Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal.
Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä.
Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
Kollektivavtal för järnvägsbranschen
1.3.2022–29.2.2024
Innehållsförteckning
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET
1
1. KAP | ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
14
1. § Kollektivavtalets tillämpningsområde 14
2. KAP | ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
15
5. § Anställningens början och arbetsavtal 15
6. § Arbetskommendering till utlandet 15
8. § Permittering och anställningsförhållandets upphörande 16
9. § Arbetsavtal för viss tid 16
10. § Att häva ett arbetsavtal eller anse arbetsavtalet hävt 16
12. § Bestämmelser om förfarande 17
3. KAP | ARBETSTID – ARBETE SOM OMFATTAS AV 5 § I ARBETSTIDSLAGEN
18
18
18
14. § Den ordinarie arbetstidens längd 18
15. § Förläggningen av den ordinarie arbetstiden 18
16. § När arbetsdygnet och arbetsveckan börjar 18
19
17. § Tillämpning av genomsnittlig ordinarie arbetstid 19
18. § Genomsnittlig arbetstid i lönebilaga 2 19
19. § Reglering av utjämningsledighet 20
21. § Arbetsskift på veckoslut 22
23. § Arbetstidsarrangemang för arbetstagare i intermittent treskiftsarbete 24
25
25. § Söckenhelgers och vissa andra dagars inverkan på arbetstiden 25
26
27. § Enskiftsarbete nattetid 26
3.6 TID SOM RÄKNAS SOM ARBETSTID
27
28. § Tid som räknas som arbetstid 27
29. § Restid som räknas som arbetstid 27
30. § Xxxxx tid som ska räknas som arbetstid 27
28
33. § Ledighet per vecka och veckans andra lediga dag 29
30
34. § Upprättande av ett timschema 30
35. § Ändring av ett timschema 30
36. § Ersättning till följd av ändring av ett arbetsskift 30
31
37. § Uträkning av arbetstidsersättningar (Enkel timlön) 31
38. § Utjämning av arbetstiden till jämna timmar 31
39. § Skifttillägg samt tillägg för kvälls- och nattarbete 31
44. § Arbete av utryckningsnatur 33
33
45. § Definition av mertidsarbete 33
46. § Ersättning för mertidsarbete 33
34
47. § Definition av övertidsarbete 34
49. § Ersättning för övertidsarbete 34
50. § Hur frånvaro inverkar på ersättning för övertidsarbete 35
51. § Övertidsersättning under en vecka eller arbetsperiod i vilken nyårsdagen, första maj eller självständighetsdagen infaller på annan dag än lördag eller söndag 35
35
52. § Beredskap i bostaden och utryckningspenning 35
3.13 BESTÄMMELSER FÖR DELTIDSARBETE
36
54. § Deltidsarbete och semester 37
4. KAP | ARBETSTID – ARBETE SOM OMFATTAS AV 7 § I ARBETSTIDSLAGEN (PERIODARBETE)
38
38
38
56. § Den ordinarie arbetstidens längd 38
57. § Arbetsvecka och arbetsperiod 38
38
58. § Reglering av utjämningsledighet 38
59. § Arbetsskiftens längd och delning 39
40
60. § Söckenhelgers och vissa andra dagars inverkan på arbetstiden 40
40
62. § Tidskompensation för nattarbete och tillägg för nattarbete 41
4.6 TID SOM RÄKNAS SOM ARBETSTID
41
63. § Tid som räknas som arbetstid 41
64. § Restid som räknas som arbetstid 41
65. § Xxxxx tid som ska räknas som arbetstid 42
43
68. § Ledighet per vecka och veckans andra lediga dag 44
45
69. § Upprättande av ett timschema 45
70. § Ändring av ett timschema 45
71. § Ersättning till följd av att ett arbetsskift avbryts, ställs in, delas eller fortsätter 46
46
72. § Uträkning av arbetstidsersättningar 46
73. § Utjämning av arbetstiden till jämna timmar 46
79. § Ersättning åt dem som frivilligt anslutit sig till systemet för ersättning av utryckning och ersättning för ändring av arbetsskift 48
49
80. § Definition av mertidsarbete 49
81. § Ersättning för mertidsarbete 49
49
82. § Definition av övertidsarbete 49
84. § Ersättning för övertidsarbete 50
85. § Hur frånvaro inverkar på ersättning för övertidsarbete och mertidsarbete 50
86. § Övertidsersättning under arbetsperiod i vilken ingår Kristi himmelfärdsdag eller där nyårsdagen, första maj eller självständighetsdagen infaller på annan dag än lördag eller söndag 50
51
4.13 BESTÄMMELSER FÖR DELTIDSARBETE
51
89. § Deltidsarbete och semester 51
53
90. § Fastställande av lönen 53
91. § Arbetsspecifikt specialtillägg 53
92. § Tillfälliga ändringar i arbetet 54
95. § Beräkning av lön för frånvarotid 55
96. § Korrigering av lönebetalning och löneavdrag 55
97. § Lönespecifikation och uppbärande av medlemsavgift 55
6. KAP | RESOR OCH ERSÄTTNING FÖR FLYTTKOSTNADER
56
99. § Ersättning för resekostnader 56
100. § Ersättning för restid 56
101. § Ersättning för flyttkostnader 57
58
7.1 SJUKFRÅNVARO OCH LÖN FÖR SJUKTID
58
102. § Rätt till lön för sjuktid 58
103. § Fastställande av hur länge en anställning varat 59
104. § Påvisande av arbetsoförmåga 59
105. § Beräkning av lön för sjuktid 60
61
106. § Familjeledighet och frånvaro av tvingande familjeskäl 61
107. § Lönebetalning under graviditets- och föräldraledighet 62
108. § Lönebetalning under tillfällig vårdledighet 62
108 a. § Frånvaro för vård av familjemedlem eller någon annan närstående 63
63
109. § Bemärkelsedagar och familjeskäl 63
110. § Försvar och befolkningsskydd 64
111. § Centralorganisationernas möten 64
112. § Kommunala förtroendeuppdrag 64
113. § Bestämmelser om förfarande 64
8. KAP | SEMESTER OCH SEMESTERPENNING
65
117. § Tid som är likställd med arbetad tid 65
118. § Semesterlön och semestertillägg 66
120. § Hur semester ges och delas upp 68
121. § Hörande av arbetstagare och meddelande om tidpunkten för semester 68
122. § Senareläggning av semester och vintersemesterns förlängningsdagar på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet 69
123. § Sparande av semester 70
124. § Vintersemesterförlängning 70
125. § Semesterpenning och hur den bestäms 70
73
9.1 ARBETARSKYDD OCH SKYDDSUTRUSTNING
73
126. § Allmänna bestämmelser 73
74
128. § Rätt till hälso- och sjukvård 74
129. § Fastställande av hur länge en anställning varat 75
130. § Hälsokontroller och ersättning av kostnader 76
76
131. § Olycksfallsförsäkring 76
132. § Evenemang på arbetsplatsen 76
10. KAP | SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
77
133. § Arbetsundersökningar 77
134. § Yrkesutbildning och annan utbildning 77
136. § Uträkning av förhandlingstid 78
11. KAP | SAMARBETE OCH PERSONALREPRESENTATION
78
139. § Arbetarskyddsfullmäktige 80
12. KAP | AVGÖRANDE AV MENINGSSKILJAKTIGHETER OCH ARBETSFRED
81
140. § Meningsskiljaktigheter som gäller kollektivavtalet 81
141. § Övriga meningsskiljaktigheter 82
142. § Förhindrande av arbetsinställelse 82
13. KAP | AVTALETS GILTIGHET OCH UPPSÄGNING
83
143. § Giltighet och uppsägning 83
LÖNEBILAGA 1 | ARBETEN MED ANKNYTNING TILL JÄRNVÄGSTRAFIKEN
84
84
84
4. § Lönedel som baserar sig på arbetets svårighetsgrad 84
LÖNEBILAGA 2 | ARBETEN MED ANKNYTNING TILL JÄRNVÄGSMATERIEL 95
1. ALLMÄNT 95
1. § Tillämpningsområde 95
2. § Arbetstid 95
2. LÖNEGRUNDER 95
3. § Lön 95
4. § Separata tillägg 101
LÖNEBILAGA 3 | ARBETEN MED ANKNYTNING TILL BANHÅLLNING OCH BANUTRUSTNING 103
1. ALLMÄNT 103
1. § Tillämpningsområde 103
2. § Arbetstid 103
2. LÖNEGRUNDER 103
3. § Lön 103
4. § Separata tillägg 109
Bilaga 1 / ALLMÄNT AVTAL 111
Bilaga 2 / Avtal gällande uppsägning av arbetsavtal och permittering 126
Bilaga 3. / Avtal gällande ersättning för resekostnader 139
Bilaga 4 / Tabeller för relativa arbetstimnormer 147
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET KOLLEKTIVAVTAL FÖR JÄRNVÄGSBRANSCHEN
Datum 13.5.2022
Plats Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf
Närvarande Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf:s och representanter för Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf
De undertecknade parterna i kollektivavtalet för järnvägsbranschen har idag 13.5.2022 undertecknat följande ändringar av kollektivavtalet:
1 Avtalsperiod
Avtalsperioden inleds 1.3.2022 och avslutas 29.2.2024. Avtalet kan sägas upp så att det upphör att gälla 28.2.2023, ifall ett avtal om omfattningen av lönejusteringarna 2023 inte kan nås före 31.12.2022. .
2 Löneförhöjning
2.1. År 2022
Lönerna höjs 1.6.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med en allmän förhöjning på 2,0 procent.
2 2. År 2023
Under oktober–november granskar parterna de utsikter i fråga om ekonomin och sysselsättningen som kan bedömas. På basis av bedömningen förhandlar parterna före 31.12.2022 om den löneförhöjning som genomförs 1.6.2023 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter samt om löneförhöjningens struktur.
Ifall man inte före 31.12.2022 kommer överens om omfattningen av lönejusteringarna som ska genomföras år 1.6.2023, kan vardera avtalsparten säga upp detta avtal så att det löper ut 28.2.2023. En skriftlig anmälan om uppsägningen ska lämnas in till den andra avtalsparten senast 31.12.2022.
2.3. Tabellöner
Tabellönerna höjs 1.6.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter i enlighet med den allmänna förhöjningen.
2.4. Tillägg i euro
Tilläggen i euro höjs 1.6.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med 2,0 procent.
De här avsedda tilläggen är:
lönebilaga 1 tillägg för bundenhet i arbetet
kompletterande del till tillägg för bundenhet i arbetet språktillägg
tillägg för språkkunskaper radiostyrningstillägg
lönebilaga 2 miljötillägg/tillägg för slutet rum tillägg för besvärligt arbete tillägg för flytt av tågmateriel
lönebilaga 4 Tillägg för chaufförer som utför vissa andra uppgifter Gemensamma nattillägg
nattillägg i enskiftsarbete
stolp- och masttillägg
tillägg för förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig
Strukturella ändringar (ändringarna träder i kraft 21.3.2022) Ändringar i kollektivavtalet
Till 3 § fogas ett nytt fjärde moment som lyder enligt följande:
3 §Lokala avtal
4. Man kan lokalt avtala på annat sätt om bestämmelserna om arbetstid och ersättningar i kap. 3 och 4.
Punkt 1 c i paragraf 18 ändras på följande sätt:
18 § Genomsnittlig arbetstid i lönebilaga 2
1. c) Bestämmelserna i 14–17 §, 19–21 §, 24 §, 27 § och 36 § 1 punkten i kollektivavtalet tillämpas inte om sådan genomsnittlig arbetstid används som fastställs i denna punkt.
27 § 4 mom. ändras på följande sätt:
27 § Enskiftsarbete nattetid
4. För enskiftsarbete nattetid betalas ett särskilt tillägg på 0,21 euro per timme utan förhöjningar och tillägg.
Förhöjningen träder i kraft från och med 1.6.2022 eller från och med ingången av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter.
50 § 1 mom. ändras på följande sätt:
50 § Hur frånvaro inverkar på ersättning för övertidsarbete
1. Om en arbetstagare varit frånvarande på grund av semester, sjukdom eller lagstadgad graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet eller avlönad kurs, utjämningsledighet eller arbetstidsförkortningsdag, betraktas denna tid som likställd med arbetstid vid beräkning av arbetstiden per vecka eller arbetsperiod. Som tid likställd med arbetstid betraktas även annan frånvaro i form av avlönad ledighet som nämns i punkt 7.3. Härvid är det arbetstiden enligt det fastställda timschemat som betraktas som tid likställd med arbetstid.
Denna ändring har avtalas i arbetsgruppen för familjeledighetsreformen den 13.4.2022. Ändringen träder i kraft fr.o.m. 1.8.2022.
65 § 3 mom. ändras och lyder på följande sätt:
65 § Xxxxx tid som ska räknas som arbetstid
3. För tågpersonal räknas på hemorten högst en timme och på annan ort högst två timmar av tiden mellan avställning och klargöring som arbetstid. Om tågpersonalen inte har tillgång till ett vilorum på annan ort mellan klockan 21.00 och 06.00 och ett vilorum eller ändamålsenligt pausutrymme under andra tider, räknas utöver de två timmarna mellan tur- och returtågen hälften av tiden över två timmar som arbetstid. Lokalt kan avtalas om att denna paragraf ska tillämpas i exceptionella situationer.
Ett nytt 10 mom. läggs till i 65 § enligt följande:
65 § Xxxxx tid som ska räknas som arbetstid
10.Efter en längre frånvaro ska introduktion i arbetet ordnas för arbetstagaren.
Lokalt avtalas om praxisen för introduktionen.
103 § 3 mom. ändras på följande sätt:
103 § Fastställande av hur länge en anställning varat
3. Till anställningsförhållandets längd räknas dock inte den tid då arbetstagaren har fått invalidpension eller varit permitterad eller haft semester utan lön, såvida han eller hon inte har erhållit särskild graviditetspenning, graviditetspenning eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen för den aktuella tiden. Till anställningsförhållandets längd räknas tiden av ledighet för vård av nära anhörig.
Denna ändring har avtalas i arbetsgruppen för familjeledighetsreformen den 13.4.2022. Ändringen träder i kraft fr.o.m. 1.8.2022.
106 § 1 mom. ändras på följande sätt:
106 § Familjeledighet och frånvaro av tvingande familjeskäl
1. Familjeledighet är graviditets-, särskild graviditets-, föräldra-, vård-, partiell vård- och tillfällig vårdledighet enligt arbetsavtalslagen (55/2001). Vid familjeledighet och frånvaro av tvingande familjeskäl och frånvaro för vård av familjemedlem eller annan nära anhörig samt ledighet för vård av anhörig tillämpas bestämmelserna i arbetsavtalslagens fjärde kapitel.
Denna ändring har avtalas i arbetsgruppen för familjeledighetsreformen den 13.4.2022. Ändringen träder i kraft fr.o.m. 1.8.2022.
Rubriken, 1 och 2 mom. i 107 § ändras och ett nytt 3 mom. läggs till enligt följande:
107 § Lönebetalning under graviditets- och föräldraledighet
1. Till en arbetstagare som är graviditetsledig och ska föda betalas lön från början av graviditetsledigheten, som innefattar 40 vardagar. Dessutom betalas till ifrågavarande födande arbetstagare lön under 32 vardagar av föräldraledigheten.
2. Till en icke-födande arbetstagare betalas lön under de 3 första arbetsdagar arbetstagaren är föräldraledig. Lönen betalas enligt bestämmelserna i 105 §.
3. En förutsättning för att lön ska betalas ut är att den födande arbetstagaren innan graviditets- och föräldraledigheten och den icke-födande arbetstagaren innan föräldraledigheten inleds har varit anställd hos samma arbetsgivare i minst sex månader.
Ändringarna i denna paragraf har avtalas i arbetsgruppen för familjeledighetsreformen den 13.4.2022. Ändringarna träder i kraft fr.o.m. 1.8.2022.
122 § 1–3 och 6 mom. ändras och lyder på följande sätt:
122 § Senareläggning av semester och vintersemesterns förlängningsdagar på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet
1. Om en arbetstagare under eller i början av semestern eller en del därav är arbetsoförmögen på grund av barnafödsel, sjukdom eller olycksfall eller i karantän förordnad av en smittskyddsläkare, ska semestern på arbetstagarens begäran förflyttas till en senare tidpunkt.
2. Semestern ska på arbetstagarens begäran också flyttas enligt 1 mom. om en arbetstagare när semestern eller en del av den börjar är befriad från arbetet på grund av särskild graviditets-, graviditets- eller föräldraledighet.
3. Arbetstagaren har på egen begäran också rätt att flytta fram semestern eller en del av den, om det är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att undergå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård att han eller hon under tiden för vården är arbetsoförmögen eller att arbetstagaren kommer att bli befriad från arbetet på grund av särskild graviditets-, graviditets- eller föräldraledighet.
6. Arbetstagaren är skyldig att visa upp ett läkarintyg över sin arbetsoförmåga eller ett intyg över förordnande om karantän när han eller hon begär att ledigheten flyttas.
Ändringarna i 2 och 3 mom. i denna paragraf har avtalas i arbetsgruppen för familjeledighetsreformen den 13.4.2022. Ändringarna i fråga träder i kraft fr.o.m. 1.8.2022.
128 § 2 mom. ändras på följande sätt:
128 § Rätt till hälso- och sjukvård
2. Utan hinder av vad som har bestämts ovan har en arbetstagare dock inte rätt till nämnda förmåner under den tid då han eller hon får invalidpension eller under permittering eller ledighet utan lön, såvida han eller hon inte har erhållit särskild graviditets-, graviditets- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen för den aktuella tiden.
Denna ändring har avtalas i arbetsgruppen för familjeledighetsreformen den 13.4.2022. Ändringen träder i kraft fr.o.m. 1.8.2022.
129 § 3 mom. ändras på följande sätt:
129 § Fastställande av hur länge en anställning varat
3. Till anställningsförhållandets längd räknas dock inte den tid då arbetstagaren har fått invalidpension eller varit permitterad eller haft semester utan lön, såvida han eller hon inte har erhållit särskild graviditetspenning, graviditetspenning eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen för den aktuella tiden. Till
anställningsförhållandets längd räknas tiden av ledighet för vård av nära anhörig.
Denna ändring har avtalas i arbetsgruppen för familjeledighetsreformen den 13.4.2022. Ändringen träder i kraft fr.o.m. 1.8.2022.
LÖNEBILAGA 1 | ARBETEN MED ANKNYTNING TILL JÄRNVÄGSTRAFIKEN
De arbetsspecifika lönegrupperna/svårighetsgraderna och riktlönerna per månad i tabellen i lönebilaga 1 ändras enligt följande:
Arbetsspecifika lönegrupper/svårighetsgrader och riktlöner per månad
Poäng | Lönegrupp | 1.4.2021 |
under 74 | 1 | 1 973,25 |
74- | 2 | 2 036,77 |
86- | 3 | 2 100,58 |
98- | 4 | 2 140,02 |
110- | 5 | 2 179,50 |
122- | 6 | 2 219,00 |
134- | 7 | 2 258,48 |
146- | 8 | 2 297,99 |
158- | 9 | 2 337,47 |
170- | 10 | 2 376,96 |
182- | 11 | 2 416,46 |
194- | 12 | 2 495,41 |
206- | 13 | 2 653,37 |
218- | 14 | 2 771,86 |
230- | 15 | 2 837,67 |
242- | 16 | 2 942,98 |
254- | 17 | 3 061,45 |
266- | 18 | 3 179,69 |
278- | 19 | 3 297,93 |
Protokollsanteckning:
Tilläggen av lönegrupp 18 och 19 i lönetabellen görs också i det kollektivavtal som kompletterar det kollektivavtal för järnvägsbranschen som Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf och Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf ingått.
Lönegrupp 19 i lönetabellen gäller från och med 1.3.2024 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter
Bilaga 2 ändras: första momentet i tillämpningsanvisningen i 3 § i avtalet gällande uppsägning av arbetsavtal och permittering ändras och lyder enligt följande:
3 § Uppsägningstider Tillämpningsanvisning
Fastställande av hur länge en anställning varat
Vid beräkning av anställningsförhållandets längd, enligt vilken uppsägningstiden fastställs, beaktas enbart den tid under vilken arbetstagaren oavbrutet har varit i arbetsgivarens tjänst i samma anställning. Till exempel avbryts anställningsförhållandet inte av överlåtelse av rörelse, graviditets-, föräldra- och vårdledighet, ledighet för vård av anhörig, värnplikt eller studieledighet.
Denna ändring har avtalas i arbetsgruppen för familjeledighetsreformen den 13.4.2022. Ändringen träder i kraft fr.o.m. 1.8.2022.
Bilaga 2 ändras: 14 § 1 mom. i avtalet gällande uppsägning av arbetsavtal och permittering ändras och ett nytt 3 mom. läggs till enligt följande:
14 § Permittering
1. När en arbetstagare permitteras ska varsel ges minst 14 dagar i förväg och permitteringen kan ske för viss tid eller tills vidare. Om permitteringsvarsel kan avtalas annat i ett lokalt avtal enligt 3 § i kollektivavtalet.
3. Om den förhandlingstid som föregår en permittering enligt 23 § i samarbetslagen (1333/2021) kan lokalt avtalas annat genom ett lokalt avtal enligt 3 § i kollektivavtalet.
LÖNEBILAGA 4
Till 3 § fogas ett nytt fjärde moment som lyder enligt följande:
3 §Lokala avtal
4. Man kan lokalt avtala på annat sätt om bestämmelserna om arbetstid och ersättningar i kap. 4.
Till 13 § fogas ett nytt andra moment som lyder enligt följande:
13 § Tillämpningsområde
2. I arbetsuppgifter i kontrollrum inom den spårbundna stadstrafiken (trafikstyrning, tekniska kontrollrum och kontrollrum för säkerheten) kan vad gäller arbetstid och lönegrunder med arbetsgivarens beslut iakttas bestämmelserna om lönegrunder i 3 kap. i kollektivavtalet för järnvägsbranschen och punkt 2 i lönebilaga 3.
Ett nytt 6 mom. läggs till i 24 § enligt följande:
24 § Annan tid som ska räknas som arbetstid
6. Efter en längre frånvaro ska introduktion i arbetet ordnas för arbetstagaren. Lokalt avtalas om praxisen för introduktionen.
61 § 3 mom. ändras på följande sätt:
61 § Fastställande av hur länge en anställning varat
3. Till anställningsförhållandets längd räknas dock inte den tid då arbetstagaren har fått invalidpension eller varit permitterad eller haft semester utan lön, såvida han eller hon inte har erhållit särskild graviditetspenning, graviditetspenning eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen för den aktuella tiden. Till anställningsförhållandets längd räknas tiden av ledighet för vård av nära anhörig.
Denna ändring har avtalas i arbetsgruppen för familjeledighetsreformen den 13.4.2022. Ändringen träder i kraft fr.o.m. 1.8.2022.
64 § 1 mom. ändras på följande sätt:
64 § Familjeledighet och frånvaro av tvingande familjeskäl
1. Familjeledighet är graviditets-, särskild graviditets-, föräldra-, vård-, partiell vård- och tillfällig vårdledighet enligt arbetsavtalslagen (55/2001). Vid familjeledighet och frånvaro av tvingande familjeskäl och frånvaro för vård av familjemedlem eller annan nära anhörig samt ledighet för vård av anhörig tillämpas bestämmelserna i arbetsavtalslagens fjärde kapitel.
Denna ändring har avtalas i arbetsgruppen för familjeledighetsreformen den 13.4.2022. Ändringen träder i kraft fr.o.m. 1.8.2022.
Rubriken, 1 och 2 mom. i 65 § ändras och ett nytt 3 mom. läggs till enligt följande:
65 § Lönebetalning under graviditets- och föräldraledighet
1. Till en arbetstagare som är graviditetsledig och ska föda betalas lön från början av graviditetsledigheten, som innefattar 40 vardagar. Dessutom betalas till
ifrågavarande födande arbetstagare lön under 32 vardagar av föräldraledigheten.
2. Till en icke-födande arbetstagare betalas lön under de 3 första arbetsdagar arbetstagaren är föräldraledig. Lönen betalas enligt bestämmelserna i 63 §.
3. En förutsättning för att lön ska betalas ut är att den födande arbetstagaren innan graviditets- och föräldraledigheten och den icke-födande arbetstagaren innan föräldraledigheten inleds har varit anställd hos samma arbetsgivare i minst sex månader.
Ändringarna i denna paragraf har avtalas i arbetsgruppen för familjeledighetsreformen den 13.4.2022. Ändringarna träder i kraft fr.o.m. 1.8.2022.
80 § 1–3 och 6 mom. ändras och lyder på följande sätt:
80 § Senareläggning av semester och vintersemesterns förlängningsdagar på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet
1. Om en arbetstagare under eller i början av semestern eller en del därav är arbetsoförmögen på grund av barnafödsel, sjukdom eller olycksfall eller i karantän förordnad av en smittskyddsläkare, ska semestern på arbetstagarens begäran förflyttas till en senare tidpunkt.
2. Semestern ska på arbetstagarens begäran också flyttas enligt 1 mom. om en arbetstagare när semestern eller en del av den börjar är befriad från arbetet på grund av särskild graviditets-, graviditets- eller föräldraledighet.
3. Arbetstagaren har på egen begäran också rätt att flytta fram semestern eller en del av den, om det är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att undergå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård att han eller hon under tiden för vården är arbetsoförmögen eller att arbetstagaren kommer att bli befriad från arbetet på grund av särskild graviditets-, graviditets- eller föräldraledighet.
6. Arbetstagaren är skyldig att visa upp ett läkarintyg över sin arbetsoförmåga eller ett intyg över förordnande om karantän när han eller hon begär att ledigheten flyttas.
Ändringarna i 2 och 3 mom. i denna paragraf har avtalas i arbetsgruppen för familjeledighetsreformen den 13.4.2022. Ändringarna i fråga träder i kraft fr.o.m. 1.8.2022.
LÖNEBILAGA 4 ARBETEN MED ANKNYTNING TILL SPÅRBUNDEN STADSTRAFIK
Till 2 § fogas ett nytt andra moment som lyder enligt följande:
2 §Arbetstid
2. I arbetsuppgifter i kontrollrum inom den spårbundna stadstrafiken (trafikstyrning, tekniska kontrollrum och kontrollrum för säkerheten) kan vad gäller arbetstid och lönegrunder med arbetsgivarens beslut iakttas bestämmelserna om lönegrunder i 3 kap. i kollektivavtalet för järnvägsbranschen och punkt 2 i lönebilaga 3.
3 § 2, 3, 4 mom. ändras och 5 och 6 mom. läggs till enligt följande:
3 § Lön
1.4.2020 1.4.2021
Spårvagnsförare | 2 070,01 | 2 096,92 |
Metrotågförare | 1981,15 | |
Förare inom den spårbundna stadstrafiken | 2216,93 | |
Spårvagns- och metrotågförare Uppgiftens syfte; |
Att köra spårvagn eller metrotåg enligt givna anvisningar så att kravet på trafikens pålitlighet och säkerhet uppnås och så att man uppfyller det servicelöfte som avgetts.
Huvuduppgifter:
Att köra spårvagn eller metrotåg och arbeten som hör nära samman med detta, som att granska spårvagnarna, sanda och lätta städarbeten.
Förare inom den spårbundna stadstrafiken Uppgiftens syfte:
Att köra spårvagn och metrotåg enligt givna anvisningar så att kravet på trafikens pålitlighet och säkerhet uppnås och så att man uppfyller det servicelöfte som avgetts.
Huvuduppgifter:
Att köra spårvagn och metrotåg och arbeten som hör nära samman med detta, som att granska spårvagnarna, sanda och lätta städarbeten.
Bilaga 2 ändras: första momentet i tillämpningsanvisningen i 3 § i avtalet gällande uppsägning av arbetsavtal och permittering ändras och lyder enligt följande:
3 § Uppsägningstider Tillämpningsanvisning
Fastställande av hur länge en anställning varat
Vid beräkning av anställningsförhållandets längd, enligt vilken uppsägningstiden fastställs, beaktas enbart den tid under vilken arbetstagaren oavbrutet har varit i arbetsgivarens tjänst i samma anställning. Till exempel avbryts anställningsförhållandet inte av överlåtelse av rörelse, graviditets-, föräldra- och vårdledighet, ledighet för vård av anhörig, värnplikt eller studieledighet.
Denna ändring har avtalas i arbetsgruppen för familjeledighetsreformen den 13.4.2022. Ändringen träder i kraft fr.o.m. 1.8.2022.
Bilaga 2 ändras: 14 § 1 mom. i avtalet gällande uppsägning av arbetsavtal och permittering ändras och ett nytt 3 mom. läggs till enligt följande:
14 § Permittering
1. När en arbetstagare permitteras ska varsel ges minst 14 dagar i förväg och permitteringen kan ske för viss tid eller tills vidare. Om permitteringsvarsel kan avtalas annat i ett lokalt avtal enligt 3 § i kollektivavtalet.
3. Om den förhandlingstid som föregår en permittering enligt 23 § i samarbetslagen (1333/2021) kan lokalt avtalas annat genom ett lokalt avtal enligt 3 § i kollektivavtalet.
4. Försöksprojekt med genomsnittlig arbetstid
Parterna har avtalat om ett försöksprojekt med genomsnittlig arbetstid i fjärrtrafiken. Försöksprojektet genomföras på överenskommet sätt under 2022.
Parterna tillsätter en arbetsgrupp som har i uppgift att på basis av de erfarenheter som erhållits av VR-Group Ab:s försöksprojekt med genomsnittlig arbetstid i fjärrtrafiken (företagsspecifikt kollektivavtalsprotokoll gällande VR-Group Ab 19.3.2021) komma överens om att fortsätta eller utvidga försöksprojektet med genomsnittlig arbetstid på överenskommet sätt samt att införa texten i försöksprojektet i kollektivavtalet för järnvägsbranschen.
5. Arbetsgrupper
5.1. Arbetsgrupp för familjeledighetsreform
Arbetsgruppen justerar före 1.8.2022 kollektivavtalets lönebestämmelser om moderskaps- och faderskapsledighet så att beteckningarna överensstämmer med familjeledighetsreformen. Detta genomförs så att det totala antalet lediga dagar med lön förblir på samma nivå efter reformen, terminologin ändras i enlighet med bilaga 1. Terminologin i bilaga 1 kan ändras genom ett gemensamt beslut av arbetsgruppen. Man kan komma överens om att ta i bruk de ändringar som arbetsgruppen kommit överens om under avtalsperioden.
Kollektivavtalsparterna har nått ett förhandlingsresultat i arbetsgruppen den 13.4.2022. Parterna har i arbetsgruppen avtalat om kollektivavtalstexterna med anknytning till den familjeledighetsreform som träder i kraft 1.8.2022 så att de motsvarar den tvingande lagstiftningen. Om det senare visar sig att parternas bedömning är felaktig, förbinder sig parterna att rätta till texterna i kollektivavtalet i enlighet med den skrivelse i förhandlingsresultatet som berör arbetsgruppen på ett som inte ökar kostnaderna för kollektivavtalet, om avtalsparterna inte kommer överens om annat.
5.2. Lönebilaga 4 arbetsgrupp
Parterna tillsätter en arbetsgrupp som har i uppgift att utveckla tillämpningsområdet, strukturen och terminologin i lönebilaga 4. Arbetsgruppen har i uppgift att bedöma hur krävande uppgifterna är och fastställa löner utifrån eventuella behov av ändringar av tillämpningsområdet.
Arbetsgruppens arbete ska vara klart 31.10.2022.
5.4. Arbetsgrupp för skiftplanering
Vid VR Group Ab tillsätts en arbetsgrupp som har i uppgift att utveckla processen för skiftplanering i syfte att förbättra dess kvalitet. Som en del av arbetet pilottestar arbetsgruppen en praxis där man får sex dagar tid att studera timschemat som sedan ges till förtroendemannen.
Arbetsgruppens arbete ska vara klart 30.11.2022.
Om arbetsgruppen inte når ett slutresultat, ändras 34 § 2 mom. och 69 § 2 mom. så att de lyder enligt följande:
Förtroendemannen bör innan timschemats planerade ikraftträdande beredas tillfälle att studera det föreslagna timschemat under minst sex dagar och omedelbart därefter lämna sitt utlåtande om det. Arbetsgivaren ska dock ge förtroendemannen tillfälle att bekanta sig med förslaget i ett så tidigt skede som möjligt och genast då arbetsskiftsplanen är klar.
6. Datum och underskrifter
Helsingfors den 13 maj 2022
ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA RF
Xxxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxx
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF
Xxxxx Xxxxx-Xxxxx Xxxxx Xxxxxxx
1. KAP | ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1. § Kollektivavtalets tillämpningsområde
1. Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas på arbeten med anknytning till järnvägsbranschen enligt följande:
- Arbeten med anknytning till järnvägstrafiken Lönebilaga 1
- Arbeten med anknytning till järnvägsmateriel Lönebilaga 2
- Arbeten med anknytning till banhållning och banutrustning Lönebilaga 3
- Arbeten med anknytning till spårbunden stadstrafik Lönebilaga 4
2. Särskilda bestämmelser gällande löner och arbetsvillkor finns i avtalets lönebilagor.
2. § Allmänna avtal
1. Följande avtal tillämpas som en del av detta kollektivavtal:
- Allmänt avtal Bilaga 1
- Avtal om uppsägningsskydd Bilaga 2
- Avtal gällande resekostnader Xxxxxx 3
3. § Lokala avtal
1. Enligt de nedan avsedda bestämmelserna i kollektivavtalet kan lokala avtal om frågor i anslutning till fullmäktige ingås i enlighet med kollektivavtalets förhandlingsordning samt mellan företaget och arbetstagarföreningen eller mellan arbetsgivarens representant och huvudförtroendemannen eller mellan personer som befullmäktigats av dessa. Avtal som träffats med förtroendemän binder de arbetstagare som förtroendemännen ska anses representera.
2. Avtal kan ingås för viss tid eller tills vidare. Avtal som gäller tills vidare kan sägas upp med tre månaders uppsägningstid, om man inte kommer överens om annan uppsägningstid.
3. Avtalet ska upprättas skriftligen och ett sådant lokalt avtal som avses här är en del av gällande kollektivavtal.
4. Man kan lokalt avtala på annat sätt om bestämmelserna om arbetstid och ersättningar i kap. 3 och 4.
4. § Överlevnadsklausul
1. Om företagen som omfattas av avtalet under avtalsperioden hamnar i exceptionella ekonomiska svårigheter, kan avtalsparterna göra en ny bedömning av kollektivavtalslösningens lämplighet för den rådande ekonomiska situationen och avtala om ändringar som ska göras i avtalet som är nödvändiga för företagens verksamhetsförutsättningar och för att trygga arbetsplatser under avtalsperioden.
2. KAP | ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
5. § Anställningens början och arbetsavtal
1. Arbetsgivaren har i enlighet med arbetsavtalslagen rätt att leda och övervaka arbetet samt anställa och säga upp arbetstagare.
2. Vid upprättande av arbetsavtalet ska arbetstagaren på ett bevisligt sätt underrättas om arbetets art, arbetsplatsen, arbetsorten samt eventuellt arbetsområde. Arbetstagaren ska även informeras om arbetsavtalet är avsett att gälla för en bestämd tid eller annars bör anses vara tidsbestämt eller om arbetsavtalet ska anses gälla tills vidare. Om arbetsavtalet är avsett att gälla för en bestämd tid eller annars bör anses vara tidsbestämt, ska arbetstagaren även informeras om dess längd antingen i kalendertid eller på annat för omständigheterna tillämpligt sätt. Ett skriftligt arbetsavtal ska alltid upprättas med arbetstagaren.
3. I arbetsavtalet kan man komma överens om en prövotid på högst sex månader. Om arbetstagaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut underrätta arbetstagaren om att prövotiden förlängs.
4. En arbetstagares anställningsförhållande anses börja den dag då arbetsgivaren i samband med anställning av arbetstagaren meddelar att arbetet ska börja och då arbetstagaren i enlighet med avtalet börjar sitt arbete.
5. En anställning ska genast meddelas vederbörande förtroendeman som har rätt att få en kopia av det skriftliga arbetsavtalet.
6. I den introduktionsutbildning som ges arbetstagaren inkluderas även handledning i samarbetssystemet, vilken ges av förtroendemannen och arbetarskyddsombudet.
6. § Arbetskommendering till utlandet
1. I fråga om en arbetskommendering till utlandet ingås ett skriftligt avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare där man klarlägger frågor kring lön, arbetstid, inkvartering, försäkringar, sjukdomsfall, besök hemma, semester och liknande. Avtalet ska sändas till förtroendemannen för kännedom.
7. § Allmänna skyldigheter
1. En arbetstagare ska utföra sitt arbete flitigt och noggrant, följa arbetstiden noga samt i sitt arbete undvika allt som kan äventyra säkerheten för honom eller henne eller en arbetskamrat samt undvika allt som kan skada arbetsgivarens egendom.
2. Det är ovillkorligen förbjudet att vistas på arbetsplatsen under påverkan av alkohol eller andra rusmedel.
3. Frånvaro från arbetet ska överenskommas på förhand med arbetsgivaren.
4. Arbetstagaren ska vara på den samlingsplats som fastställs i arbetsavtalet och redo att arbeta när arbetstiden börjar. Som samlingsplats (startplats) anses den plats där arbetstagaren normalt mottar sina arbetsorder eller där han eller hon på arbetsgivarens order genom bestående arrangemang förvarar redskap och utrustning för sitt arbete.
5. Lokalt kan man beroende på förhållande avtala om en annan plats istället för samlingsplatsen, där arbetstagaren ska vara vid arbetstidens början. Den tillfälligt ändrade samlingsplatsen får inte försämra arbetstagarens tidigare förmåner.
8. § Permittering och anställningsförhållandets upphörande
1. I fråga om permittering och, sedan anställningsförhållandet pågått i tre månaders tid utan avbrott, uppsägning av tills vidare gällande arbetsavtal tillämpas de särskilda bestämmelserna gällande uppsägningsskydd och grunder för permittering. (Bilaga 2)
9. § Arbetsavtal för viss tid
1. Uppsägningstid tillämpas inte om arbetsavtalet ingåtts för viss tid. Anställningsförhållandet upphör därvid när den avtalade tiden löper ut eller arbetet blir färdigt.
10. § Att häva ett arbetsavtal eller anse arbetsavtalet hävt
1. Ett arbetsavtal där man avtalat om en prövotid kan hävas av vardera parten utan uppsägningstid.
2. Ett arbetsavtal kan hävas utan uppsägningstid på de grunder som anges i 8 kap. i arbetsavtalslagen.
3. Om arbetstagaren har varit frånvarande minst sju dagar och under denna tid inte har meddelat giltigt hinder, har arbetsgivaren rätt att betrakta arbetsavtalet som hävt. Före hävandet av arbetsavtalet ska arbetsgivaren höra vederbörande förtroendeman i ärendet.
4. Om arbetstagaren ändå kan bevisa att han eller hon på grund av oöverstigliga hinder inte har haft möjlighet att inom ovan nämnda tid förete giltig utredning över orsaken till frånvaron, men företer denna utredning omedelbart när hindret upphört återgår hävningen av anställningsförhållandet.
11. § Arbetsbrist
1. Ett anställningsförhållande kan också upphöra på grund av brist på arbete. En arbetstagare ska emellertid innan uppsägning av denna orsak om möjligt omplaceras till ett arbete på arbetsplatsen som motsvarar arbetstagarens yrke eller annars är lämpligt för honom eller henne. Om möjligheter saknas till en sådan omplacering, kan arbetstagaren med sitt eget medgivande omplaceras till en arbetsplats hos något annat företag som har behov av arbetskraft. Efter omplaceringen fastställs arbetstagarens lön enligt det nya arbetet.
2. Om det råder allmän arbetsbrist inom något arbetsområde som nämns i 1 §, ska avtalsparterna förhandla om förkortning av arbetstiden.
3. Om uppsägningar måste genomföras trots de ovannämnda åtgärderna, ska i regel den arbetstagare som har varit anställd kortast tid och som har minst försörjningsplikt sägas upp först, såvida inte arbetstagaren på grund av sitt yrke anses nödvändig att ha kvar i arbetet. Innan sådana uppsägnings- och förflyttningsåtgärder vidtas ska arbetsledningen höra förtroendemannen.
4. När arbetsmängden växer och antalet arbetstagare av denna orsak måste ökas, ska man eftersträva att i första hand anställa arbetstagare som tidigare arbetat inom företaget och sagts upp på grund av arbetsbrist.
12. § Bestämmelser om förfarande
1. Tvister gällande upphörande av anställningsförhållande på grund av sjukdom eller gällande missbruk av rätten till sjukfrånvaro avgörs på det sätt som man i detta kollektivavtal kommit överens om att avgöra tvister. Vid behov deltar en sakkunnigläkare i behandlingen av ärendet.
2. Ett anställningsförhållande ska avslutas på ett verifierbart sätt. Arbetstagaren ska samtidigt informeras om skälet till anställningsförhållandets upphörande. Ett arbetsavtal ska sägas upp eller hävas skriftligt.
3. Arbetstagaren har rätt att få ett tillfälligt arbetsintyg under tiden anställningsförhållandet pågår.
3. KAP | ARBETSTID – ARBETE SOM OMFATTAS AV 5 § I ARBETSTIDSLAGEN
3.1 ALLMÄNT
13. § Tillämpningsområde
1. Arbetstiden i uppgifterna i lönebilagorna 2 och 3 fastställs enligt detta kapitel och 5
§ i arbetstidslagen.
3.2 ORDINARIE ARBETSTID
14. § Den ordinarie arbetstidens längd
1. Den ordinarie arbetstiden per vecka är 38 timmar 20 minuter.
Ordinarie arbetstid per dygn är 8 timmar fyra dagar i veckan och en dag 6 timmar 20 minuter.
15. § Förläggningen av den ordinarie arbetstiden
1. Den ordinarie arbetstiden infaller, ifall man inte lokalt kommer överens om annat:
a) vid dagarbete kl. 7.00–16.00,
b) vid tvåskiftsarbete ett dagskift kl. 7.00–15.00 eller kl.6.00–14.30 och ett kvällsskift kl.15.00–23.00 eller kl.14.30–23.00; och
c) vid treskiftsarbete ett nattskift kl. 23.00–7.00, ett dagskift kl. 7.00–15.00 och ett kvällsskift kl. 15.00–23.00.
16. § När arbetsdygnet och arbetsveckan börjar
1. Arbetsveckan inleds på måndag kl.7.00, om man inte lokalt avtalar om att den ska inledas tidigast på söndag kl. 21.00. Arbetsdygnet inleds kl.7.00, om inte lokalt avtalas annorlunda.
3.3 ARBETSTIDSARRANGEMANG
17. § Tillämpning av genomsnittlig ordinarie arbetstid
1. Den ordinarie arbetstiden per dygn kan genom avtal på förhand tillfälligt förlängas till 10 timmar, förutsatt att den ordinarie arbetstiden per vecka under en period på högst 12 veckor utjämnas till ett genomsnitt på 38 timmar 20 minuter per vecka. Ett sådant arrangemang ska avtalas senast arbetsdagen före den dag så den förlängda arbetstiden tillämpas första gången.
2. Den ordinarie arbetstiden per vecka är 38 timmar 20 minuter. Den ordinarie arbetstiden per vecka kan ordnas så att den i medeltal är 38 timmar 20 minuter per vecka
− i dagarbete och tvåskiftsarbete under en tidsperiod på högst 2 veckor (för el- och datamontörer högst 4 veckor)
− vid intermittent treskiftsarbete under en period på högst sex veckor
− vid oavbrutet tvåskiftsarbete under en period på högst ett år, förutsatt att ett timschema upprättats för arbetet för minst den tid inom vilken den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till det angivna genomsnittet.
Innan genomsnittlig arbetstid per vecka tas i bruk ska arbetstagarna informeras om den och timschemat göras tillgängligt för dem senast sju dagar i förväg.
3. Förtroendemannen kan lokalt ingå avvikande avtal om dessa bestämmelser om genomsnittlig arbetstid.
18. § Genomsnittlig arbetstid i lönebilaga 2
1. I lönebilaga 2 kan man också tillämpa genomsnittlig arbetstid och iaktta bestämmelserna nedan:
a) Den ordinarie arbetstiden per vecka kan ordnas så att den i medeltal är 38 timmar 20 minuter per vecka under en period på högst 26 veckor. Lokalt kan man avtala om en utjämningsperiod på högst 52 veckor. Den ordinarie arbetstiden per dygn kan uppgå till högst 12 timmar och den ordinarie arbetstiden per vecka till högst 50 timmar. Man kan lokalt avtala om att den ordinarie arbetstiden per vecka är högst 60 timmar. För att tillämpa en ordinarie arbetstid per dygn som är kortare än sex timmar krävs att man lokalt kommit överens om det.
b) För arbetet ska man på förhand upprätta ett schema för utjämning av arbetstiden för minst den tid inom vilken den ordinarie arbetstiden jämnas ut till det föreskrivna genomsnittet.
c) Bestämmelserna i 14–17 §, 19–21 §, 24 §, 27 § och 36 § 1 punkten i kollektivavtalet tillämpas inte om sådan genomsnittlig arbetstid används som fastställs i denna punkt.
d) Arbetsveckan inleds på måndag kl.7.00, om man inte lokalt avtalar om att den ska inledas tidigast på söndag kl. 21.00. Arbetsdygnet inleds kl.7.00, om inte lokalt avtalas annorlunda.
e) Arbetstagaren ska meddelas om det fastställda timschemats ikraftträdande utan dröjsmål efter förtroendemannens utlåtande minst sju dagar innan det tas i bruk.
f) Om man tvingas avvika från den på förhand upprättade arbetsskiftsförteckningen med undantag för dagarbetstid och meddelandet om ändringen kommer mindre än sju dygn innan ändringen, betalas för det första ändrade arbetsskiftet en ersättning motsvarande tidlön för en timme utan förhöjningar och tillägg.
g) I detta arbetstidsschema kan man utföra nattarbete.
h) För kvälls- och nattarbete betalas ett tillägg enligt 39 § 2 punkten.
i) Söckenhelgernas förkortande inverkan på arbetstiden beaktas den vecka eller under den utjämningsperiod där söckenhelgen ingår. Om arrbetstiden inte kan förkortas, betalas ersättningar enligt 25 §.
j) Om anställningsförhållandet upphör till följd av att arbetstagaren säger upp sig eller av någon annan anledning som beror på arbetstagaren under en pågående utjämningsperiod innan arbetstiden har jämnats ut till i genomsnitt 38 timmar 20 minuter per vecka, ersätts den uteblivna förtjänsten genom att man räknar ut hur många timmar längre än 38 timmar 20 minuter per vecka den genomsnittliga arbetstiden har varit. För dessa timmar betalas en ersättning som motsvarar lönen för ordinarie arbetstid. Om den genomsnittliga arbetstiden per vecka har varit mindre än 38 timmar 20 minuter, dras på motsvarande sätt dessa timmar av från arbetstagarens lön.
k) Om anställningsförhållandet upphör av en orsak som inte beror på arbetstagaren, återkrävs inte ett eventuellt kvarvarande underskott i utjämningsschemat av arbetstagaren. Arbetstagaren ersätts för överskridande timmar. Det samma gäller när en arbetstagare övergår till en annan arbetsidsform under en pågående utjämningsperiod.
l) Ovan nämnda ersättningar varken betalas eller återkrävs förhöjda.
19. § Reglering av utjämningsledighet
1. Den ordinarie arbetstiden per vecka kan vid behov och om man lokalt ingår ett separat avtal om det ordnas så att den är i genomsnitt 38 timmar 20 minuter per vecka vid dagarbete och tvåskiftarbete samt i intermittent treskiftarbete under en period om högst 26 veckor.
2. Ordinarie arbetstid i ovannämnda schema är åtta timmar per dag, dvs. förkortade arbetsdagar förekommer inte. Arbetstiden per vecka är om inte annat avtalas 40 timmar i veckan.
3. För arbetad tid och semester tjänas 1 timme 40 minuter utjämningsledighet in per vecka. Vid arbetsoförmåga tjänas utjämningsledighet in under endast fem dagar.
4. Arbetstiden jämnas ut genom att ge arbetstagaren totalt tio dagar utjämningsledighet per kalenderår. Utjämningsledighet kan tas ut, även om den ännu inte är intjänad.
5. Om införande av timschema vid arrangemang av utjämningsledighet måste särskilt avtalas lokalt. Av timschemat måste framgå start- och sluttider för ordinarie arbetstid samt dagarna för på förhand avtalad utjämningsledighet.
6. Arbetstid på en dag som enligt timschemat är en utjämningsledighet ska i första hand ersättas med ledighet av motsvarande längd vid ett senare tillfälle. Om arbetstagaren inte kan få sådan ledighet, ersätts outnyttjad ledighet enligt enkel timlön.
7. Arbetstagaren har på begäran rätt att flytta utjämningsdagar som införts i timschemat, om arbetstagaren är arbetsoförmögen när utjämningsdagarna börjar. Utjämningsdagarna får inte placeras under semestern. Utjämningsdagarna kan om så särskilt avtalas även ges i anslutning till semesterns början eller slut.
20. § Arbetstidsbank
1. Om så särskilt avtalas lokalt kan den ordinarie arbetstiden per dygn tillfälligt förlängas till 10 timmar och den ordinarie arbetstiden per vecka till 50 timmar, förutsatt att den ordinarie arbetstiden per vecka under en period av högst ett år i genomsnitt utjämnas till 38 timmar 20 minuter per vecka. Ett sådant arrangemang ska avtalas lokalt senast sju dagar före den arbetsdag som den genomsnittliga arbetstiden tillämpas första gången.
2. Om man måste avvika från de på förhand uppgjorda arbetsskiften, ska arbetstagaren för det första ändrade arbetsskiftet betalas ersättning motsvarande tidlön för en timme utan förhöjningar eller tillägg. Insamlings- och utjämningsperioden i arbetstidsbanken får högst omfatta 52 veckor (1.4 - 31.3). Arbetstidsledighet som samlats in i banken ska även tas under den här tiden.
3. För arbetstagare i arbetstidsform med förlängd arbetstid per vecka tillämpas 49 § 2 punkten för den del som överstiger 50 veckoarbetstimmar. Veckovila enligt 33 § i kollektivavtalet ska ordnas som verklig ledighet.
4. De under insamlingsperioden insamlade arbetstimmar per vecka som överstiger 40 timmar i arbetstidsform med förlängd arbetstid per vecka överförs till arbetstidsbanken förhöjda med 50 procent för de åtta första timmarna och förhöjda med 100 procent för resterande timmar.
5. I arbetstidsform med förlängd arbetstid per vecka betalas söndagsersättning och andra tilläggsarvoden som penningersättning enligt detta kollektivavtal.
6. I arbetstidsform med förlängd arbetstid per dag kan den dagliga ordinarie arbetstiden under insamlingsperioden förlängas med högst 10 timmar utan att ändra på arbetsveckans start- och sluttider, så att den ordinarie arbetstiden per kalendervecka får vara högst 50 arbetstimmar.
7. Arbetstimmar som överskrider 8 timmar under insamlingsperioden i en arbetstidsform med förlängd arbetstid per dag förs in i arbetstidsbanken förhöjda med 50 %.
8. Vid arbetstidsform med förlängd arbetstid per dag betalas övertidsersättning enligt 49 § 1 och 2 punkten för arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden i timschemat per dag eller vecka.
9. Arbetstidsuppföljningen ska ordnas så att det maximala antalet timmar i arbetstidsbanken aldrig under utjämningsperioden överstiger 120 timmar. I uppgifter i lönebilaga 3 kan saldot i arbetstidsbanken med arbetstagarens samtycke vara negativt, dock högst 40 timmar åt gången.
10. Arbetstiden i arbetstidsbanken ska ges som avlönad tid likställd med arbetstid vid lokalt avtalad tidpunkt under den 52 veckor långa utjämningsperioden. Om anställningsförhållandet upphör innan den insamlade arbetstiden tagits ut, utgår penningersättning för den outnyttjade arbetstiden.
11. Om en person insjuknar före eller under planerad arbetsledighet, överförs den outnyttjade delen till en senare tidpunkt. Om en person på grund av sjukdom inte hinner ta ut arbetsledighet under den 52 veckor långa utjämningsperioden, utgår penningersättning för den outnyttjade delen.
12. De som arbetar i den här avsedda arbetstidsformen betalas för arbetsskift som överstiger arbetstiden per dygn eller vecka ett uppgiftsspecifikt specialtillägg på fyra procent per inlett skift, oavsett om personen har en så kallad garantidel eller inte.
13. Arbetstidsbankens saldouppgifter som berör de arbetstagare som omfattas av en förtroendemans intressebevakningssfär lämnas på begäran kvartalsvis och ändamålsenligt grupperade till förtroendemannen.
21. § Arbetsskift på veckoslut
1. Om så avtalas lokalt kan man använda sig av arbetsskift på veckoslut under de förutsättningar som nämns nedan. Den ordinarie arbetstiden per dygn kan i sådan arbetstidsform dock vara högst 12 timmar.
2. I veckoslutskiften görs två 12 timmars arbetsskift varefter arbetstagaren under de två därpå följande veckorna har rätt att få fem arbetsskift som oavbruten betald ledighet.
3. Ifall en arbetstagare under den betalda ledigheten kallas till arbete och man inte kommer överens om tidpunkten för den förskjutna ledigheten betalas arbetstagaren för det utförda arbetet för de första 8 timmarna enkel timlön, för de följande 8 timmarna lön förhöjd med 50 % och därefter timlön förhöjd med 100 %. Ledigheten betraktas då som tagen.
Tillämpningsdirektiv:
Övriga ledigheter eller ovan nämnda tid i arbetet som är förlagd mellan ovan nämnda ledigheterna innebär inte avbrott i den oavbrutna ledigheten.
4. Arbetsskift på veckoslut ska förläggas under tiden mellan fredag kl.18.00 och söndag kl.24.00, om det inte lokalt avtalas om att veckoslutets arbetsskift slutar senast kl.07.00 på måndag.
5. Samma arbetstagare kan ha arbetsskift på veckoslut under tre på varandra följande veckoslut, om inte annat avtalas lokalt. I timschemat ska framgå när arbetstiden börjar och slutar. Innan arbetsskiften på veckoslut börjar ska arbetstagaren få en oavbruten vilotid på minst åtta timmar.
6. Vid veckoslutsarbete som avses i detta avtal ändras arbetade timmar mellan kl.0.00 och 18.00 till enkla arbetstimmar gånger en och en halv, och lördagsersättning betalas för tiden mellan kl.06.00 och 18.00 med 25 procent av den enkla timlönen.
7. Arbetstimmar under en söndag ändras till fördubblade enkla arbetstimmar, även för arbete som utförts efter kl.18.00 på en lördag.
8. Kvälls- och nattillägg samt andra s.k. miljötillägg betalas enligt detta kollektivavtal. Då det inte är frågan om egentligt skiftarbete betalas ovannämnda kvälls- och nattillägg enligt 39 § 2 punkten.
9. Förhöjda arbetstimmar som betalas för lördagar är inte övertidstimmar enligt lag.
10. Lön för sjuktid betalas enligt detta kollektivavtal. Om man insjuknar under en ledig vecka, betalas inte arbetslön och lön för sjuktid parallellt. En arbetstagare som insjuknar under arbetsskift på veckoslut har rätt till ledighet på samma sätt som de som arbetat.
11. Om en arbetstagare på grund av sjukledighet inte kan vara i här avsett arbete på
a) lördag eller b) söndag, betalas sjukledighetstillägg i fallet a) för två dagar och i fallet b) för tre dagar.
12. I beräkningen av antalet dagar för utjämningsledighet jämställs arbetsskiften på veckoslut med en 40 timmars arbetsvecka.
13. Vid beräkning av arbetsdagar per kvalifikationsmånad motsvarar veckoslutets arbetsskift fem arbetsdagar.
14. Under veckoslutets arbetsskift ska möjlighet att äta ges två gånger under arbetstid samt möjlighet till kaffe eller förfriskningar tre gånger vid sidan av sitt arbete.
22. § Skiftarbete
1. I skiftarbete bör skiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst tre veckors intervaller.
2. Skiftena anses avlösa varandra regelbundet om ett skift fortgår högst två timmar in på följande skift eller om det blir högst två timmars paus mellan skiften.
3. Arbetstagaren kan dock om så avtalas hållas i arbete under längre tid även under samma skift, dock ej under ett nattskift.
4. Enligt lokal överenskommelse kan arbetsskiften förläggas så att två skift under ordinarie arbetstid antingen helt eller delvis förläggs till samma arbetsdygn utan att övertidsarbete uppstår under det senare skiftet.
23. § Arbetstidsarrangemang för arbetstagare i intermittent treskiftsarbete
1. Intermittent treskiftsarbete är sådant arbete enligt arbetstidslagen 5 § som utförs kontinuerligt i morgon-, kvälls- och nattskift så att skiften följer direkt på varandra utan att bemanningen ändras under olika tider på dygnet.
2. Den ordinarie arbetstiden är i genomsnitt 36 timmar per vecka.
3. Utjämningen av arbetstiden till det ovannämnda timantalet ska ske inom en period på högst ett år.
4. Utjämningen av arbetstiden ska genomföras så att utjämningsledigheten förs in direkt i timschemat. Utjämningsledigheten ska förläggas i anslutning till andra lediga dagar.
5. Utjämningsledighet ska tydligt hållas isär från andra lediga dagar om vilka bestäms i kollektivavtalet. För utjämningsledighet betalas ersättning motsvarande semestertillägg enligt 118 §.
6. Även söckenhelger förkortar arbetstiden (utjämnar årsarbetstiden) förutsatt att arbete inte utförs de dagarna och de inträffar på andra dagar än lördagar och söndagar. Tid som utjämnar arbetstiden är sålunda tidsutjämningsledigheter och söckenhelger.
7. Om en arbetstagare enligt timschemat hålls i arbete under söckenhelgsveckor som avses i 25 §, betalas för dessa veckor extra tillägg enligt 46 §. Vid arbete på söckenhelg betalas även söndagsersättning enligt 41 § (här avsedda söckenhelger är långfredag, annandag påsk, midsommarafton samt julafton, juldagen, annandag jul och trettondagen då dessa infaller på annan dag än lördag eller söndag).
8. Om en arbetstagare enligt timschemat hålls i arbete under söckenhelgsveckor som avses i 25 §, betalas för dessa veckor övertidsersättning enligt 51 §. (Här avsedda dagar är Kristi himmelfärdsdag samt nyårsdagen, första maj eller självständighetsdag som infaller på annan dag än lördag eller söndag).
9. En person som övergår i intermittent treskiftsarbete är till följd därav berättigad till utjämningsledighet när arbetet pågått i tre veckor. Om arbetet varar under en kortare tid och ingen hel dag av utjämningsledighet insamlas, betalas enkel timlön för de insamlade utjämningstimmarna. Som beräkningsgrund används 28 minuter per arbetsskift (à 8 h).
10. En arbetstagare som hålls i arbete under sin utjämningsledighet ska få motsvarande ledighet senare. Om ledighet inte kan ges ska enkel timlön betalas för de arbetade timmarna.
11. De här avsedda dagarna av utjämningsledighet är enligt 49 § tid likställda med arbetstid vid beräkning av övertidsersättningar.
12. Utjämningsdagar som förts in i timschemat inom ramen för sjukledighet förbrukas under sjukledigheten.
24. § Flextid
1. Vid de arbetsplatser som tillämpar flextid som avses i 12 § i arbetsavtalslagen kan den ordinarie arbetstiden per dygn förkortas eller förlängas med högst två timmar. Det maximala antalet timmar får härvid vara högst 20 timmar och den arbetade ordinarie arbetstiden ska utjämnas till ordinarie arbetstid enligt kollektivavtalet under högst en kalendermånad.
3.4 SÖCKENHELGER
25. § Söckenhelgers och vissa andra dagars inverkan på arbetstiden
1. Följande söckenhelger förkortar inte arbetstiden under veckan eller arbetsperioden i fråga: midsommardagen och allhelgonadagen samt nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, juldagen och annandag jul när dessa infaller på en lördag eller söndag.
2. Långfredag, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och midsommarafton samt nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen och annandag jul när dessa inte infaller på en lördag eller söndag förkortar den ordinarie arbetstiden under den aktuella veckan eller arbetsperioden med 8 timmar.
3. Om arbetstiden inte kan förkortas under den vecka eller arbetsperiod då Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx infaller eller då nyårsdagen, första maj eller självständighetsdagen infaller på en annan dag än lördag eller söndag, betalas övertidsersättning för de överskridande timmarna på det sätt som avtalats i 51 §.
4. Om arbetstiden inte kan förkortas under den vecka eller arbetsperiod då långfredag, annandag påsk eller midsommarafton infaller eller då julafton, juldagen, annandag jul eller trettondagen infaller på en annan dag än lördag eller söndag, betalas mertidsersättning för de överskridande timmarna på det sätt som avtalats i 46 §.
3.5 NATTARBETE
26. § Nattarbete
1. Nattarbete får utföras:
a) i arbete i tre eller flera skift;
b) i arbete i två skift, dock högst till klockan 01.00;
c) i service- och reparationsarbeten som är nödvändiga för att hålla i gång det normala arbetet i företag, sammanslutningar eller stiftelser eller arbeten som inte kan utföras samtidigt med det normala arbetet eller som är nödvändiga för att förhindra eller begränsa skador;
d) med tillstånd av arbetarskyddsmyndigheten och på de villkor som den fastställer, i arbete där arbetets tekniska art eller andra särskilda skäl kräver det, samt
e) i de fall som anges i 27 § (enskiftsarbete nattetid).
27. § Enskiftsarbete nattetid
1. Genom ett lokalt avtal mellan arbetsgivare och huvudförtroendeman kan man utföra nattarbete i sådana arbeten som inte är möjligt att göra utan att störa trafiken dagtid eller på grund av arbetets tekniska natur. Arbetstagaren får utföra nattarbete i högst 80 timmar under tre veckors tid, om inget annat avtalats lokalt.
2. I arbeten där exceptionellt nattarbete fortsätter under längre tid ska överflyttning av arbetstagare från nattarbete till dagarbete och vice versa i möjligaste mån ske veckovis. Arbetstagare för vilka avlösande personal inte finns får arbeta dagtid var tredje vecka, om inget annat avtalats lokalt.
3. Arbetsskiften ska fastställas på förhand för en period på en vecka. Enligt lokal överenskommelse kan arbetsskiften förläggas så att två skift under ordinarie arbetstid antingen helt eller delvis förläggs till samma arbetsdygn utan att övertidsarbete uppstår under det senare skiftet. Mellan två arbetsskift ska det vara en minst sju timmar lång dygnsvila.
4. För enskiftsarbete nattetid betalas fr.o.m. 1.6.2022 ett särskilt tillägg på 0,21 euro per timme utan förhöjningar och tillägg.
5. Vid arbete som inletts före klockan 06.00 anses vid beräkning av nattillägg tiden fram till den första sammanhängande vilotiden på minst två timmar vara likställd med nattarbete, dock senast fram till klockan 12.00.
3.6 TID SOM RÄKNAS SOM ARBETSTID
28. § Tid som räknas som arbetstid
1. I arbetstiden inräknas den tid som används till arbete samt den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen.
29. § Restid som räknas som arbetstid
1. Den tid som används för en arbetsresa räknas inte in i arbetstiden, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation.
2. Som arbetstid räknas tid som åtgår till färd eller transport från en av arbetsgivaren anvisad startplats till den plats där det egentliga arbetet utförs och därifrån tillbaka till startplatsen.
3. Som arbetstid räknas en daglig resa från en samlingsplats till den plats där det egentliga arbetet utförs och därifrån tillbaka till samlingsplatsen, om transporten sker med kollektivtrafik eller arbetsgivarens transport utanför ordinarie arbetstid och inget traktamente utgår för resan.
4. Som arbetstid räknas den tid som går åt till bilkörning med arbetsgivarens bil på arbetsgivarens order, om bilen transporterar arbetstagare eller arbetsverktyg.
30. § Xxxxx tid som ska räknas som arbetstid
1. Som arbetstid räknas den tid då arbetstagaren i ett brottmål som riktas mot arbetsgivaren av åklagaren instämts antingen som vittne eller som närvaropliktig målsägande för uppklarande av målet i domstol eller i förhör i samband med förundersökningen vid polismyndigheten. För resor till annan ort utom arbetstid betalas enkel timlön för högst åtta timmar.
2. Den tid som åtgår för deltagande i hälsovårdsrelaterade undersökningar och kontroller som ordnas av arbetsgivaren (TEV/TEVs), även då undersökningarna och kontrollerna sker på arbetstagarens ledighet. För resor till annan ort utom arbetstid betalas enkel timlön för högst åtta timmar.
3. Som arbetstid räknas den tid som åtgår för möten i kommittéer, delegationer och nämnder samt arbetsgrupper som tillsatts av staten, dock inte om mötet hålls på arbetstagarens ledighet och särskild ersättning erläggs för deltagandet.
4. Bestämmelser om att räkna den dagliga vilotiden som arbetstid finns i 31 §.
5. Bestämmelser om att alternativet att ersätta beredskapstid genom att räkna tiden som arbetstid finns i 52 §.
3.7 VILOTIDER
31. § Daglig vilotid
1. Arbetstagaren ska ges en daglig vilotid om minst en timme, om arbetsskiftet är längre än sex timmar.
2. Vilotiden om en timme kan vid behov avtalas lokalt så att den förkortas till en halv timme, och att arbetstagaren fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen under denna tid.
3. Nattetid, i två- eller treskiftsarbete kan möjlighet att äta vid sidan av arbetet ordnas.
4. Om arbetstagaren har rätt eller faktisk möjlighet att obehindrat lämna arbetsplatsen räknas vilotiden inte som arbetstid.
5. Arbetstagaren ges möjlighet att inta kaffe eller förfriskningar vid sidan av arbetet.
6. En arbetstagare som åläggs övertidsarbete ska omedelbart efter den ordinarie arbetstidens slut ges en 15 minuter lång paus, som medräknas i arbetstiden, samt möjlighet till vila vid lämpliga tillfällen med fyra timmars mellanrum. Om arbetstagaren inte har rätt att lämna arbetsplatsen räknas denna tid som arbetstid.
32. § Dygnsvila
1. Arbetstagaren ska under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, om det inte är fråga om ett arbete som avses i 39 § eller som utförs under beredskapstid.
2. När arbetsskiftet ändras i skiftarbete kan dygnsvilan vara minst 8 timmar.
3. Om det behövs för att arbetet ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt, kan arbetsgivarens företrädare och huvudförtroendemannen med arbetstagarens samtycke komma överens om en tillfällig förkortning av dygnsvilan. Dygnsvilan ska dock vara minst sju timmar.
33. § Ledighet per vecka och veckans andra lediga dag
1. Arbetstagaren ska ges en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet på söndag eller, om detta inte är möjligt, under någon annan tid av veckan. Genom att meddela på förhand kan ledigheten också ordnas så att den omfattar i genomsnitt 35 timmar under en tidsperiod på 2 veckor. Ledigheten bör dock vara minst 24 timmar per vecka.
I arbeten som hänför sig till lönebilaga 3 ska arbetstagaren ges en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet på söndag eller, om detta inte är möjligt, under någon annan tid av veckan.
2. I oavbrutet skiftarbete kan ledigheten ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en tid av högst 3 veckor. Ledigheten bör dock vara minst 24 timmar per vecka.
3. Det är möjligt att frångå bestämmelserna om ledighet per vecka i följande fall:
a) då den ordinarie arbetstiden per dygn är högst tre timmar,
b) vid nödarbete som avses i 19 § i arbetstidslagen,
c) då arbetets tekniska art inte medger vissa arbetstagares fullständiga befriande från arbetet, samt
d) om en arbetstagare under sin ledighet tillfälligt behövs i arbete för upprätthållande av det regelbundna arbetet.
4. Xxxxxxxxx som uteblivit av orsak som avses punkt 3 underpunkt d) ovan ersätts med arbetstagarens samtycke i form av en penningersättning som motsvarar den individuella timlönen eller med motsvarande ledighet senast under följande kalendermånad. Ersättningsförfarandet ska avtalas mellan arbetsgivarens representant och arbetstagaren innan arbetet utförs. Penningersättningen ska om möjligt betalas i samband med nästa löneutbetalning.
5. I regel ska arbetstagaren under en vecka ha två på varandra följande lediga dagar och de lediga dagarna infalla så jämnt som möjligt varje vecka. Om veckovilan infaller på söndagen, ska den andra lediga dagen infalla på lördagen om det är möjligt.
6. Under söckenhelgsveckorna är följande dagar lediga dagar om det med beaktande av uppgifternas art är möjligt: lördagen den vecka då nyårsdagen, första maj, Xxxxxx himmelfärdsdag, självständighetsdagen, juldagen och annandag jul infaller samt påskafton, lördagen efter annandag påsk, midsommarafton och julafton.
3.8 TIMSCHEMA
34. § Upprättande av ett timschema
1. Arbetsgivaren bör för varje arbetsplats utarbeta ett timschema (skiftschema), varav framgår när arbetet börjar och slutar samt måltids- och vilotider.
2. Förtroendemannen bör innan timschemats planerade ikraftträdande beredas tillfälle att studera det föreslagna timschemat under minst fem dagar och omedelbart därefter lämna sitt utlåtande om det.
3. Arbetstagaren ska meddelas om det fastställda timschemats ikraftträdande utan dröjsmål efter förtroendemannens utlåtande minst sju dagar innan det tas i bruk.
35. § Ändring av ett timschema
1. Sedan ett timschema tagits i bruk kan det tillfälligt ändras endast med arbetstagarens samtycke eller av vägande skäl som anknyter till arbetsarrangemangen.
2. Med vägande skäl som berättigar till ändring av ett på förhand upprättat timschema avses sådana överraskande och vid tiden för upprättandet av timschemat okända omständigheter som förutsätter ändringar för att service- och produktionsverksamheten ska kunna fortsätta.
3. Tillfälliga förändringar av den ordinarie arbetstiden och vilopauserna under den ska meddelas arbetstagaren, om möjligt under föregående dag.
36. § Ersättning till följd av ändring av ett arbetsskift
1. Om man tvingas avvika från det på förhand upprättade timschemat eller det avtal som ingåtts om arbetstiden med undantag för dagarbetstid kl. 7.00–16.00 och meddelandet om ändringen görs mindre än sju dygn innan ändringen, betalas för det första ändrade arbetsskiftet en ersättning motsvarande tidlön för en timme utan förhöjningar och tillägg.
2. Om man i systemet med arbetstidsbank eller i enskiftarbete nattetid måste avvika från de på förhand uppgjorda arbetsskiften, ska arbetstagaren för det första ändrade arbetsskiftet betalas ersättning motsvarande tidlön för en timme utan förhöjningar eller tillägg.
3. Vid avbrytande av eller inställande av arbetsskift på grund av överkörningsfall eller fysiskt våld mot arbetstagare som lett till arbetsoförmåga ersätts inkomstbortfallet enligt timschemat.
3.9 ARBETSTIDSERSÄTTNINGAR
37. § Uträkning av arbetstidsersättningar (Enkel timlön)
1. Den enkla timlönen beräknas genom att dividera månadslönen med 160.
38. § Utjämning av arbetstiden till jämna timmar
1. Utjämningen till jämna timmar sker per arbetsperiod eller löneutbetalningsperiod på så sätt att en tid som är kortare än en halv timme inte beaktas samt att en tid som är en halv timme eller längre avrundas uppåt till närmaste timme (29 min nedåt och 30 min uppåt).
39. § Skifttillägg samt tillägg för kvälls- och nattarbete
1. I två- och treskiftsarbete betalas skifttillägg till arbetstagaren för varje arbetstimme i kvälls- eller nattarbete.
2. För arbeten som inte är skift-, övertids-, nödarbete eller arbete av utryckningsnatur (avser s.k. flyttad arbetstid eller separat avtalat veckoslutsarbete) och
a) som utförs mellan klockan 18.00 och klockan 21.00 betalas kvällstillägg
b) som utförs mellan klockan 21.00 och klockan 06.00 betalas nattillägg.
3. Skift- samt kvälls- och nattilläggen i procent av arbetstagarens enkla timlön är:
kvällsarbete 15 % och nattarbete 30 %.
4. Om arbete som inletts senast klockan 04.00 fortsätter längre än klockan 06.00 betalas nattillägg även efter klockan 06.00 fram till den första sammanhängande vilotiden på minst två timmar, dock senast fram till klockan 12.00.
5. Om skift-, kvälls- eller nattarbete utförs som söndags-, afton- eller övertidsarbete, betalas tilläggen förhöjda på samma grunder som lönen i övrigt.
40. § Lördagsersättning
1. På andra helgfria lördagar än påskafton och på julafton som infaller på en lördag betalas 25 % av arbetstagarens enkla timlön i lördagsersättning för arbete under ett arbetsskift i den ordinarie arbetstiden som utförs under tiden 06.00–18.00.
2. Om arbetet som berättigar till ersättning för lördagsarbetet samtidigt är övertidsarbete erläggs dessutom övertidsersättning, som beräknas utifrån arbetstagarens enkla timlön.
41. § Söndagsersättning
1. För arbete som utförs på söndag, övrig kyrklig helgdag samt självständighetsdagen och första maj betalas dubbel lön. Om arbetet är övertidsarbete erläggs dessutom övertidsersättning, som beräknas utifrån arbetstagarens enkla timlön.
Söndagsersättning betalas även för arbete som utförs under tiden 18.00–24.00 den dag som föregår ovannämnda dagar.
42. § Helgaftonstillägg
1. För arbete som utförs under tiden 00.00-18.00 på påskafton samt på midsommar- och julafton betalas för varje timme ett helgaftonstillägg som motsvarar enkel timlön. Om arbetet som berättigar till helgaftonstillägg är övertidsarbete erläggs dessutom övertidsersättning, som beräknas utifrån arbetstagarens enkla timlön.
2. När julafton infaller på en söndag kan helgaftonstillägg och söndagsersättning för arbete som utförs under tiden 00.00-18.00 betalas samtidigt.
43. § Nödarbete
1. Då nödarbete utförs följs 19 § i arbetstidslagen. En arbetstagare får inte vägra att utföra nödarbete.
2. I nödarbete får man avvika från de i bestämmelser i detta kollektivavtal som motsvarar bestämmelserna i 19 § 1 mom. i arbetstidslagen.
3. Om nödarbetet blir övertidsarbete, ersätts det som övertidsarbete.
4. Arbetstiden som används för nödarbete räknas inte in i den maximala övertid som avtalats i detta kollektivavtal.
5. Order att utföra nödarbete ska ges skriftligen. Om detta inte är möjligt, ska en muntligen given order fastställas skriftligen så fort som möjligt och senast inom en vecka.
6. Samma meddelande om nödarbete som ska lämnas till arbetarskyddsmyndigheten ska även ges till vederbörande arbetarskyddsfullmäktige och huvudförtroendeman.
7. Arbetsgivaren ska ombesörja måltider och tillhörande kostnader för de arbetstagare som deltar i nödarbetet.
44. § Arbete av utryckningsnatur
1. Med arbete av utryckningsnatur avses arbete som en arbetstagare av oförutsedd orsak kallas till under sin fritid efter det att han eller hon redan avlägsnat sig från sin arbetsplats. Xxxxxxxxx till arbete av utryckningsnatur ska komma överraskande och bygga på en oförutsedd situation. Om en arbetstagare har förordnats att vara i beredskap eller ha jour, eller om arbetstagaren på förhand meddelats om dylikt arbete, eller om det är fråga om nödarbete, är det inte fråga om arbete av utryckningsnatur.
2. För tiden som går åt till förberedelser för arbete av utryckningsnatur betalas arbetstagaren ersättning för en timme motsvarande enkel timlön utan förhöjningar och tillägg. Samma ersättning betalas till arbetstagaren för tid som åtgår till tvätt etc. efter att arbetet av utryckningsnatur upphört, om inte arbetstagaren genast fortsätter med sitt ordinarie arbete.
3. För arbete av utryckningsnatur betalas arbetstagaren lön för arbetstiden, dock minst för en timme, inklusive eventuella övertidsersättningar. Om arbetstagaren anländer till arbetet efter den ordinarie arbetstidens slut för dygnet eller veckan, betalas lön förhöjd med 100 procent, dock högst fram till början av nästa ordinarie arbetsskift.
3.10 MERTIDSARBETE
45. § Definition av mertidsarbete
1. Mertidsarbete är arbete som på order av arbetsgivaren utförs utöver arbetstiden per söckenhelgsvecka, till den del detta arbete inte är övertidsarbete.
46. § Ersättning för mertidsarbete
1. Under en söckenhelgsvecka där en söckenhelg som nämns ovan i 25 § 4 mom. ingår betalas som ersättning för mertidsarbete enkel timlön förhöjd med 20 procent för timmar som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka på 30 timmar 50 minuter.
2. Om en söckenhelgsvecka innehåller flera av de dagar som nämns i 25 § 4 mom., minskas den ordinarie arbetstiden per vecka som ligger till grund för ersättningen för mertidsarbete med 8 timmar per söckenhelg.
3. Med arbetstagarens samtycke och efter att man avtalat om saken på förhand kan mertidsersättning bytas mot avlönad ledighet. Ledigheten ska ges under de sex kalendermånader som följer efter mertidsarbetets utförande.
4. Arbetstimmar som överskrider den ordinarie arbetstiden per dygn inkluderas inte i beräkningen av mertidsersättningen.
5. Timmarna som ligger till grund för beräkningen av mertidsersättningar kan utjämnas veckovis.
3.11 ÖVERTIDSARBETE
47. § Definition av övertidsarbete
1. Övertidsarbete är arbete utöver den avtalade ordinarie arbetstiden per dygn eller vecka som utförs på arbetsgivarens initiativ.
48. § Maximal övertid
1. Arbetstagarens arbetstid får inte, inklusive övertid, överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en sexmånadersperiod.
49. § Ersättning för övertidsarbete
1. För de första två timmarna som överskrider den ordinarie arbetstiden per dygn betalas enkel timlön förhöjd med 50 procent och för de följande arbetstimmarna enkel timlön förhöjd med 100 procent.
2. För arbete som utförs utöver ordinarie arbetstid per vecka betalas för de första åtta arbetstimmarna enkel timlön förhöjd med 50 procent och för de följande arbetstimmarna enkel timlön förhöjd med 100 procent oavsett om det rör sig om övertidsarbete per dygn eller vecka. Arbetstimmar som överskrider den ordinarie arbetstiden per dygn inräknas inte vid beräkning av övertidsersättningen.
3. Övertidsersättningens grunddel beräknas utifrån arbetstagarens inkomst under ordinarie arbetstid, om han eller hon under övertiden i regel utför samma arbetsuppgifter som under ordinarie arbetstid. Detsamma gäller även om arbetstagaren utför annat arbete än på ordinarie arbetstid, såvida inget annat avtalats om lönen.
4. Om man avtalar med en arbetstagare att han eller hon anländer till övertidsarbete under samma dygn, och arbetets början och slut inte infaller under ordinarie arbetstid, betalas ersättning motsvarande enkel timlön för två timmar utan förhöjningar och tillägg.
5. Om dygnsövertid utförd nattetid (21.00 – 06.00) sammanfaller med nästa arbetsdygns ordinarie arbetstid, betalas ersättning motsvarande enkel timlön för en timme utan förhöjningar och tillägg.
6. Timmarna som ligger till grund för beräkningen av övertidsersättningar kan utjämnas veckovis.
7. Med arbetstagarens samtycke och om man avtalat om saken på förhand kan lönen för övertidsarbete bytas mot motsvarande ledighet under den ordinarie arbetstiden. Längden på ledigheten räknas ut på samma sätt som övertidsersättningen. Ledigheten ska ges under de sex kalendermånader som följer efter övertidsarbetets utförande.
50. § Hur frånvaro inverkar på ersättning för övertidsarbete
1. Om en arbetstagare varit frånvarande på grund av semester, sjukdom eller lagstadgad moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller avlönad kurs, utjämningsledighet eller arbetstidsförkortningsdag, betraktas denna tid som likställd med arbetstid vid beräkning av arbetstiden per vecka eller arbetsperiod. Som tid likställd med arbetstid betraktas även annan frånvaro i form av avlönad ledighet som nämns i punkt 7.3. Härvid är det arbetstiden enligt det fastställda timschemat som betraktas som tid likställd med arbetstid. (Denna bestämmelse är ikraft till och med 31.7.2022)
(Från och med 1.8.2022):
1. Om en arbetstagare varit frånvarande på grund av semester, sjukdom eller lagstadgad graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet eller avlönad kurs, utjämningsledighet eller arbetstidsförkortningsdag, betraktas denna tid som likställd med arbetstid vid beräkning av arbetstiden per vecka eller arbetsperiod. Som tid likställd med arbetstid betraktas även annan frånvaro i form av avlönad ledighet som nämns i punkt 7.3. Härvid är det arbetstiden enligt det fastställda timschemat som betraktas som tid likställd med arbetstid.
51. § Övertidsersättning under en vecka eller arbetsperiod i vilken nyårsdagen, första maj eller självständighetsdagen infaller på annan dag än lördag eller söndag
1. Under en vecka i vilken Kristi himmelfärdsdag ingår eller där nyårsdagen, första maj eller självständighetsdagen infaller på annan dag än lördag eller söndag betalas enkel timlön förhöjd med 20 procent för de första 16 arbetstimmar som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka på 30 timmar 50 minuter och enkel timlön förhöjd med 100 procent för alla följande arbetstimmar under veckan, oberoende av om de utgör övertid per dygn eller per vecka. Arbetstimmar som överskrider den ordinarie arbetstiden per dygn inräknas inte vid beräkning av övertidsersättningen per vecka enligt denna punkt.
3.12 BEREDSKAP I BOSTADEN
52. § Beredskap i bostaden och utryckningspenning
1. Då en arbetstagare i enlighet med avtalet är skyldig att vistas i sin bostad, varifrån han eller hon vid behov kan inkallas till arbete, räknas inte den tid då arbetstagaren är bunden till bostaden utan att utföra arbete som arbetstid.
2. Åtminstone hälften av den tid som gått åt för beredskap i arbetstagarens bostad ska ersättas antingen i pengar enligt enkel timlön eller genom att räkna tiden som arbetstid.
3. Den kortaste möjliga beredskapsperioden är lika lång som det kortaste ordinarie arbetsskiftet.
4. Istället för ersättning enligt 44 § i kollektivavtalet betalas el-, kommunikations- och övermontörer i frivillig utryckningsberedskap, samt enligt lokala avtal för andra yrkesgrupper, för utryckning för åtgärdande av fel utom ordinarie arbetstid utryckningspenning enligt följande:
a) Vardagar kl.15.30–följande morgon kl. 7.00, 60,00 euro/utryckning.
b) Veckoslut/söckenhelger från föregående arbetsdag kl.15.30 (14.20)–följande arbetsdag kl. 7.00, 90,00 euro/utryckning.
Helgaftnar (nyårsdagen, långfredag/påsk, valborg, midsommar, självständighetsdagen, jul) från föregående arbetsdag kl.15.30 till följande arbetsdag kl. 7.00, 110,00 euro/utryckning.
5. Lokalt kan man avtala om arbetsvillkoren i samband med beredskap enligt följande alternativ:
a) För högst hälften av tiden i beredskap i bostaden betalas enkel timlön, som beräknas på det sätt som avtalats i 37 § i kollektivavtalet (penningersättning).
b) Högst hälften av tiden i beredskap räknas som arbetstid, varvid även övertids- och andra arbetstidsersättningar kommer i fråga (tidsersättning).
c) Man betalar utryckningspenning som uppgår till 60,00 euro på vardagar, 90,00 euro under veckoslut och 110,00 euro på helgaftnar (startpenning).
6. Ersättningsformerna kan även delas upp i tidsperioder så att till exempel penningersättning betalas för vardagar och tidsersättning eller utryckningspenning för veckoslut.
7. Även andra lokala avtal kan göras om arbetsvillkor vid beredskap, men sådana lokala avtal måste godkännas av kollektivavtalets parter.
3.13 BESTÄMMELSER FÖR DELTIDSARBETE
53. § Allmänt
1. Med deltidsarbete avses i detta kapitel de situationer där en heltidsanställd arbetstagare övergår till deltidsarbete, deltidspension, delinvalidpension eller deltidstillägg. Med deltidsanställd avses en arbetstagare som på detta vis övergått till deltidsarbete.
2. Lönen för en arbetstagare som övergår till deltidsarbete räknas utifrån lönen för heltidsarbete enligt deltidsarbetets relativa andel.
3. Vid deltidsarbete bör överskridande av den avtalade arbetstiden undvikas. Om arbetstagaren likväl måste arbeta längre än den avtalade arbetstiden bör ledighet ges vid lämplig tidpunkt under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat.
54. § Deltidsarbete och semester
1. Semesterpenning, semestertillägg och tjänsteårstillägg betalas i samband med den sista lönebetalningen före deltids- eller delinvalidpension på samma sätt som då en anställning upphör. Betalning av semestertillägg på det sätt som avses i denna punkt gäller endast situationer där arbetstiden och motsvarande lön ändrar först efter att semesterkvalifikationsåret har löpt ut och innan semestern eller en del av den börjar i enlighet med 118 § 8 mom.
2. En deltidsanställd tjänar in semester även för de månader då han eller hon på grund av deltidsarbete kommer upp i mindre än 14 arbetsdagar eller dagar som är likställda med arbetsdagar.
3. Semestern för en deltidsanställd bestäms på samma sätt som för en heltidsanställd. Semester ges i regel i fulla kalenderveckor. I fråga om enstaka semesterdagar och kalenderveckor som inte är hela räknas dessutom för varje femdagarsperiod av sådana dagar en ledig helgfri lördag som semesterdag.
4. KAP | ARBETSTID – ARBETE SOM OMFATTAS AV 7 § I ARBETSTIDSLAGEN (PERIODARBETE)
4.1 ALLMÄNT
55. § Tillämpningsområde
1. Arbetstiden i uppgifterna i lönebilaga 1 fastställs enligt detta kapitel och 7 § i arbetstidslagen.
2. På driftcentraler för elbanor i omedelbart samband med trafiken fastställs dock arbetstiden för lönebilaga 3 i enlighet med detta kapitel och 7 § i arbetstidslagen, om inget annat avtalas lokalt.
4.2 ORDINARIE ARBETSTID
56. § Den ordinarie arbetstidens längd
1. Den ordinarie arbetstiden är 115 timmar per arbetsperiod på tre veckor.
2. Om det på grund av arbetsarrangemang eller för att undvika oändamålsenliga arbetsskift är nödvändigt, kan den ordinarie arbetstiden även ordnas så att den är 230 timmar under två arbetsperioder på tre veckor. Den ordinarie arbetstiden får aldrig i någon enskild punkt i skiftschemat överstiga 118 timmar för en arbetsperiod.
57. § Arbetsvecka och arbetsperiod
1. Med arbetsvecka avses en tidsperiod som börjar på måndag klockan 00.00 och slutar på söndag klockan 24.00.
2. Med arbetsperiod avses en tidsperiod som börjar på måndag klockan 0.00 och slutar på den tredje därpå följande söndagen klockan 24.00.
4.3 ARBETSTIDSARRANGEMANG
58. § Reglering av utjämningsledighet
1. Genom lokalt avtal kan den ordinarie arbetstiden under 27 veckor ordnas så att den är i genomsnitt 115 timmar under en tre veckor lång arbetsperiod och så att den ordinarie arbetstiden under en tre veckor lång arbetsperiod är i genomsnitt 120 timmar.
2. För arbetad tid och semester tjänas 1 timme 40 minuter utjämningsledighet in per vecka. Vid arbetsoförmåga tjänas utjämningsledighet in under endast fem dagar.
3. Arbetstiden jämnas ut genom att ge arbetstagaren totalt tio dagar utjämningsledighet per kalenderår. Utjämningsledighet kan tas ut, även om den ännu inte är intjänad.
4. Om införande av timschema vid arrangemang av utjämningsledighet måste särskilt avtalas lokalt. Av timschemat måste framgå start- och sluttider för ordinarie arbetstid samt dagarna för på förhand avtalad utjämningsledighet.
5. Arbetstid på en dag som enligt timschemat är en utjämningsledighet ska i första hand ersättas med ledighet av motsvarande längd vid ett senare tillfälle. Om arbetstagaren inte kan få sådan ledighet, ersätts outnyttjad ledighet enligt enkel timlön.
6. Arbetstagaren har på begäran rätt att flytta utjämningsdagar som införts i timschemat, om arbetstagaren är arbetsoförmögen när utjämningsdagarna börjar. Utjämningsdagarna får inte placeras under semestern. Utjämningsdagarna kan om så särskilt avtalas även ges i anslutning till semesterns början eller slut.
59. § Arbetsskiftens längd och delning
1. Ett arbetsskift enligt timschemat får vara högst 10 timmar. I arbeten med anknytning till järnvägstrafiken får ett arbetsskift då arbetet utförs under resa vara högst 12 timmar och i fråga om tågpersonal i fjärrtrafik högst 15 timmar.
2. Ovannämnda arbetsskift år överskridas endast om andra arrangemang för arbetsskiften förorsakar oskäliga kostnader eller medför avsevärda svårigheter eller om arbetet av oförutsett skäl måste förlängas utöver maximitiden eller om en överskridning har avtalats på förhand med arbetstagarna eller deras förtroendeman.
3. Arbetsskift som är kortare än fyra timmar bör inte tillämpas, såvida inte arbetstagarens behov eller någon annan grundad orsak förutsätter detta.
I fjärrtrafiken ska arbetsskift som är kortare än fem timmar inte användas på arbetsplatsen, om inte arbetstagarens behov eller någon annan grundad orsak förutsätter detta.
4. Ett arbetsskift får inte omotiverat delas upp i flera delar, utan bör, med beaktande av de krav arbetet ställer samt övriga lokala förhållanden, vara så sammanhängande som möjligt.
5. Om det inte går att undvika uppdelning av ett arbetsskift, får det uppdelas högst i två delar, varav ingendera får vara kortare än två timmar. Undantag, t.ex. uppdelning i tre delar, ska avtalas lokalt.
6. Nattskift får inte delas in i flera delar om det inte finns möjlighet att använda ett vilorum.
4.4 SÖCKENHELGER
60. § Söckenhelgers och vissa andra dagars inverkan på arbetstiden
1. Följande söckenhelger förkortar inte arbetstiden under veckan eller arbetsperioden i fråga: midsommardagen och allhelgonadagen samt nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, juldagen och annandag jul när dessa infaller på en lördag eller söndag.
2. Långfredag, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och midsommarafton samt nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen och annandag jul när dessa inte infaller på en lördag eller söndag förkortar den ordinarie arbetstiden under den aktuella arbetsperioden med åtta timmar.
3. Om arbetstiden under en arbetsperiod då nyårsdagen, första maj eller självständighetsdagen infaller på Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx eller en annan dag än lördag eller söndag inte kan förkortas, betalas övertidsersättning för de överskridande timmarna på det sätt som avtalats i 86 §.
4. Om arbetstiden inte kan förkortas under den arbetsperiod då långfredag, annandag påsk, midsommarafton infaller eller då julafton, juldagen, annandag jul eller trettondagen infaller på en annan dag än lördag eller söndag, betalas mertidsersättning för de överskridande timmarna på det sätt som avtalats i 81 §.
4.5 NATTARBETE
61. § Nattarbete
1. I periodarbete får nattarbete utföras.
2. Som nattarbetstimmar räknas tiden mellan kl.22.00 och 06.00 samt fortsättningstimmar som jämställs med nattarbete. Arbetstid som infaller mellan klockan 22.00 och 06.00 och pågår minst 3 timmar anses utgöra ett nattskift.
3. Nattarbetet bör fördelas jämnt över hela arbetsperioden.
4. Arrangemangen för nattskift ska skötas så att samma person inte har fler än tre nattskift efter varandra och inte fler än 50 nattskiftstimmar (exkl. tidskompensation för nattarbete) under en arbetsperiod. Det maximala antalet nattskiftstimmar kan avtalas lokalt upp till 70 skifttimmar.
5. Arrangemangen för nattskift för tågpersonal i fjärrtrafik bör skötas så att samma person inte har fler än 75 nattskiftstimmar (exkl. tidskompensation för nattarbete) under en arbetsperiod.
62. § Tidskompensation för nattarbete och tillägg för nattarbete
1. En arbetstagare som utför nattarbete får 20 minuters tidskompensation per timme för arbete som utförts under tiden 21.00–06.00. Om arbete som inletts senast klockan 04.00 fortsätter längre än klockan 06.00 anses vid beräkning av tidskompensationen tiden därutöver vara likställd med nattarbete fram till den första sammanhängande vilotiden på minst två timmar, dock senast fram till klockan 12.00.
2. Då arbetsskiften planeras bör tidskompensationen för nattarbete beaktas och inkluderas i maximitiden för arbetsperioden. Tidskompensation för nattarbete begränsar inte arbetsskiftets längd.
3. För tid som berättigar till tidskompensation för nattarbete betalas nattillägg på 0,51 euro fr.o.m. 1.6.2022.
4. Tidskompensation för nattarbete ges inte för beredskap på annan plats än arbetsplatsen. Söndagsersättning betalas inte för tidskompensation för nattarbete. Tidskompensationen för nattarbete beaktas inte vid beräkning av maximitiderna för övertid.
5. Vid beräkning av tidskompensationen för nattarbete utjämnas arbetstiden till hela timmar per arbetsperiod.
4.6 TID SOM RÄKNAS SOM ARBETSTID
63. § Tid som räknas som arbetstid
1. I arbetstiden inräknas den tid som används till arbete samt den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen.
64. § Restid som räknas som arbetstid
1. Den tid som används för en arbetsresa räknas inte in i arbetstiden, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation.
2. Som arbetstid räknas tid som åtgår till färd eller transport från en av arbetsgivaren anvisad startplats till den plats där det egentliga arbetet utförs och därifrån tillbaka till startplatsen.
3. En ”paketresa” räknas som arbetstid. Med paketresa avses en enkelresa eller tur- och returresa som gjorts för tågservice till en plats utanför arbetsplatsen utan att delta i arbete.
4. Som arbetstid räknas den tid som går åt till bilkörning med arbetsgivarens bil på arbetsgivarens order, om bilen transporterar arbetstagare eller arbetsverktyg.
65. § Xxxxx tid som ska räknas som arbetstid
1. Om en arbetstagare på grund av de lokala förhållandena har beordrats att under sin ledighet kontrollera om han eller hon fått arbetsorder, anses varje utförd kontroll utgöra 20 minuter arbetstid.
2. Om arbetsskiftet helt måste ställas in, påbörjas senare eller flyttas fram av vägande skäl och arbetstagaren redan anlänt till arbetsplatsen när saken meddelas, tillgodoräknas han eller hon två timmars arbetstid för att ha åkt till arbetet i onödan.
3. För tågpersonal räknas på hemorten högst en timme och på annan ort högst två timmar av tiden mellan avställning och klargöring som arbetstid. Om tågpersonalen inte har tillgång till ett vilorum på annan ort mellan klockan 21.00 och 06.00 och ett vilorum eller ändamålsenligt pausutrymme under andra tider, räknas utöver de två timmarna mellan tur- och returtågen hälften av tiden över två timmar som arbetstid. Lokalt kan avtalas om att denna paragraf ska tillämpas i exceptionella situationer.
4. Som arbetstid räknas den tid då arbetstagaren i ett brottmål till följd av arbetet eller som riktas mot arbetsgivaren av åklagaren instämts antingen som vittne eller som närvaropliktig målsägande för uppklarande av målet i domstol eller i förhör i samband med förundersökningen vid polismyndigheten. För resor till annan ort utom arbetstid betalas enkel timlön för högst åtta timmar.
5. Den tid som åtgår för deltagande i hälsovårdsrelaterade undersökningar och kontroller som ordnas av arbetsgivaren (TEV/TEVs), även då undersökningarna och kontrollerna sker på arbetstagarens ledighet. För resor till annan ort utom arbetstid betalas enkel timlön för högst åtta timmar.
6. Som arbetstid räknas den tid som åtgår för möten i kommittéer, delegationer och nämnder samt arbetsgrupper som tillsatts av staten, dock inte om mötet hålls på arbetstagarens ledighet och särskild ersättning erläggs för deltagandet.
7. Bestämmelser om att räkna tidskompensation för nattarbete som arbetstid finns i 62 § i kollektivavtalet.
8. Bestämmelser om att räkna den dagliga vilotiden som arbetstid finns i 66 §.
9. Bestämmelser om att alternativet att ersätta beredskapstid genom att räkna tiden som arbetstid finns i 87 §.
10. Efter en längre frånvaro ska introduktion i arbetet ordnas för arbetstagaren. Lokalt avtalas om praxisen för introduktionen.
4.7 VILOTIDER
66. § Daglig vilotid
1. Arbetstagaren ska ges en daglig vilotid om minst en timme, om arbetsskiftet är längre än sex timmar.
2. Vilotiden om en timme kan vid behov avtalas lokalt så att den förkortas till en halv timme, och att arbetstagaren fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen under denna tid.
3. I periodarbete kan möjlighet att äta vid sidan av arbetet ordnas.
4. Tågpersonal i researbete ska utanför hemorten ges minst en timmes vilotid eller faktisk möjlighet att äta vid sidan av arbetet. Om arbetsskiftet är längre än 12 timmar, ska arbetstagaren vid en tidpunkt som är lämplig med hänsyn till arbetets gång ges minst samma vilotid eller möjlighet att äta vid sidan av arbetet.
5. Om arbetstagaren har rätt eller faktisk möjlighet att obehindrat lämna arbetsplatsen räknas vilotiden inte som arbetstid.
6. Arbetstagaren ges möjlighet att inta kaffe eller förfriskningar vid sidan av arbetet.
7. En arbetstagare som åläggs övertidsarbete ska omedelbart efter den ordinarie arbetstidens slut ges en 15 minuter lång paus, som medräknas i arbetstiden, samt möjlighet till vila vid lämpliga tillfällen med fyra timmars mellanrum. Om arbetstagaren inte har rätt att lämna arbetsplatsen räknas denna tid som arbetstid.
67. § Dygnsvila
1. Arbetstagaren ska under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst 9 timmar, om det inte är fråga om ett arbete som avses i 39 § eller som utförs under beredskapstid.
2. Om den sammanhängande arbetstiden för en arbetstagare som utför researbete överskrider nio timmar under utresan, ska en vilotid på sex timmar ordnas före återresan. Avvikelser från detta kan göras endast av ytterst tvingande skäl. Arbetstagaren ska då ges en vilotid på nio timmar på hemorten omedelbart efter återresan.
3. Om det behövs för att arbetet ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt, kan arbetsgivarens företrädare och huvudförtroendemannen med arbetstagarens samtycke komma överens om en tillfällig förkortning av dygnsvilan. Dygnsvilan ska dock vara minst sju timmar.
4. Efter ett nattskift eller då arbetsskiftets sammanhängande arbetstid överskridit 12 timmar ska arbetstagaren ges minst 10 timmars ledighet på hemorten. Om ledigheten på hemorten mellan två på varandra följande arbetsskift med en sammanhängande arbetstid på över 10 timmar inte varit minst 12 timmar ska arbetstagaren efter det senare arbetsskiftet med en sammanhängande arbetstid på över 10 timmar ges minst 24 timmars fullständig ledighet.
68. § Ledighet per vecka och veckans andra lediga dag
1. En arbetstagare bör varje kalendervecka ges minst 30 timmars sammanhängande ledighet över söndagen eller, om detta inte är möjligt, över någon annan dag i veckan. Om ledigheten inte omfattar fulla kalenderdygn, ska den vara minst 36 timmar lång.
2. Det är möjligt att frångå bestämmelserna om ledighet per vecka i följande fall:
a) då den ordinarie arbetstiden per dygn är högst 3 timmar;
b) vid nödarbete som avses i 19 § i arbetstidslagen,
c) då arbetets tekniska art inte medger vissa arbetstagares fullständiga befriande från arbetet;
d) om en arbetstagare under sin ledighet tillfälligt behövs i arbete för upprätthållande av det regelbundna arbetet
3. Xxxxxxxxx som uteblivit av orsak som avses punkt 2 moment d ovan ersätts med arbetstagarens samtycke i form av en penningersättning som motsvarar den individuella timlönen eller med motsvarande ledighet senast under följande kalendermånad. Ersättningsförfarandet ska avtalas mellan arbetsgivarens representant och arbetstagaren innan arbetet utförs. Penningersättningen ska om möjligt betalas i samband med nästa löneutbetalning.
4. I regel ska arbetstagaren under en vecka ha två på varandra följande lediga dagar och de lediga dagarna infalla så jämnt som möjligt varje vecka. Om veckovilan infaller på söndagen, ska den andra lediga dagen infalla på lördagen om det är möjligt.
5. För arbeten med anknytning till järnvägstrafiken gäller att om den sammanhängande ledighet som ordnas i samband med veckovilan inte omfattar två hela kalenderdygn, ska ledighetens längd vara minst 54 timmar.
6. Om det är möjligt med beaktande av uppgifternas art, är följande dagar lediga dagar i söckenhelgsveckorna: lördagen den vecka då nyårsdagen, första maj, Kristi himmelfärdsdag, självständighetsdagen, juldagen och annandag jul infaller samt påskafton, lördagen efter annandag påsk, midsommarafton och julafton. Om det på grund av uppgifternas art inte är möjligt att dessa dagar är lediga, bör arbetstiden under arbetsperioden i fråga förkortas genom beviljande av ledighet på någon annan dag under samma arbetsperiod.
7. Bestämmelser om meddelande om söckenhelgsledigheter och arbetsskiftsarrangemangen i anslutning till söckenhelger finns i 70 § 7 mom.
4.8 TIMSCHEMA
69. § Upprättande av ett timschema
1. Arbetsgivaren bör för varje arbetsplats utarbeta ett timschema (skiftschema), varav framgår när arbetet börjar och slutar samt måltids- och vilotider.
2. Förtroendemannen bör innan timschemats planerade ikraftträdande beredas tillfälle att studera det föreslagna timschemat under minst fem dagar och omedelbart därefter lämna sitt utlåtande om det.
3. Arbetstagaren ska meddelas om det fastställda timschemats ikraftträdande utan dröjsmål efter förtroendemannens utlåtande minst sju dagar innan det tas i bruk.
4. De arbetstagare i arbeten med anknytning till järnvägstrafiken för vilka det inte är möjligt att göra ett skiftschema (s.k. inhoppare), bör meddelas om sina arbetsskiften, inklusive beredskapstider, senast kl.17.00 den dag som föregår arbetsskiftet. En förhandsplan över arbetsperiodens lediga dagar bör upprättas och denna plan ska ha samma status som andra skiftscheman. Då periodens arbetstid överstigits eller överstigs för inhopparen under det aktuella arbetsskiftet betalas en ersättning enligt enkel timlön.
5. Som inhoppare anses en person som inte är permanent placerad i ett skiftschema för en tid av minst tre veckor.
Tillägg för inhopp
6. Personer som arbetar i ett inhopparskift betalas 3,50 euro i tillägg för inhopp för s.k. dagar med inhopp (är inte ett planerat arbetsskift eller planerad ledighet) under en period med inhopp.
70. § Ändring av ett timschema
1. Sedan ett timschema tagits i bruk kan det tillfälligt ändras endast med arbetstagarens samtycke eller av vägande skäl som anknyter till arbetsarrangemangen.
2. Om antalet arbetstimmar till följd av sjukdom, semester eller annat godtagbart skäl är lägre än normen för relativa arbetstimmar får timmarna arbetas in endast om arbetsgivaren har grundat skäl till det. Vad gäller semester bör meddelande om att timmar ska arbetas in meddelas före arbetstagaren går på semester.
3. Om antalet arbetstimmar till följd av sjukdom, semester eller annat godtagbart skäl är högre än de relativa arbetstimnormerna utjämnas arbetstimmarna om det med hänsyn till personalsituationen är motiverat. En tillfällig ändring till följd av semester eller annat godtagbart skäl bör meddelas minst en vecka innan ändringen träder i kraft.
4. Med vägande skäl som berättigar till ändring av ett på förhand upprättat timschema avses sådana överraskande och vid tiden för upprättandet av timschemat okända omständigheter som förutsätter ändringar för att service- och produktionsverksamheten ska kunna fortsätta.
5. Vägande skäl att ändra ett arbetsskift eller rentav ställa in hela arbetsskiftet eller ett ordinarie tåg kan uppstå vid skada på tåg eller bana, fel på lok eller säkerhetsanordning, banarbete eller arbete i anslutning till säkerhetsanordning eller en oförutsägbar eller plötslig trafiksituation eller trafikstörning som är avhängig av en kund.
6. Tillfälliga förändringar av den ordinarie arbetstiden och vilopauserna under den ska meddelas arbetstagaren, om möjligt under föregående dag.
7. Söckenhelgsledigheter och anknytande arbetstidsarrangemang bör planeras och meddelas i tillräckligt god tid, och förhandsmeddelande bör ges minst sju dagar före en ändring av arrangemangen. Förhandsmeddelande lämnas även till förtroendemannen.
71. § Ersättning till följd av att ett arbetsskift avbryts, ställs in, delas eller fortsätter
1. Vid avbrytande av eller inställande av arbetsskift på grund av överkörningsfall eller fysiskt våld mot arbetstagare som lett till arbetsoförmåga ersätts inkomstbortfallet enligt timschemat.
2. I arbete som omfattas av lönebilaga 1 betalas ett tillägg för bundenhet i arbetet på det sätt som fastställs i lönebilaga 1.
4.9 ARBETSTIDSERSÄTTNINGAR
72. § Uträkning av arbetstidsersättningar
1. Den enkla timlönen beräknas genom att dividera månadslönen med 160.
73. § Utjämning av arbetstiden till jämna timmar
1. Utjämningen till jämna timmar sker per arbetsperiod eller löneutbetalningsperiod på så sätt att en tid som är kortare än en halv timme inte beaktas samt att en tid som är en halv timme eller längre avrundas uppåt till närmaste timme (29 min nedåt och 30 min uppåt).
74. § Kvällstillägg
1. För arbeten med anknytning till järnvägstrafiken som utförs klockan 18.00–21.00 betalas ett kvällstillägg på 15 % av den enkla timlönen.
75. § Lördagsersättning
1. På andra helgfria lördagar än påskafton betalas 25 % av arbetstagarens enkla timlön i lördagsersättning för arbete under ett arbetsskift under den ordinarie arbetstiden som utförs under tiden 06.00–18.00.
2. Om arbetet som berättigar till ersättning för lördagsarbetet samtidigt är övertidsarbete erläggs dessutom övertidsersättning, som beräknas utifrån arbetstagarens enkla timlön.
76. § Söndagsersättning
1. För arbete som utförs på söndag, övrig kyrklig helgdag samt självständighetsdagen och första maj betalas dubbel lön. Om arbetet är övertidsarbete erläggs dessutom övertidsersättning, som beräknas utifrån arbetstagarens enkla timlön.
2. Söndagsersättning betalas även för arbete som utförs under tiden 18.00-24.00 den dag som föregår ovannämnda dagar.
77. § Helgaftonstillägg
1. För arbete som utförs under tiden 00.00-18.00 på påskafton samt på midsommar- och julafton betalas för varje timme ett helgaftonstillägg som motsvarar enkel timlön. Om arbetet som berättigar till helgaftonstillägg är övertidsarbete erläggs dessutom övertidsersättning, som beräknas utifrån arbetstagarens enkla timlön.
2. När julafton infaller på en söndag kan helgaftonstillägg och söndagsersättning för arbete som utförs under tiden 00.00-18.00 betalas samtidigt.
78. § Nödarbete
1. Då nödarbete utförs följs 19 § i arbetstidslagen. En arbetstagare får inte vägra att utföra nödarbete.
2. I nödarbete får man avvika från de i bestämmelser i detta kollektivavtal som motsvarar bestämmelserna i 19 § 1 mom. i arbetstidslagen.
3. Om nödarbetet blir övertidsarbete, ersätts det som övertidsarbete.
4. Arbetstiden som används för nödarbete räknas inte in i den maximala övertid som avtalats i detta kollektivavtal.
5. Order att utföra nödarbete ska ges skriftligen. Om detta inte är möjligt, ska en muntligen given order fastställas skriftligen så fort som möjligt och senast inom en vecka.
6. Samma meddelande om nödarbete som ska lämnas till arbetarskyddsmyndigheten ska även ges till vederbörande arbetarskyddsfullmäktige och huvudförtroendeman.
7. Arbetsgivaren ska ombesörja måltider och tillhörande kostnader för de arbetstagare som deltar i nödarbetet.
79. § Ersättning åt dem som frivilligt anslutit sig till systemet för ersättning av utryckning och ersättning för ändring av arbetsskift
1. Ersättning åt dem som frivilligt anslutit sig till systemet för ersättning av utryckning
Till en konduktör som frivilligt anslutit sig till systemet för ersättning av utryckning, har frivillig utryckningsberedskap och har förbundit sig till utryckning efter kallelse betalas för extra arbetsskift under ledighet ersättning för utryckning motsvarande enkel timlön multiplicerad med två och en halv.
2. Ersättning för ändring av arbetsskift
a) En ändringsersättning som motsvarar en enkel timlön betalas:
- Om ett arbetsskift eller en del av det avviker från det på förhand fastställda så att det börjar tidigare än planerat eller slutar senare än planerat och meddelandet om ändringen görs innan arbetsskiftet inleds och mindre än sju dygn innan ändringen träder i kraft.
- på avtalad beredskapsdag innan beredskapen inleds eller efter att den har avslutats
b) En ändringsersättning som motsvarar dubbel timlön betalas:
- När ett extra arbetsskift som avviker från det planerade i sin helhet infaller under tid som i arbetsskiftsförteckningen är antecknad som ledighet och meddelandet om ändringen görs mindre än sju dygn innan ändringen träder i kraft.
3. I arbeten med anknytning till järnvägstrafiken betalas arbetstagaren en ersättning som motsvarar en enkel timlön, när en arbetstagare som arbetar som en s.k. inhoppare kallas till arbete och detta meddelas efter klockan 17.00 föregående dag. En ersättning enligt denna punkt betalas också i närtrafiken om meddelandet kommer efter klockan 17.00.
4. Ifall det i anslutning till arbeten inom järnvägstrafiken är nödvändigt att under pågående arbetsskift fortsätta arbetsskiftet med minst en halv timme betalas en ersättning på 30 euro till arbetstagaren. Arbetstagaren är skyldig att utföra de arbetsuppgifter som angetts för arbetsskiftet till exempel när tåget är försenat, ifall man inte särskilt avtalar annorlunda med chefen eller om bestämmelserna om vilotid inte förhindrar detta.
Ersättningar enligt punkten 1–3 i denna bestämmelse betalas högst en åt gången för det arbetsskift som ändras. Ingen av ersättningarna i punkt 1–4 betalas om ändringarna i arbetsskiftet sker på personens egen begäran eller om det gäller ett nödarbete.
4.10 MERTIDSARBETE
80. § Definition av mertidsarbete
1. Mertidsarbete är arbete som på order av arbetsgivaren utförs utöver arbetstiden per söckenhelgsvecka, till den del detta arbete inte är övertidsarbete.
81. § Ersättning för mertidsarbete
1. Under en arbetsperiod där en söckenhelg som nämns ovan i 60 § 4 mom. ingår betalas som ersättning för mertidsarbete enkel timlön förhöjd med 50 procent för timmar som överskrider periodens ordinarie arbetstid på 107 timmar.
2. Om en arbetsperiod innehåller flera av de söckenhelger som nämns i 60 § 4 mom., minskas periodens ordinarie arbetstid som ligger till grund för ersättningen för mertidsarbete med 8 timmar per söckenhelg.
3. Med arbetstagarens samtycke och efter att man avtalat om saken på förhand kan mertidsersättning bytas mot avlönad ledighet. Ledigheten ska ges under de sex kalendermånader som följer efter mertidsarbetets utförande.
4. I fråga om hur frånvaro påverkar ersättningen för mertidsarbete tillämpas motsvarande bestämmelser i 85 §.
4.11 ÖVERTIDSARBETE
82. § Definition av övertidsarbete
1. Övertidsarbete är arbete utöver den avtalade ordinarie arbetstiden för perioden som utförs på arbetsgivarens initiativ.
83. § Maximal övertid
1. Arbetstagarens arbetstid får inte, inklusive övertid, överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en sexmånadersperiod.
84. § Ersättning för övertidsarbete
1. Arbetstagaren betalas för de första 18 timmarna övertid som överskrider den ordinarie arbetstiden enkel timlön förhöjd med 50 procent och för de följande arbetstimmarna enkel timlön förhöjd med 100 procent.
2. Med arbetstagarens samtycke och efter att man avtalat om saken på förhand kan utfört övertidsarbete bytas mot motsvarande ledighet under den ordinarie arbetstiden. Längden på ledigheten räknas ut på samma sätt som övertidsersättningen. Ledigheten ska ges under de sex kalendermånader som följer efter övertidsarbetets utförande.
85. § Hur frånvaro inverkar på ersättning för övertidsarbete och mertidsarbete
1. Om en arbetstagare inte arbetat hela arbetsperioden, beräknas övertidsersättning och mertidsersättning baserat på dagarna utanför avbrottet, det vill säga beräkningsdagarna, med tillämpande av tabellen över relativa arbetstimnormer (Bilaga 4).
2. Beräkningsdagar är utöver arbetsdagarna bl.a. dygn som gått åt till arbets- eller kommenderingsresa om arbetstagaren samtidigt tvingats sköta sina arbetsuppgifter, veckovilodagar, lediga dagar enligt timschemat, lediga dagar enligt 111 § 1 mom. samt den dag då arbetstagaren råkat ut för en arbetsolycka eller insjuknat, om arbetstagaren redan påbörjat sitt arbete.
3. Avbrottsdagar inkluderas inte i beräkningen av arbetstiden. Sådana avbrottsdagar är bl.a. semester- och tjänstledighetsdagar (oavsett anledning), söndagar som ingår i semester, kyrkliga helgdagar, självständighetsdagen, midsommarafton och första maj, utbildningsdagar och dygn som åtgår för annan arbets- eller kommenderingsresa än sådan som avses ovan i föregående moment.
4. För utbildning som pågår högst 18 dygn beräknas antalet avbrottsdagar genom att dividera antalet utbildningstimmar med normtalet 5 timmar 28 minuter. Om divisionen ger en rest på minst 2 timmar 45 minuter, anses dagen vara en avbrottsdag. För utbildning som sker under en och samma dag räknas de faktiska utbildningstimmarna som arbetstid.
5. Tjänstledighetsdagar som beviljas en arbetstagare till följd av plötslig sjukdom hos barn under 10 år eller handikappat barn (tillfällig vårdledighet) utgör avbrottsdagar. Denna tjänstledighet kan beviljas en arbetstagare även för dagar som är lediga dagar i skiftschemat.
86. § Övertidsersättning under arbetsperiod i vilken ingår Kristi himmelfärdsdag eller där nyårsdagen, första maj eller självständighetsdagen infaller på annan dag än lördag eller söndag
1. För de första 26 övertidstimmarna som överskrider den ordinarie arbetstiden på 107 timmar i en arbetsperiod som innehåller en i rubriken avsedd dag betalas arbetstagaren en övertidsersättning som motsvarar enkel timlön förhöjd med 50 procent och för de följande arbetstimmarna enkel timlön förhöjd med 100 procent.
4.12 BEREDSKAP I BOSTADEN
87. § Beredskap i bostaden
1. Då en arbetstagare i enlighet med avtalet är skyldig att vistas i sin bostad, varifrån han eller hon vid behov kan inkallas till arbete, räknas inte den tid då arbetstagaren är bunden till bostaden utan att utföra arbete som arbetstid.
2. Åtminstone hälften av den tid som gått åt för beredskap i arbetstagarens bostad ska ersättas antingen i pengar enligt enkel timlön eller genom att räkna tiden som arbetstid.
3. Lokalt kan man avtala om att beredskapen ska ersättas antingen i pengar eller genom att räkna tiden som arbetstid. Ersättningsformerna kan även delas upp tidsmässigt till exempel så att beredskapen ersätts i pengar på vardagar och räknas som arbetstid på veckosluten. Även andra lokala avtal kan ingås om arbetsvillkor vid beredskap. Ett lokalt avtal måste godkännas av kollektivavtalets parter.
4.13 BESTÄMMELSER FÖR DELTIDSARBETE
88. § Allmänt
1. Med deltidsarbete avses i detta kapitel de situationer där en heltidsanställd arbetstagare övergår till deltidsarbete, deltidspension, delinvalidpension eller deltidstillägg. Med deltidsanställd avses en arbetstagare som på detta vis övergått till deltidsarbete.
2. Lönen för en arbetstagare som övergår till deltidsarbete räknas utifrån lönen för heltidsarbete enligt deltidsarbetets relativa andel.
3. Vid deltidsarbete bör överskridande av den avtalade arbetstiden undvikas. Om arbetstagaren likväl måste arbeta längre än den avtalade arbetstiden bör ledighet ges vid lämplig tidpunkt under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat.
89. § Deltidsarbete och semester
1. Semesterpenning, semestertillägg och tjänsteårstillägg betalas i samband med den sista lönebetalningen före deltids- eller delinvalidpension på samma sätt som då en anställning upphör. Betalning av semestertillägg på det sätt som avses i denna punkt gäller endast situationer där arbetstiden och motsvarande lön ändrar först efter att semesterkvalifikationsåret har löpt ut och innan semestern eller en del av den börjar i enlighet med 118 § 8 mom.
2. En deltidsanställd tjänar in semester även för de månader då han eller hon på grund av deltidsarbete kommer upp i mindre än 14 arbetsdagar eller dagar som är likställda med arbetsdagar.
3. Semestern för en deltidsanställd bestäms på samma sätt som för en heltidsanställd. Semester ges i regel i fulla kalenderveckor. I fråga om enstaka semesterdagar och kalenderveckor som inte är hela räknas dessutom för varje femdagarsperiod av sådana dagar en ledig helgfri lördag som semesterdag.
5. KAP | LÖNER
90. § Fastställande av lönen
1. Arbetstagaren betalas lön utgående från arbetets svårighetsgrad, erfarenhet och en individuell del samt produktions- och miljötillägg i enlighet med det avtalade lönesystemet i lönebilagorna.
2. Arbetets svårighetsgrad och placering i lönegrupper bestäms enligt det system som avtalas i lönebilagorna. För fastställande av svårighetsgraden avtalas företagsspecifikt om en av arbetsgivarens och arbetstagarnas representanter bestående grupp för fastställande av svårighetsgraden eller paritetsgrupp. Närmare bestämmelser finns i lönebilagorna.
3. Styrningen av arbetsuppgifter ska i princip ske så att arbetstagaren tilldelas sådana arbetsuppgifter som motsvarar den fastställda lönegruppsindelningen för honom eller henne. Styrningen av arbetsuppgifter omfattar också att man strävar efter att tilldela arbetstagaren mera krävande arbetsuppgifter allt eftersom arbetstagarens arbetsprestationer förbättras.
4. Lönerna för deltagare i läroavtalsutbildning fastställs i enlighet med lönebilagorna.
5. Den arbetsspecifika lönedelen är:
a) Vid inledande av läroavtalsutbildning arbetsspecifik lön för lönegrupp 1 x 0,85
b) För 12 – 18 mån i läroavtalsutbildning arbetsspecifik lön för lönegrupp 1 x 0,90
c) För 18 – 24 mån i läroavtalsutbildning arbetsspecifik lön för lönegrupp 1 x 0,95
6. Därefter bestäms lönen normalt utgående från lönebilagorna.
91. § Arbetsspecifikt specialtillägg
1. I arbeten som är särskilt krävande eller i svåra förhållanden i övrigt ska, om detta inte på annat sätt uppmärksammats i lönesättningen, arbetstagaren betalas ett specialtillägg per arbetad timme på högst 10 procent av lönegruppens arbetsspecifika riktlön per månad.
2. Betalningsgrunderna för arbetsspecifikt specialtillägg avgörs av arbetsgivarens representant. Vid beslutet ska hänsyn tas till huvudförtroendemannens framställningar.
3. Arbetstagare som vikarierar som arbetsledare kan i lönebilaga 2 och 3 betalas arbetsspecifikt specialtillägg på högst 10 procent.
92. § Tillfälliga ändringar i arbetet
1. När en arbetstagare tillfälligt är förhindrad från att utföra sitt egentliga arbete eller nöden så kräver är han eller hon skyldig att utföra annat arbete. Om det tillfälliga arbetet har en lägre lön, betalas arbetstagaren lön i enlighet med det tidigare arbetet, dock högst för uppsägningstiden enligt arbetsavtalet. Om det tillfälliga arbetet har högre lön och arbetstagaren har den yrkeskompetens som krävs för det, betalas högre lön som motsvarar det tillfälliga arbetet för de arbetade timmarna.
2. Om skötsel av högre avlönad uppgift vid arbete med anknytning till järnvägstrafiken omedelbart före ett avbrott i arbetet (semester och sjukfrånvaro) har pågått i minst tre månader, betalas lön för avbrottet i arbetet enligt denna högre lön.
3. Den årliga omdefinieringen av arbetets svårighetsgrad och personers inplacering i lönegrupper genomförs i enlighet med det gemensamt avtalade uppföljningssystemet. Fastställandet av arbetets svårighetsgrad och inplaceringen av personer i lönegrupper görs av arbetsgivarens representant efter att denne har hört de förslag som framläggs av den gemensamt tillsatta gruppen för bedömning av svårighetsgrad.
4. Om tillfälligt hinder att utföra egentligt arbete enligt lönegrupp som fastställs för personen uppstår av orsak som beror på arbetstagaren själv och han eller hon övergår till arbete i en lägre lönegrupp, fastställs lönen till personen i enlighet med det nya arbetet. Lönen enligt det nya arbetet betalas från början av lönebetalningsperioden som följer på övergången till de nya uppgifterna.
93. § Lönebetalning
1. Lön ska betalas en eller två gånger i månaden till den penninginrättning som arbetstagaren har uppgett.
2. Lönen ska betalas på månadens 15:e eller sista dag. Om löneutbetalningsdagen är en helgfri lördag eller en helgdag, utbetalas lönen på den vardag som föregår dessa dagar. När anställningsförhållandet upphör betalas lönen på normala lönebetalningsdagar.
3. Arvoden, tillägg och ersättningar som är bundna till särskilda beräkningsperioder utbetalas så snart som möjligt efter att förmånens beräkningsperiod har löpt ut, dock senast före utgången av den kalendermånad som följer närmast efter beräkningsperiodens utgång.
94. § Ändrade lönegrunder
1. Förändringar i arbetstagarens lönegrunder träder i kraft vid ingången av följande kalendermånad eller annan löneutbetalningsperiod.
2. Ingen lön betalas till en arbetstagare för tiden efter den kalendermånad, från vars början han eller hon får pension enligt pensionslagarna.
3. Löneskillnaden mellan den nya och gamla lönestrukturen i samband med införandet av det nya lönesystemet beaktas som ett särskilt tillägg (garantidel). Garantidelen (den gamla och nya som uppstår i samband med förändringen) ändras till en fast (flytande) del av lönen så att garantidelen inte längre påverkar förändringen av den uppgiftsspecifika eller individuella delen. Härvid minskar eller ökar alltså den uppgiftsspecifika eller den individuella delen den totala lönen per månad för personen i fråga. Eventuella generella höjningar till garantidelen avtalas separat för varje fall i kollektivavtalsförhandlingarna.
95. § Beräkning av lön för frånvarotid
1. Arbetstagarens daglön räknas ut genom att dividera månadslönen med antalet kalenderdagar under ifrågavarande månad. Daglönen dras sedan av för alla kalenderdagar som motsvarar en frånvaro.
2. I lönebilaga 2 och 3 görs avdrag vid oavlönad frånvaro på mindre än åtta timmar genom att multiplicera den enkla timlönen med frånvarotimmarna.
96. § Korrigering av lönebetalning och löneavdrag
1. Ett fel i lönebetalningen på över hundra euro korrigeras genast via banken.
2. Anmärkningar avseende lönens storlek ska om möjligt tillställas arbetsgivaren inom en vecka från löneutbetalningsdagen.
3. Om arbetstagaren tillfälligt, dock inte vid upprepade tillfällen, anländer till arbetet efter att arbetstiden börjat, görs inga avdrag på lönen om förseningen är högst fem minuter. Om förseningen är längre kan lönen betalas från och med början av nästa halvtimme.
4. För förseningstid på grund av försenat tåg kan lön betalas efter prövning, dock endast i sådana fall då en arbetstagare som bor på annan ort och åker tåg till arbetet på ett tillförlitligt sätt kan visa att förseningen verkligen berodde på en tågförsening.
97. § Lönespecifikation och uppbärande av medlemsavgift
1. Den lönespecifikation som arbetstagaren får i förväg ska vara så detaljerad att det framgår hur lönen är uppbyggd.
2. Arbetsgivaren sörjer för att medlemsavgiften i den arbetstagarförening som utgör avtalspart uppbärs i samband med löneutbetalningen vad gäller de arbetstagare som har gett föreningen fullmakt därtill. Medlemsavgifter som uppbärs på detta vis redovisas till arbetstagarföreningen.
6. KAP | RESOR OCH ERSÄTTNING FÖR FLYTTKOSTNADER
98. § Resor i arbetet
1. Om en arbetsplats dit en arbetstagare dirigeras betraktas som långvarig eller permanent, rör det sig om en omplacering. Om den nya arbetsplatsen däremot är avsedd att bli kortvarig, eller om dess permanenta natur inte kan konstateras i förväg, rör det sig om ett tillfälligt byte av arbetsplats, vilket betraktas som kommendering.
2. Arbetstagaren ska informeras om kommenderingen 30 dagar innan avfärden. Ingen anmälningstid tillämpas vid kommenderingar med anknytning till järnvägstrafiken. Information ska samtidigt lämnas om kommenderingens uppskattade längd. Även de arbetstidsarrangemang som används på kommenderingsorten ska meddelas den som ska på kommendering en vecka innan kommenderingen inleds.
3. Arbetstagaren ska informeras i förväg om permanent eller långvarig överflyttning till annan ort. Tiden för förhandsanmälan är minst arbetstagarens uppsägningstid innan överflyttningen ska ske.
99. § Ersättning för resekostnader
1. Bestämmelser om ersättning för resekostnader finns förutom i denna paragraf även i bilaga 3.
2. Beträffande arbete i utlandet och ersättning för resor över landsgränser gäller det som särskilt avtalats vid varje enskilt företag.
100. § Ersättning för restid
1. För daglig arbetsresa utom arbetstid, från samlingsplatsen till platsen där det egentliga arbetet utförs och tillbaka betalas ersättning enligt enkel timlön, dock för högst åtta timmar.
2. Tid som åtgår för en arbets- eller kommenderingsresa som inte innehåller några arbetsuppgifter räknas inte som arbetstid. För denna tid betalas dock ersättning enligt enkel timlön för högst åtta timmar. En arbets- eller kommenderingsresa får inte ställa arbetstagaren i en bättre eller sämre ställning än vad som är fallet då arbetstagaren arbetar på sin ordinarie placeringsort.
3. För resdagarna betalas lön för den tid en arbetstagare på grund av resan annars inte kan få lön, dock högst för så lång tid att har eller hon får en lön som motsvarar lönen enligt den ordinarie dagliga arbetstiden. För resa på söndag eller helgdag eller på en annan dag som enligt timschemat är ledig dag betalas ersättning för restid i motsvarighet till arbetstagarens ordinarie arbetstid för högst åtta timmar enligt enkel timlön.
4. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att en ersättning som ska betalas för en arbets- och kommenderingsresa som gjorts utom arbetstiden byts mot motsvarande ledighet.
101. § Ersättning för flyttkostnader
1. Om en arbetstagare blir tvungen att flytta till en annan ort i Finland på grund av att företaget eller en del av det flyttar eller på grund av omorganisering, ersätter arbetsgivaren flyttkostnaderna.
2. Som flyttningskostnader ersätts:
a) arbetstagarens och hans eller hennes familjemedlemmars färdkostnader för flyttningsresa i enlighet med de bestämmelser som ingåtts om ersättning för resekostnader,
b) sådana nödvändiga och skäliga kostnader för transport av sedvanligt bohag som har direkt anknytning till transporten,
c) flyttningspenning som ersättning för andra nödvändiga kostnader som flyttningen medför,
d) enligt arbetsgivarens prövning kan en arbetstagare även beviljas annan nödvändig ersättning som anknyter till flyttningen.
3. Flyttningspenning betalas som ersättning för andra nödvändiga kostnader som flyttningen medför. Flyttningspenningens storlek bestäms enligt antalet personer som flyttar enligt följande: När en enda person flyttar betalas 1 513,69 euro i flyttningspenning, när två flyttar betalas 1 850,07 euro och när tre eller flera flyttar betalas 2 186,44 euro.
4. Om förflyttningen av företaget eller en del av det gäller vardera maken samtidigt, betalas flyttningspenning endast till den ena av makarna. Om den tid som ligger mellan förflyttningarna dock är minst sex månader, ska 50 % av flyttningspenningen dessutom betalas till den andra maken.
5. Om arbetsgivaren ordnar avgiftsfri transport av personer eller flyttgods ska transporten utnyttjas, om den uppfyller allmänna skäliga krav med tanke på flyttningssättet, resans längd och den tid som kan användas för flyttningen.
6. En räkning över de ersättningar som avses i dessa avtalsbestämmelser ska, såvida inte giltigt hinder föreligger, lämnas till arbetsgivaren senast två månader efter flyttningen eller efter det att resan gjorts. Till räkningen ska fogas kvitton och annan tillförlitlig utredning över de kostnader som uppkommit.
7. Ersättning för särskilda boendekostnader i samband med flyttningen kan erläggas på sätt som avtalas skilt i det enskilda företaget.
7. KAP | FRÅNVARO
7.1 SJUKFRÅNVARO OCH LÖN FÖR SJUKTID
102. § Rätt till lön för sjuktid
1. För en oavbruten sjukfrånvaro till följd av förarbetsoförmåga som beror på styrkt sjukdom betalas arbetstagaren lön enligt medeldagslönen och beroende på anställningsförhållandets längd enligt följande:
a) när anställningsförhållandet har varat oavbrutet minst en månad, för en tidsperiod om 21 dagar (lön för sjukdomstid betalas inte för den första sjukdagen, om anställningsförhållandet varat oavbrutet i mindre än sex månader);
b) när anställningsförhållandet har varat minst ett år, för en tidsperiod om 21 dagar och därefter två tredjedelar av lönen, dock sammanlagt för högst ett halvår;
c) när anställningsförhållandet har varat minst tre år, för en tidsperiod om 28 dagar och därefter två tredjedelar av lönen, dock sammanlagt för högst ett halvår;
d) när anställningsförhållandet har varat minst fem år, för en tidsperiod om 35 dagar och därefter två tredjedelar av lönen, dock sammanlagt för högst ett halvår.
2. Dock betalas full lön för sjuktiden enligt medeldagslönen i det fall som nämns i underpunkt d ovan endast en gång per kalenderår för den del som överstiger 28 dagar.
3. Lön för sjuktid betalas utöver den halvårsperiod som föreskrivs i ovan i 1 mom. underpunkterna b–d för sex månader, om arbetstagaren inom åtta månader från den tidpunkt då sjukfrånvaron började har ansökt om invalidpension hos pensionsanstalten. Lönen betalas dock högst till utgången av den kalendermånad som följer efter den månad under vilken pension beviljats eller pensionsärendet slutligt avgjorts av pensionsanstalten.
4. Om arbetstagaren insjuknar under ett pågående arbetsskift, betalas han eller hon arbetslön för denna dag. Lön för sjuktid betalas från den första hela sjukdagen.
5. Har en arbetstagare på grund av olycksfall, yrkessjukdom eller till följd av att han eller hon med anledning av arbetsuppgifterna utsatts för våld blivit oförmögen att utföra sitt arbete, utbetalas till arbetstagaren för oavbruten sjukfrånvaro, som beviljats på grund av arbetsoförmåga, på nedan angivet sätt enligt medeldagsförtjänsten beräknad lön för en tidsperiod om 90 dagar och därefter två tredjedelar av lönen, sammanlagt dock för högst ett år.
6. Om olycksfallsersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring inte beviljas till fullt belopp, ska arbetstagaren betalas lön för sjuktiden enligt bestämmelserna i 1 mom. underpunkterna a–d ovan.
7. Sjukfrånvaro betraktas som oavbruten, om arbetstagaren inte mellan sjukfrånvaroperioderna har tjänstgjort under arbetsdagar som ingår i minst 30 kalenderdagar eller om sjukfrånvaron inte har föranletts av uppenbart olika sjukdomsfall eller olika fall av olycka, yrkessjukdom eller våld.
103. § Fastställande av hur länge en anställning varat
1. In i anställningsförhållandets längd räknas all tjänst som omfattas av detta kollektivavtals tillämpningsområde liksom också den tid som en arbetstagare som har fyllt 18 år har avtjänat sin värnplikt.
2. En förutsättning för att tidigare tjänstgöring ska kunna räknas till godo är i de fall som avses ovan i 102 § 1 mom. underpunkterna b–d att anställningsförhållandet har pågått i minst sex månader omedelbart före insjuknandet.
3. Till anställningsförhållandets längd räknas dock inte den tid då arbetstagaren har fått invalidpension eller varit permitterad eller haft semester utan lön, såvida han eller hon inte har erhållit särskild moderskapspenning, moderskapspenning, faderskapspenning eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen för den aktuella tiden. (Denna bestämmelse är ikraft till och med 31.7.2022)
(Från och med 1.8.2022):
3. Till anställningsförhållandets längd räknas dock inte den tid då arbetstagaren har fått invalidpension eller varit permitterad eller haft semester utan lön, såvida han eller hon inte har erhållit särskild graviditetspenning, graviditetspenning eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen för den aktuella tiden. Till anställningsförhållandets längd räknas tiden av ledighet för vård av nära anhörig.
104. § Påvisande av arbetsoförmåga
1. En arbetstagare ska styrka sin sjukdom med ett läkarintyg som uppgjorts enligt ett av arbetsgivaren fastställt formulär eller enligt formuläret för anhållan om dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, med ett intyg av en hälsovårdare vid en hälsovårdscentral eller med ett intyg av en hälsovårdare eller sjukskötare som anvisats av arbetsgivaren.
2. Om sjukdomen varar högst tre dygn, kan arbetstagaren styrka sjukdomen även på annat tillförlitligt sätt som godkänts av arbetsgivaren.
3. Om sjukdomen varar över fem dygn, ska den styrkas med ett ovan angivet läkarintyg.
105. § Beräkning av lön för sjuktid
1. Lön för sjuktid betalas för de kalenderdagar som ingår i sjukfrånvaron.
2. Lön för sjuktid beräknas utifrån medeldagslönen. Medeldagslönen fås genom att dividera månadslönen med antalet kalenderdagar den aktuella månaden och lägga till det sjukledighetstillägg som fastställs nedan.
Vid beräkningen av arbetstagarens lön för sjuktid inberäknas 1/300 av föregående kvalifikationsårs utbetalade nedan konstaterade tilläggsarvoden per sjukledighetsdag (s.k. sjukledighetstillägg):
− Söndagsersättning
− Kvällstillägg
− Nattillägg
− Tillägg för besvärligt arbete
− Stolp- och masttillägg
− Prestationsarvode för kranförare
− Förtroendemannatillägg
− Lördagsersättning
− Helgaftonstillägg
− Beredskapsersättning
− Särskild ersättning för enskiftsarbete nattetid
− Produktionspremietillägg
− Arbetsspecifikt specialtillägg som inte är knutet till den egentliga månadslönen
− Arbetarskyddstillägg
− Alarmpenning
− Tillägg för bundenhet i arbetet
− Kompletterande del till tillägg för bundenhet i arbetet
− Radiostyrningstillägg
105 a. § Ersättande arbete
1. Arbetstagaren är inte alltid nödvändigtvis helt arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall. Av den här anledningen kan det vara möjligt att ge honom eller henne som ersättande arbete ett annat arbete än hans eller hennes normala arbete, eller att låta honom eller henne utföra sitt normala arbete enbart delvis. Istället för arbete kan det även komma i fråga att utbildning som passar arbetstagaren arrangeras eller det att arbetstagaren fungerar som utbildare. Det ersättande arbetet får inte äventyra arbetstagarens återhämtning eller hälsa och det ersättande arbetet ska vid behov avbrytas. Företagshälsovårdsläkaren fastställer behovet att avbryta det ersättande arbetet.
2. I läkarintyget över arbetstagarens arbetsoförmåga ska eventuella begränsningar som sjukdomen eller skadan innebär med tanke på arbetet beskrivas. Arbetsgivarens beslut över att ge arbetstagaren ersättande arbete ska basera sig på ett medicinskt befogat ställningstagande.
3. Utförandet av ersättande arbete ska basera sig på de bestämmelser om rutiner som har avtalats om på arbetsplatsen och på en konsultering av företagshälsovårdsläkaren. Innan det ersättande arbetet inleds bereds arbetstagaren möjlighet att diskutera med företagshälsovårdsläkaren.
4. Under det ersättande arbetet eller utbildningen ska lönen minst fortsätta att motsvara lönen för den uppgift i stället för vilken arbetstagaren utför ersättande arbete. Ifall lönen är bättre för det ersättande arbetet och arbetet varar två veckor eller längre, betalas lön enligt uppgiften. Ersättande arbete eller utbildning räknas inte som tid som arbetsoförmögen. Under hela den tid som det ersättande arbetet utförs betalas en dagsspecifik ersättning som är lika stor som det personliga sjukledighetstillägget – dock högst för den tid då personen har kollektivavtalsenlig eller lagstadgad rätt till sjukledighet med lön.
5. När det ersättande arbetet fortsätter och rätten till sjukledighetstillägget redan upphört, betalas till arbetstagaren dennes ordinarie lön utan sjukledighetstillägg för det ersättande arbetet.
7.2 FAMILJELEDIGHETER
106. § Familjeledighet och frånvaro av tvingande familjeskäl
1. Familjeledighet är moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps-, föräldra-, vård-
, partiell vård- och tillfällig vårdledighet enligt arbetsavtalslagen (55/2001). Vid familjeledighet och frånvaro av tvingande familjeskäl och frånvaro för vård av familjemedlem eller annan nära anhörig tillämpas bestämmelserna i arbetsavtalslagens fjärde kapitel. (Denna bestämmelse är ikraft till och med 31.7.2022)
(Från och med 1.8.2022):
1. Familjeledighet är graviditets-, särskild graviditets-, föräldra-, vård-, partiell vård- och tillfällig vårdledighet enligt arbetsavtalslagen (55/2001). Vid familjeledighet och frånvaro av tvingande familjeskäl och frånvaro för vård av familjemedlem eller annan nära anhörig samt ledighet för vård av anhörig tillämpas bestämmelserna i arbetsavtalslagens fjärde kapitel.
2. Tillfällig vårdledighet kan även fås för vård av handikappat barn.
107. § Lönebetalning under graviditets- och föräldraledighet
1. Till arbetstagare som är moderskapsledig betalas lön från början av moderskapsledigheten, som innefattar 72 vardagar. Till en arbetstagare på faderskapsledighet betalas lön under de tre första dagarna av faderskapspenningsperioden. Lönen betalas enligt bestämmelserna i 105 §. (Denna bestämmelse är ikraft till och med 31.7.2022)
(Från och med 1.8.2022):
1. Till en arbetstagare som är graviditetsledig och ska föda betalas lön från början av graviditetsledigheten, som innefattar 40 vardagar. Dessutom betalas till ifrågavarande födande arbetstagare lön under 32 vardagar av föräldraledigheten.
(Från och med 1.8.2022):
2. Till en icke-födande arbetstagare betalas lön under de 3 första arbetsdagar arbetstagaren är föräldraledig. Lönen betalas enligt bestämmelserna i 105 §.
3. En förutsättning för att lön ska betalas ut är att arbetstagaren innan moderskaps- eller faderskapsledigheten inleds har varit anställd hos samma arbetsgivare i minst sex månader. (Denna bestämmelse är ikraft till och med 31.7.2022)
(Från och med 1.8.2022):
3. En förutsättning för att lön ska betalas ut är att den födande arbetstagaren innan graviditets- och föräldraledigheten och den icke-födande arbetstagaren innan föräldraledigheten inleds har varit anställd hos samma arbetsgivare i minst sex månader.
108. § Lönebetalning under tillfällig vårdledighet
1. För tre dagar av den tillfälliga vårdledigheten betalas arbetstagaren lön på samma grunder som avtalats för lön för sjuktid. Vid beräkning av dessa tre lediga dagar med lön beaktas inte högst två lediga dagar vilka ingår i en sammanhängande ledighet som beviljats till följd av ett barns akuta sjukdom som inträffat av andra orsaker.
2. En förutsättning för att lön ska betalas ut för tillfällig vårdledighet är att frånvaron är nödvändig för vården av eller ordnandet av vård för den sjuka. För att lön ska betalas för frånvaron krävs dessutom att båda föräldrarna förvärvsarbetar eller att det är fråga om en ensamförsörjare och att det över barnets sjukdom företes en utredning som motsvarar den som krävs över arbetstagarens egen sjukdom.
3. Som ensamförsörjare betraktas även en person som utan särskilt beslut om hemskillnad eller skilsmässa bor skilt från sin make/maka samt en person vars make/maka är förhindrad att delta i vården av barnet till följd av värnplikt eller repetitionsövning, sjukdom, resa, boende på annan ort för arbete eller studier eller annat motsvarande skäl.
4. Lön för tillfällig vårdledighet betalas dock inte till en förälder som inte bor i samma hushåll som sitt barn.
108 a. § Frånvaro för vård av familjemedlem eller någon annan närstående
1. Om en arbetstagares frånvaro är behövlig för särskild vård av en familjemedlem eller någon annan närstående, ska arbetsgivaren försöka ordna arbetet så att arbetstagaren kan utebli från arbetet för viss tid. Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om ledighetens längd och andra arrangemang.
2. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska komma överens om återgång till arbetet under pågående avtalad ledighet. Om överenskommelse inte nås, får arbetstagaren av grundad anledning avbryta ledigheten genom att underrätta arbetsgivaren om detta senast en månad före återgången till arbetet.
3. På arbetsgivarens begäran ska arbetstagaren lägga fram en utredning om grunden för frånvaron och avbrytandet av frånvaron.
7.3. ÖVRIG FRÅNVARO
109. § Bemärkelsedagar och familjeskäl
1. Om en arbetstagares 50- och 60-årsfödelsedag, egen bröllopsdag eller begravning av nära anhörig infaller på en arbetsdag eller om arbetstagaren är frånvarande högst en dag till följd av familjemedlems död eller till följd av att annan familjemedlem än barn under 10 år eller handikappat barn insjuknar utgör den aktuella dagen en ledig dag med lön, om det med hänsyn till arbetstagarens uppgifter är möjligt. För tjänstledigheten betalas utöver månadslön även sjukledighetstillägg.
2. En förutsättning för att lön ska utbetalas för tjänstledighet med anledning av sjukdomsfall som avses i denna punkt är att frånvaron är nödvändig för vården av eller ordnandet av vård för den sjuka.
3. Med nära anhörig avses en arbetstagares make och barn samt makens barn, arbetstagarens föräldrar och makens föräldrar samt arbetstagarens bröder och systrar.
4. Med familjemedlem avses en arbetstagares make, barn och makes barn som bor i samma hushåll. Som barn betraktas också adoptiv- och fosterbarn.
5. Som make räknas den andra parten i ett registrerat partnerskap.
6. Som likställd med make räknas sambo i samma hushåll som arbetstagaren, med vilken arbetstagaren har gemensam vårdnad om barn.
110. § Försvar och befolkningsskydd
1. Till en arbetstagare som har inkallats till repetitionsövning, försvarskurs eller befolkningsskyddsutbildning som avses i räddningslagen betalas lön i enlighet med detta avtal med avdrag för reservistlönen eller motsvarande ersättning.
2. Om den som inkallats till repetitionsövning inte får reservistlön med stöd av värnpliktslagen, betalas inte heller ovan nämnda lön.
3. Utan hinder av ovanstående har arbetstagaren rätt att få sin semesterlön oavkortad.
111. § Centralorganisationernas möten
1. En arbetstagare kan, då det med hänsyn till företagets verksamhet är möjligt, beviljas tjänstledighet med lön för mötesdagar om arbetstagaren deltar i möten som hålls av de högsta beslutande organen inom Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, till vilka räknas representantmöte, fullmäktige, styrelse eller motsvarande organ samt representantmöte, förbundsfullmäktigemöte och styrelsemöte för organisation som är part i kollektivavtalet i de fall där mötet behandlar kollektivavtalsfrågor.
2. För tjänstledighetsdagar betalas utöver månadslön även förtroendemannatillägg enligt 137 § 4 mom. som beräknas med semestertillägget som grund.
3. Lön betalas inte till arbetstagare för annan ledighet från arbetet eller annan frånvarotid utifrån detta avtal.
4. En arbetstagare som är frånvarande från arbetet av någon av ovannämnda anledningar men är förhindrad att söka tjänstledighet betalas för denna tid lön på de grunder enligt vilka han eller hon med stöd av detta avtal skulle ha rätt till lön om han eller hon av samma skäl hade beviljats tjänstledighet. Arbetstagaren bör omedelbart underrätta arbetsgivaren om orsaken till frånvaron.
112. § Kommunala förtroendeuppdrag
1. En arbetstagare som är förhindrad att sköta sin uppgift på grund av skötseln av kommunalt förtroendeuppdrag erhåller inte lön för denna tid.
113. § Bestämmelser om förfarande
1. De ovan avsedda ersättningarna betalas till arbetstagarna utan att deras lön för ordinarie arbetstid sänks. Anhållan om ledighet bör läggas fram för arbetsgivaren i så god tid som möjligt, när arbetstagaren har tillräcklig kännedom om grunderna för anhållan.
8. KAP | SEMESTER OCH SEMESTERPENNING
114. § Tillämpningsområde
1. På arbetstagare som avses i detta kollektivavtal tillämpas semesterlagen (162/2005) om inget annat avtalats längre ned i detta avtal.
115. § Definitioner
1. Utöver vad som stadgas i 4 § i semesterlagen,
a) utgörs semesteråret av det kalenderår under vilket semesterkvalifikationsåret upphör;
b) är semesterperioden den tidsperiod som inleds den 2 maj och utgår den 30 september;
c) är vintersemesterförlängning en semesterförlängningsperiod som bestäms enligt 124 § och som tas ut under annan tid än semesterperioden;
d) är egentlig semester del av semester utan vintersemesterförlängning som avses i semesterlagens 5 §;
e) är sparad ledighet en del av semestern som består av egentlig semester under semesteråret och som flyttas fram till en senare tidpunkt.
116. § Semesterns längd
1. Arbetstagaren får i enlighet med 5 § 1 momentet i semesterlagen två och en halv vardag semester för varje full kvalifikationsmånad, om han eller hon före utgången av mars månad under semesteråret har tjänstgjort oavbrutet hos arbetsgivaren i minst ett år eller om han eller hon har tolv hela kvalifikationsmånader för det utgående kvalifikationsåret.
2. Om anställningsförhållandet pågått under kortare tid än vad som nämns ovan, är arbetstagaren berättigad till semester under två vardagar för varje hel kvalifikationsmånad.
117. § Tid som är likställd med arbetad tid
1. Utöver vad som stadgas i 7 § i semesterlagen anses som likställda med arbetade dagar även de arbetsdagar eller arbetstimmar under vilka arbetstagaren, medan anställningsförhållandet pågår, är förhindrad att utföra arbete:
a) på grund av tjänstledighet med lön till följd av sjukdom eller olycksfall. Om antalet sjukledighetsdagar med lön inte uppgår till de 75 arbetsdagar under ett kvalifikationsår som stadgas i 7 § 2 momentet 2 punkten i semesterlagen, betraktas från början av kvalifikationsåret även oavlönade sjukledighetsdagar som likställda med arbetad tid fram till dess att semesterlagens krav uppnås;
b) på grund av repetitionsövning eller extra tjänstgöring eller försvarskurs eller befolkningsskyddskurs eller -tjänstgöring eller tjänstledighet för tjänstgöring i finländsk fredsövervakande styrka eller utbildning till förenämnda eller till beredskapsstyrka i Finland eller förordnande till katastrofhjälpsuppgifter i Röda Korsets tjänst;
c) på grund av deltagande i kurser som ordnats eller annars anvisats av arbetsgivaren, om lön betalats för tiden i fråga;
d) på grund av befrielse från arbetet som har beviljats för fackföreningsutbildning med lön, dock högst 30 dagar per kurs;
e) på grund av rehabilitering till den del FPA:s rehabiliteringspenning har betalats för denna tid på grund av medicinsk rehabilitering;
f) tid av semesterpenning som bytts ut mot ledighet;
g) mötesdagar enligt 111 § i arbete enligt 5 § i arbetstidslagen.
118. § Semesterlön och semestertillägg
1. Arbetstagaren har rätt till sin ordinarie lön även under semestern. Lönen erläggs på de normala lönebetalningsdagarna och arbetstagaren har inte rätt att få semesterlön innan semestern eller en del av den påbörjas.
2. Om arbetstagaren inte har semester under en hel löneperiod beräknas lönen genom att dividera månadslönen med 25.
3. Semesterlönens storlek bestäms utgående från lönen vid den tidpunkt då semestern börjar. Förutom månadslön betalas en arbetstagare under semestern semestertillägg för varje semesterdag och vintersemesterförlängningsdag. Semestertillägget uppgår till 1/300 av det totala beloppet av de lönetillägg och tilläggsarvoden som räknas upp nedan och som betalats under föregående semesterkvalifikationsår.
4. Lönetillägg och tilläggsarvoden som berättigar till semestertillägg är:
− Söndagsersättning
− Kvällstillägg
− Nattillägg
− Tillägg för besvärligt arbete
− Stolp- och masttillägg
− Prestationsarvode för kranförare
− Förtroendemannatillägg
− Lördagsersättning
− Helgaftonstillägg
− Beredskapsersättning
− Särskild ersättning för enskiftsarbete nattetid
− Produktionspremietillägg
− Arbetsspecifikt specialtillägg som inte är knutet till den egentliga månadslönen
− Alarmpenning
− Tillägg för bundenhet i arbetet
− Kompletterande del till tillägg för bundenhet i arbetet
− Arbetarskyddstillägg
− Radiostyrningstillägg
5. Semestertillägg betalas under semesteråret i juni-juli samt i fråga om eventuella vinterförlängningsdagar i oktober-november. När anställningsförhållandet upphör betalas semestertillägget i samband med slutlönen.
6. Om arbetstagarens arbetstid och lön har förändrats under semesterkvalifikationsåret är semesterlönen 9 procent till skillnad från vad som sägs i 1 –3 mom. ovan, eller om anställningsförhållandet vid slutet av det semesterkvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått minst ett år 11,5 procent av den lön som betalats till honom eller henne eller som förfallit till betalning för den utförda arbetstiden under kvalifikationsåret, exklusive ersättning som betalas för nödarbete och övertid som grundar sig på lag eller avtal. Det separata semestertillägget som avses i detta kollektivavtal betalas således inte.
7. Om en arbetstagare i en situation som avses i 5 mom. har rätt till förlängningsdagar av vintersemestern, bestäms semesterlönen enligt antalet semesterdagar som en viss procent på följande sätt:
antal semesterdagar | procent |
31 | 11,8 |
32 | 12,1 |
33 | 12,4 |
8. Om arbetstagarens arbetstid och likaså lön har ändrats först efter att semesterkvalifikationsåret har löpt ut och innan semestern eller en del av den börjar, räknas semesterlönen ut enligt den månadslön som har fastställts för arbetstiden under semesterkvalifikationsåret.
119. § Semesterersättning
1. Semesterersättningen bestäms enligt 17 § i semesterlagen. Som semesterersättning betalas dessutom semestertillägg. Utöver en procentbaserad semesterersättning betalas inget separat semestertillägg.
2. Förlängning av vintersemestern ger inte rätt till semesterersättning.
120. § Hur semester ges och delas upp
1. Utöver vad som stadgas i 20 och 21 § i semesterlagen tillämpas vid givande av semester det som avtalats i denna paragraf.
2. Egentlig semester ges vid tid fastställd av arbetsgivaren, som är mellan den 2 maj och den 30 september.
3. Om arbetsuppgifternas art eller andra orsaker så kräver kan den del av den egentliga semestern som överskrider 18 dagar förläggas även till annan än den i 2 momentet nämnda tiden under samma semesterår. Med arbetstagarens samtycke kan den egentliga semestern också uppskjutas till följande år att åtnjutas före den 1 maj.
Protokollsanteckning:
Av vägande skäl som gäller ordnande av arbetet kan den del av den egentliga semestern som överskrider 15 dagar förläggas även till annan än den i 2 momentet nämnda tiden under samma semesterår.
4. Semester kan förläggas även till tiden mellan den 1 januari och den 1 april av semesteråret. Härvid ges arbetstagaren likväl inte längre semester än vad han eller hon innan semesterns avslutande har förvärvat.
5. Lediga dagar som utgående från det fastställda skiftschemat redan har tjänats in, räknas inte in i semestern.
6. För arbetstagare vars regelbundna arbetsvecka består av fem dagar på så sätt att lördagarna och söndagarna är lediga dagar, beräknas antalet semesterdagar i semester som beviljats som hela kalenderveckor i enlighet med dessa veckors vardagar. I fråga om enstaka semesterdagar och kalenderveckor som inte är hela räknas dessutom för varje femdagarsperiod av sådana dagar en ledig helgfri lördag som semesterdag.
121. § Hörande av arbetstagare och meddelande om tidpunkten för semester
1. Semestrarna fastställs i enlighet med en på förhand uppgjord plan. Före fastställandet av planen ska arbetstagaren eller dennes företrädare beredas tillfälle att framföra sin åsikt angående tidpunkten för semestern. På begäran av vederbörande eller på åtgärd av arbetstagaren kan, då vägande skäl därtill föreligger, avvikelse göras från den fastställda planen.
2. När det gäller meddelandet om tidpunkten för semestern iakttas bestämmelserna i semesterlagen.
122. § Senareläggning av semester och vintersemesterns förlängningsdagar på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet
1. Om en arbetstagare under eller i början av semestern eller en del därav är arbetsoförmögen på grund av barnafödsel, sjukdom eller olycksfall eller i karantän förordnad av en smittskyddsläkare, ska semestern på arbetstagarens begäran förflyttas till en senare tidpunkt.
2. Semestern ska på arbetstagarens begäran också flyttas enligt 1 mom. om en arbetstagare när semestern eller en del av den börjar är befriad från arbetet på grund av särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet. (Denna bestämmelse är ikraft till och med 31.7.2022)
(Från och med 1.8.2022):
2. Semestern ska på arbetstagarens begäran också flyttas enligt 1 mom. om en arbetstagare när semestern eller en del av den börjar är befriad från arbetet på grund av särskild graviditets-, graviditets- eller föräldraledighet.
3. Arbetstagaren har på egen begäran också rätt att flytta fram semestern eller en del av den, om det är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att undergå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård att han eller hon under tiden för vården är arbetsoförmögen eller att arbetstagaren kommer att bli befriad från arbetet på grund av särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet. (Denna bestämmelse är ikraft till och med 31.7.2022)
(Från och med 1.8.2022):
3. Arbetstagaren har på egen begäran också rätt att flytta fram semestern eller en del av den, om det är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att undergå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård att han eller hon under tiden för vården är arbetsoförmögen eller att arbetstagaren kommer att bli befriad från arbetet på grund av särskild graviditets-, graviditets- eller föräldraledighet.
4. Arbetstagaren har i regel inte rätt att flytta vintersemesterns förlängningsdagar. Om arbetstagarens arbetsoförmåga däremot börjar minst två veckor innan vintersemesterförlängningen eller en sammanhängande semesterperiod börjar, där vintersemesterns förlängningsdagar ingår, och fortsätter under vintersemesterns förlängningsdagar, ska vintersemesterns förlängningsdagar på arbetstagarens begäran flyttas till en senare tidpunkt.
5. Arbetstagaren har dessutom rätt att på begäran flytta vintersemesterns förlängningsdagar, om det är känt att han eller hon under vintersemesterns förlängningsdagar är arbetsoförmögen på grund av en operation eller annan motsvarande vård som krävs på grund av sjukdom eller olycksfall och om han eller hon meddelar om arbetsoförmågan genom en skriftlig tillförlitlig utredning minst två veckor innan vintersemesterns förlängningsdagar eller sammanhängande semesterperiod där vintersemesterns förlängningsdagar ingår börjar.
6. Arbetstagaren är skyldig att visa upp ett läkarintyg över sin arbetsoförmåga eller ett intyg över förordnande om karantän när han eller hon begär att ledigheten flyttas.
123. § Sparande av semester
1. Arbetsgivaren och arbetstagaren får avtala om att en del av semestern tas ut som sparad ledighet under följande semesterperiod eller därefter.
2. Man kan antingen helt eller delvis spara den del av den ordinarie semestern som överskrider 18 dagar.
3. En plan för sparande av semester och för tidpunkten när de sparade semesterdagarna tas ut ska göras upp senast när arbetsgivaren ger arbetstagaren tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten för semestern.
4. Xxxxxx ledighet ges vid de tidpunkter arbetsgivaren och arbetstagaren närmare kommit överens om, dock senast inom fem år från utgången av det semesterår då ledigheten sparades av den egentliga semestern.
5. Angående semesterlön och rätten till att förskjuta tidpunkten för sparad ledighet gäller på motsvarande sätt det som avtalats i 118 § och 122 § i kollektivavtalet. Om anställningsförhållandet upphör ska ersättning för outtagen sparad ledighet betalas på det sätt som avtalats i 119 §.
6. Om anställningsförhållandet omvandlas till en deltidsanställning har arbetstagaren rätt att få ersättning för outtagen sparad ledighet. Ersättningen bestäms på samma sätt som semesterersättningen.
124. § Vintersemesterförlängning
1. Om en annan del av semestern än den som hör till sparad ledighet tas ut under annan tid än under perioden 1.6–30.9, beviljas semestern till denna del förlängd med hälften, dock högst för hälften av hela semestern och så att förlängningen kan utgöra högst tre vardagar.
2. Om arbetstagarens anställningsförhållande avbryts före semesterperiodens början eller börjar efter semesterperiodens slut, har arbetstagaren inte rätt till semesterförlängning.
3. Om antalet semesterdagar vid beräkningen av semesterförlängningen inte blir ett heltal, ges en del av en dag som en hel semesterdag.
4. Utebliven förlängning av vintersemestern ger inte rätt till semesterersättning.
125. § Semesterpenning och hur den bestäms
1. En arbetstagare får, med undantag av de fall som avses i moment 9 nedan, semesterpenning för de semesterdagar som han eller hon har tjänat in under föregående kvalifikationsår.
2. Dagar till följd av vintersemesterförlängning räknas inte som semesterdagar. Semesterpenning betalas inte för dagar som förlänger vintersemestern.
3. Semesterpenningen bestäms utgående från den uppgiftsspecifika lön som arbetstagaren uppbär den sista dagen i juni månad. Om arbetstagaren är befriad från arbetet i juni, bestäms semesterpenningen enligt den lön som skulle ha betalats om han eller hon hade varit i arbete. I de fall som avses i moment 7 och 8 bestäms semesterpenningen på motsvarande sätt enligt lönen i den uppgift personen i fråga sköter vid tidpunkten för övergången eller i samband med att anställningsförhållandet upphör.
4. I lönebilaga 1 utgör en arbetstagares semesterpenning per semesterdag 50 % av lönen för en semesterdag. Lönen för en semesterdag fås genom att man dividerar månadslönen med 25.
5. I lönebilaga 2 och 3 utgör en arbetstagares semesterpenning per semesterdag 50 procent av lönen för en semesterdag. Lönen för en semesterdag fås genom att man dividerar månadslönen med 25. Till summan adderas 1/300 av totalsumman av de under föregående kvalifikationsår betalade och i 118 § uppräknade lönetilläggen och tilläggsarvodena.
6. Semesterpenningen betalas i juli. I de fall som avses i moment 7 och 8 nedan betalas semesterpenningen i samband med lönebetalningen vid tidpunkten för övergången eller i samband med slutlönen.
7. Då anställningsförhållandet upphör betalas semesterpenningen för alla de semesterdagar som arbetstagaren har tjänat in då anställningsförhållandet upphör och för vilka semesterpenning inte har betalats.
8. Till en arbetstagare som börjar fullgöra beväringstjänst eller träder i tjänst vid en finländsk fredsövervakande styrka, ett nordiskt institut eller vid Förenta Nationerna, dess fackorgan eller en annan sådan internationell organisation eller ett annat sådant samarbetsorgan på regeringsnivå som Finland officiellt har anslutit sig till, eller handhar uppdrag inom internationellt utvecklingssamarbete i vilket Finland medverkar, betalas semesterpenning för alla de semesterdagar han eller hon har tjänat in fram till tidpunkten för övergången och för vilka han eller hon inte har fått semesterpenning.
9. Semesterpenning betalas inte till en arbetstagare som får semesterersättning i form av en procentersättning, förutom i situationer som avses i 118 § 6 och 7 mom.
10. Efter överenskommelse med arbetsgivaren och om arbetssituationen tillåter det kan semesterpenning bytas till ledighet enligt följande.
Semesterdagar
(utan förlängningsdagar)
Oavrundat antal lediga dagar som motsvarar semesterpenningen
36,0 18,0
33,0 16,5
30,0 15,0
27,5 14,0
27,0 13,5
25,0 12,5
24,0 12,0
22,5 11,5
22,0 11,0
21,0 10,5
20,0 10,0
18,0 9,0
17,5 9,0
16,0 8,0
15,0 7,5
14,0 7,0
12,5 6,5
12,0 6,0
10,0 5,0
9,0 4,5
8,0 4,0
7,5 4,0
6,0 3,0
5,0 2,5
4,0 2,0
3,0 1,5
2,5 1,5
2,0 1,0
Ledighet istället för semesterpenning flyttas inte under några omständigheter på grund av arbetsoförmåga
9. KAP | SOCIALA BESTÄMMELSER
9.1 ARBETARSKYDD OCH SKYDDSUTRUSTNING
126. § Allmänna bestämmelser
1. Arbetsgivaren ska sörja för att arbetarskyddslagen och andra lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter om arbetarskydd och förebyggande av yrkessjukdomar noga följs.
2. Arbetstagaren ska följa arbetsgivarens arbetarskyddsanvisningar samt använda den skyddsutrustning som arbetsgivaren med stöd av bestämmelserna ställer till arbetsgivarens förfogande.
127. § Skyddsutrustning
1. För arbetstagarens bruk tillhandahåller arbetsgivaren ändamålsenliga arbets- eller skyddskläder som krävs i uppgiften och ombesörjer tvätt, lagning och byte av dem med de mellanrum för byten som fastställts för uppgiften i fråga.
2. Arbetsgivaren ger arbetstagaren särskilda skyddskläder om det med tanke på arbetets art eller arbetsförhållandena är nödvändigt för arbetarskyddet eller enligt lagen. Särskilda skyddskläder ges även för smutsiga, mycket våta och gyttjiga arbeten om vanliga arbetskläder inte är tillräckligt. Arbetsgivaren ser till att hålla arbetskläderna i gott skick, om inte kläderna har getts till arbetstagaren att behålla.
3. Arbetstagaren ges särskilda skyddsskor, om risken för fotskador är uppenbar i arbetet, samt ändamålsenliga arbetshandskar som säkerheten i arbetet förutsätter.
4. Om arbetstagaren är beroende av synkorrigering med glasögon och på grund av arbetets krav på synskärpa inte kan använda särskilda ansikts- eller ögonskydd utöver sina egna glasögon, ska arbetstagaren få skyddsglasögon som slipats efter arbetstagarens synfel i arbete med kontinuerlig eller upprepad uppenbar risk för ögonskador som orsakas av gnistor, flisor eller andra flygande föremål eller farliga stänk.
5. Beträffande storlek på och utrustning samt städning av personalutrymmen och baracker tillämpas arbetsministeriets beslut om personalutrymmen på byggplatser.
9.2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
128. § Rätt till hälso- och sjukvård
1. En arbetstagare har, enligt vad som bestäms nedan, under den tid anställningsförhållandet pågår rätt till:
a) sjukvård på grund av sjukdom hos en av arbetsgivaren anvisad läkare eller i undantagsfall hos annan läkare;
b) sjukhusvård som föreskrivs av en läkare som anvisats av arbetsgivaren; och
c) i vissa fall ersättning för nödvändiga reskostnader på grund av sjukvård.
2. Utan hinder av vad som har bestämts ovan har en arbetstagare dock inte rätt till nämnda förmåner under den tid då han eller hon får invalidpension eller under permittering eller ledighet utan lön, såvida han eller hon inte har erhållit särskild moderskapspenning, moderskapspenning, faderskapspenning eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen för den aktuella tiden. (Denna bestämmelse är ikraft till och med 31.7.2022)
(Från och med 1.8.2022):
2. Utan hinder av vad som har bestämts ovan har en arbetstagare dock inte rätt till nämnda förmåner under den tid då han eller hon får invalidpension eller under permittering eller ledighet utan lön, såvida han eller hon inte har erhållit särskild graviditets-, graviditets- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen för den aktuella tiden.
3. Arbetsgivaren står för arbetstagarens kostnader för läkarvård. Dit räknas även nödvändig undersökning av läkare för att konstatera eventuell sjukdom eller fastställa vilken vård som fordras, samt av läkare ordinerad fysikalisk rörelseterapi och därtill hörande nödvändig förbehandling samt annan fysikalisk terapi som ordinerats av specialläkare, förutsatt att den vårdkrävande sjukdomen hör till läkarens specialistområde. Fysikalisk vård ersätts dock endas om terapi givits av en sjukgymnast eller vid ett medicinskt laboratorium som godkänts för att ge fysikalisk terapi.
4. Som kostnader som ersätts räknas även vård för plötslig tandsjukdom av förstahjälpskaraktär. Med vård avses avlägsnande av värkande tank eller behandling av dess tandrot, öppning av varig tand eller varhärd och förstahjälpen för nyss avbruten tand.
5. Arbetsgivaren står i varje sjukdomsfall för kostnaderna för arbetstagarens sjukvård till med offentliga medel driven sjukvårdsinrättning beroende på anställningsförhållandets längd på följande sätt:
a) när anställningsförhållandet har varat oavbrutet minst en månad, för 21 dagars vård;
b) när anställningsförhållandet har varat minst ett år, för 60 dagars vård;
c) när anställningsförhållandet har varat minst fyra år, för 120 dagars vård;
d) när anställningsförhållandet har varat sju år, för 150 dagars vård;
e) när anställningsförhållandet har varat minst tio år, för 180 dagars vård.
6. De av arbetsgivaren betalda sjukvårdskostnaderna dras av från lönen som betalas till arbetstagaren under sjukfrånvaron enligt den lägsta sjukhusavgiftsklassen. En arbetstagare med försörjningsplikt får dock behålla minst en tredjedel av sin medeldagslön om vårdnaden gäller ett barn, samt 10 % av medeldagslönen för varje barn därutöver, dock högst två tredjedelar av medeldagslönen. Arbetstagare utan försörjningsplikt får behålla minst en femtedel av sin medeldagslön.
7. Arbetsgivaren är skyldig att ordna gratis resa åt arbetstagaren eller betala ersättning för resa till läkare eller sjukhus och tillbaka eller betala läkarens resekostnader till patienten i följande fall:
a) vid svårt sjukdomsanfall, då resa krävs på grund av arbetstagarens tillstånd;
b) för arbetstagare som på arbetskommendering från arbetsgivaren arbetar på främmande ort utanför sin egentliga arbets- och hemort.
8. Om en arbetstagare avlider under arbetet eller under av arbetsgivaren anvisad sjukvård utanför sin hemort ska arbetsgivaren bekosta transport av kroppen till hemorten.
129. § Fastställande av hur länge en anställning varat
1. In i anställningsförhållandets längd räknas all tjänst som omfattas av detta kollektivavtals tillämpningsområde liksom också den tid som en arbetstagare som har fyllt 18 år har avtjänat sin värnplikt.
2. En förutsättning för att tidigare tjänstgöring ska kunna räknas till godo är i de fall som avses ovan i 128 § 5 mom. underpunkterna b–e att anställningsförhållandet har pågått i minst sex månader omedelbart före insjuknandet.
3. Till anställningsförhållandets längd räknas dock inte den tid då arbetstagaren har fått invalidpension eller varit permitterad eller haft semester utan lön, såvida han eller hon inte har erhållit särskild moderskapspenning, moderskapspenning, faderskapspenning eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen för den aktuella tiden. (Denna bestämmelse är ikraft till och med 31.7.2022)
(Från och med 1.8.2022):
3. Till anställningsförhållandets längd räknas dock inte den tid då arbetstagaren har fått invalidpension eller varit permitterad eller haft semester utan lön, såvida han eller hon inte har erhållit särskild graviditetspenning, graviditetspenning eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen för den aktuella tiden. Till anställningsförhållandets längd räknas tiden av ledighet för vård av nära anhörig.
130. § Hälsokontroller och ersättning av kostnader
1. Arbetstagaren är skyldig att delta i hälsoundersökningar för att följa upp hälsotillståndet som arbetstagarens arbetsuppgifter kräver.
2. Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren för inkomstförlust till följd av ovan nämnda kontroller samt i lagstadgad företagshälsovård avsedda och i företagshälsovårdens verksamhetsplan godkända hälsokontroller under anställningen samt resor i samband med dem för en tid motsvarande antalet förlorade ordinarie arbetstimmar. Inkomstförlusten ersätts på samma sätt för undersökningar som avses i lagen om unga arbetstagare och i strålskyddslagen.
3. Arbetstagaren betalas ersättning för resekostnader såsom färdkostnader, dagtraktamente, måltidsersättning, logiersättning och nattresepenning orsakade av ovan avsedda undersökningar och efterkontroller. Inkomstbortfall ersätts också för tiden för annan läkarundersökning, om arbetstagaren inte kunnat få mottagningstid utom arbetstid.
9.3. ÖVRIGA BESTÄMMELSER
131. § Olycksfallsförsäkring
1. Olycksfallsförsäkringen för en arbetstagare gäller enligt bestämmelserna i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.
132. § Evenemang på arbetsplatsen
1. Arbetsplatsen kan årligen ordna lokala personal-, rekreations- och andra evenemang på gemensamt överenskommet sätt så att så många som möjligt kan delta i dem.
10. KAP | SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
133. § Arbetsundersökningar
1. På arbetsplatsen används allmänt tillgängliga tekniker och system för arbetsmätning. Dessa har betydelse för utvecklingen av produktiviteten och för förbättringen av arbetstagarnas inkomstnivå. De förändringar i arbetsarrangemangen som eventuellt måste göras med anledning av arbetsmätningen får dock inte förorsaka överansträngning hos arbetstagarna eller inverka negativt på arbetsplatsens inkomstnivå.
2. Huvudförtroendemannen och ifrågavarande avdelningars förtroendemän ska i god tid före verkställandet informeras om ett arbetsundersökningsprogram och dess syfte.
3. En undersökning kan genomföras även då arbetstagarna av motiverade skäl föreslår det och om den passar in i arbetsundersökningsprogrammet.
4. Under undersökningens gång kan anvisningar och råd ges om hur arbetet kan utföras, men en arbetstagare får inte utsättas för påtryckning.
5. Om det är frågan om en långvarigare undersökning ges arbetstagaren under undersökningens gång med jämna mellanrum en redovisning av vad som dittills har hänt under undersökningen.
6. Förtroendemannen ska beredas möjlighet att sätta sig in i sättet på vilket metod- och tidsundersökningarna genomförs liksom i arbetsundersökningens protokoll och i de genomförda förändringar inom framför allt lönearrangemang som genomförts utifrån dem.
7. Arbetsvärdena (T) som fastställts i resultaten från metod- och tidsundersökningar beräknas enligt anvisningarna från FFC:s och TT:s (AFC) rationaliseringsdelegation.
8. Innan undersökningar och åtgärder påbörjas ska även de arbetstagare informeras vilkas arbete är föremål för dessa åtgärder.
134. § Yrkesutbildning och annan utbildning
1. Yrkesutbildning eller annan utbildning genomförs på det sätt som avtalats i det allmänna avtalet. (Bilaga 1)
2. Arbetsgivaren ska i möjligaste mån eftersträva att främja yrkesutbildningen hos sin fast anställda arbetskraft. Vid utplacering av arbetstagare på arbetsplatser ska man i möjligaste mån eftersträva att trygga arbetstagarnas avancemang i sina yrkeskarriärer.
3. Arbetstagare ska ges möjlighet att delta i fackföreningsutbildning ordnad av arbetstagarnas fackförbund utan att anställningsförhållandet avbryts, om det inte orsakar kännbar olägenhet för produktionen eller företagets verksamhet.
135. § Utbildning
1. Arbetsgivaren kan utöver tjänstemannens ordinarie arbetstid besluta om utbildning i kompletterande syfte samt i säkerhet, som är nödvändig för att utföra arbetet, eller annan utbildning i klass eller som nätutbildning. Dessa får högst omfatta 16 timmar per kalenderår. Denna tid avser ordinarie arbetstid som kan utföras utöver den ordinarie arbetstid som regleras i kollektivavtalet. Den ersättning som ska betalas för utbildning baseras på den längd på utbildningen som arbetsgivaren på förhand bestämt och motsvarar till sin storlek en enkel timlön för arbetstagaren. Utbildningen ska ordnas så att högst 8 timmar kan hållas som undervisning i klass.
Utbildningen kan omfatta totalt 16 timmar, varav klassundervisningen kan omfatta 8 timmar. Alla 16 timmar kan utgör nätutbildning.
136. § Uträkning av förhandlingstid
1. Om det på arbetsplatsen uppstår behov av att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, ska arbetsgivare som omfattas av lagen om samarbete inom företag (334/07) iaktta bestämmelserna i lagen, dock med de undantag som avtalas i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet. Bestämmelserna i denna punkt kompletterar lagen och ersätter motsvarande punkter i den.
2. När en arbetsgivare som omfattas av lagen om samarbete överväger att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, anses samarbetsförpliktelserna vara uppfyllda trots vad som i 45 § i samarbetslagen stadgas om förhandlingsframställning, och i 51 § om uppfyllandet av förhandlingsförpliktelse på sex veckor, förutsatt att förhandlingar förts i enlighet med samarbetslagen sedan en skriftlig förhandlingsframställning upprättats och under sådan förhandlingstid som definieras i 51 § i samarbetslagen, om inte annan förhandlingstidpunkt avtalats med stöd i lagen.
11. KAP | SAMARBETE OCH PERSONALREPRESENTATION
137. § Förtroendemän
1. Den arbetstagarorganisation som undertecknat detta kollektivavtal samt dess lokala förening har rätt att tillsätta huvudförtroendemän och förtroendemän för att övervaka att detta kollektivavtal följs. Förtroendemannasystemet verkställs så som det i det allmänna avtalet, den här paragrafen eller företagsspecifikt har avtalats.
2. Förtroendemannens mandatperiod avgörs av ovannämnda arbetstagarorganisation. För tillsättandet av en förtroendeman kan det förrättas val på arbetsplatsen. Arbetstagarorganisationen ger de anvisningar som behövs för förrättandet av valet.
3. Arbetsgivaren ska meddela huvudförtroendemannen i förväg varje kvartal om planerad användning av utomstående arbetskraft samt kvartalsvis även ge en uppföljningsrapport om anlitandet av utomstående arbetskraft.
4. Till huvudförtroendeman betalas utöver månadslön även förtroendemannatillägg, vars timpris beräknas genom att dividera semestertilläggets dagsvärde med 6,5.
5. Den tid som åtgår i förtroendeuppgifter för huvudförtroendemannen och förtroendemannen räknas som arbetstid. Om huvudförtroendemannen eller förtroendemannen utför med arbetsgivaren avtalade uppgifter utom sin ordinarie arbetstid räknas även denna tid som arbetstid.
6. Om huvudförtroendemannen eller förtroendemannen gör resor efter avtal med arbetsgivaren eller på arbetsgivarens order, betalas ersättning för reskostnader och dagpenning i enlighet med kollektivavtalet.
7. För huvudförtroendemannen ordnas regelbunden ledighet från arbetet vid lokalt avtalad tidpunkt och särskilt arvode för förtroendeman betalas enligt följande:
Antalet arbetstagare på arbetsplatsen | Omfattning av den ordinarie befrielsen | Särskilt arvode Euro/månad |
1.6.2022 | ||
< 49 | 4 timmar per vecka | 84,70 |
50 – 99 | 8 timmar per vecka | 99,81 |
100 – 199 | 16 timmar per vecka | 125,00 |
200 – 299 | 24 timmar per vecka | 143,89 |
300 – 399 | 32 timmar per vecka | 187,99 |
400– | helt befriad | särskilt avtalad lön |
8. Vid fastställande av längden på befrielsen från arbetet konstateras antalet anställda omedelbart efter valet av huvudförtroendeman och vid motsvarande tidpunkt årligen. Den längd som fastställs enligt detta iakttas fram till följande justering.
9. Arvodets storlek fastställs enligt situationen den första januari. Xxxxx särskilt arvode betalas till huvudförtroendeman i huvudsyssla.
10. Till arbetsplatsens förtroendeman ordnas vid behov ledighet från arbetet som krävs för utförande av förtroendemannauppgifter och betalas ett separat förtroendemannaarvode på 28,66 euro per månad fr.o.m. 1.6.2022.
11. Förtroendemannaarvodena betalas inte parallellt med arvodet till arbetarskyddsfullmäktig.
12. Till huvudförtroendeman och förtroendeman betalas arvode för tio månader per år och till dennes suppleant för två månader per år. Förtroendemannaarvode betalas till suppleanten för en månad per halvår i april och oktober varje år.
13. Arbetsgivaren ska vid behov ordna förhandlings- och informationsmöten för huvudförtroendemän och förtroendemän.
14. Förtroendemännen ska få tillgång till gällande kollektivavtal med tillhörande protokoll och andra avtal och bestämmelser gällande allmänna arbetsvillkor, inklusive tillämpningsanvisningar och arbetsgivarspecifika specialbestämmelser.
15. Parterna i ett lokalt avtal förbinder sig att genom sin verksamhet stärka samarbetet, förtroendet samt respekten i de frågor som avtalats i detta avtal. I detta syfte förbinder sig de lokala parterna att utveckla praxis i företaget bland annat för att ordna förtroendemännens rätt till information, förtroendemännens utbildning och användningen av timmar befriade från arbete effektivt.
16. I samarbetsförhandlingar ska arbetsgivaren i god tid ge förtroendemannen allt det material som rör frågan. Vid behov kan parterna anlita experter.
17. Grunderna för avslutande av huvudförtroendemannens, förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens anställningsförhållande ska behandlas i förhandlingar mellan förbunden innan anställningsförhållandet avslutas.
138. § Ombudsmän
1. De ombudsmän som valts av den arbetstagarorganisation som har undertecknat detta kollektivavtal har rätt att i frågor som gäller övervakandet av detta avtals efterlevnad samt tillämpningen och tolkningen av avtalet besöka arbetsplatserna efter att ha kommit överens om detta med arbetsgivaren. Ombudsmännens namn ska meddelas arbetsgivaren.
2. Ombudsmännen har rätt att av arbetsplatsernas förmän få de uppgifter som de behöver för att övervaka efterlevnaden av kollektivavtalet.
139. § Arbetarskyddsfullmäktige
1. Personer i arbetarskyddsuppdrag ska ges tillräckligt med tid för att sköta dessa uppgifter. Ledighet ska avtalas i förväg med ifrågavarande chef. Vid fastställandet av den tid som krävs för att sköta arbetarskyddsuppgifter ska hänsyn tas till antalet arbetstagare på arbetsplatsen eller arbetsstället, arbetets art samt andra inverkande faktorer. Det ska ges respons om uppgifterna till arbetarskyddschefen.
2. För arbetarskyddsfullmäktig ordnas regelbunden ledighet från arbetet vid lokalt avtalad tidpunkt och särskilt arvode för arbetarskyddsfullmäktig betalas enligt följande:
Antalet arbetstagare på arbetsplatsen | Omfattning av den ordinarie befrielsen | Särskilt arvode Euro/månad |
1.6.2022 | ||
< 49 | 4 timmar per vecka | 84,70 |
50–99 | 8 timmar per vecka | 99,81 |
100–199 | 16 timmar per vecka | 125,00 |
200–299 | 24 timmar per vecka | 143,89 |
300–399 | 32 timmar per vecka | 187,99 |
400– | helt befriad | särskilt avtalad lön |
Vid fastställande av längden på befrielsen från arbetet konstateras antalet anställda omedelbart efter valet av arbetarskyddsfullmäktige och vid motsvarande tidpunkt årligen. Den längd som fastställs enligt detta iakttas fram till följande justering.
3. Arvodets storlek fastställs enligt situationen den första januari. Inget särskilt arvode betalas till arbetarskyddsfullmäktig i huvudsyssla.
4. Till ett arbetarskyddsombud betalas ett särskilt arbetarskyddsombudsarvode på 27,31 euro fr.o.m. 1.6.2022.
5. Till arbetarskyddsfullmäktig betalas arvode för tio (10) månader och till arbetarskyddsfullmäktigs suppleant för två (2) månader per år.
6. Arvodet betalas inte parallellt med arvodet till förtroendeman.
7. Till arbetarskyddsfullmäktige betalas förutom månadslön även arbetarskyddstillägg, vars timpris beräknas genom att dividera semestertilläggets dagsvärde med 6,5.
12. KAP | AVGÖRANDE AV MENINGSSKILJAKTIGHETER OCH ARBETSFRED
140. § Meningsskiljaktigheter som gäller kollektivavtalet
1. En arbetstagare ska i arbetsrelaterade frågor som särskilt gäller honom eller henne själv först vända sig till sin förman.
2. En meningsskiljaktighet som uppstår om tillämpningen av detta kollektivavtal bör utan dröjsmål i första hand lösas på arbetsplatsen genom förhandlingar mellan förmannen och förtroendemannen. Om frågan inte kan lösas, antecknas alla omständigheter som framkommit i samband med förhandlingen.
3. Om frågan inte kan lösas på arbetsplatsen, kan den hänskjutas till arbetsgivaren och huvudförtroendemannen för utredning. Inom företaget kan man i närmare detalj avtala om hur en meningsskiljaktighet ska hanteras. Om enighet inte kan nås, ska ett protokoll över ärendet upprättas och undertecknas av förhandlarna. I protokollet nämns i korthet de frågor som är föremål för meningsskiljaktigheten samt parternas ståndpunkter.
4. Om man i de företagsspecifika förhandlingarna inte når en överenskommelse, kan behandlingen av ärendet hänskjutas till kollektivavtalsparterna för avgörande. Förhandlingar ska inledas så snart som möjligt och senast en månad efter det att förslag om förhandlingar framförts.
5. Om kollektivavtalsparterna inte kan finna en lösning, kan ärendet avgöras i domstol. I stället för arbetsdomstolen kan ärendet genom avtal mellan parterna lämnas till skiljemän för avgörande. Då följs lagen om skiljeförfarande.
141. § Övriga meningsskiljaktigheter
1. Om meningsskiljaktigheter uppstår kring andra frågor med väsentlig anknytning till anställningsförhållanden, förbinder sig parterna att göra sitt bästa för att nå samförstånd kring meningsskiljaktigheterna och i detta syfte tillämpa följande förfaringssätt.
2. Om någondera av parterna föreslår förhandlingar i ärendet, ska de inledas så snart som möjligt och senast en vecka efter att förslaget har lagts fram. Förhandlingarna ska föras så att onödiga dröjsmål undviks. Inga ultimatum om arbetsinställelse får framföras medan förhandlingarna förs.
3. Om förhandlingarna inte leder till samförstånd ska den part som avser att ta till arbetsinställelse meddela den andra parten om saken senast två veckor innan den planerade inställelsen.
4. Parterna i kollektivavtalet bör båda främja uppbyggandet av förhandlingsrelationer samt för egen del övervaka att de ingångna avtalen följs.
142. § Förhindrande av arbetsinställelse
1. Under detta kollektivavtals giltighetstid får inte vidtas strejk, lockout eller bojkott eller någon annan därmed jämförbar åtgärd som riktar sig mot bestämmelserna i detta avtal eller syftar till en ändring av detta avtal.
13. KAP | AVTALETS GILTIGHET OCH UPPSÄGNING
143. § Giltighet och uppsägning
1. Detta kollektivavtal gäller 1.3.2022–29.2.2024. Avtalet fortsätter också därefter att gälla ett år i sänder, om det inte sagts upp skriftligen senast två månader innan det löper ut.
Avtalet kan sägas upp så att det upphör att gälla 28.2.2023, ifall ett avtal om omfattningen av lönejusteringarna 2023 inte kan nås före 31.12.2022.
2. Vid sidan av detta kollektivavtal följ s det underteckningsprotokoll som upprättats mellan de undertecknande avtalsparterna
LÖNEBILAGA 1 | ARBETEN MED ANKNYTNING TILL JÄRNVÄGSTRAFIKEN
1. ALLMÄNT
1. § Tillämpningsområde
Arbeten som avses i denna lönebilaga är stationsservice-, lastningsservice-, ställverks-, tågkontors-, tåg- och bangårdsarbeten samt förmanna-, arbetslednings- och planeringsuppgifter i samband med dem.
2. § Arbetstid
Arbetstiden fastställs enligt 7 § i arbetstidslagen och 4 kap. i detta kollektivavtal.
2. LÖNEGRUNDER
3. § Lön
Lönen för arbete med anknytning till järnvägstrafiken utgörs av en uppgiftsbaserad riktlön per månad enligt arbetets svårighetsgrad, en individuell del, en erfarenhetsdel och särskilda tilläggsarvoden.
4. § Lönedel som baserar sig på arbetets svårighetsgrad
Principer för bestämning av arbetets svårighetsgrad
Vid bedömningen av arbetets svårighetsgrad delas arbetsuppgifterna in i lönegrupper och uppgifterna rangordnas enligt svårighetsgrad.
Arbetets svårighetsgrad bestäms utgående från arbetsbeskrivningarna i en särskild bedömningsgrupp som består av representanter för arbetsgivaren och arbetstagarna.
De som upprättar arbetsbeskrivningar ska känna till arbetets innehåll och de arbetsförhållanden som ingår i arbetet i sin helhet.
Arbetsbeskrivningarna ska göras så att det i efterhand går att se de förändringar som skett i arbetet.
Arbetsbeskrivningarna ska hållas uppdaterade genom justeringar minst en gång per år.
Den lönegrupp som fastställs för en arbetstagare ska motsvara svårighetsgraden för hans eller hennes arbete. Placeringen i lönegrupper fastställs enligt det arbete som den aktuella arbetstagaren i huvudsak utför.
Faktorerna för fastställande av arbetets svårighetsgrad är:
Kompetens som krävs i arbetet och arbetets mångsidighet, betydelsegrad 45
% (Tabell 1)
Här åsyftas den genomsnittliga utbildning, arbetsintroduktion och arbetstid som normalt förutsätts för att arbetstagaren ska uppnå den prestationssäkerhet som krävs för självständigt arbete, normal prestationsnivå samt det omdöme som krävs för arbetets utförande.
Kraven på kompetens och mångsidighet är uppdelade i sex punkter som i huvudsak anknyter till kraven på grundutbildning, arbetsintroduktion samt erfarenhet från olika uppgifter som krävs för arbetets utförande.
1. Uppgifterna och de problem som uppträder i dem är likartade, återkommande, rutinmässiga och tydligt reglerade. Arbetets normala inlärningstid är under 3 månader. Utbildningen består i kort arbetsträning.
2. Anvisningarna för arbetsuppgifterna är mer allmänna och det finns mer än ett tillämpbart alternativ. Arbetets normala inlärningstid är 3–12 månader. Utbildningen består i en kort kurs.
3. Föränderliga situationer som kräver flexibilitet samt förmåga att hitta lösningar anpassade till specifika problem. Uppgifterna förutsätter 1–2 års arbetserfarenhet med anknytning till uppgiftsområdet.
4. Utbildningen består i en för arbetet nödvändig och med tanke på uppgiften lämplig utbildning och en yrkeskurs i anknytning till järnvägstrafiken.
5. Krävande situationer där problemen är svårare att tolka och lösa och där det krävs tillämpning i arbetet. Uppgifterna förutsätter 2–4 års arbetserfarenhet med anknytning till uppgiftsområdet. Utbildningen består i en för arbetet nödvändig och med tanke på arbetsuppgiften lämplig utbildning och en yrkeskurs med anknytning till järnvägstrafiken.
6. Problemen som uppstår i arbetet kräver analys, det finns få färdiga lösningar. Arbetet innefattar också utvecklings- och planeringsuppgifter, exempelvis inom personalanvändning, kundservice, handlednings- och utbildningsverksamhet samt uppgifter i anknytning till planering och ledning av bangårdsfunktioner. Uppgifterna förutsätter 4 års mångsidig och omfattande arbetserfarenhet med anknytning till uppgiftsområdet. En mångsidig utbildning inom branschen och därutöver specialkurser.
7. Problemen som uppstår i arbetet är mycket omfattande och mångfacetterade. Lösningarna förutsätter en förmåga att analysera omständigheter djupgående och hitta nya angreppssätt och verksamhetsmodeller. Uppgiften förutsätter ytterst goda färdigheter inom växelverkan. Ledningsuppgifter eller mycket krävande specialistuppgifter ingår som en väsentlig del av arbetet. Förutsättningen är en mångsidig utbildning på området och minst sex års mångsidig arbetserfarenhet med anknytning till uppgiftsområdet.
Ansvar i arbetet, betydelsegrad 40 procent. (Tabell 2)
Med detta avses det ansvar som utgörs av den operativa omfattningen, säkerheten, kundbetjäningen och planerings- och förmansuppgifterna.
Ansvaret är indelat i operativt ansvar, säkerhetsansvar, kundserviceansvar samt planerings- och chefsansvar.
1. Värderingen av det operativa ansvaret tar hänsyn till verksamhetens omfattning, uppgiftens innehållsliga mångsidighet samt i chefsuppgifter antalet underlydande.
2. Bedömningen av säkerhetsansvar beaktar både tågsäkerhet och arbetssäkerhet. I uppgifter med anknytning till järnvägstrafiken och i arbeten på spår under trafik inverkar tågtätheten och bangårdsarbetets intensitet på bedömningen av säkerhetsansvaret. Även mängden säkerhetsapparatur och tillhörande teknik inverkar på ansvaret. Vid bedömningen av säkerhetsansvaret beaktas de krav på säkerhet som planeringen av funktionerna förutsätter och övervakningsansvaret som ingår i chefsarbetet. Inom arbetssäkerheten beaktas uppgiftens ansvar för säkerheten för den egna/andra arbetstagares/underlydandes/kunders säkerhet, hälsa och välfärd.
3. Inom kundservice-, planerings- och chefsansvar beaktas utöver extern kundservice även kassaansvarets andel. När det gäller chefsuppgifterna beaktas även olika slag av handledning och undervisning samt uppgifter i anslutning till planering och utveckling.
Ansvarsområdena 1 – 3 beaktas alla för sig i poängsättningen.
Arbetsförhållanden, betydelsegrad 15 procent (Tabell 3)
Härmed avses förhållanden i arbetet som beror på arbetets tyngd, enformighet, bundenhet, arbete inomhus och utomhus samt psykisk och fysisk belastning.
För arbetsförhållandena beaktas å ena sidan arbete inomhus och å andra sidan psykisk och/eller fysisk belastning.
1. Arbete inomhus
− arbetet utförs i huvudsak inomhus
2. Arbete inomhus/utomhus
− arbetet utförs i lika stor utsträckning inomhus/utomhus
3. Kontinuerligt arbete utomhus
− arbetet utförs i huvudsak utomhus
Den fysiska och/eller psykiska belastningen bedöms på följande sätt:
a) Arbetsförhållandena är normala om arbetet är lätt, inte medför fysisk belastning och kräver normal noggrannhet.
b) Arbetsförhållandena är svåra om arbetet är medeltungt och ibland fysiskt ansträngande eller kräver större noggrannhet och koncentration än normalt.
c) Arbetsförhållandena är mycket svåra om arbetet är fysiskt tungt eller kräver i stort sett ständig noggrannhet och koncentration.
TABELL 1 KOMPETENS SOM KRÄVS I ARBETET OCH ARBETETS MÅNGSIDIGHET
(betydelsegrad 45 procent)
Poäng | ||
1 | Tydliga anvisningar och återkommande situationer | 17 |
2 | Mer allmänna anvisningar, mer än ett tillämpligt alternativ | 42 |
3 | Föränderliga situationer, förmåga till flexibilitet och anpassade lösningar | 67 |
4 | Situationer där problemen är svårare att tolka/lösa, kräver anpassningsförmåga | 92 |
5 | Problemen kräver analys | 120 |
6 | Förutsätter bred ledningsuppgift eller särskilt krävande specialistuppgifter | 140 |
TABELL 2
ANSVAR (betydelsegrad 40 procent)
A Normalt | B Måttligt | C Stort | D Synnerlige n stort | ||
1 | Operativt | 12 | 20 | 30 | 40 |
2 | Säkerhet | 8 | 16 | 26 | 36 |
3 | Kundservice | 4 | 12 | 22 | 30 |
ANSVARSOMRÅDENA 1–3 BEAKTAS VAR FÖR SIG I POÄNGSÄTTNINGEN
TABELL 3
ARBETSFÖRHÅLLANDEN (betydelsegrad 15 procent)
A Normala | B Svåra | C Mycket svåra | |
1. Arbete inomhus | 15 | 23 | 30 |
2 Arbete inomhus/utomhus | 20 | 28 | 35 |
3 Kontinuerligt arbete utomhus | 25 | 33 | 40 |
POÄNG VÄLJS I TABELLEN UTIFRÅN PUNKT 1, 2 ELLER 3
Arbetsspecifika lönegrupper/svårighetsgrader och riktlöner per månad
Poängsumman som bedömningen av arbetets svårighetsgrad resulterar i omvandlas till en lönegrupp som motsvarar arbetets svårighetsgrad enligt följande:
Poäng | Lönegrupp | 1.6.2022 |
under 74 | 1 | 2 012,72 |
74- | 2 | 2 077,51 |
86- | 3 | 2 142,59 |
98- | 4 | 2 182,82 |
110- | 5 | 2 223,09 |
122- | 6 | 2 263,38 |
134- | 7 | 2 303,65 |
146- | 8 | 2 343,95 |
158- | 9 | 2 384,22 |
170- | 10 | 2 424,50 |
182- | 11 | 2 464,79 |
194- | 12 | 2 545,32 |
206- | 13 | 2 706,44 |
218- | 14 | 2 827,30 |
230- | 15 | 2 894,42 |
242- | 16 | 3 001,84 |
254- | 17 | 3 122,68 |
266- | 18 | 3 243,28 |
278- | 19 | 3 363,89 |
Lönegrupp 19 i lönetabellen gäller från och med 1.3.2024 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter
5. § Individuell del
Egenskaper som bedöms i fastställandet av den individuella delen.
1. YRKESKUNSKAP
Kunnande (betydelsegrad 2)
Personen har genom utbildning och erfarenhet tillskansat sig djupgående kunskaper och färdigheter och klarar sina uppgifter helt självständigt utan behov av handledning.
Mångsidighet (betydelsegrad 1)
Tack vare särskild yrkeskunskap eller annan särskild erfarenhet som sällan behövs i företaget kan personen utföra arbeten utanför sitt eget uppgiftsområde.
Prestationer (betydelsegrad 1)
Personen klarar även oväntade tillfälliga belastningstoppar och andra avvikande situationer.
2. SAMARBETSFÖRMÅGA
Kommunikation (betydelsegrad 1)
Personen införskaffar och förmedlar för arbetet och arbetsgemenskapen viktig och nyttig information.
Serviceanda (betydelsegrad 2)
Personen är aktivt villig att tillhandahålla service på det sätt som situationen kräver även utanför sitt eget arbetsområde.
3. ARBETSSÄTT
Ansvarsfullhet (betydelsegrad 1,5)
Personen tar allvarligt på sitt arbete, är omsorgsfull och beredd att vid behov utveckla sina färdigheter och förmågor.
Förhållningssätt (betydelsegrad 1,5)
Personen följer yrkets bestämmelser och föreskrifter samt arbetsgemenskapens allmänt accepterade förfaringssätt på ett klokt och riktigt sätt och uppmärksammar andras arbeten och förhållanden i olika situationer.
Initiativförmåga (betydelsegrad 1,5)
Personen är initiativrik och tar utan uppmaning itu med sina egna uppgifter.
Var och en av ovannämnda egenskaper bedöms enligt följande femgradiga skala.
1 poäng I behov av utveckling 2 poäng
3 poäng Motsvarar genomsnittlig nivå 4 poäng
5 poäng Berömlig nivå
Minsta poängsumma är 11,5 poäng och största poängsumma 57,5 poäng. Ett poäng motsvarare 0,0869 procentenheter.
Formel för beräkning av den individuella procentandelen [Poäng * 0,0869 - 1,00 = personlig andel %]
Den individuella procentsatsen uppges med två (2) decimalers noggrannhet. Den individuella delen fastställs enligt följande principer:
− Arbetstagarens närmaste chef fastställer den individuella procenten på ett bedömningsformulär och resultatet samt bestämningsgrunderna ska på begäran förklaras och lämnas till personen ifråga. Huvudförtroendemannen har rätt att få kännedom om fördelningen av de individuella lönedelarna.
− Den individuella andelen uppgår till 0–4 % av den uppskattade arbetsspecifika riktmånadslönen som betalas för uppgiften.
− Den individuella andelen fastställs senast tre månader efter det att anställningsförhållandet inletts.
− Den individuella delen kontrolleras en gång per år och varje gång väsentliga förändringar inträffar på arbetstagarens uppgiftsområde.
6. § Erfarenhetsandel
Till erfarenhetsdelen räknas all inhämtad erfarenhet i arbeten som avses i detta kollektivavtals lönebilagor, utöver vilken man vid arbetsavtalets ingående även beaktar eventuellt avtalad annan arbetserfarenhet.
Ifall en arbetserfarenhet inte har beaktats då arbetsavtalet ingicks, kan arbetsgivaren överväga vilken inverkan arbetserfarenheten har i samband med bestämningen av den individuella delen, då denna fastställs för första gången.
Erfarenhetsdelen är efter tre års anställning tre procent och efter sju års anställning sju procent av den arbetsspecifika riktlönen per månad.
7. § Tilläggsarvode
Uppgifter som anknyter till underhåll av materiel
A) Driftpersonalens underhållsuppgifter
Om arbetsskiftet för en arbetstagare som omfattas av lönebilaga 1 till JHL:s kollektivavtal för järnvägsbranschen omfattar driftpersonalens underhållsuppgifter som utförs, betalas för arbetsskiftet en tilläggsersättning enligt enkel timlön. För arbetsskiftet betalas högst en tilläggsersättning enligt enkel timlön, oavsett driftspersonalens mängd underhållsuppgifter.
Driftpersonalens underhållsuppgifter är:
• Tankning av lok (här avses med tankning av lok en händelse där en arbetstagare enligt lönebilaga 1 tankar loket helt själv).
• Påfyllning av kylarvätska, då lokets kylsystem fylls på via de för ändamålet avsedda kopplingsanordningar med separat utrustning.
Ersättningen betalas inte för uppgifter som anknyter till den operativa driftklarhetsservicen.
b) T5-underhållsuppgifter på Dv12-lok
Om arbetsskiftet för en arbetstagare som omfattas av lönebilaga 1 till JHL:s kollektivavtal för järnvägsbranschen omfattar en T5-underhållsåtgärd på Dv12- lok (underhållsarbete enligt underhållsprogrammet, granskning av underhållsobjekten och påfyllning av vätskor eller andra ämnen eller småskaliga korrigeringsuppgifter) som utförs, betalas för arbetsskiftet en tilläggsersättning enligt enkel timlön. För arbetsskiftet betalas högst en tilläggsersättning enligt enkel timlön, oavsett mängden åtgärder.
c) Korrigeringsuppgifter/underhållsuppgifter på godsvagnar
Om en arbetstagare som omfattas av lönebilaga 1 till JHL:s kollektivavtal för järnvägsbranschen utför korrigeringsuppgifter på en godsvagn – såsom byte av surrningslina, byte av syllar eller sidostolpar, byte av slangkoppling, montering av flyttbar täckning och byte av vipplås – betalas för en timme 4,27 euro i radiostyrningstillägg. För ett arbetsskift betalas högst ett radiostyrningstillägg (4,27 euro), oavsett mängden korrigeringsuppgifter. Om en arbetstagare förordnas att utföra korrigerings- eller underhållsuppgifter på godsvagnar under hela arbetsskiftet, betalas för de timmar som räknas som arbetstid 4,27 euro.
Ersättningar enligt underpunkterna a–b betalas inte parallellt, så en person är endast berättigad till högst en ersättning per arbetsskift.