Bilaga Utdrag Transportavtalet

Del 1 – Villkor

3 § Arbetstid vid åkeriarbete

I del 2 i denna bilaga till detta avtal finns viktiga regler om arbetstid, rast, vila och arbetstidsregistrering.

1 mom Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden utgör i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka. För visst skiftarbete gäller särskilda bestämmelser enligt 7 mom. Angående helgdagar se 9 § 3 och 5 mom.

Uppgift om arbetstidsförkortningen skall i de fall företagets lönesystem så medger lämnas på lönebeskedet. I annat fall lämnas besked om saldot vid förfrågan.

Arbetstidsförkortning vid arbete mellan kl. 22.00-06.00

Prov- och tillsvidareanställd arbetstagare äger rätt att för varje fullgjord ordinarie arbetstimme mellan kl. 22.00-06.00 tillgodoräkna sig 1 minuts ledig tid per fullgjord ordinarie arbetstimme. Med fullgjord arbetstid jämställs ledig tid på grund av permission och kompensationsledighet.

Utläggning av intjänad ledig tid sker efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

3 mom Tillfällig förskjutning av ordinarie arbetstid

Föreligger behov av att tillfälligt förskjuta den ordinarie arbetstiden under högst en vecka kan detta ske utan upprättande av arbetstidsschema. Meddelande om sådan förskjutning skall lämnas till den anställde senast vid arbetstidens slut dagen före.

Parterna är överens om att detta moment skall tillämpas med återhållsamhet. Andemeningen med skrivningen är att tillfällig förskjutning av den dagliga arbetstiden skall vara möjlig för att transporter, som tillfälligt avviker från huvudregeln om arbetstidens förläggning, skall kunna utföras.

När arbetsgivare varslar om förskjutning av arbetstid enligt detta moment skall arbetstidens längd per dag klart anges. Vid förskjutning i vecka, skall den anställdes lediga tid klart anges. Således kan arbetsgivaren inte kvitta beordrad övertid med ledig tid i slutet av veckan utan att planering av ledigheten varslats.

Arbetsgivaren kan enligt parternas tolkning inte tillämpa detta moment fortlöpande vecka efter vecka eller med viss periodisering.

Grund för tillfällig förskjutning föreligger inte om arbetsgivaren känt till den omständighet, som åberopas som grund för ändringen, i mer än två veckor.

7 mom Speciella bestämmelser rörande skiftarbete

Vid skiftarbete utgör den ordinarie arbetstiden 40 timmar per helgfri vecka och förläggs till endera två- eller treskiftsarbete.

Vid skiftarbete skall arbetstidsschema upprättas.

Vid helkontinuerligt treskiftsarbete utgör schemaperioden högst fyra veckor. Schemaperioden kan förlängas efter lokal överenskommelse.

Vid helkontinuerligt treskiftsarbete skall den genomsnittliga veckoarbetstiden vara 36 timmar och för intermittent treskiftsarbete 38 timmar såvida annat inte följer av nedanstående stycken.

Vid kontinuerligt treskiftsarbete och intermittent treskiftsarbete tillämpas för de anställda de arbetstidsförhållanden, som gäller på arbetsplatsen.

Vid tvåskiftsarbete skall arbetstagaren få två timmars extra lön per vecka utöver veckolönen. Alternativt kan två timmars kompensationsledighet utges om arbetsgivare och arbetstagare är överens om det.

5 § Avlöning vid åkeriarbete

1 mom Allmänna avlöningsbestämmelser

Till prov- och tillsvidareanställd samt till visstidsanställd efter en sammanhängande anställningstid om minst en månad utges avlöning i form av veckolön, eller efter lokal överenskommelse, månadslön.

Övriga visstidsanställda avlönas per timme med aktuell timlön enligt löneplan. Visstidsanställd som inkallas till tjänstgöring skall erhålla avlöning för minst 4 timmar.

Arbete utöver fastställt deltidsmått är frivilligt och arbetstagare som arbetar utöver överenskommen deltid avlönas för överskjutande tid med timlön.

2 mom Månadslön

Efter lokal överenskommelse kan månadslön införas i stället för veckolön.

Lön för del av löneperiod när arbetstagare börjar eller slutar sin anställning avlönas med aktuell timlön.

Aktuell timlön utges även för del av vecka vid övergång från veckolön till månadslön eller vice versa.

Månadslön till deltidsarbetande beräknas som andel av hel månadslön i proportion till arbetstidens längd.

3 mom Löneplan för förare m.fl.

	2017-04-01	2017-04-01
A Förare	Xxxxx & Gbg	Riket i övrigt
1. begynnelselön
månadslön	25 778	25 668
veckolön	5 925,98	5 900,69
timlön	148,15	147,52
2. Lön efter 2 år i yrket, såsom förare
månadslön	25 886	25 778
veckolön	5 950,80	5 925,98
timlön	148,77	148,15
3. Lön efter 4 år i yrket, såsom förare
månadslön	25 995	25 886
veckolön	5 975,86	5 950,80
timlön	149,40	148,77
B. Förare med behörighet att enbart föra personbil och lätt lastbil med en total vikt upp till högst 3.500 kg erhåller under de första tolv månaderna lön enligt nedan. Därefter gäller A ovan.
månadslön	23 199,80	23 102,80
veckolön	5 333,29	5 310,99
timlön	133,33	132,77
C. Packmästare
månadslön	25 995	25 886
veckolön	5 975,86	5 950,80
timlön	149,40	148,77
D. Expressarbetare, grusgropsarbetare, krossverksmaskinist, arbetstagare som biträder vid maskin, lastkarl samt övriga
månadslön	25 778	25 668
veckolön	5 925,98	5 900,69
timlön	148,15	147,52

E. Städare, minst
månadslön	24 830	24 830
veckolön	5 708,05	5 708,05
timlön	142,70	142,70
F. Arbetare under 18 år
månadslön	15 467,20	15 401,20
veckolön	3 555,68	3 540,51
timlön	88,89	88,51

	2018-04-01	2018-04-01
A Förare	Xxxxx & Gbg	Riket i övrigt
1. begynnelselön
månadslön	26 318	26 208
veckolön	6 050,11	6 024,83
timlön	151,25	150,62
2. Lön efter 2 år i yrket, såsom förare
månadslön	26 426	26 318
veckolön	6 074,94	6 050,11
timlön	151,87	151,25
3. Lön efter 4 år i yrket, såsom förare
månadslön	26 535	26 426
veckolön	6 100,00	6 074,94
timlön	152,50	151,87
B. Förare med behörighet att enbart föra personbil och lätt lastbil med en total vikt upp till högst 3.500 kg erhåller under de första tolv månaderna lön enligt nedan. Därefter gäller A ovan.
månadslön	23 685,80	23 588,80
veckolön	5 445,01	5 422,71
timlön	136,13	135,57
C. Packmästare
månadslön	26 535	26 426
veckolön	6 100,00	6 074,94
timlön	152,50	151,87

D. Expressarbetare, grusgropsarbetare, krossverksmaskinist, arbetstagare som biträder vid maskin, lastkarl samt övriga
månadslön	26 318	26 208
veckolön	6 050,11	6 024,83
timlön	151,25	150,62
E. Städare, minst
månadslön	25 370	25 370
veckolön	5 832,18	5 832,18
timlön	145,80	145,80
F. Arbetare under 18 år
månadslön	15 791,20	15 725,20
veckolön	3 630,16	3 614,99
timlön	90,75	90,37

	2019-04-01	2019-04-01
A. Förare	Sthlm & Gbg	Riket i övrigt
1. begynnelselön
månadslön	26 950	26 840
veckolön	6 195,40	6 170,11
timlön	154,89	154,25
2. Lön efter 2 år i yrket, såsom förare
månadslön	27 058	26 950
veckolön	6 220,23	6 195,40
timlön	155,51	154,89
3. Lön efter 4 år i yrket, såsom förare
månadslön	27 167	27 058
veckolön	6 245,29	6 220,23
timlön	156,13	155,51
B. Förare med behörighet att enbart föra personbil och lätt lastbil med en total vikt upp till högst 3.500 kg erhåller under de första tolv månaderna lön enligt nedan. Därefter gäller A ovan.
månadslön	24 254,60	24 157,60
veckolön	5 575,77	5 553,47
timlön	139,39	138,84

C. Packmästare
månadslön	27 167	27 058
veckolön	6 245,29	6 220,23
timlön	156,13	155,51
D. Expressarbetare, grusgropsarbetare, krossverksmaskinist, arbetstagare som biträder vid maskin, lastkarl samt övriga
månadslön	26 950	26 840
veckolön	6 195,40	6 170,11
timlön	154,89	154,25
E. Städare, minst
månadslön	26 002	26 002
veckolön	5 977,47	5 977,47
timlön	149,44	149,44
F. Arbetare under 18 år
månadslön	16 170,40	16 104,40
veckolön	3 717,33	3 702,16
timlön	92,93	92,55

9 § Helglön

1 mom Vad är helglön?

Helglön innebär att avdrag från vecko- eller månadslön inte görs för den minskning av arbetstiden som uppkommer i de fall arbetet ställs in på helgdag. Arbetstagaren är således garanterad vecko- eller månadslön även om arbetet inte utförs på helgdag.

2 mom Vem har rätt till helglön?

Följande arbetstagare har rätt till helglön.

• Prov- och tillsvidareanställd arbetstagare

• Visstidsanställd för åkeriarbete efter en sammanhängande anställningstid om minst en månad

• Visstidsanställd för terminalarbete efter en sammanhängande anställnings- tid om tre månader.

3 mom Helgdag

Med helgdag avses i denna paragraf helgdag som infaller måndag - lördag. Då skiftarbete bedrivs veckans alla dagar räknas även söndagar som helgdagar (se vidare 8 mom).

Påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton betraktas som helgdagar. Helgdagen räknas från kl. 00.00 till 24.00.

4 mom När utges helglön?

Helglön utges för de i 3 mom uppräknade dagarna under förutsättning att arbete skulle ha utförts denna dag om det inte varit helgdag.

Infaller helgtid på arbetsfri dag utges inte helglön. I sådant fall sker således ingen arbetstidsreduktion.

Rätten till helglön förutsätter att arbetstagaren arbetar på arbetsdag som infaller närmast före eller närmast efter helgdagen. Med arbete jämställs i detta avseende schemalagd fridag, kompensationsledighet för fullgjort övertidsarbete, betald och obetald semester samt egen sjukdom för vilken försäkringskassan inte betalar ersättning. Helglön utges således för sjukfrånvaro under helgdag som infaller under arbetsgivarens sjuklöneperiod.

5 mom Arbetstidsreduktion på helgdagar

Arbetstiden skall reduceras med den arbetstid som infaller på helgdagen, dvs. i normalfallet åtta timmar.

Är arbetstiden förlagd i schema skall reduktion ske med den arbetstid som enligt schemat infaller på helgdagen. Infaller helgtiden på arbetstagarens fridag skall reduktion av arbetstiden inte göras.

Ändras ett schema viss vecka på grund av infallande helgdag skall den ordinarie arbetstiden denna vecka reduceras med den arbetstid som enligt det ursprungliga schemat utgjort arbetstid på helgdagen.

Omfördelning av arbetstiden innebärande att arbetstidsreduktion inte görs, är tillåten endast efter medgivande från den anställde. Föreligger inte sådant medgivande, skall avlöning beräknas i enlighet med arbetstidens förläggning närmast föregående vecka.

6 mom Arbete på helgdag - övertidsersättning

Arbete på sådan helgdag som avses i 3 mom ersätts med övertidsersättning. Förutom helglön utges således för sådant arbete grundlön, övertidstillägg, premiekompensation (premie) samt obekvämlighetstillägg.

7 mom Helglönens storlek

Helglön innebär att arbetstagaren är garanterad vecko- eller månadslön trots att arbetstiden reduceras på helgdagen.

Minskning av vecko- eller månadslönen görs således inte när arbetet ställs in på helgdagen.

8 mom Helglön vid kontinuerligt skiftarbete

Vid arbete i skift som pågår veckans alla dagar gäller bestämmelserna i denna paragraf även när helgdag infaller på en söndag.

Med helgdag avses således i detta moment helgdag som infaller söndag - lördag.

10 § Övertid

1 mom När utges övertidsersättning?

För bestämmelser om övertidens omfattning med mera se 3 § del 2 i denna bilaga. Övertidsersättning utges för arbetad tid utöver 40 timmar per helgfri vecka.

Övertidsersättning utges även vid arbete utanför ordinarie eller schemalagd arbetstid såvida inte tillåten förskjutning är för handen enligt 3 § 3 mom. Dessutom utges övertidsersättning vid arbete på helgdag som infaller måndag - lördag. Vid skiftarbete som pågår veckans alla dagar utges övertidsersättning även för arbete på helgdag som infaller på en söndag.

Vid utläggning av arbetstiden kl. 07.00 - 16.30, skall för den tid som ligger utanför angiven ordinarie arbetstid, utges övertidsersättning, såvida ej tillåten förskjutning är för handen enligt 3 § 3. Om arbetstagare med ordinarie arbetstid kl. 07.00 -16.30 exempelvis en dag beordras förlänga arbetstiden till kl. 18.30 uppstår för sådan dag två timmars övertid.

Detsamma skall gälla om den ordinarie arbetstiden utlagts i schema och tillåten förskjutning ej är för handen.

All tid som utan tillåten förskjutning beordras och utföres utanför kl. 07.00 - 16.30 eller den i arbetstidsschemat angivna ordinarie arbetstiden är övertid.

Således får ej beordrad och utförd övertid kvittas mot ledig tid vare sig i början eller slutet av avlöningsveckan.

Tillsvidareanställd arbetstagare som inkallas på tid som inte omedelbart ansluter sig till den ordinarie arbetstiden, erhåller ersättning för minst tre timmars över- tidsarbete. Detta gäller även visstidsanställd terminalarbetare.

Övertidsersättning beräknas i 6-minutersperioder. Påbörjad period räknas som hel period.

2 mom Övertidsersättningens storlek

Vid åkeriarbete

Ersättning för övertidsarbete utges med avtalsenlig timlön enligt löneplanerna i 5 § 3 mom och ett tillägg om 50 procent därav.

3 mom Kompensationsledighet

Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan ersättning för övertid utges i form av ledighet från ordinarie arbetstid, varvid ledighet utges med minst 1,5 timme för varje övertidstimme.

Förläggning av ledigheten sker efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Kan överenskommelse inte träffas utges övertidsersättning i form av pengar.

Beträffande uttag av kompensationsledighet för arbetstagare som avlönas enligt 5 §, gäller att uttag bör ske inom en tvåmånadersperiod från den tidpunkt den intjänats. Om arbetstagaren t.ex. intjänat ledighet under september månad bör denna således vara uttagen senast vid november månads utgång. Annars ersätts övertiden med kontant betalning.

Vid uttag av kompensationsledighet skall motsvarande övertid återföras som tillgänglig övertid enligt gällande arbetstidsavtal.

Exempel

En arbetstagare har arbetat 40 timmar övertid och dessa tas ut i form av kompensationsledighet 60 timmar. 40 timmar skall återföras som tillgänglig övertid.

11 § OB-tillägg

1 mom Obekvämlighetstillägg vid åkeriarbete

Obekvämlighetstillägg per timme utges för arbetstid enligt följande.

Enkelt obekvämlighetstillägg

måndag – fredag 00.00 - 06.00

måndag – fredag 18.00 - 24.00

Midsommarafton 00.00 – 12.00

jul- och nyårsafton om de inte infaller på en lördag 00.00 - 12.00

Enkelt obekvämlighetstillägg utges med

• 30,98 kr fr o m den 1 april 2017

• 31,63 kr fr o m den 1 april 2018

• 32,39 kr fr o m den 1 april 2019.

Kvalificerat obekvämlighetstillägg

lördagar 00.00 - 24.00

midsommarafton 12.00 – 24.00

jul- och nyårsafton om de inte infaller på en lördag 12.00 - 24.00

sön- och helgdagar 00.00 - 24.00

Kvalificerat obekvämlighetstillägg utges med

• 61,96 kr fr o m den 1 april 2017

• 63,26 kr fr o m den 1 april 2018

• 64,79 kr fr o m den 1 april 2019.

2 mom Obekvämlighetstillägg vid terminalarbete

Obekvämlighetstillägg per timme utges för arbetstid enligt följande.

Enkelt obekvämlighetstillägg måndag – fredag		18.00 - 23.00
midsommarafton jul- och nyårsafton om de inte infaller på en lördag	06.00 – 12.00 06.00 - 12.00
Enkelt obekvämlighetstillägg utges med • 29,72 kr fr o m den 1 april 2017 • 30,38 kr fr o m den 1 april 2018 • 31,14 kr fr o m den 1 april 2019.
Kvalificerat obekvämlighetstillägg måndag – fredag	23.00 - 06.00
lördagar	00.00 - 24.00

midsommarafton 12.00 - 24.00

jul- och nyårsafton om de inte infaller på en lördag 12.00 - 24.00

sön- och helgdagar 00.00 - 24.00

Kvalificerat obekvämlighetstillägg utges med

• 50,96 kr fr o m den 1 april 2017

• 52,07 kr fr o m den 1 april 2018

• 53,38 kr fr o m den 1 april 2019.

12 § Bestämmelser för åkeriarbete rörande traktamenten, rese- och restidsersättningar samt måltidskuponger

2 mom Rese- och restidsersättning

Då anställd beordras resa med buss, järnväg, fartyg och flyg utges ersättning för II klass biljett på järnväg och fartyg och vid nattresa sovplatsbiljett samt vid flyg biljett i turistklass.

Vid resa med egen bil kan arbetsgivare och anställd överenskomma om bilersättning.

För beordrad restid samt fram- och återkörningstid med eget eller arbetsgivarens fordon utges timlön och premiekompensation samt i förekommande fall obekvämlighetstillägg.

3 mom Korttidstraktamente och logiersättning inom Sverige

Vid förrättning inom Sverige utbetalas traktamente enligt detta moment till följande arbetstagare.

Förare av bil, traktor, truck eller tvåhjulsdriven traktor med last eller schaktningsaggregat (till denna grupp hänföres också förare av traktorer som huvudsakligen används för skogsbruk oavsett om de är band- eller hjuldrivna), pack- mästare, expressarbetare, grusgropsarbetare, krossverksmaskinist, lastkarl, övriga arbetare och arbetare under 18 år.

Traktamente utges endast vid överliggningar utom stationsorten. I sådana fall utges ersättning enligt följande:

• logitraktamente 265 kr

• dagtraktamente 182 kr per halvt dygn

Dygnet räknas från den tidpunkt, då arbetstagaren lämnar stationsorten. Nytt traktamente per halvt dygn utges, när tiden för bortovaron med minst en timme överstiger halvdygnet.

Nu nämnda ersättningar utges inte i de fall då arbetsgivaren tillhandahåller kost respektive logi av tillfredsställande beskaffenhet.

4 mom Särskilt traktamente vid långtidsförrättning inom Sverige

För arbetstagare som avses i 3 mom gäller följande vid långtidsförrättning inom Sverige. Med långtidsförrättning menas överliggning med stationering utom stationsorten under minst 14 dagar i följd.

För de första sex dygnen utges ersättning för kost och logi med 501 kr per dygn. Om logi tillhandahålles, utges ersättning för kost med 281 kr per dygn.

Fr.o.m. det sjunde dygnet utges ersättning för kost och logi med 314 kr per dygn. Om logi tillhandahålles, utges ersättning för kost med 178 kr per dygn.

Dygnet räknas från den tidpunkt då arbetstagaren lämnar stationsorten. Uppehåll i förrättningen på grund av semester, sjukdom etc. medför inte att stationeringstiden anses avbruten. Byte av stationeringsort under långtidsförrättning medför att stationeringstiden anses avbruten.

Ovan angivna ersättningar utges inte i de fall arbetsgivaren tillhandahåller kost respektive logi av tillfredsställande beskaffenhet.

Är stationeringen begränsad till 13 dagar gäller bestämmelserna i 3 mom.

5 mom Traktamente inom Norden

Arbetstagare som avses i 3 mom erhåller vid förrättning som medför vistelse med överliggning i annat nordiskt land fritt logi jämte ett dagtraktamente enligt nedan. Efter överenskommelse kan fritt logi bytas ut mot logitraktamente enligt nedan.

• dagtraktamente 14:00 kr/tim

• logitraktamente 265 kr

Tiden räknas från den tidpunkt då arbetstagaren lämnar stationsorten till den tidpunkt arbetstagaren återkommer till stationsorten.

Traktamente enligt ovan utges inte i de fall då kost respektive logi av tillfredsställande beskaffenhet tillhandahålles.

6 mom Traktamente utom Norden

Arbetstagare som avses i 3 mom erhåller vid körning eller annat arbete, som föranleder vistelse med övernattning utom Norden, ett traktamente av minst 446 kr per påbörjat halvt dygn. Dygnet räknas från den tidpunkt då arbetstagaren lämnar stationsorten.

Om enbart logi tillhandahålles utgör traktamentet 256 kr per halvt dygn. Traktamenten enligt 1 och 2 styckena ovan utges inte i de fall, då kost respektive logi av tillfredsställande beskaffenhet tillhandahålles.

Skulle arbetet avbrytas utomlands av anledning, över vilken arbetstagaren ej råder, äger denne rätt att på arbetsgivarens anvisning och bekostnad snarast möjligt återvända till hemorten.

Vid körning utom Norden skall bilen vara bemannad med två förare eller en förare och en medhjälpare, såframt fråga är om

a) dragande fordon till vilket kopplats mer än ett släpfordon, inbegripet;

b) dragande fordon, till vilket kopplats annat släpfordon än påhängsvagn, då släpfordonets högsta tillåtna totalvikt överstiger 5 ton och den högsta tillåtna totalvikten av dragande fordon och släpfordon tillsammantagna överstiger 15 ton;

c) därest körning beräknas omfatta mer än åtta timmar av tiden mellan kl. 17.00 och 07.00, skall bilen vara bemannad med två förare, såvida avlösning ej ordnas under färdvägen.

14 § Semester

1 mom Semester

Semester utgår enligt lag, dock med iakttagande av vad som sägs i 2 - 11 mom nedan.

2 mom Huvudsemester

Angående förläggning av sådan semesterledighet som avses i 12 § semesterlagen (huvudsemester) skall vad som i lagen om medbestämmande i arbetslivet föreskrivs om arbetsgivares förhandlingsskyldighet beträffande viktigare förändring av arbetstagares arbets- eller anställningsförhållanden äga motsvarande tillämpning.

Förhandlingsskyldigheten skall i sådan fråga fullgöras gentemot den på arbetsplatsen som av förbundet utsetts att vara förtroendeman med uppgift att handlägga semesterförläggningsfrågor. Förtroendemannen får sådan ställning så snart arbetsgivaren erhållit meddelande härom och behåller denna ställning till dess annat meddelats. Finns förtroendeman utsedd på viss arbetsplats enligt förhandlingsordning eller eljest, skall denne vara sådan förtroendeman som ovan sagts utan att särskilt meddelande därom behöver lämnas.

3 mom Sparad semester

Arbetstagare, som under ett semesterår vill utnyttja möjligheten att spara semesterdagar enligt 18 § semesterlagen, skall meddela detta till arbetsgivaren i samband med att förläggningen av årets huvudsemester bestäms, dock senast den 1 april samma år.

Om inte annat överenskommes, skall arbetstagare, som vill ta i anspråk sparade semesterdagar i samband med årets huvudsemester, underrätta arbetsgivaren härom, senast då förläggningen av årets huvudsemester bestäms. Vill arbetstagaren i andra fall ta ut sådana dagar skall underrättelse lämnas senast tre månader innan ledigheten tar sin början.

4 mom Semester vid visstidsanställning

Vid visstidsanställningar om högst tre månader skall semesterledighet inte läggas ut, såvida inte detta klart överenskommits. Istället betalas semesterersättning.

5 mom Semesterlön

Semesterlön utgör 13 procent fr.o.m. intjänandeåret 1 april 1994. Semesterlönen beräknas på arbetstagarens förfallna lön i anställningen, i förekommande fall ökad med belopp enligt 7 mom nedan. I lönesumman skall ingå all ersättning under intjänandeåret med följande undantag:

• annan semesterlön än sådan som avser sparad semester

• sjuklön.

I lönesumman ingår inte traktamenten, ersättning för särskilda kostnader eller andra ersättningar som inte har karaktären av lön.

För arbetstagare som är berättigad till vecko- eller månadslön skall semesterlönen per betald semesterdag uppgå till lägst

• lägst 1 332 kronor för semesteråret 1 april 2017

• lägst 1 358 kronor för semesteråret 1 april 2018

• lägst 1 390 kronor för semesteråret 1 april 2019

För arbetstagare under 18 år skall semesterlönen per betald semesterdag uppgå till lägst

• lägst 984 kronor för semesteråret 1 april 2017

• lägst 1 004 kronor för semesteråret 1 april 2018

• lägst 1 027 kronor för semesteråret 1 april 2019

För arbetstagare som avlönas enligt 5 § 3 mom B skall semesterlönen per dag för de första 12 månaderna av anställningstiden uppgå till lägst

• lägst 1 200 kronor för semesteråret 1 april 2017

• lägst 1 224 kronor för semesteråret 1 april 2018

• lägst 1 252 kronor för semesteråret 1 april 2019

För deltidsarbetande nedräknas ovanstående belopp i proportion till arbetstiden.

Arbetstagare som avlönas med timlön skall erhålla semesterersättning med 13 procent.

För arbetstagare som avlönas enligt 5 § 3 mom B skall semesterlönen per betald dag för de första tolv månaderna av anställningstiden uppgå till 90 procent av ovanstående belopp avseende arbetstagare över 18 år.

6 mom Utbetalning av semesterlön

För månadsavlönad arbetstagare gäller att semesterlön per betald semesterdag utbetalas vid ordinarie löneutbetalningstillfälle för den redovisningsperiod under vilken semesterdagen infaller. Detta innebär att arbetstagaren under den period semesterledigheten är förlagd erhåller ordinarie månadslön jämte eventuella tillägg och avdrag hänförliga till tidigare avräkningsperiod. Vid nästkommande ordinarie löneutbetalningstillfälle utbetalas semesterlön med avdrag för tidigare utbetald lön avseende semesterfrånvaro.

För åkeriarbetare avlönad med veckolön utbetalas semesterlönen sista avlöningstillfället före semesterledigheten.

Överenskommelse om andra former för beräkning och utbetalning av semesterlön och semesterersättning kan träffas.

7 mom Semesterlönegrundande frånvaro

För varje timme under intjänandeåret, som arbetstagaren varit frånvarande från arbetet utan lön och som enligt 17 § semesterlagen är semesterlönegrundande tid, skall till den lönesumma som utgör underlag för beräkning av semesterlön enligt 5 mom ovan, läggas ett belopp beräknat enligt följande formel:

lön under intjänandeåret

antalet arbetade tim under intjänandeåret

8 mom Semesterlön för sparade semesterdagar

Arbetstagaren skall, med tillämpning av 22 § semesterlagen, erhålla samma semesterlön för sparad semesterdag som för övriga semesterdagar under det semesterår då de sparade dagarna tas ut. Arbetstagare kan dock ha haft en annan sysselsättningsgrad i semesterlagens mening under det eller de intjänandeår, då rätt till semesterlön för de sparade semesterdagarna förvärvades, än under det intjänandeår som föregår det semesterår då de sparade dagarna tas ut. Kan arbetsgivaren eller arbetstagaren visa att så är fallet, skall semesterlönen för de sparade dagarna i stället beräknas i proportion till arbetad tid under det eller de intjänandeår som de sparade dagarna hänför sig till.

Föregående stycke skall endast tillämpas såvida skillnaden i sysselsättningsgrad i förhållande till ordinarie arbetstid överstiger 25 %. Med sysselsättningsgrad avses den procentuella del av ordinarie arbetstid, som avtalats mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

9 mom Semesterersättning

Semesterersättning bestäms enligt grunderna för beräkning av semesterlön i 5, 7 och 8 mom och skall betalas ut utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande. Möter hinder mot att beräkna semesterersättningen inom en månad efter anställningens upphörande skall den betalas ut inom en vecka efter det hindret upphörde.

10 mom Lokal överenskommelse

Semesterbestämmelserna utgör inte hinder för lokala överenskommelser i form av kollektivavtal eller avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare i frågor som inte särskilt reglerats i semesterbestämmelserna och då semesterlagen medger sådana lokala överenskommelser.

11 mom Pass/skifttjänstgöring

Vid pass/skifttjänstgöring enligt arbetstidsschema utan semesteruppehåll (driftsuppehåll) kan på grund av arbetstidsschemats konstruktion under semestern infallande arbetspass respektive fripass variera mellan arbetstagarna. Med hänsyn härtill skall den för vederbörande gällande semesterledigheten uttryckas i arbetspass i stället för semesterdagar. Omräkningen till arbetspass skall ske under hänsynstagande till den för vederbörande gällande genomsnittliga veckoarbetstiden med iakttagande av att antalet semesterdagar enligt lagen är 25.

För beräkningen tillämpas följande formel:

Antalet semesterdagar

5 x ord. genomsnittl. veckoarbetstid passlängd (tim/dag)

Vid brutet passantal skall utjämning ske till närmast högre hela tal.

Exempel

1. Vid pass/skifttjänstgöring med 36 tim arbetstid per helgfri vecka. Genomsnittlig arbetstid per pass 8 timmar.

Antalet pass motsvarande 25 semesterdagar blir då följande:

5 x 36 = 22,5 vilket uppräknas till 23 arbetspass. 8

2. Vid pass/skifttjänstgöring med 38 tim arbetstid per helgfri vecka. Genomsnittlig arbetstid per pass 11 timmar.

Antalet pass motsvarande 25 semesterdagar blir då följande:

5 x 38 = 17,3 vilket uppräknas till 18 arbetspass.

Som dygnsgräns vid pass/skifttjänstgöring i samband med semesterledighet skall gälla den tidpunkt då eftermiddagspasset slutar, vid vilken tidpunkt även nattpasset i semesterhänseende skall anses börja. I de fall enbart nattpass förekommer skall som dygnsgräns gälla den tidpunkt då nattpasset börjar.

Del 2 Arbetstid vid åkeriarbete

I 3 § i del 1 ovan finns viktiga regler om arbetstidens förläggning.

Med mobil arbetstagare avses arbetstagare som omfattas av förordningen (EG) 561/2006 om kör- och vilotider. När lärlingar, praktikanter samt i fordonet medföljande personal, som ej är förare, deltar i arbete som omfattas av förordningen (EG) 561/2006 anses de vara mobila arbetstagare.

Övriga arbetstagare kallas stationära arbetstagare.

Del 2 skall med de inskränkningar som anges nedan tillämpas på varje verksamhet i vilken arbetare utför arbete för arbetsgivarens räkning.

För stationära arbetstagare gäller följande undantag från avtalets tillämpning:

a) Xxxxxx som utförs under sådana förhållanden att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.

b) Arbete som utförs av arbetstagare i företagsledande ställning eller därmed jämförlig ställning eller annars av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende.

c) Xxxxxx som utförs av medlem av arbetsgivarens familj.

1 § Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden utgör i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, raster ej inräknade. För visst skiftarbete gäller särskilda bestämmelser enligt 3 § 7 mom i del 1 ovan. Angående helgdagar se 9 § 3 och 5 mom del 1 ovan.

Vid beräkning av ordinarie arbetstid räknas veckan från och med söndag eller annan dag enligt vad som tillämpas på arbetsstället.

2 § Arbetstid vid nattarbete

1. Stationära arbetstagare

Med natt avses perioden kl. 22-06. Med nattarbetande avses arbetstagare som normalt utför minst tre timmar av sitt dagliga arbete nattetid samt arbetstagare som troligen kommer att fullgöra en tredjedel av sin årsarbetstid nattetid.

Arbetstiden för nattarbetande får under varje period om 24 timmar inte överstiga 8 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om 17 veckor.

Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får inte arbeta mer än åtta timmar inom den 24-timmarsperiod när de utför nattarbete. Avvikelse får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.

Enligt 6 § får den sammanlagda arbetstiden aldrig överstiga 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om högst 17 veckor.

Avvikelse från andra och tredje styckena kan göras i lokal överenskommelse under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.

Semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat skall likställas med fullgjord arbetstid.

2. Mobila arbetstagare

Med nattetid avses perioden mellan kl. 01-05. Annan fyratimmarsperiod mellan kl. 00- 07 kan bestämmas genom lokal överenskommelse.

Om någon del av arbetstiden är förlagd nattetid, får arbetstiden inte överstiga tio timmar under den 24-timmarsperiod som påbörjas efter avslutad dygns- eller veckovila enligt art 8 eller art 9 i rådets förordning (EG) 561/2006 om kör- och vilotider eller art 8 i AETR-överenskommelsen.

Avvikelse från tiotimmarsbegränsningen får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren.

Avvikelse från andra stycket får göras i lokal överenskommelse.

3 § Övertid

1. Vad är övertid?

Övertid är den arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid (40 timmar per helgfri vecka) och jourtid.

Är den ordinarie arbetstiden reducerad på grund av skift- eller underjordsarbete enligt 3 § 7 mom i del 1 ovan är övertid den tid som överstiger det reducerade arbetstidsmåttet.

Är arbetstiden förlagd i schema med utjämning av arbetstiden under längre period än en vecka utgör övertid den tid som överstiger genomsnittet 40 timmar per helgfri vecka eller reducerat arbetstidsmått enligt 3 § 7 mom i del 1 ovan.

Infaller helgtid på ordinarie arbetstid skall den ordinarie arbetstiden för övertidens beräknande reduceras med den arbetstid som arbetstagaren skulle ha full- gjort om helgdagen varit vardag. Helgtid som infaller på en söndag reducerar inte arbetstiden.

Vid beräkning av övertid skall ledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid likställas med fullgjord arbetstid.

2. Övertidens omfattning

All nedanstående tid skall inräknas i den sammanlagda arbetstiden, vilken regleras i 6

§.

a) Allmän övertid

Då särskilt behov föreligger får övertid tas ut med högst 200 timmar per kalenderår, så kallad allmän övertid.

För stationära arbetstagare får allmän övertid tas ut med högst 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad.

Arbetstagare kan på förfrågan medges befrielse från övertidsarbete. Befrielse kan komma att meddelas endast om möjlighet till det finns och något missbruk av sådan befrielse inte sker från arbetstagarens sida.

b) Extra övertid

Lokal överenskommelse kan träffas om uttag av ytterligare 200 timmar, så kallad extra övertid.

c) Förberedelse- och avslutningsarbete

Till förberedelse- eller avslutningsarbete, som, för att verksamheten skall kunna fortgå utan hinder, nödvändigtvis måste utföras före eller efter den ordinarie arbetstiden, får övertid tas ut med högst sex timmar i veckan eller, när det behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt, högst 24 timmar under en tid av fyra veckor.

Övertid som tas ut enligt denna punkt minskar utrymmet för allmän övertid och extra övertid.

d) Nödfallsövertid

Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i verksamhet eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får övertid tas ut i den utsträckning som förhållandena kräver.

4 § Allmän mertid

Med mertid förstås sådan arbetstid som vid deltidsanställning överstiger arbetstagarens ordinarie arbetstid och jourtid enligt anställningsavtalet.

När det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får mertid tas ut med högst 200 timmar per arbetstagare under ett kalenderår (allmän mertid). Mertid får också tas ut med tillämpning av de villkor för nödfallsövertid som anges i § 3d.

4a § Extra mertid

Mertid utöver allmän mertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt (extra mertid).

Extra mertid och allmän mertid får tillsammans inte överstiga 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.

5 § Jourtid

Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete, får jourtid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller

50 timmar under en kalendermånad. Tid under vilken arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning anses inte vara jourtid.

Avvikelse från första stycket kan göras i lokal överenskommelse.

6 § Sammanlagd arbetstid

Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden enligt detta moment skall semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.

Om arbetstagare utför arbete som omfattas av både punkterna 1 och 2 nedan för samma arbetsgivare skall arbetstiderna läggas samman.

Vid tillämpning av denna paragraf räknas veckan från och med måndag till och med söndag.

1. Stationära arbetstagare

Den sammanlagda arbetstiden får uppgå till högst 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om högst 17 veckor.

I lokal överenskommelse kan bestämmas att beräkningsperioden istället skall vara längre, högst 52 veckor. Förlängning av beräkningsperioden förutsätter att berörda arbetstagare beviljas motsvarande kompensationsledighet eller ges lämpligt skydd.

2. Mobila arbetstagare

Den sammanlagda arbetstiden får uppgå till högst 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om högst 17 veckor. I lokal överenskommelse kan bestämmas att beräkningsperioden skall vara längre, dock högst 26 veckor.

Den sammanlagda arbetstiden får inte under någon vecka överstiga 60 timmar. Avvikelse från 60-timmarsbegränsningen ovan kan bestämmas genom lokal överenskommelse.

Om arbetstagare utfört arbete som omfattas av (EG) 561/2006 för flera arbetsgivare, skall begränsningarna ovan gälla summan av antalet arbetade timmar hos de olika arbetsgivarna. Arbetsgivaren skall skriftligen av arbetstagaren begära uppgifter om sådant arbete som utförts för annan arbetsgivare. Arbetstagaren är skyldig att skriftligen tillhandahålla denna information.

7 § Rast, måltidsuppehåll och pauser

1. Rast

Med rast avses avbrott i den dagliga arbetstiden under vilket arbetstagaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsstället. Längden och förläggningen av raster skall anges på förhand så noga som omständigheterna medger och skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.

Rast skall förläggas så att arbetstagare inte utför arbete mer än sex timmar i följd. För stationär arbetstagare får avvikelse göras i lokal överenskommelse. Sådan avvikelse förutsätter att berörda arbetstagare beviljas motsvarande kompensationsledighet eller ges lämpligt skydd.

Den sammanlagda tiden för rast får inte överstiga en timme och 30 minuter per dag.

Rasten skall uppgå till minst 30 minuter om arbetstiden omfattar mellan sex och nio timmar. Om arbetstiden överstiger nio timmar skall rasten uppgå till minst 45 minuter.

Rasten får delas upp på flera perioder om minst 15 minuter vardera. Måltidsrast/huvudrast får dock inte understiga 30 minuter. Övriga raster få inte vara kortare 15 minuter.

Vid rastförläggning skall gällande kör- och vilotidslagstiftning följas.

2. Måltidsuppehåll

Rast får bytas mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om detta är oundgängligen påkallat med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som ej har kunnat förutses. Sådant måltidsuppehåll inräknas i arbetstiden.

3. Pauser

Arbete skall anordnas så, att arbetstagare kan ta de pauser som behövs utöver raster. Sådana arbetspauser skall beredas arbetstagarna i den utsträckning som arbetsförhållandena kräver. Pausernas längd och förläggning skall anges på förhand så noga som omständigheterna medger. Pauserna räknas in i arbetstiden.

8 § Vila

1. Dygnsvila för stationära arbetstagare

Arbetstagare skall beredas minst 11 timmars sammanhängande vila per 24- timmarsperiod. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse förutsätter att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Avvikelse får även göras genom lokal överenskommelse, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet eller bereds lämpligt skydd.

I den dygnsvila som alla arbetstagare har rätt till skall tiden kl. 00-05 ingå. Avvikelse får göras om det är nödvändigt med hänsyn till arbetets art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter. Avvikelse får även göras genom lokal överenskommelse.

I gällande lagstiftning finns bestämmelser om dygnsvila vid utförande av vissa transporter.

2. Veckovila för stationära arbetstagare

Arbetstagare skall beredas minst 35 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Sådan veckovila skall såvitt möjligt förläggas till veckoslut.

Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande, som ej har kunnat förutses av arbetsgivaren.

Om sakliga, tekniska eller arbetsorganisatoriska förhållanden motiverar det får en ledighet om minst 24 timmar tillämpas.

Avvikelse från första stycket får göras genom lokal överenskommelse, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet eller bereds lämpligt skydd.

3. Dygns- och veckovila för mobila arbetstagare

Dygns- och veckovila skall förläggas enligt bestämmelserna i (EG) 561/2006 om kör- och vilotider.

9 § Registrering av arbetstid, övertid med mera för mobila arbetstagare

Arbetsgivaren skall registrera arbetstagarnas arbetstid på sådant sätt att övertid, sammanlagd arbetstid, jourtid, nattarbete samt rasternas förläggning kan utläsas. Registren skall bevaras hos arbetsgivaren i minst två år efter det att den tidsperiod som arbetet omfattar har löpt ut. Arbetsgivaren skall på begäran av arbetstagaren lämna denne en kopia av den registrerade arbetstiden.

10 § Anteckningar om övertid, mertid och jourtid för stationära arbetstagare

Arbetsgivaren skall föra anteckningar om övertid, mertid och jourtid. Arbetstagare har rätt att själv eller genom annan ta del av anteckningarna. Samma rätt tillkommer facklig organisation som företräder arbetstagare på arbetsstället.

Vid beräkning av xxxxxx räknas inte tid före den 1 juni 2016.

Document Metadata

Table of Contents

Bilaga Utdrag Transportavtalet

Document Metadata