MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING
MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING
BUSS
En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik
2018
Avtalsbilagan är en branschgemensam rekommendation från Svensk Kollektivtrafik, Branschföreningen Tågoperatörerna, Svenska Taxiförbundet och Sveriges Bussföretag, nedan benämnd ”Partnersamverkan”.
Manualen är en kopia av avtalsbilagan med instruerande text i orange rutor. Notera dock att sidnumreringen inte överensstämmer med kravbilagan!
MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING
BUSS
En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik
2018
I den mån en beställare önskar avvika från rekommendationerna i detta dokument önskar Partnersamverkan att detta kommuniceras och motiveras. Motiveringen kan i sin tur användas för vidareutveckling av rekommendationerna. Sådana eventuella önskemål om avvikelser bör diskuteras i ett så tidigt skede som möjligt i en upphandlingsprocess med miljöansvarig inom den organisation som kommer att finnas för uppföljning av Avtalsprocessen inklusive modellavtal och bilagor (inklusive detta dokument). Se vidare avsnitt Uppföljning i Avtalsprocessens huvudtext.
En målsättning med dokumentet är att det ska utgöra standard vid upphandlingar av kollektivtrafik i Sverige. Partnersamverkan rekommenderar därför starkt att beställaren använder dokumentet i dess helhet. Att klippa valda delar innebär risk för felaktigheter och att de olika delarna inte längre korresponderar.
Uppföljning och Utveckling
Användare av miljökravsbilagan uppmanas rapportera förbättringsförslag till respektive branschorganisation för vidare befordran till Partnersamverkans avtalsgrupp som ansvarar för de branschgemensamma modellavtalen.
BESTÄLLNINGSFORMULÄR
• Krav i denna bilaga inkluderas i det avtal som tecknas.
• Kryss eller text i vita rutor markerar att kravet ingår i aktuell upphandling/avtal.
• Vita rutor som inte är kryssade utgör inte krav i aktuellt avtal eller upphandling
• Uppföljning och beräkningsanvisningar gäller alltid för de avsnitt som är ett krav i avtalet
Observera att utöver kraven i nedanstående tabell kan det även finnas obligatoriska krav. Tabellen berör endast avsnitt som är valbara för Beställaren.
Min = Minimikrav, Bas = Baskrav, U = Utökade krav, Best = beställarens krav för respektive avsnitt
Xxx | Xxx | U | Best | Uppföljning avsnitt | ||
Uppgifter i anbud | ||||||
2.2.2 Energianvändning Buss klass I, II & III | ||||||
Max oförutsedd avvikelse % | ||||||
5.1 Fordonsrapportering senast | Datum ifylls av beställaren | |||||
5.4 Årlig miljöredovisning | Datum ifylls av beställaren | |||||
I ovanstående tabell kan beställaren fylla i de krav man vill ska gälla i en specifik upphandling.
Det förkommer att man i samma upphandling vill ställa olika krav i olika delar av upphandlingen. Exempelvis olika anbudspaket eller specifika krav för en viss busstyp. En separat bilaga för varje område/typ etc. bör då användas. Alternativt kan busstyp skrivas in i de vita rutorna, exempelvis på 2.2.2 kan man skriva ”gasbuss” i rutan för minimikrav och ”övriga” i rutan för baskrav.
I de fall man väljer Beställarens krav måste man också skriva in vilket krav som gäller i aktuellt avsnitt inne i bilagan. Endast vita rutor ska fyllas i.
I vissa fall kan man välja vilket av de olika kravalternativen, minimikrav, baskrav etc. som ska gälla för aktuell del i upphandlingen.
I andra fall kryssar man bara om kravet ska gälla i första kolumnen. Om inga rutor på en rad är ikryssade så gäller inte kravet i aktuell upphandling.
Vid användning av ”Utökade krav” bör beställaren göra en marknadsundersökning för att bedöma kostnaden och om det finns tillräckligt utbud av fordon och drivmedel för att kraven ska uppfyllas.
Om beställaren tillåter en avvikelse från kravet på biodrivmedel fylls maximal avvikelse i för avsnitt 2.3.1. Skriv 0 om inga avvikelser tillåts.
1 Exempelvis geografiskt område, paket i anbud, fordonstyper etc.
2 Vid användning av ”Beställarens krav” fyller beställaren i önskat värde i tabell i avsnittet
3 Värde ifylls av beställaren, i tabell i avsnittet
Innehåll
Förklaringar och definitioner 6
7 Planerade fordon för uppgifter i anbud 24
8 Leverantörsförsäkran om minskningsvärde för drivmedel 25
9 Leverantörsförsäkran om drivmedelsförbrukning för buss 26
I anbudet ska Trafikföretaget lämna en beskrivning av hur Trafikföretaget planerar att uppfylla miljökraven för samtliga år avtalet avser
Beskrivningen ska innehålla uppgifter som möjliggör en beräkning enligt avsnitt 6.
Detta innebär att anbudet ska för varje trafikeringsår innehålla en lista över vilka fordonstyper och drivmedel som anbudslämnaren planerat att använda.
För varje busskategori anges
• Utsläppsklass (Euroklass, eller EL)
• Planerade uppdragskilometer per år
• SORT-värde enligt avsnitt 2.2
• Drivmedel
• Drivmedlets värde för minskning av växthusgasutsläpp (minskningsvärde) enligt föreskrifter om hållbarhetskriterier (STEMFS 2011:2). Värdet för utsläppsminskning ska vid uppföljning av avtalet verifieras enligt avsnitt 5.2, men behöver inte uppvisas i anbudet.
I avsnitt 7 visas en blankett som kan användas för redovisning av ovanstående uppgifter.
Om vagnparkens sammansättning och fördelningen av drivmedelsanvändning är samma under flera år, räcker det att ange vilka år varje sammanställning avser, dvs. varje år behöver inte redovisas.
Om det under avtalets gång framkommer andra lösningar än de Trafikföretaget planerat för kan de efter godkännande av Beställaren användas om miljökraven uppfylls.
Ovanstående krav är de enda som ska granskas vid utvärdering av anbud. Tanken med kravet är att Trafikföretaget ska visa att man förstått kravet och kunnat presentera en trovärdig lösning för hur så ska ske.
Övriga krav i bilagan är s.k. kontraktsvillkor som kan följas upp först när trafiken startats.
Det är mycket angeläget att beställaren noggrant följer upp alla de krav man har ställt i upphandlingen.
Erfarenheten visar att det som inte följs upp tenderar att inte blir utfört, och då har beställaren helt i onödan betalt för ett utförande som man sedan inte får.
Det är lämpligt att redan tidigt i etableringsfasen följa upp och ha en dialog mellan beställare och trafikföretag om hur kraven ska uppfyllas.
Förklaringar och definitioner
Beställare | Den organisation som upphandlar och tecknar avtal om kollektivtrafik. |
Biodrivmedel | Drivmedel som uppfyller kriterier enligt Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen, 2 kap Hållbarhetskriterier. |
Busskategori | Bussar som har identisk specifikation beträffande utsläppsklass, SORT-värde och drivmedel i aktuellt avtal. |
CO2 | Koldioxid |
Fordonsdatabas | Fordonsdatabas som tillhandahålls av beställaren för Trafikföretagets rapportering av data för fordon. |
Klimatpåverkande gaser | Gaser som påverkar jordens klimat. De ökade halterna av klimatpåverkande gaser beror främst på koldioxidutsläpp orsakade av förbränning av fossila bränslen såsom olja, kol och naturgas. Benämns även växthusgaser. Det finns även andra klimatpåverkande gaser såsom metan, dikväveoxid etc. När man mäter klimatpåverkan anges denna ofta i kg koldioxidekvivalenter. |
Massbalansprincipen | Innebär att drivmedelsleverantörer ska kunna påvisa att en volym av ett drivmedel med särskilda egenskaper som levererats ut motsvaras av en minst lika stor volym som levererats in under ett kalenderår. Uppfyllande av massbalansen innebär att inte mer mängd drivmedel med särskilda egenskaper har tagits ut ur leverantörens system än vad som har tillförts. Massbalansen gäller nationellt (Statens Energimyndighets föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen STEMFS 2011:2). |
Minskningsvärde | Ett drivmedels värde för minskning av växthusgasutsläpp i enlighet med Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen samt tillhörande föreskrifter. |
NOx | Kväveoxider |
PM | Partiklar |
Reduktionspliktigt drivmedel: | Lag (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen: Ett drivmedel som innehåller högst 98 volymprocent biodrivmedel och som skattskyldighet har inträtt för enligt 5 kap. lagen (1994:1776) om skatt på energi, om drivmedlet är - en bensin som inte är en alkylatbensin enligt 5 § drivmedelslagen (2011:319), eller - ett dieselbränsle som inte har försetts med märk- eller färgämnen enligt 2 kap. 8 § |
KRAVNIVÅER | |
Minimikrav | Xxxxxxxx som för utsläppskrav rekommenderas i glest befolkade områden och för miljöarbete en nivå som rekommenderas i upphandlingar där anbudslämnare kan vara mindre företag som inte har resurser eller kunskap att bygga ett miljöledningssystem. |
Baskrav | Kravnivå som rekommenderas för normal trafik. |
Utökade krav | Xxxxxxxx som rekommenderas där extra stränga krav önskas. |
Beställarens krav | Kravnivå som specificeras av Beställaren. |
Uppföljning, se avsnitt 5.1.1.
Under hela avtalsperioden ansvarar Trafikföretaget för att fordonen underhålls så att utsläppsvärden enligt fordonets typgodkännande i aktuell utsläppsklass upprätthålls.
Trafikföretaget ska också säkerställa att eventuell eftermonterad avgasrening fungerar och underhålls enligt tillverkarens anvisningar.
Med kilometerproduktion menas totala kilometer som Trafikföretaget utför för att uppfylla aktuellt trafikavtal, dvs. produktionskilometer plus tomkilometer.
Beräkning av andelar kilometerproduktion med respektive utsläppsklass görs enligt anvisningar i avsnitt6.1. För motorer som är typgodkända för lätta fordon men är monterade i tunga fordon likställs Euro 4 med Euro IV, Euro 5 med Euro V och Euro 6 med Euro VI.
Europeiska utsläppsklasser anges som Euro IV, V och VI för tunga fordon och Euro 4, 5 & 6 för lätta fordon. Det förekommer dock motorer som är typgodkända för lätta fordon används i tunga fordon och därför anges kraven på utsläppsklass med båda beteckningarna.
I denna utgåva av miljökravsbilagan anges ett nytt sätt att ställa krav jämfört med tidigare utgåvor. I stället för medelvärden av utsläpp anges att fordon som uppfyller Euro VI-kraven är utgångspunkten. Dock kan angivna maximala andelar av trafikarbetet utföras av äldre utsläppsklasser enligt tabellerna nedan.
Euro IV omfattar ungefär årsmodeller 2006 till 2009, Euro V 2009 till 2013, Euro VI infördes för nya fordon från 1 jan 2014.
Kravet för respektive år ger ungefär samma utsläppsnivåer som tidigare. Även om kraven förändrats så räknas i databasen Xxxxx (eller motsvarande) utsläppsmängder för kväveoxider (NOx) och partiklar (PM) ut på samma sätt som tidigare.
I orange rutor anges sämsta möjliga utfall enligt kraven på utsläppsklasser. Dessa kan jämföras med värden i kolumner för tidigare krav – dvs krav i föregående utgåva av avtalsbilagan.
Kolumnen för max-ålder visar hur gamla fordonen maximalt kan vara med de utsläppsklasser som tillåts. Beställaren kan naturligtvis i andra delar av upphandlingen ange strängare krav på maximal ålder på fordon.
Eftersom investeringsförmågan/-viljan avtar när avtalet närmar sig sitt slut rekommenderas att inga förändringar sker i krav för de sista fem åren av avtalet.
Trafiken ska utföras med fordon i utsläppsklass Euro VI eller bättre förutom nedanstående maximalt tillåtna andelar av kilometerproduktionen per kalenderår:
Max andel | Sämsta utfall | Max- ålder | Tidigare krav | ||||
Euro IV | Euro V | NOx g/kWh | PM Mg/kWh | År | NOx g/kWh | PM Mg/kWh | |
2019 | 20 % | 2,2 | 15 | 13 | 2,2 | 20 | |
2020 | 10 % | 2,1 | 15 | 14 | 2,1 | 20 | |
2021 | 10 % | 2,1 | 15 | 15 | |||
2022 | 0 % | 2,0 | 15 | 13 | |||
2023 | 0 % | 70 % | 1,5 | 14 | 14 | ||
2024 | 0 % | 50 % | 1,2 | 13 | 15 | ||
2025 | 0 % | 50 % | 1,2 | 13 | 16 | ||
2026 | 0 % | 40 % | 1,0 | 12 | 17 | ||
2027 | 0 % | 30 % | 0,9 | 12 | 13 | ||
2028 | 0 % | 20 % | 0,7 | 11 | 14 | ||
2029 | 0 % | 20 % | 0,7 | 11 | 15 | ||
2030 och framåt | 0 % | 0 % | 0,4 | 10 | 16 | ||
Tabell 1. Minimikrav
Minimikrav: Kravnivå som rekommenderas för glest befolkade områden.
Trafiken ska utföras med fordon i utsläppsklass Euro VI eller bättre förutom nedanstående maximalt tillåtna andelar av kilometerproduktionen per kalenderår:
Max andel | Sämsta utfall | Max- ålder | Tidigare krav | |||
Euro V | NOx g/kWh | PM mg/kWh | År | NOx g/kWh | PM mg/kWh | |
2019 | 70 % | 1,5 | 14 | 10 | 1,5 | 15 |
2020 | 50 % | 1,2 | 13 | 11 | 1,3 | 15 |
2021 | 50 % | 1,2 | 13 | 12 | 1,1 | 15 |
2022 | 40 % | 1,0 | 12 | 13 | 1,0 | 15 |
2023 | 30 % | 0,9 | 12 | 14 | ||
2024 | 20 % | 0,7 | 11 | 15 | ||
2025 | 20 % | 0,7 | 11 | 16 | ||
2026 och framåt | 0 % | 0,4 | 10 | 12 | ||
Tabell 2 Baskrav
Baskrav Kravnivå som rekommenderas för normal trafik.
Trafiken ska utföras med fordon i utsläppsklass Euro VI eller bättre förutom nedanstående maximalt tillåtna andelar av kilometerproduktionen per kalenderår.
Max andel Euro V | Minst andel emissionsfritt | |
2019 | ||
2020 | ||
2021 | ||
2022 | ||
2023 | ||
2024 | ||
2025 | ||
2026 | ||
2027 | ||
2028 | ||
2029 | ||
2030 och senare |
Tabell 3. Beställarens krav
Beställarens krav
Kravnivå som specificeras av Beställaren.
Detta alternativ föreskriver att fordonen ska vara av Euro VI-standard eller bättre men ger också en möjlighet att tillåta valda andelar Euro V-fordon samt kräva att hela eller delar av trafiken drivs av el.
Om endast Euro VI krävs (inga elfordon) skriv 0 % i samtliga rutor i kolumn ”Max andel Euro V” och skriv inget i kolumnen för ”minst andel emissionsfritt”
Om dessutom elfordon krävs, ange andel för varje årtal. För jämförelse med tidigare krav, se tabell för baskrav.
Varning – Detta alternativ kräver en konsekvensanalys som tar hänsyn till ekonomi, övriga krav och om nivåerna över kan uppnås.
Se kommentar under avsnitt 2.3.2
Rekommendation för ”utökade krav”: inga Euro V-fordon. Andel elfordon anpassas efter Beställarens förutsättningar.
Om det behövs laddstolpar i trafikmiljön bör också rimlig etableringstid övervägas, d.v.s. tid mellan tilldelningsbeslut och trafikstart.
4 Minskningsvärde - den minskning av växthusgasutsläpp som drivmedlet har enligt föreskrifter om hållbarhetskriterier (STEMFS 2011:2) [%]
Uppföljning, se avsnitt 5.1.2
Om fordonet har en bränsledriven värmare ska den uppfylla följande krav:
• Värmaren får drivas av samma drivmedel som enligt avtalet får användas för framdrivning av fordonet.
• Om värmare drivs av annat drivmedel än det som används för drivning av fordonet ska värmaren drivas av ett biodrivmedel med hållbarhetsbesked från Energimyndigheten.
• Baskravet enligt 1.2.1 ska uppfyllas. Utsläpp av kväveoxider, kolväten, koloxid och partiklar ska inte överstiga nedanstående värden uttryckta i g/kWh avgiven energimängd i fordonet.
NOx | HC | CO | PM | |
Max utsläpp g/kWh tillförd energi | 0,4 | 0,13 | 1,5 | 0,010 |
Gäller för omgivningstemperatur -20° till + 15° C
Tabellens värden motsvarar Euro VI-krav för motorer. Gäller både bussar med förbränningsmotor och med elmotor. Att använda el för uppvärmning kräver stora energimängder och därmed extra och tunga batterier.
Vid utgivningen av miljökravsbilagan är det fortfarande osäkert om kraven kan tillmötesgås av fordonsleverantörerna varför Beställaren bör undersöka om kravet kan uppfyllas innan det tas med i upphandling för diesel (HVO-) bussar.
Dock rekommenderas denna kravnivå för elbussar, som annars kan få okontrollerade emissioner i miljöer som har höga krav på rena avgaser.
1.3 Eftermonterad avgasrening
Uppföljning, se avsnitt 5.1.3
Ett fordon räknas till en högre utsläppsklass om det ändrats enligt systemet för efterkonvertering till Euro VI.
Uppföljning se avsnitt 5.2.1
Elleverans för framdrivning och uppvärmning av fordon ska vara produktionsspecificerad som 100 % från förnybar källa.
Uppföljning, se avsnitt 5.2.2.
Sedan 1 juli 2011 gäller en lagstiftning om Miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster, baserat på EUs Clean Vehicles Directive (CVD)
CVD är för närvarande under omarbetning och förväntas inrikta sig mer på att andelen el- och gasfordon måste ökas vid kommande upphandlingar men det är inte fastställt när denna bilaga skrivs, 2018.
För närvarande gäller därför att vid köp eller leasing av bilar (begreppet inkluderar bussar) och vid upphandling av sådana persontransporttjänster där kollektivtrafikföretag fullgör allmän trafikplikt inom ramen för ett avtal om allmän trafik ska upphandlande myndigheter och enheter beakta energi- och miljöpåverkan vid drift under bilens hela livslängd.
Detta innebär att Beställaren är skyldig att ställa krav på energianvändning och utsläppsnivåer för fordon som används i upphandlad kollektivtrafik.
Avsnittets krav är enligt lagens definition ”Tekniska specifikationer” och anger endast en högsta nivå för energianvändning.
Kraven på energianvändning relaterar till UITPs testförfarande SORT.
Uppgifter enligt testförfarandet SORT bygger inte på verklig förbrukning i trafik utan är en normerad testcykel för att man vid inköp ska kunna jämföra olika bussar. Varje busstyp har således ett SORT- värde. Vid krav på SORT-värden är det alltså inte bussen förbrukning i verklig trafik som anges, utan det är ett värde som fordonets leverantör har intygat för samtliga fordon i ett visst utförande.
I direktivet anges att bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen vid fordonsdrift ska baseras på standardiserade gemenskapstestförfaranden för de fordon för vilka sådana testförfaranden definieras i gemenskapens lagstiftning för typgodkännande. För fordon som inte omfattas av standardiserade gemenskapstestförfaranden ska jämförbarheten säkerställas genom allmänt vedertagna testförfaranden eller resultaten från test som utförts för den berörda myndigheten eller, i avsaknad av detta, information från tillverkaren.
Eftersom det saknas standardiserade gemenskapstestförfaranden för bussar har vi valt att använda allmänt vedertagna testförfaranden (UITPs SORT-krav) och där dessa inte fullt ut finns tillgängliga, information från tillverkaren. Informationen från tillverkaren ska dock utgå från SORT-kraven.
Avtalsbilagans krav omfattar endast bussar med förbränningsmotor. Elbussar har betydligt lägre energianvändning men ännu saknas tillräckligt med data för att inkludera energikrav för dessa. Om elbussar skulle inkluderas i beräkningen för ett avtal kan det finnas en viss risk att en ökad användning av elbussar samtidigt skulle kunna medge ökad användning av fossil diesel.
2.2.1 Energianvändning Buss Klass A & B
2.2.2 Energianvändning Buss Klass I, II & III
För fordon tagna i trafik första gången 1 juli 2011 och därefter gäller:
Max tillåten energianvändning anges som liter diesel/100 km eller kWh/10 km.
SORT 2 Klass I bussar | SORT 3 övriga bussar | |||||
Busslängd | Minimi- krav | Bas- krav | Utökade krav | Minimi- krav | Bas- krav | Utökade krav |
Upp till 13,5 m | 58 | 44 | 32 | 52 | 40 | 29 |
>13,5m – 15 m | 70 | 53 | 39 | 63 | 48 | 35 |
>15m – 18,75 m | 78 | 60 | 44 | 70 | 54 | 40 |
>18,75 m | 88 | 66 | 49 | 79 | 59 | 44 |
Tabell 4 SORT-krav
Minimikrav behöver troligen användas om Beställaren kräver trafik med gasbussar.
Baskrav motsvarar en normal förbrukning för konventionella dieselmotorer som drivs av dieselolja eller flytande biodrivmedel, exempelvis RME eller HVO.
Utökade krav motsvarar nivån för ett antal elhybridbussar som erbjuds på marknaden. Det kan finnas enstaka bussar med konventionell teknik som också klarar denna nivå. Alternativt kan exempelvis en kombination av elfordon och konventionella fordon uppfylla nivån.
För närvarande saknas tillräcklig dokumentation för energiförbrukning i elfordon
2.3.1 Beställarens krav biodrivmedel
Uppföljning, se avsnitt 5.2.3.1
Fordon med förbränningsmotor ska drivas med biodrivmedel till 100 %
Dock tillåts en avvikelse på maximal andel av kilometerproduktionen som anges i beställningsformuläret, enbart för oförutsedda händelser där alternativet till avvikelsen är att ställa in trafik.
Om sådan oförutsedd händelse uppstår skall rapportering ske till Beställaren i enlighet med Beställarens angivna rutiner.
OBSERVERA: När denna avtalsbilaga fastställs är det fortfarande oklart hur tillgången på HVO och RME kommer att vara från 1 juli 2018 när reduktionspliktslagen träder i kraft. Det är mycket osäkert med tillgången på HVO och prisbilden är mycket oklar.
Om endast krav ställs på biodrivmedel kommer troligen flytande biodrivmedel att användas. Dessa drivmedel har som sämst ett minskningsvärde på 50 %, dvs. klimatpåverkan minskar med 50 % jämfört med om fossil diesel hade använts.
Om inte 2.3.1 väljs är Trafikföretaget fritt att delvis använda fossilt drivmedel så länge man ändå uppnår kravet på minskning av klimatpåverkande gaser.
Om Beställaren tillåter avvikelse från kravet på 100 % biodrivmedel vid oförutsedda händelser anges detta i beställningsformuläret.
2.3.2 Beställarens krav klimatpåverkan
Uppföljning, se avsnitt 5.2.3.2. Beräknas enligt anvisningar i avsnitt 6.3
Kraven gäller endast bussar Klass I, II eller III.
För samtliga drivmedel får massbalansprincipen5 användas. Dock får inte massbalansprincipen användas för reduktionspliktigt5 drivmedel vilket innebär att dessa drivmedel ska räknas ge samma minskning av klimatpåverkande utsläpp som lagen om reduktionsplikt föreskriver.
Trafiken ska utföras med en minskning av utsläpp av klimatpåverkande gaser motsvarande minst
% | av utgångsvärdet |
Med utgångsvärde avses CO2-utsläpp vid förbrukning enligt tabell 4 och 100 % fossil diesel.
Om värdet ovan är satt till noll ska Trafikföretaget enligt lag använda reduktionspliktigt drivmedel vilket innebär en minskning av klimatpåverkande utsläpp med ca 20 % år 2018 för att sedan öka.
Notera att ovanstående värde avser hela trafiken, inte ett enskilt drivmedel. Alltså inräknas drivmedlens minskningsvärde, energieffektivisering och eventuella krav på emissionsfria fordon.
Exempel: om beställaren anger att 50% av trafiken ska utföras med emissionsfria fordon, så innebär eldriften en minskning av klimatpåverkan med 50%. Om beställaren önskar att resterande trafik ska utföras med biodrivmedel med 50% minskningsvärde så blir den totala minskningen av klimatpåverkande gaser 25%.
Till partnersamverkans miljöprogram finns en ”Beräkning av målnivåer” som kan användas för att beräkna ovanstående krav.
Om inget krav ställs på minskning av klimatpåverkande gaser ovan sätts värdet till noll. För dieseldrivna fordon fås då ändå en minskning på 19,3 % på grund av reduktionspliktslagen som träder i kraft 1 juli 2018. Enligt intentionerna i lagen kommer detta värde succesivt att ökas.
Partnersamverkan rekommenderar därför att värdet för minskning inte sätts under 20 %.
5 Se förklaringar och definitioner, s 5
Nedan redovisas ett resonemang kring minskningsvärden, konsekvenser och kostnader.
Samtliga förnybara drivmedel bedöms ge ökad kostnad de närmaste åren. Inför en upphandling bör Beställaren utreda kostnader och andra konsekvenser för teknik eller drivmedel. Biogas och el bedöms ge bäst leveranstrygghet över långa avtalstider medan tillgången på HVO för närvarande bedöms som osäker.
RME – ca 50 % minskning, drivmedelskostnad ungefär likvärdig med diesel (2018).
Innebär tätare serviceintervall, allt färre bussar godkända för RME, samtidigt som EU stävar efter att begränsa drivmedel från odlade råvaror.
HVO - gav 2016 ca 85 % i minskningsvärde men med högre efterfrågan och andra råvaror försämras detta värde. Bedöms kunna ge ca 50–60 % minskning i framtiden. Kostnad Q1 2018 ungefär likvärdig med fossil diesel men väntas stiga i pris sommaren 2018 när reduktionspliktslagen träder i kraft. Om dessutom användningen av palmoljerester begränsas enligt lagförslag våren 2018 kan tillgången på HVO bli begränsad med höga kostnader som följd. Tills vidare rekommenderas inte ett högre värde än 50% för HVO eller RME
En ökning av HVO-priset från 10 kr (2017) till 14 kr/l beräknas ge en kostnadsökning på ca 1,50 – 2 kr/km, beroende på förbrukning.
Biogas kan ge upp till 100 % minskning beroende på råvaror och produktion. Ett rimligt minskningsvärde för biogas bedöms till ca 80 – 90 %. Det kan dock finnas producenter som har sämre minskningsvärden.
Kostnaden för biogasdrift varierar stort över landet. Depåstorlek kan vara avgörande för att hålla nere kostnaden för lagring och tankning. Transport av biogas är relativt kostsam varför depåplacering kan påverka priset. En leverantör uppger en gräns på ca 20 bussar för att få rimliga kostnader. Där det finns goda förutsättningar för biogas bedöms merkostnaden till ca 2 – 4 kr/km jämfört med HVO i dagsläget
Eldrift
Om förnybar el används kan klimatpåverkan i princip sättas till noll, d.v.s. minskningen blir 100 % jämfört med fossil diesel. I den kalkyl som tagits fram till Partnersamverkans miljöprogram finns dock värden för koldioxid från förnybar el inlagda.
Det går inte att ange en generell kostnad för eldrift. Tekniken är inne i ett starkt utvecklingsskede och kostnaderna för eldrift förväntas sjunka. Att enbart införa eldrift i befintligt trafikupplägg kan bli mycket kostnadsdrivande. Ett forskningsprojekt genomfört i Göteborg har dock visat att det går att hålla kostnaderna på ungefär samma nivå som trafik med biogasbussar om trafiken planeras effektivt.
3.1 Bullernivåer Klass I-bussar
Uppföljning, se avsnitt 5.3.1.
Fordon tagna i trafik första gången innan 1 juli 2016 ska uppfylla kravet 77 dB (A) enligt färdbullerdirektivet 70/157/EEC med gällande tillägg enligt den mätmetod som anges i 70/157/EEC.
Uppföljning, se avsnitt 5.3.2
Trafikföretaget ska i sitt miljöarbete ha ett bullerprogram för att minimera störande buller från verksamheten. Detta program ska innefatta rutiner för att säkerställa att de bullernivåer som fordonen har vid leverans inte försämras. Rutinerna ska omfatta rapportering och omedelbara åtgärder mot störande buller såsom trasiga ljuddämpare, tomgångsvibrationer, tryckluftsljud, bromsskrik, etc.
Trafikföretaget har ett ansvar att kontrollera att det lagkrav som gällde när fordonen var nya uppfylls under den tid de används i avtalad trafik.
Första stycket under 3.1 är samma krav som tidigare använts för stadsbussar.
2016 trädde en ny EU-förordning i kraft som innebär en ny mätmetod som bättre anses spegla verkliga förhållanden än vad den tidigare metoden gjorde. Vid mätning med den nya metoden fås något högre värden för samma fordon.
Fas 1 som är obligatorisk från 2016 innebär en bullernivå på 80 dBA
Fas 2 som är obligatorisk från 1 juli 2022 innebär en bullernivå på 78 dBA Fas 3 som är obligatorisk från 1 juli 2026 innebär en bullernivå på 77 dBA
För närvarande klarar inte alla bussmodeller de kommande bullerkraven men eftersom fas 2 ligger inom tidsramen för dokumentets tillämpning och fas 2-fordon bör förväntas redan vara eller snart bli tillgängliga så kan beställaren inför en upphandling göra en marknadsundersökning och om det visar sig att det finns bussar att köpa som i förtid uppfyller dessa krav kan en formulering läggas till:
Fordon tagna i trafik första gången efter 20xx-xx-xx ska uppfylla bullerkrav enligt fas 2, bilaga III i EU- förordning 540/2014.
Bussar tagna i trafik första gången efter 20xx-xx-xx ska uppfylla bullerkrav enligt fas 3, bilaga III i EU-förordning 540/2014.
Att använda elbussar ger betydligt större bullerminskningar än ovanstående faser men det finns ännu ingen standardiserad norm utöver R51.03 i ovan angivet EU-direktiv, som stöder den låga bullernivån för elbussar.
För boendemiljön är det betydelsefullt att även beakta lågfrekvent buller. Införande av elbussar är mycket betydelsefullt för att minska bullernivåer i städer vid farter under 50km/h, uppskattningsvis ca 7 dBA.
Skalan för dBA innebär att effekten av lågfrekvent buller underskattas i buss och på gatan. Den upplevda skillnaden är ofta större i dessa situationer än vad mätresultaten visar. Den stora skillnaden mellan elbussar och bussar med konventionella förbränningsmotorer när det kommer till lågfrekvent ljud emissioner är än mer signifikant för inomhusbuller, skillnaden mellan busstyperna kan då vara runt 15dB till elbussarnas fördel.
3 dB innebär en halvering av ljudeffekten, d.v.s. om en motor ger ett visst värde i dB så får man 3 dB högre bullernivå om man kör en likadan motor bredvid.
Uppföljning, se avsnitt 5.4.
Beställaren vill att trafikföretaget ska arbeta med miljöförbättringar. Beställaren ställer därför krav på miljöarbete hos trafikföretaget.
Miljöarbetet syftar till att trafikföretaget ska påbörja eller fortsätta med ett förhållningssätt, där verksamhetens miljöpåverkan alltid är en faktor när beslut fattas, eller investeringar genomförs.
Uppföljning, se avsnitt 5.4.1
Trafikföretaget väljer självt om det vill använda de standardsystem för miljöarbete som finns t ex miljöledningssystem enligt ISO 14001, eller ett miljöprogram efter branschanpassade manualer
– eller motsvarande.
Miljöarbete hos trafikföretaget ska innefatta miljöpolicy som relaterar till företagets miljöpåverkan och innehåller ett åtagande om att följa gällande lagstiftning. Policyn ska också innefatta ett åtagande om ständig förbättring av företagets miljöprestanda. Miljöarbetet ska också innefatta arbete med, och redovisning av företagets miljöaspekter, samt mål och mått för dessa. Samtliga förare samt övrig personal som arbetar med trafikuppdraget ska involveras i miljöarbetet.
Miljöarbetet ska vara i drift senast 9 månader efter trafikstart.
Uppföljning, se avsnitt 5.4.2
Trafikföretaget ska, för den verksamhet som berör avtalet, ha ett miljöledningssystem som uppfyller kraven i ISO 14001, EMAS eller motsvarande.
Trafikföretaget ska ha en miljöpolicy som relaterar till företagets miljöpåverkan och innehåller ett åtagande om att följa gällande lagstiftning. Policyn ska också innefatta ett åtagande om ständig förbättring av företagets miljöprestanda.
Miljöarbetet ska också innefatta arbete med, och redovisning av företagets miljöaspekter, samt mål och mått för dessa. Samtliga förare samt övrig personal som arbetar med trafikuppdraget ska involveras i miljöarbetet.
Miljöledningssystemet ska, utöver Beställarens övriga krav, innehålla ett program för att kontinuerligt minska utsläppen av klimatpåverkande gaser och arbete med drivmedelsbesparing eller energieffektivisering i de fordon som omfattas av uppdraget.
Uppföljning, se 5.4.2
Trafikföretaget ska uppfylla Baskrav enligt avsnitt 4.2. Utöver detta ska Trafikföretaget för den verksamhet som berör avtalet ha ett miljöledningssystem som uppfyller kraven i ISO 14001 eller EMAS eller motsvarande, och som är certifierat av oberoende tredje part ackrediterat för certifiering enligt ISO14001 och/eller EMAS eller motsvarande.
Miljöledningssystemet ska vara i drift senast 9 månader efter trafikstart eller 21 (9+12) månader efter avtalets tecknande7 och vara certifierat senast 15 månader efter trafikstart eller 27 (15+12) månader efter avtalets tecknande.
Beställaren har rätt att sammanställa Trafikföretagens miljöredovisningar för att öppet kunna redovisa kollektivtrafikens sammanlagda miljöpåverkan.
Beställaren har rätt att göra en revision av redovisningen bland annat genom att ta del av dokumentation och besiktiga teknisk utrustning på fordonen.
Sammansättningen av fordonsparken redovisas i fordonsdatabas som Beställaren föreskriver. Rapporteringen ska omfatta de fordon som ingår i Trafikföretagets avtal med Beställaren.
Trafikföretaget ska kontinuerligt rapportera förändringar i fordonsparken. Trafikföretaget ska redovisa utsläppsklass, kilometer och drivmedels- eller elförbrukning individuellt för varje fordon. För gasbussar tagna i Trafik första gången före 1 juli 2014 och som saknar mätare för individuell mätning får hela fordonsflottans förbrukning beräknas och fördelas på dessa bussar.
Produktionsdata i form av körda fordonskilometer (produktionskilometer plus tomkilometer), typ av drivmedel, verklig förbrukning, minskningsvärde för CO2 enligt leverantörsförsäkran samt för bussar tagna i trafik första gången 1 juli 2011 och därefter, uppgifter om drivmedelsförbrukning enligt SORT ska redovisas i fordonsdatabasen senast datum enligt Beställningsformuläret. Rapporteringen gäller närmast föregående period.
Kraven på utsläppsklasser enligt avsnitt 1.1 följs upp genom att Trafikföretaget redovisar sin vagnpark i fordonsdatabasen enligt ovan.
Beställarens krav
För bussar som delvis körs emissionsfritt ska trafikföretaget kunna redovisa en fordonsindividuell dokumentation som visar hur många kilometer som fordonet kört totalt och hur många av dessa kilometer som körts emissionsfritt.
Trafikföretaget ska på begäran visa Beställaren att kraven enligt avsnitt 1.2 uppfylls genom ett intyg från ett företag eller organisation som är ackrediterat att utföra provning för typgodkännande enligt riktlinjerna för ECE R122. Intyget redovisas i fordonsdatabasen för varje fordon.
5.1.3 Eftermonterad avgasrening
Om fordonet är försett med eftermonterad avgasrening följs detta upp genom att Trafikföretaget på begäran visar information från vägtrafikregistret. Textkod T31KB visar att fordonet är konverterat för reducerade avgasutsläpp, och motsvarar Euro VI krav.
För att säkerställa att utsläppsvärdena upprätthålls under avtalsperioden kan Beställaren kräva kontroll av hela eller delar av vagnparken av tunga fordon (över 3,5 ton), enligt provmetod som Beställaren föreskriver. Mätningarna utförs maximalt en gång per år.
När mätningen genomförs ska Trafikföretaget på egen bekostnad se till att begärda fordon någon gång under en dag, eller efter annan överenskommelse med Beställaren, ställs till förfogande för kontroll på aktuell depå eller annan anvisad plats. Trafikföretaget ansvarar för att fordon som har onormalt höga utsläppsvärden besiktigas av fordonstillverkaren eller tillverkaren av eftermonterad utrustning, att utrustningen åtgärdas och att tillverkaren intygar att de utsläppsnivåer som garanterades vid nyleverans av fordonet eller utrustningen uppfylls.
5.2 Energi och drivmedelskrav
Trafikföretaget ska på begäran från Beställaren visa leveransavtal för el som visar att elleveransen är produktionsspecificerad som 100 % från förnybar källa.
Trafikföretaget ska också kunna visa följande dokumentation på begäran av Beställaren:
• För bussar som inte omfattas av UITPs testförfarande SORT ska leverantörsförsäkran enligt blankett i avsnitt 9 visa att bussarna uppfyller kraven på energianvändning i ett testförfarande, beräkning eller simulering som är jämförbart med SORT-metoden.
Dokumentationen ska vara fordonsindividuell.
Trafikföretaget ska också på begäran visa upp journaler för att styrka uppgifterna om verklig drivmedelsförbrukning för enskilda fordon.
5.2.3.1 Beställarens krav biodrivmedel
Kravet i avsnitt 2.3.1 följs upp genom att Trafikföretaget i fordonsdatabasen redovisar drivmedelsanvändningen i varje fordon. Leverantörsförsäkran enligt avsnitt 5.2.3.2 inkluderar ett intygande om att drivmedlet uppfyller kriterier för biodrivmedel.
5.2.3.2 Beställarens krav klimatpåverkan
Beställaren har rätt att ta drivmedelsprov i Trafikföretagets tankanläggning och fordon.
Trafikföretaget ska kunna styrka vilka drivmedel som används genom intyg eller fakturor från sina drivmedelsleverantörer.
Trafikföretaget ska senast 1 år efter att avtalet slutits redogöra för hur kraven på minskning av växthusgasutsläpp uppfylls.
För biodrivmedel ska trafikföretaget kunna styrka drivmedlens värde för minskning av växthusgasutsläpp (minskningsvärde MV i avsnitt 6.3) i enlighet med Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen samt tillhörande föreskrifter.
Detta ska årligen ske med en leverantörsförsäkran för föregående år kompletterat med dokumentation som visar att värdet är uppfyllt, exempelvis rapport utförd i enlighet med de föreskrifter om bestämning av minskningen av växthusgasutsläpp (STEM 2011:2, kap 6) som följer lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.
Leverantörsförsäkran krävs endast om beställaren ställt krav på en minskning av klimatpåverkande gaser med över 25 %, eftersom allt försålt drivmedel till vägtrafik omfattas av reduktionsplikt.
5.3.1 Bullernivåer Klass I-bussar
Beställaren har rätt att utföra stickprovsmätningar enligt gällande krav för de fordon som används i trafiken. Om bullernivåerna överskrider gällande krav ansvarar Trafikföretaget för att fordonet omgående åtgärdas.
När mätningen genomförs ska Trafikföretaget på egen bekostnad se till att begärda fordon någon gång under en dag, eller efter annan överenskommelse med Beställaren, ställs till förfogande för kontroll på aktuell depå eller annan anvisad plats. Trafikföretaget ansvarar för att fordon som har onormalt höga bullervärden besiktigas av fordonstillverkaren eller tillverkaren av eftermonterad utrustning, att utrustningen vid behov åtgärdas och att tillverkaren intygar att de bullernivåer som garanterades vid nyleverans av fordonet eller utrustningen uppfylls.
När fordon trots att lagkraven uppfylls vid kontroll efter fältmätningar uppvisar störande bullernivåer förhandlar Beställaren och Trafikföretaget om möjligheten att vidta bullerdämpande åtgärder t.ex. genom utbildning av förare eller utbyte av teknisk utrustning. Vid eventuella merkostnader för sådana åtgärder förhandlar Beställaren och Trafikföretaget om eventuell extra ersättning för att genomföra sådana alternativ.
Uppföljning av aktivt miljöarbete enligt krav i avsnitt 4 ska göras genom att Trafikföretaget för varje enskilt avtal lämnar miljöredovisning till Beställaren.
Trafikföretagets årliga miljöredovisning redovisas efterföljande år till Beställaren senast datum enligt Beställningsformuläret.
Miljöredovisningen är det dokument som redovisar resultatet av Trafikföretagets miljöarbete och verkligt utfall för avtalet och vid behov kompletteras miljöredovisningen tills den är godkänd av Beställaren.
Redovisningen ska vara offentlig samt förankrad och godkänd av VD eller motsvarande och ska innehålla följande:
5.4.1 Miljöarbete – Minimikrav
• Trafikföretagets miljöpolicy, som ska relatera till företagets miljöpåverkan och innehålla åtagande om att driva arbetet mot ständig förbättring samt minst följa gällande lagstiftning.
• Förteckning över trafikföretagets betydande miljöaspekter8 och verksamhetsstyrning9
för dessa.
8 I det branschgemensamma miljöprogrammet finns exempel på miljöaspekter som är relevanta för branschen.
9 Innebär att Trafikföretaget ser till att verksamheten har rutiner som säkerställer att allt arbete sker med hänsyn tagen till de miljöaspekter som bedömts som betydande.
• Trafikföretagets miljömål ska redovisas, målen ska vara mätbara och tidsbestämda och verkligt utfall ska ingå. Miljömål som endast syftar till att följa lagstiftning eller krav i trafikavtal accepteras ej.
• Trafikföretaget ska uppge vilken typ av miljöarbete eller miljöledningssystem som verksamheten omfattas av.
Drivmedel
• Trafikföretagets arbete för att minska förbrukning av såväl fossil- som biodrivmedel samt el ska redovisas.
Buller
• Trafikföretagets bullerprogram enligt kraven i avsnitt 3.2.
Elleveranser
5.4.2 Miljöarbete – Baskrav och Utökade krav
(gäller utöver kraven under 5.4.1 Miljöarbete – Minimikrav)
• Trafikföretaget ska ha identifierat och redovisa vilka lagkrav och andra krav (t.ex. lokala föreskrifter och avtalskrav) verksamheten berörs av.
• Trafikföretaget ska bifoga dokumentation som visar utfall och vidtagna åtgärder (miljörevisionsrapport inklusive observationsrapporter) från senast genomförd extern miljörevision.
Verksamhetsrutiner
• Trafikföretaget ska upprätta, införa och underhålla rutiner för att regelbundet utvärdera att tillämpliga lagkrav och andra krav (t.ex. lokala föreskrifter och avtalskrav) följs.
• Hur Trafikföretaget hanterar avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder.
• Hur Trafikföretaget kontinuerligt utbildar och informerar personalen i frågor som rör miljöpåverkan.
5.4.3 Granskning av miljöarbetet
Beställaren har rätt att själv utföra, alternativt utse en miljörevisor att granska Trafikföretagets miljöarbete med avseende på Beställarens miljökrav och vad som utlovats i anbudet.
Trafikföretaget ska utan kostnad medverka till genomförandet av en sådan revision.
Beställaren kommer bland annat att använda sig av inlämnad miljöredovisning som dokumentation vid revision på plats hos Trafikföretaget.
Trafikföretaget ska efter anmodan, 2 veckor före miljörevision sända följande dokumentation (relaterat till aktuellt avtal) till Beställaren:
• Miljörelaterad dokumentation från tillsynsmyndighet t.ex. dokumentation från tillsynsbesök.
• Trafikföretagets samtliga miljörelaterade tillstånd.
• Resultat (miljörevisionsrapport inklusive observationsrapporter) från externrevisioner och internrevisioner.
6.1 Beräkning av andelar utsläppsklass
Stot = Sammanlagd körsträcka för alla fordonen i beräkningen (km/år)
SIV = Sammanlagd körsträcka för alla Euro IV-fordon i beräkningen (km/år) SV = Sammanlagd körsträcka för alla Euro V-fordon i beräkningen (km/år)
SEF = Sammanlagd körsträcka för alla emissionsfria fordon i beräkningen (km/år)
Andelen kilometerproduktion för respektive utsläppsklass beräknas som utsläppsklassens kilometerproduktion / total kilometerproduktion.
Andel Euro IV fordon beräknas | AIV = | SIV –––––––––– |
Stot | ||
Andel Euro V fordon beräknas | AV = | SV –––––––––– |
Stot | ||
Andel emissionsfria fordon beräknas | AEF = | SEF –––––––––– |
Stot |
Förklaring
Först beräknas skillnaden mellan SORT-krav och uppgivet SORT- värde.
För varje buss räknas sedan D ut. D uttrycker hur mycket lägre den uppgivna förbrukningen är än kravet. Är förbrukningen högre än kravet får man ett negativt värde.
Summan av D för alla bussar ska vara större än eller lika med noll.
Dvs den totala förbrukningen måste vara mindre än eller lika med kravet
6.2 Beräkning av medelvärde för energianvändning
FK = SORT-krav förbrukning enligt tabell [liter/100 km, kWh/10 km]
FT = SORT-värde förbrukning enligt tillverkare [liter/100 km, kWh/10 km] S = Körsträcka för fordon(km/år)
För varje buss beräknas
Differens D i förbrukning (enligt SORT) per år jämfört med kravet
D = (FK – FT) * S/100 [liter/år]
Summan av D för alla fordon ska vara större än eller lika med noll
6.3 Beräkning av minskade nettoutsläpp av klimatpåverkande gaser
Ingående parametrar
FK = SORT-krav enligt kravnivå BASKRAV, förbrukning enligt tabell [l/100 km, kWh/10 km] FT = SORT-värde förbrukning enligt tillverkare [l/100 km, kWh/10 km]
FV = Verklig förbrukning aktuell uppföljningsperiod [l/100 km, kWh/10 km]
MV = Minskningsvärde - den minskning av växthusgasutsläpp som drivmedlet har enligt föreskrifter om hållbarhetskriterier (STEMFS 2011:2) [%].
CF = CO2-utsläpp per liter fossil diesel [Kg CO2/liter drivmedel] = 3,110
S1, S2 … Sn = Körsträcka för fordon nr 1, nr 2 osv, (km/år)
Stot = Sammanlagd körsträcka för alla fordonen i beräkningen (km/år)
M = Minskning av klimatpåverkande utsläpp för samtliga bussar i ett avtal jämfört med om 100
% fossil diesel används [%]
Beräknade värden
CU = Utgångsvärde – CO2-utsläpp vid förbrukning enligt tabell 4 och 100 % fossil diesel [kg/km] C = beräknat nettoutsläpp av CO2 [kg/km]
CM = beräknad minskning av CO2-utsläpp jämfört med om 100 % fossil diesel används. [%] (enskilt fordon)
M = Minskning av klimatpåverkande utsläpp för samtliga bussar i ett avtal jämfört med om 100
% fossil diesel används [%]
Beräkning
För varje buss beräknas:
Om tillverkarens SORT-värde FT är lägre än verklig förbrukning FV får FV sättas = FT
FV * (1 – MV)
Beräknad koldioxidminskning per buss CM = 1 – ––––––––––––––––
FK
För samtliga fordon i avtalet beräknas minskning av klimatpåverkande utsläpp:
CM1 * S1 + CM2 * S2 + … + CMn * Sn
M = ––––––––––––––––––––––––––––––––
Stot
Beräkningen av CM ovan har förenklats något i denna utgåva men är matematiskt identisk med den tidigare
Förklaring
A. Först beräknas för varje fordon hur mycket CO2-utsläpp man skulle fått om det kördes på 100 % fossil diesel och med en SORT-förbrukning som motsvarar baskravet.
B. Sedan används det uppgivna SORT-värdet från tillverkaren, eller trafikföretagets verkliga förbrukning om den är lägre.
C. Detta värde (FT) används tillsammans med drivmedlets minskningsvärde (MV) för att beräkna hur mycket nettoutsläppet av CO2 minskas jämfört med om 100 % fossilt drivmedel använts enligt A.
För varje buss kan även vid behov beräknas:
Utgångsvärde
Beräknat nettoutsläpp av CO2
CU = (FK * CF) /100 [kg CO2/km]
C = (FV * CF * (1-MV)) /100 [kg CO2/km]
10 Detta är den mängd koldioxid som släpps ut per liter förbrukad dieselolja inklusive produktion och distribution. Källa Trafikverket.
7 Planerade fordon för uppgifter i anbud
Denna blankett kan användas för redovisning i anbud enligt krav, sid 4
Buss-kategor | Busstyp | Utsläpps- klass | Antal bussar | Planerade uppdrags- km (tot.) | SORT-värde l/100 km kWh/10 km | Driv-medel | Minsknings- värde % | ||
Exempel på | –13,5m >13,5–15m >15–18,75m >20 m | EURO IV EURO V EURO VI EL | Här anges sammanlagd planerad körsträcka för buss-kategorin | 20-90 | Diesel HVO RME Biogas El | 0-100 | |||
alternativ | |||||||||
1, 2, 3… | |||||||||
i
8 Leverantörsförsäkran om minskningsvärde för drivmedel
(krävs inte för användning av drivmedel som omfattas av reduktionsplikt)
Leverantör
Produkt
Härmed försäkras att ovanstående produkt, levererad till Trafikföretaget
Under perioden
Uppfyller kraven för hållbarhetsbesked och har nedanstående minskningsvärde i enlighet med de föreskrifter om bestämning av minskningen av växthusgasutsläpp (STEM 2011:2, kap 6) som följer lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.
Minskningsvärde
ORT, DATUM
UNDERSKRIFT, BEFATTNING
ADRESS
TEL
Till denna leverantörsförsäkran bifogas dokumentation som visar att värdet är uppfyllt, exempelvis rapport utförd i enlighet med de föreskrifter om bestämning av minskningen av växthusgasutsläpp (STEM 2011:2, kap 6) som följer lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.
9 Leverantörsförsäkran om drivmedelsförbrukning för buss
Leverantör
Registreringsnummer
Drivmedel
Härmed försäkras att ovanstående produkt, levererad till Trafikföretaget
Har en energianvändning enligt UITPs testförfarande SORT eller testförfarande, beräkning eller simulering jämförbart med SORT-metoden:
(fyll i EN vit ruta för aktuell fordonsklass)
fordonsklass | SORT-cykel | SORT-värde |
Klass A | SORT 3 | |
Klass B | SORT 3 | |
Klass I | SORT 2 | |
Klass II | SORT 3 | |
Klass III | SORT 3 |
Ovanstående värde avser fordon med samma antal passagerare som bussen är registrerad för, likvärdig fordonsvikt och utrustning såsom drivlina, hjälpaggregat etc.
ORT, DATUM
UNDERSKRIFT, BEFATTNING
ADRESS
TEL