Maskinföraravtalet
Maskinföraravtalet
MASKINFÖRARAVTALET - 2007-2010
2007-2010
Maskinentreprenörerna
Box 1609
111 86 Stockholm
Tel 00-000 00 00
Fax 00-000 00 00
Besöksadress: Xxxxxxxxx 00, 0 tr xxx.xx.xx
Facket för Service och Kommunikation
Box 1105
111 81 Stockholm
Tel 00-000 00 00
Fax 00-00 00 00
Besöksadress: Xxxxxxxxxxxx 0 xxx.xxxx.xx
Kollektivavtal mellan Maskinentreprenörerna och SEKO - Facket för Service och Kommunikation
Maskinförar- avtalet
2007-2010
Kollektivavtal mellan Maskinentreprenörerna och SEKO - Facket för Service och Kommunikation
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid
KOLLEKTIVAVTALETS DISPOSIVITET 3
Löneavtal
1 Gemensamma utgångspunkter 4
2 Grundläggande principer för befattningslön i företagen 5
3 Utgående löner och löneutveckling 6
4 Förhandlingsordning – intressetvister 6
5 Fredsplikt 7
6 Nämnden för lönefrågor 7
7 Löner 2007-2010 8
Allmänna anställningsvillkor
§ 1 Avtalets omfattning, föreningsrätt m m 10
§ 2 Rätt till ledighet och permission 11
§ 3 Allmänna lönebestämmelser 13
§ 4 Särskilda lönetillägg 26
§ 5 Resekostnadsbidrag och traktamente 30
§ 6 Ordningsregler m m 36
§ 7 Förhandlingsordning - rättstvister 37
§ 8 Avtalets giltighetstid 41
Bilagor
1 Arbetstidsavtal 43
2 Förtroendemannaöverenskommelse 57
Särskild överenskommelse om utvecklingsbidrag 61
3 Avtal om Anställningsskydd 62
4 Särskilda regler om in- och utlåning av arbetskraft mellan företag 74
5 Semesteravtal 76
6 Yrkesutbildningsavtal 84
7 Överenskommelse om tillämpningen av 38 § MBL inom Maskinföraravtalets område 91
8 Arbetsmiljöavtal 94
9 Förteckning över särskilda överenskommelser
som inte medtagits i avtalstrycket 97
10 Förteckning över överenskommelser som finns
i särskilt avtalstryck (Utvecklingsavtal) 98
11 Förteckning över vissa lagar som är tillämpliga inom avtalsområdet 99
12 Förteckning över vissa förordningar som är tillämpliga inom avtalsområdet 100
13 Kommentarer till allmänna anställningsvillkor, m m 101
14 Definitioner 102
15 Sammanställning - Förmånsvärden och avdragsbelopp 103
16 Regionkontor - Maskinentreprenörerna 104
17 Lokal part på Maskinföraravtalet 105
KOLLEKTIVAVTALETS DISPOSIVITET
De lokala parterna har rätt att överenskomma om avvikelse från avtalsbestäm- melserna om allmänna anställningsvillkor.
Sådan överenskommelse skall vara skriftlig och får ej strida mot lag eller god sed på arbetsmarknaden.
Om överenskommelse härvid inte kan uppnås gäller vad som anges i motsvarande centrala avtalsbestämmelse.
1 Gemensamma utgångspunkter
1.1
ME och SEKO vill med löneavtalet bidra till ökad produktivitet, lönsamhet och konkurrenskraft i företagen. Därigenom skapas förutsättningar för positiv löne- utveckling i företagen.
1.2
Ökad produktivitet utgör en grundläggande förutsättning för ökad konkurrenskraft i företaget. Produktivitetsutveckling är ett resultat av en skapande process som kräver tydliga mål för företagets verksamhet och där chefs- och ledarskap i god samverkan med de anställda är av avgörande betydelse för hur resurserna utnyttjas. Prestationslöner som ger god produktivitet ska därför eftersträvas.
1.3
Förändrad arbetsorganisation, lönesystem och teknisk utrustning ska användas på sådant sätt att risken för utslitning, arbetsskador och sjukfrånvaro minimeras.
Nya löneformer och ny teknik ska bidra till ökat engagemang, god arbetsmiljö, hög kvalitet och ökad produktivitet.
Rörliga lönedelar, såsom t ex resultatlön, bör eftersträvas.
Företagen ska ombesörja fort- och vidareutbildning som stärker de anställdas kompetens och bidrar till höjd produktivitet, lönsamhet och trivsel.
Företagen ansvarar för att anställda ges möjlighet till utveckling i arbetet som skapar goda möjligheter att rekrytera och behålla anställda och som kan ge för- utsättningar för en riktig lönesättning.
Detta kan exempelvis ske genom personalutvecklingssamtal och upprättande av mål och handlingsplaner för verksamheten.
Medarbetarnas kompetensutveckling är betydelsefull för företagets produktivitets- utveckling och för utvecklingen av arbetsprocesser, medarbetare och lednings- former.
2. Grundläggande principer för befattningslön i företagen
2.1
Lönesättningen ska vara en del av en produktivitets- och intäktsskapande process och stimulera till ökade insatser.
2.2
Lönesättningen kan vara individuell och differentierad med hänsyn till verksamhe- tens krav och arbetsuppgifternas art och innehåll, ansvars- och kunskapskrav samt individuell kompetens, förmåga, skicklighet, erfarenhet eller andra färdigheter av betydelse för företagets produktion, mål och verksamhetsinriktning.
Utgångspunkten är härvid de arbetsuppgifter samt de mål av såväl individuell som övergripande art som satts för verksamheten.
En viktig del är att följa företagets mål och verksamhetsinriktning och med den per- sonliga förmågan, skickligheten och erfarenheten bidra till att företagets mål uppfylls.
Vid den individuella och differentierade lönesättningen utgör exempelvis omdöme, tekniskt, ekonomiskt och personellt ansvar, förmåga att utveckla medarbetare samt initiativ, idérikedom och innovationskraft, betydelsefulla bedömningsgrunder. Differentieringen av lönesättningen måste dock utformas så att den accepteras och uppfattas som rättvis av medarbetarna.
Förmågan att samordna verksamhet och planering på arbetsplatsen är viktiga faktorer vid den individuella bedömningen.
Samma grunder för lönesättningen ska gälla för män och kvinnor.
2.3
Exempel på individuella lönesystem
• Resultatlönedel (löneskillnader mellan olika arbetsplatser)
• Individuell lönedel (skillnader baserade på individuella egenskaper och på arbetets utförande)
• Befattningslönedel (skillnaden inom ett yrke eller befattning som kan bestämmas genom arbetsvärdering eller förhandlingar)
• Grundlönedel (skillnaden mellan olika yrkeskategorier som ska baseras på arbetets art och svårighet)
3 Utgående löner och löneutveckling
3.1
En genomgång sker vid tidpunkt som anges i samband med avtalsrörelsen av varje medarbetares utgående lön med utgångspunkt från riktlinjerna i punkt 1-2.
Lön utges i form av månadslön.
Anmärkning
Timlön kan utges vid kortvarigt arbete.
Lönerevisionen ska alltid ske med beaktande av vad som anges i punkt 1-2.
3.2
De lokala parterna har ansvaret för lönebildningen i företaget. Med sin kännedom om företagets förhållanden ska de lokala parterna genom ömsesidigt hänsynsta- gande i samförstånd medverka till en väl avvägd lönebildning.
De gemensamma principerna för lönebildningen enligt detta avtal förutsätter att de lokala parterna gör en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpningen på företaget och blir överens härom.
De centrala parternas uppgift är att ge stöd och råd beträffande principerna för lönebildningen.
4 Förhandlingsordning – intressetvister
4.1
Lönerevision vid företagen genomförs vid tidpunkt som anges i samband med avtalsrörelsen. Arbetsgivaren överlämnar förslag till nya löner på sätt som de lokala parterna överenskommer. Därefter ska förhandlingar ske mellan de lokala parterna.
För individ som inte erbjuds löneökning, ska särskilda överläggningar föras om den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna och rådande arbetsförut- sättningar, behov av kompetenshöjande insatser eller andra ändamålsenliga åtgärder.
Förslag lämnas till och förhandling förs med berörd SEKO-avdelning.
4.2
Syftet med detta löneavtal är att lokal överenskommelse uppnås. Vid oenighet bör organisationerna konsulteras beträffande tillämpningen av avtalet innan lokal förhandling avslutas. Inriktningen ska vara att centrala förhandlingar inte ska behöva tillgripas.
Kan de lokala parterna ändå inte enas vid lokal förhandling kan central förhand- ling påkallas.
Central förhandling ska påkallas senast tre veckor från den dag lokal förhandling förklarats avslutad.
4.3
Kan parterna inte enas vid central förhandling kan frågan hänskjutas till Nämn- den för Lönefrågor för utlåtande. Detta ska ske senast tre veckor efter det att den centrala förhandlingen avslutats. Nämnden har att inom två månader avge utlåtande i tvistefråga som uppkommit inom ramen för detta avtal.
4.4
Part, som inte iakttar de tidsfrister som anges i punkterna 4.2-4.3, förlorar rätten att föra frågan vidare och arbetsgivaren äger rätt att fastställa lönerna.
5 Fredsplikt
Detta avtal om lönebildning innebär att fredsplikt gäller för såväl de lokala som centrala parterna för de frågor som regleras i detta avtal.
6 Nämnden för Lönefrågor
Nämnden för Lönefrågor består av fyra ledamöter, varvid ME respektive SEKO utser två ledamöter var samt vidare var sin sekreterare. Om nämnden är ense kan den fungera som skiljenämnd med en av nämnden utsedd opartisk ordförande.
Löner 2007-2010
(2007-04-01—2010-03-31)
Utgående löner
Lönerevision ska ske vid nedan angivna tidpunkter i enlighet med överens- komna principer för individuell lönesättning, vilka framgår av riktlinjerna i löneavtalets punkt 1-2.
Ikraftträdande
Fr om den 1 april 2007 t o m den 31 mars 2010 gäller bestämmelserna i förut- varande avtal och särskilda överenskommelser; dock att de ändringar, som framgår av denna överenskommelse, träder i kraft enligt a) - c).
a) Ändringar och tillägg avseende grundlöner, löner, andra lönekomponenter, lönetillägg och ersättningar gäller fr o m dagen för löneändringen 2007, varmed avses för
Månadsavlönade
Fr o m den 1 april 2007.
Timavlönade (löneutbetalning varannan vecka eller månadsvis) fr o m den löneperiod, som börjar närmast efter den 31 mars 2007.
b) Motsvarande revisionstillfällen för andra och tredje avtalsperioden är fr om den löneperiod, som börjar 1 april 2008 resp. 2009, eller för timavlönad fr o m den löneperiod som börjar efter den 31 mars 2007.
c) Övriga ändringar gäller fr o m den 1 april 2007 om ej annat anges.
Höjning av utgående lön
Tidlön
För tiden fr o m dagen för löneändringen 2007, 2008 och 2009 gäller avseende på tidlön följande:
Utgående lön får därefter ej understiga de i grundlönetabellerna (Allmänna an- ställningsvillkor § 3 b) angivna grundlönebeloppen.
OBS! Dessutom höjs lönen 2007 per den 1 april med 574 kr/månad för maskin- och kranförare samt yrkesarbetare, enligt särskild överenskommelse om utveck- lingsbidrag. Övriga arbetare enligt fördelningstal.
Dumperförare (95 %) och Övriga arbetare 20 år (88 %).
Maskin- och kranförare samt yrkesarbetare
Utgående månadslöner höjs med
1 april 2007 | 1 april 2008 | 1 april 2009 |
557 kr/månad | 557 kr/månad | 592 kr/månad |
Dumperförare m fl
Utgående månadslöner höjs med
1 april 2007 | 1 april 2008 | 1 april 2009 |
529 kr/månad | 529 kr/månad | 562 kr/månad |
Övriga arbetare 20 år
Utgående månadslöner höjs med
1 april 2007 | 1 april 2008 | 1 april 2009 |
490 kr/månad | 490 kr/månad | 521 kr/månad |
Grundlön
Grundlönerna för yrkesarbetare höjs
för maskin- och kranförare- samt yrkesarbetare till
1 april 2007 | 1 april 2008 | 1 april 2009 |
20 880 kr/månad | 21 576 kr/månad | 22 272 kr/månad |
för dumperförare m fl (95 % av enligt fördelningstal)
1 april 2007 | 1 april 2008 | 1 april 2009 |
19 836 kr/månad | 20 497 kr/månad | 21 158 kr/månad |
för övriga arbetare 20 år (88 % enligt fördelningstal)
1 april 2007 | 1 april 2008 | 1 april 2009 |
18 374 kr/månad | 18 987 kr/månad | 19 599 kr/månad |
§ 1 AVTALETS OMFATTNING, FÖRENINGSRÄTT M M
a) Maskinföraravtalets omfattning
Avtalet omfattar byggande, drift, underhåll och reparationer av vägar, gator, järn- vägar, spårvägar och tunnelbanor, enligt vad som framgår av nedanstående:
1. Gator och vägar.
2. Skogsbilvägar.
3. All form av beläggningsarbeten inklusive isoleringsarbeten.
4. Trafiklinjemarkering.
5. Järnvägar, spårvägar och tunnelbanor.
6. Mark- och ledningsarbeten.
7. Allt schaktarbete i samband med kabelförläggning.
8. Krossningsverksamhet och tillverkning av beläggningsmaterial.
9. Avtalet omfattar även med ovanstående sammanhängande rengörings- städ- nings-, och andra liknande servicearbeten, inklusive vinterväghållning, liksom bearbetning av återvinnings- och restprodukter från verksamhet som omfattas av avtalet.
10. Avtalet omfattar även interna transporter som utförs inom arbetsplatsens område enligt punkterna 1-9.
Protokollsanteckning till § 1 a)
1 Vid företag eller del av företag med blandad verksamhet inom entreprenadmaskinbranschen
– dvs verksamma inom såväl Entreprenad- och Maskinföraravtalets tillämpningsområden – ska huvudsaklighetsprincipen gälla rörande kollektivavtalstillhörigheten. Detta innebär att alla maskin- och bilförare som är sysselsatta inom samma företagsenhet ska vid blandad verksamhet vara bundna av samma kollektivavtal. För bedömningen av avtalstillhörigheten ska företaget och berörda lokalavdelningar inom Byggnads och SEKO vartannat år göra en gemensam genomgång av företagets blandande verksamhet.
2 Om vissa arbetsmoment på ett och samma objekt beräknas understiga 600 timmar ska ett och samma kollektivavtal gälla för allt arbete på ifrågavarande objekt. Detta gäller oavsett ifråga- varande arbetsmoment faller in under annat kollektivavtal.
b) Arbetets ledning och föreningsrätt
1. Med iakttagande av avtalets bestämmelser i övrigt äger arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet, att fritt anta medarbetare samt använda medarbeta- tare, oavsett om dessa är organiserade eller inte.
2. Föreningsrätten ska å ömse sidor lämnas okränkt.
§ 2 RÄTT TILL LEDIGHET OCH PERMISSION
1. Ledighet för uppdrag
Medarbetare äger rätt till obetald ledighet för deltagande i politiska och kommunala val samt för förrättande av kommunala eller offentliga uppdrag eller uppdrag för sin organisation. Frånvaron ska snarast möjligt meddelas arbetsgivaren.
2. Permission
Med permission avses/förstås kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag. Vid nära anhörigs begravning kan permissionen dock också omfatta nödvändiga (högst två) resdagar.
Permission kan beviljas i följande fall:
• Eget bröllop
• Egen 50-årsdag
• Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall
• Besök vid sjukvårdsinrättning eller företagshälsovårdcentral efter remiss av företagsläkare
• Nära anhörigs frånfälle
• Nära anhörigs begravning
• Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig
Som nära anhörig räknas make/maka, sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden och partner i registrerat partnerskap, barn, barnbarn, syskon, föräld- rar, svärföräldrar och mor- och farföräldrar.
Om en medarbetare arbetat del av dag och därefter måste lämna arbetsplatsen under resten av arbetsdagen på grund av arbetsskada, ska denne erhålla permis- sion för den tiden.
En förutsättning för rätt till bibehållen lön är dock att arbetsskadan inte föranleder sjukskrivning för längre tid än 21 dagar räknat från och med insjuknandedagen enligt lagen om allmän försäkring.
Anhållan om permission ska göras i så god tid som möjligt. Orsaken till permis- sionen ska på förhand eller – om så inte kan ske – i efterhand styrkas om arbets- givaren så begär.
Protokollsanteckning
Barn för vilket föräldrarna har gemensam vårdnad anses som hemmaboende hos båda föräldrarna.
Anmärkningar till 2:
1. Med företagsläkare avses läkare i företagshälsovården eller annan företagsläkare.
2. Rätt till permission föreligger inte vid plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig, då medarbetaren har rätt till tillfällig föräldrapenning.
3. Hälsoundersökning
Medarbetare äger rätt till erforderlig ledighet för hälsoundersökning hos företags- hälsovården efter kallelse därifrån.
För tid, som åtgår härför, utgår vid varje tidpunkt gällande grundlön enligt § 3 B), såvida inte annat överenskommits i lokala förhandlingar på företagsplanet.
4. Information anordnad av xxxxxxxxxxxxxxxxxxx
I fall, då arbetsgivaren medgivit förläggning på arbetstid av information rörande risker för olycksfall och ohälsa anordnad av företagshälsovården, utgår för den- na tid ersättning med vid varje tidpunkt gällande grundlön enligt § 3 B), såvida inte annat överenskommits i lokala förhandlingar på företagsplanet.
Protokollsanteckning till 3 och 4
Tid för hälsoundersökning vid företagshälsovården är jämställd med arbetad tid enligt semester- avtalet.
Detsamma gäller för ledighet för medgiven information på arbetstid.
Anmärkning
Arbetstidsförkortning, se Arbetstidsavtalet, § 2 mom 2.
§ 3 ALLMÄNNA LÖNEBESTÄMMELSER
A) Löneform
Lön utgår i form av tidlön, ackord och/eller individuella lönedelar.
B) Tidlöner – Grundlöner
Utgående löner får inte underskrida nedan angivna grundlöner, i den mån annat inte överenskommits i lokala förhandlingar på företagsplanet.
Grundlönedelen för respektive yrkeskategori framgår enligt nedanstående
1. Förare av mobil arbetsmaskin (maskin- och kranförare).
Minsta grundlön till fullt yrkeskunnig förare som innehar yrkesbevis enligt Yrkesutbildningsavtalet § 6 C), vid förande av: lastmaskin, grävmaskin, gräv- lastare, bandschaktare, motorschaktvagn, väghyvel, teleskoptruck, mobilkran, tornkran, betongpump och pålmaskin, utgår enligt tabell:
Fr o m 1 april 2007 | |
Månadsavlönade | Grundlön kr/månad |
Maskinförare | 20 880 kr/månad |
2. Dumperförare m fl
Minsta grundlön till förare av dumper, tung terrängvagn, tipptruck samt bil och traktor, utgår enligt tabell:
Fr o m 1 april 2007 | |
Månadsavlönade | Grundlön kr/månad |
Dumperförare m fl | 19 836 kr/månad |
3. Yrkesarbetare
Till fullt yrkeskunnig medarbetare som normalt utför arbete inom avtalets angivna verksamhetsområden enligt § 1, utges grundlön enligt följande:
Fr o m 1 april 2007 | |
Månadsavlönade | Grundlön kr/månad |
Yrkesarbetare | 20 880 kr/månad |
Anteckning till förhandlingsprotokollet
Parterna är överens om, att då tidigare uppräkning av yrkesgrupper borttagits, detta inte innebär någon ändring av praxis då yrkesarbetarbegreppet ska tilläm- pas för dessa yrkesgrupper.
4. Övriga arbetare
Minsta grundlön för övriga arbetare utgår enligt följande tabell, såvida arbetaren fyllt 20 år:
Fr o m 1 april 2007 | |
Månadsavlönade | Grundlön kr/månad |
Övriga arbetare, 20 år | 18 374 kr/månad |
5. Lön till arbetare under 20 år
För arbetare under 20 år som inte genomgår utbildning utgår grundlönen enligt följande:
Fr o m 1 april 2007 | Procent- enheter av grundlön övriga arbetare p 5 | |
Övriga arbetare som ej fyllt 20 år | Grundlön kr/månad | |
a som fyllt 19 år | 17 455 kr/månad | 95 |
b som ej fyllt 19 år | 16 537 kr/månad | 90 |
c som ej fyllt 18 år | 12 862 kr/månad | 70 |
d som ej fyllt 17 år | 11 024 kr/månad | 60 |
6. Lärling enligt Yrkesutbildningsavtalet
Lärling som 2006-06-01 befinner sig i färdigutbildning ska då gå in i den nya
lönestegen med sin gällande lärlingstid.
Övergång till den nya lönestegen får inte leda till sänkt utgående lön.
Maskinförare
Timgränser
Gymnasieutbildning | Fördel- nings- tal *) | Vuxenutbildning | Fördel- nings- tal | ||
Undre | Övre | Undre | Övre | ||
- | 2 300 | 0,55 | 1 | 1 600 | 0,65 |
2 301 | 2 800 | 0,60 | 1 601 | 2 350 | 0,78 |
2 801 | 3 500 | 0,78 | 2 351 | 3 100 | 0,83 |
3 501 | 4 100 | 0,83 | 3 101 | godkänd YTP | 0,90 |
4 101 | godkänd YTP | 0,90 | |||
Anläggnings- och vägarbetare
Timgränser
Gymnasieutbildning | Ferielön | |
Undre | Övre | |
0 | 0 | Enligt särskild |
0 | 1 400 | överenskommelse |
1 401 | 2 800 | |
Fördelningstal *) | ||
skolavslut | ||
2 801 | 4 300 | 0,65 |
4 301 | 5 500 | 0,75 |
5 501 | godkänd YTP | 0,88 |
Traditionell lärling bygg
Timgränser
Ungdomslärling | Fördel- nings- tal *) | Vuxenlärling | Fördel- nings- tal | ||
Undre | Övre | Undre | Övre | ||
1 | 1 700 | 0,43 | 1 | 1 600 | 0,65 |
1 701 | 3 400 | 0,53 | 1 601 | 3 200 | 0,70 |
3 401 | 4 600 | 0,63 | 3 201 | 4 500 | 0,75 |
4 601 | 6 000 | 0,75 | 4 501 | godkänd YTP | 0,88 |
6 001 | godkänd YTP | 0,88 | |||
*) I procent av genomsnittslönen för respektive kategori enligt tabellerna ovan.
7. Förberedelse och avslutningsarbeten
Medarbetare enligt 1, 2 och 3 ovan, som beordras utföra service på maskiner (exempelvis smörjning, varmkörning, tankning) utanför ordinarie arbetstid, er- håller för sådant arbete individuell ersättning enligt överenskommelse som träffas mellan arbetsgivaren och medarbetaren. Sådan arbetstid ska inte ersättas som övertid enligt Arbetstidsavtalet. Bestämmelsen avser inte rena reparations- och underhållsarbeten.
Protokollsanteckning till 7
Genom kollektivavtalets regler om förberedelse- och avslutningsarbeten har parterna träffat avtal om avvikelse från reglerna om övertid i Arbetstidsavtalet.
8. Löneavdrag vid frånvaro
Avdrag från månadslön och timlön enligt B 10
Avdrag på månadslön eller timlön enligt B 10, ska inte göras för den minskning av arbetstiden som uppkommer genom att arbete inte utförs på helgdagar eller i avtalet fastställda fridagar. Avdrag görs dock om sådan dag infaller under tidperiod då arbetaren p g a sjukdom som inte berättigar till sjuklön, begärd ledighet eller eget förvållande är borta från arbetet.
Avdrag från månadslön
1. Tjänstledighet samt övrig frånvaro
Vid sådan frånvaro, som inte enligt lag eller avtal medför rätt till lön, görs från- varoavdrag enligt nedan.
a) högst 5 arbetsdagar, avdrag för varje hel arbetsdag med 1/21 av månadslönen.
Anmärkning
Angiven divisor gäller vid 40 timmars vecka. För medarbetare med annan ordi- narie arbetstid ändras divisorn med hänsyn därtill.
b) mer än 5 arbetsdagar, avdrag för varje frånvarodag (alltså även för sön- och helg- dag samt dag som för den enskilde medarbetaren är arbetsfri vardag) med dagslönen.
Dagslönen = Månadslönen x 12
365
Avdrag ska dock inte göras för sådana arbetsfria dagar som inleder eller avslutar frånvaroperioden.
Anmärkning
Med arbetsfri dag avses i detta sammanhang fridagar enligt § 3 mom.1. Arbetstids- avtalet, samt under måndag-fredag infallande helgdagar.
c) del av dag, avdrag per timme med 1/174 av månadslönen.
Anmärkning
Angiven divisor gäller vid 40 timmars vecka. För medarbetare med annan ordi- narie arbetstid ändras divisorn med hänsyn därtill.
d) om medarbetare är deltidsanställd och arbetar endast under vissa av veckans arbetsdagar ska frånvaroavdrag göras enligt följande.
Månadslönen dividerad med antalet arbetsdagar/vecka x 21.
e) hel kalendermånad, avdrag med månadslönen
2. Vid för sen ankomst till arbetsplatsen och vid obehörig frånvaro görs avdrag, räknat i fulla arbetstimmar.
3. Medarbetare som påbörjar eller avslutar anställning under löpande kalen- dermånad erhåller 1/21 av månadslönen jämte tillägg för varje arbetsdag som anställningen omfattar under månaden.
9. Lön vid övertidsarbete
Lön vid övertidsarbete utges per övertidstimme med särskilda tillägg enligt § 4 a).
10. Timlön
Vid kortvarigt arbete enligt § 4 punkten 4 Avtal om Anställningsskydd (AA), om högst en månad, kan arbetsgivaren utge lön i form av ersättning per timme enligt följande:
Timlönen = månadslönen
174
Helgdagar ersätts därutöver enligt 3 B 8.
Vid frånvaro hel eller del av dag görs avdrag med timlönen. Månadslön gäller för alla andra anställningar.
C) Ackordslöner
1. Överenskommelse om ackord
Överenskommelse om ackord för visst arbete träffas mellan arbetsgivare och medarbetare. Arbetsgivare eller medarbetare är därvid oförhindrad att erhålla biträde från avtalsslutande part eller dess lokala organisation.
Ackordsöverenskommelse ska vara skriftlig.
Har förhandling om ackord upptagits och överenskommelse härom inte kun- nat träffas, är medarbetarna skyldiga att utföra arbetet mot tidlön. I sådant fall kan förhandling upptagas mellan huvudorganisationerna om endera parten så påfordrar.
Xxxxxx ska fastställas på grundval av produktionstekniskt underlag och så att ackordet är entydigt bestämt. Arbetet ska därvid betalas med fastställt ackords- pris. Ändras förutsättningarna för del av arbetet ska nytt ackord fastställas för denna del.
2. Uppmätning av ackord
Fortlöpande ackordsarbete uppmätes – såvida inte annat överenskoms – en gång varannan månad. När medarbetarna slutfört sitt arbete på arbetsplatsen uppmäts arbetet i så nära anslutning härtill som möjligt. Ackordsmätning utförs genom arbetsgivarens försorg under medverkan av medarbetaren eller dennes företrädare. Arbetsgivaren upprättar på denna grund ackordsräkning.
3. Meningsskiljaktighet
Föreligger meningsskiljaktighet om ackord ska tillämpas för visst arbete eller inte, ska arbetet utan hinder härav påbörjas. Xxxxxxxx anteckning ska göras om den tid som åtgår för arbetets utförande. På endera partens begäran ska huvud- organisationerna snarast upptaga förhandling om meningsskiljaktighet. Uppnås därvid inte enighet, ska tvisten behandlas som ackordstvist, enligt bestämmelserna om saken i förhandlingsordningen och arbetet ersättas på sätt som fastställes vid tvistens avgörande.
Föreligger meningsskiljaktighet rörande ackordsräkningsbelopp, ankommer det på arbetstagarparten att överlämna specificerad uppgift över det tvistiga beloppet till arbetsledningen senast i samband med att det ostridiga överskottet utbetalas. Med sådan tvist förfares därefter på samma sätt som föreskrivits i föregående stycke.
D) Permittering och permitteringslön
1. Permittering
Då arbetsgivare, utan att anställningen upphör, på grund av arbetsbrist, drift- störning eller annan sådan omständighet inte tillhandahåller medarbetaren något arbete samt befriar medarbetaren från hans närvaroskyldighet (permittering) utges ersättning enligt 7 A.
2. Väntetid
Då arbetsgivare, på grund av arbetsbrist, driftstörning eller annan sådan omstän- dighet inte tillhandahåller medarbetaren något arbete och inte befriar medarbetaren från hans närvaroskyldighet utges väntetidsersättning enligt 7 B.
3. Avbrytande av arbete
Vid för arbetets utförande otjänlig väderlek bör arbetsgivaren, oavsett om medar- betarna gör framställning om saken eller inte, avstanna arbetet. Medarbetare, som vid otjänlig väderlek eller annat hinder, själv vill avstanna arbetet, ska anmäla detta till arbetsgivaren eller hans ombud. Denne avgör om arbetet ska avbrytas eller inte och om annat arbete ska anvisas.
Medarbetare ska kvarstanna på arbetsplatsen såvida han inte fått besked från arbetsgivaren att lämna arbetsplatsen. Lämnar medarbetare arbetsplatsen utan tillstånd utgår inte lön.
4. Erbjudande av annat arbete
Om arbetsgivare i en permitterings- eller väntetidssituation erbjuder medarbetare annat arbete är medarbetaren skyldig att anta erbjudandet. För visst arbete anställd är icke skyldig antaga sådant erbjudande, men förlorar sin rätt till ersättning enligt 7 om han avböjer arbete på samma ort.
5. Förhandling och återgång i arbete
Vid permittering hel dag eller mer ska i förekommande fall förhandlingskyldighet iakttas, enligt Avtal om Anställningsskydd. Parterna är ense om att förhandlings- skyldighet enligt lag och avtal inte föreligger vid permittering på grund av otjänlig väderlek eller annat oförutsett driftsavbrott.
Inför beslut om permittering hel dag eller mer på grund av otjänlig väderlek eller annat oförutsett driftsavbrott, ska arbetsgivaren meddela medarbetaren orsaken till permitteringen och om möjligt den beräknade längden på permitteringen samt hur återgång i arbete ska ske. Arbetsgivaren ska lämna motsvarande information till MBgrupp/facklig förtroendeman om sådan finns på arbetsplatsen.
Medarbetaren är skyldig att inom skälig tid återgå i arbete när det hinder, som föranledde permitteringen, upphört.
Protokollsanteckning
I förekommande fall klarläggs hur arbetsgivare och permitterad medarbetare ska komma i kontakt för eventuell ändring av tidigare meddelat permitteringsbeslut.
6. Turordning
Permittering kan vidtas oavsett regler om turordning.
7. Lönebestämmelser
A. Permitteringslön
För permittering utbetalar arbetsgivaren permitteringslön enligt följande:
Medarbetare, som har ackord, behåller gällande lönevillkor. Betalningen regleras individuellt genom parallelltidsersättning samtidigt som ackordet regleras.
Medarbetare, som inte har ackord, åtnjuter individuell ersättning enligt för honom eljest gällande regler.
Permitteringslönen beräknas med hänsyn till det antal timmar på medarbetarens ordinarie arbetstid, varunder han eljest skulle ha arbetat.
Arbetsgivaren ska vid en permitteringssituation åta sig att erbjuda medarbetaren yrkesinriktad utbildning som är av värde för företaget. Permitteringslön utges till medarbetare som genomgår sådan utbildning enligt vad som ovan anges.
Om medarbetaren inte medverkar vid dylik utbildning utges lön med vid varje tidpunkt gällande avtalslön enligt § 3 B).
Undantag
Permitteringslön utges inte vid permittering som föranleds av
a) medarbetarens eget vållande
b) olovlig konflikt inom LOs område
c) offentlig myndighets beslut som arbetsgivaren inte bort räkna med.
Anmärkning
1. Beträffande säsongbetonat arbete m m, se § 11 Avtal om Anställningsskydd.
2. Permittering som föranleds av semesterstängning i samband med huvud- semestern ger – under de första 10 permitteringsdagarna – rätt till permitteringslön enbart i följande fall:
Permitteringslön under de första 10 permitteringsdagarna utges endast till medarbetare som – oavsett arbetsgivare – under närmast föregående in- tjänandeår inte har tjänat in semesterlön/semesterersättning motsvarande mellan noll till tio betalda semesterdagar.
B. Väntetidsersättning
För väntetid på arbetsplatsen utbetalar arbetsgivaren väntetidsersättning enligt följande:
Vid ackordsarbete vid varje tidpunkt gällande avtalslön enligt § 3 B), om inte annat överenskommits i gällande ackordsuppgörelse.
Vid tidlönearbete vid varje tidpunkt gällande avtalslön enligt § 3 B).
E) Sjuklön
1. Sjuklönens storlek enligt lagen om sjuklön 6 och 7 §§
Sjuklönen utgör nedan angiven del av ”bibehållen lön” som medarbetaren gått miste om till följd av nedsättningen i arbetsförmågan under sjuklöneperioden.* )
1) Sjuklön utges inte för den första dagen i sjuklöneperioden.
2) 80 procent för de följande dagarna med sjuklön i varje sjukperiod.
Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde, ska betraktas som samma sjukperiod som den tidigare.
Om medarbetaren under de senaste 12 månaderna inte erhållit sjuklön för dag 1 sammanlagt 10 dagar, utgör sjuklönen 80 procent för dag 1.
Med ”bibehållen lön” enligt ovan avses följande:
• Medarbetare, som har ackord, behåller gällande lönevillkor. Betalningen regleras individuellt genom parallelltidsersättning samtidigt som ackordet regleras.
• Medarbetare, som inte har ackord, åtnjuter individuell ersättning enligt för honom eljest gällande regler.
• I sjuklöneunderlaget ska ingå, förutom utgående lön, även ersättning för inplanerad, förutsägbar och återkommande övertid.
*) Sjuklöneperioden omfattar den första dag medarbetarens förmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande 13 kalenderdagarna i sjukperioden. Sjuklön utges endast för tid medarbetaren skulle ha utfört arbete under sjuklöne- perioden.
Sjuklönens storlek för månadsavlönade
Sjukdom t o m 14 kalenderdagar per sjukperiod
För varje timme en medarbetare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjuk- avdrag per timme med
månadslönen x 12 för den första sjukfrånvarodagen
52 x veckoarbetstiden (karensdagen) och med
20 % x månadslönen x 12
52 x veckoarbetstiden fr o m den andra sjukfrånvarodagen
Om medarbetaren skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön fr o m den andra sjukfrånvarodagen med 80 procent av den skift eller OB-ersättning som medarbetaren gått miste om.
Fr om dag 15
månadslönen x 12 per dag 365
Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen.
Anmärkning 1
För medarbetare, som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent under den första sjukdagen, görs sjukavdrag för denna dag på samma sätt som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.
Anmärkning 2
Antalet karensdagar får enligt lagen inte överstiga 10 under en 12-månadersperiod. Om det vid en ny sjuklöneperiod visar sig att medarbetaren fått avdrag för 10 karensdagar inom 12 månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget även för den första frånvarodagen beräknas enligt reglerna om 20 procents sjukavdrag.
Definition av månadslön och veckoarbetstid
Månadslön = den aktuella månadslönen. Med månadslön avses i detta moment
- fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta
skift- eller övertidstillägg)
- den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För medarbetare som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar, bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag ska göras.
Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde medarbetaren. Om medarbetaren har oregelbunden arbetstid, beräknas veckoar- betstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.
Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.
Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.
2. Sjukanmälan m m, lagen om sjuklön 8 och 9 §§
1. Sjukanmälan
Medarbetaren har inte rätt till sjuklön för tid innan anmälan om sjukdomsfallet gjorts till arbetsgivaren. Föreligger laga förfall som hinder för anmälan, ska an- mälan ske så fort hindret upphört.
2. Intyg m m
Arbetsgivaren, är skyldig att utge sjuklön under tid från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan, endast om medarbetaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare. Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren begära att medarbeta- ren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare. Kostnader som är förenade med intyget som arbetsgivaren begärt betalas av arbetsgivaren.
3. Försäkran
Medarbetaren, ska efter anmälan lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk och i vilken omfattning som hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen. Försäkran ska lämnas till arbetsgivaren på sätt arbetsgivaren begär. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklönen innan medarbetaren har lämnat försäkran.
4. Havandeskapslön
En kvinnlig medarbetare, som är tjänstledig på grund av havandeskap eller barnsbörd, har rätt till havandeskapslön från arbetsgivaren om
- hon har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd eller två säsonger i följd.
Havandeskapslön utges under två månader.
Om havandeskapsledigheten skulle bli kortare än två månader, utges havande- skapslön inte för längre tid än ledigheten omfattar.
Havandeskapslön utges med 10 procent av bibehållen lön.
Havandeskapslön utbetalas med halva beloppet när tjänstledigheten börjar och resterande hälft efter det att medarbetaren återgått i arbete i tre månader efter tjänstledigheten.
Havandeskapslön utges inte om medarbetaren undantas från föräldrapenning, enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts ska motsvarande reducering av havandeskapslön ske.
5. Föräldralön
Medarbetare, som är föräldraledig i samband med eget barns födelse, adoption av barn eller mottagande av barn i avsikt att adoptera det och som har rätt till föräldrapenning har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om
- medarbetare varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd eller två säsonger i följd.
Föräldralön utges under två månader.
Om föräldraledigheten skulle bli kortare än två månader, utges föräldralön inte för längre tid än ledigheten omfattar.
Föräldralön utges med 10 procent av utgående lön.
Föräldralön utbetalas med halva beloppet när föräldraledigheten börjar och res- terande hälft efter det att medarbetaren återgått i arbete i tre månader efter föräldraledigheten.
Föräldralön utges inte om medarbetaren undantas från föräldrapenning, enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts ska motsvarande reducering av föräldralön ske.
F) Utbetalning av lön
Avlöningsperiod, avlöningsdag och förskott
Avlöning utbetalas senast den 25:e i varje innevarande månad. Reglering av tillkommande och avgående lönedelar samt utbetalning av kostnadsersättningar görs, om annat inte överenskoms mellan arbetsgivaren och medarbetaren, efter- följande månad.
Arbetsgivare och medarbetare äger rätt att träffa överenskommelse om löne- och reseförskott.
Specifikation av lön
Vid utbetalning av lön och annan ersättning ska dessa vara specificerade.
§ 4 SÄRSKILDA LÖNETILLÄGG
a) Tillägg för övertid, skift och obekväm arbetstid
Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) eller – om medarbetaren så önskar och arbetsgivaren efter samråd med medarbetaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget – i form av ledig tid (kompensationsledighet).
Vid samrådet mellan arbetsgivaren och medarbetaren bör även, så långt det är möjligt, beaktas medarbetarens önskemål om när kompensationsledigheten ska utläggas.
Kompensationsledighet för övertidsarbete m m som avses under a), utgår med 1 1/2 timme, för övertidsarbete, som avses under b) och c), med 2 timmar för varje övertidstimme. För kompensationsledigheten utges ersättning med oför- ändrad lön per timme.
Övertidsersättning per timme utges med månadslönen dividerad med 174 jämte procenttillägg av individuellt utgående lön:
a) för övertidsarbete utanför arbetsplatsens ordinarie dagarbetstid mellan kl 07.00-07.00 helgfri måndag-lördag
50 % av månadslön eller av timlön
174
b) för övertidsarbete på annan tid, varmed avses lör-, sön- och helgdag samt i Arbetstidsavtalet § 3 angiven fridag, från ordinarie dagarbetstidens slut dagen före till ordinarie dagarbetstidens början påföljande vardag
100 % av månadslön eller av timlön
174
c) för övertidsarbete som uppstått efter lokalt överenskommen begränsnings- periods slut
100 % av månadslön eller av timlön
174
Skifttillägg per timme utges med följande procenttillägg av individuell utgående lön:
a) för skiftarbete utanför arbetsplatsens ordinarie dagarbetstid mellan kl 07.00-07.00 helgfri måndag-lördag
32 % av månadslön eller av timlön
174
b) för skiftarbete på annan tid, varmed avses lör-, sön- och helgdag samt i Arbetstidsavtalet § 3 angiven fridag från ordinarie dagarbetstidens slut dagen före till ordinarie dagarbetstidens början påföljande vardag
74 % av månadslön eller av timlön
174
Tillägg för obekväm arbetstid per timme utges med följande procenttillägg av individuellt utgående lön:
a) för arbete på obekväm arbetstid utanför den vid arbetsplatsen lokalt fastställd ordinarie arbetstiden helgfri måndag-lördag
32 % av månadslön eller av timlön
174
b) för arbete på obekväm arbetstid utanför den ordinarie arbetstiden mellan kl 23.00- 05.00 helgfri måndag-lördag
53 % av månadslön eller av timlön
174
c) för arbete på obekväm arbetstid utanför den ordinarie arbetstiden på annan tid, varmed avses lör-, sön- och helgdag samt i Arbetstidsavtalet § 3 angiven fridag från ordinarie dagarbetstidens slut dagen före till ordinarie dagarbets- tidens början påföljande vardag
74 % av månadslön eller av timlön
174
Arbetsförläggningstillägg per timme utges med följande procenttillägg av in- dividuellt utgående lön när förläggning av arbetstiden har meddelats senare än 7 dagar före arbetstidsförläggningens början
5 % av månadslön eller av timlön 174
Protokollsanteckning
Ersättning för övertid och obekväm arbetstid kan inte utgå samtidigt.
b) Tillägg för arbete i bergrum
1. Vid bergarbete i bergrum utgår ett särskilt tillägg med *)
1 april 2007 | 1 april 2008 | 1 april 2009 |
6:69 kr/tim | 6:84 kr/tim | 6:99 kr/tim |
2. Vid kontrollskrotning och bergförstärkningsarbete i tidigare färdigställda och i bruk tagna bergrum utgår ett särskilt tillägg med
1 april 2007 | 1 april 2008 | 1 april 2009 |
5:66 kr/tim | 5:78 kr/tim | 5:91 kr/tim |
3. Vid inrednings- och installationsarbete i bergrum utgår ett särskilt tillägg med
1 april 2007 | 1 april 2008 | 1 april 2009 |
4:63 kr/tim | 4:73 kr/tim | 4:84 kr/tim |
c) Kompensation för arbetstidsförkortning
1. 2-skiftarbete ovan jord
Vid 2-skiftarbete ovan jord ökas utgående tim- och ackordslöner enligt § 3 med 5,26 %.
2. Intermittent 3-skiftarbete ovan jord samt dagarbete och 2-skiftarbete i bergrum
Vid intermittent 3-skiftarbete ovan jord samt ordinarie dagarbete och 2-skiftarbete i bergrum utgående tim och ackordslöner enligt § 3 med 11,0 %.
3. Kontinuerligt 3-skiftarbete ovan jord
Vid kontinuerligt 3-skiftarbete ovan jord ökas enligt § 3 utgående tim- och ackords- löner med 14,3 %.
*) För elev utgår det särskilda tillägget med belopp, som motsvarar elevens lön i förhållande till yrkesarbetares lön.
4. Intermittent 3-skiftarbete under jord
Vid intermittent 3-skiftarbete under jord ökas enligt § 3 utgående tim- och ackords- löner med 17,5 %.
5. Månadslöner
Månadslöner utgår oförändrade vid arbetstidsförkortning.
d) Ersättning för beredskapstjänst
1. Vardagar
Vardagsnätter från ordinarie arbetstidens slut till ordinarie arbetstidens början res- pektive till kl 07.00 på lördag:
1 april 2007 | 1 april 2008 | 1 april 2009 |
172 kr/natt | 176 kr/natt | 180 kr/natt |
2. Lördag och söndag
Från kl 07.00 till kl 07.00 påföljande dag respektive ordinarie arbetstidens början på måndag:
1 april 2007 | 1 april 2008 | 1 april 2009 |
286 kr/dygn | 293 kr/dygn | 300 kr/dygn |
3. Helgdag och fridag
Helgdag och i Arbetstidsavtalet § 3 angiven fridag och söndag i anslutning härtill från kl 07.00 till 07.00 påföljande dag respektive ordinarie arbetstidens början påföljande arbetsdag:
1 april 2007 | 1 april 2008 | 1 april 2009 |
456 kr/dygn | 467 kr/dygn | 479 kr/dygn |
Protokollsanteckningar
1. När arbete utförs under beredskapstid ersättes detta på avtalsenligt sätt
2. Tidigare inräknad semesterersättning ingår fr o m 1 juli 2001 inte i beredskapsersättningen.
e) Gemensamma bestämmelser
Bestämmelserna under a) -d) gäller endast såvida inte annat överenskommits mellan de lokala parterna på företagsplanet.
§ 5 RESEKOSTNADSBIDRAG OCH TRAKTAMENTE
a) Resekostnadsbidrag vid dagliga resor
Vid dagliga resor med egen bil mellan medarbetarens fasta bostad och arbets- platsen utom arbetstiden, utges resekostnadsbidrag på ett minsta avstånd från bostaden om 5 km enkel resväg.
Resekostnadsbidrag utges med belopp motsvarande vid varje tidpunkt gällande högsta skattefria avdragsbelopp som framgår av Skatteverkets föreskrifter och allmänna råd (fr o m 2008-01-01, 1:85 kr /km).
b) Traktamente
b 1 Traktamente vid övernattning
Vid arbete på ort - förrättningsort - belägen minst 70 km enkel resväg från bostaden enligt b och c, erhåller arbetstagare vid övernattning, traktamente eller fri kost respektive fritt logi.
Arbetsgivare samråder med arbetstagare innan arbetet påbörjas på förrättnings- orten för att undersöka förutsättningarna för arbetet på förrättningsorten med en gemensam målsättning att finna lösningar som säkerställer ett ändamålsenligt och godtagbart boende.
Om arbetstagare erbjuds fritt logi av godtagbar standard, utgår inget natt- traktamente om han godtar erbjudandet. Med godtagbar boendestandard menas eget rum samt del i goda toalett- och duschmöjligheter. När flera arbetstagare bor på samma förläggning ska minst ett gemensamhetsutrymme finnas samt matlagningsmöjligheter och kylskåpsförvaring.
Anteckning
1) Med logi av godtagbar standard jämställs acceptabel husvagn och separat tillgång till toalett- och duschmöjligheter som ombesörjs av arbetsgivaren. Delat rum kan betraktas som godtagbart boende om berörda medarbetare accepterar det.
2) Medarbetare äger utan hinder av första stycket rätt till traktamente när avståndet mellan förrättningsorten och verksamhetsorten varit minst 50 km, om bortavaron uppgått minst till 13 timmar per dygn och övernattning skett på orten.
Förrättningstillägg
Om företaget ej erbjudit arbetstagaren ett godtagbart boende, utges ett förrättnings- tillägg med 35 % per dag av vid varje tidpunkt gällande högsta skattefria belopp som framgår av Skatteverkets föreskrifter och anvisningar (kost + logi f.n. 300 kr och fr o m 2008-01-01, 315 kr). Från 90:e dagen, utges ett förrättningstillägg på 20 % per dag av vid varje tidpunkt gällande högsta skattefria belopp enligt ovan.
b 2 Traktamentsersättning
Traktamente utges med belopp motsvarande vid varje tidpunkt gällande hög- sta skattefria avdragsbelopp som framgår av Skatteverkets föreskrifter och med- delanden.
Traktamente inkluderande kost och logi utges - under de i b angivna förut- sättningarna - med (för närvarande 300 kr per dag och fr om 2008-01-01, 315 kr.
Då arbetsgivaren tillhandahåller fri kost och logi görs avdrag enligt Skatteverkets föreskrifter och meddelanden.
Anmärkning
Beträffande traktamente vid påbörjande och avslutande av förrättning se b 4.
Protokollsanteckning till b 1 och b 2
Om, vid arbete utanför hemorten, arbetare eller arbetsgivare inte kan ordna logi på ett avstånd om 5 km enkel resväg från arbetsplatsen, jämställs tillfällig bostad med i a omnämnd fast bostad.
b 3 Traktamente vid utlandstjänstgöring
Vid förrättning med övernattning på förrättningsort utom Sverige tillämpas, såvitt inte annat överenskommits mellan de lokala parterna på företagsplanet, Skatte- verkets vid varje tidpunkt gällande rekommendationer om normalbelopp.
b 4 Påbörjande och avslutande av förrättning och vid huvudsemester
För resor i samband med första inställelse vid och avflyttning från förrättnings- orten, utges resekostnadsersättning beräknad enligt a. Ersättning utges i dessa fall för faktisk resväg utan begränsning.
Därjämte utges ersättning under resdag enligt nedan för den tid, som erfordras för resan, dock högst för så många timmar som motsvarar den ordinarie arbetstiden för resdagen jämte ytterligare 4 timmar
- i förekommande fall minskat med samma dag arbetade timmar:
- För restid utom eller under ordinarie arbetstid: ersättning med vid varje tidpunkt gällande grundlön enligt § 3 B).
Vid resa på sön- och helgdagar samt fridagar utges ersättning för högst 12 tim- mars resa per dygn.
Påbörjas vid första inställelse och avflyttning resa till förrättningsorten senare än kl 12 eller avslutas hemresa från förrättningsorten före kl 19, utges halvt traktamente för den dagen.
b 5 Förrättning under helg, söndag eller fridag
Under pågående förrättning medges ersättning för hemresa vid veckoslut enligt inkomstskattelagens bestämmelser. När, efter överenskommelse mellan arbets- givaren och medarbetaren, resa med reguljärt flyg är nödvändig, och samtidigt innebär väsentlig tidsbesparing, kan ersättning för sådan resa utgå högst vartan- nat veckoslut.
b 6 Traktamente vid olycksfall och sjukdom
Medarbetaren är berättigad till traktamente även för dag, då han på grund av olycksfall eller sjukdom är oförmögen att arbeta; dock utgår traktamente under högst 30 dagar. Om sjukdomen inte förhindrat hemresa och arbetsgivaren be- ordrar hemresa, kan arbetsgivaren i stället för traktamente, utge ersättning för hemresa enligt b 4.
Medarbetaren är skyldig att inom två dagar anmäla inträffad arbetsoförmåga. Sker inte sådan anmälan och företes inte läkarintyg på arbetsgivarens begäran, äger medarbetaren inte rätt till i föregående stycke omnämnda förmåner.
c) Gemensamma bestämmelser
c 1 Beräkning av kostnadsersättning
Vid olovlig frånvaro utges ersättningar enligt a och b i proportion till den arbetade tiden för den dagen.
c 2 Resväg
Med resväg avses lämpligast farbara väg mellan bostad och arbetsplats.
c 3 Central anläggning (fast tjänsteställe)
Till medarbetare, vilka anställts så att fast tjänsteställe, t ex företagets verkstad eller förråd utgör den naturliga basen, från vilken medarbetaren beordras till olika företags arbetsplatser, utges icke förmåner enligt denna paragraf.
För ovannämnda medarbetare, som företar resor direkt mellan fast bostad och arbetsplats, gäller huvudregeln i § 5 a eller b.
Protokollsanteckning till c
Fast tjänsteställe är en arbetsplats där medarbetare någorlunda regelmässigt infinner sig för att t ex hämta och lämna arbetsmaterial eller ta emot arbetsorder och dylikt.
c 4 Anställnings ingående
Vid nyanställning, då medarbetarens fasta bostad ligger utanför överenskommet turordningsområde, eller är så belägen att daglig hemresa inte kan ske, ska – om inte annat överenskoms – arbetsgivaren och medarbetaren fastställa tillfällig bostad (adress) varmed kan avses arbetsgivarens fasta driftställe, t ex företagets kontor, verkstad eller förråd på den främmande orten.
Den tillfälliga bostaden är därefter att betrakta som medarbetarens fasta bostad vid tillämpningen av allmänna bestämmelser § 5.
Vid arbete på den ort där medarbetaren har sin fasta bostad tillämpas huvudregeln i allmänna bestämmelser § 5 beträffande resekostnadsersättning och traktamente.
c 5 Erbjudande av nytt arbete vid driftsinskränkning
Beträffande resekostnadsersättning och traktamente hänvisas till Avtal om An- ställningsskydd.
c 6 Underlag för kostnadsersättningar
Medarbetare är skyldig att – som en förutsättning för erhållande av kostnadsersätt- ningar – på arbetsgivarens begäran fylla i och underteckna en av arbetsgivaren tillhandahållen blankett. Om inte annat sägs ska sådan blankett jämte erforderliga verifikationer lämnas till arbetsgivaren för varje löneperiod eller annan fastställd period.
c 7 Resekostnadsersättning då medarbetare flyttar sin fasta bostad
Då tillsvidareanställd medarbetare flyttar sin fasta bostad ska arbetsgivaren och medarbetaren träffa skriftlig överenskommelse om förutsättningarna för att tillämpa bestämmelserna om resekostnadsersättning enligt § 5 a.
Om sådan överenskommelse inte kunnat träffas gäller följande:
Medarbetaren, som flyttar sin fasta bostad inom det för medarbetaren i företaget
fastställda turordningsområdet, blir berättigad till resekostnadsersättning enligt i
a) angivna förutsättningar, med utgångspunkt från nya fasta bostaden, efter slut- förandet av det projekt som pågick vid flyttningen och där den anställde arbetar, dock tidigast tre månader efter flyttningen.
Medarbetare som flyttar utanför det för medarbetaren i företaget fastställda tur- ordningsområdet och därmed får en längre resväg, blir endast berättigad till högre ersättning efter särskild överenskommelse med arbetsgivaren.
Om medarbetaren, som uppbär resekostnadsersättning enligt a), flyttar sin bostad närmare arbetsplatsen erhåller han det lägre beloppet från och med den dag, då flyttningen skedde.
Vad som ovan sagts gäller inte medarbetare för vilken tillfällig bostad fastställts vid nyanställning eller vid varaktig omplacering enligt Avtal om Anställnings- skydd.
Anmärkning
Medarbetare är aldrig berättigad till högre ersättning än för faktisk resväg.
c 8 Traktamente då medarbetare flyttar sin fasta bostad
Om medarbetare, som uppbär traktamente enligt b, flyttar sin fasta bostad närmare förrättningsorten och avståndet därvid blir kortare än 50 km enkel färdväg, upphör rätten till traktamente från och med den dag då flyttningen skedde. Därefter utges resekostnadsersättning enligt a).
c 9 Flyttning av fast bostad
Medarbetare är skyldig att omgående till arbetsgivaren skriftligen anmäla flytt-
ning av sin fasta bostad.
d) Överenskommelse om användande av egen bil i tjänsten
Xxxxxxxxxxxxx har inte rätt att fordra att hos honom anställd medarbetare använder egen bil i tjänsten. Medarbetare har inte heller rätt att fordra att få begagna egen bil i tjänsten.
Föreligger ett ömsesidigt intresse mellan arbetsgivaren och medarbetaren gäller följande regler då dessa parter träffar överenskommelse om att medarbetaren ska använda egen bil i tjänsten.
d 1 Tillämpningsområde
En förutsättning för tillämpning av reglerna om bilersättning enligt d 2 är att medarbetaren använder egen bil i tjänsten under arbetstiden enligt generella eller i det enskilda fallet lämnade anvisningar.
Om medarbetaren använder egen bil i tjänsten under arbetstiden, kan arbetsgivare och medarbetare även träffa överenskommelse om att sådan bilersättning ska utges vid dagliga resor utom arbetstiden mellan bostaden och arbetsplatsen i stället för resekostnadsersättning enligt a).
Om medarbetaren använder egen bil i tjänsten, kan överenskommelse träffas om att bilersättning enligt d 2 ska utges vid första inställelse och avflyttning från arbetsplats på förrättningsort.
d 2 Bilersättning
Om arbetsgivaren och medarbetaren är överens om att medarbetaren ska använda egen bil i tjänsten enligt i d 1 angivna förutsättningar, utges särskild bilersättning enligt följande:
- 1000 mil 30 kr/mil
1001 - 2000 mil 26 kr/mil
2001 - mil 24 kr/mil
Errsättningsnivån följer det centrala tjänstemannaavtalets speciella bestämmelser för Ledarna vid resa med egen bil i tjänsten.
e 1 Allmän bestämmelse
Bestämmelserna under a) och d) gäller endast såvida inte annat överenskommits mellan de lokala parterna på företagsplanet.
§ 6 ORDNINGSREGLER M M
a) Allmänna ordningsregler
Allt arbete ska utföras yrkesmässigt och enligt givna föreskrifter. Arbetsgivaren äger att under arbetets gång kontrollera utförandet och påkalla rättelse, där sådan erfordras.
Föreskrifter som på arbetsplats meddelats till förekommande av olycksfall eller eldsvåda (ex. förbud mot tobaksrökning), ska följas.
Ombud från SEKO äger rätt att besöka arbetsplatsen. I samband härmed bör information om besöket lämnas till arbetsgivaren.
b) Personlig skyddsutrustning
Arbetsgivaren tillhandahåller lämplig personlig skyddsutrustning för arbetets utförande.
c) Skyddsskor
Till medarbetaren bekostar arbetsgivaren ett par skyddsskor med spiktrampskydd och skyddståhätta per 12-månadersperiod.
Vid arbete där slitage eller skadlig påverkan gör att skyddsskorna inte längre fyller sin funktion som skyddsskor, äger medarbetare rätt att i utbyte mot dessa i stället erhålla ett par andra utan kostnad, varvid ny 12-månadersperiod påbörjas.
Medarbetare har, för det fall behov uppkommer av ytterligare skyddsskor men av annan typ, rätt att för inköp av sådana av arbetsgivaren erhålla bidrag med 50 procent av priset. Arbetsgivaren har rätt att anvisa inköpsställe.
Med skyddsskor ska förstås såväl skor som kängor och stövlar vara försedda med spiktrampskydd och skyddståhätta.
d) Fria överdragskläder
Medarbetare har rätt att utan kostnad av arbetsgivaren erhålla en omgång över- dragskläder för varje påbörjad anställningsperiod om 12 månader. Detta gäller under förutsättning att anställningen avses pågå minst 3 månader.
Med överdragskläder förstås hängslebyxa/midjebyxa med blus eller overall för årstiden anpassade till väderleken.
§ 7 FÖRHANDLINGSORDNING RÄTTSTVISTER
a) Förhandling
1. Tillämpningsområde
Uppkommer tvist mellan arbetsgivare och medarbetare eller deras organisationer rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal jämte bilagor eller lag – rätts- tvist – äger part rätt att få sådan tvist behandlad vid lokal förhandling, central förhandling och Arbetsdomstolen eller i förekommande fall vid skiljenämnd, under förutsättning att part påkallar förhandling respektive väcker talan inom nedan angivna tidsfrister.
Med lag, avses lagstiftning rörande förhållandet mellan arbetsgivare och medar- betare (arbetsrättslig lagstiftning).
Med avtal, avses förutom ovannämnda avtal även övriga överenskommelser av kollektivavtals natur mellan parterna med undantag för kollektivavtal i vilket parterna överenskommit om annan förhandlingsordning.
Denna förhandlingsordning gäller inte vid talan om skadestånd eller annan full- görelse med anledning av olovlig stridsåtgärd enligt 67 § MBL.
2. Genomförande av förhandling
Förhandling bör påbörjas snarast möjligt efter det att motparten fått del av för- handlingsframställan.
Förhandling bör vid lokal förhandling respektive central förhandling vara slut- förd inom en månad respektive två månader efter det att motparten fått del av förhandlingsframställan.
3. Protokoll och justering
Vid förhandling ska, om annat inte överenskoms, föras protokoll, som ska vara utsedda justeringsmän tillhanda inom en månad efter sista förhandlingssamman- trädet. Protokollet ska vara justerat och motparten tillhanda snarast, dock senast inom en månad från mottagandet, om annat inte överenskoms.
4. Avslutande av förhandling
Förhandling ska anses vara avslutad när slutjusterat protokoll föreligger.
Skulle part inte justera protokoll inom föreskriven tid, ska förhandling anses avslutad när endera parten givit motparten skriftligt besked härom.
b) Lokal förhandling
1. Allmän rättstvist
Part, som vill att rättstvist ska bli föremål för lokal förhandling, ska begära sådan hos motparten – med i b) 2-3 angivna undantag snarast, dock inom fyra månader från det att parten fått kännedom om den omständighet, vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat. Om motparten begär det, ska framställningen vara skriftlig.
Protokollsanteckning
Beträffande medarbetares åtgärder vid yrkande om skadestånd eller annat fordringsanspråk hänvisas till lagen om anställningsskydd.
2. Rättstvist om lön m m
Tvist om lön eller annan ersättning enligt 35 § MBL respektive tvist om arbets- skyldighet, då arbetsgivare åberopat synnerliga skäl enligt § 34 andra stycket MBL, ska anses ha uppkommit då lokal facklig organisation till lokal arbets- givarpart skriftligen givit till känna att den av medarbetaren i en uppkommen tvistesituation hävdade uppfattningen biträds av organisationen. Har sådan tvist uppkommit, ska lokal arbetsgivarpart begära förhandling inom sex arbetsdagar.
3. Tvist om giltigheten av uppsägning m m
Vid tvist om giltigheten av uppsägning och avskedande ska lokal förhandling begäras inom en månad efter det att uppsägningen eller avskedandet skedde. Har medarbetare inte erhållit skriftligt besked om uppsägningen eller avskedandet med uppgift om vad han ska iakttaga, om han vill göra gällande att åtgärden är ogiltig, ska lokal förhandling begäras en månad från den dag då anställningen enligt uppsägningen eller avskedandet upphörde.
Vid tvist om tidsbegränsad anställnings giltighet ska lokal förhandling begäras inom en månad efter det att medarbetaren underrättat arbetsgivaren härom.
Protokollsanteckning
Beträffande medarbetares åtgärder vid ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande samt förkla- ring att tidsbegränsad anställning ska gälla tills vidare, hänvisas till lagen om anställningsskydd.
c) Central förhandling
1. Allmän rättstvist
Kan enighet inte uppnås vid lokal förhandling, ankommer det på part, som vill fullfölja ärendet, att skriftligen begära central förhandling hos central motpart
– med i c) 2-3 angivna undantag – inom en månad efter det att den lokala för- handlingen avslutats.
2. Rättstvist om lön m m
Vid tvist enligt b) 2 ska central förhandling begäras av arbetsgivarparten inom tio arbetsdagar efter det att den lokala förhandlingen avslutats.
3. Tvist om giltigheten av uppsägning m m
Vid tvist enligt b) 3 ska förhandling begäras inom en månad efter det att den lokala förhandlingen avslutats.
d) Arbetsdomstolen
1. Allmän rättstvist
Om part efter lokal och central förhandling vill få tvist prövad av Arbetsdomstolen, ska talan väckas vid domstolen – med i d) 2-4 angivna undantag inom fyra må- nader efter det att den centrala förhandlingen avslutats.
2. Rättstvist om lön m m
Vid tvist enligt c) 2 ska talan väckas av arbetsgivarparten vid Arbetsdomstolen inom tio arbetsdagar efter det att den centrala förhandlingen avslutats.
Anmärkning till d 2
Beträffande handläggning av rättstvist om betalning för ackordsarbete efter lokal- och central förhandling gäller särskilda bestämmelser.
3. Tvist om giltigheten av uppsägning m m
Vid tvist enligt c) 3 ska talan väckas vid Arbetsdomstolen inom två veckor efter det att den centrala förhandlingen avslutats.
4. Tvist om semesterersättning m m
Uppkommer tvist om semesterersättning eller skadestånd enligt semesterlagen eller kollektivavtal rörande semester, ska arbetstagarparten väcka talan om saken senast inom två år från utgången av det semesterår då medarbetaren enligt kollektiv- avtalet skulle ha erhållit den förmån till vilken anspråket hänför sig.
e) Preskription
1. Preskriptionstid
Preskriptionstiden räknas från den dag slutjusterat protokoll föreligger eller i förekommande fall från den dag skriftligt besked föreligger om att part anser förhandling avslutad.
2. Preskription
Begär part inte förhandling eller väcker han inte talan inom ovan föreskrivna tidsfrister, förlorar han rätten till förhandling respektive talan.
f) Partsförhållandet
Med part avses enligt denna förhandlingsordning följande:
Arbetsgivarpart:
Lokal förhandling: Arbetsgivaren
Central förhandling: Maskinentreprenörerna
Arbetstagarpart:
Lokal förhandling: SEKOs avdelning eller den lokala part SEKO utser Central förhandling: SEKO - Facket för Service och Kommunikation
Protokollsanteckning till f)
Om de lokala parterna på företagsplanet önskar biträde från organisationerna ska besked härom lämnas före förhandlingstillfället.
§ 8 AVTALETS GILTIGHET
a) Detta avtal gäller fr o m den 1 april 2007 t o m den 31 mars 2010.
Om begäran om förhandling icke sker senast två månader före den 31 mars 2010, förlängs avtalet för ett år i sänder.
Om begäran om förhandling framställs före den 30 november 2009, gäller avtalet för tiden efter den 31 mars 2010, med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.
b) Samtidigt med uppsägning eller senast inom 20 dagar efter den sista för uppsägning bestämda dagen ska avsändas förslag till nytt avtal, vid äventyr att uppsägningen annars kan av motparten förklaras ogiltig. Motförslag ska avsändas senast inom 20 dagar från sistnämnda dag, och förhandlingar om nytt avtal ska upptas senast inom ytterligare en vecka.
c) Uppsägning ska ske skriftligen och vara motparten tillhanda senast den sista för uppsägning bestämda dagen. Försändelsen ska adresseras från arbetstagarsidan till ME och från arbetsgivarsidan till SEKO under dess postadress.
Uppsägning av avtalet verkställs på arbetsgivarsidan av ME samt på arbetstagar- sidan av SEKO.
Stockholm den 28 maj 2007
MASKINENTREPRENÖRERNA SEKO - Facket för Service och Kommunikation
Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxxx
BILAGOR 1-17
ARBETSTIDSAVTAL
Mellan ME och SEKO träffas härigenom följande arbetstidsavtal.
§ 1 Avtalets omfattning
Mom 1
Detta avtal ersätter arbetstidslagen (1982:673) i dess helhet.
Detta avtal, utgör ingen ändring av arbetsmiljölagens allmänna skyddsbestäm- melser vad avser förläggning av arbetstid, resp särskilda bestämmelser om arbetstiden för minderåriga.
§ 2 mom 1 Ordinarie arbetstidens längd och omfattning
Den ordinarie arbetstiden per vecka är 40 timmar (exklusive raster). Såvida inte annat överenskoms ska arbetstiden utläggas med 8 timmar per dag på veckans fem första dagar.
Den ordinarie arbetstidens längd, vilken i medeltal motsvarar en veckoarbetstid per helgfri vecka, framgår enligt följande:
Xxx/helgfri vecka
A Dagarbete 40 timmar
B Kontinuerligt tvåskiftsarbete 38 timmar
C Intermittent tvåskiftsarbete 38 timmar
D Intermittent treskiftsarbet 36 timmar
E Kontinuerligt treskiftsarbete 35 timmar
Lokal överenskommelse om annan begränsningsperiod än ovan angivna, kan träffas mellan företaget och den lokal fackliga organisationen.
Arbetsgivare äger rätt att anordna arbetet i två- eller treskift enligt ovan. Genom kollektivavtalets regler om skiftgång har parterna träffat avtal om avvikelse från reglerna om dygnsvila samt veckovila enligt arbetstidslagen.
För arbetstid i bergrum gäller särskilda regler, se § 4 a nedan.
§ 2 mom 2
1 Intjänandeår
Heltidsanställd arbetstagare som arbetar hela perioden 1 april 2007 till och med den 31 mars 2008 har en rätt till 16 timmars arbetstidsförkortning under ovan angiven period kallat intjänandeår.
Under intjänandeperioden fr o m den 1 april 2007 t o m 2008 utökas ovanstående arbetstidsförkortning med en intjänanderätt om ytterligare 4 timmar.
Anmärkning till 2.1
Vid annan sysselsättning än heltid intjänas arbetstidsförkortning i proportion härtill. För arbetstagare som inte arbetar hela perioden, d v s som börjar eller slutar sin anställning under perioden eller är frånvarande av orsak som inte ersätts med lön av arbetsgivaren beräknas intjänanderätten av arbetstidsförkortningen med 1/365 av 20 timmar för varje övrig anställningsdag.
2 Ledighet med bibehållen lön efter intjänandeår
Efter intjänandeåret löpt ut har arbetstagare rätt att under kommande årsperioden (1 april till och med en 31 mars) kallad utgångsåret att få ledighet/arbetstids- förkortning med bibehållen lön i den omfattning som tjänats in enligt 2.1.
3 Förläggning och utläggning av ledighet
Ledigheten förläggs under uttagsåret efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagaren. Verksamhetens krav skall i största möjliga mån beaktas. Ar- betsgivaren skall, dock så långt det är möjligt, beakta arbetstagarens önskemål om förläggning.
4 Kontant ersättning istället för arbetstidsförkortning
Om anställning upphör utan att arbetstidsförkortning har tagits ut eller om intjä- nad arbetsförkortning inte tagits ut vid uttagsårets utgång erhåller arbetstagaren istället en kontant ersättning med den vid tidpunkten gällande lönen.
§ 3 Ordinarie arbetstidens förläggning
Mom 1
Den ordinarie arbetstidens längd och förläggning, som kan variera under olika delar av året, fastställs per dag, vecka, år eller annan tidsperiod genom lokal överenskommelse. Sådan lokal överenskommelse bör träffas i god tid före varje nytt år.
Då företag verkar som under- eller sidoentreprenör på arbetsplatsen tillämpas på denna gällande ordinarie arbetstid.
Normalt gäller dagarbetstid. För nattvila gäller bestämmelsen i § 4.
Lokala avtal om flexibel arbetstid kan utan hinder av detta avtal träffas.
Då lokal överenskommelse inte träffats förläggs dagarbetstiden respektive arbets- tiden vid tvåskiftsarbete enligt följande:
Dagarbete: måndag t o m fredag med 8 timmar mellan kl 06.00 och 17.30 med sammanlagd rasttid av en timme.
Anmärkning
Vid arbete utanför ordinarie dagarbetstid utgår OB-tillägg.
Tvåskiftsarbete: måndag t o m fredag första skiftet mellan kl 05.00 och 14.00 och andra skiftet mellan kl 14.00 och 24.00, med en halvtimmes rast på vardera skiftet.
Vid intermittent treskiftsarbete ska den ordinarie arbetstiden utläggas med högst 7 arbetstimmar per skift på veckans fem första dagar jämte natt till lördag.
Vid kontinuerlig treskiftsgång överenskoms skiftesutläggningen i varje särskilt fall.
Anmärkning
Vid arbete på skift, utgår skifttillägg. Ej OB-tillägg.
Ordinarie arbetstid ska inte utläggas på påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton som är fridagar.
Efter lokal överenskommelse får arbete pågå även under ovan angivna helger.
Vid förändringen av den ordinarie arbetstidens förläggning ska berörd medar- betare lämnas besked om saken minst två veckor i förväg. Sådant besked får dock lämnas kortare tid i förväg om verksamhetens art eller händelser som inte har kunnat förutses ger anledning till det.
Protokollsanteckningar:
1. Förläggningen av arbetstiden är av väsentlig betydelse för att anpassa företagens verksamhet till beställarens (kundens) intressen och för ett effektivt utnyttjande av maskiner och resurser samt för att tillgodose arbetstagarnas önskemål. Ökad användning av flera och flexiblare arbetstidsformer ger större möjlighet att anpassa arbetstider till både arbetsplatsens och medarbetarens intressen.
2. Den för intermittent tvåskift angivna veckoarbetstiden innebär inte någon begränsning av möjlig- heten till lokal tillämpning, t ex individuellt utlagd kompensationsledighet.
3. Lokala lösningar som är anpassade till varje arbetsställe bör eftersträvas.
4. Vid intermittent skiftarbete ska, på grund av att den ordinarie arbetstiden beräknas per helgfri vecka, övertidstillägg utbetalas, om uppehåll inte görs i samband med helgdagar under minst två skift vid tvåskiftsarbete och minst tre skift vid treskiftsarbete eller på i § 3 angivna fridagar efter kl 06.00 (vid treskiftsarbete efter ordinarie nattskiftets slut på morgonen).
5. Parterna har antagit överenskommelsen mellan SAF och LO av den 2 februari 1981, angående deltidsarbete (bilaga 1).
Mom 2
Om särskilda skäl föranleder ändring av den fastställda arbetstiden, kan överens- kommelse härom träffas mellan arbetsgivaren och medarbetaren.
§ 4 Nattvila
Alla medarbetare ska ha ledigt för nattvila. I ledigheten ska ingå tiden mellan kl 24.00 och kl 05.00.
Avvikelse från första stycket kan göras med stöd av lokal skriftlig överenskom- melse mellan företaget och lokal facklig organisation.
Om förutsättningarna under ”arbetstidsförkortning” och ”veckovila” enligt § 4 uppfylls genom överenskommelse om arbetstidsschema mellan företag och berörd personal, gäller avvikelse från första stycket.
Anteckning till § 4, andra stycket
De lokala parterna bör särskilt beakta föreliggande behov att uföra snöröjning och halkbekämpning utifrån ett samhällsperspektiv.
§ 4 a Arbetstidsförkortning
a) Är arbetstiden förlagd med mer än två timmar mellan kl 22.00-05.00 minst två nätter under en vecka, är den ordinarie veckoarbetstiden 38 timmar.
b) Är arbetstiden förlagd med mer än två timmar mellan kl 22.00-05.00 fyra nätter under en vecka, är den ordinarie veckoarbetstiden 36 timmar.
c) Är arbetstiden förlagd med mer än två timmar mellan kl 22.00-05.00 fem nätter under en vecka, är den ordinarie veckoarbetstiden 32 timmar.
d) Vid arbetstidsförkortning enligt a eller b uppräknas nivåerna på timlönen enligt § 4 c i den allmänna anställningsvillkoren, och vid arbetstidsförkort- ning enligt c med 25 procent.
Den som enligt arbetstidslista har arbetat på helgdag, kompenseras genom motsvarande ledighet vid senare tillfälle efter överenskommelse med arbetsgi- varen.
Anmärkning
Vid nattarbete utgår OB-tillägg.
Dessutom kan s k arbetsförläggningstillägg utgå.
Veckovila
Är arbetstiden förlagd mer än två timmar mellan kl 22.00-05.00, minst två nätter under en vecka enligt 4 a, ska medarbetaren ha minst 48 timmars sammanhängande ledighet under en period om sju dagar.
Är arbetstiden förlagd mer än två timmar mellan kl 22.00-05.00, minst fyra nätter under en vecka enligt 4 b-c, ska medarbetaren ha minst 60 timmars sammanhäng- ande ledighet under en period om sju dagar.
Xxxxxxxxxx för två på varandra följande sjudagarsperioder får slås samman så att ledigheten för den första perioden förläggs i en följd med ledigheten för den senare perioden. I sådant fall ska den sammanhängande ledigheten uppgå till minst 84 timmar, förutom när medarbetaren påföljande arbetsvecka övergår till dagarbete då veckovilan är 72 timmar.
Nattarbetande – den som normalt utför minst 3 timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer att fullfölja minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt – har rätt till veckovila med 84 timmar efter varje period om sex veckor.
Listläggning m m
Planering, listläggning av nattarbetstiden bör ske i god tid före arbetets påbörjande. Detta ska ske i samråd med berörda medarbetare.
Anmärkning
1. Bestämmelser om läkarundersökning för nattarbetande framgår av AFS 2005:6. Arbetsgivaren bör på lämpligt sätt informera nattarbetande om de risker för ohälsa som är förknippade med nattarbete och om lämpliga åtgärder för att förebygga hälsoproblem.
§ 4 b Arbetstid i bergrum
1. Vid bergarbete i bergrum är den ordinarie dagarbetstiden per vecka 36 timmar (exkl raster). Såvida ej annat överenskoms mellan arbetsgivare och vederbörande arbetstagare, ska arbetstiden utläggas med högst 8 arbetstimmar per dag under veckans 5 första dagar med början tidigast kl 06.00 och slut senast kl 17.30.
2. Vid bergarbete i bergrum i 2-skiftgång är den ordinarie arbetstiden per 2-veckorsperiod i genomsnitt 36 timmar per vecka (exkl raster). Såvida ej annat överenskoms ska arbetstiden utläggas med högst 8 arbetstimmar per skift under veckans fem första dagar och första skiftet förläggas så att arbetstiden börjar tidigast kl 05.00 samt andra skiftet förläggas så att arbetstiden slutar senast kl 24.00.
3. Vid bergarbete i bergrum i intermittent 3-skiftgång är den ordinarie arbetstiden per 3-veckorsperiod i genomsnitt 34 timmar per vecka (exkl raster). Såvida ej annat överenskoms, ska arbetstiden utläggas med högst 7,5 timmar per skift under veckans fem första dagar jämte natt till lördag.
4. Vid annat arbete i bergrum än bergarbete regleras den ordinarie arbetstiden och skiftarbetet enligt Arbetstidsavtalet.
5. Beträffande skifttillägg och tillägg för övertid, se Allmänna anställningsvillkor
§ 4.
Protokollsanteckning
Om annat ej överenskoms ska skiftväxling ske mellan arbetslagen vid kalenderveckans slut. Varsel om övergång från ett skift till ett annat ska lämnas minst 8 timmar före skiftets början. Dygnsvilo- regeln gäller.
Genom kollektivavtalets regler om skiftgång har parterna träffat avtal om avvikelse från reglerna om nattvila samt veckovila i 13 § och 14 § Arbetstidslagen, varför dispens hos Arbetarskyddsstyrelsen ej behöver sökas.
§ 5 Raster, måltidsuppehåll, pauser
Med raster avses sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetsta- garna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället. Raster inräknas inte i den ordinarie arbetstiden.
Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.
Rasterna ska förläggas så, att medarbetarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.
Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådana måltids- uppehåll räknas in i arbetstiden.
Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att medarbetarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.
Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbetsgivaren ska i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förlägg- ning så noga som omständigheterna medger.
Pauser räknas in i arbetstiden.
§ 6 Veckovila
Medarbetare ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (tillfälliga avvikelser kan göras). Xxxxxxxxxx för två på varandra följande sjudagarsperioder får slås samman så, att ledigheten för den första perioden förläggs i en följd med ledigheten för den senare perioden.
I sådana fall ska den sammanhängande ledigheten uppgå till minst 72 timmars sammanhängande ledighet. Till veckovilan räknas inte beredskapstid då arbetare får uppehålla sig utanför arbetsstället men ska stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer.
Xxxxxxxxxx ska så långt möjligt förläggas till veckoslut, eller efter överenskommelse annan dag. Vid veckovila förlagd till ordinarie arbetstid utges bibehållen lön.
§ 7 Beredskapstjänst
När verksamheten så kräver kan överenskommelse om beredskapstjänst träffas mellan arbetsgivaren och vederbörande medarbetare. Med beredskapstjänst avses tid under vilken medarbetaren ska vara anträffbar i bostaden eller på annan till arbetsgivaren anmäld plats där han kan nås per telefon och varifrån han snabbt kan nå arbetsplatsen för att utföra arbete. Överenskommelse om beredskapstjänst ska träffas i så god tid som möjligt.
Anmärkning
Vid beredskapstjänst utgår beredskapsersättning, se Allmänna anställningsvillkor
§ 4 d.
§ 8 Jourtid
Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att arbetaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov utföra arbete får, om de lokala parterna inte enas om annat, jourtid tas ut härför med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid under vilken arbetaren utför arbete för arbetsgivarens räkning.
Anmärkning
Vid jourtjänst utgår beredskapsersättning.
§ 9 Övertid
Mom 1
Med övertid avses sådan arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid enligt § 2 och jourtid enligt § 8.
Tid som åtgår för att utföra förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten betraktas inte som övertid. Genom kollektivavtalets regler om förberedelse- och avslutningsarbeten, har parterna träffat avtal om avvikelse från reglerna om övertid enligt arbetstidslagen.
Vid beräkning av övertid ska kompensationsledighet eller annan ledighet som förläggs till medarbetarens ordinarie arbetstid eller jourtid likställas med fullgjord ordinarie arbetstid respektive jourtid.
Anmärkning
Vid övertidsarbete utgår övertidsersättning.
Mom 2
Övertid får tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock med högst 200 timmar under ett kalenderår.
När övertidsarbete kompenseras i form av ledig tid, kompensationsledighet, tillförs övertidsutrymmet de övertidstimmar som har kompenserats genom ledigheten.
Avvikelse från första stycket får göras genom lokal överenskommelse. Beräkningsperiodens längd fastställes av de lokala parterna enligt § 2.
Den sammanlagda arbetstiden under varje period om 7 dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en begränsningsperiod om högst 4 månader eller den längre tid arbetsgivaren överenskommer med den lokala fackliga organi- sationen. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro under den tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.
Mom 3
Har natur- eller annan olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omstän- dighet, som inte kunnat förutses av arbetsgivaren, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, ska övertid som fullgjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av övertid enligt mom 2.
Arbetsgivaren, ska snarast underrätta den lokala arbetstagarorganisationen om nödfallsövertidsarbete. Pågår nödfallsövertid längre tid än två dygn från arbetets början ska det anmälas till ME-SEKOs arbetstidsnämnd.
§ 10 Överenskommelser och dispens
Kan enighet enligt § 4 eller § 10 mom 2 inte uppnås kan ansökan om dispens göras hos ME-SEKOs arbetstidsnämnd. Ansökan om dispens kan av nämnden prövas utan hinder av förhandlingsordningen.
§ 11 Anteckningar om jourtid och övertid
Arbetsgivaren ska föra anteckningar om jourtid enligt § 9 och övertid enligt § 10. Medarbetaren och företrädare för SEKOs klubb eller avdelning, har rätt att ta del av dessa anteckningar. Anteckningar ska ske på sätt som parterna överenskommer eller enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
§ 12 ME-SEKOs arbetstidsnämnd
ME-SEKOs arbetstidsnämnd prövar dispenser enligt § 11 samt tvister om tolkning och tillämpning av detta avtal eller med stöd därav träffade överenskommelser. Nämnden består av fyra ledamöter. Parterna utser vardera två ledamöter. En av ledamöterna är ordförande. Vid oenighet utser nämnden opartisk ordförande.
§ 13 Förhandlingsordning
Tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal ska först hänskjutas till för- handling mellan de lokala parterna (lokal förhandling).
Förhandling ska ske med SEKOs avdelning, eller den lokala part SEKO utser.
Uppnår de lokala parterna inte enighet ska tvisten på begäran av endera parten hänskjutas till central förhandling.
Tvist kan av part senast inom en månad från avslutad central förhandling för avgörande hänskjutas till ME-SEKOs arbetstidsnämnd. Nämndens beslut är bindande för parterna om inte tvisten hänskjutes till arbetsdomstolen senast inom två månader från dagen för nämndens beslut. Dispenser kan inte bli föremål för arbetsdomstolens prövning.
I övrigt gäller Maskinföraravtalets förhandlingsordning för rättstvister (Maskin- föraravtalet § 7).
§ 14 Skadestånd
ME-SEKOs arbetstidsnämnd kan utdöma skadestånd för brott mot detta avtal eller med stöd därav träffade överenskommelser.
Vad gäller beslut i ME-SEKOs arbetstidsnämnd om storlek och jämkning av skadestånd vid olovligt uttag av övertid ska arbetstidslagens regler vara vägledande.
§ 15 Avtalets giltighetstid
Detta avtal gäller fr o m den 1 april 2007 och gäller med samma giltighetstid som Maskinföraravtalet i övrigt.
Särskilda bestämmelser för arbete i bergrum
1. Med uttrycket ”i bergrum” (underjordsanläggningar i berg) avses den del av en arbetsplats, som ligger innanför berginslagen till ingångar samt under bergytan vid sänken, hiss-, ventilations- och tubschakt. Dock räknas även utsprängning och utlastning av de första salvorna i ingångsorter, sänken, hiss-, ventilations- och tubschakt till arbete i bergrum.
Bergrumsarbetets huvudgrupper
2. Bergrumsarbetet indelas i följande huvudgrupper:
a) Bergarbete.
b) Kontrollskrotning och bergförstärkningsarbete i tidigare färdigställda och i bruk tagna bergrum.
c) Inrednings- och installationsarbete.
d) Underhålls-, service- och ombyggnadsarbeten av inredningar och installationer i tidigare färdigställda och i bruk tagna bergrum.
Anmärkning
När skärmvägg, port eller liknande avgränsning saknas mellan utrymmen i bergrum anses installationsarbeten utförda i ”samma utrymme” som bergarbeten då bergarbetena bedrivs i direkt anslutning till berörda installationsarbeten. Om bergarbetena därvid medför en påtaglig försämring av arbetsmiljön för instal- lationsarbetena, t ex genom besvärande buller, gaser och dylikt, tillämpas för installationsarbetena samma regler som för bergarbetena.
Vad nu sagts gäller endast för den tid då installationsarbeten utförs samtidigt med bergarbeten. För installationsarbeten som enbart tillfälligt och kortvarigt störs av samtidigt pågående bergarbeten i ”samma utrymme” ska dock reglerna för bergarbete inte tillämpas. Vid bergrumsarbete samråder arbetsgivaren med berörda arbetare för att klarlägga villkoren för det aktuella arbetet.
Definition
a) Bergarbetesborrning, laddning, sprängning och salvskrotning
• upplastning och uttransport av bergmassor
• skyddsskrotning samt bergförstärkningsarbeten.
Med bergförstärkningsarbeten avses:
• borrning för och montering av bergförankringsbult
• borrning för och injektering av berget
• formsättning, armering och betonggjutning av förstärkningsbågar, pelare eller annan motgjutning mot bergtak eller bergvägg som erfordras för förstärkning av berget
• montering av permanent skyddsnät
• inklädnad av tak och väggar med sprutbetong (inkl eventuell armering) samt
• att under osprutade bergtak montera/utföra annat permanent tak som skydd för nedfallande sten.
Bergarbeten anses avslutade, då bergarbeten enligt ovan är utförda i föreskriven omfattning (bergytorna säkrats).
Som bergarbete räknas icke bortskjutning av enstaka gaddar och mindre bergpartier (inkl övriga därmed sammanhängande arbeten) i tidigare färdigställda bergrum.
Som bergarbete betraktas kontrollskrotning och bergförstärkningsarbete som utförs dels i vattenvägar och svallgallerier i anslutning till kraftstationer och dels i samband med renovering av tidigare färdigställda och i bruk tagna oljelagrings- utrymmen där oljan lagrats mot bergväggen.
I bergrumsanläggningar gäller reglerna om bergrumstillägg och tillägg för ar- betstidsförkortning intill dess att bergarbetena avslutats.
Om inrednings- och installationsarbeten utförs i samma utrymme samtidigt med pågående bergarbeten, tillämpas samma regler som för bergarbeten.
Reglerna tillämpas för varje utrymme för sig under förutsättning att utrymmena är avgränsade från varandra, t ex med skärmvägg eller port.
b) Kontrollskrotning och bergförstärkningsarbete i tidigare färdigställda och i bruk tagna bergrum
Då sådana arbeten utförs som renovering av tidigare färdigställda och i bruk tagna oljelagringsutrymmen där oljan lagrats mot bergväggen samt vattenvä- gar och svallgallerier i anslutning till kraftstationer och dels i samband med renovering av tidigare färdigställda och i bruk tagna oljelagringsutrymmen där oljan lagrats mot bergväggen.
c) Inrednings- och installationsarbete
Övriga byggnadsarbeten som utförs i ett säkrat utrymme och ej är arbete enligt a) och b) ovan utan endast syftar till att göra utrymmet användbart för avsett ändamål
d) Underhålls-, service- och ombyggnadsarbeten av inredningar och instal- lationer i tidigare färdigställda och i bruk tagna bergrum.
3 a) Bestämmelserna om arbetstidsförkortning enligt § 4 a ovan samt om tillägg för arbetstidsförkortning enligt Allmänna anställningsvillkor § 4 c) gäller för bergarbete.
b) Bestämmelsen om bergrumstillägg enligt Allmänna anställningsvillkor
§ 4 b) 1 gäller för bergarbete.
Bestämmelsen om bergrumstillägg enligt Allmänna anställningsvillkor
§ 4 b) 2 gäller för kontrollskrotning och bergförstärkningsarbete i tidigare färdigställda och i bruk tagna bergrum.
Bestämmelsen om bergrumstillägg enligt Allmänna anställningsvillkor § 4
b) 3 gäller för inrednings- och installationsarbete.
För underhålls-, service- och ombyggnadsarbeten av inredningar och instal- lationer i tidigare färdigställda och i bruk tagna bergrum enligt § 4 a, d) utgår inga tillägg.
4. För betonggjutarlag gäller för hela laget den arbetstid som gäller för arbetarna vid gjutstället, även om tillredningen av betongen sker utanför bergrum- met. För arbete vid betongstation ovan jord, som levererar betong till flera arbetslag, gäller ej bestämmelserna om arbetstidsförkortning enligt § 4 a ovan samt om tillägg för arbetstidsförkortning och bergrumstillägg.
5. För transport av material till och från arbetsplats i bergrum med bil, traktor eller liknande fordon gäller ej bestämmelserna om arbetstidsförkortning enligt
§ 4 a ovan samt om tillägg för arbetstidsförkortning och bergrumstillägg.
6. Vid upplastning och uttransport av bergmassor i samband med pågående bergarbete i bergrum enligt huvudgrupp a) gäller den ovan jord tillämpade arbetstiden. För varje arbetstimme förlagd i bergrum utges dock tillägg för arbetstidsförkortning enligt Allmänna anställningsvillkor § 4 c) och bergrums- tillägg enligt Allmänna anställningsvillkor § 4 b)1.
I det fall att arbetstid förlagd i bergrum är lika med fastställd veckoarbetstid i § 4 a 1 och § 4 a 2, gäller även bestämmelserna om förkortad arbetstid.
Arbetstid ovan jord vid uttransport av bergmassor t o m 2 km färdväg utan- för bergsinslag, räknas som förlagd i bergrum. Vid längre transportavstånd räknas däremot all arbetstid utanför berginslag som förlagd ovan jord.
7. För arbetare som endast under del av dag deltager i annat arbete än bergarbete i bergrum, gäller den ovan jord tillämpade arbetstiden. För varje arbetstimme förlagd i bergrum utges dock det bergrumstillägg enligt Allmänna anställ- ningsvillkor § 4 b som är fastställt för arbetet vid arbetsstället.
8. För arbetare som insätts i annat arbetslag, gäller samma arbetstid som för det lag, i vilket han insätts.
Bilaga 1
Överenskommelse angående deltidsarbete
Företagen ska tillse, att den deltidsanställdes arbetstid och arbetsförtjänst blir så jämn som möjligt. För stadigvarande deltidsarbete ska arbetstidschema upprättas, såvida icke arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet omöjliggör detta. På sådant arbetstidsschema ska all regelbundet återkommande arbetstid angivas.
Sociala förmåner enligt lag och avtal är i vissa fall beroende av arbetstidens längd och förläggning. En arbetstid understigande 16 timmar per vecka medför sålunda, att rätten till avgångsbidragsförsäkring och grupplivförsäkring reduceras. Vidare kan de avtalsenliga AGS-förmånerna minskas i vissa fall och pensionsförmånerna påverkas om arbetstiden understiger 208 timmar per kalenderkvartal. Den årliga arbetsinkomsten måste överstiga ett visst belopp – basbeloppet – för att medar- betaren ska tillgodoräknas pensionspoäng för ATP.
Den deltidsanställde ska informeras om dessa bestämmelser – liksom om de övriga anställningsvillkor – som gäller vid deltidsarbete. Där så är praktiskt möjligt och i fall där den anställde så önskar ska arbetstiden för den deltidsanställde bestämmas så att den anställde blir berättigad till de ovan angivna sociala förmånerna.
Vid utökat arbetskraftsbehov ska i första hand deltidsanställda erbjudas ett högre antal timmar.
Parterna är ense om att tvist rörande tillämpning av denna överenskommelse avgörs av SAF och LO.
FÖRTROENDEMANNAÖVERENSKOMMELSEN
Överenskommelse om tillämpning av lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML)
FML gäller med nedan angivna undantag och tillägg.
§ 1 Facklig förtroendeman verksam hos huvudentreprenör (1 § andra stycket FML)
Facklig förtroendeman, utsedd hos huvudentreprenör på nybyggnadsarbetsplats eller motsvarande, bör, med avseende på löpande fackliga arbetsuppgifter enligt
§ 4 a) nedan, utöva sin fackliga funktion på arbetsplatsen i förhållande även till medarbetare hos underentreprenör, som tillämpar mellan de avtalsslutande parterna träffat kollektivavtal.
§ 2 Begreppet ”arbetsplatsen” i maskinföretag (1 § andra stycket FML)
I företag, vars verksamhet kännetecknas av många kortvariga arbetsplatser, bör överenskommelse om innebörden av begreppet ”arbetsplatsen” träffas mellan arbetsgivaren och SEKOs avdelning. Härvid bör främst överenskomna turordnings- områden enligt Avtal om Anställningsskydd vara vägledande, när inte annat föranleds av företagets organisatoriska uppbyggnad.
§ 3 Tillgång till utrymme m m (3 § FML)
Förtroendeman ska enligt 3 § FML beredas möjlighet att förvara för det fackliga uppdraget erforderliga handlingar i lämpligt låsbart utrymme. Om det med hänsyn till företagets storlek och det fackliga uppdragets art och omfattning erfordras, bör den facklige förtroendemannen även beredas tillgång till lämplig lokal, där sammanträden eller samtal kan äga rum.
I den mån det behövs för det fackliga uppdraget bör den facklige förtroendeman- nen få begagna tillgänglig telefon.
§ 4 Omfattningen och förläggningen av den fackliga förtroendemannens ledig- het för det fackliga uppdraget samt ersättning för detta (6 och 7 §§ FML)
a) Normtid för löpande fackliga uppgifter
För löpande fackliga uppgifter gäller nedan angivna normtid per vecka, beroende på antalet hos arbetsgivaren anställda medarbetare på arbetsplatsen, om annan överenskommelse inte träffas.
Xxxxx medarbetare Normtid
5-10 1,0 tim
11-20 2,0 tim
21-30 2,5 tim
31-40 3,0 tim
41-50 4,0 tim
51-75 4,5 tim
76-100 5,5 tim
Vid mindre och större arbetsplatser, liksom vid arbetsplatser av stor geografisk ut- sträckning (oberoende av antalet anställda), förutsätts överenskommelse träffas.
Vid tillämpning av § 1 i överenskommelsen ska vid normtidsberäkningen hos underentreprenör inom avtalsområdet anställda medarbetare på arbetsplatsen inräknas i arbetsstyrkan till halva sitt antal.
Med löpande arbeten avses främst sådan upplysnings- och rådgivningsverksam- het i sådana fackliga frågor, som kan utföras under korta avbrott i arbetet eller liknande och som enligt FML berättigar till betald ledighet.
Ersättning för normtiden utges per löneperiod utan beaktande av den faktiska tidsåtgången för sådana uppgifter. Den facklige förtroendemannen äger – under hänsynstagande till kravet om ostörd produktion – själv avgöra när här avsedda fackliga uppgifter praktiskt och lämpligen ska utföras.
Utför facklig förtroendeman löpande fackligt arbete under rast äger han i mot- svarande mån förskjuta rasttiden.
Vill facklig förtroendeman förlägga viss del av det löpande fackliga arbetet utom ordinarie arbetstid, ska omfattningen härav anmälas till arbetsgivaren. Sådan tid avräknas från normtiden och ersättes utan övertidstillägg enligt mom d) andra och tredje styckena nedan. Träffas överenskommelse om sådan förläggning på uttrycklig begäran av arbetsgivaren, utgår övertidstillägg enligt kollektivavtalets § 4.
b) Xxxxx ledighet
Omfattningen och förläggningen av annan ledighet än som anges i a) ovan be- stämmes efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och den facklige förtroen- demannen eller vid bristande enighet – efter överläggning mellan arbetsgivaren och SEKOs avdelning.
c) Om deltagande i fackliga kurser
Från en arbetsplats bör samtidigt till en och samma fackliga kurs icke kallas mer än en facklig förtroendeman, såvida det inte med hänsyn till arbetsplatsens storlek är uppenbart, att detta kan ske utan risk för störning i produktionen.
Begäran om ledighet för facklig kurs ska göras minst 14 dagar före kursens början.
Då ersättning begäres för här avsedd kurs, ska bevis om genomgången kurs inlämnas till företaget. Av beviset ska framgå hur många närvarotimmar veder- börande förtroendeman har vid sådana undervisningstimmar som berättigar till ersättning.
d) Ersättning enligt FML för facklig förtroendeman
För ersättningsgrundande tid enligt FML utgår ersättning enligt följande.
Medarbetare, som har ackord, behåller gällande lönevillkor. Betalningen regleras individuellt genom s k parallelltidsersättning samtidigt som ackordet regleras.
Medarbetare, som inte har ackord, åtnjuter individuell ersättning enligt för honom annars gällande regler.
e) Utvecklingsbidrag
Utvecklingsbidrag i tidigare form har utgått ut avtalet. Se ny form under sidan 61 under rubrik ”Särskild överenskommler om utvecklingsbidrag”.
f) Restid och resekostnader
Har arbetsgivaren och förtroendemannen överenskommit, att den facklige för- troendemannen ska företa resa på grund av sådant fackligt arbete, som enligt FML berättigar till betald ledighet, ersätts förlorad arbetsförtjänst under ordinarie arbetstid enligt § 4 d), andra och tredje styckena ovan.
§ 5 Anställnings upphörande m m (5 och 8 §§ FML)
Då fråga uppkommer om att den facklige förtroendemannens anställning ska upphöra efter uppsägning eller underrättelse från arbetsgivarens sida, ska ar- betsgivaren skriftligen upplysa SEKOs avdelning om detta. Sådan upplysning behöver dock inte lämnas vid underrättelse inom åtta veckor före avtalat arbetes beräknade slutförande om avsteg inte görs från turordning enligt Avtal om An- ställningsskydd, såvitt avser förtroendemannen.
Arbetsgivaren ska även lämna skriftlig upplysning till SEKOs lokalavdelning om fråga uppkommer om ändring av facklig förtroendemans arbetsförhållanden eller anställningsvillkor, såvida inte ändringen utgör ett normalt led i förtroendemannens arbete.
Om SEKOs lokalavdelning önskar påkalla förhandling i frågan, ska begäran fram ställas inom en vecka efter det att upplysning enligt föregående stycken lämnats till avdelningen.
I övrigt ska frågor rörande anställnings upphörande handläggas enligt reglerna om samråd i Avtal om Anställningsskydd.
§ 6 Tolkningsföreträde (9 § FML)
Tolkningsföreträde enligt 9 § första stycket FMLska tillkomma avtalsslutande parts centrala organisation eller efter dess beslut i visst fall dess lokalavdelning.
Protokollsanteckning
Då avtalsslutande parts centrala organisation i visst fall beslutat delegera tolkningsföreträde till lokalavdelning, ska skriftligt meddelande om detta tillställas ME.
§ 7 Giltighetstid
Detta avtal gäller med samma giltighetstid som Maskinföraravtalet i övrigt.
Om förtroendemannalagen ändras under avtalsperiodens giltighet ska parterna omgående uppta överläggningar om denna, så att lagändringen kan tillämpas på avtalsområdet.
Särskild överenskommelse om utvecklingsbidrag
Utvecklingsbidrag
För att stärka förutsättningarna för samverkan genom ett effektivt partsarbete i företagen, utgår ett utvecklingsbidrag för finansiering av verksamhet enligt nedan.
1. SEKOs avdelning förbinder sig att gentemot företagen söka tillse att det bildas fackklubb eller utses facklig förtroendeman på företaget.
2. SEKOs avdelning förbinder sig att tillse de fackliga relationerna sköts i syfte att uppnå facklig samverkan i enlighet med kollektivavtalets intentioner och mål.
3. Ikraftträdande
Överenskommelsen träder i kraft den 1 januari 2008 och gäller t o m den 30 juni 2010. Därefter gäller överenskommelsen tillsvidare med en ömse- sidig uppsägning om sex månader.
4. Finansiering
För att finansiera verksamheten enligt ovan inbetalar företaget fr o m 2008-01-01 till SEKOs lokalavdelning 0,51 procent av företagets löne- summa inom SEKOs avtalsområde, för verksamhet på vilken företaget tillämpar Maskinföraravtalet.
5. Debitering
Utvecklingsbidraget debiteras via FORA och en redovisning sker till SEKO.
Överenskommelsen är fr o m den 1 juli 2010 uppsägningsbar enligt punkt 3.
AVTAL OM ANSTÄLLNINGSSKYDD
§ 1
Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller med nedan angivna undantag och tillägg.
Från avtalets tillämpning undantas medarbetare, som är anställda enligt reglerna i Yrkesutbildningsavtalet.
§ 2
Medarbetare, som för beräknande av turordning önskar åberopa tidigare anställ- ning inom företag och/eller koncern, bör i samband med anställningsavtalets ingående uppge den tid han vill åberopa.
Medarbetare som fått återställning enligt § 13, ska anses ha uppnått den anställ- ningstid som fordras för rätt till besked enligt § 6, och företrädesrätt enligt § 13.
§ 3
Tillsvidareanställning är huvudanställningsform inom Maskinföraravtalets om- råde. Avtal om tidsbegränsad anställning får dock träffas i de fall som anges i §§ 4, 4 a och 5.
§ 4
Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:
1. Avtal för viss tid eller visst arbete, om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet vid anställning som beräknas pågå högst 6 månader.
Avtal för viss säsong kan också träffas om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet.
Överenskommelse om detta ska ske vid förhandlingar med berörd MB-grupp, facklig förtroendeman eller om sådan saknas, med SEKOs lokalavdelning.
Om upprepade sådana anställningar sammanlagt pågått mer än 8 månader under de senaste 12 månaderna, övergår den avtalade anställningen i tills- vidareanställning i den verksamhet (turordningsområde/turordningsenhet) där han tidigare varit anställd.
2. Om arbetsgivare i särskilda fall önskar träffa överenskommelse med medar- betare om anställning för ”viss tid” eller ”visst arbete” för längre tid än ovan sagts, ska överenskommelse träffas med SEKOs lokalavdelning.
3. Fortsätter anställning efter det att anställningen rätteligen skulle ha upphört, övergår den avtalade anställningen till tillsvidareanställning i den verksamhet (turordningsområde/turordningsenhet) där medarbetaren är anställd.
4. Avtal om tidsbegränsad anställning (”kortvarigt arbete”) kan, utöver vad som ovan sagts, ingås för kortvarig anställning där det inte är meningsfullt att träffa avtal om tillsvidareanställning, dock längst för en tid om en månad.
Om en medarbetare har varit anställd hos arbetsgivaren som vikarie i sammanlagt mer än tre år under de senaste fem åren, övergår anställningen till en tillsvida- reanställning.
§ 4 a
Avtal får även i andra fall än som avses i § 4 träffas om tidsbegränsad anställning (överenskommen visstidsanställning). Avtal om sådan anställning får beträffande en och samma medarbetare omfatta sammanlagt högst 12 månader under tre år, och ingen avtalsperiod får vara kortare än en månad. Träffas avtal om kortare tid än en månad, gäller avtalet en månad.
I ett företag eller en verksamhet som tidigare inte har haft någon medarbetare får, när medarbetare anställs första gången och under tre år därefter, avtal som avses i första stycket beträffande en och samma medarbetare träffas för sam- manlagt högst 18 månader under tre år.
En arbetsgivare får vid en och samma tidpunkt ha högst fem medarbetare anställ- da med överenskommen visstidsanställning.
Protokollsanteckning till § 4
Om anställning för säsong kan ske får anställning för tillfällig arbetsanhopning ej ingås.
§ 5
Avtal får även träffas om tidsbegränsad provanställning, om prövotiden är högst 6 månader, dock att sådan anställning endast ska förekomma vid arbete där anställ- ningen ska övergå i en tillsvidareanställning efter prövotidens utgång.
Då synnerliga skäl föreligger kan provanställningen efter lokal överenskommelse förlängas, dock längst ytterligare 6 månader. Sådan överenskommelse träffas med fackklubb, MB-grupp, facklig förtroendeman, eller om sådan saknas, SEKOs avdelning.
Provanställning får ej förekomma i följande fall.
1. Anställning av lärling till ungdomsutbildning enligt Yrkesutbildningsavtalet § 4 a).
2. Medarbetare, som vid anställningens ingående på arbetsgivarens begäran visar att han tidigare innehaft anställning av likartat slag och under samma förut- sättningar i företaget eller i koncernen under minst 6 månader de senaste 2 åren.
Vill inte arbetsgivaren eller medarbetaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut, ska besked om detta lämnas till motparten senast vid prövotidens utgång. Sker det ej, övergår provanställningen i en tillsvidare- anställning.
Om inte annat har avtalats, får en provanställning avbrytas även före prövotidens utgång.
Besked om att tidsbegränsad anställning inte kommer att fortsätta §§ 6-8
§ 6
En medarbetare som är anställd för begränsad tid enligt §§ 4 eller 4 a och som inte kommer att få fortsatt anställning när anställningen upphör, ska få besked av arbetsgivaren om detta minst en månad före anställningstidens utgång.
Är anställningstiden så kort att besked inte kan lämnas 1 månad i förväg, ska beskedet i stället lämnas när anställningen börjar.
När medarbetare ska skiljas från sin anställning av annan anledning än arbetsbrist, ska en uppsägningstid enligt § 9 iakttas från arbetsgivarens sida, dock ej längre än till det avtalade arbetets färdigställande.
Den anställde har att iakttaga uppsägningstiden i § 9 under det avtalade arbetets gång, dock ej längre än till det avtalade arbetets färdigställande.
Protokollsanteckning nr 1 till § 6:
För anställd för viss tid, visst arbete eller viss säsong gäller:
Om arbetsgivare och medarbetare ej träffat annan överenskommelse, avser anställningen allt till yrket hörande arbete.
Protokollsanteckning nr 2 till § 6:
Vid besked till anställd för viss säsong anges den förväntade tidpunkten för säsongsarbetets slut. Om klimatförhållandena medger att säsongsarbetet därefter kan fortsätta och anställningen på denna grund kan förlängas för ytterligare någon tid, träffas särskild överenskommelse härom. Överenskommelse om sådan förlängd säsongsanställning ska skriftligen bekräftas av arbetsgivare och medarbetare. Nytt besked erfordras inte.
Vid säsongsarbete ska arbetsgivaren till de medarbetare med företrädesrätt enligt § 13 protokolls- anteckning, som ej kan beredas arbete för nästkommande beläggningssäsong, lämna besked härom minst en månad dessförinnan.
§ 7
En medarbetare som har fått besked enligt § 6 första stycket, har rätt till skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete, dock endast om denne, när anställningen upphör, varit anställd hos arbetsgivaren mer än tolv månader under de senaste två åren.
Uppsägning från arbetsgivarens sida § 8
§ 8
Omplaceringsområde fastställs i samråd mellan arbetsgivare och berörd MB-grupp/ facklig förtroendeman eller, om sådan saknas, SEKOs avdelning med beaktande av företagets organisatoriska uppbyggnad.
Kan enighet inte uppnås om omplaceringsområdet, utgör ifrågavarande distrikt/ förvaltning eller motsvarande enhet inom företagets omplaceringsområden.
Fastställande av omplaceringsområde bör ske samtidigt som turordningsområde fastställs.
Protokollsanteckningar till § 8
1. Vid arbetsbrist ska – innan arbetsgivaren vidtar utredning om omplaceringsmöjligheter – arbets- givaren efterhöra om den berörde medarbetaren har anspråk på omplacering inom det fastställda omplaceringsområdet. Avstår medarbetaren från anspråk på omplacering har arbetsgivaren fullgjort sin omplaceringsskyldighet.
Medarbetare, som önskar göra anspråk på omplacering, ska informera arbetsgivaren omgående, dock senast inom 2 arbetsdagar efter mottagandet av erbjudandet om omplacering.
Vid omplacering till annat arbete, ersätts medarbetaren med den lön som gäller för det nya arbetet.
2. I samband med erbjudande av varaktig omplacering till främmande ort, som är så belägen att daglig hemresa ej kan ske, ska – om annat ej överenskoms – arbetsgivare och medarbetare fastställa tillfällig bostad (adress) på den främmande orten. Den tillfälliga bostaden är därefter att betrakta som medarbetarens fasta bostad vid tillämpningen av § 5 i Maskinföraravtalet.
Kan enighet härvid ej uppnås, gäller arbetsgivarens fasta driftställe, varmed avses företagets kontor, verkstad, förråd eller dyl, på den främmande orten som utgångspunkt för beräkning av resekostnadsbidrag vid dagliga resor och traktamente. Detta driftställe är därefter att betrakta som medarbetarens fasta bostad vid tillämpningen av § 5 i Maskinföraravtalet.
Övergångsbestämmelse till § 8, protokollsanteckning 2
Medarbetare, som blir omplacerad enligt ovan, har dock rätt att vid beräkning av traktamente utgå från sin fasta bostad under en övergångsperiod om 6 månader, under förutsättning att medarbetaren varit anställd hos arbetsgivaren 12 månader under de senaste 2 åren.
För medarbetare som inte uppfyller dessa kvalifikationskrav är motsvarande
övergångsperiod 1 månad.
Övergångsperiod räknas fr o m den dag medarbetaren påbörjat arbetet på den främmande orten.
Anmärkning till § 8, protokollsanteckning 2
Med bristande enighet mellan arbetsgivare och medarbetare enligt ovan avses så- väl frågan om hemresa kan ske som frågan om fastställande av tillfällig bostad.
Vid arbete på den ort där medarbetaren har sin fasta bostad tillämpas huvudregeln i § 5 Maskinföraravtalet beträffande resekostnadsbidrag och traktamente.
§ 9
För både arbetsgivare och medarbetare gäller en minsta uppsägningstid av en månad.
Medarbetaren har rätt till en uppsägningstid av
- två månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst två år, men kortare än fyra år,
- tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst fyra år men kortare än sex år,
- fyra månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst sex år, men kortare än åtta år,
- fem månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst åtta år, men kortare än tio år, och
- sex månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 10 år.
Övergångsbestämmelse
För anställningsavtal som har ingåtts före den 1 april 1998 gäller § 9 i sin äldre lydelse – se nedan.
UPPSÄGNINGSTID, § 9 (För anställningsavtal som ingåtts före den 1 april 1998). För både arbetsgivare och medarbetare gäller en minsta uppsägningstid av 1 månad.
Om en medarbetare vid uppsägningstillfället har varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt 12 månader under de senaste 2 åren, eller, såvitt avser medarbetare som fyllt 45 år, 6 månader under de senaste 12 månaderna, har medarbetaren rätt till en uppsägningstid av
2 månader vid fyllda 25 år
4 månader vid fyllda 35 år
6 månader vid fyllda 45 år
För en medarbetare som fyllt 25 år, och som varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt minst 3 år under de senaste 4 åren, är uppsägningstiden 2 månader från medarbetarens sida.
Protokollsanteckningar till § 9
1. Den dag då uppsägningen sker inräknas inte uppsägningstiden.
2. Part, som vill åberopa att uppsägning skett, ska kunna bevisa detta skriftligen eller på annat sätt.
Lön och andra förmåner under uppsägningstiden § 10
§ 10
Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår enligt följande:
- Medarbetare, som har ackord, behåller gällande lönevillkor. Betalningen regleras individuellt genom s k parallelltidsersättning samtidigt som ackordet regleras.
- Medarbetare, som ej har ackord, åtnjuter individuell ersättning enligt för honom eljest gällande regler.
Lön och andra förmåner under permittering § 11
§ 11
En medarbetare som permitteras har rätt till den lön och de anställningsförmåner som anges i Maskinföraravtalets § 3. Detta gäller dock inte om permitteringen är en följd av att arbetet är säsongbetonat eller av andra skäl inte är sammanhän- gande till sin natur.
Protokollsanteckningar
1. Ersättning utgår enligt § 10.
2. Medarbetare har vid anställningsavtalets ingående skyldighet att på arbetsgivarens begäran uppge sin semesterrätt.
3. Vid semesterstängning i samband med huvudsemestern gäller vid tillämpningen av denna para- graf följande för sådan medarbetare som vid semestertillfället ej är berättigad till för ledigheten erforderligt antal betalda semesterdagar.
Medarbetare är på begäran skyldig att lämna arbetsgivaren besked i vad mån han önskar få ut semesterledighet som ej är förenad med semesterlön eller avstå från sådan ledighet. Besked behöver ej lämnas innan arbetsgivaren har fått veta hur många semesterdagar utan lön han har eller han beräknas få rätt till.
Har medarbetaren inte senast inom 3 veckor efter det att medarbetaren fått information enligt föregående mening, lämnat besked om att arbete önskas, anses medarbetaren utan invändning ha mottagit ledighet under semesterperioden och är ej berättigad till ersättning enligt ovanstående.
Har medarbetaren inom angiven tid meddelat att han vill arbeta, men ej beretts tillfälle till arbete, är medarbetaren att anse som permitterad för den del av semesterstängningen, för vilken han ej är berättigad till ledighet med semesterlön en- ligt ovan. Ersättning utgår om förutsättningarna enligt paragrafen, är uppfyllda.
Har arbetsgivare, för medarbetare som ovan sagts, lagt ut huvudsemestern utan att genom förfrågan eller annorledes skaffa sig kännedom om dennes önskemål eller har huvudsemestern lagts ut trots att medarbetaren förklarat sig vilja arbeta, har medarbetaren rätt att avstå från ledigheten även sedan denna lagts ut.
Nyanställs medarbetare vid tidpunkt då arbetsgivaren redan fullgjort det i andra stycket angivna förfarandet gentemot övriga medarbetare på arbetsplatsen, bör frågan angående ledighet regelmässigt avgöras vid anställningstillfället.
Turordning vid uppsägning § 12
§ 12
a) Turordningen fastställes för tillsvidareanställda särskilt för varje yrkesgrupp (turordningsenhet) inom det verksamhetsområde varom överenskommelse träffats med berörd MB-grupp/facklig förtroendeman eller, om sådan saknas, med SEKOs avdelning med beaktande av företagets organisatoriska upp- byggnad.
Innan turordningen fastställs får en arbetsgivare med högst 10 medarbetare, oavsett antalet turordningsområden, undanta högst två medarbetare som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten.
Den eller de medarbetare som undantas har företräde till fortsatt anställning.
Kan sådan överenskommelse ej träffas, gäller som turordningsområde för utvarande arbetsförmedlingsdistriktets verksamhetsområde.
b) För medarbetare som anställts för viss säsong ska vid sådant besked, som ska lämnas enligt protokollsanteckning 1 till § 6, platsen i turordningen för respektive yrkesgrupp (turordningsenhet) bestämmas med utgångspunkt från medarbetarens anställningstid under avtalad viss säsong.
Vid lika anställningstid ger högre levnadsålder företräde till fortsatt arbete.
c) Överenskommelse om annan avvikelse från turordningsreglerna får träffas enligt § 15 a) och protokollsanteckning till § 16.
Protokollsanteckning till § 12
1. Vid arbetsbrist inom turordningsområde/turordningsenhet ska i princip tillsvidareanställd ha företräde till fortsatt arbete. Dock får tidsbegränsat anställd slutföra avtalad anställning.
2. För säsonganställd medarbetare, som varit anställd hos samma arbetsgivare minst två säsonger i följd, varje säsong under minst fyra månader ska vid besked som ska lämnas enligt § 6, platsen i turordningen i stället bestämmas med utgångspunkt från medarbetarens sammanlagda anställ- ningstid.
Företrädesrätt till återanställning §§ 13-14
§ 13
Medarbetare som sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till åter- anställning inom det turordningsområde och turordningsenhet där de tidigare har varit sysselsatta. Detsamma gäller medarbetare som har anställts för begränsad tid enligt §§ 4 eller 4 a och som på grund av arbetsbrist inte har fått fortsatt anställning. En förutsättning för företrädesrätt är dock att medarbetaren har varit anställd hos arbetsgivaren minst 12 månader under de senaste tre åren och att han har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen.
En medarbetare kan inte göra gällande sin företrädesrätt till återanställning, om en återanställning skulle strida mot § 4 första eller § 4 a. Företrädesrät- ten gäller från den tidpunkt då uppsägning skedde eller besked lämnades eller skulle ha lämnats enligt § 6 första stycket och därefter till dess nio månader har förflutit från den dag då anställningen upphörde.
Har under de nu nämnda tidsperioderna företaget, verksamheten eller en del av verksamheten övergått till en ny arbetsgivare genom lagenlig övergång, gäller företrädesrätten mot den nya arbetsgivaren. Företrädesrätten gäller även i de fall att den tidigare arbetsgivaren försatts i konkurs.
Protokollsanteckning till § 13
För säsonganställd medarbetare gäller motsvarande företrädesrätt för den medarbetare som varit anställd hos samma arbetsgivare minst 2 säsonger i följd, varje säsong under minst 4 månader.
§ 13 a
En deltidsanställd medarbetare som har anmält till sin arbetsgivare att han eller hon vill ha en anställning med högre sysselsättningsgrad, dock högst heltid, har trots
§ 13 företrädesrätt till sådan anställning. Som förutsättning för företrädesrätten gäller att arbetsgivarens behov av arbetskraft tillgodoses genom att den deltids- anställde anställs med en högre sysselsättningsgrad och att den deltidsanställde har tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna.
Om arbetsgivaren har flera turordningsområden, gäller företrädesrätten anställning
inom det turordningsområde där medarbetaren är sysselsatt på deltid. Företrädesrätten gäller inte mot den som har rätt till omplacering.
En medarbetare kan inte göra gällande sin företrädesrätt, om anställningen skulle strida mot § 4 eller § 4 a.
§ 14
Medarbetare, som erbjuds återanställning, bör snarast meddela arbetsgivaren huruvida han antar erbjudandet. Om erbjudandet antas behöver medarbetaren inte tillträda den nya anställningen förrän efter skälig övergångstid.
§ 14 a
Om flera medarbetare har företrädesrätt till återanställning enligt § 13 eller före- trädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad enligt § 13 a, bestäms turordningen dem emellan med utgångspunkt i varje medarbetares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Medarbetare med längre anställningstid har företräde framför medarbetare med kortare anställningstid.
Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde.
Förhandlingar m m §§ 15-16
§ 15
a) Innan arbetsgivaren vidtar någon av nedanstående åtgärder, ska förhandling enligt MBL 1-14 §§ ske.
1. Uppsägning på grund av arbetsbrist.
2. Permittering, som inte är av enstaka och kortvarig natur och inte heller beror på att arbetet är säsongbetonat eller annars till sin natur inte sammanhängande.
3. Återintagning efter sådan permittering som anges i punkt 2 ovan.
4. När arbetsgivare avser att anställa en medarbetare, när någon annan har före- trädesrätt till antingen återanställning eller företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad, Detsamma gäller när fråga uppkommer om vem av flera företrädesberättigade som ska få återanställning eller en anställning med högre sysselsättningsgrad.
Förhandling sker med berörd MB-grupp/kontaktombud eller om sådan saknas med SEKOs lokalavdelning.
Beträffande central MB-förhandling hänvisas till Utvecklingsavtalets överens- kommelse om Företagsanpassad MB-organisation § 9.
Protokollsanteckning till § 15 a
Lokal MB-förhandling – mellan företag och berörd MB-grupp/facklig förtroendeman eller om sådan saknas med SEKOs lokalavdelning – ska påbörjas snarast och bör, om ej parterna enas om annat, vara avslutad inom 10 arbetsdagar efter det att motparten fått del av förhandlingsframställan.
b) Innan arbetsgivaren vidtager någon av nedanstående åtgärder ska samråd äga rum.
1. Ingående avtal om provanställning eller tillfällig arbetsanhopning och anställ- ning för ”viss tid” eller ”visst arbete” enligt § 4 nr 1.
2. Besked om att provanställning ska avbrytas i förtid eller avslutas utan att övergå i en tillsvidareanställning. Arbetsgivaren ska underrätta medarbetaren om detta minst två veckor i förväg.
Samråd sker med MB-grupp, eller om sådan saknas, med MB-ledamot eller facklig förtroendeman.
Protokollsanteckning till § 15 B
Berör en fråga endast viss turordningsenhet, sker samråd med representanter för denna.
c) Uppkommer fråga om åtgärd som avses enligt b) punkt 2, ska arbetsgivaren underrätta den berörda medarbetaren innan samråd sker och äger denne deltaga i samrådet.
§ 16
a) Innan arbetsgivaren lämnar besked enligt § 6 ska samråd äga rum.
Samråd sker med MB-grupp, eller om sådan saknas, med MB-ledamot eller facklig förtroendeman.
Protokollsanteckning till § 16
Överenskommelse om avvikelse från turordningen enligt § 12 b) träffas i samråd.
Avgång med pension m m § 17
§ 17
Medarbetare uppnår pensionsålder enligt pensionsplan SAF-LO vid ingången av den kalendermånad under vilken han fyller 65 år.
Vid utgången av den kalendermånad då medarbetaren uppnår lagstadgad pen- sionsålder för avgångsskyldighet 67 år eller får rätt till hel förtidspension, enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, upphör hans anställning utan uppsägning, såvida inte annat överenskoms mellan honom och arbetsgivaren.
Medarbetare, som har uppnått pensionsåldern enligt första stycket eller som fått rätt till hel förtidspension enligt andra stycket, och som träffat överenskommelse med arbetsgivaren om fortsatt anställning, har inte rätt till längre uppsägningstid än en månad. Han har inte företrädesrätt när turordning ska bestämmas vid upp- sägning eller vid återanställning.
Protokollsanteckning till § 17
Besked om rätt till hel förtidspension lämnas till arbetsgivaren så snart medarbetaren fått kännedom härom.
Preskription § 18
§ 18
Beträffande tvisters handläggning rörande giltigheten av uppsägning, avskedande samt ogiltigförklaring av tidsbegränsad anställning, hänvisas till förhandlings- ordningen i Maskinföraravtalet.
Beträffande handläggningen av yrkande om skadestånd eller annan fullgörelse hänvisas till förhandlingsordningen i Maskinföraravtalet.
Skadestånd § 19
§ 19
Medarbetare som bryter mot detta avtal genom att lämna sin anställning utan att iaktta föreskriven uppsägningstid, eller del av denna, ska till arbetsgivare utge skadestånd för den skada och olägenhet som därigenom vållas med belopp motsvarande 70 procent av grundlön enligt § 3 B i Maskinföraravtalet, för den del av uppsägningstiden som inte iakttagits.
Giltighetstid § 20
§ 20
Detta avtal gäller med samma giltighetstid som Maskinföraravtalet i övrigt.
Om lagen om anställningsskydd ändras under avtalsperioden ska parterna omgående uppta överläggningar härom så att lagändringen kan tillämpas på avtalsområdet.
SÄRSKILDA REGLER VID IN- OCH UTLÅNING AV ARBETSKRAFT MELLAN FÖRETAG
§ l Vid in- och utlåning av arbetskraft gäller följande regler
1. Arbetsgivareansvaret åligger den arbetsgivare medarbetaren är anställd hos och arbetsmiljöansvaret åvilar den arbetsgivare som inlånat medarbetaren.
2. Utlåning får endast ske av medarbetare som lämnar sitt medgivande härtill.
3. In- och utlåning under högst fem arbetsdagar får ske utan iakttagande av nedan- stående regler.
§ 2 Utlåning
1. Utlåning ska föregås av förhandling med MB-grupp/facklig förtroendeman eller, om sådan saknas, med lokal facklig organisation.
2. Utlåningsperiodens längd får ej överstiga åtta veckor. Överenskommelse om längre utlåning får dock träffas med lokal facklig organisation.
3. Utlåning får endast ske till arbetsgivare som är bunden av Maskinföraravtalet och Entreprenadmaskinavtalet samt Byggnads-, Anläggnings- och Vägavtalen.
4. Utlånad medarbetare kvarstår i anställningen och bibehåller sin plats i turord- ningen hos den utlånande arbetsgivaren.
5. Utlånad medarbetare är i förekommande fall berättigad till resekostnadsbidrag eller traktamente.
§ 3 Inlåning
1. Inlåning ska föregås av förhandling med berörd MB-grupp/facklig förtroende- man eller, om sådan saknas, med lokal facklig organisation.
2. Inlånad medarbetare får ej vidareutlånas till annat företag.
3. Uppstår arbetsbrist under inlåningsperioden ska inlånad medarbetare först om- fattas av inskränkningen.
4. Inlåning får endast ske av arbetskraft som är anställd i företag, bundet av Maskinföraravtalet och Entreprenadmaskinavtalet samt Byggnads-, Anläggnings- och Vägavtalen.
§ 4 Tillämplighet
Reglerna i §§ 1-3 omfattar inte tillämpning av lagen om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft.
§ 5 Giltighetstid
Detta avtal gäller med samma giltighetstid som Maskinföraravtalet i övrigt.
Om berörd lagstiftning ändras under avtalsperiodens giltighet ska parterna omgående uppta överläggningar härom så att lagändringen kan tillämpas på avtalsområdet.
SEMESTERAVTALET
§ 1 Allmänna bestämmelser
Semester utgår enligt Semesterlagen med nedan angivna tillägg och undantag.
§ 2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår
Rätt till semesterersättning har medarbetare som under kalenderåret före se- mesteråret (intjänandeåret) arbetat inom avtalsområdet.
Arbetsgivaren och den lokala arbetstagarparten på företagsplanet kan dock över- enskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.
§ 3 Semesterledighet
Semester utgår enligt Semesterlagen.
Kollektivavtalets semesterbestämmelser, utgör inte hinder att lokalt träffa kollektiva eller individuella överenskommelser i sådana fall, där Semesterlagen förutsätter att sådana överenskommelser ska kunna träffas.
§ 4 Förläggning av den i 12 § semesterlagen angivna s k huvudsemestern
Beträffande förläggning av den i 12 § Semesterlagen angivna s k huvudsemestern om minst fyra veckor gäller följande:
Arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § Medbestämmandelagen anses uppfylld i följande fall:
1. Om arbetsgivaren tillmötesgår den enskilde medarbetarens önskemål om för- läggning.
2. Om huvudsemestern utlägges sammanhängande fr o m början av vecka 25 t o m vecka 32.
Vid annan förläggning, ska arbetsgivaren iaktta sin primära förhandlingsskyldig- het mot respektive facklig organisation, innan beslut meddelas om semesterns för- läggning. Nås inte överenskommelse ska arbetsgivaren underrätta medarbetaren om sitt beslut i enlighet med Semesterlagens regler. Information om semesterns förlägg- ning, ska lämnas till berörd medarbetare senast 8 veckor före semesterns början.
Beträffande övrig semester ska Semesterlagens regler om samråd gälla.
§ 5 Förläggning av semesterdagar utöver huvudsemestern
För förläggning av semesterdagar utöver huvudsemestern ska samråd ske med varje enskild medarbetare i så god tid att denne har skäligt rådrum för att kunna delge arbetsgivaren sina personliga önskemål.
Samråd bör ske så snart klarhet vunnits om den enskilde medarbetarens rätt till semesterledighet m m.
§ 6 Förläggning av del av huvudsemester och beräkning av semesterledighet
Medarbetare som får hela eller delar av huvudsemestern förlagd till perioden 1 oktober-31 mars har rätt till ett semestertillägg om 310 kr/kvarvarande semes- terdag.
Medarbetare som får minst tre veckor av huvudsemestern förlagd till perioden 1 oktober-31 mars har rätt till tre extra betalda semesterdagar förlagda under samma period.
Medarbetare som får minst två veckor av huvudsemestern förlagd till perioden 1 oktober-31 mars har rätt till två extra betalda semesterdagar förlagda under samma period.
Medarbetare som får minst en vecka av huvudsemestern förlagd till perioden 1 oktober-31 mars har rätt till en extra betald semesterdag förlagd under samma period.
§ 7 Semesterledighet för visstidsanställda m m
Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete som inte avser eller varar längre tid än tre månader berättigar inte till semesterledighet, utan i stället till semesterersättning.
§ 8 Beräkning av arbetstid
Vid beräkning av antalet timmar ska med arbetad tid jämställas sådan tid, för vilken permitteringslön, väntetidsersättning samt ersättning för restid avtalsenligt utgått, samt sådan del av medarbetarens anställningstid, varunder medarbetaren haft ledighet som är semesterlönegrundande enligt 17 § Semesterlagen.
§ 9 Beräkning av semesterdagar med semesterersättning
Antal dagar med semesterersättning beräknas i förhållande till antalet under intjänandeåret utförda arbetstimmar på följande sätt.
Arbetstimmar under Ledighet med semesterersättning intjänandeåret under semesteråret
60 | - | 67 | tim | 1 | semesterdag |
68 | - | 134 | ” | 2 | semesterdagar |
135 | - | 201 | ” | 3 | ” |
202 | - | 268 | ” | 4 | ” |
269 | - | 335 | ” | 5 | ” |
336 | - | 402 | ” | 6 | ” |
403 | - | 469 | ” | 7 | ” |
470 | - | 536 | ” | 8 | ” |
537 | - | 603 | ” | 9 | ” |
604 | - | 670 | ” | 10 | ” |
671 | - | 737 | ” | 11 | ” |
738 | - | 804 | ” | 12 | ” |
805 | - | 871 | ” | 13 | ” |
872 | - | 938 | ” | 14 | ” |
939 | - 1 | 005 | ” | 15 | ” |
1 006 | - 1 | 072 | ” | 16 | ” |
1 073 | - 1 | 139 | ” | 17 | ” |
1 140 | - 1 | 206 | ” | 18 | ” |
1 207 | - 1 | 273 | ” | 19 | ” |
1 274 | - 1 | 340 | ” | 20 | ” |
1 341 | - 1 | 407 | ” | 21 | ” |
1 408 | - 1 | 474 | ” | 22 | ” |
1 475 | - 1 | 541 | ” | 23 | ” |
1 542 | - 1 | 608 | ” | 24 | ” |
1 609 | - | ” | 25 | ” |
Anmärkning till tabellen
Tabellen är konstruerad för heltidsanställda medarbetare. För medarbetare med lägre sysselsättningsgrad ska antalet arbetstimmar under intjänandeåret divideras med sysselsättninsgraden innan tabellen används för beräknande av semesterdagar med semesterersättning.
Motsvarande uppräkning sker för medarbetare, som uppburit tillägg för arbets- tidsförkortning enligt § 4 c) i Maskinföraravtalet.
Vid bestämmande av antalet arbetstimmar enligt detta moment ska reglerna om semestergrundande frånvaro enligt 17 § Semesterlagen äga tillämpning.
Hänsyn till Semesterlagens bestämmelser, att uttagen semesterledighet under intjänandeåret även medför semesterledighet med semesterersättning under semesteråret, har tagits vid fastställandet av ovan i tabellen angivna förhållande mellan antalet arbetstimmar och antalet semesterdagar med semesterersättning. Därför ska semestertid inte tilläggas i tabellen angivet timantal.
Av semesterdagar som utläggs under visst semesterår, ska om inte annat avtalas, dagar som är förenade med semesterersättning utgå först.
§ 10 Semesterlön och semesterersättning
a) för timavlönade (se § 3 B 10) gäller:
Semesterlön och semesterersättning ska utgöra 12,8 procent av semesterlöne- underlaget.
Semesterlöneunderlaget utgörs av medarbetarens under intjänandeåret förfallna lön under anställningen. I semesterlöneunderlaget ska inte inräknas
- annan semesterlön än sådan som avser sparad semester
- permitteringslön med anledning av driftuppehåll för samtidig semester
- kostnadsersättningar enligt kollektivavtalet, t ex skattefria resor, traktamenten och dylikt.
- sjuklön (jämför 17 § Semesterlagen)
Härutöver gäller följande:
Semesterlöneunderlaget för timavlönade ska för varje semesterlönegrundande frånvarotimme (privilegierad frånvaro) ökas med ett belopp motsvarande den genomsnittliga inkomst som utgetts för varje arbetad timme i anställningen under intjänandeåret.
Genomsnittlig inkomst = semesterlöneunderlag
arbetade timmar
Semesterlön för sparade semesterdagar:
Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt reglerna för semesterlön för ordinarie semester.
b) För månadsavlönade gäller:
1. Semesterlön
Semesterlönen utgörs av den på den betalda semesterledigheten belöpande aktuella månadslönen jämte semestertillägg enligt nedan.
Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör
- 0,8 procent av den vid semestertillfället aktuella månadslönen.
Med månadslön avses i detta sammanhang, fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad.
Beträffande ändrad sysselsättningsgrad se punkt 4.
- 0,5 procent per betald semesterdag av summan av rörliga lönedelar som har utbetalats under intjänandeåret i den mån dessa inte inräknats i månadslönen. Som alternativ kan arbetsgivaren utge ersättning för rörliga lönedelar med 12,8 % för hela intjänandeåret för sådana rörliga lönedelar som inte inräknats i månadslönen.
Med rörliga lönedelar avses i detta sammanhang:
- Tillägg för förskjuten arbetstid, övertidstillägg och beredskapsersättningar m m.
- Bonus, premie eller liknande rörliga lönedelar.
Till summan av de rörliga lönedelar som har utbetalats under intjänandeåret ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dags- inkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § Semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret.
Anmärkning
Semestertillägget 0,5 procent förutsätter att full betald semester intjänats. Om så inte är fallet, ska semestertillägget uppjusteras genom att 0,5 procent multipliceras med 25 och divideras med antalet betalda semesterdagar som har intjänats.
2. Semesterersättning för månadsavlönade
Semesterersättning beräknas som 4,6 procent av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt punkt 1. Semes- terersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde. Beträffande ändrad sysselsättningsgrad se punkt 4.
3. Obetalda semesterdagar
För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från den aktuella månadslönen med 4,6 procent av månadslönen. Beträffande begreppet månadslön – se punkt 1.
4. Ändrad sysselsättningsgrad
Om medarbetaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället, ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen propor- tioneras i förhållande till hans andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret.
Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad, ska vid be- räkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.
Beträffande begreppet månadslön – se punkt 1.
5. Utbetalning av semesterlön
Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:
Semestertillägget om 0,8 procent utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstill- fället i samband med eller närmast efter semestern.
6. Sparande av semester
Sparade semesterdagar ska uttas i den ordning de sparats. Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt punkt 1.
Semesterlönen för sparad semesterdag ska vidare anpassas till medarbetarens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semes- terår dagen sparades.
Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid – se punkt 4.
Protokollsanteckning § 10
För månadsavlönade säsongsanställda medarbetare gäller att semesterlön och semesterersättning beräknas till 12,8 procent av semesterlöneunderlaget, såvida inte administrativa hinder föreligger.
§ 11 Utbetalning av semesterlön
Semesterlönen utbetalas till medarbetaren i samband med semestern. Detta innebär, såvida annan överenskommelse inte träffas mellan arbetsgivaren och medarbeta- ren, att semesterlön utbetalas i samma ordning som ordinarie lön och på ordinarie utbetalningsdagar.
§ 12 Sjukdom m m under semesterledighet
Medarbetaren är skyldig att, om arbetsgivaren så påfordrar, genom intyg av läkare eller uppgift från allmän försäkringskassa styrka att han på grund av sjukdom varit oförmögen till arbete.
§ 13 Semester för nyanställda m fl
Om en nyanställd medarbetares betalda semesterdagar inte täcker tiden för före- tagets huvudsemester eller om medarbetaren i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar, kan arbetsgivaren och medarbetaren överenskomma om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under erforder- ligt antal dagar.
Överenskommelse om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag ska vara skriftlig.
Vid ledighet utan löneavdrag görs, om medarbetarens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började, avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag ska inte göras om anställningen upphört på grund av
1. medarbetares sjukdom
2. förhållande som avses i 4 § tredje stycket första meningen lagen om anställnings- skydd (1982:80)
3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som inte hänför sig till medarbetaren personligen.
Om medarbetaren har erhållit flera betalda semesterdagar än som motsvarar hans intjänanderätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 § tredje stycket Semes- terlagen.
§ 14 Tvisters handläggning
Uppkommer tvist mellan arbetsgivare och medarbetare eller deras organisationer rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal regleras denna enligt förhandlings- ordningen i Maskinföraravtalet.
§ 15 Giltighetstid
Detta avtal gäller med samma giltighetstid som Maskinföraravtalet i övrigt.
Om Semesterlagen ändras under avtalsperiodens giltighet ska parterna omgående uppta överläggningar härom så att lagändringen kan tillämpas på avtalsområdet.
YRKESUTBILDNINGSAVTAL
Gäller fr o m 1 juni 2006
GEMENSAMMA VÄRDERINGAR
Yrkesutbildningsavtalet mellan Sveriges Byggindustrier, Svenska Byggnadsarbe- tareförbundet, Maskinentreprenörerna och Facket för Service och Kommunikation utgör ett gemensamt uttryck för parternas syn på yrkesutbildningens roll och betydelse för branschen, för dess företag och för de enskilda yrkesarbetarna.
Avtalet syftar till att tillförsäkra lärlingarna en bred och grundläggande kompetens med hög kvalitet som vidmakthåller yrkets status och möjliggör för de enskilda yrkesarbetarna att efter hand vidareutvecklas i sina yrkesroller i branschen.
Yrkesutbildningsavtalet syftar också till att säkerställa branschens kompetens och kompetensförsörjning. En bred allmänbildning i skolan och en verksamhetsan- passad färdigutbildning ger företagen den grund som krävs. Konkurrenskraftiga anställningsvillkor skapar förutsättningar för en god rekryteringsbas.
Den arbetsplatsförlagda utbildningen under skoltiden ska förbereda och vägleda eleverna inför yrkesvalet. Praktik och lärande i yrket utgör huvudgrunderna under färdigutbildningstiden.
Färdigutbildningen ska ge nödvändiga kunskaper som svarar mot individens yrkes- val och företagens behov. Såväl företag som lärling – men även parterna – har ett ansvar för att utbildningen ger grundläggande yrkeskunskaper med hög kvalitet.
Parternas insyn i och inflytande över färdigutbildningen, som är en nödvändighet för att Yrkesutbildningsavtalets intentioner ska kunna genomföras, sker i huvudsak genom Byggnadsindustrins yrkesnämnd (BYN) och de likaledes partssammansatta regionala yrkeskommittéerna (RYK).
§ 1 Partssamverkan centralt inom Byggnadsindustrins yrkesnämnd
a BYNs uppgift är att genom informationsinsatser av olika slag främja intresset för branschens yrken hos politiker, myndigheter, skola, elever m fl samt handlägga de övriga frågor som anges i detta avtal eller som av parterna gemensamt hänskjuts till nämnden.
b BYN har att följa branschens och samhällets krav på förnyelse samt att besluta och genomföra förändringar i instruktioner till RYK, godkända utbildningsgi- vare och företag.
c I BYN ska samtliga parter i detta avtal vara representerade.
§ 2 Lokal och regional partssamverkan
a Inom varje län eller annat geografiskt område som beslutas av BYN inrättas regional yrkeskommitté. Kommittén har till uppgift att planera, organisera och övervaka yrkesutbildningen inom sitt verksamhetsområde såväl beträf- fande ungdoms- som vuxenutbildning.
b I RYK ska samtliga parter i detta avtal vara representerade.
Anmärkning
Med ungdomsutbildning avses utbildning av arbetstagare som påbörjat utbildning före 20 års ålder. Övrig utbildning benämns vuxenutbildning.
§ 3 Handläggning av yrkesutbildningsfrågor inom företagen
a Med lärling avses gymnasielärling, vuxenlärling och traditionell lärling i enlighet med BYNs anvisningar.
b Företag med lärling utser en ansvarig för yrkesutbildningsfrågor samt hand- ledare för lärling. Företaget ska löpande informera RYK om vilka handledare som utses. Den ansvarige i företaget och RYK ska utifrån den handledning för färdigutbildning som tillhandahålls av BYN följa och dokumentera lär- lingens utbildning.
c Arbetstagare utan tidigare yrkesutbildning i branschen ska i samband med tillsvidareanställnings ingående informeras om tillämplig yrkesutbildning.
Om arbetstagare meddelar arbetsgivare intresse av att genomgå sådan ut- bildning, ska arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren upprätta en utbildningsplan och klarlägga förutsättningarna för utbildningens genom förande. Utbildningen ska härvid bedrivas enligt gällande avtal.
När arbetsgivare och arbetstagare är ense om utbildningsplan och förusätt- ningar för utbildningens genomförande, ska arbetsgivaren underrätta RYK för erhållande av utbildningsbok.
Protokollsanteckning
(Ändring enligt tilläggsprotokoll Ö 6/2006) .
Säsongsanställd, som varit anställd hos samma arbetsgivare två säsonger i följd, omfattas av informationsskyldigheten.
§ 4 Färdigutbildning av lärling i företag
a Vid anställning av lärling för färdigutbildning ska en särskild anställnings- bekräftelse för utbildningen upprättas med lärlingen. Arbetsgivaren ska in- formera RYK härom.
b Färdigutbildningstiden utgörs av det antal timmar som krävs för avläggande av YTP enligt § 5 d.
c Anställningsvillkor
Lärlingsanställning ska vara tillsvidareanställning. Lönevillkor och allmänna anställningsvillkor för lärling under färdigutbildning återfinns i respektive avtal.
Vid nyanställning av lärling ska tidigare anställda lärlingar i företaget ges företräde. Arbetsgivaren och RYK ska fortlöpande underrätta varandra om arbetsmarknadsläget för lärlingar.
Anmärkning
Lärlingsanställning kan i vissa speciella fall ske för viss tid om det gynnar arbetssökande lärlingsmöjligheter att genomföra kvarvarande utbildning under förutsättning att parterna i RYK tillstyrker visstidsanställningen. Arbetsgivare ska före visstidsanställning beslutas ansöka om särskild dis- pens hos RYK och därvid ange förutsättningarna för en visstidsanställning av lärling enligt Yrkesutbildningsavtalet.
d Anställningens upphörande efter underrättelse under utbildningstiden Om arbetsgivaren under utbildningstiden på grund av arbetsbrist eller av andra skäl fortsättningsvis ej kan ge lärling tillfredsställande utbildning eller om lärling inte kan tillgodogöra sig utbildningen på ett tillfredställande sätt, åligger det arbetsgivaren att underrätta lärlingen och RYK därom. Det åligger därvid RYK att i samråd med arbetsgivaren snarast försöka för medla ny anställning hos annan arbetsgivare.
Har lärling ej erbjudits ny anställning inom en månad efter det att underrät- rättelse lämnats lärlingen, har arbetsgivaren rätt att säga upp lärlingens anställning med en månads uppsägningstid. Meddelandet härom ska vara skriftligt.
e Anställningens omedelbara upphörande under utbildningstiden
Efter samråd med RYK kan anställningen sägas upp till omedelbart uppö- rande i följande fall:
- om lärling ej antar erbjudande om ny anställning enligt § 4 d som han skäligen borde godta,
- om arbetsgivare eller lärling väsentligen åsidosätter sina åliggande,
- om RYK efter framställan finner det skäligt.
f Anställningens upphörande p g a arbetsbrist vid utbildningstidens slut Om arbetsgivare ej kan bereda lärling fortsatt anställning efter utbildnings- tidens slut, ska arbetsgivaren underrätta lärling och RYK om detta minst två månader före anställningens slut.
g Anställningens upphörande med anledning av icke godkänt yrkesteore- tiskt prov enligt § 5
Om arbetsgivare ej kan bereda lärling fortsatt anställning efter utbildnings- tidens slut enligt § 5, ska arbetsgivaren underrätta lärling om detta minst en månad före anställningens slut.
Protokollsanteckningar till § 4
1. Efter slutförd utbildning kan lärling beredas fortsatt anställning utan att arbetsgivaren därigenom åsidosätter reglerna i Avtal om anställningsskydd.
2. Om arbetsgivare bedömer att lärlingar på grund av arbetsbrist inte kan beredas fortsatt anställning under utbildningstiden, fastställs turordningen för berörda lärlingar efter samråd med RYK. Gymnasielärling har därvid företräde till fortsatt anställning.
3. Vid fortsatt anställning, efter slutförd utbildning, gäller reglerna i Avtal om anställningsskydd, varvid all anställningstid hos arbetsgivaren får tillgodoräknas.
4. Som vägledning vad avser antalet lärlingar i förhållande till yrkesarbetare rekommenderas en lärling på fem yrkesarbetare såväl vid anställning som vid
uppsägning.
§ 5 Kvalitetssäkring av lärlingsutbildning samt yrkesteoretiska prov
a När en lärling anställs och utbildningen startar ska lärlingsansvarig i företag och lärling tillsammans lägga upp en utbildningsplan utifrån av BYN fast- ställda utbildningsmål för valt yrke och därefter genom föra regelbundna avstämningar.
BYN och RYK tillhandahåller material och service till företagen under fär- digutbildningen. RYK är samarbetspartner och stödresurs till arbetsgivare och lärling och följer att fastställda utbildningsmål uppnås.
b För lärlingar i yrken med yrkesbevis som omfattas av Yrkesutbildningsavta- talet ska godkänt yrkesteoretiskt prov (YTP) avläggas för erhållande av yr- kesbevis.
YTP genomförs enligt anvisningarna i utbildningsboken.
c Lärling som inte klarat YTP enligt § 5 d omplaceras till gruppen ”Övriga arbetare” och bibehåller fördelningstalet 0,88 enligt huvudavtalet. Därmed upphör lärlingsanställningen.
Kan arbetsgivaren inte erbjuda omplacering upphör anställningen med till- lämpande av reglerna i § 4 g.
Avslutas inte anställningen övergår lärlingen i gruppen ”övriga arbetare” med särskild turordningslista enligt reglerna i Avtal om anställningsskydd.
d Yrkesteoretiskt prov ska normalt avläggas enligt tabell Timgränser för yrkes- teoretiskt prov. Om lärlingsansvarig, handledare och lärling är överens kan provet avläggas före normal provtidpunkt. Lärling har rätt till maximalt tre yrkesteoretiska prov bekostade av arbetsgivaren.
Proven ska utföras inom fastställd ramtid enligt nedanstående tabell.
Timgränser för yrkesteoretiskt prov
Prov tidigast efter timmar | Normalprov efter xxxxxx | Xxxx senast efter timmar | ||
Gymnasielärling | Ungdomsutbildning | 6 300 | 6 800 | 7 300 |
Traditionell lärling | Ungdomsutbildning | 6 800 | 6 800 | 7 300 |
Vuxenutbildning | 5 800 | 5 800 | 6 800 | |
Lärling S-avtalet | Gymnasieutbildning | 4 500 | 4 800 | 5 100 |
Vuxenutbildning | 3 300 | 3 300 | 4 000 | |
Maskinförar- lärling | Gymnasieutbildning | 4 500 | 4 800 | 5 100 |
Vuxenutbildning | 4 200 | 4 200 | 5 000 | |
Övriga arbetare | TBM *) | 10 000 | ||
S-avtalet | 6 000 | |||
Maskin | 8 000 | |||
((Ändring enligt tilläggsprotokoll Ö 6/2006) .
*) Med TBM avses även Anläggnings- och Vägarbetare.
e Lärling erhåller vid godkänt YTP fördelningstalet 1,00 från den tidpunkt lär- lingen anmälts för provet till RYK.
§ 6 Yrkesbevis
Yrkesbevis utfärdas av RYK till den som genomgått och godkänts i ungdoms- eller vuxenutbildning enligt detta avtal samt avlagt av BYN fastställt yrkesteo- retiskt prov enligt bestämmelserna i §5. Yrkesbevis utfärdas till övriga arbetare som avlagt godkänt YTP efter fullgjord arbetad tid enligt tabell i § 5 d Övriga arbetare. Vid förande av mobil arbetsmaskin erfordras nödvändig körkortsbe- hörighet enligt gällande lag och författning samt efter beslut av BYN yrkesbe- vis/utbildningsbok.
De närmare bestämmelserna om yrkesutbildning för yrkesarbetare med dykar- kompetens, anläggningsdykare och dykarskötare regleras i särskilt avtal.
Protokollsanteckning till § 6
((Ändring enligt tilläggsprotokoll Ö 6/2006) .
Det krävs yrkesbevis/utbildningsbok för förande av följande maskiner: lastmaskin, grävmaskin, grävlastare, bandschaktare, motorschaktvagn, väghyvel, teleskoptruck, mobilkran, tornkran, betong- pump och pålmaskin.
§ 7 Tvister
a Förhandlingsordning
Vid tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal gäller reglerna om tvisters handläggning, § 10 Byggnads- och Anläggningsavtalet, § 5.6 i Avtal för Väg & Ban samt § 7 i Maskinföraravtalet.
b Yrkesnämnden som skiljenämnd
Yrkesnämnden utgör efter framställan av endera parten skiljenämnd i följande fall:
- vid tvist om tolkningen eller tillämpningen av §§ 3-6,
- vid bristande enighet inom regional yrkeskommitté om framställan som avser anställningens omedelbara upphörande enligt § 4 e.
Skiljenämnden har rätt att besluta om allmänt skadestånd vid brott mot bestäm- melserna i detta avtal.
Skiljenämnden äger ej rätt
- att avgöra frågor om ekonomiskt skadestånd,
- att avkorta utbildningstiden,
- att avgöra frågor rörande Avtal om anställningsskydd.
c Handläggningen
Yrkesnämnden har att uppta ärendet till behandling snarast.
I varje beslut ska delta lika många ledamöter från vardera sidan.
Vid lika röstetal tillkallas opartisk ordförande att delta i ärendets prövning och avgörande. Xxxxxx gäller den mening ordföranden biträder eller av denne framlagtmedlingsförslag.
Nämndens beslut är för parterna bindande.
Anteckning till förhandlingsprotokollet
Uppsägning av yrkesutbildningsavtalet
Detta avtal kan med en uppsägningstid om tre månader sägas upp av endera parten efter en prövotid av tre år från det att avtalet trätt ikraft. Om uppsägning sker gäller från uppsägningstidens slut föregående mellan parterna gällande yrkesutbildningsavtal om parterna inte enas om annat.
ÖVERENSKOMMELSE OM TILLÄMPNINGEN AV 38 § MBL INOM MASKINFÖRARAVTALETS OMRÅDE GÄLLANDE FÖR MEDLEMSFÖRETAG INOM MASKINENTREPRENÖRERNA (TILLÄGG TILL UTVECKLINGSAVTALET MELLAN ME OCH SEKO)
§ 1 Gemensamma utgångspunkter för kvalitet och kompetens
Parterna uttalar genom överenskommelsen en vilja att ge förutsättningar till en kompetens- och kvalitetshöjning i branschen genom att aktivt verka för ett anli- tande av seriösa maskinentreprenörer i medlemsföretagen.
Varje maskinentreprenör/maskincentral ska svara för att rätt kvalitet och kompe- tens uppnås inom parternas avtalsområde genom att:
- planera och genomföra arbetet rätt från början
- arbeta in kvalitet i verksamheten bl a genom kompetenshöjande åtgärder, egenkontroll och erfarenhetsåterföring
- anlita samarbetspartners som t ex entreprenörer, konsulter och leverantörer som har minst samma kvalitetskrav som maskinentreprenören/maskincentralen i sin verksamhet.
Varje maskinentreprenör/maskincentral bör därutöver internt upprätta en s k kvalitetsmanual.
§ 2 Primär förhandling genom upprättande av förteckning m m
Arbetsgivarens skyldighet att primärförhandla enligt 38 § 1 st MBL vid utläm- nande av arbete inom eget avtalsområde på entreprenad är fullgjord när förutsätt- ningarna enligt nedan är uppfyllda.
Förteckning innehållande företagets organisationsnummer, namn, antal anställda samt adress och telefonnummer över underentreprenörer som företaget har för avsikt att anlita tillställes SEKOs lokalavdelning.
De tilltänkta underentreprenörerna ska genom arbetsgivarens försorg vid för- tecknandet vara av skatteförvaltningen kontrollerade.
Skattekontrollen ska innehålla uppgift om
- innehav av skattsedel F eller A, eller båda
- registrering för mervärdeskatt
- registrering för uppbördsredovisning av källskatt och arbetsgivaravgifter
Därutöver ska uppgift inhämtas om eventuella betalningsanmärkningar eller be- talningsplaner. Om anmärkning finns hanteras frågan i samråd mellan de lokala parterna.
Tilltänkt underentreprenör ska inneha följande handlingar och uppfylla nedan- stående villkor:
• F-skattebevis
• Registreringsbevis
• Momsregistreringsbevis
• Maskiner och utrustning uppfyller vad som anges i gällande lagar och förordningar
• Yrkesbevis/Utbildningsbok för ifrågavarande maskiner och arbete
• Trafiktillstånd, där sådant erfordras enligt lag
• Företagsförsäkring, minst omfattande anläggningsmaskinförsäkring, ansvarsförsäkring och företagsrättsskyddsförsäkring
• Bundenhet av kollektivavtal för ifrågavarande arbete – Maskinföraravtalet
SEKOs lokalavdelning godkänner förtecknad underentreprenör om ovanstående förutsättningar och villkor är uppfyllda och dess innehåll iakttages och kontrol- leras fortlöpande.
Protokollsanteckning
Medlemsföretag i ME .
Samtliga maskinentreprenörer som är anslutna till ME och uppfyller vad som anges i denna över- enskommelse är godkända. Sådan underentreprenör behöver inte tas upp på UE-förteckning. För sådant företag gäller att samma förhållanden som för övriga entreprenörer ska kontrolleras.
§ 3 Revidering av underentreprenörförteckning
Revidering av underentreprenörförteckning ska ske varje är genom lämplig hantering mellan SEKOs lokalavdelning och Maskinentreprenörernas medlems- företag. I § 2 angivna handlingar ska på lämpligt sätt hållas tillgängliga för SEKOs lokalavdelningar.
§ 4 Avförande av entreprenör från förteckning
Uppstår situation där förtecknad underentreprenör inte uppfyller vad som anges i denna överenskommelse eller om det finns skäl ifrågasätta vetorätt enligt 39 § MBL ger SEKOs lokalavdelning rätt att avföra sådan underentreprenör från för- teckningen. SEKOs lokalavdelning ska skriftligen meddela arbetsgivaren detta och ange skälen därför samt underrätta MEs region och berörd underentrepre- nör.
§ 5 Primär förhandling i övriga fall
Arbetsgivare har i övriga fall att primärförhandla med SEKOs lokalavdelning enligt 38 § MBL för anlitande av underentreprenörer.
§ 6 Maskincentralöverenskommelsen
Maskincentral, som är ansluten till ME, ska behandlas som underentreprenör enligt branschöverenskommelsen.
Maskincentral ska till SEKOs lokalavdelning på arbetsorten lämna förteckning över anslutna medlemmar och övriga maskinentreprenörer som den avser att förmedla, och tillse att ovanstående regler uppfylls av varje maskinentreprenör.
Med maskincentral avses maskin- respektive lastbilcentral som drivs i form av ekonomisk förening eller aktiebolag.
§ 7 Anmälan av arbetsplats
Arbetsgivare ska till SEKOs lokalavdelning anmäla ny arbetsplats såvitt gäller egna entreprenadåtaganden om den har en entreprenadsumma om 10 basbelopp eller har en varaktighet av två månader.
§ 8 Uppsägningstid
För denna överenskommelse gäller samma uppsägningstid som för Utvecklings- avtalet. Skulle Utvecklingsavtalet upphöra att gälla upphör även denna överens- kommelse.
ARBETSMILJÖAVTAL
(TILLÄGG TILL UTVECKLINGSAVTALET MELLAN ME OCH SEKO)
§ 1 Gemensamma utgångspunkter, mål och inriktning
Entreprenadmaskinbranschens arbetsmiljöfrågor kräver samordning på arbets- platserna. Teknisk utveckling och utveckling av arbetsorganisation, metoder och liknande innehåller ofta arbetsmiljöaspekter.
Med detta avtal syftar parterna till en god arbetsmiljö i företagen. Detta sker genom en helhetssyn på arbetsmiljöfrågorna, som en integrerad del av företagets produktion. Ett ytterligare syfte är att stärka det lokala samarbetet i det enskilda företaget.
Parterna noterar att ansvaret för arbetsmiljöfrågorna definieras i gällande lag- stiftning på området.
§ 2 Partssamverkan
Parterna är ense om att tillsätta ett centralt arbetsmiljöråd på förbundsplanet, som ett rådgivande organ som ska samråda i övergripande arbetsmiljöfrågor.
I arbetsmiljörådet ska beslut om partsgemensamma arbetsgrupper i särskilda frågor kunna fattas.
I arbetsmiljörådet ingår två representanter från vardera parten. Beslut ska tas i enighet.
§ 3 Samverkan i företagen
Det övergripande arbetsmiljöansvaret i det enskilda företaget ligger på företags- ledningsnivå om inte annat följer av lagenligt beslut om delegation.
Formerna för samverkan enligt arbetsmiljölagen sker med utgångspunkt i MB- överenskommelsen, varvid samverkan sker mellan arbetsgivaren och MB-grupp eller facklig förtroendeman.
Saknas MB-grupp/facklig förtroendeman sker samverkan mellan arbetsgivaren och skyddsombudet.
§ 4 Företagshälsovård
Varje företag ska tillhandahålla företagshälsovård i den omfattning som motive- ras av företagets storlek, organisation och produktionsinriktning. Dessförinnan ska samråd enligt § 3 äga rum.
Företagshälsovården ska bygga på en helhetssyn av arbetsmiljöverksamheten och omfatta frågor om arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetslivsrehabilite- ring.
Företagshälsovården ska i allt väsentligt arbeta förebyggande och utgöra en ex- pertfunktion inom områdena arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering. Företagshälsovården ska vara oberoende, kompetent och kunna lämna förslag på åtgärder avseende såväl enskilda individer som verksamheten i stort.
En anställd har rätt till hälsoundersökning minst en gång vart tredje år. För ny- anställda bör en hälsoundersökning genomföras inom sex månader från anställ- ningens början om inte en hälsoundersökning har förevarit inom en treårspe- riod.
Parterna förutsätter att arbetsgivaren genom avtal eller på annat sätt säkerställer att resultat från hälsoundersökningar och förslag till åtgärder, som dessa föran- lett, återföres till företaget. Parterna förutsätter att arbetsmiljörådet får ta del av samma material hos företagshälsovården.
§ 5 Utbildning
5 a Grundutbildning
Personal i arbetsledande ställning, skyddsombud och ledamöter i skyddskom- mittéer och MB-grupp som erhållit särskilt arbetsmiljöuppdrag ska beredas till- fälle att genomgå grundutbildning.
Utbildningens omfattning fastställs i central utbildningsplan.
5 b Påbyggnadsutbildning
Påbyggnadsutbildning är avsedd för den som genomgått grundutbildning och har särskilt behov härav för att uppnå speciell kompetens i arbetsmiljöfrågor.
Rehabiliteringsfrågor ska vara ett moment i sådan utbildning.
5 c Planering och genomförande
Utbildning sker i företaget eller av särskild kursanordnare efter samråd enligt § 3.
Vid utbildningen ska utbildningsmaterial, som godkänts av parterna, användas. Utbildningen ska följa godkänd utbildningsplan.
Arbetsgivaren svarar för den anställdes lön och eventuella merkostnader i sam- band med utbildningen.
Parterna är ense om att detta avtal inte inskränker de fackliga organisationernas rätt enligt förtroendemannalagen.
5 d Handledare
Handledare ska ha erforderlig kompetens inom arbetsmiljöområdet och ha för- måga att följa utbildningsplanen.
§ 6 Tvister
Förhandlingsordning
Vid tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal gäller reglerna om tvisters handläggning enligt § 7 i Maskinföraravtalet.
Skiljenämnd
Parterna är ense om att inrätta en skiljenämnd som ska - med för berörda par- ter bindande verkan - avgöra sådana tvister som enligt ovanstående förhand- lingsordning ej kan lösas vid centrala förhandlingar. Nämnden ska bestå av två ledamöter från arbetsgivarparten och två ledamöter sammanlagt från arbetsta- garparterna.
De av parterna utsedda representanterna ska - om fall anmäls för nämndens avgörande - gemensamt utse opartisk ordförande för avgörande av det aktuella fallet.
§ 7 Giltighetstid
Denna överenskommelse gäller med samma uppsägningstid som Utvecklings- avtalet, dvs tre månaders ömsesidig uppsägningstid.
FÖRTECKNING ÖVER SÄRSKILDA ÖVERENSKOMMELSER SOM INTE MEDTAGITS I AVTALSTRYCKET
• FORA-försäkringar
• Särskilda åtgärder för medarbetare som utsatts för asbestexponering
• Gränsdragningsöverenskommelse ME-SBAF-SEKO, 1999
• Förhandlingsordning skiljenämnd vid lönetvister avseende ackordsarbete
• Överenskommelse om studieledighet
• Överenskommelse om förhandlingsordning m m enligt huvudavtalet SAF-LO
• Entreprenadkonsortier
• Klimatanläggningar - Förtydligande till Arbetsmiljöavtalet (Anteckningar till förhandlingsprotokollet 2001).
• Överenskommelse om utvecklingsbidrag 2007.
Övriga överenskommelser som gäller inom avtalsområdet
• Pensionsavtal SAF-LO
• Beredskapsavtalet SAF-LO
• Avtal om omställningsförsäkring Svenskt Näringsliv/LO
FÖRTECKNING ÖVER ÖVERENSKOMMELSER SOM ÅTER-
FINNS I SÄRSKILT AVTALSTRYCK (Utvecklingsavtal)
• Utvecklingsavtalet
• Överenskommelse angående utvecklingsgrupper
• Avtal om förslagsverksamhet
• Jämställdhetsavtalet
• Överenskommelse om företagsanpassad MB-organisation