Kapitaltäckningsinformation

Detta dokument beskriver kapitaltäckningsinformation i TeliaSonera Finance AB (”TS Finance”) och innehåller årlig information om kapitaltäckning, risker och riskhantering. Dokumentet syftar till att rapportera resultatet av kapitaltäckningen för angivet år i enlighet med Finansinspektionens vid var tid gällande föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering.1

1.2 Information om bolaget och verksamheten

TeliaSonera Finance AB, org. nr. 556404-6661, ägs till 100 % av TeliaSonera AB, org. nr. 556103-4249 (”TeliaSonera”). TS Finance är TeliaSonera koncernens kreditmarknadsbolag.

1.2.1 Styrelsen

TS Finance styrelse bestod per utgången av 2014 av fem ordinarie styrelseledamöter: Xxxxxxxxx Xxxxx (styrelseordförande)

Xxxxxx Xxxxx

Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx

1.2.2 VD

TS Finance verkställande direktör: Xxxxxxx Xxxxxxx, tillträdde den 3 februari 2014. Dessförinnan var Xxxx Xxxxxxx VD.

1.2.3 Ledningsgruppen

Ledningsgruppen i TS Finance bestod per utgången av 2014 av VD, CFO, Head of Legal, Sales Director, Operations Director, Credit manager, Head of Consumer, Head of Business Development och HR manager:

VD, Xxxxxxx Xxxxxxx, tillträdde den 3 februari 2014 CFO, Xxxx Xxxxx, tillträdde den 3 februari 2014 Head of Legal, Xxxxxx Xxxxxx

Sales Director, Xxxxxx Xxxxxxxx Operations Director, Xxxxx Xxxxxxxxx Credit manager, Xxxxxxx Xxxxxxx Head of Consumer, Xxxx Xxxxxx

Head of Business Development, Xxxxx Xxxxxxxx, tillträdde den 1 november 2014. HR manager, Xxxxxxx Xxxxxx, tillträdde den 1 april 2014. Dessförinnan var Xxxx Xxxxxxxx HR manager.

1 Finansinspektionens föreskrifter om tillsynskrav och kapitalbuffertar; FFFS 2014:12.

1.2.4 Verksamheten

TS Finance är ett auktoriserat kreditmarknadsbolag med tillstånd från Finansinspektionen. Bolaget bedriver verksamhet i Sverige, Norge, Danmark och Finland. TS Finance verksamhet i Sverige startade år 1982, samt verksamheten i Danmark år 2001 och i Norge och Finland år 2007.

TS Finance erbjuder finansiering och paketering av hårdvara och tjänster till TeliaSoneras kunder.

Verksamheten omfattar finansiering av koncernens investeringar kopplat till specifika kundavtal. TS Finance roll som internt finansbolag är att stärka och utveckla TeliaSoneras affär med finansieringslösningar. För kunden innebär det möjligheten att alltid ha tillgång till rätt IT- och telekomutrustning, utan tunga engångsinvesteringar.

TS Finance finansierar i första hand olika produkter och tjänster inom telekomindustrin, t.ex. basstationer, installation av telekomutrustning, mobiltelefoner och telefonväxlar.

Därtill har TS Finance under slutet av 2013 lanserat en konsumentkreditaffär i Finland.

1.2.5 Statistik

Omsättning/Omslutning	2014-12-31
Omsättning	697 MSEK
Balansomslutning	2 850 MSEK
Lån
Utlåning	1 894 MSEK
Inlåning	1 302 MSEK
Anställda
Anställda	ca 84 anställda

1.3 Governance över dokumentet

Ansvarig för att ta fram dokumentet är CFO inom TS Finance. Kapitaltäckningsinformationen tas fram i samråd med Compliance Officer. Ekonomi, Kredit, Compliance och Riskkontroll är involverade i arbetet.

Dokumentet skall godkännas av VD och styrelsen för TS Finance.

Resultatet från riskidentifieringen, kapitalbedömningen och stresstesterna presenteras för ledningsgruppen och styrelse. Ledning och styrelse godkänner kapitaltäckningen och kapitalbehovet genom att godkänna den årliga interna kapitalutvärderingen (IKU).

2 Kapitaltäckning

2.1 Samlad kapitalbedömning

Bolagets mål är att ha en väl avvägd kapitalstruktur i förhållande till bolagets verksamhet. Bolagets kapitalstruktur ska vidare vara anpassad så att risknivån i bolaget inte överstiger beslutade riktlinjer eller FI:s regelverk.

Det totala kapitalbehovet för att täcka TS Finance risker är kalkylerat till 151 050 TSEK enligt pelare 1 och 39 364 enligt pelare 2 samt beräknade kapitalbuffertar på

sammanlagt 59 165 TSEK. Sammantaget ger detta ett totalt kapitalbehov på 249 579 TSEK vilket är ca 60 % bolagets kapitalbas (423 MSEK). Det ger en beräknad minsta Total kapitalrelation på 13,2%. För mer detaljer se infogad tabell.

Miniminivån satt av FI för 2014 var 10 % och från och med 1 september 2015 är gränsen satt till 11,5%. Den beslutade riskaptiten för bolaget anger att bolagets väsentliga risker inte ska resultera i en Total kapitalrelation som är lägre FI:s vid var tid gällande kravnivå +25%, d.v.s. 14,38 % från och med 1 september 2015.

Metodval för beräkning av internt kapitalbehov utgår från interna modeller för beräkning av kapitalbehov avseende kredit-, ränte-, affärs- och operativa risker. Korrelationen har angivits till 1 mellan de olika riskslagen vilket innebär ett restriktivt antagande att ett värsta scenario inträffar samtidigt och utan inbördes påverkan mellan riskerna.

Samlad Kapitalbedömning		(TSEK)
Pelare 1	Kreditrisk	118 671
	Operativ risk	32 379
	Valutarisk2	0
	Summa pelare 1	151 050
Pelare 2	Operativ risk	19 110
	Ränterisk	17 254
	Ryktesrisk	2 000
	Strategisk risk	1 000
	Summa pelare 2	39 364
Kapitalbuffertar	Kapitalkonserveringsbuffert	47 203
	Kontracyklisk kapitalbuffert	11 962
	Summa Kapitalbuffertar	59 165
	Summa Kapitalbedömning	249 579
	Riskvägda exponeringar	1 888 122
	Internt bedömt Kapitalrelation	13,2%

I bolagets affärsmodell ingår att ta väl avvägda kreditrisker och leverantrörsrisker, dock alltid efter sedvanlig kreditprövning. Strategin för hanteringen av ränterisker och valutarisker är att minimera variabilitet i resultatet givet rimliga kostnader och arbetsinsatser. Bolaget försöker i sin verksamhet minimera de operativa riskerna och likviditetsriskerna.

Bolagets pensionsrisker består av förmånsbestämda pensionsplaner vilket är en liten del av bolagets totala pensionsplan. Bolagets pensionsplaner består till störst del utav avgiftsbestämda pensionsplaner där den anställde bär den aktuariella- och investeringsrisken. Bolagets pensionstillgångar uppgår till 43 007 TSEK och pensionsförpliktelser till 44 871 TSEK vilket ger en nettoskuld om 1 864 TSEK. På sikt kommer pensionsrisken att minska då bolagets inte tecknar nya förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionsrisken bedöms i all väsentlighet såsom låg med liten påverkan på bolagets kapitalbehov.

2 Satt till 0 SEK enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, artikel 351.

Bolagets kapitalbehov för koncentrationsrisker i pelare 2 beräknas för namnkoncentration, branschkoncentration och geografisk koncentration. Bolaget använder sig av Herfindahlindex-metoden då kreditriskerna beräknas med schablonmetoden. Riskernas beräkning är under översyn och förväntas vara på plats inom kort.

Om förhållandena i omvärlden skulle förändras har bolaget möjlighet att göra omfördelningar av riskaptiten inom bolagets riskslag.

2.2 Framtida kapitaltäckningsbehov3

Inga avvikande affärshändelser har skett under 2014. Verksamheten har utvecklats positivt med en ökad försäljning och ett starkt resultat. Denna utveckling beräknas fortsätta under 2015-2016 men inga signifikanta affärshändelser väntas.

TS Finance har i dagsläget inga planer på att ändra verksamhetsinriktning utan fokuserar även framåt på leasing och konsumentkrediter. Bolaget kommer i första hand att satsa på verksamheterna i norden med den klart största verksamheten i Sverige.

Bolaget gör löpande simuleringar avseende det framtida kapitaltäckningsbehovet med framförallt tillväxten i konsumentkreditaffären i åtanke. I slutet av 2014 mottog bolaget ett koncernbidrag motsvarande 128 MSEK för att säkerställa att kapitaltäckningen skall ligga på en betryggande nivå även med en starkt växande konsumentaffär. Ytterligare kapitalförstärkningar kommer att göras i takt med att affären växer under framförallt slutet av 2015 och 2016.

Under hösten 2014 gjordes en revidering av organisationen med vissa mindre förändringar, framförallt kopplat till ansvarsområden kring affärsutveckling och försäljning. Inga större organisatoriska förändringar planeras under 2015.

Inga ytterligare kända organisations- eller affärshändelser finns i dagsläget som påverkar organisation eller kapitalbehov.

3 Information om framtida kapitalbehov offentliggörs i form av allmänna upplysningar varmed specifika upplysningar utelämnas då dessa får anses vara företagshemligheter och upplysningarna betraktas som bolagets egendom, då offentliggörande av dem för allmänheten skulle undergräva bolagets konkurrensställning och behöver därmed inte anges i enlighet med Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, artikel 433.2.

2.3 Kapitaltäckningsanalys

Kapitaltäckningsanalys (TSEK)

Kapitalrelationer	2014-12-31	2013-12-31
Total kapitalrelation	22,43 %	19,90 %
Kärnprimärkapitalrelation	22,43 %	19,90 %
Primärkapitalrelation	22,43 %	19,90 %
Kapitaltäckningskvot	2,81	2,22
Bruttosoliditet	12,67 %	-
Kapitalbuffertar	2014-12-31	2013-12-31
Kapitalkonserveringsbuffert	47 203	-
Kontracyklisk kapitalbuffert	11 962	-
Kapitalplaneringsbuffert	-	-
Systemriskbuffert	-	-
Summa kapitalbuffertar	59 165
Kapitalbas	2014-12-31	2013-12-31
Eget kapital enligt senaste årsbokslutet 31 december	436 580	320 509
Eget kapital	436 580	320 509
Avgår immateriella tillgångar	- 6 186	- 7 765
Avgår uppskjuten skattefordran	- 5 508	- 2 393
Avgår orealiserade valutaterminseffekter	- 1 290	- 150
Kärnprimärkapital	000 000	000 201
Supplementärt kapital	0	0
Övrigt primärkapital	0	0
Kapitalbas	000 000	000 201
Riskvägda exponeringar	2014-12-31	2013-12-31
Kreditrisk enligt schablonmetoden	1 483 383	1 341 683
Valutarisk	4	4 819
Operativ risk enligt schablonmetoden	404 739	211 943
Totalt riskvägda exponeringar	1 888 122	1 558 445
Kapitalkrav	2014-12-31	2013-12-21
Kreditrisk enligt schablonmetoden	118 671	107 335
Valutarisk	5	385
Operativ risk enligt basmetoden	32 379	31 792
Kapitalkrav	151 050	139 512

4 Satt till 0 SEK enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, artikel 351.

5 Ibid.

2.3.1 Kapitalrelationer

Kapitalrelationerna för 2014 motsvaras av tidigare beräknad kapitaltäckningsgrad för 2013.

Total kapitalrelation är förhållandet mellan kapitalbasen och bolagets totala riskvägda exponeringar.

Kärnprimärkapitalrelation är förhållandet mellan kärnprimärkapital och bolagets totala riskvägda exponeringar.

Primärkapitalrelation är förhållandet mellan primärt kapital och bolagets totala riskvägda exponeringar.

Kapitaltäckningskvoten för 2014 finns endast angiven för jämförelse med föregående år och kommer framöver inte att tas upp i den interna kapitalutvärderingen.

2.3.2 Kapitalbuffertar

Kapitalkonserveringsbufferten utgör 2,5 % av bolagets totala riskvägda exponeringar och syftar till att täcka bolagets eventuella förluster under dåliga tider.

Den kontracykliska kapitalbufferten beräknas med ett kontracykliskt buffertvärde om 1 % i enlighet med Finansinspektionens beslut. Reciprocitet gentemot andra staters buffertvärde tillämpas till den del som staterna har rapporterat sina buffertvärden till ESRB, för övriga tillämpas ett buffertvärde om 1 %. Kontracyklisk kapitalbuffert aktiveras under goda tider då kredittillväxten är hög och avaktiveras vid dåliga tider.

Kapitalplaneringsbufferten beräknas med hjälp av stresstest som avser att testa bolagets känslighet för finansiell påfrestning. Utifrån nedan stresstester anser bolaget att kapitalplaneringsbufferten täcks av bolagets kapitalkonserveringsbuffert och ökar därmed inte bolagets behov av ytterligare buffert utöver ovan nämnda.

Bolaget undantas från kravet att ha en systemriskbuffert då bolaget inte är en av de fyra storbankerna.6

6 Lag (2014:966) om kapitalbuffertar.

Tabell: Exponeringar för kreditrisker per exponeringsklass Enligt Finansinspektionens föreskrifter

(TSEK)	31 december 2014				31 december 2013
	Exponeringar		Riskvägda exponeringar	Kapitalkrav	Exponeringar	Riskvägda exponeringar	Kapitalkrav
Stat	0 %	222 737	0	0	239 328	0	0
Stat	20 %	18	4	0	0	0	0
Stat	50 %	471	236	19	0	0	0
Stat	100 %	1 412	1 412	113	0	0	0
Stat	150 %	75	112	9	0	0	0
Kommun & Landsting	0 %	353 664	0	0	351 980	0	0
Församling	100 %	5 194	5 194	416	6 732	6 732	539
Institut	20 %	41 322	8 264	661	33 473	6 695	536
Institut	50 %	0	0	0	18 723	9 362	749
Institut	100 %	0	0	0	0	0	0
Företag	20 %	0	0	0	0	0	0
Företag	50 %	342 023	171 012	13 681	293 051	146 526	11 722
Företag	100 %	000 000	000 094	23 688	441 677	441 677	35 334
Hushåll	75 %	1 181 047	885 785	70 863	786 076	589 557	47 165
		2 444 059	1 368 112	109 449	2 171 040	1 200 548	96 044
Övriga poster	0 %	0	0	0	0	0	0
Övriga poster	100 %	62 019	62 019	4 962	141 136	141 136	11 291
Oreglerade poster	150 %	35 501	53 252	4 260	0	0	0
		2 541 577	1 483 384	118 672	2 312 176	1 341 684	107 335

2.4 Kreditrisk

2.4.1 Allmänt om kreditrisker

En kreditrisk är av TS Finance definierad som: risken för ekonomisk förlust i händelse av att kund misslyckas med att leva upp till avtalade åtaganden och där säkerheten i avtalet ej täcker existerande krav.

I bolagets verksamhet är kreditrisken genererad inom följande områden:

• Leasing

• Utlåning - både till företag och konsumenter

• Restvärden

• Tredje part risk – restvärden, kapitaliserad service/support, hosting, licenser m.m.

2.4.2 Hantering

Månatligt reserveras en kreditreserv som är uträknad på det statistiska utfallet av konkurser inom respektive av UC definierad riskklass. I tillägg till det statistiska utfallet adderas eventuella manuella reserver där det anses vara en högre risk för obestånd än enligt den statistiska modellen från UC.

2.4.3 Metod för beräkning av exponeringsbelopp för kreditrisk i enlighet med Schablonmetoden.

Vid tillämpning av schablonmetoden finns femton exponeringsklasser, i TS Finance fall är det fem av dessa som används då exponering saknas i de övriga. Respektive exponeringsklass kan inom klassen ha ett flertal olika kreditrisker vilka fastställts av Finansinspektionen. För att bestämma vilken riskvikt en exponering skall erhålla får extern kreditvärdering tillämpas. Finansinspektionen godkänner vilka kreditvärderingsföretag vars värderingar får användas och anger antal kreditkvalitetssteg och vilka kreditvärderingar som tillhör respektive intervall.

TS Finance har valt att använda sig av det av Finansinspektionen godkända kreditvärderingsföretaget Standard & Poor’s externa värdering i bedömningen av exponeringarna.

Exponeringar för kreditrisk, i enlighet med Pelare 1, inkluderar följande poster med avdrag för reservering för osäkra fodringar:

• Poster i balansräkningen upptaget till netto bokfört värde

• Tredje parts risk vid garanterande av restvärden

2.4.4 Kreditriskskydd – säkerheter som reducerar kapitalkravet

Kapitalkravet kan under vissa förutsättningar reduceras genom att TS Finance erhåller säkerhet för kreditexponeringen. Vad som är godtagbart som säkerhet och därmed reducerar kapitalkravet enligt bolagets riktlinjer följer nedan. Hanteringen av säkerheter är fastställda i policyn för övergripande strategi och riskhantering gällande kreditrisker och exponering. För säkerheter som reducerar kapitalkravet gäller följande:

• Utfärdaren av säkerheten är i enlighet med Finansinspektionens kreditkvalitetssteg klassad inom stegen 1-6 och kan hänföras till detsamma.

• Företag är kvalificerade om de har en extern kreditvärdering som motsvarar kreditkvalitetssteg 2, A+ till A- eller bättre.

• Det ska tydligt framgå vilken exponering som omfattas av den ställda säkerheten, det ska inte för utfärdaren gå att i göra ändringar i säkerheten i efterhand, heller inte gå att återkalla säkerheten från utfärdaren.

• Krav på reglering ska kunna ställas direkt till utfärdaren av säkerheten utan att TS Finance behöver vända sig till gäldenären.

Uppföljning av kreditrisk som har medräkningsbar säkerhet görs brutto och netto. Det innebär att kreditrisk och koncentrationer bedöms för exponeringen före respektive efter säkerhet är avräknad. Effekten på kapitalkravet från säkerheter blir att gäldenärens riskvikt byts ut mot riskvikten för utfärdaren av säkerheten.

2.4.5 Exponeringar fördelat per exponeringsklass

Kreditrisken för Företagsexponeringar bestäms av vilken kreditvärdering som bolaget erhållit från av Finansinspektionen godkända kreditvärderingsföretag. Företag med ett engagemang < 1 M€ redovisas som SME och ingår i posten Hushåll. Exponeringar mot Hushåll erhåller en kreditrisk på 75 %. Exponeringar mot institut har i denna tabell klassats som exponering mot företag till skillnad mot tabell 2.3.

	TSEK	31 december 2014		31 december 2013
Klass	Specifikation av exponering för kreditrisker	Exponeringar	Kreditrisk	Exponeringar	Kreditrisk
1	Exponering mot Stat, Kommun, Landsting	578 378	1 763	591 308	0
2	Exponering mot Icke- kommersiell verksamhet & Trossamfund	14 646	14 646	9 229	9 229
3	Företagsexponeringar	000 000	000 918	786 924	604 259
4	Exponering mot Hushåll	1 181 047	885 785	786 076	589 557
	Summa Kreditrisker	2 444 059	1 368 112	2 173 537	1 200 548

2.4.6 Exponeringar per exponeringsklass med uppgift om kreditvärdighet/klassificering

För de klasser där exponeringar föreligger lämnas upplysningar om exponeringsbelopp, före och efter kreditskydd, fördelat på respektive kreditkvalitetssteg.

Klass 1: Exponering mot Stat, Kommun & Landsting

Exponering mot Stat, Kommun & Landsting erhåller kreditrisk i kreditkvalitetssteg 1, AAA till AA-, i enlighet med Finansinspektionens rangordning i sex olika kreditkvalitetssteg. Kreditrisk 0 %.

TSEK

31 december 2014

31 december 2013

Klass

Specifikation av exponering för

kreditrisker

Exponeringar

Kreditrisk

Exponeringar

kreditrisk

Exponering mot Stat, kommun,

Landsting

578 378

598 040

Klass 2: Exponeringar mot Icke-kommersiell verksamhet samt Trossamfund

Exponeringar mot icke-kommersiell verksamhet och trossamfund är given 100 % i Riskvikt om inte exponeringen är att klassas som kreditkvalitetssteg 1. Exponeringar hänförda Svenska kyrkan har klassats som kreditkvalitetssteg 1 och erhållit en riskvikt på 0 %.

	TSEK	31 december 2014			31 december 2013
Klass	Specifikation av exponering för kreditrisker	Riskvikt	Exponeringar	Riskvägt belopp	Riskvikt	Exponeringar	Riskvägt belopp
1	Exponering mot Stat, kommun,	0 %	5 194	0	0 %	6 732	0
2	Exponering mot Icke- kommersiell verksamhet & Trossamfund	100 %	9 452	9 452	100 %	9 229	9 229
	Summa Kreditrisker		14 646	9 452		15 961	9 229

Klass 3: Företagsexponeringar

Exponeringar mot företag, vilka har givits en kreditvärdering, erhåller riskvikt i enlighet med Finansinspektionens rangordning i sex olika kreditkvalitetssteg. Exponeringar utan kreditvärdering erhåller en riskvikt om 100 %. I denna tabell har exponering mot institut medräknats som exponering mot företag till skillnad från tabell 2.4.

TSEK	31 december 2014			31 december 2013
Kreditvärdering	Riskvikt	Exponering	Kreditrisk	Riskvikt	Exponering	Kreditrisk
AAA till AA-	20 %	44 509	8 902	20 %	31 252	6 250
A+ till A-	50 %	374 694	187 347	50 %	124 315	62 158
BBB + till BBB-	100 %	36 629	36 629	100 %	34 803	34 803
Utan Kreditvärdering	100 %	731 395	731 395	100 %	596 104	596 104
Summa Kreditrisker		1 187 227	964 273		786 474	630 907

2.4.7 Exponeringarnas geografiska spridning

Exponeringarna nedan är redovisade som den faktiska tillhörighet dem har, d.v.s. SME och företag med engagemang < 1 M€ har blivit redovisade som företag och inte Hushåll som tidigare.

31 december 2014

	TSEK
Klass	Specifikation av exponering för kreditrisker	Sverige	Norge	Danmark	Finland	Kreditrisk	Exponeringar
1	Exponering mot Stat, Kommun, Landsting	578 378	0	0	0	1 763	578 378
2	Exponeringar mot Icke-kommersiell verksamhet & Trossamfund	14 646	0	0	0	9 452	14 646
3	Företagsexponeringar	1 105 625	83 642	19 592	95 000	000 000	1 304 353
4	Exponering mot Hushåll	185 640	0	159	360 883	410 011	546 682
	Summa Kreditrisker	1 884 289	83 642	19 751	456 377	1 368 112	2 444 059

31 december 2013

	TSEK
Klass	Specifikation av exponering för kreditrisker	Sverige	Norge	Danmark	Finland	Kreditrisk	Exponeringar
1	Exponering mot Stat, Kommun, Landsting	592 824	0	0	5 216	0	598 040
2	Exponeringar mot Icke-kommersiell verksamhet & Trossamfund	7 507	0	0	1 722	9 229	9 229
3	Företagsexponeringar	631 394	84 141	10 661	60 278	604 260	786 474
4	Exponering mot Hushåll	736 524	0	0	50 000	000 000	786 076
	Summa Kreditrisker	1 968 249	84 141	10 661	117 668	1 203 345	2 180 719

2.4.8 Företagsexponeringar fördelat per bransch

Enskilda firmor som tidigare klassats som hushåll, se tabell 2.4, har blivit tilldelade en branschtillhörighet varför totalsumman ej överensstämmer med summan i den tabellen.

TSEK
Företagsexponering per bransch	Exponering7
Entreprenöriellt, Industri & Tillverkning	384 705
Telekommunikation, Dataverksamhet	169 259
Parti- & Provisionshandel, Detaljhandel	147 714
Konsultation & Finansiella tjänster	145 329
Arbete, utbildning, bemanning, personal	81 747
Offentlig verksamhet, social verksamhet	37 671
Hälso- & xxxxxxxx, omsorg	34 508
Övriga	220 802
Summa	1 187 227

2.4.9 Kreditrisk på tredje part

I det fall en tredje part garanterar ett restvärde i en affär så får det garanterade restvärdesbeloppet anses som en kreditrisk för TS Finance. Det belopp som kan tillräknas kreditriskerna beror på vilken kreditvärdering som den som garanterar restvärdet erhållit från av Finansinspektionen godkända kreditvärderingsföretag.

Garanterade Restvärden Tredje Part

TSEK		31 december 2014			31 december 2013
Kreditvärdering	Riskvikt	Exponering	Kreditrisk	Riskvikt	Exponering	Kreditrisk
AAA till AA-	20 %	12 952	2 590	20 %	14 839	2 968
A+ till A-	50 %	0	0	50 %	0	0
BBB+ till BBB-	100 %	0	0	100 %	0	0
Utan kreditvärdering	100 %	19 777	19 777	100 %	18 478	18 478
Summa Kreditrisker		32 729	22 367		33 317	21 446

2.5 Likviditetsrisker

Med likviditetsrisk menas risken för att bolaget inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt.

2.5.1 Styrning av likviditetsrisk

Det yttersta ansvaret för TS Finance likviditetsrisk åligger VD. VD har delegerat ansvaret för likviditetsrisk till bolagets CFO som i sin tur har lagt ut riskhanteringen av likviditetsrisk till bolagets Financial Controller tillika Treasuryansvarige.

Riskkontroll ska regelbundet låta genomföra en oberoende granskning och utvärdering av bolagets styrning och kontroll av likviditetsrisker.

7 Företagexponering per bransch rapporteras för första gången för 2014 varmed ingen jämförelse finns för 2013.

2.5.2 Hantering av likviditetsrisk

Bolagets finansieringskällor är primärt upplåning från moderbolaget, TeliaSonera AB, det egna kapitalet samt floathantering inom TeliaSonera-koncernen där den senare avser de faktureringstjänster som bolaget utför åt olika koncernenheter och vilken påverkar Bolagets kassaflöde.

Likviditetsriskerna begränsas genom god likviditetsplanering och val av placeringsformer där avkastningen är god och betryggande. TS Finance placerar sitt likvida överskott via TeliaSonera AB, Internbanken. I möjligaste mån lånar bolaget medel i enlighet med vad som avtalats i kundavtalen när det gäller olika löptider, valutor och räntenivåer. Likviditetsflödena stäms av löpande.

2.5.3 Mätning av likviditetsrisk

Bolaget mäter likviditetsrisken kvartalsvis och vid behov för att tidigt få indikatorer på om det finns en ökad risk. Likviditetsrisken mäts på kort och lång sikt varmed bolaget mäter sin strukturella likviditetsrisk genom att över tiden följa lämpliga nyckeltal ur balansräkningen för att belysa den finansiella strukturen och specifika inslag i bolagets likviditetsrisk. För detta använder sig bolaget av kassalikviditets- och kassaflödesanalyser som nyckeltal och mätmetoder.

Volymen av tecknade, ej startade avtal mäts löpande och följs som det specifika mått som bolaget följer avseende likviditetsmått. Löpande följer bolaget likviditetsbehovet satt i relation till befintliga lånelimiter

Likviditetsrisken bedöms som låg i dagsläget och påverkar således inte kapitalbehovet.

2.6 Marknadsrisk

Bolaget utsätts genom sin verksamhet för marknadsrisker i form av ränterisk och valutarisker.

2.6.1 Valutarisk

Med valutarisk avses risken att värdet på tillgångar och skulder i utländsk valuta förändras ofördelaktigt vid en rörelse i valutakurser och att detta leder till valutakurseffekter i bolagets resultat. Bolaget definierar sin valutaexponering som nettotillgångar, inklusive finansiella derivat, i utländsk valuta. De tillgångar som bolaget har i utländsk valuta är främst leasingkontrakt och skulderna kommer från den tillhörande finansieringen i respektive valuta. TS Finance AB:s riktlinjer för valutarisker fastställs i en av styrelsen godkänd Finanspolicy.

2.7.1.1 Mätning av valutarisk

Valutarisk mäts som den beräknade resultateffekten av en antagen momentan kursförändring om 5 procentenheter i alla valutor som bolaget har tillgångar och skulder

i. Absolutvärdet för resultateffekterna per valuta summeras. Den beräknade resultateffekten får vid en sådan förändring ej överskrida +/- 3 MSEK.

2.7.1.2 Valutariskexponering

Det faktiska kapitalkravet för valutarisker är 8 % av riskvägt belopp och per utgången av december enligt ovan angiven riskberäkning uppgick till 1657 (385) TSEK.

2.7.1.3 Hantering av valutarisk

Målet för hanteringen av valutarisker är att minimera variabilitet i resultatet till rimliga kostnader. För det fall bolaget inte till fullo kan matcha tillgångar och skulder i utländsk valuta och den beräknade resultateffekten överstiger tillåtet värde använder bolaget kurssäkring av valutarisker (nettotillgångar eller nettoskulder) genom moderbolaget via TeliaSonera AB Corporate Finance & Treasury.

2.6.2 Ränterisk

Ränterisk definieras som risken att räntenettot skall utvecklas negativt vid en ränteförändring. Ränteexponering definieras som skillnaden mellan räntebindningstiderna för upplåning respektive leasingavtal. TS Finance AB:s riktlinjer för ränterisker fastställs i en av styrelsen godkänd Finanspolicy.

2.7.2.1 Hantering av ränterisk

Ränterisk uppstår i bolagets verksamhet genom att olika räntebindningstider föreligger för bolagets tillgångar och skulder. Utlåningen i utländsk valuta är i allt väsentligt matchad mot upplåning i utländsk valuta. Samtliga upplåningstransaktioner sker genom moderbolaget via TeliaSonera AB Corporate Finance & Treasury.

2.7.2.2 Mätning av ränterisk

Ränterisk mäts via gap-analys. Gap-analysen delar in bolagets portföljer i löptidsfickorna 0-6 mån, 6-12 mån, 1-2 år, 2-3 år och över 3 år. För varje löptidsficka antas en ränteförändring med 50 räntepunkter. Resultateffekten skattas för rullande 12- månadersperiod och den förväntade resultateffekten skall ej överstiga 25 MSEK vid en räntehöjning på 2 %. Längre räntebindningstider ska normalt matchas fullständigt.

2.7.2.3 Ränteriskexponering

I enlighet med samma beräkning som ovan enligt Finansinspektionens modell för beräkning av ränterisk uppgick bolagets ränteriskexponering per utgången av december till 4,07 % av kapitalbasen.

2.7 Operativ risk

TS Finance definierar operativ som risk för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer och rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Definitionen inkluderar legal risk, compliancerisk, och exkluderar affärsrisker.

2.7.1 Styrning, kontroll och riskhanteringsfunktion

Det yttersta ansvaret för TS Finance operativa risker åligger VD och styrelse. VD har delegerat ansvaret för kontroll av operativa risker till bolagets funktion för riskkontroll, Risk manager. Respektive enhetschef har därtill det operativa ansvaret för riskhanteringen av de operativa risker som deras respektive affärsenheten är

förknippad med och skall därmed säkerställa att riskerna inom enheten hanteras i enlighet med bolagets riskaptit och riskstrategi.

Risk manager övervakar och kontrollerar bolagets riskhantering samt kontrollerar att alla större risker som bolaget exponeras eller kan komma att exponeras för identifieras och hanteras korrekt av berörda enheter. Risk manager identifierar risker som uppstår till följd av brister i bolagets riskhantering och kontrollera att varje affärsenhet övervakar sina risker på ett effektivt sätt.

Bolagets riskkontrollpolicy fastställs av styrelsen årligen och ägs av Risk Manager som årligen granskar och, när det behövs, förslår ändringar i policyn.

2.7.2 Policy för hantering av operativa risker

Bolaget arbetar löpande med att identifiera och utvärdera de operativa risker som verksamheten exponeras för i syfte att kartlägga bolagets riskexponering, vilka rutiner och åtgärder bolaget har för att hålla riskerna nere samt att öka medvetenheten och förståelsen vad gäller de risker som uppkommer i verksamheten.

2.7.3 Mätning av operativ risk

Bolaget har en dokumenterad sammanställning över samtliga identifierade operativa risker som Risk manager ansvarar för. Utifrån denna dokumentation mäts och bedöms regelbundet de operativa riskerna för att fastställa den aktuella risknivån som bolaget exponeras för. Syftet är att skapa en heltäckande bild över risknivån där sannolikheten att risken inträffar och storleken av eventuella negativa konsekvenser bedöms på ett adekvat sätt.

2.7.4 Riskexponering

Kapitalkravet för operativ risk enligt pelare 1 uppgår till 15 % av genomsnittet av de 3 senaste årens rörelseintäkter, vilket motsvarar 60,7 MSEK. De operativa risker som bolaget har identifierat i enlighet med pelare 2, med hänsyn tagen till sannolikhet och konsekvens och riskmitigerande åtgärder för respektive operativ risk, uppgår till 19,1 MSEK.

2.8 Affärsrisk8

TS Finance definierar affärsrisk som intjäningsrisk, strategisk risk och ryktesrisk.

Intjäningsrisk är risken för minskade intäkter på grund av volym- och marginalmål inte kan nås eller på grund av konkurrens i allmänhet, d.v.s. risken för minskade intäkter vid avvikelse från normal intjäningsnivå, vid så kallade volatilitetsförändringar i intjäningen, att löpande intäkter utvecklas sämre än förväntat.

8 Information om bolagets affärsrisker offentliggörs i form av allmänna upplysningar varmed specifika upplysningar utelämnas då dessa får anses vara företagshemligheter och upplysningarna betraktas som bolagets egendom, då offentliggörande av dem för allmänheten skulle undergräva bolagets konkurrensställning och behöver därmed inte anges i enlighet med Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, artikel 433.2.

Strategisk risk är risken för avvikelse i intjäningen till följd av strukturella förändringar och förändringar i de grundläggande marknadsförutsättningarna.

Ryktesrisk är risken att myndigheter, kunder eller andra motparter får en negativ uppfattning om bolaget.

2.8.1 Riskhantering

Det övergripande ansvaret för TS Finance affärsrisker åligger VD och styrelse. Riskaptit och förändringar av interna regler, policys och instruktioner, beslutas utav styrelsen.

Frågor om potentiella negativa konsekvenser till följd av affärsriskerna följs upp av Risk manager och hanteras av bolagets ledningsgrupp.

TS Finance ledningsgrupp och styrelse gör löpande en utvärdering av bolagets effektivitet ur ett intjänande- och kostnadsperspektiv. Nya avtal som tecknas följer fastslagna attestregler som skall säkerställa lönsamheten i affären. Alla nya eller väsentligt förändrade produkter, erbjudanden, tjänster, marknader, processer och IT- system samt förändringar i verksamhet och organisation genomgår en av styrelsen fastställd godkännandeprocess där bland annat affärsrisker dokumenteras, analyseras och övervakas.

2.8.2 Riskanalys

Affärsriskerna har historiskt sett bedömts varit låga, dock har bolagets satsningar inom nya marknader och produkter medfört en ökad strategisk risk och intjäningsrisk.

Ryktesrisken har historiskt sett varit låg för koncernen som har ett starkt varumärke. Dock har inträffade incidenter och mediadrev avseende moderbolaget under 2012-2013 visat på en ökad ryktesrisk även för bolaget.

Den störst bidragande faktorn till bolagets ökade affärsrisker kan hänföras till den under 2013 introducerade konsumentkreditaffären. Bolagets kundbas har historiskt till störst del bestått utav företagskunder vilket varit en stark affär med låg affärsrisk. I och med en ökad efterfrågan hos konsumeter för finansieringstjänster har bolaget anpassat sig till rådande marknadsförhållanden och konkurrens för att hantera affärsrisken samtidigt som satsningar inom nya marknader och produkter i sig innebär en ökad affärsrisk.

2.9 Ersättningsrisk

TS Finance definierar ersättningsrisk som den risk som är hänförlig till sådana ersättningar som betalas ut till bolagets anställda.

Styrning av ersättningsrisk

TS Finance tillämpar vid var tid gällande regelverk avseende ersättningspolicy i kreditinstitut i syfte att identifiera, mäta, styra, internt rapportera och kontrollera de risker som verksamheten är förknippad med samt främja en effektiv riskhantering. Bolaget har en ersättningspolicy som ligger i linje med detta, vilken årligen fastställs av styrelsen.

Styrelsens beslut avseende ersättningspolicyn grundar sig på en analys av de risker som policyn kan vara förknippad med samt, i förekommande fall, hur dessa ska hanteras.

Det ankommer på styrelsen att se till att ersättningspolicyn tillämpas och följs upp. En kontrollfunktion ska, när det är lämpligt och i vart fall årligen, självständigt granska om

bolagets ersättningar stämmer överens med gällande ersättningspolicy samt rapportera resultatet av granskningen till styrelsen.

Ersättningspolicyn

Bolagets ersättningspolicy ligger till grund för arbetet med ersättningsriskerna. I policyn anges grunder och principer för hur ersättningar ska fastställas, hur policyn ska tillämpas och följas upp samt hur bolaget definierar vilka anställda som kan påverka bolagets risknivå. Ersättningspolicyn ska tillämpas på samtliga bolagets beslut om ersättningar och gäller för samtliga bolagets anställa.

Styrelsen har bedömt att den personalkategori inom bolaget som kan påverka bolagets risknivå utgörs av bolagets ledningsgrupp, som består av verkställande direktör, CFO, Head of Legal, Credit Manager, Sales Director, Operations Director, Head of Business Development, Head of Consumer samt ev. Personalchef eller andra personer som är direkt ansvariga inför styrelsen eller VD. Bonusarna för dessa personer är borttagna.

Bolaget har inte betalat ut någon ersättning till person som kan påverka bolagets risknivå, detta i enlighet med fastställd riskanalys - bonusarna för dessa personer är borttagna. Utfallet har rapporterades till styrelsen i maj 2015. Däremot hade vissa kontrollfunktioner rörlig bonus kopplad till affärens mål. Vad gäller dessa så har beslut fattats att Riskkontroll och Compliance rörliga bonus från och med 2013 ska vara kopplade till deras kontrollerande verksamhet, vilket ligger i linje med gällande policy.

3 Sammanfattning och godkännande av IKU:n

I förhållande till stockens utseende och hur den utvecklats bedöms kapitaltillgången vara god. Bolaget är överkapitaliserat i förhållande till kapitaltäckningskraven men väl kapitaliserat i förhållande till de stora affärer bolaget gör och reglerna om stora exponeringar. Avstämning av kapitalbehovet görs årsvis med finansfunktionen inom TeliaSonera. Riskerna i bolaget har ökat men är i reella tal förhållandevis låga.

Styrelsen har godkänt IKU:n den 25 maj 2015.

BILAGA 1

Organisationsstruktur

BILAGA 2

1. Kapitaltäckning, regelverk och metod

1.1. Allmänt om kapitaltäckning

Kapitaltäckningsreglerna säkerställer att företagen har fungerande riskhanteringssystem för att kunna överblicka riskerna i verksamheten och att företagen regelbundet offentliggör information om sina finansiella förhållanden. Det nuvarande kapitaltäckningsregelverket trädde ikraft den 1 januari 2014. Därmed införlivades EU- reglerna och den första delen av den så kallade Basel 3-överenskommelsen i svensk rätt. De tidigare reglerna trädde ikraft den 1 februari 2007 och införlivade den så kallade Basel 2-överenskommelsen i svensk rätt.

Kapitaltäckningsreglerna ger företagen flera möjligheter att välja mellan olika metoder när de beräknar storleken på den kapitalbas som behövs för att möta förluster som beror på de kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker som företagen utsätter sig för. Ju mer riskkänslig en metod är desto bättre bild ger den av risken i verksamheten.

Gällande regler om kapitaltäckning och stora exponeringar baseras på EU-direktivet ”Capital Requirements Directive” (CRD) och bygger på tre pelare, vilka kortfattat redogörs för nedan.

1.2. Pelare 1

Beräkningen av minikrav på kapital i enlighet med Pelare 1 utförs i enlighet med lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar.

1.3. Pelare 2

Utöver det lagstadgade minimikravet enligt Pelare 1 ska finansiella institut innehålla kapital för samtliga risker i verksamheten. Detta hanteras inom ramen för Pelare 2.

Beräkningen av internt kapitalbehov utförs för att säkerställa att tillräckligt kapital hålls för samtliga väsentliga risker, med hänsyn till bolagets verksamhet, utöver det lagstadgade minimikravet enligt Pelare 1. Den interna kapitalutvärderingen inkluderar strategier, metoder och processer för bolagets kapitalstyrning. Finansinspektionen granskar och utvärderar riskhanteringen och att tillräckligt kapital hålls för de väsentliga risker som bolaget är exponerat för.

1.4. Pelare 3

Information skall årligen lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering, vilket benämns Pelare 3. Fullständig information i enlighet med gällande regler lämnas årligen i IKU:n. Informationen baseras på den senast upprättande årsredovisningen.

1.5. Metoder

TS Finance har använt sig av schablonmetoden för sina beräkningar av kreditrisk och basmetoden för de operativa riskerna. Resultaten enligt dessa beräkningar stämmer väl

med vad bolaget anser vara rimligt att ha som kapitalbas. Bolaget är överkapitaliserat ur ett kapitaltäckningsperspektiv men väl kapitaliserat utifrån reglerna om stora exponeringar. Utöver detta har en bedömning av övriga risker gjorts.

Kapitaltäckningsrapporten redovisas fyra gånger per år till Finansinspektionen. Rapporten görs enligt schablonmetoden och kan i korthet beskrivas med följande steg:

1. Samtliga engagemang tas ut ur leasingsystemet Final på bokslutsdagen för rapporteringen.

2. Engagemang och övriga tillgångar klassificeras i enlighet med regelverket för Basel II och åsätts korrekt riskvikt.

3. För bedömning av motparters riskvikt används Standard & Poors bedömning för exponeringar över 600 KEUR. Motparter som saknar S&P bedömning åsätts en riskvikt på 100 %. Övriga motparter åsätts en riskvikt på 75 % med undantag för stat, kommun och landsting som ges 0 samt fordringar som är äldre än 90 dagar som ges en riskvikt om 150 % av beloppet.

4. Därefter reduceras beloppet med i bokföringen redan reserverade kreditförluster och fördelas på respektive gruppering.

5. Övriga tillgångar bedöms i enlighet med Finansinspektionens vid var tid gällande föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora exponeringar.

6. Slutligen summeras de riskvägda tillgångarna.

2. IKU processen

2.1. Allmänt om IKU-processen

IKU:n tas upp minst en gång per år i styrelsen för beslut. Kapitaltäckningen beaktas i alla viktiga affärsbeslut och ingår som en stående punkt på den operativa ledningsgruppens möten samt på styrelsens möten. Frågeställningarna som tas upp är huruvida de beslut som fattats påverkar bolagets kapitalbehov t.ex. vid finansiering av stora affärer görs en bedömning av hur affären kommer att påverka kapitalsituationen.

TS Finance verksamhet är begränsad. TS Finance har inga derivatkontrakt, hanterar inte kontanter eller förmedlar utlandsbetalningar, ger inte ut eller deltar i obligationsprogram eller hanterar värdepapper åt sina kunder. Givet TS Finance verksamhet är de främsta riskerna kreditrisker och operativa risker. Andra risker (t.ex. från FI:s vägledning) har bolaget inte ansett vara väsentliga för TS Finance verksamhet.

Bolaget arbetar mestadels med långsiktiga leasingavtal. Snittavtalstiden är c:a 3 år och avtalen är för det mesta inte möjliga att säga upp i förtid. Härutöver har bolaget nyligen börjat arbeta med konsumentkrediter.

De senaste årens volatilitet på de finansiella marknaderna har haft en relativt liten påverkan på TS Finance. Tillväxten har varit stadig och kreditförlusterna låga.

Risker finns i hela bolaget. Operativa risker förekommer framför allt inom sälj-, operation-, ekonomi-, juridik- och kreditavdelningen. Kreditrisker och koncentrationsrisker hanteras i första hand av kreditavdelningen medan marknadsrisker och likviditetsrisker hanteras av ekonomiavdelningen.

Strategisk risk, ryktesrisk och konjunkturrisk ligger i första hand på ledningsgruppen att hantera. Compliance och riskkontroll berörs indirekt av alla risker vilket gäller även ledningsgrupp och styrelsen.

TS Finance kapitalbehov tillhandahålls av moderbolaget TeliaSonera. Bolaget har relationer med flera banker men har inte efterfrågat någon limit i enlighet med TeliaSonera koncernens policys som säger att bolaget ska finansiera sig hos moderbolaget.

Proportionalitetsprincipen beaktas genom att TS Finance endast valt ut ett fåtal scenarios och genomfört ett begränsat antal stresstester.

Enbart TS Finance inom TeliaSonera koncernen omfattas i dagsläget av IKU:n.

2.2. Förändringar av IKU-processen

Bolaget ser IKU:n som ett levande dokument som ständigt är föremål för översyn och förbättring. Särskilt stresstesterna upplever bolaget som viktiga. IKU-processen kan därför komma att förändras med hänsyn till bolagets behov, riskidentifiering m.m.

3. Bedömning av kapitalbehovet (kapitalkrav)

3.1. Allmänt om bedömningen av kapitalbehovet

IKU:n upprättas årsvis med utgångspunkt i den senast fastställda årsredovisningen.

Styrelsen beslutar årligen om bolagets risknivå. TS Finance risknivå kommuniceras genom IKU:n samt följande styrdokument:

• Kreditpolicy

• Kreditinstruktion

• Finanspolicy

• Likviditetspolicy

• Restvärdespolicy och

• Attestinstruktion

• Riskkontrollpolicy

Ett direktiv från styrelsen är att bolaget skall finansiera produkter och tjänster som har samband med koncernens verksamhet. Det kan både vara rena produkter men också i form av affärer där koncernen tar ett helhetsgrepp om kunden och tillhandahåller en telefonilösning samtidigt som TS Finance tillhandahåller finansiering av annan verksamhet.

Vid alla finansieringsaffärer görs sedvanlig kreditbedömning i enlighet med bolagets instruktioner:

• Kreditpolicy, och

• Restvärdespolicy.

3.2. Analyserade risker

Kapitalutvärderingen är en integrerad del i bolagets styr- och beslutsprocesser. Alla materiella och viktiga beslut analyseras ur ett kapitalpåverkansperspektiv.

Ansvarig för att identifiera TS Finance risker är TS Finance VD som tagit hjälp med riskidentifieringsprocessen av Riskkontroll. Riskkontrollgenomför riskidentifieringen, samt kvantifieringen av de identifierade riskerna tillsammans med Compliance.

Resultatet av riskidentifieringen presenteras och kommuniceras till ledningsgruppen och styrelsen genom detta dokument.

Processen att identifiera risker genomförs löpande. Bolaget genomför årligen en risk assessment avseende riskerna i bolaget. TS Finance har begränsad inlåning, inga derivatkontrakt, hanterar inte kontanter eller utlandsbetalningar, ger inte ut eller deltar i obligationsprogram, hanterar inte värdepapper åt sina kunder eller tar positioner i eget lager. Alla flöden i utländsk valuta terminssäkras. Då TS Finance riskexponering är relativt begränsad är en del av de risker som nämns som exempel i Baselriktlinjerna och FI:s riktlinjer är inte fullt ut relevanta för TS Finance. Bolagets ledningsgrupp har identifierat följande väsentliga risker:

- Kreditrisker

- Marknadsrisker

• Ränterisker

• Valutarisker

- Operativa risker

- Likviditetsrisk

- Affärsrisker

Följande risker har bedömts som i dagsläget icke väsentliga:

- Försäkringsrisk

- Residualrisk

Bolaget har vid kartläggande av sitt kapitalbehov utgått från lagkraven i pelare 1. Därutöver har bolaget specifikt tittat på respektive risk, se ovan, och utifrån dessa gjort en bedömning av vilket ytterligare kapitalbehov bolaget har.

Bolaget har använt sig av stresstesterna för att undersöka de ytterlighetsscenarier bolaget kunnat identifiera och vilken påverkan detta har på bolaget ur ett kapitalbehovsperspektiv. De stresstester bolaget gjort validerar att bolaget har en rimlig bedömning. Särskilt de tester som baserar sig på nollorderingång, kraftig räntehöjning och beräknade kreditförluster.

Valideringen görs internt samt av riskkontrollfunktionen. En översiktlig granskning företas av den oberoende granskningsfunktionen samt av bolagets egna revisorer.

4 Kvalitetskontroll, dess roll i verksamheten inklusive kontrollmiljö

4.1 Allmänt

Bolagets IKU har ursprungligen tagits fram av företrädare för ekonomifunktionen och compliance med hjälp av FI:s vägledningsdokument för intern kapitalutvärdering. IKU:n har granskats årligen av den Oberoende Granskningsfunktionen som i bolagets fall sköts genom TeliaSonera koncernens Group Internal Audit (GIA) och har under åren

successivt förändrats och utvecklats. IKU:n är ett levande dokument, förändringar sker varje år.

CFO hos bolaget är ansvarig för att ta fram IKU:n. Vad gäller de modeller och stresstester som använts, se ovan.

I TS Finance tar varje affärsenhet fullt ansvar för de risker som den egna verksamheten medför. Det innebär att de ansvariga ska se till att riskprocessen implementeras inom respektive område och enhet samt att man följer de standarder som har beslutats.

Chefen för respektive område ansvarar för att upprätthålla en sund och medveten riskkultur inom den egna enheten och ska även se till att medarbetarna är väl förtrogna med TS Finance risktolerans och regelverk. I deras ansvar ligger också att säkerställa att all personal inom TS Finance bedriver sin verksamhet på etiskt sätt i linje med TS Finance värderingar, policys och regler samt tillämplig lagstiftning.

Varje affärsenhet ska ha resurser som ska identifiera och kontrollera risker. Alla risker bedöms med utgångspunkt i sannolikheten för att en händelse kommer att inträffa samt dess ekonomiska konsekvenser. Årligen genomförs en riskutvärdering för att identifiera de operativa riskerna och behovet av åtgärder.

Inom samtliga grupperingar inom bolaget ska alltid hänsyn tas till om besluten får någon påverkan på bolagets kapitalbehov. I praktiken går det till på så sätt att frågan är en stående punkt på dagordningen i de olika grupperingar som finns inom bolaget. Skulle något beslut kunna få påverkan på kapitaltäckningen i bolaget ska detta redovisas till ledningsgruppen. Om något oförutsett inträffar ska detta rapporteras direkt till styrelsen, annars görs detta i samband med den årliga riskrapporteringen.

Styrande dokument i form av policyer, riktlinjer och instruktioner fastställs av styrelsen. TS Finance fristående kontrollfunktioner utgörs av Riskkontroll, Compliance och funktionen för oberoende granskning (GIA). Därutöver utför de externa revisorerna en kontroll av verksamheten.

4.2 Ansvarsfördelning avseende riskhantering

Fördelningen av ansvaret för bolaget riskhantering framgår nedan.

4.2.1 Riskkontroll

Riskkontroll arbetar med kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker, affärsrisker och operativa risker.

För varje år bestäms vilka områden som riskkontroll särskilt ska granska. Granskningen kan exempelvis innefatta översyn av gällande likviditetsriskpolicy samt i övrigt kontrollera bolagets regelefterlevnad genom att stickprovsvis ta fram ett antal avtal och sedan granska att dessa tecknats på rätt sätt; att kunderna blivit kreditgodkända, kreditbeslut tagits inom rätt ramar, attestinstruktionen och andra instruktioner och policys följts mm.

Riskkontroll är direkt underställd VD. Riskkontroll rapporterar kvartalsvis till styrelsen. Enheten är självständig gentemot andra enheter. Riskkontrollen har tidigare skötts av representanter från Deloitte. TS Finance har under våren 2013 rekryterat en Risk Manager. Deloitte kan dock komma att anlitas vid behov i frågor som rör riskkontroll under övergångsperioden.

4.2.2 Compliance

Compliancerisken är risken att lagar, förordningar samt policys (externa och interna) inte följs. Enheten har ett särskilt ansvar för anti-penningtvättsfrågor samt för utbildning av medarbetare och styrelsen.

Bevakning av utvecklingen inom regelverket för kreditinstitut sker genom att följa löpande lagstiftning och utgivning av föreskrifter och allmänna råd från berörda myndigheter, genom kontakter med Finansbolagens Förening och Finansinspektionen,

genom samarbete i nätverk samt genom inhämtande av ny och uppdaterad information ur diverse litteratur.

Compliance är direkt underställd VD. Compliance rapporterar minst årligen till styrelsen. Enheten är självständig gentemot andra enheter.

Om brister i verksamheten upptäcks ska, ifall bristen är väsentlig, rapport ske till styrelsen.

4.2.3 Extern funktion för Riskkontroll och Compliance

Bolaget har sedan maj 2014 lagt ut Compliance och Riskkontroll externt till Marsh Managment Services (Sweden) AB men funktionerna kvarstår internt inom bolaget för att upprätthålla en god intern kontroll. Marsh Managment Services (Sweden) AB är dock övergripande ansvarig.

4.2.4 Intern Revision / Oberoende Granskningsfunktion

Den oberoende granskningsfunktionen utgörs som nämnts av TeliaSonera koncernens Interna revisorer. Det är en från bolaget helt fristående enhet som organisatoriskt ligger direkt under CEO hos TeliaSonera AB. Funktionen ska granska och utvärdera den interna kontrollen, vilket inkluderar Compliance och Riskkontroll. För varje år bestäms vilka områden som den oberoende granskningsfunktionen särskilt ska titta på.

Granskningsfunktionen ser alltid över IKU:n.

Funktionen rapporterar direkt till styrelsen. Detta sker minst en gång per år och företrädare för funktionen deltar själv på styrelsemötet.

4.2.5 Övrigt

Styr- och kontrolldokumenten är de dokument som utgör policys och riktlinjer för bolaget. Bolaget har utformat regler för sin egen Intern kontroll, samt för hur formalia ska granskas i bolaget. Rapporteringsvägarna internt går direkt till Compliance enheten, som i sin tur rapporterar till VD och styrelsen. Riskkontrollen, den oberoende granskningsfunktionen och de externa revisorerna rapporterar dock direkt till VD och styrelsen.

De specifika styr- och kontrolldokument som finns är bl.a. riktlinjer för

• Internkontroll

• Riskkontroll

• Oberoende granskningsfunktion

• Compliance

• Formaliakontroll

Document Metadata

Table of Contents

Kapitaltäckningsinformation

Document Metadata