Contract

Samrådsunderlag

Avgränsningssamråd inför ansökan om tillstånd för återvinning av avfall och deponering av överskottmassor (icke-farligt (inert) avfall) mm. enligt 9 kap. miljöbalken inom fastigheten Seminghundra häradsallmänning 1:1 i Sigtuna kommun, Stockholms län

Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxxx Xxxxxxxxx 2022-10-17

Skanska Industrial Solutions AB

Samrådsunderlag

Bolag

Skanska Industrial Solutions AB

Kontaktpersoner Samråd

Kontaktperson	Xxxxxx Xxxxxxxx
Postadress	Skanska Industrial Solutions AB Marknadsfunktionen att. Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx 00 000 00 Xxxxxxxxx
E-post	xxxxxx.xxxxxxxx@xxxxxxx.xx
Telefon	000-000 00 00
Kontaktperson	Xxxxxxxx Xxxxxxxxx
Postadress	Skanska Industrial Solutions AB Marknadsfunktionen att. Xxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx på Xxxxxx xxxx 0X 000 00 Xxxxxxxx
E-post	xxxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxx.xx
Telefon	000-000 00 00

1 INLEDNING

1 Inledning

1.1 Saken

Skanska Industrial Solutions AB (Skanska) ser ett stort behov i samhället av lämpliga platser för omhändertagande av överskottsmassor i form av jord, lera och sten etc. som inte kan nyttjas i samma anläggningsprojekt där de uppkommer. En del av dessa massor kan efter viss bearbetning användas på nytt på andra platser än där de uppkom medan andra behöver bortskaffas till lämplig plats. Skanska har utrett möjliga lokaliseringar för en anläggning norr om Stockholm, som kan vara lämplig för återvinning och omhändertagande av överskottsmassor genom deponering. Lokaliseringsutredningen ledde fram till aktuell plats inom fastigheten Seminghundra häradsallmänning 1:1 i Sigtuna kommun.

Skanska planerar att ansöka om tillstånd för att deponera icke-farligt (inert) avfall enligt 9 kap. 6

§ miljöbalken inom fastigheten Seminghundra häradsallmänning 1:1 i Sigtuna kommun. Planerad verksamhet inkluderar även återvinning av icke-farligt avfall för anläggningsändamål samt återvinning genom krossning, siktning eller motsvarande mekanisk bearbetning av avfall för byggnads- eller anläggningsändamål. För att få en samlad prövning planeras ansökan, i enlighet med 9 kap. 6 b § miljöbalken, även omfatta tillstånd till de angivna återvinningsverksamheterna.

Det är positivt för miljön att återvinna avfall. Enligt avfallshierarkin, som står inskriven i avfallsdirektivet och miljöbalken, ska uppkomsten av avfall i första hand förebyggas så att avfallsmängderna minskar följt av återanvändning, materialåtervinning, energiåtervinning och i sista hand deponering. Skanska kommer att sträva efter att så mycket material som möjligt som tas om hand på den planerade anläggningen återvinns och nyttjas i anläggningsändamål i samhället. Det material som inte bedöms vara lämpligt för att använda för anläggningsändamål deponeras inom i ansökan definierat område. Hanteringen gör att samhället inte behöver slösa på naturresurser som annars kanske kommer från berg- eller grustäkter. Det också viktigt för Skanska att återvinningen sker på ett säkert sätt och på en lämplig plats. Skanskas bedömning, med nuvarande kunskap om området, är att aktuell plats är lämplig för ändamålet.

1.2 Lokalisering

Den planerade verksamheten är belägen utmed väg 858, ca 3,5 km öster om Arlanda flygplats, se figur 1.2.1. Området utgörs i huvudsak av skogsmark och är del av ett större barrskogslandskap som sträcker sig från E4:an vid Märsta till Ekskogens jordbruksbygd omkring 15 km längre österut. Planerad verksamhet ligger inom Sigtuna kommun, men nära gränsen till Vallentuna kommun.

Figur 1.2.1. Översiktskarta. Lokaliseringen av den aktuella verksamheten är markerad med blå cirkel.

1.3 Bakgrund och behovet

Stockholmsregionen har under en längre tid befunnit sig i ett expansivt skede. Även fortsättningsvis bedöms utvecklingen vara stark. Takten i bostadsbyggandet är hög och i området pågår och planeras även ett flertal större eller mindre infrastrukturprojekt. Vid dessa projekt genereras ofta ett överskott av schaktmassor, i vissa fall stora mängder om möjligheten till återvinning på plats är liten. Om massorna inte kan återanvändas eller återvinnas blir deponering aktuellt. Det finns därför ett mycket stort behov av verksamheter som kan ombesörja masshantering i form av återvinning och deponi av både ofyndigt inert material som inte lämpar sig för bostads- eller anläggningsändamål samt även återvinning av avfall lämpligt för bygg- och anläggningsändamål.

Av den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050 framgår att utvecklingen av bebyggelse och infrastruktur i Stockholmsregionen är beroende av berg- och grusmaterial för konstruktions- och markförberedande arbeten. Stora byggprojekt ger även

upphov till avfall i form av schaktmassor1. Det framgår vidare att det är av vikt att befintliga täkt- och masshanteringsanläggningar av regional betydelse säkras, med strategiska och logistiskt goda lägen, samt att mark reserveras för nya anläggningar. Detta gäller även lokaliseringar för deponering av avfall.

Figur 1.3.1 Utdrag från RUFS 2050, schematisk bild gällande flöde av överskottsmassor från bygg- och anläggningsprojekt.

I Stockholmsområdet genereras alltså stora mängder icke återvinningsbara massor vilka behöver deponeras. Den nuvarande och framtida kapaciteten hos befintliga deponier för schaktmassor är dock för liten för att täcka det framtida behovet. Skanska har därför genom en lokaliseringsutredning utrett möjliga lokaliseringar av en schaktmassedeponi, samordnat med återvinningsverksamhet, inom området norr om Stockholm. Genom läget norr om Stockholm ges även synergieffekter då även det expansiva Uppsalaområdet har ett behov av deponeringskapacitet.

Möjlighet till återvinning och deponering av överskottsmassor från bygg- och anläggningsprojekt på en strategiskt bra lokalisering ger även god möjlighet till att bidra till samhällets arbete med att minska klimatpåverkan och på så vis komma en bit på väg mot klimatneutralitet.

1 Sid 76, Regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

1.4 Administrativa uppgifter

Adress och kontaktuppgifter till Skanska avseende det aktuella projektet anges i tabellen nedan.

Tabell 1.4.1 Administrativa uppgifter.

Sökande	Skanska Industrial Solutions AB 112 74 Stockholm
Organisationsnummer	556793-1638
Kontaktperson samråd och ansökan	Xxxxxx Xxxxxxxx E-post: xxxxxx.xxxxxxxx@xxxxxxx.xx Tel: 000-000 00 00 Xxxxxxxx Xxxxxxxxx E-post: xxxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxx.xx Tel: 000-000 00 00
Fastighet som berörs av det planerade verksamhetsområdet	Seminghundra häradsallmänning 1:1
Fastighetsägare	Samfälligheten Seminghundra häradsallmänning
Kommun	Sigtuna kommun
Län	Stockholms län

1.5 Prövningsgrunder – verksamhetens klassificering

Den planerade verksamheten, med olika delverksamheter, är antingen tillstånds- eller anmälningspliktig enligt gällande bestämmelser i miljöbalken. De delverksamheter som blir styrande för den samlade prövningsnivån är deponering av överskottsmassor och lagring av överskottsmassor etc, se tabell 1.5.1. Dessa verksamheter omfattar miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken.

Tabell 1.5.1 Verksamhetskoder, enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251) vilka omfattas av den planerade verksamheten.

Verksamhetskod	§ i Miljöprövnings- förordningen	Beskrivning i enlighet med Miljöprövningsförordningen (ej fullständig)	Aktuell del av verksamheten
90.310 Tillståndsplikt B	29 kap 22 §	Gäller för att deponera icke-farligt avfall.	Deponering av inerta överskottsmassor från bygg- och anläggningsprojekt
90.30 Tillståndsplikt B	29 kap 48§	Lagra icke-farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är 1. mer än 30 000 ton och avfallet ska användas för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. mer än 10 000 ton annat icke- farligt avfall i andra fall.	Lagring av schaktmassor, jord, betong och asfalt utan bearbetning
90.110 Anmälningsplikt C	29 kap 41§	Gäller för att 1. yrkesmässigt återvinna icke-farligt avfall genom mekanisk bearbetning, om den tillförda mängden avfall är högst 10 000 ton per kalenderår, eller 2. genom krossning, siktning eller motsvarande mekanisk bearbetning återvinna avfall för byggnads- eller anläggningsändamål.	Återvinning av schaktmassor, jord, betong och asfalt. Jordtillverkning
90.141 Anmälningsplikt C	29 kap 35§	Gäller för att återvinna icke-farligt avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa.	Användande av externa massor för anläggningsändamål inom verksamhetsområdet

1.5.1 Vattenverksamhet

För anläggningens genomförande planeras för en omledning av ett mindre vattendrag, se vidare under kap 2. Vattendragets medelvattenföring har bedömts vara mindre än 1 kubikmeter per sekund. Verksamheten berör även ett mindre våtmarksområde där utfyllnad och eventuell schaktning kommer att ske. Vidare kommer även ett grundvattenuttag att ske för verksamheten.

I 11 kap miljöbalken finns bestämmelser om vattenverksamheter. Enligt definition i 11 kap 3 § miljöbalken avses med vattenverksamhet följande

1. uppförande, ändring, lagning eller utrivning av en anläggning i ett vattenområde,

2. fyllning eller pålning i ett vattenområde,

3. bortledande av vatten från ett vattenområde,

4. grävning, sprängning eller rensning i ett vattenområde,

5. en annan åtgärd i ett vattenområde som syftar till att förändra vattnets djup eller läge,

6. bortledande av grundvatten eller utförande av en anläggning för detta,

7. tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden eller utförande av en anläggning eller en annan åtgärd för detta, eller

8. markavvattning.

Den planerade verksamheten bedöms därmed omfatta punkterna 2, 4 och 6 i enlighet i 11 kap 3 § miljöbalken. Därmed bedöms den planerade verksamheten omfatta vattenverksamhet.

Enligt 11 kap. 9 § miljöbalken krävs det tillstånd för vattenverksamhet, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel. Enligt 11 kap. 9 § och 12 § miljöbalken är sådan verksamhet inte tillståndspliktig om det är uppenbart att vare sig allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Den som vill bedriva vattenverksamhet får ansöka om frivilligt tillstånd även om det inte krävs tillstånd för verksamheten.

I stället för tillståndsplikt enligt 11 kap. 9 § miljöbalken gäller att en vattenverksamhet inte får påbörjas innan den har anmälts hos tillsynsmyndigheten, om verksamheten innebär bland annat

2. uppförande av en anläggning, fyllning eller pålning i ett vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattendraget uppgår till högst 500 kvadratmeter,

4. grävning, schaktning, muddring, sprängning eller annan liknande åtgärd i ett vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattendraget uppgår till högst 500 kvadratmeter,

6. byggande av en bro eller anläggande eller byte av en trumma i ett vattendrag med en medelvattenföring som uppgår till högst 1 kubikmeter per sekund,

7. omgrävning av ett vattendrag med en medelvattenföring som uppgår till högst 1 kubikmeter per sekund, om åtgärden inte är att hänföra till markavvattning,

Skanska bedömer att den planerade omledningen av vattendraget omfattas av anmälningsplikt enligt 11 kap 9 § pkt 7.

Skanska ser även över möjligheten att ta ut grundvatten för verksamhetens behov främst för eventuell våtsiktning. Våtsiktningen planeras ske i ett slutet system varför vattenbehovet är begränsat. Skanska har utrett påverkansområdet för det planerade uttaget och det bedöms inte beröra några allmänna eller enskilda intressen.

Verksamheten berör ett mindre våtmarksområde. Länsstyrelsen har i yttrande den 9 juni 2021 (dnr 551-21514-2021) meddelat att det inte är uppenbart att den planerade vattenverksamheten kan rymmas inom en anmälan. Härav avser Skanska att ansöka om tillstånd till vattenverksamhet.

1.5.2 Artskydd

Inom det planerade verksamhetsområdet finns, enligt genomförd naturvärdesinventering, förekomst av en fridlyst art, blåsippa (skyddad enligt 8 och 9 §§ artskyddsförordningen), se även under avsnitt 4.5 och 5.1. Som skyddsåtgärd planeras för flytt av blåsippa vilken bedöms i nuläget vara skyddsåtgärd som inte kräver dispens från artskyddsbestämmelserna i 8 kap miljöbalken. Vid behov kommer tillståndsansökan även omfattas av dispens från artskyddsbestämmelserna.

Förekomst av tjäder har efter utredningar konstaterats i närområdet. Då varken lek- eller kycklingmiljöer planeras att exploateras bedöms kontinuerlig ekologisk funktion kunna upprätthållas för de tjädrar som finns i närområdet. Planerad verksamhet bedöms inte försvåra upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus. Skanska bedömer därför att det inte krävs någon dispens från artskyddsbestämmelserna gällande tjäder.

2 Verksamhetsbeskrivning

2.1 Omfattning

Xxxxxxx planerar för att ansöka om tillstånd till att bedriva deponi av inert avfall och återvinningsverksamhet, med en tillståndstid om 20 år. Deponiområdet uppgår till ca 30 hektar, därutöver behövs ytor för återvinning och sedimentationsdamm etc.

Ansökan kommer att omfatta deponering av inert avfall i form av lera, jord och sten, samt vid behov även använda asfalt, betong, tegel, klinker och keramik som konstruktionsmaterial i verksamhetsområdet.

Skanska har även för avsikt att ansökan ska omfatta mottagning, mekanisk bearbetning och återvinning icke-farligt avfall för byggnads-, anläggnings- och efterbehandlingsändamål. De avfallstyper som Skanska i nuläget planerar att hantera redovisas i avsnitt 2.3 nedan.

Sammantaget beräknas mängden massor som årligen kommer tas in på området tillsammans för, återvinning och deponering, vara 600 000 ton per år.

Generellt kommer verksamhetsområdet att upptas av ytor för deponi samt yta för mottagning och återvinning. Området kommer att utformas med ett arbetsområde i direkt anslutning till planerad infartsväg. I anslutning till infarten kommer mottagning att ske vid en vågstation. Inom arbetsområdet kommer en tillfällig uppläggning av massor att ske för respektive avfallstyp i väntan på vidare bearbetning. Stationära maskiner i verksamheten kommer att utgöras av last- och grävmaskin.

Verksamheten i sig innefattar inga rivningsarbeten. Inom ramen för kommande efterbehandlingsåtgärder förväntas dock fordonsvåg och ev personalbyggnader att tas bort om det inte föreligger behov från markägaren att behålla dessa.

För att nyttja marken på bästa sätt behöver även ett befintligt vattendrag ledas om. Åtgärden bedöms med nuvarande kunskap om förutsättningarna vara anmälningspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Utmed det befintliga vattendraget finns ett mindre

våtmarksområde vilket kommer att beröras av deponin.

Figur 2.1.1. Översikt över planerad verksamhet. Verksamhetsområdet kommer att innefatta deponiområde, etableringsytor, vägar och sedimentationsdammar etc. Observera att gränserna för deponi och etableringsyta etc. kan komma att ändras inför inlämnandet av ansökan, beroende på behov av anpassning utifrån vad som framkommer under samrådet eller utredningar.

2.2 Inert deponi

Omhändertagande av schaktmassor för deponering avses att ske inom det i figur 2.1.1. markerade området. Total beräknas ca 2,5 – 3 miljoner kubikmeter (m3) schaktmassor tas emot för deponering. Slutlig utformning och avgränsning av deponin är inte fastställd ännu vilket innebär att den angivna totala volymen massor som avses deponeras kan komma att revideras. Deponiområdets yta kommer dock inte att öka. Total ansökt mängd massor som avses deponeras kommer att framgå i tillståndsansökan.

Det avfall som Skanska avser att ta emot för deponering är inerta jordmassor t ex lera och silt som inte kan återanvändas på andra platser, på grund av dålig bärighet/stabilitet.

Överskottsmassorna förväntas uppstå i samband med att nya områden exploateras för kommersiell verksamhet, bebyggelse eller infrastruktur i regionen.

Med inert avfall avses i korthet avfall som inte väsentligt förändras eller bryts ned eller har en total lakbarhet, ett totalt föroreningsinnehåll samt en ekotoxicitet hos lakvattnet som är obetydlig och inte äventyrar kvaliteten på yt- eller grundvatten, se faktaruta nedan. Schaktmassorna förväntas variera framför allt med avseende på vattenkvot och bärighet, vilket är den huvudsakliga orsaken till att avfallet ska deponeras, snarare än återanvändas eller återvinnas.

Med inert avfall avses, i enlighet med förordning (2001:512) om deponering av avfall, avfall som

1. inte genomgår några väsentliga fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar, löses upp, brinner eller reagerar fysikaliskt eller kemiskt på något annat sätt,

2. inte bryts ned biologiskt eller inverkar på andra material som det kommer i kontakt med på ett sätt som kan orsaka skador på miljön eller människors hälsa, och

3. har en total lakbarhet, ett totalt föroreningsinnehåll och en ekotoxicitet hos lakvattnet som är obetydlig och inte äventyrar kvaliteten på yt- eller grundvatten.

När det gäller mottagning av överskottsmassor har Skanska fokus på förebyggande mottagningskontroll. Skanska inhämtar bland annat kunskap om materialets ursprung och innehåll, vilket erhålls genom att avlämnaren fyller i en avlämningsblankett och samtidigt bifogar eventuella analyssvar från provtagningar etc. För massor som kommer att tas emot från större projekt krävs provtagning och analys av relevanta ämnen för att säkerställa massornas innehåll. Kriterier för deponier för inert avfall finns i 22 -24 §§ i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall.

Skanska kommer vidare att följa de regler som gäller avseende deponering av inert avfall såsom kravet på geologisk barriär. En deponi ska, enligt 19 § förordning (2001:512) om deponering, vara lokaliserad så att allt lakvatten efter driftfasen och ej uppsamlat lakvatten under driftfasen passerar genom en geologisk barriär som uppfyller krav avseende transporttid genom barriären om ett år för deponier för inert avfall. Om de naturliga förhållandena på platsen inte innebär att kraven i första stycket uppfylls i fråga om en viss del av lakvattnet, får kompletteringar ske så att mark och vatten skyddas genom en geologisk barriär som uppfyller kraven i 20 § andra stycket.

Innan deponeringen påbörjas kommer en geologisk barriär att anläggas där det behövs. För att uppfylla föreskrivna krav. I vissa delar av deponiområdet där det finns tunna ler- eller torvlager kommer dessa att tas bort och användas till exempelvis bullervallar eller blandas till jordprodukter, se avsnitt 2.3. De massor som tas emot vid anläggning kommer efter genomförd mottagningskontroll att läggas ut i skikt med hjälp av exempelvis bandschaktare eller hjullastare.

2.3 Återvinning och användning av massor för anläggningsändamål

Planerad återvinningsverksamhet omfattar mottagning, mekanisk bearbetning för utleverans till kund/projekt av jord och sten, asfalt, betong, klinker och keramik samt tegel

Den bearbetning som kommer att ske av materialet består av krossning, sortering/siktning (torr och våt). Eventuell våtsiktning kommer att ske i ett slutet system.

Tabell 2.3.1. Avfallstyper som kan komma att tas emot på anläggningen. Material som klassas enligt liknade verksamhetskoder kan komma att tas emot.

Typ av massor	Avfallskod
Jord och sten (Trädgårds- och parkavfall)	20 02 02
Jord och sten (Xxxx och rivningsavfall)	17 05 04
Bitumenblandningar (Asfalt)	17 03 02
Betong	17 01 01
Betongavfall och betongslam	10 13 14
Tegel	17 01 02
Klinker och keramik	17 01 03
Blandning betong, tegel, keramik, klinker	17 01 07
Naturgödsel	02 01 06
Mineraler (t.ex. sand, sten).	19 12 09
Annat fast avfall från efterbehandling av jord än det som anges i 19 13 01.	19 13 02
Avfall som blandats, bestående endast av icke-farligt avfall	19 02 03.
Biologiskt nedbrytbart avfall.	20 02 01

Verksamheten kan också innefatta tillverkning av anläggningsjord, genom att matjord blandas olika strukturmaterial för att få rätt egenskaper för respektive jordblandning. För jordtillverkning kan bland annat stenmjöl, torv, schaktmassor, gödsel och park- och trädgårdsavfall användas. Tillverkningen kommer normalt ske genom siktning och blandning av de olika materialen.

Mottagna återvinningsmassor av asfalt och betong, klinker och keramik samt tegel kan också komma att användas för att anlägga vägar, arbetsytor eller andra anläggningar inom verksamheten. I samband med att verksamheten avslutas kommer verksamhets- och deponiområdet att efterbehandlas. I syfte att möjliggöra vissa typer av efterbehandlingar, tex kuperad terräng eller släntningar, kan delar av de mottagna återvinningsmassorna komma att användas för dessa efterbehandlingsåtgärder.

Såsom beskrivits ovan, i avsnitt 2.2, har Skanska fokus på förebyggande mottagningskontroll av inkommande massor. Kriterier för mottagning kommer att föreslås i ansökan, t ex ska asfalt som återvinns och används för anläggningsändamål ha en PAH-16 halt som inte överstiger 70 mg/kg.

2.4 Vattenavrinning och omledning av vattendrag

Avrinning från området sker i dag via mindre vattendrag som avrinner mot öster och vidare efter ca 2 km rinnsträcka ut i ett vattendrag som avrinner norrut och vidare härefter med mer än 2,5 km rinnsträcka ut i Vidboån, se vidare under avsnitt 4.4.

Skanska planerar för en omdragning av det befintliga vattendraget som går genom det planerade deponiområdet. Vattendraget ges, genom omdragningen ungefär lika lång rinnsträcka jämfört som i nuläget. Vattendragets värden för biologisk mångfald knuten till vattenmiljön är lågt, enligt genomförd biotopkartering av vattendraget, se vidare under avsnitt 4.5.

För att långsiktigt säkerställa vattenkvaliteten nedströms verksamheten avser Skanska att samla upp avrinnande ytvatten från deponin i diken och leda det till sedimentationsdamm/fördröjningsmagasin, med oljeavskiljande funktion, inom verksamhetsområdet, innan avledning till ytvattenrecipienten.

2.5 Uttag av grundvatten för vattenförsörjning

För drift av verksamheten kan det behöva anläggas en brunn för uttag av grundvatten i västra delen av verksamhetsområdet. Preliminärt behov av uttag är i storleksordningen omkring 5 000

– 10 000 m3/år.

2.6 Maskinpark

I den dagliga driften kommer det att finnas en lastmaskin/dumper/grävmaskin. För den planerade verksamheten krävs även kampanjvis maskinutrustning i form av:

- Sikt- (torr och våt)/sorterings- och krossanläggning

- Hjullastare, bandtraktor och dumprar för lastarbeten/interna transporter av material

- Gräv- och schaktmaskin för bl.a. matning, undanbärning, lastning av material och i samband med avbaningsarbeten

Med hänsyn taget till Xxxxxxxx mål om klimatneutralitet år 2045 är Skanskas ambition är att anläggningens maskinpark redan från start ska anpassas för att minimera behovet av fossila bränslen.

2.7 Energiförsörjning

Att bygga med lägre klimatpåverkan och anpassa byggandet till ett förändrat klimat är av hög prioritet för Skanska. Av den anledningen har Skanska ett mål om att bli klimatneutrala i hela värdekedjan till år 2045. Till 2030 har Skanska ett delmål att halvera klimatpåverkan, jämfört med basår 2015. Skanska planerar med anledning av detta för en anläggning som redan från början har ett lågt beroende av fossil energi.

2.8 Kemikalie- och avfallshantering

De kemikalier som kommer att användas i verksamheten kommer, i enlighet med Skanska miljöledningssystem, att stämmas av mot en kemikaliedatabas som används inom Skanska. Detta är ett viktigt hjälpmedel för att enbart godkända kemikalier ska användas och för att hanteringen ska ske på ett korrekt vis.

De kemikalier som kan förväntas i större mängder inom verksamhetsområdet är dieselolja, smörjolja och hydraulolja för drift av maskiner. Kemiska produkter och farligt avfall kommer att hanteras och förvaras på sådant sätt att spill eller läckage undviks och att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske.

Det avfall som uppkommer i verksamheten kan vara hushållsavfall från personalbyggnad och motor- och hydrauloljor etc. från maskiner om service sker på plats i verksamheten.

Avfall sorteras i fraktioner för att möjliggöra återvinning. Farligt avfall förvaras i miljöstation eller motsvarande. För viss utrustning och vissa maskiner finns avtal med maskinleverantören om service och underhåll, vilket innebär att maskintillverkaren ansvarar för hantering av eventuellt avfall. De företag som reparerar och servar maskinerna har med sig nödvändiga oljor och vätskor. De ansvarar även för att ta med sig förbrukade oljor mm för slutligt omhändertagande.

Transport av farligt avfall sker endast genom företag som har särskilt tillstånd från Länsstyrelsen. Produktionschefen är skyldig att kontrollera att transportören har tillstånd eller fullgjort anmälan för aktuella avfallsslag.

2.9 Arbetstider

Normal drift av anläggningen planeras normalt ske under helgfria vardagar kl. 06.00-22.00. Krossning och sortering av avfall är arbetsmoment som kommer att ske kampanjvis, planeras att endast bedrivas under helgfria vardagar mellan kl. 06.00-18.00. För enstaka projekt kan det bli aktuellt med mottagning på andra tider, detta kommer att begränsas till 30 dagar per år.

Skanska har för avsikt att ta fram en bullerutredning som grund för ansökan och vid behov anpassas arbetstider så att gällande riktvärden för externt industribuller innehålls, se även avsnitt 5.2.

2.10 Byggnader

I området för planerad verksamhet finns i dagsläget inga byggnader. Inom verksamhetsområdet kommer en fordonsvåg att installeras och personalbyggnad att ställas upp. Med hänsyn taget till Xxxxxxxx mål om klimatneutralitet år 2045 är Skanskas ambition är att anläggningens byggnad/er redan från start ska anpassas för att minimera behovet av fossil energi.

Brunn för vattenförsörjning till personalbodar och eventuell våtsiktning etc. kommer att anläggas inom området. (se även avsnitt 2.5)

2.11 Följdverksamhet- transporter

Antalet transporter till och från verksamheten kommer att variera över året och mellan kalenderår beroende på vilken typ av och tillgången på massor som ska återvinnas och deponeras. Antalet transporter beror också på vilken typ av lastbil som används för att transporten. En lastbil utan släp kan transportera ca 10 ton, medan en lastbil med släp kan transportera 40 ton. Fördelningen mellan lastbil med släp och utan släp kan antas vara ungefär 50/50. Fördelningen enligt ovan innebär en genomsnittlig last per lastbil om ca 25-30 ton.

De verksamhetsgenererade transporterna kommer att gå ut till väg 858 och vidare norrut, via en befintlig in- och utfartsväg, se figur 2.1.1. Transporter från verksamheten planeras således i nuläget inte att gå söderut på väg 858. Trafikverket har vid samråd meddelat att de ser positivt på att den tunga trafiken styrs mot norr men att det inte finns någon anledning att införa något förbud mot trafik söderut.

Baserat på en total deponeringsvolym om ca 3 miljoner kubikmeter fördelat på 20 års verksamhetstid samt en förväntad medelproduktion av återvunna massor beräknas ett genomsnittligt antal på 55-65 intransporter per årsmedeldygn, vilket motsvarar 110-132 fordonsrörelser. Detta kan jämföras med senaste beräknade årsmedeldygnstrafik på väg 858 vilken 2017 var 1590 (+/-9%) fordon varav tung trafik 120 (+/- 17%). I ansökan kommer Skanska vidare att uppskatta antalet transporter som verksamheten generar på års/dygnsbasis utifrån förväntad genomsnittlig och maximal verksamhet. Vidare kommer även trafikanalys genomföras för att visa hur korsningen vid anläggningens in- och utfart påverkas.

2.12 Egenkontroll

Egenkontroll av verksamheten är ett generellt lagkrav för den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Egenkontroll innebär att löpande planera och kontrollera verksamheten, t.ex. genom undersökningar eller provtagningar, för att motverka eller förebygga negativ påverkan.

I organisationen kommer det att finnas en skriftlig dokumentation av ansvarsfördelningen. För varje arbetsplats finns en platsansvarig. Genom ett certifierat ledningssystem ges instruktioner för hur organisationen ska fungera.

I samband med uppstart av verksamheten avses ett kontrollprogram upprättas för verksamheten, som anpassas efter de förutsättningar som ges i tillståndet med tillhörande villkor. I arbetet med att ta fram tekniska beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning för verksamheten kommer eventuella behov av kontroll av verksamheten att identifieras. Det kan i nuläget bland annat förutsättas att kontroll av kvalitet i utgående vatten från området bör ske regelbundet. I egenkontrollen kommer det även att fastställas hur kontroll av inkommande massor ska ske.

2.13 Avslut av verksamheten

Skanska kommer att upprätta ett eller flera förslag, till slutlig utformning av verksamhetsområdet efter avslutad verksamhet, vilket kommer att biläggas ansökningshandlingarna.

Förslaget, som det ser ut i dagsläget, innebär att deponiområdet fylls upp till en nivå om ca +45 meter. Området som nyttjas för deponi kommer även att sluttäckas med ett jordlager.

Övriga ytor inom verksamhetsområdet iordningställs genom att uppförda byggnader och i övrigt utförda anläggningar transporteras bort från området.

Slutlig utformning av verksamhetsområdet i sin helhet kommer att bero av planerad framtida användning av området. Skanska kommer tillsammans med markägaren se på möjlig användning av området efter avslutad verksamhet, det kan handla om en framtida frilufts-

/sportanläggning för t.ex. cykling eller skidåkning, se figur 2.12.1, eller som framtida industrimark.

Sedan 90-talet är Sveriges idrottsanläggningar oförändrade i antal medan befolkningen ökat närmare en och en halv miljon. Städer förtätas och idrotten trängs åt sidan. Genom att använda överskottsmassor från byggprojekt vill Skanska ändra den utvecklingen se Skanskas Idrottserbjudande2.

2 xxxxx://xxx.xxxxxxx.xx/xxxx-xxxxxxxxxx/xxxxxxxxx-xxx-xxxxxxxx/xxxx-xxx-xxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxx/.

Figur 2.12.1: Förslag på möjlig utformning och nyttjande av området som sport – eller friluftsanläggning efter avslutad deponi. Även andra efterbehandlingsalternativ kan dock bli möjliga.

3 Alternativ lokalisering och utformning

3.1 Alternativ lokalisering

Enligt 2 kap. 6 § miljöbalken ska det för en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Xxxxxxx har låtit genomföra en lokaliseringsutredning för att finna en lämplig plats för en deponi av inert avfall (icke-farligt avfalldeponi) och återvinning av avfall för bygg- och anläggningsändamål.

Utredningen kommer att redovisas i sin helhet som en bilaga till ansökan. Sammantaget har Skanska bedömt aktuell lokalisering som den mest lämpliga.

3.2 Alternativ utformning

Den slutliga utformningen av anläggningen är inte fastställd i detta skede, men i ansökningshandlingarna kommer relevanta möjliga andra utformningar att redovisas, om Skanska bedömer att det finns några.

Som ett alternativ till en omledning av befintligt vattendrag kommer Skanska studera möjligheten att kulvertera vattendraget och bibehålla dess sträckning under den planerade deponin. Vattendraget skulle då få en kortare öppen rinnsträcka än nu nuläget.

4 Områdesbeskrivning och miljöns känslighet

I detta kapitel ges en beskrivning av området vid och omkring den planerade verksamheten, vilket ger en översiktlig bild av miljöns känslighet med hänsyn taget till de miljöaspekter som kan påverkas generellt sett av aktuell typ av verksamhet.

4.1 Planförhållanden

Planerad verksamhet ligger i ett område som i den kommunala översiktsplanen (Översiktsplan 2014, Sigtuna kommun) är markerat som Landsbygd, område där dagens mark- och vattenanvändning huvudsakligen ska fortgå. Det finns dock möjlighet till viss utbyggnad.

Området berörs av influensområdet för Arlanda flygplats bullerpåverkan där bostadsbebyggelse begränsas. I översiktsplanen lyfts det hållbara byggandet fram, Den byggda miljön ska vara hälsofrämjande med miljöanpassade lösningar. Det innebär hushållande med resurser som mark, material och energi, men också att inte använda giftiga och skadliga ämnen i byggnader. Vid planering av bebyggelse samt vid om- och nybyggnad är det viktigt att väga in lösningar som är långsiktigt hållbara, kretslopps-anpassade och som minimerar skadliga utsläpp till den omgivande miljön.

Del av den för verksamheten aktuella fastigheten Seminghundra häradsallmänning 1:1 (Trosta) berörs av en gällande detaljplan för småindustri (Dnr 93/KA0007-214). Detaljplanen vann laga kraft 1994. Byggnation i enlighet med detaljplanen har ännu inte påbörjats. Det planerade verksamhetsområdet berörs inte av detaljplanen. Norr om planerad verksamhet, på angränsande fastighet pågår arbete med upprättande av detaljplan (Detaljplan för Trosta 1:20

m. fl., omfattande del av fastigheten Trosta 1:20 m. fl. Btn 2012/1065-214:Ö) byggbar industrimark och serviceinriktade verksamheter såsom hotellverksamhet i nära anslutning till flygplatsen.

Angränsande området Vallentuna kommuns översiktsplan (Översiktsplan 2040) ges inga särskilda rekommendationer vad gäller markanvändningen.

4.2 Riksintressen och skyddade områden enligt miljöbalken

Det aktuella området ligger inom flygbullerområdet för Arlanda flygplats, MSA-yta för Uppsala övningsflygplats, riksintresse enligt 3 kap. 9 § miljöbalken. Inom en MSA-yta kan uppförandet av höga objekt innebära skada på riksintresset. Ca 3 km väster om det aktuella området ligger Arlanda flygplats som är av riksintresse enligt 3 kap. 9 § miljöbalken. Riksintresset sträcker sig österut och är som närmast ca 1,3 km från det aktuella verksamhetsområdet.

Den planerade verksamheten ligger inte inom något område som omfattas av riksintresse enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, för naturvård, friluftsliv eller kulturmiljövård. Ca 0,5 km åt nordost finns ett större område av riksintresse för kulturmiljövård, Lunda (K121) med en rik fornlämningsmiljö, visande på lång bebyggelsekontinuitet och utgörande kärnområdet i det medeltida frälsegårdar. Ca 1,5 km åt sydost finns ett område av riksintresse för kulturmiljö, Markim- Orkesta (K74), en centralbygd med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet och kyrkor, bebyggelsestruktur och odlingslandskap som speglar utvecklingen i en utpräglad bondbygd från den äldre järnåldern till idag.

Figur 4.2.1. Riksintressen i området kring den planerade verksamheten (blå cirkel):

Den planerade verksamheten berör inte direkt något område som är skyddat enligt miljöbalken. ca 1,9 km norr om planerat verksamhetsområdet finns ett vattenskyddsområde (Lunda vattentäkt, MHN06/0115-422-23) för en berggrundvattentäkt.

Figur 4.2.2. Skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken. Blå cirkel visar ungefärligt läge för den planerade verksamheten.

4.3 Geologi och geotekniska förhållanden

Det aktuella området utgörs av höjdpartier med berg i dagen i väster och i sydost. Berggrunden består av huvudsakligen gnejsiga bergarter. I sluttningarna överlagras berggrunden av morän och utmed vattendragen förekommer postglacial finlera och i delar med ett tunt eller

osammanhängande ytlager av torv, vilket framgår av den jordartskarta (skala 1:50 000) som finns tillgänglig på SGU3:s Kartvisaren.

Vidare finns det i Kartvisaren även ett skikt4 som visar förutsättningar för skred i finkornig jordart, som Sveriges geologiska utredning bland annat erhållit genom efterarbetad lutningsanalys. Inom planerat verksamhetsområde två mindre aktsamhetsområden5

Skanska har med anledning av förekomsten förekomst av lera och torv utmed vattendraget, enligt SGUs jordartskartering, samt förekomst av aktsamhetsområden i enlighet med SGUs lutningsanalys låtit Geosigma genomföra mer detaljerade undersökningar av marken, se figur

4.3.1. Enligt en inledande kontroll som Skanska låtit utföra är torvlagren grunda, ca 0,5 m djupa, utmed vattendraget inom det planerade verksamhetsområdet. En detaljerad jordartskartering som gjorts på uppdrag av Skanska visar också att lerans utbredning är något mindre omfattande än vad som redovisas i SGU:s jordartskarta. Den detaljerade jordartskarteringen visar även att de av SGU analyserade aktsamhetsområdena är belägna inom område med fastmark, se figur 4.3.2. I ansökan kommer Xxxxxxx att mer utförligt beskriva vilken innebörd detta har för den planerade verksamheten.

3 Sveriges Geologiska Undersökning, xxxxx://xxxx.xxx.xx/xxxxxxxxxx/xxxxxxxxxx-xxxxxxxxx-00-000.xxxx )

4 xxxxx://xxxx.xxx.xx/xxxxxxxxxx/xxxxxxxxxx-xxxxxxxxxxxxx-xxx-xxxxxxxxx.xxxx

5 Aktsamhetsområden -är områden där förutsättning för jordskred i ler- och siltmark kan finnas, där försiktighet kan behöva iakttas i planeringen av markanvändning. Kartan bygger på analys av marklutning inom ler- och siltmark samt närhet till vatten. Den ger en generell bild som inte tar hänsyn till lokala förhållanden i övrigt eller till regionala variationer i lerors skredbenägenhet. Analysmetoden innebär att det finns ett betydande överutpekande av aktsamhetsområden, särskilt i regioner där leror generellt har en liten skredbenägenhet. I en planeringssituation som berör ett aktsamhetsområde bör alltid en platsspecifik bedömning göras. En sådan bör innefatta en bedömning av geologiska och geotekniska förhållanden samt av osäkerheter och felkällor i informationen. Kartan visar inte risken eller sannolikheten för skred. För att verifiera otillfredsställande markstabilitet krävs markundersökningar (xxxx://xxxxxxxx.xxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxxx/x0000-xxxxxxx.xxx).

Figur 4.3.1 Kartutdrag från detaljerad jordartskartering av det aktuella området. Karteringen är genomförd av Geosigma med syfte att kartlägga gräns mellan fastmark (morän/berg) och finkorniga jordar.

Figur 4.3.2. Aktsamhetsområden för skred, enligt SGU:s lutningsanalys är enligt den detaljerade jordartskarteringen som Geosigmas har genomfört belägna på fastmark(morän).

4.4 Vattenmiljö, hydrologi och hydrogeologi

Den planerade verksamheten är belägen inom SMHIs huvudavrinningsområde Norrström (HARO 61 000) och inom SMHI delavrinningsområde (2016) Mynnar i Storån (AROID 661943-

669775).

Den planerade verksamheten berör inte direkt någon vattenförekomst eller grundvattenförekomst enligt 5 kap. miljöbalken. Avrinning från området sker via mindre vattendrag (övrigt vatten EU_CD NW661688-162658) som i sin tur avrinner norrut mot Vidboån om omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten (EU_CD SE9AFB4448-578E-4F0F-9BF1- 6D47460F0395 Arkiv EU_CD: SE661938-162535), se figur 4.4.1. Vidboåns nuvarande ekologiska status är, enligt förvaltningscykel 3, god ekologisk status och den kemiska statusen är uppnår ej god. Miljökvalitetsnormen (beslutad i förvaltningscykel 2) är fastställd till God ekologisk status 2027 och God kemisk ytvattenstatus, med mindre stränga krav för kvicksilver och kvicksilverföreningar och bromerad difenyleter.

Inom avrinningsområdet finns även en preliminär grundvattenförekomst (VISS EU_CD: SE661780-671652), en urbergsförekomst. Förekomstens nuvarande status är bedömd till god

kvantitativ och god kemisk status. Någon miljökvalitetsnorm är inte fastställd för förekomsten då den är preliminär.

Nederbörd som faller inom verksamhetsområdet kommer att infiltrera, avdunsta eller avrinna mot lågpunkter i verksamhetsområdets nordöstra del.

Figur 4.4.1. Avrinningsområden (SMHI) och vattenförekomster (VISS). Blå cirkel visar ungefärligt läge för planerad verksamhet.

Xxxxxx har även låtit utföra en mer detaljerad utredning gällande vattenförhållandena på platsen vilken kommer att redovisas som underlag i ansökan. Resultatet visar att påverkan från grundvattenuttaget endast kommer att beröra den för verksamheten aktuella fastigheten. Vidare kommer avrinningen från området öka i och med den ändrade markanvändningen, se även avsnitt 5.4-5.5.

4.5 Naturmiljö

Den planerade verksamheten berör inte något område av riksintresse för naturvård. Inga särskilda dokumenterade höga naturvärden finns registrerade på Länsstyrelsens (WebbGis, Länskarta) eller Skogsstyrelsens (Skogens pärlor) tillgängliga kartunderlag.

Utmed vattendraget finns en sumpskog, blandskog av löv och barr, registrerad i Skogsstyrelsens sumpskogsinventering. Ytterligare en mindre sumpskog, en talldominerad kärrskog, finns registrerad på fastigheten, se figur 4.5.1.

Xxxxxxx har låtit utföra en naturvärdesinventering. Av inventeringen framgår att större delen av det inventerade området utgörs av produktionsartad barrskog med hyggen med inslag av barr- och blandsumpskogar samt hällmarker. Åtta naturvärdesobjekt identifierades men inget berörs av det nu planerade verksamhetsområdet. Totalt påträffades 11 naturvårdsarter varav endast blåsippa, fridlyst genom 8 § artskyddsförordningen (2007:845), berörs direkt av det nu planerade verksamhetsområdet. Ett litet vattendrag löper genom inventeringsområdets centrala delar. Av genomförd biotopkartering av vattendraget framgår att i stort sett hela bäcken är uträtad, fördjupad och rensad, mer eller mindre kraftigt. Vattendraget saknar periodvis flöde och dess värde för biologisk mångfald knuten till vattenmiljön är lågt. I samband med naturvärdesinventeringen gjordes även en bedömning av förutsättningar för groddjur inom inventeringsområdet, och endast i de sydvästra delarna, som inte direkt berörs av planerad verksamhet bedömdes det finnas vissa förutsättningar för groddjursförekomst.

Figur 4.5.1. Tidigare dokumenterade naturvärden hos Skogsstyrelsen samt naturvärden och s.k. naturvårdsarter som registrerats i samband med naturvärdesinventering (Naturcentrum, 2020). Planerad verksamhet berör inte några höga naturvärden direkt, dock berörs fynd av blåsippa som är en fridlyst art. Vattendraget som rinner genom det aktuella området hyser inga höga värden knutna till vattenmiljön.

Skanska har vidare efter samråd med Länsstyrelsen låtit utföra en fågelinventering, med fokus på arter som listas i EU:s fågeldirektiv samt arter som är rödlistade i Sverige, av denna framgår att tjäder påträffades på tre ställen, i anslutning tillplanerat verksamhetsområde. Fågelfaunan är i övrigt den man kan vänta sig i denna typ av miljö i Stockholms län. En fördjupad utredning av tjäder har genomförts och av denna framgår att den planerade verksamheten inte bedöms försvåra upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus för tjädern. I övrigt bedömdes det inte finnas något behov av ytterligare undersökningar av arters förekomst inom området kopplat till planerad verksamhet. Utredningarna kommer att presenteras sin helhet i ansökningshandlingarna.

4.6 Kulturmiljö

Den aktuella verksamheten berör inte något område av riksintresse för kulturmiljövård. Det finns inte någon registrerad fornlämning inom det planerade verksamhetsområdet.

Väster om väg 858 finns ett vägmärke (L2016:5172, RAÄ-nummer: Lunda 136:1) som är klassat som fornlämning, samt en övrig kulturhistorisk lämning (RAÄ-nummer: Lunda 137:1). En bit söder om in-/utfartsvägen på väg 858 finns även en lägenhetsbebyggelse (L2016:6581, RAÄ- nummer: Lunda 230:1) som är klassad som fornlämning.

Skanska har efter samråd med Länsstyrelsen låtit genomföra en arkeologisk utredning över det berörda området. Av denna utredning framgår att inga lämningar eller fynd av förhistorisk karaktär påträffades. Under utredningen upptäcktes ett raserat gränsmärke som har registrerats som ett gränsmärke L2012:5296, en övrig kulturhistorisk lämning. Länsstyrelsen har den 22 oktober meddelat att det ur fornlämningssynpunkt inte finns några hinder för byggnation inom området.

Figur 4.6.1. Kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i området. Gränsmärket L2021:5296, en övrig kulturhistorisk lämning, påträffades i samband med den arkeologiska utredning som genomförts som underlag för planerad verksamhet.

4.7 Friluftsliv

Den aktuella verksamheten berör inte något område av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken.

Inga markerade vandringsleder berörs och det finns i övrigt inga särskilt utpekade områden för friluftslivet i den kommunala översiktsplanen.

4.8 Bostadsbebyggelse

Lokaliseringen är belägen på långt avstånd från samlad bebyggelse. I närområdet finns enstaka bostadshus. Närmast belägna bostadshus är beläget på ca 140 meters avstånd från det planerade deponiområdet.

Figur 4.8.1. Närliggande bebyggelse.

4.9 Övriga intressen

Nedströms det planerade verksamhetsområde finns markområde som ingår i markavvattningsföretag, Trosta m fl df 1921 och 1925, se figur 4.9.1.

Brunnar för enskild/industriell vatten- eller energiförsörjning finns på fastigheten, dock ej inom verksamhetsområdet, och i närområdet, se figur 4.9.1.

Inga potentiellt förorenade områden finns registrerade på det aktuella området (enligt Länsstyrelsens kartunderlag).

En luftledning (kraftledning) finns i östra delen av fastigheten.

Figur 4.9.1. Markavvattningsföretag, enskilda brunnar och potentiellt förorenade områden i närområdet. Blå cirkel anger ungefärligt läge för planerad verksamhet.

5 Förutsedda miljöeffekter

Utöver en direkt påverkan inom det aktuella verksamhetsområdet kan omgivningen påverkas, både direkt och indirekt av verksamheten. Den planerade verksamheten innebär en nyetablering av en inert schaktmassedeponi och återvinningsverksamhet i ett skogsmarksområde. Nedan ges en kort beskrivning av förutsedda miljöeffekter till följd av den planerade verksamheten, dess följdverksamhet (transporter) och miljöeffekter till följd av yttre händelser.

5.1 Ianspråktagande av mark

Verksamheten innebär att ny mark tas i anspråk vilket kan påverka natur- och kultur, vattenmiljö och landskapsbild. Det finns inga kända fornlämningar inom det område där verksamheten planeras. En naturvärdesinventering (se avsnitt 4.5) visar att inga områden med höga naturvärden kommer att beröras. Dock kommer blåsippa, som är en fridlyst art, att beröras.

Som skyddsåtgärd föreslår Skanska att förekomster av blåsippa som omfattas av fridlysningsbestämmelser sparas i den mån det är möjligt och i övrigt flyttas till lämplig växtlokal i närområdet, företrädesvis en plats där växterna redan är etablerade. Det berörda vattendraget som avses flyttas bedöms inte ha några höga värden kopplade till vattenmiljön (se avsnitt 4.5).

Verksamheten bedöms i nuläget inte innebära någon betydande negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö.

Deponiverksamhet innebär en påverkan på landskapsbilden, såväl under själva driften av verksamheten som efter avslutad verksamhet. Verksamheten kommer att vara synlig för den allmänhet som vistas i den planerade verksamhetens närhet. Bortsett från denna insyn i områdets omedelbara närhet, bedöms den planerade verksamheten inte bli visuellt störande från den omgivande terrängen.

5.2 Ljudpåverkan- buller

Ljud är tryckförändringar i luft, eller andra medier, som kan uppfattas av vår hörsel. Ljudnivån avtar ju längre ifrån ljudkällan man befinner sig eftersom ljudenergin fördelas över ett större område och dämpas av omgivande atmosfär och material. Buller kan definieras som allt ljud som inte är önskvärt. Vad vi betraktar som buller varierar starkt mellan olika personer och även med tiden på dygnet. Buller påverkar oss på olika sätt och har påverkan på vår hälsa och påverkar vår möjlighet till en god livskvalitet. Buller kan ha både tillfällig och permanent påverkan på människans fysiologiska funktioner. Riktlinjer för externt industribuller finns i Naturvårdsverkets rapport 6538 Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller (april 2015). Riktvärdena är utgångspunkt för bedömning av bullerstörningarnas omfattning.

Vägledningen redovisar riktvärden för nyetablering av industri i enlighet med tabell 5.2.1 nedan. Riktvärdena är ett stöd i bedömningen av lämpliga villkor med avseende på buller från en verksamhet.

Den maskinpark som kommer att användas i verksamheten kommer att generera en viss ljudpåverkan lokalt i närområdet och omgivningen. De maskiner som används för återvinningsverksamheten och deponeringen har dock ett förhållandevis lågt källjud vilket gör att ljudpåverkan har liten betydelse i sammanhanget.

Avståndet till närmast belägna bostadshus bedöms vara tillräckligt för att bullerpåverkan ska innehålla gällande riktlinjer vad avser bullerpåverkan från denna typ av verksamhet.

Buller från den mekaniska bearbetningen av det avfall som ska återvinnas och återanvändas kommer från hanteringen i sig och från maskinernas motorer, elgeneratorer, när materialet som hanteras släpps ur grävskopan ner i krossen och vid sorteringen. Vidare alstras buller även genom det interna transportarbetet.

Skanska försöker i så stor utsträckning som möjligt reducera det buller som uppstår till följd av den aktuella verksamheten bland annat genom att vid behov placera bullrande maskiner i skydd av t.ex. upplag, bullervallar eller bakom befintlig topografi. Skanska underhåller och servar också maskinparken och anläggningar för att förhindra missljud.

Tabell 5.2.1 Naturvårdsverkets riktlinjer för ljudnivå från industri/verksamhet

För att undersöka den ansökta verksamhetens bullerbidrag till omgivningarna kommer Skanska att anlita sakkunnig konsult för att upprätta en bullerutredning. Bullerutredningen ska inkludera buller från samtliga verksamhetsmoment så som t.ex. bearbetning och hantering av deponi- och återvinningsmassor. Vidare ska utredningen även inkludera det buller som uppstår från de interna transporter som den planerade verksamheten generar.

Bullerutredningen kommer att redovisa bullerspridning till omgivningen från de olika delarna av den planerade verksamheten samt också vid behov förslag till de skyddsåtgärder som eventuellt behöver vidtas för att innehålla riktvärden enligt ovan. Vid tillämpning av riktvärdena ska hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.

5.3 Utsläpp till luft

Verksamheten kan påverka luften lokalt och regionalt genom avgasutsläpp från maskinparken och interna transporter. Luften kan även påverkas lokalt genom damning från arbets- och transportytor under torrperioder. Mekanisk bearbetning och sortering av återvinningsmassorna kan orsaka viss diffus damning eftersom momenten sker utomhus.

De skadliga föroreningarna från transportfordon och maskinparken är i första hand kolväten (HC), kväveoxider (NOx) och koldioxid (CO2) vid förbränningen av oljekolväten. Därutöver bildas

också svavelföreningar och partiklar. Konsekvenserna av dessa utsläpp är bl a. att kolväten i samverkan med kväveoxider i atmosfären bildar marknära ozon, som kan ge skador på skog och gröda. Många kolväten är också skadliga för människors hälsa. Kväveoxider och svavel bidrar till försurning av mark, skog och akvatiska ekosystem. Kväveoxiderna har också en gödslingseffekt på skog och mark. Den ökande halten av koldioxid i atmosfären påverkar klimatet genom att öka jordens medeltemperatur.

Utsläpp från arbetsmaskiner går inte helt att undvika men kan begränsas genom användande av ny teknik, modern och väl underhållen utrustning samt miljöklassade bränslen. Genom att systematiskt eftersträva detta kommer emissioner från maskiner och fordon successivt att bli lägre i takt med teknikutvecklingen. Med hänsyn taget till Xxxxxxxx mål om klimatneutralitet år 2045 är Skanskas ambition är att anläggningens maskinpark redan från start ska anpassas för att minimera behovet av fossila bränslen.

Dammbekämpning av transport- och upplagsytor kommer i första hand ske genom bevattning. Andra åtgärder såsom saltning används endast vid extremt torra vädersituationer och undviks så långt möjligt av miljöskäl. Den diffusa damningen från den mekaniska bearbetningen och sorteringen bedöms sammantaget vara begränsad och helt lokal.

5.4 Utsläpp till mark och vatten

Ingen grundvattenförekomst eller ytvattenförekomst som omfattas av miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken berörs direkt av den planerade verksamheten. Den direkt berörda mark- och vattenmiljön bedöms inte vara särskilt sårbar. En bit nedströms den planerade verksamheten finns vattenförekomst (se avsnitt 4.4) som omfattas av miljökvalitetsnormer och nedströms finns även hushåll med enskilda brunnar för vattenförsörjning (se avsnitt 4.9).

Planerad verksamhet kan utan skyddsåtgärder påverka ytvattenrecipienten direkt nedströms främst genom belastning med suspenderat material (grumling) och i händelse av maskinhaveri etc. kan även oljeförorening förekomma. Grumling och sedimentation är naturliga processer som växter och djur är anpassade till, men ett ökat tillskott av finpartikulärt material till vattendrag kan förändra förutsättningarna och resultera i negativ påverkan på flora och fauna6. Den ändrade markanvändningen kommer under vissa förhållanden att öka avrinningen från området.

För att minimera risken för oljeutsläpp har Skanska rutiner och checklistor för att avhjälpa negativa miljöeffekter. Maskiner som nyttjas inom verksamheten underhålls och repareras för att minska risken för haverier och läckage. Skanska planerar även för anläggande av sedimentationsdamm för att minska tillskottet av suspenderat material till recipienten och jämna ut det ökade flödet till följd av den ändrade markanvändningen. Dammen kommer även att vara försedd med en oljeavskiljande funktion.

För att minimera risken för påverkan på mark och grundvatten kommer även en geologisk barriär, som klarar infiltrationskrav på 10-7 m/s, att anläggas där det behövs i botten av deponin.

5.5 Påverkan på grundvattennivåer

För drift av verksamheten kommer det eventuellt att anläggas en brunn i västra delen av verksamhetsområdet med ett planerat uttag omkring 5 000 – 10 000 m3/år.

6 Grumlingens och sedimentationens källor och ekologiska effekter i vattendrag, WWF Rapport

Omgivningspåverkan till följd av grundvattenuttag kan beskrivas genom att beräkna influensområde och/eller påverkansområde.

Skanska har låtit Geosigma utföra en inledande beräkning av influensområdet i berg för ett eventuellt uttag av 10 000 m3 grundvatten per år. Beräkningen visar att planerat uttag av grundvatten kan medföra en effekt genom förändrade grundvattennivåer inom 40 m från brunnen. Avsänkningen berör ingen ytterligare fastighet. Utredningen kommer att redovisas i sin helhet som underlag för tillståndsansökan.

5.6 Miljöeffekter av följdverksamhet -transporter

Den planerade verksamheten innebär transporter av massor för återvinning och deponering. I princip alla dessa transporter sker med lastbil. Transporterna genererar trafik på allmänna och enskilda vägar och till följd av trafiken uppkommer ljudpåverkan (buller) och utsläpp av avgaser. Vidare kan trafiken utgöra en säkerhetsrisk.

Vid en trafikolycka torde den största negativa miljöpåverkan ske om fordonets tank börjar läcka. En förutsättning för god trafiksäkerhet är god sikt vid befintlig utfart på väg 858. Det är i övrigt dock svårt att minska risken för en trafikolycka eller minska dess konsekvenser eftersom en sådan risk delvis hör samman med yttre faktorer så som andra fordon och trafikanter. Om miljöklassade bränslen används minskar eventuellt långsiktig negativ miljöpåverkan som kan uppstå om bränsle skulle läcka ut. Rutiner för sanering och anmälan till kommunens räddningstjänst, skall finnas och vara känt av personalen och eventuell underentreprenör. Alla förare uppmanas att framföra sina fordon på ett trafiksäkert sätt och att respektera hastighetsbegränsningarna.

5.7 Miljöeffekter till följd av yttre händelser

Översvämning, skred och extremt väder är exempel på sådana yttre händelser som kan påverka den aktuella verksamheten på sådant sätt att den förorsaka negativa miljöeffekter på omgivningen.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har utifrån hydrologiska flödesdata och höjddata tagit fram så kallade översvämningskarteringar för vissa vattendrag där områden och vattendrag som riskerar att översvämmas vid olika flödesscenarion. Aktuellt område omfattas inte av MSB:s kartering. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har, tillsammans med Statens Geotekniska Institut (SGI) tagit fram en kartvisare som översiktligt visar var i Sverige det kan finnas förutsättningarna för skred i finkorniga jordarter så som silt och lera. Information om risker för ras och skred finns även tillgängligt via MSB:s kartportal. Den aktuella verksamheten berör två mindre aktsamhetsområden, som erhållits genom lutningsanalys, för skred i finkornig jordart, det vill säga ett sådant område där det kan föreligga risk för ras eller skred. Områdena är dock mycket små och den detaljerade jordartskarteringen visar att dessa ytor i själva verket är belägna på fastmark (se avsnitt 4.3).

6 Risk och säkerhet

Tänkbara haverier och olyckor vid den planerade verksamheten kan likt vid entreprenadarbeten vara maskinhaveri med risk för utsläpp till mark- och vatten.

Vid all maskinkörning finns en risk för olyckor och haverier vilket kan ge negativa effekter om exempelvis petroleumprodukter släpps ut från anläggningen. Läckage av petroleumprodukter

från arbetsmaskiner samt upplösta partiklar i vattnet kan påverka vattenkvalitén i recipienten negativt. Utsläpp till vatten av petroleumprodukter kan skada såväl djurlivet i vattnet liksom bottenlevande organismer samt växter och fåglar. I direkt anslutning till verksamhetsområdet finns ingen särskilt känslig recipient, men vattnet från verksamhetsområdet avleds mot vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer.

Skanska har riskberedskap för oförutsedda utsläpp till mark och vatten till exempel genom nära tillgång till absorptionsmedel, anvisad uppsamlingsplats för föroreningar och oljeavskiljare.

Kemiska produkter och material lagras, läggs upp och hanteras på sådant sätt att spill och läckage kan fångas upp och inte orsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön.

Skanska är certifierat enligt ISO 14 001 och har rutiner för att fortlöpande identifiera olycksrisker och för att kunna reagera i händelse av olyckor och nödsituationer. Vidare finns fastställda rutiner i Skanskas miljöledningssystem för att mildra den miljöpåverkan som olyckor kan tänkas orsaka. Under förutsättning att skyddsåtgärder vidtas bedöms påverkan på människors säkerhet som mycket liten till följd av den planerade verksamheten.

7 Skanskas bedömning i fråga om betydande miljöpåverkan

Vid undersökning om en verksamhet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 23 eller 26 § miljöbalken ska hänsyn tas till verksamhetens utmärkande egenskaper, verksamhetens lokalisering, och de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper.

Lokaliseringen av den planerade verksamheten är planerad till ett område som inte hyser några höga natur-, kultur- eller landskapliga värden, området hyser heller inte några andra naturresurser som kan påverkas negativt av planerad användning av marken. Lokaliseringen omfattas inte av något skydd enligt 7 kap. miljöbalken och utgörs inte av något tätbefolkat område. Området är idag påverkat av skogsbruk och kommer efter avslutad verksamhet att kunna utformas som ett sport/friluftsområde eller nyttjas på annat sätt genom planläggning av marken.

Den planerade verksamheten främjar återvinning i samhället och bedöms inte medföra någon betydande påverkan på den fysiska miljön eller innebära någon risk för människors hälsa.

Omgivningspåverkan kommer i första hand att vara lokal och det finns möjlighet att begränsa effekterna på ett effektivt sätt.

Sammantaget bedömer Skanska mot bakgrund av den planerade verksamhetens utmärkande egenskaper, dess lokalisering och de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper att den planerade verksamheterna inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Vid bedömningen ska dock även hänsyn tas till allmänhetens behov av information. Skanska bedömer att det kan finnas ett behov av en vidgad samrådskrets med hänsyn till att verksamheten är en nyetablering av en långvarig verksamhet som också innebär följdverksamhet i form av externt transportarbete. Skanska bedömer därför att en specifik miljöbedömning bör göras.

8 Förslag till innehåll och avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning

Skanska har bedömt att en specifik miljöbedömning ska genomföras och härav ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas och bifogas ansökan. Nedan redovisas vilka miljöaspekter som i nuläget har bedömts kunna påverkas av planerad verksamhet och som kommer belysas särskilt i MKB:n.

• Människor

a. Människors hälsa, boendemiljö m.a.p. miljöpåverkan i form av buller, damning och luftutsläpp lokalt

b. Friluftsliv och rekreation lokalt

• Djur och växter (Naturmiljö)

a. Livsmiljöer, lokalt m.a.p. fysiskt ingrepp och indirekt påverkan

b. Skyddade/hotade arter lokalt m.a.p. fysiskt ingrepp och ev indirekt påverkan

• Mark- och vattenmiljö

a. Yt- och grundvatten lokalt, m.a.p. avrinning, flöden, grundvattenavsänkning

b. Vattenkvalitet lokalt och ev. regionalt

• Hushållning med miljön och råvaror

• Klimat

a. Globalt, m a p utsläpp till luft från verksamheten och följdverksamhet

I MKB:n kommer även eventuellt miljöeffekter till följd av yttre händelser och säkerhetsaspekter att beskrivas. MKB:n föreslås också innehålla en beskrivning av de skyddsåtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas och hur det ska undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. MB inte följs.

Som underlag för den specifika bedömningen kommer följande utredningar tas fram och presenteras i sin helhet i ansökan och biläggs MKB:n.

− naturvärdesinventering (enligt Svensk Standard SS 19 90 00 med detaljeringsgrad medel, samt en bedömning av inventeringsområdets förutsättningar för groddjur, en biotopkartering av berört vattendrag samt fågelinventering och fördjupad tjäderanalys)

− detaljerad jordartskartering,

− hydrogeologisk utredning

− lokaliseringsutredning,

− arkeologisk utredning

− bullerutredning

I tillägg kommer MKB:n även att innehålla en teknisk beskrivning som kommer att innehålla verksamhetsbeskrivning inkluderande exempelvis vattenhantering och efterbehandlingsplan.

Ytan som verksamheten kommer att uppta utgör den primära geografiska avgränsningen i MKB:n. Verksamheten kan dock innebära miljöpåverkan även utanför verksamhetsområdet varför även denna kommer att beskrivas. Påverkan delas in i lokal (0-1 km), regional och i vissa fall även global påverkan. Tyngdpunkten i MKB:n kommer att vara beskrivning av konsekvenser under driftsfasen.

9 Samråds- och prövningsprocessen

9.1 Allmän information

Tillståndsprövningsprocessen enligt miljöbalken kan delas in i flera steg. I det inledande skedet styrs processen av den som planerar verksamheten och i slutskedet styrs processen av prövningsmyndigheten.

Processen att söka tillstånd enligt miljöbalken inleds med samråd med myndigheter, enskilda som kan antas bli särskild berörda och, beroende på verksamhetens omfattning, ibland även med en så kallad utökad krets. Bestämmelser om vad som krävs för genomförande av ett samråd finns i 6 kap. miljöbalken och i miljöbedömningsförordningen (2017:966). Det är den som söker tillstånd som ska genomföra samrådet på ett sätt som uppfyller miljöbalkens krav. Samrådet kan ske i ett eller flera steg beroende på om verksamheten per automatik kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej.

Syftet med samrådet är att i ett tidigt skede informera om vad som planeras, att besvara eventuella frågor samt att inhämta information och synpunkter från myndigheter och de som berörs av verksamheten. Samrådet ska även möjliggöra en avgränsning av vilka frågor som behöver belysas i den miljökonsekvensbeskrivning som ska lämnas in med tillståndsansökan. Inför samrådet tas ett skriftligt samrådsunderlag fram som översiktligt beskriver den planerade verksamheten och den miljöpåverkan som förutses.

Samråd ska alltid hållas med Länsstyrelsen och tillsynsmyndigheten. Även enskilda som kan bli särskilt berörda tillhör alltid samrådskretsen. Samrådet sker ofta genom ett adresserat utskick till särskilt berörda. Information om den planerade verksamheten kan också hållas tillgängligt på verksamhetsutövarens webbplats. Ibland hålls även ett informationsmöte dit berörda bjuds in.

Om verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska ett så kallat avgränsningssamråd ske med en utökad krets, som består av statliga myndigheter, kommuner, allmänhet och organisationer som kan antas bli berörda. Detta samråd sker främst via brev eller e-post. Allmänheten informeras genom en annons i ortstidningarna. Om ett särskilt informationsmöte hålls är allmänheten vanligtvis även välkomna till detta.

Den som söker tillstånd redovisar sedan hur samråden har genomförts och med vilka i en samrådsredogörelse, som ska bifogas till ansökan. Även de synpunkter och upplysningar som kommit in under hela samrådet redovisas i samrådsredogörelsen.

Figur 9.1.1 Schematisk bild över prövningsprocessen (bild från Naturvårdsverket (xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx/Xxxx-x-xxxxxxxxxxxx/Xxxxxxxxxxxx/Xxxxxxxxxxxxxxxx/Xxxxxxxx- miljobedomning/).

När aktuella utredningar vid behov har uppdaterats eller kompletterats utifrån i samrådet inkomna synpunkter sammanställer sökanden en ansökningshandling med tillhörande teknisk beskrivning, miljökonsekvensbeskrivning samt utredningar.

Ansökan lämnas till prövningsmyndigheten, antingen en Miljöprövningsdelegation vid en länsstyrelse eller en Mark- och Miljödomstol. Prövningsmyndigheten avgör om ansökningshandlingarna behöver kompletteras och begär sedan in dessa handlingar. Därefter kungörs ansökan i dagspressen och allmänheten ges tillfälle att yttra sig över ansökan.

Prövningsmyndigheten fattar sedan beslut i ärendet varefter det kungörs. De flesta beslut kan överklagas till en högre rättsinstans i enlighet med vad som framgår av prövningsmyndighetens beslut.

9.2 Avgränsningssamråd för planerad verksamhet

För de verksamheter och åtgärder som ska göra en specifik miljöbedömning enligt 6 kap. 20 § första stycket 1 p. och de som alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 § miljöbedömningsförordningen behöver inte ett undersökningssamråd genomföras. Detsamma gäller när en verksamhetsutövare själv bestämmer sig för att ta fram specifik miljöbedömning utan undersökning med efterföljande beslut av länsstyrelsen. För dessa olika situationer krävs endast avgränsningssamråd.

Skanska har i detta fall bedömt att tillståndsprövningen bör förenas med en specifik miljöbedömning och har därför valt att direkt genomföra avgränsningssamråd, utan att först

genomföra ett undersökningssamråd. Syftet med avgränsningssamrådet är att miljökonsekvensbeskrivningen ska få lämplig omfattning och detaljeringsgrad.

Skanska bedömer det som en lämplig omfattning att samrådet inleds genom att skriftliga samrådshandlingar sänds till Länsstyrelsen i Stockholms län och miljö- och hälsoskyddskontoret i Sigtuna kommun. Lämpligen hålls även ett digitalt samrådsmöte med Länsstyrelsen och Miljö- och hälsoskyddskontoret.

Härefter inleds samråd med närboende och andra enskilt berörda genom en skriftlig inbjudan om deltagande i samrådet till ägare av fastigheter belägna inom ca 500 m från den planerade verksamheten.

Vidare kommer Skanska bjuda in allmänheten till samrådsprocessen genom annons i dagstidningar på orten (enligt dagstidningsförteckningen) samt skriftligen samråda med följande myndigheter, företag och organisationer:

Myndigheter

• Sigtuna kommun (kommunstyrelsen)

• Vallentuna kommun (kommunstyrelsen)

• Naturvårdsverket

• Havs- och vattenmyndigheten

• Sveriges geologiska undersökning

• Skogsstyrelsen

• Trafikverket

• Försvarsmakten

• Luftfartsverket

Företag

• Swedavia Airports/Stockholm Arlanda Airport

• Sjöbergs Åkeri AB

• Kt Trädgårdstjänst AB

Organisationer

• Naturskyddsföreningen i Stockholms län

Skanska avser preliminärt att lämna in ansökan under 2022.

Document Metadata

Table of Contents

Contract

Document Metadata

Contract

5

10

17

18

30

33

34

35

36

1.5.1 Vattenverksamhet

1.5.2 Artskydd

4.5 Naturmiljö

Document Metadata