PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING
Värt att veta...
Skor
PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING
Denna skrift har tagits fram i samverkan mellan parterna inom Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd, BCA.
Skriften vill ge information om viktiga aspekter vid valet av personlig skyddsutrustning, speciellt skor.
Målgrupperna för informationen är användare, skydds- ombud, arbetsmiljöingenjörer, platschefer, inköpare, MB- ledamöter m fl.
Parternas förhoppning är att denna skrift ska underlätta för ett mer målmedvetet val av ändamålsenlig utrustning. Detta bör även stimulera tillverkare till att bättre utveckla sina produkter för branschens särskilda behov.
Stockholm i oktober 2000
BYGGINDUSTRINS CENTRALA ARBETSMILJÖRÅD
SVERIGES BYGGINDUSTRIER – BYGGNADS – SEKO
Fötterna är kroppens grund Vårda Dina fötter!
Sina fötter ska man stå på god fot med. Få delar av kroppen återverkar så mycket på det allmänna väl- befinnandet som fötterna. Ömmande fötter är direkt handikappande. För varma eller för kalla fötter ger en känsla av olust i hela kroppen. Fötterna är både kroppens fundament och dess transportmedel. Utan det aktiva stöd som fötterna ger så är det mycket svårt att utföra ett rörligt arbete.
Det är alltså av stor vikt att både vårda och skydda sina fötter. Skyddet för fötterna är skor, närmare bestämt skyddsskor.
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1999:3) ska skyddsskor med spiktrampskydd och skyddståhätta alltid användas på byggarbetsplatser utom då
det är uppenbart obehövligt.
Skyddsskor är personlig skydds- utrustning och ska tillhandahållas av
arbetsgivaren. Detta är reglerat genom kollektivavtal i bygg- och anläggningsbranschen.
Arbetstagaren är skyldig att använda skyddsskor, liksom annan personlig skyddsutrustning, efter arbetsgivarens anvisning.
FÖTTERNA ÄR
HUVUDSAKEN!
Val av skor
Baskrav
Skor som används inom bygg- och anläggningsbranschen ska tillhöra kategorierna skyddsskor eller lätta skyddsskor, vilka är försedda med skyddståhätta. Så kallade yrkesskor, som saknar skyddståhätta, är (annat än i undantagsfall) inte godkänt. Dessutom ska skorna ha spiktrampskydd (vid bergarbete krävs inte detta).
Olika användningsområden ställer olika krav på till exempel täthet, varmfodring och sulans utförande.
I vissa fall kan det finnas behov av att ha olika skor för vinter respektive sommar.
Skorna ska vara CE-märkta. Detta innebär att de uppfyller grundläggande krav från vissa angivna skydds- och funktionssynpunkter. Vidare ska en bruksanvisning finnas med som bland annat beskriver användningsområde, rengöring och underhåll. CE-märkningen ska vara antingen ”SB, P” eller ”S3” eller ”S5” eller ”PB, P” eller ”P3” eller ”P5”.
”SB,P” eller ”PB,P” betyder att det är skyddsskor respektive lätta skyddsskor med spiktrampskydd. Siffrorna ”3” och ”5” betyder att skorna dessutom har vissa andra skyddsegenskaper.
Utöver detta kan skorna ha ytterligare skyddsegenskaper vilka då anges med ytterligare bokstavssymboler.
För bergarbete gäller minst ”SB” eller möj- ligen även ”PB”.
Att tänka på vid köp
Xxxxxx ska vara bekväma att bära vilket kräver en individuell utprovning. Fötter är som bekant högst olika både i storlek och form.
Även skor av samma typ som har samma storlek och angivna egenskaper kan var olika i form och bekvämlighet beroende på design och tillverkare.
Den som har särskilda problem med fötter eller knän bör kontakta företagshälsovården.
Erfarenheten visar att skyddsutrustning inte används i den utsträckning som behövs om den inte är bekväm och funktionell. Det är därför viktigt att var och en som ska bära skyddsskor ges möjlighet att själv prova ut dessa.
Urvalet bör därvid inte vara alltför begränsat.
Förutom baskraven kan följande urvalskriterier användas:
Tilltalande utseende
Hållbarhet och slitagestyrka i slitsula, ovandel och tåhätta
Stabilitet i läst och hälkappa
Stöd i hålfoten
Inte klämma över tårna vid knästående arbete
Rymlig i tåboxen
Låg vikt Halkfri sula
Svikt och vridstyvhet
i mellansulan
Upphandling
Upphandling av skyddsskor bör ske av leverantörer som förutom konkurrenskraftiga priser också kan erbjuda
- ett brett sortiment som uppfyller baskraven och övriga kriterier
- rådgivning till användarna
- en lagerhållning som möjliggör omedelbar leverans vid beställning
JAG SKULLE VILJA REKOMMEN- DERA EN MÖRK S3:A TILL ERT RÖDA BLÅSTÄLL
Kassation
Skyddsskor ska tas ur bruk om de skadats så att skydds- förmågan är nedsatt. Orsak till kassation kan vara att
- överdel eller sula har gått sönder
- tåhättan är deformerad
- sulan har slitits så att halkrisk föreligger
Regelverk
Skyddsskor är en del av den personliga skyddsutrust- ningen. Myndighetskraven regleras främst i
AFS 1993:40 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 1996:7 Utförande av personlig skyddsutrustning AFS 1997:3 Bergarbete samt
AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete
Vidare berörs anskaffning och användning av personlig skyddsutrustning i AML 2 kap 7§ samt 3 kap 3 och 4§§.
Tillhandahållande av skyddsskor i bygg- och anläggnings- branschen regleras i Byggnadsavtalet, Anläggnings- avtalet samt i Avtal för Väg & Ban.
Utformning och egenskaper i detalj regleras genom europeisk standard, EN-standarder, samt genom hänvisning även i global standard, ISO-standarder.
Vad säger reglerna?
Arbetsmiljöverkets föreskrifter
I AFS 1993:40 Användning av personlig skyddsutrustning
står bland annat:
4§: Personlig skyddsutrustning får användas endast om den
- är ändamålsenlig
- är anpassad till förhållandena på arbetsplatsen
- är anpassad till arbetets ergonomiska krav
- är anpassad till arbetarens hälsotillstånd
- passar bäraren efter justering
- är bekväm och lätt att ta av.
9§: Arbetsgivaren ska analysera och värdera riskerna vid arbetet, samt bedöma vilka egenskaper utrustningen ska ha för att skydda sig mot dessa.
10§: Arbetstagaren ska följa givna instruktioner vid användning av den personliga skyddsutrustningen.
I AFS 1997:3 Bergarbete 6§ står ”…, skyddsskor med skyddsstålhätta …skall användas om det inte är uppenbart att det saknar betydelse…”
I föreskriften AFS 1999:3 Byggnads- och anläggnings- arbete 71§ står ”…skyddsskor med spiktrampskydd och skyddståhätta skall användas om det inte är uppenbart obehövligt.”
Avtalen
Byggnadsavtalet, Anläggningsavtalet och Avtal förVäg & Ban säger att...
”Till arbetstagare. bekostar arbetsgivaren ett par
skyddsskor med spiktrampskydd och skyddståhätta per 12-månadersperiod. Vid arbete där slitage eller skadlig
påverkan gör att skyddsskorna ej längre fyller sin funktion som skyddsskor äger arbetstagare rätt att i utbyte mot dessa istället erhålla ett par andra utan kostnad, varvid ny 12-månadersperiod påbörjas.
Arbetstagare har, för det fall behov uppkommer av ytterligare skyddsskor men av annan typ, rätt att för inköp av sådana av arbetsgivaren erhålla bidrag med 50 % av priset. Arbetsgivaren äger anvisa inköpsställe.
Med skyddsskor skall förstås såväl skor som kängor och stövlar försedda med spiktrampskydd och skyddståhätta.”
Skyddståhätta
Spiktrampskydd
CE-märkning
Följande standarder berör skyddsskor. I dessa kan man finna detaljerade beskrivningar av de minsta krav som de olika typerna av skyddsskor ska uppfylla.
SS-EN 344:1992, SS-EN 344:1992/A1:1997, SS-EN
344:1992/AC:1993 Fordringar och provningsmetoder för skyddsskor, lätta skyddsskor och yrkesskor för arbete.
SS-EN 344-2:1996 Skyddsskor, lätta skyddsskor och yrkesskor för arbete.
Del 2: Tilläggsfordringar och provningsmetoder.
SS-EN 345:1992, SS-EN 345:1992/A1:1997
Specifikation för skyddsskor.
SS-EN 345-2:1996 Skyddsskor – Del 2:
Tilläggsspecifikationer.
SS-EN 346:1992, SS-EN 346:1992/A1:1997
Specifikation för lätta skyddsskor.
SS-EN 346-2:1992 Lätta skyddsskor – Del 2:
Tilläggsspecifikationer.
SB, P S3 S5 PB, P P3 P5
Skyddsskor ska vara CE-märkta
Checklista vid köp av skyddsskor
Skyddståhätta Spiktrampskydd CE-märkning Bekvämlighet
Stabilitet i läst och hälkappa
Svikt och vridstyvhet i mellansulan Halkfri sula
Stöd i hålfoten
Plats för tårna vid knästående arbete Rymlighet i tåboxen
Låg vikt
Hållbarhet och slitagestyrka Tilltalande utseende
Bildinformation i Älvsjö AB• 4000 ex • 01-02
– BCA –
Byggnadsindustrins Centrala Arbetsmiljöråd