KOLLEKTIVAVTAL
KOLLEKTIVAVTAL
Spelföretagen Internationella Kasinon
2023–2025
Giltighetstid: 2023-07-01–2025-06-30
Förteckning över särskilda överenskommelser som ej tagits med i avtalstrycket
Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar
Avtal om skiljedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister
Utvecklingsavtal och förslagsverksamhet Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) Avtal om Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)
Avtal om industrins och handelns tilläggspension – ITP-avtalet Social trygghet vid utlandstjänstgöring
Huvudavtal Alliansen (SFO) – LO/PTK §§ 8-13 (vissa bestämmelser rörande arbetskonflikt)
Beredskapsavtal
Huvudavtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK, 2022
Innehållsförteckning
Förteckning över särskilda överenskommelser som ej tagits med i avtalstrycket 1
§ 1 AVTALETS OMFATTNING 3
§ 2 ANSTÄLLNING 4
§ 3 ALLMÄNNA ÅLIGGANDEN 7
§ 4 LÖN FÖR DEL AV LÖNEPERIOD 7
§ 5 ARBETSTID 8
§ 6 ÖVERTIDSKOMPENSATION 15
§ 7 RESTIDSERSÄTTNING 18
§ 8 ERSÄTTNING FÖR OB, JOUR OCH BEREDSKAP 19
§ 9 SEMESTER 26
§ 10 SJUKLÖN M M 31
§ 11 LEDIGHET 35
§ 12 UPPSÄGNING 39
§ 13 GILTIGHETSTID 46
Bilaga 1 Avtal om förhandlingsordning vid rättstvister 47
Bilaga 2 Extra ledighetsdagar (röda dagar) – kräver lokal överenskommelse 50
Bilaga 3 A Lokalt avtal mellan Casino Cosmopol och HTF 52
Bilaga 3 B Lokalt avtal mellan Casino Cosmopol och CF 53
Bilaga 4 54
Bilaga 5 Avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag 55
Bilaga 6 Överenskommelse om deltid i pensioneringssyfte 64
Bilaga 7 Förutsättningar för lokalt fackligt arbete 66
SUPPLEMENT FÖR INTERNATIONELLA KASINON 68
SUPPLEMENT FÖR SVENSKA SPEL AB OCH PLAYSCAN AB 69
§ 1 AVTALETS OMFATTNING
Avtalet gäller för arbetsgivare som tillhör Almega Tjänsteförbunden branschstyrelse Spel och Internationella kasinon.
De lokala parterna kan komma överens om andra allmänna villkor än vad kollektivavtalet anger under förutsättning att avtalets minimistandard beaktas.
Avtalet gäller alla tjänstemän med följande undantag:
- tjänstemän vars anställning utgör en bisyssla
- tjänstemän som intar företagsledande eller därmed jämförlig ställning.
För tjänsteman som anställts vid företaget efter att ha uppnått den för tjänstemannen gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP- planen eller som har tjänstepension kan arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om anställningsvillkor som avviker från avtalet.
Innan en tjänsteman på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller genom särskilda regler som gäller hos arbetsgivaren.
Anmärkning
Vid utlandstjänstgöring gäller ”Avtalet om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring” för de tjänstemän som anges i nämnda avtal.
Av sjuklönelagen följer att anställd som är undantagen från avtalet har rätt till sjuklön under sjuklöneperiod.
Anmärkning
Parterna är ense om att undantag från de dispositiva bestämmelserna i lagen om anställningsskydd (LAS) endast gjorts i de avseenden där så uttryckligen framgår av avtalet.
§ 2 ANSTÄLLNING
De anställningsformer som anges nedan är en uttömmande reglering av de anställningsformer som är tillgängliga på avtalsområdet. Vad det avser företrädesrätt till återanställning gäller lagen om anställningsskydd så vida inte annat anges.
Anmärkning
Bestämmelser om avbrytande av provanställning och visstidsanställning finns i 12.4.1 och 12.4.2.
Mom 1 Anställning tills vidare
En anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och tjänstemannen inte har kommit överens om att anställningen ska vara tidsbegränsad eller på prov.
Mom 2 Villkor för tidsbegränsade anställningar
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om tidsbegränsad anställning:
- Vid vikariat för att ersätta en tjänsteman vid dennes ledighet eller frånvaro eller för att upprätthålla en ledigförklarad befattning.
- För avtalad visstid
Ett avtal om avtalad visstid ska omfatta en minsta anställningstid om sju dagar om arbetsgivaren och tjänstemannen inte kommer överens om kortare anställningstid.
Anmärkning 1
Om den fackliga organisationen anser att möjligheten att genom individuell överenskommelse visstidsanställa på kortare tid än sju dagar missbrukas kan organisationen efter lokal och central förhandling i saken återkalla möjligheten för arbetsgivaren att fortsättningsvis träffa dylika individuella överenskommelser.
Möjligheten att återkalla gäller inte då lokal överenskommelse träffats.
Med missbruk avses att arbetsgivaren återkommande anställer för kort tid trots att verksamhetens behov kunnat tillgodoses genom längre visstidsanställning eller tillsvidareanställning. Vid misstanke om missbruk har den fackliga organisationen rätt att få
del av samtliga anställningsavtal där individuell överenskommelse träffats om kortare anställningstid än sju dagar avseende den senaste sexmånadersperioden.
Lokala parter kan också träffa överenskommelse om kortare anställningstid.
Anmärkning 2
Avsikten med en lokal överenskommelse är att arbetsgivaren och tjänstemannaparten tillsammans ser över i vilka typsituationer ett sådant korttidsanställningsbehov, periodiskt eller återkommande, förekommer i verksamheten och på förhand överenskommer om undantag avseende dessa alternativt i en enskild situation träffar lokal överenskommelse.
Studerande som är inskrivna vid universitet eller högskola kan alltid anställas för avtalad visstid utan krav på minsta anställningstid.
- För tjänsteman som uppnått den ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen (fn. 65 år).
- För säsongsarbete.
Anmärkning 3
Parterna är överens om att definitionen av säsongsarbete följer av lagen om anställningsskydd.
- Doktorandtjänst, då arbete med doktorsavhandling sker helt eller delvis vid företag.
- För skolungdom samt vid praktikarbete.
Till en tidsbegränsad anställning som bedöms få en varaktighet av högst en månad gäller inte företrädesrätt till återanställning.
Mom 3 Omvandlingsregel för vikariat och avtalad visstid
Ett vikariat eller en avtalad visstid övergår i en tillsvidareanställning när en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i vikariat och/eller avtalad visstid sammanlagt mer än i 36 månader under en femårsperiod.
Anmärkning
Tjänsteman kan efter det att tidpunkten för omvandling till tillsvidareanställning inträtt träffa skriftlig överenskommelse med arbetsgivaren om att avstå den aktualiserade omvandlingen.
Sådan överenskommelse gäller i sex månader. Tjänsteman kan härefter på nytt avstå från tillsvidareanställning enligt denna regel. För den som uppnått den ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen (fn. 65 år) övergår inte en avtalad visstidsanställning eller ett vikariat till en tillsvidareanställning.
I huvudregel gäller, likt gällande rätt avseende särskild visstidsanställning och vikariat, vid omvandling att anställningsvillkoren kvarstår oförändrade om inte arbetsgivaren och tjänstemannen kommer överens om annat. För det fall parterna inte kommit överens och sysselsättningsgraden kort före omvandlingstidpunkten i väsentlig mån avviker från en genomsnittligt beräknad sysselsättningsgrad under de senaste tolv månaderna ska denna i tillsvidareanställningen bestämmas till den genomsnittliga.
Mom 4 Provanställning
Avtal om provanställning får träffas när syftet är att anställningen efter prövotiden ska övergå i en tillsvidareanställning. Något särskilt krav på prövobehov uppställs inte. Avtalet får dock omfatta högst sex månader. Har tjänstemannen varit frånvarande under prövoperioden, kan anställningen efter överenskommelse förlängas med tid som motsvarar frånvarotiden.
Har tjänstemannen direkt före provanställningen varit anställd i liknande befattning i företaget, i avtalad visstid eller vikariat, minskas provanställningstiden i motsvarande grad.
Mom 5 Övergångsbestämmelser
Parterna är överens om att reglerna om anställning träder i kraft den 1 november 2017. För anställningsavtal som är träffade före den 1 november 2017 gäller tidigare regler för sådana anställningar fullt ut.
§ 3 ALLMÄNNA ÅLIGGANDEN
Mom 1 Lojalitet, förtroende, diskretion
Förhållandet mellan arbetsgivaren och den anställde grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende varav säkerheten är en särskilt viktig faktor. Arbetstagaren ska ta tillvara och främja arbetsgivarens intressen. Full diskretion ska iakttas såväl inåt som utåt i företagets och kundernas angelägenheter.
Mom 2 Avstängning
Bedömer arbetsgivaren att det ur säkerhetssynpunkt föreligger skäl att avstänga arbetstagare från utövning av vissa anförtrodda arbetsuppgifter eller från tjänstgöring ska avstängning ske i avvaktan på beslut om fortsatt anställning.
Skriftlig underrättelse om beslutad avstängning ska omedelbart ges till berörd lokal part.
Arbetsgivaren ska senast fjorton dagar efter avstängningen, om denna ska fortgå, påkalla förhandling enligt MBL med berörd lokal part. Under avstängning utges lön såvida inte annat överenskoms.
Mom 3 Bisyssla
Det är inte tillåtet för arbetstagaren att för egen eller för någon annans räkning utföra arbete eller bedriva ekonomisk verksamhet som konkurrerar med det företag där arbetstagaren är anställd.
Arbetstagaren får inte heller åta sig bisyssla i en omfattning som verkar hindrande i arbetet. Den som tänker åta sig sådan bisyssla bör först rådgöra med arbetsgivaren.
§ 4 LÖN FÖR DEL AV LÖNEPERIOD
Om en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt. För varje kalenderdag som anställningen omfattar betalas en dagslön. Med dagslön avses den fasta kontanta månadslönen gånger 12, dividerat med 365. Med månadslön avses fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- och övertidstillägg).
I månadslönen ska inte inräknas värdet av naturaförmåner eller ersättningar för kostnader i tjänsten.
Om månadslönen ändras under löpande kalendermånad sker beräkningen på samma sätt. Beräkningen ska proportioneras till antalet kalenderdagar i månaden.
§ 5 ARBETSTID
Mom 1 Avtalets omfattning
Mom 1:1 Tillämpningsområde
Tjänstemän som omfattas av detta avtal undantas från tillämpningen av arbetstidslagen (SFS 1982:673) i sin helhet.
Parterna är eniga om att detta avtal ligger inom ramen för EU:s arbetstidsdirektiv 2003/88/EG, som syftar till att bereda arbetstagarna säkerhet och hälsa vid arbetstidens förläggning. Särskilda bestämmelser om arbetstiden för minderåriga finns i arbetsmiljölagen.
Med begreppet tjänstemannaklubb i detta avtal avses den lokala fackliga organisationen.
Mom 1:2 Undantag
Bestämmelserna i mom 2 - 6, som reglerar ordinarie arbetstid, övertid, mertid, jourtid och anteckningar om övertid, mertid och jourtid samt sammanlagd arbetstid gäller ej beträffande
a) tjänstemän i kvalificerade befattningar med ledningsfunktion
b) arbete som tjänstemannen utför i sitt hem eller eljest under sådana förhållanden att det inte kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.
Mom 1:3 Överenskomna undantag
Tjänstemän som enligt § 6 mom 2:2 träffar överenskommelse om att övertidsarbete ska ersättas med längre semester och/eller högre lön kan träffa överenskommelse om att de ska vara undantagna från tillämpningen av mom 2 - 6 i detta avtal.
Det är av ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att ha en uppgift om den totala arbetstidens omfattning för tjänstemän som är undantagna från mom 2 - 6 i detta avtal. Om tjänstemannaklubben så begär ska de lokala
parterna gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen även för dessa tjänstemän.
Mom 2 Ordinarie arbetstid
Mom 2:1 Längd och begränsningsperiod
Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en begränsningsperiod om högst fyra veckor eller en kalendermånad. Xxxxxx räknas från och med måndag om inte annan beräkning tillämpas på arbetsstället.
För tjänstemän i intermittent treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
För tjänstemän i kontinuerligt treskiftarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
Mom 2:2 Annan begränsningsperiod
Överenskommelse om en begränsningsperiod om högst tolv månader kan träffas mellan arbetsgivaren och
tjänstemannaklubben. Sådan överenskommelse kan gälla för en enskild tjänsteman eller för en grupp av tjänstemän. Uppsägning av sådan överenskommelse skall göras minst tre månader före giltighetstidens utgång.
Anmärkning
De centrala parterna är ense om att det är möjligt att tillämpa olika lång arbetstid under olika delar av året.
Mom 2:3 Arbetstidens förläggning
Vid arbetstidens förläggning skall hänsyn tas såväl till verksamhetens behov som till tjänstemannens behov och önskemål. Inriktningen skall vara att så långt möjligt beakta tjänstemannens möjligheter att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt.
Om tjänstemannens önskemål inte kan tillgodoses skall arbetsgivaren på begäran ange skälen för detta.
Vid ändring av tjänstemannens arbetstid kan en skälig övergångsperiod som beaktar ovanstående behövas innan ändringen genomförs.
Mom 3 Övertid
Mom 3:1 Allmän övertid
När det finns särskilda behov får allmän övertid tas ut med högst 200 timmar per kalenderår.
Vid beräkning av övertid skall ledighet som förläggs till arbetsta- garens ordinarie arbetstid respektive jourtid likställas med fullgjord arbetstid.
Mom 3:2 Återföring av övertid
Om övertidsarbete ersätts med kompensationsledighet enligt § 6 mom 3:3 återförs motsvarande antal timmar till övertidsutrymmet enligt 3:1 ovan (allmän övertid).
Exempel
En tjänsteman utför övertidsarbete, fyra timmar, en vardagskväll. Dessa övertidstimmar räknas av från övertidsutrymmet enligt 3:1. Överenskommelse träffas om att tjänstemannen skall kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under sex timmar (4 timmar x 1,5 tim = sex timmar kompensationsledighet).
När kompensationsledigheten har tagits ut återförs de fyra övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt 3:1.
Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannaklubben enas om annat.
Anmärkning
Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan komma överens om att övertid som ersatts med kompensationsledighet skall läggas ut inom en viss tidsperiod, till exempel räknat från tidpunkten för övertidsarbetets utförande eller före ett visst datum. En sådan överenskommelse gäller tills vidare med tre månaders uppsägningstid.
Mom 3:3 Extra övertid
Utöver vad som sagts ovan kan, när det finns synnerliga skäl, extra övertid tas ut under kalenderåret med högst 150 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben.
Mom 3:4 Nödfall
Om en natur- eller olyckshändelse eller någon annan därmed jämförlig omständighet, som inte kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller skada på liv, hälsa eller egendom, skall övertid som full- gjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av övertid enligt 3:1 (allmän övertid) och 3:3 ovan (extra övertid).
Mom 3:5 Mertid
Med mertid förstås sådan arbetstid som vid deltidsanställning överstiger tjänstemannens ordinarie arbetstid enligt anställningsavtalet.
Beträffande deltidsanställda tjänstemän ska arbete som ersätts enligt § 6 Mom 4 räknas av från övertidsutrymmet i 3:1 ovan.
Mom 4 Jourtid
Mom 4:1 Omfattning av jourtid
Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänstemannen står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att utföra arbete när det uppstår behov, får jourtid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid då tjänstemannen utför arbete för arbetsgivarens räkning.
Mom 4:2 Annan begränsningsperiod
Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan träffa en skriftlig överenskommelse om annan begränsningsperiod av jourtid för en viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän.
En överenskommelse enligt föregående stycke gäller tills vidare med tre månaders uppsägningstid.
Mom 5 Anteckning av övertid, mertid och jourtid
Arbetsgivaren skall föra de anteckningar som krävs för beräkning av övertid, mertid och jourtid. Tjänstemannen, tjänstemannaklubben eller representanter för den centrala arbetstagarparten har rätt att ta del av dessa anteckningar.
Mom 6 Sammanlagd arbetstid
Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräknings- period om högst fyra månader.
I lokal överenskommelse kan bestämmas att beräkningsperioden istället skall vara längre, högst tolv månader. Förlängning av beräkningsperioden förutsätter att berörd tjänsteman kompenseras med ledighet eller ges lämpligt skydd.
Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden skall semester och sjukfrånvaro under tid då tjänsteman annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.
Anmärkning
I den sammanlagda arbetstiden ingår ordinarie arbetstid, allmän och extra övertid, mertid samt jourtid. Utfört arbete under beredskap räknas som arbetstid.
Mom 7 Nattarbetande - natt
Med nattarbetande avses tjänsteman som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass nattetid samt tjänsteman som troligen kommer att fullgöra en tredjedel av sin årsarbetstid på natten.
Med natt avses perioden mellan kl 22.00 - 06.00.
Arbetstiden för nattarbetande tjänsteman får under varje period om 24 timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om fyra månader. Vid genomsnittsberäkningen ska från beräkningsperioden avräknas tjugofyra timmar för varje påbörjad period om sju dagar. Avvikelse får göras i lokal överenskommelse under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med ledighet eller lämpligt skydd.
Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får inte arbeta mer än åtta timmar inom den 24-timmarsperiod när de utför nattarbete. Avvikelse får göras
tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att tjänstemannen ges motsvarande kompensationsledighet.
Semester och sjukfrånvaro under tid då tjänstemannen annars skulle ha arbetat skall likställas med fullgjord arbetstid.
Mom 8 Rast och måltidsuppehåll
Mom 8:1 Rast
När arbetsdagen är längre än fem timmar har tjänstemannen rätt till rast. Avvikelse får göras genom lokal överenskommelse.
Sådan avvikelse förutsätter att berörda tjänstemän kompenseras med ledighet eller ges lämpligt skydd.
Arbetsgivaren skall på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.
Rasternas antal, längd och förläggning skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.
Anmärkning
En god arbetsmiljö förutsätter att det, utöver rasterna, är möjligt att ta pauser under arbetsdagen. Pauser räknas in i arbetstiden.
Mom 8:2 Måltidsuppehåll
Rast får bytas mot måltidsuppehåll på arbetsplatsen om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådant måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.
Mom 9 Vila
Mom 9:1 Dygnsvila
Varje tjänsteman ska ges minst 11 timmars sammanlagd viloperiod per 24-timmarsperiod beräknad från arbetspassets början enligt tjänstemannens gällande arbetstidsschema.
Viloperioden bör vara förlagd till natt varvid perioden midnatt till klockan 5 bör ingå.
Avvikelse från dygnsvila får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med motsvarande ledighet.
Genom lokal överenskommelse kan avvikelse från ovanstående göras under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med ledighet eller ges lämpligt skydd.
I det fall ledigheten förläggs till ordinarie arbetstid ska löneavdrag inte göras.
Anmärkning
1. Vid arbete under beredskap ska ledighet i tid motsvarande faktiskt arbetad tid under beredskapen läggas ut i direkt anslutning till nästkommande arbetspass för uppfyllande av sammanlagd dygnsvila, enligt första stycket ovan.
2. Avvikelse, enligt andra stycket ovan, kan ske tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren. En sådan avvikelse från dygnsvilan förutsätter att tjänstemannen ges motsvarande förlängd viloperiod, det vill säga timme per timme, svarande mot avbrottet. Den motsvarande förlängda viloperioden ska om möjligt läggas i anslutning till det arbetspass som avbrutit viloperioden. Om detta av sakliga verksamhetsskäl inte är möjligt ska denna ledighet läggas ut inom sju dagar från det att dygnsvilan avbrutits.
Mom 9:2 Veckovila
Tjänstemannen skall beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila).
Ledigheten skall så långt möjligt förläggas till veckoslut. Ledigheten kan dock förläggas såväl i början som i slutet av en sjudagarsperiod. Ledigheterna för två perioder kan sammanföras till ett veckoskifte, vilket gör det möjligt att anpassa ledigheten vid exempelvis beredskapstjänst.
För tjänsteman som omfattas av arbetstidsschema som pågår kontinuerligt och som inte tar hänsyn till röda dagar ska ordinarie ledighetsdagar normalt förläggas som dubbelledighet, vilken
innefattar två hela lediga dygn räknat från kl 06.00 den första ledighetsdagen. En dubbelledighet ska om möjligt förläggas till i genomsnitt var tredje helg. Med helg menas i detta avseende perioden fr o m fredag t o m söndag.
Om sakliga, tekniska eller arbetsorganisatoriska förhållanden motiverar det får genom lokal överenskommelse en veckovila om lägst 24 timmar tillämpas.
Avvikelse från första stycket får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande, som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med motsvarande ledighet.
Xxxxx avvikelse från första stycket får göras genom lokal överenskommelse, under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med ledighet eller ges lämpligt skydd.
§ 6 ÖVERTIDSKOMPENSATION
Mom 1 Övertidsarbete
Med övertidsarbete avses i detta avtal arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för tjänstemannen ordinarie dagliga arbetstidens längd, om
- övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
- övertidsarbetet har godkänts i efterhand. Övertidsersättning utges för faktiskt arbetad tid.
Som övertid räknas ej tid som åtgår för att utföra i arbetet nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten.
Mom 2 Kompensation för övertidsarbete
Mom 2:1 Övertidsersättning/kompensationsledighet
Tjänstemannen har rätt till övertidsersättning eller kompensationsledighet om inte annat gäller enligt mom 2:2 - 3 nedan.
Mom 2:2 Högre lön och/eller längre semester
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa överenskommelse om att tjänstemannen i stället för övertidsersättning/kompensationsledighet erhåller högre lön och/eller fem eller tre semesterdagar utöver lagstadgad semester (jfr § 9 mom 2) i följande fall.
3 dagar tjänsteman med okontrollerbar arbetstid och frihet att bestämma över arbetstidens förläggning
5 dagar tjänsteman med rätt att beordra andra arbetstagare till övertidsarbete
5 dagar tjänsteman med rätt att självständigt avgöra eget övertidsarbete.
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan även i annat fall träffa överenskommelse om rätt till tre eller fem semesterdagar utöver den lagstadgade semestern i stället för övertidsersättning/kompensationsledighet.
Sådan överenskommelse ska främst gälla tjänsteman i chefsställning och tjänsteman vars arbetstid är svår att kontrollera eller som har frihet att förlägga sin arbetstid.
En överenskommelse om tre eller fem semesterdagar utöver den lagstadgade semestern ska avse ett semesterår. Uppsägning av sådan överenskommelse ska ske senast två månader före semesterårets början.
Mom 2:3 Förberedelse- och avslutningsarbete
Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen har kommit överens om att tjänstemannen dagligen ska utföra förberedelse- och avslutningsarbete
om lägst 12 minuter sammanlagt och om lönen inte har fastställts eller fastställs med hänsyn till detta, ska tjänstemannen kompenseras genom tre semesterdagar utöver lagstadgad semester. Tjänstemannen har i samband med övertidsarbete även rätt till övertidsersättning/kompensationsledighet.
Mom 3 Beräkning av övertidsersättning/kompensationsledighet
Mom 3:1 Övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid
Om en tjänsteman beordras utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, utges vid inställelse övertidsersättning/ kompensationsledighet som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast måltidsuppehåll skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.
Om tjänstemannen inställer sig till övertidsarbete enligt ovan ska arbetsgivaren ersätta uppkomna resekostnader. Detta gäller även för tjänsteman som inte har rätt till övertidsersättning/kompensationsledighet.
Mom 3:2 Beräkning av övertidsersättning
Övertidsersättning per timme betalas enligt följande.
a) För övertidsarbete i anslutning till ordinarie arbetstid upp till 3 timmar
fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön) 94
b) För övertidsarbete på annan tid
fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön) 72
Semesterlön är inkluderad i ersättningsbeloppet.
Mom 3:3 Beräkning av kompensationsledighet
Kompensationsledighet ges om tjänstemannen själv vill det och om arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten i företaget. Vid utläggning av ledighet ska tjänstemannens önskemål om tidpunkt beaktas.
Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande För övertidsarbete som avses under a) ovan = 1½ timmar
För övertidsarbete som avses under b) ovan = 2 timmar.
Mom 4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid)
Om en deltidsanställd tjänsteman utför arbete utöver den för dennes deltidsanställning gällande ordinarie arbetstidens längd (mertid), utges ersättning för överskjutande timme med
fasta kontanta månadslönen
3,5 × genomsnittliga veckoarbetstiden i helgfri vecka. Semesterlön är inkluderad i ersättningsbeloppet.
Om mertidsarbetet pågår före eller efter den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för heltidsanställning i motsvarande befattning ges övertidskompensation enligt mom 3:1 och 3:2. Mertidsersättning utges för faktiskt arbetad tid.
§ 7 RESTIDSERSÄTTNING
Mom 1 Rätt till restidsersättning
Tjänstemannen har rätt till restidsersättning enligt nedan om inte
- arbetsgivaren och tjänstemannen har enats om att tjänstemannen ska vara undantagen från bestämmelsen om restidsersättning (gäller endast tjänsteman som inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete), övertidsersättning/kompensationsledighet.
- arbetsgivaren och tjänstemannen har kommit överens om att kompensation för restid ska utges i annan form.
Förekomsten av restid kan t ex beaktas vid fastställande av lönen om tjänstemannen har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex resande försäljare, servicetekniker eller liknande. En sådan tjänste- man har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen har kommit överens om detta.
Mom 2 Restid
Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som går åt för själva resan till bestämmelseorten.
Restid som faller inom klockslagen för tjänstemannens ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför tjänstemannens ordinarie arbetstid.
Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar tas med. Restid såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, ska räknas ihop.
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden kl 22.00 - 08.00 inte räknas med.
Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under en tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.
Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande hos arbetsgivaren.
Mom 3 Ersättning
Restidsersättning betalas per timme med
fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön) 240
När resan har företagits under tiden från kl 18.00 fredag fram till kl 06.00 måndag eller från kl 18.00 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06.00 dag efter helgdag är ersättningen i stället
fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön) 190
§ 8 ERSÄTTNING FÖR OB, JOUR OCH BEREDSKAP
Mom 1 Obekväm arbetstid
Mom 1:1 Begreppet obekväm arbetstid
Obekväm arbetstid är ordinarie arbetstid som är förlagd så att tillägg betalas enligt detta moment. Bl a skiftarbete och arbete på förskjuten tid kan ligga på sådan tid.
Med obekväm arbetstid avses den del av det ordinarie arbetstidsmåttet som förläggs utanför det som gäller för ordinarie arbetstidsschema. Arbetstid mellan kl 07.00 och kl 18.00 under måndag - fredag ska dock inte räknas såsom obekväm.
Mom 1:2 Ersättningsregler för obekväm arbetstid (OB- tilllägg)
För obekväm arbetstid erhålls OB-tillägg enligt följande:
Måndag - fredag
från kl 18.00 till kl 24.00 Månadslönen 600
från kl 00.00 till kl 07.00 Månadslönen 400
Lördag - söndag
från lördag kl 00.00 till lördag kl 07.00 Månadslönen
400
från lördag kl 07.00 till söndag kl 24.00 Månadslönen
300
Vid helger gäller dock följande:
från kl 07.00 på trettondagen, 1 maj, Kristi himmelfärdsdag, Nationaldagen och alla helgons dag till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg
från kl 18.00 på skärtorsdagen samt från kl 07.00 på pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg
Anteckning
Månadslönen 300
Månadslönen 150
Parterna är ense om att arbetsgivaren bör ha skälig anledning för att få införa arbete på obekväm arbetstid.
Mom 1:3 Ob-tilläggets inverkan på sjuklön och övertidser- sättning
Tillägg för obekväm arbetstid enligt mom 1:2 ovan är inte att betrakta som en del av den fasta lönen och räknas alltså inte in i belopp för beräkning av övertidsersättning.
Mom 1:4 Övriga bestämmelser
Tillägg för obekväm arbetstid kan inte avse samma tid som över- tidsersättning eller restidsersättning betalats för. Tillägg för obekväm arbetstid kan i individuella fall räknas om till fasta månadsbelopp.
Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning som får skälig ersättning på annat sätt.
Arbetet på obekväm tid ska beordras eller förvarnas om möjligt minst en vecka (fem arbetsdagar) i förväg.
Mom 1:5 Andra lokala lösningar
De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning.
Mom 2 Beredskap
Mom 2:1 Definition
Med beredskap avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet men måste vara anträffbar för att kunna utföra arbete när det uppstår ett behov.
Mom 2:2 Lokala avtal
De lokala parterna kan träffa överenskommelse om beredskap där till exempel beredskapstjänster och ersättningsformer anpassas efter lokala förutsättningar. Som underlag för sådana överenskommelser kan nedanstående tabell, där beredskapspass, beredskapsersättning samt ersättning för arbetad tid under beredskapstjänst definieras, tjäna som utgångspunkt.
Beredskap 1 | Beredskap 2 | |||
Ersättning för beredskap | Xxxxxxxxxx för arbetad tid | Ersättning för beredskap | Ersättning för arbetad tid | |
Tid 1 | ||||
Tid 2 | ||||
Mom 2:3 Beredskapstjänst
Beredskapstjänst A innebär att tjänstemannen via ett mobilt verktyg eller liknande ska vara anträffbar för att inställa sig i arbete. Beredskapstjänst A kräver inte att tjänstemannen behöver inställa sig på någon angiven plats.
Beredskapstjänst B innebär att tjänstemannen ska inställa sig på arbetsstället eller av arbetsgivaren annan angiven plats för att utföra arbete.
Beredskapstjänst C innebär att tjänstemannen ska inställa sig i hemmet för att utföra arbete.
Anmärkning 1
För de fall arbetsgivaren vill tillämpa Beredskapstjänst C, men tjänstemannen inte anser att hemmet är en önskvärd arbetsplats ska inställelse i arbete ske på arbetsstället eller på annan angiven plats. Ersättning utgår dock enligt beredskapstjänst C.
Anmärkning 2
Vid beredskapstjänst ska arbetsgivaren ta hänsyn till skäliga inställelsetider med beaktande av tjänstemannens typ av beredskap samt andra praktiska och objektiva relevanta förutsättningar. En (1) timme för inställelsetid vid Beredskapstjänst B respektive dagtid vid Beredskapstjänst C kan tjäna som utgångspunkt. Inställelsetid kan vara både kortare och längre.
Mom 2:4 Schema
Beredskap ska schemaläggas så att den inte oskäligt belastar enskild tjänsteman. Schema bör upprättas och kommuniceras i god tid. Ändringar av schemaläggning meddelas senast två
veckor i förväg. Tillfälliga avvikelser som inte kunnat förutses vid schemaläggning räknas inte som en schemaändring.
Anmärkning 1
Med oskäligt belastar avses som exempel att beredskap inte ska schemaläggas på för få tjänstemän eller att beredskap schemaläggs i flera beredskapspass under samma dygn utan samband med ordinarie arbetstid.
Anmärkning 2
Lokal överenskommelse förutsetts vid behov träffas om nattarbete och viloregler i samband med beredskapstjänst.
Mom 2:5 Beredskapsersättning
Om lokal överenskommelse inte träffats om annat ersätts Beredskapstjänst A, B respektive C enligt följande:
Förläggningstidpunkt | Ersättning per timme | ||
A | B | C | |
Måndag kl 00 – Fredag kl 18 | Månadslön 1750 | Månadslön 1400 | Månadslön 1650 |
Fredag kl 18 - Lördag kl 07, samt från kl 18 dagen före till kl 07 Trettondagen,1 maj, Kristi Himmelfärdsdag, Alla Helgons dag och Nationaldagen | Månadslön 1100 | Månadslön 900 | Månadslön 1050 |
Lördag kl 07 – Söndag kl 24 samt från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelfärdsdag, Alla Helgons dag och Nationaldagen till kl 00 första vardagen efter respektive helg | Månadslön 750 | Månadslön 600 | Månadslön 700 |
från kl 18 på Skärtorsdagen samtfrån kl 07 på pingst-, midsommar-, jul-, och nyårsafton till kl 00 första vardagen efter respektive helg | Månadslön 450 | Månadslön 350 | Månadslön 400 |
För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön.
Ersättning för att tjänstemannen har beredskap betalas per pass för lägst 1 timme avseende Beredskapstjänst A, 4 timmar för Beredskapstjänst B och 2 timmar för Beredskapstjänst C, i förekommande fall minskad med den tid som tjänstemannen har fått ersättning för vid beordrad inställelse i arbete enligt nedan.
Mom 2:6 Ersättning för arbetad tid under beredskapstjänst
Om lokal överenskommelse inte träffats om annan ersättning per timme ersätts arbetad tid enligt följande:
Vid beordrad inställelse i arbete betalas övertidsersättning för faktiskt arbetad tid dock;
1. minst 30 minuter vid utfört arbete enligt Beredskapstjänst A,
2. minst för tre timmar vid utfört arbete enligt Beredskapstjänst B respektive,
3. minst för 2 timmar vid utfört arbete enligt Beredskapstjänst C. Tjänsteman som har Beredskapstjänst B, men utför arbete enligt Beredskapstjänst A, ska ersättas för minst en timme.
För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön.
Ersättning för resekostnader i anslutning till Beredskapstjänst B betalas ut.
Mom 2:7 Enskild överenskommelse
Arbetsgivaren och en enskild tjänsteman kan komma överens om att reglerna om ersättning enligt ovan inte ska gälla utan att tjänstemannen i stället ska få skälig ersättning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och bör innehålla uppgift om den ersättning som erhålls istället för ersättning för beredskapstjänst.
Överenskommelsen gäller tillsvidare och kan revideras vid nästa lönerevision.
Den part som vill att en enskild överenskommelse ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan.
Anmärkning 1
Finns lokal klubb/förening är det lämpligt att parterna har diskuterat utformning av enskilda överenskommelser. Det kan även vara lämpligt att diskutera enskilda överenskommelser om beredskap i samband med lönerevisionen.
Anmärkning 2
När en enskild överenskommelse upphör betalas inte längre den avtalade ersättning eller annan kompensation som överenskommits. Ersättning utgår istället enligt kollektivavtalets huvudregel.
Mom 3 Jourtid
Mom 3:1 Begreppet jourtid
Med jourtid avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet men är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behovet uppkommer utföra arbete.
Mom 3:2 Ersättning för jourtid
Jourtid ersätts per jourtimme med | Månadslönen 600 |
Dock gäller följande: | |
Fredag – söndag från fredag kl 18.00 till lördag kl 07.00 | Månadslönen 400 |
från lördag kl 07.00 till söndag kl 24.00 | Månadslönen 300 |
Vid helger från kl 18.00 dagen före till kl 07.00 trettondagen, 1 maj, Kristihimmelsfärdsdag, Nationaldagen och alla helgons dag från | Månadslönen 400 |
kl 07.00 trettondagen, 1 maj, Kristi- himmelsfärdsdag, Nationaldagen och alla helgons dag till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg | Månadslönen 300 |
från kl 18.00 på skärtorsdagen samt från kl 07.00 pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg | Månadslönen 150 |
Jourtidsersättning utges per pass för lägst åtta timmar, i förekommande fall minskat med tid för vilken övertidsersättning betalats.
Mom 3:3 Övriga bestämmelser
Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning som får skälig ersättning på annat sätt.
Xxxxxxx ska fördelas så att den inte oskäligt belastar en enskild tjänsteman.
Schema för jourtid bör upprättas i god tid.
Mom 3:4 Andra lokala lösningar
De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning.
§ 9 SEMESTER
Mom 1 Allmänna bestämmelser
Tjänsteman har rätt till semester enligt lag med de ändringar och tillägg som gjorts i denna paragraf.
De lokala parterna kan träffa överenskommelse om förskjutning av semesteråret och/eller intjänandeåret. Överenskommelse härom kan träffas även mellan arbetsgivaren och tjänstemannen.
Mom 2 Semesterns längd
Årssemestern är enligt lag 25 dagar. Enligt § 6 mom 2:2 kan tjänstemannen erhålla tre eller fem semesterdagar utöver den lagstadgade semestern.
Anmärkningar:
1. Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar.
2. För tjänsteman med fler semesterdagar än 25 fastställs antalet betalda semesterdagar enligt principerna i 7 § semesterlagen.
3. En tjänsteman som övergår från ett företag till ett annat inom samma koncern, får tillgodoräkna anställningstiden hos den tidigare arbetsgivaren vid beräkning av antalet betalda semesterdagar, om semesterersättning inte utbetalats i den tidigare anställningen
(jfr 31 § semesterlagen).
4. Den semester tjänsteman har på grund av kollektivt eller enskilt avtal ska inte förkortas genom detta avtal.
Mom 3 Semesterlön
Semesterlön utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern plus semestertillägg. Med månadslön avses här den fasta kontanta månadslönen inklusive fasta lönetillägg.
Semestertillägg utgörs av
- 0,8 procent av aktuell månadslön per betald semesterdag
- ett belopp motsvarande nedan angivna procenttal av summan av sådana rörliga lönedelar som inte inkluderar semesterlön och som har betalats ut under intjänandeåret.
Årssemester vid intjänandeårets början
Procenttal
25 12,5
28 14
30 15
Om tjänstemannen har haft semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret ska beräkningsunderlaget för rörliga lönedelar ökas med en genomsnittlig dagsinkomst av dessa för
varje kalenderdag med semesterlönegrundande frånvaro (hel eller delvis) enligt följande beräkning.
B x A
C
A = Summan av rörliga lönedelar som har betalats ut under intjänandeåret och som inte inkluderar semesterlön
B = Antal kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro (hel eller delvis)
C = Xxxxx anställningsdagar (enligt 7 § semesterlagen), exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro.
Om beräkningen ger ett mindre rimligt resultat bör arbetsgivaren, efter samråd med berörd lokal part, bestämma summan av de rörliga lönedelarna med beaktande av vad som är normalt för tjänstemän med motsvarande arbete utan semesterlönegrundande frånvaro.
Mom 4 Ändrad sysselsättningsgrad
Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället, ska för bestämmande av semesterlön och semestertillägg den månadslön som är aktuell under semestern justeras uppåt eller neråt i proportion till skillnaden mellan sysselsättningsgraderna.
Mom 5 Utbetalning av semesterlön
Semestertillägget om 0,8 procent betalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.
Semestertillägget för rörliga lönedelar betalas ut senast vid semesterårets utgång.
När intjänandeår och semesterår sammanfaller ska erhållen semesterlön betraktas som à-contoutbetalning och avräknas från såväl semesterersättning som lön. Tjänsteman som erhållit fler betalda semesterdagar än intjänade ska återbetala för mycket utbetald semesterlön/tillägg. Motsvarande lönekorrigering görs om sysselsättningsgraden ändrats under semesteråret.
Löneavräkning ska inte göras vid anställningens upphörande om det sker på grund av:
1) tjänstemannens sjukdom eller
2) tjänsteman frånträder sin anställning under förhållanden som avses i 4 § tredje stycket, första meningen i lagen om anställningsskydd.
3) Uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållanden som inte hänför sig till tjänstemannen personligen.
Anmärkning
Det är viktigt att arbetsgivaren är tydlig med vilket intjänande- och semesterår som tillämpas.
De lokala parterna kan träffa överenskommelse om annan tidpunkt för utbetalning av semesterlön.
Mom 6 Avdrag för obetald semesterdag
För varje obetald semesterdag görs avdrag från tjänstemannens aktuella månadslön med 4,6 procent av månadslönen.
Mom 7 Sparande av semester
Mom 7:1 Xxxxx sparade semesterdagar
Om tjänsteman för visst semesterår har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar, får en eller flera av de överskjutande dagarna sparas till ett senare semesterår.
Tjänstemannen får vid varje tidpunkt dock ha högst 25 sparade dagar, om arbetsgivaren inte medger annat eller annat följer av lokal överenskommelse.
Mom 7:2 Semesterlön för sparad semesterdag
Semesterlön för sparad semesterdag utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern samt semestertillägget om 0,8 procent.
Mom 8 Semesterersättning
Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön som inte betalats ut i samband med semesterledighet. Den beräknas som
4,6 procent av den aktuella månadslönen per semesterdag plus semestertillägg.
Mom 9 Semester för nyanställda
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om s k förskottssemester. Avräkning härför kan vid anställningens upphörande ske under de förutsättningar som följer av bestämmelserna i 29a § semesterlagen.
Finns skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen om förskottssemestern får avräkningen, utom mot intjänad semesterersättning, även göras mot intjänad lön. Detta gäller endast om tjänstemannens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började.
Avräkning ska dock inte göras om anställningen upphört på grund av
- tjänstemannens sjukdom
- förhållande som avses i 4 § 3:e stycket lagen om anställningsskydd
- uppsägning från arbetsgivarens sida som beror på förhållande som ej hänför sig till tjänstemannen personligen.
Mom 10 Semesterförläggning och semesterlön vid intermittent arbete
Om en tjänsteman arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per helgfri vecka, ska antalet
bruttosemesterdagar (= det antal semesterdagar som tjänstemannen har rätt till) omräknas till
nettosemesterdagar (= som ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för tjänstemannen).
Beräkningen görs enligt följande:
Xxxxx arbetsdagar/vecka x antalet bruttosemesterdagar 5
= antalet nettosemesterdagar
(Xxxxx arbetsdagar/vecka = arbetsdagar i genomsnitt per helgfri vecka under begränsningsperioden enligt tjänstemannens arbetstidsschema.)
Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag.
Uppstår vid beräkningen brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal. Denna avrundning görs vid ett tillfälle per se- mesterår.
Om tjänstemannens arbetstid ändras så att antalet arbetsdagar per vecka förändras, ska antalet outtagna nettosemesterdagar räknas om att svara mot den nya arbetstiden.
Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag vid obetald semester ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.
Intyg om uttagen semester ska utfärdas av arbetsgivaren vid anställningens upphörande.
§ 10 SJUKLÖN M M
Mom 1 Rätten till sjuklön
Tjänsteman har rätt till sjuklön enligt de regler som anges i denna paragraf.
Mom 2 Sjukanmälan till arbetsgivare
När en tjänsteman blir sjuk och därför inte kan arbeta ska tjänstemannen snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Samma gäller om tjänstemannen måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta.
Mom 3 Försäkran och läkarintyg
Tjänstemannen ska styrka sjukdomen med en skriftlig försäkran som ska lämnas till arbetsgivaren. Av denna ska framgå att, och i vilken omfattning, tjänstemannen inte kunnat arbeta på grund av sjukdomen.
Om sjukperioden är längre än sju dagar, ska tjänstemannen för att ha rätt till sjuklön styrka sjukdomen med läkarintyg, som visar att
tjänstemannen är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd.
Arbetsgivaren får begära att tjänstemannen ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.
Mom 4 Sjuklönens storlek
Mom 4:1 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod
För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag med
- för sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens)
i sjukperioden
månadslönen x 12
52 x veckoarbetstiden
- för sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden
20 % x månadslönen x 12
52 x veckoarbetstiden
Tjänstemän som skulle ha arbetat på schemalagd förskjuten arbetstid får dessutom sjuklön efter karenstid med 80 procent av den ersättning för förskjuten arbetstid som de gått miste om.
Anmärkningar
1. För tjänsteman som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent under hela sjuklöneperioden görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.
2. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden.
3. Om tjänstemannen under de senaste tolv månaderna haft sammanlagt tio karensavdrag görs sjukavdrag för de första 20 procenten av sjukfrånvaron enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.
4. Alla karensavdrag som görs enligt mom 4:1 med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Av anmärkning 2 ovan framgår att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod.
5. Med tjänstemannens genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag. För tjänsteman med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en representativ period.
Mom 4:2 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen
För varje sjukdag inklusive arbetsfria dagar görs sjukavdrag per dag enligt följande:
För tjänsteman med månadslön om högst 10 x prisbasbeloppet
12
90 % x månadslönen x 12
365
För tjänsteman med månadslön över 10 x prisbasbeloppet
12
90% x 10 x prisbasbeloppet + 10% x (månadslönen x 12 - 10 x prisbasbeloppet)
365 365
Anmärkning
Lönegräns 10 prisbasbelopp (pbb) gäller från och med den 1 januari 2022.
Vid beräkning av lönegräns före den 1 januari 2022 används 8 prisbasbelopp (pbb).
Sjukavdraget per dag får ej överstiga
den fasta kontanta månadslönen x 12
365
(Med kontant månadslön avses härvid, förutom fast månadslön och fasta lönetillägg, även sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledigheten utan att ha samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats samt garanterad minimiprovision eller liknande.)
Mom 5 Sjuklönetidens längd
Rätt till sjuklön gäller längst t o m den dag när arbetsoförmågan har förelegat i 90 kalenderdagar i följd. För tjänsteman som varit sammanhängande anställd mindre än ett år, och som inte övergått direkt från anställning i vilken tjänstemannen haft rätt till 90 dagars sjuklön, gäller i stället 45 kalenderdagar i följd.
Om arbetsoförmågan inte förelegat i mer än 90 (respektive 45) kalenderdagar i följd men tjänstemannen under den senaste tolvmånadersperioden varit sjuk vid flera tillfällen upphör rätt till sjuklön när tjänstemannen varit arbetsoförmögen i sammanlagt 105 (respektive 45) kalenderdagar under perioden.
När tjänstemannen har rätt till sjukpension enligt pensionsavtalet upphör rätten till sjuklön.
Bestämmelserna i detta moment inskränker inte rätten till sjuklön enligt lag under sjuklöneperiod.
Mom 6 Ersättning när smittbärarpenning utgår
Om tjänsteman måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag enligt följande.
Frånvaro t o m 14:e kalenderdagen:
För varje timme av frånvaro görs avdrag med månadslönen x 12
52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka
Fr o m den 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 4:2.
Mom 7 Avdrag vid sjukdom när tjänstemannen inte har rätt till sjuklön
Avdrag görs enligt bestämmelserna i § 11 mom 3 (avdrag vid ledighet utan lön).
Mom 8 Begreppet månadslön
Med månadslön i denna paragraf avses - förutom fast kontant lön och eventuella fasta lönetillägg som utbetalas per månad - även den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag ska göras.
Mom 9 Vissa samordnings- och inskränkningsregler
Om tjänsteman får ersättning från staten, från försäkring eller från skadevållande tredje man, får arbetsgivaren besluta om minskning helt eller delvis av sjuklön för att undvika överkompensation vid sjukdom i förhållande till de sjuklönenivåer som följer av detta avtal. Det sagda gäller inte ersättning från allmän försäkringskassa eller ersättning enligt kollektivavtal.
Om tjänstemannen helt eller delvis har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring reduceras sjuklönen i motsvarande mån.
Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för någon annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, ska arbetsgivaren betala sjuklön efter sjuklöneperiodens utgång endast om arbetsgivaren särskilt har åtagit sig detta. Detsamma gäller om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder. Rätt till sjuklön efter sjuklöneperiodens utgång föreligger inte om tjänstemannens arbetsoförmåga är självförvållad.
§ 11 LEDIGHET
Mom 1 Ledighet med lön
Ledighet med lön beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall kan dock sådan ledighet beviljas även för en eller flera dagar, t ex vid hastigt påkommande sjukdom hos någon nära
anhörig som bor hemma hos tjänstemannen eller vid någon nära anhörigs frånfälle. Med nära anhörig avses make/maka, barn, syskon, föräldrar och svärföräldrar. Med make/maka jämställs person som tjänstemannen sammanlever med under äkten- skapsliknande förhållanden, d v s om man har samma mantalsskrivningsadress eller sammanbor och har hemmaande gemensamma barn.
Där påsk-, midsommar-, jul och nyårsafton inte är sedvanliga fridagar bör permission beviljas under dessa dagar, i den mån det kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
År då Nationaldagen infaller på en lördag eller söndag erhåller tjänstemannen istället annan ledig dag utan löneavdrag. Denna rätt gäller under förutsättning att anställningen består och att arbetstagaren är i tjänst vid tidpunkten för nationaldagens infallande samt att arbetstagaren varit anställd i tre månader. Ledigheten proportioneras för deltidsanställda. Ledighet som ej uttagits under året förfaller. Dessa dagar ska läggas ut i samråd mellan arbetsgivaren och tjänstemannen.
Mom 2 Ledighet utan lön
Ledighet utan lön kan beviljas, om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten.
Ledighet ska inte förläggas så att den börjar eller slutar på arbetsfri dag.
Mom 2:1 Tjänstledighet vid rehabilitering
Tjänstledighet för att pröva annat arbete bör beviljas i rehabiliteringssyfte. Ledigheten begränsas till sex månader men kan förlängas efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen.
Mom 3 Avdrag vid ledighet utan lön
a) Vid ledighet del av dag eller vid ledighet som omfattar högst 5 arbetsdagar görs avdrag för varje timme med
månadslönen, inkl fasta lönetillägg x 12 52 x veckoarbetstiden
b) Ledigheten är sex arbetsdagar eller mer
Avdrag görs för varje kalenderdag som ledigheten omfattar med månadslönen (inkl fasta lönetillägg) gånger 12 dividerat med 365.
Vid frånvaro hel kalendermånad/avlöningsperiod görs avdrag med månadslönen. Vid partiell ledighet minst en månad omräknas månadslönen i förhållande till ledighetens omfattning.
Lokal överenskommelse kan träffas om annan beräkning av avdrag.
Mom 4 Föräldraledighetstillägg
En tjänsteman har rätt till föräldraledighetstillägg från arbetsgivaren om tjänstemannen är ledig och uppbär föräldrapenning eller havandeskapspenning och varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd vid barnets födelse.
Detsamma gäller om tjänstemannen uppbär föräldrapenning i samband med mottagande av adoptivbarn eller fosterbarn för stadigvarande vård och barnet inte fyllt tio år.
Föräldraledighetstillägg betalas högst:
- 60 dagar om tjänstemannen varit anställd hos arbetsgivaren minst 1 år i följd,
- 90 dagar om tjänstemannen varit anställd hos arbetsgivaren minst 2 år i följd,
- 120 dagar om tjänstemannen varit anställd hos arbetsgivaren minst 3 år i följd
- 150 dagar om tjänstemannen varit anställd hos arbetsgivaren minst 4 år i följd
- 180 dagar om tjänstemannen varit anställd hos arbetsgivaren minst 5 år i följd eller mer.
Ersättningen utbetalas om ledighetsperioden infaller inom 24 månader från barnets födelse eller när tjänstemannen erhåller vårdnad i samband med adoption. Om tjänsteledigheten skulle bli kortare än två, tre, fyra, fem respektive sex månader utges föräldraledighetstillägg inte för längre tid än ledigheten omfattar.
Föräldraledighetstillägg beräknas genom ett löneavdrag för varje frånvarodag (inklusive arbetsfria dagar) för högst 60, 90, 120,
150 respektive 180 dagar enligt följande:
För tjänsteman med månadslön om högst 10 x prisbasbeloppet (pbb)
12
90 % x månadslönen x 12 365
För tjänsteman med månadslön över 10 x pbb
12
90 % x 10 x pbb + 10 % x (månadslönen x 12 – 10 x pbb)
365 365
Vid ledighet med tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels föräldrapenning betalas tre fjärdedelar, hälften respektive en fjärdedel av belopp enligt ovan.
Föräldraledighetstillägg betalas inte om tjänstemannen undantas från föräldrapenning enligt Socialförsäkringsbalken. Om föräldrapenningen har nedsatts ska föräldraledighetstillägget reduceras i motsvarande grad.
I fråga om löneavdrag vid föräldraledighet när tjänstemannen inte har rätt till föräldraledighetstillägg enligt ovan görs löneavdrag för varje frånvarodag enligt formeln
månadslönen x 12 365
Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag för varje frånvarotimme enligt formeln
månadslönen x 12
52 x veckoarbetstiden
I övrigt gäller bestämmelserna i § 11 mom 3 (avdrag vid ledighet utan lön).
Mom 5 Ansökan om föräldraledighet
Ansökan om föräldraledighet som avses infalla någon gång i perioden 1 juni till 31 augusti respektive år bör inges till arbetsgivaren i samband med semesteransökan, det vill säga normalt senast den 1 mars.
§ 12 UPPSÄGNING
Mom 1 Formen för uppsägning
För att det inte ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller inte, ska tjänstemannen göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen ändå sker muntligen ska tjänstemannen så snart som möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.
Mom 2 Uppsägning från tjänstemannens sida
Tjänstemannens uppsägningstid är följande om inte annat följer av mom 4.
Anställningstid hos arbetsgivaren
Uppsägningstid
Mindre än 2 år 1 månad
Fr o m 2 år till 6 år 2 månader
Fr o m 6 år 3 månader
Tjänsteman som i det enskilda anställningsavtalet har längre uppsägningstid vid ikraftträdandet av detta avtal behåller denna.
Mom 3 Uppsägning från arbetsgivarens sida
I fråga om uppsägningstid från arbetsgivarens sida gäller bestämmelserna i lagen om anställningsskydd.
Anmärkning, lagen om anställningsskydd 11 §
Tjänstemannen har rätt till en uppsägningstid av
- två månader om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst två år men kortare än fyra år,
- tre månader om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst fyra år men kortare än sex år,
- fyra månader om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst sex år men kortare än åtta år,
- fem månader om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst åtta år men kortare än tio år,
- sex månader om den sammanlagda anställningstiden är minst tio år
Har tjänsteman, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägningsdagen uppnått 55 års ålder men inte 65 års ålder och
då har 10 års sammanhängande anställningstid ska uppsägningstiden enligt ovan förlängas med sex månader.
Mom 4 Övriga bestämmelser vid uppsägning
Mom 4:1 Avbrytande av provanställning
Om provanställningen inte övergår till en tillsvidareanställning, ska arbetsgivaren motivera sitt ställningstagande, om tjänstemannen begär det.
Provanställningen kan avbrytas av både arbetsgivaren och tjänstemannen före prövotidens utgång genom skriftligt besked senast två veckor i förväg.
Vill inte arbetsgivaren eller tjänstemannen att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden löpt ut, ska skriftligt besked om detta lämnas senast två veckor före prövotidens utgång. Har inte underrättelse lämnats senast vid prövotidens utgång övergår provanställningen till en tillsvidareanställning.
Mom 4:2 Avbrytande vid vikariat och avtalad visstid
Ett vikariat eller en avtalad visstid kan bringas att upphöra genom att arbetsgivaren eller tjänstemannen lämnar underrättelse därom. Anställningen upphör då en månad efter det att någondera parten skriftligen underrättat motparten om sin avsikt att avbryta anställningen. Möjligheten att genom underrättelse bringa anställningen att upphöra gäller endast fram till den tidpunkt då tjänstemannen har en sammanlagd anställningstid om sex månader vid företaget. När ett avtal om en avtalad visstid eller ett vikariat har föregåtts av en provanställning i liknande befattning i företaget minskas prövotiden i motsvarande grad.
Om vikariatet eller den avtalade visstidsanställningen upphör att gälla genom underrättelse från arbetsgivaren, ska arbetsgivaren motivera sitt ställningstagande om tjänstemannen begär det.
Anmärkning
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan skriftligen överenskomma om att ett vikariat eller en avtalad visstid inte av någondera parten kan bringas att upphöra genom underrättelse.
Mom 4:3 Avtal om uppsägning av tidsbegränsad anställning
Om arbetsgivare och tjänsteman kommit överens om att en tidsbegränsad anställning kan sägas upp i förtid kan parterna inte komma överens om kortare uppsägningstid än vad som framgår av kollektivavtalets uppsägningstider.
En överenskommelse om uppsägningsmöjlighet i förtid äger tillämpning först efter att eventuell prövotid enligt mom 4:2. löpt ut.
Mom 4:4 Uppnådd pensionsålder - upphörande av anställning
Oberoende av tidigare avtalad uppsägningstid gäller följande för tjänsteman som fyllt 69 år.
Anställningen kan bringas att upphöra vid utgången av den månad tjänstemannen fyllt 69 år genom skriftlig underrättelse två månader innan från arbetsgivaren eller tjänstemannen.
Anställningar som fortsätter efter att tjänstemannen uppnått den ålder som anges i första stycket kan bringas att upphöra genom att arbetsgivaren eller tjänstemannen lämnar underrättelse därom. Anställningen upphör då en månad efter det att någondera parten skriftligen underrättat motparten om sin avsikt att avbryta anställningen.
Varsel till facklig organisation behöver inte lämnas med anledning av avbrytandet.
Det är möjligt att överenskomma om längre avbrytandetid än en månad efter det att tjänstemannen uppnått ålder som anges i första stycket. Det ska uttryckligen framgå av överenskommelsen.
Mom 4:5 Överenskommelse om uppsägningstid
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om en annan uppsägningstid. Om de gör det får emellertid uppsägningstiden från arbetsgivarens sida inte understiga uppsägningstiden enligt tabellen i mom 3.
Mom 4:6 Förkortning av uppsägningstiden för tjänstemannen
Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin anställning före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om detta kan medges.
Mom 4:7 Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden
Om tjänstemannen lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägningstiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas, dock lägst med ett belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.
Mom 4:8 Anställningsintyg/-betyg
När uppsägningen har skett från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida har tjänstemannen rätt att inom en vecka från begäran få ett intyg/-betyg som utvisar
- den tid som tjänstemannen varit anställd
- tjänstemannens arbetsuppgifter
- om tjänstemannen begär det utgår omdöme om det sätt på vilket arbetstagaren har utfört sitt arbete.
Mom 5 Turordning vid driftinskränkning och återanställning
Anmärkning
Texten i § 12 Mom 5.1 och Mom 5.2 härrör från Huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd. Om regleringen i Huvudavtalet ändras eller upphör att gälla för detta avtalsområde, gäller detsamma avseende likalydande regler i § 12 Mom 5.1 och Mom 5.2.
Mom 5.1
De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera arbetsgivarens krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska
fastställandet av turordning ske med avsteg från bestämmelserna i anställningsskyddslagen.
De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att arbetsgivarens behov av kompetens särskilt beaktas liksom arbetsgivarens möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.
Det förutsätts att de lokala parterna på endera partens begäran träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § anställningsskyddslagen och de avsteg från lagen som erfordras.
De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25–27 §§ anställningsskyddslagen överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid ska de ovan nämnda kriterierna gälla.
Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.
Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.
Det förutsätts att företaget inför behandlingen av frågorna som berörts i denna paragraf tillhandahåller den lokala respektive förbundsavtalsparten relevant faktaunderlag.
Anmärkning
Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.
Svenskt Näringsliv och PTK noterar att samtliga berörda PTK- förbund enats om att i företag befintliga tjänstemannaklubbar respektive av tjänstemännen utsedda representanter inom PTK- området kan beträffande detta avtal och beträffande frågor om personalinskränkning enligt avtalen om allmänna anställningsvillkor gentemot arbetsgivaren företrädas av ett
gemensamt organ, PTK-L. Detta organ ska anses vara "den lokala arbetstagarparten" i de nämnda avtalen. PTK-L ska även anses vara "den lokala arbetstagarorganisationen" enligt anställningsskyddslagen.
Mom 5.2
Om avtal om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist inte kan träffas får arbetsgivaren vid berörd driftsenhet och avtalsområde undanta tre arbetstagare. De sålunda undantagna har företräde till fortsatt anställning.
Arbetsgivare som endast har en driftsenhet kan vid tillämpning av första stycket istället välja att undanta totalt fyra arbetstagare för samtliga avtalsområden.
Vad avser situationen att flera driftsenheter sammanlagts till en gemensam turordning genom tillämpning av 22 § tredje stycket anställningsskyddslagen, ska antal vid tillämpning av första stycket vara tre arbetstagare plus en arbetstagare per driftsenhet som omfattas av sammanläggningen utöver den första driftsenheten, per avtalsområde.
Alternativt med regleringen i första, andra och tredje stycket får en arbetsgivare vid berörd driftsenhet och avtalsområde undanta 15 procent av de anställda som slutligen får avsluta sin anställning på grund av arbetsbristen, innan lagturlistan fastställs. Undantag enligt detta stycke får högst omfatta tio procent av de anställda vid berörd driftsenhet eller driftsenheter, per avtalsområde.
En arbetsgivare som vid uppsägning på grund av arbetsbrist undantagit en eller flera arbetstagare enligt första, andra, tredje eller fjärde stycket får inte vid berörd driftsenhet och avtalsområde undanta ytterligare arbetstagare vid uppsägning som sker inom tre månader därefter.
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter bestämmelsen i 22 § andra stycket anställningsskyddslagen, dvs. det s.k. tvåundantaget.
Med avtalsområde avses i denna bestämmelse kategoriklyvningen mellan arbetare och tjänstemän.
Vad som utgör driftsenhet regleras inte i denna bestämmelse. Definitionen av vad som är en driftsenhet finns i 22 § tredje stycket anställningsskyddslagen, vilken bestämmelse är dispositiv.
Med begreppet anställda som slutligen får avsluta sin anställning på grund av arbetsbristen avses samtliga anställda vilkas anställning avslutas på grund av arbetsbristen. Med detta avses utöver den som sägs upp av arbetsgivaren även den arbetstagare vars anställning på annat vis upphör på grund av arbetsbristen, t.ex. där anställning avslutas genom individuell överenskommelse därom, genom tidigare pensionsavgång och dylikt.
Avseende procentregeln ska avrundning ske matematiskt.
De arbetstagare som undantas ska enligt arbetsgivaren ha särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Arbetsgivarens bedömning i denna fråga kan inte angripas rättsligt.
Möjligheten att undanta arbetstagare från turordningen gäller enligt paragrafens femte stycke inte i fall där arbetsgivaren tidigare inom en tremånadersperiod vid berörd driftsenhet och avtalsområde har sagt upp arbetstagare på grund av arbetsbrist och då använt sig av undantagsmöjligheten. En arbetsgivare som har sagt upp en eller flera arbetstagare på grund av arbetsbrist och då undantagit arbetstagare från turordningen får alltså först efter att tre månader har passerat, från det att den första uppsägningen verkställts, undanta arbetstagare från turordningen vid uppsägning på grund av en ”ny” arbetsbrist vid en driftsenhet och avtalsområde som varit berörd. Annars kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig för brott mot
turordningsreglerna. Det nu sagda gäller bara i fall där arbetsgivaren vid den tidigare arbetsbristuppsägningen faktiskt använt sig av möjligheten att undanta arbetstagare från turordningen. Med begreppet berörd driftsenhet och avtalsområde avses i denna bestämmelse driftsenhet och avtalsområde där någon arbetstagare sagts upp på grund av arbetsbrist. Vid sammanläggning innebär det att spärren i paragrafens femte stycke endast träffar driftsenheter och avtalsområden där någon arbetstagare faktiskt sagts upp på grund av arbetsbristen.
§ 13 GILTIGHETSTID
Detta avtal gäller fr o m den 1 juli 2023 – 30 juni 2025. Efter giltighetstidens utgång gäller avtalen med en veckas ömsesidig uppsägningstid.
Avtalen om löner och allmänna villkor gäller för tiden 1 juli 2023 – 30 juni 2025.
Bilaga 1
Avtal om förhandlingsordning vid rättstvister
Omfattning
Förhandlingsordningen omfattar samtliga tjänstemän som är anställda i företag som är bundna av kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor med undantag för tjänstemän som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning.
Förhandlingspreskription
Om en part vill yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt lag, kollektivavtal eller enligt enskilt avtal, ska parten, om inte annan ordning anges i det aktuella kollektiv-avtalet, begära förhandling inom fyra månader från det parten fått kännedom om den omständighet som anspråket grundas på. Förhandlingen måste dock begäras senast två år efter det att denna omständighet inträffat.
Om en part inte begär förhandling inom föreskriven tid, förlorar parten rätten till förhandling.
Anmärkning
Parterna är överens om att samtliga tvister där anställningsförhållandet ingår som en nödvändig förutsättning för ett rättsanspråk omfattas av förhandlingsordningen.
Arbetsgivare som avser att rikta rättsliga anspråk på kollektivavtalsbunden organisation eller medlem där anställningsförhållandet utgjort en nödvändig förutsättning måste först iaktta förhandlingsordningen.
Enskild tjänsteman har möjlighet att välja att väcka talan utan föregående förhandling enligt förhandlingsordning eller utan att fullfölja i central förhandling enligt förhandlingsordningen.
Om en tvistefråga grundar sig på lagen om anställningsskydd, eller grundar sig på fråga enligt kollektivavtalad anställningsform, ska lagen om anställningsskydds tidsfrister gälla i stället för fristerna i denna förhandlingsordning med de tillägg som framkommer i det följande avseende frister som skall iakttas mellan lokal och central förhandling.
Lokal förhandling
En förhandling ska i första hand fullgöras mellan de lokala parterna (arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen).
Förhandlingen ska påbörjas snarast möjligt och senast inom två veckor från den dag då förhandlingsbegäran bekräftats, om inte parterna har kommit överens om annat.
Central förhandling
Efter avslutad lokal förhandling ska den part som påkallat den lokala förhandlingen och som vill fullfölja ärendet hänskjuta frågan till central förhandling.
Begäran om central förhandling ska vara skriftlig och göras hos motpartens organisation inom följande tider från den dag då den lokala förhandlingen avslutats;
1. inom två veckor vid tvisteförhandling som gäller rättstvist om ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande eller förklaring att visstidsanställning är otillåten och att anställningen ska gälla tills vidare 1 och
2. inom två månader i övriga rättstvister
Försummas detta förlorar parten rätten till förhandling.
Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom två veckor från den dag då förhandlingsbegäran bekräftats, om inte parterna har kommit överens om annat.
Anmärkning
Förhandlingen är i normalfallet avslutad samtidigt med sammanträdet för förhandlingen. Om det ska ske vid senare tidpunkt ska det uttryckligen vara överenskommet mellan parterna. Ytterst kan förhandling avslutas genom att part skriftligen frånträder förhandlingen.
Rättsligt avgörande
Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, får part
1 Denna regel träder i kraft den 1 april 2018. Fram till och med den 31 mars 2018 gäller övergångsvis en frist om två månader istället för två veckor.
hänskjuta tvisten till rättsligt avgörande inom tre månader från den dag då den centrala förhandlingen har avslutats. Försummas detta förlorar parten rätten till talan.
Giltighetstid
Förhandlingsordningen gäller tills vidare med en uppsägningstid av sex månader. Uppsägning kan dock tidigast ske till den tidpunkt då mellanvarande kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor löper ut.
Anmärkning
Denna förhandlingsordning påverkar inte reglerna om frister och skyldigheter för arbetsgivaren att begära förhandling enligt 34, 35 och 37 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet.
Bilaga 2
Extra ledighetsdagar (röda dagar) – kräver lokal överenskommelse
- Intjänande av extra ledighetsdagar
Arbetstagare som arbetat eller haft ordinarie ledighetsdag på helgdag, midsommar, jul- eller nyårsafton, som infaller måndag till och med fredag, intjänar extra ledighetsdag för varje sådan dag.
Deltidsanställd med färre än fem arbetsdagar i genomsnitt i veckan intjänar extra ledighetsdag bara om helgdagen infaller på arbetsdag.
Anställd som arbetar fem dagar i genomsnitt per vecka och som arbetat på helgdag, julafton eller nyårsafton som infaller på en lördag, intjänar en extra ledighetsdag för varje sådan dag.
- Ledighet på röd dag
Arbetstagare som skulle har arbetat enligt arbetsschema på sådan röd dag och som erhåller betald ledighet intjänar ingen extra ledighetsdag.
- Förläggning av extra ledighetsdagar
Intjänade extra ledighetsdagar förläggs av arbetsgivaren efter samråd med arbetstagaren. En sådan dag skall dock läggas ut under julhelgen. Förläggningen skall meddelas minst en vecka i förväg.
Om överenskommelse inte träffas, förläggs dagar som inte tagits ut under kalenderåret till semestern påföljande år. Ledighetsdag som intjänas under december månad kan dock förläggas till och med den 31 mars.
- Lön för extra ledighetsdag
Vid utläggning av extra ledighetsdag minskas inte månadslönen. När anställning avslutas och extra ledighetsdagar finns innestående, ersätts månadsavlönad med ett belopp motsvarande månadslönen gånger tolv dividerat med 365 per extra ledighetsdag.
Anmärkningar
1. Ersättning för extra ledighetsdag intjänas från anställ- ningens början men utgår endast om anställningen varar i mer än två månader.
2. Extra ledighetsdagar enligt ovan förutsätter lokalt avtal. Parterna noterar att lokalt avtal gäller tills vidare vid CC Restauranger AB i Göteborg.
Bilaga 3 A
Lokalt avtal mellan Casino Cosmopol och HTF
§ 1 Parterna är överens om att använda viss del av löneutrymmet i det centrala avtalet 2004 - 2007 till arbetstidsförkortning för de som har schemalagt nattarbete.
§ 2 Det centrala löneutrymmet om lägst 2,8 % 2004 och 2005
respektive 2,9 % 2006 minskas till 2,0 % 2004 respektive 1,6
% 2005 och 2006. I stället erhåller samtliga berörda en arbetstidsförkortning motsvarande 2 timmar per vecka (från 40 timmar/ vecka till 38 timmar/vecka).
Arbetstidsförkortningen läggs ut som en ledig dag i genomsnitt per fyraveckorsperiod.
Arbetstidsförkortningen ska vara genomförd så snart som möjligt dock senast den 30 november 2004.
§ 3 Parterna är vidare överens om att individgarantin om 300 kronor per år minskas till 200 kronor 2004 respektive 150 kronor 2005 och 2006.
§ 4 Yrkeskategorier som inte har schemalagt nattarbete omfattas inte av denna överenskommelse. För dem gäller det centrala löneavtalet. Deras löneutrymme och utfall ska särskiljas från ovanstående kategori.
Stockholm 2004-08-31
Xxxxxxx Xxxxxxxxxx Xxx Xxxxxxx
Bilaga 3 B
Lokalt avtal mellan Casino Cosmopol och CF
§ 1 Parterna är överens om att använda viss del av löneutrymmet i det centrala avtalet 2004 - 2007 till arbetstidsförkortning för de som har schemalagt nattarbete.
§ 2 Det centrala löneutrymmet om lägst 2,8 % 2004 och 2005
respektive 2,9 % 2006 minskas till 2,0 % 2004 respektive 1,6
% 2005 och 2006. I stället erhåller samtliga berörda en arbetstidsförkortning motsvarande 2 timmar per vecka (från 40 timmar/ vecka till 38 timmar/vecka).
Arbetstidsförkortningen läggs ut som en ledig dag i genomsnitt per fyraveckorsperiod.
Arbetstidsförkortningen ska vara genomförd så snart som möjligt dock senast den 30 november 2004.
§ 3 Yrkeskategorier som inte har schemalagt nattarbete omfattas inte av denna överenskommelse. För dem gäller det centrala löneavtalet. Deras löneutrymme och utfall ska särskiljas från ovanstående kategori.
Stockholm 2004-08-31
Xxxxxxx Xxxxxxxxxx Xxx Xxxxxxxxx
Bilaga 4
Parterna är överens om att, för tjänstemän verksamma inom internationella kasinon, ersätta § 8 mom 1:1 tom 1:3 i Tjänstemannaavtal, Spel och Internationella kasinon med följande regler:
Mom 1 Obekväm arbetstid
Tjänsteman som arbetar på obekväm arbetstid har OB-tillägg. Tillägget utbetalas fr o m
2023-07-01 för ordinarie arbetstid med 24,57 kr per arbetad timme
2024-07-01 för ordinarie arbetstid med 25,33 kr per arbetad timme
enligt följande:
Måndag – fredag från kl 20.00 till 00.00 påföljande dag. Lördag och söndag från kl 06.00 till kl 00.00 påföljande dag.
Mellan kl 00.00 och 06.00 samt för helgdag utbetalas fr o m
2023-07-01 OB-tillägg med 40,57 kr per arbetad timme.
2024-07-01 OB-tillägg med 41,83 kr per arbetad timme. Från kl 06.00 påsk-, midsommar-, jul-, och nyårsafton till kl
06.00 påföljande dag utges dubbelt helg-ob. Ersättning utges för faktiskt arbetad tid.
Tillägg för obekväm arbetstid är inte att betrakta som en del av den fasta lönen och räknas alltså inte in i belopp för beräkning av övertidsersättning.
Bilaga 5
Avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag
Överenskommelse mellan Almega Tjänsteförbunden å ena sidan och Unionen och Sveriges ingenjörer å andra sidan, avseende Spel och Internationella kasinon
Generella regler
§ 1 Parterna har träffat överenskommelse om Flexpension i Tjänsteföretag på avtalsområdet. Denna överenskommelse gäller samtliga tjänstemän som omfattas av allmänna villkorsavtalet och som ITP-avtalets ålderspensionsbestämmelser är eller hade kunnat vara tillämpligt för och innebär en kollektiv avsättning till flexpensionssystemet. Det innebär att arbetsgivaren från och med den 1 november 2017 för tjänsteman som fyllt 25 men inte 65 år ska betala en kompletterande premie till ITP- planen, i enlighet med punkt 7.2 i avdelning 1 respektive punkt 6.4 i avdelning 2 av ITP-planen. Från och med den 1 januari 2023 betalas kompletterande premier till 66 år för tjänsteman som omfattas av ITP 1.
§ 2 Den kompletterande premien ska inbetalas till Collectum från och med 1 november 2017 och därefter månatligen. Höjning av den kompletterande premien sker därefter i samband med kommande lönerevisionstidpunkter i branschavtalet och enligt de rutiner som gäller för kompletterande premier till ITP 1 respektive ITPK inom ITP
2. Premien ska komplettera den försäkring för ITP 1 eller ITPK som tjänstemannen har i anställningen hos arbetsgivaren.
Anmärkning
Om branschavtalets lönerevisionsdatum under uppbyggnadsfasen är tidigare än de märkessättande avtalens lönerevisionsdatum, ska höjningen av den kompletterande premien ske vid tidpunkten för de märkessättande avtalens lönerevision.
Collectum ska, så långt det är möjligt, bistås av parterna med uppgifter om vilka arbetsgivare som ska göra avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag.
§ 3 Premien till Flexpension i Tjänsteföretag ska från och med 2017 års avtalsförhandlingar successivt byggas ut med ett års eftersläpning i förhållande till märkessättande förbunds avtal inom Svenskt Näringsliv. Parterna är vidare överens om att Flexpension för tjänsteföretag byggs ut till samma nivå som gäller för märkessättande förbund inom Svenskt Näringsliv med tre års fördröjning, dock totalt max 2 %. Det betyder att när märkessättande förbund upphör med avsättningar, eller uppnått 2 %, till Flexpension ska ytterligare avsättningar göras till Flexpension i Tjänsteföretag under de tre efterföljande åren så att premienivåerna blir lika, dock högst till en premienivå om 2 procent. Parterna konstaterar att premieskillnaden vid införandet av Flexpension i Tjänsteföretag är 0,7 procent.
Skulle löneökningsutrymmet framgent bli väsentligt lägre än det föregående årets löneökningsutrymme ska parterna ta upp förhandlingar om att helt eller delvis skjuta på det aktuella årets fastställda avsättning.
Anmärkning
Varje år som premienivån i Flexpension i Tjänsteföretag byggs ut minskar löneökningsutrymmet i förhållande till märkessättande förbunds kostnadsmärke med motsvarande nivå.
Kostnader för premiebefrielseförsäkring i Alecta respektive premieöverföringen till Collectum och försäkringsbolagen samt förvaltningskostnader, ska belasta de avsatta premierna.
Ersättning från premiebefrielseförsäkringen utbetalas enligt Collectums och Alectas villkor för kompletterande premier till ITP 1 respektive ITPK.
§ 4 Arbetsgivare som omfattas av Flexpension i Tjänsteföretag kan ta ställning till om tjänstemännen vid företaget ska ha möjligheten att avstå från avsättning till Flexpension.
Tjänstemannens fasta kontanta lön höjs vid avståendetidpunkten med motsvarande vid den tidpunkten aktuell kollektiv premienivå. Med avståendetidpunkt menas den tidpunkt då lämnat besked om avstående får verkan.
Sådant avstående gäller för den aktuella anställningen hos
arbetsgivaren, d.v.s. den juridiska personen. Ett avstående påverkar inte tidigare inbetalda premier till Flexpension i Tjänsteföretag.
Om arbetsgivaren tagit ställning till att tjänstemännen vid företaget får välja att avstå kan den tjänsteman som så önskar meddela sin arbetsgivare om att denne vill avstå från avsättning till Flexpension vid följande tillfällen:
Xxxxxxxxxx tjänsteman vid företaget kan lämna besked om avstående tidigast vid tillträdesdagen i anställningen och senast två månader därefter.
Tjänsteman anställd vid företag som genom verksamhetsöverlåtelse inträder i systemet för Flexpension i Tjänsteföretag kan lämna besked om avstående tidigast efter det att regleringen avseende avsättning börjar gälla och senast två månader därefter. Tjänsteman anställd vid företag som genom kollektivavtalsbundenhet inträder i systemet för Flexpension i Tjänsteföretag, enligt § 7 första stycket, kan lämna besked om avstående senast två månader efter bundenheten.
Tjänsteman anställd vid företag som genom kollektivavtalsbundenhet inträder i systemet för Flexpension i Tjänsteföretag, enligt § 7 andra stycket, kan lämna besked om avstående tidigast efter det att regleringen avseende avsättning börjar gälla och senast två månader därefter.
Anmärkning 1
I samband med anställningens ingående är det möjligt för arbetsgivaren att i anställningsavtalet ange vad som är den överenskomna lönen respektive Flexpension i Tjänsteföretag samt vad lönen i sådant fall skulle bli vid ett avstående av Flexpension. Xxxxxx tjänstemannen att avstå från avsättning till Flexpension kan sådant besked lämnas först fr o m att anställningen tillträtts.
Anmärkning 2
För det fall nyanställd tjänsteman beviljas semester, under perioden juni till och med augusti, och denna period helt
eller delvis faller inom ramen för de två månader vilka utgör möjlighet för tjänstemannen att välja att avstå avsättning till Flexpension ska avståendemöjlighet förlängas med motsvarande antal kalenderdagar.
Anmärkning 3
Arbetsgivaren kan ändra sitt ställningstagande enligt denna paragraf genom att fatta ett nytt beslut. Om så sker, och arbetsgivarens beslut innebär att tjänstemännen får möjlighet att avstå från avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag, gäller detta under förutsättning att tidsfrist/er ovan medger detta. Om arbetsgivarens beslut innebär att tjänstemännen inte längre får möjlighet att avstå, gäller tidigare medgivna avståenden såvida inte annat överenskommes enligt § 5 nedan.
Undantag från ovanstående punkter gäller för tjänsteman som ej fyllt 25 år då möjligheten att lämna besked om avstående från avsättning till Flexpension tidigast inträder då tjänstemannen fyller 25 år och senast två månader därefter.
Arbetsgivaren ska dokumentera att tjänstemannen valt att avstå från avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag i enlighet med dessa regler, samt därefter anmäla detta till Collectum. För det fall fråga uppkommer har arbetsgivaren att visa att tjänstemannen valt att avstå.
Anmärkning 4
Arbetsgivaren kan ändra sitt ställningstagande enligt denna paragraf genom att fatta ett nytt beslut. Om så sker, och arbetsgivarens beslut innebär att tjänstemännen får möjlighet att avstå från avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag, gäller detta under förutsättning att tidsfrist/er ovan medger detta. Om arbetsgivarens beslut innebär att tjänstemännen inte längre får möjlighet att avstå, gäller tidigare medgivna avståenden såvida inte annat överenskommes enligt § 5 nedan.
Anmärkning 5
Parterna är överens om att ett avstående ska vara tjänstemannens egna beslut och får således ej vara villkorad
i förhållande till förmåner i anställningen utöver vad som regleras i detta avtal. Arbetsgivaren kan inte heller på annat sätt generellt förutsätta individuella avståenden på företaget.
§ 5 Tjänsteman som har avstått från avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag och därmed erhållit den vid avståendetidpunkten aktuella kollektiva premienivån till Flexpension i Tjänsteföretag som lön kan, om arbetsgivaren medger det, återta avståendet och få den aktuella kollektiva premienivån som pensionspremie istället. Huruvida pensionspremien enligt den kollektiva nivån ska avräknas mot lön bestäms efter överenskommelse mellan tjänstemannen och arbetsgivaren.
§ 6 Tjänsteman som valt att inte avstå avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag kan träffa individuell överenskommelse med arbetsgivaren om ytterligare avsättningar än vad som anges i avtalet för Flexpension i Tjänsteföretag. Sådan individuell överenskommelse gäller under så lång tid och på sätt tjänstemannen och arbetsgivaren kommit överens om.
Om individuell överenskommelse som träffats enligt vad som anges i första stycket upphör, ska den individuellt överenskomna ytterligare avsättningen utges som lön till tjänstemannen.
Anmärkning 1
Avtalsparterna i denna överenskommelse om Flexpension i Tjänsteföretag ska verka för att sådana ytterligare avsättningar ska göras inom ramen för pensionsplanen ITP till ITP 1 eller ITPK.
Anmärkning 2
Löneväxlingssystem som tillämpas utan samband med Flexpension i Tjänsteföretag påverkas inte av denna reglering.
§ 7 Företag som när bundenhet av kollektivavtalet uppstår redan omfattas av annat flexpensionssystem ska fortsätta bygga ut företagets premienivå, oavsett hur denna byggts upp inom ramen för centrala avtalsuppgörelser om Flexpension/deltidspension, med de avsättningar som görs
enligt Flexpension i Tjänsteföretag till dess företaget når den fullt utbyggda premienivån för Flexpension i Tjänsteföretag om 2 %, så som anges i § 3.
Anmärkning 1
När det av respektive centralt kollektivavtal framgår att del av löneutrymme används för ytterligare avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag ska sådana avsättningar istället utges som lön när den fullt utbyggda premienivån om 2 % har uppnåtts i företaget.
Företag som när bundenhet av kollektivavtalet uppstår inte tidigare omfattats av flexpensionssystem gäller utöver vad som anges i § 3 följande:
12 månader efter att företaget anslutits till kollektivavtalet ska företaget betala 10 % av den premienivå som var aktuell vid anslutningstillfället. 24 månader efter att företaget anslutits till kollektivavtalet ska företaget betala ytterligare 20
%, totalt 30 %, av den premienivå som var aktuell vid anslutningstillfället.
36 månader efter att företaget anslutits till kollektivavtalet ska företaget betala ytterligare 20
%, totalt 50 %, av den premienivå som var aktuell vid anslutningstillfället.
48 månader efter att företaget anslutits till kollektivavtalet ska företaget betala ytterligare 25
%, totalt 75 %, av den premienivå som var aktuell vid anslutningstillfället.
60 månader efter att företaget anslutits till kollektivavtalet ska företaget betala ytterligare 25
%, totalt 100 %, av den premienivå som var aktuell vid anslutningstillfället.
Utöver ovanstående infasning av premienivån kopplat till anslutningstillfället har företaget även att utge löneökningsutrymme enligt gällande löneavtal samt de eventuella ytterligare premieavsättningar till Flexpension i Tjänsteföretag som regleras i gällande avtal
Företaget kan välja att för samtliga tjänstemän vid företaget införa avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag i en snabbare takt än vad som anges i denna paragraf, vilket inte får medföra någon avräkning från löneökningsutrymmet i gällande löneavtal. En sådan förtida uppbyggnad av premienivån betraktas inte heller som individuell överenskommelse om ytterligare avsättning inom ramen för flexpensionsavtalet.
Anmärkning 2
Beträffande verksamhet eller del av verksamhet som övergår från en arbetsgivare till en annan genom en sådan verksamhetsövergång som avses i 6b § anställningsskyddslagen gäller följande när förvärvaren är bunden av kollektivavtal om Flexpension i Tjänsteföretag och överlåtare och förvärvare har byggt ut respektive premienivå olika: När förvärvarens kollektivavtal blir tillämpligt på de övertagna tjänstemännen gäller den premienivå till Flexpension i Tjänsteföretag som framgår av förvärvarens kollektivavtal.
Kompletterande premier till ITP 1
§ 8 Den kompletterande premien ska tidigast betalas fr.o.m. den månad tjänstemannen fyller 25 år och längst t.o.m. månaden före den under vilken tjänstemannen uppnår 66 års ålder.
§ 9 Den kompletterande premien ska beräknas på den pensionsmedförande lönen för pensionsförmåner enligt ITP 1, punkten 6.
Den kompletterande premien debiteras arbetsgivaren av Collectum på samma underlag som ligger till grund för premien för ITP 1. Från den 1 januari 2023 debiteras inte kompletterande premier för lönedelar som för viss månad överstiger 30 inkomstbasbelopp/12.
Kompletterande premier till ITPK inom ITP 2
§ 10 Den kompletterande premien ska betalas för tjänsteman som är född 1978 eller tidigare och längst t.o.m. månaden före den under vilken tjänstemannen uppnår 65 års ålder.
§ 11 Den kompletterande premien ska beräknas på den pensionsmedförande lönen för pensionsförmåner enligt ITP 2, punkten 3.
För tjänsteman som beviljats deltid i pensioneringssyfte ska arbetsgivaren även under sådan tid fortsatt anmäla inkomst utifrån tidigare sysselsättningsgrad.
Anmärkning
Avseende rörliga lönedelar förutsätts att överenskommelse träffas hur dessa ska anmälas. Överenskommelse träffas med utgångspunkt från tidigare sysselsättningsgrad med beaktande av faktisk förtjänst, ny sysselsättningsgrad och eventuellt förändrat lönesystem.
§ 12 Arbetsgivaren har rätt att avanmäla tjänsteman som är föräldraledig. Då sådan tid med föräldrapenning är pensionsgrundande rekommenderar Svenskt Näringsliv och PTK arbetsgivaren att fortsätta betala premierna till ITP 2 under de första elva månaderna av föräldraledigheten.
Avtalsparterna är därför överens om att denna rekommendation även ska gälla kompletterande premier till ITPK.
Utbetalningsregler
§ 13 Uttag av pensionsförsäkring som baseras på de kompletterande premierna för Flexpension i Tjänsteföretag sker i enlighet med de villkor som gäller för uttag av ITP 1 respektive ITPK.
§ 14 Tolkning och tillämpning av dessa villkor sker i ITP- nämnden när det gäller frågor där tillämpningen följer av ITP-planens regler. Övriga frågor avseende tolkning och tillämpning av detta avtal ska hanteras i enlighet med branschavtalets förhandlingsordning.
Anställda som inte har ITP 1 eller ITPK
§ 15 För tjänstemän som är mellan 25 och 66 år (ITP 1) respektive 65 år (ITP 2) och som ITP avtalet är eller hade kunnat vara tillämpligt för men som inte har något pågående intjänande av ITP 1 eller ITPK hos arbetsgivaren gäller att arbetsgivaren träffar enskild överenskommelse med den
anställde om hur avsättningen till Flexpension i Tjänsteföretag ska hanteras utifrån gällande förutsättningar. Sådan överenskommelse kan också träffas mellan arbetsgivaren och lokal facklig organisation.
Även för tjänsteman som inte har något pågående intjänande av ITP 1 eller ITPK hos arbetsgivaren gäller §§ 4 och 5.
Gemensam information
§ 16 För att ge stöd kring hanteringen av Flexpension i Tjänsteföretag ska de kollektivavtalsslutande parterna ta fram gemensamt informationsmaterial.
Informationsmaterialet ska spridas till företagen, de förtroendevalda och företagens tjänstemän.
Bilaga 6
Överenskommelse om deltid i pensioneringssyfte
Tjänsteman har en förstärkt möjlighet att hos arbetsgivaren ansöka om att gå ner i arbetstid från 62 års ålder (tjänsteman som omfattas av ITP 2) respektive 63 års ålder (tjänsteman som omfattas av ITP 1) för att möjliggöra Flexpension. En förutsättning för att överenskommelse ska kunna träffas är att så kan ske med skäligt hänsynstagande till verksamhetens krav och behov.
Tjänsteman som vill utnyttja rätten att ansöka ska göra detta skriftligen. Arbetsgivaren ska skyndsamt pröva ansökan och göra en bedömning av möjligheterna att träffa överenskommelse om deltid.
Kommer arbetsgivare och tjänstemannen överens om att tjänstemannen ska går ner i arbetstid är anställningen från det att överenskommelsen börjar gälla en deltidstjänst med den sysselsättningsgrad som följer av överenskommelsen.
Träffas inte överenskommelse om nedgång i arbetstid ska arbetsgivaren underrätta tjänstemannen och dennes fackliga organisation (om det finns en lokal klubb/förening vid företaget) därom och om skälen till varför överenskommelse inte kan träffas. Såväl lokal som central förhandling i intressefrågan kan därefter påkallas av den fackliga organisationen kring ansökan och förutsättningarna för denna. Vid förhandling anses tjänstemannens ansökan om att gå ned i tid avse en minskning till 80 %.
Träffas inte överenskommelse i förhandlingen gäller företagets bedömning även fortsättningsvis. Det förhållandet att överenskommelse inte träffas kan inte prövas rättsligt förutsatt att arbetsgivaren prövat ansökan och motiverat sin bedömning med hänvisning till verksamhetens krav och behov.
För tjänsteman som träffat överenskommelse enligt ovanstående reglering och tillhör ITP 2 ska arbetsgivaren fortsatt till Collectum anmäla inkomst utifrån tjänstemannens tidigare sysselsättningsgrad. Denna skyldighet upphör dock om tjänstemannen tar anställning hos annat företag eller på annat sätt
bedriver verksamhet av ekonomisk natur som kan ge tjänstemannen inkomst.
Företrädesrätt till anställning med högre sysselsättningsgrad enligt 25 a § anställningsskyddslagen gäller inte för tjänstemän som har gått ner i arbetstid i pensioneringssyfte.
Anmärkning 1
Parterna är överens om att avtalet ska anpassas till vid var tid gällande författnings-regler rörande pension.
Anmärkning 2
Avseende rörliga lönedelar förutsätts att överenskommelse träffas hur dessa ska anmälas. Överenskommelse träffas med utgångspunkt från tidigare sysselsättningsgrad med beaktande av faktisk förtjänst, ny sysselsättningsgrad och eventuellt förändrat lönesystem.
Bilaga 7
Förutsättningar för lokalt fackligt arbete
Parterna är ense om att det fackliga uppdraget är ett betydelsefullt inslag i företagets verksamhet och utveckling och att det för den förtroendevalde även kan utgöra en viktig del i den personliga utvecklingen. Därför är det viktigt att skapa goda förutsättningar för medarbetare att kunna åta sig fackliga uppdrag genom att:
Underlätta för den fackliga organisationen att kunna utveckla och behålla förtroendevalda med erfarenhet och hög kompetens.
Ge förtroendevald som åtar sig fackligt uppdrag lika möjligheter till utveckling som annan anställd.
Fackligt förtroendevald ska ges möjlighet att kombinera yrkesrollen och det fackliga uppdraget.
Tillse att löneutvecklingen för förtroendevald inte missgynnas i förhållande till likvärdiga befattningar på grund av det fackliga uppdraget.
Inledning av det fackliga uppdraget
Det är den fackliga organisationens uppgift att anordna utbildning för den fackligt förtroendevalde avseende de skyldigheter och rättigheter som följer med det fackliga uppdraget. Företaget och den fackligt förtroendevalde diskuterar uppdragets omfattning och dess samspel med det ordinarie arbetet.
Under pågående uppdrag
Det är angeläget att företaget och facklig förtroendevald under mandatperioden genomför utvecklingsinsatser avseende den yrkesmässiga rollen och diskuterar samspelet mellan den yrkesmässiga och fackliga rollen och vid behov även alternativa karriärvägar. Detta kan vara en del av det normala utvecklingssamtalet, men kan även diskuteras med andra företrädare i företaget än den närmaste chefen.
Efter avslutat fackligt uppdrag
För att underlätta återgång efter avslutat fackligt uppdrag ser parterna det som naturligt med ett utvecklingssamtal för att diskutera återgången till tidigare yrkesroll eller alternativa karriärvägar inom företaget. Utifrån detta upprättas en
handlingsplan med utvecklingsåtgärder i relation till uppdragets längd och omfattning.
Anmärkning
Bilaga 7 har inte status av kollektivavtal och kan inte heller bli föremål för skadeståndstalan.
SUPPLEMENT FÖR INTERNATIONELLA KASINON
§ 5 Mom 2
För tjänsteman som omfattas av arbetstidsschema som pågår kontinuerligt och som inte tar hänsyn till röda dagar, får ordinarie arbetstid inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per vecka.
Schemaläggning sker då med högst 4,78 arbetsdagar i genomsnitt per vecka beräknat på kalenderår. Byte av ledighetsdag kan ske i samråd med arbetsgivaren.
Anmärkningar
1. Efter lokal överenskommelse kan 38 timmars arbetsvecka enligt ovan ersättas med extra ledighetsdagar i enlighet med bilaga 2.
2. Tjänsteman med schemalagt nattarbete omfattas av lokalt avtal om arbetstidsförkortning, se bilaga 3 A respektive 3 B.
Bilaga Ob-ersättning för Internationella kasinon Bilaga Extra ledighetsdagar
Bilaga 3 A
Bilaga 3 B
SUPPLEMENT FÖR SVENSKA SPEL AB OCH PLAYSCAN AB
§ 6 ÖVERTIDSKOMPENSATION
Mom 1 Övertidsarbete
Med övertidsarbete avses i detta avtal arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för tjänstemannen ordinarie dagliga arbetstidens längd, om
- övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
- övertidsarbetet har godkänts i efterhand.
Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete räknas endast fulla halvtimmar. Om övertidsarbete har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda övertidsperioderna räknas ihop.
Som övertid räknas ej tid som åtgår för att utföra i arbetet nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten.
Mom 3 Beräkning av övertidsersättning/kom- pensationsledighet
Mom 3:2 Beräkning av övertidsersättning
Övertidsersättning per timme betalas enligt följande.
a) För övertidsarbete kl 06.00 - 20.00 helgfria måndagar - fredagar
fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön) 94
b) För övertidsarbete på annan tid
fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön) 72
Semesterlön är inkluderad i ersättningsbeloppet.
Mom 4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid)
Om en deltidsanställd tjänsteman utför arbete utöver den för dennes deltidsanställning gällande ordinarie arbetstidens längd (mertid), utges ersättning för överskjutande timme med
fasta kontanta månadslönen
3,5 × genomsnittliga veckoarbetstiden i helgfri vecka.
Semesterlön är inkluderad i ersättningsbeloppet.
Om mertidsarbetet pågår före eller efter den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för heltidsanställning i motsvarande befattning ges övertidskompensation enligt mom 3:1 och 3:2.
Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid räknas endast fulla halvtimmar. Om mertidsarbete en dag har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstid som gäller för deltidsanställningen ska de båda tidsperioderna räknas ihop.
Avtalet finns för nedladdning i Xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx
Artikelnr: 6587 2306
Frågor om innehåll: Xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx Tel: 00-000 00 00