PLACERINGSPOLICY
PLACERINGSPOLICY
för Xxx Xxxxxxxx Donationsstiftelse och Xxxxxx Xxxxx Skolstiftelse
Fastställt av kommunstyrelsen 2020-06-02, § xxx
1 Inledning
Vad som anges i denna policy gäller om det inte strider mot:
• stiftelsens urkund
• stiftelselagen.
2 Syfte med donationsstiftelserna
Syftet med donationsstiftelserna är att genom utdelning av fastställd del av donationsstiftelsernas avkastning främja de ändamål som respektive donator fastställt.
3 Syfte med placeringspolicyn
Syftet med placeringspolicyn är att ange inriktning och ramar för donationsmedelsförvaltningens tillgångar. Med portföljen avses i den här policyn tillgångarna i Xxx Xxxxxxxx Donationsstiftelse och Xxxxxx Xxxxx Skolstiftelse, där ej annat anges.
4 Utdelningspolicy
Som huvudregel gäller att minst 10 % av föregående års resultat ska läggas till bundet eget kapital, resterande 90 % är utdelningsbart. Med utdelningsbara belopp avses direktavkastning i form av räntor, utdelningar på aktier och erhållna premier vid optionsaffärer. Realiserade vinster/förluster vid försäljning av värdepapper och andra tillgångar ska omföras till/från bundet eget kapital. Belopp som är tillgängliga för utdelning är fritt eget kapital.
5 Mål för den ekonomiska förvaltningen för donationsstiftelserna
Målsättningen för kapitalförvaltningen är att nå en årlig avkastning om mellan 4 %, sett över en rullande 5 års period om målsättning 3 mkr utdelning årligen samt att det reala värdet på kapitalet efter direktavkastning utvecklas positivt. De årliga utdelningarna utgör endast en mindre del av kapitalets storlek. Med anledning av donationsmedlens natur ska placeringshorisonten för förvaltningen vara långsiktig.
Förvaltningen av medlen ska ske så att fluktuationer i värdet över placeringshorisonten i möjligaste mån minimeras och i överensstämmelse med uppsatta mål.
6 Organisation och ansvarsfördelning
Det är styrelsen för donationsstiftelserna, dvs. kommunstyrelsen, som ansvarar för att:
• vid behov fastställa förändringar i placeringspolicyn med hänsyn till aktuella förhållanden inom donationsmedelsförvaltningen samt med beaktande av utvecklingen på de finansiella marknaderna
• kapitalförvaltningen sker i överensstämmelse med denna placeringspolicy
• utfärda fullmakt för dem som äger rätt att företräda Timrå kommuns donationsstiftelser
• fastställa delegation att besluta om köp/försäljning av värdepapper samt handel med optioner i enlighet med denna placeringspolicy. Fastställd delegation återfinns i kommunens författningssamling
• utfärda fullmakt att verkställa utbetalningar
• utse attestanter för förvaltade stiftelser.
Det är kommunledningskontorets ansvar att:
• till kommunstyrelsen rapportera om portföljens exponering i relation till de fastställda gränserna enligt avsnitt 10 i denna policy. Samtliga personer och parter, som är delaktiga i arbetet med portföljen, ska omedelbart rapportera om händelser som inte kan betraktas som normala.
• finansiella avtal och transaktioner sker inom ramen för denna placeringspolicy
• svara för fondernas ekonomiska förvaltning, löpande redovisning samt årsredovisning
• sköta löpande kontakter med förvaltare och övriga intressenter
• vid behov föreslå kommunstyrelsen förändringar i placeringspolicyn.
7 Riskhantering
Risktagandet ska totalt sett och i enskilda affärer präglas av försiktighet och aktsamhet samt följa etiska riktlinjer. Verksamheten ska kännetecknas av affärsmässighet och effektivitet, snabb och smidig beslutsgång samt fortlöpande resultatuppföljning. Det mest centrala för förvaltningen är att portföljens tillgångar fördelas på ett sådant sätt att det skapas förutsättningar för en tillräcklig långsiktig real avkastning.
Utgångspunkten för resultatutvärdering är den sk. moderna portföljteorin som tar fasta på att en investerare vid vald risknivå alltid bör erhålla en given avkastning. En ökad risk mätt som standardavvikelse ska därför resultera i en högre förväntad avkastning. Allmänt gäller att stiftelsens medel ska förvaltas så att långsiktig avkastning uppnås med så låg volatilitet som möjligt. Stiftelsen använder därför måttet Sharpekvot för att följa upp detta, genom att jämföra fonder och mäta vilken
riskjusterad avkastning som genererats i de underliggande delarna i kapitalförvaltningen.
Styrelsen ansvarar för att förvaltningen uppnår de förväntade resultaten på kort- och långsikt som den valda tillgångsfördelningen är avsedd att göra. Styrelsen ska därför säkerställa att styrelsen förses med portfölj och avkastningsanalyser löpande, som belyser och tydliggör dessa risker.
Stiftelsens kapitalförvaltning ska syfta till att långsiktigt värdesäkra stiftelsens tillgångar, varför stor vikt ska läggas vid förvaltningsstrategi som:
1. Värdesäkra kapitalet långsiktigt
2. Riskminimera det kortsiktiga årliga avkastningsmålet om 4%
3. Beakta god likviditet och kostnadseffektivitet i den samlade förmögenhetsförvaltningen.
För att minska risken i portföljen är det viktigt att diversifiera innehaven i portföljen. Den allmänna inriktningen i portföljen är att kapital ska placeras så att:
• God riskspridning erhålls mellan olika tillgångsslag
• God riskspridning erhålls inom olika tillgångsslag
• God avkastning erhålls både på kort och på lång sikt
• God affärssed och etik upprätthålls
För att uppnå detta bör stiftelsen arbeta med en variation av olika placeringstillgångar och placeringar i såväl värdepapper, värdepappersfonder samt alternativa investeringsfonder som kompletterar varandra i portföljen.
Styrelsen identifierar följande huvudsakliga källor till risk.
7.1 Marknadsrisker
För att minimera negativ påverkan av marknadsrisker på stiftelsens kapitalförvaltning tillämpa principen om matchning respektive diversifiering.
Matchningsprincipen innebär att portföljens tillgångar ska fördelas på ett sådant sätt att det är realistiskt att stiftelsens mål uppnås. Främst att beakta är kravet på real värdesäkring och skapa utdelningsbar direktavkastning under stiftelsens placeringshorisont.
Diversifieringsprincipen används för att fördela en portföljs placeringar inom och mellan olika tillgångsslag och marknader i syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i portföljen.
7.2 Likviditets och Emittentrisker
Styrelsen har i dessa Placeringsriktlinjer tydligt betonat vikten av att de placeringar som genomförs i Stiftelsen genomgående ska karaktäriseras av god likviditet, i betydelse omsättningsbar till låga transaktionskostnader under kort tid. Detta innebär att merparten av portföljen bör placeras i dagligt handlade värdepapper och värdepappersfonder med dagligt Net Asset Value (NAVkurs), även om stiftelsen har
en evig placeringshorisont. Stiftelsen ska därför undvika att placera i tillgångar som utan normal transaktionskostnad inte kan avyttras inom 1 månad.
Undantag till denna månadsregel gäller, om placeringsmöjlighet finns i exempelvis Alternativ Investeringsfond, givet att placeringen bedöms uppnå en bättre diversifiering i portföljen, en mer stabil utdelning eller andra goda portföljegenskaper. Detta kan ske efter att styrelsen tagit beslut om detta.
Hedgefonder, Fastighetsfonder & Bostadsfonder är således tillåtna som tillgångsslag till en maximal andel om 25 % av totala portföljen, pga att dessa tillgångsslag bedöms ha goda diversifieringsegenskaper i portföljen.
Stiftelsens kapital ska placeras i en kombination av olika värdepapper och i en kombination av olika värdepappersfonder från flera olika institut som bedöms vara bäst för stiftelsens långsiktiga målsättning. Stiftelsen strävar efter att diversifiera motpartrisker enligt 9.2.
8 Strategisk tillgångsfördelning
Tillgångarnas syfte är att skapa förutsättningar för att uppnå målen med den ekonomiska förvaltningen. De räntebärande värdepapperens huvudsakliga funktion är att vara en stabil bas i kapitalförvaltningen samt att generera en värdesäkrad utveckling. För att uppnå en ökning av portföljens förväntade avkastning ingår tillgångsslaget aktier i strategin. Det finns en förväntan om att investeringar på aktiemarknaden ger en riskpremie (se ordlista) i förhållande till marknaden för räntebärande värdepapper.
För att uppnå målen med den ekonomiska förvaltningen och för att följa den fastställda riskhanteringen, anger procenttalen i nedanstående tabell normalfördelning samt lägsta och högsta andel som respektive tillgångsslag vid varje tidpunkt får utgöra av portföljens totala marknadsvärde. Om finanssystem saknas, som medger aktuell marknadsvärdering, beräknas relationen mellan de olika tillgångsslagen utifrån bokförda värden.
Tillgångsslag | Min | Portföljen totalt, % Normal | Max |
1. Räntebärande värdepapper med längre löptid än 1 år | 20 | 20 | 50 |
2. Aktier inklusive aktiefonder | 35 | 60 | 75 |
3. Korta räntor och likvida medel med löptid kortare än 1år | 0 | 5 | 30 |
4. Alternativa investeringar | 0 | 20 | 25 |
Om gränserna är på väg att passeras för något av tillgångsslagen, ska rebalansering av portföljen för att återställa tillgångsfördelningen inom tillåtna ramar ske. Utifrån aktuella förutsättningar på marknaderna kan rebalansering inom gränserna ske även om dessa inte är på väg att passeras.
9 Tillåtna tillgångsslag
Portföljens medel får placeras i följande tillgångsslag:
1. Räntebärande värdepapper såsom penningmarknadsinstrument, nominella obligationer, realränteobligationer och värdepappersfonder.
2. Noterade aktier och aktierelaterade instrument, värdepappersfonder, konvertibla skuldebrev, teckningsrätter, ETF och ETN.
3. Alternativa investeringar, såsom, fastighetsfonder, privat equity investeringar, hedgefonder, råvaror och strukturerade produkter. Strukturerade produkter används dock endast för det fall inte utdelande fondalternativ finns att hitta. Motpartsrisker måste beaktas enligt 9.2.
4. Handel med optioner kan möjliggöra ökad avkastning i aktieportföljen. Det är dock endast s.k. covered calls (se ordlista) som får utfärdas. Endast standardiserade optioner är tillåtna instrument.
5. Likvida medel i svensk och utländsk valuta enligt 9.1
Med fonder menas i denna policy
investering i värdepappersfonder registrerade hos Finansinspektionen eller motsvarande organ inom EU. Fonderna bör ha ett dagligt noterat NAV, Net Asset Value, för att kunna realiseras med kort varsel, enligt likviditetsrisker under 7.2.
Räntefonder i UCITS (EU-Standard) gäller att endast riskklass 1-4 får användas, enligt restriktioner Räntebärande värdepapper under 9.3.
9.1 Likvida medel
Placering får ske på konto i bank med lägsta långsiktig rating A+, enligt S&P
9.2 Motparter
Godkända motparter vid transaktioner med portföljens tillgångar är:
1. Värdepappersinstitut som har finansinspektionens tillstånd för att handel med finansiella instrument för kunds räkning, enligt 2 kap 1 paragrafen lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
2. Utländska institutioner som har tillstånd liknande det som anges i punkt 1 och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ.
Transaktionen ska ske enligt principen betalning mot leverans. Undantaget från denna princip är tillåten vid tillfällen då det normala förfarandet är ett annat, exempelvis nyemissioner.
9.3 Räntebärande värdepapper
Följande limiter gäller den räntebärande portföljen:
1. Vid investeringar i enskilt värdepapper med löptid överstigande ett år fodras en långfristig rating minst motsvarande BBB-/Baa3 (S&P och eller Moodys eller motsvarande bankrating, se ovan.
2. Vid investering i enskilt värdepapper med löptid understigande ett år fodras kortfristig rating om minst motsvarande K-1/P-3 (S&P och eller Moodys eller motsvarande bankrating).
3. Vid investering i väldiversifierad fond eller kreditportfölj, ska det kapitalvägda genomsnittliga kreditbetyget i fonden motsvara åtminstone BB-/B3 (S&P och/eller Moodys eller motsvarande bankrating.) Således är investering i väldiversifierade räntefonder med inslag av Investment Grade- , High Yield- samt Emerging Marketsobligationer tillåtna som tillgångsklass i portföljen.
4. Räntefonder i UCITS (EU-Standard 1-7) får dock endast riskklass 1-4 användas
Se hänvisning” Utdrag ur Fondbolagens Förening Risk/Avkastningsindikator” 2012
Begränsningarna avseende kreditrating, i tabellen nedan, gäller således endast vid köp av enstaka räntebärande värdepapper.
Kreditrating, betyg | Min Allokering | Normal Allokering | Xxx Xxxxxxxxxx |
AAA | 35 % | 50 % | 100 % |
AAA till BBB - Investment Grade | 20 % | 35 % | 50 % |
BBB till BB+ High Yield | 0 % | 15 % | 35 % |
Innehav i räntebärande värdepapper som är utgivna till annan valuta än svenska kronor ska valutakurssäkras till svenska kronor. Detta gäller både det nominella beloppet och kuponger.
Placeringshorisonten är lång. Löptiden kan variera mellan helt kort (dagsinlåning) och lång. De aktuella förutsättningarna på marknaden för räntebärande värdepapper ska vara styrande för vilken löptid som väljs. Maximal löptid för enskilda räntebärande värdepapper är 5 år. Durationen i ränteportföljen (räntebindningen) får således maximalt uppgå till 5 år.
9.4 Aktier
Placering är tillåten i enskilda aktier som noteras på Nasdaq OMX Stockholm. Följande gränsvärden för normal, maximal eller minsta exponering inom aktieportföljen ska gälla:
Region | Min Allokering | Normal Allokering | Max Allokering |
Sverige | 25 % | 50 % | 100 % |
Globalt | 0 % | 50 % | 75 % |
Aktier i enskilt bolag eller bolag ingående i samma koncern får maximalt ingå till 10
% av den totala aktievikten i portföljen (aktievikten definieras som summan av alla aktieinnehav).
Förutom placering i aktier som noteras på övriga nordiska börser enligt ovan, är placering i utländska aktier endast tillåtet i form av värdepappersfonder. Placering får ske i värdepappersfonder vars placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med bestämmelserna i denna placeringspolicy och som omfattas av lag om investeringsfonder (2004:46).
9.5 Alternativa investeringar
Med alternativa tillgångar avses primärt investeringar i tillgångar som uppvisar låg korrelation (låg samverkan) med den befintliga portföljen. Alternativa investeringsfonder är tillåtna till viss del i portföljen eftersom dessa tillgångsslag har goda diversifieringsegenskaper i en portfölj. Därigenom kan den totala risken i en portfölj reduceras och möjligen kan avkastningen öka.
Exempel på sådana tillgångar och placeringar är traditionellt fastigheter eller fastighetsfonder såsom Svenska Bostadsfonden (En Alternativ investeringsfond), realtillgångar, råvaror, hedgefonder men också strukturerade produkter som kan uppvisa positiva egenskaper. Placering får ske i strukturerade produkter, obligationer där avkastningen är kopplad till utvecklingen av en eller flera underliggande
tillgångar (se ordlista). Strukturerade produkter används dock endast för det fall inte utdelande fondalternativ finns att hitta. Motpartsrisker måste beaktas enligt 9.2.
9.6 Ersättningsmodell till Timrå kommun
Ersättning till kommunen sker enligt en beprövad modell som kallas high waterfront
/avkastningsbaserad förvaltning. Detta innebär att kommunen inte tar något betalt om förvaltningen underskrider fyra procent. Allt över fyra procent tar kommunen en provision 12,5 procent och stiftelsen erhåller 87,5 procent.
10 Hållbara Investeringar
Hållbara ställningstaganden inom kapitalförvaltningen
Direkta placeringar skall göras på ett sätt som, utöver god avkastning och låg risknivå, är förenligt med fastslagna etiska ställningstaganden. Vid indirekta investeringar, såsom innehav i värdepappersfonder, alternativa investeringsfonder, strukturerade produkter samt derivat skall dessa regler så långt det vara möjligt efterlevas.
Vid förvaltningen skall beaktning tas till deklarationer och konventioner som har undertecknats av Sverige inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljö. Dessutom skall kriterier särskilt beaktas för bolag med verksamhet inom kategorierna vapen, tobak, alkohol, spel och pornografi. Detta gäller även de bolag som arbetar med att utvinna, förädla eller distribuera kol, olja eller gas.
För fondplaceringar är minimikravet att fonden måste förvaltas i linje med United Nations Principles for Responsible Investments (UNPRI), dvs. att ansvarig förvaltare har vedertagna riktlinjer för socialt ansvarsfulla investeringar, Social Responsible Investments (SRI).
Positiv screening
Styrelsen förordar i urval i den enskilda aktieportföljen att bolagsval sker utifrån positiva screeningskriterier. Med det avses företag som i sin verksamhet ligger i framkant och arbetar proaktivt med att integrera ESG-frågor (Enviromental, Social & Governance) i sina styrdokument och i sin verksamhet. Positiv screening skall leda till lägre bolagsspecifika risker, en jämnare och högre avkastning och långsiktigt bidra till en mer hållbar utveckling.
Utvärdering av samtliga placeringar, värdepapper och fondförvaltare ur ett hållbarhetsperspektiv, görs årligen för att bedöma hållbarhetskriterier samt hur man uppfyller och arbetar enligt ovanstående i stiftelsen.
Bilaga: Ordlista
Covered call Utfärdande av en köpoption (se nedan) motsvarande det antal man äger av den underliggande aktien.
Direktavkastning Den löpande avkastningen som t.ex. en aktie ger i form av utdelning. Uttrycks ofta som en procentuell andel av aktiens kurs.
Diversifiering Fördelningen av en portföljs tillgångar inom och mellan olika tillgångsslag och marknader i syfte att minska portföljens risk.
Emittent Utgivaren av finansiella instrument som t.ex. en obligation.
Exponering Det värde, uttryckt i kronor eller procent av totala portföljen, som förändras pga. förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper.
Kapitalgaranti Köparen av en obligation eller ett visst finansiellt instrument är garanterad att på förfallodagen få tillbaka det nominella beloppet.
Köpoption Rätten att köpa något till ett bestämt pris vid en bestämd tidpunkt.
Löptid Den tid som återstår till ett värdepappers förfall.
Marknadsvärde Värdet på en tillgång (eller en hel portfölj) till kapitalmarknadens rådande nivå.
Medelsförvaltning Förvaltning av tillgångar och skulder.
Tillgångarna består oftast av likvida medel.
Nominellt belopp Det belopp som en obligation eller ett finansiellt instrument är utställt på.
Obligation Skuldebrev med lång löptid utgivet av riksgälden, hypoteksinstitut, företag, kommuner, landsting m.fl.
Oktroj Företaget har tillstånd av Finansinspektionen att bedriva bank- eller fondbörsverksamhet. Med oktroj följer att företagets verksamhet underställs gällande lagstiftning och löpande tillsyn av Finansinspektionen.
Option Avtal mellan två parter som ger den ena parten möjlighet, men inte skyldighet, till köp (köpoption) eller försäljning (säljoption) av en viss mängd av en tillgång som t.ex. värdepapper till ett förutbestämt pris vid en viss bestämd framtida tidpunkt.
Placeringshorisont Den tidsperiod de förvaltade medlen ska vara
investerade (innan de potentiellt ska användas/konsumeras).
Portfölj Finansiell tillgång som är placerad i olika värdepapper eller en skuld som består av krediter med olika löptider, räntebindning m.m.
Rating Riskklassificering av företag/organisation med avseende på deras kreditvärdighet eller av lån med avseende på utsikten till återbetalning.
Enligt Standard & Poors innebär AAA den högsta kreditvärdigheten och AA innebär en väldigt hög kreditvärdighet. Motsvarande för svenska värdepapper innebär K1 den högsta kortfristiga kreditvärdigheten.
Ratinginstituten Standard & Poors och Moodys klassificering av långfristig (löptid över ett år) upplåning är enligt följande:
Ratinginstitut | Kreditvärdighet Mkt hög Hög | Spekulativ | Mkt låg | |
S & P | AAA – AA | A – BBB | BB – B | CCC - D |
Moody’s | Aaa – Aa | A – Baa | Ba – B | Caa - C |
För kortfristig (löptid på maximalt ett år) upplåning gäller nedanstående tabell:
Ratinginstitut | Kreditvärdighet Mkt hög Hög | Tillfredsställa nde | Mkt låg | |
S & P | K-1 | K-2 | K-3 | K-4, K-5 |
Moody’s | P-1 | P-2 | P-3 | Not P |
Rebalansering Återställa fördelningen mellan tillgångsslagen i en portfölj så att andelarna för de olika tillgångsslagen håller sig inom de fastställda gränserna.
Riskpremie Investerare kräver kompensation (extra avkastning) för att investera i tillgångar som innebär osäkerhet om det framtida värdet. Skälet till detta är att investeraren i de flesta fall kan välja att istället göra en investering som inte innebär sådan osäkerhet. Om investeraren inte kunde se fram emot en belöning för att bära den extra risken eller osäkerheten, skulle han/hon inte vara beredd att bära den. Den kompensationen kallas riskpremie.
Sharpekvot Sharpekvot är ett mått på riskjusterad avkastning
och används för att jämföra portföljer eller
fonder med varandra. Portföljens sharpekvot beräknas genom att ta avkastningen minus den riskfria räntan dividerat med portföljens standardavvikelse. Sharpekvoten mäter risk genom att titta på portföljens standardavvikelse eller volatilitet, vilket betyder hur mycket värdet på portföljen eller fonden har svängt upp eller ner den senaste perioden, exempelvis senaste 12 månaderna.
Strukturerad produkt En obligation där avkastningen är kopplad till
utvecklingen av en eller flera underliggande tillgångar som t.ex. aktieindex, en korg av aktier inom viss bransch eller andra tillgångsslag som t.ex. råvaror, valutor. När en strukturerad produkt förfaller på bestämd dag garanteras i de flesta fall det nominella värdet.