade ett delbetänkande ”Bidrag på lika villkor” i januari 2008. En proposi- tion har kommit under våren 2009 och lagförändringarna ska träda i kraft 1 juli 2009 och ska börja tillämpas fr o m kalenderåret 2010.
Denna utredning berör friskolor både på grund- och gymnasienivå samt friförskolor.
Huvudpunkterna i propositionen är:
▪ Möjlighet för friskolor att överklaga kommunala beslut om bidrag.
▪ Likabehandlingsprincipen, d v s resurser ska fördelas på samma villkor för friskolor som för kommunens egna skolor. Regler för vad som ska ingå föreslås.
▪ Grunden för bidragen ska vara kommunens budget för kommande år.
▪ Riksprislista för gymnasieskolan inklusive individuella programmet.
▪ Rätt till bidrag för gymnasieutbildning maximalt 2500 poäng men kom- munen kan bevilja högre bidrag.
▪ Likabehandlingsprincipen ska gälla även gymnasieskolans individuella program och gymnasiesärskolan.
▪ Bidraget ska bestå av grundbelopp innehållande ersättning för:
o Undervisning
o Utrustning och läromedel
o Elevvård
o Måltider
o Administration
o Mervärdesskatt
o Lokalkostnader
▪ Bidraget ska innehålla tilläggsbelopp för kostnaderna för:
o Särskilt stöd till enskilda barn/elever
o Modersmålsundervisning
▪ Kommunen ska vara skyldig att redovisa budgeterade kostnader för skolverksamheten till Skolverket.
▪ Xxxxxxxxxxx ska vara skyldiga att meddela kommunen när man avser att starta efter det att man fått tillstånd av Skolverket.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har tillsammans med Barn- och Ungdomsnämnden har lämnat ett gemensamt remissvar på betänkandet under 2008.
De poängterade b l a följande:
⮚ Lokalkostnaderna som friskolorna får täckning för måste vara skäliga.
1.1 Syfte och avgränsningar
Granskningen syftar till att klarlägga vilket ansvar Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden tar för friskolornas verksamhet som en del av de tjänster som erbjuds kommunmedborgarna. Dessa elevers skolgång betalas också med skattemedel.
Revisionsfrågor:
▪ Vid start av friskola, vilken kontakt har nämnden för att få in- formation om starttidpunkt, lokalfrågan och antal elever?
▪ Vilka avtal har nämnden med de verksamma friskolorna? Är dessa likartat utformade?
▪ Hur sker utbetalningar av bidrag till friskolor?
▪ Hur fungerar momskompensation och återsökning av moms?
▪ Hur hanterar nämnden insyn i friskolornas verksamhet, t ex för kvalitetsuppföljning?
▪ Vilka kontakter har nämnden när en friskola läggs ner? Hur tar nämnden ansvar för att eleverna får undervisning?
▪ Hur hanterar nämnden information till medborgarna?
▪ Hur ser nämnden på sin roll?
1.2 Metod
Intervjuer med ordförande för nämnden, förvaltningschef, administra- tiv chef och ekonomisekreterare.
Framtagande av information ur Aditro, ekonomisystemet samt upp- följning av utbetalningstransaktioner till friskolorna.
Genomgång av avtal med friskolor i kommunen.
Kontakter med handläggare inom övriga inblandade förvaltningar och bolag: Bygg- och Miljö, Tekniska kontoret, Kultur- och Fritid samt Gavlefastigheter.
Bedömningsgrund nuvarande lagstiftning:
Skollagen 9 kap Friskolor mm 8 a § Tilldelning av bidrag mm.
”För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses i 8 § (egen anm: gymnasieskolan) lämnas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet gäller endast utbildning för sådana elever som hemkommu- nen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då ut- bildningen började.
Föreslagen förändring fr o m 1 juli 2009:
”Bidraget (grundbelopp) ska avse ersättning för
1. undervisning,
2. läromedel och utrustning,
3. xxxxxxxx och hälsovård,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader
Därutöver ska bidrag lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning (tilläggs- belopp). Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om
betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Bidraget ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tilläm- par vid fördelning av resurser till utbildning i gymnasieskola som kommunen erbjuder.
Om utbildningen i bidragshänseende har hänförts till ett nationellt pro- gram med samma inriktning som elevens hemkommun erbjuder, ska bidraget bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medde- la föreskrifter om det belopp som elevens hemkommun ska betala, om kommunen inte erbjuder ett program eller en inriktning som eleven an- tagits till. Bestämmelserna i tredje stycket, som gäller tilläggsbelopp i fråga om bidrag till elever som har omfattande behov av stöd, ska då tillämpas.
För en elev som genomgår utbildning på ett individuellt program ska elevens hemkommun betala det belopp som överenskommits med sko- lan.”
13§ Tillsyn mm
”I fråga om fristående skolor som får bidrag enligt 8, 8 b eller 8 d § ska, i fråga om den utbildningen, den kommun där skolan är belägen ha rätt till insyn i skolans verksamhet. Sådana skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen i ett enskilt fall beslutar delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolvä- sende.”
Skollagen 1 kap. Allmänna föreskrifter Information om icke skolpliktiga ungdomar
18 § En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem
lämpliga individuella åtgärder.
Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på
nationella eller specialutformade program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning.
Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen skall kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket. Lag (2004:1298).
Förordning 1996:1206 om fristående skolor:
1 kap. Fristående grundskolor och fristående särskolor
8 a § ”En kommun som lämnar bidrag för elev i en fristående grund- skola skall för skolan kunna redovisa hur stor andel av bidraget som är ersättning för kostnader för lokaler respektive mervärdesskatt.”
Utbetalning av bidrag
9 § ”Om skolan och kommunen inte kommer överens om annat, skall bidragen betalas ut med en tolftedel varje månad. Utbetalningarna i juli-september avpassas efter ett beräknat antal elever och regleras vid utbetalningen i oktober.”
2 Granskningsresultat
2.1 Kontakter vid start av ny friskola
Ansökan
De stora koncernerna startar direkt med en ansökan till Skolverket utan kontakt med förvaltning eller nämnd. Däremot har de ofta undersökt lokalfrågan och vissa har då kontaktat kommunen.
Ansökan april
Remiss UAN
höst
Beslut Skolverk
jan
Intagning jan
Förberedelser
höst
Överklagandetid
vår
Start höst 2 år
efter ansökan
Under våren skickas ansökan till Skolverket och den ska vara inne till den 1 april. Under hösten skickas ansökan för yttrande till kommunen. Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden yttrar sig efter beredning. Skolverket beslutar sedan att ge tillstånd om man inte ser påtagliga nackdelar. Besluten kommer oftast i januari året därpå.
Normalt sett kommer en ny gymnasieskola med i nästa års intagning till gymnasieskolan. Skolverkets beslut fattas i januari och då är tiden alltför kort för att kunna vara med samma år. Internationella Engelska Skolan var ett undantag. De lät eleverna söka direkt, vilket innebar att överklagandeprocessen ledde till att eleverna fick söka sig till andra al- ternativ i ett senare skede.
Antal elever från Gävle | Totalt antal elever | ||||
Företag | Friskola | Startår | 2008/2009 | 2008/2009 | |
Ultra Education / Novum kompetens & datautveckling AB | Xxxx Xxxxx gymnasiet | 2003 | 288 | 505 | |
Baggium | Gävle Praktiska gymnasium | 2007 | 89 | 141 | |
Thoréngruppen | Thorén Business School | 2007 | 122 | 185 | |
Lärande i Östergötland AB Realgymnasiet 2008 15 32 514 863 60% av totala antalet Ansökningar | |||||
Xxxx Xxxxx (utökning) | Xxxx Xxxxx gymnasiet | 2007 | Tillstånd, valt att ej starta | ||
Thoréngruppen (utökning) | Thorén Business School | 2007 | Ej tillstånd | ||
Internationella Engelska skolan | 2007 | Tillstånd, valt att ej starta | |||
Föreningen Briggen Gerda | 2007 | Tillstånd, valt att ej starta | |||
Liber Hermods AB | 2007 | Tillstånd, valt att ej starta | |||
Marknadspunkten utbildning AB | 2007 | Ej tillstånd | |||
Baggium (utökning) | Gävle Praktiska gymnasium | 2007 | Tillstånd, startar liten utökning | ||
Move ITgymnasiet Gävle | 2007 | Tillstånd, valt att ej starta | |||
Doktrina gymnasiet i Uppsala AB | 2008 | Ej tillstånd | |||
Beslutsprocessen ger i princip ett års planering för att starta hösttermi- nen nästa år. Samma tid ges för den kommunala organisationen för an- passning till en övergång av ett antal elever. När intagningen är klar i februari har man en bild av hur många elever som sökt sig till frisko- lan. Däremot kan det fortfarande bli så att friskolan beslutar sig för att inte starta om elevunderlaget är för litet. Den definitiva antagningen ut- ifrån slutbetygen är inte klar förrän i slutet av juni.
Lokaler
Lokalfrågan är avgörande för när friskolan kan starta.
Xxxx Xxxxx-gymnasiet finns i kommunala lokaler i Gavlefastigheter. Övriga har lokaler på den privata marknaden. Thorén-gruppen hade in- ledningsvis kontakter med kommunen, men hittade en annan lösning.
Detta innebär att lokalytorna totalt för skolverksamhet utökats. Kom- munfullmäktige beslutade 2003 att den totala ytan kommunala verk- samhetslokaler skulle minska. Antalet gymnasieelever i de kommunala gymnasierna har från 2003 till 2007 ökat med 467. Till detta kommer en utökning av lokaler och lokalkostnader för friskolor.
Trots ökat antal elever inom de kommunala gymnasieskolorna har inte Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden utökat lokalytorna.
Bidragen för lokalkostnader beräknas utifrån en bedömning av nytt- jandegraden per program för respektive lokal i de kommunala gymna- sieskolorna. Sedan beräknas lokalkostnad per elev och för varje natio- nellt program. Det utgör bidraget till friskolorna.
Nämndens hantering av yttranden och beslut
Ur nämndens synvinkel har man inte beslutanderätt över friskolornas etableringar. Hittills har man valt att avstyrka merparten av ansökning- arna. Överklaganden har gjorts av Skolverkets tillstånd till Engelska skolan, Xxxxx Xxxxxxxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxx och Move IT.
Elevunderlaget i gymnasieåldrarna har under 2000-talet totalt sett ökat. Framåt kan man i prognoserna se att antalet elever kommer att kulmi- nera 2010 och sedan sjunka när de stora kullarna från 1990-talets bör- jan går ut gymnasiet. Utvecklingen av antalet elever visas i diagram- met nedan. Gymnasieskolan kommer att få mindre resurser eftersom elevantalet sjunker framöver. Åren 2010-2013 minskar kommunbidra- get med 32 mnkr enligt liggande budget och flerårsplan.
Antal elever i Gävle kommun
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
-00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12
Läsåret 2008/2009 går 590 av Gävles elever i friskolor på gymnasieni- vå i Gävle eller i andra kommuner. Andelen är 14,6 %. Som framgår av diagrammet nedan har andelen elever i friskolor ökat kraftigt under 2000-talet. Ökningen har följt utvecklingen i liknade kommuner och men Gävle har hela tiden legat på en nivå under genomsnittet för större städer.
Utvecklingen av andelen elever i friskolor
%
16,0
14,0
12,0
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Kommungruppen större städer
Gävle kommun
Kommunens agerande i lokalfrågan
Utbildning och Xxxxxx har inte haft kontakt med friskolorna som velat etablera sig i Gävle för att eventuellt hitta några kommunala lokaler. Däremot har Xxxx Xxxxx, Gävle Praktiska och Thorén-gruppen tagit di- rektkontakt med dåvarande Brynäs Byggnads AB och Gavlefastighe- ter.
Den enda gymnasiefriskola som idag finns i Gavlefastigheters lokaler är Xxxx Xxxxx. Gavlefastigheters föregångare Brynäs Byggnads AB hade tomma lokaler i industriområdet Sörby Urfjäll. Dessa tyckte fri- skolekoncernen var lämpliga för deras verksamhet. Ett tillfälligt bygg- lov beviljades av Byggnads- och Miljönämnden, men permanent bygg- lov saknas fortfarande för skolverksamhet i lokalerna.
Bygg- och miljö blir kontaktade direkt av dem som vill starta friskolor. Om man har hittat en lokal, måste man dels ha bygglov för de yttre förutsättningarna – att detaljplanen tillåter en skola i byggnaden, att trafik och kollektivtrafik kan fungera.
En bygganmälan krävs för de inre förutsättningarna i byggnaden som ventilation, brandsäkerhet, utrymningsvägar mm. Miljösidan blir också involverade i handläggningen, eftersom en miljöanmälan ska göras.
Tekniska kontoret blir engagerade när det rör sig om anpassningar för trafik och kollektivtrafik. Att använda lokaler som inte är byggda för
skoländamål, innebär att det krävs åtgärder i trafikmiljön runt omkring för att höja säkerheten för eleverna.
Om en friskola vill etablera sig i en lokal, där man tidigare bedrivit un- dervisning, men för andra åldersgrupper, sker ingen ny prövning enligt Plan- och bygglagen. Detta trots att helt andra krav kan ställas för den nya elevgruppen.
Bygg- och miljö har i sin utredning ingen lämplighetsprövning av lo- kalerna för skoländamål. Här sker alltså ingen kontroll av om special- lokaler för gymnastik, fysik, kemi, teknik och bibliotek finns i byggna- den. Specifika krav saknas också i Skolverkets prövning när det gäller lokaler.
Vill en friskola utnyttja gymnastiklokaler i kommunal regi får man teckna avtal om detta separat. Ersättning utgår för lokalkostnader där detta ingår.
Kultur- och Fritid saknar avtal med friskolorna. För de kommunala skolorna finns uppgörelser mellan nämnderna om kostnadsfördelning och utnyttjande. När det gäller gymnastik utnyttjas en rad kommunala anläggningar idag av friskolorna på grund- och gymnasienivå.
Skolbibliotek är något som friskolan får ersättning för, eftersom det in- går i kostnaden för den kommunala gymnasieskolan. Friskolorna ut- nyttjar stadsbibliotek och filialer. Här saknar också Kultur- och Fritid avtal med friskolorna om detta. Däremot finns ett ramavtal mellan Barn- och ungdomsnämnden och Kultur- och Fritidsnämnden om de 7 av totalt 10 filialbiblioteken som slagits samman med skolbibliotek för att bättre utnyttja resurserna för lokaler, personal och media.
2.2 Avtal
Det finns inga generella avtal mellan kommunen och friskolorna på gymnasienivå. Det som finns är avtal som reglerar att friskolorna köper intagningsadministrationen av Utbildnings- och Arbetsmarknads- nämnden. Det innebär att alla utbildningsvägar som finns i Gävle kan sökas via samma gymnasieintagningsprogram via Internet.
I övrigt finns ett avtal med Xxxxxxxxxxxx skolan i Sandviken som re- glerar terminsvis att kommunen köper platser enligt riksprislistan.
Friskolorna har enligt Skollagen och Friskoleförordningen rätt till bi- drag för sina kostnader inklusive momskompensation och lokaler. Bi- drag ska utbetalas månadsvis om man inte kommer överens om annat. I Skollagen 9 kap 11 § står också att de ska delta i uppföljning och ut- veckling på samma villkor som de kommunala skolorna. Enligt samma paragraf har kommunen där skolan är belägen rätt till insyn i verksam- heten.
Diarieföring av avtalen
En generell notering är att samtliga avtal om intagning och special- överenskommelsen med Xxxxxxxxxxxx skolan i Sandviken diarieförs. Det innebär att de underskrivna originalavtalen är tillgängliga för alla via den elektroniska lagringen i diariesystemet och i pappersform i ak- ter.
Den interna kontrollen över vilka avtal som finns och tillgängligheten är med andra ord god.
2.3 Oreglerade frågor
Eftersom det inte finns några speciella avtal med friskolorna, finns det några frågor som inte täcks in av lagstiftningen, men ändå måste hante- ras. Friskolorna där Gävleelever går kan delas in i två grupper, dels är det skolor över hela landet med endast ett fåtal elever per skola, dels är det skolorna i kommunen där ett stort antal elever går.
Skolplikt finns inte på gymnasienivå däremot har kommunen ett an- svar för ungdomar upp till 20 år enligt Skollagen. Jobbgaranti för ungdomar och lag om kommuners medverkan i arbetsmarknadspolitis- ka åtgärder finns också som ställer krav på kommunerna.
Detta ansvar tar Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden på följande sätt: Det finns en grupp med representanter från individuella program- met, studie- och yrkesvägledare från gymnasieskolan, AME, Social- tjänsten och en adjungerad representant från Arbetsförmedlingen. Två gånger per år gås åldersgruppen gymnasieungdomar mantalsskrivna i Gävle (kommuninnevånarregistret) igenom och alla ungdomar som går på en gymnasieutbildning räknas bort. De kvarvarande ungdomarna följs upp med en kontakt. Alla kan inte hittas, men 97-98 % vet man var de finns och vad de gör.
Man erbjuder ungdomarna gymnasieutbildning eller åtgärder via Ar- betsmarknadsenheten i kommunen, AME, eller via Arbetsförmedling- en. Alla är inte arbetslösa. Ungefär hälften har ordnat en sysselsättning.
Innan jobbgarantin kom var AME aktiva och kommunen ca 200-300 ungdomar sysselsatta i arbetsträning. I den nya lagstiftningen finns be- greppet kompletterande aktörer som Arbetsförmedlingen ska upphand- la. Kommuner har inte ansetts som sådana utan bara privata företag och därmed är kommunen inte med i arbetet med ungdomsarbetslöshe- ten. Det som görs idag av AME är på Socialtjänstens uppdrag och handlar mest om vuxna. Där arbetar man med Försäkringskassan med coachning och arbetsträning.
Kopplat till denna fråga är närvaron och avhopp från utbildning- ar. Här har nämnden en uppföljning två gånger per år av de som inte finns registrerade på någon utbildning. Avhopp från friskolor fångas inte upp om inte dessa registreras hos dem. Betalning för elevens ut- bildning fortsätter så länge inte ett avslut registrerats.
Elever med särskilda behov
Resurser för elever med särskilda behov ingår i bidraget.
Yttrandefriheten för privat anställda är inte lika långtgående som för kommunens personal. Offentligt anställda har s k meddelarfrihet enligt Tryckfrihetsförordningen. I ett privat företag innebär lojalitets- plikt och förbudet mot att yppa företagshemligheter en långtgående tystnadsplikt. Den innebär att insynen från kommunen kompliceras.
Beredskap att erbjuda elever från kommunen en plats i den kommu- nala gymnasieskolan i de fall eleven vill byta, om skolgången inte fun- gerar eller om friskolan läggs ner p g a konkurs är en annan skillnad mellan kommunens skolor och friskolor. Kommunen har alltid det yt- tersta ansvaret för eleverna. Kostnaden för denna beredskap har disku- terats under en längre tid. Lagförslaget utifrån utredningen ”Bidrag på lika villkor” innebär att kommunerna inte har rätt att göra något avdrag för denna typ av kostnader.
I realiteten har detta redan inträffat när Skeppsakademin la ner sin verksamhet i Gävle. Det rörde sig om 4-5 elever för Gävles del och den gången lyckades man lösa problemet.
Speciallokaler för programmen med yrkesinriktning samt gym- nastik, fysik, kemi, teknik och bibliotek är något som ingår i de kommunala skolornas kostnader.
Friskolorna har inte krav på sig att ha denna typ av lokaler, varken från kommunen (Utbildning och Arbete och Bygg- och Miljö) eller från Skolverket. Dyr specialutrustning krävs för yrkesinriktade program, fysik, kemi och teknik. Bibliotek kräver inköp av litteratur och perso- nalresurser. Ofta löses detta på annat sätt, t ex via arbetsplatsförlagd utbildning.
2.4 Intern kontroll i ekonomiska utbetalningar
Resursfördelningssystemet är lika ör kommunens gymnasieskolor, andra kommuners och landstings skolor och friskolorna. Det innebär att man räknar fram en kostnad per program och elev.
Hela systemet baseras på budget och täcker samtliga kostnader på skolnivå. Momskompensation 6 % tillkommer. Lokalkostnad inklusive moms för kommunen slås ut per program enligt en fördelningsmodell som de lokala gymnasieskolorna godkänner årligen. Lokalkostnaderna ingår alltså i den ersättning som friskolorna får.
Något avdrag för skolplikt görs inte i Utbildnings- och Arbetsmark- nadsnämndens modell för resursfördelning. Det blir med det nya re- gelverket i skollagen heller inte tillåtet.
I december varje år beslutar nämnden om internbudgeten för nästa år. Samtidigt tas ett beslut om bidragsbelopp per elev och gymnasiepro- gram. Bidragsbeloppen per program meddelas sen till Skolverket som gör detta tillgängligt via sin hemsida. Utbildning och Arbete behöver alltså inte själva meddela alla friskolor och andra kommuners och landstings skolor vilka belopp som gäller. Med tanke på att dessa är ett stort antal spridda över hela Sverige underlättar denna hantering admi- nistrationen avsevärt.
För vissa utbildningar tillämpas riksprislista för ersättning till friståen- de skolor som Skolverket årligen publicerar. Detta gäller i de fall när kommunen saknar det nationella program som utbildningen hänförs till.
Bidragsnivån baseras på antal elever intagna vid friskolan. Förändring- ar i elevantal görs sedan varje månad i fakturan. Fakturering ska nor- malt göras från friskolorna månadsvis.
Den totala kostnaden (mnkr) för friskolor på gymnasienivå i Gävle är:
Kostnad för friskolor på gymnasienivå, mnkr
2008 budget | 2008 utfall | 2009 budget | |
Elevbidrag friskolor totalt | - 48,8 | ||
varav i Gävle kommun | Budget görs ej på skolnivå | -35,0 | Budget görs ej på skolnivå |
Varav i Sandvikens kommun | ” | -5,9 | ” |
Återsökning av moms | 2,9 | ||
Nettokostnad | -45,9 |
Källa: Aditro ekonomisystemet
Genomgång av utbetalningsrutinen för elevbidrag: Friskolorna fakturerar kommunen utifrån beslutat bidragsbelopp per elev. Det innebär att kommunen måste kontrollera att friskolornas uppgifter är korrekta innan utbetalning.
Xxxx Xxxxx och Gävle Praktiska gymnasium fakturerar tolftedelar un- der innevarande månad. Detta ger löpande en kostnad i redovisningen som motsvarar den verkliga kostnaden.
Realgymnasiet fakturerar tolftedelar en månad i efterskott med förfal- lodag månad tre. Vid årsskiftet fakturerades november och december samtidigt för att betalning skulle ske före årets slut. Det innebär att un- der året görs periodiseringar för att redovisa verkliga kostnader löpan- de.
De flesta fakturerar elevbidraget fördelat på tolv månader, men en friskola har fått godkänt att fakturera hela bidraget på 10 månader. Thorén Business fakturerar 10 gånger per år en månad i efterskott. Pe- riodisering gjordes i bokslutet med 1,6 mkr (kostnaden för november och december 2008 som betalades i början av 2009). Kostnaden är därmed korrekt redovisad för 2008.
Den totala kostnaden per månad 2009 uppgick till 3,6 mkr för frisko- lorna i Gävle. Räknar man även in Göranssonska skolan i Sandviken
blir siffran 4 mkr per månad. Det är ca 90 % av kostnaden för elever i friskolor totalt. Övriga svarar tillsammans för ca 400 tkr per månad.
1. Kontroll av antal elever enligt intagning och senare byten/ av- hopp
Fakturorna från friskolorna kontrolleras hos en handläggare att man uppgett rätt antal elever utifrån intagning. Utbildning och arbete admi- nistrerar intagningen för samtliga friskolor i kommunen.
Samtliga fakturor innehåller en elevlista med samtliga elever som ingår i debiteringen. Dessa innehåller även personnummer för eleverna. Vis- sa fakturor sekretesstämplas och blir omöjliga att se för andra än de som har en speciell behörighet.
Kontrollen sker mot antagningssystemet till gymnasieskolan.
2. Kontroll av folkbokföring
Gävle kommun ska bara betala för elever folkbokförda här. Det inne- bär att även en kontroll av elevernas folkbokföringsadress görs. Kon- trollen görs mot KIR (kommuninnevånarregistret). Samma handlägga- re gör denna kontroll månadsvis.
3. Kontroll av utbetalda belopp
Samma handläggare som tidigare kontrollerar att beloppen blir de som nämnden beslutat och sedan rapporterat in till Skolverket.
Felaktigheter meddelats direkt till den som skickat fakturan. Uppfölj- ning görs i ett sidoordnat Excelark att påpekade överdebiteringar resul- terar i krediteringar antingen separat eller på nästa faktura.
Betalning av en felaktig faktura får vänta, tills bekräftelse från frisko- lan finns och man är överens om hur många elever Utbildning och Ar- bete ska betala för.
En stickprovskontroll av de fyra friskolor som finns i Gävle, visar att samtliga friskolor har fakturerat korrekta årsbelopp för 2008.
För 2009 fakturerades under januari till mars rätt belopp från Real- gymnasiet och Thorén Business School.
Gävle Praktiska gymnasium fakturerade enligt 2008 års prislista för ja- nuari 2009, vilket för de 89 eleverna innebar ca 10 tkr för mycket. Det- ta korrigerades i februari.
Xxxx Xxxxx-gymnasiet debiterade på samma sätt enligt den gamla pris- listan under januari och februari 2009. Det innebar en överfakturering av de 288 eleverna på 40 tkr per månad. Dessa fakturor på totalt 80 tkr krediterades på marsfakturan som betalades i slutet av mars. Det totala fakturabeloppet per månad är drygt 2 mkr.
Den interna kontrollen i steg 1-3 bedöms som helhet vara mycket god. Det som kan ge systematiska fel är månadsbeloppen som ändras vid årsskiftena. Den interna kontrollen har fångat detta. Vid detta tillfälle sänktes ersättningen och eftersläpningen innebar att kommunen fick ligga ute med pengar. Om ersättningen höjs får friskolorna motsvaran- de effekt.
4. Kontroll mot budget av elevbidrag för friskolor
Budgeten görs på skolnivå för de kommunala gymnasieskolorna. Det är en sammanställning utifrån prognostiserat antal elever och de bud- geterade programbidragen.
Friskolorna budgeteras och redovisas inte på skolnivå utan enbart totalt tillsammans med övriga utbildningsplatser utanför kommunen. I eko- nomisystemet kan man inte direkt ta ut rapporter med budget och utfall per skola. Om t ex en objektskod per friskola utnyttjandes för de fyra friskolorna i kommunen, skulle ett bättre underlag för uppföljning fin- nas enklare tillgängligt.
Uppföljningen av de kommunala skolorna kan enkelt göras via rappor- ter ur ekonomisystemet där budget och kostnader redovisas per skola. Friskolorna däremot redovisas samlade i klump under verksamhet 4506. Verksamhetskoden avser köp och försäljning av verksamhet och inkluderar då även ersättningar för elever från andra kommuner som går sin gymnasieutbildning i Gävle. För kalenderåret 2008 var intäk- terna för elever utifrån i de kommunala gymnasieskolorna i Gävle 53 mkr. Kostnaden för Gävleelever i friskolor var 49 mkr och i andra kommuner och landsting 27 mkr, totalt 76 mkr.
Friskolorna märks med en kod 307 (sammansatt slag) för att kunna särskilja den totala kostnaden för att återsöka moms 6 % via Ludvika- momssystemet. Man kan alltså i redovisningen se friskolekostnaden to-
talt, men inte fördelad per skola utan en vidarebearbetning av uppgif- terna.
Xxxxxxx uppföljning av interkommunal ersättning till friskolor på elevnivå per skola görs månadsvis av handläggaren av fakturorna. Här finns en uppföljning av vilka debiteringar som gjorts från respektive skola och ett underlag för periodiseringar vid delårsrapporter och bok- slut.
5. Momskompensation för friskolor
Friskolorna märks med en kod 307(sammansatt slag) för att kunna sär- skilja den totala kostnaden för att återsöka moms 6 % via Ludvika- momssystemet. Detta görs från ekonomiavdelningen på kommunled- ningskontoret. Avstämning sker hos Utbildning och Arbete att samtliga fakturor kommer med, eftersom detta görs vid månadsskiften när det fortfarande är möjligt att kontera på föregående månad. Korrigering sker sedan i efterhand så att återsökning görs av samtliga kostnader.
Förvaltningen har valt att återsöka moms enligt schablonen 6 % på samtliga kostnader. Alternativet är att återsöka 18 % på lokalkostnader och 5 % på övrigt. Idag finns inte en särredovisning av faktiska lokal- kostnader från friskolorna. Ersättningen för lokaler ingår i det totala elevbidraget och beräknas utifrån de kommunala gymnasiernas lokal- kostnader för respektive program.
6. Förbättringsförslag
Friskolorna budgeteras och redovisas inte på skolnivå utan en- bart totalt. I ekonomisystemet kan man inte direkt ta ut rappor- ter med budget och utfall per skola. En objektskod per friskola kan utnyttjas för att särskilja i alla fall de fyra stora friskolorna i Gävle.
Det skulle ge möjlighet att direkt ur ekonomisystemet få rap- porter per skola. Då skulle även budgetjämförelsen finnas per skola. Enbart denna information är inte tillräcklig för att analy- sera en avvikelse. Det krävs också att man jämför budgeterade siffror för antal elever med det verkliga utfallet. Detta är fram- förallt vid start av friskola eller utökning av verksamheten en viktig faktor för att förklara över-/underskott mot budget.
Nuvarande rutiner bygger på en fakturering från friskolorna där kontrollansvaret läggs på kommunen. Stickprovsgransk- ningen visar att justeringar hela tiden görs för elever som slu- tar/tillkommer. Dessutom måste justeringar göras när nya års- belopp börjar gälla, om inte friskolorna använder rätt belopp.
En alternativ metod är att lägga om utbetalningsrutinerna så att kommunen beräknar och betalar ut bidragen till friskolorna månadsvis. Även då behövs en kontroll av att årsbeloppen som månadsbetalningarna grundar sig på är korrekta.
2.5 Insyn
13§ Tillsyn mm
”I fråga om fristående skolor som får bidrag enligt 8, 8 b eller 8 d § ska, i fråga om den utbildningen, den kommun där skolan är belägen ha rätt till insyn i skolans verksamhet. Sådana skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen i ett enskilt fall beslutar delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolvä- sende.”
Insyn och uppföljning
Friskolorna som finns i Gävle har kommunen rätt till insyn i och de är skyldiga att delta i den uppföljning och utveckling som bedrivs i kom- munen.
Den uppföljning som görs regelbundet är s k husförhör för de kommu- nala gymnasieskolorna (och övriga enheter inom Utbildnings- och ar- betsmarknadsnämnden). Det innebär att de får redogöra för sin verk- samhet.
När det gäller friskolorna i kommunen är det Xxxx Xxxxx som besöktes på ett liknande sätt hösten 2008. Övriga har ännu inte besökts.
Skillnaden mot besöken i de egna verksamheterna är att ledningen inte kan kontrollera och ifrågasätta svaren på olika frågor, eftersom man inte har tillgång till t ex redovisningen eller frånvarostatistik. Officiell betygsstatistik och statistik om lärares behörighet finns via Skolverket.
Gymnasieskolorna och vuxenutbildningen tar årligen fram kvalitetsre- dovisningar för sina respektive verksamheter. Detta är ett krav i för- ordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Förvaltningen
tar också fram en gemensam kvalitetsredovisning till nämnden för den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Denna översänds sedan till kommunfullmäktige.
Friskolorna tar på samma sätt fram egna kvalitetsredovisningar per skola. Dessa skickas till Skolverket och finns tillgängliga via deras hemsida. Nämnden tar inte in dessa rapporter.
2.6 Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden
Nämndens roll
Nämnden kan inte besluta om en friskola ska få starta eller inte. Ut- bildnings- och Arbetsmarknadsnämnden kan yttra sig innan beslut och redogöra för konsekvenserna av en etablering i kommunen. Skolverket beslutar och nämnden är sen skyldig att betala ut bidrag till friskolorna och samtidigt anpassa den kommunala organisationen för att hålla de ekonomiska ramarna. Anpassningstiden efter Skolverkets beslut är ett år, eftersom beslutet kommer samtidigt som pågående preliminära an- tagning till kommande läsår.
Om friskolan faktiskt startar har inte varit känt förrän ännu närmare skolstart. Enligt ändringen av Skollagen fr o m 1 juli 2009 kommer friskolorna att bli skyldiga att meddela kommunen när verksamheten ska starta, efter det att man fått tillstånd av Skolverket. Närmare före- skrifter hur det ska gå till kommer.
Hittills har nämnden valt att avstyrka merparten av ansökningarna från friskolor. Antalet elever ökar just nu men redan 2010 vänder det och antalet elever minska snabbt. Det kräver anpassningar av kommunens egen organisation samtidigt som minskade skatteintäkter också kräver neddragningar av kostnaderna.
Nedläggning av skola/ återströmning av elever
Problemet har inte varit så stort, eftersom det rört sig om enstaka ele- ver. Man har hittat lösningar i de fall som varit aktuella. Skulle en stör- re friskola läggas ner skulle det naturligtvis ställa större krav på kom- munen att ta hand om dessa elever. En konkurs har inträffat. I Gävle fick Skeppsakademin lägga ner sin verksamhet 2006. Totalt berördes
4-5 elever från Gävle.
Information till medborgarna
Samarbetet när det gäller intagning till gymnasieskolan innebär att friskolorna finns med i utbudet när eleverna ska söka till gymnasiet. Däremot saknas information om friskolorna på kommunens hemsida. Kommunens egna gymnasieskolors kvalitetsredovisningar finns med. Vill man se friskolornas kvalitetsredovisningar får man söka dessa på Skolverkets hemsida.
Nämndens principiella inställning är att den kommunala skolan kon- kurrerar på en marknad. De kommunala skolorna marknadsförs aktivt. Konkurrenskraften ligger i bredden i utbudet, kvalitén i välutbildade och behöriga lärare samt bra lokaler och bra utrustning. Marknadsfö- ringen görs via tidigare och nuvarande elever som fungerar som am- bassadörer, pressreleaser till TV, radio och press, öppet hus på kvällar inför gymnasieval. Xxxx upplägget har ett elevperspektiv.
I den senaste antagningen har det visat sig att den kommunala gymna- sieskolan står sig väl i konkurrensen.
Skolpliktsansvaret och beredskap att ta tillbaka elever innebär kostnader. Kommunen har alltid det yttersta ansvaret för eleverna. Kostnaden för denna beredskap har diskuterats under flera år. Nämn- den har i sitt remissyttrande till ”Bidrag på lika villkor”-utredningen framfört att det är nödvändigt p g a att omställningstiden för den kom- munala organisationen är längre än 1 år från beslut till skolstart.
Slutförslaget till lagändring innebär att skolpliktsavdrag inte får göras.
Bidragsbeslut i form av en prislista för olika program har behand- lats i nämnden i samband med beslut om internbudget. ”Bidrag på lika villkor”- utredningen har lett fram till ett lagförslag att bidragsbe- sluten ska vara möjliga att överklaga via förvaltningsbesvär.
Xxxxxxx Xxxxxxx Ljung Certifierad kommunal revisor