Regional överenskommelse om samverkan
Regional överenskommelse om samverkan
Insatser till vuxna och ungdomar med riskbruk/ missbruk/beroendeproblem och till deras närstående
Innehållsförteckning Sida
Syfte, mål och utgångspunkter 3
Gränsdragning gentemot övriga regionala 4
samverkansöverenskommelser Övergripande om samverkan
Strategisk planering och ledning, uppföljning på regional och lokal nivå
Regional samverkan 5
Lokal samverkan 5-6
Samverkansinstrument
Samordnad individuell plan 6
Samordnad vårdplan 6
Övergripande om ansvarsfördelning
Kommunernas ansvar
Förebyggande arbete
Handläggning 7
Insatser 7
Boende 7
Xxxxxxxxx 0
Regionens ansvar
Förebyggande arbete 8
Närsjukvård 8
Psykiatri 8
Specialiserad somatisk vård 8
Gemensamt ansvar
Psykiatrisk problematik som samtidigt har missbruks/beroendeproblematik 8
Boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinarie boende
Boende och insatsform där hälso- och sjukvårdsansvaret 9
är delat mellan kommun och region
Boende och insatsform där regionen ansvarar 9
för all hälso- och sjukvård
Placering
Ansvar 10
Ansvarsförbindelse 10
Samverkansavvikelser 11
Tvister 11
Bilagor 12-
Syfte
Syftet med överenskommelsen är att, med utgångspunkt från gällande regelverk tydliggöra respektive huvudmans ansvarsområde.
Målgrupp
• Vuxna och ungdomar med riskbruk, vilket innebär att konsumtionen ännu inte har utvecklats till missbruk eller beroende men riskerar att göra det om den fortsätter. Konsumtionen innebär en klar risk för att utveckla kroppsliga skador.
• Vuxna och ungdomar med missbruk, vilket innebär att ett fysiologiskt beroende ännu inte uppstått men risken är stor att det utvecklas till det. Risken för att det uppstår fysiska skador och psykiska och sociala problem är klart ökad. Personer i missbrukarens omgivning brukar också påverkas negativt av missbruket.
• Vuxna och ungdomar med beroende, vilket innebär ett fysiologiskt, psykologiskt och socialt beroende, ofta allt detta. Personen kommer troligtvis att lida av abstinens om drogen tas bort, men det kan finnas ett beroende även utan toleransökning och abstinens.
Mål
• Den som har behov av stöd från samhället för sitt riskbruk, missbruk och beroendeproblem, eller är anhörig till en sådan person, ska få god vård och behandling respektive ett gott stöd utifrån befintlig kunskap om effektiva metoder och arbetssätt enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Arbetsmetodiken ska anpassas efter den enskildes ålder och behov.
• Missbruks- och beroendevården ska väga samman rådande evidens, professionellas kunskap och erfarenheter samt brukarnas upplevelser och önskemål. Vad gäller ungdomar är det särskilt viktigt att ta vara på anhöriga och övriga nätverks resurser.
Utgångspunkter
• Vård och stöd ska samordnas mellan huvudmännen för att skapa helhetssyn, kontinuitet och effektiva insatser
• Allt arbete ska utgå från ett motivationsinriktat arbetssätt
• Bästa möjliga vård och stöd ska erbjudas med utgångspunkt från personens behov och med respekt för den enskildes självbestämmande och integritet
• Ungdomar med begynnande riskbruk/missbruk/beroendeproblematik ska, tillsammans med sin familj, få snabb och kompetent hjälp
• Anhörigas erfarenheter ska tas tillvara i vård och stöd och huvudmännen skall verka för att de får den hjälp och det stöd de behöver
• Samarbetet ska präglas av öppenhet och god ömsesidig information i samråd med den enskilde
• Barn som anhöriga ska uppmärksammas och erbjudas information, råd och stöd
• Vård och stöd ska utformas i enlighet med de rekommendationer som lämnas i nationella riktlinjer
• Brukardelaktighet ska finnas på individ, verksamhets- och organisationsnivå Definitioner se bilaga 1.
Gränsdragningar gentemot övriga samverkansöverenskommelser
Utifrån missbruksutredningens förslag har ett förstärkt och lagstadgat krav på samverkan mellan kommuner och landsting införts i regelverket.
Denna överenskommelse reglerar samverkan mellan regionens hälso- och sjukvård och kommunernas hälso- och sjukvård och socialtjänst vad gäller vuxna och ungdomar med riskbruk, missbruk och beroende och deras anhöriga.
Berörda myndigheter har ett särskilt ansvar vad gäller barn som anhöriga.
Överenskommelsen ”Ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar 0-18 år med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik” och denna överenskommelse har ett identiskt avsnitt avseende samsjuklighet. De båda överenskommelserna ska ses i sin helhet vad gäller familjeperspektivet och vikten av insatser till dem som är indirekt drabbade.
Utöver dessa två överenskommelser är under framtagande en riktad överenskommelse gällande handlingsplan LOB som avser både unga och vuxna och förutom region och kommuner även omfattar polismyndigheten. Denna överenskommelse kommer att bifogas detta dokument.
Former för samarbete, information, samråd och beslut
För att stöd och insatser ska fungera måste kommunerna och regionen samordna sig både i planering och i insatserna till den enskilde.
Övergripande för alla myndigheter gäller Förvaltningslagens 6 §, som stadgar att varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten.
Socialnämnden och landstinget har båda ett särskilt samverkansansvar. Av Socialtjänst- lagens (SoL) 5 kap 9 a § och Hälso- och sjukvårdslagens (HSL) 8 b § framgår att kommunen och landstinget ska ingå en överenskommelse om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel.
Enskilda och organisationer, som företräder dessa personer eller deras närstående, ska ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i denna överenskommelse.
Enskilda och organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ska vara med i det lokala samverkansarbetet.
Strategisk planering och ledning samt uppföljning
Regional samverkan
• Inom Region Hallands ram finns det en regional stödstruktur. I Strategisk grupp och Taktiska grupper finns representanter för respektive kommun och Region Halland. Strategisk grupp har ett övergripande ansvar för gemensam utveckling i länet inom socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård
• Den taktiska gruppen missbruk och beroende ansvarar för länsgemensamt utvecklingsarbete kring vård och behandling av personer med missbruks- och beroendeproblematik. Vad gäller ungdomar tillsammans med taktisk grupp barn, unga och familj. Den taktiska gruppen har även ett ansvar för att förmedla kunskaper inom området till allmänhet, myndigheter och politiker.
• Den regionala stödstrukturen ansvarar för att samverkan enligt denna överenskommelse följs på regional nivå och att det årligen görs en gemensam utvärdering av vad som fungerar i samverkan och vad som behöver utvecklas
Lokal samverkan
• I respektive kommun ska det finnas en samordningsgrupp med verksamhetsansvariga chefer från kommunens socialtjänst samt regionens psykiatri, förvaltningen för hälsa och funktionsstöd och närsjukvård, som gemensamt ansvarar för strategisk planering och samordning. Till gruppen ska även övriga berörda myndigheter, som FK, AF, polis och företrädare för brukare/anhöriga kopplas.
• Lokala rutiner för samordning av huvudmännens verksamhet ska utvecklas inom respektive kommun.
• Arbetet ska utgå från god kännedom om målgruppens behov. Behoven ska kontinuerligt inventeras gemensamt och omvärldsanalyser ska ligga till grund för planeringsarbetet regionalt och lokalt.
• Samordningsgruppen ska ha regelbundna träffar och ansvarar för att samverkan utvecklas och upprätthålls.
• När förändringar inom respektive huvudmans verksamheter planeras, som kan antas få konsekvenser för annan parts verksamhet, ska information ges och synpunkter inhämtas från samordningsgruppen.
• Samordningsgruppen ansvarar för att samverkan enligt denna överenskommelse följs på lokal nivå.
Samordnad individuell plan (SIP)
När någon är i behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården har de rätt att få en samordnad individuell plan. Initiativet till att en SIP kommer till stånd ligger både hos berörd myndighet, den enskilde och för ungdomar dess familj. SIP är den samordnande planen.
En SIP ska innehålla:
1. Vilka insatser som behövs utifrån personens behov och mål.
2. Vilka insatser respektive huvudman eller personen själv ska svara för.
3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget.
4. Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen och vem som har ansvaret för uppföljning och när uppföljning ska ske.
En SIP görs alltid tillsammans med den enskilde, som också avgör vilka personer som ska delta vid en samordnad individuell planering. Planen förvaltas av den enskilde. Om en individ, som har behov av samordnade insatser, också har andra planer som exempelvis samordnad plan enligt LSS, vårdplan inom socialtjänsten, eller vårdplan inom psykiatrin ska SIP planen utgöra den samordnande planen för dessa planer.
Den enskilde ska få lättillgänglig information om mötet och dess syfte. SIP se bilaga 2.
Såväl region som kommun har ansvar för att berörd personal:
• Har kompetens att bedöma när insatser av samverkansparter behöver påkallas.
• Har kompetens vad avser SIP-mötets syfte och innehåll.
• Medverkar i samordning och planering av insatser för den enskilde. Detta också i det fall den enskilde ännu inte har insatser från huvudmannen. Formerna för detta fastställs i respektive lokal samverkansgrupp.
Samordnad planering ska ske med god framförhållning, då akuta planeringar så långt möjligt ska undvikas. I de fall akut samordnad planering måste göras ska detta ske snarast utifrån individens och verksamheternas behov.
Samordnad vårdplanering (SVP) - vid utskrivning från sjukhus Vårdplanering i enlighet med betalningsansvarslagen i samband med att en person är utskrivningsklar från sjukhus regleras i särskilt dokument: Riktlinjer för samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus. Meddix ska användas för informationsöverföring vi SVP. En SVP ska kompletteras med en SIP om en person behöver långsiktiga vård- och stödinsatser från berörda huvudmän för att uppnå sina mål.
Ansvarsområden för insatser till personer med riskbruk/missbruk/beroendeproblematik
Kommunerna
Förebyggande arbete
• Upptäcka och uppmärksamma riskbruk, missbruk och beroende hos vuxna och ungdomar
• Bedriva ett systematiskt arbete med att upptäcka, informera och ge stöd till föräldrar som har missbruks- och beroendeproblematik samt till de barn och vuxna som är indirekt drabbade
• Medverka i samhällsplaneringen genom bland annat omvärldsanalys som grund för lokal och regional verksamhetsplanering
Handläggning
• Utredning och beslut vid behov av missbruks och beroendevård, ekonomiskt bistånd och andra former av socialt stöd och behandling
• I samförstånd med den enskilde, samt vad gäller ungdomar dess familj, planera hjälp, vård samt långsiktig rehabilitering
• Bedriva ett systematiskt arbete med att upptäcka, informera, ge stöd och insatser till föräldrar som har missbruks- och beroendeproblematik och de barn och vuxna som är indirekt drabbade
Insatser
• Bedriva psykosocial behandling av missbruk och beroende. För ungdomar även familjerelaterad problematik
• Xxxxx för att den enskilde har en meningsfull sysselsättning/skola. Detta i samverkan med övriga berörda myndigheter
• I enlighet med föreskrifter i SOSFS 2009:27 medverka vid läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO)
• Bedriva systematiskt arbete med att upptäcka, informera, ge stöd och insatser till föräldrar som har missbruks- och beroendeproblematik och de barn och vuxna som är indirekt drabbade
Boende
• Planeringsansvar utifrån Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
• I samverkan med övriga berörda myndigheter ge stöd till personer med missbruk/beroende att finna bostad samt ge stöd i boendet
• Ansvara för att det finns tillgång till bostäder med särskild service och korttidsboenden utifrån beslut i enlighet med SoL och LSS
Placering
• Ansvarara för att de vuxna och ungdomar som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller HVB
Region Halland
Förebyggande arbete
• Medverka i samhällsplaneringen genom bland annat omvärldsanalys som grund för lokal och regional verksamhetsplanering
• Upptäcka och uppmärksamma riskbruk, missbruk och beroende hos vuxna och ungdomar
• Bedriva systematiskt arbete med att upptäcka, informera, ge stöd och insatser till föräldrar som har missbruks- och beroendeproblematik och de barn och vuxna som är indirekt drabbade
Ungdomsmottagning
• Erbjuda hälsorådgivning, screening för alkohol och droger, motivera
• Ha särskilt fokus på den växande användningen av Cannabis och Spice och kopplingen mellan alkohol/droger och riskfylld sexualitet
Närsjukvård
• Erbjuda hälsorådgivning, screening för alkohol och droger, motivera
• Ha särskilt fokus på den växande användningen av Cannabis och Spice
• Ansvara för behandlingsinsatser vid alkoholproblem samt mindre omfattande blandmissbruk riktat till socialt etablerade personer utan omfattande psykiatrisk problematik
• Bedriva behandling av lindrigare alkoholabstinens samt nedtrappning av beroendeframkallande läkemedel som inte kräver sjukhusvård
• Anmälningsskyldighet, läkarbedömning/intyg vid tvångsvård enligt LVM/LPT
• Bedriva systematiskt arbete med att upptäcka, informera, ge stöd och insatser till föräldrar som har missbruks- och beroendeproblematik och de barn och vuxna som är indirekt drabbade
Psykiatri
• Akut behandling av abstinens och psykisk sjukdom
• Behandling av beroende och psykiatriska problem samtidigt och samordnat med socialtjänstens insatser
• Utredning och långsiktig behandling av personer med beroende och psykiatrisk samsjuklighet i samverkan med socialtjänst
• Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende, psykiatrisk specialistvård i samverkan med socialtjänsten, SOSFS 2009:27
• Anmälningsskyldighet, läkarbedömning/intyg vid tvångsvård enligt LVM/LPT
• Bedriva systematiskt arbete med att upptäcka, informera, ge stöd och insatser till föräldrar som har missbruks och beroendeproblematik och de barn och vuxna som är indirekt drabbade
• Konsultation till socialtjänst, närsjukvård och somatisk specialistsjukvård
Specialiserad somatisk vård
• Alla patienter bör erbjudas screening av alkohol och droger
• Hälsorådgivning och motiverande samtal – Vid behov hänvisning till annan vårdinstans
Kommun och region gemensamt
Ansvar för vuxna och ungdomar med samsjuklighet
För denna målgrupp gäller att hälso- och sjukvården inom regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att den enskilde får vård och behandling. Behandling ska ske för både den psykiatriska och missbruks/ beroendeproblematiken samtidigt. Valet av behandling dokumenteras i en SIP på initiativ av endera parten.
Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinarie boende
Personer med omfattande eller komplicerad problematik kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än det egna för stadigvarande boende eller för en längre eller kortare vistelse kombinerat med hälso- och sjukvårdsinsatser. I sådana boenden har kommunen alltid ansvaret för boende och sociala insatser. En placering ska alltid föregås av en samordnad individuell planering. SIP ska följas upp och ändras vid behov.
Vilket ansvar kommunen respektive regionen har för hälso- och sjukvården är beroende av i vilken form av boende insatsen sker. Ansvarsfördelningen gäller oavsett om boendet finns på hemorten eller i annan kommun inom eller utom länet.
Boende och insatsform där hälso- och sjukvårdsansvaret är delat mellan kommunens hälso- och sjukvård och regionens hälso- och sjukvård
1. Boende som kommunen driver i egen regi och som styrs av följande lagrum:
- Bostad med särskild service; 5 kap 7 § 3st SoL. Insats enligt SoL 4 kap 1: SoL
- Korttidsboende/vistelse; 5 kap 7 § 3st SoL. Insats enligt SoL 4:1
- Bostad med särskild service. Insats enligt LSS 9§8 och 9§9
- Korttidsboende/vistelse. Insats enligt LSS 9§6
2. Boende som drivs som enskild verksamhet med tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO som styrs av följande lagrum:
- Bostad med särskild service; 7 kap 1 § 1st 2. SoL. Insats enligt SoL 4:1
- Bostad med särskild service; med tillstånd enligt 23§ LSS. Insats enligt LSS 9§8 och 9§9
Kommunens ansvar
Allmän hälso- och sjukvård upp t.o.m. sjuksköterskenivå, HSL18-18c §§
Regionens ansvar
Hälso- och sjukvårdsinsatser utöver det ansvar kommunen har för allmän hälso- och sjukvård
Boende och insatsform där regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård
1. Boende som kommunen driver i egen regi eller genom avtal med enskild utförare som styrs av följande lagrum:
- HVB-hem; 6 kap SoL. Insats enligt SoL 4:1
- Familjehem; 6 kap SoL. Insats enligt SoL 4:1, LVU eller LVM
- Familjehem med insats enligt LSS 9§8
2. Boende som bedrivs som enskild verksamhet med tillstånd från IVO där kommunen köper plats som styrs av följande lagrum:
- HVB-hem; 7 kap1 § 1st 1. SoL. Insats enligt Sol 4:1, LVU eller LVM
- Korttidsvistelse/behandlingshem; 7 kap 1 § 1 st 3 SoL. Insats enligt SoL 4:1
- Familjehem med insats enligt LSS 9§8
3. Boende som staten driver och kommunen köper plats som styrs av följande lagrum:
- SiS institutioner med insats enligt LVU, LSU eller LVM § 12 hem
Ansvar vid placering och boende
Kommunen ska inhämta information från regionen om behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser under insatsen. Vid vård utan samtycke ansöker socialnämnden om vård hos förvaltningsdomstol.
Om den enskilde efter den medicinska bedömningen anses ha behov av hälso- och sjukvårdsinsatser under vistelse på boendet ansvarar och bekostar regionen dessa i de boenden där regionen har hela hälso- och sjukvårdsansvaret. Medicinskt ansvarig läkare ska då göra en bedömning om personens behov av hälso- och sjukvård ska tillgodoses:
• Genom insatser från patientens ordinarie behandlare
• Inom den ordinarie hälso- och sjukvården som erbjuds på den ort där boendet är beläget
• Inom ramen för den hälso- och sjukvård som erbjuds inom boendet
Processbeskrivning vid placering av person vid sådan verksamhet där kommunen har ansvaret för boende och sociala insatser och hälso- och sjukvården inom regionen har ansvaret för alla hälso- och sjukvårdsinsatserna. Bilaga 3.
I de boenden där hälso- och sjukvården inom regionen och kommunen har ett delat ansvar för hälso- och sjukvården exempelvis vid bostad med särskild service utanför länet, ska behandlande läkare göra en bedömning var personens behov av specialistpsykiatriska insatser ska tillgodoses.
Observera! En placering ska, om den enskilde vuxne eller ungdomens vårdnadshavare så önskar, alltid föregås av en SIP där det tydligt framgår både socialtjänstens och psykiatrins bedömning.
Ansvarsförbindelse
I de fall medicinskt ansvarig läkare bedömt att boendet erbjuder sådan hälso- och sjukvård att den enskildes behov av hälso- och sjukvård tillgodoses kan kommunen och regionen göra en överenskommelse om att fördela kostnaderna mellan sig. Inom psykiatrin beslutar verksamhets- alternativt förvaltningschef.
Fördelningen ska göras utifrån en gemensam bedömning om vad och hur stor del, som utgör regionens ansvar respektive kommunens ansvar. Vid bedömning om ansvarsfördelning beaktas vilken boendeform och insats den enskilde har fått. Kostnadsansvarets fördelning följer det ansvar kommun respektive region har för boende, sociala insatser och det ansvar respektive huvudman har för hälso- och sjukvården enligt ovan.
Utifrån bedömningen görs en överenskommelse som dokumenteras i en ansvarsförbindelse mellan regionen och kommunen där kostnadsfördelningen preciseras i det enskilda fallet.
Behov av placering ska fullföljas utan dröjsmål även om kostnadsansvaret är oklart. I de fall samordnad individuell planering inte hinner komma till stånd innan placering skett ska en sådan genomföras så snart som möjligt. Ingen av parterna får avvisa deltagande i samordnad individuell planering och kostnadsansvar med motivering att placering redan ägt rum.
Blankett för ansvarsförbindelse vid kostnadsfördelning. Bilaga 4.
Överenskommelse om läkarundersökning inför placering av unga, se samverkansavtal
Samverkansavvikelser
De lokala samverkansgrupperna har ansvar för att följa upp samverkansavvikelser
Tvister
Oenigheter om tolkningar av texten i denna överenskommelse eller tvister i samband med betalningsansvar vid externa placeringar ska hanteras av den taktiska gruppen inom beroendeområdet. Kommer man inte överens ska frågan hänskjutas till den Strategiska gruppen för ställningstagande till förslag från den taktiska gruppen.
Överenskommelsens framtagande
• Samtliga berörda huvudmän, samt brukarrepresentanter har medverkat vid framtagandet av avtalet.
• Vid revision eller framtagande av ny överenskommelse ska samma parter medverka
Bilagor
1) Definitioner
2) SIP-blankett Unga
3) SIP-blankett Vuxna
4) Remiss till specialistenhet, Unga
5) Läkarundersökning inför placering, BBIC, Unga
6) Läkarundersökning inför LVU-ansökan, BBIC, Unga
7) Processbeskrivning, placering, Unga
8) Processbeskrivning, placering Vuxna
9) Ansvarsförbindelse vid placering, Vuxna och Unga
10) LOB-överenskommelse mellan Region Halland, Hallands kommuner, Polismyndigheten (Beräknas vara klar i oktober 2015)
Definitioner
Samverkan: Många brukare behöver insatser från flera huvudmän. Myndigheterna har ansvar för att insatser till en individ ges i rätt tid och rätt ordning utifrån en helhetssyn. Samverkan ska avlasta individen/familjen från att själv hitta rätt i vårdapparaten och förhindra att personer faller mellan stolarna. Insatser kan samordnas mellan de samverkande parterna.
Förebyggande arbete: I detta sammanhang generella eller riktade insatser till individer eller grupper med syfte att främja hälsa och förhindra att problem uppstår eller förvärras.
SIP: Samordnad individuell plan. En plan som samordnar övriga vård- och behandlingsplaner.
SVP: Inför utskrivning av patienter från sluten till öppen hälso- och sjukvård och socialtjänst ska det ske en samordnad vårdplanering.
SOL: Socialtjänstlagen. En ramlag. LVM, LVU, LSS är mer detaljerad lagstiftning som är knutna till socialtjänstlagen.
LVM: Lag om vård av missbrukare i vissa fall, d.v.s. ett vårdbeslut mot den enskildes vilja som innebär ett frihetsberövande.
LVU: lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. I detta sammanhang när det gäller ungdomar och då ett vårdbeslut mot den enskildes vilja som innebär ett frihetsberövande.
LSS: Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade.
HSL: Hälso- och sjukvårdslagen. I likhet med Socialtjänstlagen en så kallad ramlag.
LPT: Lag om psykiatrisk tvångsvård. Ett vårdbeslut som innebär ett frihetsberövande. Knuten till Hälso- och sjukvårdslagen.
ÖRV: Öppen rättspsykiatrisk vård
ÖPT: Öppen psykiatrisk tvångsvård
SOSF: Föreskrift och allmänt råd. Föreskrift= Myndigheten ska Allmänt råd= Myndigheten bör.
LARO: Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Får endast ske i samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Psykiatrisk samsjuklighet: Personer som har ett missbruk eller beroende samt en psykiatrisk störning eller sjukdom.
Abstinens: En reaktion som kroppen kan få när en person med ett beroende slutar med en viss substans. Psykosocial behandling: Behandlingsmetoder som har en tydlig struktur, fokus på missbruket eller beroendet och väldefinierade åtgärder. Exempel på metoder är motiverande samtal (MI), kognitiv beteendeterapi (KBT), psykodynamisk psykoterapi (PDT).
Utredning inom socialtjänsten: Socialtjänsten har i vissa fall en skyldighet att inleda utredning. En utredning ska leda fram till ett beslut om insatser/ åtgärder eller ett avslutande av utredningen utan åtgärd.
Insats: I detta sammanhang ett övergripande begrepp vad gäller den vård/behandling som ges.
Remiss: Används i det fall läkaren bedömer att patienten behöver få en specialistbedömning. Ofta kallas det även remiss när socialtjänsten begär sjukvårdens bedömning inför ett vårdbeslut.
Psykiatrisk vård: Behandling som består av läkemedel och annat som ingriper i hjärnans struktur och funktion, psykologiska åtgärder som påverkar individens upplevande eller beteende eller åtgärder som riktar sig mot den sociala miljön.
Somatisk vård: Vård av kroppen (för fysiska åkommor) till skillnad från psykiatrisk vård.
Närsjukvård: Den del av vården som tillgodoser vanliga och ofta förekommande sjukvårdsbehov nära de vårdsökandes hem.
Familjehem: En familj som tar emot individer för vård utifrån socialnämndens beslut. Ett familjehem ska till sin form vara så likt en vanlig familj som möjligt.
HVB: Hem för vård eller boende (institution).
Xxxxxx med särskild service: En bostad som erbjuds personer som har så stora behov av tillsyn och omvårdnad, att det är nödvändigt att personal finns till hands hela tiden. Det ska finnas en föreståndare i verksamheten.
Det finns två former av bostad med särskild service för vuxna – gruppbostad och servicebostad.
SIS-hem: Statens institutionsstyrelse, SiS, bedriver individuellt anpassad tvångsvård och verkställer sluten ungdomsvård.
Tillstånd: I detta sammanhang tillstånd att bedriva verksamhet inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Tillstånd/Tillsyn/IVO: Inspektionen för vård och omsorg (IVO) beslutar om tillstånd för tillståndspliktiga verksamheter inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. De bedriver tillsyn över de tillståndspliktiga verksamheterna och för personal inom hälso- och sjukvård i deras yrkesutövning.
Ansvarsförbindelse: I detta sammanhang ett åtagande att fullgöra vissa verksamhets- och ekonomiska förpliktelser.
Tvist: I detta sammanhang när någon anser att en av de parter som ingått ett samverkansavtal har brutit mot avtalet och/eller när parterna är oense om hur avtalet ska tolkas.
Bilaga 3
Bilaga 2)
Bilaga4
REMISS TILL SPECIALISTENHET INOM REGION HALLAND
Ankomstdatum
Frågeställning
Intyg Bedömning Utredning Behandling Annat
Pågående utredning jml LVU Ja Nej | Tidsram för svar |
Barnet/den unge
Förnamn | Efternamn |
Personnummer | Bostadsadress |
Boende hos | |
Telefon/mobiltelefon | E-post |
Vårdnadshavare 1
Förnamn | Efternamn |
Personnummer | |
Adress | |
Telefon | E-post |
Vårdnadshavare 2
Förnamn | Efternamn |
Personnummer | |
Adress | |
Telefon | E-post |
Samtycke till remiss
Datum | Vårdnadshavare |
Remitterande
Organisation | Datum |
Namn | Telefonnummer |
Problembeskrivning och barnet/den unges symptom
Bakgrund
Familjesituation | Nätverk |
Skola | Fritid |
Insatser socialtjänst, elevhälsa och sjukvård
Pågående | Tidigare |
Bilaga 5
Läkarundersökning enligt BBIC i samband med placering
Syfte
Syftet med läkarundersökningen är att identifiera aktuella och tidigare försummade hälso- och sjukvårdsbehov för att möjliggöra åtgärder och fortsatt uppföljning. Syftet är också att identifiera hälsoproblem av psykisk och somatisk karaktär, inklusive tandhälsa, som kräver anpassade förhållanden vid mottagande i förekommande fall i familjehem eller HVB.
Bakgrundsmaterial:
(Ansvarig socialsekreterare rekvirerar journaler och dokument enligt ovan och ombesörjer att den läkare som ska genomföra undersökningen får tillgång till bakgrundsmaterialet innan undersökningen ska äga rum.) | Ja | Nej* | |
1. | Begäran från socialnämnden om utlåtande från hälso- och sjukvården | ||
2. | Förlossningsjournal (FV 2) | ||
3. | Komplett BVC-journal (dvs. inklusive tillväxtkurva, vaccinationsblad, kopia av skickade remisser och remissvar) | ||
4. | Komplett skolhälsovårdsjournal (dvs. inklusive tillväxtkurva, vaccinationsblad, kopia av skickade remisser och remissvar) | ||
5. | Tandhälsovårdsjournal | ||
6. | Övriga journalkopior vid behov (t.ex. om barnet har en kronisk sjukdom eller någon pågående behandlingskontakt bör information om detta framgå vid begäran om läkarutlåtande och journalkopior vid behov inhämtas) |
*) Om något bakgrundsmaterial saknas, specificera varför på sista bladet.
Undersökningen
Ett helhetsperspektiv med barnet/den unge och hela dess livssituation i centrum bör karakterisera läkarundersökningen. Barnet eller den unge ska informeras om undersökningen och dess syfte. För att få kunskap om barnets aktuella hälsoproblem inklusive dess psykiska hälsa och utveckling under uppväxten, är det viktigt att förälder/vårdnadshavare eller annan person som känner barnet väl och som barnet har förtroende för är närvarande vid undersökningen. Det är angeläget bl.a. utifrån art. 12 i Barnkonventionen att undersökningsbetingelserna utformas så att barnet eller den unge också själv ges tillfälle att ge sin beskrivning och få möjlighet att med egna ord ta upp viktiga frågor och funderingar om sin hälsa. Det kan krävas ytterligare besök hos den undersökande läkaren för att en kvalificerad bedömning ska kunna genomföras. Ett alternativ kan också vara att dela upp undersökningen i två delar. Den första delen omfattar då vad man behöver känna till om barnet i det akuta läget inför placeringen. Den andra och mer omfattande delen kan då lämpligen genomföras på ett noga förberett besök på den ort där barnet blir placerat.
Anamnes
U.a. | Anm.* | |
Graviditet och förlossning | ||
Hereditet | ||
Tidigare sjukdomar, operationer och sjukhusvård inkluderande eventuell kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin | ||
Vaccinationer (se särskild tabell) | ||
Barnhälsovård, angivna hälsoproblem | ||
Skolhälsovård, angivna hälsoproblem | ||
Medicinering | ||
Kroniska eller återkommande sjukdomar a. Magont, huvudvärk b. Sömnstörningar c. Oro, ångest eller depressiva symptom | ||
Normbrytande beteende | ||
Hyperaktivitet, uppmärksamhetsstörning | ||
Språkutveckling | ||
Inlärningssvårigheter | ||
Svårigheter med gruppsamvaro | ||
Familje- och syskonrelationer | ||
Allergi/överkänslighet | ||
Syn | ||
Hörsel | ||
Tandhälsa | ||
Fysisk aktivitet | ||
Kost | ||
Sömn | ||
Alkohol, droger | ||
Sexuellt |
*) Plats för kommentarer på sista bladet.
Vaccinationsstatus och rekommenderad fortsättning.
Vaccination | Datum givet/givna | Datum föreslaget | |||
Dos I | Dos II | Dos III | Dos IV | ||
BCG | |||||
DTP | |||||
OPV | |||||
IPV | |||||
HiB | |||||
HepB | |||||
HepA | |||||
MMR | |||||
Meningokock | |||||
Pneumokock | |||||
Det åligger undersökande läkare att ordinera kompletterande vacciner. Kopia på tabellen skickas därefter till respektive barnavårdscentral eller skola där barnet skall fortsätta sina vaccinationer.
Läkarundersökning
U.a. | Anm.* | |
Misshandel, vanvård och självdestruktivt beteende | ||
Näringstillstånd och fysiska utveckling | ||
Tillväxtsdiagram | ||
Åldersadekvat språkutveckling, psykisk hälsa samt psykosocial och kroppslig utveckling | ||
Stämningsläge | ||
Tecken på oro och rastlöshet | ||
Koncentrationsförmåga och orientering | ||
Tandstatus |
*) Plats för kommentarer på sista bladet.
Bedömning
Relation | Namn |
Tid som åtgått för undersökningen: (tim) Uppgiftslämnare (vårdnadshavare, föräldrar):
Allmän bedömning av barnets medverkan och kommunikationsförmåga i undersökningssituationen:
Sammanfattning av status (inklusive tillväxt, utveckling och nutrition):
Akuta och långsiktiga hälso- och sjukvårdsbehov:
Särskilda förhållanden som bör beaktas vid placering:
Åtgärder och planering
Remisser till:
Kompletterande provtagningar:
Uppföljande läkare (familjeläkare, barnläkare):
………………. | ……… | ………………………………… | ………………………… | ………………………………….. |
Ort | Datum | Underskrift | Namnförtydligande | Sjukvårdsinrättning |
Kommentarer:
Bakgrundsmaterial
Anamnes
Läkarundersökning
Manualerna är framtagna med utgångspunkt i de anvisningar för läkarundersökning som finns BBIC:s stöddokument. Halland har tillstånd från Socialstyrelsen att använda den framtagna manualen som stöddokument. Manualen är framtagen av: Xxxxx Xxx, barnhälsovårdsöverläkare; Xxxxxxx Xxxxxxx, klinikchef Barnkliniken Hallands Sjukhus Halmstad; Xxxxxx Xxxxxxx, chefläkare; Närsjukvården Halland; Xxxxxx Xxxxx, BBIC-samordnare; Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxxx, Ordf. taktisk nivå Barn unga och familj; Xxxxxx Xxxxxxxxxx, utvecklare BOU-satsningen, Regional Samverkan.
Manualen (antogs 2013-08-16 och) träder i kraft 2015-01-01
Bilaga 6
Läkarutlåtande enligt BBIC inför LVU- ansökan
Barnet
Namn | Personnummer |
Adress |
Ansvarig socialsekreterare
Namn | Telefonnummer |
Syfte
Syftet med läkarundersökningen är att identifiera aktuella somatiska och/eller psykiska sjukdomar och avvikelser som skulle kunna vara hinder för placering av barnet.
Läkarundersökning
U.a | Anm. | |
Allmäntillstånd | ||
Munhåla och svalg | ||
Öron | ||
Lymfkörtlar | ||
Cor | ||
Pulm | ||
Perifera pulsar | ||
Buk | ||
Genitalia | ||
Rygg, extremiteter | ||
Hud | ||
Neurologi | ||
Psykiskt status (med särskild uppmärksamhet på oro, ångest, nedstämdhet, aktivitetsnivå och medverkan till undersökningen) |
Bedömning
Uppgiftslämnare (vårdnadshavare, föräldrar):
Relation | Namn |
Allmän bedömning av barnets medverkan och kommunikationsförmåga i undersökningssituationen:
Särskilda förhållanden som bör beaktas vid placering:
□ Inget hinder föreligger för placering.
□ Hinder för placering föreligger i form av:
Undersökande läkare:
…………………………….…. | ………..… | ……………………………………………… | ……………………………… |
Ort | Datum | Underskrift | Namnförtydligande |
Manualerna är framtagna med utgångspunkt i de anvisningar för läkarundersökning som finns BBIC:s stöddokument. Halland har tillstånd från Socialstyrelsen att använda den framtagna manualen som stöddokument. Manualen är framtagen av: Xxxxx Xxx, barnhälsovårdsöverläkare; Xxxxxxx Xxxxxxx, klinikchef Barnkliniken Hallands Sjukhus Halmstad; Xxxxxx Xxxxxxx, chefläkare; Närsjukvården Halland; Xxxxxx Xxxxx, BBIC-samordnare; Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxxx, Ordf. taktisk nivå Barn unga och familj; Xxxxxx Xxxxxxxxxx, utvecklare BOU-satsningen, Regional Samverkan. Manualen (antogs 2013-08-16 och) träder i kraft 2015-01-01
Bilaga 7
Processbeskrivning vid boende och vård av barn eller ungdom vid sådan verksamhet där kommunen har ansvaret för boende och sociala insatser och regionen har hela ansvaret för de medicinska insatserna.
Steg i processen | Åtgärd i respektive steg | |
A. Ansökan alt. vård utan samtycke | Barnets eller ungdomens vårdnadshavare ansöker hos Socialnämnden om insatsen enligt Xxx eller LSS Socialnämnden kan ta initiativ till en placering utan ansökan från vårdnadshavare genom beslut enligt LVU/LVM/LSU | Anhörig/närstående, personal inom kommun eller regionen kan ge vårdnadshavaren stöd vid ansökan. Om barnet eller ungdomen är aktuell inom psykiatrin skall en ansökan alltid föregås av en samordnad individuell plan (SIP) |
B. Utredning | Handläggare hos Socialnämnden utreder behovet av insatsen. | Under utredningen samråder socialnämndens handläggare med barnets eller ungdomens FVK (Fastvårdkontakt) och behandlande läkare om behovet av medicinska insatser under vistelsen. |
C. Samordnad plan, SIP alt. SVP | En SIP/SVP skall upprättas tillsammans med den enskilde inför beslut om insatsen. Planen skall innehålla: - mål för insatsen - insatsens varaktighet - ansvarsfördelning för insatser under vistelsen - former för uppföljning - plan för avslutning | Handläggare hos socialnämnden tar kontakt med barnets eller ungdomens FVK för samordnad planering inför beslut om insatsen. Inför placeringen för utredning eller vård gör chefsöverläkaren en bedömning om barnets eller ungdomens behov av medicinska insatser. - skall tillgodoses genom insatser från patientens ordinarie behandlare - skall tillgodoses inom den ordinarie hälso- och sjukvård som erbjuds på den ort där verksamheten är belägen - skall tillgodoses inom ramen för det som erbjuds i verksamheten När de medicinska insatserna som barnet eller ungdomen behöver på ett tillfredsställande sätt, enligt chefsöverläkaren bedömning, kan erbjudas i verksamheten har regionen ansvaret för och bekostar dem. Erbjuder verksamheten en insats som i den gemensamma planen för barnet eller ungdom varken efterfrågas av socialnämnden eller av regionen skall huvudmännen frånsäga sig den insatsen. Aktuell avdelningschef inom BUP medverkar i planeringsarbetet (Behövs inte förtydligas, kan tas bort inom BUP) |
D. Ansvars- förbindelse | Ansvarsförbindelse skrivs innan Socialnämndens beslut om insatsen. I ansvarsförbindelsen skall klart framgå hur placeringskostnaderna fördelar sig mellan huvudmännen om det är aktuellt med en kostnadsfördelning. För psykiatrin undertecknas överenskommelsen av verksamhetschef/förvaltningschef | Socialnämnden har ansvar för och bekostar boende och sociala insatser under vistelsen Regionen har ansvar för och bekostar alla medicinska insatser under vistelsen. De medicinska insatserna som BUP bekostar, ska utföras och journalföras enligt hälso- och sjukvårdslagen. |
E. Beslut om insats | Socialnämnden/Länsrätten beslutar om insatsen | |
F. Verkställighet | Socialnämnden verkställer beslutet Landstinget genomför sina medicinska insatser | |
G. Uppföljning | Socialnämnden ansvarar för uppföljning av de sociala insatserna och vården i dess helhet. Patientens FVK inom regionen ansvarar för uppföljning av de medicinska insatserna. | Handläggare hos socialnämnden samordnar uppföljning och fortsatt planering av eventuella fortsatta insatser från socialnämnden och Regionen. |
Bilaga 8
Processbeskrivning vid boende och vård av person vid sådant boende/behandlingshem/ institution där kommunen har ansvaret för boende och sociala insatser och regionen har hela ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatserna. Se punkten C i avtalet.
Steg i processen | Åtgärd i respektive steg | |
A. Ansökan alt. vård utan samtycke | En person ansöker hos Socialnämnden om insatsen enligt SoL eller LSS Socialnämnden kan ta initiativ till en placering utan ansökan från den enskilde genom beslut enligt LVU/LVM | Anhörig/närstående, personal inom kommun eller landsting kan ge den enskilde stöd vid ansökan. |
B. Utredning/ samordnad plan SIP | Handläggare hos Socialnämnden utreder behovet av insatsen. Obs! Som en del i utredningen ska en gemensam vårdbehovsbedömning göras vari ingår både socialtjänstens och psykiatrins bedömning.. En samordnad plan SIP ska upprättas tillsammans med den enskilde inför beslut om insatsen. Planen skall innehålla: - Socialtjänsten och psykiatrins bedömningar - mål för insatsen - insatsens varaktighet - ansvarsfördelning för insatser under vistelsen - former för uppföljning - plan för avslutning | Under utredningen samråder socialnämndens handläggare med fast vårdkontakt om behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser under vistelsen. Fast vårdkontakt ansvarar för kontakt och förankring med medicinskt ansvarig läkare. Inför placeringen gör medicinskt ansvarig läkare en bedömning om personens behov av hälso- och sjukvård - skall tillgodoses genom insatser från patientens ordinarie behandlare - skall tillgodoses inom den ordinarie hälso- och sjukvård som erbjuds på den ort där verksamheten är beläget - skall tillgodoses inom ramen för det som erbjuds inom behandlingshemmet Erbjuder behandlingshemmet en insats som i den gemensamma planen för den enskilde varken efterfrågas av socialnämnden eller av hälso- och sjukvården skall huvudmännen frånsäga sig den insatsen. Ansvariga chefer medverkar i planeringsarbetet vid behov. |
C. Ansvars- förbindelse | Ansvarsförbindelse skrivs innan Socialnämndens beslut om insats. I ansvarsförbindelsen ska klart framgå hur kostnaderna för insatsen fördelar sig mellan huvudmännen om det är aktuellt med en kostnadsfördelning. | Socialnämnden har ansvar för och bekostar boende och sociala insatser under vistelsen Sjukvården ansvarar för och bekostar alla hälso- och sjukvårdsinsatser under vistelsen oavsett var vården ges. En förutsättning för detta är dock (om det inte är fråga om en akut insats) att beslut fattats av verksamhetschef alternativt förvaltningschef samt att specialistremiss utfärdats om/när hemmet är beläget i annat landsting än hemlandstinget. Ansvarsförbindelse undertecknas behöriga chefer inom region/kommun. |
D. Beslut om insats | Socialnämnden/Förvaltningsrätten beslutar om insatsen | |
E. Verkställighet | Socialnämnden verkställer beslutet | |
F. Uppföljning | Socialnämnden ansvarar för uppföljning av de sociala insatserna och vården i dess helhet. Fast vårdkontakt ansvarar för uppföljning av hälso- och sjukvårds- insatserna. | Handläggare och fast vårdkontakt ansvarar för uppföljning och fortsatt planering av eventuella fortsatta insatser från socialnämnden och hälso- och sjukvården. |
Bilaga 9
ANSVARSFÖRBINDELSE OM KOSTNADSFÖRDELNING
Ansvarsförbindelse om kostnadsfördelning för medicinska och sociala insatser vid vård inom hem för vård och boende, HVB, behandlingshem/korttidsboende, § 12 hem LVU, SiS institutioner, LVM-hem och familjehem.
Kommunen betalar för de sociala insatserna och Psykiatrin i Halland betalar för de medicinska insatserna.
Överenskommelse mellan
Kommun | Kontaktperson | Telefonnummer |
Psykiatrin i Halland | Kontaktperson | Telefonnummer |
Verksamhet
Enhetens namn | Adress | Telefonnummer |
Kostnader
Vårddygnskostnad totalt enligt avtal | |
varav för sociala insatser | varav för medicinska insatser |
Kostnadsfördelning på annat sätt än genom vårddygnskostnad | |
Giltighetstid
Ansvarsförbindelsen gäller under tiden
Datum för uppföljning
Person som placerats
Namn | Personnummer |
Överenskommelse om kostnadsfördelning
Kommunens kostnad | Psykiatrin i Hallands kostnad |
Datum | För Socialnämnden | För Psykiatrin i Halland |