S T O K A B Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

I C T- I N F R A S T R U K T U R F Ö R A L L A

Ingår i koncernen Stockholms Stadshus AB

Stokab ägs av Stockholms stad genom koncernbolaget, Stockholms Stadshus AB.

Syftet med Stokabs verksamhet är att främja utvecklingen i Stockholm genom att tillhandahålla infrastruktur för ICT (Information and Communi- cation Technology) som är öppet för alla på lika villkor.

Genom Stokabs regionnät sammanbinder Stokab länets samtliga kommuner och Mälarregionen.

I uppdraget för Stockholms Stad ingår stadens interna kommunikationsnät för kommunens bolag och förvaltningar.

I samarbete med de kommunala bostadsföretagen i Stockholm bygger Stokab ut näten för att öka möjligheterna till bredbandsanslutning för alla bostäder i Stockholm.

Stokabs vision är att Stockholm ska bli ledande i utvecklingen av ett informationssamhälle för alla.

Innehåll

3 2005 i korthet

4 VD-kommentar

6 Detta är Stokab

8 Marknadsöversikt

10 Affärsområde Nät

13 Affärsområde Kom

16 Utveckling

18 Medarbetare

20 Kärnvärde, miljö och kvalitet

22 Förvaltningsberättelse

24 Vinstdisposition

25 Resultaträkning

26 Balansräkning

28 Kassaflödesanalys

29 Tilläggsupplysningar, noter

32 Revisionsberättelse

33 Styrelse och revisorer

34 Företagsledning

35 Ägardirektiv

36 Ordlista och definitioner

2 0 0 5 I K O R T H E T

• Nettoomsättningen uppgick till 3t7 mkr (375), vilket är den högsta nettoomsättningen i Stokabs historia. Omsättningsökningen härrör Främst Från en stark För- säljning under sista tertialet 2004 samt ett antal större aFFärer under 2005.

• Konsolideringen på marknaden har Fortgått genom uppköp och Fusioner. Detta tillsammans med att mark- nadens aktörer blivit bättre på att optimera sina nät har genererat Fortsatta nedkopplingar av Förbindelser. Året avslutades med ett antal stora aFFärer som Förväntas av- slutas i början av 200G. Antalet nyanslutningar under året uppgick till 1 210 (1 14G) och antalet nedkopplingar till 728 (571).

• Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt upp- gick till 24,t mkr. Exklusive engångsnedskrivningar om 15,5 mkr uppgick resultatet till 40,4 mkr vilket ska jämFö- ras med Föregående års resultat på 2,7 mkr.

• En ny produktportfölj lanserades i oktober. Den nya produktstrukturen möjliggör en högre flexibilitet och större valmöjlighet För kunderna gällande pris kopplat till kvalitet och service. Med den nya produktportFöljen räknar Xxxxxx med att kunna nå ut till en bredare mark- nad och nya kunder bland FramFörallt små och medel- stora Företag.

• En omorganisering har genomFörts För att eFFektivise- ra produktion och Försäljning samtidigt som utveckling av nya produkter, aFFärsmodeller och teknik prioriteras. Samtidigt bildades en utvecklingsavdelning med ansvar För att driva bolagets utvecklingsprojekt.

• Ett nytt affärssystem är under implementering. Stokab kommer genom integration med verksamhetssystemet, som innehåller all dokumentation kring fibernätet och aFFärerna, att Få kontroll- och uppFöljningsmöjligheter som tidigare inte varit möjliga.

• Bredbandsutvecklingen har tagit Fart och samarbetet mellan Stokab och bostadsbolagen är i Full gång. Kom- munFullmäktige har beslutat att samtliga kommunägda bostadsFastigheter Får möjligheter till bredbandsanslut- ning via Stokabs fibernät. Redan vid årsskiFtet hade cirka 8 000 hushåll anslutits till ett öppet och operatörs- neutralt nät.

Nettoomsättning

mkr 400

350

300

250

200

150

100

Omsättningen ökade under 2005 och uppgick

Resultat före boksluts- disposition och skatt, exklusive nedskrivningar

mkr 60

–10

–20

–30

Resultatet exklusive nedskrivningar uppgick till 40,4 mkr

Bruttoinvesteringar i anläggningar

mkr 600

500

400

300

200

100

Investeringarna, inklusive investerings- bidrag, uppgick till

01 02 03 04 05

till 397 mkr. 40

01 02 03 04 05

under 2005. 0

01 02 03 04 05

101 mkr under 2005.

V D - K O M M E N TA R

En lyckosam omvandling av Stokab

En lyckosam utveckling för Stokab

Det är en glädje att konstatera att vi överträFFade För- väntningarna under 2005. Vi har nu tagit steget Från vårt Förflutna som bygginriktad nätägare in i nästa utvecklings- Fas som ett oberoende och samhällsnyttigt inFrastruktur- Företag För ICT. Resultatet 2005 uppgick till 24,t miljoner kronor, jämFört med 2,7 miljoner kronor under 2004 och

–31,8 miljoner kronor exklusive engångsnedskrivningar under 2003.

Vi står mitt i ett teknikskiFte med ökad konvergens mellan datakommunikation, TV och teleFoni. När alla aktörer kan använda en gemensam inFrastruktur För alla behov så visar vi varFör fiber är en Framtidssäker lösning. Stokab har utvecklats i takt med de Förändrade behoven men det har krävt att vi anpassat både produktutbud och organisation.

Nya behov

Trenden på telekommarknaden är att operatörerna blir Färre genom sammanslagningar och uppköp. Konsoli- dering på marknaden medFör att behoven av fiber å ena sidan minskar när antalet operatörer blir Färre, å andra si- dan ökar när allt fler slutkunder ansluts via äkta bredband. Men konsolideringen har också medFört andra behov Från marknaden än traditionella punkt-till-punkt Förbindelser. För att möta dessa nya Förutsättningar har Stokab lanserat nya produkter som bättre kan stödja kundernas önskemål och samtidigt ge Stokab nya aFFärsmöjligheter.

En utmaning är att tillhandahålla ett nät som samti- digt Fyller både samhällets och näringslivets behov av en

gemensam inFrastruktur och som kan nå till alla användare på rimliga villkor.

Med de nya produkterna har Stokabs kunder också Fått nya möjligheter att diFFerentiera villkor och serviceni- våer eFter behov.

Integration av trådlös lösning

Det finns ett växande behov, särskilt inom oFFentlig För- valtning, att komplettera ICT-inFrastrukturen med trådlös anslutning till nätet. Stokab har därFör under året påbörjat en utveckling av en integration av trådlösa Förbindelser till Stokabs nät. Detta kommer Främst att Fungera som tem- porära ”fiberFörlängare” eller i situationer där användaren har en verksamhet som innebär behov av att koppla upp sig vid nomadisk verksamhet.

Den teknik Stokab prövar i detta sammanhang är den s k WiMAX-tekniken, vilken ett flertal stora internationella Företag står bakom.

Samarbete med Fastighetsägare För att öka tillgången till bredband har Stockholms stad be- slutat att samtliga kommunägda bostäder ska Få tillgång till bredbandsanslutning, utbyggnaden sker i samarbete med Stokab. Stokabs koncept För anslutning av Fastigheter har utarbetats i samverkan med både de kommunalt ägda bo- stadsFöretagen, FastighetsägareFöreningen och andra Fö- reträdare För Fastighetsägare, För att konceptet även ska stödja bostadsrättsFöreningar och privata Fastighetsägares möjlighet att ansluta sig till Stokabs regionala nät.

Stokab är redo för framtiden, med samhällsnytta på affärsmässiga grunder.

Stockholms stads kommunikationsnät Xxxxxxx uppdrag För Stockholms stad har utvidgats under året. Stokab har erhållit ett Förvaltningsuppdrag där bola- get Får det Fulla och samlade ansvaret För stadens kommu- nikationsnät.

Förändrad ledningsstruktur och organisation För att bättre kunna möta Förändringarna i Stokabs uppdrag och utvecklingen på marknaden har vi under året anpassat och Förstärkt vår organisation och ledningsstruktur.

Organisationen har gått Från produktionsinriktning, vilket Främst handlat om att bygga och anlägga egna nät, till ett mer marknadsorienterat Företag, som utgår Från kundernas önskemål och behov. Detta har medFört att en del tidigare Företagsenheter har Förändrats och nya har tillkommit. Genom inrättandet av en särskild utvecklings- avdelning har vi markerat betydelsen av den Fortsatta och kontinuerliga utvecklingen.

Ledningen i Stokab har organiserats i två Funktioner, en strategisk ledningsgrupp som är inriktad mot övergri- pande mål och strategier samt en operativ cheFsgrupp som ansvarar För den dagliga operativa verksamheten.

Utvecklingsprojekt

Stokab driver För närvarande flera viktiga Framtidsprojekt. Målnät 2008 har som perspektiv de nya behov som bland annat ”Triple Play” medFör samt hur vi kan tillgodose de

ökade kraven på näten. Släckningen av det analoga TV- nätet i Stockholm 2007 kommer troligen också att medFöra nya behov. Vi driver även utvecklingsprojekt som ser över nätstrukturer och knutpunkter. Tillsammans med Länssty- relsens IT-Forum arbetar vi med integrering av ortsnoder i Stockholmsregionen.

En positiv utveckling

Förändringen Från byggFöretag till kunskapsFöretag har inte varit smärtFri För Företaget. Vi har haFt situationer som medFört konflikter men som med gemensamma insatser Från alla inblandade nu är avklarade och vi kan lämna den tiden bakom oss. FöretagsatomsFären och arbetsklimatet har blivit allt mer positiv och vi har kommit till en situa- tion där resultatet under 2005 visar att våra ansträngningar resulterat i en gynnsam utveckling. Jag vill därFör rikta ett stort tack till hela personalen som har gjort detta år så Framgångsrikt.

Stockholm i mars 200G

XxxXXxx Xxxxxxxx, VD

D E T TA Ä R S T O K A B

Vision, strategi, affärsidé och mål

Vision

Stokabs vision är att sätta Stockholmsregionen i allmänhet och Stockholms stad och Stokab i synnerhet på världens ICT-karta som ledande när det gäller ”Ett inFormations- samhälle För alla”.

Strategi

För att åstadkomma detta tillhandahåller Stokab en öppen operatörsneutral ICT-inFrastruktur (InFormation Commu- nication Technology) För alla och För alla behov. ICT är en av de viktigaste Faktorerna För utvecklingen idag och Stokab stimulerar därmed utvecklingen i Stockholm och Stockholm-Mälarregionen

Affärside

Stokabs aFFärsidé är att som operatörsneutral nätägare

• dels på aFFärsmässiga grunder tillhandahålla en ICT- inFrastruktur För alla särskilt inom Stockholm stad och att därmed bidra till utvecklingen i Stockholm- och Mälar- regionen

• dels på uppdrag av Stockholms stad administrera och utveckla stadens samlade kommunikationsnät För såväl administration och Förvaltning som För det mer publika behovet För skola, barnomsorg, Fritid och kultur.

Stokabs åtagande och engagemang handlar om att både

klara samhällets behov och marknadens önskemål inom ICT och därigenom Främja utvecklingen i Stockholm och Stockholmsregionen.

Övergripande mål

En väl utbyggd öppen ICT-inFrastruktur är en Förutsätt- ning För att kunna uppnå målet om ett hållbart inForma- tionssamhälle För alla och därmed möjlighet till att skapa Förbättrad livskvalitet samt Förenkla vardagen För medbor- gare och näringsliv.

Alla ska kunna ha tillgång till den ICT-inFrastruk- tur som krävs För att Få möjlighet att ta del av oFFentliga e-tjänster. Tillgänglighetskraven innebär att det kommer att vara nödvändigt att skapa en ICT-inFrastruktur bestå- ende av flera olika tekniska lösningar.

En strategi För att nå alla till en rimlig kostnad kan vara att permanent eller temporärt använda olika trådlösa alternativ. Stokab kommer att Fortsätta att ta initiativ till trådlösa lösningar som ett komplement till det Fasta nätet där det behövs.

Samarbete med andra stadsnätsägare och regionnäts- ägare är också viktigt För att kunna säkerställa tillgången till öppna operatörsneutrala lösningar. Också i det nordiska och baltiska perspektivet kommer Xxxxxx att inrikta sig på samarbeten, För att kunna utgöra en knutpunkt För ICT- inFrastrukturen inom denna region.

Stockholms stads fem övergripande mål

• Förbättra välfärden och de kommunala verksamheterna

Stokabs roll: En väl utbyggd och kraftfull ICT-infrastruktur utgör i sig själv förutsättningen för de informations- tjänster som bland annat ska lägga grunden för en förbättrad välfärd och effektivisering av den kommunala verksamheten.

• Bygga bostäder och utveckla Stockholm

Stokabs roll: Stokab har i ägardirektiven 2005 fått det särskilda uppdraget att utreda förutsättningarna för förtätning och fortsatt utbyggnad av fibernät. Detta har skett genom den nu antagna handlingsplanen för uppkoppling av bredband till hyresgästerna i de kommunala bostadsföretagen i Stockholm. Genom ett aktivt samarbete med byggbolag, bostadsföretag och andra aktörer som är verksamma i Stockholm ska Stokab verka för att ny produktionen redan i planeringsstadiet får den ICT-infrastruktur som morgondagens stockholmare behöver för utbildning, arbete, information och nöje och bidrar därigenom till utvecklingen av Stockholm.

• Göra Stockholm till en ekologiskt hållbar storstad

Stokabs roll: En väl utbyggd ICT-infrastruktur med ett brett utbud av bredbandstjänster minskar behovet av resande. Genom Stokabs övergripande ansvar för infrastruktur minskas behovet av schaktning i vägbanor och gångbanor. Stokab medverkar även i detta avseende till en bättre miljö.

• Bryta segregationen och fördjupa demokratin

Stokabs roll: En väl utbyggd ICT-infrastruktur med ett brett utbud av interaktiva bredbandstjänster inom fram- förallt samhälls- och utbildningssektorn bidrar till att bryta segregationen och fördjupa demokratin.

• Ta ansvar för ekonomin

Stokabs roll: Stokab lägger grunden för etablering av nya företag i Stockholmsregionen vilka kan utnyttja ICT- infrastrukturen för nya tjänster och därmed bidra till tillväxten. Stokabs utgångspunkt är att vid fortsatt utbygg- nad av nätet delta i samhällbyggandet på affärsmässiga grunder. Detta syftar ytterst till att förbättra stadens förutsättningar för en långsiktig uthållig ekonomi.

Samhällsnytta

En viktig uppgiFt För Stokab är att säkerställa tillgången till operatörsneutral ICT-inFrastruktur som kan användas av alla. Allt eFtersom ICT-samhället utvecklas blir både närings- liv, oFFentlig Förvaltning och hushåll mer och mer beroende av en tillräcklig tillgång till ICT-inFrastruktur. Idag kan vi se att vissa operatörsägda nät eller där teleFonnätet är det enda alternativet är utnyttjat till sitt kapacitetstak och därmed inte klarar fler användare. Det har i vissa innerstadsområden skapat en brist på kommunikationsmöjligheter som tidigare enbart har betraktats som ett glesbygdsproblem.

Samhället löper en risk att hamna i en digital segre- gation, bestående av de som har tillgång till det nya ICT- samhället och de som står utanFör inFormation i kunskaps- samhället.

En väl utbyggd ICT-inFrastruktur är en Förutsättning För att näringslivet ska ha möjlighet att etablera sig och kunna Fungera.

Stokabs utveckling

Under Stokabs Första tio år var Företaget Främst inriktat på etablering av nät. Detta medFörde självFallet att verksam- heten var präglat av en bygg- och installationskultur.

I takt med att nätet byggts ut har verksamheten blivit allt mer inriktad på att säkerställa att nätet används eFFek- tivt och även når ut till privatpersoner och småFöretag.

Nätets Förvaltningsbehov har också Förändrats och andra kommuner och stadsnätsägare söker samarbete och kundstrukturen har utvecklats på olika sätt. Detta har medFört nya behov av aFFärsmannaskap, samt mer inrikt- ning på aFFärsutveckling och marknadskommunikation. ByggFrågor är Fortsatt naturligtvis viktiga, Främst ur ett beställarperspektiv. Den dominerande delen av verksam- heten är dock inte längre byggrelaterad utan teknik- och marknadsorienterad.

Fas 1 Omstrukturering Fas 2

Uppbyggnad av fibernätinfrastruktur

Utveckling av affärer i befintliga nät Låg investeringstakt

Hög investeringstakt

Stomnät "Byggföretag" Regelstyrning Ordermottagare

Få produkter/servicenivåer

Analys Konsolidering Omstrukturering Ny kompetens

Kunskapsföretag Målstyrning Samarbeten Försäljning Produktutveckling

Diffrentierade produkter utifrån kundbehov Effektivisering och samordning

Affärsområde Nät

Organisation 2005

Ekonom Ekonomifunktion Ink

Diarief ring + arkivering TQ

Utvecklingsavdelningen

Stabsfunktioner

– Affärs- och marknadsutveckling

– Human Resources

– Marknad och Information

– Utredning och koordination

– Service och lokaler

örsäljningsavdelningen

Produktionsavdelningen

Stokab är organiserad i två affärs- områden. Ett avseende nätverk- samheten och ett för uppdraget till Stockholms stad. I företaget finns förutom sedvanliga stabs- och ekonomifunktioner en försäljnings- avdelning. Stokabs personalmässigt största avdelning är Produktions- avdelningen, som är företagets utföraravdelning med teknik, planering och drift.

Dessutom har Stokab en utvecklingsavdelning inriktad på

Affärsområde Ko

Produkt ledning

ätut

kling

Drift

utveckling av processer, produkter och nät.

M A R K N A D S Ö V E R S I K T

ICT-infrastruktur bör vara en naturlig del av stads- planeringen.

Xxxxxxx Xxxxxxxx

Ett hållbart informationssamhälle för alla

Bredband

Bredband handlar i grunden om att snabbt kunna skicka stora mängder digital inFormation. Bredband som begrepp används För olika Former av nätlösningar. Det kan vara fiber, trådlöst eller anslutning via telenätets kopparkabel. Skillna- den i överFöringskapacitet mellan fiber och koppar är dock mycket stor. Fiber har näst intill obegränsad kapacitet. En optisk fiberFörbindelse är dessutom driFtsäker, okänslig För elektroniska störningar och i stort sett omöjlig att avlyssna. Det gör fiber till det enda alternativet För Företag med höga krav på säkerhet För datakommunikation. Då utvecklingen går mot ökade användningsområden av bredbanden med datakommunikation, TV och teleFoni på samma nät, ställs nya och högre krav på bandbredden, men även på tillFör- litligheten.

I vissa delar av innerstaden, exempelvis Södermalm,

är gränsen redan nådd För den gamla inFrastrukturens ut- nyttjande.

Marknaden

Marknaden För data- och telekommunikation med tillhö- rande tjänster har mognat successivt, vilket gör att både konkurrensen och utbudet av tjänster ökar. Dessutom blir kunderna allt mer tekniskt kunniga. Den tekniska utveck- lingen Fortskrider och skapar nya möjligheter, samtidigt som de ekonomiska Förutsättningarna dramatiskt Föränd- ras. Marknaden För bredband är komplex och relationerna mellan olika aktörer i branschen är oFta invecklade såtill- vida att parterna oFta är både konkurrenter, kunder och partners till varandra.

Under året har Fortsatt konsolidering skett på mark- naden. Många av de större operatörerna har blivit ännu större, varFör de öppna neutrala näten blir allt viktigare.

Samarbeten mellan olika aktörer blir också allt vanli- gare För att möta nya marknader och kunna ge konkur- renskraFtiga gemensamma alternativa lösningar.

Politiska beslut som påverkar marknaden Regeringens proposition ”Från IT-politik För samhället till politik För IT-samhället” (prop.2004/05:175) slår Fast att målet För IT-politiken ska vara ”Ett hållbart inForma- tionssamhälle För alla”. JämFört med det mål som riksda- gen beslutade 2001 har begreppet hållbar lagts till. Detta markerar att inFormationssamhället kan bidra till en sam- hällsutveckling där man tar hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. För att precisera huvudmålet Föreslås ett antal delmål:

• Kvalitet – IT ska bidra till Förbättrad livskvalitet och till en Förbättrad vardag För människor och Företag

• Hållbar tillväxt – IT ska användas För att Främja hållbar tillväxt

• Tillgänglighet och säkerhet – En eFFektiv och säker ICT- inFrastruktur med hög överFöringskapacitet ska finnas tillgänglig i alla delar av landet

Tidigare har ICT-politiken Främst handlat om Förutsätt- ningarna För inFrastrukturen. Nu tas nya initiativ inom olika användningsområden, Främst inom den oFFentliga Förvalt- ningen. Utbildning, vård och omsorg samt andra sam- hällstjänster kommer att utveckla sitt användande av ICT- tjänster, vilket skapar ytterligare behov av ICT-inFrastruktur. Regeringen kommer att Följa utvecklingen inom kommuner och landsting För att kunna bedöma om det t.ex finns brister i samordningen och hur samordningen av inFrastrukturen inom den oFFentliga Förvaltningen bör se ut. Stokabs upp- Fattning är att inFrastruktur För såväl bredband som trådlösa Förbindelser bör vara en naturlig del av stadsplaneringen.

De analoga TV-sändningarna försvinner Övergången till digital-TV har inletts under 2005. Den 12 mars 2007 kommer övergången att ske i Stockholm. Övergången kommer att påverka Xxxxxx på flera olika sätt. Kabel-TV-operatörerna, som redan tidigare är ett bety- dande kundsegment till Stokab, kommer att eFterFråga fler fiberFörbindelser. Sannolikt kommer även bredband att i större utsträckning användas För distribution av TV till hushållen och därmed driva på utvecklingen mot att fler Fastighetsägare installerar nya Fastighetsnät.

Detta passar väl ihop med Xxxxxxx satsning på samar- bete med Fastighetsägarna och utbyggnaden av kvarters- nät.

Ett informationssamhälle för alla – via TVn? Många av de Framtida samhällstjänster som planeras För att öka servicen till medborgarna samt utveckla den oFFentliga Förvaltningens eFFektivitet, avses att vara databaserade via bredband. En svårighet har varit att en betydande del av innevånarna inte är datoranvändare och därmed riskerar att stå utanFör de nya tjänsterna. Genom att kunna ansluta sin TV till bredbandsnätet istället För traditionell TV-disti- bution skulle även dessa hushåll kunna ta del av distribu- tionen av olika tjänster, om än med begränsad Funktiona- litet. En sådan utveckling skulle, om den blir verklighet, innebära en ökad eFterFrågan av bredband.

En vanlig klyscha är att vi lever i en tid av snabb förändring. Vad gäller telekombranschen är det ett mycket relevant konstaterande.

Xxxx Xxxxxxxx

Det beslut kommunFullmäktige har Fattat om att ansluta de kommunägda bostadsFöretagens Fastigheter i samarbete med Stokab är sannolikt grunden För ett av de allra största bredbandsprojekten För närvarande. Dessa Fastigheter om- Fattar cirka 100 000 lägenheter. De kommunägda bostads- bolagen i Stockholm har under året dessutom tecknat avtal med tre olika kommunikationsoperatörer på marknaden. Hyresgästernas Framtida krav på valFrihet kommer därmed att tillgodoses på ett bra sätt. Stokab har även ett gott sam- arbete med de privata Fastighetsvärdarna via Stockholms FastighetsägareFörening.

Teknikutvecklingen

Teknikutvecklingen är en Fortgående resa. Tidigare har LAN-applikationer och Företagslösningar varit teknikdri- vande, idag är det publika applikationer som leder teknik- utvecklingen. Under året har utrustning För våglängdsmul- tiplicering blivit billigare samt högre överFöringshastigheter över koaxialnät möjliggjorts. Det har temporärt minskat behovet av att hyra fiberFörbindelser. Ökningen av anta- let bredbandsabonnenter har inte skett i samma takt som i övriga landet men den dominerande anslutningstekniken, ADSL över kopparkabel, har nått sitt maximum och allt fler operatörer har börjar inse att det krävs alternativ till det gamla kopparbaserade telenätet.

PON-tekniken (Passive Optical Network) är en tek- nik som utvecklats ytterligare, vilket är positivt För Stokab. Den möjliggör billigare anslutningar till fiberFörbindelser. Projektet Stockholm Digital City driver trådlösa möj- ligheter vidare med aktörer som Intel, Cisco och Ericsson. SyFtet är att ytterligare Förfina FWA (Fixed Wireless Ac- cess) och nomadiska lösningar. Intel vill dock även driva WiMAX vidare till en mobil standard. Den nuvarande WiMAX-standarden För FWA är grunden i Stokabs tråd- lösa produkterbjudade. Den kommande standarden som beräknas vara Fastlagd 2008 stödjer inte bara nomadisk användning med trådlös Fast anslutning, utan även Förflytt- ning mellan näten med upprätthållen Förbindelse. De olika varianterna av standarden är dock inte med säkerhet kom- patibla. Värt att notera är att en mobil lösning kräver 8–10 gånger fler basstationer och därmed en väsentligt högre investeringskostnad. Stokab har i dagsläget inga planer på

att erbjuda mobil access.

Aktörer på bredbandsmarknaden

• Nätägare är de som liksom Stokab äger och hyr ut nät. Det är endast Stokab som tillhandahåller en öppen och neutral infra- struktur i Stockholm.

• Operatörer och Tjänsteleverantörer levererar internet, telefoni och andra tjäns- ter. Tjänsteleverantörer är antingen kunder direkt till Stokab eller via en annan tjänste- leverantör eller kommunikationsoperatör.

• Kommunikationsoperatörers roll är att agera operatörsneutrala leverantörer av tjänster. De erbjuder en öppen teknisk plattform där alla tjänsteleverantörer på samma villkor får tillgång till nätet. Konkur- rensen på marknaden blir därigenom sundare.

• Fastighetsägarna får en allt viktigare roll för att möjliggöra och säkerställa behovet av valfrihet och konkurrens på bredbands- marknaden. Med ett öppet neutralt nät får fastighetsägarna även ökade möjlighet till fastighetstjänster som elavläsningar mm.

A F F Ä R S O M R Å D E N Ä T

Ett samhällsbygge på affärsmässig grund

Andel av Stokabs försäljning

82%

AFFärsområde Nät inneFattar ägande, Förvaltning, driFt och utbyggnad av en öppen och operatörsneutral inFrastruktur avsedd För tele- och datakommunikation. Uthyrning av nät baserad på fiberoptiska lösningar är aFFärsområdets hu- vudsakliga verksamhet. Som ett komplement till det fiber- optiska nätet erbjuder Stokab uthyrning av antennplatser och upplåtande av utrymme i knutpunkter.

Utbyggnaden av det fiberoptiska nätet påbörjades 1tt4 i de kommersiella kvarteren i Stockholms city, För att däreFter utökas till de större industriområdena i Stock- holm. Idag finns ortssammanbindande nät till alla kom- muner i Stockholms län, till Uppsala, delar av skärgården, via Mälarringen till vissa av kommunerna i mälarregionen, samt till Gotland.

Stokab äger och Förvaltar också områdes- och anslut- ningsnät. Företagets viktigaste uppgiFter är att Förvalta och utveckla det nät som Stokab har investerat i och byggt. Det sker genom samarbeten och kundFörhållanden med Främst Fastighetsägare, operatörer, slutkunder och tjänste- leverantörer. Grannkommuner, nationella stamnätsägare och stadsnätsbolag utanFör regionen är också exempel på samarbetspartners.

Fibernätet

Nätet består av 5 G00 kilometer kabel med sammanlagt 1 200 000 kilometer fiber. Ur denna inFrastruktur hyrs Förbindelser ut till kunder. Kunderna Får därmed exklusiv nyttjanderätt till en Förbindelse eller en hel nätstruktur, där de själva bestämmer hur de vill använda fibern. Obero- ende av vilken utrustning kunden använder För att aktivera fibern skräddarsyr Stokab en lösning.

Under året har Mälarringen Färdigställts liksom ett antal Förstärkningar av stamnätets centrala delar.

Omsättning och kunder

Verksamheten omsatte 324 (302) miljoner kronor under 2005, vilket motsvarar 82 procent av Stokabs intäkter. An- talet kunder uppgår till 480, och antalet nyanslutningar un- der året uppgick till 1 210 (1 14G). Antalet nedkopplingar var 728 (571). Kundstrukturen Förändras till allt Färre ope- ratörer på grund av konsolideringen på marknaden, vilket leder till att parallella strukturer Försvinner. Samtidigt ökar antalet Företagskunder. Att fler Företag väljer att hyra egen fiberkapcitet av Xxxxxx beror bland annat på lägre kostna- der För den tekniska utrustningen och på att behovet av operatörer minskar då tekniken blir enklare att hantera.

Exempel på kunder är banker som knyter samman sina kontor i ett eget fibernät, butikskedjor som kopplar sam- man sina butiker och lager med andra verksamheter samt medieFöretag som sänder TV, trycker tidningar mm över ett eget nät. Även högskolor och universitet hyr egna fi- berFörbindelser beroende på ökade behov av samarbete, både mellan institutionerna och internationellt. Stokab har också ett antal kommunala kunder Förutom Stockholms stad. Exempelvis levererar Stokab fiberFörbindelser till skolor och Förvaltningar inom Solna kommun.

Mål för Affärsområde Nät

Mål För AFFärsområde Nät är att:

• en större andel av Stockholms- och Mälarregionens Före- tag, särskilt småFöretag, ska Få tillgång till tjänsteleveran- törer via Stokabs nät,

• i samarbete med Främst de kommunala bostadsFöretagen och andra Fastighetsägare utveckla bredbandsmarknaden i Stockholm och Stockholmsregionen i övrigt, samt

• i samarbete med marknadens aktörer etablera en genom- tänkt trådlös kommunikation i regionen.

• genom bland annat nya produkter skapa Förutsättningar För att kunna bygga säkrare nät.

One stop shopping Samarbeten mellan de olika aktörerna blir allt viktigare För att möta nya marknader och kunna ge konkurrenskraFtiga alter- nativa lösningar. För att kunna ge kunder med behov av att nå andra nätägares nät erbjuder Stokab ”one stop shopping”. Kunderna Får därigenom en avtalspart. Stokab har samarbete med andra nätägare på både nationell och lokal nivå.

Ett informationssamhälle för alla

För att säkerställa att hushåll och mindre Företag Får kost- nadseFFektiv tillgång till Stokabs nät har Stokab utvecklat konceptet Kvartersnät, vilket innebär att Stokab bygger anslutningsnät genom hela kvarter. Samtliga Fastighets- ägare kan då dela på en gemensam kabel, vilket naturligtvis sänker kostnaderna drastiskt.

För Fastighetsägare med kommersiella hyresgäster börjar den stora mängden kablar genom Fastigheterna att bli allt mer besvärande och okontrollerbar.

Stockholms stads beslut att att installera fibernät För bredband till samtliga bostäder inom allmännyttan samt uppdraget att stimulera övrig utbyggnad är av stor bety- delse För bredbandsutvecklingen i Stockholm.

Vårt uppdrag är att bygga ut och underhålla kommunikationsnäten i Stockholm för att på så vis främja ICT-utvecklingen och därmed näringslivsutvecklingen i Stockholm.

Xxxxxx Xxxxxx

Innerstad

Vasastan

Östermalm

Ring

Innerstad

Stokab har under 2005 i samarbete med Stockholms Fastig- hetsägareFörening och de kommunalt ägda bostadsFöreta- gen tagit Fram ett fiberbaserat och operatörsneutralt koncept För att möta den ökade eFterFrågan på Fastighetsmarknaden. Konceptets styrka är att Fastighetsnätet kan byggas med fiber alternativt andra lösningar och ändå anslutas mot Stokabs bredbandsnät. Detta koncept har medFört ett ökat intresse hos operatörerna.

Nya differentierade tjänster

Kungsholmen

Stjärna

Malm

Stjärna

Innerstad

Södermalm

Punkt till Punkt

City

Ring

Malm

Produkternas livscykler blir kortare och tekniken allt bil- ligare samtidigt som kravet på flexibilitet ökar. Det innebär bland annat att många av de 80 operatörer och tjänste- leverantörer som finns på Stokabs nät har behov av att kunna erbjuda sina kunder tjänster med olika hög service- grad.

Under året lanserade Stokab därFör flera produkter med olika priser och servicenivåer. Det ger kunderna stör- re valFrihet att i sin tur erbjuda sina kunder olika service- grader. Responsen har varit positiv.

Trådlös infrastruktur

AFFärsområde Nät tillhandahåller även produkter avsedda För radiolösningar. Vanligast är antennplatser. Antennplat- serna är placerade på vattenreservoarer och andra höga byggnader i Stockholms län. De flesta antennplatserna är idag ihopkopplade med Stokabs fibernät som en viktig del av inFrastrukturen För olika typer av mobil kommunika- tion. De används till exempel För att koppla samman bas- stationerna i mobilnäten.

Stokab Fastighetsanslutning

Stokab Fastighetsanslutning vänder sig Främst till Fastig- hetsägare. Genom Stokabs konkurrensneutrala nät skapas Förutsättningar För Fastighetsägare, boende och lokalhyres- gäster att själva Få möjlighet att bestämma vilka tjänster de önskar.

Delar av produktportföljen har under året förnyats:

• Punkt-till-punkt är en vidareutveckling av Sto- kabs tidigare produkt fiberförbindelse. Produkten finns med differentierade servicenivåer.

• Stjärna respektive Ring är helt nya produkter som främst vänder sig till tjänsteleverantörer och ger en enkel och kostnadseffektiv lösning att växa i.

Stokab har tillgång till ett licensierat band För FWA (Fixed Wireless Access) och produkter som använder FWA har utvecklats under året. Stokab kan nu erbjuda radio som fiberFörlängare, men även För nomadiska lösningar. Den trådlösa FWA-tekniken lämpar sig För uppkopplingar i glesbygd med spridda användare, på mindre orter och i villaområden utan fibernät men även För temporära lös- ningar, då fiberutbyggnad initialt är För dyrt eller tar För lång tid. Fördelarna med trådlösa lösningar är snabb och enkel installation, låga installationskostnader och återvin- ningsbarhet. FWA kan med Fördel kombineras med lokala WLAN-lösningar För att optimera det nomadiska använ- dandet.

Knutpunkterna utvecklas

Knutpunkterna är skyddade utrymmen där Stokabs kun- der kan installera utrustning och utbyta trafik och tjänster med varandra. Kunder Från olika branscher finns repre- senterade liksom andra stadsnät runt om i Sverige. Stock- holmsregionen är en viktig marknad, varFör också ett

flertal andra stadsnät i Sverige är anslutna. Företag som är inkopplade till dessa stadsnät kan därmed enkelt nå access- punkter i Stokabs nät och Få tillgång även till andra mark- nader i Sverige.

Under året har utvecklingen av knutpunkterna Fortsatt och en ny struktur beslutats med en utökning av knutpunk- ter även utanFör innerstaden. Dessutom har översynen inne- burit att ett antal nya knutpunkter med extremt hög nivå på skalskyddet att tas i bruk under nästa år.

Intresset För knutpunkter ökar i takt med att trafikut- bytet ökar. Allt fler vill ha möjlighet att nå öppna nät och kommunicera med alla. Genom Stokabs neutrala roll kan kommunikation även ske med andra nätägare via knut- punkterna. Att stråla samman i knutpunkter skapar nätop- timering och sänker investeringskostnaderna. Dessutom blir nätet betydligt robustare genom knutpunkterna, då det skapas ringstrukturer, vilket är betydligt enklare att över- vaka och ge service än en punkt-till-punkt struktur. Även den Fysiska säkerheten vid knutpunkterna är mycket hög då lokaliseringen sker till bergrum.

Transit Bredband i Täby

”Vår lokala närvaro och sexton år i branschen har gett oss de förutsätt- ningar som behövs för att kunna möta de krav och behov våra kunder har på en framtidssäker kommunikationslösning.

Täby kommun gav oss förtroendet att leverera det fiberoptiska nät som skall förbinda skolor och förvaltningar inom kommunen, med syfte att lägga grunden för ett effektivt kommunikationssamhälle.

Vi ser en fantastisk möjlighet att genom stadsnätet erbjuda attraktiva lösningar och tjänster som både främjar samhällsnyttan och sprider glädje i hemmen.

Våra bredbandstjänster är inte unika, men vår lokala närvaro möjliggör unika kundanpassade lösningar för Stockholms norra kommuner.

Transit bredband valde Stokab som samarbetspartner för det fiberoptiska nät som byggts inom Täby kommun. Genom ett aktivt samarbete har vi skapat möjligheter för Täby kommun att bli en del av den gemensamma regionala infrastrukturen i länet och koppla samman sig med övriga delar av Sverige. Tillsammans kommer vi att kunna erbjuda en bred variation av kommunikationslösningar för företagare och privatpersoner.”

Xxxxx Xxxxxx, Marknadschef

12 Transit Bredband

S:t Xxxx Xxx kan möjliggöra för Stockholms stad att utveckla sin verksamhet på ett effektivt sätt.

A F F Ä R S O M R Å D E K O M

Xxxxxxx Xxxx

Stockholm som ICT-huvudstad

AFFärsområde Kom ansvarar För ägande, Förvaltning, driFt och utveckling av Stockholms stads kommunikationsnät, S:t Xxxx Xxx. Utöver denna verksamhet ingår även verk- samhetsområdet Yrkesradio. AFFärsområdet omsatte under året cirka 73 (73) miljoner kronor netto, vilket motsvarade 18 procent av Stokabs totala intäkter.

Under slutet av 2005 Fattade Stockholms kommunFull- mäktige beslut om att utöka Stokabs ansvar till att omFatta det Fulla och samlade ansvaret För stadens kommunika- tionslösningar. Det innebär att Stokab tar över rollen som beställare av telekommunikationstjänster Från Stadsled- ningskontoret. Bland annat kan Stokab nu, om Förvalt- ningarna och bolagen så önskar, ta ansvar För kommunika- tionsnätet även inom respektive enhets Fastighet, Från att tidigare enbart ha erbjudit tjänster Fram till Fastigheten.

Mål för Affärsområde Kom

Målet För aFFärsområde Kom är att tillhandahålla ett öppet nät, S:t Xxxx Xxx, som möjliggör För marknadens aktö- rer att i konkurrens erbjuda sina tjänster till Stockholms stads verksamheter i enlighet med Fastställda krav, regler och policies.

Stockholms stads nät, S:t Xxxx Xxx

Stokab har byggt upp S:t Xxxx Xxx och driver, utvecklar samt erbjuder kommunikationstjänster över det. Genom att Stockholms stad via Stokab är ägare kan marknadens aktörer likabehandlas och nätet nyttjas i en sammanhållen teknisk och Funktionell plattForm. Ett kommunägt nät sä- kerställer en långsiktig utveckling och att olika samhällsin- tressen kan tillvaratas.

Kunder

AFFärsområdets kunder är Stockholms stads 18 stadsdels- Förvaltningar, 15 FackFörvaltningar och 15 bolag. Antalet

verksamhetsställen är cirka 1 500, bland annat finns cirka 180 skolor som var och en har stora krav på kommuni- kationsnätet. Antalet användare är cirka 45 000 anställda och cirka 100 000 skolelever. Det innebär att nätet är ett av världens kanske största och mest avancerade Förvalt- ningsnät.

Effektivt och säkert nät

AFFärsområdets driFtsFunktion har en viktig roll För att sä- kerställa att staden har de Funktionella Förutsättningarna att leva upp till medborgarnas krav. Genom att nätet har hög kapacitet och tillgänglighet Fungerar tjänster och app- likationer eFFektivt inom och mellan Stockholms stads verksamheter och deras underleverantörer. Nätet möjlig- gör även utbyte av inFormation med Stockholms stads olika verksamheter För medborgare, näringsliv, oFFentlig sektor och övriga organisationer. Samtidigt är det av stor vikt att inFormationssäkerheten För stadens interna nät är utomordentligt hög.

Identifiera behov och paketera nya tjänster Stokab levererar dels ett basutbud till samtliga enheter inom staden, vilket säkerställer att samtliga verksamhetsställen är uppkopplade mot S:t Xxxx Xxx. Därutöver kan enheterna välja olika paketeringar med avseende på exempelvis säker- hets- eller servicenivåer samt olika kundunika upplägg. Må- let är att kostnaden För basutbudet ska minska genom ökad samordning och skalFördelar. Samtidigt ska andelen produk- ter utFormade eFter kundunika behov öka.

En kartläggning har påbörjats För att bedöma vilka behov som finns inom de olika Förvaltningarna och bolagen utiFrån krav på att eFFektivisera ICT-användningen, men också de Framtida utmaningar som respektive verksamhet står inFör.

I takt med att enheternas behov kartläggs kommer nya behov att utkristalliseras. Exempelvis har Stokab påbörjat

Andel av Stokabs försäljning

18%

Affärsområde Koms affär

PRODUKTION ERBJUDANDE KUNDER

• Telekommunikation

via

• Stadsnätet

Affärsområde Nät Andra nätägare Tjänsteleverantörer Drift/underhåll

• Kundrelation

• Kartläggning av behov

• Produktpaketering

• Stadsledningskontor

• Stadsdelsförvaltningar

• Skolor

• Fackförvaltningar

• Kommunala bolag

• Tjänsteleverantörer

ett projekt För biblioteken, som bland annat kommer att ge biblioteksbesökare med bärbara datorer möjlighet till uppkoppling via radio.

Flexibilitet – en framgångsfaktorer

EFtersom nätet har så många användare med så olika be- hov, som dessutom skiFtar, är nätets flexibilitet av stor vikt. Följande aspekter är styrande.

• Fysisk flexibilitet, nätets Funktionalitet och geografiska struktur måste tillåta nyetableringar, att verksamheter flyttar och att verksamhet eller organisationsstruktur För- ändras.

• Logisk flexibilitet, nätet byggs med beprövad teknologi på en Framtidssäker inFrastruktur så att det kan vara Följ- samt vid Förändringar i kapacitet och Funktionalitet.

• Framtidssäkert, design och val av leverantörer minimerar inlåsningseFFekter och begränsningar av Framtida utveck- ling.

För att öka nätets flexibilitet har nya anslutningar under 2005 byggts som nodpunkter Från vilka man kan gå vidare, istället För som slutpunkter.

S:t Xxxx Xxx-anslutning I takt med en utökad användning av ICT i verksamheterna ställs allt högre krav på nätets tillgänglighet och band- bredd.

Under året har ungeFär 200 nya enheter anslutits till Stokabs S:t Xxxx Xxx antingen via fiber eller temporärt via FWA, det vill säga radioaccess. Vid slutet av 2005 hade ungeFär 1 000 verksamhetsställen tillgång till S:t Xxxx Xxx, medan resterande FortFarande använder ADSL, dvs. bred- bandsanslutning via teleFonkopparnätet. Under 200G kom- mer ytterligare minst 300 verksamhetsställen att anslutas.

Vård och omsorg

Under de senaste åren har ett antal nya applikationer ut- vecklats För att utnyttja ICT-teknik inom vård och omsorg. Stockholms stad driver ett antal projekt där olika applikatio- ner testas. Stokab är en viktig samarbetspartner i projekten För att redan Från början säkerställa att de i så hög utsträck- ning som möjligt använder ett eFFektivt gränssnitt mot

S:t Xxxx Xxx. Totalt har sex Fastigheter i staden valts ut För att Fungera som bas För dessa pilotprojekt.

Stockholms läns landsting är en av Stokabs strategiska partners. FramFörallt inom vård och omsorg behövs ge- mensamma gränssnitt För att underlätta samordning mel- lan primär- och eFtervård.

Medverka till effektivt ICT-användande

Stokab ska vara en naturlig samtalspartner och ett kom- petenscenter vid utveckling av olika kommunikationslös- ningar inom de olika enheterna i Stockholms stad. För att verksamheterna i så hög utsträckning som möjligt ska utnyttja de möjligheter som ny teknik kan ge kommer Stokab att Fortsätta att hålla inFormationsmöten med sta- dens Förvaltningar och bolag För att väcka intresse och bi- dra till nya idéer.

På sikt bör en viktig Faktor För att eFFektivisera tele- kommunikationen vara att se över vilka dubbla struktu- rer som finns inom den oFFentliga sektorn i Stockholm. I många Fall har staden, landstinget och statsFörvaltningen parallella strukturer.

Stockholm som ICT-huvudstad

I Stokabs uppdrag ligger att medverka till att Stockholm blir en ICT-huvudstad. För Stokabs del innebär det bland annat att det ska vara enkelt att hitta Internet-access i Stockholm. Ett antal platser med möjlighet till trådlös uppkoppling planeras därFör i staden. Förutom bibliote- ken kommer Kulturhuset och Medborgarplatsen att bli sådana platser.

Yrkesradio

Yrkesradio är en kommunikationsForm som ger möjlighe- ten att kommunicera till och Från en till många. I Stokab inneFattar Yrkesradio driFten av ett analogt radionät. Det analoga nätet betjänar dels Stockholms stads trafikvakters radiokommunikation, dels styrning av belysningen på all- männa platser inom hela länet.

Initiativ har tagits För att utreda Förutsättningarna För trafikkontoret att nyttja Stokabs radionät som bärare För till exempel kommunikationen till parkeringsskyltar i staden.

Tillgängligt dygnet runt

”Stockholms Stadsbibliotek – ett bibliotek i rörelse står för kontinuitet och förändring. Både verksamheten och dess innehåll blir allt mer digitaliserad och är idag helt beroende av datorisering med en väl fungerande kommunikation för samverkan med höga prestanda.

Våra tjänster skall vara tillgängliga i princip dygnet runt, sju dagar i veckan på något av våra 42 biblio- tek eller från internet någonstans i världen. Som leverantör och samarbetspartner har Stokab en viktig del i Stockholms Stadsbiblioteks nuvarande och framtida utveckling av nya kostnadseffektiva funktioner och tjänster.”

Xxxx Xxxxxxxx

Chef Virtuella Enheten

Stockholms kulturförvaltning

”Stockholms Stadsbibliotek

– ett bibliotek i rörelse står för kontinuitet och förändring.”

U T V E C K L I N G

Nya produkter och nätlösningar

Nya produkter

Under året bildades en utvecklingsavdelning med syFte att utveckla nya produkter och nya intressanta nätlösningar För såväl befintliga som nya kunder.

Stokabs FWA-licens i 3,5 GHz-området ger möjlig- het att kombinera det Fasta fibernätet med radiobaserade lösningar. Med FWA kan Stokab nå områden och kunder som av kostnadsskäl tidigare inte har varit möjliga att nå med fiber. Ett flertal nya produkter som kombinerar radio med fiber kommer därFör att utvecklas. Även produkter baserade på endast fiber vidareutvecklas.

Utvecklingen av S:t Xxxx Xxx-aFFären Fortsätter. Allt större krav ställs på nätet och att nya slutanvändartjänster kan implementeras För stadens tjänstemän, skolor, biblio- tek och andra inrättningar. Dessa tjänster ställer höga krav på hanteringen av näten och dess Funktionalitet. Stadens

170 000 användare kräver allt mer avancerade digitala tjänster För att vidareutveckla sina verksamheter.

Stokabs utveckling mot ett kunskapsFöretag påver- kar även sättet att arbeta. Tydligheten i hur verksamheten bedrivs har ökat. Ett antal viktiga utvecklingsprojekt har Formulerats, vilka stöder Xxxxxxx uppdrag och tjänar våra kunder.

Användartjänster i bredbandsnäten Nya digitala bredbandstjänster är en Förutsättning För ökad användning av näten. Stokab driver därFör tillsammans med Stockholms Stad, Länsstyrelsen i Stockholm Län och Kista Science City AB projektet Arenan För Digitala Tjänster. Projektets syFte är att stimulera tjänsteutvecklingen genom att stödja små och medelstora Företag som utvecklar digi- tala bredbandstjänster. Stödet sker bland annat genom att tillhandhålla en Mötesplats där småFöretag kan komma i kontakt med brukare inom oFFentlig verksamhet. Vidare erbjuds en Testmarknadsplats där nya tjänster testas mot skarpa kunder i bland annat Stadsnäten.

Målnät – Nätutveckling

Målnätsprojektet skapar en vision och riktlinjer För hur Stokab på kort och lång sikt ska bygga sina nät. Radio- lösningar integreras med Fasta nät och de byggblock som behövs För att skapa ett flexibelt nät identifierats. Idag har Stokab sex större Fysiska knutpunkter i nätet. Dessa knut- punkter kommer att göras geografiskt oberoende och in-

koppling i nätet kommer att kunna ske oberoende var man befinner sig. Teknikutvecklingen går som bekant Fort och Stokab studerar För närvarande tekniker som kan Förbättra och eFFektivisera produktionsplattFormen. Särskilt intres- santa är tekniker som ger oss flexibilitet och ett bättre re- sursutnyttjande av vårt fiberbaserade Metro-nät.

Trådlös kommunikation Med nät För trådlös kommunikation ser Stokab en möjlighet att utöka inFrastrukturen För kommunikation även till områ- den där fiber är ekonomiskt eller tekniskt oFördelaktigt.

För S:t Xxxx Xxx undersöker Stokab möjligheterna att nyttja radioteknik och se vilka Fördelar det kan ge.

Inom det trådlösa området medverkar Stokab i ett an- tal projekt:

• Stockholm Mobile Connect är ett projekt tillsammans med SL, Landstinget och Länsstyrelsen För att Förbättra samhällstjänster För medborgarna.

• I Digital City-projektet samarbetar Stokab med ett antal större branschaktörer med olika platser i värdekedjan, För att kunna realisera trådlöst bredband på ett eFFektivt sätt.

Network Operating Center (NOC)

För att öka eFFektiviteten och tillgängligheten tar Stokab ett nytt grepp i hanteringen av sitt nät. NOC kommer att utgöra en viktig Funktion För analysen av trender inom kommunikation och användningen av vår inFrastruktur. Genom analysen kan Stokab erbjuda en bättre kvalitet till kunderna. En väl Fungerande NOC ger också en ökad driFtsäkerhet genom att krissituationer snabbt kan hante- ras och avhjälpas.

Ljud och bild

Under 2007 kommer den analoga distributionen av TV i Stockholm övergå till en digital Form. Som en Följd av detta kommer allt mer av distributionen att ske i bredbandsnä- ten. I och med att bredbandsnäten används öppnas möj- ligheten till interaktiv beställning av video samt kommuni- kativa bildtjänster. Ett projekt har startats som identifierar krav och nödvändiga gränssnitt För inkoppling av ljud och bild i nätet. Inom St:Xxxx Xxx identifierar projektet bland annat tjänstelösningar För skolor. Det ska bland annat vara möjligt att beställa ett program som levereras över nätet till ett specifikt klassrum.

Ett antal viktiga utvecklingsprojekt har formulerats, vilka stöder Xxxxxxx uppdrag och tjänar våra kunder.

Per-Xxxx Xxxxxxx

Anslutning av fastigheter

Behovet av en eFFektiv bredbandsuppkoppling till Fastig- heter är viktig. Stokab har en koordinerande och en pla- nerade roll För att säkerställa att detta kan göras på ett eF- Fektivt sätt. En uppkoppling via fiber kommer att vara det eFFektivaste sättet att ansluta Fastigheterna och det skapar den Framtidssäkerhet som bäst tjänar medborgarna.

Verksamhetsutveckling

Som ett led i att eFFektivisera och vidareutveckla verksam- heten tar Stokab För närvarande Fram ett nytt verksamhets- system. Genom dessa aktiviteter Får Stokab Färre system att administrera samtidigt som eFFektivare rutiner kan im- plementeras i allt Från hanteringen av kunder och inForma- tion till inFörandet av nya produkter.

Uppstickaren Ownit Broadband

Ownit Broadband AB är sedan ett drygt år tillbaka genom sin LAN- tjänst en betydande utmanare på marknaden för bredband via fiber. Bolaget använder Stokabs fiber för att leverera kostnadseffektiva hel- hetslösningar avseende bredband, telefoni, TV och LAN-installation.

Bland Ownits kunder som kopplas upp via Stokabs nät märks Skanska, Sveriges Bostads Centrum, Riksbyggen, HSB-föreningar och privata bostadsrättföreningar. Närmare 10 000 hushåll har hittills kopplats upp med fiber från Stokab.

Ownit använder även Stokabs fibernät för att erbjuda företag datakommunikation baserat på fiber. Bland företagskunderna märks både stora företag som Interflora och små ICT orienterade företag som Bröllopstorget, Funka NU, Global Connection, Grin och Swiss.

”Stokab är en viktig del i vår verksamhet då vi genom Stokabs nät kan erbjuda våra kunder billigare och framförallt bättre alternativ till Telias kopparnät. Samarbetet med Stokab fungerar mycket bra, framförallt för att de är lyhörda för de möjligheter som vi möter i vår dagliga verksamhet.

De nya produkterna som Stokab lanserade under hösten har gjort att vi även kan erbjuda konkurrenskraftiga erbjudanden till mindre bostadsrättsföreningar. Det har även inneburit att vi nu kan er- bjuda prisvärda fiberlösningar till företagare som är i behov av snab- bare och bättre datakommunikation baserat på fiber. Detta resulterar naturligtvis i större volymer både för oss och Stokab och därmed har vi tillsammans lyckats skapa en tydlig ”win-win” situation.”

Xxxxx Xxxxxx,

VD och en av grundarna Ownit Broadband AB

M E D A R B E TA R E

Ökad trivsel och motivation

Antal anställda Antalet anställda den 31 december 2005 var 125 tillsvidare- anställda varav 33 procent är kvinnor. Kvinnor finns repre- senterade på alla nivåer och inom samtliga avdelningar och yrkeskategorier inom bolaget. Ledningsgruppen bestod till 30 procent av kvinnor. Personalomsättningen var 8 pro- cent under året.

Framtidsprojektet 2004 startade Framtidsprojektet vars syFte var att säkerstäl- la genomFörandet av Stokabs nyorientering. Utmaningen i projektet var att ta Stokab Från ett industriellt till ett kun- skapsintensivt inFrastrukturbolag där nyckeln till Framgång ligger i medarbetarnas samlade kompetens och Företagets gemensamma Företagskultur. En Företagskultur som styrs genom mål och uppFöljning, där medarbetarna är engage- rade och Företagsamma samt där gruppen är självstyrande och arbetar med ständiga Förbättringar.

Kompetensutveckling

Under året genomFördes flera kompetensutvecklingsakti- viteter som ett led i att Förändra Stokab mot ett kunskaps- Företag. Vid alla aktiviteter finns värdeorden För vår nya

gemensamma Företagskultur med som en röd tråd, dvs delaktighet, engagemang, aFFärsmässighet, ansvar, respekt och trygghet.

Ett Företagsspel genomFördes där deltagarna fick ”leda ett Företag”. Företagen konkurrerade med varandra om kunder och kompetenser på en och samma marknad. Resultatet mättes genom traditionella resultat- och balans- räkningar men också genom värdering av de immateriella tillgångarna såsom kund- och kunskapsvärde.

Begreppet målstyrande/självstyrande grupper intro- ducerades tillsammans med aFFärsmannaskap i aktiviteten TeamaFFärsplaner. Avsikten var att skapa team med en samsyn kring mål, Förutsättningar, handlingsutrymme som därmed gemensamt kan agera självständigt och kundnära. Övriga kompetensutvecklingsinsatser har skett inom områdena entreprenadjuridik, kommunikationsteknik och

kommunikationstjänster samt verksamhetssystem.

Ledarutveckling All ledarutveckling börjar med cheFens personliga mognad och intresse För sin egen ledarutveckling. Avstampet För Stokabs ledarutveckling togs när samtliga ledare genom självskattningsverktyg kartlade nuläge och mål För sin

Antal anställda 31 december

150

125

100

01 02 03 04 05

Värdeorden för den nya gemensamma företagskulturen är delaktighet, engagemang, affärsmässig- het, ansvar, respekt och trygghet.

Xxx Xxxxxxxx

kommande ledarutveckling. I samband med detta erbjöds också individuell coaching där varje ledare arbetar med sin individuella utvecklingsplan. Utbildning har också skett För cheFerna i Kommunikativt ledarskap, Coachande För- hållningssätt och Stockholms stads introduktionsprogram ”CheFskörkortet”.

En ny ledningsstruktur etableras i början av 200G med en ny, separat, ledningsgrupp För strategiska, långsiktiga och ägarrelaterade Frågor, samt en separat ledningsgrupp För operativa driFtsFrågor. Ett gemensamt ledarForum kom- mer att täcka tvärgående Frågor och involvera alla medar- betare i ledande beFattning. Nyckelordet är tydlighet.

Medarbetarkonferens

Under hösten genomFörde Stokab sin årliga medarbetar- konFerens. Temat var kreativitet och Företagskultur. Den populäraste aktiviteten var att Få göra en reklamfilm om Stokab.

Arbetsmiljö och hälsa

Under året ökade sjukFrånvarotalet något till 3,G procent (3,2). Stokab kommer att Fortsätta sin satsning på det sys- tematiska arbetsmiljöarbetet och på hälsoFrämjande aktivi-

teter. Tillsammans med utvecklingen av den nya tydligare Företagskulturen och av gruppernas utveckling bör den negativa trenden För sjukFrånvaron kunna vändas.

Medarbetarundersökning

Xxxxxx använder sig av medarbetarundersökning För att mäta den psykosociala arbetsmiljön och utvecklingen av kunskapsFöretaget. Undersökningen bygger på en modell där man antar att medarbetares engagemang påverkar Fö- retagets Förmåga att uppnå lönsamhet och långsiktigt goda resultat.

Vid mätningen under 2005 hade andelen motiverade och engagerade medarbetare ökat jämFört med Föregående år. De engagerade och motiverade finns representerade i alla grupper och i alla åldrar inom bolaget, se nedan.

Fördelning män/kvinnor

Kvinnor 32%

Män 68%

Medarbetarundersökning

2004

2005

De motiverade drivs av att de tycker att det är roligt att jobba på Stokab och att de ser att deras utvecklingsmöjligheter på Stokab är goda.

Engagemang

En effektiv verksamhet. Helhetsansvar. Lönsamhet

22%

33%

De engagerade kännetecknas av att:

Ambassadörskap

Intern och extern attrationskraft. Lojala medarbetare.

• de har stark lojalitet till bolaget

• de är goda ambassadörer för Stokab internt och externt

tjänsterna 74% 76% tjänsterna

arbetsgivaren 33% 43% arbetsgivaren

• de upplever att Xxxxxx har förmåga att behålla duktiga medarbetare

Motivation

Produktivitet

• de upplever att deras närmaste chef ser dem och ger

63% 68%

dem feedback

• de har tydliga mål för sitt arbete

Nöjd

(Passivt mått)

• de känner förtroende för ledningsgruppen

71% 77%

• de upplever att de bidrar till att göra Xxxxxx framgångsrikt

K Ä R N V Ä R D E , M I L J Ö O C H K V A L I T E T

Stokab strävar efter att skapa miljömässiga vin- ster på ett flertal områden genom sin verksam- het som leverantör av en effektiv och framtids- säker ICT-infrastruktur.

Det goda företaget

Xxxxxxxxxx Xxxxxxxx-Xxxxxxxxx

Kärnvärden

Olikheter kompletterar varandra på ett positivt sätt. En blandning av människor i olika åldrar och med olika bak- grunder, skapar en miljö där vi bättre kan ta tillvara ”da- gens och morgondagens” aFFärsmöjligheter och aFFärsre- lationer, vilket utvecklar bolagets Framgång långsiktigt. För att åstadkomma detta krävs en gemensam Företagskultur som byggs upp av ledare och medarbetare gemensamt. Arbetet med att skapa en gemensam Företagskultur har pågått under hela 2005. Detta arbete kommer att Fortsätta med inriktningen att arbetet på Stokab ska präglas av ett kunskapsbaserat Förhållningssätt med Fokus på målet För vårt arbete samt att lämna de industriella strukturerna uti- Från ett utFörarperspektiv bakom oss.

Stokab baserar Företagskulturen på sex värdeord:

• Delaktighet

• Engagemang

• AFFärsmässighet

• Ansvar

• Respekt

• Trygghet

Miljöpolicy

Stokab strävar eFter att skapa miljömässiga vinster på ett flertal områden genom sin verksamhet som leverantör av en eFFektiv och Framtidssäker ICT-inFrastruktur. Den vik- tigaste insatsen de närmaste åren är utrullningen av bred- bandsanslutning av hushåll och småFöretagare som bland annat bidrar till att minska onödiga transporter och resor. Stokab verkar även För en minskad miljöpåverkan genom att tillsammans med stadens och marknadens aktörer sam- ordna nyttjandet av ICT-inFrastrukturen och verka För att parallella ICT-inFrastrukturer inte byggs.

Stockholm stads miljöprogram är vägledande För Stokabs miljöarbete. Av de sex uppsatta målen applicerar Följande Fyra på Stokabs verksamhet: miljöeFFektiva trans- porter, säkra varor, hållbar energianvändning och miljö- eFFektiv avFallshantering. Utöver detta har Xxxxxx också som mål att implementera ett miljöledningssystem där vi arbetar med ständiga Förbättringar.

Under 2005 Förnyade Stokab sin bilpark och använder numera endast miljöbilar.

Miljöpåverkan

Stokabs nät innebär möjligheter till ökad kommunikation samtidigt som belastningen på miljön med konventionella transporter av olika slag kan minska, vilket långsiktigt på- verkar miljön positivt.

Det finns idag inga kända negativa miljöeFFekter vid han- tering av fiberkablar, bortsett Från den miljöpåverkan som uppstår vid schaktningen när kablarna läggs. Stokab arbe- tar därFör aktivt med att minimera grävningsarbeten. För att reducera påverkan på miljön har kanalisation lagts ner i samband med utbyggnaden av cykelbanor i Stockholms innerstad. Återvinning av överblivet material Från verk- samheten sker tillsammans med materialleverantörer och entreprenörer. Överbliven kabel återanvänds, elektronik- skrot sänds till särskild destruktion och avFall Från kontoret källsorteras.

Kvalitetsförbättring genom TQM

En intern nulägesanalys För kvalitet, miljö och inForma- tionssäkerhet har genomFörts på samtliga avdelningar. Resultatet För behovsanalysen ligger till grund För Stokabs satsning på TQM – Total Quality Management.

SyFtet med TQM-analyser är att kartlägga brister i kvalitetsledningssystemet samt att identifiera potentiella Förbättringar.

E K O N O M I S K R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E

Nettomsättningen uppgick till 397 mkr (375), vilket är den högsta nettoomsättningen i Stokabs historia.

Xxxxx Xxxxxxx

Förvaltningsberättelse 2005

Styrelsen och verkställande direktören för AB Stokab, organisationsnummer 556475-6467, får härmed avge bolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2005.

Verksamheten

Stokabs uppgiFt är att bygga ut och underhålla fiberoptiska kommunikationsnät i Stockholmsregionen samt att hyra ut fiber. Bolaget är operatörsoberoende, konkurrensneutralt och skall tillhandahålla ett nät som är öppet För alla på lika villkor. SyFtet med inFrastrukturen och verksamheten är att stimulera en positiv utveckling För Stockholm genom att bidra till goda Förutsättningar För ICT-utvecklingen i regionen.

I Stokabs verksamhet ingår vidare att på uppdrag av Stockholm Stad administrera och utveckla stadens samlade kommunikationsnät För såväl administration som det mer publika behovet För skola, barnomsorg, Fritid och kultur.

Stokabs huvudsakliga verksamhet utgörs av Fiberverk- samheten (AFFärsområde Nät), vilken inneFattar utbyggnad och driFt av ett av fibernät samt upplåtelse av ”svartfiber”, fiberFörbindelser utan aktiv ändutrustning.

Kopplat till Fiberverksamheten drivs inFrastrukturverk- samheterna Knutpunkt (marknadsplatser där kunderna kan installera utrustning För utbyte av teletrafik och -tjänster) och Antennplats (upplåtelse av plats på vattentorn För in- stallation av antenner, bland annat För mobilteleFoni).

Verksamheten Stadens interna datanät (AFFärsområde Kom) utgörs av driFt och utveckling av Stockholm stads och dess bolags interna tele- och datakommunikationsnät. Vid sidan av den verksamheten drivs ett yrkesradionät För Stock- holm stads trafikvakter och För styrning av gatubelysning.

Väsentliga händelser under året År 2005 blev nettointäkterna de högsta sedan bolaget star- tades. Detta är resultatet av ett starkt sista tertial 2004, nya produkter och tydligare marknadsanpassning vilket i sin tur lett till avslut i ett antal större aFFärer.

Det arbete som påbörjades 2003 börjar nu ge resultat. An- passad organisation, Förändrad säljstrategi, kompetensut- veckling samt nyrekryteringar är några av Fokusområdena under perioden. Resultatet För 2005 överträFFar budget

En ny produktportFölj lanserades i oktober med ett positivt gensvar Från kunderna. Den nya produktstruk- turen möjliggör en större flexibilitet och valmöjlighet För kunderna gällande pris kopplat till service. Med den nya produktportFöljen räknar vi också med att kunna nå ut till en bredare marknad med nya kunder inom FramFörallt små och medelstora Företag samt inte minst svara mot hushål- lens och småFöretagens behov av bredbandsanslutning

Arbetet med att eFFektivisera verksamheten och anpas- sa den till morgondagens krav har Fortsatt under året. En ny organisation har bildats där produktion och utveckling har separerats För att både den löpande verksamheten och FramtidsFrågorna skall Få tydligare Fokus. Ett nytt ekono- misystem som bättre stödjer verksamheten implementeras i början av 200G.

Ett antal pilotprojekt har genomFörts För att integrera trådlös inFrastruktur med Stokabs öppna Fasta nät.

De kommunalt ägda bostadsFöretagen i Stockholm har i samarbete med Stokab påbörjat utbyggnaden av ett fiber- nät som skall omFatta totalt ca 100 000 lägenheter. Som en Första etapp har bostäder på Norra och Södra Järva anslu- tits. Samarbetet innebär större möjlighet till valFrihet och konkurrens avseende bredbandstjänster.

Investeringar

Årets investeringar uppgår till 101 Mkr. I huvudsak består detta av utbyggnad av nätet till Följd av kundbeställningar och samFörläggningar. Pågående nyanläggningar uppgick

Finansiella nyckeltal
(tkr)	0000	0000	0000	0000
Nettoomsättning	397 138	375 028	395 006	365 584
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt	24 931	2 713	–630 234	41 603
Balansomslutning	1 226 651	1 279 932	1 976 346	1 904 953
Räntabilitet på totalt kapital	5,2%	3,4 %	–28,9 %	5,7 %
Investeringar	101 000	69 000	171 000	257 000

vid årets slut till 8t Mkr, vilket är 1,5 Mkr högre än vid årets ingång.

Finansiering

Utbyggnaden av fibernätet under året har till största delen skett mot kundbeställning. Finansieringen av investering- arna har skett genom egna medel. Bolagets långFristiga upplåning uppgick vid periodens slut till 400 mkr (G10 mkr) och den kortFristiga delen av lånestocken uppgick till 457 mkr (343 mkr) inklusive utnyttjad checkkredit på 47 mkr. Likvida medel uppgick vid årets slut till 0 tkr (0 tkr).

Finansnettot För 2005 blev –3t mkr vilket är 14 mkr bättre än Föregående år. Detta Förklaras huvudsakligen av att Stokab finansierat verksamheten med egna medel vilket har minskat lånestocken under 2005. Samtidigt har mark- nadsräntorna successivt sjunkit under 2005 vilket haFt en positiv eFFekt på de lån som omFörhandlats under året.

Styrelseförändringar

Styrelsen, vid ingången av 2005, utgjordes av ordinarie ledamöterna Xxxx Xxxxxxxxxxx, Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxx, Xxxxxxxxx Xxxxxx-Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxx, Xxx Xxxxx, XxX Xxxxxx samt Xxxxx Xxxxxx. Suppleanter var Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxxx och Xxxxxxxx X Xxxxxxx.

Under året har Xxxxxx Xxxxxxxx ersatts som ordinarie arbetstagarerepresentant av Xxxxx Xxxxxxx och Xxxxxxxx Xxxxxxxx har ersatts av Xxxxx Xxxxx som arbetstagare- suppleant. Senare under året skedde ett skiFte mellan Xxxxx Xxxxxxx och Xxxxx Xxxxx gällande styrelseplatserna ordinarie och suppleant.

Styrelsen består per bokslutsdatum av:

OrdFörande Xxxx Xxxxxxxxxxx

Vice ordFörande Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxx Övriga ledamöter Xxxxxxxxx Xxxxxx-Xxxxxxxx

Xxxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxx

XxX Xxxxxx Xxxxx Xxxxxx

Suppleanter Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx X Xxxxxxx

Arbetstagarrepresentanter

SKTF ordinarie Xxxxx Xxxxx

SKTF suppleant Xxxxx Xxxxxxx

Framtida utveckling

Ledningens utmaning är att utiFrån en tydlig strategi och med en på aFFärsmannaskap grundad verksamhet, ta Stokab vidare till ytterligare Förbättrad lönsamhet. Samti- digt ska bolaget tillgodose Främst Stockholm Stads, men också regionens behov av inFrastruktur. Därvid är den av riksdagen Fastställda ICT-politiken om ”ett hållbart inFor- mationssamhälle För alla” en tydlig ledstjärna För Stokabs mål och vision i den nya utvecklingsFasen. I Stokabs Fort- satta utveckling står därFör bredbandsutbyggnaden För hushållens och småFöretagens behov i centrum. Därmed läggs grunden För möjligheter till interaktion i bredbands- näten mellan samhälle, hushåll och näringsliv.

Med ovanstående som grund har Xxxxxxx styrelse Fast- ställt en verksamhetsplan med vision, mål och strategier som på ett tydigt sätt skall tillFredställa både marknadens och samhällets behov av ICT-inFrastruktur. Därmed läg- ger Stokab också grunden För etablering av nya Företag, i Stockholmsregionen, som utnyttjar ICT-inFrastrukturen För nya typer av tjänster och tekniska lösningar.

Genom beslut i kommunFullmäktige har Stokab och stadens bostadsbolag getts i uppdrag att genomFöra bred- bandsutbyggnad För att successivt koppla upp hyresgäs- ter i det kommunala bostadsbeståndet under åren 200G till 2008. Staden ska också under samma period, genom Stokab, verka För en systematisk utbyggnad av inFrastruk- turen För trådlös kommunikation i Stockholm. Stokab är sedan 200G även Fullt ansvarigt För Stockholms Stads kom- munikationslösningar. I det ansvaret ingår att samordna all tänkt användning och utbyggnad av så kallad ICT-inFra- struktur, såväl Fasta som trådlösa Förbindelser.

V I N S T D I S P O S I T I O N

Vinstdisposition (kr)

Att disponera:

Balanserat resultat –17 422 Gt7

Årets resultat 17 884 G2G 4G1 t2t

Styrelsen Föreslår att 4G1 t2t kronor balanseras i ny räkning.

I övrigt hänvisas till eFterFöljande balans- och resultaträkning och därtill hörande tilläggsupplysningar.

Stockholm den 8 mars 2006

Xxxx Xxxxxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxx

Ordförande Vice Ordförande

Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxx

Xxxxxxxxx Xxxxxx-Xxxxxxxx Xxx Xxxxx Xxx Xxxxxx

Xxxxxxx Xxxxxxxx

Verkställande direktör

Min revisionsberättelse har avgivits den 21 mars 2006.

Xxxxxx Xxxxxxxx

Auktoriserad revisor Deloitte AB

R E S U LTA T R Ä K N I N G

tkr Not		2005	2004
Rörelsens intäkter m m
- Nettoomsättning		397 138	375 028
- Aktiverat arbete för egen räkning		7 389	9 314
- Övriga rörelseintäkter		2 725	6 238
Summa rörelsens intäkter		407 252	390 580

Rörelsens kostnader
- Driftkostnader		–54 773	–48 079
- Övriga externa kostnader		–42 384	–42 001
- Personalkostnader	3, 4, 5, 6, 7	–96 276	–107 228
- Av- och nedskrivningar	8	–149 655	–137 474
Summa rörelsens kostnader		–343 088	–334 782

R Ö R E L S E R E S U LTAT F Ö R E F I N A N S N E T T O	2	64 164	55 798

Resultat från finansiella investeringar
Ränteintäkter och likn resultatposter	9	454	1 083
Räntekostnader och likn resultatposter	10	–39 687	–54 168
Summa finansiella poster		–39 233	–53 085

R E S U LTAT E F T E R F I N A N S I E L L A P O S T E R		24 931	2 713

R E S U LTAT F Ö R E S K AT T		24 931	2 713
Skatt	11, 12	–7 046	–370

Å R E T S R E S U LTAT		17 885	2 343

B A L A N S R Ä K N I N G

Tillgångar

tkr	Not	2005-12-31	2004-12-31
A N L Ä G G N I N G S T I L L G Å N G A R
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utvecklingskostnader	8	11 634	8 477
Summa immateriella anläggningstillgångar		11 634	8 477

Materiella anläggningstillgångar
Markinventarier	8	979 294	1 045 918
Maskiner och inventarier	8	7 055	8 680
Pågående nyanläggning	8	89 104	90 651
Summa materiella anläggningstillgångar		1 075 453	1 145 249

Finansiella anläggningstillgångar
Långfristig fordran		-	137
Uppskjuten skattefordran	13	1 136	1 211
Summa finansiella anläggningstillgångar		1 136	1 348

Summa anläggningstillgångar		1 088 223	1 155 074

O M S ÄT T N I N G S T I L L G Å N G A R
Kundfordringar		114 277	99 998
Fordringar koncernföretag		1 369	2 947
Övriga kortfristiga fordringar		340	264
Förutbet kostnader och upplupna intäkter	14	17 473	16 680
Xxxxxxxxxxxxx		4 969	4 969
Summa omsättningstillgångar		138 428	124 858

K A S S A O C H B A N K
Kassa och bank		-	-
Summa kassa och bank		-	-

S U M M A T I L L G Å N G A R		1 226 651	1 279 932

B A L A N S R Ä K N I N G

Eget kapital och skulder

tkr	Not	2005-12-31	2004-12-31
E G E T K A P I TA L
Bundet eget kapital
Aktiekapital (500 000 aktier)		50 000	50 000
Reservfond		10 000	10 000

Fritt eget kapital
Balanserat resultat		–17 422	–1 837
Årets resultat		17 885	2 343
Summa eget kapital	15	60 463	60 506

S K U L D E R
Långfristiga skulder
Lån hos internbank Stockholms stad		400 000	610 000
Summa långfristiga skulder		400 000	610 000

Kortfristiga skulder
Lån hos internbank Stockholms stad		410 000	300 000
Checkkredit; internbank Stockholms stad	16	47 063	43 405
Leverantörsskulder		51 627	35 207
Skulder till koncernföretag	18	25 871	1 066
Upplupna kostnader och förutbetetalda intäkter	17	219 019	216 816
Övriga kortfristiga skulder		12 608	12 932
Summa kortfristiga skulder		000 000	000 426

S U M M A E G E T K A P I TA L O C H S K U L D E R		1 226 651	1 279 932

Ställda panter och ansvarsförbindelser	19	Xxxx	Xxxx

K A S S A F L Ö D E S A N A LY S

tkr	2005	2004
L Ö P A N D E V E R K S A M H E T
Resultat efter finansnetto	24 931	2 713
Av- och nedskrivningar anläggningstillgångar	149 647	137 474
Justering för poster som ej ingår i kassaflödet	–4 728	–11 935
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital	169 850	128 252

Ökning/Minskning av kortfristiga fordringar	–13 571	610 938
Minskning/Ökning av ej räntebärande kortfristiga skulder	21 178	–34 998
Kassaflöde från den löpande verksamheten	7 607	575 940

I N V E S T E R I N G S V E R K S A M H E T
Investering i anläggningstillgångar	–77 757	–43 896
Investering i immateriella anläggningstillgångar	–3 358	–8 477
Försäljning av anläggningstillgångar	0	0
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–81 115	–52 373

F I N A N S I E R I N G S V E R K S A M H E T
Minskning av långfristiga skulder	–210 000	–400 000
Minskning av räntebärande kortfristiga skulder	113 658	–251 824
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–96 342	–651 824

Å R E T S K A S S A F L Ö D E	0	–5
Likvida medel vid årets ingång	0	5
Likvida medel vid årets utgång	0	0

I kassaflödet ingår betalda räntor uppgående till tkr 1 021.

Utnyttjad checkkredit uppgår till 47 mkr, vilket förklarar att de likvida medlen vid årets utgång är 0 kr.

T I L L Ä G G S U P P G I F T E R O C H N O T E R

NOT 1 . ALLMÄNT NOT 2 . INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN

Redovisnings- och värderingsprinciper	KONCERNBOLAG/STO	CKHOLM	STAD
Årsredovisningen är upprättad enligt Årsredovisningslagen och BFN:s		2005	2004
allmänna råd. Redovisningsrådets rekommendation nr t avseende in- komstskatter och nr 17 avseende nedskrivningar har tillämpats. Koncernbidrag har redovisats enligt URA 7 Från Redovisningsrå-	Försäljning angivet i procent av nettoomsättningen - till andra koncernbolag	1,5 %	2 %
dets akutgrupp. Denna innebär att erhållna koncernbidrag redovisats	- till Stockholm stad	17 %	16 %
direkt mot Xxxxx eget kapital med beaktande av skatteeFFekt. Intäkter redovisas linjärt över avtalstidens längd.	Inköp angivet i procent av bolagets rörelse-
	kostnader före av- och nedskrivningar
Nedskrivningar och reverseringar	- från andra koncernbolag	1,5 %	1 %
Redovisat värde För materiella anläggningstillgångar granskas beträF-	- från Stockholm stad	9 %	13 %
Fande eventuell värdeminskning när händelser eller ändrade Förut-

sättningar indikerar att det redovisade värdet eventuellt inte kommer att kunna återvinnas. Om det finns sådana indikationer och om det redovisade värdet överstiger det Förväntade återvinningsbara belop- pet skrivs tillgångarna eller de kassagenererande enheterna ned till det återvinningsbara beloppet. Det återvinningsbara beloppet För materi- ella anläggningstillgångar motsvarar det högsta av nettoFörsäljnings- värdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av att de Förväntade Framtida kassaflödena enligt en diskonteringsFaktor Före skatt som avspeglar marknadens aktuella uppskattning av pengars tids- värde och de risker som Förknippas med tillgången. För tillgångar som inte till övervägande del genererar oberoende kassainflöden Fastställs det återvinningsbara beloppet För den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Nedskrivningen redovisas i resultaträkningen. Reversering av nedskrivning sker när grunderna, helt eller delvis, För nedskrivningen har bortFallit. Reverseringar redovisas i resultaträk- ningen.

Skattebelastning påverkas av de bokslutsdispositioner och andra skattemässiga dispositioner som görs. I redovisningen aktiveras upp- skjutna skatteFordringar på underskottsavdrag och temporära skillna- der i den mån de bedöms kunna utnyttjas inom en rimlig Framtid. En avstämning av teoretisk och Faktisk skattesats samt övriga upplysning- ar redovisas i noterna 12-14.

Erhållna bidrag Från Post- och telestyrelsen (PTS) har redovisats mot pågående arbete (PGA) som minskning av anskaFFningsvärde.

Bolaget tillämpar ett premiebaserat tjänstepensionssystem. Samt- liga pensionsåtaganden är tryggade via tjänstepensionsFörsäkring.

I övrigt har oFörändrade redovisnings- och värderingsprinciper till- lämpats.

Koncernförhållanden Bolaget är ett helägt dotterbolag till Stockholm Stadshus AB (55G415- 1727).

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till historiska anskaFFnings- värdet med tillägg För ackumulerade uppskrivningar samt med avdrag För ackumulerade nedskrivningar och ackumulerade avskrivningar. Xxxx xxxxxxxx inte. Avskrivning sker linjärt över tillgångens nyttjande- period.

Avskrivningar %	2005	2004
Nyttjanderätter	20	20
Inventarier, verktyg, instrument	20	20
Markinventarier, installationsmaterial	20	20
Markinventarier, kabel	10	10
Markinventarier, kanalisation	5	5

Utöver ovanstående görs inköp Från andra koncernbolag och Från Stockholm stad av mark- och anläggningsarbeten. Dessa inköp åter- finns som pågående nyanläggningar och som aktiverade markinventa- rier i bolagets balansräkning.

NOT 3 . MEDELANTAL ANSTÄLLDA

	2005	2004
Antal anställda vid årets slut	125	128
– varav män	84	87
– varav kvinnor	41	41
Medelantal anställda under året	126	148

NOT 4 . LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER ( TKR)

2005 2004

Löner och andra ersättningar

till styrelsen, ej anställda 219 219

Löner och andra ersättning till VD, vVD 2 189 1 871

Sociala kostnader styrelse, ej anställda 61 61

Sociala kostnader VD, vVD* 2 043 894

(varav pensionskostnader) (1 334) (273)

Löner och andra ersättningar

till övriga anställda: 56 196 58 987

Sociala kostnader 28 637 36 234

(varav pensionskostnader förtida avgång) (0) (7 808)

(varav övriga pensionskostnader) (10 507) (10 273)

Ersättningar har utgått till:

Ernst & Young AB revision 219 265

Deloitte AB revision 166 -

*Inbetalning av pensionsFörsäkringspremier För VD har under 2005 skett retroaktivt För perioden juni 2003 till december 2004.

T I L L Ä G G S U P P G I F T E R O C H N O T E R

NOT 5 . OHÄLSOSTATISTIK

Ohälsostatistik 2005 Grupperad efter kön och ålder

Total sjukfrånvaro/ Långtidssjukfrånvaro/

NOT 8 . IMMATERIELLA OCH MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR ( TKR)

Immateriella tillgångar

Balanserade utvecklingskostnader 2005 2004

ordina	rie arbetstid total sjukfrånvaro1	Årets inköp	3 358	8 477
Ålderskategori –29 år Kvinnor	0,5 %	Ackumulerade anskaffningsvärden	11 835	8 477
Män	4,1 %	Ingående avskrivningar	-	-
Summa	2,7 %	Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar	–201 -	- -
Ålderskategori 30–49 år Kvinnor	5,0 %	Restvärde	11 634	8 477
Män	2,1 %	Materiella tillgångar
Summa	3,1 %	Inventarier, verktyg, instrument	2005	2004
		Ingående anskaffningsvärden	32 588	30 778
		Årets inköp	1 453	1 810
Ålderskategori 50–år		Utrangering, försäljning	-	-
Kvinnor	4,5 %	Ackumulerade anskaffningsvärden	34 041	32 588
Män	6,3 %
Summa	5,7 %	Ingående avskrivningar Årets avskrivningar	–23 908 –3 078	–20 097 –3 811
Totalt Kvinnor	4,3 %	Utrangering, försäljning, återläggning Ackumulerade avskrivningar	- –26 986	- –23 908
Män	3,2 %	Restvärde	7 055	8 680

Ingående anskaffningsvärden 8 477 -

Samtliga anställda 3,6 % 12 %

1)Redovisas ej per kategori på grund av undantagsregel i lagstiFtningen,

som säger att uppgiFten ej skall lämnas om antalet anställda i gruppen är högst 10 eller om uppgiFten kan hänFöras till enskild individ. Med grupp avses både ålderskategorier och könsFördelning inom ålders- kategori. LångtidssjukFrånvaron redovisas därFör endast som andel av total sjukFrånvaro För samtliga anställda.

NOT 6 . AVTAL OM AVGÅNGSVEDERLAG

VD är tidsbegränsat anställd tom 2007-03-31 med möjlighet till Förlängning. Vid uppsägning Från bolagets sida äger VD rätt till ett avgångsvederlag motsvarande 24 månadslöner. VD har rätt till För- säkringsFörmåner enligt ITP-planen. Vid sidan av ITP-planen betalas, till pensionsFörsäkring För VD:s ålderspension, 123 tkr per år. I övrigt finns inga Förpliktelser Från bolagets sida gentemot de anställda För- utom de som regleras genom kollektivavtal.

NOT 7 . KÖNSFÖRDELNING BLAND PERSONER I LEDANDE STÄLLNING

Företagets styrelse består vid årsskiFtet av 80 procent män och 20 pro- cent kvinnor. Företagets ledningsgrupp består av 70 procent män och 30 procent kvinnor.

Markinventarier/inventarier 2005 2004

Ingående anskaffningsvärden 2 307 090 2 191 092

Årets inköp - -

Omklassificering 75 095 115 998

Utrangering, försäljning –3 943 -

Ackumulerade anskaffningsvärden 2 378 242 2 307 090

Ingående ackumulerade nedskrivningar –598 428 598 428

Årets nedskrivning –8 500 -

Ackumulerade nedskrivningar –000 000 000 428

Ingående avskrivningar –662 751 529 120

Årets avskrivningar –130 306 133 624

Utrangering, försäljning 1 037 -

Ackumulerade avskrivningar –792 020 662 751

Restvärde 979 294 1 045 918

Pågående nyanläggningar 2005 2004

Ingående anskaffningsvärden 90 652 164 739

Årets inköp 75 547 48 984

Omklassificering –75 095 116 005

Erhållna bidrag från PTS –2 000 7 066

Utgående balans 89 104 90 652

NOT 9 . RÄNTEINTÄKTER OCH

LIKNANDE RESULTATPOSTER ( TKR)

	2005	2004
Ränteintäkter	455	1 082
Summa	455	1 082

NOT 10 . RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER ( TKR)

	2005	2004
Räntekostnader	–39 686	–54 166
Övriga finansiella kostnader	–1	–2
Summa	–39 687	–54 168

T I L L Ä G G S U P P G I F T E R O C H N O T E R

NOT 11 . SKATTEKOSTNAD I ÅRETS RESULTAT ( TKR)

NOT 13 . TEMPORÄRA SKILLNADER FÖRELIGGER AVSEENDE FÖLJANDE POSTER ( TKR)

2005

2004

2005

2004

Aktuell skatt avseende koncernbidrag Uppskjuten skattekostnad

6 972

Nedskrivningar, anläggningar Reserver

avseende temporära skillnader - -

Uppskjuten skattekostnad

avseende underskottsavdrag 74 370

Summa 7 046 370

NOT 12 . SKILLNAD MELLAN GÄLLANDE OCH EFFEKTIV SKATTESATS ( TKR)

Underskottsavdrag i verksamheten 4 059 4 325

Summa 4 059 4 325

Skatteeffekt 1 136 1 211

NOT 14 . FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER ( TKR)


	2005	2004	Förutbetalda kostnader	9 456	10 049
Gällande skattesats	28,0 %	28,0 %	Upplupna intäkter	8 017	6 631
Ej avdragsgilla kostnader	0,4 %	5,4 %	Summa	17 473	16 680
Ej skattepliktiga intäkter	0 %	–0,2 %
Justering skattemässigt förlustavdrag	0,4%	13,8 %
Utnyttjande av skattemässigt förlustavdrag	–0,5 %	–33,4 %
Effektiv skattesats enligt resultaträkningen	28,3 %	13,6 %

2005 2004

NOT 15 . FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL ( TKR)
	Aktie- kapital	Reserv- fond	Balanserat resultat	Årets Resultat	Summa
Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning	50 000	10 000	–1 837	2 343	60 506
Balansering av föreg. års resultat enligt beslut på bolagsstämma Lämnat koncernbidrag			2 343 –24 900	–2 343	–24 900
Skatteeffekt koncernbidrag			6 972		6 972
Årets resultat				17 885	17 885
Utgående balans	50 000	10 000	–17 422	17 885	60 463

NOT 16 . INTERNKREDIT STOCKHOLMS STAD ( TKR)

NOT 18. SKULDER TILL KONCERNFÖRETAG (TKR)

2005 2004

	2005	2004	Övriga skulder	971	1 066
Beviljad internkredit Stockholms stad	100 000	100 000	Koncernbidrag	24 900	-
			Summa	25 871	1 066

NOT 17 . UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER ( TKR)

2005 2004

Upplupna kostnader

Semesterlöneskuld 2 380 2 386

Sociala avgifter 2 546 2 465

Räntekostnader 18 058 21 032

Särskild löneskatt 2 697 4 329

Övriga upplupna kostnader 15 31

Summa 25 696 30 243

Förutbetalda intäkter

Förutbetalda engångsavgifter 111 092 120 569

Förutbetalda kvartalsavgifter 76 315 55 430

Övriga förutbetalda intäkter 5 916 10 574

Summa 193 323 186 573

Total summa 219 019 216 816

NOT 19 . UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER ( TKR)

Enligt ett avtal med Stockholms Läns Landsting (SLL) från 1997 kan Stokab, under vissa förutsättningar, bli återbetalningsskyldig för investeringar som SLL bekostat. Den eventuella förpliktelsen förelig- ger, enligt avtalet, under åren 2003 t o m 2007. Styrelsen bedömer att återbetalningsskyldighet inte föreligger för räkenskapsåret 2005.

R E V I S I O N S B E R Ä T T E L S E

Till bolagsstämman i AB Stokab • Organisationsnummer 556475-6467

Vi har granskat årsredovisningen och bokFöringen samt styrelsens och verkställande direktörens Förvaltning i AB Stokab För räkenskapsår 2005. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret För räkenskapshandlingarna och Förvaltningen och För att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och Förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utFörts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomFört revisionen För att i rimlig grad Försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga Felaktigheter. En revision inneFattar att granska ett urval av underlagen För belopp och annan inFormation i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelseFulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade inFormationen i årsredovisningen. Som underlag För vårt uttalande om ansvarsFrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och Förhållanden i bolaget För att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkstäl- lande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund För våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är Förenlig med årsredovis- ningens övriga delar.

Vi tillstyrker att bolagsstämman Fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt Förslaget i Förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsFrihet För räkenskapsåret.

Stockholm den 21 mars 200G

Xxxxxx Xxxxxxxx Auktoriserad revisor

S T Y R E L S E O C H R E V I S O R E R

Xxxx Xxxxxxxxxxx Ordförande (s) Född 1938

Fd Kommunikationsminister I styrelsen sedan 2003

Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxx Vice ordförande (m) Född 1974

Jurist Kommunfullmäktigerepresentant I styrelsen sedan 2003

Xxxxxxxxx Xxxxxx-Xxxxxxxx

Ledamot (s) Född 1943 Socionom

Bitr finansborgarråd

I styrelsen sedan 2003

Xxx Xxxxx Xxxxxxx (v) Född 1940 Ingenjör

I styrelsen sedan 2003

Xxx Xxxxxx Xxxxxxx (fp) Född 1940 Professor

I styrelsen sedan 2003

Xxxxx Xxxxxx Xxxxxxx (kd) Född 1966 Professor

I styrelsen sedan 2003

Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx (s) Född 1949 Utredare

I styrelsen sedan 2004

Xxxxx Xxxxxxxx Suppleant (s) Född 1940 Civilingenjör

Fd stadsdirektör

I styrelsen sedan 2003

Xxxx Xxxxxxxxx Suppleant (mp) Född 1957 Miljösamordnare

I styrelsen sedan 2003

Xxxxxxxx X Xxxxxxx

Suppleant (m) Född 1949 Kriminalkommissarie

I styrelsen sedan 2003

Xxxxx Xxxxx Arbetstagarrepresentant Född 1951 Arbetstagarrepresentant SKTF Ekonomisamordnare, Ao Nät I styrelsen sedan 2005

Xxxxx Xxxxxxx

Suppleant arbetstagarrepresentant Född 1955 Arbetstagarrepresentant SKTF Chef, Produktionsresurscentrum I styrelsen sedan 2005

Revisorer: Ordinarie Xxxxxx Xxxxxxxx, Deloitte AB. Revisorssuppleant Xxxx Xxxxxx, Deloitte AB.

Lekmannarevisorer utsedda av kommunfullmäktige i Stockholms stad: Ordinarie Xxx Xxxxxxxx, suppleant Xxx-Xxxxx Xxxxxxxx.

F Ö R E TA G S L E D N I N G

Xxxxxxx Xxxxxxxx Verkställande direktör Anställd 2003

Tidigare Senior Executive Advisor, Eterra Sweden AB

Xxxxx Xxxxxxx

Vice VD och Ekonomichef Anställd 2003

Tidigare Ekonomidirektör Posten Logistik och managementkonsult

Xxxxxxx Xxxx Affärsområdeschef Kom Anställd 1996

Tidigare Regionchef Stockholm, Kabelvision

Xxxxx Xxxxxx Produktionschef Anställd 2001 Tidigare Fabrikschef, Pharmacia

Xxx Xxxxxxxx HR-Chef Anställd 2000

Tidigare Personalchef, Hemfrid i Sverige AB

Xxxxxxx Xxxxxxxx

Xxxxxxxx- och informationschef Anställd 2003

Tidigare affärsutvecklare, NCC Telecom

Xxxx Xxxxxxxx Försäljningschef Anställd 1997

Tidigare Försäljningschef Kabelvision.

Xxx-Xxxx Xxxxxxx Utvecklingschef Anställd 2005 Tidigare Vice President

Ericsson Business Innovation AB

Xxxxxxxxxx Xxxxxxxx- Xxxxxxxxx

Chef Utredning och Koordinering Anställd 2004

Tidigare Administrativ chef och biträdande Förvaltningschef, Stockholms Näringslivskontor

Xxxxxx Xxxxxx Affärsområdeschef Nät Anställd 2003

Tidigare Projects Director, Skanska Telecom Networks

Ä G A R D I R E K T I V

Stokabs uppgiFt är att bygga ut och underhålla kommuni- kationsnät i Stockholm i samverkan med övriga i regionen samt att hyra ut nät. UtiFrån ett demokratiskt perspektiv ska bolaget tillhandahålla nät som är öppet För alla på lika villkor. SyFtet med inFrastrukturen och verksamheten är att stimulera en positiv utveckling För Stockholm genom att bidra till goda Förutsättningar För ICT-utvecklingen i regionen.

Investeringar i fastighetsnät

Genom stadens utbyggnad av ICT-inFrastrukturen finns en unik tillgång till fiberkapacitet i Stockholm. Det kvar- står dock att ansluta många Fastigheter till bolagets nät. Staden ska därFör genom de kommunala bostadsbolagen driva på utvecklingen och koppla upp hyresgästerna i det kommunala bostadsbeståndet genom investeringar i Fast- ighetsnät. Stadens bostadsbolag och Stokab ges i upp- drag att genomFöra denna bredbandsutbyggnad enligt den handlingsplan som antagits av kommunFullmäktige. Utbyggnadstakten beror också av bolagets ekonomi och finansiella ställning. Utbyggnad utanFör staden ska ske i samverkan med andra aktörer och berörda kommuner.

Trådlös kommunikation

Det finns också ett stort behov av att bygga ut och inte- grera en trådlös inFrastruktur mot Stokabs Fasta nät. Sta-

den ska därFör genom bolaget verka För en systematisk utbyggnad av inFrastrukturen För trådlös kommunikation i Stockholm. Utbyggnaden bör ske i samverkan med tele- marknadens aktörer och andra intressenter.

Ansvar för stadens kommunikationslösningar En genomlysning av Stokab, dess strategi och verksam- heter, tillsammans med en omorganisation av stadsled- ningskontoret, har uppdagat ett behov av Förändrade roller avseende Förvaltningen av ICT-inFrastrukturen i Stockholms stad. Stokab innehar, driver och utvecklar ICT-inFrastrukturen i Form av ett kommunikationsnät (S:t Xxxx Xxx). Det är Stokab som Från och med 200G har det Fulla och samlade ansvaret För stadens kommunika- tionslösningar.

KommunFullmäktige har däreFter (200G-01-23) be- slutat att ge Xxxxxx i uppdrag att övergripande ansvara För stadens och koncernens samlade nätFörvaltning. Sta- den har gjort bedömningen att en utspridd Förvaltning av inFrastrukturen För elektronisk kommunikation och där- För avsedd kanalisation inte är kostnads- och verksam- hetsmässigt optimal För staden som helhet. Inom ramen För det Fulla och samlade ansvaret som Stokab har För stadens kommunikationslösningar Fr.o.m. 200G ingår att samordna all tänkt användning och utbyggnad av ICT- inFrastruktur, såväl Fasta- som trådlösa Förbindelser.

O R D L I S TA O C H D E F I N I T I O N E R

Förklaring av vissa begrepp såsom de allmänt används i branschen.

ADSL

Asymetric Digital Subscriber Line. En modemteknik som möjlig- gör höghastighetsöverföring genom teleledningar av koppar.

Ger kapacitet att överföra videosignaler.

Anslutningspunkt

Den punkt som förbinder fastigheten med stadsnätet. Förbin- delsen görs via en s k switch till vilket fastighetsnätet kopplas.

ASP

Application Service Provider. En leverantör som tillhandahåller eller hyr ut programvaror via bredbandsnätet.

Bandbredd

Ett frekvensområde som används för överföring av signaler. Smalband, hanterar mindre än 64 kbit/s, “Wideband” klarar 64 kbit/s till 2 Mbit/s och bredband klarar hastigheter över 2 Mbit/s.

Bredband

Beskriver överföringshastighet. Det finns ingen enhetlig benäm- ning av vad som avses med bredband. I många sammanhang talar man om hastigheter över 2 Mbit/s i båda riktningarna.

Ethernet

En standard för kommunikation i lokala nät. En av många IEEE 802-standarder. Hastigheter upp till 10 Gbit/s.

Fiberoptisk kabel

Kabel med hårstråtunna glasfiberledningar som leder ljuspulser i ljusets hastighet. En enda fibertråd klarar att överföra över

4 Tbit/s. Tråd av kiselglas, där ljus används för att överföra information. Ljus istället för elektriska signaler ger mycket hög kapacitet. Optisk fiber är utrymmessnål och ger en störningsfri överföring.

FWA

Fixed Wireless Access. Fast trådlös uppkoppling som i Sverige kräver licens av Post- och Telestyrelsen.

Gigabit

Miljarder databitar per sekund.

Hub nätnav

Utrustning som fungerar som koncentrator i lokala nät och till vilken alla andra utrustningar ansluts. Se också router och switch.

ICT

Information and Communication Technology.

Internet

Ett globalt nät av datornät där kommunikationsprotokollen TCP/ IP används. Mest kända tillämpningen är www, intranät, interna företagsnät där internetstandard används för att t.ex. bygga egna websidor och annan intern kommunikation.

IP-adress

IP-adressen är unik för varje dator som är uppkopplad på nätet och gör det möjligt att få kontakt med andra datorer.

ISDN

Integrated Services Digital Network. Ett helt igenom digitaliserat kretskopplat nät (jämför med telefonnätet) med överföringshas- tigheter i multiplar om 64 kbit/s upp till 2 Mbit/s. Kan användas för röst, data och komprimerad bildöverföring.

ISP

Internet Service Provider. Internetleverantör.

LAN

Local Area Network. Lokalt nät. Ett nät av datorer samman- kopplade på en begränsad plats, t.ex. på ett företag. De vanligaste standarderna för LAN är Ethernet och Token Ring.

MAN

Metropolitan Area Network. Ett utvidgat men begränsat nät av datorer, t.ex. i en stad.

Megabit

Ett mått på hur många databitar (8 databitar = 1 byte = 1 tecken) som överförs på en sekund. Mega = 1 miljon. För att överföra en fil som är 1 MB (megabyte) på en sekund behöves en överföringskapacitet på ca 10 Mbit/s.

Multimedia

Bilder, video, ljud, data mm, kombinerat i en och samma till- lämpning. Tillämpningen kan finnas lagrad på en CD-ROM skiva eller i en databas, åtkomlig med telekommunikation, eller vara en konferens med bild, röst och delade dokument.

Redundans

innebär att nätet är byggt på ett sådant sätt att om en kabel eller växel skadas så väljer signalerna en annan väg. Skadan ska i princip inte kunna slå ut kommunikationen.

Router

En utrustning som dirigerar trafik i och emellan lokala nät. Se också hub och switch.

Sonet

Synchronous Optical Network. En ANSI standard för digital överföring baserad på 51 Mbit/s, som används i USA.

Switch

En utrustning som kan etablera och ansluta förbindelser med andra utrustningar, t.ex. inom telefoni. Används också för att koppla samman lokala nät. Se också hub och router.

Tripple play

Data, telefon och bild över samma nät.

VDSL

Very high-bitrate Digital Subscriber Line. Tillåter överföring av upp till 51 Mbit/s över vanliga kopparledningar.

VPN

Virtual Private Network. Ett nätverk som byggs upp av tjänster och funktioner inom existerande publika nät. Möjliggör för kun- den att bygga eget nät utan att dra egen kabel.

WAN

Wide Area Network. Ett nätverk av datorer på olika platser. Ett WAN kan nå över hela jordklotet.

WDM

Wavelength Division Multiplexing. Våglängdsmultiplexing är en teknik för att överföra mer än en våglängd i en optisk fiber samtidigt.

WiMAX

Radiobaserad teknik för trådlöst bredband.

Produktion: Stokab och R19 Foto: Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx: åtta.45, 2006

A B S T O K A B

Tulegatan 11, Box 6813, SE-113 86 Stockholm

Tel: 00-000 000 00

xxx.xxxxxx.xx

Document Metadata

Table of Contents

S T O K A B Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5

Document Metadata