Anbud

Anbud

2013-10-16

Upphandlande organisation Upphandling

SKL Kommentus Inköpscentral AB Stödboende 2013

Xxxxx Xxxx 5814

Sista anbudsdag: 2013-10-16 23:59

Symbolförklaring:

Texten/frågan innehåller krav som måste uppfyllas Texten ingår i kvalificeringen

Frågan är viktad och ingår i delen av upphandlingen

Texten kommer att ingå i avtalet

Texten innehåller sekretessbelagd information Frågan besvaras av köparen

Anbudslämnare

Säljare:

Anbud:

Organisationsnr.:

Steget Vidare AB

Stödboende 2013 (13/8)

5567822712

1. Förfrågningsunderlag

1.1. Allmän orientering

1.1.1. SKL Kommentus Inköpscentral AB

SKL Kommentus Inköpscentral AB, organisationsnummer 556819-4798, (fortsättningsvis SKI) är bildat med syftet att vara inköpscentral för kommuner, landsting, regioner och deras bolag och för att genom samordnad upphandling dels ingå Ramavtal i eget namn avsedda för andra upphandlande myndigheter/enheter dels för att medverka vid en offentlig upphandling som ombud åt flera upphandlande myndigheter/enheter.

SKI genomför denna upphandling som ombud, jml 2 kap 9 a § p. 2 LOU, för de upphandlande myndigheter (i den fortsatta texten kallade kallade kommuner) som deltar i

upphandlingen. Med detta menas att kommuner som anmäler sig till att delta i upphandlingen blir ramavtalspart och är förbundna att använda ramavtalen under

ramavtalsperioden.

SKI ansvarar under ramavtalsperioden för den kommersiella avtalsförvaltningen, vilket bl.a. innebär efterannonsering, leverantörskontroll av ekonomisk stabilitet, skatter och sociala avgifter samt bevakning av tillstånd, avtalsförlängningar, indexregleringar, tolkning av ramavtalet och rådgivning vid eventuella tvister.

Kommunerna ansvarar under ramavtalsperioden själv för placeringsanalys och uppföljning av stödboendets verksamhet, såsom stödets innehåll, metoder, personal och rutiner samt andra krav som är kopplade till den tjänst som utförs.

Mer information om SKL Kommentus Inköpscentral AB finns på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx.

1.1.2. Inbjudan att lämna anbud

SKL Kommentus Inköpscentral AB (SKI) inbjuder på uppdrag av deltagande kommuner att lämna anbud på Stödboende 2013.

1.1.3. Deltagande kommuner

Av Bilaga 01 "Deltagande kommuner" framgår vilka kommuner som deltar i upphandlingen.

Vissa kommuner kommer att börja använda ramavtalet vid en senare tidpunkt när det egna befintliga avtalet upphör. I Bilaga 01 "Deltagande kommuner" har tidpunkterna för den senare starten angivits för de kommuner det berör.

1.1.4. Upphandlingens omfattning

Upphandlingen omfattar placeringar i stödboenden för ungdomar 18 - 24 år samt barn och föräldrar i behov av tillsyn och stöd under en övergångsperiod, exempelvis i samband med utslussning från behandlingshem eller familjehem. Den placerade ska förberedas för ett självständigt liv och rustas för att klara ett eget boende i samhället. Hjälp ska ges bland annat för att komma iväg till sysselsättning eller skola, planera sin ekonomi samt få en fungerande vardag både gällande hushållsgöromål och i samhället.

Stödboendet ska vara kopplat till ett boende med någon form av kontrakt/lägenhet. Stödboendet ska bestå av lägenheter och/eller någon form av kollektivt boende.

Stöd ska finnas i boendet i form av tillgång till personal dygnet runt. Vårdgivaren ska erbjuda boende som kombineras med tillsyn, stöd och/eller pedagogiska insatser som anpassas

efter den/de placerades behov. Personligt stöd ska vid efterfrågan kunna ges varje dag. Det ska finnas telefonstöd av personal samt för akuta händelser, som behov av kontakt med fastighetsägare, brandkår med flera.

Upphandlingen omfattar fyra stycken delområden där anbudsgivaren har möjlighet att lägga anbud på en eller flera delområden. Delområdena är:

02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4

Med de olika behovsnivåerna avses följande:

Nivå 1 = Direkt personalstöd upp till 7 timmar per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.

Nivå 2 = Direkt personalstöd 8-15 timmar per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.

Nivå 3 = Direkt personalstöd 16-25 per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider. Nivå 4 = Direkt personalstöd 26 timmar och uppåt per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.

Deltagande kommuner har för avsikt att teckna ramavtal med de anbudsgivare som efter prövning uppfyller kraven i steg 1 och steg 2 i anbudsprövningen.

1.1.5. Syfte

Syftet med upphandlingen är att tillgodose deltagande kommuners huvudsakliga behov av externa placeringar. Ramavtalen kommer att reglera samtliga villkor som avser relationen vårdgivare - kommun under ramavtalsperioden. Det betyder att de priser som lämnats gäller under ramavtalsperioden och inget utrymme för förändring av vare sig pris eller villkor kommer att göras bortsett från möjlighet till årlig indexuppräkning enligt särskilda

villkor.

1.1.6. Huvudmannaskap

Företrädare för den placerande kommunen är ytterst ansvarig för den enskilda placeringen och beslutar i alla frågor som innefattar myndighetsutövning.

1.1.7. Avgränsning av omfattning

Placeringarna som omfattas av denna upphandling utgör ett komplement till

deltagande kommuners insatser i egen regi, som således inte berörs av upphandlingen. För vårdgivare som bedriver verksamhet i en upphandlande kommuns regi gäller ej anbudet mot den kommunen.

Upphandlingen omfattar inte abonnemang på stödboende eller entreprenader. Upphandlingen omfattar inte boende som inte har stödinsatser.

Upphandlingen omfattar inte stöd efter substitutionsbehandling.

1.1.8. Volym

Deltagande kommuner har tillsammans uppskattat sitt behov av stödboende för de målgrupper denna upphandling omfattar till 37 800 vårddygn per år.

Någon garanti att erhålla viss volym ges ej.

1.1.9. Ramavtalsperiod

Ramavtalet gäller för en tidsperiod om två (2) år med möjlighet att förlänga avtalet med ett

(1) + ett (1) år, dvs. sammanlagt högst fyra (4) år. Avtalet gäller fr.o.m. dagen för avtalets tecknande.

Planerad ramavtalsstart är 2014-01-01.

SKI ska, på uppdrag av deltagande kommuner påkalla förlängning av Ramavtalet senast tre månader innan Ramavtalet löper ut. Förlängning av Ramavtalet ska vara skriftlig och undertecknad av båda parter.

Påkallar inte SKI, på uppdrag av deltagande kommuner, förlängning upphör Ramavtalet utan föregående uppsägning.

1.1.10. Avropsordning (ordning för beställning/placering)

Inom varje delområde (4st) kommer flera leverantörer att antas och rangordnas där den som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kommer att rangordnas högst.

Placeringar kommer i första hand att ske enligt rangordning. Beställning från tecknade ramavtal kan dock ske på annat sätt beroende på den placerande kommunens handläggares bedömning i samråd med den enskilde gällande individens behov.

Som verktyg för den individuella placeringen kommer anbudsgivarna i upphandlingen precisera sin beskrivning av verksamheten utifrån olika matchningskriterier som ställts upp i förfrågningsunderlaget såsom verksamhetens inriktning, målgrupp, boende som tar emot endast män/pojkar, endast kvinnor/flickor, både män/pojkar och kvinnor/flickor, geografisk

belägenhet.

I upphandlingarna ingår inte omförhandling av befintliga placeringsavtal.

Avropsordning: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.1.11. Upphandlingsförfarande

Upphandlingen genomförs genom förenklat förfarande enligt 15 kap. lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Förhandling kan förekomma vid förenklat förfarande. Anbud kan dock komma att antas utan föregående förhandling och det är därför av vikt att anbudsgivaren redan vid anbudsgivningen lämnar sitt bästa pris. Eventuella förhandlingar upptas på initiativ av SKI.

1.1.12. Definitioner

Nedan följer definitioner av begrepp som används i upphandlingen.

18 -24 år =

18 till och med 24 år

Anbudsgivare =

Vårdgivare som lämnar anbud.

Annat etniskt ursprung =

Om verksamheten har en särskild inriktning och särskild kompetens inom ett visst etniskt ursprung.

Stöd=

Med stöd avses stöd till olika målgrupper för vidare utslussning. De metoder/arbetssätt och särskilda förhållningssätt som stödet innebär anpassas efter olika målgrupper och individens behov. Stödet fokuserar på att den placerade ska skapa sig en plattform i samhället. Den placerade ska förberedas för ett självständigt liv och rustas för att klara ett eget boende.

Hjälp ska ges bland annat för att komma iväg till sysselsättning eller skola, planera sin ekonomi samt få en fungerande vardag både i hemmet och i samhället.

Beprövad erfarenhet =

Innebär att en åtgärd måste ha använts i flera verksamheter, där de ansvariga är eniga om åtgärdens positiva effekt.

Bokningsavgift =

Avgift för placerande kommun för tiden från det att en kommun gör en beställning av en plats och påbörjar arbetet mot inskrivning till dess att inskrivning verkligen

sker.

Endast flickor/kvinnor =

Om hela verksamheten som sådan bara arbetar med flickor/kvinnor.

Endast pojkar/män =

Om hela verksamheten som sådan bara arbetar med pojkar/män.

Genomförandeplan/behandlingsplan =

en konkretisering av vårdplanen där följande beskrivs:

1. målet med de särskilda insatser som behövs,

2. när och hur de särskilda insatserna ska genomföras,

3. när och hur genomförandeplanen/behandlingsplanen ska följas upp,

4. när och hur den unge ska kunna tillgodogöra sig åtgärder och insatser som andra huvudmän än socialnämnden ansvarar för,

5. när och hur den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas,

6. när och hur den unge ska ha kontakt med socialnämnden, och

7. den unges och, i fråga om barn, hans eller hennes vårdnadshavares syn på genomförandet av det planerade stödet. SFS (2007:1316).

Handikapparkering finns =

- Handikapparkering finns intill lokalen.

- Parkeringsplats med gångväg från entrén på max 25m som är fri från hinder

- Parkering sida vid sida: minst 3,6 m bred och att det finns en plats med bredd 5 m

- Parkering längs med trottoar: minst 7 m lång. Om trottoaren är 3 m bred så anses p-platsen uppfylla kravet på en 5 m bred parkering.

Handikapptoalett finns =

- Lokalen har toalett som är tillgänglig för rörelsehindrade. De invändiga måtten är 2,2x2,2 m

- Toaletten har fungerande larm, upphöjd toalettsits och

- Enkelt uppfällbara armstöd (ingen spak inne vid väggen) draghandtag på dörrens insida, tvål, handdukar, spegel placerade så de fungerar för person i rullstol

- Dörröppningen är minst 80 cm bred

Heltidstjänst =

Antal timmar totalt per vecka genom 37 timmar ger antalet beräknade heltidstjänster.

Insats =

Stöd för vidare utslussning.

Kvalitetssystem =

Avser det som enligt lag gäller för uppföljning/styrning av verksamheten.

Kvalitetssystem avseende insatsen =

Avser system som dokumenterar, följer upp resultat och effekter av insatser och behöver ej vara kopplad till styrningen av verksamheten.

Linjär expanderad skala =

Begreppet linjär skala expanderad skala är ett systemtekniskt begrepp som syns per automatik i systemet och som i denna upphandling bara innebär att svar ska lämnas i den enhet som anvisas, exempelvis st. eller %.

Lokalkostnader =

Beräkning av lokalkostnaden ska innefatta allt som har med lokaler att göra och beräknas i avgiften, dvs även gemensamma utrymmen och ev kringkostnader så som värme, vatten.

Neuropsykiatrisk problematik =

ADHD och andra bokstavsdiagnoser, Thorettes syndrom, Asperger, autism och liknande.

Placerad person =

Klient, patient, brukare.

Psykiatriska problem =

Har en medicinsk karaktär där verksamheten delvis kretsar kring personers psykiska störningar.

Psykisk problematik =

Kan vara ett tillstånd där vederbörande ibland kan behöva professionell hjälp för ex att:

- ändra invanda föreställningar och beteenden

- lära dig att se dig själv på ett nytt sätt

- komma i kontakt med och bearbeta sina känslor

- acceptera begränsningar och se möjligheter

Spelmissbruk = Avser spel om pengar eller datorspelmissbruk.

Tillgängligt för rullstolsburna =

- En rullstolsburen person tar sig in i och kan röra sig i lokalen utan hjälp.

- Dörröppningsfunktion finns.

- Trappor saknas eller ramp finns, högst 0,5 m nivåskillnad per ramp, med lutning på 1:20=2,9 grader

- Hiss finns när lokalen har flera plan. Hissen har följande funktioner och mått: dörrautomatik, hissmått 0000x0000 mm, passagemått hissdörr >800mm, dörr på kortsidan.

Tillgängligt för rullstolsburna med assistans =

- En rullstolsburen person tar sig in i och kan röra sig i lokalen med viss hjälp.

- Max ett trappsteg på högst 10 cm

- Ramp som är längre än 5 m och lutar mer än 5 grader

- Trösklar högre än 2,5 cm men mindre än 10 cm, ingen dörröppningsfunktion.

- Dörröppningar minst 80 cm breda

- Hiss finns när lokalen har flera plan, hissmått 0000x0000 mm, passagemått hissdörr

>800mm, dörr på kortsidan

- Dörröppningar minst 84 cm breda

Tillgängligt för synskadade =

- Trappor har kontrastmarkeringar både vid övre och nedre

- Belysningen är bra och bländfri

- Väggar, dörrar och pelare eller golv har kontrastfärger, tydlig, helst taktil skyltning, hissar med våningsutrop

- Det är lätt att komma fram i lokalen.

Uppdragsgivare =

Placerande kommun, beställare.

Utslussning =

Den avslutande delen av en stödinsats där livet efter placeringen förbereds och planeras genom konkreta åtgärder som beslutas i samarbete med den placerade och i

förekommande fall familj eller andra närstående. Mål för utslussningen kan vara att individen ska klara skolgång/arbete/sysselsättning, ett så självständigt boende som möjligt, upprätthålla sociala relationer och ha en meningsfull fritid.

Verksamhet = Med en verksamhet avses en verksamhet som är belägen på en adress och med samma personalgrupp. En verksamhet kan ha flera avdelningar som är belägen på samma adress. De olika avdelningarna tillhör då samma verksamhet. En vårdgivare kan driva flera olika verksamheter med olika adresser.

Verksamhetsidé =

Verksamhetsidén är ett koncentrat av antaganden kring bästa arbetssätt och metoder för målgrupp och syfte.

Vårdplan =

Socialnämndens plan som ska tydliggöra syftet med stödet, varaktigheten av stödet och nämndens insatser för den enskilda flickan eller pojken. Vårdplanen ska också tydliggöra behov i olika avseenden, till exempel fysisk och psykisk hälsa, sociala situation och utbildning.

1.1.13. Hänvisningar till lagtexter, föreskrifter och liknande

Anbudsgivaren ska följa alla för verksamheten gällande lagar och föreskrifter samt känna till vilka av dessa som verksamheten berörs av.

I förfrågningsunderlaget hänvisas till lagtexter och föreskrifter i vissa fall och i andra fall inte. Lagtexter och föreskrifter lyfts fram i förfrågningsunderlaget för att förtydliga vissa krav, det betyder dock inte att dessa lagtexter och föreskrifter är viktigare än annan lagtext som det inte hänvisas till.

1.1.14. Frågor markerade med ett "S"

SKI har försökt förenkla för anbudsgivaren genom att i möjligaste mån formulera frågor som kräver beskrivningar på samma sätt som Socialstyrelsens gjort i sin senaste ansökningsblankett för tillståndsansökan (Se ansökningsblankett på följande sida: xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxxxxx-xxx). Dessa frågor har markerats med ett ”S”. Tanken är att ni där kan återanvända den text som ni i förekommande fall formulerat i er tillståndsansökan till Socialstyrelsen.

1.1.15. Bilagor

1) Deltagande kommuner

2) Revisorsintyg

1.2. Administrativa villkor

1.2.1. Sista anbudsdag

För sent inkommet anbud tas inte upp till prövning. Sista anbudsdag är 2013-10-16

1.2.2. Anbudets giltighetstid

Om upphandlingen blir föremål för rättslig prövning ska anbudets giltighetstid förlängas fram till dess att upphandlingskontrakt kan tecknas dock högst fyra månader efter angiven bindningstid.

Anbudet ska vara bindande till 2014-08-09

Anbudet giltighetstid: Godkänner anbudsgivaren anbudets giltighetstid till 2014-08-09 + högst 4 månader efter 2014-08-09 i händelse av överprövning? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.2.3. Elektronisk anbudsgivning

I denna upphandling accepteras endast elektronisk anbudsgivning via upphandlingssystemet Visma TendSign. För anbudsgivare är det kostnadsfritt att använda systemet och att lämna anbud.

För tillgång till systemet krävs inloggning.

Användarnamn och lösenord erhålls genom registrering på xxxx://xxx.xxxx.xxx/xx/xxxxxxxx/ genom att klicka på länken "Lämna elektroniskt anbud". Efter genomförd registrering får användaren omedelbar tillgång till systemet.

Vid frågor eller behov av support kring användandet av systemet kontaktas Visma TendSigns support på telefon 000-00 00 000 eller e-post

xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx. Supporten har öppet helgfria vardagar måndag-fredag kl. 8.00

- 17.00, med undantag för dag före röd dag då den stänger kl. 15.00.

Observera att maximal storlek för uppladdning av filer är 50 megabyte. Anbudsgivare uppmanas att omedelbart kontakta Visma TendSign om problem uppstår i samband med anbudslämnande.

Om en anbudsgivare inte registrerar sig på Visma TendSigns hemsida utan hämtar förfrågningsunderlaget på annat sätt, kan SKI inte garantera att all information om upphandlingen (eventuella förtydliganden samt frågor och svar) under anbudstiden kommer anbudsgivaren tillhanda.

1.2.4. Kontaktuppgifter

SKI kommer under upphandlingens genomförande att ställa frågor och skicka tilldelningsbeslut till den person som har skickat in anbudet för anbudsgivarens räkning i upphandlingssystemet Visma Tendsign. Kontakt kan ske genom e-post, telefon och fråge- och svarsfunktionen i upphandlingssystemet Visma Tendsign.

Anbudsgivaren ansvarar för att de kontaktuppgifter som finns upplagda för den person som lagt upp uppgifter i upphandlingen är aktuella och korrekta.

Anbudsgivaren ansvarar för att denna person är tillgänglig för mottagande av information samt för att svara på frågor i upphandlingen.

Anbudsgivare ombeds kontrollera att det föreligger identitet mellan de uppgifter ni anger när ni registrerar er i upphandlingssystemet VismaTendsign och det företag som utgör anbudsgivande företag.

Kontrollera gärna att ni konsekvent anger korrekt företagsnamn (firma) och korrekt organisationsnummer på samtliga ställen där ni ombeds registrera uppgifter.

1.2.5. Situationen på anbudsdagen

Anbudsgivaren ska i sitt anbud beskriva förhållanden som är aktuella på anbudsdagen, såvida ej annat uttryckligen angivits i förfrågningsunderlaget.

1.2.6. Anbudets form och innehåll

Ett anbud per verksamhet

Den viktiga samarbetspartners inom detta avtalsområde är en enskild verksamhet. En anbudsgivare kan driva flera olika verksamheter. Avtal med samma anbudsgivare kommer att tecknas verksamhet för verksamhet då det är viktigt att kunna särskilja mellan

olika verksamheter hos en anbudsgivare. Därför måste varje verksamhet lämna ett eget anbud.

Helt eller delat anbud

Upphandlingen är indelad i fyra delområden. Anbudsgivaren kan välja att lämna anbud på en eller flera av fyra delområden. Valet av vilka delområden som anbudsgivaren väljer att lämna anbud på görs i det inledande momentet till anbudslämningen där anbudsgivaren bockar för vilka delar i upphandlingen som kommer att besvaras. Delarna i upphandlingen är kopplade till de delområdesspecifika kvalitetskriterierna i avsnitt 2,3,4,5 i förfrågningsunderlaget.

Anbudsgivarens ska också i avsnitt "Delområden" ange vilka delområden anbudet omfattar.

Upphandlingen omfattar följande delområden.

02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4

Anbud kommer att antas per delområde. Exempel 1:

Anbudsgivare A bedriver verksamhet på Stödboendet Larsfors. Larsfors utför stöd till

personer 18-24 år inom samtliga behovsnivåer 1-4), men utför inte stöd till barn och familjer. Larsfors väljer därför att lämna anbud på delområde 02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 och 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 samt besvarar de frågor som är specifika för de två valda delområdena.

Anbudsgivaren avstår från att besvara frågor som är specifika för delområde 03 och 05 som berör stödboende för barn och föräldrar.

1.2.7. Krav på avlämnande av anbud

Det är ytterst viktigt att anbudet innehåller samtliga efterfrågade uppgifter. Möjligheterna att efter anbudstidens utgång inhämta eller inkomma med kompletterande uppgifter och/eller handlingar är begränsade.

Anbudssvar på frågor och krav ska endast lämnas i anvisade platser i Visma Tendsign. I de fall en bilaga efterfrågas ska anbudsgivaren i anvisad fritextruta hänvisa till bilagans namn, och eventuellt bilagenummer. Bilagor ska bifogas elektroniskt som fil i Tendsign.

Vid utvärdering av anbud kommer information som inte efterfrågats i förfrågningsunderlaget och som bifogats anbudet inte att beaktas.

Hänvisningar till information utanför anbudet, t. ex. länkar till webbsidor, får endast förekomma i de fall detta uttryckligen tillåts/ anges.

Den information som lämnas i anbudet kommer användas av handläggaren vid placering. Det

är därför särskilt viktigt att vårdgivaren beskriver sin verksamhet noggrant men ändå kortfattat i anbudet så att innehållet blir tydligt och läsvänligt och inte ersätter efterfrågade beskrivningar med hänvisningar till andra beskrivningar gjorda i anbudet med exempelvis "se ovan".

Intill förvalsfrågor (JA/NEJ) finns ofta ett kommentarfält. Där det är särskilt angivet är det obligatoriskt att kommentera svaret i kommentarfältet. För övriga förvalsfrågor har anbudsgivaren möjlighet att lämna kommentarer.

Samtliga frågor ställda i förfrågningsunderlaget ska besvaras. Vissa frågor i förfrågningsunderlaget är dock specifika och är riktade till en viss typ av verksamhet med exempelvis en särskild inriktning. Detta framgår av frågan. Anbudsgivare vars anbud omfattar en verksamhet som inte berörs av frågan kan besvara frågan genom att skriva "Ej aktuellt" i fritextfältet.

1.2.8. Förtydliganden eller kompletteringar av förfrågningsunderlaget

Om förfrågningsunderlaget upplevs som otydligt eller om några av de ställda kraven är orimliga, onormalt kostnadsdrivande eller konkurrensbegränsande i något avseende är det viktigt att SKI kontaktas på ett så tidigt stadium som möjligt så att missförstånd kan undvikas.

Eventuella förtydliganden eller kompletteringar lämnas alltid genom Visma Tendsigns anbudstjänst. Anbudsgivaren ansvarar själv för att hålla sig uppdaterad. Begäran om förtydligande eller komplettering av förfrågningsunderlaget ska vara ställda genom Visma Tendsigns anbudstjänst.

Sista dag att inkomma med frågor är nio (9) dagar före sista anbudsdag. Om frågor inkommer senare än 9 dagar före sista anbudsdag garanteras inte att frågan besvaras. Detta på grund av att SKI av likabehandlingsskäl är förhindrat att lämna tillkommande information i slutet av anbudstiden.

Endast frågor avseende förfrågningsunderlaget besvaras.

1.2.9. Information för urvalssökning

För att underlätta sökning efter vårdgivare och individualisera insatsen enligt socialtjänstlagens krav ombeds anbudsgivaren i avsnittet "Information om verksamheten och urvalssökning" att fylla i de urvalskriterier som passar in på anbudsgivarens verksamhet idag.

En verksamhet inom socialtjänstens område måste kontinuerligt utvecklas. Detta innebär att det under ramavtalsperioden kommer att ske förändringar vad gäller sökbegrepp för verksamheten som anbudsgivaren angivit i avsnitt "Information om verksamheten och urvalssökning", till exempel vid ändrat tillstånd eller en förfining av målgrupper.

Delområden, pris samt typ av uppdrag och rangordning inom detta kan inte ändras under ramavtalsperioden.

1.2.10. Originalhandlingar

Undertecknade intyg och handlingar som begärs in i denna upphandling ska skannas in och laddas upp med anbudet. Om anbudsgivaren själv inte förfogar över en skanner, finns det flera företag som kan vara behjälpliga med denna tjänst. SKI förbehåller sig rätten att under utvärderingsperioden vid behov begära att dessa handlingar även lämnas för påseende in i original.

Originalhandlingar: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.2.11. Språk

Anbud ska vara skrivet på svenska. Undantag får göras för tekniska beskrivningar, förkortningar, intyg eller dylika handlingar. Anbudsgivaren ska på begäran av SKI ombesörja och bekosta översättning av handlingar från annat språk till svenska.

1.2.12. Ersättning för upprättande av anbud

Ersättning medges ej för upprättande av anbud.

1.2.13. Anbudsöppning

Anbudsöppning sker på SKL Kommentus Inköpscentral AB, Xxxxxxxxxx 00, 000 00 Xxxxxxxxx. Anbudsöppningen är inte offentlig. Om anbudsgivaren begär, kommer en representant utsedd av Stockholms Handelskammare att på Anbudsgivarens bekostnad närvara vid anbudsöppningen.

Anbuden kommer att öppnas 2013-10-17

1.2.14. Anbudsprövning

Anbudsprövning kommer att ske i tre steg:

Steg 1 - Kvalificering: Vid det första steget prövas om anbudet är korrekt inlämnat, om anbudet uppfyller förfrågningsunderlagets administrativa krav i avsnitt "Administrativa villkor".

Anbud som är korrekt inlämnade och kompletta genomgår därefter en prövning av om anbudsgivaren uppfyller ställda kvalificeringskrav, dvs. krav på Leverantören, ställda i avsnitt "Krav på Leverantören". Dessa är angivna som ska-krav. Ett ska-krav kan bara vara "uppfyllt" eller "ej uppfyllt".

Kraven som prövas i steg 1 är gemensamma för samtliga delområden. Endast de anbud som uppfyller samtliga krav och godkänns i steg 1 går vidare till steg 2 och

3.

Steg 2 - Prövning av krav på tjänsten: Vid det andra steget prövas om anbudet uppfyller ska-krav kopplade till upphandlingsföremålet (Stödboende). Kraven som prövas i steg 2 återfinns i förfrågningsunderlagets avsnitt "Kravspecifikation".

Prövning av om ett anbud klarar kraven sker utifrån anbudsgivarens svar i kravspecifikationen samt verifiering av uppgifter som efterfrågas i kravspecifikationen.

Ett ska-krav kan vara "uppfyllt" eller "ej uppfyllt". Endast de anbud som bedöms uppfylla samtliga krav, både de gemensamma och specifika, i kravspecifikationen går vidare till steg 3, anbudsutvärdering.

Steg 3 - Utvärdering: I steg 3 utvärderas anbuden som uppfyllt kraven i steg 1 och steg 2 enligt principen "ekonomiskt mest fördelaktiga anbud". Varje delområde utvärderas separat. Läs mer om utvärderingsmodellen i avsnitt

"Utvärderingskriterier".

Bedömningen av åtaganden och beskrivningar beträffande kvalitetskriterierna kommer att genomföras av sakkunnig konsult med lång erfarenhet inom området.

1.2.15. Antagande av anbud

Deltagande kommuner kommer inom varje delområde att anta de ekonomiskt mest fördelaktiga anbuden.

Anbud kan komma att antas helt eller delvis. Ett anbud kan antas inom ett eller flera delområde/n.

Antagna anbud kommer att rangordnas efter den jämförelsesumma som anbudet erhållit efter utvärderingen för respektive delområde.

1.2.16. Tilldelningsbesked

Meddelande om tilldelningsbeslut kommer att skickas ut med e-post till den e-postadress som registrerats i TendSign i samband med anbudsinlämningen.

Tilldelningsbeslutet utgör inte en accept i avtalsrättslig mening. Bindande avtal uppkommer först när båda parter skriftligen undertecknat Ramavtalet.

Upphandlingen är avslutad först när Ramavtal undertecknats eller upphandlingen avslutats på annat sätt. Ramavtal kan tecknas tidigast då tio (10) dagar förflutit från det att underrättelse om tilldelning skickades ut till anbudsgivarna.

1.2.17. Behandling av personuppgifter

Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan kopplas till en fysisk person. Exempel på personuppgifter är namn, personnummer, postadress och e-postadress. I personuppgiftslagen (1998:204) finns regler för hur personuppgifter får behandlas.

SKI är personuppgiftsansvarig för de uppgifter, t.ex. namn på kontaktpersoner,

e-postadresser, som lämnas dels i samband med anbudsgivning, dels vid eventuellt tecknande av ramavtal mellan leverantören och SKI. Behandlingen av de aktuella personuppgifterna är nödvändig för att kunna fullgöra ingångna ramavtal. Personuppgifterna kommer att användas för att föra kund- och leverantörsregister i syfte att informera, administrera och möjliggöra avrop på ramavtalen samt skicka fakturor avseende den administrativa ersättning som tas ut av SKI.

En registrerad person har rätt att när som helst begära information från SKI beträffande vilka personuppgifter som finns registrerade om personen. En sådan begäran ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad och skickas till:

SKL Kommentus Inköpscentral AB Xxxxxxxxxx 00

117 99 Stockholm

1.2.18. Sekretess

Enligt offentlighets- och sekretesslagen råder absolut anbudssekretess tills dess

att tilldelningsbeslut fattats av den upphandlande myndigheten. Efter tilldelningsbeslutet kan uppgifter anbud även i fortsättningen omfattas av sekretess, så kallad kommersiell sekretess. Sekretessprövningen sker i samband med att någon begär ut handlingar från den upphandlande myndigheten.

Anbudsgivare som önskar att vissa uppgifter inte ska lämnas ut till annan, bör i anbudet

precisera vilka uppgifter i anbudet sekretess begärs för och beskriva på vilket sätt det kan innebära skada för anbudsgivaren om uppgifterna lämnas ut.

SKI vill dock betona att i samband med att tilldelningsbeslutet distribueras kan vissa uppgifter ur anbudet som är relaterade till krav och tilldelningskriterier komma att offentliggöras (t.ex. prisuppgifter).

Om sekretess inte begärs - svara NEJ på frågan.

Om sekretess begärs - svara JA på frågan. I fritextfältet intill frågan preciseras för vilka delar av anbudet som sekretess begärs, och beskrivning om vilken skada som kan uppstå om uppgiften lämnas ut.

Enligt offentlighets- och sekretesslagen måste den upphandlande myndigheten självständigt genomföra en sekretessprövning varje gång en allmän handling begärs utlämnad. Detta innebär att anbudsgivarens begäran om sekretess inte är en garanti för att uppgiften slutligen omfattas av sekretess.

Sekretess: Begär anbudsgivaren sekretess på hela eller delar av sitt anbud? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

1.2.19. Avrundning och angivna värden

Alla värden som anges i anbudet ska bestå av två decimaler.

Om de skulle bestå av fler decimaler kommer avrundning att ske på följande sätt:

Avrundningen kommer att ske nedåt om den första strukna siffran är mindre än 5. Avrundningen kommer att ske uppåt om den första strukna siffran är större än eller lika med 5.

1.2.20. Reservationer accepteras ej

I anbudet ska inget så kallat sidoanbud förekomma. Skrivningar i anbudet som omfattar reservationer mot villkor i förfrågningsunderlaget accepteras inte.

1.2.21. Ramavtal

Ramavtalet kommer att baseras på innehållet i detta förfrågningsunderlag med bilagor och anbudsgivarens anbud. Ramavtalet innehåller detaljerade villkor avseende SKI:s administrativa ersättning. Ersättningen till SKI avser genomförande av upphandlingen samt avtalsförvaltning, marknadsföring av avtalet, administrativ service, information m.m.

Administrativ ersättning utgår med 1,5 % av den fakturerade summan exklusive mervärdesskatt. Ersättningen ska utbetalas månadsvis om inte parterna överenskommer om annan period och baseras på Ramavtalsleverantörens försäljning på Ramavtalet, se avsnitt Kommersiella villkor för Ramavtalet, för ytterligare information.

Ramavtal: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.2.22. Publicering av ramavtal och information i anbud

Deltagande kommuner kommer under ramavtalsperioden på olika sätt (avtalsdatabaser, excelfiler m.m.) att tillgängliggöra information om ramavtalen och information från anbuden för handläggare vid placering eller för personer med ansvar för uppföljning av ramavtalet.

För att inte begränsa kommunernas möjlighet att sprida information om ramavtalen förbehåller sig SKI och deltagande kommuner rätten att offentliggöra viss information i anbuden för publicering i exempelvis SKI:s avtalsdatabas och andra på marknaden tillgängliga avtalsdatabaser såsom Skandinavisk Sjukvårdsinformation eller HVB-Guiden.

Information som kommer att offentliggöras är:

–Info om verksamheten, svaren på frågorna i punkt 1.6.2

–Avtal

–Urvalsalternativ för matchning

–Pris

Publicering av ramavtal och information i anbud : Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.3. Delområden

1.3.1. Delområden

Markera nedan vilken/vilka delområden ni lämnar anbud på:

02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2 (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4 (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.4. Information om verksamheten och urvalssökning - ingår inte i utvärderingen men ska besvaras

1.4.1. Information

Uppgifterna som begärs in nedan, kommer inte att ingå i utvärderingen men ska besvaras.

När ramavtal tecknats kommer information om anbudsgivarna vara tillgänglig för handläggare i de placerande kommunerna för att de ska kunna genomföra matchning mot individens behov i samband med placering. Anbudsgivare ska besvara de efterfrågade uppgifterna nedan för att de ska finnas tillgängliga för handläggarna vid placering samt för att SKI och deltagande kommuner ska kunna administrera ramavtalen rationellt.

Anbudsgivarens namn: (Fritextsvar)

1.4.2. Information om anbudsgivaren

Steget Vidare

Organisationsnummer: (Fritextsvar)

556782-2712

Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar av administrativ art kan ställas under ramavtalsperioden på central nivå. (Fritextsvar)

Nubar Kino xxxxx.xxxx@xxxxxxxxxxxx.xxx 0704151456

Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar om verksamheten kan ställas under ramavtalsperioden på central nivå. (Fritextsvar)

Nubar Kino xxxxx.xxxx@xxxxxxxxxxxx.xxx 0704151456

Placeringsansvarig (namn, telefonnummer, e-postadress) (Fritextsvar)

Xxxxxx Xxxxxx xxxxxx.xxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xxx 0722501894

Verksamhetens namn: (Fritextsvar)

1.4.3. Uppgifter om verksamheten

Steget Vidare

Besöksadress: (Fritextsvar)

Xxxxx Xxxxxx 0

431 35 Mölndal

Postadress: (Fritextsvar)

Xxxxx Xxxxxx 0

431 35 Mölndal

Län (Namn, ej bokstavskombination): (Fritextsvar)

Västra Götalands län

Kommun: (Fritextsvar)

Mölndal

Telefonnummer där verksamheten kan nås dygnet runt: (Fritextsvar)

0722501894 eller 0000000000

Fax: (Fritextsvar)

031-7765840

E-postadress: (Fritextsvar)

xxxxx.xxxx@xxxxxxxxxxxx.xxx xxxxxx.xxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xxx

Webbplats: (Fritextsvar)

xxx.xxxxxxxxxxxx.xxx

Platsantal: (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Inom Steget Vidare har vi ett samarbete med ett antal fastighetsägare som vill ta ett socialt ansvar. I skrivande stund har vi 32 lägenheter. Antalet lägenheter växer i takt med antalet placeringar likaså antal personal som jobbar med målgruppen. Vi kan alltid garantera en ledig lägenhet till de placerade myndigheterna. Tillståndsplikten för dessa lägenheter beror på tyngden av vårdinsatser.

32,00 st

Föreståndare (namn, telefonnummer och e-postadress): (Fritextsvar)

Xxxxxx Xxxxxx

xxxxxx.xxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xxx 0722501894

Biträdande föreståndare (namn, telefonnummer och e-postadress): (Fritextsvar)

Xxxxx Xxxx xxxxx.xxxx@xxxxxxxxxxxx.xxx 0707409884

Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar av administrativ art kan ställas under ramavtalsperioden på verksamhetsnivå. (Fritextsvar)

Nubar Kino xxxxx.xxxx@xxxxxxxxxxxx.xxx

Om verksamheten bedrivs i ett annat land, ange vilket? (Fritextsvar)

Ej aktuellt

1.4.4. Information för urvalssökning

Anbudsgivaren ska nedan kryssa för de alternativ som passar den verksamhet anbudet omfattar. De alternativ som presenteras nedan är de urvalsalternativ som kommer att användas av handläggarna för matchning vid placering.

S Beskriv utförligt den målgrupp/problematik som verksamheten kommer att vara avsedd för (Fritextsvar)

1.4.5. Målgrupp

Barn och unga vuxna med psykosocial problematik och psykisk funktionsnedsättning. Till dessa målgrupper erbjuder vi stöd, tillsyn, vård och behandlingsinsatser utifrån den placerades behov. Det kan vara ungdomar som riskerar att hamna i missbruk eller kriminalitet, som behöver hjälp med att förstå sitt eget beteende och hur det påverkar deras liv, som inte fungerar tillsammans med föräldrar, kamrater, skola, sysselsättning och fritid, som har behov av en förutsägbar vardag med fast struktur och behöver att förstå och leva efter samhällets normer och regler. Det kan även vara ungdomar som behöver stöd och struktur för att klara ett eget boende samt hjälp med hushållning av ekonomi. Vår målsättning är alltid att hjälpa dem på alla vis till ett självständigt och oberoende liv.

Vi erbjuder även stöd och omsorg för målgruppen ensamkommande barn som behöver skapa en relation och vardag i sitt nya samhälle.

Ange platsantal för män/pojkar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Vi erbjuder totalt 32 lägenheter som står till förfogande för både män/pojkar och kvinnor/flickor

0,00 st

Ange platsantal för kvinnor/flickor (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Vi erbjuder totalt 32 lägenheter som står till förfogande för både män/pojkar och kvinnor/flickor

0,00 st

Ange platsantal för båda könen (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

32,00 st

Ange nedre åldersgräns för dem som verksamheten riktar sig till (Linjär skala)

Enhet: år

Expanderad skala

Svar:

Under 18 år får endast placeras i sällskap med förälder i våra lägenheter.

1,00 år

Ange övre åldersgräns som verksamheten riktar sig till (Linjär skala)

Enhet: år

Expanderad skala

Svar:

99,00 år

Ange genomsnittsålder på de som var placerade i verksamheten under 2012 (Linjär skala)

Enhet: år

Svar:

19,00 år

Ange om ni emot föräldrar med barn (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.4.6. Inriktning

För att kryssa JA måste ni arbeta just med det ni kryssar för.

Missbruksproblematik (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Kriminalitetsproblematik (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Psykosocial/Psykisk problematik (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Psykosocial/neuropsykiatrisk problematik (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Dubbeldiagnos/samsjuklighet (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Psykiska funktionsnedsättningar (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Psykosocial problematik (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Övergreppsproblematik (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Enbart pojkar/män - SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

1.4.7. Särskilda förutsättningar

Svar: Nej

Enbart flickor/kvinnor SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Båda könen (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Annat etniskt ursprung (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Ensamkommande barn är en av våra största målgrupper på Steget Vidare.

Gravida (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Skyddsbehov/hedersrelaterat våld (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Särskild trosuppfattning (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Särskild språkkompetens (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Steget Vidare rekryterar utifrån etnisk och kulturell mångfald vilket innebär att vi inom företaget har såväl

olika språkkompetenser som mångkulturkompetens. Vi har bl.a. språkkompetenser som somaliska, kurdiska (sorani, bahdinani och kurmandji), arabiska, turkiska, assyriska/syrianska och persiska (dahri) utöver olika europeiska språk som engelska, spanska, och tyska. Språk- och kulturkompetenser styrs och rekryteras utifrån den enskilde individens och/eller målgruppens behov.

Utöver rekrytering utifrån perspektivet kulturell mångfald har Steget Vidare personal med utbildning samt arbetslivserfarenhet inom området mångkultur.

Tar emot par (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Tar emot personer med hiv-smitta (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Innehåller verksamheten någon särskild sysselsättning= Om JA beskriv denna och ange om den bedrivs inom verksamheten eller utanför i fritextrutan intill frågan (jfr med utvärderingskriterier) (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Avtal med Kriminalvården (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Avtal med Regionen/Landsting (för dubbeldiagnos/samsjuklighet) Om JA, ange vilket landsting och när avtalet avtalet upphör i fritextrutan intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Alkoholmissbruk (Ja/Nej svar)

1.4.8. Målgrupp missbruk

Svar: Nej

Blandmissbruk (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Narkotikamissbruk (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Spelmissbruk SE DEFINITION AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Ange kommunikationsmöjligheter till och från verksamheten: (Fritextsvar)

1.4.9. Allmän information om verksamheten

Väldigt goda då våra boenden är centralt placerade både i Mölndal och Göteborg

Ombesörjer och bekostar ni hämtning och lämning av handläggare och anhöriga från/till allmänna kommunikationer? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Har ni utrustning för videokonferenser? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Inget för tillfället. Men vi har under sommaren varit i kontakt med främst två leverantörer, Polycom och Xxxxxxxxxxxxxxxx.xx, för att titta på olika lösningar för vår verksamhet.

Tillgänglighet för rullstolsburna? SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Tillgänglighet för rullstolsburna med assistans? SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Handikapparkering finns? SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Handikapptoalett finns? SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Tillgänglighet för synskadade? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

God miljö för hörselskadade? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Tillåtet för djur att vistas i lokalen? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Rökning tillåten utomhus inom vårdgivarens tomt? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Rökning tillåten inomhus? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Rökning tillåten i eget rum? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

1.4.10. Bemanning

Högre vårdtyngd kräver högre bemanning. Som skäl till viss bemanning ska vårdgivaren lämna en egen skattning på vilken vårdtyngd verksamheten riktar in sig på för de tre områdena nedan, riskbeteende, skyddsbehov och intensitet i stödet. Anbudsgivaren ska ange vårdtyngden utifrån en femgradig skala där 1 är lägst och 5 högst och

beskriva verksamhetens bemanning och motivera den utifrån angiven nivå inom respektive tre områdena.

Riskbeteende: 1-5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan. (Linjär skala)

Enhet:

Svar:

Det finns alltid risker med de målgrupper vi jobbar med och för att minimera dessa så mycket som möjligt är valet av personalstyrka och dess kunskaper samt erfarenheter avgörande i dessa sammanhang.

Vår ambition är att majoriteten av våra anställda skall ha kandidatexamen i adekvat ämne. Övriga skall ha minst 60 högskolepoäng inom adekvat ämne samt minst två års erfarenhet av arbete med målgruppen. Med de målgrupper som vi har valt att arbeta med anser vi att riskerna som kan uppstå i kombination med den valda bemanningen och dess kunskapskrav samt den uppsatta bemanningsschemat som vi jobbar utifrån ger en låg risk för att incidenter kan uppstå. Varje placerade individ har två kontaktpersoner.

Personalen kommer att handledas externt. Inriktningen är kognitiv och beteendeinriktad och omfattningen är 3 timmar en gång per månad. För våra chefer/ledare kommer vi att ha ledarskapshandledning med samma inriktning och omfattning som ovan. Detta bidrar även till ett tryggt och professionellt boende och personalstyrka som bidrar till ett lågt riskbeteende.

Personalbemanning gällande vår Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx personal för tid på dygnet:

07.00 – 08.00 2 personal Måndag - Fredag

08.00 – 09.00 5 personal Måndag - Fredag

2,00

09.00 – 11.00 6 personal Måndag – Fredag

11.00 – 16.00 7 personal Måndag – Fredag

16.00 – 20.00 5 personal Måndag – Fredag

20.00 – 21.00 4 personal Måndag – Fredag

21.00 – 23.00 3 personal Måndag – Fredag

23.00 – 24.00 2 personal Måndag – Torsdag

23.00 – 01.00 2 personal Fredag

07.00 – 11.00 1 personal Lördag – Söndag

11.00 – 21.00 4 personal Lördag – Söndag

21.00 – 23.00 3 personal Lördag – Söndag

23.00 – 01.00 2 personal Lördag – Söndag

01.00 – 07.00 2 personal med sovande jour Måndag - Söndag Schemalagda arbetspass gällande vår Xxxxx Xxxxxxxxxx

Enhetschef/föreståndare 08.00 – 16.00 Måndag - Fredag

Behandlingsassistent 09.00 – 09.00 Måndag – Söndag (sovande jour mellan 01-00 – 07.00) Behandlingsassistent 07 – 20.00 Måndag – Fredag

Behandlingsassistent 08.00 – 21.00 Måndag – Fredag Behandlingsassistent 09.00 – 23.00 Måndag – Fredag Behandlingsassistent 11.00 – 24.00 Måndag – Torsdag Behandlingsassistent 11.00 – 01.00 Fredag – Söndag Behandlingsassistent 11.00 – 21.00 Lördag – Söndag Behandlingsassistent 11.00 – 23.00 Lördag – Söndag

Skyddsbehov: 1- 5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan (Linjär skala)

Enhet:

Svar:

Vi anser att skyddsbehovet är låg. Detta beror dels på den målgrupp som vi har valt att arbeta med och dels den kompetens och personaltäthet som vi eftersträvar.

Vår ambition är att majoriteten av våra anställda skall ha kandidatexamen i adekvat ämne. Övriga skall ha minst 60 högskolepoäng inom adekvat ämne samt minst två års erfarenhet av arbete med målgruppen. Med de målgrupper som vi har valt att arbeta med anser vi att riskerna som kan uppstå i kombination med den valda bemanningen och dess kunskapskrav samt den uppsatta bemanningsschemat som vi jobbar utifrån ger en låg risk för att incidenter kan uppstå. Varje placerade individ har två kontaktpersoner. Nedan redovisas en bemanningsschema utifrån två olika kategorier av tillsyn.

Personalen kommer att handledas externt. Inriktningen är kognitiv och beteendeinriktad och omfattningen är 3 timmar en gång per månad. För våra chefer/ledare kommer vi att ha ledarskapshandledning med samma inriktning och omfattning som ovan. Detta bidrar även till ett tryggt och professionellt boende och personalstyrka som bidrar till ett lågt skyddsbehov.

Personalbemanning gällande vår Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx personal för tid på dygnet:

07.00 – 08.00 2 personal Måndag - Fredag

08.00 – 09.00 5 personal Måndag - Fredag

09.00 – 11.00 6 personal Måndag – Fredag

11.00 – 16.00 7 personal Måndag – Fredag

16.00 – 20.00 5 personal Måndag – Fredag

20.00 – 21.00 4 personal Måndag – Fredag

21.00 – 23.00 3 personal Måndag – Fredag

23.00 – 24.00 2 personal Måndag – Torsdag

23.00 – 01.00 2 personal Fredag

07.00 – 11.00 1 personal Lördag – Söndag

11.00 – 21.00 4 personal Lördag – Söndag

21.00 – 23.00 3 personal Lördag – Söndag

23.00 – 01.00 2 personal Lördag – Söndag

01.00 – 07.00 2 personal med sovande jour Måndag - Söndag Schemalagda arbetspass gällande vår Xxxxx Xxxxxxxxxx

Enhetschef/föreståndare 08.00 – 16.00 Måndag - Fredag

Behandlingsassistent 09.00 – 09.00 Måndag – Söndag (sovande jour mellan 01-00 – 07.00) Behandlingsassistent 07 – 20.00 Måndag – Fredag

Behandlingsassistent 08.00 – 21.00 Måndag – Fredag

2,00

Behandlingsassistent 09.00 – 23.00 Måndag – Fredag Behandlingsassistent 11.00 – 24.00 Måndag – Torsdag Behandlingsassistent 11.00 – 01.00 Fredag – Söndag Behandlingsassistent 11.00 – 21.00 Lördag – Söndag Behandlingsassistent 11.00 – 23.00 Lördag – Söndag

Stödintensitet: 1-5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan (Linjär skala)

Enhet:

Svar:

Vi bedömer att vi håller en hög stödintensitet. Detta beror på många faktorer. Som utgångspunkt måste vi alltid jobba utifrån vår affärsidé och mål med verksamheten. Dessa lyder som följande:

Verksamhetens affärsidé

Med hjälp av våra ackumulerade erfarenheter och breda nätverk inom olika branscher skall vi genom aktiv integrationsarbete, behandlingsarbete och meningsfulla fritidssysselsättningar integrera individen in i det svenska samhället så att han/hon till slut blir självständig.

Vår affärsidé uppnår vi genom effektiv behandlings- och integrationsarbete. Individen får två kontaktperson vars uppgift är att hjälpa och stödja individen tills denne blir självständig. Deras uppgifter är att ge vård och omsorg, finna boende, ordna en arbetsplats och erbjuda en meningsfull fritid åt individen men samtidigt ha en ständig beredskap då individen kräver deras hjälp i olika frågor. I takt med att individen blir självgående kommer även våra insatser att bli mindre .

Verksamhetens mål

Verksamhetens mål är att erbjuda individuellt anpassad vård som syftar till målet ett självständigt liv. Vården ska styras av god kvalitet och kontinuitet som möjliggör trygghet, delaktighet och en ökad tillit till vuxna.

Dessutom kompetensutvecklas personalen kontinuerligt utifrån verksamhetens behov samt önskemål. I verksamheten idag finns utbildade instruktörer i ART samt Lösningsfokuserad behandlingsmetodik men vi tar även hjälp av externa utbildare i denna fråga. Vi ser vikten av att kontinuerligt kompetensutveckla samtliga inom verksamheten och för att nämna några externa aktörer vi använder oss av så är det Coompanium, adSapiens, Almega, Almi och Drivhuset. Med den kunskap som finns bland de anställda i kombination med att vi investerar i kompetensutveckling hos personal bidrar till stor kunskap i behandlingsarbete. Vi håller oss också ajour med de senaste rönen inom branschen genom att vara närvarande vid olika seminarier och föreläsningar.

Detta sammantaget med en god personaltäthet anser vi skapar en hög stödintensitet. Personalbemanning gällande vår Xxxxx Xxxxxxxxxx

Antal personal för tid på dygnet:

07.00 – 08.00 2 personal Måndag - Fredag

08.00 – 09.00 5 personal Måndag - Fredag

09.00 – 11.00 6 personal Måndag – Fredag

11.00 – 16.00 7 personal Måndag – Fredag

16.00 – 20.00 5 personal Måndag – Fredag

20.00 – 21.00 4 personal Måndag – Fredag

21.00 – 23.00 3 personal Måndag – Fredag

23.00 – 24.00 2 personal Måndag – Torsdag

23.00 – 01.00 2 personal Fredag

07.00 – 11.00 1 personal Lördag – Söndag

11.00 – 21.00 4 personal Lördag – Söndag

21.00 – 23.00 3 personal Lördag – Söndag

23.00 – 01.00 2 personal Lördag – Söndag

01.00 – 07.00 2 personal med sovande jour Måndag - Söndag Schemalagda arbetspass gällande vår Xxxxx Xxxxxxxxxx

Enhetschef/föreståndare 08.00 – 16.00 Måndag - Fredag

Behandlingsassistent 09.00 – 09.00 Måndag – Söndag (sovande jour mellan 01-00 – 07.00) Behandlingsassistent 07 – 20.00 Måndag – Fredag

Behandlingsassistent 08.00 – 21.00 Måndag – Fredag Behandlingsassistent 09.00 – 23.00 Måndag – Fredag Behandlingsassistent 11.00 – 24.00 Måndag – Torsdag Behandlingsassistent 11.00 – 01.00 Fredag – Söndag

5,00

Behandlingsassistent 11.00 – 21.00 Lördag – Söndag Behandlingsassistent 11.00 – 23.00 Lördag – Söndag

1.5. Krav på Leverantören

1.5.1. Krav på Leverantören

I detta avsnitt anges de krav som ställs på anbudsgivarens kompetens och erfarenhet, kapacitet samt ekonomiska och finansiella ställning. Vidare anges de bevis m.m. som anbudsgivaren ska bifoga och redovisa i sitt anbud för att styrka att de angivna kraven uppfylls.

För att en anbudsgivare ska vara kvalificerad måste de krav som redovisas i detta avsnitt vara uppfyllda.

1.5.2. Obligatoriska uteslutningsgrunder

Enligt 10 kap. 1 § LOU ska en upphandlande myndighet utesluta en leverantör från att delta i en offentlig upphandling om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt laga kraft vunnen dom är dömd för sådan brottslighet som innefattar:

1. deltagande i organiserad brottslighet,

2. bestickning,

3. bedrägeri,

4. penningtvätt

Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brottet. Om en anbudsgivare anlitar underleverantörer ansvarar anbudsgivaren för att underleverantörerna är fri från hinder enligt 10 kap. 1 §.

Underleverantörer som ej uppfyller kraven utesluts från anbudsgivarens anbud.

Bekräftelse på att anbudsgivare och underleverantör är fri från hinder att delta i upphandlingen jämlikt 10 kap 1 § LOU. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.3. Frivilliga uteslutningsgrunder

Enligt 10 kap. 2 § LOU kan en leverantör uteslutas från deltagande i upphandling om denne:

1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud,

2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande,

3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen,

4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta,

5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker eller,

6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av bestämmelserna i 10 eller 11 kap.

Är leverantören en juridisk person, får leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till

sådant fel som avse i första stycket 4. Om en Anbudsgivare anlitar underleverantörer ansvarar anbudsgivaren för att underleverantörerna är fri från hinder enligt 10 kap. 2

§.

Underleverantörer som ej uppfyller kraven utesluts från anbudsgivarens anbud.

Bekräftelse på att anbudsgivare och underleverantör är fri från hinder att delta i upphandlingen jämlikt 10 kap 2 § LOU. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.4. Skatt, socialförsäkringsavgifter

Anbudsgivaren ska ha fullgjort sina skyldigheter avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter samt vara registrerade för F-skatt. Denna skyldighet omfattar även eventuella underleverantörer. Som en del av leverantörsprövningen kommer SKI att kontrollera att anbudsgivaren uppfyller lagenligt ställda krav avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter. Kontrollen görs hos Skatteverket. I det fall det inte är möjligt för SKI att få tillgång till de aktuella uppgifterna ska anbudsgivaren när SKI så begär vara beredd att tillhandahålla dessa uppgifter.

Anbudsgivaren ansvarar för att eventuella underleverantörer uppfyller ställda krav avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter.

För utländska anbudsgivare ska bevis som visar att företaget inte har restförda skulder avseende socialförsäkringsavgifter och skatter i det egna landet bifogas anbudet.

Skatt, socialförsäkringsavgifter: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

För utländska anbudsgivare: Har bevis bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)

Svar: NEJ, anbudsgivaren är ett svenskt företag

1.5.5. Uppföljning skatt, socialförsäkringsavgifter

Samarbete med Skatteverket

SKI samarbetar med Skatteverket och kommer kontinuerligt att följa upp att anbudsgivaren uppfyller ställda krav på skatt, socialförsäkringsavgifter samt registrering för F-skatt under ramavtalsperioden.

Syftet med samarbetet är i första hand att kontrollera svenska juridiska och fysiska personers skatteekonomi vid upphandling och/eller ramavtalsuppföljning.

Kontrollen kan ske under upphandlingsskedet före beslut samt löpande under ramavtalsperioden. Skatteverket lämnar upplysningar om begärd juridisk eller fysisk person bl. a. i form av uppgifter om:

• Momsregistrering och registrering som arbetsgivare

• F-skatt, FA-skatt eller A-skatt

• redovisade arbetsgivaravgifter för arbetsgivare/egenavgifter för näringsidkare, enskild firma

• eventuella skulder hos Kronofogdemyndigheten för svenska skatter och avgifter

• eventuella underskott på skattekontot

Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav

på skatter och socialförsäkringsavgifter utesluts från ramavtalet

1.5.6. Krav på registrering

Anbudsgivaren ska bedriva näringsverksamhet och ska uppfylla lagenligt ställda krav på registrering i aktiebolags- eller handelsbolagsregister eller liknande register som gäller för anbudsgivaren och som förs i det land där anbudsgivarens verksamhet är etablerad. Denna skyldighet omfattar även underleverantörer. SKI kommer att kontrollera anbudsgivarens bolagsregistrering genom att inhämta uppgifter från affärs- och kreditupplysningsföretaget Creditsafe. I det fall det inte är möjligt för SKI att få tillgång till de aktuella uppgifterna ska anbudsgivaren när SKI så begär vara beredd att tillhandahålla dessa uppgifter.

För utländska anbudsgivare ska bevis som visar att företaget är registrerat i aktiebolags- eller handelbolagsregister eller liknande register som gäller i det egna landet bifogas anbudet.

Anbudsgivaren och underleverantörer ska vara registrerade som arbetsgivare.

Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på registrering utesluts från ramavtalet.

Krav på registrering: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Uppfylls kraven på registrering som arbetsgivare? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

För utländska anbudsgivare: Har bevis bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)

Svar: NEJ, anbudsgivaren är ett svenskt företag

1.5.7. Ekonomisk ställning och finansiell stabilitet

Krav på ekonomisk stabilitet och finansiell ställning:

Anbudsgivaren ska ha sådan ekonomisk stabilitet och finansiell ställning att denne kan upprätthålla ett långsiktigt avtal. Detta gäller också eventuella underleverantörer. Underlag för bedömningen av anbudsgivarens ekonomiska stabilitet och finansiella ställning är utdrag ur affärs- och kreditupplysningsföretaget Creditsafes register. SKI kommer att inhämta utdrag från Creditsafe. Utdraget ska visa att anbudsgivaren minst är "kreditvärdig" enligt Creditsafes femgradiga skala.

Ratingintervall och beskrivning enligt CreditSafe 80 - 100 Mycket god kreditvärdighet

60 - 79 God kreditvärdighet

40 - 59 Kreditvärdig

15 - 39 Kredit mot säkerhet

0 - 14 Kredit avrådes

Nivå 40 i Credit Safe betyder kreditvärdig. På övergripande nivå granskas vid rating 40 i Creditsafe att det föreligger en komplett styrelse, att det inte föreligger betalningsanmärkningar av betydande art och att den juridiska personen löpande klarar att betala fakturor/andra omkostnader vartefter de förfaller till betalning, det vill säga har god betalningsförmåga.

Anbudsgivare som har en lägre riskklassificering än ställt krav

Om lägre riskklassificering än kreditvärdig påvisas ska anbudsgivaren ändå anses uppfylla kravet om a) och/eller b) nedan är uppfyllda.

a) Anbudsgivaren på begäran inlämnar en sådan förklaring att det kan anses klarlagt att anbudsgivaren innehar motsvarande ekonomisk stabilitet.

b) Xxxxxxx lämnas på begäran gällande anbudsgivarens ekonomiska stabilitet av moderbolag eller annan garant. Sådant intyg ska vara undertecknat av moderbolagets eller garantens firmatecknare. Efterfrågad riskklassificering samt kraven ovan ska i dessa fall på motsvarande vis redovisas och uppfyllas av denne (garanten). Garanten ska minst vara "kreditvärdig" enligt Creditsafes femgradiga skala.

Anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag

Anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag ska redovisa sin ekonomiska ställning och styrka att de har tillräcklig finansiell ställning för att fullgöra uppdraget genom att bifoga, Bilaga 02 Revisorsintyg som styrker att företaget är kreditvärdigt på motsvarande nivå,alternativt bifoga ett dokument som motsvar

ett revisorsintyg och som på samma sätt styrker att ställda krav uppfylls. Revisorsintyget ska vara undertecknat av revisor. I revisorsintyget kan revisorn ange på vilka grunder som bedömningen är gjord.

Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på registrering utesluts från ramavtalet.

Ekonomisk ställning och finansiell stabilitet: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

För anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag: Har Bilaga 02 Revisorsintyg alternativt ett dokumnet som motsvar ett revisorsintyg och som på samma sätt styrker att ställda krav uppfylls bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)

Svar: Nej, företaget är inte nystartad och omfattas av ratingsystemet

1.5.8. Teknisk kapacitet och förmåga, erfarenhet, tillstånd och organisation

Anbudsgivaren och underleverantör ska ha teknisk förmåga och kapacitet att utföra uppdraget.

Tillståndspliktig verksamhet

Verksamheten ska ha de tillstånd som krävs av behörig myndighet (Länsstyrelsen, Socialstyrelsen, Inspektionen för Vård och Omsorg) för drift av verksamhet. Verksamheten ska ha ett klart tillstånd vid tidpunkten för anbudslämnandet och anbudsgivaren ska bifoga gällande tillstånd till anbudet.

Icke tillståndspliktig verksamhet

Om verksamheten inte är tillståndspliktig ska en motivering till varför verksamheten inte är tillståndspliktig lämnas i fritextfält intill frågan nedan.

Tillsynsprotokoll

Om tillsyn genomförts av behörig myndighet ska tillsynsprotokoll från senaste tillsyn genomförd av behörig myndighet bifogas anbudet. Om det finns åtgärdspunkter i tillsynsbeslutet ska också handlingsplan för att åtgärda dessa bifogas. Om behörig myndighet fattat beslut gällande vidtagna åtgärder ska också behörig myndighets tillsynsbeslut bifogas

anbudet.

Teknisk kapacitet och förmåga, erfarenhet, tillstånd och organisation: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Är verksamheten tillståndspliktig? Om JA ska kopia av tillstånd alternativt tillståndsbevis för verksamhetens bifogas anbudet? Om NEJ: ska en motivering till varför verksamheten inte är tillståndspliktig lämnas i fritextfält intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Vi har varit igång sedan 2009 och bedriver idag två HVB hem med psykosocial problematik, ett

”PUT-boende”, ”öppen verksamhet ” i form av eget boende(lägenhet) med stöd och tillsyn samt eget boende (lägenhet) med ”dygnet-runt-tillsyn”.

För våra tre HVB-hem har vi tillstånd att bedriva verksamheten enligt XXX´s krav och villkor. Vad det gäller vår ”öppna verksamhet” så har vi haft tillstånd att bedriva den verksamheten sedan 2011, se bifogad bilaga ”Tillståndsbevis samt beslut ÖV 2011-06-01 32 lägenheter”.

Detta första tillstånd gällde ett platsantal på 32 lägenheter men ändrades i början av 2012 till att gälla 20 platser, se bilaga ”Tillståndsbevis samt beslut ÖV 2012-02-10 20 lägenheter”.

Redan vid första tillståndsansökningen ifrågasatte Socialstyrelsen huruvida våra insatser i denna verksamhet var tillståndspliktig. Anledningen till detta berodde på i vilken omfattning våra insatser innehöll inslag av vård, behandling och terapi som var avgörande om verksamheten ansågs tillståndspliktig eller ej.

Vi höll med Socialstyrelsen att våra insatser i den ”öppna verksamheten ” till övervägande del bestod av boendestöd, omsorg, tillsyn och pedagogik vilket enligt Socialstyrelsen inte är tillståndspliktig. På grund av en dåvarande upphandling med Göteborgs stad gällande bland annat unga vuxna med psykosocial problematik krävdes det uppvisat tillstånd för att bli antagen. Detta var en ovanlig situation och vi hade ett flertal diskussioner både med Socialstyrelsen, Xxxxx Xxxxxxxx, och Göteborg Stads upphandlare, Xxxxxx Xxxxxxxxxx.

Socialstyrelsen ansåg att vi inte behövde tillstånd för att bedriva vår öppna verksamhet medan upphandlaren krävde att det skulle finnas ett tillstånd utfärdat. Detta slutade med att vi ansökte och fick ett tillståndsbevis för att kunna bli antagna i upphandlingen.

Då XXX/Socialstyrelsen genomförde en föranmäld inspektion, se bilaga ”Tillsynsrapport gjord på ÖV innan upphörande av beslut”, blev denna fråga åter aktuell. XXX fann inga brister i tillsynen men ifrågasatte om våra inslag och insatser i den öppna verksamheten verkligen behövde ett tillstånd då det inte innehöll ett märkbart inslag av vård och behandlingsinsatser utan mer av karaktären boendestöd och tillsyn. Vi förklarade vid inspektionen historiken kring tillståndet och efter samtal med Xxxxxxxx Xxxxxx från IVO och noga övervägande beslöt vi oss således att dra tillbaka tillståndet.

Vi vill med detta påvisa att vi har blivit godkända att bedriva lägenhetsboende med tillstånd men att bedömning gjordes att detta inte behövdes. Den person som då stod i detta tillstånd finns dessutom kvar i verksamheten i form av delägare och verksamhetschef. Idag fortlöper den öppna verksamheten med insatser och inslag av karaktären boendestöd och tillsyn.

Utifrån det ovan beskrivna anser vi att denna upphandlings omfattning och den målgrupp vi ska jobba med inte är tillståndspliktig då inslagen och insatserna som kan utläsas i upphandlingen består av en kombination av tillsyn, stöd och/eller pedagogiska insatser och inte vård och behandlingsinsatser.

Steget Vidare är dock i en ständig utveckling och har under sommaren och hösten skickat in ett antal liknande upphandlingar rörande andra kommuner. I en av dessa upphandlingar så har inslaget och insatserna bestått av vård och behandlingsinsatser kombinerat med stödboende bestående av lägenheter. Denna upphandling kommer inte starta förrän 2014-09-01 och kravet för tillståndbeviset behöver inte skickas in förrän 4 veckor innan avtalsstart. I skrivande stund håller vi på med denna ansökan till Socialstyrelsen för just den specifika upphandlingen och eftersom vi tidigare har haft ett liknande tillstånd gällande vår öppna verksamhet är vår bedömning att vi åter kommer få ett sådant tillstånd.

Om ni efter vår beskrivning ovan fortfarande anser att vi bör komplettera med ett tillstånd kan detta göras då vi har fått det. Förhoppning är i så fall att ett tillstånd är utfärdad innan avtalsstart men kommer dock inte hinnas till tidpunkten för anbudslämnandet.

Har tillsyn genomförts av behörig myndighet? Om JA: Ska senaste tillsynsprotokoll, ev. handlingsplan och ev tillsynsbeslut bifogas till anbudet? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.9. Underleverantörer

Hela eller delar av uppdraget kan utföras av underleverantörer. Anbudet ska innehålla uppgift om huruvida anbudsgivaren har för avsikt att anlita underleverantörer.

Med underleverantörer avses sådan leverantör som träder i vårdgivarens ställe för att utföra hela eller delar av uppdraget/leveransen såsom exempelvis konsulter eller handledare och inte de leverantörer som levererar diverse varor och tjänster till vårdgivaren såsom exempelvis städföretag, matleverans eller företag som hjälper till med brandskydd.

Observera att annat bolag som ingår i samma koncern, t.ex. moderbolag/dotterbolag, i denna upphandling är att betrakta som underleverantör till vårdgivaren om bolagen har olika organisationsnummer. Underleverantörer har dock ingen möjlighet att ta emot avrop eller att ha en direkt avtalsrelation med de deltagande kommunerna.

Vårdgivaren svarar för underleverantörs arbete såsom för sitt eget arbete och ska kräva att underleverantören åtar sig att utföra uppdraget med samma utfästelser som denne gör i sitt anbud avseende krav i kravspecifikationen som berör underleverantören. Detta har även SKI möjlighet att följa upp under ramavtalsperioden.

Vårdgivare ska under Xxxxxxxxxxx löptid granska sina underleverantörer gällande skatter, socialförsäkringsavgifter och registrering.

Konsekvensen av att en underleverantör ej uppfyller ställda krav är att underleverantör utesluts från att genomföra uppdraget.

Underleverantörer: Bekräftelse på att kraven uppfylls samt att kontroller kommer att ske under ramavtalets löptid (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Förekommer underleverantör (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2: (Fritextsvar)

Ej aktuellt med underleverantör

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2: (Fritextsvar)

Ej aktuellt med underleverantör

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4: (Fritextsvar)

Ej aktuellt med underleverantör

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4: (Fritextsvar)

Ej aktuellt med underleverantör

1.5.10. Underleverantörer och samarbetsavtal

På begäran av SKI ska en anbudsgivare, som åberopar underleverantör för utförande av uppdraget, genom intyg eller avtal kunna påvisa ett samarbetsförhållande med underleverantören som gäller under hela ramavtalsperioden inklusive eventuella förlängningsperioder.

Om anbudsgivaren inte kan påvisa ett samarbetsförhållande kommer anbudet i dess helhet

att uteslutas.

Anbudsgivaren accepterar att på begäran av SKI påvisa ett etablerat samarbetsförhållande med underleverantör/er. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.11. Teknisk förmåga och kapacitet (för verksamhetsledning), ledningssystem/kvalitetssystem

Anbudsgivaren ska ha utvecklade rutiner för internt kvalitetsarbete och kvalitetskontroll. Anbudsgivaren ska ha kvalitetssystem som uppfyller och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Ett kvalitetssystem ska vara ett stöd för ledningen att styra verksamheten mot målen.

Vårdgivaren ska följa upp sin verksamhet årligen som ett led i det ordinarie kvalitetsarbetet.

Vårdgivare som hanterar läkemedel på delegation ska ha rutiner för att samarbeta med ansvarig läkare vid en Lex Mariaanmälan och ska därmed ha rutiner för dokumentation av avvikelser i syfte att användas som utredningsunderlag och medverka i utredning och upplysning vid en Lex Mariaanmälan.

Kvalitetsarbete och kvalitetssystem: Bekräftelse på att ovanstående krav uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Ange de lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar verksamheten (”laglista”) (Fritextsvar)

Vi är medvetna om att det skall bedrivas ett systematiskt kvalitetsarbete och vår verksamhet arbetar utifrån kvalitetsledningssystem som är utformade i enlighet med Socialstyrelsens före-skrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt Socialtjänstlagen, SOSFS 2011:9. De lagar, förordningar, och föreskrifter som reglerar den planerade verksamheten är till exempel:

God kvalitet och meningsfull vistelse

3 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453), SOL

3 kap. 3 § socialtjänstförordningen (2001:937), SoF

2 kap. 1 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20) om hem för vård eller boende

2 kap. 1 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Personal och bemanning 3 kap. 3 § SoL

3 kap. 5 § SoF

2 kap. 2 och 3 § SOSFS 2003:20

Samverkan

6 kap. 1 § SoL

3 kap. 3 och 7 §§ SoF

2 kap. 1 och 2 §§ SOSFS 2003:20

Barnets behov

1 kap. 1 och 2 § SoL

6 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381), FB

3 kap. 3 SoF

2 kap. 1 §, 2 kap. 2 § och 3 kap. 1 § SOSFS 2003:20

S Ange i vilka processer samverkan i den egna verksamheten och med andra vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer ska ske. Beskriv hur denna samverkan ska ske. (Fritextsvar)

Verksamheten har idag upparbetade etablerade former för samverkan mellan de olika myndigheter och organisationer vi har anknytning till. Det är självklart placerande socialtjänst men även föräldrar, andra närstående, gymnasieskolor, AF, Försäkringskassa, Vuxenutbildning, folkhögskolor, näringslivet, ideella organisationer som ex Röda Korset, sjukvården, BUP m.fl.

Utgångspunkten är att goda relationer och god kommunikation gynnar den unge och på så sätt även verksamheten. Insatser mellan olika aktörer samordnas utifrån den unges behov och förutsättningar för att undvika att behovsområden hos den unge trillar mellan stolarna. Samverkan med socialtjänsten är lagstadgat och uppföljningsmöten med enhetschef, kontaktperson och den placerade unge ska ske var 6:e vecka. Denna samverkan börjar vid inskrivningssamtalet och fortlöper med de bestämda uppföljningsmötena eller vid behov. Då vi använder oss av Skandinavisk sjukvårdsinformations kvalitetsindex och Infosoc Quality är detta en viktig form av samverkan i vårt arbete att följa upp, utvärdera och förbättra vår verksamhet. För övrig samverkan har vi i verksamheten en process "Samverkan" där vi beskriver övriga aktiviteter som berör samverkan och denna process utgår i från:

6 kap. 1 § SoL

3 kap. 3 och 7 §§ SoF

2 kap. 1 och 2 §§ SOSFS 2003:20

S Beskriv hur riskanalys fortlöpande ska ske (Fritextsvar)

Riskanalyser i någon form sker kontinuerligt på samtliga möten, behandlingskonferens/personalmöten och ledningsgruppsmöten, samt i vår SWOT-analys. Tillsammans med verksamhetschef är det närmast ansvarig chef i verksamheten, föreståndaren, som ansvarar för att riskerna i verksamheten analyseras samt att åtgärder vidtas för att säkra kvaliteten. Sammanställning av genomförda riskanalyser görs i samband med den årliga kvalitetsberättelsen.

Förfarandet av riskanalysering av vår verksamhet är även reglerad i vårt kvalitativa ledningssystem.

S Beskriv egenkontrollens frekvens och omfattning (Fritextsvar)

Kontinuerliga ledningsgruppsmöten varannan vecka där vi bl.a. gör en nulägesanalys, som innebär att vi ser över och jämför kraven i kvalitetssystemet, den faktiska verksamheten samt från våra kunder. SWOT-analys används halvårsvis för att belysa styrkor, svagheter, risker/hot och möjligheter som ett verktyg för att kunna hålla ett högt kvalitativt arbete. Klagomålshantering och incidentrapportering är en viktig del i vårt arbete att följa upp, utvärdera och förbättra vår verksamhet samt lyssna på de placerade och anställda.

Behandlingskonferens/personalmöte kommer att äga rum 1ggr/vecka där en fast punkt på dagordningen kommer att vara systematiskt kvalitetsarbete. Vi använder oss också av Skandinavisk sjukvårdsinformations kvalitetsindex 3 ggr/år.

I vårt arbete med egenkontroll granskar vi hur vi arbetar och har arbetat i jämförelse med oss själva och andra över tid. En vanlig återkommande egenkontroll sker genom att journaldokumentation granskas dagligen av närmast ansvarig chef, föreståndare. Övrig dokumentation, akter och journaler granskas och gås igenom vid de återkommande uppföljningsmötena med placerande myndighet, socialtjänsten. En annan återkommande egenkontroll är undersökningen av personalens förhållningssätt och attityder och om dessa kan leda till brister i verksamhetens kvalitet. Tre gånger beställer vi ett kvalitetsindex som hjälper oss i arbetet att jämföra med tidigare resultat samt med nationella/regionala kvalitetsregister. SWOT-analysen görs två gånger om året.

S Beskriv hur verksamheten kommer att ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från olika berörda (Fritextsvar)

Det finns ingenting som är så bra att det inte kan bli bättre. Att arbeta med människor kräver ständiga förbättringar. Även om klagomål är en missnöjesyttring utifrån bemötande och innehållet i verksamheterna, så ska det tas emot positivt i den mening att vi får information om det som inte fungerar och vi får därmed chans att rätta till det. Inom Steget Vidare tycker vi att det är viktigt att alla synpunkter och ev. klagomål som kan bidra till att föra utvecklingen framåt, når fram till all personal och ledning. Vi tror att vi kan utvecklas som verksamhet och individer och därmed erbjuda våra vårdtagare, brukare och anhöriga ett bättre bemötande om vi tar till oss de klagomål som dyker upp.

Alla klagomål och synpunkter skall rapporteras, analyseras, åtgärdas, följas upp och erfarenheterna skall återföras till verksamheten dvs. vara en naturlig del i verksamhetens kvalitetsarbete. Klagomål kan inkomma genom telefonsamtal, per brev, e-post eller vid personliga möten med människor. Vanligen går det att reda ut enkla fel eller missförstånd genast - vi kan förklara vad det är som kan ha blivit fel eller varför ett visst beslut har fattats. Vi ska inte vara rädda för att be om ursäkt om vi har varit otydliga eller har gjort fel.

Var och en som framför ett klagomål ska behandlas rättvist och respektfullt. Den enskilde har all rätt att uttrycka sina åsikter om den service de får. Den tid vi lägger ner på att lyssna till den enskilde, är värdefull för utvecklingen av vår verksamhet.

Klagomål skall handläggas av enhetschef på den enhet som det riktas sig mot. Den som tar emot ansvarar för att det framförs till rätt person utan fördröjning. Gäller klagomålet Dig själv, skall Du vända dig till din närmaste chef för att få råd och stöd. Om den som klagar inte är nöjd med hand-läggningen, skall placerande socialtjänst ta över ärendet.

Alla som arbetar inom Steget Vidares verksamhetsområde ska känna till rutinerna kring klagomåls hanteringen. Xxxxxx ska vid inskrivning informeras om sin rätt att lämna klagomål på verksamheten.

Klagomål ska kunna tas emot personligt, per telefon eller skriftligen. För ett skriftligt klagomål finns en lättbegriplig och enkel blankett att använda och en låst brevlåda att lägga i. Blanketten ska finnas tillgänglig på vår HVB-enhet och på Steget Vidares huvudkontor. Både personal och elever ska informeras om var lådan finns placerad och dess läge ska garantera att anonymitet säkras för den klagande. Lådan töms av enhetschefen en gång i veckan och de klagomål som inkommit lyfts både på personalmöte för åtgärdande och på elevmöten som återkoppling.

Klagomål från placerande socialtjänst och anhörig i form av god man/särskilt förordnad vårdnadshavare ska inkomma till enhetschef som har ansvar för att klagomålen åtgärdas. Även dessa ska diskuteras på personalmötet.

Om det inkomna klagomålet är av så pass allvarlig art att elevernas hälsa och utveckling är i riskzon ska enhetschefen skyndsamt skriva incidentrapport och lämna till Steget Xxxxxxx huvudkontor för åtgärdande. Man kan vara anonym när man framför sitt klagomål. Nackdelen är att det då naturligtvis inte är möjligt för verksamheten att kunna ta kontakt med den klagande och berätta hur vi följer upp klagomålet.

Att bemöta och hantera klagomål/synpunkter:

• Ta alla klagomål på allvar

• Varje ärende ska behandlas med respekt

• Alla har rätt att bli lyssnade på

• Ta hand om klagomålen snabbt

• Gå inte i försvarsställning

• Be om ursäkt

• Förklara om du kan, vad som blev fel

• Försök se till att det inte upprepas

• Ställ om möjligt saker till rätta

• Påminn om blanketten och uppmuntra till användning. Vid behov hjälp till att skriva.

• Uppmuntra till personligt möte

Checklista för hantering av klagomål/synpunkter

• Ta emot ärendet

• Bekräfta

• Dokumentera

• Besluta om ev. omedelbara åtgärder

• Analys av klagomålet, orsak, konsekvenser

• Besluta om åtgärder

• Dokumentera resultaten av undersökningar och beslut

• Informera berörda parter

• Genomför eventuell åtgärd

• Uppföljning av ärendet

• Återsänd till uppgiftslämnaren

• Dokumentera uppföljning/förbättring

Steget Vidare strävar alltid att underhålla sitt systematiska klagomålssystem. Ett bra system för klagomålshantering ger viktig information för den aktuella enheten. Då kan man ta itu med de problem som föranleder klagomålet. På så sätt kan arbetet förbättras. En samlad kunskap om alla klagomål ger viktig information till förvaltningsledningen. Ledningen får veta om det finns behov av nya arbetssätt eller en förbättrad organisation.

S Beskriv hur verksamheten kommer att sammanställa och analysera inkomna rapporter, klagomål och synpunkter (Fritextsvar)

Det finns ingenting som är så bra att det inte kan bli bättre. Att arbeta med människor kräver ständiga förbättringar. Även om klagomål är en missnöjesyttring utifrån bemötande och innehållet i verksamheterna, så ska det tas emot positivt i den mening att vi får information om det som inte fungerar och vi får därmed chans att rätta till det. Inom Steget Vidare tycker vi att det är viktigt att alla synpunkter och ev. klagomål som kan bidra till att föra utvecklingen framåt, når fram till all personal och ledning. Vi tror att vi kan utvecklas som verksamhet och individer och därmed erbjuda våra vårdtagare, brukare och anhöriga ett bättre bemötande om vi tar till oss de klagomål som dyker upp.

Alla klagomål och synpunkter skall rapporteras, analyseras, åtgärdas, följas upp och erfarenheterna skall återföras till verksamheten dvs. vara en naturlig del i verksamhetens kvalitetsarbete. Klagomål kan inkomma genom telefonsamtal, per brev, e-post eller vid personliga möten med människor. Vanligen går det att reda ut enkla fel eller missförstånd genast - vi kan förklara vad det är som kan ha blivit fel eller varför ett visst beslut har fattats. Vi ska inte vara rädda för att be om ursäkt om vi har varit otydliga eller har gjort fel.

Var och en som framför ett klagomål ska behandlas rättvist och respektfullt. Den enskilde har all rätt att

uttrycka sina åsikter om den service de får. Den tid vi lägger ner på att lyssna till den enskilde, är värdefull för utvecklingen av vår verksamhet.

Klagomål skall handläggas av enhetschef på den enhet som det riktas sig mot. Den som tar emot ansvarar för att det framförs till rätt person utan fördröjning. Gäller klagomålet Dig själv, skall Du vända dig till din närmaste chef för att få råd och stöd. Om den som klagar inte är nöjd med hand-läggningen, skall placerande socialtjänst ta över ärendet.

Alla som arbetar inom Steget Vidares verksamhetsområde ska känna till rutinerna kring klagomåls hanteringen. Xxxxxx ska vid inskrivning informeras om sin rätt att lämna klagomål på verksamheten. Klagomål ska kunna tas emot personligt, per telefon eller skriftligen. För ett skriftligt klagomål finns en lättbegriplig och enkel blankett att använda och en låst brevlåda att lägga i. Blanketten ska finnas tillgänglig på vår HVB-enhet och på Steget Vidares huvudkontor. Både personal och elever ska informeras om var lådan finns placerad och dess läge ska garantera att anonymitet säkras för den klagande. Lådan töms av enhetschefen en gång i veckan och de klagomål som inkommit lyfts både på personalmöte för åtgärdande och på elevmöten som återkoppling.

Klagomål från placerande socialtjänst och anhörig i form av god man/särskilt förordnad vårdnadshavare ska inkomma till enhetschef som har ansvar för att klagomålen åtgärdas. Även dessa ska diskuteras på personalmötet.

Om det inkomna klagomålet är av så pass allvarlig art att elevernas hälsa och utveckling är i riskzon ska enhetschefen skyndsamt skriva incidentrapport och lämna till Steget Xxxxxxx huvudkontor för åtgärdande. Man kan vara anonym när man framför sitt klagomål. Nackdelen är att det då naturligtvis inte är möjligt för verksamheten att kunna ta kontakt med den klagande och berätta hur vi följer upp klagomålet.

Att bemöta och hantera klagomål/synpunkter:

• Ta alla klagomål på allvar

• Varje ärende ska behandlas med respekt

• Alla har rätt att bli lyssnade på

• Ta hand om klagomålen snabbt

• Gå inte i försvarsställning

• Be om ursäkt

• Förklara om du kan, vad som blev fel

• Försök se till att det inte upprepas

• Ställ om möjligt saker till rätta

• Påminn om blanketten och uppmuntra till användning. Vid behov hjälp till att skriva.

• Uppmuntra till personligt möte

Checklista för hantering av klagomål/synpunkter

• Ta emot ärendet

• Bekräfta

• Dokumentera

• Besluta om ev. omedelbara åtgärder

• Analys av klagomålet, orsak, konsekvenser

• Besluta om åtgärder

• Dokumentera resultaten av undersökningar och beslut

• Informera berörda parter

• Genomför eventuell åtgärd

• Uppföljning av ärendet

• Återsänd till uppgiftslämnaren

• Dokumentera uppföljning/förbättring

Steget Vidare strävar alltid att underhålla sitt systematiska klagomålssystem. Ett bra system för klagomålshantering ger viktig information för den aktuella enheten. Då kan man ta itu med de problem som föranleder klagomålet. På så sätt kan arbetet förbättras. En samlad kunskap om alla klagomål ger viktig information till förvaltningsledningen. Ledningen får veta om det finns behov av nya arbetssätt eller en förbättrad organisation.

S Beskriv hur det kommer att säkerställas att personalen arbetar i enlighet med de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet (Fritextsvar)

Samtlig personal i verksamheten skall läsa på och ha kunskap om de processer och rutiner i ledningssystemet. Detta skall kvitteras och kontinuerligt uppdateras av enskild anställd. De dagliga journalanteckningarna gås igenom vid varje dags början. Kontinuerliga behandlingskonferenser/personalmöten varje vecka samt ledningsgruppsmöte varannan. Utöver detta så har vi återkommande behandlingskonferenser två gånger per termin. Vid dessa sammanhang tar man bland

annat upp de processer och rutiner som ingår i vår verksamhet och diskuterar eventuella förbättringsområden.

Vi har kontinuerliga veckomöten med de boende där de ges möjlighet att både i grupp och individuellt berätta hur de upplever sin situation och vad de önskar. Vi har en ”brevlåda” för klagomål där de boende kan vara anonyma om de vill. Vi lyssnar på de placerande myndigheternas intryck och åsikter om vår verksamhet och i detta arbete har vi god hjälp av Skandinavisk sjukvårdsinformations kvalitetsindex som vi beställer tre gånger om året samt via vårt vårt dokumentationssystem Infosoc där uppföljningar via enkäter till biståndsbedömaren och brukarna runt måluppfyllelse och nöjdhet med servicen och vårdens innehåll efterfrågas. Resultaten av egenkontrollen redogörs för samtliga medarbetare inom företaget samtidigt som vi informerar om vad detta innebär för verksamheten och medarbetarna.

S Beskriv hur arbetet med att fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras (Fritextsvar)

Vår verksamhet arbetar utifrån kvalitetsledningssystem som är utformade i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt Socialtjänstlagen, SOSFS 2011:9. Kvalitetssystemet delas in i struktur, process och resultatkvalitet och omfattar all verksamhet. I vårt systematiska kvalitetsarbete använder vi oss av följande system i syfte att uppfylla de krav och rutiner som ställs i vårt dagliga arbete med detta:

• InfoSoC Quality som omfattar dokumentation, avvikelser, klagomålshantering, kvalitetsmätning och skattningsverktyg. InfoSoC är ett funktionellt dokumentationssystem som används i vårt dagliga arbete och där vi enkelt kan få ut statistik och rapporter till placerade myndighet om detta efterfrågas. InfoSoC omfattar även struktur- och processkvalitet där processkvalitet handlar om rutiner, processer, metoder, förhållningssätt och ledning. Strukturkvalitet handlar om styrdokument, mål, resurser och medarbetare.

• SIL (skandinavisk sjukvårdsinformations kvalitetsindex) som omfattar resultatutvärdering. Resultatkvalitet handlar om säkerhet, effektivitet och måluppfyllelse. Kvalitetsindex från SIL innebär att de intervjuar på uppdrag av Steget Xxxxxx ansvariga placerare med syfte att fånga upp synpunkter, erfarenheter och bedömningar av vår verksamhet. Resultaten av genomförda intervjuer xxxxxxxxx x

delrapporter under året, där olika kategorier skattas utifrån nivå, och genom vilka vi kan mäta kvalitén i vårt arbete och se över vilka utvecklingsområden som kan förbättras.

För att verksamheten skall hålla en god säkerhet och kvalitet finns ett kontinuerligt arbete på verksamhetsnivå och individnivå. En förutsättning för ett fungerande kvalitetsarbete är att det dokumenteras och löpande utvärderas. Det finns skriftliga mål och rutiner för kvalitet och säkerhet utifrån verksamhetens uppdrag och innehåll. Verksamheten har skriftliga rutiner för utförande gällande säkerhet, klagomål, incidentrapportering, anmälan om risker, skada och missförhållanden. Samtlig personal inom verksamheterna skolas in i att använda den skriftliga incidentrapporten som finns i respektive verksamhet och som omfattar avvikelser inom alla områden. Hanteringen av avvikelser, klagomål och incidentrapporter dokumenteras i särskilda protokoll och skickas till huvudkontoret. Dokumentationen ligger till grund för att synliggöra förbättringsområden och arbeta aktivt med att utveckla dessa på såväl övergripande som lokal nivå.

Steget Vidare arbetar med kvalitetssäkring med hjälp av ovanstående och med hjälp av det görs en nulägesanalys där vi kartlägger alla funktioner, rutiner, arbetsmetoder och miljöarbete. I verksamheten finns en utbildad arbetsmiljöansvarig som arbetar tillsammans med verksamhetschefen i frågor gällande det.

Nulägesanalysen jämförs med kraven i kvalitetssystemet, den faktiska verksamheten samt från våra kunder. Vi upprättar därefter en SWOT-analys där vi belyser styrkor, svagheter, risker/hot och möjligheter. Utifrån denna dokumentation upprättas nya arbetsmetoder och rutiner om så behövs och processen fortlöper. I verksamheten finns även tydliga rutiner och policydokument som är direkt kopplade till verksamheten mål.

Finns någon utvärdering genomförd av ledningssystemet/kvalitetsledningsystemet av oberoende person under 2011/2012? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Beskriv hur ni säkrar era kvalitetskrav hos eventuella underentreprenörer, exempelvis psykologer, läkare, annan personal som arbetar med direkt stöd till den placerade och är anställda på konsultbasis? (Fritextsvar)

Som kriterier kan nämnas följande för att säkra våra kvalitetskrav:

• Ekonomisk stabilitet

• Den demonstrerade förmågan att tillmötesgå de ställda kraven genom en eller flera av följande metoder:

- Referenser på liknande tjänster.

- Erfarenhet från andra kunder

- Dokumenterad historik på utförda tjänster

• Utdrag ur belastningsregistret

• Kontroll hos Skatteverket görs så att man uppfyller ställda krav på skatt, socialförsäkringsavgifter samt

registrering för F-skatt

• Kontroll görs så att man uppfyller kriterierna enligt 10 kap 1 och 2 § LOU

Bedömning och verifikation får endast utföras av personer som är tränade i dessa discipliner. Vid bedömning av underleverantörer ska ett dokumenterat tillvägagångssätt följas. Resultatet av en bedömning ska dokumenteras.

Xxxxx planering för förändring av kvalitetssäkringsarbetet? Om JA, beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

S Beskriv rutiner för hur verksamheten kommer att tillämpa lex Sarah (Fritextsvar)

Samtliga anställda ansvarar för att känna till verksamhetens rutiner avseende xxx Xxxxx. Verksamhetschef och närmast ansvarig chef, föreståndare, ansvarar för att rutinerna skall finnas lättillgängliga och nära till hands. Vår Lex Sarah rutin:

Enligt bestämmelserna om lex Xxxxx i socialtjänstlagen (SoL) ska:

• personalen genast rapportera missförhållanden till den som bedriver verksamheten

• den som bedriver verksamheten utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål

• den som bedriver verksamheten om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till Socialstyrelsen.

Enskild som vill klaga på socialtjänsten:

Enskilda, anhöriga och allmänheten kan inte göra en lex Sarah-anmälan till Socialstyrelsen. Information om hur man kan klaga på verksamheten inom socialtjänsten finns på xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx, klaga på socialtjänsten. Barn och unga som av socialtjänsten är placerade för vård utanför det egna hemmet kan vid missförhållanden kontakta Socialstyrelsen. Anställda i verksamheten skall hjälpa och underlätta för den som önskar att rapportera och anmäla missförhållanden.

Du som anställd ska:

Rapportera missförhållanden till den som bedriver verksamheten. Information om skyldighet att rapportera skall du som anställd få av den ansvarige som bedriver verksamheten. Du som anställd skall inte rapportera till Socialstyrelsen.

Rapportering av missförhållanden skall helst ske skriftligt och mall för detta finns tillgänglig i pärm i personalens kontor eller hos ansvarig chef, föreståndare. Återkoppling till den som anmält skall ske omgående efter det att åtgärd har vidtagits mot missförhållandet.

Den som bedriver verksamheten utreder, avhjälper och anmäler:

När den som bedriver verksamheten tar emot en rapport om ett missförhållande ska det rapporterade utredas och avhjälpas eller undanröjas. Om missförhållandet är allvarligt ska den som bedriver verksamheten snarast anmäla det till Socialstyrelsen.

Beskriv rutinerna för samarbete, dokumentation, medverkande i utredning och upplysningsarbete vid en lex Mariaanmälan.

Frågan gäller anbudsgivare som hanterar läkemedel på delegation. Anbudsgivare som inte omfattas av detta krav skriver "Ej aktuellt" i fritextrutan. (Fritextsvar)

Ej aktuellt

1.5.12. Systematiskt miljöarbete

Anbudsgivaren ska ha ett system för att arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan från uppdraget kan minskas. Systemet ska omfatta den verksamhet som utför den avtalade tjänsten och ska minst inkludera följande delar:

- en införd miljöpolicy (med policy avses de långsiktiga visionerna)

- rutiner som säkerställer att lagar och föreskrifter som berör verksamheten efterlevs

- rutiner och metoder som säkerställer att miljökrav följs i enlighet med verksamhetens miljöpolicy, inklusive rutiner för att hantera avvikelser

- årlig uppföljning av det egna miljöarbetet

Miljöpolicy behöver inte bifogas upphandlingen

Systematiskt miljöarbete: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.13. Kontaktperson i miljöfrågor

Vårdgivaren ska ha en kontaktperson avseende miljöfrågor. Vårdgivaren ska ange kontaktuppgifter för kontaktperson avseende miljöfrågor i fritextrutan.

Kontaktperson i miljöfrågor: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Ange kontaktuppgifter till kontaktpersonen för miljöfrågor i fritextrutan: (Fritextsvar)

Nubar Kino xxxxx.xxxx@xxxxxxxxxxxx.xxx 0704151456

1.6. Kravspecifikation - Generella krav - gäller för samtliga delområden

1.6.1. Allmänna förutsättningar

Vårdgivaren ska följa och ha god kännedom om de för verksamheten gällande lagar, författningar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utfärdar samt nationella handlingsplaner och FN:s barnkonvention. Insatsen ska grundas på respekt för den placerades självbestämmande, delaktighet, personliga integritet och behov av ett tryggt och meningsfullt liv.

Vårdgivaren förbinder sig att utföra stöd i enlighet med den vårdplan som anges av uppdragsgivaren och utifrån villkoren i det individuella placeringsavtal som tillhandahålls av uppdragsgivaren.

Insatserna ska bygga på professionalism, rättssäkerhet, delaktighet och medbestämmande, trygghet och kontinuitet. Verksamheten ska vara tillgänglig för alla oavsett etnicitet, sexuell läggning, religiös tillhörighet och politisk uppfattning.

Vårdgivaren ska ha en verksamhetsidé och tydliga mål med verksamheten i vilken den teoretiska utgångspunkt vårdgivaren har ingår. Verksamhetsidén ska avse en specificerad målgrupp. De arbetssätt och metoder som används ska stämma överens med målgruppen. Verksamheten ska bedrivas med god kvalitet.

Allmänna förutsättningar: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Beskriv verksamhetens inriktning och mål (Fritextsvar)

Inriktningen och målet med vår verksamhet är att erbjuda individen stöd, fostran, omsorg och ett tryggt boende i ett led till ett självständigt och oberoende liv. I boendet ingår det stöd och hjälp som individen har behov av och önskemål om utifrån dennes situation. Vi arbetar utifrån uppsatta mål och uppdrag från placerande myndighet. Målet är att individen skall få hjälp med att känna sig trygg och få en god utveckling i integrationsprocessen samt förberedas för ett oberoende och självständigt liv. Allt vårt arbete sker och utförs tillsammans med samtliga inblandade parter så som den enskilde, socialtjänst, familj/god man samt oss själva.

Tanken är att ungdomarna ska bryta destruktiva mönster i sitt dagliga liv och även hitta en väg till ett fungerande vuxenliv med goda relationer till sina föräldrar och en aktiv fritid med goda förebilder.

Placeringarna ska omprövas var 6:e månad och god kvalitet i innehållet bör styra beslutet om ev. fortsatt placering. Att ungdomen och hans/hennes föräldrar ska vara delaktiga i placeringen och innehållet i behandlingen är självklart och en förutsättning för att man ska nå resultat i behandlingen och en positiv utveckling hos den unge som är föremål för placeringen.

Det är viktigt för denna process att personalen är stödjande, motiverande och även ett vikarierande hopp för de placerande ungdomarna och deras föräldrar. Att ta sig tid att på ett strukturerat och stödjande sätt som den placerade ungdomen förstår är av stor

betydelse, även när processen är igång behövs fortsatt stöttning och motivationsarbete. Vi vill att våra placerade ungdomar ska känna att vi förmedlar en känsla av att ”vi tror på dig och din förmåga till förändring”. Vi vill möta våra ungdomar där de befinner sig, med betoning på individen och vi vill vända svårigheter till möjligheter. Vi vill arbeta på integration i dess vidare betydelse, även etniskt svenska ungdomar i behov av placering behöver integreras in i ”svenssonliv” för att nå målet med egen försörjning och ett självständigt, gott liv.

Det stöd vi ger våra placerade ungdomar bygger på en evidensbaserad lösningsfokuserad arbetsmodell.

ADL är en stor del, men vi arbetar även med ART och KASAM (salutogent förhållningssätt). Detta ger oss bra förutsättningar att möta den enskilde på ett individuellt plan och det främjar även målet att stärka ungdomens självständighet, självkänsla och förmåga att känna tillit till andra i sin omgivning.

Xxxxxxx och önskemålen hos den placerade styr innehållet i den vård vi ger och när han/hon är redo ökar vi på med olika aktiviteter utanför skolan, som ex praktik för att få arbetslivserfarenhet, läxläsning, m.m.

S Beskriv verksamhetens innehåll och beskriv utifrån ett schema de olika inslagen som ska ingå i stödet. (Fritextsvar)

Verksamhetens grundläggande innehåll kommer att innefatta mycket ADL-träning i boendet, samtal och stöd av personal/kontaktperson, sysselsättning dagtid i form av skola/praktik/arbete, hjälp att finna en meningsfull fritid samt att bygga upp och bibehålla ett socialt nätverk. Vi hjälper individen att hålla kontakt med släkt och bekanta som inte bor i dennes närhet. Innehållet i verksamheten är att vara en hjälp och ett stöd i de pedagogiska insatser som är aktuella utifrån den enskildes behov och förutsättningar. Mycket arbete läggs ner på att individen skall förstå och begripa sitt sammanhang så att dennes situation blir hanterbar.

Här nedan kommer ett schema över de olika inslag som ingår i boendet. Detta är exempel på de inslag som ingår men då varje individ är unik och har speciella önskemål, behov och resurser anpassar vi även boendets inslag utifrån detta.

• Den placerade får två kontaktpersoner som kommer att vara huvudansvariga, tillsammans med föreståndare, över omsorgen under placeringen.

• Kontaktpersonal följer upp och reviderar genomförandeplan och håller regelbundna kontaktmannasamtal utifrån mål i denna.

• Kontinuerliga uppföljningsmöten med placerande myndighet, socialtjänsten.

• Möten/träffar med familj och nära anhöriga.

• Hälso- och sjukvårdsbesök då behovet finns.

• Tandläkarbesök.

• Kontakt med BUP eller annan psykiatri om behovet finns.

• Hjälp att finna och prova på meningsfulla fritidsaktiviteter.

• Individuella samt kollektiva aktivitetsdagar.

• ADL-träning på boendet.

• Nätverksmöten

• Stöd, tillsyn och pedagogiska insatser utifrån program.

• Individuell och gemensam samhällsorientering.

• Daglig sysselsättning i form av skola, arbete eller praktik.

• Gemensamma och individuella aktiviteter i boendet.

Ange vad som förväntas uppnås under stödtiden inom följande tre tidsaspekter A) på kort sikt B) på medellång sikt C) på lång sikt (Fritextsvar)

Kort sikt:

Genom med den enskildes delaktighet planeras och upprättas gemensamt en genomförande plan och att det finns ett samtycke till detta. Vår verksamhet bygger på att den enskilde förstår och vill medverka till

både kortsiktiga och långsiktiga mål som är uppsatta. På kort sikt är den här förståelsen och viljan det första steget att kunna utföra ett långsiktigt arbete. Övriga förväntningar under kort sikt är att den enskilde kan förstå och acklimatisera sig i boendet och anpassa sig till de boende regler som finns. Vi vill även påbörja skapandet av en god relation mellan kontaktpersonen och den enskilde. På så sätt få lära känna individen utifrån dennes situation och sammanhang. Våra pedagogiska insatser börjar omgående.

Medellång sikt:

Genomförande planen revideras kontinuerligt och vid behov där mål som har uppnåtts stryks bort och nya tillkommer. I detta skede ska vi ha skapat en fungerande relation och vara på väg i rätt riktning utifrån socialtjänstens vårdplan. Den enskilde känner sig trygg i sin miljö och har tillit till personal och övriga individer i sin närhet. Den enskilde ska ha skapat fasta rutiner inom vardagen. En fungerande och meningsfull sysselsättning/aktivitet såväl dagtid som fritid. Vi ska ha kommit så långt att vi kan börja planera och förbereda inför den närmsta framtiden. Utifrån våra regelbundna utvärderingar ska vi kunna utläsa

resultatet av våra insatser. Vi förväntar oss att vi har hjälpt den enskilde att förstå orsaken till dennes placering och att det finns en delaktighet och samtycke i vårt gemensamma arbete mot de uppsatta målen.

Lång sikt

Vi kan nu börja planera en utslussning. Den enskilde ska egenhändigt klara av att sköta ADL. Våra pedagogiska insatser ska visa att de långsiktiga uppsatta målen är uppnådda. Det ska finnas en fast och hållbar struktur gällande vardagslivet. Vi ska även byggt upp ett tryggt och sunt nätverk som finns kvar efter behandlingstiden.

Beskriv hur insatserna förväntas bidra till resultatet (Fritextsvar)

Våra insatser sker utifrån ett lösningsfokuserad arbetssätt där vi sätter den enskilde i centrum utifrån dennes behov och förutsättningar. Detta innebär att den enskilde är delaktig och kan själv påverka insatserna vilket resulterar i ett större engagemang och motivering i att uppnå förändring mot de gemensamt uppsatta målen. Genom att ha lämplig och kompetent personal bidrar även detta till att insatserna ger resultat.

1.6.2. Innehåll i stödet

Arbetssätt och metoder

Vårdgivaren ska ha mål och metoder som är väl definierade. Det ska finnas en tydligt beskriven modell för hur insatsen bedrivs. Modellen ska vara väl förankrad i personalgruppen.

Vårdgivaren ska arbeta nätverksinriktat i nära samarbete med familj, övrigt nätverk och uppdragsgivare. Vårdgivaren ska samverka med aktörer av betydelse för den placerade exempelvis den placerades läkare, skola, arbetsförmedling, försäkringskassa, bostadsförmedling, föreningar och organi-sationer liksom i förekommande fall med gode män/företrädare i den utsträckning den placerade medger detta. Inför placering av skolpliktig, se skrivning under avsnitt Skola nedan. Vårdgivaren ska arbeta systematiskt för att erbjuda god utslussning i samverkan med handläggare och resurser på

hemorten.

Regelbundna och överenskomna behandlingskonferenser med fokus på utslussning ingår i samarbetet mellan vårdgivaren och uppdragsgivaren och regleras i genomförandeplanen/behandlingsplanen. Behandlingskonferenserna ska omväxlande ske hos vårdgivare och uppdragsgivare om inget annat överenskommits i genomförandeplan/behandlingsplan. Resande part står för resenärernas kostnader.

Vårdgivaren ombeds att observera att några av de frågor som ställs nedan återkommer i de kapitel som berör utvärdering, helt eller delvis. Vårdgivaren uppmärksammas om detta i anslutning till de aktuella frågorna. Utvärderingskriterierna skiljer sig mellan olika delområden och det finns ett behov av svar oavsett om gällande dessa frågor. Detta innebär att vårdgivaren kommer att behöva upprepa sina svar på två ställen i vissa fall.

Arbetssätt och metoder: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Namnge och beskriv varje metod med innehåll och normal längd. (Fritextsvar)

Grunden i vårt behandlingsarbete bygger på evidensbaserade behandlingsmetoder och i detta arbete har vi ett salutogent förhållningssätt som en känsla av sammanhang – KASAM, där vi strävar efter att göra ungdomens värld meningsfull, begriplig och hanterbar för denne.

En stor del av vårt arbete är utifrån en lösningsfokuserad modell där ett antal metoder integreras som ADL-träning, MI, ART och KBT.

I vårt lösningsfokuserade arbetssätt är det svårt att tidsbestämma de metoder vi använder. Allt beror den enskildes mottaglighet och delaktighet. ADL, MI och KBT finns ständigt närvarande i vårt dagliga arbete med den enskilde vilket gör det komplext och svårt att beskriva här. Det program som konkret kan beskrivas är

ART. Under 10 veckor med en träff per vecka där vi arbetar utifrån ART´s tre olika metoder, social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralutbildning.

Ett genomsnittlig insatstid hos oss på Steget Vidare är ca mellan 9-24 månader.

Beskriv om möjligt ovan nämnda metoders/programs respektive styrka/or och svaghet/er kopplat till verksamhetens målgrupp (Fritextsvar)

Styrkorna i vårt lösningsfokuserade arbetssätt, med de ovan angivna inslagen, som metod är att det bygger på delaktighet och engagemang samt utifrån individens egna behov och förutsättningar. Svagheten med den blir därför när den enskilde inte är motiverad och frivilligt inställd.

ART överlag har ett gott rykte. Det är ett evidensbaserad metod då det hjälper till att finna alternativa sätt att agera i olika utsatta situationer. De svagheter vi har stött på är att hela gruppen är med då den är beroende utav gruppen.

Beskriv hur ni säkerställer att de metoder och de arbetssätt som angivits tillämpas på det sätt som är avsett och individualiseras efter individens bästa. (Fritextsvar)

Genom veckovisa APT, behandlingskonferenser, uppföljande möten med placerande myndighet och övriga inblandade samt externa utövare får vi feedback på vårt arbete. Via våra enkätundersökningar och Infosoc kvalitetssytem samt SIL kvalitetsundersökning får vi indikationer på att vårt arbete ger resultat. Utifrån de tidigare beskrivna kvalitetsarbete säkerställs de metoder och arbetssätt som vi har angivit.

Beskriv hur matchningsprocessen ser ut: (Fritextsvar)

Redan vid förfrågan av placerande myndighet och tidigare känd historik kommer vi överens och diskuterar huruvida våra arbetssätt och metoder är lämpade för den placerade. Denna process hålls levande under placeringens tid.

S Beskriv hur inflyttning/inskrivningsprocessen för den enskilde sker (jfr med utvärderingskriterier): (Fritextsvar)

All inflyttning/inskrivning sker via socialtjänsten och därför börjar hela processen där. Gemensamt och tillsammans med den enskilde diskuteras den tänkta placeringen och innehållet i den utifrån behov, önskemål och individens egna resurser. Utifrån arbetsplan och med delaktighet av individen upprättas en genomförandeplan som styr de kortsiktiga och långsiktiga mål vi tillsammans skall arbeta mot. Vid placering utses, i samråd, kontaktpersoner till den placerade. För att inflyttning/inskrivningsprocessen skall fungera så bra som möjligt är vi extra observanta och lyhörda för att kunna uppfatta den placerades önskemål och behov.

Aktiviteter som ingår i inskrivningsprocessen

1. Handläggare från socialtjänsten kontaktar föreståndare för planering av studiebesök i den lägenhet den unge ska bo i.

2. Den unge och placerande socialsekreterare träffar föreståndaren för en genomgång av de regler som gäller i boendet och föreståndaren får ta del av den vårdplan som finns för den unge och vilka mål han/hon var med sin placering.

3. Inflyttningsdag planeras efter studiebesöket, den unge flyttar då in i en grundmöblerad lägenhet. Vid detta tillfälle finns även minst en av de kontaktpersoner som den unge kommer att ha kontakt med närvarande.

4. Genomförandeplan upprättas av föreståndare tillsammans med kontaktmannen och den enskilde efter att vårdplan inkommit från placerande socialtjänst. Tydliga mål och delmål sätts upp utifrån den placerandes behov och resurser.

5. Då det är viktigt att den placerade har daglig sysselsättning påbörjas arbete att finna detta omgående utifrån individens önskemål och nuvarande situation.

6. Genomförandeplanen revideras och omarbetas med en regelbundenhet om var 6:e vecka och lämnas till ansvarig socialsekreterare.

Vilka externa parter har ni regelmässigt samverkan med?: (Fritextsvar)

Adsapiens - utbildar och kompetensutvecklar på uppdrag eller enligt redan befintliga kurser och utbildningar. Även personalhandledning går via dem.

KBT Focus - har vi för vår ledarskapshandledning.

Fastighetsägare - Vi har samarbete med ett antal fastighetsägare som erbjuder våra placerade lägenheter. Bland dessa kan nämnas Balder

Arbetsgivare - Vi har ett uppbyggt nätverk med olika aktörer på arbetsmarknaden som kan erbjuda praktikplatser, sommarjobb och tillsvidare anställning. Bland dessa finns aktörer inom byggbranschen, hotell, restaurang, caféer, bilfirmor. McDonalds, Liseberg, Scandic, Carpro, Wagnefors för att nämna några utav dessa aktörer. Då vi även är licenserade etableringslotsar via arbetsförmedlingen jobbar vi därför mycket ut mot näringslivet och arbetsmarknaden.

BUP - Samtalskontakter

Skolor - Regelbunden kontakt med SYO konsulenter.

Röda korset - Kontakt med dem i de sammanhang vi har placerade ungdomar med annan etniskt ursprung.

Ideella föreningar - såsom fotbollsklubbar, Assyriska BK, Fässbergsfotbollsklubb, Örgryte brottning, Göteborgs judoförening, Mölndals Boxningklubb, olika kulturföreningar såsom Afghanska, Somaliska och Syriska föreningen, olika samfund både kristna och muslimska.

Har ni några krav på anhörigas medverkan? Om ja, beskriv vilka krav i fritextfältet intill frågan (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

S Beskriv hur placerade barns kontakter med föräldrar/vårdnadshavare/god man, närstående eller andra viktiga personer ska tillgodoses (Fritextsvar)

Vi arbetar för att den placerade skall kunna bibehålla sitt sociala nätverk samt att få möjlighet att bygga upp ett nytt om så önskas. I de fall släkt och närstående befinner sig i ett annat land sker kontakten med dessa med hjälp av internet och telefonkort, som vill tillhandahåller med i boendet. I boendet har den placerade tillgång till telefon som hjälpmedel i kontakten med ovanstående som befinner sig i den placerades närhet. Vi välkomnar även besök i boendet om detta sker i överenskommelse med övriga inblandade samt att vi är behjälpliga med transporter och övernattningar hos släkt, närstående och vänner på annan ort. Vi har lång erfarenhet av arbete med tänkt målgrupp och vana vid att tillgodose den placerades kontakt med föräldrar/vårdnadshavare/god man, närstående och andra viktiga personer.

S Beskriv verksamhetens innehåll och beskriv utifrån ett schema de olika inslagen som ingår i stödet. Ex: Måndag: Beskrivning (tidpunkter aktiviteter m.m.) (jfr med utvärderingskriterier) (Fritextsvar)

Verksamhetens grundläggande innehåll kommer att innefatta mycket ADL-träning i boendet, samtal och stöd av personal/kontaktperson, sysselsättning dagtid i form av skola/praktik/arbete, hjälp att finna en meningsfull fritid samt att bygga upp och bibehålla ett socialt nätverk. Vi hjälper individen att hålla kontakt med släkt och bekanta som inte bor i dennes närhet. Innehållet i verksamheten är att vara en hjälp och ett stöd i de pedagogiska insatser som är aktuella utifrån den enskildes behov och förutsättningar. Mycket arbete läggs ner på att individen skall förstå och begripa sitt sammanhang så att dennes situation blir hanterbar.

Här nedan kommer ett schema över de olika inslag som ingår i boendet. Detta är exempel på de inslag som ingår men då varje individ är unik och har speciella önskemål, behov och resurser anpassar vi även boendets inslag utifrån detta.

• Den placerade får två kontaktpersoner som kommer att vara huvudansvariga, tillsammans med föreståndare, över omsorgen under placeringen.

• Kontaktpersonal följer upp och reviderar genomförandeplan och håller regelbundna kontaktmannasamtal utifrån mål i denna.

• Kontinuerliga uppföljningsmöten med placerande myndighet, socialtjänsten.

• Möten/träffar med familj och nära anhöriga.

• Hälso- och sjukvårdsbesök då behovet finns.

• Tandläkarbesök.

• Kontakt med BUP eller annan psykiatri om behovet finns.

• Hjälp att finna och prova på meningsfulla fritidsaktiviteter.

• Individuella samt kollektiva aktivitetsdagar.

• ADL-träning på boendet.

• Nätverksmöten

• Stöd, tillsyn och pedagogiska insatser utifrån program.

• Individuell och gemensam samhällsorientering.

• Daglig sysselsättning i form av skola, arbete eller praktik.

• Gemensamma och individuella aktiviteter i boendet.

I verksamheten finns en tydlig struktur vad gäller det innehåll och det inslag som ingår. Då vi har fasta tider för bland annat gemensamma "husmöten", APT, gemensamma aktiviteter, samhällsorientering, kontaktmannasamtal m.m Då vårt arbetssätt är utifrån individen i centrum har den enskilde ett eget

veckoschema gällande ovanstående punkter beroende på skoltider eller annan daglig sysselsättning, fritidsaktiviteter utanför boendet m.m

Det som ligger som fast rutin enligt schema är husmöten(tisdagar), APT (onsdagar), tider måltid, tider för hemkomst och sömn.

S Beskriv hur den enskildes behov av aktiviteter och stimulans ska tillgodoses (Fritextsvar)

Att den placerade skall finna och ha en meningsfull fritid ser vi som något viktigt i den enskildes utveckling och då vårt boende finns i Mölndal, med närhet till Göteborg, finns ett rikligt utbud av aktiviteter i alla dess former. Ansvaret ligger på våra kontaktpersoner att hjälpa och stötta den placerade att finna och prova på olika aktiviteter i syfte att hitta rätt.

Har Ni någon särskild inriktning på intresse, fritidsutbud, sociala och kulturella aktiviteter? Om Ja - ange vilka och ange om de bedrivs inom verksamheten eller utanför (jfr med utvärderingskriterier): (Fritextsvar)

I verksamheten finns anställd personal med olika intressen och kulturella aktiviteter som inspirerar och påverkar de boende. Som exempel kan nämnas musiker kända från Göteborgs kultur och musikliv. Till exempel Xxxxxx Xxxxxxxx från gruppen Dead by April med musikstudio i Västra Frölunda. Inom vår verksamhet ordnar vi till exempel "tjejkvällar", FIFA turneringar samt bevakar och ordnar tillställningar som rör våra ensamkommande barns kultur.

Beskriv verksamhetens socialpedagogiska innehåll vad gäller tex ekonomi, kläder, hygien etc (Fritextsvar)

Vi jobbar ständigt med ADL (Allmän Daglig Livsföring) vilket berör socialpedagogiska innehåll såsom ekonomi, kläder, hygien etc. Vad det gäller ekonomi hjälper vi till med hushållning och budgetering av de resurser som den enskilde har. I hushållning av ekonomi lär vi den enskilde att planera inköp av mat, kläder, hygienartiklar

m.m. Vi tar med och visar alternativa inköpsställen med lägre priser på varor och hjälper dem att göra planerade inköp.

Gällande deras hygien hjälper vi dem med information och vikten av att ha god hygien samt ett vårdat yttre. Hygien innebär också att hålla rent runt omkring sig i boendet.

Så småningom kommer den placerade även att lära sig betala sin hyra där hyresavier utgår från Steget Vidare och sedan dras av i fakturan till kommunen. Allt detta görs i syfte till ett mer självständigt och oberoende liv.

Beskriv de viktigaste inslagen och faktorerna i ert arbete som förhindrar och motverkar en miljö där mobbing, kränkningar och övergrepp etc kan förekomma. (Fritextsvar)

Vi har tydliga och dokumenterade rutiner och policys kring dessa frågor som personal ska känna till och kunna. Vi lägger stor vikt på värdegrundsfrågor och denna diskussion hålls ständigt levande i såväl gemensamma husmöten, samhällsorientering som individuella samtal med ungdomarna. Vi förhindrar och motverkar en miljö där mobbing kan förekomma genom att vara medvetet närvaro med de boende. Genom en lämplig och lyhörd personal hoppas vi tidigt kunna läsa av signaler som tyder på ovanstående negativa inslag och därmed tidigt agera mot detta.

Hur arbetar ni konkret med missbruks -eller beroendeproblematik med era placerade(Besvaras av de vårdgivare som arbetar med inriktningen missbruks eller beroendeproblematik) (Fritextsvar)

Ej aktuellt

Hur arbetar ni med de placerades kriminalitetsproblematik (Besvaras av de vårdgivare som arbetar med inriktningen kriminalitetsproblematik) (Fritextsvar)

Ej aktuellt

Hur genomförs arbetet mot den placerades liv efter avslutad insats och beskriv hur denna process ser ut. (Fritextsvar)

Utslussning från vår verksamhet sker alltid i samråd och delaktighet med den enskilde och placerade myndigheten. Steget Vidare har tillgång till ett antal lägenheter i Mölndal och Göteborg med omnejd och möjlighet att slussas ut till en annan lägenhet än den som individen är placerad i kan genomföras om så önskan och behovet finns. Detta skulle kunna bero på att individens arbetsplats ligger långt från den nuvarande lägenheten och en omplacering vore lämpligt. Kontraktet för vissa av våra lägenheter kan även övertas efter avslutad insats om alla kriterier är uppfyllda

Om och när en placerad slussas ut till boende utanför verksamheten eller till den enskildes hemmiljö så är vi

behjälpliga i detta och kan erbjuda eftervård i form av fortsatt kontaktmannaskap enligt överenskommelse med uppdragsgivare. Förberedelserna för utslussning kan planeras i god tid och finnas med som mål i genomförandeplanen.

Processen för en utskrivning kan beskrivas som följande:

När den placerade har uppnått målbeskrivning och utvecklat funktioner enligt vår bedömnings och skattningsmall kan en utskrivning bli aktuellt.

Aktiviteter som ingår

• Möte ordnas med den enskilde, socialsekreterare och enhetschef på Steget Vidare.

• Man går igenom genomförandeplan, vårdplan, analyserar måluppfyllelse och beslut tas om utskrivning.

• Praktisk planering utförs såsom transporter, flytthjälp m.m

• Vid utflyttningsdagen är vi behjälpliga med själva flytten och installationen i den nya lägenheten/boendet.

• Vi arkiverar befintlig dokumentation och överlämnar kopior till socialsekreterare om så önskas.

• Efter önskemål från den utskrivne kan vi finnas med som stöd en period efter utskrivning.

Vilka förväntningar har Ni gentemot uppdragsgivaren: a) Före insatsen: b) Under insatsen: c) Efter insatsen (Fritextsvar)

Före insatsen:

Vi förväntar att det finns en tydligheten kring vad som förväntas av oss under behandlingstiden. Vi förväntar oss även en tydlig och konkret vårdplan samt att vi får till oss nödvändig och viktig information så att vi kan bedöma om det är en lämplig placering för oss. Det är även viktigt att uppdragsgivaren liksom vi förstår vikten av den enskildes delaktighet och medverkan i planeringen.

Under insatsen:

Vi förväntar oss att uppdragsgivaren finns tillgänglig och har kontinuitet i sitt arbete. Planerade möten och träffar hålls samt att uppsatta mål följs. Om mål ändras förväntar vi att detta kommuniceras tydligt och direkt till oss. Vi vill även att de medverkar till ett gemensamt ömsesidigt samarbete som bygger på öppenhet och tillit.

Efter Insatsen

Vi förväntar oss en utvärdering av våra insatser. Att uppdragsgivaren kan ta tid för besvarande av enkätundersökningar.

1.6.3. Förändring, utveckling av verksamheten

Vårdgivaren ska informera uppdragsgivaren om planerade förändringar av verksamheten som bedrivs.

Med planerade förändringar avses förändringar vad gäller sökbegrepp för verksamheten som anbudsgivaren angivit i avsnitt "Information om verksamheten och urvalssökning", till exempel vid ändrat tillstånd eller en förfining av målgrupper.

Har verksamheten genomgått förändringar under det senaste året? Om Ja - beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Är verksamhetens inriktning föremål för förändring de närmsta två åren? Om Ja - beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Beskriv utvecklingsstrategin av verksamheten i ett längre perspektiv: (Fritextsvar)

Vi har planer på att utveckla vår verksamhet så att det består av fler lägenhetsboenden och HVB hem med liknande inslag så att vi kan utöka våra vårdplatser både lokalt och nationellt.

1.6.4. Förbud mot vissa arbetssätt och metoder

Vårdgivaren får inte använda arbetssätt och metoder med känd risk för skada och/eller som Socialstyrelsen avråder från att använda.

Förbud mot vissa arbetssätt och metoder: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.5. BBIC

Vårdgivaren ska ha kännedom om BBIC:s behovsområden och ska förbinda sig att, under ramavtalsperioden, utveckla sina kunskaper och arbetssätt enligt BBIC:s grunder och behovsområden för att kunna planera och dokumentera det individuella stödet utifrån BBIC.

Kravet gäller endast verksamheter som arbetar med placerade personer i åldern 0-20 år

BBIC: Bekräftelse på att kravet uppfylls (besvaras endast av verksamheter som arbetar med placerade personer i åldern 0-20 år) (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.6. Säkerhet - Den enskildes säkerhet och trygghet

Kravet nedan gäller vårdgivare som arbetar med föräldrar och barn.

Barn och unga som placeras i verksamheten ska ha ett säkert omhändertagande. Verksamheten ska ansvara för att det finns ett genomtänkt arbetssätt i krissituationer och för att incidenter i insatsen förebyggs. Det är viktigt att barnen/de unga behandlas med aktning för sin person och egenart och att de inte utsätts för kränkande behandling.

För att förbättra säkerheten har forskningen visat på vikten av att institutionerna är öppna. Det är också viktigt att vårdnadshavare och närstående ges möjlighet till insyn i verksamheten och att socialtjänsten regelbundet besöker barnen/den unge och att stödboendet får extern handledning.

Verksamhetens personal ska vara medveten om säkerhetsfrågor gällande de placerade och ska arbeta för att hela tiden öka medvetenheten bland personal. Verksamheten ska också arbeta för att öka insynen och skapa förutsättningar för barnens/de ungas säkerhet.

Anbudsgivaren ska uppfylla nedanstående krav:

Medvetenhet

- Verksamheten ska ha särskild uppmärksamhet på den risksituation som finns när barn/unga vårdas tillsammans.

Insyn

- Familj och nätverk ska vara delaktiga i barnens/de ungas stödinsatser på ett sätt som innebär god kvalitet och säkerhet för barnet/den unge.

- Verksamheten ska ha extern handledning.

Förutsättningar

- Verksamheten ska ha rutiner för att förebygga och förhindra att sexuella övergrepp inträffar då barnen/de unga är placerade.

- Verksamheten ska ha rutiner för hur personalen ska agera vid sexuella övergrepp, psykisk eller fysisk misshandel.

- Verksamheten ska ha rutiner för att förebygga och förhindra att barnen/de unga skadar sig själva under placeringstiden.

- Verksamheten ska ha rutiner för hur personalen ska agera om barn/unga rymmer.

- Verksamheten ska ha rutiner för om en placerad förälder avviker eller straffar ut sig.

- Verksamheten ska ha rutiner för att hantera konflikter och missförhållanden inom verksamheten.

- Verksamhetens ordningsregler ska vara lagliga, utövandet av reglerna ska kännetecknas av god etik och ett respektfullt bemötande med respekt för barnens/den unges integritet.

- Verksamheten ska genomföra kontroller av om personer som anställs är kriminellt belastade.

- Verkamhetens lokaler och utrustning ska vara av god kvalitet och vara säkra.

- Verksamheten ska ha en handlingsplan i händelse av misstanke om sexuella övergrepp eller våldshandlingar från personalens sida riktade mot placerade barn/ungdomar.

- Verksamheten ska ha rutiner för anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2001:453). Rutinerna skall vara väl kända av personalen. (Observera att det inte är Xxx Xxxxxxxxxxx som avses)

Säkerhet - Den enskildes säkerhet och trygghet: Om verksamheten arbetar med föräldrar och barn: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Vi har ett strukturerad arbetssätt med fasta rutiner för att tillgodose den enskildes säkerhet och trygghet. Dessa rutiner styrs bland annat av ett antal policy dokument. Vi har till exempel rutiner för klagomålshantering, kränkande handling och hot och våld. Personals kunskap och kännedom om lagen om anmälningsskyldighet 7 kap SoL samt lex Xxxxx bidrar till att skapa en trygg och säker miljö för vårdtagaren.

Ett stort och bidragande orsak till att skapa en god säkerhet är personalens ständiga närvaro och delaktighet i verksamheten.

S Beskriv rutiner för hur konflikter, övergrepp samt hot och våld ska förhindras, upptäckas och hanteras i verksamheten (Fritextsvar)

I verksamheten finns policydokument med rutiner kring hot och våld. För att förhindra och upptäcka konflikter, övergrepp samt hot och våld i verksamheten arbetar vi nära och relationsinriktat mot de placerade, både individuellt som i grupp. Att vara delaktig och närvarande tillsammans med de boende är en mycket viktigt del i arbetet att kunna undvika hot och våld i verksamheten. Om så sker har vi tydliga och dokumenterade instruktioner för hur samtlig personal skall agera. Vi har kontinuerligt veckovis behandlingskonferenser där arbetsmiljö, hot och våld samt kartläggning av detta är en stående punkt på dagordningen. I verksamheten finns ett skyddsombud med utbildning i SAM, systematiskt arbetsmiljöarbete. Även verksamhetschef är utbildad i detta.

Våra rutiner kring konflikter, övergrepp hot och våld

Arbetet med utagerande klienter ska vara omgärdat av en tydlig struktur. En tydlig struktur gör vardagen förutsebar för klienten. En förutsebar vardag skapar, i sin tur, trygghet. Strukturbärare är samtlig personal och särskilt de som arbetar närmast klienten. I förlängningen är strukturen beroende av ledningen.

Personalen fungerar på samma sätt som klienten. Alla är vi människor! En förutsättning för en trygg personal som kan klara av att vara strukturbärare är att ledningen är tydlig och förutsebar.

Sammanfattningsvis kan sägas att en förutsebar ledning och en tydlig och uttalad struktur är en grundförutsättning för allt professionellt arbete. Det gäller i särskilt hög grad vid arbete med otrygga, utagerande klienter.

• Våld eller hot om våld är ej accepterat inom Steget Vidare

• Verksamheten planeras så att våld eller hot om våld kan undvikas i största möjliga utsträckning.

• Våld eller hot om våld bemöts på ett sådant sätt att det står klart att det är ett icke accepterat

beteende. Uppstår ändå våld är det personalens främsta uppgift att skydda utsatta personer och att i andra hand tala den våldsamma tillrätta.

• Samtliga inträffade händelser antecknas och meddelas Steget Xxxxxxx ledning för att utröna vad som skett

och hur det kan undvikas i framtiden. Hot och våld mot personal

Vid händelse av hot och våld riktat mot personal ska dels rutin angående anmälningsskyldighet jml kap 14§1 SoL följas, dels ska incidentrapport lämnas och enhetschef/biträdande enhetschef ska informeras. Debriefing samtal ska hållas med hela personalgruppen senast dagen efter incidenten. Den personal som har varit utsatt ska ha ett enskilt samtal med sin enhetschef/biträdande enhetschef. Extern

samtalskontakt/debriefing ska erbjudas omgående.

Kontakt med anhöriga tas om den drabbade önskar så/behov av kontakt med anhöriga finns. Om den drabbade personen behöver vård ska enhetschef/biträdande enhetschef följa med. Eventuell sjukskrivning som följd av att man i sin tjänst blivit utsatt för våld ska inte innebära karensdag för den anställde.

Enhetschef/biträdande enhetschef ansvarar för att polisanmälan upprättas där anmälaren är företaget och inte den enskilde anställde. Om enhetschefen är den som är utsatt för våld ska anmälan upprättas av närmaste chef.

Hot och våld mot ungdom

Vid händelse av hot och våld riktat mot placerad ungdom ska omedelbar kontakt tas med placerande socialtjänster, socialjour efter kontorstid, för eventuell omplacering av den ungdom som varit den som riktat våld mot annan ungdom. Samtliga placerade ungdomar ska samlas för debriefing samtal tillsammans med ordinarie personal snarast efter händelsen. Om den placerade ungdomen behöver vård till följd av våld ska personal, helst kontaktperson följa med den placerade unge till sjukhus för vård. Polisanmälan ska upprättas vid fysiskt våld. Vårdnadshavaren ska informeras om det inträffade snarast möjligt. Vid behov av ytterligare vårdkontakter som ex psykologsamtal ska personal tillse att tid bokas på BuP (Barnoch ungdomspsykiatrin) eller annan lämplig vårdgivare.

Hot och våld från personal

Vid händelse av hot och våld från personalens sida både mot ungdom eller annan personal ska incidentrapport lämnas till enhetschefen/biträdande enhetschef. Den misstänkte personalen ska tas ur tjänst och polisanmälan ska göras om det rör sig om sexuella eller andra fysiska övergrepp. Personal ska avsättas för att ta hand om den drabbade och placerande kommunen ska kontaktas. Xxxxxxxxx ska dokumenteras och senast nästa dag ska samtliga närvarande personal samlas för genomgång.

Kontakt med anhöriga tas om den drabbade önskar så/behov av kontakt med anhöriga finns. Om den drabbade personen behöver vård ska enhetschef/biträdande enhetschef följa med. Eventuell sjukskrivning som följd av att man i sin tjänst blivit utsatt för våld ska inte innebära karensdag för den anställde.

S Beskriv rutiner för de åtgärder som ska vidtas om placerade barn olovligen lämnar verksamheten (Fritextsvar)

I verksamheten finns dokumenterade rutiner för de åtgärder som ska vidtas i dessa fall. Dessa är kända av personal. Rutinen är som följande:

1. Placerande myndighet (Socialtjänst, socialjour med fler) informeras direkt vid all form av avvikelse

2. Dokumentation och rapportering sker.

3. För personal gäller det att närmsta chef informeras omgående.

4. I samråd med placerande myndighet bestämmer vi vem som ska kontakta övriga inblandade såsom polis, skola, övriga anhöriga.

S Om verksamheten tar emot unga med barn: Redogör för hur säkerheten ska tillgodoses för de barn som besöker eller vistas med sina föräldrar (Fritextsvar)

Ej aktuellt

Beskriv rutiner för anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2001:453). (Fritextsvar)

Barn som far illa eller riskerar att fara illa är ett gemensamt samhällsansvar. Oftast får socialtjänsten kunskap om sådana missförhållanden genom en anmälan. Många yrkesgrupper har en anmälningsskyldighet.

Den som arbetar i en myndighet som berör barn och unga eller i sitt yrke kommer i kontakt med barn eller unga ska genast anmäla till socialnämnden om han eller hon misstänker att ett barn eller ung person far illa eller riskerar att fara illa. Samma skyldighet gäller också den som arbetar inom privat verksamhet som berör barn och unga samt personal i vård och omsorg. Den som har anmälningsskyldighet kan inte vara anonym. Anmälan görs till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Den kan göras

• telefonledes

• skriftligt via brev

• skriftligt via e-post

• skriftligen via fax.

Socialstyrelsen rekommenderar att den som är anmälningsskyldig gör anmälan skriftligt, såvida inte situationen är akut. En anmälan per telefon bör senare bekräftas skriftligt. Det finns inga centralt framtagna blanketter för anmälan till socialtjänsten. Dock finns - inom ramen för handläggnings- och dokumentationssystemet Barns behov i centrum - ett formulär för socialtjänstens dokumentation av en inkommen anmälan.

Den som överväger att göra en anmälan kan konsultera socialtjänsten innan en anmälan görs, utan att röja barnets identitet. Verksamheter som har anmälningsskyldighet bör ha tydliga rutiner för hur en anmälan ska göras.

Skyldighet att lämna uppgifter

Yrkesgrupperna ovan har också en uppgiftsskyldighet. Det betyder att de ska lämna uppgifter som kan ha betydelse för socialtjänstens utredning.

Allmänheten kan göra en anmälan

Även allmänheten kan – och bör – göra en anmälan till socialtjänsten om den känner till missförhållanden som gäller barn. Det finns inget hinder för en privatperson att vara anonym och en sådan anmälan ska hanteras på samma sätt som där man känner till vem som gjort anmälan. Det är dock angeläget att anmälaren är beredd att återkomma till socialtjänsten för att vid behov kunna besvara kompletterande frågor.

1.6.7. Säkerhet - Policy för alkohol, droger och cigaretter bland personal

Vårdgivaren ska försäkra sig om att ledning och personal i tjänst är nykter och drogfri och ha en alkohol- och drogpolicy för verksamheten. Vårdgivaren ansvarar för att innehållet i policyn är väl känt av ledning och personalen.

Förekomst av alkohol och droger accepteras inte på arbetsplatsen. Missbruk som visar sig på arbetsplatsen är en arbetsmiljöfråga och ska hanteras som en sådan av arbetsgivaren. Alkohol och drogpolicyn bör innehålla skrivning om förebyggande åtgärder och ha avsnitt om åtgärder vid misstanke om missbruk eller åtgärder om missbruk har konstaterats. Personal ska inte medverka till att cigaretter köps åt ungdomar och inte heller röka tillsammans med placerade minderåriga.

Policy för alkohol, droger och cigaretter bland personal: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.8. Säkerhet - Sekretess och tystnadsplikt

Vårdgivaren svarar för att de sekretessbestämmelser och bestämmelser om tystnadsplikt som gäller vårdgivarens verksamhet iakttas av vårdgivarens personal,

praktikanter och eventuella underleverantörer. Vårdgivaren ska löpande informera all berörd personal om gällande sekretessbestämmelser.

Detta krav gäller även efter ramavtalets upphörande.

Sekretess och tystnadsplikt: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.9. Säkerhet - Kontroll av personal

Vårdgivaren ska säkerställa att det inte finns någon i ledning eller personal som varit dömd för våldsbrott eller alkohol/narkotikabrott under de senaste 5 åren. Vid anställning av personal inom missbruksvård ska dessa ha minst tre år utan missbruk efter eventuell avslutad missbruksbehandling.

Vårdgivare som arbetar med stöd till föräldrar och barn ska ansvara för och garantera att det inte finns någon i ledning eller personal i verksamheten som dömts för brott mot underåriga, sexualbrott eller brott i aktuell yrkesytövning.

Vårdgivaren ska iaktta och följa i var tid gällande lagar, förordningar och föreskrifter som avser registerkontroll.

Kontroll av personal: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Om verksamheten arbetar med föräldrar och barn: beskriv hur lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn ska tillämpas i verksamheten (Fritextsvar)

Vi följer lagen om registerkontroll (2007:171) då vi anställer personal, anlitar någon på uppdrag eller tar emot någon för praktiktjänstgöring. Utdrag ur belastningsregistret och misstankes registret, som inte är äldre än sex månader, skall lämnas till oss innan någon tjänst blir aktuell och personen i fråga släpps in i verksamheten.

1.6.10. Säkerhet - Brandsäkerhet

Vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete med hänvisning till lag 2003:778 om skydd mot olyckor samt genomföra den tillsyn och dokumentation som lagen föreskriver. Vårdgivaren ska ha ett fungerande systematiskt brandskyddsarbete samt tekniska förutsättningar i sådan utsträckning att en säker utrymning vid händelse av brand är praktiskt genomförbar samt att risken för uppkomst av brand minimeras. Anbudsgivaren ska i anbudet beskriva sina rutiner för utrymning vid brand.

Personal och den/de placerade ska känna till verksamhetens rutiner för utrymning vid brand väl. Kontinuerliga genomgångar och brandövningar ska göras.

Säkerhet - Brandsäkerhet : Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

I samtliga våra enheter på Steget Vidare har vi ett dokumenterad systematiskt brandskyddsarbete med utsedd personal för detta ändamål. Via Räddningstjänsten har vi årligen information och utbildning i förebyggande brandskyddsarbete. Vi har även ett upparbetat samarbete med brandsäkerhetsföretaget Kidde och Presto som utrustar och kontrollerar befintlig brandutrustning.

1.6.11. Placering

Placeringsavtal

För varje enskild person som placeras ska ett särskilt individuellt placeringsavtal utfärdas skriftligt och undertecknas av båda parter för att gälla. Placeringsavtalen upprättas och tillhandahålles av uppdragsgivaren. Dessa avtal ska följa ramavtalet och därutöver innehålla uppgifter om personens namn, personnummer, vårdkostnad, placeringstid m.m.

Placeringsavtalet ska gälla från och med den dag placeringen påbörjas och gälla i enlighet med fattat beslut om insatsens längd. Avsteg från detta kan göras skriftligt i genomförandeplan/behandlingsplan enligt överenskommelse mellan parterna.

Placeringsavtal: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.12. Vård- och genomförandeplan/behandlingsplan

Uppdragsgivaren ska alltid formulera uppdraget skriftligt i en särskilt upprättad vårdplan eller motsvarande. Uppgifter om syfte och målsättning med placeringen ska framgå. All för uppdraget väsentlig information om den placerade ska bifogas vårdplanen.

Vårdgivaren ska vid placering i samråd med uppdragsgivaren och den placerade/närstående utan onödigt dröjsmål utarbeta och upprätta en genomförandeplan/behandlingsplan eller motsvarande baserad på vårdplanen. Förändringar av genomförandeplanen/behandlingsplanen kan under placeringen endast göras i samråd med den placerade/närstående och handläggaren.

Ansvarig för insatsen i enlighet med genomförandeplanen/behandlingsplanen är vårdgivaren. Genomförandeplanen/behandlingsplanen ska i god tid innan insatsen upphör kompletteras med uppgifter om hur barnet eller den unge ska förberedas för tiden efter att placeringen har avslutats. Genomförandeplanen/behandlingsplanen ska undertecknas av samtliga parter.

Vård- och genomförandeplan/behandlingsplan: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.13. Individuell plan

Den nya bestämmelse om individuell plan som infördes i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), LSS och Socialtjänstlagen den 1 januari 201O innebär att om den placerade har behov av insatser från såväl Region/landstinget som kommunen ska en individuell plan upprättas tillsammans med den placerade och närstående. Plan ska upprättas om någon av parterna, eller någon annan berörd anser det. l planen ska framgå vilka insatser som ska ges från vilken huvudman, samt eventuellt hur kostnader ska fördelas. Vårdgivaren ska i denna situation medverka till att den individuella planen upprättas

Individuell plan: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.14. Resultat av stödet inom föreskriven tid

Vårdgivaren ska omedelbart kontakta uppdragsgivaren vid misstanke om att förväntat resultat av stödet enligt placeringsavtalet inte kommer att uppnås inom planerad vårdtid.

Resultat av stödet inom föreskriven tid: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.15. Omkostnader

För placerade 0-17 år

Socialtjänsten tillser att den placerade är utrustat med kläder för aktuell säsong vid placeringens inledning. Därefter ska kläder och utrustning ingå i vårdavgiften.

Vårdgivaren ombesörjer och bekostar därefter samtliga omkostnader för den placerade som fickpengar, kläder, personlig utrustning, fritidsaktiviteter (utrustning, medlemsavgifter m.m.) etc. Miniminivån är den högsta av riksnormen eller den norm som tillämpas på verksamheten.

Hygienartiklar (inklusive intimhygienartiklar), klippning mm ska ingå i vårdavgiften. Vårdgivaren bekostar hygienartiklar (inklusive intimhygienartiklar), klippning mm under

placeringstiden under tid då den placerade inte vistas på verksamheten.

Vårdgivaren ombesörjer och bekostar dagliga transporter till och från den placerades aktiviteter. Alla kostnader i samband med resor till och från uppdraget är inkluderad i angivna priser, förutom resor i samband med inskrivning och utskrivning, utom i de ärenden annat särskilt avtalats.

Vårdgivaren ansvarar för att personal eller annan lämplig person, vid behov, följer med den placerade vid permissionsresa och umgängesresa. Kostnaden för ledsagning vid permissionsresa och umgängesresa inkluderas inte i angivna priser och ska ersättas till självkostnadspris, dvs direkta personalkostnader inkl sociala avgifter och kostnader för resa.

Ledsagning kräver överenskommelse med uppdragsgivaren i samband med placering.

Övernattning för anhörig ska ingå i vårdkostnaden ifall anhörigs medverkande ingår i insatsen.

Om vårdtagaren/vårdnadshavaren under placeringstiden uppbär arbetsinkomst, pension, sjukpenning, barnbidrag eller annan motsvarande ersättning regleras detta

mellan

uppdragsgivaren och vårdtagaren/vårdnadshavaren.

För placerade 18 – 24 år samt föräldrar    

Uppdragsgivaren tillser att den placerade är utrustad med kläder för aktuell säsong vid placeringens inledning.

Resor i samband med inskrivning och utskrivning, utom i de ärenden annat särskilt avtalats, svarar uppdragsgivaren för.

Övernattning för anhörig ska ingå i vårdkostnaden ifall anhörigs medverkande ingår i insatsen.

Om vårdtagaren/vårdnadshavaren under placeringstiden uppbär arbetsinkomst, pension, sjukpenning, barnbidrag eller annan motsvarande ersättning regleras detta mellan uppdragsgivaren och vårdtagaren/vårdnadshavaren.

Vårdgivaren ombesörjer och bekostar den placerades samtliga omkostnader för den placerade som utrustning, fritidsaktiviteter, medlemsavgifter och dagliga transporter till och från aktiviteter och sysselsättningar om det ingår som en del av verksamheten

Den placerade har själv ansvar för kostnader för hygienartiklar (inklusive intimhygienartiaklar) klippning m.m. och personlig utrustning såsom kläder. Den placerade ansvarar själv för transporter i samband med permissioner.

Omkostnader: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.16. Information till den placerade

Vårdgivaren ska vid inskrivningstillfället beskriva sin ideologi, sina kvalitetsmål, sitt arbetssätt och villkoren för placeringen för den placerade, vårdnadshavare/närstående och företrädare.

Uppdragsgivaren svarar för att besök inför inskrivning görs, kontakter med vårdnadshavare/närstående tas och vårdgivaren svarar för att introduktion ges i samband

med placering/inskrivning. Vårdgivaren ska tydliggöra kontaktmannaskapet och dess innebörd för berörda parter.

Berörda parter ska vid introduktionen och när de begär det få skriftliga upplysningar vart man vänder sig om den placerade utsätts för felaktig eller kränkande behandling/bemötande.

Informationen ska ske på ett sätt så att den placerade, vårdnadshavare/närstående och företrädare kan ta till sig informationen.

Information till den placerade: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.17. Individens medbestämmande och inflytande

Arbetssättet ska planeras så att den placerades medverkan och inflytande tillgodoses vid placeringstillfället, och i planering och uppföljning av stödet. Den placerade och/eller företrädare ska tillförsäkras delaktighet och påverkansmöjligheter i planering och utformning av insatsen.

Den placerades synpunkter ska dokumenteras såväl i journaler som i behandlings- och genomförandeplanen för att resultera i något konkret.

All berörd personal ska få tillgång till information om den placerades synpunkter.

Vid möten ska den placerade få information om syftet med mötet och de vuxna ska

försäkra sig om att placerade barn/ unga förstår orsak till och innebörden i det som beslutas.

Individens medbestämmande och inflytande: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Beskriv den placerades delaktighet och inflytande ska tillgodoses i insatsen och i vardagen. (Fritextsvar)

Den enskildes delaktighet och inflytande tillgodoses direkt genom att denne är med i valet av placering. Utan dennes medverkan i vilja att placeras i boendet sker ej detta. Den enskilde är delaktig och har inflytande i genomförandeplanen som upprättas tillsammans med boendepersonal/kontaktpersonerna. Denna revideras även tillsammans med den enskilde. Vi informerar även skriftligt om rätten att läsa det som skrivs om den enskilde. I boendet har vi individuella samt kollektiva möten med de boende där vi beaktar deras önskemål och behov. Den enskildes delaktighet och inflytande är en förutsättning för att skapa trygghet, tillit och KASAM i vårt arbete med vår målgrupp så detta är något vi kontinuerligt strävar för.

S Beskriv hur den placerades behov av integritet ska tillgodoses (Fritextsvar)

Vi har stor respekt samt förståelse för den enskildes behov av integritet och vi arbetar för att detta skall kunna tillgodoses så långt det är möjligt. Eftersom den placerade får en egen lägenhet som är grundmöblerad och med färdig installerad internet anser vi att hans integritetsbehov är uppfylld.

Lägenheterna är grundmöblerade av den anledningen att individen tillsammans med sin kontaktperson kan köpa in inredning som denne önskar och därmed sätta sin egen prägel på sitt boende.

Då varje placerad har två kontaktpersoner finns det gott om möjligheter att åka ut på enskilda aktiviteter samt ha många enskilda samtal med dessa. Vi är införstådda med och arbetar under sekretess och även detta gör så att den enskildes integritet tillgodoses.

Beskriv eventuellt arbete som syftar till att involvera den placerades föräldrar och/eller andra viktiga närstående i insats/och förändringsarbetet och andra frågor som angår den placerade exempelvis vardagsmiljön. (Fritextsvar)

Vi arbetar för att den placerade skall kunna bibehålla sitt sociala nätverk samt att få möjlighet att bygga upp ett nytt om så önskas. I de fall släkt och närstående befinner sig i ett annat land sker kontakten med dessa

med hjälp av internet och telefonkort, som vill tillhandahåller med i boendet. I vårt kontor har den placerade tillgång till telefon som hjälpmedel i kontakten med ovanstående som befinner sig i den placerades närhet.

Vi välkomnar även besök i boendet om detta sker i överenskommelse med den boende och dennes kontaktperson. Vi är behjälpliga med transporter och övernattningar hos släkt, närstående och vänner på annan ort. Vi har lång erfarenhet av arbete med tänkt målgrupp och vana vid att tillgodose den placerades kontakt med föräldrar/vårdnadshavare/god man, närstående och andra viktiga personer.

1.6.18. Personal allmänt

Vårdgivaren svarar för att ledning och personal ska ha sådan relevant utbildning och erfarenhet som fordras för att kunna uppfylla förpliktelser i enlighet med avtalet.

Största möjliga personalkontinuitet i stödet ska eftersträvas.

Personalen ska vara väl förtrogen med verksamhetens inriktning och mål. Vårdgivaren ska utifrån den egna verksamhetsidén ha personal som har en adekvat grundutbildning samt utbildning inom den metodik som används. Personalen ska ha erfarenhet och personlig lämplighet för insatsen. Detsamma gäller eventuella anlitade konsulter.

Personal allmänt: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.19. Personal - Bemanning

Den efterfrågade bemanningen nedan gäller den personal som arbetar med direkt stöd till den placerade.

Bemanningen ska vara av tillräcklig omfattning för att garantera god kvalitet och utgå ifrån den placerades aktuella behov och situation. Personaltätheten ska under avtalstiden minst uppgå till den som angivits i anbudet.

Bemanningen ska vara sådan att barnet/ungdomen inte utsätts för kränkningar, mobbning och övergrepp.

Det ska finnas tillgång till stöd av personal dygnet runt.

Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att kraven på bemanning uppfylls även under förändrade förhållanden, vid exempelvis förändrat behov hos den placerade eller vakanser och sjukdom bland personal.

Vårdgivaren ska ansvara för att personal eller annan lämplig person, vid behov, följer med den placerade till läkare, tandläkare, frisör, fritidsaktiviter etc.

Vårdgivaren ska ange personaltäthet i avsnitt "Täthetsschema".

Personal - Bemanning: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv era rutiner för back up av personal vid exempelvis förändrat behov hos den placerade eller sjukdom etc. bland stödpersonal. (Fritextsvar)

I vår verksamhet finns alltid någon ytterst ansvarig personal som är behjälplig vid akuta behov av backup av behandlingspersonal. På dagtid har vi en särskild tillsatt personalansvarig som sköter schemaläggning samt behov av extra bemanning. Övrig tid finns alltid en jourhavande som man kan nå.

Xxxxxxx är att ansvarig personal kontaktas och informeras om situationen. Efter bedömning ringer man in den extra personal som behövs Skulle det inte finnas extra personal att tillgå och vi vill undvika att beordra ordinarie personal att gå in, är jourpersonal beredd att inställa sig.

Ange totalt antal beräknade heltidstjänster beräknat på personal (SE DEFINTIONER för beräkning av antal heltidstjänster): (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

14,00 st

Beskriv hur ni uppfyller kravet på tillgång till personal dygnet runt: (Fritextsvar)

Som vi tidigare har redovisat så har vi personal fysiskt på plats mellan 07.00 - 01.00 alla dagar i veckan. Övrig tid 01.00 - 07.00 har vi två personal med sovande jour. Utöver den ordinarie sovande jouren kan man alltid nå delägarna på angivna nummer.

Personalbemanning gällande vår Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx personal för tid på dygnet:

07.00 – 08.00 2 personal Måndag - Fredag

08.00 – 09.00 5 personal Måndag - Fredag

09.00 – 11.00 6 personal Måndag – Fredag

11.00 – 16.00 7 personal Måndag – Fredag

16.00 – 20.00 5 personal Måndag – Fredag

20.00 – 21.00 4 personal Måndag – Fredag

21.00 – 23.00 3 personal Måndag – Fredag

23.00 – 24.00 2 personal Måndag – Torsdag

23.00 – 01.00 2 personal Fredag

07.00 – 11.00 1 personal Lördag – Söndag

11.00 – 21.00 4 personal Lördag – Söndag

21.00 – 23.00 3 personal Lördag – Söndag

23.00 – 01.00 2 personal Lördag – Söndag

01.00 – 07.00 2 personal med sovande jour Måndag - Söndag Schemalagda arbetspass gällande vår Xxxxx Xxxxxxxxxx

Enhetschef/föreståndare 08.00 – 16.00 Måndag - Fredag

Behandlingsassistent 09.00 – 09.00 Måndag – Söndag (sovande jour mellan 01-00 – 07.00) Behandlingsassistent 07 – 20.00 Måndag – Fredag

Behandlingsassistent 08.00 – 21.00 Måndag – Fredag Behandlingsassistent 09.00 – 23.00 Måndag – Fredag Behandlingsassistent 11.00 – 24.00 Måndag – Torsdag Behandlingsassistent 11.00 – 01.00 Fredag – Söndag Behandlingsassistent 11.00 – 21.00 Lördag – Söndag Behandlingsassistent 11.00 – 23.00 Lördag – Söndag

Ange andel tillsvidareanställd personal (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

100,00 %

Ange andel tjänster heltid (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

100,00 %

Ange andel tjänster deltid (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Ange andel kvinnlig personal (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Svar:

0,00 %

Enhet: %

Svar:

36,00 %

1.6.20. Personal - Kompetens

Den efterfrågade kompetensen nedan ska finnas hos den personal som arbetar med direkt stöd till den placerade. Minst den kompetensnivå som anges i anbudet ska bibehållas under ramavtalsperioden.

Pedagogiska stödinsatser ska utföras av socionom, socialpedagog, barnskötare, fritidspedagog, drogterapeut, behandlingsassistent (genomgått behandlingsassistentutbildning) eller av person med annan för uppdraget lämplig utbildning.

Vårdgivaren ska sträva mot att minst 50 % av den personalen ska ha minst motsvarande 1½ års relevant eftergymnasial utbildning på heltid som tillhandahålls av utbildningsföretag/institut eller likvärdigt. Kompetensen hos personal som före 2003 genomgått behandlingsassistentutbildning och varit verksamma sedan dess likställs med kompetenskravet på 1 ½ års relevant eftergymnasial utbildning som beskrivs ovan.

Med eftergymnasial utbildning avses utbildning som sker efter examen från gymnasieskola. Exempel på eftergymnasial utbildning är akademisk utbildning vid högskola eller universitet, kvalificerad yrkesutbildning eller folkhögskola.

Personal ska ha kompetens i att upptäcka riskbeteende för återfall hos den/de placerade.

Svaren på frågorna nedan ska vara varandra uteslutande. Samma personal ska inte anges som svar på flera frågor.

Personal - Kompetens: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Ange andel personal med upp till 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning ( andel av beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med upp till 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning i fritextrutan intill frågan. (Linjär skala)

Enhet: %

Expanderad skala

Svar:

Anställd 1

Har 60 högskolepoäng i socialpedagogisk behandlingsarbete, utbildad ART-instruktör samt 11 års erfarenhet av arbete med målgruppen ungdomar psykosocial problem i såväl privat och statlig regi. Lösningsfokuserad arbetsmodell. Han kan serbokroatiska.

Anställd 2

Har 60 högskolepoäng i socialpedagogisk behandlingsarbete, utbildad i lösningsfokuserat arbetssätt. 8 års erfarenhet inom både statlig och privat regi mot barn, ungdomar och unga vuxna med psykosocial problematik samt ensamkommande barn både inom HVB-hem och öppenvården.

Anställd 3

Har 60 högskolepoäng i socialpedagogisk behandlingsarbete, MI, ART, No power No lose. 27 års erfarenhet inom statlig och privat regi mot HVB-hem och öppenvårdsinsatser.

21,00 %

Ange andel personal med minst 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning upp till 3 års relevant akademisk utbildning (andel beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med minst 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning upp till 3 års relevant akademisk utbildning i fritextrutan intill fråga: (Linjär skala)

Enhet: %

Expanderad skala

Svar:

Anställd 4

105 högskolepoäng inom beteendevetenskap, MI-utbildad, ART-utbildad, ADAD-utbildad och har 10 års erfarenhet av arbete inom både statlig och privat regi mot barn och ungdomar med psykosocial problematik.

Anställd 5

90 högskolepoäng i socialt arbete. Utbildad kriminalvårdare. 10-års erfarenhet av arbete inom HVB samt öppenvårdsinsatser med LVU, LSU och SoL.

14,00 %

Ange andel personal med minst 3 års relevant akademisk utbildning (andel av beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med minst 3 års relevant akademisk utbildning i fritextrutan intill frågan: (Linjär skala)

Enhet: %

Expanderad skala

Svar:

Anställd 6

Socionom med 3 års erfarenhet av socialt arbete inom öppenvårdsinsatser med boende med inriktning psykosocial problematik och ensamkommande barn. Utbildad i lösningsfokuserat arbetssätt.

Anställd 7

Socionom med 3 års erfarenhet av socialt arbete inom privata HVB-hem med inriktning psykosocial problematik och ensamkommande barn inom öppenvården. Utbildad i lösningsfokuserat arbetssätt.

Anställd 8

Socialpedagog, lösningsfokuserat behandlingsarbete med 6 års erfarenhet av socialt arbete mot inriktning psykosocial problematik och ensamkommande barn. HVB-hem inom SIS och privat regi mot LVU och SoL. Kontaktperson/mannaskap i öppenvårdsärende. Språkkunskaper i persiska, afghanska (dari).

Anställd 9

Socialpedagog med 5 års erfarenhet både inom öppenvård och HVB-hem mot målgrupperna psykosocial problematik och ensamkommande barn. Utbildad i lösningsfokuserat arbetssätt. Språkkunskaper i Somaliska

Anställd 10

Högskola examen med socialpsykologi som grund, utbildad kriminalvårdare, kognitiv samtalsterapeut, missbruksprevention inom KBT, BBIC med 13 års erfarenhet som behandlingsassistent och ledare inom LVU,LSU och SoL. Utbildad i lösningsfokuserat arbetssätt.

Anställd 11

Högskoleexamen inom beteendevetenskap/sociologi, 3 års erfarenhet av ungdomsarbete inom HVB hem samt öppenvård. Utbildad i lösningsfokuserat arbetssätt. Språkkunskaper i Albanska. Erfarenhet av arbete med ensamkommande barn

Anställd 12

Högskoleexamen från lärarhögskolan som fritidspedagog. Utbildad i Familjeterapi steg 1 och 2.Jurs inom socialt behandlingsarbete. Grundutbildning i ADAD intervjuer, nätverksinriktad arbete, MI och KBT. Utbildning inom familjepedagogik och djupintervjuer. Sammanlagt 18 års erfarenhet från SiS med arbete inom akut och utredningsarbete, eftervård och utslussning och neuropsykiatrisk behandlingsarbete.

65,00 %

Anställd 13

Socionom med 5 års erfarenhet av socialt arbete inom missbruksvård och arbete av ensamkommande barn Anställd 14

Utbildad fritidspedagog. 60 högskolepoäng inom socialpedagogiskt behandlingsarbete, MI, ART, No power No lose, kurser inom dokumentation och observation. 15-års erfarenhet som behandlingsassistent och föreståndare inom SiS mot LVU och SoL.

S Ange den utbildning och erfarenhet som huvudmannen kommer att efterfråga för personal som ska anställas (Fritextsvar)

Vi har som krav att majoriteten av våra anställda skall ha kandidatexamen i adekvat ämne. Ambitionen är även att övriga skall ha minst 60 högskolepoäng inom adekvat ämne samt minst två års erfarenhet av arbete med målgruppen.

S Ange övriga resurspersoner/konsulter (läkare, psykolog, terapeut etc), som huvudmannen eventuellt ska anlita (Fritextsvar)

Det finns inga planer på att anlita någon resursperson/konsult initialt utan detta får behovet styra.

1.6.21. Personal - handledning och kompetensutveckling

Vårdgivaren ska under avtalstiden ge handledning och kompetensutveckling till egen personal. Med "personal" nedan avses personal som arbetar med direkt stöd till den placerade.

Verksamheten ska ha rutiner för att hantera behov av ökad kompetens samt rutiner för upprättande av kompetensutvecklingsplaner både för varje anställd och för hela personalgruppen.

Det ska finnas en regelbunden extern handledning. Vårdgivaren ska följa utvecklingen inom verksamhetens inriktning vad gäller lagstiftning, metodutveckling och forskning och se till att personalen har aktuell kunskap.

Med extern handledning avses handledning som inte utförs av personal eller ledning på plats i den aktuella verksamheten. Koncernintern handledning godkänns som extern handledning.

Med regelbunden extern handledning avses handledning som är kontinuerlig och återkommande alltså inte av enstaka karaktär.

Personal - handledning och kompetensutveckling: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv extern handledning som finns – tidsomfattning, frekvens (Fritextsvar)

Personalen handleds externt. Inriktningen är kognitiv och beteendeinriktad och omfattningen är 3 timmar en gång per månad och utförs av ad Sapiens i Göteborg. För våra chefer/ledare har vi ledarskapshandledning med samma inriktning och omfattning och detta utförs av KBT-Focus i Kungsbacka.

Beskriv handledarens kompetens: (Fritextsvar)

All handledning skall utföras av handledare med godkänd utbildning och i vårt fall med rätt inriktning. Vi anlitar och har ett samarbete med ad Sapiens AB i Göteborg samt KBT-Focus i Kungsbacka för dessa tjänster. Från KBT-Focus jobbar vi med Xxx-Xxxx Xxxxxx som är Legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut med auktorisation i KBT.

Från adSapiens jobbar vi med Xxxxx Xxxxxxxxxx som är legitimerad psykolog, leg psykoterapeut med kognitiv inriktning, kognitiv coach och utbildad handledare. Hon har bl.a. arbetat med utveckling och implementering av kognitiv metodik vid särskilda ungdomshem där hon varit medförfattare till ett antal manualbaserade behandlingsprogram.

Beskriv vilka fortbildningar personalen har genomgått det senaste året: (Fritextsvar)

Lösningsfokuserad arbetsmodell.

Ange antal utbildningsdagar per år och anställd personal 2012: (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

8 dagar/anställd

8,00 st

Ange antal utbildningsdagar per år och anställd personal 2014 (planerad): (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

8 dagar/anställd

8,00 st

Beskriv fortbildningsplanen för personal för kommande året: (Fritextsvar)

Personal kommer att kompetensutvecklas utifrån verksamhetens behov samt önskemål. I verksamheten idag finns utbildade instruktörer i ART samt Lösningsfokuserad behandlingsmetodik men vi tar även hjälp av externa utbildare i denna fråga. Vi ser vikten av att kontinuerligt kompetensutveckla samtliga inom verksamheten och för att nämna några externa aktörer vi använder oss av så är det Coompanium, adSapiens, Almega, Almi, Röda Korset, Socialstyrelsen och Drivhuset.

Beskriv hur personalen får del i verksamhetens mål och synsätt: (Fritextsvar)

Samtlig personal i verksamheten skall läsa på och ha kunskap om de processer, rutiner, mål, värdegrundsfrågor och synsätt som vi har i verksamheten. Personalen får till sig detta information både vid anställningstillfället och vid våra kontinuerliga behandlingskonferenser/personalmöten varje vecka samt ledningsgruppsmöte varannan. Utöver detta så har vi återkommande behandlingskonferenser två gånger

per termin där vår verksamhetscontroller samt verksamhetschef gör en större revidering och presentation av våra mål, strategier och synsätt.

Har ni särskild handledning (utöver ordinarie extern handledning och arbetshandledning) i den metod som angivits? (Ja/Nej

svar)

Svar: Nej

1.6.22. Personal - Meddelarfrihet och efterforskningsförbud

Meddelarfrihet för anställda i offentlig verksamhet regleras i svensk lag. Anställda hos vårdgivaren, inklusive underentreprenör, ska omfattas av motsvarande meddelarfrihet. Vårdgivaren förbinder sig därför att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller radioprogram eller andra upptagningar.

Förbindelsen gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemligheter som skyddas av lagen om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för anbudsgivarens anställda inom det område som avtalet omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av meddelarfrihet för offentligt anställda enligt Offentlighets och Sekretesslagen (SFS 2009:400).

Meddelarfrihet och efterforskningsförbud: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.23. Personal- Arbetsmiljöansvar

Vårdgivaren har ansvaret för att arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen. Vårdgivaren ska ha en arbetsmiljöplan och kontinuerligt utveckla metoder för att upprätthålla en god

arbetsmiljö. Vårdgivaren ska arbeta efter Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt

arbetsmiljöarbete 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöansvar: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.24. Hälso - och sjukvård

För hälso- och sjuk- och tandvårdsinsatser har region/landsting ansvar och gällande avtal mellan respektive kommun och region/landsting gäller. Vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård ska vara anmäld till Socialstyrelsens vårdgivarregister.

Uppdragsgivaren ska alltid informeras när en hälso- och sjukvårdsinsats är påkallad och påbörjas.

Då kommunen är uppdragsgivare för vården vid stödboende och den enskilde är i behov av insatser från två huvudmän ska alltid en individuell plan upprättas. Kostnadsansvaret ska framgå i den individuella planen. Bedöms behovet kvarstå efter att placering avslutats ska en planering finnas för hur det medicinska vårdbehovet ska tillgodoses.

Droganalyser, akut tand- och läkarvård bekostas av vårdgivaren.

I de fall vårdgivaren har läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal knuten till sig ska deras insatser specificeras avseende innehåll och kostnad såväl i den individuella planen som i faktura alternativt debiteras rätt huvudman direkt.

Alla läkemedel bekostas av den placerade, exempelvis vid substitutionsbehandling. Uppdragsgivaren har inget läkemedelsansvar.

Alla vårdgivare ska ha rutiner för att hantera och förbättra såväl somatisk som psykisk hälsa under placeringen. Särskilt ska barns behov av tandvård beaktas.

Vårdgivaren har ett särskilt ansvar att uppmärksamma risksituationer där den placerade personen riskerar att falla mellan stolarna mellan olika huvudmän – ex om en hälso- och sjukvårdsinsats eller tandvårdsbehandling inte hinner slutföras innan placeringstidens slut.

Hälso - och sjukvård: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.25. Hantering av droganalys och eventuella droger i verksamheten

Vårdgivaren ska ha rutiner för att hantera återfall.

Vårdgivaren ska ha rutiner för extra ordinära händelser, vad händer när droger finns i verksamheten?

Hantering av droganalys och eventuella droger i verksamheten: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv hur ni hanterar eventuella återfall i missbruk: (Fritextsvar)

Vi jobbar inte med manifest missbruksproblematik men detta utesluter inte att det skulle finnas. I de fall återfall i missbruk skulle ske så bedömer vi i vilket skick personen är i och utifrån detta så beslutar vi huruvida personen kan vistas i boendet. I detta skede görs också en bedömning om extra personal behövs eller ej för att hantera situationen. Sedan informeras placerande myndighet där det beslutas om polisen ska blandas in. Om misstanke finns att det är narkotika missbruk skall droganalys (urinprov) göras.

Dokumentation och rapportering sker i samband med detta. Efterarbetet som följer kommer sedan handla om huruvida den enskilde är lämplig att bo kvar utifrån de vårdinsatser vi har att erbjuda. Möte och beslut av händelsen sker i samråd med den inblandade samt placerande socialtjänst.

Beskriv Era rutiner för hur Ni använder droganalyser: (Fritextsvar)

Vi köper droganalyser från alere toxicology. En gång om året besöker de vår verksamhet i information och utbildningssyfte angående hur droganalys ska genomföras. Droganalys kan göras via saliv eller urinprov. I de fall då det sker via urinprov gör vi detta med respekt för den enskildes integritet för att inte kränka denne.

Rutin vid drogtest:

- Den enskilde ska under uppsyn börja med att tvätta händerna

- Personal är närvarande och ska ha uppsyn vid urinprov för att säkerställa att det är den enskildes urin.

- Resultat avväntas

- Vid positiv utslag skickas urinprov på analys för att säkerställa resultatets riktighet.

- Placerande myndighet informeras

- Dokumentation och rapportering sker.

Beskriv rutiner för extra ordinära händelser, vad som händer när droger finns i verksamheten? (Fritextsvar)

Om droger hittas i verksamheten beslag tas dem av personal och polis xxxxxxxxx.Xx följer polisens instruktioner och fram till det att drogerna är överlämnade förvaras de i låsbart och brandskyddad skåp. Placerande myndighet meddelas och händelsen dokumenteras.

1.6.26. Alkoholanvändning – medlevarskap

Om medlevarskap bedrivs, beskriv principerna/förutsättningarna för värdfamiljens egen alkoholanvändning:

Alkoholanvändning - medlevarskap: Om medlevarskap bedrivs, beskriv principerna/förutsättningarna för medlevarnas egen alkoholanvändning: (Fritextsvar)

Ej aktuellt, vi bedriver inte medlevarskap.

1.6.27. Skola

Alla barn och ungdomar oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala eller ekonomiska förhållanden har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Kommunerna måste således säkerställa att eleverna får den undervisning de är berättigade till enligt skollag. Det krävs ett nära samarbete mellan socialtjänst, skola och Vårdgivaren i samband med placeringar av barn/elever.

Utbildningsformen särskild undervisning ska anordnas för elever i det obligatoriska skolväsendet som på grund av sjukdom eller liknande skäl under längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete (skollagen, kap. 24 §§ 16-25). Den ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning eleven inte kan delta i i sin hemskola.

I det fall ett stödboende är kopplat till ett HVB-hem och för att undervisning ska kunna äga rum vid ett HVB-hem krävs

- ett godkännande som fristående skola, eller

- att den kommun där HVB-hemmet är beläget bedriver undervisningen.

Skolpliktsbevakningen åligger hemkommunen medan ansvaret för anordnandet av undervisning åligger lägeskommunen.

De vårdgivare som bedriver fristående skola (godkänd av Skolinspektionen) ansvarar för att de har de tillstånd som krävs för att bedriva sådan verksamhet. Skolverksamhet vid

HVB-hem som inte är fristående skola (d.v.s. inte är godkänd av Skolinspektionen) kan endast bedrivas under lägeskommunens ansvar. Avtal ska finnas mellan HVB-hemmet och lägeskommunen där organisation och de ekonomiska villkoren dem emellan är reglerade. Detta ska bifogas till anbudet.

Elev 16 – 20 år ska erbjudas utbildning. Om en elev är antagen och inskriven i ett gymnasieprogram så har han/hon rätt att fullfölja sin utbildning. Eleven omfattas då av det kommunala uppföljningsansvaret som ligger på hemkommunen. Endast elev eller dennes vårdnadshavare kan begära permission eller avsluta utbildningen enligt skollagen.

Avtal

Socialtjänsten skriver placeringsavtal utifrån socialtjänstens perspektiv mellan hemkommun och stödboende. I detta avtal kan en del ingå som avser fristående skola. Ett sådant avtal har hemkommunens skola inte skyldighet att ingå.

Om placering görs vid stödboende med koppling till ett HVB-hem med fristående skola måste det framgå att eleven säkerställs en fullständig skolgång.

Ekonomi

Vid placering krävs en tydlig uppdelning mellan socialstjänstens kostnad och utbildningskostnad.

Där lägeskommunen är ansvarig för undervisningen har lägeskommunen rätt till ersättning från hemkommunen för sina kostnader enligt skollagens bestämmelser. I det avtal som skrivs mellan hemkommunens utbildningsförvaltning och lägeskommunens motsvarande ska ersättningen tydligt regleras.

Vid placering där fristående skola finns utgår grundbeloppet.

För fristående skola gäller att hemkommunen beslutar om grundbelopp samt eventuellt tilläggsbelopp enligt Offentliga bidrag på lika villkor.

Om eleven har omfattande behov av särskilt stöd har stödboendet möjlighet att ansöka hos hemkommunens skolförvaltning om tilläggsbelopp. Hemkommunens skolförvaltning är inte skyldig att betala tilläggsbelopp om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Anbudsgivaren ska besvara nedanstående frågor om skolan

Skola: bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Om verksamheten vänder sig till barn och unga: Beskriv hur barnen ska delta i förskoleverksamhet/skolundervisning (Fritextsvar)

All skolundervisning sker i kommunal regi och ligger utanför vår verksamhet men vi har upparbetade kontakter med närliggande skolor och vana vid ett nära samarbete med dem.

S Beskriv hur verksamheten beaktar en icke skolpliktig persons behov och önskemål om utbildning (Fritextsvar)

I ett sådana ärenden använder vi oss av den kommunala skolans studievägledare som är oss behjälplig att finna önskvärd plats för utbildning. Även här har vi ett upparbetat och nära samarbete.

Har verksamheten tillstånd av Skolinspektionen för friskola? Om Ja, beskriv vilken skolform detta gäller i fritextrutan intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Om svar lämnas från större bolag: för vilka verksamheter finns tillstånd för friskola? (Fritextsvar)

Ej aktuellt

Har verksamheten avtal med lägeskommunen beträffande skola? Om ja bifoga avtal. Om nej, ange namn på skola och namn och kontaktuppgifter för kontaktperson på skola i fritextrutan intill frågan (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Fässbergsgymnasiet - Terese Dorna -031 3153053 Streteredsskolan - Xxx Xxxxxxx - 0707690697 Krokslättsgymnasium - Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx - 031 865617

Om vårdgivaren också är huvudman för friskola, har Skolinspektionens tillsyn visat på brister eller lett till anmärkningar eller kritik? Om Ja: redovisa åtgärder med tidsplan för att komma till rätta med bristerna i fritextfältet intill frågan samt bifoga senaste tillsynsrapporten från Skolinspektionen. (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Om svar lämnas från större bolag: för vilka verksamheter finns avtal med lägeskommuner? (Fritextsvar)

Ej aktuellt

Xxxxx rutiner för kontakt med hemkommunen avseende skolplikten? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Xxxxx rutiner för friskolans/lägeskommunens skolas kontakt med elevens vårdnadshavare? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

1.6.28. Tolk

I de fall tolk behöver anlitas i sammanhang som ingår i den ordinarie insatsen ansvarar vårdgivaren för att tolk rekvireras om behovet finns hos vårdgivaren.

I de fall tolk behöver anlitas i sammanhang som inte ingår i den ordinarie insatsen ansvarar vårdgivaren för att tolk rekvireras om behovet finns hos vårdgivaren. Vårdgivaren svarar då för kostnaden. Om behovet uppstår hos uppdragsgivaren står denna för beställning av tolk. Uppdragsgivaren svarar då för kostnaderna för tolk.

Tolk: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.29. Lokaler

Vårdgivaren ska ansvara för att verksamheten bedrivs i ändamålsenliga och godkända lokaler med nödvändig anpassning till verksamhetens innehåll och de enskildas behov.

Placerade personer ska beredas boende i enkelrum med tillgång till kök och hygienutrymmen eller egen fullvärdig lägenhet. Särskilt ska beaktas utsatta barns säkerhet.

Lokalerna inklusive enkelrum och fullvärdig lägenhet ska vara väl underhållna och hålla god

hygienisk standard samt vara trivsamma och ge en hemlik atmosfär.

Vid ombyggnad och nybyggnad ska vårdgivaren följa Boverkets föreskrifter (BFS 2002:19).

Lokaler: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.30. Kost

Vårdgivaren ska stödja den placerade till att laga och förbereda mat för tränas i kosthållningen.

Vårdgivaren ska stödja den enskilde till att få kost enligt följande:

Xxxxx ska fördelas på tre huvudmål (frukost, middag och kvällsmat) samt mellanmål, där man beaktar den placerades religion, etiska åsikter mm.

Maten ska tillfredställa såväl smak som energi- och näringsbehov. Maten ska serveras vällagad, tilltalande upplagd och i rätt portionsstorlek. Grundkoster och specialkoster ska följa ESS-gruppens rekommendationer. Näringsberäknad specialkost, ska ingå vid medicinska behov inkl allergier.

Kost: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.31. Rapporterings- och informationsskyldighet

Vårdgivaren ska hålla handläggaren underrättad om förhållanden som är av betydelse för uppdraget. Vårdgivaren ska omedelbart underrätta uppdragsgivaren om missförhållanden som kan hänföras eller kopplas till personal och som kan påverka uppdraget.

Vårdgivaren ska omedelbart underrätta uppdragsgivaren om den placerade återfaller i missbruk, kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende eller avviker.

Rapporterings- och informationsskyldighet: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.32. Dokumentation, förvaring och uppföljning

Förutsättningar för verksamheten

Vårdgivaren ska dokumentera insatser och förvara handlingar enligt gällande lagar och föreskrifter.

Vårdgivaren ska säkerställa att personalen har sådana kunskaper i det svenska språket som krävs för att dokumentationen ska kunna hålla en hög kvalitet.

Dokumentation, förvaring och uppföljning: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.33. Rutiner för dokumentation

Uppföljningsrapporter med bedömning av insatsens utfall ska av vårdgivaren lämnas skriftligt till uppdragsgivaren varje månad såvitt inte annat överenskommits i genomförandeplan/behandlingsplan. Inför planerade omplaceringar och förlängning av insatsen ska vårdgivaren lämna en skriftlig sammanfattning med bedömning av insatsens utfall som ska vara uppdragsgivaren tillhanda senast sju dagar innan placeringsavtalets upphörande.

Skriftigt utlåtande/sammanfattning av insatsens resultat ska lämnas till uppdragsgivaren senast sju dagar efter avslutad placering tillsammans med kopia av journalanteckningarna.

Vid utredningsplacering ska ett skriftligt delutlåtande med sammanfattande bedömning lämnas till uppdragsgivaren senast sju dagar innan avslutad placering.

Vårdgivaren ska på anmodan kunna redovisa rutiner för hur dokumentation ska ske enligt ställda krav.

Rutiner för dokumentation: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv verksamhetens journalförings- och dokumentationssystem samt hur de används och i förekommande fall ange namn på systemet: (Fritextsvar)

Vi använder oss av journalsystem InfoSoc där journaler förs för varje placerad individ och sparas i deras krypterade system. I systemet finns stöd för dokumentation av insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen.Syftet med dokumentation är säkerhet, för den placerade unge handlar det om rättsäkerhet och för verksamheten är det ett arbetsredskap som möjliggör uppföljning av insatsen. Dokumentationen är vidare lagstadgad. Enhetschefen ansvarar för att dokumentationen uppfyller de krav som ställs i gällande xxxxx och riktlinjer.

Dokumentationen är ett arbetsmaterial för personalen och det ska kunna gå att se hur situationen ser ut för varje placerad ungdom och hur den utvecklas över tid. Det ska kunna utläsas viktiga händelser och kontakter med närstående, socialtjänst, andra myndigheter, skola, m.m. Dokumentationen ska även tydligt svara mot genomförandeplan och de mål som finns i denna. Aktiviteter som den placerade unge har haft och önskemål eller ev avvikelser ska även dessa kunna utläsas i dokumentationen.

Vidare underlättar dokumentationen utvärdering, granskning och tillsyn av verksamheterna. Alldokumentation, utvärdering och uppföljning gällande insatserna sker utifrån ett BBIC perspektiv. All dokumentation sker med respekt för den enskildes integritet. Personal kompetensutvecklas vad det gäller dokumentation. Journalanteckningar förs som löpande daganteckningar om varje placerad ungdom. I dokumentationssystemet finns även en mängd skattningsformulär som mäter ex KASAM, dessa ska användas och läggas in i dokumentationssystemet som hjälp för utvärderingen och eventuell revidering av delmålen i genomförandeplan som den unge har.

Dokumentationen ska vara saklig. Det ska tydligt framgå vad som är faktiska omständigheter och vad som ärbedömningar. För att undvika en sammanblandning av fakta och bedömningar ska bedömningar anges under rubrik bedömning. Det ska tydligt framgå vem som gjort bedömningen. Vidare ska dokumentationen utformas med respekt för den placerade ungdomen. Det är viktigt att dokumentationen ger en bild av både positiva och negativa förhållanden och inte bara lyfter fram de svårigheter den unge har. Nedsättande omdömen eller beskrivningar får inte och ska inte förekomma. Den placerade ungdomen har rätt att ta del av den dokumentation som rör honom eller henne. En handling i en personakt ska skyndsamt tillhandahållas den placerade unge för genomläsning. Den placerade ska hållas underrättad om att dokumentation och journalanteckningar finns runt honom/henne och om han/hon anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas. Det innebär inte att den placerade unge kan bestämma över dokumentationen eller hur den utformas.

Dokumentationen omfattas av OSL. Det innebär att enbart den personal som är berörda i sitt arbete av aktuell placerad ungdoms vård har rätt att läsa. Föräldrar till barn har rätt att ta del av den dokumentation som förs över detta barn, men menprövning ska göras innan föräldrarna kan ta del av dokumentationen. Det kan finnas uppgifter i journalen som den unge har framfört i exempelvis behandlingssamtal som kan anses ligga till men för den unge om föräldrarna får ta del av detta. Menprövning görs av ansvarig enhetschef.

Dokumentationen och akterna med exempelvis vårdplaner m.m. förvaras i låsta pch brandsäkra arkivskåp där endast personal som behöver informationen i sitt arbete har tillgång till dem. Genomförandeplanen ska skrivas ut när den är genomarbetad och läggas i den unges akt.

Enhetschefen ansvarar för att verksamheten har en dokumentation med god kvalitet och att den förs enligt gällande lagar, författningar och riktlinjer.

1.6.34. Insyn i dokumentation

Handläggaren ska ha full insyn i enskilda ärenden och kunna ta del av dokument som behövs vid uppföljning av placeringar enligt xxxxx, enligt gällande sekretessbestämelser.

Insyn i dokumentation: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.35. Överlämnande av dokumentation

Samtliga handlingar som rör den enskilde ska överlämnas till uppdragsgivaren när gallringsplikten inträder. Handlingar som överlämnas ska vara sorterade. Överlämnandet ska ske kostnadsfritt i den form som efterfrågas. Detta krav gäller också i de fall verksamheten övergår till annan part, då gäller överlämnandet när gallringsplikten inträder.

Övrigt överlämning ska ske i enlighet med gällande sekretessbestämmelser.

Överlämnande av dokumentation: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.36. Verksamhetsuppföljning

Uppföljning av verksamheten

Deltagande kommuner har rätt att göra uppföljningsbesök (anmälda/oanmälda) utifrån ramavtalet. Vårdgivaren förbinder sig att medverka i kontinuerliga uppföljningar och utvärderingsarbete som deltagande kommuner tar initiativ till.

Deltagande kommuner förbehåller sig rätten att årligen skicka ut en enkät till vårdgivarna. Förändringar i vårdgivarnas verksamheter som gjorts under kalenderåret innan ska redovisas i enkäten vad gäller till exempel förändringar i innehåll, personal, beläggning, placeringsavbrott, ekologiska livsmedel etc. Deltagande kommuners uppföljning av verksamheten bygger på kraven i upphandlingen.

Verksamhetsuppföljning: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.37. Oplanerade avbrott/sammanbrott

Statistik över oplanerade avbrott/sammanbrott i placeringar ska sammanställas av vårdgivaren. Vårdgivaren ska dessutom förbinda sig att systematiskt arbeta med att förhindra oplanerade avbrott.

Med oplanerade avbrott/sammanbrott menas stöd som avbrutits i strid med vad som överenskommits vid inledning av placeringen eller som senare överenskommits i genomförandeplaner/behandlingsplaner.

Oplanerade avbrott/sammanbrott: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv hur följer Ni upp avbrott i placeringarna och orsakerna till dessa: (Fritextsvar)

I direkt anslutning till avbrott i placeringen diskuteras och följs orsakerna upp. Detta ska i möjligaste mån ske tillsammans med den placerade. Men om detta ej går ska övriga inblandade ändå träffas och analysera avbrottet och orsakerna. I det kommande APT-mötet skall detta vara en punkt där man diskuterar och analyserar orsakerna till avbrottet för att kunna undvika liknande händelser. Detta tas även upp på ledningsnivå där man analyserar om man behöver göra förändringar i verksamhetens processer och aktiviteter för att förhindra liknande avbrott. Det som verksamheten sedan kommer fram till meddelas den placerade myndigheten.

Ange övergripande statistik för oplanerade avbrott/sammanbrott för 2012, andel (%) av totalt antal placerade: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

Vi har haft ett oplanerade avbrott/sammanbrott under 2012 av våra totala antalet placerade med samtliga målgrupper som vi jobbar med på Steget Vidare

2,00 %

Beskriv vilka erfarenheter och slutsatser har ni dragit av ev sammanbrott i er verksamhet och för att motverka att det sker (Fritextsvar)

Det avbrott som skedde under 2012 berodde på en placering som inte var lämpad för vår verksamhet. Den slutsats vi kan dra utav detta är att vi skall vara noggrannare i vår bedömning angående placeringar utifrån vårdbehov jämfört med vår kompetens och de resurser vi har i vår verksamhet.

1.6.38. Planerad frånvaro

Alla ledigheter planeras i samråd med uppdragsgivaren. Om den placerade vistas på annan plats vid planerad ledighet ska vårdgivaren stå för kostnader för uppehälle. Vid annan bortovaro ska kostnad för uppehälle dras av frånvårddygnspriset.

Planerad frånvaro: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.39. Avbrott

Om den placerade avviker från stödboendet ska detta anmälas till uppdragsgivaren omedelbart, senast nästkommande vardag. Uppdragsgivaren ska då fatta beslut om vården ska upphöra eller fortsätta. Uppsägningen ska vara skriftlig och daterad. Skriftlig dokumentation med omständigheter kring avbrottet skall utan dröjsmål sändas till uppdragsgivaren.

Vid avvikelse reduceras vårddygnspriset med 30%.

Avbrott: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.40. Uppsägning av placeringsavtal och uppsägningstider

Placeringsavtalet upphör att gälla vid placeringstidens slut utan uppsägning. Avtalet kan dock förlängas på viss tid om parterna skriftligen träffar överenskommelse härom.

Placeringsavtalet kan av vardera parten sägas upp till upphörande i förtid. Avtalet upphör då att gälla efter 14 dagar med start från uppsägningsdag.

Vid dödsfall accepteras maximalt fem dygn som uppsägningstid.

Om skolverksamhet ingår i placeringsavtalet gäller samma uppsägningstid för stöd- och skolverksamhet.

Bedömer uppdragsgivaren att det föreligger allvarliga missförhållanden i verksamheten och att det finns påtaglig risk för att vistelsen i verksamheten kan komma att vara till skada för den placerade personen har uppdragsgivaren rätt att utan föregående uppsägning avbryta placeringen omedelbart. I sådana fall upphör placeringsavtal och kostnadsansvar omedelbart att gälla.

Uppsägning ska alltid vara skriftlig och daterad av uppsägande part (brev, e-post eller fax).

Uppsägningen är fullgjord när den är avsänd från uppdragsgivaren till verksamhetens e-postadress eller postadress som är angiven i databasen.

Om vårdgivaren i strid med placeringsavtalet avbryter placeringen ska vårdgivaren ersätta de kostnader som uppkommer i samband med avbrytandet med motsvarande 14 stödagars avdrag på sista fakturan.

Det är uppdragsgivaren som är ansvarig för att ta bort den placerades tillhörigheter

från verksamheten efter avslutad/avbruten placering om den placerade inte gör det själv.

Uppsägning av placeringsavtal och uppsägningstider: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.7. Täthetsschema Stödboende för ungdomar 18-24 år

1.7.1. Täthetsschema (totalt antal personal)

I angivelsen i täthetsschemat ska endast tjänstetid för pedagogiskt stöd inräknas, alltså tjänstetid för personal som arbetar med direkt stöd till den placerade. Tjänstetid som avser administration, kost, städning med mera ska ej ingå i beräkningen, ej heller sovande jour. Sovande jour anges separat nedan.

Anbudsgivaren ska ange både totalt antal personal för varje tidsintervall och totalt antal personal per placerad person (genomsnitt per placerad person).

I de fall det är olika bemanning under ett och samma tidsintervall i täthetsschemat kan ett snittantal för antal personal under tidsintervallet anges. Ett exempel på detta är följande: En personal i tjänst mellan klockan 07.00 och 08.00 och två personal i tjänst mellan klockan 08.00-09.00. Antal personal under 07.00 – 08.00 är 1,5 person).

Anbudsgivare som inte lämnar anbud på delområden avseende ungdomar 18-24 år behöver fylla i en nolla i svarsfälten nedan.

Morgon, ca kl 07:00-09:00, vardagar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

07.00 – 08.00 2 personal Måndag - Fredag

08.00 – 09.00 5 personal Måndag - Fredag

3,50 st

Morgon, ca kl 07:00-09:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Xxx, ca kl 09:00-16:00, vardagar (Linjär skala)

07.00 – 11.00 1 personal Lördag – Söndag

1,00 st

Enhet: st Expanderad skala

Svar:

09.00 – 11.00 6 personal Måndag – Fredag

11.00 – 16.00 7 personal Måndag – Fredag

6,70 st

Xxx, ca kl 09:00-16:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

07.00 – 11.00 1 personal Lördag – Söndag

11.00 – 21.00 4 personal Lördag – Söndag

3,43 st

Kväll (tidig), ca 16:00 - 22:00, vardag (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

16.00 – 20.00 5 personal Måndag – Fredag

20.00 – 21.00 4 personal Måndag – Fredag

21.00 – 23.00 3 personal Måndag – Fredag

4,50 st

Kväll (tidig), ca 16:00 - 22:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

11.00 – 21.00 4 personal Lördag – Söndag

21.00 – 23.00 3 personal Lördag – Söndag

3,80 st

Natt, ca 22:00 - 07:00, vardag (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

21.00 – 23.00 3 personal Måndag – Fredag

23.00 – 24.00 2 personal Måndag – Torsdag

23.00 – 01.00 2 personal Fredag

1,00 st

Natt, ca 22:00 - 07:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

21.00 – 23.00 3 personal Lördag – Söndag

23.00 – 01.00 2 personal Lördag – Söndag

0,78 st

Totalt antal sovande jour ca 22:00 - 07:00 (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

01.00 – 07.00 2 personal med sovande jour Måndag - Söndag

2,00 st

1.7.2. Täthetsschema (totalt antal personal per placerad person)

I angivelsen i täthetsschemat ska endast tjänstetid för pedagogiskt stöd inräknas, alltså tjänstetid för personal som arbetar med direkt stöd till den placerade. Tjänstetid som avser administration, kost, städning med mera ska ej ingå i beräkningen, ej heller sovande jour. Sovande jour anges separat nedan.

Anbudsgivaren ska ange totalt antal personal per placerad person (genomsnitt per placerad person)

I de fall det är olika bemanning under ett och samma tidsintervall i täthetsschemat kan ett snittantal för antal personal under tidsintervallet anges. Ett exempel på detta är följande: En personal i tjänst mellan klockan 07.00 och 08.00 och två personal i tjänst mellan klockan 08.00-09.00. Antal personal under 07.00 – 08.00 är 1,5 person).

Antal per placerad person: Morgon, ca kl 07:00-09:00, vardagar (Linjär skala)

Anbudsgivare som inte lämnar anbud på delområden avseende ungdomar 18-24 år behöver fylla i en nolla i svarsfälten nedan.

Enhet: st Expanderad skala

Svar:

Vi utgår ifrån full beläggningsgrad vilket är 32 platser. Om vi har förstått frågan rätt så kommer vi fram till att vi har 0,11 personal per placerad person. Då vi inom detta intervall har 3,5 totalt antal kontaktpersonal blir vår uträkning för detta 3,5/32 = 0,11 per placerad personal. Vi brukar ha en årlig snitt på 75-80% beläggningsgrad på våra lägenheter och egentligen borde det vara mer rimligt att ta hänsyn till dessa siffror vid denna uträkning för att ge en mer realistisk bild av verkligheten.

0,11 st

Xxxxx per placerad person: Morgon, ca kl 07:00-09:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

0,03 st

Xxxxx per placerad person: Dag, ca kl 09:00-16:00, vardagar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

0,21 st

Xxxxx per placerad person: Xxx, ca kl 09:00-16:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

0,11 st

Xxxxx per placerad person: Kväll (tidig), ca 16:00 - 22:00, vardag (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

0,14 st

Xxxxx per placerad person: Kväll (tidig), ca 16:00 - 22:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

0,12 st

Xxxxx per placerad person: Natt, ca 22:00 - 07:00, vardag (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

0,03 st

Xxxxx per placerad person: Natt, ca 22:00 - 07:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

0,03 st

Xxxxx per placerad person: Xxxxx xxxxxxx jour ca 22:00 - 07:00 (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

1.8. Täthetsschema Stödboende för barn och föräldrar

0,06 st

1.8.1. Täthetsschema (totalt antal personal)

I angivelsen i täthetsschemat ska endast tjänstetid för pedagogiskt stöd inräknas, alltså tjänstetid för personal som arbetar med direkt stöd till den placerade. Tjänstetid som avser administration, kost, städning med mera ska ej ingå i beräkningen, ej heller sovande jour. Sovande jour anges separat nedan.

Anbudsgivaren ska ange både totalt antal personal för varje tidsintervall och totalt antal personal per placerad person (genomsnitt per placerad person)

I de fall det är olika bemanning under ett och samma tidsintervall i täthetsschemat kan ett snittantal för antal personal under tidsintervallet anges. Ett exempel på detta är följande: En personal i tjänst mellan klockan 07.00 och 08.00 och två personal i tjänst mellan klockan 08.00-09.00. Antal personal under 07.00 – 08.00 är 1,5 person).

Anbudsgivare som inte lämnar anbud på delområden avseende föräldrar och barn behöver fylla i en nolla i svarsfälten nedan.

Morgon, ca kl 07:00-09:00, vardagar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

07.00 – 08.00 2 personal Måndag - Fredag

08.00 – 09.00 5 personal Måndag - Fredag

3,50 st

Morgon, ca kl 07:00-09:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

07.00 – 11.00 1 personal Lördag – Söndag

1,00 st

Xxx, ca kl 09:00-15:00, vardagar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

09.00 – 11.00 6 personal Måndag – Fredag

11.00 – 16.00 7 personal Måndag – Fredag

6,70 st

Xxx, ca kl 09:00-15:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

07.00 – 11.00 1 personal Lördag – Söndag

11.00 – 21.00 4 personal Lördag – Söndag

3,00 st

Eftermiddag, ca 15:00 - 18:00, vardagar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

11.00 – 16.00 7 personal Måndag – Fredag

16.00 – 20.00 5 personal Måndag – Fredag

5,70 st

Eftermiddag, ca 15:00 - 18:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

11.00 – 21.00 4 personal Lördag – Söndag

4,00 st

Kväll (tidig), ca 18:00 - 22:00, vardag (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

16.00 – 20.00 5 personal Måndag – Fredag

20.00 – 21.00 4 personal Måndag – Fredag

21.00 – 23.00 3 personal Måndag – Fredag

4,25 st

Kväll (tidig), ca 18:00 - 22:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

11.00 – 21.00 4 personal Lördag – Söndag

21.00 – 23.00 3 personal Lördag – Söndag

3,75 st

Kväll (sen)/natt, ca 22:00 - 07:00, vardag (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

21.00 – 23.00 3 personal Måndag – Fredag

23.00 – 24.00 2 personal Måndag – Torsdag

23.00 – 01.00 2 personal Fredag

1,00 st

Kväll (sen)/natt, ca 22:00 - 07:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st Expanderad skala

Svar:

21.00 – 23.00 3 personal Lördag – Söndag

23.00 – 01.00 2 personal Lördag – Söndag

0,78 st

Totalt