SAKEN

BESLUT
2018-06-21	Dnr: 18/00694, 695 och 699

SAKEN

Sveriges Radio AB:s, Sveriges Television AB:s och Sveriges Utbildningsradio AB:s public service-redovisningar för år 2017

GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING

Granskningsnämnden anser vid en helhetsbedömning att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, enligt bolagens public service- redovisningar, huvudsakligen har uppfyllt sina public service-uppdrag under år 2017.

Detta beslut har fattats av Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxx Xxxxxxxx, Xxx Xxxxxxxx,

Xxxxxx Xxxxxxx, Xxxx Xxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxx och Xx-Xxxx Xxxxxx efter föredragning av Xxxxxxx Xxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxxx.

På granskningsnämndens vägnar

Xxxxxx Xxxxxxxx

Xxxxxxx Xxxxxxx

Originalhandlingen med namnunderskrifter förvaras hos myndigheten.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.1. Fjärde året i tillståndsperioden 4

1.2. Sammantagen bedömning 4

1.2.1. Villkor som inte har uppfyllts eller som endast har uppfyllts till viss del eller med tvekan 4

2.1. Granskningsnämndens uppdrag 6

2.2. Programföretagens redovisningsvillkor 6

2.2.1. Utökade redovisningskrav 6

2.3. Nämndens uppföljning av redovisningarna 7

2.3.1. Fokusområden 7

2.3.2. Utformning av nämndens bedömningar 8

2.3.3. Allmänna önskemål och påpekanden rörande bolagens redovisningsformer 8

3.1. Övergripande iakttagelser och slutsatser beträffande årets public service- redovisningar 9

3.2. Fullgörande av uppdraget om resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet 11

3.2.1. Effektivitet och produktivitet 11

3.2.2. Resursförbrukning per programkategori 20

3.2.3. Kärnverksamhet och kompletterande verksamhet 22

3.2.4. Decentralisering av organisationen 26

3.3. Sidoverksamheter 28

3.3.1. Sidoverksamheter ska bära sina egna kostnader och bedrivas konkurrensneutralt 28

3.3.2. Sidoverksamheters omfattning och karaktär 32

3.3.3. Tillgängliggörande av sändningar utanför Sverige 33

3.4. Övriga särskilda redovisningsvillkor 35

3.4.1. Intäkter vid sidan av avgiftsmedel 35

3.4.2. Oberoende vid indirekt sponsring 36

3.4.3. Kommersiella samarbeten 37

3.4.4. SVT:s sponsringsbidrag vid evenemang 39

3.4.5. UR:s utökade utbildningsuppdrag och kontakter med utbildningsväsendet 43

3.4.6. Nya tjänster 46

3.5. Mångsidighet, spegling och 55-procentsvillkoret 48

3.5.1. Mångsidighet i programutbudet och det svenska språket 48

3.5.2. Jämställdhet, mångfald och spegling 48

3.5.3. 55-procentsvillkoret 57

3.6. Barn och unga 58

3.6.1. Varierat utbud av program för och med barn och unga 59

3.6.2. Nyheter och fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser för barn

och unga 60

3.6.3. Utveckling av programverksamheten för äldre barn och unga 61

3.6.4. Nyproduktion och egen produktion för barn och unga 63

3.6.5. Barn och ungdomar som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper eller är teckenspråkiga 65

3.7. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 66

3.7.1. Program för barn och unga med funktionsnedsättning 68

3.7.2. Hörbarhet – tv och radio 71

3.7.3. Produktion av program för särskilda målgrupper 72

3.7.4. Dialog med de berörda grupperna 73

3.8. Minoritetsspråk 74

3.8.1. De nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli, romani chib och teckenspråk 75

3.8.2. Jiddisch och andra minoritetsspråk än nationella minoritetsspråk 78

3.8.3. Dialog med de berörda grupperna 79

4.1. Rättelser i UR:s redovisning för år 2017 81

1. SAMMANFATTNING

1.1. Fjärde året i tillståndsperioden

De redovisningar som granskningsnämnden här bedömer avser verksamhetsåret 2017 som utgör det fjärde året i en sexårig tillståndsperiod för public service-bolagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Inför tillståndsperioden ålades public service-bolagen utökade redovisningskrav vad gäller redovisning av intäkter vid sidan av avgiftsmedel, sponsring (gäller SVT), indirekt sponsring och kommersiella samarbeten.

Granskningsnämndens uppdrag förtydligades också till att även omfatta villkor som avser resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet.

Granskningsnämnden beslutade i sin bedömning av det första året i tillståndsperioden att fokusera på vissa centrala ämnesområden (så kallade fokusområden). Fokus- områdena är desamma i årets bedömning, nämligen resursförbrukning, kostnads- effektivitet och produktivitet, sidoverksamheter, spegling, barn och unga, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning samt minoritetsspråk. Dessutom fokuserar nämnden liksom tidigare år även på de villkor som det anges i anslagsvillkoren att bolagen särskilt ska redogöra för.

1.2. Sammantagen bedömning

Granskningsnämnden anser vid en helhetsbedömning att SR, SVT och UR huvudsakligen har uppfyllt sina public service-uppdrag år 2017.

1.2.1. Villkor som inte har uppfyllts eller som endast har uppfyllts till viss del eller med tvekan

På följande områden har nämnden funnit att villkoren inte är uppfyllda respektive endast delvis är uppfyllda eller att det råder tveksamhet kring uppfyllelsen.

Effektivitet och produktivitet

• SR och SVT har endast delvis uppfyllt kravet på att redovisa hur uppdraget har fullgjorts med avseende på nyckeltal som visar produktivitet.

Sidoverksamheter

• SVT har inte uppfyllt kravet på att sidoverksamheter ska bära sina egna kostnader och har inte heller visat att bolaget uppfyllt kravet på att sidoverksamheterna ska bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.

Kommersiella samarbeten

• SVT har inte uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för vilka kommersiella samarbeten som företaget har deltagit i och vilka intäkter de har genererat.

UR:s utökade utbildningsuppdrag och kontakter med utbildningsväsendet

• UR får, med viss tvekan, anses ha uppfyllt kravet på att vidga och utveckla bolagets utbildningsutbud.

Nya tjänster

• Information i SR:s redovisning talar enligt nämndens uppfattning för att kanalen P4 Plus skulle kunna utgöra en sådan ny permanent programtjänst som ska anmälas till regeringen för godkännande.

Jämställdhet, mångfald och spegling

• SVT får med viss tvekan anses ha uppfyllt kravet på att programverksamheten som helhet ska bedrivas utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Barn och unga

• UR har inte visat att bolaget uppfyllt kravet på att särskilt utveckla program- verksamheten för äldre barn.

• UR har med viss tvekan uppfyllt kravet på omfattande nyproduktion och egen produktion för barn och unga.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

• SVT har med viss tvekan uppfyllt kravet på att prioritera tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättning.

Minoritetsspråk

• SR har med viss tvekan uppfyllt kravet på att ha en dialog med de berörda grupperna.

2. BAKGRUND

2.1. Granskningsnämndens uppdrag

Granskningsnämnden för radio och tv är ett särskilt beslutsorgan inom Myndigheten för press, radio och tv. I nämndens uppgifter ingår bland annat att årligen i efterhand, utifrån bolagens redovisningar, bedöma om SR, SVT och UR har uppfyllt sina public service-uppdrag. Bedömningen ska göras med utgångspunkt i de villkor som reglerar bolagens verksamheter och som anges i sändningstillstånden och anslagsvillkoren samt, såvitt avser SVT och UR, i ett särskilt beslut om krav på tillgänglighet till tv- sändningar för personer med funktionsnedsättning. Nämnden ska inte bedöma hur utan om programföretagen har uppfyllt sina uppdrag. Nämnden kan därmed ha synpunkter på hur programföretagen bör utforma sina public service-redovisningar för att det ska vara möjligt att bedöma om bolagen uppfyllt sina respektive uppdrag.

Nämndens bedömningar grundar sig på programföretagens egna redovisningar och undantagsvis på kompletterande uppgifter som bolagen har lämnat på begäran. Det är programföretagen som ansvarar för riktigheten i uppgifterna.

Med begreppet programverksamheten i sändningstillstånden avses i det följande den kärnverksamhet som bedrivs i marksänd tv och radio, det vill säga att producera och sända program. Det beror på att det bara är den verksamheten som omfattas av sändningstillstånden. De verksamheter som programföretagen bedriver på andra plattformar, till exempel via internet, beaktas därför inte vid bedömningen av uppfyllelsen av förpliktelserna enligt sändningstillstånden.

Från och med år 2014 har granskningsnämndens uppdrag förtydligats till att även omfatta anslagsvillkor som avser resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet.

2.2. Programföretagens redovisningsvillkor

2.2.1. Utökade redovisningskrav

Den period granskningsnämnden nu bedömer är det fjärde året i en tillståndsperiod som sträcker sig mellan åren 2014 och 2019. I propositionen Bildning och Tillgänglig- het – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164) anger regeringen att bolagens redovisningskrav utökas vad gäller redovisning av intäkter vid sidan av avgiftsmedel, sponsring (SVT), indirekt sponsring och kommersiella samarbeten. För att öka public service-redovisningarnas granskningsbarhet åläggs bolagen även att i samverkan åstadkomma en så långt som möjligt gemensam redovisningsform. Redovisningskraven anges i public service-bolagens anslagsvillkor där det framgår vad public service-redovisningarna ska innehålla. Enligt villkoren ska bolagen årligen följa upp och redovisa hur uppdraget har fullgjorts.

Nedan återges vad bolagen enligt anslagsvillkoren för år 2017 har varit ålagda att redovisa.

Bolagen ska följa upp och redovisa hur uppdraget i allmänhetens tjänst fullgjorts enligt villkor i sändningstillstånden, anslagsvillkoren och andra beslut av regeringen som meddelats med stöd av radio- och tv-lagen (2010:696). Bolagen ska redovisa samtliga verksamhets- och programområden och hur det säkerställts att all verksamhet uppfyller de krav som ställs på företagen i sändningstillstånd och anslagsvillkor.

Bolagen ska särskilt redogöra för företagens intäkter vid sidan av avgiftsmedel, hur företagen har säkerställt sitt oberoende vid indirekt sponsring, vilka kommersiella samarbeten som företagen i övrigt har deltagit i och vilka intäkter dessa har genererat, samt eventuella sidoverksamheter som företagen har bedrivit. SVT ska även redogöra för vilka evenemang som sponsrats, hur många sändningar som sponsrats och vilket belopp som totalt har mottagits. UR ska även redogöra för företagets kontakter med olika delar av utbildningsväsendet och vilka satsningar som gjorts med anledning av det utökade utbildningsuppdraget.

Bolagen ska redogöra för vilka nya programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som har lanserats under året. Detta gäller oavsett om tjänsterna har anmälts för godkännande eller inte. För de tjänster som har lanserats på försök ska det anges hur lång försökstid som har planerats för dessa.

Bolagen ska redovisa och kommentera hur uppdraget fullgjorts med avseende på bland annat volym, kostnader och intäkter samt nyckeltal som visar effektivitet och produktivitet. Samarbets- och effektiviseringsåtgärder ska rapporteras i redovisningen. Programstatistiken ska utformas så att jämförelser blir möjliga över tid. Redovisningen ska uttrycka olika programkategoriers andel av den totala sändningstiden, när olika programtyper sänds samt resursförbrukningen för respektive kategori. Redovisningen ska även avse omfattningen av tittande och/eller lyssnande och publikens reaktioner samt företagets planer för kommande år.

SR, SVT och UR ska i samverkan fortsatt utveckla sin redovisning med inriktning på att så långt som möjligt åstadkomma en gemensam redovisningsform. I arbetet ska ingå att definiera och operationalisera centrala begrepp i tillstånds- och anslags- villkoren, ta fram konkreta uppföljningsbara resultatmått baserade på dessa och att utveckla arbetet med att mäta och redovisa olika indikatorer på kvaliteten och särarten i programutbudet. Resultatmåtten bör utformas så att de ger väsentlig information om uppdraget och förmedlar viktiga erfarenheter av verksamheten. Programföretagen ska på olika sätt stimulera en fortlöpande offentlig diskussion om verksamheten.

2.3. Nämndens uppföljning av redovisningarna

2.3.1. Fokusområden

Granskningsnämnden har i sin granskning fokuserat på vissa centrala ämnesområden (så kallade fokusområden). Valet av fokusområden har gjorts mot bakgrund av de krav som ställs i bolagens sändningstillstånd och anslagsvillkor samt regeringens beslut avseende SVT och UR om krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med

funktionsnedsättning. Nämnden har även särskilt beaktat regeringens uttalanden gällande bolagens redovisningsvillkor i prop. 2012/13:164. Fokusområdena är följande.

• Resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet

• Sidoverksamheter

• Xxxxxx särskilda redovisningsvillkor i bolagens anslagsvillkor för år 2017

• Spegling

• Barn och unga

• Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

• Minoritetsspråk

Programföretagen har i några fall getts tillfälle att komplettera sina redovisningar inom dessa fokusområden. I den mån kompletteringarna legat till grund för gransknings- nämndens bedömning anges detta.

2.3.2. Utformning av nämndens bedömningar

Granskningsnämnden har även detta år valt att bedöma de tre public service-bolagens redovisningar inom ramen för ett gemensamt beslut. Bedömningarna av om SVT och UR har uppfyllt kraven i regeringens beslut om tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning sker i separata beslut (beslut 18/00701 och 702).

2.3.3. Allmänna önskemål och påpekanden rörande bolagens redovisningsformer

Granskningsnämnden har i de tre tidigare bedömningarna som nämnden gjort under nuvarande tillståndsperiod i vissa hänseenden gjort påpekanden eller uttryckt önskemål avseende bolagens redovisningsformer i syfte att ytterligare utveckla redovisningarna. Sammanfattningsvis har nämnden bland annat angett att bolagen ska redovisa hur samtliga villkor har uppfyllts och att bolagen så långt som möjligt ska ha en gemensam redovisningsform. Nämnden har även angett vad bolagen bör ta fasta på vad gäller resultatmått, indikatorer och nyckeltal och har betonat vikten av att redovisa tidsserier.

Traditionella produktivitetsmått

Gällande traditionella produktivitetsmått som exempelvis snittkostnad per producerad radio- eller tv-timme för olika programkategorier har nämnden uttalat att sådana mått som är anpassade för tillverkningsindustrin inte är optimala nyckeltal för att visa produktivitet i bolagens verksamheter.

Nämnden konstaterar att vissa steg tagits av programföretagen för att få fram relevanta redovisningar vad avser produktivitet och effektivitet men anser att bolagen, till dess de har tagit fram egna heltäckande mått på produktivitetsutvecklingen över tid, bör redovisa snittkostnad per producerad radio- eller tv-timme för olika programkategorier i linje med nämndens tidigare beslut.

3. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING

3.1. Övergripande iakttagelser och slutsatser beträffande årets public service-redovisningar

I detta avsnitt redovisas vissa övergripande iakttagelser och slutsatser rörande årets public service-redovisningar. I avsnitt 3.2–3.8 redovisas granskningsnämndens bedömning av enskilda villkor för respektive bolag.

Definitioner av centrala begrepp

Granskningsnämnden konstaterar att centrala begrepp i tillstånds- och anslagsvillkoren fortfarande inte är definierade och operationaliserade i alla delar. Nämnden anser att bolagen bör fortsätta arbetet med att ta fram gemensamma definitioner av centrala begrepp, exempelvis av begreppet kommersiella samarbeten.

Mål, mått och indikatorer

Liksom tidigare år fortsätter bolagen att utveckla mått och indikatorer för sina redovisningar. Vissa indikatorer har tagits bort och nya tagits fram i syfte att på ett – enligt bolagen – tillfredsställande sätt presentera exempelvis nyckeltal för effektivitet och produktivitet. Ett exempel på detta är att UR i årets redovisning presenterar ett nytt effektmått som tar hänsyn till hur och i vilken utsträckning ett enskilt program har använts samt hur stor lärandeeffekt ett program har. SVT har även kompletterat sina effektivitetsmått med ytterligare indikatorer.

Granskningsnämnden vill även i år betona vikten av att bolagen är noggranna i sina definitioner av mål och mått.

Tidsserier

Granskningsnämnden har tidigare betonat vikten av att redovisa tidsserier. SVT och UR har i sina redovisningar för år 2017 inte i alla delar på ett tydligt sätt redovisat tidsserier bakåt för att visa hur redovisade utfall förhåller sig till tidigare års mätningar. Nämnden vill därför återigen understryka att bolagen bör redovisa tidsserier på ett sätt som gör det möjligt att jämföra resultaten över tid. Tidserierna bör åtminstone spänna över alla år i tillståndsperioden. Nämnden har tidigare uttryckt att det vore bra om bolagen redovisade resultat för de senaste fem åren. I de diagram som visar förändring över tid bör bolagen ange precisa siffror för varje stapel i diagrammen för att öka granskningsbarheten.

Bolagens överenskommelse angående tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

SVT har återigen, när det gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och program för särskilda målgrupper, hänvisat till en ansvarsfördelning som inte återspeglas i den överenskommelse bolagen tagit fram avseende tillgänglighet.

Granskningsnämnden anser att det bör återspeglas i bolagens överenskommelse rörande insatser för personer med funktionsnedsättning hur bolagen sinsemellan har fördelat ansvaret för olika slags insatser.

Programkategorier

SVT redovisar utbudet per programkategori exklusive barn och unga. Eftersom redovisningsvillkoret anger att redovisningen ska uttrycka olika programkategoriers andel av den totala sändningstiden bör SVT även redovisa detta.

UR:s kostnader och totala sändningsvolym

Granskningsnämnden noterar att UR:s övriga kostnader har ökat samtidigt som bolagets kostnader för radio- och tv-produktion har minskat, samt att UR:s totala sändningsvolym avseende tv har minskat under tillståndsperioden från 4 024 timmar år 2014 till 3 216 timmar år 2017. UR har getts möjlighet att redogöra för varför bolagets producerade och sända utbud minskat sedan 2014 års nivåer. Detta särskilt mot bakgrund av att bolaget sedan 2014 tilldelats ett ökat anslag för att uppfylla det för tillståndsperioden nya kravet i sändningstillståndet om att vidga och stärka sitt utbildningsutbud. UR:s svar ligger till grund för bedömningen i kapitel 3.4.5. Detta berörs även under kapitel 3.2.1 avseende UR:s åtgärder för ökad effektivitet och produktivitet.

SR:s redovisade kostnader

Granskningsnämnden noterar att SR:s redovisade kostnader år 2017 för första gången under tillståndsperioden är lägre än de redovisade intäkterna.

Korrigeringar av UR:s redovisning

Det har framkommit att stapeldiagrammet på sidan 52 i UR:s redovisning för år 2017, som visar antalet nedladdningar av ljudfiler åren 2015, 2016 och 2017, är felaktigt. Det har även framkommit att rubrikerna hamnat fel i tabell 6.2.1 i bolagets redovisning. I en bilaga till nämndens beslut återfinns rättade uppgifter.

Verksamhet på internet

Sändningstillstånden reglerar den verksamhet som bedrivs i marksänd tv och radio. Det innebär att de villkor som ställs upp i tillstånden endast gäller för programtjänster i radio och tv. De verksamheter som programföretagen bedriver på andra plattformar, till exempel via internet, kan därför inte beaktas vid bedömningen av uppfyllelsen av de förpliktelser programföretagen har enligt sändningstillstånden. Det gäller både sändningsverksamhet som bedrivs via internet och så kallade on demand-tjänster (så som poddradio och beställ-tv-tjänsten SVT Play). Nämnden kan dock notera att public service-bolagen har redovisat sändningsverksamhet via internet för olika målgrupper. Bolagen erbjuder i huvudsak hela sitt marksända utbud även på sina webbplatser.

Delar av utbudet erbjuds också via sociala medier. UR redovisar till exempel att bolaget publicerar medieinnehåll via drygt 20 olika Facebook-konton och att innehåll från UR även finns på Youtube med fyra aktiva kanaler.

SR redovisar 22 700 timmar webbexklusiva sändningar för år 2017. Det är en markant ökning jämfört med de tidigare åren i tillståndsperioden (18 804 timmar år 2016 och 14 780 timmar år 2015 och 2014). Enligt SR hade ”testkanalen” P4 Plus, som startades den 1 juni 2016, i oktober 2017 varit en av bolagets största heldigitala/webbunika

kanaler i ett år. Sedan november 2016 har kanalen enligt bolaget varit den fjärde mest digitalt avlyssnade efter P1, P3 och P4 Radio Stockholm.

För SVT:s del minskade däremot antalet sända timmar webbexklusivt material år 2017 till 1 948 timmar jämfört med 2 180 timmar året innan. SVT:s målsättning är att det online-baserade utbudet ska spegla utbudet i broadcast. Från oktober 2017 är prin- cipen att alla icke direktsända program (eller program som har karaktären av direkt- sända) publiceras först på SVT Play, redan klockan 02.00 samma dag som sändningen i broadcast.

UR:s redovisning för år 2017 innehåller – till skillnad från förra årets redovisning – ingen särskild tabell med uppgifter om antalet webbexklusiva publiceringar på UR Play och UR Skola. Det framgår dock att UR producerar webbexklusivt material och att UR publicerar eller sänder sådant material i exempelvis webbunika klipp på Youtube och flera webbexklusiva poddar.

3.2. Fullgörande av uppdraget om resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet

3.2.1. Effektivitet och produktivitet

SR, SVT och UR har i huvudsak uppfyllt kravet att redovisa hur uppdraget har fullgjorts med avseende på nyckeltal som visar effektivitet.

SR och SVT har endast delvis uppfyllt villkoret att redovisa nyckeltal som visar produktivitet. UR har uppfyllt detta krav.

SR, SVT och UR har uppfyllt kravet att kontinuerligt vidta åtgärder som syftar till ökad effektivitet och produktivitet.

Villkor

SR, SVT och UR ska redovisa och kommentera hur uppdraget fullgjorts med avseende på bland annat volym, kostnader och intäkter samt nyckeltal som visar effektivitet och produktivitet (punkt 18, 21 respektive 19 i anslagsvillkoren).

Programföretagen ska kontinuerligt vidta åtgärder som syftar till ökad effektivitet och produktivitet. Ett led i detta är att söka nya samarbetsområden med de övriga två programföretagen (punkt 1 i anslagsvillkoren).

Tidigare bedömning – SR, SVT och UR

I sin bedömning avseende 2016 ansåg nämnden att SR, SVT och UR i huvudsak hade uppfyllt kravet på att redovisa hur uppdraget fullgjorts med avseende på nyckeltal som visar effektivitet. Samtliga bolag presenterade bland annat resultat från publik- undersökningar som mått på effektivitet. Nämnden ansåg att UR och SVT i kommande redovisningar borde sätta redovisade värden i förhållande till kostnader.

Vidare hade SR och SVT endast delvis uppfyllt kravet på att redovisa hur uppdraget fullgjorts med avseende på nyckeltal som visar produktivitet. UR hade däremot uppfyllt kravet. Nämnden ansåg att SR och SVT i kommande redovisningar borde presentera nyckeltal för produktivitet som även tar hänsyn till vad effekten blir av att öka produktionskostnaderna för programmen.

Xxxxxxx hade uppfyllt kravet att kontinuerligt vidta åtgärder som syftar till ökad effektivitet och produktivitet. Nämnden uttalade att bolagen borde presentera utvecklingen av den redovisade effektiviteten och produktiviteten för att tydliggöra effekterna av de åtgärder som vidtagits i kommande redovisningar.

Uppfyllelse – SR: nyckeltal för effektivitet

SR uppger i redovisningen att effektiviteten är relaterat till public service-uppdraget och publikens behov. Nämnden noterar att denna definition motsvarar det som SR tidigare år benämnt som yttre effektivitet. SR uppger vidare att bolaget följer upp effektiviteten i termer av samhällsvärde och individvärde. Detta görs med kvantitativa och kvalitativa mått för på vilket sätt och hur mycket SR:s utbud används samt hur allmänheten uppfattar företaget och det utbud som tillhandahålls. Det handlar också om hur större satsningar, utvecklingsarbete och olika former av samarbeten med andra aktörer bidrar till samhället och publiken. De flesta indikatorer som SR redovisar hämtas från en årlig attitydundersökning hos allmänheten 16–79 år som Novus genomfört på uppdrag av SR.

Nämnden konstaterar att årets redovisning endast innehåller en indikator som går att jämföra över tid för samhällsvärde, jämfört med två indikatorer för 2016 och 13 indikatorer för 2015. Följande indikator presenteras i årets redovisning.

	2014	2015	2016	2017
Andel som anser att SR har mycket eller ganska stort värde för samhället i stort	86	84	79	78

Tabell 1 SR:s redovisade indikator för samhällsvärde

SR uppger bland annat att det trots den tilltagande kritik som riktats mot medier i allmänhet de senaste åren är nästan åtta av tio som anser att SR har stort eller ganska stort värde för samhället. Enligt SR är trenden är svagt vikande men i grunden stabil.

Allmänhetens förtroende för SR har tidigare redovisats som en indikator på bolagets värde för samhället, men redovisas för 2017 som en egen indikator. Nämnden noterar att SR inte längre använder Medieakademins förtroendebarometer i redovisningen. SR uppger att bolaget tillsammans med SVT under många år varit det medieföretag som fått högst förtroende i barometern och så också under 2017, även om siffran sjönk jämfört med tidigare år. Eftersom svaren i förtroendebarometern samlas in under en kort tidsperiod på två veckor kan enskilda händelser enligt SR få stort genomslag i resultatet. SR övergår från och med årets redovisning därför till förtroendesiffror som bygger på de nationella SOM-undersökningarna som genomförs av Göteborgs universitet. Där är insamlingstiden längre och därmed minskar också risken för

tillfälliga fluktuationer. SR redovisar två jämförbara mätvärden ur SOM- undersökningen under tillståndsperioden. De visar att 74 procent av de tillfrågade svarade att de hade ganska stort eller mycket stort förtroende för SR:s innehåll 2016 jämfört med 72 procent 2015.

För individvärde presenterar SR liksom för 2016 följande två indikatorer som går att jämföra över tid, jämfört med 14 indikatorer för 2015.

	2014	2015	2016	2017
Xxxxx som anser att SR för dem personligen har stort eller mycket stort värde	72	69	65	61
Andel som anser att SR är värt pengarna (SR:s andel av radio- och tv-avgiften)	73	70	67	65

Tabell 2 SR:s redovisade indikatorer för individvärde

Enligt SR finns flera förklaringar till att värdet för individen visar en sjunkande tendens. På en global och digitaliserad mediemarknad med fler alternativ och hårdare konkurrens är det naturligt att värdet som den tillfrågade personligen upplever i relation till varje enskild aktör sjunker över tid. När lyssnandet sjunker är det också logiskt att andelen personer som uppfattar att det personliga värdet av SR är stort eller mycket stort samt anser att SR är värt pengarna påverkas negativt. En annan aspekt är enligt SR den lyssning som sker on demand. SR producerar i dag flera av landets mest populära podcasts. Där är utmaningen att säkerställa att publiken verkligen har kunskap om att det som man lyssnar på kommer från SR.

Nämnden noterar att de svar i attitydundersökningen om allmänhetens upplevelse av SR som oberoende och opartiskt som presenterades i redovisningen för 2016 inte följs upp i årets redovisning.

Liksom i redovisningen för 2016 redovisar SR en graf över allmänhetens värdering av olika programkategorier i SR:s utbud avseende viktighet och betyg (diagram 4). Också kostnad per programkategori redovisas grafiskt. Svaren från allmänheten kommer från Novus attitydundersökning och redovisas även separat (i diagram 13). Nämnden noterar att det i år finns en källhänvisning till grafen. SR uppger att det finns stor samstämmighet mellan hur viktiga allmänheten anser att de olika programkategorierna är och vilket betyg den ger dessa områden. Genomgående får de områden som allmänheten anser vara viktiga även höga betyg. I princip alla kategorier som har relativt höga kostnader bedöms vara viktiga och får ett högt betyg. Detta är enligt SR en indikation på att bolaget vid allokering av resurser prioriterar på ett effektivt sätt.

Granskningsnämndens bedömning

SR redovisar färre indikatorer på bolagets effektivitet som är jämförbara över tillståndsperioden än i föregående års redovisning. Som mått på allmänhetens förtroende använder sig SR inte längre av Medieakademins förtroendebarometer utan i stället av SOM-institutets undersökning. Nämnden konstaterar att SOM- undersökningarna enbart har två jämförbara datapunkter under tillståndsperioden

varav den senaste gäller 2016 och alltså inte det aktuella redovisningsåret. Nämnden noterar SR:s invändningar mot Medieakademins undersökning men anser att en utvärdering av SR:s effektivitet avsevärt försvåras om bolagets indikatorer inte är jämförbara över tid.

SR presenterar liksom föregående år nyckeltal på bolagets effektivitet i relation till förbrukade resurser i diagram 4. Nämnden anser att relationerna i diagrammet är ett värdefullt instrument för att kunna mäta effektivitetsförändringar över tid och utifrån detta underlag dra slutsatser. Värdena för allmänhetens upplevda viktighet och betyg av programkategorierna i diagram 4 synes dock inte korrelera med de resultat ur attitydundersökningen som redovisas i diagram 13. Vidare är det oklart vilka program- områden i attitydundersökningen som kopplats till respektive programkategori.

Nämnden noterar även att programkategorin livsstil, som redovisas i tabell 43, har utelämnats i diagram 4.

SR:s indikatorer på samhälls- och individvärde visar en klart negativ trend under tillståndsperioden. Vid tidigare granskningar har nämnden funnit att SR bör öka tydligheten genom att klargöra vilken målsättning bolaget har för de nyckeltal som redovisas genom resultat i attitydundersökningar. I årets – liksom i förra årets redovis- ning – uppger SR bolagets målsättning för andelen av befolkningen som lyssnar på SR men inte för resultaten gällande samhällsvärde. I årets redovisning uttalar SR – till skillnad från föregående år – inte någon ambition att andelen som uppger att SR har stort värde för dem personligen ska öka.

SR uppger att den övergripande trenden när det gäller förtroendet för stora institutioner i Sverige är negativ och att polarisering och misstro har ökat. Enligt SR är det därför inte meningsfullt för bolaget att sätta mål på sådant som i allt väsentligt beror på faktorer utanför SR:s påverkan, något som SR också uppgav i redovisningen för 2016. Nämnden tar inte ställning till detta, men konstaterar att SR har att redovisa hur uppdraget fullgjorts med avseende på bland annat nyckeltal som visar effektivitet. Om SR inte anser sig kunna påverka bolagets eget nyckeltal kan det ifrågasättas om detta är en acceptabel indikator på bolagets effektivitet. I föregående års redovisning uppgav SR att det pågick ett arbete för att identifiera alternativa indikatorer. Mot bakgrund av vad SR anfört om indikatorn gällande förtroende anser nämnden att det vore värdefullt om SR kompletterade detta nyckeltal med indikatorer som bolaget anser sig kunna påverka.

Vid en sammantagen bedömning anser nämnden att SR i huvudsak har uppfyllt villkoret att redovisa nyckeltal som visar effektivitet.

Uppfyllelse – SR: nyckeltal för produktivitet

SR uppger att ett traditionellt produktivitetsmått inte är relevant för public service. SR:s uppdrag är inte att producera så många timmar som möjligt till lägsta möjliga kostnad oavsett kvalitet, utan handlar i stället om vad dessa timmar innehåller och hur de bäst möter publikens behov. SR har därför valt att formulera produktivitetsmått

som mäter bolagets förmåga att fördela resurser till programproduktion, program- utveckling, kompetensutveckling och teknisk utveckling. Syftet är enligt SR att ge organisationen förutsättningar och förmåga till ständig utveckling så att SR fortsatt kan erbjuda ett högkvalitativt utbud från hela Sverige och världen med god ljudkvalitet och på rätt plattformar. SR bedömer produktiviteten genom följande områden:

• Resurser för programproduktion

• Resurser för utveckling

• Upphandlingsgrad

• Övriga produktivitetsförbättringar och rationaliseringar

• Koncernsamarbeten

Nämnden noterar att SR till skillnad från föregående år inte redovisar investeringar som en del av bolagets produktivitet.

SR uppger att bolaget genom olika produktivitetshöjande åtgärder över tid kunnat omfördela resurser till programproduktionen genom att byta ut gammal teknik och utnyttja tekniken på rätt sätt samt genom omprioriteringar och organisatoriska förändringar. Enligt SR är programproduktionens andel av bolagets totala kostnader över tid en indikator på hur framgångsrikt SR är i att öka produktiviteten. SR redovisar att 64,6 procent av bolagets resurser gick till programproduktion 2017, jämfört med 64 procent 2016.

Det ekonomiska handlingsutrymme som frigjorts genom effektiviseringar av verksamheten de senaste åren har enligt SR möjliggjort flera stora satsningar på utveckling. 2017 innebar det att cirka åtta procent av SR:s totala kostnader lades på innovation, kompetensutveckling, förnyelse och den digitala förflyttningen. Denna utveckling sker enligt bolaget vid sidan av de omprioriteringar som varje redaktions- och kanalchef gör i det vardagliga arbetet.

Ett av produktivitetsmåtten handlar om den upphandlingsgrad som bolaget har haft på sina inköp. SR presenterar en väntad kostnadsreduktion på cirka tio procent vid bibehållen eller stärkt kvalitet till följd av offentliga upphandlingar. Målsättningen är att hålla en upphandlingsgrad på minst 80 procent. SR:s upphandlingsgrad 2017 var 90 procent. SR redovisar även att upphandlingsgraden för föregående år i tillståndsperioden också var omkring 90 procent.

I likhet med tidigare år redovisar SR även övriga produktivitetsförbättringar och rationaliseringar samt koncernsamarbeten. Nämnden konstaterar dock att det under dessa rubriker inte presenteras några specifika mått på produktivitet.

Granskningsnämndens bedömning

Liksom föregående år har SR endast delvis uppfyllt villkoret att redovisa nyckeltal som

visar produktivitet. Nämnden anser fortsatt att nyckeltalet resurser för program- produktion bygger på antagandet att en omfördelning av resurser till program- produktion automatiskt ger ett mervärde i form av ökad produktivitet. Utan ytterligare faktaunderlag anser nämnden att det inte kan antas att en sådan effekt nödvändigtvis uppstår. SR har återigen inte följt nämndens tidigare önskemål om att presentera nyckeltal på produktivitet som tar hänsyn till vad effekten blir av en ökad fördelning till programproduktionen. Som nämnden tidigare påpekat bör SR vidare tydliggöra vad målet för den ökade fördelningen till programproduktionen är.

Gällande måttet resurser för utveckling är det angeläget att SR framöver redovisar nyckeltal rörande produktiviteten som tar hänsyn till effekten av att avsätta resurser för utveckling. Angående produktivitetsmåttet upphandlingsgrad anser nämnden liksom tidigare år att SR har presenterat ett nyckeltal som ger tydliga indikationer på produktiviteten med avseende på upphandlingsförfarandet.

Uppfyllelse – SR: åtgärder för ökad effektivitet och produktivitet

Produktivitet innebär för SR att ständigt se över hur resurser används för att kunna prioritera och omfördela till fördel för utveckling av utbud, teknik och personal. Syftet är att bolaget ska vara effektivt, det vill säga att det ännu bättre ska kunna svara mot kraven i uppdraget och ge mervärde åt publiken.

SR:s produktivitetsförbättringar syftar till att frigöra resurser, dels till kvalitetshöjningar och ökad relevans i utbudet, dels till att nå publiken bättre. Därför bedrivs ett kontinuerligt utvecklingsarbete i hela företaget. Det finns enligt SR inga enkla orsakssamband, såsom att en viss produktivitetsförbättring ger ett omedelbart utrymme för en specifik ny satsning; arbetet är löpande och utvecklingsprojekt pågår ofta i många år innan publiken kan märka resultatet av dem. SR uppger att det ekonomiska handlingsutrymme som frigjorts de senaste åren möjliggjort flera stora satsningar och listar även exempel på produktivitetsförbättringar och rationaliseringar där resurser frigjorts inom vissa områden för att omfördelas till andra i syfte att leverera högre kvalitet eller mer innehåll. SR redovisar även exempel på hur utbudet har utvecklats genom omprioriteringar.

För att möta den nedåtgående trenden för SR:s indikatorer på effektivitet uppger bolaget att man vidtagit en rad åtgärder och aktiviteter, såsom stärkt lokal närvaro, kulturbevakning, arbete för att bättre nå den yngre publiken och olika minoritetsspråkgrupper samt utveckling av ny teknik. SR uppger även att bolaget kontinuerligt arbetar med kvalitetssäkring för att bevara allmänhetens höga förtroende.

Granskningsnämndens bedömning

Nämnden anser att SR, trots att bolaget endast delvis redovisar nyckeltal som visar produktivitet, har uppfyllt kravet att kontinuerligt vidta åtgärder som syftar till ökad effektivitet och produktivitet. Nämnden noterar att SR tydligare redogör för effekterna av de åtgärder som vidtagits. SR har dock inte följt nämndens uppmaning att ange en målsättning för detta arbete. I ljuset av att indikatorerna för effektivitet fortsatt visar

att SR:s värde för samhälle och individ minskar är det angeläget att SR formulerar konkreta mål för sitt arbete med att öka effektiviteten.

Uppfyllelse – SVT: nyckeltal för effektivitet

SVT redovisar som i föregående års redovisning sex nyckeltal för effektivitet: samhällsvärde, individuellt värde, professionell kvalitet, kännedom, räckvidd och användning. För varje nyckeltal redovisas måluppfyllelse, en analys av resultatens utveckling över tid, skillnader mellan olika grupper samt exempel på satsningar under året.

Granskningsnämndens bedömning

SVT har i huvudsak uppfyllt villkoret att redovisa nyckeltal för bolagets effektivitet. Nämnden anser dock – liksom i föregående års bedömning – att SVT bör sätta de nyckeltal som redovisas i relation till bolagets kostnader.

Uppfyllelse – SVT: nyckeltal för produktivitet

SVT redovisar följande punkter som bolagets viktigaste mål och mått på produktivitetsförbättringar.

• Återkommande program, förutom nyhetsprogrammen, medges ingen kostnadsökning mellan åren

• Rationaliseringsåtgärder i programproduktionen

• Andelen medel till program ska öka långsiktigt

• Effektiviseringar i overhead och distribution

• Andelen upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling ska öka

• Koncernsamarbeten

Nämnden noterar att SVT till skillnad från föregående år inte uppger att målet att andelen medel till program ska öka är bolagets centrala produktivitetsmått. SVT redovisar detta år inte heller några siffror för det nyckeltalet. SVT uppger att bolaget över tid klarat av att öka andelen medel till innehåll trots kostnadsökningar för bland annat digital distribution. Ökningen kommer inte att vara kontinuerlig men under tillståndsperioden ska den vara märkbar.

Ett annat av SVT:s produktivitetsmål avser andelen upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling. SVT uppger att detta är ett centralt nyckeltal och att inköpsandelen 2017 hamnade på 92 procent jämfört med 85 procent 2016.

Målsättningen är att denna andel ska öka under tillståndsperioden.

Granskningsnämndens bedömning

SVT har endast delvis uppfyllt villkoret att redovisa nyckeltal som visar produktivitet. SVT redovisar vad bolaget anser utgör mål och mått på produktivitetsförbättringar varav endast två enligt nämndens mening är faktiska produktivitetsmått för vilka bolaget har redovisat mätbara resultat som går att jämföra med tidigare års utfall. När

det gäller nyckeltalet andel medel till program har nämnden vid upprepade tillfällen framfört att nyckeltalet bygger på antagandet att omfördelningen per automatik ger ett mervärde. För att tydliggöra vad som menas med att ökad omfördelning leder till förbättrad produktivitet bör SVT presentera nyckeltal för produktivitet som tar hänsyn till effekten av en ökad fördelning till program.

Uppfyllelse – SVT: åtgärder för ökad effektivitet och produktivitet

SVT beskriver i redovisningen de insatser som gjorts under året för att uppfylla SVT:s mål kring värde och genomslag och därmed öka effektiviteten. SVT uppger att bolagets mål för individuell nytta och samhällsvärde är högt uppsatta strävansmål.

Generellt är värdena stabila, men för att långsiktigt närma sig målen krävs en ökning. SVT har under 2017 genomfört fokusgruppsmöten i vilka det visat sig att begreppet värde är svårtolkat. SVT uppger att bolaget därför arbetar med kompletterande indikatorer som ställer frågor om uppdraget i mer konkret form och redovisar resultaten på dessa i en tabell. Svaren på de nya och mer konkreta frågorna ger enligt SVT ett högre värde och kommer ingå som analysunderlag i den målrevision som SVT kommer att beskriva i nästa års public service-redovisning. SVT redovisar även produktivitetsförbättrande åtgärder.

Granskningsnämndens bedömning

Trots att SVT endast delvis redovisat nyckeltal som visar produktivitet anser nämnden att bolaget har uppfyllt kravet på att kontinuerligt vidta åtgärder som syftar till ökad effektivitet och produktivitet. I ljuset av att indikatorerna för effektivitet fortsatt visar att SVT:s värde för samhället minskar är det värdefullt att SVT tagit fram mer konkreta indikatorer som kan visa åtgärdernas effekter. SVT bör tydliggöra effekterna av de åtgärder som vidtagits i kommande redovisningar.

Uppfyllelse – UR: nyckeltal för effektivitet

UR redovisar ett eller flera effektmål under rubrikerna: mångfald och spegling, relevans och användbarhet samt tillgänglighet och sökbarhet. Effektmålen ska vara uppfyllda vid utgången av 2019. Nämnden noterar att två nya effektmål tillkommit för nyckeltalet relevans och användbarhet och att dessa mål redovisas med hjälp av svar i en attitydundersökning. För övriga effektmål har redovisningen huvudsakligen samma form som föregående år och resultatet för varje effektmål redovisas. Utöver effektmålen kartläggs även lärares och allmänhetens uppfattning om UR:s samhällsvärde och individuella värde.

UR uppger att bolaget under 2017 arbetat med att ta fram nya effektmått som kan visa lärandeeffekten hos enskilda program. Metoden är enligt UR inte tänkt att aggregeras och användas på företagsnivå för trender eller liknande utan kommer att vara till hjälp i enskilda produktioner. Användandet av dessa effektmått förväntas dock ha en långsiktigt positiv påverkan på de övergripande effektmålen. UR beskriver att metoden till en början endast prövats mot ett urval tv-program. Två kriterier, användning och lärande, har identifierats och sedan kombinerats för att få fram ett mått på lärandeeffekt. Användning består av tre olika kvantitativa mått – publikstorlek i broadcast, webbpublik och antal streamingstarter – som vägs samman och lärande

mäts via en kvalitativ webbenkät som besvaras av lärare som använt det aktuella programmet. Enligt UR är effektmåttet inte tänkt att användas för direkta jämförelser mellan program eller för att aggregeras till ett mått för hela utbudet. Poängen är att mäta programmets effekt mot det uppsatta effektmålet och utifrån utfallet kunna dra lärdomar för att kunna förbättra utformningen och planeringen av produktioner. UR uppger att metoden behöver utvecklas vidare och att nästa steg är att programproduktionerna redan i inledningen av ett projekt sätter upp ett effektmål som sedan kan utvärderas mot uppnådd effekt. UR uppger att lärandeeffekten är ett index. Nämnden noterar dock att UR inte redovisar något basvärde – vanligtvis 100 – som kommande värden kan indexeras mot, vilket är den gängse utformningen av index.

Nämnden noterar också att UR inte redogör för hur viktningen av måttet görs. För att lärandeeffekten ska vara jämförbar över tid är det viktigt att viktningen sker på samma sätt.

Granskningsnämndens bedömning

UR har i huvudsak uppfyllt villkoret att redovisa nyckeltal som visar effektivitet. Nämnden ser positivt på att UR under året arbetat fram ett nytt mått som beräknar lärandeeffekten hos enskilda program. UR:s ambition är att varje programprojekt ska sätta mål för lärandeeffekten. Utifrån detta mått skulle UR, i tillägg till redan presenterade övergripande effektmål och nyckeltal, på aggregerad nivå kunna redovisa hur stor andel av alla programprojekt som nått sina uppsatta mål för lärandeeffekten. UR skulle även kunna formulera ett övergripande mål för denna andel och på så sätt kunna redovisa ett värdefullt nyckeltal som går att jämföra över tid. Vidare bör UR i kommande redovisningar sätta redovisade effektivitetsnyckeltal i relation till bolagets kostnader.

Uppfyllelse – UR: nyckeltal för produktivitet

UR har liksom tidigare år valt att inte redovisa snittkostnad per producerad eller sänd timme som produktivitetsmått eftersom bolaget uppger att det inte är en bra indikator på UR:s produktivitet. Ett traditionellt produktivitetstal tar framförallt inte hänsyn till en för UR mycket viktig kvalitetsfaktor som utgörs av hur länge en produktion kan användas – dess hållbarhet. UR redovisar därför ett produktivitetsmått som inkluderar hållbarhet, utgår från utbildningsuppdraget och speglar hur effektivt UR har producerat programutbudet i förhållande till kostnaderna. UR redovisar detta mått fördelat på utbildningsområde för radio respektive tv. UR uppger att produktivitets- måttet tar hänsyn till hållbarhet och kvantitet i förhållande till kostnaderna och ger en mer rättvisande jämförelse av kostnader per utbildningsområde. Nämnden noterar att UR inte redovisar i vilken enhet produktivitetsmåttet redovisas i tabell 9.3.2 och 9.3.3.

Granskningsnämndens bedömning

Liksom i redovisningen för 2016 redovisar UR produktivitet per utbildningsområde för radio respektive tv mätt som hållbarhetsjusterad kostnad per producerad timme. Det är positivt att UR i årets redovisning tydligare förklarar hur måttet beräknas. UR analyserar även utfallet och resonerar om utvecklingen över tid. Nämnden anser därmed att UR har uppfyllt villkoret att redovisa nyckeltal som visar produktivitet.

Nämnden noterar att värdena på UR:s produktivitetsmått fluktuerar kraftigt från år till år inom vissa utbildningskategorier. UR bör analysera och kommentera detta i nästa års redovisning.

Uppfyllelse – UR: åtgärder för ökad effektivitet och produktivitet

UR redovisar bolagets åtgärder för ökad effektivitet och produktivitet. Det framgår att UR:s nya organisation infördes i början av 2017 i syfte att modernisera och anpassa arbetet efter nya medievanor och krav. Produktionen ska enligt UR bli mer flexibel och projektbaserad och ett aktivitetsbaserat arbetssätt har stegvis införts under 2017 i syfte att bolaget ska kunna arbeta mer effektivt. UR har fortsatt att fokusera på en mer renodlad projektekonomi, med företagsgemensam kontinuerlig planering och löpande uppföljning i stället för tidigare avdelningsekonomi. Syftet är att göra organisationen mer kostnadseffektiv och flexibel. UR beskriver även bolagets investeringar och koncernsamarbeten som genomförts under 2017. UR redovisar sina kostnader enligt tabellen nedan.

	2014	2015	2016	2017
Programproduktion radio och tv	292,2	282,1	289,3	247,4
Ped. utvecklings- och kontaktarbete	13,1	10,4	9,6	4,9
Distribution	2,6	3,0	2,8	3,1
Övriga kostnader	65,4	76,5	92,8	132,9
Summa	360,2	361,6	384,9	383,4

Tabell 3 UR:s kostnader 2014–2017 (mkr)

Granskningsnämndens bedömning

UR får anses ha uppfyllt kravet att kontinuerligt vidta åtgärder som syftar till ökad effektivitet och produktivitet. Dock har UR:s övriga kostnader ökat för varje år i tillståndsperioden samtidigt som mindre resurser gått till programproduktion 2017 än något tidigare år under perioden. UR uppger att den främsta förklaringen till de lägre produktionskostnaderna är att omställningen till ny organisation bidragit till att en del programproduktion har förskjutits till 2018. Mot denna bakgrund kommer nämnden noga följa utvecklingen i nästa års redovisning.

3.2.2. Resursförbrukning per programkategori

SR, SVT och UR har uppfyllt kravet på att redovisa resursförbrukningen för respektive programkategori.

Villkor

SR, SVT och UR ska i sina public service-redovisningar uttrycka resursförbrukningen för respektive programkategori (punkt 18, 21 respektive 19 i anslagsvillkoren).

Tidigare bedömning – SR, SVT och UR

I sin bedömning av SR:s och UR:s redovisningar för 2016 ansåg nämnden att bolagen hade uppfyllt kravet på att redovisa resursförbrukningen för respektive

programkategori. I bedömningen av SVT:s redovisning ansåg nämnden att SVT endast delvis hade uppfyllt kravet eftersom bolaget inte hade angett hur kostnaderna för distribution och övriga kostnader fördelats per programkategori.

Uppfyllelse – SR

SR redovisar bolagets kostnader samt kostnadsandelar per programkategori i två tabeller. I den totala kostnaden räknas inte kostnaderna för sidoverksamheten med. Nämnden noterar att SR följt nämndens uppmaning i förra årets bedömning att redovisa också kostnadsandelarna över tid i tabellform. SR uppger i redovisningen bland annat att fördelningen per programkategori är stabil över åren. Kategorierna nyheter, samhälle och kultur har tillsammans utgjort cirka 65 procent av kostnaderna under 2014–2017.

Granskningsnämndens bedömning

SR har uppfyllt kravet på att redovisa resursförbrukningen för respektive program- kategori.

Uppfyllelse – SVT

SVT uppger att den totala verksamhetskostnaden 2017 uppgick till knappt 4,8 miljarder kronor. Av dessa utgjorde programkostnader knappt 3,6 miljarder, distributionskostnader cirka 256 miljoner, övriga kostnader drygt 900 miljoner och sidoverksamhetens kostnader cirka 63 miljoner kronor. SVT redovisar hur andelen programkostnader har fördelats per programkategori mellan 2014 och 2017.

SVT uppger att övriga kostnader till största del består av kostnader för ledningsenheterna ekonomi, teknik, kommunikation, hr, juridik, strategi, fastighet och investeringar. I posten ingår lokalkostnader, centrala teknikkostnader, utbildningsverksamhet med mera. Övriga kostnader ska enligt SVT inte ses som enbart overhead utan kostnader som är helt nödvändiga för produktionen men som inte direkt kan fördelas på de olika programmen och verksamheterna.

SVT uppger att bolaget inte ser någon naturlig fördelning av distributionskostnader och övriga kostnader på programmen. Den närmsta fördelningen som skulle kunna göras är en fördelning proportionellt mot programkostnaden. I en bilaga redovisar SVT dock den totala kostnaden inklusive kostnaden för sidoverksamheten fördelad proportionerligt per programkategori åren 2014–2017, både som kategorins andel av totalen och i absoluta tal. Undantaget är de kostnader som tydligt kan härledas till nyheternas satsning digitalt och som har fördelats direkt till nyhetsutbudet.

Granskningsnämndens bedömning

SVT har uppfyllt kravet på att redovisa resursförbrukningen för respektive programkategori. Nämnden konstaterar att SVT i årets redovisning redovisar totala kostnader inklusive sidoverksamheten fördelade per programkategori. I nästa års redovisning bör SVT dock redovisa de totala kostnaderna exklusive sidoverksamheten fördelade på varje kategori.

Uppfyllelse – UR

UR redovisar kostnader på totalt drygt 383 miljoner kronor under 2017. Av dessa utgjorde programproduktion drygt 247 miljoner kronor eller 64,5 procent av den totala kostnaden, en minskning från 75 procent 2016. Programproduktionskostnaderna inkluderar direkta programkostnader för produktion men även kostnader för sändningsplanering, rättigheter och programinköp. Även kostnader för det pedagogiska utvecklings- och kontaktarbete som ingår i alla UR-produktioner inkluderas i denna post. En del av kostnaderna för utvecklings- och kontaktarbetet inkluderas från och med 2017 direkt i programprojekten, vilket är en förklaring till det lägre beloppet för denna post jämfört med tidigare år. Enligt UR är den främsta förklaringen till de lägre programproduktionskostnaderna att omställningen till ny organisation bidragit till en förskjutning av en del programproduktion till 2018.

UR redovisar även att marksändningar i radio utgjorde 81 procent och internetdistribution 19 procent av distributionskostnaderna. UR uppger att övriga kostnader till största delen består av kostnader för de så kallade stödfunktionerna, som exempelvis strategi, hr, ekonomi, kommunikation, it och teknik samt investeringar.

Vidare redovisar UR kostnaderna för varje utbildningsområde – vilka nämnden liksom tidigare år anser kan likställas med programkategorier – i procent samt i kronor.

Nämnden noterar att det i tabellen anges att kostnaderna redovisas i miljontals kronor när det i själva verket bör röra sig om tusental.

Granskningsnämndens bedömning

UR har uppfyllt kravet på att redovisa resursförbrukningen för respektive program- kategori.

3.2.3. Kärnverksamhet och kompletterande verksamhet

Granskningsnämnden delar inte bolagens tolkning av vad som utgör kärnverksamhet respektive kompletterande verksamhet i anslagsvillkorens mening. Mot bakgrund av att det är programföretagen själva som inom ramen för sitt redaktionella oberoende avgör vad som utgör kärnverksamhet respektive kompletterande verksamhet, har dock nämnden tidigare år valt att bedöma uppfyllelsen utifrån bolagens egna definitioner och uppgifter.

Även i år bedömer nämnden att bolagen utifrån sina egna definitioner och uppgifter har uppfyllt kravet på att särskilja vad som är att betrakta som kärnverksamhet och kompletterande verksamhet. SR, SVT och UR har även uppfyllt kravet på att den kompletterande verksamheten ska utgå från och ha en tydlig koppling till kärn- verksamheten samt kravet på att upprätthålla en god balans i omfattningen mellan dessa.

Villkor

För samtliga programföretag gäller att medlen ska användas för företagets kärnverksamhet, det vill säga att producera och sända radio- och/eller tv-program till

allmänheten. Medlen ska också i förekommande fall användas till kompletterande verksamhet, det vill säga verksamhet som syftar till att utveckla och stödja kärnverksamheten och förbättra möjligheterna för allmänheten att tillgodogöra sig denna (punkt 2 i anslagsvillkoren).

SR, SVT och UR ska särskilja vad som är att betrakta som kärnverksamhet och kompletterande verksamhet och upprätthålla en god balans i omfattningen mellan dessa. Den kompletterande verksamheten ska utgå från och ha en tydlig koppling till kärnverksamheten (punkt 8, 10 respektive 10 i anslagsvillkoren).

Tidigare bedömning – SR, SVT och UR

Granskningsnämnden har i tidigare bedömningar av public service-redovisningarna redogjort för varför nämnden inte delar bolagens tolkning av vad som utgör kärn- verksamhet i anslagsvillkorens mening. Enligt nämndens mening är anslagsvillkoren om kärnverksamhet och kompletterande verksamhet centrala villkor som reglerar vad bolagen får göra inom ramen för radio- och tv-avgiften. Nämnden har redogjort för sin uppfattning om hur begreppen bör förstås utifrån regeringens uttalanden i prop. 2012/13:164 och anslagsvillkorens utformning bland annat i beslut 16/00606 m.fl.

Mot bakgrund av att det är programföretagen själva som inom ramen för sitt redaktionella oberoende ska avgöra vad som utgör kärnverksamhet respektive kompletterande verksamhet, har nämnden dock tidigare år valt att bedöma uppfyllelsen utifrån bolagens egna definitioner av dessa verksamheter.

I bedömningen av 2015 års redovisningar ansåg nämnden att SR och UR hade uppfyllt kravet på att särskilja vad som är att betrakta som kärnverksamhet och kompletterande verksamhet. Nämnden ansåg även att SR och UR hade uppfyllt kravet på att upprätthålla en god balans i omfattningen mellan verksamheterna och att bolagen fick anses ha uppfyllt kravet på att den kompletterande verksamheten ska utgå från och ha en tydlig koppling till kärnverksamheten. SVT hade bara delvis uppfyllt båda kraven. I bedömningen av 2016 års redovisningar ansåg nämnden att SR, SVT och UR hade uppfyllt kraven.

Uppfyllelse – SR, SVT och UR

I likhet med tidigare år i tillståndsperioden uppger SR och SVT att följande verksamheter är att anse som en del av kärnverksamheten:

• Sändning av hela kanaler i marknätet och på webben (antingen simultant med marksändning eller i webbexklusiva kanaler)

• Olika play-tjänster eller liknande där tidigare sända program finns tillgängliga on demand

• Exklusiva program som finns tillgängliga on demand

• Direktsändning över internet av enstaka evenemang

SR redovisar text och bild på webben, sociala medier, konsertverksamhet i Berwaldhallen, den tryckta julkalendern samt spel för barn som kompletterande verksamhet och beskriver kortfattat varje verksamhet och hur den relaterar till kärnverksamheten. Med den beskrivningen bedömer SR att bolaget har lämnat en så fullständig redogörelse för sin kompletterande verksamhet som möjligt. Enligt SR är den kompletterande verksamheten i praktiken ofta så sammanvävd med radioproduktionen att den inte går att särredovisa i absoluta tal. SR betonar i redovisningen att det är ljudet som står i centrum för utbudet.

SVT redovisar den kompletterande verksamheten utifrån bolagets huvudsakliga publiceringsplattformar: webbplatsen xxx.xx, SVT Text, SVT:s tillgänglighetstjänster, sociala medier samt produkter såsom SVT:s julkalender och allsångshäfte. SVT beskriver kortfattat syftet med de olika verksamheterna, exempelvis att tillgänglighetstjänsterna har som uppgift att underlätta för allmänheten att ta del av kärnverksamheten. SVT uppger även att all kompletterande verksamhet är kopplad till SVT:s program. Även programsidorna på webben är kopplade till program, exempelvis de skrivna nyheterna på SVT Nyheter eller ett antal spel på Bolibompa-sajten.

Att det ska råda god balans mellan kärnverksamhet och kompletterande verksamhet tolkar SR som att kärnverksamheten inte ska försämras på grund av den kompletterande verksamheten. Enligt SR kan obalans uppstå om kärnverksamhetens kvalitet upplevs sjunkande som en direkt följd av att för mycket resurser läggs på den kompletterande verksamheten. SR kan inte se några tecken på att så skulle vara fallet; tvärtom upplevs kvaliteten i kärnverksamheten öka genom den kompletterande verksamheten. Obalans råder om publiken tydligt anser att den kompletterande verksamheten bör begränsas eller att mindre resurser bör läggas på denna verksamhet och att SR därmed löper risk för att bolagets förtroende skadas. Såsom media konsumeras i dag finns enligt SR snarare en risk för att publiken skulle uppleva det som en allvarlig brist om SR inte skulle tillhandahålla text och bild på webben. Det skulle kunna skada förtroendet. Publikundersökningar visar att publiken uppskattar utbudet på webben. På samma sätt förväntar sig publiken att SR finns med på sociala medier. En god balans råder när rätt målgrupp, vid rätt tidpunkt och på rätt plattform nås av ett för sammanhanget anpassat innehåll. Det innebär enligt SR att utbudet ska distribueras så att det når publiken på de plattformar den använder och presenteras på det sätt som förväntas på respektive plattform.

SVT uppger att balans råder om en verksamhet inte tillåts bli alltför dominerande. Kravet på balans ska enligt SVT ses mot de resonemang som fördes inför införandet av kravet och som till stor del handlade om att upprätthålla förtroendet för verksamheten. SVT uppger tre typer av obalans: obalans i relation till frågan om publikens tillgång, obalans i relation till kärnverksamhetens kvalitet och obalans i relation till publikens förtroende. För varje typ resonerar SVT om varför bolaget anser att det inte råder någon obalans mellan kärn- och kompletterande verksamhet.

Resonemanget grundas bland annat på mätbara uppgifter såsom marknätets täckning och tillgången till bredband i svenska hushåll samt attitydundersökningar av upplevd kvalitet och förtroende för SVT.

UR uppger att följande verksamheter ingår i bolagets kärnverksamhet:

• Produktion av program

• Sändningar av program i marknätet

• Sändningar av program online (direkt, simultant med sändning i marknät eller webbexklusivt)

• Olika play-tjänster där program som tidigare sänts i marknätet eller online finns tillgängliga on demand

Den kompletterande verksamheten består enligt UR av

• pedagogiskt stödmaterial i form av exempelvis lärarhandledningar och övningsuppgifter

• text, ljud och bild som har koppling till och stödjer programmens användning, exempelvis lärare som i videoinslag berättar hur de använder och arbetar med UR-material eller spelliknande applikationer som syftar till att öka elevernas engagemang och förståelse.

Enligt UR är det näst intill omöjligt att identifiera och särredovisa kostnader för den kompletterande verksamheten från kärnverksamheten. UR strävar emellertid efter att bibehålla god kontroll och balans mellan kärnverksamhet och kompletterande verksamhet. UR uppger att den huvudsakliga verksamheten – det vill säga en övervägande del av allt UR gör – är kärnverksamhet.

Granskningsnämndens bedömning

I likhet med föregående år delar granskningsnämnden inte bolagens tolkning av vad som utgör kärnverksamhet i anslagsvillkorens mening. Att tillhandahålla program på tider som användaren bestämmer kan enligt nämndens mening inte anses vara vad som i anslagsvillkoren avses med att sända program. Därmed utgör sådana program som tillgängliggörs på särskild begäran inte kärnverksamhet.

Nämnden anser dock att SR, SVT och UR utifrån bolagens egna definitioner och uppgifter har uppfyllt kravet på att särskilja vad som är att betrakta som kärnverksamhet och kompletterande verksamhet. Genom att redogöra för en enligt bolagen heltäckande bild av kärnverksamhet och kompletterande verksamheter har bolagen uppfyllt villkoret.

SR, SVT och UR har även uppfyllt kravet på att den kompletterande verksamheten ska utgå från och ha en tydlig koppling till kärnverksamheten samt kravet på att upprätthålla en god balans i omfattningen mellan dessa.

3.2.4. Decentralisering av organisationen

SR och SVT har visat att bolagen uppfyllt kravet på att ha en decentraliserad organisation som skapar goda förutsättningar för självständigt beslutsfattande på regional och lokal nivå.

Villkor

SR och SVT ska ha en decentraliserad organisation som skapar goda förutsättningar för självständigt beslutsfattande på regional och lokal nivå. Den lokala och regionala organisationen ska ges tillräckliga resurser för att effektivt kunna spegla respektive områdes särprägel och egenart. Organisationen ska utformas med syfte att möjliggöra hög närvaro av personer ute i landet med kunskap om och förankring i de olika regionerna (punkt 12 respektive 13 i anslagsvillkoren).

Tidigare bedömning – SR och SVT

I sin bedömning av SR:s och SVT:s redovisningar för 2014 ansåg nämnden att SR och SVT endast delvis hade visat att bolagen hade uppfyllt kravet på att ha en decentraliserad organisation som skapar goda förutsättningar för självständigt beslutsfattande på regional och lokal nivå. I bedömningen av redovisningarna för 2015 ansåg nämnden att SR och SVT i huvudsak hade visat att bolagen hade uppfyllt kravet. Xxxxxxx hade presenterat mått på decentraliseringsgrad som utgick från hur den programproducerande personalen var fördelad geografiskt. Nämnden ansåg att dessa mått i kommande redovisningar borde utvecklas till att innefatta bland annat historiska data och bolagens egna konkreta mål för decentraliseringen för att tydliggöra villkorets uppfyllnad ytterligare.

I bedömningen för 2016 ansåg nämnden att SR och SVT uppfyllt kravet.

Uppfyllelse – SR

SR:s redovisning är snarlik föregående års redovisning. Bland annat framgår att SR:s programproducerande enhet är indelad i sex geografiska områden samt tre genreområden. Den lokala organisationen utgörs av 25 lokala P4-kanaler samt Sameradion i Kiruna, Meänraatio i Pajala, Luleå och Övertorneå, medarbetare från Sisuradio på 13 orter, P3 Din Gata i Malmö samt P5 STHLM och P6 i Stockholm.

SR uppger att en lokal P4-kanals resurser för programproduktion i genomsnitt består av cirka 20 redaktionella medarbetare och att P4-kanalerna med länet som utgångspunkt sänder lokala program alla vardagar mellan kl. 06.00–13.00 och 15.00–

17.35. På lördagar och söndagar sänds det nyheter på halvslagen från kl. 08.30 till

13.33. Ett antal lokala redaktioner utanför Stockholm producerar tillsammans med produktionsbolag utanför Stockholm 55,2 procent av allmänproduktionen i rikskanalerna.

SR redovisar att det utöver de redaktionella resurserna finns infrastruktur för att kunna producera och sända lokalt över hela landet och att ungefär hälften av den

programproducerande personalen är stationerad på 50 orter utanför Stockholm. Nämnden noterar att SR till skillnad från föregående år även redovisar antalet anställda per ort. Organisationen är enligt SR utformad för att spegla respektive områdes särprägel och egenart och uppfyller väl det uppdraget. Som ett tecken på den lokala närvaron och förankringen uppger SR bland annat att människor hörs vid cirka

200 000 tillfällen i de lokala kanalerna under ett år.

Granskningsnämndens bedömning

SR har visat att bolaget uppfyllt kravet på att ha en decentraliserad organisation som skapar goda förutsättningar för självständigt beslutsfattande på regional och lokal nivå.

Uppfyllelse – SVT

För att skapa goda förutsättningar att spegla hela landet uppger SVT att bolaget har en organisatorisk strategi som bygger på fem centrala delar:

• Delegerad beslutsmakt över innehåll

• Fast närvaro på 34 orter

• Hög andel anställda i den decentraliserade organisationen

• Stor möjlighet till närvaro i andra delar av landet genom flexibilitet i programplaneringen

• Säkerställande av tillräckliga resurser

Enligt SVT bidrar dessa delar sammantaget till att villkoret om att SVT ska ha en decentraliserad organisation är uppfyllt. Exempelvis uppges att SVT de senaste åren har ökat sin närvaro på olika orter i landet och under 2017 hade fast närvaro på 34 orter. Enligt SVT har bolagets förmåga att effektivt kunna spegla respektive områdes särprägel och egenart därmed förstärkts i landet som helhet. Det mest relevanta kriteriet för uppfyllelsen av kravet på en decentraliserad organisation är enligt SVT om de beslutade programbudgeterna som står till programchefernas förfogande är så pass stora att SVT förmår att uppfylla sitt uppdrag. SVT beskriver hur detta säkerställs inom ramen för bolagets programplaneringsprocess och uppger att den regionala verksamheten sett som andel av resurser utgör cirka hälften av kostnaderna inom nyhetsverksamheten. Detta medger goda resurser för att effektivt spegla respektive områdes särprägel och egenart.

SVT redovisar antal anställda per ort samt antal anställda uppdelat per organisationsform. Av redovisningen framgår att 1 340 anställda tillhörde den decentraliserade, 488 den centraliserade och 664 den gemensamma organisationen.

Granskningsnämndens bedömning

SVT har visat att bolaget uppfyllt kravet på att ha en decentraliserad organisation som skapar goda förutsättningar för självständigt beslutsfattande på regional och lokal nivå.

3.3. Sidoverksamheter

3.3.1. Sidoverksamheter ska bära sina egna kostnader och bedrivas konkurrensneutralt

SR har under 2017 uppfyllt kravet på att sidoverksamheter ska bära sina egna kostnader. SR får även anses ha uppfyllt kravet på att sidoverksamheterna ska bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. SVT har inte uppfyllt dessa krav.

UR redovisar att bolaget inte bedrivit någon sidoverksamhet under 2017.

Villkor

Sidoverksamheter till samtliga programföretags sändningsverksamhet ska bära sina egna kostnader och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Sidoverksamheter ska redovisas som egna resultatområden. Det ska finnas en resultaträkning och, om god redovisningssed så kräver, en balansräkning för dessa verksamheter. Redovisningen ska ingå som en del av årsredovisningen som granskas av företagets revisorer (punkt 3 i anslagsvillkoren).

Det framgår även i de särskilda redovisningsvillkoren för bolagen att SR, SVT och UR särskilt ska redogöra för eventuella sidoverksamheter som företagen har bedrivit (punkt 18, 21 respektive 19 i anslagsvillkoren).

I prop. 2012/13:164 gör regeringen följande uttalanden.

[Public service-kommittén] pekar på att uppgifter om kostnader som sidoverksamheterna medfört i förekommande fall endast redovisas övergripande i programföretagens public service-redovisningar. Enligt kommittén måste det vara möjligt att utifrån det underlag som lämnas i redovisningarna ta ställning till om programföretaget uppfyllt kravet på att sidoverksamheter ska bedrivas konkurrensneutralt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Regeringen delar den bedömningen och anser, i likhet med kommittén, att programföretagens sidoverksamheter bör redovisas mer öppet och tydligt.

Tidigare bedömning – SR och SVT

I sin bedömning av SR:s respektive SVT:s redovisning för 2014 ansåg nämnden att SR och SVT inte hade uppfyllt kravet på att redovisa sidoverksamheterna som egna resultatområden. Det gick därför inte att närmare avgöra om SR och SVT hade uppfyllt kravet på att sidoverksamheterna ska bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. I sin bedöm- ning av SR:s respektive SVT:s redovisning för år 2015 ansåg nämnden att SR och SVT inte hade visat att bolagen hade uppfyllt kravet på att sidoverksamheterna ska bära sina egna kostnader. Mot denna bakgrund gick det inte att närmare avgöra om bolagen hade uppfyllt kravet på att sidoverksamheterna ska bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.

I sin bedömning av bolagens redovisningar för 2016 konstaterade nämnden att de till skillnad från tidigare år fördelat redovisade kostnader på de olika sidoverksamheterna. SVT redovisade ett negativt resultat för uthyrning av fastighet och för SVT World för varje år under perioden 2014–2016. Nämnden uttalade att enbart det faktum att en sidoverksamhet gått med negativt resultat ett år inte behöver innebära att verksamheten inte burit sina egna kostnader. Om bolaget tydligt kan visa att en viss sidoverksamhet burit sina egna kostnader genom att underskott balanseras mot tidigare överskott inom samma sidoverksamhet skulle villkoret fortfarande kunna vara uppfyllt. Nämnden ansåg dock att bolagen inte hade uppfyllt kravet på att sidoverksamheter ska bära sina egna kostnader och inte heller hade visat att de uppfyllt kravet på att sidoverksamheterna ska bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt.

Uppfyllelse – SR

SR redovisar att bolaget har bedrivit viss sidoverksamhet under 2017 och att den mycket begränsade sidoverksamheten utgår från sändningstillståndet, inte finansieras med mottagaravgifter och bedrivs på ett konkurrensneutralt sätt. SR delar in sidoverksamheten i följande fyra delar:

• SR Media Development Office (MDO), som är en fristående avdelning som arbetar med medieprojekt i utvecklingsländer

• Uthyrning av konserthuset Berwaldhallen

• Uthyrning av musikstudior i Radiohuset

• Programförsäljning till privatpersoner och externa aktörer

SR redovisar intäkter och kostnader för respektive sidoverksamhet. Ingen av sidoverksamheterna uppvisade negativt resultat och sammantaget visade de ett positivt resultat på 0,3 miljoner kronor under 2017. I årets redovisning presenterar SR även ackumulerade resultat för respektive sidoverksamhet för perioden 2009–2017. Det ackumulerade resultatet är positivt för MDO, Berwaldhallens lokaluthyrning samt uthyrning av musikstudior. Däremot uppvisar programförsäljningen ett negativt balanserat resultat. SR uppger att den huvudsakliga anledningen till detta är att verksamheten i samband med en omstrukturering 2016 belastades med engångskostnader i form av befarade kundförluster för historiska obetalda kundfordringar samt nedskrivning av varulagret. Efter denna omstrukturering har programförsäljningen under 2017 genererat ett mindre överskott. Sammanlagt har sidoverksamheterna under 2009–2017 visat ett negativt resultat på 1,4 miljoner kronor.

Vad gäller prissättning uppger SR att sidoverksamheten bedrivs inom konkurrens- utsatta och väl fungerande områden. Prisbilderna inom dessa områden är väl kända för kunder och andra leverantörer. För uthyrning av Berwaldhallen och musikstudior gäller att SR:s egna verksamhet prioriteras före externa kunder. SR gav 2014 en konsultfirma i uppdrag att analysera de prisnivåer som används vid uthyrning av Berwaldhallen. Prisnivåerna upplevdes ligga i nivå med andra konsertlokaler i Sverige. Vad gäller musik- och publikstudiorna i Radiohuset ligger priserna lägre än lite större repetitionslokaler men högre än mindre repetitions- och musikinspelningslokaler. SR

gör bedömningen att prisnivåerna för denna typ av lokaler inte har förändrats. Prissättning vid försäljning av programkopior görs efter omvärldsbevakning. Avstämning mot andra bolags prisnivåer och produktionskostnader görs regelbundet. SR:s pris baseras på det beräknade PPD-priset och rekommendationer från upphovsrättsorganisationer. Privatkopior säljs till självkostnadspris. MDO bedriver konsult- och utbildningsarbete inom medieområdet i första hand i låg- och medelinkomstländer utanför EU. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom kontrakt med olika biståndsgivare, exempelvis Sida. Vanligen genomförs upphandling vilket innebär att prisnivån sätts i konkurrens med andra företag eller institutioner som är aktiva på samma marknad.

Granskningsnämndens bedömning

SR:s sidoverksamheter uppvisade inte negativa resultat under 2017. SR har därför under året uppfyllt kravet på att sidoverksamheter ska bära sina egna kostnader. Under perioden 2009–2017 har sidoverksamheten dock uppvisat ett sammanlagt negativt resultat på 1,4 miljoner kronor och under innevarande tillståndsperiod ett negativt resultat på 3,4 miljoner kronor. Mot den bakgrunden kommer nämnden att följa kommande års resultat och vid tillståndsperiodens slut, utöver den årliga bedömningen, även kunna uttala sig om ifall sidoverksamheterna burit sina egna kostnader sett till hela tillståndsperioden.

Det finns inte något i SR:s redovisning som tyder på att bolaget inte bedrivit sidoverksamheterna på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. SR får därmed anses ha uppfyllt detta krav.

Uppfyllelse – SVT

SVT uppger att syftet med företagets sidoverksamheter generellt kan sägas vara att erbjuda och utnyttja rättigheter, resurser och goodwill. SVT redovisar intäkter, kostnader och gemensamt påslag för följande sju sidoverksamheter:

• Uthyrning av produktionsresurser

• Fastighetsuthyrning

• Försäljning av hela tv-program

• Försäljning av rättigheter

• Arkivförsäljning

• SVT World

• Uthyrning av rekvisita och kostym

SVT uppger följande. Sidoverksamheterna uppvisade sammantaget ett positivt resultat på 7,1 miljoner kronor 2017. Fastighetsuthyrningen är den enda sidoverksamhet som inte burit sina egna kostnader. SVT har under många år kraftigt minskat sitt behov av lokalytor. I Stockholm har exempelvis all verksamhet samlats på Gärdet. Dock sitter SVT kvar med ett hyreskontrakt i Värtahamnen i Stockholm som löper ut först under 2018. SVT har lyckats hyra ut delar av denna fastighet som inte längre nyttjas för den

egna verksamheten. Det har endast varit möjligt att hyra ut till rådande marknadspris vilket under senare år har varit lägre än när SVT skrev kontraktet. Om ingen uthyrning skulle ske över huvud taget skulle den övriga verksamheten drabbas av hela hyreskostnaden. Trots många försök har SVT inte lyckats få lönsamhet i SVT World. SVT lade därför ned tjänsten i april 2017. Nedläggningen innebar att kostnaderna kunde reduceras kraftigt och inget underskott uppstod därför 2017. Inga medel tas från kärnverksamheten för att finansiera de sidoverksamheter som inte burit sina egna kostnader.

Inom i princip samtliga sex områden finns väl etablerade priser för motsvarande produkter som bolaget tillhandahåller eftersom det finns en uppsjö av såväl konkurrerande leverantörer som potentiella kunder. SVT utgår från dessa priser vid prissättningen. SVT:s del av dessa marknader är för övrigt så liten att SVT inte på något sätt kan uppfattas vara prispåverkande. För enstaka tjänster finns inte samma etablerade modeller. Exempelvis förfogar SVT över Nordens största renodlade tv- studio. SVT tillämpar där ett pris som marknadsmässigt ligger i relation till de priser som sätts för så närliggande verksamheter som möjligt.

Marknadsmässigheten säkras även genom att SVT alltid kräver kostnadstäckning plus ett påslag. Ett empiriskt belägg på att SVT:s priser är marknadsmässiga är också att det inte är ovanligt att SVT förlorar offerter just på grund av prissättningen. Tilläggas bör att SVT:s produktionsresurs i första hand är dimensionerad för intern kapacitet. SVT har generellt sett en självförsörjningsgrad som ligger väsentligt under den resurs som behövs. SVT:s möjligheter att hyra ut resurser är därmed kraftigt begränsad. För många år sedan förekom att konkurrerande företag både anmälde och påtalade problem med SVT:s prissättning. Detta fick SVT att se över hela prissättningen inom alla områden. Det har inte heller förekommit någon debatt eller kritik från media eller allmänheten som ger SVT anledning att tro att bolagets förtroende har minskat till följd av sidoverksamheten.

När priset för andrahandsuthyrningen av fastigheter skulle fastställas anlitade SVT en oberoende mäklare som säkerställde att hyresavtalen tecknades enligt rådande marknadspriser. SVT uppger att de åtgärder som bolaget vidtagit för att ta fram en rimlig hyressättning gjordes med syftet att bedriva uthyrningen konkurrensneutralt och knappast kan ses som en dumpning av hyrespriserna för kommersiella fastigheter i Stockholm. Ett högre pris skulle utgöra en överprissättning och medföra att SVT stod med outnyttjade lokaler. Sidoverksamheten, som ingår i SVT:s årsredovisning, granskas årligen av bolagets revisorer.

Granskningsnämndens bedömning

SVT har inte uppfyllt kravet på att sidoverksamheter ska bära sina egna kostnader under 2017 eftersom bolaget redovisar negativt resultat för sin fastighetsuthyrning för alla år under perioden 2014–2017.

SVT uppger att det samlade resultatet gav ett överskott och att inga medel tas från

kärnverksamheten för att finansiera de sidoverksamheter som inte burit sina egna kostnader. Enligt nämndens mening borde det innebära att kostnaderna för en eller flera sidoverksamheter skulle kunna bäras av ett positivt resultat i andra sidoverksamheter, vilket i förlängningen skulle kunna indikera att verksamheterna inte bedrivits konkurrensneutralt. Mot den bakgrunden kan SVT inte anses ha bedrivit sidoverksamheterna på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.

Uppfyllelse – UR

UR redovisar likt tidigare år under tillståndsperioden att bolaget inte bedrivit någon sidoverksamhet under 2017.

3.3.2. Sidoverksamheters omfattning och karaktär

SR och SVT får anses ha uppfyllt kravet på att sidoverksamheter inte ska ges en sådan omfattning eller vara av sådan karaktär att de kan riskera att inkräkta på kärnverksamheten eller skada förtroendet för radio och tv i allmänhetens tjänst.

UR redovisar att bolaget inte bedrivit någon sidoverksamhet under 2017.

Villkor

För SR, SVT och UR gäller att företagens sidoverksamheter inte ska ges en sådan omfattning eller vara av sådan karaktär att de kan riskera att inkräkta på kärnverksamheten eller skada förtroendet för radio och tv i allmänhetens tjänst (punkt 8, 10 respektive 10 i anslagsvillkoren).

Tidigare bedömning – SR, SVT och UR

I sin bedömning av SR:s och SVT:s redovisningar för 2016 ansåg nämnden att bolagen fick anses ha uppfyllt kravet på att sidoverksamheter inte ska ges en sådan omfattning eller vara av sådan karaktär att de kan riskera att inkräkta på kärnverksamheten eller skada förtroendet för radio och tv i allmänhetens tjänst. UR redovisade att ingen sidoverksamhet hade bedrivits.

Uppfyllelse – SR, SVT och UR

SR redogör för omfattningen av sidoverksamheten och uppger att dess kostnader 2017 utgjorde 0,3 procent av bolagets totala kostnader. SR bedömer att ingen del av sidoverksamheten riskerar att inkräkta på kärnverksamheten eller skada förtroendet för radio och tv i allmänhetens tjänst.

SVT redovisar att kostnaderna för sidoverksamheten 2017 utgjorde en procent av bolagets totala kostnader.

UR redovisar att bolaget inte bedrivit någon sidoverksamhet under 2017.

Granskningsnämndens bedömning

Det finns inte något i SR:s eller SVT:s redovisningar som tyder på att bolagens sidoverksamheter har getts en sådan omfattning eller varit av sådan karaktär att de kan riskera att inkräkta på kärnverksamheten eller skada förtroendet för radio och tv i allmänhetens tjänst. SR och SVT får därmed anses ha uppfyllt detta krav.

3.3.3. Tillgängliggörande av sändningar utanför Sverige

SVT har i huvudsak uppfyllt kravet på att den verksamhet som tillgängliggör sändningar utanför Sverige ska bära sina egna kostnader.

UR uppger att det är SVT som sänt UR:s program utanför Sverige. Sändningarna har inte medfört någon merkostnad för UR vad gäller distribution och upphovsrätt.

Villkor

För SVT och UR gäller att bolagens sändningar riktade till Sverige ska kunna tas emot av allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd radio- och tv-avgift.

Till den del sändningarna görs tillgängliga utanför Sverige ska verksamheten bära sina egna kostnader (punkt 8 i anslagsvillkoren).

Tidigare bedömning – SVT och UR

I sin bedömning av SVT:s redovisningar för 2015 och 2016 ansåg nämnden att SVT inte hade uppfyllt kravet på att den verksamhet som tillgängliggör sändningar utanför Sverige ska bära sina egna kostnader. I bedömningen av förra årets redovisning konstaterade nämnden vidare att SVT haft ytterligare kostnader för att tillgängliggöra sändningar utomlands.

I bedömningen av UR:s redovisningar för 2015 och 2016 konstaterade nämnden att UR inte bedrivit någon verksamhet för att tillgängliggöra sändningar utanför Sverige.

Uppfyllelse – SVT och UR

SVT uppger att SVT World var SVT:s kanal för svensktalande i Finland och för svenskar i utlandet. Sändningarna inleddes efter en överenskommelse mellan den finska och den svenska staten om ett ömsesidigt utbyte av tv-program. Den svenska delen av utbytet finansierades genom ett särskilt anslag i statsbudgeten. Övrig verksamhet inom SVT World finansierades genom abonnemangsavgifter och räknas som sidoverksamhet. SVT World sände huvudsakligen svenskproducerade program från SVT:s kanaler dygnet runt. UR svarade för 88 timmar av det utbudet 2017.

Under 2017 fattades beslut om att lägga ner SVT World varvid kanalen upphörde med sina sändningar den 30 april. Det berodde enligt SVT på att YLE beslutade att ändra sin kanalstruktur vilket medförde att det inte fanns någon plats för sändningarna till Finland. Att sändningarna riktade till utlandet lades ner berodde också på att antalet abonnenter för den abonnemangsfinansierade delen minskat kraftigt de senaste åren.

Skälen till det är bland annat piratverksamhet och ökad användning av SVT Play som så långt det är möjligt utan tillkommande rättighetskostnader tillhandahålls utomlands. Utvecklingen medförde att intäkterna inte längre täckte kanalens kostnader vilket SVT:s anslagsvillkor kräver.

Av redovisningen framgår att SVT World gick med negativt resultat åren 2014–2016. SVT uppger att nedläggningen innebar att kostnaderna kunde reduceras kraftigt och att inget underskott uppstod i verksamheten 2017.

I kompletterande svar uppger SVT att bolaget inte har några särskilda sändningar till utlandet över internet. De sändningar som kan tas emot i utlandet via internet kan snarast jämställas med det spill som finns från mark- eller satellitsändningarna som uppkommer i närheten av Sveriges gränser. Det har aldrig varit aktuellt för SVT att fördela dessa distributionskostnader till eventuellt mottagande av SVT:s signaler utanför landets gränser. Det har inte funnits några kostnader av större karaktär under 2017. Enligt SVT har andelen mottagning i utlandet till och med minskat från 3,5 promille 2016 till 1,7 promille 2017. Eftersom kostnaden för distribution över internet inte fördubblats har kostnaderna för tittande utomlands alltså varit mindre än de från förra året uppgivna 55 000 kronor.

UR uppger i kompletterande svar att bolaget under 2017 inte tillgängliggjort några sändningar utanför Sverige. En del av UR:s tv-program sändes tidigare år i SVT World, vilket innebar att programmen då tillgängliggjordes utomlands. Det var SVT som sände UR-program i SVT World, varför sändningarna inte ingick i UR:s utbud. För UR medförde sändningarna inte någon merkostnad för distribution och upphovs- rätt. SVT beslutade att under 2017 avveckla SVT World och därefter har UR:s program inte tillgängliggjorts utanför Sverige. UR har inte haft några kostnader för verksamhet som tillgängliggör sändningar utanför Sverige via UR Play eller internet i övrigt.

Granskningsnämndens bedömning

Nämnden konstaterar att SVT World 2017 för första gången under tillståndsperioden inte uppvisade negativt resultat. Det kan konstateras att SVT haft ytterligare kostnader för att tillgängliggöra sändningar utomlands i enlighet med vad som framkommit i SVT:s komplettering. Mot den bakgrunden får SVT i huvudsak anses ha uppfyllt kravet på att den verksamhet som tillgängliggör sändningar utanför Sverige ska bära sina egna kostnader.

3.4. Övriga särskilda redovisningsvillkor‌

3.4.1. Intäkter vid sidan av avgiftsmedel

SR, SVT och UR har uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för intäkter vid sidan av avgiftsmedel.

Villkor

SR, SVT och UR ska särskilt redogöra för företagens intäkter vid sidan av avgiftsmedel (punkt 18, 21 respektive 19 i anslagsvillkoren).

Tidigare bedömning – SR, SVT och UR

I sin bedömning av bolagens redovisningar för 2014, 2015 och 2016 ansåg nämnden att bolagen hade uppfyllt kravet att särskilt redogöra för intäkter vid sidan av avgiftsmedel.

Uppfyllelse – SR, SVT och UR

SR uppger att bolagets intäkter vid sidan av avgiftsmedel uppgick till 59 miljoner kronor, inklusive sidoverksamheter. SR presenterar intäkterna i en tabell. Drygt 40 procent utgörs av biljettintäkter från Radiosymfonikernas och Radiokörens verksamhet i Berwaldhallen. SR uppger även att bolaget årligen arrangerar Östersjöfestivalen. Utöver biljettintäkter bidrog Kulturrådet, Stockholms stad, Svenska institutet och Estlands ambassad med totalt 1,75 miljoner kronor till festivalens budget 2017. Beloppet ingår i posten övrigt som totalt omfattade 13,3 miljoner kronor.

SVT redovisar att bolagets övriga intäkter, exklusive sidoverksamheter, uppgick till drygt 220 miljoner kronor 2017. SVT uppger att det är en minskning jämfört med förra året som främst förklaras av att SVT 2016 hade värdskapet för Eurovision Song Contest.

UR redovisar att bolagets intäkter vid sidan av avgiftsmedel uppgick till 1,5 miljoner kronor 2017. Övriga intäkter består till exempel av produktionsbidrag från samarbeten med nordiska och andra europeiska public service-bolag. Intäkterna har framförallt genererats av samproduktioner och royaltyintäkter.

Granskningsnämndens bedömning

SR, SVT och UR har uppfyllt kravet på att redovisa intäkter vid sidan av avgiftsmedel.

3.4.2. Oberoende vid indirekt sponsring

SR, SVT och UR har uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för hur bolagen säkerställt sitt oberoende vid indirekt sponsring.

Villkor

SR, SVT och UR ska särskilt redogöra för hur företagen har säkerställt sitt oberoende vid indirekt sponsring (punkt 18, 21 respektive 19 i anslagsvillkoren).

Tidigare bedömning – SR, SVT och UR

I sin bedömning av programbolagens redovisningar för 2014, 2015 och 2016 ansåg nämnden att bolagen hade uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för hur de säkerställt sitt oberoende vid indirekt sponsring.

Uppfyllelse – SR, SVT och UR

Liksom i föregående års redovisning uppger SR att varken direkt eller indirekt sponsring har förekommit. Vidare uppger SR att bolaget i produktionsutläggningsavtal med externa produktionsbolag har säkerställt att det inte förekommer någon direkt eller indirekt sponsring. I avtalen anges bland annat att ”ersättning enligt denna punkt utgör produktionsbolagets enda ersättning” och att produktionsbolaget inte har ”rätt att ta emot ekonomiska bidrag eller bidrag av ekonomiskt värde från tredje man för programmen”.

SVT uppger att det sedan flera år tillbaka genomförs kontinuerlig utbildning och rådgivning kring regelverket och vad som krävs för att säkra SVT:s oberoende i samband med indirekt sponsring och vilken finansiering som inte är tillåten. Liksom tidigare år genomfördes 2017 så kallade Grönt kort-utbildningar för externa produktionsbolag som producerar program på uppdrag åt SVT. Genom föreläsningar och diskussioner utifrån konkreta programexempel har produktionsbolagen fått ökad kunskap om de regler och principer som är grundläggande för SVT:s programverksamhet. Under 2017 deltog 25 representanter från 13 olika produktionsbolag i Grönt kort-utbildningen och ytterligare 27 representanter från fyra olika produktionsbolag i andra typer av utbildningar.

UR uppger att det kan förekomma indirekt sponsring i inköpta program. Vid inköp av visningsrätter säkerställer bolaget sitt oberoende genom publicistisk kontroll. UR försäkrar sig då om att programinnehållet följer sändningstillståndet och att det inte finns någon aktör som på något sätt gynnas i programmet. UR redogör även för att alla medarbetare som arbetar med beställning och inköp är utbildade i dessa frågor.

Granskningsnämndens bedömning

SR, SVT och UR har uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för hur bolagen säkerställt sitt oberoende vid indirekt sponsring.

3.4.3. Kommersiella samarbeten

SR har uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för vilka kommersiella samarbeten som företaget har deltagit i och vilka intäkter de har genererat. SVT har inte uppfyllt detta krav.

UR har uppgett att bolaget inte bedrivit några kommersiella samarbeten under 2017.

Bolagen bör inför kommande redovisningsår ta fram en gemensam definition av vad som utgör ett kommersiellt samarbete.

Villkor

SR, SVT och UR ska särskilt redogöra för vilka kommersiella samarbeten som företagen i övrigt har deltagit i och vilka intäkter de har genererat (punkt 18, 21 respektive 19 i anslagsvillkoren).

I prop. 2012/13:164 uttalar regeringen bland annat följande.

När det gäller andra kommersiella samarbeten beskriver [public service-kommittén] en rad exempel på evenemang som innefattar eller skulle kunna innefatta kommersiella samarbeten. Det gäller till exempel Melodifestivalen. Regeringen bedömer i likhet med kommittén att en ökad öppenhet och tydlighet avseende sådana kommersiella samarbeten skulle stärka insynen i verksamheten och därmed öka programföretagens oberoende från kommersiella aktörer. Särskilda redovisningskrav bör således införas när det gäller sådana samarbeten. Eftersom de företeelser som beskrivs i detta avsnitt i stora delar även involverar andra aktörer behöver programföretagens redovisning, som flera remissinstanser har påpekat, ske på ett sådant sätt att sedvanlig affärsetik beaktas.

Bolagen bör ta fram en gemensam definition

Granskningsnämnden anser att SR, SVT och UR inför kommande redovisningsår bör ta fram en gemensam definition av vad som utgör ett kommersiellt samarbete enligt det aktuella redovisningsvillkoret. Detta eftersom bolagen förefaller ha olika uppfattningar om vad som bör redovisas och hur.

Tidigare bedömning – SR

I sin bedömning av SR:s redovisning för 2014, 2015 och 2016 ansåg nämnden att SR uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för vilka kommersiella samarbeten som företaget deltagit i och vilka intäkter de genererat.

Uppfyllelse – SR

SR redovisar att Dagens Nyheter i samband med Östersjöfestivalen – som arrangeras av SR – hade en tidningsbilaga om festivalen. Det uppskattade värdet var sammanlagt 275 000 kronor. Samarbetet generade inte några intäkter och omnämndes i festivalens programtidning. Utöver detta förekom inga kommersiella samarbeten under 2017.

Granskningsnämndens bedömning

SR har uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för vilka kommersiella samarbeten som bolaget har deltagit i och vilka intäkter de har genererat.

Tidigare bedömning – SVT

I sin bedömning av SVT:s redovisning för 2014 ansåg nämnden att SVT inte kunde anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för vilka kommersiella samarbeten som företaget hade deltagit i och vilka intäkter de hade genererat. Nämnden ansåg att en sådan redogörelse på ett mer detaljerat sätt borde visa på vilka samarbeten som förekommit.

I sin bedömning av SVT:s redovisning för 2015 uttalade nämnden att SVT enbart hade redovisat vilken typ av samarbeten som bolaget hade deltagit i och vilka intäkter dessa hade genererat på aggregerad nivå. Bolaget kunde därmed inte anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för vilka kommersiella samarbeten som företaget hade deltagit i och vilka intäkter de hade genererat. För att få en transparant redovisning, som av affärs- och utrymmesmässiga skäl inte behöver vara heltäckande, ansåg nämnden att SVT i sin kommande redovisning borde redogöra för vilka kommersiella samarbeten som ingåtts i samband med den årligt återkommande Melodifestivalen och ytterligare några produktioner samt vilka intäkter dessa genererat. I sin bedömning av SVT:s redovisning för 2016 konstaterade nämnden att SVT inte följt denna uppmaning och ansåg att SVT inte heller för 2016 uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för vilka kommersiella samarbeten som företaget har deltagit i och vilka intäkter de har genererat.

Uppfyllelse – SVT

SVT uppger att bolagets övriga intäkter 2017 uppgick till drygt 220 miljoner kronor exklusive sidoverksamhet. SVT:s kommersiella samarbeten är många till antalet och skiftande i karaktär och måste av affärsetiska och praktiska skäl redovisas i aggregerad form. Liksom i föregående års redovisningar delar SVT därför in övriga intäkter i sju kategorier. En kategori omfattar statsanslag för svenska sändningar över Finland. I övriga sex kategorier ges en översiktlig bild av vad SVT definierar som sina kommersiella samarbeten efter intäktstyp. Dessa kategorier är: produkter, teknik och förlag, royaltyintäkter, samproduktioner, sponsring, sändnings- och nyttjanderätter samt övriga rörelseintäkter. I övriga rörelseintäkter ingår främst intäkter kopplade till Melodifestivalen, valutakursvinster och telefonintäkter vid stora evenemang och insamlingar. SVT redovisar också exempel på andra former av samarbeten med kommersiella aktörer som bolaget uppger inte har genererat några intäkter.

Vad gäller Melodifestivalen uppger SVT att bolaget står för alla kostnader som är direkt kopplade till själva produktionen. Enkelt uttryckt innebär det allt som syns på scenen och i bild. För själva turnén saknar SVT rätt kompetens. Därför upphandlar SVT tjänsten turnésamordning. För närvarande är det Blixten & Co som är den upphandlade parten och för detta betalar SVT en ersättning. Dessutom uppbär SVT intäkter vid licensieringen av varumärket och tillhörande rättigheter som hör samman med produktionen samt för biljettintäkterna. Under 2017 var det Live Nation som var

SVT:s partner för detta. Det gäller bland annat möjligheten för externa bolag att nyttja varumärket Melodifestivalen, exempelvis på arenorna eller vid annonsering. Denna exponering visas aldrig i bild och SVT säkerställer att den inte får innebära någon som helst påverkan på programmet. Live Nation har ingen redaktionell roll i produktionen.

Granskningsnämndens bedömning

Nämnden välkomnar att SVT i årets redovisning något mer ingående än tidigare år beskriver kommersiella samarbeten i samband med bland annat Melodifestivalen. I huvudsak följer redovisningen dock föregående års upplägg och visar vilken typ av samarbeten som bolaget har deltagit i och vilka intäkter dessa har genererat på aggregerad nivå. SVT redogör således inte för sina kommersiella samarbeten och vilka intäkter de har genererat på ett tillräckligt ingående sätt för att insynen i verksamheten ska stärkas.

Mot den bakgrunden anser nämnden att SVT inte har uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för vilka kommersiella samarbeten som företaget har deltagit i och vilka intäkter de har genererat.

Tidigare bedömning – UR

I sin bedömning av UR:s redovisning för 2014 konstaterade nämnden att UR uppgav att bolaget inte bedrivit några kommersiella samarbeten under året. I UR:s redovisning för 2015 och 2016 framgick att bolaget inte haft några kommersiella samarbeten under året.

Uppfyllelse – UR

UR redovisar att bolaget inte deltagit i några kommersiella samarbeten under 2017.

3.4.4. SVT:s sponsringsbidrag vid evenemang

SVT har uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för sponsrade program, antalet sponsrade sändningar och det totala sponsringsbidraget enligt anslagsvillkoren samt kraven gällande sponsring i sändningstillståndet.

Villkor

SVT ska särskilt redogöra för vilka evenemang som sponsrats, hur många sändningar som sponsrats och med vilket belopp sponsringsbidrag totalt har mottagits (punkt 21 i anslagsvillkoren).

SVT får inte sända sådana sponsrade program där sponsorbidraget har tillfallit SVT direkt (18 § i sändningstillståndet). Utan hinder av detta får sponsring förekomma

• i SVT:s sändningar i samband med sportevenemang

• av program som innebär utsändning av en allmän sammankomst eller offentlig tillställning där SVT är arrangör, under förutsättning att det är ett

arrangemang inom ramen för ett åtagande gentemot Europeiska Radiounionen (EBU) eller ett arrangemang av liknande betydelse samt att programmet direktsänds till flera länder.

Detta gäller inte för program som huvudsakligen vänder sig till barn under tolv år. Inom ramen för ovanstående bestämmelser får sponsring förekomma i samband med högst 20 evenemang per år.

I prop. 2012/13:164 uttalar regeringen bland annat följande.

För SVT gäller att sponsring inom ramen för bestämmelserna får förekomma i samband med högst 20 evenemang per år. Begränsningen till 20 evenemang för SVT infördes inför den innevarande tillståndsperioden. Regeringen anförde då att sponsringen utgör ett undantag från den i övrigt icke-kommersiella verksamheten som ska präglas av självständighet och integritet, och att det därför är viktigt att programföretagen utnyttjar möjligheten till sponsring restriktivt. Samtidigt ansågs det angeläget att SVT kan sända sport.

Riksdagen har under våren 2012 som sin mening gett tillkänna att SVT även fortsättningsvis ska ha möjlighet att sända attraktiva sportevenemang som förutsätter sponsring (bet.

2011/12:KrU4). Kommittén beskriver att det enligt SVT blir allt vanligare att det finns en koppling mellan sporträttigheter och sponsring. Om inte undantaget som medger sponsring fanns skulle, enligt SVT, möjligheterna att förvärva visningsrätter försämras. Kommittén anför samtidigt att begreppet evenemang i tillämpningen av bestämmelserna har fått en vid tolkning och pekar på svårigheter att utläsa om skärpningen av sponsringsreglerna haft någon effekt. Kommittén föreslår mot den bakgrunden att särskilda redovisningskrav införs beträffande sponsring i SVT.

Regeringen anser i likhet med kommittén att det i SVT:s anslagsvillkor bör införas krav på redovisning som ger en tydlig bild av i vilken omfattning sponsrade program förekommit. I denna redovisning ska framgå vilka evenemang som sponsrats, hur många sändningar som sponsrats och med vilket belopp sponsringsbidrag totalt har mottagits. Regeringen avser att noga följa utvecklingen när det gäller sponsrade program i SVT och effekterna av begränsningen till 20 evenemang. I det fall begränsningen inte fått avsedd effekt kan det bli aktuellt att överväga en sänkning av antalet evenemang som får vara sponsrade.

Tidigare bedömning

I sin bedömning av SVT:s redovisning för år 2014 ansåg nämnden att SVT fick anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för sponsrade program, antalet sponsrade sändningar samt det totala sponsringsbidraget enligt punkt 21 i anslagsvillkoren.

Nämnden angav samtidigt att nämnden under år 2015 avsåg att genomföra särskilda granskningar av enskilda sändningar från evenemang med utgångspunkt i bland annat regler om sponsring i 18 § i sändningstillståndet. I sin bedömning av SVT:s redovisning för år 2015 ansåg nämnden att SVT fick anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för sponsrade program, antalet sponsrade sändningar samt det totala sponsringsbidraget. Nämnden delade dock inte SVT:s uppfattning gällande flera av de av SVT definierade evenemangen. Nämnden gjorde, till skillnad från SVT, bedömningen att SVT hade överträtt det högsta antalet tillåtna sponsrade evenemang.

SVT uppgav i redovisningen för 2016 att bolaget hade haft sponsring för totalt 20 evenemang under året och att antalet sändningar uppgick till 598. Under 2016 uppgick sponsringen till 39,5 miljoner kronor. SVT uppgav att intäktsökningen förklarades av Eurovision Song Contest. De övriga intäkterna för de 19 sportevenemangen minskade däremot, bland annat till följd av en ny praxis kring definitionen av ett evenemang som tillämpades från och med 2016. Nämnden ansåg i sin bedömning att SVT hade uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för sponsrade program, antalet sponsrade sändningar samt det totala sponsringsbidraget. Nämnden ansåg även att SVT uppfyllt villkoret om högst antal sponsrade evenemang. Bedömningen byggde på att nämnden ansåg sig kunna godta SVT:s resonemang om att ett evenemang även kan bestå av flera tävlingar vilka var och en för sig skulle kunna ses som fristående evenemang.

Sammanställning av sponsring över tid

Nämnden har nedan sammanställt SVT:s intäkter för sponsring 2007–2017. Uppgifterna är tagna från SVT:s public service-redovisningar. För 2014–2017 framgår även antalet sponsrade sändningar. Det särskilda redovisningsvillkoret gällande hur många sändningar som sponsrats infördes 2014 varför uppgiften saknas för tidigare år.

Antal sponsrade sändningar		Intäkter (miljoner kr)
2007	–	38,3
2008	–	35,2
2009	–	16,2
2010	–	37,9
2011	–	24,9
2012	–	38,6
2013	–	24,3
2014	589	30,3
2015	551	33,3
2016	598	39,5
2017	486	23,6

Tabell 4 SVT:s sponsringsintäkter 2007–2017 och antal sponsrade sändningar 2014–2017

Uppfyllelse

SVT redovisar följande tabell över vilka evenemang som sponsrats under 2017 samt antalet sändningar från evenemangen.

Xxxxxxxxx	Xxxxx sändningar
Alpint: Världscupen	100
Längdskidor: Världscupen	45
Längdskidor: VM i Lahti	26
Skidskytte: Världscupen, våren	47
Skidskytte: VM Hochfilzen	11
Skicross: Världscupen	9
Freestyle: VM Sierra Nevada	7
Ridsport: Världscupen i hoppning	19
Ridsport: EM i Göteborg	16
Ishockey: Champions Hockey League	14
Ishockey: Junior-VM, herrar	8
Motor: WRC	25
Motor: Rallycross-VM	10
Friidrott: Diamond League	8
Golf: US Masters	12
Golf: Nordea Masters	11
Fotboll: Confederations Cup	74
Fotboll: EM, damer	20
Simning: VM långbana i Budapest	20
Melodifestivalen, svenska finalen	4
Summa	486

Tabell 5 Antal sponsrade sändningar i SVT 2017

SVT redovisar att bolaget under 2017 haft sponsring för totalt 20 evenemang och att antalet sponsrade sändningar uppgick till 486. Intäkterna från sponsring uppgick till 23,6 miljoner kronor. Intäkterna kom från 19 sportevenemang samt den internationella sändningen av finalen av Melodifestivalen. SVT uppger att minskningen från tidigare år beror på att det visades färre stora sportevenemang samt att SVT 2016 arrangerade Eurovision Song Contest.

SVT uppger att ett evenemang kan gälla endast en sändning med repris eller ett helt skid-VM som varar i två veckor med en mängd olika tävlingar och därmed många sändningar. Det kan också vara den alpina världscupen som sänds under hela vintersäsongen.

Granskningsnämndens bedömning

SVT har uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för sponsrade program, antalet sponsrade sändningar samt det totala sponsringsbidraget. SVT har också uppfyllt villkoret om högst antal sponsrade evenemang per år.

I fråga om definitionen av vad som är en sändning i samband med sportevenemang som enligt villkoret får sponsras framgår det av äldre förarbeten att ett sportevenemang kan vara ett större evenemang som innefattar ett flertal olika tävlingar, som till exempel ett OS, men att det även kan vara en enskild tävling.

3.4.5. UR:s utökade utbildningsuppdrag och kontakter med utbildningsväsendet

UR får, med viss tvekan, anses ha uppfyllt kravet på att vidga och utveckla bolagets utbildningsutbud.

UR har uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för företagets kontakter med utbildnings- väsendet och vilka satsningar som gjorts med anledning av det utökade utbildningsuppdraget.

Villkor

UR ska utveckla och vidga sitt utbildningsutbud. UR ska även fortsättningsvis koncentrera sin programverksamhet till utbildningsområdet och därutöver tillhandahålla ett utbud av folkbildningsprogram. Programverksamheten på utbildningsområdet ska inkludera barn- och ungdomsutbildning, högskole- och annan vuxenutbildning samt studieförbund och folkhögskolor (8 § i sändningstillståndet).

UR ska särskilt redogöra för företagets kontakter med olika delar av utbildningsväsendet och vilka satsningar som gjorts med anledning av det utökade utbildningsuppdraget (punkt 19 i anslagsvillkoren).

I prop. 2012/13:164 framhåller regeringen att det växande behovet av radio- och tv- program som stärker lärandet i utbildningen motiverar en kunskapslinje för radio och tv i allmänhetens tjänst och att UR:s utbildningsutbud av denna anledning borde vidgas och utvecklas. Frågan om på vilket sätt utbildningsutbudet ska stärkas bör i första hand avgöras i en strukturerad dialog mellan UR, utbildningsaktörer och relevanta myndigheter på området. Regeringen betonar dock det strategiska stöd som UR kan ge i arbetet med att minska kunskapsklyftorna i samhället, till exempel med program riktade till elever som har svårt att nå kunskapsmålen. UR kan också göra viktiga insatser för att öka läsförmågan och intresset för läsning hos svenska barn och ungdomar. Behovet av att stärka utbudet för, med och om språkliga minoriteter och personer med funktionsnedsättning är på samma sätt viktigt som en del i att främja, synliggöra och sprida kunskap om dessa grupper. Regeringen nämner även UR:s produktion av föreläsningar och annat material som har koppling till högskolesektorn och forskningen. Genom att göra fler föreläsningar tillgängliga kan dessa nå stora delar av befolkningen, till nytta för till exempel fortbildning. Regeringen noterar även att folkbildningens organisationer står för en viktig del av den utbildning som bedrivs i Sverige och anser därför att utbildningsuppdraget borde vidgas till att omfatta även denna sektor.

Tidigare bedömning

I sin bedömning för 2014, 2015 och 2016 ansåg nämnden att UR fick anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för företagets kontakter med utbildningsväsendet och vilka satsningar som gjorts med anledning av det utökade utbildningsuppdraget.

Nämnden har även uttalat att den noga kommer att följa hur UR:s utbud utvecklas och vidgas med utgångspunkt i vad regeringen uttalat i prop. 2012/13:164.

Uppfyllelse

UR anger att bolaget under 2017 fortsatt att utveckla sitt utbildningsuppdrag, bland annat genom att tillgängliggöra fler program som kan användas i utbildning.

Granskningsnämnden har sammanställt nedanstående tabell över UR:s sändningsvolym i radio och tv utifrån uppgifter i redovisningen.

	2014	2015	2016	2017
Totalt antal sända timmar	4 381	4 132	3 723	3 612
Antal sända timmar egen-, sam- och utlagd produktion	2 608	2 527	2 349	2 253

Tabell 6 UR:s redovisade sändningsvolym i radio och tv 2014–2017

UR har getts möjlighet att redogöra för varför produktionen av tv-program samt sändningsvolymen minskat jämfört med tidigare års nivåer, särskilt mot bakgrund av att bolaget sedan 2014 fått ökade anslag för att uppfylla det för tillståndsperioden nya kravet att utveckla och vidga utbildningsutbudet. UR uppger bland annat följande.

De ökade resurser som UR beviljades i tillståndsperioden har använts för att vidga och utveckla utbildningsutbudet. Att utveckla och vidga utbildningsutbudet är inte att likställa med en ökad sändningsvolym, utan kan göras på många olika sätt. Att producera och tillgängliggöra programutbudet är, vid sidan av att sända, en central del i uppdraget och något som de utökade anslagen också har använts till. UR strävar efter att utbildningsprogrammen ska nå största möjliga effekt på lärandet. Förutsättningen för detta är en förståelse för och kunskap om användarna och deras respektive behov vilket i sin tur bygger på dialog och samverkan med olika aktörer inom utbildningsväsendet.

UR har sedan beslutet om utökad medelstilldelning fattat en rad strategiska beslut för tillståndsperioden om hur UR ska uppfylla uppdraget med att utveckla och vidga utbildningsuppdraget, där sändningarna i SR och SVT endast är en del. UR vill också betona att uppdraget består både av att producera och sända program. Antalet producerade timmar för tv har minskat – från 1 001 timmar 2014 till 926 timmar 2017

– men inte alls i samma utsträckning som sändningsvolymen.

Det finns enligt UR flera olika förklaringar till den minskade sändningsvolymen i tv:

• UR har fått en minskad möjlig sändningsyta utifrån omläggningar av bland annat Kunskapskanalen, som dragit ner sin totala sändningsvolym under

perioden. UR står fortfarande för 50 procent av sändningarna, men den totala sändningsvolymen har minskat.

• UR slutade under 2015 att producera och sända En bok, en författare, ett program som sändes i Kunskapskanalen med en sändningsvolym på 90 timmar per år. Programmen kostade förhållandevis lite att producera men hade lågt antal tittare och uppnådde inte förväntad effekt. Inköpta dokumentärer liksom UR Samtidens föreläsningar, som också sänds i Kunskapskanalen, har en större utbildningseffekt vilket är orsaken till nedläggningsbeslutet.

• En omprioritering av resurser från vuxenprogram till barn- och ungdomsprogram har gjorts vilket har varit en förutsättning för att kunna utveckla det pedagogiska berättandet.

• Färre men mer resurskrävande produktioner har gjorts baserat på större kunskap om användarnas behov inom såväl grund- och gymnasieskolan som den organiserade folkbildningen. Fokus på användbarhet medför automatiskt att rätt minuter blir viktigare än antalet minuter. Program för barn och unga kräver större insatser i pedagogik än program för vuxna.

• Ökad volym och högre ambitioner vad gäller produktion av program på nationella minoritetsspråk, andra minoritetsspråk och teckenspråk är resurskrävande men leder till att programmen blir använda.

• UR har använt stor del av den utökade medelstilldelningen till att tillgängliggöra fler program under längre period för fler användare. UR har kunnat sluta nya upphovsrättsliga avtal som innebär att UR har rätt att utan lösenord tillgängliggöra en katalog med egenproducerade program via UR Skola och UR Play under fem år. Detta är ett arbete som pågår löpande och som löpande kräver resurser.

Liksom föregående år redovisar UR sina kontakter med delar av utbildningsväsendet i en bilaga. Till skillnad från redovisningen för föregående år finns dock inte längre någon jämförelse över hur antalet kontakter har utvecklats. UR uppger att bolagets kontakter med utbildningsväsendet allt oftare sker på individnivå, vilket medför att kopplingen till enskilda förskolor, skolor och universitet inte längre är lika tydlig.

Granskningsnämndens bedömning

UR:s sändningsvolym och antal producerade timmar i radio och tv har sjunkit för varje år i tillståndsperioden, trots att bolaget fått ökade anslag för att utveckla och vidga utbildningsutbudet. Mellan 2014 och 2017 har sändningsvolymen minskat med nästan en femtedel. Av UR:s kompletterande svar framgår att programproduktionen inte har minskat i samma utsträckning.

Nämnden beaktar vad UR uppgett om att en utveckling och vidgning av utbudet inte nödvändigtvis innebär att antalet sändningstimmar måste öka. Eftersom UR inte redovisar några jämförbara data anser nämnden det dock svårt att bedöma om bolaget på andra sätt har utvecklat och vidgat utbudet. Med ett utökat uppdrag och ökad medelstilldelning följer enligt nämndens mening ett krav på särskild tydlighet i redovisningen. I kommande års redovisningar bör UR redovisa på ett sådant sätt att

det blir möjligt att följa utvecklingen över tid. Eftersom det framgår av redovisningen att UR på olika sätt arbetar för att utveckla och vidga sitt utbildningsutbud får UR, med viss tvekan, ändå anses ha uppfyllt kravet. Nämnden kommer dock noga att följa hur UR:s utbud utvecklas och vidgas.

UR får anses ha uppfyllt kravet på att särskilt redogöra för företagets kontakter med utbildningsväsendet och vilka satsningar som gjorts med anledning av det utökade utbildningsuppdraget.

3.4.6. Nya tjänster

Information i SR:s redovisning talar enligt nämndens uppfattning för att kanalen P4 Plus skulle kunna utgöra en sådan ny permanent programtjänst som ska anmälas till regeringen för godkännande.

SVT och UR har uppgett att bolagen inte lanserat några nya tjänster som ska anmälas till regeringen. Bolagen har därmed uppfyllt kravet på att redogöra för vilka nya programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som har lanserats.

Villkor

Enligt anslagsvillkoren ska SR, SVT och UR anmäla nya permanenta programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som programföretagen vill lansera till regeringen för godkännande. Anmälan ska även sändas till Myndigheten för press, radio och tv.

Anmälan ska vara utförlig och tydlig och innehålla de uppgifter som kan tänkas krävas för en förhandsprövning. Den ska så långt det är möjligt utformas för att kunna utgöra underlag för en öppen konsultation (punkt 9, 11 respektive 11 i anslagsvillkoren).

I anslagsvillkoren anges vidare att bolagen ska redogöra för vilka nya programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som har lanserats under året. Detta gäller oavsett om tjänsterna anmälts för godkännande eller inte. För de tjänster som har lanserats på försök ska det anges hur lång försökstid som har planerats (punkt 18, 21 respektive 19 i anslagsvillkoren).

Tidigare bedömning – SR, SVT och UR

Granskningsnämnden konstaterade i sin bedömning av bolagens redovisningar för 2014, 2015 och 2016 att bolagen uppgett att de inte lanserat några nya permanenta tjänster som ska anmälas till regeringen. Bolagen fick därmed anses ha uppfyllt kravet på att redogöra för vilka nya programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som hade lanserats.

Uppfyllelse – SR

SR uppger att bolaget under 2017 inte inlett någon försöksverksamhet eller lanserat några nya permanenta programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten eller den kompletterande verksamheten. Nämnden noterar att SR i andra delar av redovisningen redogör för en ny digital testkanal, P4 Plus. SR uppger att kanalen startades den 1 juni 2016 och har målgruppen 60 år och äldre i fokus. I P4 Plus hörs svenska och internationella artister som sällan eller aldrig spelas annars. Kanalen utvecklas tillsammans med publiken och produceras i huvudsak utanför Stockholm. SR uppger även att P4 Plus i oktober 2017 hade varit en av bolagets största heldigitala/webbunika kanaler i ett år. Mot den bakgrunden har SR getts tillfälle att redogöra för om bolaget uppfyllt bestämmelserna om förhandsprövning. SR uppger följande.

SR har sedan många år tillbaka gjort försök med webbkanaler med musik. P4 Plus är en sådan kanal som tidigare innehöll ett annat utbud och nu har målgruppen 60 år och äldre i fokus. Tjänsten på webben är därmed i sig inte ny och vi har uppfattat att innehåll inte ska förhandsgranskas. Det beskedet har vi tidigare fått från regeringen, att det är tjänsten och inte innehållet som ska förhandsgranskas. Därav uppfylls inte kriterierna för en förhandsprövning.

Granskningsnämndens bedömning

I förra årets redovisning uppgav SR att bolaget under 2016 hade testat digitalkanalen P4 Plus och att försöket med kanalen skulle pågå fram till juni 2017 för att sedan utvärderas. I årets redovisning uppger SR att P4 Plus var i drift under 2017 och även fortsatt produceras och utvecklas. Informationen i redovisningen talar enligt nämndens uppfattning för att P4 Plus skulle kunna utgöra en sådan ny permanent programtjänst som ska anmälas till regeringen för godkännande enligt punkt 9 i anslagsvillkoren.

Uppfyllelse – SVT och UR

SVT och UR uppger sammanfattningsvis att bolagen inte inlett någon försöksverksamhet och inte heller lanserat några nya permanenta programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten eller den kompletterande verksamheten under 2017. SVT uppger att bolagets strategi fokuserar på utveckling av de befintliga tjänsterna och att ingen annan försöksverksamhet har startats under året enligt kriterierna i anslagsvillkoren. SVT utvärderar löpande gentemot fastställda kriterier huruvida nya utvecklingsprojekt är av den karaktär som ska genomgå förhandsprövning.

Granskningsnämndens bedömning

SVT och UR har uppfyllt kravet på att redogöra för vilka nya programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som har lanserats.

3.5. Mångsidighet, spegling och 55-procentsvillkoret‌

3.5.1. Mångsidighet i programutbudet och det svenska språket

SR, SVT och UR har uppfyllt kraven på mångsidighet och det svenska språket.

Villkor

SR och SVT ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper. För UR gäller att bolaget ska erbjuda ett mångsidigt programutbud. I detta ligger att bolagen ska tillhandahålla ett varierat utbud på det svenska språket. Bolagen har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället. Språkvårdsfrågor ska beaktas i verksamheten (6 §, 6 § respektive 7 § i sändningstillstånden).

Tidigare bedömning – SR, SVT och UR

Granskningsnämnden ansåg i 2014, 2015 och 2016 års bedömningar att SR, SVT och UR fick anses ha uppfyllt kraven på mångsidighet och det svenska språket.

Uppfyllelse – SR, SVT och UR

Bolagen har bland annat beskrivit olika programkategorier eller utbildningsområden och ämnesområden och har redovisat fördelningen av sändningsvolymen mellan dessa. Xxxxxxx har vidare bland annat uppgett att de samarbetar kring en språkvårdsenhet som exempelvis ger råd och hjälp till bolagens medarbetare och anordnar utbildningar.

Granskningsnämndens bedömning

Granskningsnämnden anser att det framgår av bolagens redovisningar att respektive bolag har ett mångsidigt programutbud, tar ett särskilt ansvar för det svenska språket samt att språkvårdsfrågor beaktas. SR, SVT och UR har enligt nämndens bedömning uppfyllt kraven på mångsidighet och det svenska språket.

3.5.2. Jämställdhet, mångfald och spegling

SR och UR får huvudsakligen anses ha uppfyllt kraven i 6 § och 8 § respektive 7 § i sändningstillstånden avseende jämställdhet, mångfald och spegling.

SVT får huvudsakligen anses ha uppfyllt kraven i 6 § och 8 § i sändningstillståndet avseende mångfald och spegling. SVT får, med viss tvekan, anses ha uppfyllt kravet i 6 § i sändningstillståndet på att programverksamheten som helhet ska bedrivas utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Villkor

SR:s, SVT:s och UR:s programverksamheter ska som helhet bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt utmärkas av hög kvalitet och nyskapande form och innehåll. Vidare ska programmen utformas så att de genom tillgänglighet och

mångsidighet tillgodoser skiftande förutsättningar och intressen hos befolkningen i hela landet. SR:s, SVT:s och UR:s programutbud ska spegla förhållanden i hela landet och den variation som finns i befolkningen samt som helhet präglas av folkbildnings- ambitioner. Bolagen ska beakta programverksamheternas betydelse för den fria åsiktsbildningen och utrymme ska ges åt en mångfald av åsikter och meningsyttringar (6 §, 6 § respektive 7 § i sändningstillstånden).

För SR och SVT gäller dessutom att nyhetsförmedling och samhällsbevakning ska utgå från olika perspektiv, så att händelser speglas utifrån olika geografiska, sociala och andra utgångspunkter (8 § respektive 8 § i sändningstillstånden).

Tidigare bedömning – SR, SVT och UR

I 2014 års bedömning ansåg granskningsnämnden att SR och UR med viss tvekan fick anses ha uppfyllt kraven gällande mångfald och spegling. Nämnden ansåg sig dock sakna underlag för att bedöma om SR och UR hade uppfyllt kravet på att program- verksamheten som helhet ska bedrivas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. SVT fick med viss tvekan anses ha uppfyllt kraven gällande jämställdhet, mångfald och xxxxxxxx. Nämnden ansåg att det generellt bör framgå tydligare i redovisningarna hur bolagen definierar begrepp som jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt spegling.

Nämnden ansåg vidare att SR och UR i kommande redovisning borde redogöra för relevanta indikatorer, resultatet av dessa och förändringen över tid samt att alla tre bolagen tydligare borde redogöra för hur programverksamheten som helhet bedrivits utifrån ett jämställdhetsperspektiv och hur detta är möjligt att följa över tid.

I 2015 års bedömning ansåg nämnden att SR och UR med viss tvekan fick anses ha uppfyllt kraven avseende jämställdhet, mångfald och spegling och att SVT huvud- sakligen fick anses ha uppfyllt kraven. Nämnden ansåg att SVT och UR i kommande redovisningar tydligare borde redogöra för hur bolagens programverksamheter som helhet bedrivs utifrån ett jämställdhetsperspektiv, att UR även tydligare borde redo- göra för hur bolagets utbud speglat förhållanden i hela landet och hur bolaget defini- erar begrepp som mångfald, jämställdhet och spegling (även SVT ansågs med fördel kunna definiera begreppen tydligare) och att SR borde redovisa de uppsatta målen för de redovisade indikatorerna samt hur resultatet av indikatorerna förändras över tid för att göra det möjligt för nämnden att bedöma uppfyllelsen av villkoret fullt ut.

I 2016 års bedömning ansåg nämnden att SR, SVT och UR huvudsakligen fick anses ha uppfyllt kraven avseende jämställdhet, mångfald och spegling. Nämnden ansåg att SR borde redovisa de uppsatta målen för de redovisade indikatorerna, att SVT och UR borde redovisa tydligare hur bolagen definierar begrepp som mångfald, jämställdhet och spegling samt att UR även borde redovisa tydligare hur bolagets programutbud har speglat förhållanden i hela landet.

Att definiera och operationalisera centrala begrepp

Som granskningsnämnden påpekat tidigare år är det, för att kunna mäta och redovisa indikatorer, nödvändigt att bolagen först definierar och operationaliserar centrala

begrepp såsom mångfald och spegling. Med det avser nämnden att bolagen behöver konkretisera och redovisa vad exempelvis mångfald och spegling innebär i bolagens verksamheter. Utan en sådan operationalisering kan bolagen svårligen tyda och analysera resultat i förhållande till uppsatta mål och det är svårt för utomstående att utifrån de redovisade indikatorerna bedöma om villkoren är uppfyllda.

Uppfyllelse – SR

SR:s redovisning av jämställdhet, mångfald och spegling följer i huvudsak föregående års struktur. Utöver vad bolaget har uppgett om det konkreta arbetet med jämställdhet, mångfald och spegling framgår bland annat följande av redovisningen beträffande vad nämnden uppfattar som definitioner, målsättningar och resultat.

Definitioner av centrala begrepp

Vad gäller jämställdhet uppger SR liksom tidigare år att detta inte enbart är en fråga om jämn könsfördelning. Lika viktigt är att olika perspektiv och erfarenheter speglas samt att gamla könsrollsmönster utmanas.

Vad gäller mångfald framgår liksom tidigare år att SR betraktar mångfald som ett föränderligt och öppet begrepp och att SR anser att bolaget behöver fylla det med nya betydelser över tid. Viktiga och återkommande aspekter uppges dock vara kön, ålder, utländsk bakgrund, socioekonomi, sexuell identitet, funktionsvariation och geografiska parametrar som stad och landsbygd. SR uppger vidare att eftersom mångfaldsarbetet ska finnas med i vardagen är den enskilda redaktionens eller det enskilda programmets perspektiv ofta vägledande. Betydelser och fokus skiftar med programmets uppdrag och bevakningsområde när det gäller region eller ämne. En viktig aspekt av mångfald är åsikterna, ståndpunkterna, debatterna och den personliga berättelsen.

Liksom förra året framgår det inte tydligt av redovisningen hur SR definierar begreppet spegling. Nämnden noterar att SR bland annat uppger att målet för bolagets mångfaldsarbete är att spegla hela befolkningen genom en variation av röster och perspektiv så att alla som tar del av utbudet har möjlighet att identifiera sig i det.

Mångfaldsarbetet uppges primärt syfta till att rösterna som hörs ska spegla befolkning- en så att programutbudet blir rikt och kvalitativt. Här är det enligt SR centralt att var och en får representera sig själv, sin kompetens och sina åsikter och att människor med andra bakgrunder än de vanliga finns med som en naturlig del. Samtidigt har SR ett uppdrag att belysa att befolkningen har skilda förutsättningar och villkor.

Målsättningar

Vad gäller målsättningar för jämställdhetsarbetet framgår det av redovisningen att en jämn fördelning mellan manliga och kvinnliga upphovsmän och utövare är ett mål för SR:s musikurval. Därtill uppges att Radiosporten arbetar aktivt för att jämna ut den traditionellt sneda fördelningen när det gäller rapportering om manlig och kvinnlig idrott. Vidare uppger SR att bolaget under lång tid har arbetat strukturerat och mål- medvetet för att nå en balans mellan kvinnor och män på alla nivåer i personalen.

SR uppger liksom föregående år att bolaget har som strategiskt mål för tillstånds- perioden att öka mångfalden på alla områden. Av redovisningen framgår även att ett av SR:s strategiska mål under hela tillståndsperioden varit att öka mångfalden hos personalen med ambitionen att också öka utbudets mångfald.

Resultat

Andelen musik skriven och framförd av kvinnor har ökat i samtliga kanaler under de tre senaste åren och P3:s musikjournalistiska program håller jämställdhetsmålet på 50/50 vad gäller musiken som spelas. Vad gäller Radiosportens arbete för att jämna ut fördelningen när det gäller rapportering av manlig och kvinnlig idrott görs regelbundna mätningar av FM-sändningarna och fördelningen av antalet artiklar på webben dokumenteras. Det är enligt SR fortfarande en snedfördelning, men skillnaderna har jämnats ut och ligger för 2017 på en dryg tredjedel kvinnlig idrott. SR beskriver vidare bland annat fördelningen mellan kvinnor och män bland bolagets anställda.

Av redovisningen framgår vidare att SR följer upp satsningarna på ökad mångfald på olika sätt, bland annat genom en årlig attitydundersökning som SR uppdrar åt Novus att genomföra. SR har likt i fjol redovisat följande fyra frågor från undersökningen som indikatorer kopplade till arbetet med jämställdhet, mångfald och spegling:

• 45 procent anser att SR:s programinnehåll speglar mångfalden i det svenska samhället (46 procent år 2016, 45 procent år 2015 och 48 procent år 2014)

• 34 procent anser att SR har en jämn fördelning mellan kvinnor och män i sitt programinnehåll (35 procent år 2016, 38 procent år 2015 och 40 procent år 2014)

• 68 procent anser att SR sänder program från ”min del av landet” (68 procent år 2016, 62 procent år 2015 och 61 procent år 2014)

• 48 procent anser att SR ”ger mig kunskap om olika människors liv och villkor i Sverige” (51 procent år 2016, 49 procent år 2015 och 52 procent år 2014).

Vad gäller årets resultat i undersökningen uppger SR att precis som förra året är andelen som svarar ”vet ej” på frågan om SR har en jämn fördelning mellan kvinnor och män i sitt programinnehåll hög (44 procent), vilket gör resultatet svårt att tolka. Över tid visar SR:s egna interna uppföljningar av utbudet enligt bolaget snarare att könsbalansen tvärtom blivit jämnare över tid.

Av redovisningen framgår vidare att SR under 2017 har genomfört systematiska lyssningar av innehållet i P4. Enligt bolagets redovisning har många P4-kanaler blivit bättre på att spegla hela samhället demografiskt, socioekonomiskt och geografiskt för att uppnå en spegling av hela Sverige – främst tack vare ökad mobilitet med reportrar utanför radiohusen, men också genom att aktivt söka upp grupper i befolkningen som inte medverkat i tillräcklig utsträckning. Många P4-kanaler uppges till exempel ha utökat antalet sändningar från glesbygd och ett stort antal förorter. Lyssningsprojektet visar enligt redovisningen också att andelen barn och unga som hörs i P4 har ökat.

SR:s redovisning för år 2017 innehåller till skillnad från förra årets redovisning ingen information om personalen blivit mer varierad utifrån olika mångfaldsaspekter.

Granskningsnämndens bedömning

SR redovisar indikatorer för hur bolaget mäter mångfald, jämställdhet och spegling. Det framgår dock fortfarande inte vilka mål SR har i alla delar, vilket försvårar för nämnden att fullt ut kunna bedöma SR:s uppfyllelse av de aktuella kraven. När det saknas konkreta mål finns inte heller någon presenterad analys av utfallet i relation till målen. Nämnden noterar en negativ utveckling beträffande tre av fyra redovisade indikatorer från den årliga attitydundersökningen. Sammantaget anser dock nämnden att det framgår av redovisningen att bolaget verkar för att bedriva programverksam- heten utifrån ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv och för att uppfylla kraven avseende spegling. SR får därför huvudsakligen anses ha uppfyllt kraven i 6 § och 8 § i sändningstillståndet. Som nämnden har påpekat tidigare år bör SR i kommande redovisningar presentera mål för de indikatorer som tas fram.

Uppfyllelse – SVT

Utöver vad SVT har uppgett om det konkreta arbetet med jämställdhet, mångfald och spegling framgår bland annat följande uppgifter av redovisningen beträffande vad nämnden uppfattar som definitioner, målsättningar och resultat.

Definitioner av centrala begrepp

Av redovisningen framgår att SVT under året antagit en policy för Sverigespegling och likabehandling som formuleras enligt nedan:

• SVT är till för alla. Alla människor är lika mycket värda. Sveriges befolkning ska avspeglas i såväl utbud som i sammansättning av vår personal. SVT:s program ska spegla befolkningens olika behov, intressen, perspektiv och åsikter. Alla ska känna igen sig i SVT:s utbud.

• När vi anställer personal ska vi alltid tänka på att ha ett brett spektrum av kompetenser och erfarenheter.

• Alla ska känna sig trygga på SVT, diskriminering i alla former ska motverkas.

• SVT välkomnar olikheter med hänsyn till ålder, kön, könsidentitet eller annat uttryck, etnicitet, religion eller andra övertygelser, sexuell orientering, funktionsvariation och behov av tillgänglighet. Hänsyn ska också tas till sociala och regionala aspekter.

Samtliga mångfaldsaspekter enligt ovan inbegrips enligt SVT i mångfaldsbegreppet.

SVT uppger vidare bland annat att för att vara en relevant medieaktör för en majoritet av befolkningen är det väsentligt att människor med olika bakgrunder och livs- förhållanden medverkar i programutbudet och i arbetet med att producera dem.

Vad gäller spegling beskriver SVT att Sverigespegling i dag inte enbart handlar om geografiska aspekter och att utbildningar genomförs i syfte att säkra att individer och grupper skildras på ett relevant sätt.

Målsättningar

SVT uppger liksom föregående år att bolagets övergripande mål gällande mångfald och spegling är att andelen människor som anser att SVT speglar hela Sverige ska öka. Senast 2019 ska minst sju av tio av befolkningen (70 procent) anse att SVT speglar mångfalden av människor i det svenska samhället, att SVT har en jämställd fördelning mellan kvinnor och män, att SVT har nyheter, innehåll och medverkande från alla delar av landet, att SVT speglar åsikter och perspektiv som tittaren känner igen sig i samt att SVT ger utrymme för många olika åsikter och perspektiv.

Resultat

SVT har redovisat resultatet av indikatorerna avseende 2017. Av redovisningen fram- går liksom föregående år däremot inte resultaten från tidigare år i tillståndsperioden, trots att resultaten delvis finns i tidigare redovisningar. Nämnden kan vid jämförelse mellan SVT:s redovisningar för år 2014, 2015, 2016 och 2017 konstatera följande:

• 2017 anser 61 procent att SVT speglar mångfalden av människor i det svenska samhället (61 procent år 2016, 66 procent år 2015 och 66 procent år 2014).

• 2017 anser 64 procent att SVT har en jämställd fördelning mellan kvinnor och män (62 procent år 2016, 68 procent år 2015 och 62 procent år 2014).

• 2017 anser 63 procent att SVT har nyheter, innehåll och medverkande från alla delar av landet (63 procent år 2016, 64 procent år 2015 och 68 procent år 2014).

• 2017 anser 48 procent att SVT speglar åsikter och perspektiv som tittaren känner igen sig i (51 procent år 2016).

• 2017 anser 57 procent att SVT ger utrymme för många olika åsikter och perspektiv (58 procent år 2016).

I likhet med tidigare år uppger SVT att det är en komplex uppgift att mäta mångfald i programutbudet och att omfattande resurser skulle krävas om det skulle göras på SVT:s hela programutbud. Enskilda redaktioner uppges göra mätningar i första hand för den egna uppföljningen. Dessa syftar enligt SVT till att blottlägga brister och blir då bra förändringsverktyg. Sportredaktionen uppges exempelvis framgångsrikt ha använt ett digitalt mätverktyg för att säkerställa en jämn könsfördelning i sportutbudet.

Av redovisningen framgår vidare att under 2017 presenterades en fördjupad mång- faldsmätning av SVT Nyheter (Aktuellt och Rapport) som genomfördes i samarbete med Lunds Universitet. Undersökningen kartlade kategorier av medverkande under en så kallad syntetisk vecka och fokuserade på variabler som kön, ålder, etnicitet, nationella minoriteter, religion, funktionsvariation, sexuell läggning, land-stad, etc.

Flera av variablerna som ingick i mätningen fick avläsas med försiktighet, eftersom de byggde på det som ”syns”. Forskarna jämförde också hur medverkande från de olika kategorierna framställdes i rapporteringen, med fokus på stereotyper. Exempel på stereotyper var offer, hjälte, expert, skurk etc. Fördjupningen nyanserade och kompletterade mätningarnas resultat och syftade till att öka medvetenheten om

invanda mönster som riskerar att motverka en nyanserad spegling av Sverige. Inga resultat av den fördjupade mångfaldsmätningen redovisas i redovisningen.

Vad gäller personalens sammansättning framgår av redovisningen att det medvetna arbetet med att säkerställa mångfald i rekryteringen, både riks och lokalt, enligt SVT har bidragit till en bredare bas vid rekrytering av praktikanter. Andelen medarbetare på SVT med olika typer av ”mångfaldsbakgrund” har ökat, men bolaget har en mindre andel av medarbetare med ”mångfaldsbakgrund” än befolkningen i stort. Mätningen av utländsk bakgrund (minst en förälder född xxxxxxxxx) för hela SVT:s personal genomfördes 2017 med bättre resultat jämfört med undersökningen som gjordes 2015.

Granskningsnämndens bedömning

SVT redovisar indikatorer för hur bolaget mäter mångfald, jämställdhet och spegling samt uppsatta mål för dessa indikatorer. Bedömningen av måluppfyllelsen kan, mot bakgrund av SVT:s målsättning att målen ska vara uppfyllda senast 2019, göras först i slutet av den nuvarande tillståndsperioden. Vid jämförelse med föregående års redo- visning kan en negativ utveckling beträffande vissa indikatorer konstateras. Samman- taget anser dock nämnden att det framgår av redovisningen att bolaget verkar för att bedriva programverksamheten utifrån ett mångfaldsperspektiv och för att uppfylla kraven avseende spegling. SVT får därför huvudsakligen anses ha uppfyllt dessa krav i 6 § och 8 § i sändningstillståndet. Det framgår dock inte lika tydligt på vilket sätt programverksamheten som helhet bedrivs utifrån ett jämställdhetsperspektiv. SVT får därmed med viss tvekan anses ha uppfyllt detta krav.

SVT bör i kommande redovisningar tydligare redogöra för hur programverksamheten som helhet har bedrivits utifrån ett jämställdhetsperspektiv och hur detta är möjligt att följa över tid. I likhet med tidigare år anser nämnden vidare att SVT också tydligare bör definiera begreppen mångfald, jämställdhet och spegling och vad dessa innebär för bolagets verksamhet. Xxxxxxx bör SVT redovisa tidsserier för att visa hur utfallen av genomförda mätningar förhåller sig till tidigare års mätningar.

Uppfyllelse – UR

Utöver vad UR har uppgett om det konkreta arbetet med jämställdhet, mångfald och spegling framgår bland annat följande uppgifter av redovisningen beträffande vad nämnden uppfattar som definitioner, målsättningar och resultat.

Definitioner av centrala begrepp

UR uppger bland annat följande. Bolaget har under 2017 arbetat med att revidera och uppdatera såväl mångfaldsstrategi och policy som definition av begreppen mångfald, jämställdhet och spegling. Eftersom mångfald är ett begrepp som förändras i takt med att samhället förändras, kan nya betydelser inkluderas allteftersom. Betydelser och fokus för mångfald skiftar också genom programmens uppdrag och målgrupper. UR:s definition av mångfald och spegling tar hänsyn till flera aspekter: kön, svensk/utländsk bakgrund, regional spegling, socioekonomisk bakgrund, utbildningsnivå, religiös tro/livsåskådning, kulturell identitet, nationella minoriteter, funktionsvariationer,

sexuell orientering/identifikation och ålder. För att UR ska vara en relevant medie- aktör för hela landet och den variation som finns i befolkningen är det viktigt att människor med olika bakgrund och perspektiv syns och hörs i programmen och är delaktiga i att producera dem.

Målsättningar

I UR:s redovisning anges att för att uppnå en hög programkvalitet och ge möjlighet för användarna att både känna igen sig i och möta nya perspektiv i programutbudet är det ett strategiskt mål för UR att öka mångfalden bland de medverkande i program- utbudet. En av förutsättningarna för att nå det målet uppges vara att även öka mång- falden och lyfta in fler perspektiv bland medarbetarna. Genom att ta vara på en variation av röster, åsikter och perspektiv strävar UR efter att spegla hela befolkningen så att alla som tar del av utbudet ska kunna identifiera sig i delar av det.

UR har som effektmål att åtta av tio användare (80 procent) vid utgången av 2019 ska anse att UR:s utbud speglar hela befolkningen. Ett annat effektmål är att mångfalden av medverkande ska öka årligen i UR:s utbud.

Av redovisningen framgår också att en målsättning är att det ska finnas en balans mellan kvinnor och män, såväl i programutbudet som bland anställda.

Resultat

Effektmålet att åtta av tio användare ska anse att UR:s utbud speglar hela befolkningen mäts enligt UR i Novus årliga undersökning. Årets undersökning visar enligt redovis- ningen att i gruppen lärare anser 76 procent av lärarna att ”UR:s utbud speglar mång- falden av människor i samhället”. Bland allmänheten är andelen lägre; ”runt hälften anser att UR:s utbud speglar hela befolkningen”. Den exakta andelen bland allmänheten som anser detta år 2017 framgår inte av redovisningen. De exakta resultaten från tidigare års mätningar bland lärare och allmänhet framgår inte heller.

Nämnden noterar att UR:s redovisning för år 2017, till skillnad från förra årets redo- visning, inte anger andelen lärare i alla stadier som anser att UR:s utbud speglar åsikter och perspektiv som de känner igen sig i eller andelen som anser att UR:s utbud ger utrymme för olika åsikter och perspektiv.

Effektmålet att mångfalden av medverkande i UR:s programutbud ska öka mäts enligt redovisningen via den mångfaldsmätning av UR:s utbud som forskare vid Lunds Universitet gjort årligen sedan 2010. Där mäts mångfald utifrån antal representerade personer ur ett tittar- och lyssnarperspektiv. De medverkande kodas utifrån bland annat kön, etnicitet, nationellt minoritetsspråk, funktionsvariation, teckenspråk och ålder. Även stereotyper mäts utifrån sju kriterier. Mätningen för 2017 visar enligt redovisningen en obalans mellan kvinnor (42 procent) och män (58 procent) och är en försämring jämfört med de närmast föregående åren. Procentandelen experter är generellt högre bland männen än bland kvinnorna, vilket även det är en försämring.

Andelen personer ur nationella minoriteter i programmen har däremot ökat senaste

året, liksom antalet teckenspråkiga samt aktörer med såväl fysisk som psykisk funktionsvariation. UR förklarar dock att resultaten måste tolkas med försiktighet.

Av redovisningen framgår även att UR under 2017 påbörjat arbetet med att utveckla en kompletterande intern mångfaldsmätning av UR:s utbud. På sikt hoppas UR därmed att tydligare kunna mäta hur arbetet med att öka mångfalden i programutbudet utvecklas över tid. Resultaten från utvärderingen av metoden indikerar att den interna mätningen kan bli ett värdefullt tillskott i arbetet med att utvärdera hur mångfalds- arbetet framskrider.

UR uppger att antalet anställda vid UR 2017 visar på en viss obalans mellan könen med 58 procent kvinnor och 42 procent män, vilket är på samma nivå som de före- gående åren. Däremot uppges representationen bland medarbetarna ha ökat något under 2017. UR strävar efter en jämn könsfördelning bland de anställda och kommer de närmaste åren anstränga sig för att nå en bättre balans.

Granskningsnämndens bedömning

UR redovisar indikatorer för hur bolaget mäter mångfald, jämställdhet och spegling samt uppsatta mål för dessa indikatorer. Nämnden noterar att UR har arbetat med att revidera och uppdatera definitioner men anser att bolaget med fördel tydligare skulle kunna definiera begreppen jämställdhet, mångfald och spegling och vad dessa innebär för bolagets verksamhet, särskilt vad gäller jämställdhet. Vidare bör UR tydligare redovisa utfallet av tidigare års attitydmätningar genom att ange exakta procentsatser för varje stapel i diagrammen. Bedömningen av uppfyllelsen av effektmålet att åtta av tio användare ska anse att UR:s utbud speglar hela befolkningen kan, mot bakgrund av UR:s målsättning att detta ska vara uppfyllt vid utgången av år 2019, göras först i slutet av den nuvarande tillståndsperioden. Till antalet förefaller indikatorerna ha blivit färre sedan förra årets redovisning. Vad gäller effektmålet att mångfalden av medverkande i UR:s utbud ska öka har det enligt redovisningen skett en försämring när det gäller balansen mellan män och kvinnor och andelen experter bland män och kvinnor.

Däremot har andelen personer ur nationella minoriteter i programmen ökat, liksom antalet teckenspråkiga samt aktörer med såväl fysisk som psykisk funktionsvariation. Nämnden anser att det är positivt att UR har påbörjat arbetet med att utveckla en kompletterande intern mångfaldsmätning av bolagets utbud för att tydligare kunna mäta hur arbetet med att öka mångfalden i programutbudet utvecklas.

Sammantaget anser nämnden att det framgår av redovisningen att bolaget verkar för att bedriva programverksamheten utifrån ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv och för att uppfylla kraven avseende spegling. UR får därför huvudsakligen anses ha uppfyllt kraven i 7 § i sändningstillståndet.

3.5.3. 55-procentsvillkoret

SR och SVT får – med utgångspunkt i bolagens egna definitioner av vad som är styrande för produktioner utanför Stockholm – anses ha uppfyllt 55-procentskravet.

SR och SVT har inte följt nämndens uppmaningar att – mot bakgrund av bolagens anslags- villkor – formulera en gemensam definition av vad som utgör en produktion utanför Stockholm. Nämnden vidhåller att SR och SVT inför kommande års redovisningar behöver formulera en sådan definition. Det behöver även framgå av redovisningarna på vilket sätt bolagen anser att de kriterier som bolagen anger uppfyller kravet på att det ska vara fråga om produktioner som produceras utanför Stockholm.

Villkor

Den andel av allmänproduktionen i SR:s och SVT:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm ska uppgå till minst 55 procent (punkt 13 respektive 14 i anslagsvillkoren).

Tidigare bedömning – SR och SVT

I granskningsnämndens bedömningar av SR:s och SVT:s redovisningar för år 2014, 2015 respektive 2016 uttalade nämnden att det kunde diskuteras vad som bör krävas för att en produktion ska anses höra till en viss produktionsort. Med utgångspunkt i bolagens egna definitioner av vad som är styrande för produktioner utanför Stockholm ansågs dock bolagen ha uppfyllt kravet. Nämnden ansåg emellertid att SR och SVT, mot bakgrund av bolagens anslagsvillkor, i kommande redovisningar borde formulera en gemensam definition av vad som utgör en produktion utanför Stockholm.

Uppfyllelse – SR och SVT

I SR:s redovisning anges att 55,2 procent av allmänproduktionen producerades utanför Stockholm år 2017. Sport och nyheter ingår inte i allmänproduktionen. Av redovisningen framgår även vad som avgjort att produktionerna under året har ansetts höra till en ort utanför Stockholm. SR nämner följande kriterier.

• Programmet beställs från en redaktion utanför Stockholm.

• Programmet beställs från ett produktionsbolag utanför Stockholm.

• Programmet beställs från en redaktion i Stockholm, men i beställningen anges att det helt eller delvis ska produceras av medarbetare utanför Stockholm. Programmen har reportage eller medverkande från andra delar av landet än Stockholm.

Nämnden noterar att kriteriet ”Beställaren bedömer att programmet innehåller material som speglar Sverige utanför Stockholm” – som funnits med i SR:s redovisningar de tidigare åren under tillståndsperioden – har utgått i årets redovisning.

I SVT:s redovisning anges att 58 procent av allmänproduktionen producerades utanför Stockholm under år 2017. I begreppet allmänproduktion ingår förstagångssändningar inom programkategorierna fiktion, underhållning, kultur och musik, fritidsfakta, vetenskapsfakta, samhällsfakta, nyhetsmagasin riktade till barn och ungdom, sport- dokumentärer och korta pausprogram. Vidare uttalas precis som tidigare år i tillstånds- perioden att utgångspunkten för SVT:s definition av 55-procentskravet är placeringen av den aktuella produktionens ansvarige utgivare enligt SVT:s delegationsordning, i praktiken SVT:s programchefer. Av redovisningen framgår att programcheferna ansvarar för produktion och programutveckling vid egenproduktion, produktions- utläggning, samproduktion och inköp av program (där SVT varit involverade i produktionen). I Stockholm finns fem programchefer, i Umeå en programchef och i Malmö och Göteborg finns vardera två programchefer.

Granskningsnämndens bedömning

Enligt granskningsnämndens mening kan det diskuteras vad som bör krävas för att en produktion ska anses höra till en viss produktionsort. Detta har också uttryckts av nämnden i tidigare års bedömningar. Med utgångspunkt i SR:s respektive SVT:s definitioner av vad som kännetecknar produktioner utanför Stockholm får dock bolagen anses ha uppfyllt kravet på att minst 55 procent av allmänproduktionen i SR:s och SVT:s rikssändningar ska produceras utanför Stockholm.

SR och SVT har inte följt nämndens uppmaningar i tidigare års bedömningar att – mot bakgrund av bolagens anslagsvillkor – formulera en gemensam definition av vad som utgör en produktion utanför Stockholm. Nämnden vidhåller att SR och SVT inför kommande års redovisningar behöver formulera en sådan definition. Det behöver även framgå av redovisningarna på vilket sätt bolagen anser att de kriterier som bolagen anger uppfyller kravet på att det ska vara fråga om produktioner som produceras utanför Stockholm.

3.6. Barn och unga

Bolagens definitioner av barn och unga

SR delar in målgruppen i yngre barn, upp till 8 år, äldre barn 9–12 år samt unga (ungdomar 13–19 år).

UR delar in målgruppen i yngre barn, upp till 9 år (förskola och grundskola årskurs F- 3), äldre barn 9–12 år (grundskola årskurs 4–6), samt unga 12–19 år (grundskola årskurs 7–9 och gymnasieskola).

SVT definierar barn som tittare i åldern 3–11 år (äldre barn 7–11 år) och unga som tittare i åldern 12–19 år.

3.6.1. Varierat utbud av program för och med barn och unga

SR, SVT och UR har uppfyllt kravet på ett varierat utbud av program för och med barn och unga.

Villkor

SR, SVT och UR ska erbjuda ett varierat utbud av program för och med barn och unga (10 § i sändningstillstånden).

Tidigare bedömning – SR, SVT och UR

I sin bedömning av bolagens redovisningar för år 2016 ansåg nämnden att SR, SVT och UR hade uppfyllt kravet.

Uppfyllelse – SR, SVT och UR

Av SR:s redovisning framgår att bolaget sänt totalt 5 311 timmar radio för barn fördelade på programkategorierna nyheter, samhälle, kultur, sport, underhållning och musik. Musik utgjorde den största delen med totalt 4 107 timmar. Vidare redovisar SR att bolaget sänt totalt 15 044 timmar radio för ungdomar fördelade på program- kategorierna nyheter, samhälle, livsstil, kultur, sport, underhållning, musik och service. Även här utgjorde musik den största delen med totalt 12 360 timmar.

SVT redovisar år 2017 förstasändningar för barn respektive unga fördelat på fakta och nyheter samt kultur och konstnärliga upplevelser. Av redovisningen framgår att för barn sändes totalt 285 timmar fakta och nyheter och 491 timmar kultur och konstnärliga upplevelser. För unga sändes 141 timmar fakta och nyheter och 143 timmar kultur och konstnärliga upplevelser. Totalt sett utgjorde förstasändningarna för barn 776 timmar och för unga 283 timmar.

Av UR:s redovisning framgår att bolagets utbud är inriktat mot målgrupperna förskola, förskoleklass–årskurs 3, årskurs 4–6, årskurs 7–9 samt gymnasiet. UR har redovisat utbudet fördelat på yngre barn, äldre barn och unga. UR redovisar sända timmar fördelade på radio och tv samt ämnesområden. Av redovisningen framgår att det för barn sänts 74 timmar radio samt 295 timmar tv respektive 75 timmar radio och 208 timmar tv för unga.

Granskningsnämndens bedömning

SR, SVT och UR har genom sina redovisningar visat att bolagen har uppfyllt kravet på ett varierat utbud av program för och med barn och unga i 10 § i sändningstillståndet.

3.6.2. Nyheter och fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser för barn och unga

SR, SVT och UR har uppfyllt kravet på att på barns och ungas egna villkor förmedla nyheter och fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen.

Villkor

Programmen ska på barns och ungas egna villkor förmedla nyheter och fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen (10 § i sändningstillstånden).

Tidigare bedömning – SR, SVT och UR

I sin bedömning av bolagens redovisningar för år 2016 ansåg nämnden att SR, SVT och UR hade uppfyllt kravet på att på barns och ungas egna villkor förmedla nyheter och fakta från olika delar av Sverige och världen. UR hade även uppfyllt kravet avse- ende kulturella och konstnärliga upplevelser. SR hade inte visat att bolaget uppfyllt kravet på att på barns egna villkor förmedla kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av världen och SVT hade inte visat att bolaget uppfyllt detta krav avseende unga.

Uppfyllelse – SR, SVT och UR

SR redovisar avseende tonårsutbudet ett antal program under rubriken ”Kultur” och under rubriken ”Bevakning från hela världen” anges bland annat att bolaget har en korrespondent med uppdrag att bevaka unga frågor i världen.

SR redogör under rubriken ”Kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen” för sagor för de yngre barnen som utspelar sig i olika delar av världen och Drama för unga för de äldre barnen som ska fånga upp barns olika liv och upplevelser i Sverige och resten av världen. För de äldre barnen anges också äventyret Mördarens apa som utspelades i olika delar av världen och introducerade barnen till olika musikstilar från olika delar av världen.

SVT uppger att bolaget sänt totalt 491 timmar kultur och konstnärliga upplevelser för barn. SVT har i sin redovisning gett exempel på sända program som bolaget anser förmedlar kulturella upplevelser för barn. SVT uppger vidare att bolaget arbetar aktivt med att köpa in program från hela världen och ger flera exempel på sådana program.

SVT uppger också att bolaget förmedlat kulturella upplevelser till unga genom flera konserter och långfilmer och ger exempel på ett flertal sådana, samt högkvalitativa dramaserier för unga från hela världen. SVT har också sänt samtliga säsonger av den norska serien Skam. SVT har sänt 143 timmar kultur och konstnärliga upplevelser för unga.

UR ger i redovisningen flera exempel på program som har sänts för barn och unga som enligt bolaget förmedlat kulturella och konstnärliga upplevelser. Under rubriken ”Kultur” uppger UR att bolaget har ett utbud som speglar den variation av kulturer som finns i Sverige och innehåller program från olika delar av världen. Här ges också programexempel som även riktar sig till barn och unga.

Alla tre bolagen har även beskrivit ett utbud av nyheter och fakta från olika delar av Sverige och världen riktat till barn och unga.

Granskningsnämndens bedömning

Granskningsnämnden anser att det i årets redovisningar framgår att SR, SVT och UR har uppfyllt kravet på att på barns och ungas egna villkor förmedla nyheter och fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen.

3.6.3. Utveckling av programverksamheten för äldre barn och unga

SR och SVT har uppfyllt kravet på att särskilt utveckla programverksamheten för äldre barn och unga.

UR har uppfyllt kravet på att särskilt utveckla programverksamheten för unga. UR har inte visat att bolaget uppfyllt kravet avseende äldre barn.

Villkor

Programföretagen ska särskilt utveckla programverksamheten för äldre barn och unga (10 i sändningstillstånden).

Tidigare bedömning – SR

I sin bedömning av SR:s redovisning för år 2015 ansåg nämnden att det framgick att det fanns ett programutbud för äldre barn respektive unga som SR arbetade med att utveckla. Det fanns dock inga uppföljningsbara resultatmått, indikatorer eller konkreta mål för utvecklingen. SR fick därför med viss tvekan anses ha uppfyllt villkoret. I sin bedömning för år 2016 ansåg nämnden att det något tydligare framgick vad SR avsåg med att utveckla programverksamheten för äldre barn men att det inte lika tydligt framgick när det gällde unga. Nämnden noterade också att SR beskrivit att utvecklingen av programverksamheten för unga främst sker på internet. Eftersom en del av dessa program sänts i marknätet ansågs SR emellertid med tvekan ha uppfyllt kravet på att särskilt utveckla programverksamheten för unga.

Uppfyllelse – SR

SR har delat upp sitt barnutbud i två målgrupper, där de äldre barnen är de mellan 9 och 12 år. Unga avser åldersgruppen 13 till 19 år. SR redovisar inte några specifika sändningstimmar för äldre barn utan redovisar barn som en grupp.

Av SR:s sändningar för både barn och unga år 2017 fortsatte utbudet för ungdomar att dominera med cirka 74 procent av sändningstiden (15 044 timmar av totalt 20 355).

Den största delen av detta utbud var musik. Andelen sänd musik för barn respektive ungdomar är emellertid av samma storleksgrad, cirka 77 respektive 82 procent av den totala sändningstiden för respektive målgrupp.

SR anger att fokuset kring programutvecklingen för unga i FM legat på programmen Humorn i P3 där tre nya humorformat har tagits fram, och P3 Historia där man pratar om historia för unga på ett angeläget sätt som inte tidigare gjorts i P3. SR ger också flera exempel på helt nya titlar som utvecklats för tonåringar under året.

SR uppger också att bolaget har som mål att varje år programutveckla minst två produktioner för äldre barn, 9–12 år. SR uppger att bolaget under 2017 har utvecklat Drama för unga genom det nya formatet Superpodden med ambitionen att låta barnen vara med och påverka en historia från början via genomförande till avslutning. Arbetet med att vidareutveckla 1000 modiga frågor har fortsatt och även julkalendern har utvecklats.

Granskningsnämndens bedömning

Det framgår genom programexempel att SR arbetat med att utveckla program- verksamheten för äldre barn och unga. Som nämnden uttryckt tidigare år skulle redo- visningen dock med fördel kunna utvecklas avseende resultatmått, indikatorer och mål.

Tidigare bedömning – SVT

I sin bedömning av SVT:s redovisning för år 2016 ansåg nämnden att SVT med viss tvekan hade uppfyllt kravet på att särskilt utveckla programverksamheten för äldre barn, men att SVT inte tillräckligt tydligt hade visat att bolaget uppfyllt kravet avseende unga, då det projekt som beskrevs ännu inte lett till några sända program.

Nämnden ansåg att SVT i kommande redovisningar tydligare borde redogöra för uppfyllelsen av villkoret genom att redovisa uppföljningsbara resultatmått eller indikatorer och mål för utvecklingen.

Uppfyllelse – SVT

SVT uppger att bolaget tolkar att särskilt utveckla utbudet som att årligen skapa nya program och former samt att ständigt utveckla befintliga titlar och tjänster. SVT ger fler exempel på nya titlar och program som utvecklats, både för äldre barn och unga.

Granskningsnämndens bedömning

Det framgår av redovisningen att SVT har uppfyllt kravet på att särskilt utveckla programverksamheten för äldre barn och unga.

I enlighet med vad nämnden uttryckt tidigare år skulle redovisningen med fördel kunna utvecklas avseende resultatmått, indikatorer och mål.

Tidigare bedömning – UR

I sin bedömning av UR:s redovisning för år 2016 ansåg nämnden att UR hade uppfyllt kravet avseende unga och med viss tvekan avseende äldre barn.

Nämnden ansåg att UR i kommande redovisningar tydligare borde redogöra för uppfyllelsen av villkoret genom att redovisa uppföljningsbara resultatmått eller indikatorer och mål för utvecklingen.

Uppfyllelse – UR

Till skillnad från förra årets redovisning finns inte längre någon beskrivning av hur UR definierat villkoret. Under rubriken ”Utveckling av programverksamheten för äldre barn och unga” anger UR bland annat att år 2017 har präglats av diskussioner om effekten av falska nyheter, mansnormens baksidor och klimatfrågan och att UR producerat angelägna programserier inom dessa områden. De exempel som ges vänder sig till unga (högstadiet och gymnasiet) och inte i något fall till äldre barn. I en komplettering har UR bekräftat att samtliga programexempel som ges under rubriken har sänts i marknätet, utom serien Vara kille som är webbexklusiv.

Granskningsnämndens bedömning

Nämnden konstaterar att de programexempel som ges har målgruppen grundskola årskurs 7–9, det vill säga de som UR definierar som unga. Granskningsnämnden anser därmed att UR har uppfyllt kravet på att särskilt utveckla programverksamheten för unga men att UR inte visat att bolaget har uppfyllt kravet avseende äldre barn.

I enlighet med vad nämnden uttryckt tidigare år skulle redovisningen med fördel kunna utvecklas avseende resultatmått, indikatorer och mål.

3.6.4. Nyproduktion och egen produktion för barn och unga

SR och SVT har uppfyllt kravet på omfattande nyproduktion och egen produktion för barn och unga. UR har med viss tvekan uppfyllt kravet.

SVT bör i kommande redovisningar uppge hur andelarna av utbudet av nyproduktion och egen produktion fördelar sig på genrer.

Villkor

Programföretagen ska ha en omfattande nyproduktion och egen produktion av program för barn och unga. För SR och SVT gäller dessutom att programmen ska vara i olika genrer (10 § i sändningstillstånden).

Tidigare bedömning – SR, SVT och UR

I sin bedömning för år 2016 ansåg nämnden att bolagen hade uppfyllt kravet på omfattande nyproduktion och egen produktion i olika genrer för barn och unga.

Nämnden ansåg att SVT i kommande redovisning borde uppge hur andelarna av utbudet av nyproduktion och egen produktion fördelar sig på genrer.

Uppfyllelse – SR, SVT och UR

SR uppger att alla program för barn och unga bygger på idéer och projekt initierade av SR. Stora delar av utbudet produceras internt, men till många projekt och program anlitas externa aktörer för att få bredd och mångfald i utbudet. SR uppger vidare att det mesta av programbolagets utbud för barn och ungdomar är nyproduktioner. SVT redovisar hur andelen svenskt och utländskt material fördelar sig på kategorierna nyheter och fakta och kulturella och konstnärliga upplevelser och uppger att den produktion som är gjord på svenska till allra största delen är egenproducerad eller gjord i nära samarbete med andra svenska företag där SVT har ett betydande inflytande.

UR uppger att bolaget årligen sänder en omfattande egen produktion och nyproduktion för barn och unga samt redovisar nyproduktion och egenproduktion för radio respektive tv fördelat på barn respektive unga. Av tabellerna i årets redovisning jämfört med tabellerna i förra årets redovisning framgår att nyproduktionen av både radio och tv har minskat, både för barn och unga sett till antalet sändningstimmar. År 2016 producerade UR 84 timmar nytt radiomaterial för barn och unga och år 2017 var motsvarande siffra 66 timmar. Nyproducerad tv har minskat från 136 sända timmar år 2016, till 119 år 2017.

Granskningsnämndens bedömning – SR

SR har uppfyllt kravet på omfattande nyproduktion och egen produktion av program i olika genrer för barn och unga.

Granskningsnämndens bedömning – SVT

Nämnden anser att det inte heller detta år framgår tydligt hur stor andel av den totala sändningstiden för barn och unga som var egen produktion eller hur denna andel närmare fördelat sig på genrer. Nämnden anser att SVT visserligen får anses ha uppfyllt villkoret men att bolaget i kommande redovisningar tydligare bör redovisa hur andelarna av utbudet av nyproduktion och egen produktion fördelar sig på genrer.

Granskningsnämndens bedömning – UR

Granskningsnämnden noterar att UR inte närmare har uppgett i redovisningen vad UR anser är en omfattande nyproduktion för barn och unga. Nämnden noterar vidare att nyproduktionen för barn och unga minskat och anser därför med viss tvekan att UR har uppfyllt kravet på omfattande nyproduktion och egen produktion för barn och unga.

3.6.5. Barn och ungdomar som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper eller är teckenspråkiga

SR, SVT och UR har uppfyllt kraven på hänsyn till de språkliga behoven hos barn och unga som tillhör språkliga eller etniska minoriteter eller är teckenspråkiga.

Villkor

Enligt sändningstillstånden ska SR, SVT och UR ta hänsyn till de språkliga behoven hos barn och unga som tillhör språkliga eller etniska minoriteter eller är teckenspråkiga (10 § i sändningstillstånden).

Överenskommelse mellan bolagen

I fråga om verksamhet för språkliga och etniska minoriteter får SR, SVT och UR sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser.

Tidigare bedömning – SR, SVT och UR

I sin bedömning av bolagens redovisningar för år 2016 gjorde nämnden en samman- tagen bedömning av programföretagens samlade programverksamheter och ansåg att bolagen fick anses ha uppfyllt kraven i sina respektive sändningstillstånd på att ta hänsyn till de språkliga behoven hos barn och unga som tillhör språkliga eller etniska minoriteter eller är teckenspråkiga.

Granskningsnämnden konstaterade att sändningstimmarna på romani chib tidigare år i tillståndsperioden legat på en alltför låg nivå men att de ökat med 19 timmar under år 2016, från 70 timmar till ett utbud om 89 timmar. Nämnden ansåg att ökningen visade att bolagen satsat på utbudet på romani chib och därmed tagit hänsyn till de språkliga behoven hos barn och unga inom denna språkgrupp även om antalet sändningstimmar fortfarande ligger på en låg nivå. Nämnden konstaterade vidare att antalet timmar på teckenspråk fortsatt var relativt lågt, men eftersom det endast är två bolag som kan erbjuda ett sådant utbud ansåg nämnden att bolagen hade uppfyllt kravet vad avser teckenspråk.

Uppfyllelse – SR, SVT och UR

Programföretagen redovisar sändningstimmar för barn och unga per minoritetsspråk.

SR uppger i sin redovisning att bolaget uppfyller villkoret genom att erbjuda ett särskilt utbud riktat till barn respektive unga på vart och ett av de fyra prioriterade nationella minoritetsspråken.

SR uppger att bolaget under 2017 har prioriterat att göra programmen mer synliga på hemsidor och via sociala medier. Utbudet på romani har ökat till ett halvtimmes- program som återkommer varje vecka. Meänraatio har gjort den unika radioteater- serien Flykten för unga på svenska, finska och meänkieli.

SVT uppger att utbudet riktat till barn och unga har ökat på samtliga språk. I sin redovisning ger SVT exempel på program som sänts riktade till olika målgrupper. SVT uppger att barnprogrammen på meänkieli är ett exempel på hur SVT utvecklat befintliga titlar. Programmet Fieteri har fått ny inriktning och bytt namn till Challenge club. SVT uppger också att Tjena Chavale på romani chib har fortsatt utvecklas. SVT ger även ett flertal exempel på program på övriga minoritetsspråk samt teckenspråk som sänts riktade till yngre och äldre barn samt unga.

UR uppger att kravet innebär att bolaget producerar program med ett pedagogiskt kunskapsperspektiv och att programmen ska vara både språkutvecklande och språk- förstärkande. Programutbudet ska även synliggöra och ge ökad kunskap om minoritetsspråk och teckenspråk. Under 2017 har UR satsat särskilt på att öka utbudet på svenskt teckenspråk till barn och unga. Sammanlagt har utbudet ökat med sexton timmar, dvs. 76 procent. Utbudet på jiddisch har ökat till 11 timmar vilket nästan är en fördubbling. UR har även sänt program på övriga minoritetsspråk inklusive de nationella minoritetsspråken.

Granskningsnämndens bedömning

Granskningsnämnden konstaterar att sändningstimmarna på romani chib tidigare år i tillståndsperioden legat på en alltför låg nivå men att de ökat med 54 timmar under år 2017, från 89 timmar till ett utbud om 144 timmar. Nämnden anser att ökningen visar att bolagen satsat på utbudet på romani chib och därmed tagit hänsyn till de språkliga behoven hos barn och unga inom denna språkgrupp. Nämnden konstaterar vidare att antalet timmar även på teckenspråk har ökat till 101 timmar, från 80 timmar 2016.

Vid en sammantagen bedömning av programföretagens samlade programverksamheter får bolagen anses ha uppfyllt kraven i sina respektive sändningstillstånd på att ta hänsyn till de språkliga behoven hos barn och unga som tillhör språkliga eller etniska minoriteter eller är teckenspråkiga.

3.7. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Villkor

För SR, SVT och UR gäller att behoven hos personer med funktionsnedsättning ska beaktas. Ambitionsnivån när det gäller möjligheterna för personer med funktions- nedsättning att tillgodogöra sig utbudet ska höjas och tillgängligheten förbättras. Det långsiktiga målet är att hela utbudet görs tillgängligt för alla medborgare. Tillgänglig- heten till program för barn och unga ska prioriteras. Xxxxxxx ska fortsatt prioritera god hörbarhet, bland annat genom att vid utformningen av sändningarna beakta att bakgrundsljud kan försämra möjligheten för personer med hörselnedsättning att ta del av utbudet. För SR:s och UR:s del gäller att bolagen ska beakta att bakgrundsljud kraftigt kan försämra möjligheten att ta del av radiosändningar. Program ska även produceras för särskilda målgrupper. Bolagen ska ha en dialog med de berörda grupperna (11 § i sändningstillstånden).

Överenskommelse mellan bolagen

I fråga om program om och för personer med funktionsnedsättning får SR, SVT och UR enligt sändningstillstånden sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser.

Överenskommelser mellan SR, SVT och UR rörande insatser för personer med funktionsnedsättning ska enligt bolagens anslagsvillkor sändas till Regeringskansliet och Myndigheten för press, radio och tv innan verksamhetsåret börjar.

Särskilda beslut om krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning

Den 19 december 2013 beslutade regeringen om särskilda krav på tillgänglighet till tv- sändningar för personer med funktionsnedsättning avseende perioden 2014–2016.

Den 17 december 2015 fattade regeringen ett nytt beslut avseende år 2016. Den 20 december 2016 beslutade regeringen om krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning avseende perioden 2017–2019. Gransknings- nämndens bedömningar av hur SVT och UR uppfyllt dessa krav under verksamhets- året 2017 redovisas i separata beslut, se beslut 18/00701 respektive 18/00702.

Nämnden har funnit att bolagen – utifrån deras egna tolkningar av vilka program- tjänster som omfattas av kraven – uppfyllt kraven för den aktuella perioden.

Villkoren i sändningstillstånden avser anpassat innehåll

Regeringen har i prop. 2012/13:164 uttalat att SVT och UR genom särskilt regerings- beslut ska åläggas krav på omfattningen av tillgänglighetstjänster i form av kvoter för tv-sändningar. Därutöver bör det enligt regeringen i samtliga programföretags sändningstillstånd för sändningarna i marknätet även fortsatt gälla krav om att beakta behoven hos personer med funktionsnedsättning och sända program vars innehåll särskilt är anpassat för personer med funktionsnedsättning. Av propositionen framgår också att villkor som meddelas med stöd av radio- och tv-lagen om att sända tv- program vars innehåll är särskilt anpassat för personer med funktionsnedsättning, och även att utforma radiosändningarna på ett sådant sätt att dessa blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, är begränsade till skyldighet att tillhandahålla särskilt anpassade program, till exempel program på teckenspråk eller nyhetsprogram som är anpassade för personer med kognitiv funktionsnedsättning (s. 72 och 76-77).

Detta innebär, enligt nämndens uppfattning, att villkoren i nuvarande sändnings- tillstånd som ges under rubriken ”Tillgänglighet för personer med funktionsned- sättning” i sin helhet avser en anpassning av innehållet i sändningarna för personer med funktionsnedsättning. Därmed har SR och UR inte något krav i nu gällande sändningstillstånd att tillgängliggöra radioprogram genom tillgänglighetstjänster.

3.7.1. Program för barn och unga med funktionsnedsättning

SR och UR har uppfyllt kravet på att prioritera tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättning.

SVT har med viss tvekan uppfyllt kravet på att prioritera tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättning. SVT bör utveckla sin redovisning så att den innehåller en tydlig redovisning av om tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättningar har prioriterats enligt det aktuella villkoret.

Villkor

För SR, SVT och UR gäller att tillgängligheten till program för barn och unga ska prioriteras (11 § i sändningstillstånden).

Tidigare bedömning – SR, SVT och UR

Granskningsnämnden ansåg i sina bedömningar av bolagens redovisningar för år 2014 och 2015 att UR fick anses ha uppfyllt kravet på att prioritera tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättning och att SR fick anses ha uppfyllt kravet på att prioritera tillgängligheten till program för barn med funktionsnedsättning. Vad gäller SR och SVT uttalade nämnden, avseende bolagens redovisningar för år 2014, att bolagen för att nämnden fullt ut ska kunna bedöma uppfyllelsen av villkoret borde utveckla sina redovisningar så att de innehåller tydliga redovisningar av om bolagen har sänt program vars innehåll är särskilt anpassat för personer med funk- tionsnedsättning och om program för barn och unga har prioriterats. I sin bedömning av SVT:s redovisning för år 2015 uttalade nämnden att SVT, med viss tvekan, fick anses ha uppfyllt kravet på att prioritera tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättning men att SVT borde utveckla sin redovisning så att den innehåller en redovisning av om tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättningar har prioriterats enligt 11 § i sändningstillståndet.

I sin bedömning av bolagens redovisningar för år 2016 ansåg nämnden att SVT och UR med viss tvekan hade uppfyllt kravet på att prioritera tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättning enligt 11 § i sändningstillstånden, samt att SR inte hade visat att bolaget uppfyllt kravet.

Uppfyllelse – SR

SR uppger bland annat följande i sin redovisning. När det gäller att anpassa och tillgängliggöra innehållet för barn med kognitiva funktionsnedsättningar så genomsyras alla föreställningar från Drama för unga av målsättningen att alla barn, oavsett hur bra man är på att koncentrera sig eller hur van man är vid att lyssna på teater, ska kunna höra och förstå handlingen. Det handlar exempelvis om igenkänning, tydligare ord- förståelse, enklare dramaturgi, färre antal karaktärer och hörbarhet i ljudläggningen. SR uppger också att bolaget fortsätter att utveckla innehållet på digitala plattformar.

SR uppger vidare – som nämnden förstår redovisningen – att det i serierna Bebispodden, Pulvret, Nyheter i Barnradion, versioner av P3 Historia och P3 Nyheter förklarar har gjorts anpassningar av innehållet för barn och unga med kognitiv funktionsvariation. SR har i en komplettering bekräftat att dessa program sänts i marknätet. Övriga exempel som SR tar upp gäller program eller inslag där personer med exempelvis funktionsnedsätt- ning medverkar eller som handlar om exempelvis funktionsnedsättning, eller program där extramaterial tillhandahållits via internet för att göra programmen mer tillgängliga.

Granskningsnämndens bedömning

SR har, jämfört med föregående år, redovisat fler programserier som enligt bolaget haft ett innehåll som varit särskilt anpassat för barn och unga med kognitiv funktions- nedsättning. SR har genom att sända dessa särskilt anpassade program uppfyllt kravet på att prioritera tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsned- sättning i 11 § i sändningstillståndet.

Uppfyllelse – SVT

SVT uppger liksom föregående år att direktsända barnprogram såsom Sommarlov direkttextas och att SVT i sitt urval av syntolkade program valt att prioritera tolkning av vissa barn- och ungdomsprogram före tolkning av vissa program för vuxna.

Särskild hänsyn har tagits till program som bedömts ha stor betydelse för målgruppen. Vidare uppger SVT att likaså teckentolkades barnprogram som Julkalendern och Bilakuten.

Under rubriken ”7.6 Minoritetsspråk” framgår att SVT under år 2017 sände totalt 41 timmar teckenspråk för barn och 23 timmar teckenspråk för unga och SVT ger flera exempel på teckenspråkiga programserier för barn respektive unga.

SVT uppger i redovisningen – liksom tidigare år – att enligt den möjlighet som public service-bolagen har att fördela olika insatser gällande program om och för personer med funktionsvariationer har SVT ett utbud som riktar sig till en döv publik, det vill säga personer födda döva eller som blivit döva tidigt i livet.

Granskningsnämndens bedömning

Trots granskningsnämndens påpekanden i tidigare års bedömningar under tillstånds- perioden innehåller SVT:s redovisning för år 2017 fortfarande ingen tydlig redovisning av om tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättningar har prioriterats enligt 11 § i sändningstillståndet, som i sin helhet avser en anpassning av innehållet i sändningarna för personer med funktionsnedsättning. Nämnden kan vid bedömningen av om SVT har uppfyllt villkoret i sändningstillståndet inte ta hänsyn till bolagets utbud av textade och tolkade program.

Det framgår inte av den överenskommelse angående tillgänglighet som gäller för verk- samhetsåret 2017 att bolagen har haft en sådan ansvarsfördelning som SVT anger i sin redovisning. Av redovisningen framgår dock att SVT har sänt teckenspråkiga program för barn och unga. Det framgår inte om bolaget därtill har anpassat innehållet i

program för barn och unga med funktionsnedsättning som inte talar teckenspråk.

Med beaktande av att SVT har sänt teckenspråkiga program för barn respektive unga anser nämnden, med viss tvekan, att SVT har uppfyllt kravet på att prioritera tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättning i 11 § i sändningstillståndet. Som nämnden har påpekat tidigare år bör dock SVT:s redovisning av hur bolaget har uppfyllt det nu aktuella villkoret bli tydligare.

Uppfyllelse – UR

Av UR:s redovisning framgår att bolaget anser att tillgängligheten till program för barn och unga har prioriterats när minst 60 procent av antalet sända timmar teckenspråks- tolkade respektive syntolkade program är riktade mot barn och unga. UR uppger att bolaget har nått detta internt uppsatta mål och att av dessa program ska minst 40 procent vara riktade till barn och minst 40 procent till unga.

UR har under 2017 fortsatt att producera program direkt på teckenspråk: Lilla Aktuellt teckenspråk (årskurs 4–6) som sänds på fredagar och NO-Land (årskurs 7–9). Därtill har UR under 2017, för att öka möjligheterna för barn och unga med funktionsnedsättning att ta del av bolagets utbud, utvecklat samarbetet med Specialpedagogiska skol- myndigheten (SPSM). UR producerar alltid program för barn och unga för att alla ska vara inkluderade och ett program ska fungera för alla som sitter i ett klassrum. Det kan till exempel innebära att berättandet är relativt långsamt och att ljud och bild är tydliga. På UR Skola finns även en klippfunktion vilket gör det möjligt att dela upp ett avsnitt i kortare delar och på så vis anpassa till elever som har svårt att hålla koncentrationen under längre tid. Det har också visat sig att textningen av program är ett extra stöd inte bara för de med hörselnedsättning utan även för elever med språkstörning eller som av andra skäl har språksvårigheter. Även de syntolkade programmen har visat sig vara användbara för grupper i behov av extra språkstöd.

UR uppger att bolaget producerar och sänder utbildningsprogram som kan användas i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och Lärvux. Flera av de programserier som UR producerar kan användas av fler än den primära målgruppen. UR har anpassat inne- hållet i program för barn och unga med funktionsnedsättning genom att sända serien Läsa med och även radioserien Tisdagskollen med Xxxxxx, som i första hand riktar sig till årskurs F–3 men som även riktar sig till grundsärskolan, samt genom att producera och sända Mifforadio där programledarna alla har en intellektuell funktionsnedsättning. Under 2017 har UR påbörjat ett omfattande arbete för att stärka utbudet riktat mot särskolans alla tre skolformer genom dels en inventering, dels programproduktion.

UR har under 2017 satsat särskilt på att öka utbudet på svenskt teckenspråk till barn och unga. Sammantaget har utbudet på teckenspråk ökat med 16 timmar (76 procent). UR sände totalt 17,98 timmar teckenspråk för barn och 19,17 timmar för unga under 2017.

Granskningsnämndens bedömning

UR har beskrivit att textning och syntolkning visat sig vara användbart inte bara för de med hörsel- eller synnedsättning utan även för elever i behov av språkstöd. Eftersom villkoren i sändningstillståndet som ges under rubriken ”Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning” (11 §) i sin helhet avser en anpassning av innehållet i sändningarna för personer med funktionsnedsättning kan dock granskningsnämnden – vid bedömningen av om UR har uppfyllt detta villkor – inte ta hänsyn till bolagets utbud av textade och tolkade program. Av redovisningen framgår dock även att UR producerar och sänder utbildningsprogram som kan användas i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, att bolaget alltid producerar program för barn och unga för att alla ska vara inkluderade och att ett program ska fungera för alla som sitter i ett klassrum (vilket exempelvis kan innebära att berättandet är relativt långsamt och att ljud och bild är tydliga) samt att bolaget har producerat och sänt teckenspråkiga program för barn respektive unga. UR har också gett exempel på två programserier som även riktar sig till grundsärskolan samt exempel på två teckenspråkiga programserier. UR har genom dessa åtgärder och programexempel uppfyllt kravet på att prioritera tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättning i 11 § i sändningstillståndet.

3.7.2. Hörbarhet – tv och radio

SR, SVT och UR har uppfyllt kravet på att prioritera god hörbarhet.

Villkor

Programföretagen ska fortsatt prioritera god hörbarhet, bland annat genom att vid utformningen av sändningarna beakta att bakgrundsljud kan försämra möjligheten för personer med hörselnedsättning att ta del av utbudet. För SR:s och UR:s del gäller att bolagen ska beakta att bakgrundsljud kraftigt kan försämra möjligheten att ta del av radiosändningar. För UR gäller detta särskilt för ljudradiosändningar (11 § i sändnings- tillstånden).

Tidigare bedömning – SR, SVT och UR

Granskningsnämnden ansåg i sina bedömningar av bolagens redovisningar för år 2014, 2015 och 2016 att bolagen hade uppfyllt kravet på att prioritera god hörbarhet.

Uppfyllelse – SR, SVT och UR

SR, SVT och UR har i sina redovisningar beskrivit hur bolagen på olika sätt verkar för en god hörbarhet bland annat genom att ha policys och riktlinjer för hörbarhets- arbetet. SR och SVT har även beskrivit hur bolagen arbetar med uppföljning och återkoppling av hörbarheten i programverksamheten och UR har beskrivit hur bolaget arbetar med hörbarhet vid inspelning och bearbetning. Av redovisningarna framgår också att under år 2017 har SR tagit fram en ny modell för återkoppling av ljudet i programmen och SVT har uppdaterat hörbarhetspolicyn.

Granskningsnämndens bedömning

Granskningsnämnden anser att det framgår av bolagens redovisningar att SR, SVT och UR har uppfyllt kravet på att prioritera god hörbarhet.

3.7.3. Produktion av program för särskilda målgrupper

SR, SVT och UR har uppfyllt kravet på att producera program för särskilda målgrupper.

Villkor

För SR, SVT och UR gäller att program även ska produceras för särskilda målgrupper (11 § i sändningstillstånden).

Tidigare bedömning – SR, SVT och UR

Granskningsnämnden ansåg i sina bedömningar av bolagens redovisningar för år 2014 och 2015 att bolagen fick anses ha uppfyllt kravet på att producera program för särskilda målgrupper. Även i 2016 års bedömning ansåg nämnden att bolagen uppfyllt kravet. Nämnden ansåg dock att UR i kommande redovisningar bör redovisa mer utförligt hur det aktuella villkoret har uppfyllts.

Uppfyllelse – SR

SR redovisar under rubriken ”Program om, för och med personer med funktions- nedsättning” olika program som har sänts. Bland annat anges att programmet Klartext, som berättar om nyheterna på ett lite lugnare sätt och med enkla ord, sänds dagligen i P1 och P4. I övrigt avser de programexempel som ges under rubriken främst program om och med personer med funktionsnedsättning.

Granskningsnämndens bedömning

SR har genom att sända programmet Klartext uppfyllt kravet på att producera program för särskilda målgrupper.

Uppfyllelse – SVT

SVT uppger liksom tidigare år att enligt den möjlighet som public service-bolagen har att fördela olika insatser gällande program om och för personer med funktions- variationer har SVT ett utbud som riktar sig till en döv publik, det vill säga personer födda döva eller som blivit döva tidigt i livet. Vidare uppger SVT att bolaget under 2017 har sänt en särskild nyhetssändning på lätt svenska som varje vardag vänder sig till dem som av olika anledningar har svårt att följa med i vanliga nyhetssändningars språk och tempo, att SR har sänt programserien Klartext som är ett nyhetsprogram på lätt svenska och att UR har sänt serien Läsa med som bland annat riktar sig till grundsärskolan.

Granskningsnämndens bedömning

Det framgår inte av bolagens överenskommelse angående tillgänglighet som gäller för verksamhetsåret 2017 att bolagen har haft en sådan ansvarsfördelning som SVT anger

i sin redovisning. Med beaktande av att SVT under året har sänt en särskild nyhets- sändning på lätt svenska och att SVT har haft ett utbud som riktar sig till en döv publik anser nämnden dock att SVT har uppfyllt kravet på att producera program för särskilda målgrupper.

Uppfyllelse – UR

UR producerar och sänder utbildningsprogram som kan användas i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och Lärvux. Flera av de programserier som UR producerar kan användas av fler än den primära målgruppen. Under 2017 sände UR Läsa med för årskurs F–3 i första hand men programmet riktar sig även till grundsärskolan. På samma sätt förhåller det sig med radioserien Tisdagskollen med Xxxxxx. UR producerar och sänder sedan hösten 2009 Mifforadio där programledarna alla har en intellektuell funktionsnedsättning. Under rubriken ”Minoritetsspråk” uppger UR vidare bland annat att program på svenskt teckenspråk har ökat väsentligt under 2017.

Granskningsnämndens bedömning

UR har bland annat beskrivit att textning och syntolkning visat sig vara användbart inte bara för personer med hörsel- eller synnedsättning utan även för andra grupper. Eftersom villkoren i sändningstillståndet som ges under rubriken ”Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning” (11 §) i sin helhet avser en anpassning av inne- hållet i sändningarna för personer med funktionsnedsättning kan dock gransknings- nämnden – vid bedömningen av om UR har uppfyllt detta villkor – inte ta hänsyn till bolagets utbud av textade och tolkade program. Nämnden anser inte att det framgår tydligt av UR:s redovisning att medverkan i ett program av personer med intellektuell funktionsnedsättning – såsom i Mifforadio – innebär att programmet är producerat för en särskild målgrupp. UR har dock även beskrivit att bolaget producerar och sänder utbildningsprogram som kan användas i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och Lärvux och har gett exempel på två programserier som även riktar sig till grund- särskolan. Av UR:s redovisning framgår även att bolaget har producerat och sänt teckenspråkiga program. Nämnden anser därför att UR har uppfyllt kravet på att producera program för särskilda målgrupper i enlighet med villkoret.

3.7.4. Dialog med de berörda grupperna

SR, SVT och UR har uppfyllt kravet på att ha dialog med de berörda grupperna.

Villkor

SR, SVT och UR ska ha en dialog med de berörda grupperna (11 § i sändnings- tillstånden).

Tidigare bedömning – SR, SVT och UR

Granskningsnämnden ansåg i sina bedömningar av bolagens redovisningar för år 2014, 2015 respektive 2016 att bolagen fick anses ha uppfyllt kravet på att ha dialog med de berörda grupperna.

Uppfyllelse – SR, SVT och UR

Bolagen har bland annat redogjort för arbetet med den årliga PS Funk-dagen och beskrivit ytterligare kontakter och möten med olika grupper och organisationer.

Granskningsnämndens bedömning

Granskningsnämnden anser att det framgår av redovisningarna att bolagen har haft dialog med berörda grupper under år 2017. SR, SVT och UR har därmed uppfyllt kravet på att ha dialog med de berörda grupperna enligt 11 § i sändningstillstånden.

3.8. Minoritetsspråk

SR, SVT och UR har uppfyllt kravet gällande programutbud på de nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib samt teckenspråk.

Nämnden noterar att det vid slutet av tillståndperioden kommer vara möjligt att uttala sig om en ökning av bolagens sammantagna utbud skett på samtliga språk.

SR, SVT och UR har vidare uppfyllt kravet på att erbjuda ett utbud på det nationella minoritetsspråket jiddisch och andra minoritetsspråk.

SVT och UR har uppfyllt kravet på att ha en dialog med de berörda grupperna. Nämnden anser med viss tvekan att SR har uppfyllt detta krav.

Villkor

Enligt sändningstillstånden ska SR:s, SVT:s och UR:s samlade programutbud på de nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib samt på teckenspråk sammantaget öka årligen jämfört med 2013 års nivå. Av tillstånden framgår att denna ökning ska vara betydande.

Programföretagen ska erbjuda ett utbud på det nationella minoritetsspråket jiddisch och andra minoritetsspråk. Programföretagen ska ha en dialog med de berörda grupperna. I fråga om verksamhet för språkliga och etniska minoriteter får bolagen sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser (12 §, 12 § respektive 13 § i sändningstillstånden).

Bakgrund

I prop. 2012/13:164 s. 42–43 uttalas bland annat följande gällande minoritetsspråk. Regeringen anser att det med utgångspunkt i de åtaganden som Sverige har gentemot de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken, jämte språkens hotade situation, är rimligt att SR, SVT och UR får ett fortsatt tydligt ansvar att främja språken via sitt programutbud. För att tydliggöra detta ansvar, och för att synliggöra det för den minoritetsspråkiga publiken, bör ökningen ske årligen. Eftersom ökningen gäller samlat för de nationella minoritetsspråken och teckenspråket har program- företagen en flexibilitet i fråga om på vilka språk utbudet ska öka ett visst år.

Att möjligheten för programföretagen att fördela ansvaret för utbudet på nationella minoritetsspråk, teckenspråk och andra minoritetsspråk kvarstår innebär att det är företagens samlade utbud som ska öka årligen.

Ökningen av utbudet, såväl totalt sett som för barn och unga, bör enligt regeringens uppfattning vara betydande och märkbar för publiken.

Regeringen anser att tillståndens krav på dialog med berörda grupper är centralt. Dialogen bör vara regelbunden och strukturerad med syfte att analysera vilka behov som finns hos grupperna och vilka möjligheter programföretagen har att tillgodose dessa. Dialogarbetet bör liksom övrig minoritetsspråksverksamhet redovisas tydligt i public service-redovisningarna.

Överenskommelse mellan bolagen

I fråga om verksamhet för språkliga och etniska minoriteter får SR, SVT och UR sinsemellan fördela ansvaret för olika slags insatser. Överenskommelser mellan SR, SVT och UR rörande insatser på minoritetsspråk och teckenspråk ska enligt bolagens anslagsvillkor sändas till Regeringskansliet och Myndigheten för press, radio och tv innan verksamhetsåret börjar.

Tidigare bedömning – SR, SVT och UR

I sin bedömning av bolagens redovisningar för år 2016 ansåg nämnden att bolagen fick anses ha uppfyllt kravet gällande programutbud på de nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib samt teckenspråk. Nämnden ansåg även att bolagen hade uppfyllt kravet på att erbjuda ett utbud på det nationella minoritets- språket jiddisch och andra minoritetsspråk. UR och SVT hade vidare uppfyllt kravet på att ha en dialog med de berörda grupperna, men SR hade inte visat att bolaget uppfyllt det kravet.

3.8.1. De nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli, romani chib och teckenspråk

Kraven i sändningstillstånden gäller de sändningar som sänds i marksänd tv och radio. Sändningstiden avseende de minoritetsspråk där utbudet enligt sändningstillstånden ska öka i betydande grad framgår i bolagens redovisningar i tabeller. I tabellerna visas totalt antal timmar. Bolagen har tagit fram ett bolagsgemensamt index för minoritets- språksutbudet. Bolagen uppger att de, för att kunna göra en samlad bedömning av bolagens utbud på de prioriterade minoritetsspråken, utvecklat en gemensam indexmodell. Varje bolags utbud per språk år 2013 har satts till 100. Index per bolag och språk beräknas sedan årligen utifrån antalet timmar som sänts. Därefter beräknas ett gemensamt medelvärde utifrån bolagens enskilda index. På detta sätt anser bolagen att värdena blir jämförbara och att det är möjligt att göra en bedömning av bolagens sammantagna ökning både per språk och totalt för samtliga språk. I årets redovisningar, liksom i förra årets, uppger bolagen att målet för en betydande ökning

under tillståndsperioden är ett indexvärde på minst 155 för bolagen sammantaget för språken totalt.

Uppfyllelse – SR, SVT och UR

Den för bolagen sammantagna ökningen av programutbudet på de fem språken år 2017 jämfört med år 2013 var enligt bolagen betydande.

Finska och samiska

SR uppger i sin redovisning specifika fokus för arbetet med de olika minoritets- språken. För finska uppges att SR redan har ett mycket stort utbud räknat i antal timmar per år. Strävan är att erbjuda intressant innehåll utifrån ett sverigefinskt perspektiv. 2017 har präglats av jubileumsåret Finland 100 år. SR ger en rad exempel på program både kring det temat och annat inom olika genrer. För samiska uppger SR att utbudet sänds dygnet runt när SR Sápmis webbkanal räknas in. Inför Sametings- valet 2017 genomförde Sameradion ett arbete för att i dialog med den samiska publiken lyfta de viktigaste valfrågorna och diskussionerna kring dessa. Sameradion sänder inom alla programkategorier och för alla åldersgrupper. SR ger en rad programexempel.

SVT uppger att bolagets övergripande inriktning inom minoritetsspråksutbudet 2017 har präglats av ambitionen att kvalitetsförbättra utbudet med målsättningen att nå majoritetsbefolkningen med minoritetsspråksutbudet och att minoritetsspråks- programmen ska vara en del av det allmänna samtalet om SVT:s utbud.

SVT uppger att det samiska programutbudet har två huvudmål; att realisera ett riks- täckande och brett samiskt utbud för alla samiska målgrupper och att vara den ledande leverantören och förmedlare av samiskt och urfolksrelaterat programinnehåll.

SVT uppger också att bolaget ökat sitt minoritetsspråksutbud inom finskan och samiskan jämfört med år 2013. I redovisningen ges exempel på program som SVT sänt på finska.

Av tabellerna i UR:s redovisning framgår att sändningstiden på samiska är oförändrad sedan år 2016 medan sändningstiden på finska har minskat med två timmar, från 39 timmar år 2016 till 37 timmar år 2017. UR uppger att sändningstiden totalt för minoritetsspråken har ökat med 14 procent.

Det bolagsgemensamma index som bolagen har tagit fram visar, för bolagens sammantagna utbud, ett värde av 153 för utbudet på finska respektive 135 för utbudet på samiska. Av redovisningarna går att utläsa att dessa värden motsvarar en minskning av sändningstimmarna på finska sedan förra året med 29 timmar och en ökning på samiska med 51 timmar. Jämfört med år 2013 har det totala utbudet på finska ökat med 182 sändningstimmar och utbudet på samiska med 88 timmar.

Meänkieli och romani chib

SR uppger att Radio Romano och Sisuradio numera ingår i samma område och att Radio Romano har fortsatt förändringsarbetet för att bättre svara mot publikens behov och önskemål. En av redaktionens medarbetare är placerad i Malmö eftersom den största gruppen romer bor i Malmö. Av redovisningen framgår att utbudet på meänkieli har ökat från 1 047 timmar år 2016 till 1 089 timmar år 2017 och på romani chib från 400 timmar till 433 timmar.

Av SVT:s redovisning framgår att utbudet på meänkieli har ökat från 45 timmar år 2016 till 51 timmar år 2017 och på romani chib från 57 timmar till 60 timmar. SVT uppger bland annat att bolaget versionerar aktualitetsprogrammet Sverige idag på meänkieli och romani chib.

UR har sänt 18 timmar på meänkieli och 19 timmar på romani chib vilket är en ökning med två timmar på romani chib.

Det bolagsgemensamma index som bolagen har tagit fram visar, för bolagens sammantagna utbud, ett värde av 205 för utbudet på meänkieli respektive 203 för romani chib. Av redovisningarna går att utläsa att dessa värden motsvarar en ökning av det totala utbudet på meänkieli med 328 sändningstimmar samt 89 timmar på romani chib jämfört med år 2013.

Teckenspråk

Av SVT:s redovisning kan utläsas att antalet sändningstimmar på teckenspråk ökat från 187 timmar år 2016 till 201 timmar år 2017.

Av UR:s redovisning framgår att sändningstiden på teckenspråk ökat från 21 timmar år 2016 till 37 timmar år 2017.

I fråga om det bolagsgemensamma index som bolagen tagit fram visar det, för bolagens sammantagna utbud, värdet 147 för utbudet på teckenspråk. Detta ska enligt bolagen jämföras med värdet 100 för utbudet år 2013. Av redovisningarna går att utläsa att detta värde motsvarar en ökning av det totala utbudet på teckenspråk med 88 sändningstimmar.

Granskningsnämndens bedömning

Nämnden ser positivt på bolagens initiativ till ett index som gör redovisningen lätt- överskådlig och som bidrar till en ökad jämförbarhet över tid.

I årets redovisningar, liksom i förra årets, uppger bolagen att målet för en betydande ökning under tillståndsperioden är ett indexvärde på minst 155 för bolagen sammantaget och språken totalt. Sammantaget för alla tre bolagens utbud på minoritetsspråken och teckenspråk visar 2017 års index ett värde av 169. I antal sändningstimmar motsvarar 2017 års index en total ökning med 139 timmar jämfört med år 2016. Granskningsnämnden konstaterar att det har skett en ökning av utbudet.

Nämnden konstaterar dock att ökningen var mindre − räknat i antalet

sändningstimmar – mellan åren 2016 och 2017 än mellan åren 2015 och 2016.

Nämnden anser att bolagen har uppfyllt kravet gällande programutbud på de nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib samt teckenspråk.

Nämnden noterar att det vid slutet av tillståndperioden, mot bakgrund av bolagens möjlighet att prioritera olika språk under tillståndsperioden, kommer vara möjligt att uttala sig om bolagens sammantagna utbud ökat i fråga om samtliga språk.

3.8.2. Jiddisch och andra minoritetsspråk än nationella minoritetsspråk Uppfyllelse – SR, SVT och UR

Jiddisch

Av SR:s och UR:s redovisningar framgår att även jiddisch har ingått i programutbudet. SR uppger att bolaget sänt nästan två timmar på jiddisch, bland annat programmet Jiddisch far alle – korta program på jiddisch om hur språket lever i Sverige och världen

i dag. UR uppger att bolaget sänt 11,19 timmar på jiddisch, varav 2,42 timmar riktade till barn och 8,78 riktade till vuxna. Det är nästan en fördubbling av antalet sända timmar på jiddisch jämfört med år 2016.

Av SVT:s redovisning framgår inte att bolaget sänt något program på jiddisch. SVT nämner programserien Brevet till farmor med historia som utgångspunkt där man fick följa skådespelaren Xxxxx Xxxxxxxxxx resa till Polen där hennes farmor växte upp under andra världskriget. Det blev ett möte med farmors historia och hennes språk jiddisch. SVT har i en komplettering uppgett att det förekommer jiddisch i programmet men inte i den omfattning att programmet skulle kodas som ett minoritetspråksprogram i utbudsstatistiken. Det har ett innehåll som till del handlar om jiddisch och den judiska kulturen. När det gäller utbudet på jiddisch i public service som helhet har SVT hänvisat till den bolagsöverenskommelse som görs årligen där visst minoritetsspråksutbud fördelas mellan bolagen.

Andra minoritetsspråk än nationella minoritetsspråk

Av SR:s redovisning framgår att bolaget utöver de nationella minoritetsspråken har haft sändningar på ytterligare fem språk, nämligen arabiska, kurdiska, persiska, somaliska och engelska. SVT uppger i sin redovisning att bolaget under år 2017 har sänt program på över 35 olika språk samt att SR enligt bolagsöverenskommelsen har ett större ansvar gällande specialanpassat utbud på minoritetsspråk som inte är nationella minoritetsspråk. UR uppger i redovisningen att bolaget sänt program på tio andra minoritetsspråk utöver de nationella minoritetsspråken. UR uppger att målet är att förstärka, bredda och komplettera det andra inom utbildningsväsendet gör vad gäller minoritetsspråk.

Granskningsnämndens bedömning

Av sändningstillstånden framgår att programbolagen ska erbjuda ett utbud på det nationella minoritetsspråket jiddisch och på andra minoritetsspråk. Det ställs

emellertid inga krav på hur omfattande detta utbud ska vara. Granskningsnämnden anser därmed att SR, SVT och UR får anses ha uppfyllt kravet avseende att erbjuda ett utbud på det nationella minoritetsspråket jiddisch och på andra minoritetsspråk än nationella minoritetsspråk.

3.8.3. Dialog med de berörda grupperna Uppfyllelse – SR, SVT och UR

Av SR:s redovisning framgår att Sameradion genomförde ett arbete för att i dialog

med den samiska publiken lyfta de viktigaste valfrågorna och diskussionerna kring dessa inför Sametingsvalet 2017. SR framhåller att bolaget tar sitt uppdrag om dialog med de berörda grupperna på stort allvar och att det handlar om att vara lyhörd för publikens önskemål och behov och att i dialog med publiken utveckla utbudet. SR framhåller vidare att dessa målgrupper, liksom publiken i övrigt, i allt högre grad finns på digitala och sociala plattformar.

SR uppger också att bolaget har en pågående dialog med publiken genom redaktionerna för minoritetsspråk. Dialogen sker i olika kanaler, under utesändningar, via e-post och telefon och på sociala medier där det är lätt att komma med synpunkter och nå berörda. SR vill särskilt framhålla de satsningar som ägt rum via sociala medier och som lett till en omfattande dialog med publiken under de senaste åren, exempelvis #vardagsrasismmotmigsomsame. Projekten har belyst vardagsproblematik som stora delar av publiken har kunnat identifiera sig med.

SR uppger att bolaget även arbetat målmedvetet via andra redaktioner än minoritets- språksredaktionerna och i samarbeten mellan dessa med att spegla minoriteternas levnadsvillkor för att öka kunskapen i majoritetssamhället. Bolaget har regelbundet kontakt med representanter för minoritetsorganisationerna vid större sammankomster. SR uppger vidare att dialogen mellan SR och representanter för olika minoritets- organisationer i allt högre utsträckning kommer att äga rum på strategisk nivå och ledningsnivå.

SVT uppger att bolaget fortsatt att hålla intressentdialoger med minoritetspråks- organisationerna. Bland annat har bolaget träffat ansvariga på Romskt informations- och kunskapscenter, samt representanter för Sverigefinska Riksförbundet, Sametinget och Judiska Centralrådet. SVT har även haft möte med Sveriges Dövas Riksförbund där stort utrymme gavs att diskutera SVT:s teckenspråkiga bevakning av terrorattacken i Stockholm. SVT närvarade även på Dövas dag i Jönköping och Dövas Riksförbunds kongress i Sollentuna.

Av UR:s redovisning framgår att bolaget under år 2017 vid flera tillfällen bjudit in de samiska, sverigefinska, tornedalska, jiddischtalande, teckenspråkstalande och romani chibtalande dialoggrupperna. UR arbetar därutöver med olika referensgrupper som bland annat består av representanter från målgrupperna. UR har även redovisat de kontakter projektutvecklare haft samarbete och dialog med under året i en särskild bilaga.

Granskningsnämndens bedömning

SVT och UR har uppfyllt kravet på att ha en dialog med de berörda grupperna.

Granskningsnämnden konstaterar att SR beskrivit kontakterna på ett något tydligare sätt än i redovisningen för år 2016 och anser med viss tvekan att SR kan anses ha uppfyllt kravet på en dialog med de berörda grupperna.

Xxxxxxxx redovisningar för kommande år bör tydligare beskriva dialogen och på vilket sätt den varit regelbunden och strukturerad samt syftar till att analysera vilka behov som finns hos grupperna och vilka möjligheter programföretagen har att tillgodose dessa.

4. BILAGA

4.1. Rättelser i UR:s redovisning för år 2017

UR har uppgett att rubrikerna hamnat fel i tabell 6.2.1 i bolagets redovisning för år 2017. Den korrekta tabellen ser ut såhär:

Tabell 6.2.1 Sändningsvolym i radio och tv per utbildningsområde (timmar)

Utbildningsområde	2016 Tv Radio		2017 Tv Radio
Yngre barn	194	42	171	47
Äldre barn	105	39	124	27
Unga	226	65	208	75
Högskola	1 608	118	1384	106
Folkhögskola och Studieförbund	156	33	78	37
Folkbildning	1 043	95	1252	104
Totalt	3 331	392	3216	396

Gällande antalet nedladdningar av ljudfiler åren 2015, 2016 och 2017 har UR uppgett att det blivit fel i stapeldiagrammet på sida 52 i bolagets redovisning för år 2017. Det korrekta diagrammet ser ut såhär:

Antal nedladdningar av ljudfiler / år

500000

450000

386 497

15

5

400000

350000
300000
250000
200000
150000
100000
50000
0
	2015		2016		2017