Handlingsprogram för skydd mot olyckor
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
Räddningstjänstverksamhet
Antagen av direktionen för Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland vid ordinarie sammanträde den 11 mars 2020 enligt sammanträdesprotokoll 2/2020, § 19.
Sammanfattning
Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ska varje kommun upprätta ett handlingsprogram för sin räddningstjänstverksamhet. Enligt förbundsordningen för Räddningstjänsten Östra Götaland ska förbundet uppfylla kommunens skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor. I förbundet är kommunerna Linköping, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik och Åtvidaberg medlemmar. Detta program uppfyller dessa kommuners åtagande enligt 3 kap §8 i lagen om skydd mot olyckor
Med räddningstjänst avses de räddningsinsatser som kommunen ska ansvara för enligt lagen om skydd mot olyckor. Skyldigheten finns vid olyckor eller överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Kommunen ska ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt.
Utifrån riskbilden inom förbundets område utformas mål för räddningstjänstverksamheten. Målen är att
• Inleda räddningsinsatser snabbare
• Öka förmåga att hantera stora olyckor
Handlingsprogrammet redovisar även den förmåga som finns för räddningsinsatser, vilka resurser som finns och vilken förmåga som vi avser att skaffa.
Innehåll/innehållsförteckning
1.1 Den enskildes skyldigheter 5
3.3 Olyckornas konsekvenser 11
3.4 Jämförelser och trender 12
5. Övervägande och särskilda satsningar 15
6. Förmåga till räddningsinsats 16
6.1 Räddningsresursernas förmåga 16
6.2 Normal servicegrad och förmåga 18
6.4 Förmåga till räddningsinsats 20
6.6 Förmåga som vi avser att skaffa 22
6.9 Särskild insatsplanering 26
6.10 Räddningstjänst vid höjd beredskap 28
6.11 Hamnar och gränser i vatten 29
7.1 Varning och information till allmänhet 33
9. BILAGA 1. Risker för skred och ras 35
Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ska varje kommun upprätta ett handlingsprogram för sin räddningstjänstverksamhet. Kommunen ska, med utgångspunkt i sina lokala förhållanden, formulera egna mål för att nå de nationella målen i lagstiftningen samt redovisa vilka risker för olyckor som finns och vilken förmåga och vilka resurser till räddningsinsats som finns.
Enligt förbundsordningen för Räddningstjänsten Östra Götaland ska förbundet uppfylla kommunens skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor. I förbundet är kommunerna Linköping, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik och Åtvidaberg medlemmar. Detta handlingsprogram uppfyller dessa kommuners åtagande enligt 3 kap § 8 i lagen om skydd mot olyckor.
Alla människors skydd ska tillgodoses på ett likvärdigt sätt och arbetet ska bidra till att de jämställdhetspolitiska målen i samhället uppnås. Ett bättre skydd mot olyckor ger färre olyckor och skador, vilket i sin tur bidrar till att öka tryggheten i samhället för alla.
Programmet gäller tills dess att ett nytt antas, dock längst till och med 31/12 2023.
1.1 Den enskildes skyldigheter
Alla har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom samt att inte orsaka olyckor. Ägare eller nyttjanderättshavare ska själv vidta brandskyddsåtgärder och andra åtgärder för livräddning som kan anses skäliga i varje enskilt fall.
Alla är skyldiga att varna andra som är i fara och vid behov tillkalla hjälp, om den enskilde upptäcker eller får kännedom om en olycka.
Alla mellan 18 och 65 år är skyldiga att delta i räddningsinsatser på en räddningsledares anmodan, om hans eller hennes kunskap, hälsa och kroppskrafter tillåter det.
Med räddningstjänst avses de räddningsinsatser som kommunen eller staten ska ansvara för enligt lagen om skydd mot olyckor. Skyldigheten finns vid olyckor eller överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Kommunen ska ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till:
• Behovet av ett snabbt ingripande
• Det hotade intressets vikt
• Kostnaderna för insatsen och
• Omständigheterna i övrigt.
När en räddningsinsats är avslutad ska kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts.
När en räddningsinsats är avslutad ska räddningsledaren, om det är möjligt, underrätta ägaren eller nyttjanderättshavaren till den egendom som räddningsinsatsen har avsett om behovet av bevakning, restvärdeskydd, sanering och återställning.
Kommunen ska samordna verksamheten samt samarbeta med andra kommuner och med andra som berörs. Kommunerna ska se till att allmänheten informeras om vilken förmåga att göra räddningsinsatser som finns. Dessutom ska de lämna upplysning om hur varning och information till allmänheten sker vid allvarliga olyckor.
Utifrån de risker för olyckor som finns idag och framtida utmaningar formulerar vi i detta handlingsprogram mål för räddningstjänstverksamheten. Målen tar sin utgångspunkt i de nationella målen i lagen om skydd mot olyckor:
1 §
Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.
3 §
Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.
Utifrån de nationella målen ovan och den aktuella riskbilden i vårt område, har följande mål för räddningstjänstverksamheten satts upp:
Säkerhetsmål (resultatmål)
• Den som behöver hjälp vid olyckor ska få hjälp allt snabbare.
Prestationsmål
• Öka samverkan med andra aktörer så att dessa kan göra första insats i väntan på oss.
• Ökad användning av mindre enheter (fordon) för att snabbare nå fram till olyckor.
• Effektivare utalarmering av räddningsresurser i samverkan med andra.
Säkerhetsmål (resultatmål)
• Vår förmåga att själv och tillsammans med andra, genomföra insatser vid stora olyckor ska vara ständigt ökande.
Prestationsmål
• Öka förmågan att leda stora räddningsinsatser.
• Öka förmågan i eget stabsarbete enligt en i länet överenskommen metodik.
• Ökad förmåga att hantera större skogsbränder.
Målen i handlingsprogrammet utgår från riskbilden i kommunerna. I detta kapitel ges en övergripande bild av dessa risker. En fullständig riskanalys finns i ”Risk- och skyddsanalys enligt Lagen om skydd mot olyckor” som upprättats av Räddningstjänsten Östra Götaland.
En systematisk analys av risker och skyddet mot olyckor har gjorts inför detta handlingsprogram. Följande olycksrisker har identifierats:
Risk | Frekvens | Samhällskonsekvens | Kommentar |
Stort utsläpp av farligt ämne | Låg | Allvarlig | I Norrköping och Linköping finns företag som hanterar och tar emot transporter av farliga ämnen i så stor omfattning att allvarliga konsekvenser kan uppstå om olycka inträffar i tätbebyggda områden eller känsliga miljöer. |
Kemikalieutsläpp till havs | Låg | Allvarlig | Några kommuner har en omfattande kuststräcka med många öar. Ett utsläpp skulle ge stora och långvariga konsekvenser på landyta, vatten- och bottenmiljöer samt djurliv. |
Ras och skred | Låg | Medel | Områden med förhöjd risk är identifierade i kommunerna och kända. Vissa åtgärder är vidtagna (se bilaga 1). |
Översvämning och vattenskador | Medel | Medel | Vissa områden i kommunerna har identifierats som särskilt utsatta vid skyfall och förhöjda vattennivåer. |
Skogs-, mark- och gräsbrand | Medel | Medel - Allvarlig | Det finns sammanhängande skogsarealer, där vissa även har värdefull natur. Konsekvenserna av en skogsbrand är mycket beroende på väderförhållandena inför och vid eventuella bränder. |
Trafikolyckor | Hög | Medel | Drabbar också den enskilde stort. Sammanlagda konsekvenserna för hela samhället av alla inträffade olyckor är stora. |
Bränder | Hög | Allvarlig | Mycket stor sammanlagd konsekvens för samhället i form av stora kostnader. |
Fallolyckor | Hög | Allvarlig | Drabbar också den enskilde stort. Mycket stor sammanlagd konsekvens för samhället i form av stora kostnader. |
Drunkningsolyckor | Låg | Medel | Konsekvens för samhället är inte så stor men stor för den enskilde. |
Förgiftningsolyckor | Medel | Allvarlig | Drabbar den enskilde stort .Mycket stor sammanlagd konsekvens för samhället i form av stora kostnader. |
Suicid | Hög | Allvarlig | Drabbar också den enskilde stort. Mycket stor sammanlagd konsekvens för samhället i form av stora kostnader. |
Övriga transportolyckor | Låg | Allvarlig | I vårt område finns tre flygplatser. Stambanan passerar och gods-och passageratrafik till sjöss är omfattande. Två europavägar och flera riksvägar med trafik av farligt gods passerar området. |
Antagonistiska hot | Medel | Hög | Xxxxx former av olika former av hot, upplopp, kravaller, gängkriminalitet, dödsskjutningar, sprängningar. Mycket stor sammanlagd konsekvens för samhället. |
Tabell 1. Identifierade risker i kommunerna. Källa: Risk- och skyddsanalys (RTÖG 2019)
Inte alla olyckor som sker kommer till det offentligas kännedom. De olyckor som kommer till kännedom har ofta resulterat i någon form av ingripande av räddningstjänst, polis, ambulans eller kontakt med vårdande instanser. Nedan visas uppskattat antal av olyckor i vårt område.
Typ av händelse | Xxxxx händelser per år | Källa |
Fallolyckor | 9 000 | Uppskattning från nationell statistik |
Trafikolyckor | 1 300 | Polis- och vårdrapporterade olyckor |
Suicidförsök | 450 | Uppskattning från nationell statistik |
Brand i byggnad | 300 | Insatsstatistik RTÖG |
Drunkning | ~5-10 | Insatsstatistik RTÖG |
Tabell 2. Antal olyckshändelser per år inom olika olyckstyper
De olycksrisker som blir verklighet orsakar både mänskligt lidande och samhällskostnader. Siffrorna utgår från samhällets totala kostnader, som sedan har fördelats till vårt område utifrån invånarantal.
Typ av händelse | Döda | Svårt skadade | Samhällskostnader |
Fall | 45 | 2 200 | 700 mnkr |
Suicid | 35 | 325 | >300 mnkr |
Transportolyckor | ~ 6 | 325 | 700 mnkr |
Brand | ~1-2 | 10 | 200 mnkr |
Drunkning | ~2-3 | ~2-3 | 25 mnkr |
Tabell 3. Antal döda, skadade och beräknad samhällskostnad per år i vårt område.
Nedan görs en jämförelse med läget avseende döda och skadade i vårt område och riket. Dessutom görs en trendmarkering utifrån hur utvecklingen varit från förra handlingsprogrammet
Typ av händelse | Jämförelse med riket | Kön | Trender | Ålder |
Fall | Lika | Jämt fördelat | Skadade sjunker, omkomna ökar | Äldre |
Suicid | Högre | Kvinnor skadas, män dör. | Skadade ökar, omkomna ökar | Alla åldrar |
Transportolyckor | Lägre | Flest män | Sjunkande | Medelålder |
Brand | Lägre | Flest män | Xxxxxxxxx | Äldre |
Drunkning | Högre | Flest män | Oförändrat | Äldre |
Tabell 4. Jämförelse för olika olyckstyper med rikssnittet, mellan kön och trender.
När det gäller antal döda och svårt skadade till följd av suicid och drunkning, ligger sammantaget vårt område sämre till än landet i övrigt.
När det gäller det totala antalet omkomna eller svårt skadade till följd av fallolyckor, transportolyckor och bränder ligger siffrorna inom vårt område lägre eller på samma nivå som riket.
Män är generellt sett överrepresenterade i de flesta olyckor, bortsett från suicidförsök där kvinnor är överrepresenterade.
Det inträffar årligen många olyckor som orsakar stora konsekvenser på liv och hälsa, egendom och miljö i vårt område.
Det finns några skillnader gällande olyckor, risker, skador och skydd mellan vårt område och riket. En skillnad är det stora antal så kallade Sevesoföretag¹ som finns i vårt område. Dessa bidrar starkt till riskbilden genom risker i samband med transporter och risker för företagens direkta omgivning. En annan skillnad är en större risk att drabbas av ett större oljeutsläpp längs kustlinjen.
Antal bränder som inträffar i byggnader ligger strax under rikssnittet. Dessutom skadas eller omkommer färre personer i vårt område jämfört med rikssnittet till följd av bränder. Det finns därutöver en sjunkande trend av antalet skadade och omkomna i trafikolyckor i vårt område.
Det kan urskiljas en neutral trend gällande drabbade i drunkningsolyckor.
Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skador och dödsfall men det finns en sjunkande trend av antalet skadade i fallolyckor i vårt område. Suicid är den kategori som tillsammans med fallolyckor orsakar i särklass flest omkomna per år. Det är en svagt ökande trend av antalet skadade men en sjunkande trend avseende omkomna i suicid.
Bortsett från suicid, är män överrepresenterade i alla olyckskategorier och skadetyper.
¹Seveso är en ort i Italien där det 1976 inträffade en kemikalieolycka. En okontrollerad reaktion inträffade och dioxin bildades tillsammans med hög värmeutveckling. 2000 människor behandlades mot Dioxinförgiftning och en yta på cirka 25 kvadratkilometer kontaminerades. Området var inte beboligt på flera år efter händelsen.
Sevesoverksamheter delas in, beroende på mängden kemikalier, i två så kallade kravnivåer, högre respektive lägre kravnivå. I Sverige finns det cirka 380 Sevesoverksamheter varav cirka 200 är enligt den högre kravnivån och cirka 180 enligt den lägre kravnivån.
Det är viktigt att säkerhetsarbetet inte enbart grundar sig på dagens och gårdagens risker. För att säkerhetsarbetet ska vara aktuellt måste även den framtida utvecklingen analyseras. Detta handlingsprogram har haft Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, framtidsstudie Räddningstjänsten 20301 i särskilt fokus vid identifiering av framtidens risker.
Följande områden har därav valts ut som särskilt angelägna att ta hänsyn till:
• Demografiska förändringar - andelen och antalet unga och äldre ökar.
• Förändrat väder och klimat – räddningstjänsten kan ställas inför fler och mer komplexa naturolyckor.
• Urbanisering – städer förtätas och landsbygd risker att gå i motsatt riktning.
• Ny byggnadsteknik och byggnadsmaterial – ger förändrade och snabbare brandförlopp.
• Teknisk utvecklingen– kan skapa ökad säkerhet men ökar samtidigt sårbarheten i samhället.
• Förändrat transportsystem – vi färdas mer gemensamt och med fordon som drivs av olika drivmedel.
• Förändrat säkerhetspolitiskt läge – ger ökad risk för antagonistiska handlingar och gråzonsproblematik.
• Digitalisering – ger effektiviseringar men också ökad sårbarhet.
• Nya energikällor – ger ökad risk i samband med olyckor.
• Infrastruktur (ex Ostlänken) – ställer nya krav på räddningstjänstens insatsförmåga.
1 Framtidsstudie år 2030 – med fokus på kommunal räddningstjänstorganisation, 2016, Kairos Future AB, Florén, Krafft, Pernemalm mfl
5. ÖVERVÄGANDE OCH SÄRSKILDA SATSNINGAR
Med den beskrivna riskbilden och framtidsanalysen som grund, behöver vår räddningstjänstverksamhet särskilt fokusera på några utvalda områden. Att vi satsar särskilt på dessa områden, innebär inte att andra områden lämnas åt sidan. Vi kommer även fortsättningsvis ha förmåga att hantera ett brett spektrum av olyckor.
Följande områden kommer prioriteras inom ramen för detta handlingsprogram:
• Effektiviserad räddningstjänstverksamhet så att olyckor och händelser hanteras av tillräckliga resurser.
• Minskad tid till att en räddningsinsats kan påbörjas för att tidigare kunna avbryta skadeutvecklingen, särskilt i boendemiljöer och i trafikmiljöer där de flesta skadorna inträffar och där skadekostnaderna är som störst.
• Ökad förmåga att hantera klimat- och väderrelaterade händelser så som omfattande skogsbränder, översvämningar och höga temperaturer
• Ökad förmåga att hantera händelser med många drabbade och med antagonistiska inslag.
• Ökad förmåga och snabbare räddning av personer som finns ovan vattenytan.
• Ökad totalförsvarsförmåga.
• Ökad förmåga att hantera komplicerade transportolyckor.
• Ökad förmåga att hantera komplicerad brandsläckning i höga byggnader eller underjordsanläggningar.
6. FÖRMÅGA TILL RÄDDNINGSINSATS
Vi planerar vår förmåga att genomföra räddningsinsatser vid olyckor eller överhängande fara för olyckor så att den svarar mot den aktuella riskbilden. Målet är att ge en snabb och effektiv räddningsinsats till den som drabbats eller riskerar att drabbas av en olycka.
Vi ska vara ett naturligt inslag i samhället och finnas nära människor före, under och efter olyckor. Detta innebär att allt färre räddningsinsatser kommer ha räddningsstationer som utgångspunkt. För detta krävs förberedelser och tekniska system för att vi ska kunna ha en ständig övergripande bild av tillgängliga resurser och kompetens.
För att utföra effektiva räddningsinsatser krävs också samverkan med andra räddningstjänster, kommuner och organisationer. En första räddningsinsats i vårt geografiska område kan därför utföras av en annan räddningstjänstorganisation i regionen om de är närmast olyckan. Ambitionen är att alltid larma närmsta tillgängliga resurs för att ge så snabb hjälp som möjligt, oavsett administrativa gränser mellan kommuner och organisationer.
6.1 Räddningsresursernas förmåga
Våra samlade räddningsresurser är lokaliserade över hela vårt område (se bild 1, s 18). Därigenom kan räddningsinsatser snabbt påbörjas för att hjälpa den som drabbats eller riskerar att drabbas av en olycka. Den första hjälp som kan ges till den som drabbats är att:
• inleda akuta sjukvårdsinsatser t.ex. hjärt- och lungräddning.
• begränsa brand eller påbörja släckning av brand – mindre bränder i byggnader eller utomhus kan ofta släckas av de första resurserna på plats.
• påbörja räddningsarbete vid trafikolycka avseende t.ex. riskbedömning, avspärrning och förbereda för losstagningsarbete.
• rädda personer på eller nära vattenytan.
• undsätta personer som fastnat, i t.ex. hissar, maskiner eller dylikt.
• Säkring av olycksplats och omhändertagande av farligt ämne vid mindre utsläpp.
• påbörja riskbedömning för att identifiera och värdera grundläggande skadeplatsfaktorer vilka kan antas påverka insatsens genomförande negativt eller innebära risk.
• etablera kontakt med person i utsatt situation syftande till att förhindra suicid/egenskada.
Vi beskriver respektive räddningsstations förmåga i detalj genom att nyttja Myndigheten för samhällsskydd och beredskap verktyg för förmågebeskrivning.
6.2 Normal servicegrad och förmåga
Vår servicegrad, dvs hur många olyckor vi når fram till inom olika tider, bestäms till stor del av var våra räddningsresurser finns. Vi är organiserade och har sådan närvaro inom vårt område att 75 procent av alla olyckor nås inom 10 minuter efter att vi fått larm. 95 procent av alla olyckor kan nås inom 30 minuter.
Bild 1. Bilden visar platser där vi har närvaro med räddningsresurser och servicegrad. Röd färg innebär insatstid 0-10 minuter, gul färg 10-20 minuter och grön färg 20-30 minuter. Med insatstid avses anspänningstid och körtid
En enhet består av dess personal, kompetens, fordon och utrustning som kan utföra räddningsarbete på en skadeplats.
Enhet | Beskrivning av förmåga |
Första insatsförmåga | Enhet som finns på samtliga räddningsstationer och som används för att själv hantera mindre olyckor eller fördröja skadeutvecklingen i väntan på tillkommande resurser. |
Basförmåga | Enhet som finns inom större orter med högre riskbild och som används vid i stort sett alla olyckor. Med basförmåga kan rökdykning genomföras. |
Särskild förmåga | - Enhet för vattendykning från kaj, strandkant eller båt. - Enhet särskilt utbildad och utrustad för att genomföra avancerad räddning på höga höjder (master, vindkraftverk, berg etc.) eller underjordiska anläggningar. - Enhet särskilt utbildad och utrustad för att genomföra komplicerade räddningsinsatser vid kemikalieolycka eller annan olycka med farliga ämnen. |
Höjdenhet | Enhet som behövs i områden med sådan bebyggelse att det vid olyckor krävs möjlighet till utrymning eller livräddning via höjdfordon |
Vattenenhet | Enhet för vattenförsörjning. |
Terrängenhet | Enhet för transport av material och utrustning i terräng. |
Tung räddning | Enhet särskilt utbildad och utrustad för avancerad losstagning av fastklämda personer, tunga lyft eller övriga räddningsuppdrag. |
Båtenhet | Enhet för livräddande insatser i mindre vatten. |
Tabell 5. Enheter inom Räddningstjänsten Östra Götaland.
6.4 Förmåga till räddningsinsats
Vår ledningsorganisation värderar kontinuerligt förmågan till räddningsinsats i förhållande till aktuell riskbild. Om vår förmåga till räddningsinsats är påverkad eller ansträngd på grund av exempelvis flera pågående insatser, resursbrist eller icke planerade driftstörningar, kan detta medföra längre insatstider, lägre kapacitet och sämre uthållighet. Vår förmåga till räddningsinsats redovisas i tabellen nedan i form av planerad, påverkad och ansträngd förmåga
Planerad förmåga | Påverkad förmåga* | Ansträngd förmåga** | |
Första insatsförmåga | Inom 10 minuter efter larm nå 75 procent av alla olyckor. | Inom 20 minuter efter larm nå 75 procent av alla olyckor. | Inom 30 minuter efter larm nå 95 procent av alla olyckor. |
Basförmåga | Inom 15 minuter efter larm nå 75 procent av alla olyckor. | Inom 30 minuter efter larm nå 75 procent av alla olyckor. | Inom 60 minuter efter larm nå 95 procent av alla olyckor. |
Höjdenhet | Inom 10 minuter efter larm nå 95 procent av alla olyckor som kräver utrymning eller livräddning via höjdfordon. | Inom 20 minuter efter larm nå 95 procent av alla olyckor som kräver utrymning eller livräddning via höjdfordon. | Inom 30 minuter efter larm nå 95 procent av alla olyckor som kräver utrymning eller livräddning via höjdfordon. |
Särskild förmåga | Inom 45 minuter efter larm nå 95 procent av alla olyckor. | Inom 60 minuter efter larm nå 95 procent av alla olyckor. | |
Samhällets förmåga | Inom 10 minuter efter identifierat behov av nationell förstärkning kunna genomföra förfrågan (beställning). | Inom 20 minuter efter identifierat behov av nationell förstärkning kunna genomföra förfrågan (beställning). | Inom 30 minuter efter identifierat behov av nationell förstärkning kunna genomföra förfrågan (beställning). |
Tabell 6. Servicegrad vid planerad, påverkad och ansträngd förmåga
*Vid två eller tre samtidigt pågående insatser, viss resursbrist eller driftstörning.
**Fyra eller flera samtidigt pågående insatser, större resursbrist eller större driftstörning.
Vi planerar för att dygnet runt vara 77 personer tillgängliga i vår utryckningsorganisation. Av dessa är 26 personer i jour (20 brandmän och 6 befäl) och 50 personer i beredskap (41 brandmän och 9 befäl). Utöver detta finns också insatschef i beredskap. Utöver detta finns räddningsmän vid våra brandvärn.
Denna planerade bemanning kan vara högre eller lägre under enstaka tillfällen efter beslut av räddningschefen eller den som denne utsett. Som lägst ska dock alltid 23 personer finnas i jour, varav minst 18 brandmän och 5 befäl, jämnt fördelade mellan heltidsstationerna.
Dessutom ska alltid insatschef i beredskap finnas.
Vid påverkad eller ansträngd förmåga kan en geografisk omdisponering av våra resurser ske för att upprätthålla en skälig beredskap. Dessutom kan förstärkning begäras från samverkande organisationer eller genom att kalla in personal för extra tjänstgöring.
Vi har ett flertal så kallade särskilda förmågor (se beskrivning pkt 6.3) för att utföra räddningsinsatser. Dessa finns på en eller ett fåtal räddningsstationer. Med särskild förmåga kan vi bland annat genomföra:
• hantering av olyckor eller hot innefattande farliga ämnen (CBRNE).
• eftersök och i vissa fall livräddning av personer under ytan med räddningsdykare.
• undsättning av nödställda personer på hög höjd eller i lågpunkter (t.ex. brunnar).
Vi avser att utreda förutsättningar för att koncentrera de särskilda förmågorna till färre stationer än idag.
6.6 Förmåga som vi avser att skaffa
Vi avser att utreda förutsättningar för att utöka vår särskilda förmåga till att också omfatta;
• Brandsläckning i särskilt komplicerade miljöer t.ex. byggnader över nio våningar eller tunnlar/underjordsanläggningar
• Särskild sök- och räddningsförmåga vid stora komplexa räddningsinsatser med kollapsade byggnadskonstruktioner eller ras, orsakade av till exempel naturkatastrofer, olyckor, terrordåd eller krig.
Vår ambition är också att genom avtal eller andra överenskommelser använda andra resurser än räddningstjänstorganisationer för att ge så snabb hjälp som möjligt. Vår ambition är också att utreda ökad förmåga till livräddning av personer vid vattenytan.
För att stärka förmågan till insats, behöver ibland fler enheter ansluta till en olycksplats. I tabellen redovisas hur långt det tar i genomsnitt för en första enhet (första insatsförmåga eller basförmåga) att nå en skadeplats samt hur lång tid det tar för nästa kompletterande enhet att nå aktuell skadeplats.
Område | Första insatsförmåga eller basförmåga (min) | Kompletterande enhet (min) |
Bottna | 13 | 25 |
Centrum | 6 | 11 |
Kallerstad | 7 | 9 |
Krokek | 8 | 13 |
Kvillinge | 6 | 12 |
Lambohov | 6 | 9 |
Ljungsbro | 11 | 14 |
Skärblacka | 10 | 16 |
Söderköping | 9 | 16 |
Ulrika | 12 | 21 |
Valdemarsvik | 12 | 29 |
Vikingstad | 9 | 11 |
Åtvidaberg | 10 | 22 |
Östra Husby | 12 | 23 |
Östra Ryd | 13 | 19 |
Tabell 7. Insatstid (med insatstid avses anspänningstid och körtid) i genomsnitt för första enhet och kompletterande enhet. Tiderna i tabellen ovan är en beräknad medeltid från räddningsstationen till skadeplats i varje räddningsstations första insatsområde.
Ledningsorganisationen omfattar de funktioner som leder räddningsinsatser (insatsledning) och bakre ledning, vilken utövar systemledning. Båda dessa funktioner kan stödjas med stab. Ledningsorganisationen ska kunna:
• säkerställa god beredskap.
• tidigt ta ställning till om en räddningsinsats ska inledas.
• värdera behov av såväl initiala resurstilldelningar som förstärkningar.
• prioritera mellan flera samtidiga resursbehov.
• följa upp och säkerställa måluppfyllelse för räddningsinsatserna över tid.
• samverka med andra aktörer och bidra till en aktörsgemensam inriktning och samordning.
Ledningsorganisationen vid normal risk- och hotbild ska ha en förmåga att:
• samtidigt leda två större räddningsinsatser med hög dynamik eller i komplexa miljöer.
• leda en mycket omfattande räddningsinsats med hög dynamik eller i mycket komplex miljö.
Räddningschefen utser vilka inom organisationen som får vara räddningsledare. Räddningschefen ska lägst ha avlagt brandingenjörsexamen och ha genomgått Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB, påbyggnadsutbildning för brandingenjörer eller motsvarande utbildning.
Den bakre ledningen utövar systemledning på delegation av räddningschefen. Vår systemledning ansvarar för den sammantagna hanteringen av pågående insatser och beredskap. Systemledning innebär att :
• över tid kunna definiera och anpassa räddningstjänstens uppdrag relaterat till aktuell lagstiftning
• säkerställa god beredskap
• tidigt ta ställning till om en räddningsinsats ska inledas
• värdera behov av såväl initiala resurstilldelningar som förstärkningar
• prioritera mellan flera samtidiga resursbehov
Funktionen räddningschef i beredskap (RCB) ansvarar för systemledning av räddningstjänstverksamheten på delegation av räddningschef. Den övergripande och ständigt bemannande systemledningen består organisatoriskt av inre befäl (IB) och operatör. Systemledningen sker i normala fall från vår räddningscentral (RC) på räddningsstation Lambohov. För systemledning finns särskilda styrdokument. Förstärkning av bakre ledning och särskilt arbete i stab sker enligt särskilda rutiner.
Genom avtal är flertalet kommuner och räddningstjänstorganisationer anslutna till vår larm- och ledningsorganisation (se pkt 6.9)
På skadeplatsen kan det finnas tre ledningsnivåer. Alla ledningsnivåer disponeras efter aktuell risk- och hotbild eller pågående insatser. Vi planerar för att kunna skapa alla våra ledningsnivåer på en skadeplats 60 minuter efter larm, om inte räddningschefen eller den som denne utsett beslutat annat i det enskilda fallet.
Såväl bakre ledning som ledning på skadeplats kan förstärkas med stabsfunktioner. Den bakre staben stödjer systemledningen. Förstärkt insatsledning stödjer insatsledningen på olycksplatsen.
Vid en räddningsinsats med särskilt samverkansbehov kan s.k. samverkansperson utses för att bemanna en annan organisations lednings- eller stabsplats. Samverkan kan behöva ske med sjukvårdsorganisationer, polis, länsstyrelse m.fl.
Inom ramen att kunna hantera effekterna av omfattande och komplexa olyckor ska vår förmåga att med stab stödja system- respektive insatsledning långsiktigt stärkas.
Vi har inom vårt område verksamheter med särskilda risker, en komplicerad infrastruktur, skyddsvärda naturområden och en lång kuststräcka. Vid dessa typer av verksamheter eller områden och miljöer arbetar vi med särskild insatsplanering. Dessa planer är till för att underlätta det operativa arbetet. Det kan bland annat handla om att i planerna beskriva framkörning till anläggningen eller verksamheten, visa var särskilda risker finns, brandvattenförsörjning eller annan specifik och väsentlig information.
För att kunna genomföra effektiva räddningsinsatser vid verksamheter som tillhör den högre kravnivån enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor genomförs särskilda åtgärder. Det innebär djupare analyser av verksamheterna och kontinuerligt upprättande av särskilda planer för räddningsinsatser vid dessa verksamheter.
Vår ledningsorganisation gör planering utifrån aktuell hot- och riskbild avseende till exempel risken för skogs- och gräsbrand, höga flöden, värmeböljor etc. Ofta sker denna planering i samverkan med andra aktörer inom vår region.
Operativ samverkan skapar förutsättningar för att en räddningsinsats kan påbörjas oavsett geografiska gränser och att insatsens resurser och uthållighet förbättras. Genom samverkan används samhällets samlade resurser effektivt till förmån för den som drabbas av olyckor eller annat nödläge.
Vi har formaliserad samverkansöverenskommelse inom följande områden:
Samverkanspart | Avtal | Avtalsform | Samverkansområde | Omfattning |
SOS Alarm Sverige AB | Ja | Utgiftsavtal | Larmmottagning och utalarmering | Mottagning av 112-samtal, intervju, positionering och alarmering av första enhet. |
Region Östergötland | Ja | Samarbetsavtal | Hälso- och sjukvård | IVPA, hjärtstopp |
Västra Sörmlands räddningstjänst (VSR) | Ja | Intäktsavtal | Larm- och ledning | VSR omfattas av RTÖG:s ledningssystem |
Räddningstjänsten Motala/Vadstena | Ja | Intäktsavtal | Larm- och ledning | Räddningstjänsten Motala/Vadstena omfattas av RTÖG:s ledningssystem |
Samverkan Östergötland | Nej | Strategi för samverkan mellan flera olika aktörer | Samverkan | Samverkan före, under och efter samhällsstörning. |
Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB | Ja | Intäktsavtal | Restvärderäddning, sanering, evakuering av tåg samt utbildning för arbetsjordning och arbete på väg- och spårområde | Åtgärder efter olyckor för att bland annat minimera ekonomiska kostnader. |
Räddningstjänstens Västervik | Ja | Samarbetsavtal | Gränslös räddningstjänst | Avtal om att närmaste enhet larmas till olyckor. |
Sörmlandskustens Räddningstjänst | Ja | Samarbetsavtal | Gränslös räddningstjänst | Avtal om att närmaste enhet larms till olyckor. |
Billerud Korsnäs AB | Ja | Intäktsavtal | Beredskap | Säkerhetsarbete och beredskap för räddningsinsatser. |
Räddningstjänsterna i Östergötlands län | Ja | Samarbetsavtal | Gränslös räddningstjänst | Avtal om att närmaste enhet larmas till olyckor. |
Tabell 8. Några av de större samverkansöverenskommelser som RTÖG har idag.
6.10 Räddningstjänst vid höjd beredskap
Ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i vårt närområde innebär planering och förberedelser för särskilda åtgärder i samverkan med andra myndigheter. Vi har mot bakgrund av detta börjat analysera vad ett förändrat säkerhetspolitiskt läge kan innebära.
Inför höjd beredskap kommer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att utfärda föreskrifter. Utifrån dessa kommer särskild planläggning att ske.
Under höjd beredskap ändras den fredstida organisationen. Nya uppgifter tillförs i form av att upptäcka, utmärka och röja farliga områden samt att indikera, sanera och vidta andra åtgärder för skydd mot kemiska stridsmedel och kärnvapen. För att kunna fullgöra samtliga uppgifter även under höjd beredskap kommer en särskild krigsorganisation att skapas.
Vi krigsplacerar samtliga medarbetare inom organisationen. Personal som av olika anledningar är krigsplacerad inom annan organisation kommer att krigsplaceras i den organisation som det bedöms att den aktuella medarbetaren gör mest nytta för totalförsvaret.
Åtgärder för att stärka det civila försvaret kommer att ske i nära dialog och samarbete med våra medlemskommuner.
6.11 Hamnar och gränser i vatten
Vi ansvarar för räddningsinsatser i den inre delen av Bråviken, Pampusfjärden och Lindöfjärden vid Norrköpings kommun samt vid Fyrudden och Valdemarsviks hamn i Valdemarsviks kommun (se bilder nedan). Inom vårt huvudsakliga verksamhetsområde finns särskilda oljeskyddsplaner. Utanför dessa gränser är räddningstjänstansvaret statligt.
Sjöfartsverket är ansvarigt för sjöräddningstjänst för att rädda liv, medan Kustbevakningen ansvarar för miljöräddningstjänst till havs. Utsläpp av farliga ämnen (olja eller andra kemikalier) som når land är en skyldighet för kommunerna att ta hand om, antingen inom ramen för kommunal räddningstjänst eller som en annan kommunal skyldighet.
Bild 2. Gränser i vatten utanför Norrköpings hamn (lila linje)
Bild 3. Gränser vid hamnen utanför Fyrudden, Valdemarsvik kommun. Gränsen går vid 300 meter ut från hamnen.
Bild 4. Gränser vid vatten utanför hamnen vid Valdemarsvik hamn,
7.1 Varning och information till allmänhet
Vid allvarliga olyckshändelser ska allmänheten kunna informeras för att kunna vidta åtgärder för att skydda sig själva. Det kan bland annat ske genom VMA, Viktigt Meddelande till Allmänheten. Information och råd kan kommuniceras via flera olika kanaler så som radio, telefon och tv.
VMA kan kompletteras med ljudsignaler från särskilda varningsaggregat utomhus.
Signalen från ett varningsaggregat består av upprepade sju sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders paus. Aggregaten finns i Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Åtvidaberg, Linköping, Malmslätt och Vikingstad och Åby. Varningsaggregaten kan styras från RTÖG räddningscentral på räddningsstation Lambohov eller från SOS Alarm AB.
När signalen hörs ska allmänheten bege sig inomhus, stänga fönster, dörrar och ventiler samt lyssna på riks- eller lokalradion. Vi ansvarar för underhåll och provning av varningsaggregaten.
Normalt larmas räddningstjänst av SOS Alarm efter att den hjälpsökande ringt 112. Detta regleras i ett avtal mellan oss och SOS Alarm. Vid en störning i teletrafiken kan räddningstjänst larmas från varje räddningsstation. Från de flesta av våra räddningsenheter kan kontakt skapas till SOS Alarm via särskilt kommunikationssystem.
Vi har en överenskommelse med SOS Alarm om kriterier när vi ska bli underrättade om telestörningar. Räddningstjänsten vidtar då, utifrån det aktuella läget, åtgärder så att allmänheten kan larma räddningstjänst i händelse av olyckor.
Vid andra störningar på larmfunktionen 112 kan räddningsstationer bemannas med personal som kan nå SOS Alarm.
Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor är en integrerad del av vår styrmodell. Detta innebär att mål och andra krav i detta program omvandlas i vår interna styrning.
För målen har ett antal indikatorer tagits fram för att underlätta uppföljning. Vissa av målen följs upp tertialvis, vilket ger förutsättningar att göra korrigeringar under verksamhetsårets gång. Förutom den tertialvisa uppföljning sker också en uppföljning varje år.
Resultatet från den årliga uppföljningen ligger också till grund för den årsredovisning som tas fram till kommunalförbundets medlemskommuner. Den årliga uppföljningen ligger även till grund för framtagande och korrigeringar av den årliga verksamhetsplanen.
Uppföljning av handlingsprogrammet och dess mål sker till största delen med hjälp av data från våra händelserapporter. All statistik som används för uppföljning och utvärdering ska vara könsuppdelad så långt som möjligt.
9. BILAGA 1. RISKER FÖR SKRED OCH RAS
Kartan visar platser där markrörelser i någon form (jordskred, skred, ras, raviner eller andra jordrörelser) har inträffat. Färgerna på kartan förklaras nedan:
- Röd markering = inträffade skred
- Lila markering = Inträffade ras
- Blå markering = inträffade övriga jordrörelser
- Ljusrosa markering = spår av jordskred
- Ljusblå markering = spår av jordskred Källa: SIG (Statens Geotekniska Institut)