HELSINGFORS STADS MILJÖSKYDDSFÖRESKRIFTER 1 KAP

HELSINGFORS STADS MILJÖSKYDDSFÖRESKRIFTER 1 KAP

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 § Mål, tillämpningsområde och förhållande till andra bestämmelser

Miljöföreskrifternas mål är att med hänsyn till lokala förhållanden förebygga att miljön förorenas.

För att verkställa miljöskyddslagen (527/2014) ska man i Helsingfors stad följa dessa miljöskyddsföreskrifter. Föreskrifterna är i kraft i hela stadens område, om inte annat föreskrivs nedan.

Föreskrifterna tillämpas inte på verksamhet som enligt miljöskyddslagen är tillståndspliktig eller registreringspliktig verksamhet. Föreskrifterna tillämpas inte heller på verksamhet enligt miljöskyddslagen 31 §, situationer som beskrivs i 120 §, på anmälningsförfarandet som avses i 1 mom. 136 §, eller på försvarsmaktens eller gränsbevakningsväsendets verksamhet.

Föreskrifterna tillämpas inte på hanteringen och upplagringen av kemikalier för tillstånds- eller anmälningspliktiga anstalter som utövar omfattande industriell hantering eller upplagring.

Miljöskyddsföreskrifterna följs tillsammans med övriga kommunala föreskrifter, och vid behov tillämpas de samtidigt. Sådana föreskrifter är bl.a. huvudstadsregionens allmänna avfallshanteringsföreskrifter och byggnadsordning.

2 § Utfärdande och tillsyn av miljöskyddsföreskrifterna

Utfärdandet av miljöskyddsföreskrifterna har delegerats till stadsmiljönämndens sektion för miljö och tillstånd enligt Helsingfors stads förvaltningsstadga (sfge 3.5.2017, 206 §), som utfärdar föreskriften med stöd av miljöskyddslagen (527/2014) 202 §.

Tillsynen över föreskrifterna hanteras av kommunens miljöskyddsmyndighet, som i Helsingfors är stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion samt Helsingfors stads miljötjänster (xxxxxxxxxxxxxxxxx@xxx.xx, 09 310 1635).

3 § Lokala förhållanden

I Helsingfors stad finns områden där förebyggandet, förhindrandet och förminskandet av att miljön förorenas förutsätter noggrannare föreskrifter.

Med viktiga grundvattenområden avses grundvattenområdena i Botbyåsen, Tattarmossen, Nordsjö, Sandhamn, Mjölö och Fazerila grundvattenområde som till största delen ligger i Vanda. Grundvattenområdena har utmärkts till exempel i Helsingfors karttjänst (Xxxxxx.xxx.xx -> Miljö och natur -> Geotekniska ärenden).

Med översvämningshotade områden avses områden, som blir under vatten under en havsöversvämning en gång per femtio år. Områdena kan hittas på Finlands miljöcentrals översvämningskarttjänst:

Som lokala förhållanden räknas också faktumet att Helsingfors främst består av tättbebyggda områden och att Helsingfors har gott om strandområden och öar utan vägförbindelse.

2 KAP

BYGGPLATSVATTEN, AVLOPPSVATTEN, TOALETTAVFALL, MOTTAGNINGSPLATSER FÖR SNÖ OCH HANTERING AV GÖDSELMEDEL

4 § Hantering och ledning av byggplatsvatten som uppstår vid tillfälliga arbetsobjekt

Med byggplatsvatten avses vatten eller slam som skapas på byggplatser, såsom grundvatten och/eller hängda grundvatten som runnit ner i schakt på byggplatser, regnvatten direkt från skyarna, dagvatten som runnit in i schaktet via omkringliggande ytor, vatten som används för olika arbetsmoment t.ex. borrning, samt vatten eller slam som uppstår vid iståndsättning av byggnadernas fasader, och som ska avledas från byggplatsen.

Byggplatsvatten som uppstår vid byggen och saneringsbyggen och andra tillfälliga verksamheter, som innehåller sådana mängder skadliga ämnen eller fasta partiklar som riskerar förorena miljön, får inte ledas till havet, till ett sådant vattendrag som avses i vattenlagen (587/2011), till avloppsnätet eller öppet dike utan förhandsbehandling genom vilken de skadliga ämnen eller fasta partiklarna kan avlägsnas eller reduceras tillräckligt. Att infiltrera vattnet i jorden förutsätter att byggplatsvattnet inte förorenar jordmånen eller grundvattnet. Vatten som leds ner i dagvattenavloppet får inte leda till att avloppsnätet tilltäpps eller korroderas.

Ifall man avser leda byggplatsvatten till avlopp för dagvatten, avloppsvatten eller blandvatten, ska man först kontakta Helsingforsregionens Miljötjänster (HRM). HRM kan ställa krav på kvaliteten och mängden vatten som leds in i avloppen för avloppsvatten och blandvatten.

5 § Behandling av avloppsvatten i områden utanför vattentjänstverkets avloppsnät

Infiltrering av obehandlat vatten från kemiska toaletter i markgrunden är förbjudet. På viktiga grundvattenområden är infiltrering av behandlat vatten från kemiska toaletter och även övrigt hushållsavloppsvatten i markgrunden förbjudet.

Det är förbjudet att bygga en vattenklosett i semesterbostädernas strandzon och i skärgården om fastigheten inte är ansluten till vattentjänstverkets avloppsnät.

Med skärgården avses öar utan permanent vägförbindelse.

6 § Placering och underhåll av behandlingsanordningar för hushållsavloppsvatten samt toaletter

Behandlingsanordningarna för hushållsavloppsvatten och avledningsplatser för renat hushållsavloppsvatten ska vid fastigheter placeras på tillräckligt skyddsavstånd från vattendrag, grundvattenområden, diken eller motsvarande rännor samt fastighetsgränserna. Ett tillräckligt skyddsavstånd bedöms från fall till fall.

Minimiskyddsavståndet till vattendrag är i allmänhet minst 25 meter.

Markinfiltreringsanläggningars infiltreringsrör ska i mån av möjlighet ligga minst en meter högre än den högsta grundvattennivån. Markinfiltreringsanläggningars lägsta yta ska i mån av möjlighet ligga minst 0,5 meter högre än den högsta grundvattennivån.

En fastighets innehavare ska se till att reningsanläggningarna för hushållsavloppsvatten under alla förhållanden är i funktionsdugligt skick och att deras reningskapacitet uppfyller kraven ställda i statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet (157/2017). Slamavskiljare och slutna cisterner ska tömmas tillräckligt ofta. Slutna cisterner ska utrustas med larm för överpåfyllning. Vid tömning av slamavskiljare och slutna cisterner ska man iaktta de allmänna bestämmelserna om avfallshanteringen i huvudstadsregionen och Kyrkslätt.

Fastighetens ägare ska vara medveten om systemens struktur, skick och underhåll och om behållarnas tömningar. Underhåll av anordningarna och tömning av behållarna ska bokföras och bokföringen ska på begäran uppvisas för Helsingfors stads miljöskyddsmyndigheter. Fastighetens innehavare ska i enlighet med de allmänna bestämmelserna om avfallshanteringen i huvudstadsregionen och Kyrkslätt beställa tömningen av slamavskiljarbrunnar och slutna slambrunnar från HRM. Kvitton över tömningen av slutna cisterner och slambrunnar ska förvaras i tre år i fastighetens underhållsbokföring.

Behandlingsanordningen för avloppsvatten genom vilken det rengjorda vattnet leds ut till exempel till ett dike eller en infiltreringsbädd ska vara konstruerad så att man kan ta representativa prover på vattnet som leds in och leds ur anordningen för att bekräfta rengöringseffekten.

Kompost- och torrklosetter ska ha tillräckligt täta botten och de ska skötas så att de inte förorenar markgrunden eller grundvattnet eller orsakar andra olägenheter för miljön eller hälsan.

7 § Placering av rastgårdar och ridfält och överlåtelse av gödsel

För att förebygga förorening av vatten ska rastgårdar och ridfält placeras på tillräckligt avstånd från vattendrag och utfallsdiken samt från brunnar och källor som används för hushållsvatten. Rastgårdar eller beten får inte placeras i områden med risk för översvämning. Med rastgård avses ett oftast bart inhägnat område där hästar eller ponnyer året om rastas.

Placeringen av nya rastgårdar och ridfält ska iaktta följande minimiskyddsavstånd som beror på tomten och förhållanden i närmiljön:

- brunn eller källa för hushållsvatten 30 - 100 meter

- vattendrag 20 - 50 meter

- utfallsdike 10 - 30 meter

Rastgårdar och ridfält ska mockas dagligen från gödsel, som ska förvaras på en vattentät gödselgård. Underlaget i rastgårdarna och ridfälten ska vid behov förnyas.

För överlåtelse av gödsel ska det finnas ett skriftligt avtal eller kvitto, som ska kunna visas för Helsingfors stads miljöskyddsmyndighet på begäran.

Innan man grundar ett stall eller väsentligen utvidgar dess verksamhet ska man först meddela Helsingfors stads miljöskyddsmyndigheter för att få de uppgifter som krävs för tillsynen.

8 § Tvätt och underhåll av fordon, maskiner och liknande utrustning

Yrkesmässig tvätt och dito underhåll av fordon, maskiner och liknande utrustning, samt annan ofta förekommande motsvarande tvätt med tvättmedel som innehåller kolvetelösning tillåts endast på tvättplatser, där vattnet leds via sand- och oljeavskiljare till avlopp. Vid yrkesmässig tvätt får man enbart använda godkända tvättmedelskombinationer.

När fordon, maskiner och liknande utrustning slumpmässigt tvättas med tvättmedel som inte innehåller kolvätelösningar kan tvättvattnen också med markägarens tillåtelse infiltreras i markgrunden, förutsatt att detta inte förorenar miljön. Tvättmedel eller tvättvatten som innehåller medel som kan förorena miljön får inte ledas till dagvattenavlopp eller öppna diken.

Fasta partiklar eller orenat tvättvatten från tvättning av fordon, maskiner och motsvarande utrustning eller transportpallar får inte ledas ut i havet, vattendrag som avses i vattenlagen, eller öppna diken. Man får inte heller leda ut fasta partiklar eller avloppsvatten som uppstår under tvätten till allmänna områden.

Man får inte rengöra eller underhålla arbetsmaskiner på byggen som ligger i viktiga grundvattenområden.

9 § Tvätt och underhåll av båtar

Tvätt av båtar med tvättmedel som innehåller kolvätelösningar tillåts endast på tvättplatser, där avloppsvattnen leds via oljeavskiljare till avlopp.

På områden för vinterförvaring kan båtar tvättas med tvättmedel som inte innehåller kolvätelösningar, på så sätt att tvättvattnen med markägarens tillåtelse infiltreras i markgrunden tillräckligt långt borta från stranden.

När båtar slumpmässigt tvättas med enbart vatten kan sköljvattnet ledas ut i havet.

Bottenfärgen på båtar ska avlägsnas på ett tätt underlag, som hindrar miljöskadligt målarfärgsavfall från att tränga in i markgrunden, och varifrån målarfärgsavfallet så

noggrant som möjligt kan tas tillvara. Målaravfallet ska hanteras enligt avfallets sort. Spridningen i miljön av slipningsdamm från båtar ska förhindras.

10 § Mottagningsplatser för snö

Mottagningsplatserna för snö ska placeras och anordnas så att snöns smältvatten och avfallet i snön inte orsakar eller ger risk för att miljön förorenas. Allmänna mottagningsplatser för snö får inte placeras på viktiga grundvattenområden. Förbudet gäller inte byggandet av lokala snötippningsplatser vars bruk inte inbegriper lastbilstrafik och där snön får smälta, och inte heller tillfälliga mellanlagringsplatser.

Anordnande och öppnande av en allmän mottagningsplats för snö ska skriftligen meddelas Helsingfors stads miljöskyddsmyndigheter i god tid innan verksamheten inleds. I anmälan ska framkomma platsens läge, tidpunkten då verksamheten inleds, trafikarrangemang, tiderna då platsen är i bruk under dagen, för hur stor snömängd platsen är avsedd, eventuella sätt som snön behandlas, vart smältvattnet leds, och eftervård. Anmälningsskyldigheten gäller inte ovan nämnda lokala snötippningsplatser, och inte heller grundandet av tillfälliga mellanlagringsplatser.

Användningen av mottagningsplatserna för snö ska ordnas så att verksamheten och med den direkt anknuten trafik inte orsakar orimliga olägenheter för invånare, hyresgäster eller vårdanstalter. Det som föreskrivs i 22 § här om särskilt störande buller och vibrationer nattetid gäller också för användning av mottagningsplatser för snö under nätter.

Användningen av mottagningsplatserna är förbjuden nattetid kl. 22.00–7.00 om verksamheten eller med den anknutna trafiken orsakar orimliga bullerolägenheter för bostäder, inkvarteringslokaler eller vårdanstalter.

Innehavarna av mottagningsplatserna för snö ska se till att området omedelbart städas efter snösmältningen.

3 KAP

KEMIKALIER, AVFALL OCH RÖKOLÄGENHETER

11 § Allmänna bestämmelser om lagring av kemikalier och farliga avfall

Följande allmänna bestämmelser ska följas vid lagring av farliga kemikalier och farliga avfall

1. Flytande kemikalier och avfall ska lagras på ett sätt som förhindrar att kemikalierna och avfallen i olycksfall slipper ut i naturen. Detta innebär att de lagras i en dubbelmantlad cistern placerad i en skild skyddsbassäng i ett skilt lagringsutrymme, som har planerats och byggts med tanke på lagring av

kemikalier och avfall, eller i ett annat lagringsutrymme från vilket kemikalierna inte kan komma ut i naturen.

Skyddsbassängen eller motsvarande lagringsutrymme ska vara tät, ska tåla effekten av de kemikalier eller avfall som lagras där, och dess kapacitet ska vara minst lika stor som den största behållaren/cisternen som lagras i skyddsbassängen. Man ska förhindra att regnvatten kommer in i skyddsbassängen.

Utomhus lagrade flytande kemikalier och avfall ska placeras på täta och bärande underlag. Utomhus belägna lager för kemikalier och avfall ska vara inhägnade och låsta eller annars ska tillträdet för utomstående till lagret förhindras på annat sätt.

På behandlings- och lagringsplatsen ska finnas uppsugningsmaterial och vid behov annan utrustning för uppsamling av läckor.

I områden med översvämningsrisk ska lagringen av kemikalier och avfall arrangeras så att i fall av översvämning kemikalierna och avfallet inte kan spridas ut i naturen.

Ovan nämnda föreskrifter gäller inte lagring i liten skala av kemikalier och avfall i hushåll.

Utöver detta gäller även det som föreskrivs i de allmänna bestämmelserna om avfallshanteringen i huvudstadsregionen och Kyrkslätt.

2. En permanent tanknings- och påfyllningsplats för bränslen och andra kemikalier ska placeras på ett tätt, bärande och för kemikalier ogenomträngligt underlag. Bränslecisternerna ska hållas minst 100 mm ovanför underlaget. Tanknings- och påfyllningsplatsen ska därtill byggas så att kemikalierna inte i olycksfall rinner ut i marken, vattendrag eller avloppet.

En flyttbar bränslecistern ska placeras på ett tätt underlag, om inte cisternen till sin struktur har en avrinningsbassäng, är dubbelbottnad eller -mantlad, eller är placerad i en täckt skyddsbassäng. Cisternen ska placeras så att bränslet inte i olycksfall kan rinna ut i avlopp eller vattendrag.

Tanknings- och påfyllningsplatser ska vara utrustade med uppsugningsmaterial och utrustningar för uppsamling och förvaring av eventuella läckor.

Bestämmelsen gäller inte tankningsplatser på bryggor vid båtstationer eller påfyllningsplatser för fastigheters eldningsoljecisterner.

Behållaren som används för att lagra bränslevätskor och andra kemikalier ska vara i gott skick, och ska minst vara utrustad med:

- typskylt

- hävertventil

- luftningsrör

- låsbart påfyllningshål

- överfyllningsskydd

Cisternens påfyllningsventil och matarpump ska förvaras låsta utanför arbetstid och vid behov även i övrigt för att förhindra obehörig användning.

3. Cisternens innehavare eller ägare ska låta inspektera de underjordiska olje- eller bränslecisterner eller andra cisterner som är i bruk annanstans än på ett viktigt grundvattenområde, första gången inom 15 år efter ibruktagandet av cisternen, andra gången inom 10 år efter den första inspektionen samt tredje och därpå följande gånger inom 5 år efter respektive föregående inspektion, om cisternens konditionsklassificering inte ger skäl att utföra inspektionen oftare. Ett protokoll över inspektionen ska göras upp, som ska förvaras och som på begäran ska kunna uppvisas för Helsingfors stads miljöskyddsmyndigheter. Inspektionen får enbart utföras av en inspektör auktoriserad av Säkerhets- och kemikalieverket.

Man måste utan dröjsmål meddela Helsingfors stads miljöskyddsmyndigheter om olyckor som skett vid behandling och lagring av farligt avfall och farliga kemikalier.

12 § Ytterligare bestämmelser om lagring av kemikalier och farligt avfall på viktiga grundvattenområden

Vid lagring av kemikalier och farligt avfall på viktiga grundvattenområden ska utöver det som föreskrivs i 11 § även följande bestämmelser iakttas:

1. Permanenta olje-, bränsle- och övriga kemikaliecisterner som placeras utanför byggnader ska vara dubbelmantlade. Cisternerna ska utrustas med ett larmsystem för läckage i cisternens mellanrum.

2. Cisternens innehavare eller ägare ska låta inspektera olje- eller bränslecisterner eller andra cisterner ovan jord första gången inom 10 år efter ibruktagandet av cisternen, andra gången inom 5 år efter den första inspektionen samt de därpå följande gångerna inom 5 år efter den föregående inspektionen om cisternens konditionsklassificering inte ger skäl att utföra en inspektion oftare. Protokollet över cisternens inspektion ska förvaras och en kopia av protokollet ska skickas till Helsingfors stads miljöskyddsmyndigheter inom 14 dagar från inspektionen. Inspektionen får enbart utföras av en inspektör auktoriserad av Säkerhets- och kemikalieverket.

3. På byggen får utöver bränslet i arbetsmaskinernas bränsletankar sammanlagt högst 2000 liter bränsle per entreprenör förvaras i skilda behållare.

Som behållare kan användas:

- en behållare med en fast skyddsbassäng, eller

- en enkelmantlad cistern som placerats i en övertäckt skyddsbassäng, eller

- en typgodkänd och besiktigad IBC-förpackning, som är placerad i en skyddsbassäng.

Tankningsplatsens underlag ska vara tätt och byggt av ett material som är ogenomträngligt för det bränsle som utdelas. Det täta området ska sträcka sig minst en meter från behållarens påfyllning och tankningsapparater.

Det är förbjudet att förvara övriga kemikalier eller avfall som förorenar grundvatten på bygget.

13 § Hantering av en cistern som tagits ur bruk

Cisternens ägare eller innehavare ska tömma, rengöra och inspektera underjordiska olje-, bränsle- eller andra kemikaliecisterner som tagits ur bruk. Personen som utför rengöringen och inspektionen ska ha godkännande av Säkerhets- och kemikalieverket för inspektion av kemikaliebehållare. Ett protokoll över rengöringen och kontrollen ska skickas till Helsingfors stads miljöskyddsmyndigheter.

En cistern har tagits ur bruk när den inte behövs för lagring av ovan nämnda kemikalier. Cisternernas påfyllnings- och luftningsrör ska avlägsnas.

Helsingfors stads miljöskyddsmyndighet kan vid behov förutsätta ytterligare utredningar eller att cisternen avlägsnas från marken, ifall cisternen har gått sönder eller ifall det av någon annan orsak finns orsak att misstänka att kemikalier som förvarats i cisternen har läckt ut i marken.

När fastighetens innehavare byts ska den nya innehavaren informeras om behållaren och dess läge samt få protokollet över rengöringen.

14 § Hantering av avfall på fastigheten

Det är förbjudet att förinta avfall genom förbränning.

Förbudet gäller inte torrt, rent och obehandlat träavfall, som bränns på vederbörligt sätt i eldstäder, eller användning av papper och papp som tände.

Öppen förbränning av ris, hyggesrester, löv och övrigt trädgårdsavfall, inklusive förbränning i tunnor eller liknande kärl är förbjudet. Förbudet gäller inte slumpmässig förbränning av torrt ris och hyggesrester på en ö utan vägförbindelse, och inte heller slumpmässig öppen förbränning av torra grenar, ris, halm, hyggesrester, löv och annat naturenligt och ofarligt växtavfall i samband med jord- och skogsbruk, ifall detta inte orsakar orimliga olägenheter för grannarna.

Fastighetens innehavare ska ge en skriftlig anmälan till Helsingfors stads miljöskyddsmyndigheter om utnyttjandet av avfall i markbyggnad, om placeringen inte förutsätter ett miljötillstånd eller ifall man inte tillämpar statsrådets förordning (843/2017) om återvinning av vissa avfall i markbyggnad. Anmälan ska skickas in minst 30 dygn innan man inleder utnyttjandet. Anmälningsskyldigheten gäller inte användningen av trädgårdsavfall och komposterat livsmedels- eller toalettavfall som jordförbättringsämne.

I anmälan ska minst följande saker inkluderas:

- vad för slags avfall det är fråga om

- avfallets ursprung

- hur avfallet har förbehandlats

- var man avser placera avfallet

- hur mycket avfall man avser placera

- tidpunkten för placeringen.

Till anmälan ska det bifogas eventuella analysresultat som beskriver avfallets miljöduglighet, en kartritning över placeringsplatsen samt en redogörelse för hur man ämnar placera avfallet i markgrunden, samt markägarens samtycke. Det finns en blankett för anmälan på Helsingfors stads webbplats.

Klosett- och livsmedelsavfall som placeras i markgrunden ska ha oskadliggjorts genom kompostering. Placeringen får inte medföra förorening av miljön.

Om kompostering av avfall och övrig hantering av avfall har även föreskrivits i de allmänna bestämmelserna om avfallshanteringen i huvudstadsregionen och Kyrkslätt.

På viktiga grundvattenområden är det förbjudet att använda flygaska och bottenaska som uppstår från förbränning av stenkol eller olja samt betong- och tegelavfall eller andra motsvarande avfall för markbyggnad.

Fastighetens innehavare ska ge all information hen har om avfall som placerats i marken åt fastighetens nya innehavare.

15 § Kvalitetskraven på vissa avfall som kan utnyttjas vid markbyggnad

Avfall som utnyttjas för markbyggnad ska tekniskt vara lämpat för markbyggnad, och får inte innehålla betydande mängder ämnen som är farliga för miljön eller hälsan.

Betong- och asfaltavfall som utnyttjas för markbyggnad ska bestå av bitar med diametern på högst 150 mm och betongavfallet får inte innehåll betydande mängder armeringsstål eller annat avfall.

Halter av skadliga ämnen som utnyttjas i markbyggnad utan en riskbedömning ska underskrida gränsvärdena som fastställs i statsrådets förordning om bedömning av markens föroreningsgrad och saneringsbehovet (214/2007).

16 § Förebyggande av rökolägenheter

Uppvärmnings- och ventilationsanordningar ska regleras, underhållas och användas så att utsläpp inte medför sanitära olägenheter eller försämrar allmän trivsel eller skapar andra olägenheter kring miljön. Konditionen av värmeapparater ska efter krav från miljöskyddsmyndigheten kunna påvisas med expertbedömningar.

Eldning med ved eller andra fasta bränslen i eldstäder får inte medföra oskäliga rök- eller luktolägenheter för grannarna och närmiljön.

4 KAP

BEKÄMPNING AV BULLER, VIBRATIONER OCH DAMM

17 § Anmälnings- och förhandlingsskyldighet

Verksamhetsidkarens eller arbetets beställare ska på förhand informera om tillfällig verksamhet som kommer att orsaka särskilt störande buller eller vibrationer åt invånare, vård- och läroanstalter samt andra motsvarande objekt som kan påverkas och orsakas olägenheter eller störningar. Informeringen ska ske minst en vecka innan den särskilt störande verksamheten som orsakar buller eller vibrationer inleds, eller ifall man inte ännu är medveten om verksamheten i det skede, omedelbart när man känner till tidpunkten.

Därtill ska verksamhetsidkaren förhandla om buller- och vibrationsbekämpning med sådana objekt som kan orsakas orimliga olägenheter på grund av verksamheten.

Sådana särskilt känsliga objekt är till exempel daghem, skolor och religiösa inrättningar.

18 § Arbeten för underhåll och renhållning av trafikleder och gårdsområden

Dammande som orsakas av maskinell borttagning av sandningssand eller av annat maskinellt arbete för underhåll och renhållning ska förhindras till exempel genom att vid behov fukta området som rengörs.

Det är förbjudet att använda lövblåsare för att avlägsna sandningssand.

19 § Dammbekämpning på byggplatser

Byggnads- och rivningsarbeten samt behandlingen av byggavfallets mark- och stenmaterial ska utföras så att dammolägenheterna i alla situationer är så ringa som möjligt. Vid bygge och rivning samt när man behandlar byggavfall och mark- och stenmaterial ska man alltid bruka sig av tillräckligt effektiva dammbekämpningsmetoder när det finns risk att dammet kan orsaka olägenheter eller störningar.

På byggplatser ska körlederna för tung trafik hållas så dammfria som möjligt, till exempel genom att salta dem. Även gatuområdena inom byggplatsernas direkta influenskrets ska hållas så rena som möjligt från jordmaterial som driver från byggplatsen för att förhindra dammolägenheter.

Jord- och stenmaterial samt rivningsavfall ska hållas så dammfria som möjligt till exempel genom att fukta dem. När dammande laster transporteras utanför byggplatsen ska lasterna vara övertäckta eller bevattnade.

När man renoverar byggnaders fasader genom sandblästring eller motsvarande metoder ska fasaden övertäckas för att förhindra spridningen av damm, sandblästringsavfall och andra föroreningar.

När byggnaders yttre ytor behandlas ska fönster och andra öppningar för utomhusluft tätas så att damm och övriga skadliga material hindras från att tränga in i byggnaden. Maskinell ventilation ska vid behov stängas medan arbete pågår.

Vid kemisk färgborttagning, sandblästring av byggnaders fasader samt vid borttagning av elementfogar som innehåller polyklorerade bifenyler (PCB) eller bly ska markytan skyddas till exempel med en tät presenning så att avfallet inte kommer ner i jorden eller avloppet. Efter arbetet ska gårds- och gatuområdena rengöras och avfallet som uppstått ska levereras till den behandling som avfallets typ förutsätter.

Avgaser från maskiner och apparater som är fast installerade på arbetsplatsen ska ledas så långt från byggnadens luftintag att de inte orsakar några sanitära olägenheter för personer som vistas i byggnaden.

20 § Tillfälligt brytningsarbete

Om ovanjordsbrytningen görs närmare än 200 meter från dammkänsliga platser eller om brottets transportrutt ligger nära dammkänsliga platser, ska borrningsaggregat förses med ändamålsenliga dammuppsamlingsanordningar, vilka alltid ska vara i användning när arbete görs. Dammuppsamlingsanordningarna får inte tömmas på sprängningsplatser eller i krosset.

21 § Anmälningsplikt gällande verksamhet som medför särskilt störande buller eller vibrationer

Verksamhetsidkaren ska göra en skriftlig anmälan till Helsingfors stads miljöskyddsmyndighet i enlighet med miljöskyddslagen 118 § (bulleranmälan) senast 30 dagar innan verksamheten inleds om åtmistone följande verksamheter:

1. Krossning av stenmaterial eller mineraliskt byggavfall

2. Brytningsarbete (borrning, sprängning, flyttning av sprängsten), pålning, pikhuggning (med apparater som ansluts till arbetsmaskinens bom) och högeffektsdammsugning, ifall

- verksamheten utövas under andra tider än vardagar från måndagar till fredagar kl. 7.00–18.00, eller

- antalet arbetsdagar är fler än 25

Bygg- och underhållningsarbete som har att göra med transportleder och samhällsteknik kräver dock ingen anmälan ifall arbetet utförs från måndag till söndag kl. 07.00–22.00 och ifall antalet arbetsdagar är högst 25, ifall det anses nödvändigt att utföra arbetet på kvällstid och på veckosluten på grund av trafiksäkerhet eller för att trygga trafikens smidighet eller på grund av någon annan berättigad orsak.

3. Yrkesmässigt byggande, rivning, reparation, underhåll eller därtill jämförbart tillfälligt arbete som orsakar kraftigt stombuller i till exempel bostäder, daghem, skolor eller andra motsvarande utrymmen där bullret kan anses orsaka orimliga olägenheter, ifall

- verksamheten utövas under andra tider än vardagar från måndagar till fredagar kl. 7.00–18.00, eller

- antalet arbetsdagar är fler än 25

4. Utomhuskonsert eller annat allmänt evenemang, där man använder ljudförstärkare mellan kl. 22.00–07.00.

5. Motorsporttävling eller flygshow

6. Fyrverkeriuppvisningar där man använder fyrverkeripjäser av en diameter på över 100 millimeter eller fyrverkeripjäser vars bullrande motsvarar sådana efter kl. 22.00. En anmälan om fyrverkeriuppvisning som arrangeras efter kl. 24.00 kan enbart godkännas av synnerligen väl motiverade skäl.

Man behöver dock inte anmäla fyrverkeriuppvisningar som arrangeras på nyårsnatten.

22 § Särskilt störande buller eller vibrationer på nattetid

Verksamhet som medför särskilt störande buller eller vibrationer är förbjuden nattetid kl. 22.00–7.00 i närheten av bostäder och inkvarteringsplatser samt vårdanstalter.

Förbudet gäller inte bygg- eller underhållsarbete i anknytning till trafikleder eller samhällsteknik, eller annat dylikt tillfälligt arbete som på grund av trafiksäkerheten, trafikens smidighet eller annan grundad orsak är nödvändigt att utföras nattetid.

Förbudet gäller inte heller kortvariga evenemang eller åtgärder ifall inte antalet evenemang som årligen arrangeras på samma plats samt evenemangens längd, tidpunkten för när de upphör samt bullret de orsakar inte uppenbart medför orimliga olägenheter för de som påverkas av bullret.

Man ska informera om verksamhet som orsakar buller eller vibrationsolägenheter nattetid och förhandla om tillräckliga åtgärder för att bekämpa olägenheterna i enlighet med vad som föreskrivs i 17 §, ifall man på förhand är medveten om arbetet eller åtgärden.

23 § Användning av ljudanläggningar och gatumusik

Det är förbjudet för affärer och restauranger att fortlöpande använda ljudanläggningar utomhus nattetid kl. 22.00–7.00 i närheten av bostäder och inkvarteringsutrymmen samt vårdanstalter. Det är även förbjudet att fortlöpande använda ljudanläggningar i närheten av vårdanstalter på dagtid. Därtill ska utåtriktade ljudanläggningar ställas in så att det återgivna ljudet inte orsakar olägenheter eller störningar i grannskapet.

Det är förbjudet att elektroniskt förstärka ljudet med en extern strömkälla när man spelar musik på gatan.

5 KAP

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

24 § Avvikande från miljöskyddsföreskrifterna

Kommunens miljöskyddsmyndighet kan av särskilda orsaker på ansökan och i enskilda fall bevilja tillstånd att avvika från dessa föreskrifter.

25 § Påföljder för överträdelse eller försummelse av miljöskyddsföreskrifterna

Åtgärder vid överträdelse eller försummelse av miljöskyddsföreskrifterna och tvångsmedel föreskrivs i miljöskyddslagens 18 kapitel.

26 § Ikraftträdande av föreskrifterna

De ändrade miljöskyddsföreskrifterna träder i kraft 15 juli 2018.