DRIFTLARM OCH RESERVELVERK REGELSAMLING ENLIGT FÖRSÄKRINGSVILLKOR

DRIFTLARM OCH RESERVELVERK REGELSAMLING ENLIGT FÖRSÄKRINGSVILLKOR

Länsförsäkringar och Agrias krav på driftlarm och reservelverk för lantbruksdjur och produkter

Gäller från 2010-06-01

Innehåll

1 Syfte

3

3 Funktionskontroll och nedsättning av skadeersättning

3

TEKNISKA KRAV

4

B Krav på grisanläggning

4

D Krav på anläggning för övriga djur

4

F Bestämmelser och krav på funktion

5

2 Överspänningsskydd

5

4 Centralenhet och larmpanel

5

6 Larmöverföring och larmdon

6

8 Funktionskontroll av uppvärmningsanordning

6

10 Spänningsavkännare (fasbrottsrelä)

7

12 Principskiss för larmanläggning

7

14 Åtgärder vid larm

8

16 Servviceavtal

8

18 Driftjournal larmanläggning

9

20 Intyg

11

19 Driftjournal reservelverk 10

17 Skadeförebyggande råd 8

15 Kontroll av larminstallation och reservelverk 8

13 Reservelverk 8

11 Minimiventilation 7

9 Vattenavkännare 6

7 Temperaturavkännare 6

5 Strömförsörjningsenhet 6

3 Larmanläggningens uppbyggnad 5

1 Allmänt om larm-, el- och teleinstallation 5

E Krav på anläggning med produkter 4

C Krav på anläggning för kalvar yngre än 6 månader 4

A Krav på fjäderfäanläggning 4

4 Frågor 3

2 Översiktlig försäkringsinformation 3

LFAB 08085 utg 00 2010-06 Form & Profil

Originalutgåva av detta dokument daterad: 2005-12-01. Reviderade utgåvor: 2008-05-01, 2009-09-01.

2

Länsförsäkringar och Agrias krav på driftlarm och reservelverk för lantbruksdjur och produkter

1 Syfte

Denna PM är framtagen för berörda kunder hos Länsförsäk­ ringar och Agria, för intresseorganisationer för lantbruksdjur och produkter samt för leverantörer och installatörer av larm­ anläggning och reservelverk.

I denna PM ges information om de tekniska krav på driftlarm och reservelverk som Länsförsäkringar och Agria ställer för att dessa ska vara godkända enligt försäkringsvillkoren.

Driftlarm och reservelverk minskar skaderisken väsentligt samtidigt som produktionen blir säkrare med mindre störningar och ekonomiska förluster. Dessutom besparas djuren onödigt lidande.

Med lantbruksdjur avses nötkreatur, får, getter, grisar, fjäderfä och andra djur som anges i försäkringsbrevet. Till fjäderfä räknas värphöns, unghöns, matkycklingar, kalkoner, ankor och gäss.

Med produkter avses exempelvis mjölk, potatis, lök, morötter och andra grönsaker.

2 Översiktlig försäkringsinformation

Länsförsäkringars och Agrias krav på driftlarm och reservelverk följer i huvudsakligen Jordbruksverkets föreskrift L 100, som är utfärdad för att uppfylla djurskyddslagens krav. Från den 1 sep­ tember 2009 gäller enligt försäkringsvillkoren följande för res­ pektive djurslag.

För att få ersättning för skada genom oförutsett avbrott i till­ förseln av el, gas, vatten eller värme, krävs larmanläggning och reservelverk som uppfyller nedanstående krav A, B, C och E, för respektive

• fjäderfä (A)

• grisar (B)

• kalvar yngre än sex månader (C)

• produkter (E).

För att få ersättning för skada genom oförutsett avbrott i till­ förseln av el, krävs reservelverk som uppfyller nedanstående krav D, för

• övriga djur - exempelvis nötkreatur (utom kalvar yngre än sex månader), mjölkfår, mjölkgetter och andra djur som anges i för­ säkringsbrevet.

Ovanstående krav ska uppfyllas för att ersättning ska lämnas vid ovanstående skadehändelser, både från egendomsförsäkring och avbrottsförsäkring. Detta gäller ovan angivna djurslag och pro­ dukter.

3 Funktionskontroll och nedsättning av skadeersättning Driftlarm och reservelverk ska hållas i funktionsdugligt skick. Om inte tillverkarens anvisningar föreskriver kortare intervall ska anläggningarna provas/provköras varannan månad, med anteckning om utförda prov och service i driftjournal. Driftjour­ naler finns under punkterna 18 och 19 i denna PM. Larmanlägg­ ning ska kontrolleras av fackman minst en gång per år. Mer information om detta finns under punkt 16, Serviceavtal.

Åsidosätts säkerhetsföreskrifterna, de tekniska kraven i denna PM kan ersättningen sättas ned vid skada eller helt utebli.

Har inte säkerhetsföreskrift följts sätts den ersättning som annars skulle lämnats efter avdragen självrisk ned med 20 pro­ cent, dock med lägst 50 procent av prisbasbeloppet och högst

tio prisbasbelopp. Nedsättningen kan minskas om särskilda skäl föreligger. Vid allvarligt åsidosättande av säkerhetsföreskrift kan nedsättningen öka, till och med så mycket att ingen ersättning betalas.

Anmärkning – Agrias försäkringsvillkor.

För grisar har Agrias försäkringsvillkor andra regler. Kontakta Agria telefon 08­88 88 88 för information.

Det är försäkringsvillkoren som gäller vid en skada. Du får aktuella försäkringsvillkor genom att kontakta Länsförsäkringar där du bor.

4 Frågor

Har du frågor om driftlarm, reservelverk eller gällande försäk­ ringsvillkor kontakta Länsförsäkringar där du bor. Länsförsäk­ ringar kan också svara på frågor som gäller Agrias försäkringar.

LFAB 08085 utg 00 2010-06 Form & Profil

xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx xxx.xxxxx.xx telefon 020­88 88 88.

3

TEKNISKA KRAV

A Krav på fjäderfäanläggning

Med anläggning för fjäderfäbesättning avses här samtliga stal­ lar och andra byggnader, som hör till driften av besättningen, och där elförsörjningen kommer från en och samma huvudcen­ tral (elmätarcentral).

För fjäderfäbesättningar ersätts skada som uppkommer genom oförutsett avbrott i tillförseln av el, gas, vatten eller värme, endast om larmanläggning och reservelverk finns.

Anläggning för fjäderfäbesättning ska följa de krav som finns upptagna under F1­17, Bestämmelser och krav på funktion.

B Krav på grisanläggning

Med anläggning för grisbesättning avses här samtliga stallar och andra byggnader, som hör till driften av besättningen, och där elförsörjningen kommer från en och samma huvudcentral (elmätarcentral).

För grisbesättningar ersätts skada som uppkommer genom oförutsett avbrott i tillförseln av el, gas, vatten eller värme, endast om larmanläggning och reservelverk finns.

Anläggning för grisbesättningar ska följa de krav som finns upptagna under F1 –17, Bestämmelser och krav på funktion, med följande undantag:

• Funktion av uppvärmningsanordning (F8)

• Vattenavkännare (F9).

C Krav på anläggning för kalvar yngre än sex månader Xxxxxx gäller endast för besättningar i mekaniskt ventilerade kalvstallar och andra slutna utrymmen för besättningen och där elförsörjningen kommer från en och samma huvudcentral (elmätarcentral).

För kalvar yngre än sex månader ersätts skada som uppkom­ mer genom oförutsett avbrott i tillförseln av el, gas, vatten eller värme, endast om larmanläggning och reservelverk finns.

Anläggning för kalvar yngre än sex månader ska följa de krav som finns upptagna under F1–17, bestämmelser och krav på funktion, med följande undantag:

• Funktion av uppvärmningsanordning (F8)

• Vattenavkännare (F9)

LFAB 08085 utg 00 2010-06 Form & Profil

• Minimiventilation (F11)

D Krav på anläggning för övriga djur Med övriga djur avses exempelvis nötkreatur (utom kalvar yngre än sex månader), mjölkfår, mjölkgetter och andra djur som anges i försäkringsbrevet.

Med anläggning för besättning av övriga djur avses här samt­ liga djurstallar och andra byggnader, som hör till driften av besättningen, och där elförsörjningen kommer från en och samma huvudcentral (elmätarcentral).

För besättningar med övriga djur ersätts skada som uppkom­ mer genom oförutsett avbrott i tillförseln av el, endast om reser­ velverk finns.

Anläggning för övriga djur ska följa de krav som är upptaget under F1–17, Bestämmelser och krav på funktion, med följande undantag:

• Larmanläggningens uppbyggnad (F3)

• Centralenhet och larmpanel (F4)

• Strömförsörjningsenhet (F5)

• Larmöverföring och larmdon (F6)

• Temperaturavkännare (F7)

• Funktionskontroll av uppvärmningsanordning (F8)

• Vattenavkännare (F9)

• Spänningsavkännare/fasbrottsrelä (F10)

• Minimiventilation (F11).

E Krav på anläggning med produkter

Kraven gäller för produkter, med ett marknadsvärde större än 0,5 prisbasbelopp (21 000 kronor 2010), som förvaras i klimat­ kontrollerade lager (värme och/eller kyla). Med produkter avses exempelvis mjölk, potatis, lök och morötter.

Med anläggning för produkter avses här samtliga byggnader, som hör till driften, och där elförsörjningen kommer från en och samma huvudcentral (elmätarcentral).

För produkter med ett marknadsvärde som är större än 0,5 prisbasbelopp ersätts skada som uppkommer genom oförutsett avbrott i tillförseln av el, gas (kylmedia), vatten eller värme, endast om larmanläggning och reservelverk finns.

Anläggning för produkter ska följa de krav som är upptaget under F1–17, bestämmelser och krav på funktion, med följande undantag:

• Funktion av uppvärmningsanordning (F8)

• Vattenavkännare (F9)

• Minimiventilation (F11)

4

F BESTÄMMELSER OCH KRAV PÅ FUNKTION

1 Allmänt om larm-, el- och teleinstallation Larminstallationen ska utföras av behörig elinstallatör eller annan fackman. Alla elinstallationer ska uppfylla kraven i gällande starkströmsföreskrifter från Elsäkerhetsverket, Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 och LBK-pärmen 1), flik 5 – Elinstallationer i lantbruk.

Enfasfläktar ska alltid självstarta efter strömavbrott. Trefasfläk­ tar ska självstarta efter strömavbrott om detta inte beror på fasfel.

Finns det flera enfasfläktar ska de fördelas på flera faser så att inte samtliga fläktar stannar om det blir strömavbrott på en fas.

För fast installerade ventilationsfläktar i djurstall bör jord­ felsbrytaren ersättas med jordfelsövervakning. Jordfelsövervak­ ning ska vid överskridit värde ge larm (högst 100mA). Det krävs dock att en driftansvarig person, med kunskap om anläggning­ ens skötsel, omedelbart infinner sig för att vidta åtgärder för att förhindra skada.

Anmärkning

1) LBKs rekommendationer (Lantbrukets Brandskyddskom­ mitté) hämtas via länken ”LBK-pärmen” på www.lant- xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx eller beställs hos Brandskyddsfören­ ingen Sverige, telefon 00-000 000 00.

2 Överspänningsskydd

Då en larmanläggning ska installeras måste ett samordnat inled­ ningsskydd mot ledningsbundna överspänningar anordnas enligt LBK­pärmen, flik 5. Det gör man genom att ansluta samtliga kablar, exempelvis elkablar, teletekniska kablar och signalkablar, på ett och samma ställe till byggnaden och förse dem med lämp­ liga överspänningsskydd.

Överspänningsskydd ska installeras av elinstallatör, lämpli­ gen i samråd med larmleverantören och Länsförsäkringars elbesiktningsman.

3 Larmanläggningens uppbyggnad

• Centralenheten ska vara en separat och överordnad enhet.

• Larmanläggningen ska garanteras en säker drift även om nätspänningen är ur funktion.

LFAB 08085 utg 00 2010-06 Form & Profil

• Larmfunktioner och indikeringar får inte vara beroende av driftfunktioner i annan teknikutrustning.

• Temperaturavkännare och avkännare för minimiventilation ska vara separata enheter, ej gemensamma med givare för styrning av ventilation.

• Funktionen för avkännare och minimiventilation ska vara övervakade.

• Larmöverföring inklusive larmdon ska alltid, oavsett typ av kommunikation, omgående larma internt och externt. Se F6.

• Daterat intyg om att larmanläggningen uppfyller kraven i denna PM anslås vid larmpanel. ”Denna larmanläggning upp­ fyller Länsförsäkringars och Agrias krav för driftlarm, utgåva 2010-06-01”. Intyget utfärdas av behörig elinstallatör eller annan fackman.

• Drift- och skötselanvisningar samt provningsjournaler ska finnas tillgängliga vid anläggningen.

Reservdelar för larmanläggning ska finnas eller kunna anskaffas inom 24 timmar och anläggning ska vara i funktion inom 36 timmar, efter det att skadan har uppmärksammats. Alternativt bör ett serviceavtal tecknas med samma tidsgräns.

4 Centralenhet och larmpanel

En centralenhet ska finnas, den ska samla larm från exempelvis avkännarna, jordfelsövervakning, låg batterikapacitet och över­ föra dem till larmpanel och larmdon inom anläggningen. Dess­ utom ska alltid en larmöverföring gå via telenätet.

Finns ingen anträffbar i anläggningen ska larmet gå vidare till den som har jouren. Se F6.

Centralenheten ska ha en minnesfunktion (logg) som elektro­ niskt lagrar de tvåhundra senaste uppgifterna om utlösta larm, provningar av larmanläggningen och fel på larmanläggningen. De loggade uppgifterna ska vara daterade, ge information om vad som utlöst larmet, vara lätta att läsa av och de ska inte kunna raderas. Det ska vara tydligt anslaget vid larmpanelen hur man läser av lagrade (loggade) uppgifter 1).

Djurstall för omgångsproduktion med flera avdelningar kan övervakas med gemensam centralenhet. I sådant djurstall då en avdelning töms på djur vid exempelvis rengöring, får övervak­ ning av minimiventilation tillfälligt blockeras på sådant sätt att övriga larmfunktioner inte påverkas. Sådan blockering kan vara låsmanövrerad och frånläget ska då indikeras med tydlig optisk signal. Innan djur sätts in ska blockeringen återställas och larm­ funktionen kontrolleras. Tid och datum för från­ och tillkopp­ lingen av minimiventilationens övervakning ska noteras i drift­ journalen.

Önskad larmtemperatur ska lätt kunna ställas in på central­ enhet.

En larmpanel placeras väl synlig på lättillgänglig plats, till exempel i personalrum, kontor, driftsskötarrum eller äggpackeri.

På larmpanelen ska optisk indikering finnas för

• larm (anläggningen ej driftklar)

• anläggningen i drift

• samtliga larmfunktioner, inklusive jordfelsövervakning

• låg batterikapacitet i centralenhet

5

• låg batterikapacitet i startbatteri till stationärt elverk

• provning av larmanläggningen ska utföras.

På larmpanelen ska det finnas en optisk och en aukustisk indikering. De ska båda, varannan månad om inte tillverkaren föreskriver tätare intervall, markerar att anläggningen ska provas enligt en anvisning som ska finns anslagen vid central­ enheten. Indikeringarna ska stängas av automatiskt efter genom­ förd provning 1).

Indikering av fel i anläggningens styrsystem för den normala driften (exempelvis ventilation och utfodring) bör vidarebeford­ ras till larmsystemet och utlösa larm.

Anmärkning

1) Gäller endast anläggningar som nyinstalleras efter 2006­01­01.

5 Strömförsörjningsenhet

Ström till larmcentralen tas som regel från elnätet. Anslutningen till elnätet ska vara fast installerat. Det ska också finnas batterier som automatiskt kopplas in vid strömavbrott.

Batteriet ska garantera drift av larmcentral och indikering av larmsignal i minst tolv timmar, larmdon i fem minuter. Strömför­ sörjningen till centralenheten får inte påverkas av andra system.

Batterier till larmanläggningen ska bytas minst vart tredje år, eller enligt tillverkarens anvisningar.

6 Larmöverföring och larmdon

Larmöverföringen ska vara uppbyggd så att larm alltid uppfattas av minst en person.

Vid larm ska en person med kunskaper om anläggningens skötsel kunna vara vid anläggningen och ha vidtagit åtgärder inom femton minuter på fjäderfäanläggningar och inom trettio minuter på grisanläggningar, efter det att larmet utlöst.

Driftlarm från

• kalvar (C)

• övriga djur (D)

• produkter (E)

• vattenavkännare (F9) och

LFAB 08085 utg 00 2010-06 Form & Profil

• spänningsavkännare från startbatterier på reservelverk (F13), ska någon som kan vidta åtgärder vara vid anläggningen inom två timmar, efter det att larmet utlöst.

Akustiskt (ljud) och optiskt (ljus) larm ska ges inom anlägg­ ningen via larmdon.

Dessutom ska alltid en larmöverföring gå via det fasta eller mobila telenätet. Finns ingen anträffbar i anläggningen ska lar­ met gå vidare till den som har jouren.

Vid larmöverföring via telenätet ska det alltid finnas en öppen telelinje som kan ta emot larm. Detta kan uppfyllas med hjälp av en mobiltelefon eller ett extra fast teleabonnemang.

Endast i område där mobilnätet har garanterat full täckning godtas trådlös larmöverföring över mobilnätet. Utrustningen ska ha ett fast mobilabonnemang, ej kontantkort. Larmöverföring får inte enbart ske med SMS.

Larm ska endast kunna återställas/kvitteras vid larmpanelen.

Detta innebär att om den som har jouren tar emot ett larm via publika telenätet (PSTN) eller GSM och om denne inte inom föreskriven tid har kvitterat larmet ska nytt larm ges via PSTN eller GSM.

7 Temperaturavkännare

Temperaturavkännare ska ge larm vid för låg och för hög tempe­ ratur. För grisar krävs endast larm för hög temperatur.

Temperaturavkännare ska finnas i samtliga lokaler där det finns lantbruksdjur eller produkter, avkänning ska ske på ett representativ sätt.

Temperaturavkännare ska vara av elektronisk typ.

Det ska dessutom finnas en utvändig temperaturavkännare för temperaturkompensering. Det vill säga en avkännare till en funktion i larminstallationen som anpassar larmtemperaturen till utomhustemperaturen, max justering 0 till + 5°C (gäller för alla anläggningar från och med 1/1 2006).

8 Funktionskontroll av uppvärmningsanordning

Larm ska ges när uppvärmningsanordning inte fungerar till­ fredsställande, till exempel framledningstemperatur eller brän­ narefunktion. Finns flera uppvärmningsanordningar ska samt­ liga vara larmade.

Anmärkning:

Gäller endast för anläggningar med kycklingar.

9 Vattenavkännare

Vattenavkännare ska ge larm när vattentrycket inte är tillräck­ ligt. Det ska finnas minst en avkännare i varje djurstall, som placeras längst bort i anläggningens vattensystem.

Anmärkning

Gäller endast anläggningar för fjäderfän.

6

10 Spänningsavkännare (fasbrottsrelä)

Spänningsavkännare ska

• ge larm vid strömavbrott eller fasfel

• finnas på samtliga faser och

• finnas i varje elcentral där ventilationsfläktar är avsäkrade.

11 Minimiventilation Att minimiventilation*) och gasevakuering fungerar ska bevakas enligt minst ett av följande fyra alternativ:

Alternativ A

Alla stallavdelningar förses med koldioxidvakt som mäter koldi­ oxidhalten på ett för stallavdelningen representativt sätt. Koldi­ oxidvakten ska placeras så lågt som möjligt. Inställda värden ska noteras i drift­ och skötselinstruktioner.

Alternativ B

LFAB 08085 utg 00 2010-06 Form & Profil

Alla fläktar för minimiventilation och gasevakuering ska indivi­ duellt spänningsövervakas. Dessa ska ge larm om spänningen till fläkten bryts.

Alternativ C

Alla fläktar för minimiventilation och gasevakuering ska indivi­ duellt strömövervakas. Dessa ska ge larm om strömmen sjunker under inställt driftvärde.

Alternativ D

Alla fläktar för minimiventilation och gasevakuering ska luft­ flödesövervakas med flödesvakt. Larm ska ges om luftflödet understiger inställt värde.

*) Minsta luftväxling för att inte överskrida fastställda gränsvärden i stalluft.

Det ska även, utöver ovanstående alternativ, finnas en plan för hur anläggningen ska kunna nödventileras.

12 Principskiss för larmanläggning

3-fas spännings- avkännare/fasbrottsrelä

Utvändig temperatur- avkännare

Minimiventilation och gasevakuering

Larmöverföring till jouren

Larmsignal inom anläggningen

CENTRALENHET

Vattenavkänning

Låg batterikapacitet för reservelverk och central- enhet för driftlarm

Jordfelsövervakning

Funktionskontroll av uppvärmningsanordning

Strömförsörjnings- enhet

Automatiskt reserv- elverk startar inte

Temperaturavkännare djurstall

7

13 Reservelverk

Reservelverk ska vara dimensionerat för kontinuerlig drift och för att uppfylla djurskyddslagens krav. Det vill säga driften av exempelvis följande funktioner ska alltid säkerställas

• mjölkning

• utfodring

• utgödsling

• ventilation (sommartid) och

• drift av anläggningens värmeanordningar (vintertid). Larm för spänningsbortfall ska alltid ges, oavsett om det auto­ matiska reservelverket startar eller inte. Om reservelverket inte lyckas starta vid spänningsbortfall ska larm ges.

Reservelverk kan drivas av dieseldriven motor som kopplas in automatiskt eller vara traktordrivet. Under vintertid ska driv­ motor/traktor hållas varm med elektrisk motorvärmare eller för­ varas i uppvärmd lokal så att motorn oberoende av yttertempera­ tur alltid kan startas snabbt.

För dieseldrivet reservelverk (ej traktordrivet) ska det finnas avkännare för låg kapacitet i startbatteri.

Reservelverk med automatstart ska ha avkännare som via centralenheten ger larm vid för låg startbatterispänning.

Alla reservelverk ska provköras varannan månad om inte tillverkarens anvisningar föreskriver kortare intervall, se även F15 nedan. Efter provkörning ska bränslemängden och motorol­ jan kontrolleras. Traktordrivet reservelverk ska vara lättillgäng­ ligt placerat för snabbt driftstagande och bekväm provkörning.

Utöver ovanstående krav ska också anvisningarna i LBK­ pärmen, flik 5 om reservelverk uppfyllas.

14 Åtgärder vid larm

Beroende på vilket larm som utlösts måste den som infinner sig vid anläggningen kunna:

• starta reservelverk eller kontrollera reservelverk om detta ska starta automatiskt

• ordna nödventilation (exempelvis genom självdragstrummor, dörrar, fönster, luckor).

• vidta åtgärder för att få rätt temperatur

• kontrollera och skilja från felaktig fläktenhet vid larm från jordfelsövervakning

• ordna vattenförsörjning.

15 Kontroll av larminstallation och reservelverk

För kontroll och provning svarar försäkringstagaren.

Larminstallation och reservelverk ska underhållas enligt till­ verkarens anvisningar, så att de hålls i funktionsdugligt skick.

Provning av reservelverk och samtliga funktioner i larminstal­ lationen ska göras minst en gång varannan månad, om inte till­ verkarens anvisningar föreskriver kortare intervall. Anteckning om utförd provning, utlöst larm, reparation med mera ska göras i driftsjournal. Både driftsjournal för provning av reservelverk och driftsjournal för provning av larm ska fyllas i.

Funktionskontroll av larmet bör göras oftare, minst en gång i veckan. Information om utförd provning av larminstallationen som finns lagrad i centralenhetens minnesfunktion (logg) behö­ ver inte skrivas in i driftsjournal.

Kontroll av avkännare, ledningar (oskadade och rätt fast­ satta) och övriga komponenter bör göras med högst sex månaders mellanrum.

16 Servviceavtal

Serviceavtal ska upprättas med larmleverantören eller någon annan fackman för regelbunden årlig genomgång av hela lar­ manläggningen.

Försäkringsbolagets representant förbehåller sig rätten att vid besök på anläggningen göra en enkel provning av larminstal­ lationen samt kontrollera lagrad information i centralenhetens logg och/eller driftsjournalen beträffande bland annat utlösta larm och provning.

17 Skadeförebyggande råd

Man kan minska riskerna för elavbrott genom att låta en elinstal­ latör göra en enkel översyn av elanläggning ungefär vart annat år. Lämpligen i samband med att elinstallatören gör något annat arbete på gården. Vid storrengöring men högtryckstvätt är det viktigt att skydda belysningsarmaturer, dosor, strömbrytare, larm och annan elutrustning så det inte tränger in fukt.

Det är viktigt att ha en plan för hur anläggningen ska kunna nödventileras vid ett strömavbrott. Det kan behövas någon extra lucka eller dörr som går lätt att öppna. Finns det en viss själv­ dragsventilation kan den snabbt förbättras genom att man öppnar exempelvis dörrar, luckor och fönster. På så sätt kan man, fram­ förallt i mindre anläggningar, nästan alltid undvika skador vid strömavbrott.

LFAB 08085 utg 00 2010-06 Form & Profil

Vid större anläggningar, och framförallt under den varma årstiden, kan det vara svårt att ordna en tillfredställande nöd­ ventilation utan reservelverk.

8

18 Driftjournal larmanläggning

Ägare/Försäkringstagare: .......................................................................................................................................................................................................

Typ av larm: ..............................................................................................................................................................................................................................

Provning av samtliga funktioner i larmarnläggningen ska göras minst varannan månad.

Datum	Funktions- duglig		Serviceåtgärd	Anmärkningar
	Ja	Nej

LFAB 08085 utg 00 2010-06 Form & Profil

9

19 Driftjournal för provning av reservelverk

Ägare/Försäkringstagare: .......................................................................................................................................................................................................

Typ av reserelverk: ...................................................................................................................................................................................................................

Provning av reservelverk ska göras minst varannan månad.

Datum	Funktions- duglig		Serviceåtgärd	Anmärkningar
	Ja	Nej

LFAB 08085 utg 00 2010-06 Form & Profil

10

20 Intyg

INTYG

Denna larmanläggning uppfyller Länsförsäkringars och Agrias krav för driftlarm, utgåva 2010­06­01.

Larmanläggningen färdigställd och funktionskontrollerad efter installation: 201X­MM­DD.

Larminstallatör: Företagsnamn

Adress

Telefonnummer

.................................................................................................

underskrift

.................................................................................................

LFAB 08085 utg 00 2010-06 Form & Profil

Namnförtydligande

11

Kontakta Länsförsäkringar eller din försäkringsförmedlare.

Länsförsäkringar Bergslagen 000-00 00 00 | Länsförsäkringar Blekinge 0000-00 00 00 | Dalarnas Försäkringsbolag 023-930 00 | Länsförsäkringar Gotland 0000-00 00 00

Länsförsäkringar Gävleborg 000-00 00 00 | Länsförsäkringar Göinge-Kristianstad 000-00 00 00 | Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän 000-00 00 00

Länsförsäkringar Halland 000-00 00 00 | Länsförsäkringar Jämtland 000-00 00 00 | Länsförsäkringar Jönköping 000-00 00 00 | Länsförsäkringar Kalmar län

000-00 00 00 | Länsförsäkring Kronoberg 0000-00 00 00 | Länsförsäkringar Norrbotten 0000-00 00 00 | Länsförsäkringar Skaraborg 0500-77 70 00 | Länsförsäkringar

Skåne 042-633 80 00 | Länsförsäkringar Stockholm 08-562 830 00 | Länsförsäkringar Södermanland 0000-00 00 00 | Länsförsäkringar Uppsala 000-00 00 00

Länsförsäkringar Värmland 000-000 00 00 | Länsförsäkringar Västerbotten 000-00 00 00 | Länsförsäkringar Västernorrland 0000-00 00 00 | Länsförsäkringar Älvsborg

0000-00 00 00 | Länsförsäkringar Östgöta 000-00 00 00

LFAB 08085 utg 01 2010-06 Form & Profil

xxxxxxxxxxxxxxxx.xx