KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL
KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL
Sammanträdesdatum: 2019-10-21
§ 215
Införande av LOV (Lagen om valfrihetssystem) i särskilt boende inom äldrevården
Dnr 2019-000516
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
att införa LOV inom särskilt boende inom äldrevården, samt
att delegera till Socialnämnden att införa valfrihet inom särskilt boende enligt LOV.
Reservationer
Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx (S), Socialdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande, bilaga 1.
Xxxxx Xxxxxxxxxx (ÄS), Älska Svedala reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande, bilaga 2.
Sammanfattning av ärendet
Socialnämnden framlägger förslag till kommunfullmäktige om att införa LOV (lagen om valfrihetssystem) inom särskilt boende inom äldrevården, samt att delegera till socialnämnden att införa valfrihet inom särskilt boende enligt LOV.
Socialnämnden har vid flera tillfällen behandlat ärendet om införande av LOV i särskilt boende inom äldrevården.
En utredning har tagits fram av socialchefen på uppdrag av socialnämnden. Utredningen beskriver bland annat vad LOVen är och vilka krav som ställd på en kommuns som inför LOV, ekonomiska konsekvenser med mera.
Utredningen beskriver också vilka frågor Socialnämnden ska ta ställning till om ett beslut om införande fattas.
Pensionärsrådet som är remissinstans i frågor som rör äldre har yttrat sig i ärendet och pensionärsrådet framför till kommunstyrelsen att ärendet om LOV inte är fullständigt utrett och inte förankrat hos Svedala kommuns invånare samt att i dagsläget ser inte pensionärsrådet någon fördel med att införa LOV.
Handlingar i ärendet
Protokollsutdrag socialnämnden 2019-10-17 § 104
Xxxxxxxx Xxxxxx (S) och Xxxxx Xxxxxxxxx (S) reservation mot beslut § 104 Xxxxxxx Xxxxxxxx' (ÄS) reservation mot beslut § 104
Utredning LOV INOM SÄRSKILT BOENDE, daterad 2019-09-19 av Socialchef Xxxxx Xxxxxx Xxxxxxx
Protokollsutdrag pensionärsrådet 2019-10-17 § 42
KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL
Sammanträdesdatum: 2019-10-21
Yrkanden
Xxxxx Xxxxxxxx (SD) yrkar bifall till liggande förslag om att införa LOV med instämmande av Xxx Xxxxxxxx (M).
Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx (S) yrkar avslag på liggande förslag med instämmande av Xxxxx Xxxxxxxxxx (ÄS),
Beslutsgång
Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut dels liggande förslag om att införa LOV, dels Xxxxxxx Xxxxxxxxxxxx (S) med fleras avslagsyrkande på detsamma. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller liggande förslag.
Votering begärs och följande voteringsproposition godkänns.
Den som vill att LOV ska införas röstar Xx. Den det ej vill röstar Nej. Vinner nej faller förslaget om att införa LOV.
Omröstningsresultat: 7 ja, 4 nej
Ja-röster: Xxx Xxxxxxxx (M), Xxxx Xxxx (M), Xxxx Xxxx (C), Xxxxx Xxxxxxxx (SD), Xxxxxx Xxxxx (SD) Xxxxx Xxxxx Xxxxxx (SD) och Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx (M).
Nej-röster: Xxxxx Xxxxxxxxxx (ÄS), Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx (S), Xxxxxxxx Xxxxxxxxx (S), Xxxxxx Xxxxxxxxxx (S).
1(17)
2019-09-19
LOV INOM SÄRSKILT BOENDE
UTREDNING
Svedala kommun, 233 80 Svedala, xxx.xxxxxxx.xx
Tfn 000-000 00 00, Fax 000-00 00 00, xxxxxxxx@xxxxxxx.xx
Vård och omsorg 2019-09-19
Valfrihetssystem LOV respektive upphandling LOU 4
Effekter av införande av LOV 6
Kommuner som infört LOV för särskilt boende 8
Nedan följer en kortfattad beskrivning från kommunerna i Skåne som infört LOV för särskilt boende 9
Krav på kommunen om LOV införs 11
Vad ska ingå i förfrågningsunderlaget? 14
Vad händer efter utredningsdirektivet? 15
Inledning
Lagen om valfrihetssystem (2008:962) eller även kallad LOV-reformen trädde i laga kraft 1 januari 2009. Bakgrunden till reformen var att stärka individers inflytande över den egna välfärden. Målsättningen med LOV var att möjliggöra för myndigheter, kommuner och regioner att på ett enhetligt sätt erbjuda valmöjligheter för brukaren, dvs medborgaren. Det skulle bli möjligt att ge brukaren rätt att själv välja vem som ska utföra en efterfrågad eller behovsprövad tjänst, när den finansieras av det offentliga via skattsedeln. Lagens intention var tydlig om att makt skulle flyttas från politiker till medborgare, genom att den enskilde ges rätten att välja samt att välja bort (prop. 2008/09:29).
Redan innan LOV infördes fanns XXX (2007:109; 2016:1145), Lagen om offentlig upphandling, vilket är en möjlighet för privata alternativ att verka på samma marknad som det offentliga.
Valfrihetssystem används sedan dess i ett flertal kommuner och inom olika verksamheter. Vid årsskiftet 2018-2019 tillämpade 160 av landets kommuner LOV, ca 75% av befolkningen, eller 7,6 miljoner människor bor i dessa kommuner. I 158 kommuner är LOV inom hemtjänst det vanligaste och den näst vanligaste är LOV inom LSS och daglig verksamhet (132 kommuner). Vad gäller LOV i särskilda boenden för äldre har 21 kommuner infört det (SKL, 2019).
Syfte
Socialnämnden har beslutat enligt följande:
att uppdra åt förvaltningen inom Vård och Omsorg att utreda förutsättningarna för att införa LOV inom särskilt boende i Svedala Kommun. Utredningen ska ge nämnden en konsekvensanalys, speciellt med avseende på
1. hur kvalitén kan säkerställas genom formuleringar i ackrediteringsvillkor/avtal,
2. vilken följsamhet vi kan vänta till politiskt beslutade policies,
3. en kalkyl på ersättningsnivån baserat på självkostnadspris och
4. meddelarfrihet.
att i samråd med socialnämndens ordförande förbereda de beslut som krävs för att införa LOV enligt ovan hösten 2019.
Särskilt boende och LOV
Alla kommunens invånare ska ha möjlighet att påverka sitt liv och sitt boende. Valfriheten inom kommunen ska öka och utveckling och nyetablering av lokala och externa företag ska stimuleras. Idag saknas platser i särskilt boende i kommunen.
Särskilt boende är en boendeform som anpassats för äldre med stort behov av vård och omsorg och som inte kan få omvårdnad, trygghet och säkerhet tillgodosett i den ordinära bostaden. Personal måste finnas dygnet runt, även personal med medicinsk kompetens.
Svedala kommuns lokalförsörjningsplan visar att det finns behov av fler särskilda boenden de närmaste åren.
Antalet invånare som är 80 år och äldre har ökat under perioden 2016-2018 med 12% i Svedala, jämfört med riket som har haft en ökning med 3% (SCB). Mellan 2020 och 2035 beräknas åldersgruppen 80 år och äldre att öka ytterligare, i Svedala, med 53% (KAAB, 2019). Enligt lokalförsörjningsplanen för 2020-2029 har kommunen behov av ytterligare 5 platser per år inom särskilt boende fram till år 2035.
Valfrihetssystem LOV respektive upphandling LOU
Avtal kan tecknas med privata utförare eller ideella organisationer enligt LOV eller LOU. LOV är ett valfrihetssystem och är ett alternativ till upphandling enligt LOU. Genom LOV blir de företag som uppfyller kraven godkända att kunna väljas som utförare för särskilt boende. Den enskilde väljer själv bland de godkända boendena.
Kommunen kan välja att handla upp hela boenden, enstaka platser eller en kombination av båda. Vad gäller individens möjlighet till valfrihet så uppnås detta tydligast genom LOV.
Svedala kommun har sedan 2010 infört LOV med servicetjänster gällande inköp och städ. 2011 infördes även LOV för omvårdnads- och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser.
Genom LOU upphandlas boende genom upphandling. LOU är vanligt när kommunen önskar flera utförare inom en verksamhet. Valfrihet kan också uppnås även om kommunen enbart har boenden i egen regi eller har en kombination av flera utförare. Det är redan idag möjligt för den enskilde att önska vilket boende den enskilde vill bo på.
Alla modeller förutsätter att det finns tillgång till lediga platser på mer än ett boende för att faktisk valfrihet ska uppnås. De flesta kommuner som infört LOV inom vård- och omsorgsboende har parallellt upphandlat driftentreprenader enligt LOU. Svedala kommun deltar i kommunförbundet Skånes upphandling av vård och omsorgsplatser och har tillgång till enstaka platser den vägen.
LOV
Lagen om valfrihetssystem, LOV, innebär att brukaren efter myndighetsbeslut kan välja mellan minst två utförare av en tjänst, samt att ersättningen till utföraren följer den enskildes val.
Ersättningen ska vara densamma för alla utförare. Den enskilde förväntas välja den utförare som hen uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten. Detta förväntas leda till kvalitetskonkurrens, istället för priskonkurrens. För individer som inte väljer ska det finnas ett ickevalsalternativ, dvs för de som inte själv väljer utförare måste kommunen ha ett i förväg fastställt, kvalitativt fullgott alternativ.
LOV-upphandling annonseras löpande i en nationell databas (xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx). Den brukar även annonseras på kommunens egen hemsida. Utförare kan när som helst ansöka om att få delta i valfrihetssystemet. Kommunen tecknar avtal med alla utförare som godkänns/ uppfyller förfrågningsunderlagets krav. Brukarna får fritt välja mellan godkända utförare, som
kommunen har avtal med. Inom LOV är ersättningen densamma till alla utförare. Ett LOV-avtal kan gälla tills vidare. Någon ny upphandling behöver inte göras.
LOU
Lagen om offentlig upphandling (LOU) innebär att det görs en avgränsad upphandling. Det finns ett förfrågningsunderlag med krav på vad som ska upphandlas, liksom vid LOV. I förfrågningsunderlaget kan anges hur många platser som handlas upp och var de ska finnas i kommunen. Det är kommunen som styr antal platser. Anbudet måste lämnas in före ett visst datum. En jämförelse görs mellan olika anbud och ett anbud antas. Skälen för beslutet ska anges. Kommunen kan begränsa antalet företag som verkar i kommunen.
Inom LOU kan man välja att ha en fast ersättning och låta kvaliteten avgöra vem som får uppdraget, men man kan också välja att låta priset vara avgörande för vilket anbud som väljs. Idag är de flesta upphandlingar beträffande särskilt boende kvalitetsupphandlingar.
En upphandlad drift enligt LOU gäller under en viss tid. I god tid innan avtalstiden är slut måste en ny upphandling göras, vilket kan innebära att en ny utförare får uppdraget. Det kan ge upphov till oro bland brukarna och de anställda. Vid LOU är det som regel kommunen som är ägare/har hyreskontraktet på fastigheten. Om den privata utföraren äger lokalen/har hyreskontraktet kan det innebära att de som bor där får flytta när kommunen får ett bättre an- bud från en ny utförare.
Likheter och skillnader i upphandling enligt LOU och LOV
Lag om offentlig upphandling (LOU) och Lag om valfrihetssystem (LOV) är till många delar lika i lagstiftningen, men skillnader finns. I ett upphandlingsdokument (förfrågningsunderlag) fastställs krav på tjänsten som ska upphandlas och övriga villkor som ska gälla. Informationen nedan tar upp skillnader i själva förfarandet när kommunen upphandlar välfärdstjänster och några huvudprinciper för LOV (SKL, 2019).
Formellt krävs följande i både LOU och LOV | Men LOV kräver dessutom |
Annonsering | |
Att anbud kommer in | Att alla anbudsgivare som uppfyller kraven antas |
Att det finns någon form av kvalificeringsfas | Att ersättningen följer medborgarens/ brukarens val |
Att ett avtal skrivs | Att kommunen, ger information för att möjliggöra ett medvetet val |
Möjlighet till överprövning | Att ett i förväg bestämt icke-valsalternativ ska finnas |
För- och nackdelar med LOV i jämförelse med LOU
Fördelar med LOV jämfört med LOU är att det inte behövs regelbundna upphandlingar, som kan oroa brukarna och de anställda. Eftersom LOV har ett mer långsiktigt perspektiv innebär det att utförarnas incitament att investera i personal, kompetenssatsningar och lokaler ökar, vilket kan leda till ökat fokus på kvalitet. För en kommun som behöver investera i ett nytt särskilt boende kan det vara en fördel att någon annan gör investeringen och tar de risker som hänger samman med en investering. En nackdel med LOV är att kommunen inte kan begränsa antalet sökande. Alla som vill ansöka om att bedriva LOV inom kommunen har rätt att göra det och måste ha samma förutsättningar att göra det.
Effekter av införande av LOV
Ett LOV-system minskar möjligheten att styra den geografiska placeringen av nya vård- och omsorgsboenden. Planprocessen kan innebära en viss begränsning, dvs om det inte finns mark avsatt för särskilda boenden i detaljplanen måste man avvakta tills en plan finns klar för det.
Ett LOV-system kan innebära en risk för överetablering samt medföra att kommunen tvingas att stänga ett eget boende alternativt förändra verksamheten, men kan också medföra att ett LOV-boende får läggas ner. Om nedläggningen beror på överkapacitet av platser bör det vara möjligt att ge de boende på det nedlagda boendet en likvärdig bostad.
Det är viktigt att kommunen har beredskap för de svårigheter som kan uppstå om godkända leverantörer väljer att avsluta sina LOV-avtal eller går i konkurs. Om det saknas ledig kapacitet i befintliga boenden kan det ge problem, dvs om LOV-företaget säger upp avtalet och har för avsikt att använda lokalerna till annat kan det bli problem för kommunen att lösa behovet för de boende. Kommunen bör dock ställa krav på att brukarna ska ha egna hyreskontrakt. Vid en eventuell konkurs hos ett LOV-företag bör det vara möjligt för kommunen eller ett annat LOV- företag att köpa lokalerna så att verksamheten kan drivas vidare utan att brukarna behöver flytta. Om företagen inte har möjlighet att fylla sitt boende med Svedalas kommuninvånare kan de erbjuda platserna till andra kommuner (Kävlinge, 2016; 2019).
En annan risk är att enskilda avdelningar står med ett fåtal tomma platser, vilket samtidigt är en förutsättning för att verklig valfrihet ska infrias. Det skulle minska möjligheterna att bedriva en kostnadseffektiv vård och omsorg.
Omvärldsbevakning
Forskning om särskilda boenden med LOV är begränsad. Eftersom den största delen av LOV- verksamheten bedrivs inom hemtjänst har de flesta undersökningar genomförts på det området. Vissa delar av den forskningen kan vara tillämpbar även på särskilt boende.
Szebehely (2011) belyser att kunskapen om eventuella konsekvenser för brukare och personal och för kommunens kostnader fortfarande är mycket begränsad. Det finns inga belägg för att konkurrensutsättning har medfört bättre kvalitet. Ett grundläggande problem är att äldre sällan utnyttjar sin valfrihet. Kontinuitet är en viktig kvalitetsfaktor för äldre. Därför är
det väldigt få som byter utförare, trots att de kanske är missnöjda. För de flesta äldre är det ett omfattande steg att göra ett byte, och steget är ännu större för dem som flyttar in på ett särskilt boende. Socialstyrelsen (2012) redovisar i sin kartläggning av privat respektive offentlig driftsform att de inte har det slutgiltiga svaret på frågan om det finns kvalitetsskillnader mellan kommunala och enskilda utförare av vård och omsorg om äldre. De ser inte heller några stora kvalitetsskillnader mellan vinstdrivande respektive icke-vinstdrivande utförare.
Socialstyrelsen (2015) har i en uppföljning av LOV inom hemtjänst och särskilt boende kommit fram till att möjligheten att välja utförare i omsorgen kan ha positiva effekter för den som kan vara delaktig i välinformerade val. De mest sjuka äldre kan dock ha svårt att genomföra självständiga val. För den som inte kan göra välinformerade val bidrar inte valfriheten i sig till en mer jämlik vård och omsorg. Av uppföljningen framgår även att biståndshandläggare ofta är osäkra på hur kraven i LOV på saklig information påverkar deras möjlighet att informera brukare vid valet av utförare och hur mycket aktivt stöd, hjälp och vägledning som de kan ge den enskilde.
I utredningen, SOU 2014:2 Framtidens valfrihetssystem - inom socialtjänsten sammanställs följande slutsatser;
• Det finns få data som mäter valfrihetssystemets betydelse för brukarna.
• Studien visar inte några skillnader vad gäller brukarnöjdhet i de studerade kommunerna som tillämpar respektive inte tillämpar LOV.
• Av forskningen som finns om kvalitet inom äldreomsorgen framgår att kontinuitet är mycket viktigt för den upplevda kvaliteten. Grunden för detta är att omsorg bygger på mötet och relationen mellan den som utför omsorgen och omsorgstagaren och det kan vara svårt att skapa förtroendefulla relationer.
• I samband med att valfrihetssystem införs uppstår kostnader för administration, granskning och uppföljning av systemet. Kostnader uppstår också för att informera om valfrihetssystemet. Dessa kostnader benämns transaktionskostnader. Om all produktion sker internt uppstår inga transaktionskostnader. Däremot finns kostnader för planering, styrning och uppföljning av den egna verksamheten oavsett om LOV tillämpas eller inte.
I utredningen framkommer även fördelar och nackdelar med valfrihetssystem inom särskilt boende.
Fördelar med införande av LOV inom särskilt boende
Möjlighet att välja utförare innebär att den enskildes valfrihet i omsorgen stärks.
• LOV har ett mer långsiktigt perspektiv vilket innebär att utförarnas incitament att investera i såväl personal, genom kompetenssatsningar, som lokaler torde vara stora. Detta kan därmed leda till ett ökat fokus på kvalitet.
• Kommunens egen verksamhet får möjlighet att mäta och jämföra sig med boenden som drivs i privat regi.
Nackdelar med införande av LOV inom särskilt boende
• För brukare som på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom har svårt att göra egna val innebär möjligheten att välja ett begränsat inflytande över tjänsten. Möjligheten för brukarna att genom omval utveckla valfrihetssystemen mot bättre kvalitet är begränsade.
• Det krävs att en utförare initialt gör stora investeringar för att denne ska kunna delta i ett valfrihetssystem. Det kan innebära att små aktörer inte deltar och att mångfalden därmed riskerar att utebli.
Sammanfattningsvis betonar utredningen att erfarenheterna av valfrihetssystem inom särskilt boende är begränsade.
Kommuner som infört LOV för särskilt boende
Merparten av de 21 kommuner som infört LOV finns i Storstockholm och Sydsverige, exempelvis Växjö, Halmstad och Uppsala samt i Skåne har Kävlinge, Simrishamn och Staffanstorps kommuner infört LOV för särskilt boende (Upphandlingsmyndigheten, 2019).
En risk med LOV är att företaget går i konkurs eller av någon anledning säger upp avtalet. Konkurser har förekommit vid två tillfällen, i Nacka och i Stockholm. De kommuner som ligger i Stockholmstrakten har större möjligheter att lösa de problem som uppstår när ett företag upphör, eftersom det finns många närliggande kommuner som infört LOV och som det kan finnas möjligheter att fördela de boende på. I vissa fall löses problemet med att ett annat LOV- företag köper boendet och driver verksamheten vidare. En annan risk som har påpekats är att ett företag som har en monopolställning i en kommun kan pressa fram högre ersättningar av kommunen. Det är därför viktigt att kommunen får in flera olika företag om LOV införs (Vårdföretagarna, 2019).
Nedan tabell över tjänster med valfrihet, april 2019, SKL xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx
Nedan följer en kortfattad beskrivning från kommunerna i Skåne som infört LOV för särskilt boende
Simrishamn
Syftet med lagen om valfrihetssystem som infördes 2013 är att brukarna ska ha möjlighet att välja den utförare som ska genomföra tjänsten. En förutsättning är att kommunen har godkänt utföraren. Alla utförare, privata såväl som kommunala, utför tjänsterna efter en i förväg bestämd ersättning och konkurrerar därför enbart med kvalitet. Brukarna betalar lika mycket för sin hjälp oavsett val av utförare och räkningen kommer från kommunen. Ibland är det kö till önskat boende. Då erbjuds annat boende i avvaktan på att det blir ledigt i önskat boende.
Brukarna har rätt att byta utförare om man inte är nöjd med den kvalitet som ges och bytet ska vara genomfört senast inom femton dagar.
Privata utförare kan välja att genomföra olika tilläggstjänster vilket innebär tjänster som inte ingår i biståndsbeslutet. Det kan vara storstädning, hundpromenader och så vidare. Det kan också vara sådana tjänster som ingår i beslutet men där man önskar utöka frekvensen eller volymen. Kostnad för tilläggstjänster betalas direkt till utföraren.
För samtliga brukare som är beviljade insatsen särskilt boende, oberoende av insatsbehov, ingår följande förutom värdighetsgarantierna: ledsagning, tvätt, städning, fönsterputsning, lokalvård av gemensamma utrymmen, social stimulans. Nattersättning gäller per bemanning. Bemanningsgrad avgörs av förvaltningen. SoL En sammanviktad bedömning fördelas enligt nivåerna i tabellen. HSL En sammanviktad schablontid fördelas enligt nivåerna i tabellen nedan.
(Simrishamns kommun, 2019).
Staffanstorp
Staffanstorps kommun införde LOV 2016. Kommunen har bestämt att vård- och omsorgsboende ifråga ska vara beläget i Staffanstorps kommun. Valfrihetssystem innebär att den enskilde brukaren, som genom biståndsbeslut blivit beviljad ett permanent vård- och omsorgsboende, har rätt att välja den utförare som ska utföra tjänsten och som kommunen godkänt och tecknat avtal med. Det finns möjlighet för brukaren att byta utförare om denne inte är nöjd med sitt val. De utförare som kommunen tecknar kontrakt med kommer i valfrihetssystemet att konkurrera med andra utförare som kommunen tecknat eller kommer att teckna kontrakt med om köp av platser. Korttidsvård, profilboende och servicehus ingår inte i valfrihetssystemet. Uppdraget ska utföras i den omfattning och på de villkor som följer av förfrågningsunderlaget. Nedan ersättningsbelopp för Staffanstorp.
(Staffanstorps kommun, 2019).
Kävlinge
Kävlinge kommun införde LOV för särskilt boende 2018. Kommunen har ett förfrågningsunderlag enligt LOV som reglerar krav och kvalitet på verksamheten. LOV innebär att brukaren som är beviljad en plats på ett särskilt boende ska ges möjlighet att välja vilket boende som den enskilde önskar, i mån av plats. I de fall där kommunen inte kunnat tillgodose den enskildes önskemål kommer den enskilde att erbjudas en tillgänglig lägenhet på annat boende, men med möjlighet att sätta upp sig på kölista till önskat boende. Byte av boende erbjuds enligt kölistan så snart det finns en tillgänglig lägenhet.
Ersättning lämnas för utförda dygn. För 2019 är ramökningen jämfört med 2018 års budget 0,5
%. Socialnämnden föreslås öka ersättningen med motsvarande procentsats. Ökningen motsvarar ca 10 kr. Priset höjs från 1 820 kr till 1 830 kr. Ökningen bedöms motsvara ca 500 tkr för 2019. Ytterligare prisjustering kommer att övervägas då löneprocessen för 2019 är genomförd (Kävlinge kommun, 2019).
Krav på kommunen om LOV införs
Kontroll och uppföljning
Det är kommunens ansvar att se till att alla som beviljas ett särskilt boende får en trygg och säker omvårdnad oavsett eget val. Med hänsyn till att de som beviljas särskilt boende ofta har ett stort omvårdnadsbehov är ansvaret extra stort. Det kräver att verksamheten aktivt följs upp och kontrolleras regelbundet. Kommunen har en skyldighet att garantera att brukaren känner sig nöjd med det boende som valts. Befogade klagomål måste rättas till på det valda boendet. Den boende ska inte behöva flytta för att bli nöjd.
I Svedala kommun finns LOV inom servicetjänster och omvårdnads- och delegerade hälso- sjukvårdsinsatser. De leverantörer som funnits har valt att avsluta sina uppdrag sedan januari 2019. När de var aktuella följdes avtal upp kontinuerligt av myndighetschef och socialchef. Ett införande av LOV inom särskilt boende kräver därför en fast organisation för uppföljning och kontroll av att verksamheten bedrivs enligt kommunens riktlinjer.
Hantering av lokaler
Kommunen har högre påverkan över utformning vid nybyggnation och vid ombyggnader och det är lättare att göra om fastigheten efter nya/förändrade behov. Det är även enklare att ta in annan verksamhet i lokalerna när behoven förändras. Samtidigt riskerar kommunen tomma lokaler om efterfrågan på vård och omsorg minskar och lokalerna inte kan användas till något annat. Hyreskontrakt på den här typen av byggnader är ofta långa.
LOV-företaget äger/hyr fastigheten
Olika utformning av fastigheten kan ge olika driftskostnader i framtiden. Det påverkar den hyra som den enskilde får betala. Hyreskostnaden påverkar även den omsorgsavgift som kommunen får in från den enskilde och hur mycket utföraren har råd med till övrig drift.
I förfrågningsunderlaget kan kvalitetskrav ställas på en god inre och yttre miljö för de boende och att det ska vara möjligt att skapa en god arbetsmiljö för personalen. LOV-företaget står för risken med byggprojektet och för eventuella förändringar i efterfrågan.
Ekonomiska konsekvenser
Ersättningssystem
I ett valfrihetssystem enligt Lag om valfrihetssystem (LOV) ska godkända leverantörer ha samma villkor. Det gäller både kvalitetskrav som ersättningsbelopp. Ersättningssystem inom hemtjänst är vanligast. De kommuner som infört LOV inom hemtjänst har beslutat om hur både privata utförare som deras verksamhet i egenregi ska ersättas (SKL; 2009, 2012).
Skillnad i ersättning förekommer
Enligt SKL (2019) har kommunerna oftast baserat ersättningen på en analys av vad den egna verksamheten kostar men också tagit hänsyn till hur andra i regionen satt pris, marknadssituationen, effektiviseringskrav och politiska prioriteringar. Skillnad i ersättning mellan privata utförare och kommunens egenregi förekommer ibland beroende på skillnader som:
• uppdrag - kommunen har ofta krav på egenregi-verksamhet att vara verksam i hela kommunen.
• “fria nyttigheter", dvs resurser som finns tillgängliga och som inte kräver någon ytterligare arbetsinsats för egenregi som kompenseras med högre ersättning för privata leverantörer.
• momskompensation för privata leverantörer.
Möjlighet att få momsersättning för lokalerna
Om kommunen hyr lokaler för vård och omsorg kan kommunen söka momsersättning från staten. För lokaler/lägenheter är momsersättningen 18% av kostnaderna. För driftkostnaderna har kommunen möjlighet att lyfta momsen. För personalkostnader finns ingen moms att lyfta för kommunen. Ett företag som äger/hyr motsvarande lokaler har inte möjlighet att få någon ersättning från staten. Kommunen har möjlighet att söka momsersättning med 6% på det totalbelopp, inklusive lokalkostnader, som företaget debiterar kommunen.
Konkurrensverket har i ett tillsynsbeslut konstaterat att de grundläggande principerna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet i LOV inte inbegriper kommunernas verksamhet som bedrivs i egen regi eftersom kommunerna inte är leverantör i lagens mening (SOU 2014:2, Konkurrensverkets beslut 2013-10-23 dnr 348/2013). I andra sammanhang har Konkurrensverket uttryckt att samma ersättning bör utgå till verksamhet som bedrivs i egen regi som till de privata utförarna (Konkurrensverkets Rapport 2013:1, s. 126 ff).
Ett valfrihetssystem kan innebära ökade kostnader i form av administration, granskning och uppföljning av systemet, ett valfrihetssystem innebär också kostnader för information om de olika utförarna. Många utredningar visar att LOV innebär att längre tid kommer att gå åt till biståndsbedömning eftersom biståndshandläggaren måste hålla kontakt med ett större antal utförare och lägga mer resurser på uppföljning och kontroll. Hur stora dessa kostnader – de s k transaktionskostnaderna – blir beror på vilken omfattning LOV får. Behovet av nya särskilda boenden innebär att biståndshandläggaren även i egenregifallet hade behövt ha kontakt med fler enhetschefer. Det antal externa utförare som Svedala kommun räknar med bedöms ge en viss effekt på biståndshandläggarnas arbete.
Ett valfrihetssystem innebär sämre möjligheter än idag att ändra ersättningen till verksamheten med kort varsel. Kommunen kan t ex idag, i ett kärvt ekonomiskt läge, snabbt ändra ersättning och lokalanvändning för att få en budget i balans. Dessa möjligheter blir mindre om en privat utförare driver verksamheten. Det bör vara möjligt att göra ändringar om det klart och tydligt framgår av förfrågningsunderlaget, men företagen måste ha en viss
respittid innan förändringen träder i kraft. Hur detta ska regleras ska framgå av förfrågningsunderlaget.
De största ekonomiska konsekvenserna kan dock uppstå om ett kommunalt boende behöver läggas ner eller om ett LOV-boende upphör av någon anledning. Vidare har Svedala kommun mycket goda resultat i de nationella mätningarna av brukarsynpunkter. Svedalas särskilda boenden står sig väl jämfört med särskilda boenden i de kommuner som infört LOV. Med hänsyn till dessa resultat bör det inte vara någon större risk för att de kommunala boendena ska bli utkonkurrerade av nya LOV-boenden. Även när det gäller kostnader ligger Svedala bra till. Införande av LOV bedöms innebära ökade kostnader för kommunen i form av administration, handläggning och systematisk kontroll och uppföljning.
Sammanfattning
Kvalitet
Det finns begränsat med forskning och andra kartläggningar som tyder på att kvaliteten blir bättre med LOV – det finns inte heller något som tyder på att den blir sämre. Det man kan konstatera är att kontinuitet är viktig för brukarnöjdheten. Kommunen är huvudman oavsett utförare och har det yttersta ansvaret för att alla särskilda boenden har hög kvalitet, även de som drivs enligt LOV. De kvalitetskrav som ställs måste vara noggrant utvalda och samma krav oavsett utförare. De ska vara tydliga och uppföljningsbara, men inte för många och för styrande, eftersom det kan hindra driftiga aktörer och innovationer. Den enskilde som ska välja LOV-utförare måste enligt lagen erbjudas bra information som tillåter jämförelser.
Ekonomi
I Frittvalsutredningen, som ligger till grund för LOV, fastslogs att den egna regin varken ska gynnas eller missgynnas i förhållande till externa leverantörer. Detta medför att myndigheten i möjliga utsträckning ska ge egen regi verksamheten samma förutsättningar och ställa samma krav som de ställer på de externa leverantörerna (SOU 2008:15, s.131). Ersättningen kan beräknas olika i LOV för kommunal respektive privat utförare om kommunala regin utför uppgifter som inte privata utförare gör.
Det kan också innebära ökade kostnader om ett fullt användbart boende skulle behöva läggas ner i förtid. Med hänsyn till att de personer som är beroende av särskilt boende har ett omfattande omvårdnadsbehov är det viktigt att kommunen bevakar deras intressen genom kontroll och uppföljning. Det kräver resurser för uppföljning. Kommunen måste ha beredskap för att ta hand om brukare som bor i ett boende där avtalet upphör av någon anledning.
Valfrihet
I dagens situation med brist på platser i särskilt boende är valfriheten begränsad, även om det finns möjligheter för den enskilde att lämna önskemål om plats på ett visst boende.
Vid införande av LOV minskar biståndshandläggarens möjligheter att ge råd om vilket boende som är bäst för den enskilde. Det kan vara känsligare att ge den formen av råd och stöd om valet står mellan kommunal verksamhet och entreprenörer eftersom biståndshandläggaren ska förhålla sig neutral till olika utförare. Beträffande servicetjänster som kommunen har enligt LOV ger biståndshandläggarna aldrig råd om vilken leverantör som ska väljas. Brukare som har behov av särskilt boende har oftast ett stort behov av stöd i samband med utförarval.
Information kan lämnas om olika utförare men vägledning får inte lämnas. Idag tar man hänsyn till innemiljö och utemiljö, men även till vilka medboende som kan finnas på ett möjligt boende när man ger råd till den enskilde.
LOV infördes för att ge även mindre utförare möjlighet att lämna anbud till kommunerna. En av faktorerna som talade för LOV i SOU 2014:2 var möjligheten att erbjuda ett profilerat boende, en annan att idéburna organisationer deltog. Det är dock tveksamt om mindre företag har möjlighet att lämna in en ansökan om LOV med hänsyn till de investeringar i fastigheter som krävs. Möjligheten är säkert större i Stockholmstrakten där många kommuner infört LOV och underlaget är betydligt större än i Svedala. I Stockholmstrakten finns det kommuner som godkänner att deras invånare väljer ett boende i en annan kommun. Detta ökar möjligheten att få ett boende med en profil som motsvarar den enskildes intressen.
Kontroll/påverkbarhet
Kommunen har ingen möjlighet att påverka hur många anbud som kommer in. Överetablering är en risk som framförts av kommuner som idag arbetar med LOV i särskilda boenden. Om det finns många lediga platser i kommunen kommer de privata företagen att sälja dem till andra kommuner. I de fallen är det den kommunen som betalar för platsen.
Det händer att enskilda från andra kommuner söker sig till Svedala kommun och en överetablering kan leda till att fler gör det. Kommunen är skyldig att utreda deras behov och bevilja särskilt boende i de fall de har rätt till det. I de fallen blir personen folkbokförd i kommunen.
Vad ska ingå i förfrågningsunderlaget?
Om kommunen beslutar att införa LOV ska ett förfrågningsunderlag tas fram. I detta underlag formuleras hur kvaliteten ska säkerställas. Krav ställs på att de lagar, regler, föreskrifter och riktlinjer samt lokala policys som finns inom verksamhetsområdet ska följas. Uppgifter om hur uppföljning och kontroll ska ske av utförare. Krav ska även ställas på personalens meddelarfrihet och de förtroendevaldas rätt till insyn i verksamheten, dvs transparenskriteriet samt andra kvalitetskrav.
Av förfrågningsunderlaget ska det framgå vilka krav och villkor som samtliga leverantörer måste uppfylla och följa för att bli godkända. Exempelvis ska den ekonomiska ersättningen som leverantören får för uppdraget framgå. Kraven och villkoren ska vara proportionerliga och relevanta i förhållande till de tjänster som valfrihetssystemet omfattar.
Det framgår inte uttryckligen av LOV vilka krav som ska finnas i förfrågningsunderlaget, men alla leverantörer måste uppfylla för tjänsten gällande lagstiftning. Med lagstiftning avses här även myndigheters föreskrifter (Upphandlingsmyndigheten, 2019).
Vad händer efter utredningen?
Om Svedala kommun beslutar att införa LOV inom särskilt boende måste följande punkter hanteras ingående:
• Hur bygger vi upp organisationen för ett alternativt arbetssätt?
• Hur säkrar vi uppföljnings- och kontrollsystem på nya utförare?
• Vilken ersättningsmodell och nivå på ersättningen?
• Vad ska ingå i ersättningen?
• Hantering av lokaler?
• Hantering av hyror?
• Krav på utförare som godkänns enligt LOV?
• Vill kommunen påverka lokaliseringen?
• Hantering av risker?
• Hantering av icke vals alternativ?
• Hantering av byte av boende, kö?
Xxxxx Xxxxxx Hallrup Socialchef
Referenser
KAAB Prognos AB (2019). 2019-03-26 Befolkningsprognos för Svedala kommun 2019–2035 Konkurrensverket (2013:08). Konkurrens på likvärdiga villkor i kommunernas valfrihetssystem Kävlinge kommun (2016). Utredningsdirektiv - LOV inom särskilt boende
Kävlinge kommun (2019). xxx.xxxxxxxx.xx
Lagen om Offentlig Upphandling, XXX (2007:109; 2016:1145). Lagen Om Valfrihetssystem, LOV (2008:962).
Proposition (2008/09:29). Lag om valfrihetssystem. Simrishamns kommun (2019). xxx.xxxxxxxxxx.xx Staffanstorps kommun (2019). xxx.xxxxxxxxxxxx.xx
Socialstyrelsen (2012). Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? – en jämförelse av utförare av vård och omsorg om äldre
Socialstyrelsen (2015). Svagheter med valfrihetssystem för de mest utsatta SOU (2008:15). LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem
SOU (2014:2). Framtidens valfrihetssystem - inom socialtjänsten
SOU (2018:55). Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv
Szebehely, M (2011). Konkurrensens konsekvenser, SNS förlag, Kapitel 7 Insatser för äldre och funktionshindrade i privat regi
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (2009). Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (2012). Prestationsersättning till särskilda boenden för äldre – erfarenheter och tips från tre kommuner
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (2019). Lagen om valfrihetssystem, XXX.xxx.xxx.xx
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (2019) Ersättningssystem inom social xxxxxx.xxx.xxx.xx
Upphandlingsmyndigheten (2019). xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxx/
Valfrihetswebben (2019). xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/
Vårdföretagarna (2019). 10 år med LOV. En historisk reform i behov av förnyelse. Vårdföretagarna. Almega.
SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLL
Sammanträdesdatum: 2019-10-17
§ 104
LOV (lagen om valfrihet) i särskilt boende
Dnr 2019-000137
Beslut
Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta
att införa LOV inom särskilt boende inom äldrevården, samt
att delegera till socialnämnden att införa valfrihet inom särskilt boende enligt LOV.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad
Reservationer
Socialdemokraterna reserverar sig mot beslutet. Älska Svedala reserverar sig mot beslutet.
Sammanfattning av ärendet
Socialnämnden har till dagens sammanträde i uppgift att fatta beslut i ärendet om LOV, lagen om valfrihet, i särskilt boende.
Yrkanden
Xxxxxxxx Xxxxx (S) yrkar avslag till beslutsförslaget. Sverigedemokraterna yrkar bifall till förslaget.
Beslutsgång
Socialnämndens ordförande Xxx Xxxxxxxx (M) ordförande konstaterar att det finns två beslutsförslag.
Xxx Xxxxxxxx (M) ställer proposition på liggande beslutsförslag mot Xxxxxxxxx Skölds (S) yrkande att avslå beslutsförslaget.
Ordförande finner att socialnämnden beslutar i enlighet med liggande förslag. Votering begärs och genomförs.
Socialnämnden godkänner följande beslutsgång
Den som vill bifalla liggande förslag röstar ja. Den som vill bifalla Xxxxxxxx Xxxxxx (S) yrkande röstar nej.
Omröstningsresultat: 6 ja mot 3 nej.
Ja-röster: Xxx Xxxxxxxx (M), Xxx Xxxx (M), Xxxxxxx Xxxxxx (C), Xxxxx Xxxxx (BP), Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx (SD), Xxxxxx Xxxxxx (SD),
Nej-röster: Xxxxxxx Xxxxxxxx (ÄS), Xxxxxxxx Xxxxx (S), Xxxxx Xxxxxxxx (S) Ordföranden finner att socialnämnden beslutar i enlighet med liggande förslag.
SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLL
Sammanträdesdatum: 2019-10-17
Beslut skickas till
Kommunfullmäktige Akten