Tillstånd till djurhållning på fastigheten Lundby 12:3, Vara kommun

Miljöprövningsdelegationen Vedums Smågris AB

c/o Xx Xxxxxxxxx, St Svenstorp, Götene

Tillstånd till djurhållning på fastigheten Lundby 12:3, Vara kommun

Kod i miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251): /2 kap 1 §/ 1.10 (B) Kod i industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU): 6.6 c

Beslut

Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Västra Götalands län lämnar med stöd av 9 kap. miljöbalken, Vedums Smågris AB, med organisationsnummer 559028-1704, tillstånd till djurhållning på fastigheten Lundby 12:3 i Vara kommun.

Tillståndet gäller för högst:

• 1 800 platser för suggor och betäckta gyltor samt därutöver

• 1 040 platser för smågrisar äldre än 12 veckor och obetäckta gyltor tyngre än 30 kilogram.

Djurstallar och övriga anläggningar som hör till verksamheten ska utformas och lokaliseras enligt bilaga 1 och 2.

Miljöprövningsdelegationen godkänner med stöd av 6 kap. miljöbalken den i ärendet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.

Miljöprövningsdelegationen beslutar att en statusrapport enligt kraven i 1 kap. 23 § industriutsläppsförordningen (2013:250) inte krävs för den verksamhet som omfattas av tillståndet.

Villkor

Allmänt

1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad bolaget har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet.

2. Hantering av fodermedel och organiska gödselmedel ska ske på sådant sätt att läckage och spill till omgivningen förebyggs och begränsas. Eventuellt läckage och spill ska omedelbart tas omhand.

3. Uppkommer olägenheter av betydelse från flugor, lukt eller annan påverkan från verksamheten ska åtgärder omedelbart vidtas så att olägenheterna upphör.

Postadress:

403 40 Göteborg

Telefon/Fax:

000-000 00 00 (vxl)

000-000 00 00 (fax)

Xxxx:

xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxxx

E-post:

xxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx

Landskapet

4. En trädridå ska bevaras i verksamhetsområdets utkant som skydd mot insyn. Undantag från villkoret gäller i anslutning till verksamhetsområdets in- och utfart till allmän väg, där trädridån inte får skymma sikten ur trafiksäkerhetssynpunkt. Trädridån ska i övrigt skötas för varaktig funktion. Vid skada ska återplantering ske snarast.

Stallar

5. Ventilationen från stallarna ska utformas så att risken för lukt- och bullerstörningar vid närliggande bostadsfastigheter minimeras.

Lagringsutrymmen och avlopp från foderkök

6. Avlopp från foderkök, tvättvatten från rengöring av stallar samt förorenat dagvatten från utlastningsytor och andra hårdgjorda ytor i anslutning till anläggningen ska ledas till flytgödselbehållare alternativt samlas upp i annan tät behållare för omhändertagande.

7. I det fall lagringsplattan för fastgödsel även ska användas för avspolning av fordon och redskap, ska dränering till flytgödselbehållare förses med oljeavskiljare eller spolvattnet samlas upp i annan tät behållare för särskilt omhändertagande.

8. Lagringsutrymme för flyt- och fastgödsel ska ha lagringskapacitet som motsvarar minst 14 dygns produktion för vart och ett av gödselslagen.

9. Lagringsutrymme för flytgödsel ska vara försett med tättslutande tak eller lock som effektivt förhindrar luktstörningar samt avgång av ammoniak.

10. Lager för flytgödsel ska förses med en separat uppsamlingsanordning som möjliggör provtagning av markvatten runt och under dessa lager. Analys av prov ska kunna visa på eventuella gödselläckage från varje enskilt lager.

Transporter

11. Verksamhetsutövaren ska aktivt arbeta för minimerade miljöeffekter från transporter som följer av verksamheten.

Buller

12. Buller från verksamhetsområdet inklusive transporter, inom område som framgår av bilaga 2, får inte överskrida högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än

Helgfri måndag till fredag	kl. 06.00 -18.00	50 dB(A)
nattetid	kl. 22.00 -06.00	40 dB(A)
övrig tid		45 dB(A).

Momentana ljud nattetid (kl. 22.00-06.00) får utomhus vid bostäder högst uppgå till 55 dB(A).

De angivna värdena ska kontrolleras genom mätning vid bullerkällorna (närfältsmätning) och beräkningar eller genom mätning vid berörda bostäder (immissionsmätning). Kontroll ska ske när tillsynsmyndigheten anser att kontroll är befogad

Kemikalier och avfall

13. Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras så att spill och läckage förhindras. Förvaring av kemiska produkter och farligt avfall ska ske på ogenomsläpplig yta som är försedd med invallning eller annan konstruktion till skydd mot utsläpp samt i övrigt utformad så att nederbörd inte samlas. Vid lagring i tankar eller behållare ska uppsamlingsvolymen inom respektive invallning minst motsvara den största behållarens volym plus 10 procent av övriga behållares volym. Tankar och cisterner ska vara försedda med skydd mot överfyllnad. Absorptionsmedel ska finnas lättillgängligt vid förvaringsplatsen.

14. Döda djur ska i väntan på borttransport förvaras i sluten container eller på sätt som innebär motsvarande skyddsnivå. Alternativt förvaringssätt ska godkännas av tillsynsmyndigheten.

Kontroll av verksamheten

15. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten och följas. Programmet ska, förutom att ge svar på hur kontroll ska ske av tillståndets villkor, även omfatta bland annat påverkan på vattenrecipienten samt ange hur verksamheten kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Ett förslag till kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter att tillståndet tagits i anspråk eller det senare datum som tillsynsmyndigheten bestämmer.

16. Vart tredje år, med start verksamhetsåret 2017, ska en stallbalans med avseende på fosfor och kväve upprättas för verksamheten. Stallbalansen ska skickas till tillsynsmyndigheten i samband med den årliga miljörapporten.

17. Provtagning och analys av flytgödselns innehåll av fosfor och kväve ska ske minst en gång per år. Djupströgödselns innehåll av fosfor och kväve kan alternativt bestämmas genom balansberäkning. Resultaten ska rapporteras till tillsynsmyndigheten i samband med den årliga miljörapporten.

18. Verksamhetsutövaren ska informera de parter där avtal om lagring, spridning eller annan avyttring av stallgödsel ingåtts, om aktuella växtnäringsinnehåll för stallgödseln. Rapportering ska ske till tillsynsmyndigheten om vilka som har tagit emot eller köpt gödsel. Vidare ska det framgå vilken mängd och datum för leveranser av gödsel som varit aktuella vid varje enskilt tillfälle. Rapporten ska lämnas in tillsammans med den årliga miljörapporten.

Övrigt

19. Om djurhållningen upphör på fastigheten ska detta meddelas till tillsynsmyndigheten i god tid. Om det finns behov får tillsynsmyndigheten efter anmälan föreskriva att en avvecklingsplan ges in.

20. Förändringar i gödselhanteringen ska anmälas i god tid innan till tillsynsmyndigheten.

När tillståndet får tas i anspråk

Detta tillstånd får tas i anspråk först när beslutet har vunnit laga kraft.

Igångsättningstid

Den med tillståndet avsedda verksamheten ska ha satts igång senast tre år efter det att detta beslut vunnit laga kraft annars förfaller tillståndet.

Tillsynsmyndigheten ska meddelas när verksamheten sätts igång.

Kungörelsedelgivning

Miljöprövningsdelegationen beslutar med stöd av 47 och 49 §§ delgivningslagen (2010:1932) att delgivning av detta beslut ska ske genom kungörelse. Kungörelsen införs inom tio dagar i Post- och Inrikes Tidningar samt i ortstidningarna Nya Lidköpings-Tidningen, Skaraborgsbygden och Skaraborgs Läns Tidning Skara Tidning.

Beslutet hålls tillgängligt hos Länsstyrelsen och hos kommunkansliet i Vara kommun. Länsstyrelsens e-postadress är xxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx.

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Ansökan föranleds av att Vedums Smågris AB (bolaget) planerar för etablering av en anläggning för smågrisproduktion på fastigheten Lundby 12:3, med totalt 1 800 platser för suggor och betäckta gyltor samt därutöver 1 040 platser för smågrisar äldre än 12 veckor och obetäckta gyltor tyngre än 30 kilogram. Platsen för den planerade anläggningen är idag skogsmark.

Var och en av de fyra delägarna i det nu aktuella bolaget bedriver för närvarande enskild djurhållning på sina respektive gårdar. Djurhållningen består av integrerad respektive specialiserad slaktsvinsproduktion i Götene, Lidköping, Vara och Vårgårda kommuner. Genom att gå samman i en gemensam anläggning kan de enskilda producenterna säkra försörjningen av smågrisar och stärka förutsättningarna för en långsiktig utveckling av företagen samtidigt som risken för den enskilde företagaren minskar. De producenter som idag har integrerad produktion kan också lägga om sin produktion till specialiserad slaktsvinsproduktion och på så sätt öka den totala produktionen av slaktsvin.

Tidigare tillståndsbeslut

Miljöprövningsdelegationen meddelade med stöd av 22 kap. 26 § miljöbalken, tillstånd i delbeslut den 30 mars 2017 till att bygga den planerade anläggningen för smågrisproduktion enligt huvudalternativet i ansökan.

Samråd

Samråd om verksamhetens inverkan på omgivningen har skett enligt 6 kap. miljöbalken. Verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 3 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.

Ärendets handläggning

Ansökan med miljökonsekvensbeskrivning kom in till Miljöprövningsdelegationen den 24 maj 2016. Yrkande på igångsättningsmedgivande lämnades senare in som en komplettering till ansökan. Efter kompletteringar har ansökan kungjorts i ortstidningarna och remitterats till Länsstyrelsen, Miljö- och byggnadsnämnden i Vara kommun, Trafikverket och Räddningstjänsten västra Skaraborg. Yttranden har kommit in från samtliga. I övrigt har synpunkter även framförts från en enskild. Bolaget har fått tillfälle att bemöta samtliga yttranden. Den enskilde som lämnat synpunkter på ansökan, har också fått möjlighet att lämna synpunkter på övriga yttranden i ärendet. Miljö- och byggnadsnämnden har getts möjlighet att lämna synpunkter på Länsstyrelsens yttrande med förslag på villkor för verksamheten.

Klassificering av verksamheten

Verksamheten klassificeras enligt 2 kap. 1 § miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251) i dess lydelse före den 1 januari 2017 med verksamhetskod 1.10 (B), det vill säga anläggning för djurhållning med mer än 750 platser för suggor och betäckta gyltor.

Verksamheten omfattas även av industriutsläppsförordningen (SFS 2013:250) och industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU) där det framgår att verksamheten omfattas av följande kod i direktivet:

• 6.6 c, intensiv uppfödning av svin med mer än 750 platser för suggor.

Ansökan med yrkanden, åtaganden och förslag till villkor

Bolaget ansöker om tillstånd till smågrisproduktion.

Yrkanden

Bolaget yrkar på tillstånd till smågrisproduktion som omfattar totalt 1 800 platser för suggor och betäckta gyltor samt därutöver 1 040 platser för smågrisar äldre än 12 veckor och obetäckta gyltor tyngre än 30 kilogram. Två djurstallar med tillhörande anläggningar för lagring av foder, strömedel och stallgödsel kommer att byggas. Därtill kommer en pannanläggning för produktion av verksamhetens värmebehov att uppföras.

Bolaget har också yrkat på igångsättningsmedgivande för uppförande av stallar och tillhörande anläggningar, vilket reglerats i delbeslut från Miljöprövningsdelegationen den 30 mars 2017.

Bolagets beskrivning av verksamheten

Befintlig verksamhet

Det finns för närvarande ingen djurproduktion på aktuell fastighetsdel.

Planerad verksamhet

Den planerade anläggningen kommer att ha plats för 1 800 suggor och betäckta gyltor, egen rekrytering med 640 gyltor samt smågrisar för avyttring.

Suggbesättningen kommer att vara indelad i 21 grupper och anläggningen ska bestå av 6 grisningsavdelningar, 2 betäckningsavdelningar, 15 dräktighetsavdelningar samt därutöver 8 tillväxtavdelningar och 3 avdelningar för restgrisar och slaktsuggor.

Verksamheten kommer att sysselsätta 12-15 årsarbetskrafter. Därutöver hantverkare, åkerier, veterinärer och servicepersonal från leverantörer och så vidare.

Lokalisering

Omgivande terräng, avstånd till närmaste grisbesättning, bostäder och stora vägar samt förhärskande vindriktning är viktiga aspekter att ta hänsyn till vid val av placering. Både med hänsyn till att minimera risken för olägenheter för närboende som miljöpåverkan och risken för smitta.

Anläggningen är planerad till en för ändamålet kommande avstyckning från en befintlig fastighet ca 2,5 km ost-nordost om Vedum i Vara kommun. Marken utgörs för närvarande av skogsmark. Enligt kommunens översiktsplan finns inga nämnvärda konflikter i området ur plansynpunkt.

Det finns inga fastigheter med bostäder inom femhundra meter från den planerade anläggningen. Närmast liggande bostäder ligger strax utanför 500 meters radie, i västlig respektive sydlig riktning. Området mellan anläggningen och dessa fastigheter utgörs av skog. Mer exponerad är bebyggelsen i Södra Lundby som ligger i den huvudsakliga vindriktningen 800-1 000 meter nordost om anläggningen. Det finns ett femtontal bostadsfastigheter inom 1 000 meters radie.

Den planerade anläggningen ligger utanför område för riksintresse och andra områdesskydd. Området är dock rikt på fornlämningar. Cirka 100 meter nordost om anläggningsområdet ligger en samling fossila åkrar och här har också flera fynd av fornlämningar gjorts. Söder om framfartsvägen ligger en kolerakyrkogård och i detta område har också ett flertal gravhögar och andra fornlämningar hittats.

En km söderut ligger Österbitterna som är utpekat som regionalt värdefullt odlingslandskap liksom området kring Larvaån i nordost. Friluftslivet i området är begränsat.

Miljökonsekvensbeskrivning

Lokalisering

De planerade stallbyggnaderna består bland annat av betäckningsavdelningar och med plats för sinsuggor. Stallet byggs samman med utrymmen för foderberedning och halm. Stallets mått blir ca 45*100 meter. Därutöver kommer ett BB-stall med ett antal tillväxtavdelningar att byggas parallellt med det andra stallet och kommer att mäta ca 45*189 meter (BB = ”barnbördshus”; ett särskilt stall där suggan får gå med sina nyfödda kultingar fram till tid för avvänjning, dvs när kultingarna slutar att få di). Stallarna byggs parallellt med varandra centralt på verksamhetsområdet. Nockhöjden beräknas till ca 12 meter.

I anslutning till stallarna kommer också en pannanläggning, fodersilor, gödselvårdsanläggningar för buffertlagring av såväl djupströgödsel som flytgödsel samt en kadavercontainer att uppföras.

Huvudalternativ

Huvudalternativet för verksamheten är i nuvarande skogsområde omedelbart norr om allmän väg 2524 mellan Vedum och Södra Lundby, 2,5 km ost-nordost om Vedum. Verksamhetsområdet ligger strax innanför skogsområdets utbredning i nordostlig riktning och kommer att uppta 8-9 hektar (ha). Två korta infart-/utfarter kommer att anläggas som direkta anslutningar till väg 2524. Den ena anläggs ca 30 meter från den punkt där skogsmarken börjar i nordost, medan den andra anläggs ca 250 meter från samma punkt.

Alternativa lokaliseringar

Under processens gång har ett antal alternativa lokaliseringar undersökts vilka förkastats till förmån för det nu valda huvudalternativet. Valet av plats har gjorts med hänsyn till närhet till bebyggelse, omgivande terräng, smittskydd, transportavstånd, skyddade biotoper, hotade växt- och djurarter, landskapsbild och nuvarande markanvändning, fornminnen och kulturminnen samt större opåverkade respektive tätbefolkade områden.

De två alternativ som stått sig bäst i jämförelse med nuvarande huvudalternativ är Slätte i Töreboda kommun respektive Elingstorp i Vara kommun. De totalt tre alternativen är fullt jämförbara i de flesta avseenden. Att valet slutligen föll på det nu föreslagna alternativet beror utöver rent affärsmässiga skäl, på att platsen är mer fördelaktig ur transportsynpunkt än Slätte, med hänsyn till avståndet till de involverade slaktsvinsproducenterna, försörjningen med foder och vägarnas beskaffenhet samt när de gäller Elingstorp avståndet till närboende och omgivande terräng.

Utsläpp till luft

Anläggningen ligger i ett område med sparsam bebyggelse. Den förhärskande vindriktningen är sydvästlig, vilket gör att luftströmmar med eventuell lukt framför allt kommer att nå åkermarken nordost om anläggningen. Lokaliseringen är vald med utgångspunkt i att orsaka så små olägenheter ur luktsynpunkt som möjligt.

Stallar och verksamhetsrutiner är utformade för att minimera blöta gödselytor och luftväxling över gödselytorna, vilket annars bidrar till lukt. Utgödsling av flytgödsel kommer att ske dagligen, mellanlagret är försett med tak och gödseln pumpas till slutna transportfordon för vidare transport.

De totala förlusterna av kväve till luften från anläggningen är uppskattade med utgångspunkt i kväveinnehållet i fodret, stall- och gödselsystem samt att gödseln avyttras. Förlusterna i stall och från mellanlager uppgår enligt Jordbruksverkets beräkningsverktyg VERA till ca 12 000 kg per år. Förlusterna av kväve i form av andra kväveinnehållande gaser som lustgas är i sammanhanget försumbara.

Förutom de åtgärder som nämnts ovan angående minimering av lukt, så påverkar även foderstaten innehållet av kväve i gödseln och därmed risken för ammoniakavgång i stallet. Optimerad utfordring och gott hälsoläge i besättningen bidrar därmed också till mindre miljöpåverkan genom förutsättningar för sänkt ammoniakavgång.

Lantbrukets utsläpp av klimatpåverkande gaser kommer främst från metan i djurproduktion och stallgödselhantering, lustgas från stallgödselhantering och vid tillverkning av handelsgödsel för växtodlingen samt koldioxid från användning av fossila bränslen. På en grisgård står metanproduktionen från djurens fodersmältning för en relativt liten andel av gårdens totala växthusgasutsläpp i jämförelse med vad som avgår från gödsel i stall och under lagring.

Åtgärder för att spara energi och korta transporter bidrar till att minska verksamhetens bidrag till klimatutsläppen. De val av energikällor i form av biobränslet pellets för uppvärmning och ”grön” el som verksamheten gör, bidrar också till att minimera klimatpåverkan.

Utsläpp till vatten

Dagvatten utgörs av takvatten, vatten från hårdgjorda ytor samt vatten som faller direkt på marken. Området kommer att förses med dränering som tillsammans med xxxxxxxxx avleds via ledning till Låraån.

Förorening av dagvatten minimeras genom att mängden hårdgjorda ytor hålls så små som möjligt. Hårt smutsade ytor förses med tak och/eller ansluts till mellanlagret för flytgödsel. Mängden damm och annan nedsmutsning kringanläggningen hålls nere genom slutna system för foderhantering. Stallen är försedda med dimningsanläggningar som används för att binda damm och förbättra miljön för såväl djur som personal.

Spillvatten utgörs i huvudsak av vatten från tvätt av stallar foderkök och eventuell avspolning av maskiner. Mindre mängder spillvatten uppstår från dusch, disk, tvätt och toalett i personalutrymmena.

Foderkökets avlopp kommer att vara anslutet till flytgödselbrunnen. Eventuell tvätt av maskiner sker på plattan för djupströgödsel. Spillvatten i form av dusch och disk samt toalettvatten från personalutrymmen, ansluts via egen ledning till det kommunala avloppsledningsnätet.

Lagring och avyttring av stallgödsel

Stallgödselproduktionen kommer enligt Jordbruksverkets beräkningsverktyg VERA att uppgå till 16 606 m3 flytgödsel per år. Därutöver beräknas 1 593 m3 djupströgödsel produceras per år.

Utgödsling av flytgödsel sker dagligen med skrapor under spalt till kulvertar, för att sedan pumpas över i ett takförsett mellanlager (brunn) på 700 m3. Mellanlagret ger en buffertkapacitet för ca 2 veckors gödselproduktion. Taket kommer att bestå av betong och brunnen försedd med omrörare för att underlätta hanteringen och minimera gasförlusterna från gödseln. Xxxxxxx förses med dräneringsledningar och inspektionsbrunn. Brunnens kondition kontrolleras minst en gång per år.

Utgödsling av djupströgödsel sker med lastmaskin efter varje omgång. Gödseln mellanlagras på en 200 m2 stor lagringsplatta med stödväggar på sidor samt försedd med tak och uppsamling av gödselvatten till mellanlagret för flytgödsel. Gödseln beräknas kunna nå en lagringhöjd på tre meter.

All gödsel avyttras. Gödsel hämtas vardagar, normalt ej helgdagar för transport till mottagaren. Xxxxx har skrivits med Vårgårda-Herrljunga Biogas AB som kan ta emot och förädla upp till 15 000 m3 flytgödsel per år. Därutöver avtal med Xxxx

Xxxxxxxx som kan ta emot 5 000 m3 flytgödsel per år. Xxxxx har även skrivits med Vedums Gräs AB om mottagning av högst 1 600 m3 fast stallgödsel (djupströgödsel) per år.

Alla stallgödselavtal skrivs med ett års uppsägningstid, vilket säkrar att det finns rimlig tid att finna en ny mottagare av gödseln innan befintligt avtal löper ut.

Ägaransvaret för all gödsel övergår till mottagaren i samband med att gödseln lämnar respektive mellanlager.

Buller

Buller uppstår i samband med transporter, foderberedning och utfodring samt från stallets fläktar. Lokaliseringen enligt huvudalternativet är vald för att genom långa avstånd till bebyggelse medföra så lite störning som möjligt för närboende.

Fodersilor placeras så att transporterna på anläggningen blir så korta som möjligt, samtidigt som transportrör för foder görs så korta som möjligt. Utrustning såsom fläktar, pumpar, kompressorer med låg ljudnivå prioriteras. Kvarnar och annan bullrande utrustning byggs in. Isolering av byggnaderna bidrar till låga ljudnivåer utanför stallen. Trädridåer lämnas kvar runt anläggningen och bidrar till bullerdämpning.

Transporter

Det största antalet tunga externa transporter gäller gödsel följt av foder, smågrisar, slaktgrisar och kadaver. De tunga transporterna kommer att uppgå till 650 – 750 st. per år. Varje tung transport ger upphov till en tur- och returresa vid anläggningen. Det kommer att innebära ungefär tre tunga transporter till och från anläggningen per dag, vardagar. Närmast anläggningen går transporterna på väg 2524 fördelade på västlig och östlig riktning. Transporterna minimeras genom största möjliga fordon och fullt utnyttjade transporter. Transporter av gödsel från anläggningen samordnas med transporter av rötrest ut till mottagare, så att transportfordon inte behöver gå tomma mer än nödvändigt. Externa transporter kommer företrädesvis att ske vardagar dagtid. Fodertransporter kommer dock kunna ske under alla veckans dagar och också nattetid.

Interna transporter minimeras genom välplanerad logistik och användning av transportrör.

Energi

Värmebehovet kommer att täckas av två stycken pellettspannor á 200 kW, som också fungerar som backup för varandra vid eventuell driftstörning.

Värmeförbrukningen under svenska förhållanden är beräknad till ca 22 kWh per smågris, vilket med 50 400 smågrisar ger ett totalt värmebehov av 1 108 800 kWh, vilket motsvarar ca 230 ton (330 m3) pelletts. Pelletterna förvaras i två separata silor med en total lagringsvolym på ca 50 m3, i direkt anslutning till panncentralen.

Elförbrukningen är uppskattad till ca 20 kWh per smågris och skulle därmed uppgå till totalt 1 008 000 kWh per år. Reservelkraft säkras genom ett dieseldrivet reservelkraftverk placerat i anläggningens servicedel. Diesel för drift av reservelverket transporteras till elverket i godkänd flaktank eller liknande i samband med eventuell driftstörning. Maximal lagrad mängd diesel uppgår då till 200 liter. Diesel för inomgårdsarbeten med maskiner förbrukar 5 m3 per år, vilket tankas utanför anläggningen.

Stallarna förses med god isolering där temperaturerna ska hållas uppe med ett effektivt styrsystem för att få en bra stalltemperatur, minimera luftströmmar och bibehålla en god stallmiljö med hjälp av frekvensstyrda fläktar. Onödigt luftmotstånd undviks genom återkommande kontroller och rengöring av luftkanaler och fläktar. Ljusprogram med belysning 8 - 16 timmar per dygn efter ålderskategori tillämpas. LED-belysning används. Gödselkulvertar förses med slangar för värmeåtervinning i händelse av att det skulle bli aktuellt. Då merparten av gödseln kommer att gå till en biogasanläggning, där energiutbytet gynnas av en högre temperatur på gödseln, kommer värmeåtervinning från gödseln dock inte tillämpas under nuvarande förutsättningar.

Kemikalier och avfall

Kemikalieanvändningen är begränsad till nödvändigt underhåll, rengöring och medicinering och har uppskattats med utgångspunkt i förbrukningen på respektive delägares produktionsställen. Alla kemikalier kommer att förvaras i servicebyggnaden. Läkemedel ska förvaras i ett separat medicinrum. Kemikalier ska förvaras i ett för ändamålet avskilt utrymme. Flytande kemikalier förvaras inom invallning som förhindrar att eventuellt spill och läckage sprider sig till omgivande mark.

Ett av skälen för att bygga anläggningen är att besättningen blir sluten, dvs att inga djur köps in, ger ett lågt smittryck och lägre behov av antibiotikaanvändning.

Rengöring sker först genom blötläggning och sedan med högtryck för att minimera behovet av såväl vatten som rengöringsmedel.

Uppkomst av avfall blir mycket begränsad. Den största avfallskategorin är döda djur. Kadaver transporteras med lastmaskin och förvars i sluten container i anslutning till gödsellagret i väntan på borttransport. Allt farligt avfall förvaras inomhus i servicebyggnaden, i separat utrymme i väl uppmärkta behållare.

Flytande farligt avfall förvaras inom invallning. Övrigt avfall sorteras och förvaras i separata kärl inför borttransport till återvinningsanläggning.

Foder hanteras uteslutande i bulk, vilket minimerar användningen av emballage. Hög hälsostatus hos djuren bidrar till minskade kadavermängder samt mindre användning av läkemedel och läkemedelsförpackningar.

Yttranden

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven som ställs i 6 kap. miljöbalken och tillstyrker ansökan enligt den beskrivna lokaliseringen enligt det så kallade huvudalternativet inom fastigheten Lundby 12:3 i Vara kommun. Tillståndet ska förenas med villkor enligt nedan. Djurhållningen föreslås få omfatta högst 1 800 platser för suggor och betäckta gyltor samt därutöver 1 040 platser för smågrisar äldre än 12 veckor och obetäckta gyltor tyngre än 30 kilogram.

Förslag till villkor

Länsstyrelsen anser att följande villkor bör meddelas för verksamheten.

Allmänt

1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad bolaget har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet.

3. Uppkommer olägenheter av betydelse från flugor, lukt eller annan påverkan från verksamheten ska åtgärder omedelbart vidtas så att olägenheterna upphör.

Landskapet

Stallar

5. Ventilationen från stallarna ska utformas så att risken för lukt- och bullerstörningar vid närliggande bostadsfastigheter minimeras.

Lagringsutrymmen och avlopp från foderkök

8. Lagringsutrymme för flyt- och fastgödsel ska ha lagringskapacitet som motsvarar minst 14 dygns produktion för vardera gödselslaget.

9. Lagringsutrymme för flytgödsel ska vara försett med tättslutande tak eller lock som effektivt förhindrar luktstörningar samt avgång av ammoniak.

Transporter

10. Verksamhetsutövaren ska aktivt arbeta för minimerade miljöeffekter från transporter som följer av verksamheten.

Buller

11. Buller från verksamheten får inte överskrida högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än

Helgfri måndag till fredag	kl. 06.00 -18.00	50 dB(A)
nattetid	kl. 22.00 -06.00	40 dB(A)
övrig tid		45 dB(A).

Momentana ljud nattetid (kl. 22.00-06.00) får utomhus vid bostäder högst uppgå till 55 dB(A).

Kemikalier och avfall

12. Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras så att spill och läckage förhindras. Förvaring av kemiska produkter och farligt avfall ska ske på ogenomsläpplig yta som är försedd med invallning eller annan konstruktion till skydd mot utsläpp samt i övrigt utformad så att nederbörd inte samlas. Vid lagring i tankar eller behållare ska uppsamlingsvolymen inom respektive invallning minst motsvara den största behållarens volym plus 10 procent av övriga behållares volym. Tankar och cisterner ska vara försedda med skydd mot överfyllnad. Absorptionsmedel ska finnas lättillgängligt vid förvaringsplatsen.

13. Döda djur ska förvaras på ett betryggande sätt från smittspridnings- och luktsynpunkt i väntan på borttransport.

Kontroll av verksamheten

14. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten och följas. Programmet ska, förutom att ge svar på hur kontroll ska ske av tillståndets villkor, även omfatta bland annat påverkan på vattenrecipienten samt ange hur verksamheten kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Ett förslag till kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter att tillståndet tagits i anspråk eller det senare datum som tillsynsmyndigheten bestämmer.

15. Vart tredje år, med start verksamhetsåret 2017, ska en stallbalans med avseende på fosfor och kväve upprättas för verksamheten. Stallbalansen ska skickas till tillsynsmyndigheten i samband med den årliga miljörapporten.

16. Provtagning och analys av flytgödselns innehåll av fosfor och kväve ska ske minst en gång per år. Djupströgödselns innehåll av fosfor och kväve kan alternativt bestämmas genom balansberäkning. Resultaten ska rapporteras till tillsynsmyndigheten i samband med den årliga miljörapporten.

17. Verksamhetsutövaren ska informera de parter där avtal om lagring, spridning eller annan avyttring av stallgödsel ingåtts, om aktuella växtnäringsinnehåll för stallgödseln. Rapportering ska ske till tillsynsmyndigheten om vilka som har tagit emot eller köpt gödsel. Vidare ska det framgå vilken mängd och datum för leveranser av gödsel som varit aktuella vid varje enskilt tillfälle. Rapporten ska lämnas in tillsammans med den årliga miljörapporten.

Övrigt

18. Om djurhållningen upphör på fastigheten ska detta meddelas till tillsynsmyndigheten i god tid. Om det finns behov får tillsynsmyndigheten efter anmälan föreskriva att en avvecklingsplan ges in.

19. Förändringar i gödselhanteringen ska anmälas i god tid innan till tillsynsmyndigheten.

Tillåtlighet

Planförhållanden och val av plats

För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det enligt 2 kap 6§ miljöbalken väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Vidare framgår att tillstånd inte får ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser.

Fastigheten Lundby 12:3 är belägen i en jordbruksbygd. Den nu aktuella delen av fastigheten består idag av skogsmark. Platsen ligger mellan Vara och Herrljunga, närmare bestämt 10 km syd-sydost om Vara. Närmaste tätort är Vedum; drygt 2 km sydväst om platsen. Enligt ansökningshandlingarna finns inga närboende inom 500 meters radie från den aktuella platsen. Närmast liggande bostäder ligger strax utanför 500-metersradien i västlig respektive sydlig riktning.

Enligt samrådsredogörelsen lämnades informationsblad till ett 25-tal fastighetsägare som har sin bostad närmast platsen för den planerade anläggningen. De berörda fastigheterna har sina brevlådor längs allmän väg 2525 från Södra Lundby i norr. Därefter vidare söderut och in på väg 2524 förbi platsen för den planerade verksamheten och ner till korsningen med allmän väg 2520. Därefter längs väg 2520 i östlig riktning i knappt 2 km till Lundatorp. Därutöver har övriga närboende och berörda meddelats via annons i lokaltidning med inbjudan till ett informations- och diskussionsmöte den 15 mars 2016, där ett 30-tal personer närvarade. Länsstyrelsen bedömer mot denna bakgrund att ägarna till de bebyggda fastigheterna inom 1 000 meters radie från den aktuella platsen har blivit informerade om planerna.

Enligt huvudalternativet i ansökan ska de två nya stallarna med tillhörande anläggningar, byggas på nuvarande skogsmark norr om och i nära anslutning till allmän väg 2524, drygt 2 km nordöst om Vedums tätort. Verksamhetsområdet kommer att täcka en yta av 8 hektar (ha). De två stallbyggnaderna kommer att byggas parallellt med varandra och väg 2524. Avståndet från vägen till närmaste stallbyggnad blir minst 50 meter. Verksamhetsområdet kommer att omges av trädridåer samt låga bullervallar mot väg 2524. Stallbyggnaderna kommer att bli ca 12 meter höga vid taknock. I MKB:n framhålls att platsen valts med hänsyn till omgivande terräng, befintlig bebyggelse, förutsättningar för smittskydd, nuvarande markanvändning etc.

Alternativ lokalisering Elingstorp ligger också i Vara kommun; 5 km nordväst om Vedums tätort, vilket innebär 7 km från huvudalternativet. Huvudalternativets fördelar jämfört med denna alternativa plats uppges vara omgivande terräng och avståndet till närboende.

Alternativ lokalisering Slätte ligger i Töreboda kommun, 95 km nordöst om huvudalternativet. Huvudalternativets fördelar jämfört med detta alternativ anges framför allt vara transportfrågan med närhet till de involverade slaktsvinsproducenterna, foderförsörjning och vägarnas beskaffenhet.

Verksamhetsområdet enligt huvudalternativet omfattas inte av detaljplan. Området ligger 1,7 km öster om närmaste detaljplanelagda område, Vedum. Verksamheten kommer enligt planerna inte att förfoga över någon egen spridningsareal för den stallgödsel som kommer att produceras. Den planerade verksamheten är förenlig

med kommunens översiktsplan. Verksamhetsområdet ligger inom område av vikt för vattenförsörjningen. Däremot förekommer inga områdesskydd i eller i anslutning till den nu aktuella platsen.

Fornlämningar finns dels ca 140 meter norr om verksamhetsområdets norra gräns vid Tolabacken, dels i ett område söder om allmän väg 2524. Det finns även en tidigare kolerakyrkogård söder om väg 2524. Folkhälsomyndigheten bedömer generellt att kolerabakterier inte bör ha kunnat överleva sedan kolerakyrkogårdarna användes för ca 150 år sedan. Bakterierna är inte sporbildande. Närheten till kolerakyrkogården bör därmed inte utgöra någon risk för exempelvis vattentäkter i området.

Transporter

Då det är fråga om nyetablering av tillståndspliktig verksamhet på platsen är det oundvikligt att transportarbetet kopplat till verksamheten kommer att märkas.

Bland annat när det gäller av- och påfarter till verksamhetsområdet från väg 2524. Platsen ligger i ett område med skog på båda sidor vägen och därmed riskeras delvis skymd sikt. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att de planerade av- och påfarterna görs väl synliga då tunga transporter kommer ingå i transportarbetet som dessutom behöver väl tilltagna start- och inbromsningssträckor.

Enligt ansökningshandlingarna kommer i genomsnitt tre tunga transporter per dag att stanna till vid verksamheten för att lasta eller lossa last, fem dagar i veckan.

Varje tung transport ger upphov till två passeringar; en till området och en från området. I dagsläget passerar fem tunga transporter per dag, vilket därför kommer att utökas från fem till elva. Den totala trafikmängden uppges uppgå i dagsläget till 180 passeringar per dag.

Transporterna kommer inte att gå enbart via en anslutningsväg utan kommer i stället att fördelas på i huvudsak två huvudriktningar; dels åt nordöst och vidare norrut förbi Södra Lundby, dels åt sydväst mot Vedum. I Vedum delas den sedan upp i tre stråk; västerut, norrut och söderut. Av de totalt sex passeringar per dag som den planerade verksamheten tillför, beräknas högst fyra av dessa gå i antingen den ena eller andra huvudriktningen per dag.

Bolaget har i en komplettering till ansökan bekräftat att man för att begränsa ev. olägenheter kommer att kräva att transporterna genom Vedums tätort sker med fordon med slutna behållarsystem. Vid transport av flytgödsel från verksamheten ska fordonen tvättas mellan varje hämtningsplats p.g.a. smittskyddsskäl. 1-2 gånger per vecka sker transport av djur. Transporterna ska vara väl rengjorda för att dämpa eventuella luktstörningar.

Länsstyrelsen anser sammanfattningsvis att den redovisade mängden transporter bedöms skälig för verksamheten. Samtidigt bör bolaget arbeta aktivt för att effektivisera transporterna. Det är därutöver avgörande att av- och påfarter vid väg 2524 utförs på ett trafiksäkert sätt och att transporterna framför allt genom Vedums tätort företas med särskild hänsyn.

Landskapsbild

Verksamheten innebär en nyetablering av större byggnader och övriga anläggningar på en plats som hittills utgjort gränstrakt mellan åker och skog i jordbruksbygd. Länsstyrelsen anser att bolagets åtagande att avsätta och

upprätthålla trädridåer runt anläggningen är positivt för att få verksamheten att inte bli för framträdande i landskapet. Därutöver kan trädridåerna bidra med en dämpande effekt på lukt och buller för närboende.

Utsläpp till luft

I den förhärskande vindriktningen, dvs i nordöstlig riktning från verksamhetsområdet räknat, finns närmaste bostäder på 850 meters avstånd. Utanför den planerade trädridån är landskapet öppet och deponering av begränsade mängder ammoniakkväve från stallventilationen bedöms komma att ske över en stor areal jordbruksmark. Markens och grödornas kväveupptagande förmåga har kapacitet att tillgodogöra sig detta begränsade tillskott, vilket leder till att deposition av kvävet bedöms att inte leda till någon negativ inverkan för miljön.

Vattenförekomst och miljökvalitetsnorm

Området avvattnas via Låraån, Nolån och vidare via Afsån och Lidan till Vänern. Låraån har status måttlig ekologisk status. Av ansökningshandlingarna framgår att flytgödsel och annat förorenat spillvatten ska samlas upp och ledas till flytgödselbehållaren som är försedd med tak. Endast dagvatten som inte förorenas av gödsel, foderrester eller liknande får avledas till recipient. Flytgödselbehållaren är tät, men utförs samtidigt med dränering utvändigt för avledning av mark- och ytvatten via inspektionsbrunn.

Av ansökan framgår att eventuell avspolning av maskiner och redskap kommer att göras på lagringsplattan för djupströgödsel. På annan plats i ansökan framgår dock att plattan inte är planerad att bli försedd med någon dränering, med skälen att djupströgödseln är torr och plattan ska förses med tak. Länsstyrelsen konstaterar att om plattan också ska användas som avspolningsplatta ska den också förses med dränering som avleder vattnet till exempelvis flytgödselbrunn. Dräneringen ska då också förses med oljeavskiljning. Alternativt kan vattnet samlas upp i en egen separat behållare och där innehållet kan tas om hand och hanteras vidare som farligt avfall.

Verksamheten kommer inte att förfoga över egen spridningsareal för stallgödsel. Borttransport av både fast- och flytgödsel från takförsedda lagringsutrymmen kommer att ske regelbundet från anläggningen till andra parter med vilka avtal skrivits. Mängden lagrad gödsel på anläggningen kommer därför att vara av mindre omfattning.

Länsstyrelsen anser att förutsättningarna och försiktighetsåtgärderna som nämns i ovanstående stycke bidrar till att den planerade verksamheten enligt huvudalternativet kan bedrivas på ett miljömässigt godtagbart sätt samtidigt som den är lokaliserad inom ett grundvattenområde som är utpekat som av särskild vikt för vattenförsörjningen och skyddat enligt vattenförvaltningen.

Sammanfattningsvis bedömer Länsstyrelsen, med hänsyn till kraven på en lämplig lokalisering och då skyddsåtgärder kommer att föreskrivas, att det inte föreligger några hinder för tillstånd till verksamheten.

Industriutsläppsförordningen

Länsstyrelsen bedömer att den motivering bolaget gett till varför en statusrapport inte behöver upprättas är tillräcklig.

Länsstyrelsen bedömer att bolaget i stort uppfyller kraven i det vägledande referensdokumentet IPPC, Reference Document on Best Available Techniques for Intensive Rearing of Poultry and Pigs (July 2003).

Motivering av villkor

Villkor 3

Generellt finns en risk för olägenheter från flugor och lukt vid den nu aktuella typen av djurhållning. Det kan inte uteslutas att även andra källor till olägenheter kan uppstå; exempelvis damm, vibrationer och buller från transporter, fläktar, maskiner och annat.

Villkor 4

Verksamheten innebär en nyetablering av större byggnader och övriga anläggningar på en plats som ligger i en gränstrakt mellan åker och skog i jordbruksbygd. Bolaget har åtagit sig att avsätta och upprätthålla 20-30 meter breda trädridåer runt anläggningen, vilket är positivt för att få verksamheten smälta in och att inte bli för framträdande i landskapet. Därutöver bör trädridåerna bidra med en dämpande effekt på lukt och buller för närboende. Länsstyrelsen anser dock att åtgärden även är motiverad att ta med i ett separat villkor för att tydliggöra kravet på trädridåernas varaktighet, men även på ett sådant sätt att trafiksäkerheten vid in- och utfarter inte äventyras.

Villkor 7

Vatten från avspolning av exempelvis maskiner innehåller föroreningar i form av oljerester och metaller. Vid avspolning på den taktäckta fastgödselplattan i den omfattning som framställs i ansökningshandlingarna bedöms mängderna som relativt små. Om plattan ska användas för avspolning ska den dock även förses med avlopp till flytgödselbehållare och oljeavskiljare för att fånga upp de föroreningar i form av exempelvis oljerester och eventuella läckage från maskiner som ska spolas av. Antalet avspolade fordon, fordonens skick och nedsmutsningsgrad kan alltid variera och är oftast svår att förutse.

Avlopp till flytgödselbehållare med oljeavskiljare kan ersättas av avlopp till en separat sluten behållare som kan tömmas och innehållet tas om hand på ett miljömässigt korrekt sätt.

Villkor 8

Bolaget har redovisat kopior av undertecknade avtal om leverans av både flyt- och fastgödsel från verksamheten. 5-7 gödseltransporter per vecka planeras enligt ansökningshandlingarna, vilket skulle medföra att buffertlagringskapaciteten inte behöver vara så stor. Länsstyrelsen anser dock att det ska finnas en viss överkapacitet för att kunna lagra gödsel på anläggningen vid exempelvis oförutsedda händelser som driftstopp samt tid för service och annat underhåll hos gödselmottagare, som leder till att den planerade hämtningen fördröjs under vissa perioder. Mot bakgrund av de i ansökan redovisade hämtningsrutinerna anser Länsstyrelsen att minst 14 dagars lagringskapacitet är skäligt.

Villkor 9

Lagringsbehållaren för flytgödsel kommer att blandas om och tömmas regelbundet, vilket normalt medför risk för ökad ammoniakavgång och luktolägenheter från lagret. Behållaren ska därför vara försedd med en beständig täckning som tillåter omblandning och frekvent tömning av innehållet utan att behållarens täckning behöver öppnas mer än absolut nödvändigt.

Villkor 10

Villkoret tar fasta på att verksamheten kontinuerligt ska jobba med att minimera miljöeffekterna av dess transporter. Villkoret avser transporternas miljöbelastning i vid bemärkelse, men innefattar också att minimera olägenheter i form av buller och vibrationer för närboende samt boende längs berörda genomfarter i Vedums tätort.

Villkor 16

Provtagning i väl omblandad flytgödsel från lagringsbehållaren ger ett bra underlag för vilka växtnäringshalter m.m. som gäller på den enskilda verksamheten. Alla gårdar har unika kombinationer av utfodring, strörutiner, utgödslingssystem, extra vattentillförsel, nederbördsmängder osv. Därför ger analyser av dessa prover ett bra mått på den slutliga gödselsammansättningen.

Strö-/strårik djupströgödsel i svinbesättningar är dock betydligt svårare att få ut representativa prover från än flytgödsel som kan blandas om maskinellt. Därmed blir det också svårare att få fram analysresultat som är representativa för hela den lagrade gödselmängden. I dessa fall är en balansberäkning ett alternativ till provuttag och analys.

Villkor 18

Mot bakgrund av att den aktuella djurhållningen klassas som IED-verksamhet är det skäligt att tillsynsmyndigheten även ges möjlighet att föreskriva om en avvecklingsplan.

Villkoren i övrigt överensstämmer med vad som är brukligt vid djuranläggningar med liknande storlek och omgivning. Villkoren är föreslagna för att begränsa verksamhetens påverkan på omgivande bebyggelse och miljö. Länsstyrelsen bedömning är att övriga villkor är befogade i detta enskilda fall.

Miljö- och byggnadsnämnden

Dagvatten

Dagvatten från tak och gårdsplan bedöms av bolaget vara så rent att det kan ledas direkt till ån. Sker det uppställning av fordon på hårdgjorda ytor på gårdsplan där det finns risk för läckage av oljor, ska det enligt nämnden finnas rening innan utsläpp sker till ån.

Tvätt

Av ansökan framgår att en lastmaskin ska spolas av med högtryck fyra gånger per år. Om maskiner tvättas med högtryck så ska tvättvattnet ledas genom en oljeavskiljare av klass 1. Detta gäller även när det enbart tvättas några gånger per år. Beroende på belastning, kan även rening av metaller komma att krävas.

Trafikverket

I en tidigare begäran om kompletteringsbehov yttrade sig Trafikverket om att det behövs en tydligare karta över var anläggningen placeras. Xxxxxx ska också visa var anslutning till väg 2524 ska ske. I den nya situationsplanen är det dock fortsatt otydligt var anslutning till väg 2524 kommer att ske.

Ärende om ny eller förändrad väganslutning ska lämnas till och behandlas av Trafikverket enligt väglagen 39 §. Ansökan om ny eller ändrad utfart till statlig väg kan göras på Trafikverkets hemsida:

xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxx/xxxxx-xx/xxxxxxxxx/xxxxxxx-xx-xxxxxxxxxx-xxxx- allman-vag/

Bullervallen får inte ligga inom vägens säkerhetszon, som på platsen är cirka fem meter. Säkerhetszonen är det område utanför körbanan som av trafiksäkerhetsskäl ska hållas fritt från fasta oeftergivliga hinder.

Trafikverket har inget i övrigt att erinra.

Räddningstjänsten

Räddningstjänsten västra Skaraborg har inget att erinra från räddningstjänstsynpunkt.

Xxxxx Xxxxxxxxx, Vedum

Denna gigantiska anläggning är ytterst ogynnsam för både närboende och miljön. Byggnationen och dess verksamhet berör miljöbalkens innehåll inom olika områden, till exempel enligt miljö-och hälsofarlig verksamhet, vatten- och jordbruksverksamhet, kemiska produkter i naturen med fölande befarade miljökonsekvenser. Placeringen av en stor miljöpåverkande industrianläggning sker i ett område där kvoten av lantbruk redan är fylld. Jordbruksbygd med ett nitratkänsligt område. Med ytterligare enormt stor djurhållning inom området bör hänsyn även tas till de omfattande djurhållningarnas sammanlagda belastning på miljön. Området blir därmed mer störningskänsligt för näringsläckage och andra utsläppskällor. Närområdet och dess vatten kommer att belastas av bland annat kväveutsläpp genom ammoniak från stallarna.

I miljökonsekvensbeskrivningens avsnitt 2.4.5 står:

Dagvatten utgörs av takvatten samt vatten från hårdgjorda ytor och vatten som faller direkt på marken. Området kommer att förses med dränering som tillsammans med xxxxxxxxx avleds via ledning till Låraån. Förorening av dagvatten minimeras genom att mängden hårdgjorda ytor hålls så små som möjligt. Hårt smutsade ytor förses med tak och /eller ansluts till mellanlagret för flytgödsel.

Var går gränsen för föroreningens minimering? Var går gränsen för hårdgjorda ytors storlek respektive så små som möjligt? Hur skiljer man på miljöskadliga och farliga partiklar och gifter i dessa fall?

Vidare står:

Allt dagvatten från tak och gårdsplan bedöms vara så rent att det kan avledas till recipienten (Låraån??). Undantaget är dagvatten som uppstår på hårdgjorda ytor i anslutning till portar för utgödsling, lastningsramp för grisar och ett område i anslutning till foderköket som kommer avledas till flytgödselbrunn.

Hur bedöms vattnets renhet? Vem gör den bedömningen? Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1997:2 och Vara kommuns skyddsföreskrifter 2014-09-29 bil. D står följande:

Extra försiktighet bör iakttas vid användning av kemiska bekämpningsmedel på hårdgjorda eller grusade ytor eller i anslutning vattenintag, diken dräneringsbrunnar eller ytvattendrag.

Föreslagna tunga transporter med gödsel, smågrisar med mera är planerade att gå via länsväg 2520 genom Vedums samhälle och Vattenskyddsområdet som förser Vedum och delar av Vara kommun med vatten. De tunga transporterna kommer att gå genom både den primära och sekundära skyddszonen. Det strider mot skydd av både ytvatten och grundvatten att godkänna en ökning av tung trafik och en ökning av avgasutsläpp i skyddsområde. Transporterna kommer även att gå över vattendraget Linnabäcken vid Kvarnbackens vattentäkt samt över järnvägsspår.

Risker och konsekvenser med tunga transporter i ett skydds- och villaområde kan bli förödande vid olyckshändelser med läckage och förorening av diesel, oljor, gödsel, brand med mera. Speciellt vintertid med varierande väglag är det rent olämpligt och oansvarigt att förlägga denna tunga trafik med gödseltransporter inklusive föroreningar i ett skyddsområde. När det föreligger så stora risker av olika utsläpp, som kan få långtgående konsekvenser för vattnets kvalitet och kvantitet för så många människor i både Vedum och Vara, bör andra transportvägar användas. Syftet med den sekundära skyddszonen är ju att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller förbättra kvaliteten. Ovanligt i dagens miljöupplysta tid att planera för att leda tunga transporter genom ett samhälle. På andra orter i Sverige planeras den tunga trafiken att gå utanför istället.

Häggatorps bostadsområde som ligger vid skyddsområdet, har haft stora problem med grundvattnet. Tidigare utförda borrningar efter vatten i skyddsområdet har medfört att ett antal närliggande bostäder har fått stift inborrade i husgrunderna för att kunna mäta sättningar i områdets husgrunder. Min bostad Häggatorp 12:4 ligger ca 150 meter från de befintliga brunnarna och även jag har utsatts för denna åverkan på min husgrund. Ca fem meter från brunnarna rinner Linnabäcken, som fylls med vatten vid regn och snösmältning, vilket innebär stor risk att förorenat vatten kommer in. Små åtgärder vidtagna genom gummiduk som placerats i bäcken och påfyllning med jord. Från brunnarna pumpas vattnet till bassäng där vattnet kloreras mycket starkt, för att sedan gå ut på ledningsnätet. Efter klagomål har det gjorts klorprovtagning i min bostad. Konstigt nog var det ingen klorlukt och värdena bedömdes normala vid detta tillfälle. Därför bör någon utomstående göra en vattenanalys.

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning, samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag, är ett miljömål i Vara kommun. Men dataunderlag från 2013 visar att klassificering av status och riskbedömning av grundvattnet i detta fall inte uppnår god status till år 2021.

Vidare står det att den kemiska statusen tillsvidare bedöms som god. Ytterligare text visar att tillförlitligheten för statusbedömningen blir låg då grundvattenförekomsten saknar analysdata. Alltså saknas undersökningar av grundvattnets kemi. Vad har gjorts efter 2013? Vilka konsekvenser befaras för invånarna i Vedum och Vara kommun på grund av vattnet? Hur påverkas en stor djurbesättning av stark klorering med mera?

Buller, vibrationer och luktstörningar

De tunga transporterna som planeras gå genom samhället och intill bostadsområden både dagtid och till viss del nattetid kommer att medföra stor olägenhet för människors hälsa; t.ex. störning av nattsömn. Utsläpp av ventilationsluft från svinstall, utgödsling och tillhörande verksamhet innebär hemska luktstörningar för de boende, vilket medför negativ påverkan på deras livskvalitet. Vindens strömmar för med sig denna odör långa sträckor i olika vindriktningar och många människor blir lidande. De drabbade kan inte vistas ute sommartid, inte torka tvätt ute och de kan inte använda fläktar i varken bilar eller bostäder. Till detta kommer även den tunga trafikens avgasutsläpp. Vedum kommer att bli en ort som alla snabbt passerar förbi för att slippa stanken.

Trots sluten besättning kommer ändå smittorisken att öka när fler djur samlas vid större produktionsenheter och fler människor är involverade i produktionen.

Användning och hantering av medicinering och kemikalier ökar också i större besättningar. Djurens beteende sinsemellan kan också inverka på djurets kondition, då eventuell medicinering måste användas. Därmed ökar också farorna för resistenta bakterier som har en förödande och skrämmande inverka på människor, djur och växter i generationer. Aktuella varningar om MRSA. Ytterligare negativa effekter på miljön ökar kraftigt genom avgasutsläpp från transporter av smågrisar till slaktsvinsuppfödare. Större besättningar medför endast en kortsiktig ekonomisk vinning.

Svinanläggningens plats

I ansökan uppges att platsen för svinstallsanläggningen har valts på grund av följande: Beror utöver rent affärsmässiga skäl på att platsen är mer fördelaktig ur transportsynpunkt än Slätte med hänsyn till avståndet till de involverade slaktsvinsproducenterna, försörjningen med foder och vägarnas beskaffenhet samt när det gäller Ellingstorp avståndet till närboende och omgivande terräng.

Den utvalda platsen för svinstallet är mycket olämplig ur alla synpunkter, enligt detta yttrande. Varför inte förlägga svinstallsanläggningen till Ribbingsbergs Säteris ägor, som endast ligger några kilometer från biogasanläggningen i Vårgårda? Det blir en betydligt bättre och kortare transportväg på E20. Ekonomiskt fördelaktigt med både drivmedel och arbetskostnader. Inga transporter behöver ske i vattentäktszoner och bostadsområden. Säteriet ägs dessutom av en ledamot i Vedums Smågris AB.

Bolagets bemötande av yttranden

Bemötande av Länsstyrelsens yttrande

Bolaget uppfattar Länsstyrelsens förslag till beslut i huvudsak väl avvägt och villkoren rimliga. Bolaget har dock följande synpunkter:

Verksamheten kommer att bedrivas inom del av från Lundby 12:3 ännu inte avstyckad fastighet. Bolaget vill påtala behovet av en skrivning i tillståndet som inte begränsar möjligheten till verksamhet enbart inom fastighet med beteckningen Vedum 12:3.

I föreslaget villkor 11 framgår att Xxxxxx från verksamheten inte får överskrida vissa ljudnivåer. Bolaget vill att det tydligt framgår i villkor eller motivering till villkor, att värdena avser buller från verksamheten inom fastigheten. Med

nuvarande skrivning kan villkoret tokas så att det även omfattar transporter till och från fastigheten. Bolaget har i kompletteringar till ansökan utrett frågan om buller från transporter utmed de föreslagna transportvägarna utifrån de riktlinjer, begränsningar och lagkrav som gäller för detta och påvisat att verksamheten håller sig inom vad som kan bedömas skäligt i detta avseende.

Bemötande av Miljö- och byggnadsnämndens yttrande

Dagvatten

Uppställning av fordon på hårdgjorda ytor avses, i den mån det skulle förekomma, ske på ytor som avleds till gödselvårdsanläggningar. Gödsel är ett biologiskt aktivt substrat som kan bryta ned organiska föroreningar. Därför används stallgödsel också som komponent i anläggningar för till exempel rening av förorenade massor och en av flera rekommendationer för rengöring och påfyllning av sprututrustning är att stå på hårdgjord yta med avlopp till gödsellager. Metaller och andra föroreningar som inte bryts ned är, med tanke på de stora mängder stallgödsel som kommer produceras från verksamheten, försumbar.

Med ledning av ovanstående bedömer bolaget kommunens yrkande som oskäligt. Tvätt kommer ske med högtrycksutrustning. Inga rengöringsmedel kommer att användas. Det är annars rengöringsmedlen i sig som ger upphov till den stora merparten av organiska föroreningar vid tvätt (se bl.a. Miljösamverkan i Västra Götalands vägledningsmaterial inom området). Om kommunen vidhåller sitt krav kommer bolaget förflytta all tvätt till en för ändamålet godkänd tvättanläggning på annan ort.

Bemötande av Trafikverkets yttrande

Bolaget kommer att lämna in en ansökan om tillstånd för förändrad väganslutning till Trafikverket, enligt väglagen 39 §, i enlighet med Trafikverkets yttrande.

Bemötande av Räddningstjänstens yttrande

Bolaget noterar att Räddningstjänsten västra Skaraborg inte har något att erinra i ärendet och välkomnar ett framtida samarbete kring nödläges- och beredskapsplaner för verksamheten.

Bemötande av Xxxxx Xxxxxxxxxx yttrande

Angående synpunkten att verksamheten placeras i ett område där kvoten av lantbruk redan är fylld vill bolaget hänvisa till Naturvårdsverket och SCB:s statistiska meddelande MI 11 SM 0301, som erbjuder den senast sammanställda statistiken över jordbrukets utbredning och intensitet i Sverige. Meddelandet redogör bland annat för fördelningen av djur i svenskt jordbruk i förhållande till arealen (djurtäthet). I Afsåns avrinningsområde, vars västra gren avvattnar det område där anläggningen planeras, är djurtätheten 0,23 vilket är lägre än genomsnittet för Västra Götalands län och mindre än hälften än i t.ex. Hallands län. I själva verket anger de att deras verksamhet i detta relativt sett djurfattiga område kan tillföra miljönytta i form av stallgödsel som hjälper till att bygga upp jordbruksmarkens mullhalt vilket gynnar markens bördighet och förbättrar markstukturen vilket leder till högre skörd med mindre insats och en jord som på ett bättre sätt kan suga upp och buffra vatten vilket leder till mindre växtnäringsförluster genom exempelvis ytavrinning.

Hårdgjorda ytor

Storleken på hårdgjorda ytor preciserades i kompletteringen till ansökan. Vatten från hårdgjorda ytor avleds till gödselvårdsanläggningen. Dagvattnets renhet bedöms i samband med denna prövning utifrån underlag i ansökan och av kommunen i samband med tillsyn. Sökanden anger att de dock kommer kontinuerligt att kontrollera vattnets föroreningsgrad och upprätta rutiner för att minimera denna.

Bekämpningsmedel

Inga bekämpningsmedel kommer att användas på hårdgjorda ytor. Risk för föroreningar från transporter

Innehållet i verksamhetens transporter är av sådant slag (fast eller trögflytande), djur, foder och stallgödsel att de vid en eventuell olycka antingen kan fösas ihop, grävas upp eller pumpas innan de riskerar att förorena den aktuella vattentäkten. Avseende flytgödsel finns utrustning för uppsugning både hos den entreprenör som bolaget kommer att anlita och hos flera av de närmast boende delägarna i bolaget.

Vad gäller bolagets transporter är dessa väldigt få i förhållande till det totala antalet transporter som andra verksamheter i området bidrar med. Ska något göras åt transporterna anser de att detta ska göras med ett helhetsgrepp som inkluderar alla verksamheter och bilburna privatpersoner i området.

Grund- och dricksvatten

Bolaget tackar för informationen angående dricksvattnets starka klorering. Detta är något som vi kommer att bevaka och föra samtal med leverantören om, för att undvika eventuella problem. I övrigt anser vi att det som anförs i yttrandet angående produktion av dricksvattnet i kommunen inte angår det aktuella ärendet.

Buller

Angående buller hänvisar de till den bullerutredning som ingick i kompletteringen till ansökan.

Resistenta bakterier

När det gäller uppkomst av resistenta bakterier är det en av de viktigaste anledningarna till att bolaget vill uppföra den planerade anläggningen. Antibiotikaanvändningen i svensk djurproduktion uppgår till en tiondedel av EU- genomsnittet. Det är brist på smågrisar i Sverige och vi vill med detta säkerställa försörjningen av svensk, egenproducerad smågris till våra slaktsvinsuppfödningar och kunna undvika import av smågris (och med dem eventuella resistenta bakterier) från utlandet.

Varför inte Ribbingsberg?

En av anledningarna till att Ribbingsberg inte valdes som ort för anläggningen är de planerade förändringarna av E20 och dess sträckning. Det blev i detta sammanhang för osäkert att påbörja en byggnation där. Placeringen i Södra Lundby har också fördelen av större närhet till nödvändiga kompetenser och ger

sammantaget kortare transporter för djuren, vilket är angeläget ur djuromsorgssynpunkt.

Övriga bemötanden av yttranden

Miljö- och byggnadsnämnden har inget att invända mot Länsstyrelsens förslag till villkor, utan påpekar endast att om uppställning av fordon sker på hårdgjorda ytor på gårdsplan där det finns risk för läckage av oljor ska det finnas rening innan utsläpp sker till ån.

Xxxxx Xxxxxxxxx yrkar på avslag för bolagets ansökan med hänvisning till att en sådan gigantisk djuranläggning kommer att innebära en stor belastning för både människor och miljö. Risker för luktstörningar, stora uttag av och förorening av vatten samt påverkan från tunga transporter anges som skäl. Avslutningsvis lyfts frågan om stordrift i djurhållningen och riskerna med bakterieresistens.

Övrigt

Bolaget har i ett senare skede i prövningsprocessen ändrat situationsplanen för den planerade anläggningen. Placeringen och orienteringen av stallarna har justerats något inom lokaliseringen enligt huvudalternativet. Detta innebär att huvudalternativets lokalisering förblivit oförändrad. Orienteringen av stallarna har dock ändrats 90°, vilket innebär att stallbyggnadernas gavelsidor vänds mot väg 2524 i stället för dess långsidor.

Xxxxx Xxxxxxxxx har getts möjlighet att lämna synpunkter på såväl bolagets bemötande av yttranden respektive den ändrade situationsplanen. Xxxxx Xxxxxxxxx yrkar fortsatt på avslag för bolagets ansökan och menar att det kvarstår många oklara och olösta frågor och att hänsyn inte tagits till miljö- och hälsofarliga konsekvenser.

Miljöprövningsdelegationens bedömning

Miljökonsekvensbeskrivning

Bolaget har genomfört samråd och upprättat en miljökonsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken och förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Miljöprövningsdelegationen finner att inlämnad miljökonsekvensbeskrivning uppfyller kraven och kan godkännas enligt 6 kap. 9 § miljöbalken.

Tillåtlighet

Ansökan om tillstånd har tillstyrkts av remissinstanserna. De synpunkter som framkommit har inte ifrågasatt verksamhetens tillåtlighet, utan har gällt behov av förtydliganden av ansökningshandlingarna respektive underlag för villkor eller klargöranden i ett eventuellt tillstånd. Ingen erinran har heller meddelats i den del som avser yrkande om delbeslut om igångsättningsmedgivande.

Verksamheten är förenlig med rådande kommunala planer och bedöms kunna bedrivas utan att oacceptabel störning uppkommer för närboende eller på omgivande natur- och kulturvärden.

Under remisstiden har Xxxxx Xxxxxxxxx, Häggatorp 12:4, yttrat sig över underlaget och ifrågasatt tillåtligheten för den planerade verksamheten gällande lokaliseringen enligt huvudalternativet. Som argument har lyfts verksamhetens planerade storlek, transportbehov och behov av vattenförsörjning. Därutöver risker för förorening, buller, sättningar i husgrunder och bakterieresistens.

Miljöprövningsdelegationen konstaterar att de delar av Xxxxx Xxxxxxxxxx framställan som gäller risk för bakterieresistens i djurhållningen ligger utanför ramen för prövningen enligt miljöbalken. Inte desto mindre är den en fråga som bland annat svenska myndigheter och näring arbetar framgångsrikt med sedan många år. Att stallarna för djurhållning kommer att överensstämma med gällande svenska djurskyddsregler, ingår i en separat förprövningsprocess med stöd av djurskyddsbestämmelserna som sker parallellt med aktuell prövning enligt 9 kap. miljöbalken. Miljöprövningsdelegationen konstaterar vidare att Xxxxx Xxxxxxxxxx fastighet är belägen i utkanten av Vedums samhälle, drygt 2 km från den planerade lokaliseringen. Fastigheten ligger också 200 meter söder om den allmänna väg 2520 som leder genom Vedums samhälle och som delar av de tunga transporterna till och från verksamheten kommer att trafikera.

Miljöprövningsdelegationen finner vidare att lokaliseringen enligt huvudalternativet kommer att ligga mer än 500 meter från närmaste närboende. Avstånd från närboende i förhärskande vindriktning (vind från i huvudsak sydväst) är 850 meter. Trädridåer kommer att behållas och underhållas samt bullervall anläggas mot väg. Vattenförsörjning ska ske genom kommunal försorg, vilket medför att ingen ny vattentäkt erfordras för verksamheten. Kommunens VA-enhet har bekräftat att anslutning är möjlig för en kapacitet motsvarande den beräknade, för en genomsnittlig förbrukning på 60-70 m3 per dygn. Uppsamling, lagring och borttransport av stallgödsel kommer att ske så att utsläpp av föroreningar förhindras. Behovet av tunga transporter kommer att uppgå till i genomsnitt tre stycken per dygn. Dessa tre tur- och returtransporter kommer även att fördelas på andra väganslutningar än genom Vedums tätort. Miljöprövningsdelegationen anser därmed att det tillkommande behovet av tunga transporter är av acceptabel omfattning. Trafikverket har i sitt yttrande inte heller fört fram att det nu planerade transporttillskottet skulle öka risken för sättningar i bostäder i anslutning till vägen.

Miljöprövningsdelegationen har meddelat igångsättningsmedgivande att bolaget får påbörja de arbeten som behöver utföras med att bygga den planerade anläggningen för smågrisproduktion enligt huvudalternativet den 30 mars 2017. Den ansökta verksamheten har därmed bedömts tillåtlig på den aktuella platsen. Det har inte framkommit några nya omständigheter som förändrar Miljöprövningsdelegationens beslut i denna del. Den nu aktuella prövningen avser tillståndets omfattning och villkor.

Situationsplan

Vid tiden för kungörelse av ansökningshandlingarna var stallarna planerade att byggas parallellt med varandra och väg 2524. Efter kungörelsen meddelade bolaget att man ville ändra situationsplanen på så sätt att de två stallbyggnaderna byggs vinkelrätt mot den tidigare placeringen, men inom samma verksamhetsområde som tidigare.

Den ändrade placeringen/orienteringen av stallarna inom verksamhetsområdet jämfört med den ursprungliga ansökan bedöms utgöra en mindre ändring som inte

innebär negativ påverkan på miljökonsekvenserna från den ansökta verksamheten och utgör inte en sådan ändring som gör att ärendet behöver kungöras på nytt.

Villkor

Villkor 7

Med de skyddsföreskrifter som föreskrivs om krav på oljeavskiljning och uppsamling av vatten som uppkommer vid eventuell avspolning av fordon och redskap bedöms påverkan på recipienten bli små.

Villkor 10

Bolaget har föreslagit som åtgärd för att kontrollera gödselbrunnens status, att brunnen förses med särskild separat dränering och inspektionsbrunn. Brunnens kondition kan därefter kontrolleras med regelbundenhet.

Det finns exempel från tillsynen där även nyare gödsellager läckt ut gödsel till omgivningen på grund av felaktig byggnation, haverier eller senare uppkomna fel. Miljöprövningsdelegationen anser därför att bolagets förslag är bra.

Miljöprövningsdelegationen anser att denna försiktighetsåtgärd ska föreskrivas i villkor.

För att ge utrymme för alternativa tekniska lösningar med samma möjlighet till kontroll kan villkoret lämpligen utformas så att flytgödsellager ska förses med en funktion som ska möjliggöra provtagning av vatten i marken runt och under respektive lagringsplats. Provtagning ska kunna göras för varje enskilt nytt lager. I annat fall försvåras möjligheten att avgöra vilken brunn som läcker, i de fall flera brunnar/lager anläggs intill varandra.

Funktionen kan med dagens teknik lämpligen utföras som beskrivits i ansökan, det vill säga att dräneringsledningar förläggs under eller runt lagren och sammanförs till en särskild provtagningsbrunn. Dräneringsvattnet ska kunna visa på eventuella läckage från lagren. Utformningen ska dessutom utföras så att inget annat dräneringsvatten från intilliggande mark kan tillföras dessa ledningar innan provtagningsbrunnen.

Villkor 12

Bolaget har påtalat att det föreslagna bullervillkoret bör förtydligas i tillståndet, så att den geografiska avgränsningen till verksamhetsområdet inom fastigheten framgår. Den prövade lokaliseringen av verksamheten framgår av ansökan och det allmänna villkoret. Andra lokaliseringsalternativ inom fastigheten har inte prövats. Miljöprövningsdelegationen förtydligar detta genom att hänvisa till bilaga 1 och 2 i beslutsmeningen där verksamhetsområdets avgränsning framgår.

För att ytterligare förtydliga att bullervillkoret i tillståndet ska omfatta den verksamhet som sker inom det verksamhetsområde som omfattas av ansökan, tydliggörs i bullervillkoret vilket område som avses. Inom detta område omfattas dock även bullret från arbetstransporter som genereras från arbetsmaskiner och fordon som utför transportarbeten inom verksamhetsområdet, vilket är det som normalt gäller för miljöstörande verksamhet.

Miljöprövningsdelegationen förtydligar även bullervillkoret med att det är buller från den ansökta verksamheten med verksamhetsområdet enligt bilaga 2 som avses.

Villkor 14

Miljöprövningsdelegationen förtydligar Länsstyrelsens föreslagna villkor om tillfällig förvaring av kadaver. Bolaget föreläggs att följa sitt eget förslag om att en sluten container i anslutning till gödsellagret ska användas i väntan på borttransport. Det medges dock utrymme att vid behov använda annan teknisk lösning för förvaringen, men att den då ska erbjuda minst lika goda egenskaper när det gäller begränsning av risk för smittspridning och lukt. Tillsynsmyndigheten ska godkänna denna alternativa lösning innan den får användas.

Övriga villkor

Inga synpunkter har framförts på de övriga av Länsstyrelsen föreslagna villkoren för verksamheten. Miljöprövningsdelegationen finner att de föreslagna villkoren är skäliga och de ska därför fastställas i beslutet.

Industriutsläppsförordningen

Enligt nu gällande 22 kap. 1 § första stycket 7 miljöbalken ska en tillståndsansökan för en IED-anläggning innehålla en statusrapport när detta krävs enligt bestämmelserna i industriutsläppsförordningen. Enligt 1 kap. 23 § industriutsläppsförordningen krävs inte en statusrapport om risken är liten för att verksamheten medför föroreningsskada inom det område där verksamheten bedrivs eller avses att bedrivas.

En utredning om statusrapport är upprättad och inlämnad i samband med ansökan. Miljöprövningsförordningen bedömer efter granskning av ansökningshandlingarna och andra handlingar i ärendet, att risken för föroreningsskada är mycket liten vid platsen för lokalisering enligt huvudalternativet. Någon statusrapport krävs därför inte i förevarande ärende.

Under handläggningen av ärendet har nya BAT-slutsatser fastställts för intensiv uppfödning av fjäderfä eller gris genom beslut 15 februari 2017 (2017/302/EU). De nya BAT-slutsatserna har beslutats efter det att ansökan kungjorts och har inte utgjort referens i den aktuella prövningen. Kraven i BAT-slutsatserna ska vara uppfyllda inom 4 år efter att de har publicerats, dvs. den 21 februari 2021.

Övriga överväganden

Miljö- och byggnadsnämnden har påtalat att om fordon ställs upp på hårdgjorda ytor inom verksamhetsområdet och det därmed finns risk för läckage av oljor, ska det finnas möjlighet till rening innan utsläpp sker till vattendrag.

Miljöprövningsdelegationen hänvisar till villkor 6 och 7, där hantering av förorenat dagvatten från bland annat övriga hårdgjorda ytor ska ledas till flytgödselbehållare alternativt samlas upp i annan behållare för att senare kunna tas omhand samt att fastgödselplattan ska utrustas med särskild reningsfunktion om avspolning av fordon ska ske. Dessutom innefattar villkor 12 hantering av kemikalier generellt så att spill och läckage förhindras, vilket även innefattar oljor mm i och från arbetsfordon. Därutöver har verksamhetsutövaren att följa de allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap. 3 § miljöbalken, som föreskriver att försiktighetsmått

ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Miljöprövningsdelegationen bedömer därför att ingen ytterligare reglering i villkor behövs vid tillfällig uppställning av fordon.

Sammanfattande bedömning

Miljöprövningsdelegationen anser mot bakgrund av miljöbalkens mål i 1 kap. 1§ och de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. att de av sökanden gjorda åtagandena och de villkor som finns i detta beslut utgör tillräckliga försiktighetsmått för att tillstånd ska kunna lämnas för verksamheten.

Information

Detta tillstånd befriar inte bolaget från skyldigheten att iaktta vad som gäller enligt andra bestämmelser för den anläggning eller verksamhet som tillståndet avser.

Miljöprövningsdelegationens prövning av verksamheten omfattar endast bestämmelserna i 9 kap. miljöbalken och omfattar inte åtgärder som kräver tillstånd eller anmälan för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Sprängning, grävning eller vatten- och rörläggning inom vattenområden är exempel på åtgärder som är vattenverksamhet. Detta tillstånd omfattar heller inte prövning enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Ändrade ägarförhållanden ska, enligt 32 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899), snarast möjligt meddelas tillsynsmyndigheten av den nya verksamhetsutövaren.

Bestämmelserna i 12 kap. miljöbalken om miljöhänsyn i jordbruket samt förordningen 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket ska särskilt beaktas. Av djurskyddslagen (SFS 1988:534) och djurskyddsförordningen (SFS 1988:539) framgår bland annat att stallar och anläggningar ska förprövas innan åtgärden påbörjas. Av Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15/Saknr L 100) för djurhållning m.m. framgår vilka regler som gäller för djurtäthet.

Vidare ska beaktas

− Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

− Europaparlamentets och rådets förordning (EG nr 1069/2009) om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel

− Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter, utom livsmedel som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur.

Alla som bedriver eller har bedrivit en miljöfarlig verksamhet har ansvar för efterbehandling av mark- och vattenområden samt byggnader och anläggningar som är förorenade. Den som äger eller brukar en fastighet ska genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta framgår av 10 kap. miljöbalken.

Detta beslut har fattats av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Västra Götalands län. I beslutet har deltagit Xxxxxx Xxxxxxxxx ordförande, och Xxxx Xxxxxx Xxxxx, miljösakkunnig. Ärendet har beretts av Xxxx Xxxxxxxx, miljöhandläggare.

Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxx Plate

Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför underskrifter

Så här överklagar du Miljöprövningsdelegationens beslut

Miljöprövningsdelegationens beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsens e-postadress är xxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx.

Skickar du med vanlig post är adressen Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 403 40 Göteborg.

Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Länsstyrelsen överklagandet och handlingarna till mark- och miljödomstolen.

Överklagandet ska ha kommit in till Länsstyrelsen senast den 27 juli 2017. Överklagandet ska vara skriftligt. I skrivelsen ska du ange

- ditt namn, adress, telefonnummer och eventuell e-postadress,

- vilket beslut du överklagar, till exempel genom att ange beslutsdatum och ärendets diarienummer, samt

- hur du anser att Miljöprövningsdelegationens beslut ska ändras och varför det ska ändras.