R E V I S I O N S R AP P O R T

2012-04-26

Sid 1 (4) Kommunfullmäktige

Dnr: 11rek14

Granskning av avtal ”Din IT-arbetsplats”

Bakgrund

Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för kommunens informations- och kommunikationstekniska system. Beslut fattades i Kommunfullmäktige 2009-09-28 om projektet ”Din IT-arbetsplats”, som syftade till att ta fram en standard för samtliga IT-arbetsplatser i kommunen. Det innebar att kommu- nen hyr utrustning istället för att äga. Projektet innebar också ett byte av tek- nisk plattform.

Totalt kommer ca 12 000 nya hyrda datorer successivt att installeras i nätver- ket. Projektet har drabbats av tekniska komplikationer som gjort att utrull- ningen av nya datorer helt avstannat under en längre period. Funktionaliteten för användarna har haft stora brister initialt.

IT-avdelningen har träffat centrala avtal om hyra av IT-arbetsplatser (kredit- ram 80 mkr), servrar, programvaror och konsulttjänster för att genomföra projektet. Befintliga ramavtal fanns via Inköp Gävleborg för inköp av PC och för konsulttjänster. Någon separat upphandling genomfördes inte.

Rapporten är en fördjupning av en tidigare översiktlig granskning av projek- tet. Syftet är att belysa om tecknade avtal motsvarar det koncept som presen- terats vid beslutstillfället, d v s huvudsakligen ett tjänsteköp och inte hårdva- ruköp. Syftet är också att verifiera om tecknade avtal ger kommunen möjlighet till ersättning för bristande funktionalitet samt att konstatera om dessa avtal ur ett redovisningsperspektiv är hyra eller leasing.

K O M M U N R E V I S I O N E N

Gävle kommun, 801 84 Gävle. Besöksadress Stadshuset, Xxxxxxxxxxxxxx 00

Tfn 026-17 80 00 (vx), xxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xx

Kommunrevisionen upphandlade en jurist med IT som specialitet från PwC för granskningen. Han anlitade även Xxxxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxx för genomgången av tillgängliga avtal med bilagor. Båda konsultrapporterna återfinns i bilaga till denna rapport.

Kommunrevisionens sammanfattning av rapporterna från granskningen

Granskningen har gett följande svar på revisionens ursprungsfrågor: Hyresavtalen reglerar endast hyra av hårdvara och nämner inte tjänsteinne- hållet. Tecknade avtal ger inte kommunen möjlighet till ersättning för bristan- de funktionalitet. Avtalen för hyra av hårdvara är ur ett redovisningsperspek- tiv hyra och inte leasing.

Granskningen påvisar allvarliga brister i ingångna avtal vad avser vad avtalen omfattar, ansvarsfördelningen mellan parterna och kommunens sanktions- möjligheter.

Citerat ur PwC’s rapport:

”En beställare av tjänster i allmänhet och av IT-tjänster i synnerhet bör i avtal reglera precis vad man beställt, när man kan förvänta sig att få det levererat, vad det kommer att kosta och vad man annars har för rättigheter gentemot leverantören.”

”Avtalen saknar i stort sanktionsmöjligheter. Det får anses vara anmärknings- värt med tanke på ordersumma och omfattning.”

Citerat ur bilaga till PwC’s rapport (Xxxxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxx):

”I tillägg är avtalen i materiellt hänseende överlag bristfälliga, då det som regel saknas tydlig beskrivning av vad parterna avtalat om och vilken ansvarsfördel- ning som ska gälla mellan parterna. Parterna har också i något fall valt att hän- visa till standardavtal som inte alls är lämpade för det avtal till vilket de är bi- lagda.”

Revisorerna har haft en dialog med Kommunstyrelsen med anledning av de konstaterade bristerna i avtalen. Revisorerna har ställt frågor om hur avtalen tagit fram och om avtalsjurist respektive sakkunnig inom IT-upphandling granskat avtalen före undertecknande. Uppföljning av kostnader i projektet Din IT-arbetsplats har också efterfrågats.

Debiteringar via Nordea Finans till IT-avdelningen för leasing av datorutrust- ning för 14,9 mnkr samt hyra/leasing inventarier för 4,5 mnkr framgår av redovisningen för 2011. Därutöver har leverantören ATEA debiterat 28,8 mnkr totalt till Kommunledningskontoret under 2011, varav huvuddelen får antas tillhöra IT-avdelningen. Hur mycket som avser Din IT-arbetsplats har inte gått att få fram.

Kommunrevisionens slutsatser och ställningstagande

Vid starten av projektet Din IT-arbetsplats har inte någon separat upphand- ling gjorts. Befintliga ramavtal tecknade av Inköp Gävleborg var skrivna ut- ifrån att kommunen skulle köpa IT-utrustning. Endast i anbudsförfrågan från Inköp Gävleborg nämndes hyralternativet som en option och då enbart för Gävle kommun. Kommunen utnyttjade denna option i den ursprungliga an- budsförfrågan och genomförde själva en förnyad konkurrensutsättning.

Avtalen som rörde hyra av IT-utrustning har inte undertecknats av Inköp Gäv- leborg för kommunens räkning, utan av firmatecknare under Kommunstyrel- sen. I Kommunstyrelsen svar konstateras att sakkunniga inom avtalsjuridik inte anlitats innan avtalen undertecknades.

Granskningen påvisar allvarliga brister i ingångna avtal vad avser vad avtalen omfattar, ansvarsfördelningen mellan parterna och kommunens sanktions- möjligheter.

När det gäller omfattning och ansvarsfördelning sägs i svaret från Kommun- styrelsen att det finns särskilda dokument framtagna för detta. Revisorerna tycker att det är beklagligt att dessa dokument inte använts för att visa hur avtalen kompletterats vid den faktagranskning som konsulterna genomfört.

I svaret från Kommunstyrelsen hävdas att sanktioner är en något ålderdomlig väg att gå och svårt att faktiskt genomdriva. Här noterar revisorerna att Kam- markollegiets upphandlingsstöd i sina råd till myndigheter för upphandling enligt LOU 2012-03-02, sid 76, skriver:

”Ett av de viktigaste medlen som myndigheter har för att hantera inträffade avvikelser är de sanktionsmöjligheter som finns i kontraktet. Kontraktet förlorar sitt syfte om de avtalade sanktionsmöjligheterna inte används.”

Naturligtvis börjar man med en dialog, möjlighet till rättelse och prisavdrag innan krav ställs på vite, att inte förlänga/häva kontrakt och slutligen begära

skadestånd. Att ha sådana klausuler inskrivna i kommunens avtal är inte ål- derdomligt utan affärsmässigt och god ekonomisk hushållning.

I svaret till revisorerna konstaterar Kommunstyrelsen att de och Inköp Gävle- borg bedömt att nästa ramavtalsupphandling inom IT (data, telefoni och tjäns- ter) är så tekniskt såväl som juridiskt komplicerad att utomstående IT- upphandlingskompetens behöver anlitas. Kommunstyrelsen beslutade också 2012-04-10 att avsätta 280 000 kronor ur anslaget för oförutsedda behov för detta. Revisorerna ser mycket positivt på att de framförda synpunkterna på detta sätt beaktas.

När det gäller den ekonomiska redovisningen av Din IT-arbetsplats kan kon- stateras att den inte ger en rättvisande bild. Idag särredovisas endast konsult- kostnader och vissa lokalhyror. Kostnader för intern arbetstid och framförallt hyror av datorerna finns inte med. Inte heller redovisas hyresintäkterna från nämnder och bolag m fl. Att göra en bedömning av den sammanlagda ekono- min i projektet för IT-avdelningen är därför inte möjlig.

I den ursprungliga kalkylen vid beslutet fanns en vinst på drygt 20 mnkr för genomförandet av Din IT-arbetsplats. Realisationsförlusten på 19,2 mnkr som fanns med i bokslutet för 2010 men inte i kalkylen, reducerade vinsten väsent- ligt. Bristerna i redovisningen gör det omöjligt att se om den utlovade bespa- ringen istället blev en kostnadsökning för kommunen.

Revisorerna i Gävle kommun

Xxxxxxx xx Xxxx	Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxx
Revisorskollegiets ordförande	Revisionschef

Bilaga 1: Revisionsrapport Granskning av avtal ”Din IT-arbetsplats”

med underliggande konsultrapport från PwC ”Översyn av IT- avtal för Gävle kommun” samt PM från Cederquist

Bilaga 2: Kommunstyrelsens svar Granskning av avtal ”Din IT- arbetsplats”

xxx.xxx.xxx/xx ‌

Gävle kommun

Översyn av IT-avtal för Gävle kommun

Plats för ev. klientlogo eller bildtext

Innehållsförteckning

Sammanfattande avtalsbild 3

Syfte och metod 6

Avtalsgranskning 9

Våra rekommendationer 22

Ingående avtalsbedömning – Cederquist advokatbyrå 30

Presentationsbilder 32

PwC 2

Sammanfattning

PwC 3

Vi bedömer att de bakomliggande avtalen till ”Din IT-arbetsplats” delvis brister i omfattning av de övergripande avtalsregleringarna som tillgodogörandet av en kommuns datorbehov får anses behöva. Vi anser att dylika köp av datorer eller tjänster ska ha ett mer övergripande avtal som reglerar fler frågor och som tydligare fördelar ansvar. Därutöver bör det finnas tydliga sanktionsmöjligheter och viten vid leveransproblem. Kommunen är en tillräkligt stor köpare för att kunna ställa omfattande krav på kvalitet och leverans och bör kunna få det befäst i avtalen.

En beställare av tjänster i allmänhet och av IT-tjänster i synnerhet bör i avtal reglera precis vad man beställt, när man kan förvänta sig att få det levererat, vad det kommer att kosta och vad man annars har för rättigheter gentemot leverantören. Mot bakgrund av vårt arbete och det avtalsmaterial som vi har tagit del av har vi noterat att det funnits svårigheter i att få en samlad bild av vilka avtal som ligger till grund för ”Din IT-arbetsplats”. Vi har uppfattat att kommunen har haft svårigheter att samla bilden av vilken avtalskatalog som reglerar frågan. Huruvida tecknade avtal följs upp på ett tillfredsställande sätt har vi inte haft att granska. Det är tänkbart att kommunen har möjlighet att förbättra sin interna kontroll avseende avtalsfrågor och uppföljning av avtal.

Vi har sett att Gävle kommun har tecknat avsevärt bättre avtal i senare avtal jämfört med tidigare. För att behålla en god kvalitet vid kommande avtalstecknanden rekommenderar vi Gävle kommun att se över sina rutiner avseende tydlighet med leveransmål, tidsramar, förväntningar och sanktionsmöjligheter.

Det har bedömts att de avtal där vi haft att bedöma huruvida de utgör hyra eller leasing är att betrakta som hyresavtal i den mån det går att avgöra.

Fråga	Kommentar
Vilka varor och tjänster omfattar leveransen?	Leveransen omfattar i huvudsak hyra av datorer samt köp av konsulttimmar. Det finns inget avtalat i leveransen som på ett övergripande plan tillgodoser en garanterad leverans inom en bestämd tid.
Vilken ansvarsfördelning finns mellan parterna?	Avseende hyresavtalen har Ateas huvudsakliga ansvar varit att leverera datorer. Garanti om viss volym inom viss tid har dock till stor del saknats. Till vissa delar har konsultavtalen angivit ansvar för leverantörer att tillhandahålla konsulttimmar över viss tid. Gävle kommun har inte haft några omfattande specifika förpliktelser förutom betalning och typiska vårdplikter för hyresobjekt.
Vilka sanktionsmöjligheter finns enligt avtalen?	Avtalen saknar i allt väsentligt sanktionsmöjligheter, även om de förekommer genom hänvisningar till standardavtal. Till viss del kan skadestånd eller vite framtvingas. Dock saknas till största delar definierade prestationer att koppla sanktioner mot.
Är avtalen att beteckna som leasingavtal eller hyresavtal?	Avtal 29786 har bedömts vara det övergripande avtalet som reglerar frågan om hyra/leasing och det avtalet har bedömts utgöra ett avtal om hyra. Inget av de övriga avtalen i den
	tillhandahållna avtalskatalogen har bedömts vara avtal om leasing.

Syfte och metod

PwC 6

Gävle kommun beslutade i september 2009 att kommunens bolag och förvaltningar framöver skulle hyra sina datorer av IT-avdelningen. IT-avdelningen skulle sluta ett centralt avtal om hyra av datorer och IT-utrustning. Skälet skulle vara dels tekniskt dels kostnadsbesparande. Ingen upphandling gjordes i samband med avtalssluten utan avrop gjordes på befintliga ramavtal.

PwC fick i uppdrag att granska de befintliga avtalen med avseende på att Gävle kommun bestämt sig för att strukturera sitt IT-inköp genom tjänsteköp och inte genom hårdvaruköp, möjligheter för kommunen att få ersättning för bristande funktionalitet samt att bestämma om avtalen innebär hyra, finansiell eller operationell leasing.

Vår metod har varit granskning av avtalsinnehållet enligt de instruktioner vi fått av Gävle kommun. Därutöver har vi genomfört en telefonintervju med IT-chefen, Xxxxxx Xxxxxxxxxxx.

För att få kommunens frågor utredda utifrån ett rent juridisk perspektiv har vi bett Cederquist advokatbyrå att granska avtalen. Cederquists redogörelse återfinns i bilaga.

Efter vår dragning 2011-12-14 framkom önskemål om att presentationsmaterialet

skulle biläggas som bilaga.

Uppdragets omfattning består av en avtalsgranskning innehållande en genomlysning av tecknade avtal med avseende på att Gävle kommun bestämt sig för att strukturera sitt IT-inköp genom tjänsteköp och inte genom hårdvaruköp, möjligheter för kommunen att få ersättning för bristande funktionalitet samt att bestämma om avtalen innebär hyra, finansiell eller operationell leasing. Uppdraget omfattar fyra konkreta frågeställningar.

Avtalen vi har granskat har tillhandahållits oss i form av en pärm, som är indelad efter olika avtal. För spårbarhetens hänvisas det i vissa fall nedan till olika flikar och då avses flikarna i pärmen. Vi vill framhålla att avtalsbilden till viss del varit oklar. De avtal vi tagit del av är i vissa fall ofullständiga och det har funnits frågetecken kring vilka avtal som varit en del en vårt granskningsområde. Urvalet av granskade avtal har gjort tillsammans med kommunen. En komplettering av avtalsunderlaget gjordes 2011-10-30. Efter överenskommelse med kommunen har vi begränsat granskningen av de dokument som då skickades till att omfatta redan beaktade konsultavtal (flik 3) samt tillkommande handlingar avseende avtal 29786 och en ”Uppdragsspecifikation” från 2011-01-14. De tillkommande dokumenten har hänvisningen ”komplement” nedan. Rapporten har skickats för faktagranskning till IT-chefen 2011-11-18.

• Vilka varor och tjänster omfattar leveransen?

• Vilken ansvarsfördelning finns mellan parterna?

• Vilka sanktionsmöjligheter finns enligt avtalen?

• Är avtalen att beteckna som leasingavtal eller hyresavtal?

Utöver ovan angivna frågeställningar har vi lämnat rekommendationer för kommunens fortsatta arbete med avtalsfrågor.

Avtalsgranskning

PwC 9

Avtalen omfattar flera olika områden över flera olika tjänster. Vi har valt att

kategorisera avtalen utifrån tre huvudkategorier.

- Hyra/leasing av datorutrustning,

- köp av konsulttjänster och

- licensavtal.

I avtalsmaterialet har vi funnit vissa licensavtal som omfattar vidaresträckning av programvarulicenser. Vi har bedömt att licensavtalen faller utanför ramen för granskningen med avseende på förpliktelser, ansvarsfördelning och frågan om hyra kontra leasing. Granskningen är sammanfattad i en mer sammantagen genomgång av huvudregleringarna i respektive avtal. Våra sammantagna rekommendationer med avseende på avtalssituationen följer i detta kapitel 3 kommunens fortsatta avtalshantering. Härutöver har vi låtit advokatbyrån Cederquist lämna sitt yttrande i ett rent juridiskt avseende. Cederquists yttrande följder i den detaljerade genomgången av avtalen som återfinns i bilaga.

Hyra av datorutrustning

Avtal 29786 (flik 2)

Omfattning

Såsom vi har tolkat avtalet omfattar det hyra av datorer till en kostnad baserad på modell och antal. Avtalet tecknades 2010-06-21 på 36 månader (”Sammanställning för Ramavtal 29786: Gävle kommun”). Avtalet innehåller även en option på att få avtalstiden förlängd med 24 månader.

Såsom vi har tolkat avtalet innefattar det hyra av hårdvara till en avgift som inte är uppdelad i olika kostnader avseende tjänst respektive hårdvara. Avtalet innehåller även en rutinbeskrivning för hur beställningar av utrustning ska göras under avtalstiden.

Ansvarsfördelning

Atea

Atea ska tillhandahålla de beställda datorerna med ett angivet startdatum. Vidare ska Atea kontakta kommunen för att underrätta om att avtalet kan förlängas alternativt avslutas genom att utrustningen återlämnas.

Gävle kommun

Kommunen ska hålla utrustningen försäkrad, vårda utrustningen och ansvarar för fel och brister som uppkommer under hyresperioden. Brister i utrustningen ska anmälas till Atea. Betalningen ska erläggas kvartalsvis i förskott.

Sanktionsmöjligheter

Gävle kommun har enligt avtalet inga direkta sanktionsmöjligheter gentemot Atea.

Hyra/leasing

Såsom vi har tolkat avtalen utgör de hyra av datorutrustning.

Hyra/leasing av datorutrustning

Hyreskontrakt 29061-001 (flik9)

Omfattning

Avtalet finns i två exemplar i de handlingar vi har tagit del av. Den enda skillnaden är specifikationen av hyresobjektet som är Clarion CX3 på det enda exemplaret och Underhållshyra på det andra. På inget av avtalet framgår det närmare vad det är för sorts utrustning. Vi noterar att vi endast fått ta del av sida 2(2) av de allmänna villkoren. Hyresperioden är 36 månader. Vi vill framhålla att detta avtal är särskilt svårbedömt då det dels är ovanligt ofullständigt dels inte komplett.

Ansvarsfördelning

Atea

Ska leverera hyresobjektet från hyresperiodens start. Startdatum framgår förvisso inte, men det får antas vara samma som dagen för undertecknande.

Gävle kommun

Ska betala hyra kvartalsvis i förskott. Svarar för transportkostnader av hyresobjekten och för eventuella skador på hyresobjektet.

Sanktionsmöjligheter

Avtalet innehåller inga bestämmelser om vite eller andra sanktionsmöjligheter.

Hyra eller leasing

Baserat på de handlingar vi tagit del av kan vi inte avgöra om det är fråga om hyra eller leasing. Baserat på tillgängliga delar förefaller det vara ett hyresavtal, men om de delar som vi inte tagit del av innehåller t ex regleringar om rätt för kommunen att överta utrustningen kan det vara fråga om leasing.

Hyra/leasing av datorutrustning – avtal 29786 och 29061-001

Båda avtalen som avser hyra/leasing är tecknade mellan kommunen och Atea. Kontraktsvärdena varierar allt eftersom avrop på ny utrustning gjort över tid. Avtalen omfattar hyra/leasing av datorer och datorutrustning utan att närmare specificera vilka förpliktelser som åvilar Atea. Beaktat den om det omfattande kontraktsvärdet anser vi inte att avtalen utgör en övergripande överenskommelse om vad som kan förväntas bli levererat i avseende tid och kvalitet.

Det har också i intervju med IT-chefen framkommit att man inte upplevt att kommunen haft möjligheter att framtvinga leveranser med stöd av sanktionsregleringar i avtalen. Gävle kommuns möjligheter att kräva åtgärder baserat på avtalsinnehållet bedömer vi i huvudsak vara begränsade till vad som kan gälla enligt allmänt handelsrättsliga regler, eftersom regleringar om sanktioner till stor del saknas i avtalen. Dessutom faller frågan om eventuella sanktioner på att det inte finns några direkta prestationer att uppfylla. Parternas förpliktelser är inte närmare reglerade. Det gäller särskilt Atea. Enligt standardavtalen har kommunen som hyresman vissa skyldigheter, såsom att stå för faran med hyresobjekten. Frågan om sanktioner i avtal är kopplad till krav på prestationer. Eftersom de ifrågavarande avtalen inte närmare har definierad vad och när leverantören ska uppfylla sina leveranser faller det sig naturligt att det inte heller finns några sanktionsmöjligheter.

De avtal vi har haft att granska har i otillräcklig omfattning preciserat prestationer och det faller sig därmed även naturligt att det inte finns några sanktionsmöjligheter. Avtalen innehåller i allt väsentligt inte bestämmelser om vite eller andra påtryckningsmedel. Avseende arbetet med att konfigurera datorerna och installera utrustningen på plats finns möjligheten att säga upp konsultavtalen och teckna nya avtal med andra leverantörer eller med nya kravspecifikationer. Det möjligheten finns inte avseende leveransen av datorutrustningen. Det innebär att eventuella förseningar av avtalen att utläsa inte ger kommunen möjlighet att utöva juridiska påtryckningar. Det utesluter inte att juridiska påtryckningar ändå kan vara aktuella, men genom allmänna handelsrättsliga regler.

”Projektavtal – Din It arbetsplats”, mellan Gävle kommun och Atea (komplement).

Omfattning

Avtalet omfattar en lös form av ramavtal genom att det anges reglera köp av konsulttjänster som kommunen kan komma att göra av Atea. Det anges att avtalet reglerar uppbyggnad av ny teknisk plattform för verksamhetsprojektet ”Din IT-arbetsplats” baserat på Microsoft System Center och Ateas paketerade slutprodukter: Jumpstart (klienthantering), Accelerator (självservice) och Compliance Manager (licenshantering). Det anges att mål, leverabler och resultat senare ska fastställas med avstämning inom 3 månader från ”avtalsstart” och att kommunens samtliga verksamheter omfattas.

Ansvarsfördelning

Atea

Ska leverera uppbyggnaden av den tekniska plattformen enligt ovan samt att fastställa vad som kan levereras tillsammans med mål i samarbete med kommunen

Gävle kommun

Ska fastställa leveransresultat och mål tillsammans med leverantören.

Sanktionsmöjligheter

De allmänna villkoren ger möjlighet att kräva att leverantören avhjälper fel som uppstått p g a försumlighet. Det finns även möjlighet till förtida uppsägning.

Konsultavtal tjänster 31854, 31670, 31664, 31665, 35343, 35609, 39897, 31664 och

40485 (flik 3 med komplement)

Omfattning

Avtalen avser köp av konsulttjänster och det har förklarats för oss i intervjuer att avtalen avser olika former av anpassning, installationer, konfigurationer och omhändertagande av gamla datorer. Det ska dock framhållas att detta inte framgår av avtalstexten eller annan dokumentation vi tagit del av. Det anges att avtalen avser ”Projektledare, utrullning”, ”Applikations- och distributionstest”, ”Hantering av specialklienter” och ”Nät, Trådlös kommunikation”. Det anges i avtalen att de definierar det partnersamarbete som parterna vill utveckla i syfte att på ett i alla avseenden effektivt sätt förvalta och utveckla Gävle kommuns IT-plattform genom Atea erbjudande inom området IT-struktur.” Vad avser innehållet definierar avtalen inte vilket arbete som ska utföras under vilken tid. Snarare definierar avtalen att Gävle kommun köper konsulttimmar. Båda parter ska utse kontaktpersoner,

som även nämns med namn och kontaktuppgifter i avtalen. Trots att det är Gävle kommun som köper konsulttimmar är båda parter bundna till att byta ut inblandade medarbetar på den andres begäran. Underkonsulter ska godkännas av kommunen, men utbyte eller frånvaro av konsulter ska godkännas av kommunen. Övertidsersättning är avtalad i vissa avtalen. För samtliga gäller IT- företagens allmänna bestämmelser.

Avtal 40485 innehåller en bilaga som specificerar att det är fråga om en timbank om 40 timmar som köps. Det är således minst 40 timmar som köps vid varje tillfälle. Det anges också att kommunen kan välja att låta upprätta en tidsuppskattning för ett visst uppdrag där det även kan specificeras vilka tjänster som ska utföras (förutsatt att båda parter godkänner planen). Bilagan innehåller även en skrivelse om ”Support och underhålls avtal” som inte för sig själv är tillräkligt tydlig för att vi ska kunna bedöma dess betydelse.

Konsultavtal tjänster 31854, 31670, 31664, 31665, 35343, 35609, 39897, 31664 och

40485 (flik 3 med komplement) forts.

Ansvarsfördelning

Atea

I Ateas åtagande ingår att kommunen ska betraktas om en prioriterad kund och utföra det arbete som specificeras i leveransavtalen (det är oklart för oss vad som avses med leveransavtalen). Atea förbinder sig att följa kommunens anvisningar avseende redovisning, dokumentation och kvalitetssäkring. Härutöver förbinder man sig att sätta in kvalificerad personal och tillhandahålla utvecklingsmetodik och mallar för kommunen.

Gävle kommun

Kommunen förbinder sig att hålla Atea informerad om sina planer vid månatliga avstämningar samt att lämna omdömen om Ateas arbete.

Sanktionsmöjligheter

Kommunen har möjlighet att byta ut konsulterna så länge det är skäligt. I övrigt är sanktionsmöjligheterna begränsade men det går att kräva att leverantören avhjälper fel som uppstått p g a försumlighet. Det finns även möjlighet till förtida uppsägning, men det torde inte behöva utnyttjas eftersom man inte lovat att köpa ett visst antal timmar. Eftersom avtalen inte direkt specificerar vad som ska levereras är det naturligt att sanktionsmöjligheter saknas. Om inget särskilt ska levereras inom en bestämd tid kan det inte heller utlösa sanktioner om resultatet uteblir.

Support och inställelseavtal 212000-2338-7-0700911 (flik 7)

Omfattning

Avtalet innefattar telefonsupport. Supporten ska tillhandahållas avseende licenser och utrustning inom området säkerhetskopiering på Legato Network, Bandrobot, Backup Server. IT-Företagens Allmänna bestämmelser IT-Tjänster, Allmänna bestämmelser IT- Underhåll och Allmänna leveransvillkor 91 version 2004 ska vara avtalsinnehåll genom att utgöra bilagor.

Ansvarsfördelning

Atea

Atea åtar sig att tillhandahålla konsulter med rätt kompetens för att vara behjälpliga med telefonsupport under vardagar 8-17. Dock gäller inte supporten om kommunen har ett avtal med en tillverkare som är inblandad i problemet.

Gävle kommun

Gävle kommun har inga specifika förpliktelser enligt avtalet.

Sanktionsmöjligheter

Skadeståndsansvar är begränsat till ansvar för direkt skada och är begränsat upp till 25 prisbasbelopp, eller värdet av tjänsten (vid uppdrag på löpande räkning, arvodet för de 12 senaste månaderna).

Avtal (Nr 2286/2279) mellan Gävle kommun och Atea/Koneo (flik 10)

Omfattning

Avtalet finns i två exemplar med Atea respektive Koneo med samma villkor och omfattar leverans av PC och server med kringutrustning. Det innebär en installationstjänst för datorer. Det är relativt noga specificerat vad som ingår i tjänsten – nämligen att dator kommer till installationsrummet, tilldelning av identifikationsnummer, installation av programvaror, leverans till användare, avemballering, installation på platsen att emballering tas från platsen och omhändertas samt traktamente och resekostnader. En viktig begränsning är dock att man inte utlovar några volymgarantier.

Det anges att det till avtalet finns Förfrågan med tillhörande handlingar samt Anbud med tillhörande handlingar, dessa handlingar har inte

kommit oss tillhanda.

Det finns även en omförhandlingsklausul för det fall att förhållandena ändras så att de väsentligen förändrar förutsättningarna.

Såvitt ingen annan överenskommelse träffats är avtalet utgånget senast 2011-06-30, om förlängningsoptionen utnyttjades. Annars löpte avtalet ut 2010-06-30. Dock lämnades en treårig garanti innebärande support på plats från vad vi förstår är från leveransdatum.

Ansvarsfördelning

Atea/Koneo

Atea förbinder sig genom friskrivningen i fråga om volymer i egentlig mening inte till någonting avseende leveranser. Dock kan Atea fortfarande vara bunden av garantivillkoret som är treårigt.

Gävle kommun

Gävle kommun har inga specifika förpliktelser enligt avtalet.

Sanktionsmöjligheter

Avtalet får hävas av kommunen om Atea/Koneo inte skulle fullgöra sina åtagande eller agera klandervärt. Hävningsklausulen får dock anses vara onödig efter kommunen inte är tvingad att avropa en viss volym. Enligt standardavtalet (Avtal 90) har kommunen rätt till vite vid försening om 0,5 % av kontraktssumman per förseningsvecka (max 10 av kontraktssumman, dock) samt häva avtalet och begära skadestånd efter 90 förseningsdagar. Inga tidsramar är dock satta varför detta skulle bli svårt att utnyttja. Skadeståndsmöjlighet finns även om leverantören inte avhjälper väsentliga fel eller orsakar sakskada (se bilaga för detaljerad redogörelse).

Avtal (Ärendenummer 2006-1294) mellan Gävle kommun och Atea (flik 12)

Omfattning

Avtalet är ett avtal om köp av konsulttjänster. Kommunen har rätt att avropa konsulttimmar och beroende på senioritet hos anlitade konsulter varierar priset. Prissättningen får anses vara mycket otydlig. Det anges att priset är fast (med indexjustering), men inte vad priset är. Såsom vi tolkar avtalet finns ingen skyldighet att avropa ett visst antal timmar.

Det finns även en omförhandlingsklausul för det fall att förhållandena ändras så att de väsentligen förändrar förutsättningarna.

Atea ska byta ut konsulter som saknar rätt kompetens. Avtalet löper till 2011-12-31.

Ansvarsfördelning

Atea/Koneo

Ska tillhandahålla konsulter.

Gävle kommun

Gävle kommun har inga specifika förpliktelser enligt avtalet.

Sanktionsmöjligheter

Avtalet får hävas av kommunen om Atea inte skulle fullgöra sina åtagande eller agera klandervärt. Hävningsklausulen får dock

anses vara onödig efter kommunen inte är tvingad att avropa en viss volym.

Uppdragsspecifikation ”Ny klientplattform WIN7” mellan Gävle kommun och Atea

(komplement)

Omfattning

Avtalet omfattar enligt en målspecifikation leverans av två plattformsprototyper – ”Hanterad nedlåst” och ”Hanterad fri”, med en hänvisning till en tidigare genomförd workshop. Vad plattformstyperna närmare innebär är inte specificerat, men kommunen är fri att ändra specifikationen efter hand. Detta är också det valda godkännandekriteriet. Dock med reservationen från leverantören att det annars fasta priset då inte är tillämpligt. Som bakgrund för avtalet anges tidigare leveransproblem.

Tidsplanen är angiven till en beräknad tidsåtgång om 60 ”mandagar” , men någon fast datumplan är inte angiven. Prismodellen är dock kopplad tid färdigställandedagen. Det anges ett fastpris om 300 000 SEK om leverans sker inom 37 mandagar, annars ska projektet fortlöpa med reducerad timdebiteringen om 850 SEK/timma med en maximal debitering om 490 000 SEK. Vi noterar att det inte angivits när fakturering ska ske.

Ansvarsfördelning

Gävle kommun

Ska tillhandahålla testklienter eller resurser för att utföra funktionstester åt leverantören. Härutöver ska kommunen tillhandahåller projektledande personal och annan personal med beslutsmandat och rätt kompetens.

Atea

Ska leverera projektet enligt angiven målspecifikation och upprätta dokumentation.

Sanktionsmöjligheter

Prismodellen får anses vara en form av sanktionsmöjlighet eftersom leverantörens rätt till betalning per timma minskar efter det att projektet fortlöpt i 37 dagar. I övrigt finns inga specifika sanktionsmöjligheter.

Sammanfattning av avtalsinnehåll

Köp av konsulttjänster

Avtalen om köp av konsulttjänster har enligt intervju tecknats för att olika IT-konsulter ska sköta installation, anpassning, transport m m av ny införskaffade datorerna. I egentlig mening har avtalen till största del inneburit ett resurssäkrande för kommunen. Avtalen har dock inte garanteras att något visst arbete skulle utföras inom någon bestämd tid. Åtminstone kan några sådana förpliktelser inte utläsas från det material vi har tagit del av. En gemensam nämnare för samtliga avtal är att man specificerat ett pris för konsulttimmar till olika kostnader. I vissa fall har man även angett specifika rubriker på projektet ska omfatta, men i det material vi tagit del av saknas närmare beskrivningar. Till en påfallande stor del är det helt oreglerat vilket resultat som förväntas.

Det ska särskilt framhållas att dessa avtal tecknades med specifik friskrivning för att Atea/Koneo inte behövde leverera fler timmar än man ansåg klara av eftersom avtalen tecknades utan volymgaranti. Med tanke på att installationstjänster får antas vara en betydande del av konsultarbetet måste det anses vara en risk att kommunen inte ansåg sig behöva få löfte om konsulter till vissa volymer. Avtalen med den sortens friskrivningar öppnar upp för leverantörer att behandla kommunen som en ickeprioriterad kund i förhållande till andra, som kan ha andra skrivelser.

Uppdragsspecifikationen från 2011-01-14 är väsentligt bättre utformad i avseende tydlighet med målsättning och leveransvariabler än övriga avtal. Vi vill dock påpeka att tidsramen inte innebär att leverantören förpliktat sig att leverera till ett visst datum. För det fall att leveranstiden är av avgörande betydelse för kommunen rekommenderar vi fasta datum. Vi ser även en risk med den betalningsmodell man valt för detta projekt. Det är i och för sig lämpligt att koppla prestation mot olika former av ekonomiska konsekvenser för leverantören. Dock, den valda modellen innebär för leverantörens del att man saknar incitament att prioritera projektet om det väl har försenats. Timpriset har i det scenariot sjunkit och man har inget datum längre att prestera mot. Det kan leda till ett läge där kommunen underprioriteras vid konstaterad försening. Även om det är bra att avtalet har ett måluppfyllelsekrav skulle det vara lämpligt om kraven vore tydligare utformade.

Avtalen innehåller generellt inte heller några former av sanktionsmöjligheter, vilket med bakgrund av avsaknaden av förpliktelser inte i sig är anmärkningsvärt. För det fall att det ändå skulle finnas prestationskrav i kravspecifikationer eller dylikt är det däremot att anse som egendomligt att det inte finns några sanktioner om förpliktelserna inte skull infrias.

Våra rekommendationer

PwC 22

Våra rekommendationer

Utifrån vår granskning har vi noterat att Gävle kommun har möjlighet att arbeta mot en förbättrad avtalssituation som

reglerar följande områden.

•Möjligheter för beställaren att ställa leverantören till svars genom viten vid uteblivna eller

försenade leveranser

•Förutsägbara kostnader i vart fall för de delar av inköpen där det är möjligt

•Tydligt definierade ansvarsfördelningar med avseende på såväl hela IT-systemen som på ansvar för delprojekt

•Tydligt definierade tidsramar

•Tydligt definierade kvalitetsbeskrivningar

•Tydligt definierade leveransmål

• Tydligt definierade leveransmål,

• Tydligt definierade kvalitetsbeskrivningar,

• Tydligt definierade tidsramar,

• Tydligt definierade ansvarsfördelningar med avseende på såväl hela IT-systemen som på ansvar för delprojekt,

• Förutsägbara kostnader i vart fall för de delar av inköpen där det är möjligt,

• Möjligheter för beställaren att ställa leverantören till svars genom viten vid uteblivna eller försenade leveranser.

Tydliga leveransmål

De avtal vi har haft att bedöma har inte definierat ett tydligt leveransmål. Det innebär att Gävle kommun genom avtalen inte kunna ställa adekvata krav på sina leverantörer.

Vi rekommenderar att avtal som behandlar inköp av tjänster som ska levereras över tid innehåller tydliga leveransmål och definitioner så att beställaren klart kan avgöra om leverantören har fullgjort sina åtaganden. Det har förvisso sagts i intervjuer att det skulle finnas bl a kravspecifikationer, men några tillräckligt omfattande sådana har inte stått att finna under tiden för vår granskning.

• Tydligt definierade leveransmål,

• Tydligt definierade kvalitetsbeskrivningar,

• Tydligt definierade tidsramar,

• Tydligt definierade ansvarsfördelningar med avseende på såväl hela IT-systemen som på ansvar för delprojekt,

• Förutsägbara kostnader i vart fall för de delar av inköpen där det är möjligt,

• Möjligheter för beställaren att ställa leverantören till svars genom viten vid uteblivna eller försenade leveranser.

Tydligt definierade

kvalitetsbeskrivningar

Vi inte kunnat se att avtalen innehåller någon definition av vilka funktioner som de olika datorerna ska ha vid leverans och vems ansvar det är att tillse att funktionerna finns på plats.

Vi rekommenderar att man som beställare tecknar ett övergripande avtal som reglerar kvalitetsfrågan över hela leveransperioden. Beställaren får annars mycket svårt att ställa krav och att få rätt leverantör att ta rätt ansvar.

Beställaren riskerar även att behöva göra leverantörens jobb i många avseenden. I många fall är det lämpligt att hänvisa till standardavtal, som kommunen i flera avtal också har gjort.

Det kräver dock en uppföljningen och medvetenhet om vad som regleras i standardavtalen för att man som beställare ska kunna utnyttja sina eventuella rättigheter. Även om vi inte har någon insyn i till vilken grad man har följt upp sina avtal, kan vi konstatera att det är en vanligt brist bland beställare i allmänhet att man inte följer upp sina avtal i tillräkligt stor omfattning.

• Tydligt definierade leveransmål,

• Tydligt definierade kvalitetsbeskrivningar,

• Tydligt definierade tidsramar,

• Tydligt definierade ansvarsfördelningar med avseende på såväl hela IT-systemen som på ansvar för delprojekt,

• Förutsägbara kostnader i vart fall för de delar av inköpen där det är möjligt,

• Möjligheter för beställaren att ställa leverantören till svars genom viten vid uteblivna eller försenade leveranser.

Tydliga definierade

tidsramar

Inte i något avtal vi har granskat har vi kunnat se att tjänster ska vara levererade inom viss tid. Vi rekommenderar att man som beställare ser till att avtalen innehåller regleringar om senaste leveranstider.

Beställaren får annars mycket svårt att ställa krav och att få rätt leverantör att ta rätt ansvar. Frågan om huruvida såväl datorer som konfigurationstjänster har blivit levererade i rätt tid riskerar annars att bli en bedömning och man får som beställare svårt att ställa krav på leveransen.

Tidsmålen kan i vissa fall omförhandlas under resans gång, men det är lämpligt att sätta förväntningarna på leveransen i ett tidigt skede så att båda parter får möjlighet att anpassa sig efter varandra.

• Tydligt definierade leveransmål,

• Tydligt definierade kvalitetsbeskrivningar,

• Tydligt definierade tidsramar,

• Tydligt definierade ansvarsfördelningar med avseende på såväl hela IT-systemen som på ansvar för delprojekt,

• Förutsägbara kostnader i vart fall för de delar av inköpen där det är möjligt,

• Möjligheter för beställaren att ställa leverantören till svars genom viten vid uteblivna eller försenade leveranser.

Tydliga definierade

ansvarsfördelningar

Vi har inte kunnat se att ansvarsfördelningen i fråga om leveranserna har varit tydlig i avtalen. Även i denna fråga rekommenderar vi att övergripande avtal tecknas för att tillförsäkra att inblandade parter är överens om hur leveransen ska genomföras.

Vid avsaknad av ansvarsfördelning för leveransen riskerar beställaren att hamna i ett läge där man själv upplever att man måste ta hela ansvaret om leveransen överhuvudtaget ska bli genomförd. Trots att man i ett tidigare läge uppfattat att leverantörer skulle ta ett större ansvar.

• Tydligt definierade leveransmål,

• Tydligt definierade kvalitetsbeskrivningar,

• Tydligt definierade tidsramar,

• Tydligt definierade ansvarsfördelningar med avseende på såväl hela IT-systemen som på ansvar för delprojekt,

• Förutsägbara kostnader i vart fall för de delar av inköpen där det är möjligt,

• Möjligheter för beställaren att ställa leverantören till svars genom viten vid uteblivna eller försenade leveranser.

Förutsägbara

kostnader

Vi bedömer att hyresavtalen är tydliga i fråga om kostnader för datorerna. Däremot finns ingen tydlig bild av hur stora kostnaderna för bl a konfigurering och anpassning skulle kunna komma att bli.

Vi rekommenderar att tydligare övergripande avtal i den mån det är möjligt med avseende på möjlighet till kostnadsuppskattning och förhandling.

• Tydligt definierade leveransmål,

• Tydligt definierade kvalitetsbeskrivningar,

• Tydligt definierade tidsramar,

• Tydligt definierade ansvarsfördelningar med avseende på såväl hela IT-systemen som på ansvar för delprojekt,

• Förutsägbara kostnader i vart fall för de delar av inköpen där det är möjligt,

• Möjligheter för beställaren att ställa leverantören till svars genom viten vid uteblivna eller försenade leveranser.

Sanktionsmöjligheter

Avtalen saknar i stort sanktionsmöjligheter. Det får anses vara anmärkningsvärt med tanke på ordersumma och omfattning. En förklaring är förvisso att man inte ställt tydliga krav på leveransen och att det således inte finns något att sanktionera. En alltför stor tilltro till standardavtalens regleringar är också en vanlig fälla.

Vi rekommenderar att alla större inköp av tjänster kopplas till en möjlighet att kräva vite eller konsultkrediter av leverantören om leveranserna inte sker i tid till rätt kvalitet enligt de mål och leveransbeskrivningar man varit överens om.

Bilaga – detaljerad avtalsgenomgång

Advokatbyrån Cederquist

PwC 30

Detaljerad avtalsgenomgång

För att få kommunens frågor utredda utifrån ett rent juridisk perspektiv har vi bett Cederquist advokatbyrå att granska avtalen. Cederquists genomgång är en mer detaljerad redogörelse för avtalsvillkoren och innehåller därutöver en utfyllande tolkning i de fall det låtit sig göras.

PwC 31

Bilaga – presentationsbilder

PwC 32

Till:	Xxx Xxxxxxxx och Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx, PwC
Från:	Xxxxxxx Xxxxx och Xxxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxx
Datum:	5 december 2011
Angående:	Avtalsgranskning Gävle kommun

1. BAKGRUND

PwC har fått i uppdrag av Gävle kommun att granska avtal som ingåtts av kommunen vid upphandling av hyra av IT-arbetsplatser (”Din IT-arbetsplats”). Förutsättningarna för granskningen, inklusive de frågor som ska besvaras vid granskningen, anges i kommunens förfrågningsunderlag av den 2 september 2011 (”Förfrågningsunderlaget”). PwC har uppdragit åt Cederquist att såsom dess underleverantör granska de aktuella avtalen ur juridisk synpunkt och besvara de aktuella frågorna i samband därmed.

Vi har för detta syfte fått en pärm med ett antal avtal som, såvitt vi förstått, har ingåtts i samband med den aktuella upphandlingen eller på annat sätt är relevanta för denna upphandling. Av de avtal vi har fått tillgång till har PwC:s Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx begränsat omfattningen av vår granskning till att gälla följande dokument:

• Flik 2: samtliga avtal

• Flik 3: avtalen som avser konsultavtal Tjänster

• Flik 4: Projektavtal – Din It-arbetsplats

• Flik 6: Underhållsavtal nr: 15771

• Flik 7: Support och inställelseavtal

• Flik 9: Hyreskontrakt

• Flik 10: samtliga avtal

• Flik 12: samtliga avtal

De särskilda frågor Gävle kommun har ombett att få besvarade i Förfrågningsunderlaget lyder:

• Vilka varor och tjänster omfattar avtalen?

• Vilken ansvarsfördelning finns mellan parterna?

• Vilka sanktionsmöjligheter finns enligt avtalen?

• Är avtalen att beteckna som leasingavtal eller inte?

2. ALLMÄNT

Vi vill redan inledningsvis uppmärksamma att det underlag vi har fått att granska i många avseenden är mycket bristfälligt. Det saknas i flertalet fall fullständig avtalsdokumentation, då sidor i avtal har fallit bort och vissa bilagor till avtalen helt saknas. Vidare är ett stort antal av avtalen inte underskrivna, dock att vi vid vår granskning, enligt instruktion från PwC, utgått från att de avtalsutkast som tillhandahållits också lett till slutliga avtal med samma avtalsinnehåll. I tillägg är avtalen i materiellt hänseende överlag bristfälliga, då det som regel saknas tydlig beskrivning av vad parterna avtalat om och vilken ansvarsfördelning som ska gälla mellan parterna. Parterna har också i något fall valt att hänvisa till standardavtal som inte alls är lämpade för det avtal till vilket de är bilagda.

I de fall avtalen är bristfälliga såtillvida att de inte tydligt reglerar omfattning och ansvar är det i viss utsträckning möjligt att göra en utfyllande tolkning baserat på allmänna kontraktsrättsliga principer för att komma fram till en rimlig tillämpning. Även om en sådan bedömning givetvis är mer osäker än vad som varit fallet om det funnits tydliga avtalsvillkor, är det åtminstone möjligt att i viss utsträckning ledas av sådana allmänna kontraktsrättsliga principer för att i huvuddrag ange vad som gäller. När det däremot saknas dokumentation (bilagor, delar av avtal) är det svårare att göra en säker bedömning av vad som gäller mellan parterna, eftersom det är möjligt att parterna faktiskt har tydligt avtalat om vad som ska gälla – bara att vi inte har fått tillgång till sådan information. Av den anledningen har vi valt att inte göra någon utfyllande tolkning av avtal som är ofullständiga, då risken här är alltför stor att det faktiskt kan finns avtalade avtalsbestämmelser som inte är helt i linje med de mer allmänna principer en utfyllande tolkning har att förhålla sig till.

Nedan följer vår bedömning av de enskilda avtalen, mot bakgrund av de ovan angivna frågorna.

3. AVTAL

3.1 Flik 2

Under fliken finns ett Ramavtal nr 29786 ingånget mellan Gävle kommun och Atea Finance AB (”Atea”), avseende hyra av hårdvara. Utöver avtalet med bilagor har även tillhandahållits två skriftliga tillägg till avtalet, elva sammanställningar av leveransgodkännanden samt, såvitt vi förstår, Ateas offert avseende ”Funktions-PC” som föregått avtalet. Det kan noteras att avtalet, samt äganderätten till hyresobjekten, omedelbart vid ingåendet överlåtits från Atea till Nordea Finans Sverige AB, vilket skriftligen bekräftas av Gävle kommun. Det kan vidare noteras att offerten innehåller ett antal särskilda avtalsvillkor, men i och med att avtalet inte hänvisar till offerten det är oklart i vilken utsträckning dessa ska anses ha blivit avtalsinnehåll.

Enligt avtalet gäller en upphandlingsperiod mellan 2009-12-01 – 2010-11-30, under vilken tid underliggande hyresavtal kan tecknas. Hyresperioden för underavtal är 36 månader från ingåendet av respektive underavtal under upphandlingsperioden, dock längst t.o.m. 2013-11-30. Enligt ”Tillägg 2” till ramavtalet förlängs upphandlingstiden t.o.m. 2011-11-30. Det framgår inte uttryckligen av Tillägget om detta innebär att längsta hyrestid förlängs med motsvarande tid (dvs. längst t.o.m. 2014- 11-30), dock framgår av därefter utfärdade sammanställningar av leveransgodkännanden att så är fallet.

De tillhandahållna elva sammanställningarna av leveransgodkännanden är numrerade 29786-001 – 011, och är daterade mellan 2010-03-31 (”uppstart 29786-001”) och 2011-06-22 (”uppstart 29786-

011”). Hyresperioden är, enligt samtliga sammanställningar av leveransgodkännanden, 36 månader från respektive startdag. Det sammanlagda anskaffningsvärdet enligt sammanställningarna är ca 75,5 MSEK och hyresavgiften tycks uppgå till ca 5,5 MSEK/månad (bägge exkl. moms). Enligt de särskilda avtalsvillkoren i offerten finns en ”bytesoption” för kommunen att under hyrestiden byta ut hyrd utrustning, samt kan kommunen vid hyrestidens utgång välja att antingen återlämna utrustningen samt byta till ny utrustning, enbart återlämna utrustningen, eller förlänga hyresperioden mot betalning av två månadsavgifter per kvartal (se dock kommentar ovan ang. om offerten utgör avtalsinnehåll).

Enligt bilaga 1 till avtalet (”ramavtalsrutin”) ska det finnas en specifik procedur för hur underavtal ska ”startas”. Såvitt vi kan avgöra är syftet med detta att det ska finnas en tydlig modell för hur Gävle kommun ska gå tillväga för att beställa datorpaket under ramavtalet. Det anges också bl.a. att Atea ska göra kvartalsvisa sammanställningar av kommunens beställningar, som även innehåller anskaffningsvärde, hyrestid m.m. De sammanställningar av leveransgodkännanden som hänvisas till ovan innehåller den information som anges i ramavtalsrutinen. Om ramavtalsrutinen i övrigt har följts av parterna eller inte är inte möjligt att utläsa av den dokumentation vi har fått.

3.1.1 Vad som regleras i avtalet

Xxxxx varor och tjänster omfattar avtalet?

Avtalet omfattar hyra av Lenovo-datorpaket med tillhörande avc-tjänster (enligt produktinformation på Ateas hemsida ”Atea Value Chain” – produktnära tjänster som bl.a. avser konfiguration och installation av datorer) samt dockningsstationer.

Vilken ansvarsfördelning finns mellan parterna?

Ateas huvudsakliga skyldighet enligt avtalet är att tillhandahålla hyresobjektet i avtalat skick vid hyrestidens ingång. Kommunens huvudsakliga skyldighet enligt avtalet är att erlägga avtalad hyra. Därutöver finns en rad särskilda skyldigheter för kommunen, såsom att undersöka hyresobjektet vid leverans och lämna leveransgodkännande, ej flytta på hyresobjektet, väl vårda och underhålla hyresobjektet under hyrestiden, teckna försäkring i eget namn till nyanskaffningsvärdet på hyresobjektet, samt återställa hyresobjektet vid hyrestidens utgång.

Vilka sanktionsmöjligheter finns enligt avtalet?

Det kan i sammanhanget noteras att de särskilda villkor som är bilagda avtalet anger att Atea inte i något fall ska ersätta skada som uppkommit så länge de har agerat ”normalt aktsamt”. Atea svarar inte heller i något fall för indirekt skada, och i tillägg utgör force majeure en ansvarsfrihetsgrund. På grund av en otydlig hänvisning till denna bestämmelse i avtalet, är det oklart om även kommunen omfattas av samtliga dessa ansvarsbegränsningar eller endast av force majeure bestämmelsen.

Kommunens sanktionsmöjligheter tycks vara tämligen begränsade. Reglering om Ateas ansvar för försening saknas helt. Enligt § 10 i de allmänna villkoren är kommunen skyldig att senast vid leverans undersöka levererat hyresobjekt och antingen lämna leveransgodkännande eller omedelbart skriftligen reklamera fel eller brister, dock att konsekvensen av gjord reklamation inte specifikt anges. Vidare gäller enligt § 11 i de allmänna villkoren att för hyresobjektet gäller den av fabrikanten vid tiden för kontraktets tecknande tillämpade garantin, samt att det är kommunen som ansvarar för att fel som omfattas av garantin omgående åtgärdas, eller om garantin inte gäller, åtgärdas av kommunen på egen bekostnad. Fel eller brist som uppstår befriar inte Gävle kommun från ansvaret att betala

hyreskostnader enligt avtalet. Det bör också noteras att som angetts ovan kommunen är ansvarig att på egen bekostnad teckna försäkring till nyanskaffningsvärdet på de produkter som omfattas av avtalet.

Är avtalet att beteckna som leasingavtal eller inte?

a) Allmänt om hyra av lös egendom

Vid hyra av lös egendom förblir hyresobjektet uthyrarens egendom genom hela hyresperioden. Hyresmannen ges endast en rätt att mot vederlag nyttja hyresobjektet under hyresperioden. Ingen kapitalinsats krävs, och när hyresperioden upphör ska hyresmannen återlämna hyresobjektet till uthyraren. Hyresmannen har en vårdplikt för hyresobjektet, men behöver inte i övrigt bekymra sig om eventuellt restvärde på objektet när det återlämnas. I och med hyresperiodens upphörande upphör också uthyrarens - hyresmannens avtalsrelation och inga förpliktelser finns kvar dem emellan.

Som utgångspunkt är det uthyraren som står risken för skador på hyresobjektet (förutsatt att skada inte vållats av hyresmannen). Emellertid gäller avtalsfrihet på hyresområdet, varför det är möjligt för uthyraren att skjuta över ansvaret på hyresmannen. Uthyraren kan skydda sig mot skador på hyresobjektet genom att själv försäkra det (och lägger då normalt kostnaden för detta på hyresmannen), men kan också kräva att hyresmannen själv tecknar lämplig försäkring.

Lagreglering om hyra av lös egendom saknas i princip i Sverige – åtminstone i kommersiella avtalsförhållanden råder avtalsfrihet (med visst förbehåll för avtalsvillkor som kan anses oskäliga enligt 36 § avtalslagen (1915:218) eller avtalsvillkorslagen (lag 1984:292 om avtalsvillkor mellan näringsidkare)). I vissa fall kan analogier göras till reglering i annan lagstiftning, som köplagen (1990:931) eller allmänna kontraktsrättsliga principer, men det anses allmänt att detta bör göras med försiktighet.

b) Allmänt om leasingavtal

Leasing är en blandning av kreditköp och hyra. Det finns två huvudtyper av leasingavtal, finansiell leasing och operationell leasing. Rättsläget avseende leasingavtal är likartat det för hyra av lös egendom enligt ovan.

Finansiell leasing innebär att ett finansbolag köper in varan och sedan hyr ut den till leasetagaren. Avtalet motsvarar ofta varans ekonomiska livslängd. Efter avtalstidens utgång lämnar leasetagaren tillbaka varan eller löser ut den mot det på förhand bestämda restvärdet. I bägge fallen står leasetagaren normalt den ekonomiska risken för att det faktiska marknadsvärdet är lägre än det beräknade restvärdet. Det är leasetagaren som själv får stå för service, underhåll, försäkringar o.s.v. Leasingavgiften motsvarar kostnaderna som leasegivaren (finansbolaget) har för anskaffningen av varan, t.ex. finansiella kostnader. Avgiften i avtalet är normalt rörlig, varför leasingavgiften i sådant fall ändras vid ändrat ränteläge.

Operationell leasing är mycket lik ett ”vanligt” hyresavtal, där leasegivaren normalt står för service, underhåll och försäkring av varan. Ingen äganderätt förväntas övergå vid avtalstidens slut, men leasetagaren kan ha option på att förlänga avtalet. Eftersom risken för leasegivaren är större än vid finansiell leasing, är avgiften normalt högre för leasetagaren vid operationell jämfört med finansiell leasing.

c) Bedömning av avtalet

Avtalet refererar genomgående till hyra av utrustningen. Det anges i de allmänna villkoren att uthyraren är ägaren till utrustningen, att endast nyttjanderätt upplåts samt anges ett antal förbud för hyrestagaren att fritt förfoga över hyresobjektet utan uthyrarens godkännande. Vidare ska hyresmannen vårda egendomen under hyrestiden, och är skyldig att återlämna den vid hyrestidens utgång. Det är därför enligt vår mening uppenbart att avtalet inte utgör ett köpeavtal, utan antingen ett hyresavtal eller leasingavtal.

Det finns, såvitt vi kan utläsa av den dokumentation vi fått tillgång till, inte någon möjlighet för kommunen att vid hyrestidens utgång överta den utrustning som hyrs enligt avtalet. Denna omständighet indikerar att avtalet inte är att betrakta som ett avtal om finansiell leasing, utan istället ett hyresavtal eller ett avtal om operationell leasing. (Det kan även noteras att det är av intresse hur kommunen bokfört betalning av hyresavgifterna, då finansiella leasingavtal bokförs som tillgångar och skulder i balansräkningen, med avskrivningar på tillgången och räntekostnader för skulden i resultaträkningen, medan vid operationella leasingavtal leasingavgiften endast redovisas som en kostnad i resultaträkningen.)

3.1.2 Utfyllande tolkning

Som angetts ovan finns ingen lagstiftning på detta område, utan avtalsfrihet råder. I den mån avtalsreglering saknas kan i viss utsträckning ledning hämtas från allmänna kontraktsrättsliga principer. Avtalet innehåller dock enligt vår bedömning specificerade bestämmelser om sanktionsmöjligheter, ansvarsbegränsningar m.m. som också i vissa avseenden innebär att parterna avtalat bort vad som annars kunde ha gällt enligt allmänna kontraktsrättsliga principer (såsom friskrivningen från indirekt skada). Utrymmet för att komplettera den avtalsreglering som finns avseende sanktionsmöjligheter, ansvarsbegränsningar etc. torde därför vara litet.

3.2 Flik 3

Fliken innehåller åtta enskilda konsultavtal som är identiskt uppbyggda:

• Konsultavtal Tjänster 35343 (Testledare klientplattform), gäller t.o.m. 2011-03-31

• Konsultavtal Tjänster 35609 (Arkitekt), gäller t.o.m. 2011-02-07

• Konsultavtal Tjänster 31664 (Hantering av specialklienter), gäller tillsvidare med en månads uppsägning (avtalet har såvitt vi förstår ersatt ett äldre avtal med samma avtalsnummer som också tillhandahållits, även om detta inte uttryckligen anges)

• Konsultavtal Tjänster 31665 (Nät, Trådlös kommunikation), gäller t.o.m. 2011-02-28 (avtalet har såvitt vi förstår ersatt ett äldre avtal med samma avtalsnummer som också tillhandahållits, även om detta inte uttryckligen anges)

• Konsultavtal Tjänster 31670 (Applikations- och distributionstest), gäller tillsvidare med en månads uppsägning (avtalet har såvitt vi förstår ersatt ett äldre avtal med samma avtalsnummer som också tillhandahållits, även om detta inte uttryckligen anges)

• Konsultavtal Tjänster 31854 (Projektledare, utrullning), gäller t.o.m. 2011-02-28

• Konsultavtal Tjänster 39897 (AD- och Plattformstjänster), gäller tillsvidare med en månads uppsägning

• Avtal Tjänster 40485 (Avser Efectes IT Service Management plattform), gäller tillsvidare med en månads uppsägning

Respektive avtal har ingåtts mellan Gävle kommun och Atea Sverige AB.

Det är inte helt tydligt om de avtal som har fast avtalstid har upphört att gälla, då det anges att de har en alternativt tre månaders ömsesidig uppsägningstid. Vad som gäller i det fall avtalet inte har sagts upp framgår inte, med undantag för att tre av avtalen förefaller ha ersatts av nyare avtal, se ovan.

Samtliga avtal anger att ”IT-företagens Allmänna Bestämmelser” ska gälla som allmänna villkor för avtalet. Det finns emellertid ett antal olika Allmänna bestämmelser och det anges inte vilka Allmänna bestämmelser som åsyftas. Med hänsyn till tjänsternas karaktär torde sannolikt Allmänna Bestämmelser IT-Tjänster avses, eller möjligen Allmänna Bestämmelser IT-Projekt. För avtal 40485 ingår förutom konsulttjänster avseende ”Efectes IT Service Managementplattform” även support och underhåll av nämnda plattform, varför här skulle kunna antas att även Allmänna Bestämmelser IT- Underhåll avses. I avsaknad av korrekt hänvisning eller kompletterande information i övrigt kan detta dock inte bekräftas.

3.2.1 Vad som regleras i avtalen

Den dokumentation vi har fått är bristfällig såtillvida att vi som sagt inte vet vilka Allmänna bestämmelser som ska utgöra avtalsinnehåll. Det är vidare otydligt definierat vilket arbete det är Atea ska utföra för Gävle kommun.

Enligt punkt 1 ”Avtalets intentioner och syfte” ska Gävle kommun och Atea utveckla ett ”partnersamarbete […] i syfte att på ett i alla avseenden effektivt sätt förvalta och utveckla Gävle Kommuns IT-plattform genom Ateas erbjudande inom området IT-infrastruktur”. Vidare anges i punkt

3 ”Ateas åtagande” att Atea ska ”utföra det arbete som specificeras i leveransavtalen”. Någon förklaring till vilka leveransavtal det är som åsyftas eller närmare beskrivning av vilket arbete Atea åtar sig att utföra för kommunens räkning finns emellertid inte. Ett flertal av avtalen avser inhyrning av en enskild namngiven konsult, där endast titeln på avtalet ger en indikation på vilken typ av konsulttjänster som ska utföras men arbetsbeskrivning i övrigt således saknas.

Med hänsyn till avtalens begränsningar (och brister i dokumentationen/oprecis hänvisning till Allmänna bestämmelser) har vi inte möjlighet att ge fullständiga svar på Gävle kommuns frågor. Det framgår emellertid att det är fråga om konsulttjänster (vars art inte är närmare beskriven) och att, eftersom det är fråga om tjänsteavtal, frågan om leasing inte är aktuell.

Noteras bör att det under flik 3 också tillhandahållits ett mail gällande prisförfrågan för datorer, med en specifikation av datortyper. Det är emellertid oklart vad mailet med tillhörande bilaga har för betydelse (om någon) i sammanhanget.

3.2.2 Utfyllande tolkning

Även om det är oklart vilka Allmänna bestämmelser som avses, kan det konstateras att samtliga dessa Allmänna bestämmelser innehåller en tämligen heltäckande reglering av leverantörens ansvar varför utrymmet för att komplettera avtalsregleringen avseende sanktionsmöjligheter, ansvarsbegränsningar etc. därför torde vara litet.

3.3 Flik 4

Fliken innehåller avtalet Projektavtal – Din It arbetsplats, mellan Gävle kommun och Atea Sverige AB. Avtalstiden framgår inte av den dokumentation vi har fått tillgång till.

3.3.1 Vad som regleras i avtalet

Xxxxx varor och tjänster omfattar avtalet?

Avtalet gäller köp av konsulttjänster. Enligt en ofullständig uppdragsbeskrivning (bilaga 1) är det fråga om ”[u]ppbyggnad av ny teknisk plattform för verksamhetsprojektet ”Din IT-arbetsplats”, baserad på Microsoft System Center och Ateas paketerade slutprodukter Jumpstart (klienthantering), Accelerator (självservice) och Compliance Manager (licenshantering). Projektet har till ”uppdrag att även leda utrullning av ny plattform/migrering av befintlig och avveckling av ej aktuell plattform/utrustning samt samordna funktionalitet med logistiktjänster”.

Utöver den ofullständiga uppdragsbeskrivningen anges att även ”Ramavtal mellan Kunden och Leverantören” samt standardavtalet IT-Företagen Allmänna bestämmelser IT-tjänster utgör bilagor till avtalet. Nämnda ramavtal är inte bilagt och det finns heller inte någon hänvisning som anger att det ramavtal som avses är detsamma som kommenteras under punkt 3.1 ovan, även om vi antar att så kan vara fallet.

Vilken ansvarsfördelning finns mellan parterna?

Allmänna bestämmelser IT-tjänster ställer upp allmänna regler kring vad som gäller för arbete under avtalet, t.ex. ska parterna samarbeta och samråda vid tjänstens utförande och leverantören ansvara för att utföra sina åtaganden med kompetenta medarbetare och på ett fackmannamässigt sätt. Någon mer specifik reglering av konkreta åtaganden återfinns emellertid inte i IT-tjänster.

Vilka sanktionsmöjligheter finns enligt avtalet?

Gävle kommuns sanktionsmöjligheter enligt Allmänna bestämmelser IT-tjänster är begränsade och omfattar i princip en möjlighet att begära att leverantören avhjälper fel som uppstått till följd av leverantörens försumlighet. Beställaren har också möjlighet att säga upp avtalet omedelbart om leverantören väsentligen bryter mot avtalet och inte rättar brottet inom 30 dagar från skriftlig anmodan därom, eller om leverantörens hamnar på obestånd, försätts i konkurs o.s.v.

Är avtalet att beteckna som leasingavtal eller inte?

Eftersom avtalet är ett konsultavtal är inte frågan relevant i detta sammanhang.

Övrigt

Värt att notera är att det under flik 4, i tillägg till avtalet, finns ett intyg om recyclingtjänster och säkerhet samt mailkorrespondens mellan Xxxxx Xxxxxxx på Kerfi och Gävle kommun om utfående av handling 09KS454-1 (troligen avseende aktuellt avtal). Vi kan emellertid inte avgöra vad de dokumenten har för relevans (om någon) i sammanhanget.

3.3.2 Utfyllande tolkning

Då vi inte har fått tillgång till det kompletta avtalet (d.v.s. inklusive fullständiga bilagor) är det inte möjligt att avgöra vad avtalet reglerar/missar att reglera, varför vi inte har möjlighet att göra någon utfyllande tolkning.

3.4 Flik 6

Fliken innehåller avtalet Underhållsavtal nr: 15771, som har ingåtts mellan Gävle kommun och Atea Sverige AB.

Avtalet gäller från 2008-09-10. Det förlängs kalenderårsvis om det inte sagts upp skriftligen senast tre månader före utgången av respektive år.

3.4.1 Vad som regleras i avtalet

Xxxxx varor och tjänster omfattar avtalet?

Avtalet omfattar underhåll av de maskin- och programprodukter som anges i bilaga 2 till avtalet. Dessa produkter är såvitt vi förstår nätverksswitchar från Cisco inklusive tillbehör till dessa, och avser således inte de PC-arbetsstationer som upphandlingen avsett. Ytterligare produkter kan läggas till efter överenskommelse. Underhållet är enligt två olika nivåer: HWS01 = programvaruunderhåll, frakt, försäkring och tekniskt stöd på plats hos kund och HWS05 = programvaruunderhåll, frakt, försäkring och tekniskt stöd för att kunden själv ska kunna utföra underhållet av sina produkter.

Vilken ansvarsfördelning finns mellan parterna?

Kommunen står risk och kostnader för produkter vid transport till leverantörens reparationsverkstad, leverantören för återtransport.

Leverantören ska dokumentera vidtagna åtgärder vid avhjälpande och förebyggande underhåll, samt sända sådan dokumentation till kommunen på dennes begäran.

Leverantören ska utföra underhåll i enlighet med avtalad underhållsnivå (HWS01/HWS05). Underhållsåtagandet ska utföras med lämplig personal, med omsorg, fackmannamässigt etc. Åtgärdande av fel omfattar endast de produkter som anges i avtalet inkl. bilagor.

Underhållet ska utföras med den skyndsamhet som omständigheterna kräver och minimum i enlighet med avtalad underhållsnivå. Avtalsvillkoren erbjuder möjlighet att avtala om dels inställelsetid (tid för påbörjande av felavhjälpande) och dels åtgärdstid (tid för åtgärdande av felet). Såvitt vi kan utläsa av tjänstebeskrivningen har inställelsetider men inte åtgärdstider avtalats. Såvitt vi kan se är dock inga särskilda sanktioner, såsom rätt till servicekrediter (prisavdrag), kopplade till bristande uppfyllelse av avtalad servicenivå.

Leverantörens åtagande att utföra underhåll omfattar inte fel som beror på ingrepp, ändringar eller felaktig hantering av kunden eller användning i strid med manualer etc.

Kunden förbinder sig att följa anvisningar för rengöring, skötsel o.s.v. från leverantören och tillverkaren. Kunden ska ge leverantören all nödvändig information för underhållets utförande och anvisa vilken produkt det är som inte fungerar. Kunden ska på egen bekostnad tillse att fjärrdiagnostik möjliggörs om det inte är tekniskt möjligt för en aktuell produkt. Felanmälan ska göras enligt

leverantörens föreskrifter. Kunden ska tillhandahålla utrymme för underhåll samt förbrukningsmaterial nödvändigt för underhållet. Kunden ansvarar också för säkerhetskopiering.

Vilka sanktionsmöjligheter finns enligt avtalet?

Avtalet anger ingen konkret påföljd för försening eller bristande uppfyllelse av avtalad inställelsetid. Vad avser ansvar för själva underhållsarbetet, anges under punkten ”Ansvar för underhåll” att om leverantören ”brister i sitt åtagande” ska denne på egen bekostnad åtgärda det bristfälliga arbetet (efter kundens reklamation). Om leverantören inte fullgör skyldigheter enligt avtalet efter kundens erinran, och kundens användning av produkter påverkas ”i mer än ringa omfattning” har kunden rätt till nedsättning av avgiften, dock längst under tre månader. I vissa fall har kunden också rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande för sådana produkter som påverkas ”i mer än ringa omfattning”. Kunden begränsas uttryckligen att rikta ytterligare anspråk mot leverantören för brist i underhållsåtagandet, såvida inte grov vårdslöshet eller uppsåt föreligger. Leverantören ansvarar för sakskada som orsakats genom försummelse, dock endast för direkt skada och begränsat till 35 prisbasbelopp per skadetillfälle. Parternas skadeståndsansvar är i övrigt begränsat till direkt skada till ett sammanlagt belopp om högst 12 månaders underhållsavgifter såvida inte uppsåt eller grov vårdslöshet föreligger.

I tillägg till ovanstående har parterna rätt att häva avtalet om motparten väsentligen åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet, i det fall det inte föreskrivs specifik sanktion på annan plats i avtalet och rättelse inte vidtas inom en månad från att mottagande av skriftlig anmodan att rätta felet/bristen. Parterna kan också häva avtalet omedelbart om motparten träder i likvidation, går i konkurs etc.

Är avtalet att beteckna som leasingavtal eller inte?

Eftersom avtalet är ett underhållsavtal är inte frågan relevant i detta sammanhang.

3.4.2 Utfyllande tolkning

Avtalet är ett tjänsteavtal, för vilket särskild lagreglering saknas. I den mån avtalsreglering saknas kan i viss utsträckning ledning hämtas från allmänna kontraktsrättsliga principer, Som angetts ovan saknas reglering avseende konsekvenser av försening (dvs. bristande uppfyllelse av avtalad servicenivå). Normalt brukar i avtal av denna typ anges en rätt för kunden att i sådana fall får prisavdrag på underhållsavgiften (s.k. servicekrediter). Påföljder för försening enligt allmänna kontrakträttsliga principer är normalt rätt att kräva fullgörelse, hävning och skadestånd. Såväl skadestånd som hävning regleras uttryckligen i avtalet, och rätt att kräva fullgörelse torde vara underförstådd. Den rätt till prisavdrag som följer av punkten ”Ansvar för underhåll” skulle i teorin kunna bli tillämplig vid fall av försening, om leverantören överhuvudtaget inte påbörjar felavhjälpning, men torde i praktiken bli mer relevant för brister i underhållsarbete som faktiskt utförs.

Vad avser konsekvenserna av fel i arbetet, innehåller avtalet en tämligen detaljerad reglering, som också innebär att parterna i viss utsträckning avtalat bort vad som annars kunde ha gällt enligt allmänna kontraktsrättsliga principer (såsom friskrivningen från indirekt skada). Det anges också uttryckligen att kunden begränsas uttryckligen att rikta ytterligare anspråk mot leverantören för brist i underhållsåtagandet, såvida inte grov vårdslöshet eller uppsåt föreligger. Utrymmet för att komplettera den avtalsreglering som finns avseende sanktionsmöjligheter, ansvarsbegränsningar etc. torde därför vara litet.

3.5 Flik 7

Fliken innehåller ett Support och inställelseavtal, avtalsnummer: 212000-2338-7-0700911. Avtalet har ingåtts mellan Gävle kommun och Atea Sverige AB.

Avtalet gäller 2007-10-01 – 2008-09-30, men förlängs automatiskt med tolv månader åt gången om det inte sagts upp skriftligen senast 60 dagar före respektive avtalsperiods utgång.

3.5.1 Vad som regleras i avtalet

Xxxxx varor och tjänster omfattar avtalet?

Avtalet gäller telefonsupport för Gävle kommuns backup-funktion. Omfattningen och innebörden av supporten är inte helt tydlig, men gäller telefonsupport avseende säkerhetskopiering/backup på följande produkter:

• Legato Network

• Bandrobot

• Backup Server

Det anges att IT-Företagens Allmänna bestämmelser IT-Tjänster, Allmänna bestämmelser IT- Underhåll samt Allmänna leveransvillkor 91 version 2004 ska utgöra bilagor till avtalet. Om motstridiga uppgifter förekommer ska huvudavtalet ha företräde framför dessa bilagor.

Det är oklart varför Allmänna leveransvillkor 91 ska utgöra bilaga, eftersom avtalet bara tycks gälla tjänster medan Allmänna leveransvillkor 91 gäller ”enkla leveranser av datorer och kontorsutrustningar”. Det kan också noteras att det är högst ovanligt att reglera samma tjänst (såvitt vi förstår är det nämligen endast fråga om en tjänst – telefonsupport) med flera, med varandra konkurrerande, standardvillkor varför det är oklart vilken avtalsreglering som gäller då standardavtalen i vissa avseende skiljer sig åt (det anges inte vilken hierarki standardavtalen har i förhållande till varandra i fall av motstridigheter).

Vilken ansvarsfördelning finns mellan parterna?

Enligt huvudavtalet: Ateas konsulter ska tillsammans med kommunen bestämma att ett ärende ska eskaleras vidare till tillverkaren. Atea ska driva ärendet mot tillverkaren om inte ”kunden har eget avtal med en tillverkare som är inblandad i problemet”, varvid kunden ska ”öppna ärendet mot den tillverkaren”. Atea ska vara alltid vara behjälplig och assistera ”med tester och information till samtliga inblandade tillverkare”.

Enligt Allmänna bestämmelser IT-Tjänster: Parterna ska samarbeta och samråda vid tjänstens utförande, samt utse varsin kontaktperson med ansvar för samarbetet.

Leverantören ska utföra åtaganden med lämpliga, kompetenta medarbetare och på ett fackmannamässigt sätt.

Kunden ska ge leverantören sådan information och det underlag om verksamheten, samt tillgång till kundens lokaler, som behövs för tjänstens genomförande. Kunden ansvarar för behandling av personuppgifter – leverantören ska följa instruktioner.

Leverantören ska på egen bekostnad försvara kunden mot krav eller talan om intrång pga. användningen av leverantörens arbete, samt kostnader och skadestånd som följer av dom eller förlikning, om kunden inom skälig tid underrättar leverantören om ev. krav.

Enligt Allmänna bestämmelser IT-Underhåll: Leverantören ska utföra underhåll enligt vad som anges i avtalet. Om det inte är specificerat ska leverantören ”avhjälpa funktionshindrande fel i Underhållsobjekt samt därutöver lämna distansstöd.” Leverantören ska använda kompetenta medarbetare och utföra arbetet fackmannamässigt, under normal arbetstid.

Kunden ska ”utse kontaktperson och ha överenskommen kompetens”, och vid behov ha nödvändig dokumentation över produkterna tillgänglig. Kunden ska vidare ange och vid behov visa hur fel yttrar sig, samt på begäran hålla en representant tillgänglig under leverantörens arbete. Om parterna kommit överens om att använda fjärrservice för underhåll ska kunden göra det möjligt för leverantören att få tillgång till underhållsobjektet på distans.

Kunden ska tillhandahålla arbetsutrymme för leverantören när underhåll utförs på plats hos kunden. Kunden ansvarar för säkerhetskopiering. Återstart av kundens system efter utfört underhåll ansvarar kunden själv för, liksom ”för införande av felrättningar och nya uppdatering av Programprodukt”.

Enligt Allmänna leveransvillkor 91 (version 2004): Kunden ska installera produkter, leverantören ska ge anvisningar (om annat inte angetts, vilket inte tycks vara fallet). Leverantören ombesörjer transport på begäran, vilken ska ersättas av kunden. Risken övergår på kunden vid leveransdagen. Produkter är leverantörens egendom till full betalning erlagts.

Vilka sanktionsmöjligheter finns enligt avtalet?

Enligt Allmänna bestämmelser IT-Tjänster: Vid försumlighet ska leverantören utan oskäligt uppehåll avhjälpa fel som kunden reklamerar inom tre månader från att denne upptäckte eller borde upptäckt felet. Parts skadeståndsansvar är begränsat till ansvar för direkt skada, till ett i avtalet angett belopp (vilket ej avtalats i detta fall). Om ej särskilt belopp avtalats, är skadeståndsskyldigheten begränsad till max 25 prisbasbelopp, dock högst motsvarande arvodet av tjänsten (vid uppdrag på löpande räkning, arvodet för de 12 senaste månaderna). Understiger arvodet ett prisbasbelopp är ansvaret dock begränsat till ett prisbasbelopp.

Bägge parter har rätt att säga upp avtalet till omgående upphörande om motparten väsentligen bryter mot avtalet och inte rättar brottet inom 30 dagar från skriftlig anmodan därom, samt om motparten försätts i konkurs etc.

Enligt Allmänna bestämmelser IT-Underhåll: Vid brister i sitt underhållsåtagande ska leverantören på egen bekostnad åtgärda det bristande underhållsarbetet efter kundens reklamation. Om kundens användning påverkas ”i mer än ringa omfattning” har kunden rätt till nedsättning av priset (vid fastpris) alternativt skäligt avdrag (vid löpande räkning). Om leverantören är försumlig har kunden rätt till skadestånd. Har servicenivåer avtalats ansvarar leverantören för avvikelser från dessa endast för vad som anges i villkoren för garanterad servicenivå, och kunden har inte rätt till ersättning därutöver såvida inte uppsåt eller grov vårdslöshet föreligger.

Om leverantörens brister i underhållsarbetet väsentliga har kunden rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande för berörda objekt vars funktionalitet påverkas ”i mer än ringa omfattning”, om leverantören inte vidtar rättelse efter skriftlig anmodan. För att få göra påföljd gällande måste

kunden meddela leverantören senast 90 dagar efter att denne märkt eller borde märkt felet – vid löpande räkning endast om krav framförts senast 90 dagar efter att underhållet utfördes. Det anges uttryckligen att leverantörens ansvar är begränsat till ovanstående, såvida inte uppsåt eller grov vårdslöshet föreligger.

Leverantören ansvarar för sakskada som orsakats genom försummelse, dock endast för direkt skada och begränsat till 35 prisbasbelopp per skadetillfälle. Parternas skadeståndsansvar är i övrigt begränsat till direkt skada till ett sammanlagt belopp om högst 12 månaders underhållsavgifter såvida inte uppsåt eller grov vårdslöshet föreligger.

I tillägg till ovanstående har bägge parter rätt att säga upp avtalet om motparten väsentligen bryter mot avtalet och inte rättar brottet inom 30 dagar från skriftlig anmodan därom, samt om motparten försätts i konkurs etc.

Enligt Allmänna leveransvillkor 91 (version 2004): Leverantören ska på egen bekostnad avhjälpa fel i produkt som består i att den inte uppfyller avtalad specifikation. Kunden måste dock anmäla fel inom skälig tid efter att denne har märkt felet. Fel som inte påtalats inom ett år från leveransdagen ansvarar inte leverantören för. Det anges uttryckligen att leverantörens ansvar för fel är begränsat till ovanstående, såvida inte uppsåt eller grov vårdslöshet föreligger.

Leverantören ansvarar för sakskada som orsakats genom försummelse, dock endast för direkt skada och begränsat till 35 prisbasbelopp per skadetillfälle. Parternas skadeståndsansvar är i övrigt begränsat till direkt skada till ett sammanlagt belopp om högst 15% av kontraktssumman för berörd produkt, (undantaget prisavdrag och räntor) såvida inte uppsåt eller grov vårdslöshet föreligger.

Kunden har rätt att häva avtalet om försenad leverans i mer än 30 dagar. Kunden får också häva om fel inte avhjälps i tid om felet är av väsentlig betydelse för kundens användning. Annars har kunden rätt till prisavdrag.

Är avtalet att beteckna som leasingavtal eller inte?

Eftersom avtalet är ett supportavtal är inte frågan relevant i detta sammanhang.

3.5.2 Utfyllande tolkning

Se kommentar till avtalet under Flik 6, punkt 3.4.2 ovan.

3.6 Flik 9

Det finns två avtal under fliken med samma namn och nummer: Hyreskontrakt, Avtalsnr: 29061-001. Avtalen skiljer sig åt i vissa avseenden men förefaller reglera samma hyresförhållande. Avtalen har ingåtts mellan Gävle kommun och Acento Finance AB och har överlåtits från Acento Finance AB till Nordea Finans Sverige AB.

På båda avtalen anges 36 månader som hyresperiod. Startdagen för hyresperioden förefaller vara 2007-04-20 även om detta inte uttryckligen anges.

3.6.1 Vad som regleras i avtalet

Xxxxx varor och tjänster omfattar avtalet?

Avtalen under fliken har samma avtalsnummer, och verkar vara identiska undantaget hyresobjektet vilket anges enligt följande på respektive avtal:

• Objekt: Clarion CX3 enligt order nr 82356987 (lagringsutrustning enligt xxxxxxx xxxxxxxxxx på avtalet) (avtal 1)

• Objekt: Underhållshyra (avtal 2)

Då beskrivningen av vad avtalen omfattar är mycket knapphändig, och de bifogade villkoren är ofullständiga är det inte möjligt att avgöra vad som har avtalats. En rimlig gissning är att det är fråga om hyra av lagringsutrustning. Hänvisningen till ”underhållshyra” är svårförståelig då ingen annan referens till underhållstjänster finns.

Vilken ansvarsfördelning finns mellan parterna?

Detta är inte möjligt att bedöma fullt ut eftersom det saknas fullständig dokumentation. Det anges emellertid på respektive kontrakt att kommunen ”väljer objekt och leverantör samt står riskerna för inköp, funktion och användning”.

I den del av de allmänna villkoren som vi har fått framgår bl.a. att hyresmannen svarar gentemot uthyraren, oberoende av vållande, för all skada som förorsakats sak eller person genom hyresobjektets ”brukande, transport till eller från hyresmannen eller på annat sätt”.

Vidare framgår att hyresmannen ska betala samtliga kostnader i samband med återtagande av hyresobjektet när avtalet/hyresperioden upphör. Om hyresobjektet har ”utsatts för icke normal förslitning” ska hyresmannen ersätta uthyraren ”med ett belopp motsvarande den onormala värdeminskningen”.

Vilka sanktionsmöjligheter finns enligt avtalet?

Av den dokumentation vi har fått framgår inte några sanktionsmöjligheter för kommunen.

Är avtalet att beteckna som leasingavtal eller inte?

Även om vi inte erhållit fullständig dokumentation antar vi att detta avtal är att beteckna som ett hyresavtal/leasingavtal baserat på de delar av avtalsdokumentationen som vi har erhållit.

3.6.2 Utfyllande tolkning

Då vi inte har fått tillgång till det kompletta avtalet (d.v.s. inklusive fullständiga bilagor) är det inte möjligt att avgöra vad avtalet reglerar/missar att reglerar, varför vi inte har möjlighet att göra någon utfyllande tolkning.

3.7 Flik 10

Fliken innehåller fyra st. avtal. Samtliga avtal har Gästrike inköp som beställare och följande motparter:

• ATEA Sverige AB (Avtal Nr 2286)

• Koneo Gävle/Princept AB (Avtal Nr 2288)

• Dell AB (Avtal Nr 2279)

• Office i Gävle AB (Avtal Nr 2287)

Avtalstiden är 2007-07-01 – 2010-06-30 med möjlighet till tolv månaders förlängning. Samtliga avtal har 2010-06-29 förlängts att gälla t.o.m. 2011-06-30.

Avtalen gäller för ”Gävle, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby kommun med bolag och kommunalförbund”.

3.7.1 Vad som regleras i avtalen

Xxxxx varor och tjänster omfattar avtalet?

Samtliga avtal gäller ”Leverans av PC och server med kringutrustning”. Det framgår emellertid inte närmare vilka produkter som omfattas, eller om det är fråga om köp, hyra eller leasing. Då det inte finns någon reglering som tyder på att det skulle vara fråga om hyra eller leasing är en rimlig slutsats emellertid att det är fråga om köp. Avtalen är i allt väsentligt likadana och behandlas gemensamt nedan.

Utöver avtalsvillkoren hänvisas till standardavtalet Avtal 90 version 2004. Det anges också att ”Förfrågan med tillhörande handlingar” och ”Anbud med tillhörande handlingar” ska vara bilagor – dessa dokument saknas emellertid varför det är oklart vad som verkligen har avtalats om. Eventuella ytterligare bilagor saknas också (det är även otydligt formulerat vilka bilagor som hör till avtalet).

Vilken ansvarsfördelning finns mellan parterna?

Enligt huvudavtalet: Installationstjänst ingår, varvid leverantören ska leverera och avemballera produkt och installera programvaror m.m. Leverantören tycks ha skyldighet att ta fram leveransstatistik. Leverans enligt DDP Incoterms 2000. Det kan också noteras att beställare inte lämnar någon volymgaranti.

Enligt Avtal 90 (version 2004): Kunden ska utföra erforderliga förberedelser för installation. Leverantören ska installera i överenskomna lokaler i enlighet med allmänt gällande svenska föreskrifter.

Risken övergår på kunden vid effektiv leveransdag. Produkterna är leverantörens egendom till dess full betalning erlagts.

Leverantören ska avhjälpa fel om leveransen inte uppfyller avtalad specifikation. Leverantören ansvarar dock inte för fel som beror på kunden, virus eller normal förslitning mm samt inte heller för fel som är ”utan betydelse för Leveransens användning och som inte innebär olägenhet för Kunden”. Fel måste anmälas inom skälig tid efter att det märks. Fel som påtalas senare än ett år från effektiv leveransdag ansvarar ej leverantören för.

Leverantören ska på egen bekostnad försvara kunden mot krav eller talan om intrång pga. användningen av levererade produkter, samt kostnader och skadestånd som följer av dom eller förlikning, om kunden inom skälig tid underrättar leverantören om ev. krav.

Vilka sanktionsmöjligheter finns enligt avtalet?

Enligt huvudavtalet: Beställaren har rätt att säga upp avtalet med tre månaders uppsägningstid om leverantören ”inte uppfyller de åtaganden som avtalet omfattar”. Sådan uppsägning kräver emellertid att beställaren har gett leverantören skriftlig erinran två gånger, och leverantören fortfarande inte uppfyller sina åtaganden.

Beställaren har vidare rätt att häva avtalet ”om Leverantören inte fullgör sina åtaganden”. Beställaren har dessutom rätt att ”omedelbart häva avtalet om Leverantören inte fullgör lagenliga skyldigheter gentemot samhället vad avser skatter, avgifter och antidiskrimineringslagstiftning, försätts i konkurs eller för övrigt befinns vara på sådant obestånd att företaget inte förväntas fullgöra sina åtaganden”.

Enligt Avtal 90 (version 2004): Vite vid leveransförsening: 0,5 % av kontraktssumman per påbörjad förseningsvecka, dock max totalt 10 % av kontraktssumman. Om mer än 90 dagars försening har kunden rätt att häva avtalet och i sådant fall kräva skadestånd.

Vid väsentliga fel som inte avhjälps med den skyndsamhet som omständigheterna kräver har kunden, efter att ha satt ut en slutlig frist för avhjälpande, rätt att häva avtalet samt rätt till skadestånd. Är felet inte avhjälpt inom sagda tidsfrist, men felet är inte att anse som väsentligt, har kunden endast rätt till prisavdrag motsvarande felet.

Leverantören ansvarar för sakskada som orsakats genom försummelse, dock endast för direkt skada och begränsat till 35 prisbasbelopp per skadetillfälle. Parternas skadeståndsansvar är i övrigt begränsat till direkt skada till ett sammanlagt belopp om högst 15% av kontraktssumman för berörd produkt, (undantaget prisavdrag, räntor och viten) såvida inte uppsåt eller grov vårdslöshet föreligger.

Är avtalet att beteckna som leasingavtal eller inte?

De tillhandahållna avtalsvillkoren, inklusive hänvisningen till Avtal 90 (version 2008), pekar på att avtalet avser att reglera köp av PC-utrustning, och att avtalet således inte utgör något hyresavtal/leasingavtal.

3.7.2 Utfyllande tolkning

I den mån avtalsreglering saknas för köp kan vägledning hämtas i köplagen (1990:931). Vår bedömning är dock att de tillhandahållna avtalsvillkoren, inklusive hänvisningen till Avtal 90 (version 2008), innehåller specificerade bestämmelser om sanktionsmöjligheter, ansvarsbegränsningar m.m. som också i vissa avseenden innebär att parterna avtalat bort vad som annars kunde ha gällt enligt allmänna kontraktsrättsliga principer (såsom friskrivningen från indirekt skada).

3.8 Flik 12

Fliken innehåller två avtal. Gästrike Inköp är beställare i bägge fallen och leverantör är:

• ATEA Sverige AB (Avtal Nr 2142, Ärendenr: 2006-1294)

• Interlan Gefle AB (Avtal Nr 2146, Ärendenr: 2006-1294)

Avtalen gäller 2006-11-27 – 2009-12-31 med möjlig förlängning med ytterligare 24 månader. I bägge fallen är förlängning gjord 2009-12-17 och avtalen gäller därmed t.o.m. 2011-12-31.

Avtalen gäller för ”Gävle, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby Kommun med bolag, förvaltningar och kommunalförbund”.

3.8.1 Vad som regleras i avtalen

Xxxxx varor och tjänster omfattar avtalet?

Då avtalen i allt väsentligt är likadana behandlas de gemensamt i det fortsatta. Bägge avtalen gäller ”Leverans av konsulttjänster IT för successivt uttag under avtalstiden”. Beskrivning av tjänsten ska finnas i Bilaga 1 till respektive avtal, men bilagan saknas.

Det anges att standardavtalet ABK 96 ska gälla för avtalet, vilket är något märkligt då detta är fråga om IT-tjänster och ABK 96 är tänkt att användas för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet. Vidare är inkorporeringen av ABK 96 i avtalet inte komplett och dåligt formulerad, vilket gör att det är otydligt om det är tänkt att hela eller bara vissa delar av ABK 96 ska tillämpas (”Allmänna leveransbestämmelser. Där annat ej förekommer i denna förfrågan ska nedanstående ABK 96 (Allmänna bestämmelser för Konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet av år 1996)”).

Det anges också att ”Förfrågan med tillhörande handlingar” och ”Anbud med tillhörande handlingar” ska utgöra bilagor. Dessa saknas emellertid.

Vilken ansvarsfördelning finns mellan parterna?

Enligt huvudavtalet: Huvudavtalet innehåller endast mycket begränsad reglering av ansvarsfördelningen mellan parterna eller vilka förpliktelser parterna har. Det anges emellertid att leverantören ska inneha konsultansvarsförsäkring och överlämna bevis om detta efter anmodan.

Enligt ABK 96: Konsulten ska iaktta god yrkessed vid uppdragets utförande. Beställaren ska lämna information, uppgifter och handlingar som konsulten behöver för att genomföra uppdraget och ansvarar också för samordning. För uppdrag preciserat vid anbudskonkurrens (vilket torde vara fallet här) ska omfattningen bestämmas av kontraktshandlingarna. Eftersom de är bristfälliga saknas mycket av underlaget för att avgöra ansvarsfördelningen.

Konsulten ska vidare (om så avtalats) upprätta en kvalitetsplan för uppdraget och samarbeta med andra som beställaren anlitat. Konsulten ska utföra arbetet fackmässigt och inhämta beställarens medgivande innan handlingar ges till någon annan för utförande av vad uppdraget avser. Konsulten ska anmäla behov av arbete som inte ingår i uppdraget till beställaren. Konsulten ska (på beställarens begäran) upprätta förslag till tidplan som ska gälla för uppdraget efter överenskommelse, och ska följa tidplanen. Xxxxxxx parten ska underrätta den andre om förhållanden som kan medföra att tidplanen ändras.

Beställaren ska vidare namnge konsulten då uppdragsresultatet alternativt objektet presenteras (bestämmelsen förefaller inte vara särskilt relevant för IT-konsulttjänster).

Slutligen ska konsulten arkivera originalhandlingar eller kopior i minst tio år från uppdragets slutförande. Datafiler och elektroniska konfigurationer ur vilka handlingarna framställts ska arkiveras i minst tre år (ytterligare en bestämmelse som förefaller vara helt missanpassad för IT-konsulttjänster).

Vilka sanktionsmöjligheter finns enligt avtalet?

Beställaren har vidare rätt att häva avtalet ”om Leverantören inte fullgör sina åtaganden”. Beställaren har rätt att ”omedelbart häva avtalet om Leverantören inte fullgör lagenliga skyldigheter gentemot samhället vad avser skatter, avgifter och antidiskrimineringslagstiftning, försätts in konkurs eller för övrigt befinns vara på sådant obestånd att företaget inte förväntas fullgöra sina åtaganden”.

Enligt ABK 96: Beställaren har rätt att avbeställa sådana delar av uppdraget som inte har genomförts. Vid avbeställning har konsulten rätt till ersättning för utfört arbete, nedlagda kostnader och avvecklingskostnader samt utebliven skälig vinst.

Beställaren har rätt att häva avtalet och få ersättning för skada om konsulten: väsentligt misskött uppdraget; begått ett väsentligt avtalsbrott; kommer på obestånd (och inte kan ställa säkerhet); överlåter avtalet utan beställarens tillåtelse, och detta är av stor betydelse för beställaren. Vid sådan hävning ska konsulten snarast efter besked därom överlämna resultatet av utfört arbete. Konsulten ansvarar endast för skador överstigande ett halvt basbelopp, dock maximalt 120 basbelopp (ej inräknat vite eller skadestånd för försening).

Konsulten ansvarar för skador som upptäcks inom tio år från det att uppdraget slutförs. Under denna tid är konsulten också (på egen bekostnad) skyldig att avhjälpa fel i handlingar som konsulten tillhandahållit – under förutsättning att beställaren framför krav på avhjälpande inom skälig tid efter det att felet upptäcktes eller borde ha upptäckts. Om felet inte avhjälps inom skälig tid efter att tillfälle därtill har getts, har beställaren rätt till avdrag på ersättningen ”om så är skäligt”.

Beställaren har rätt till vite om uppdraget har försenats. Har inte vite avtalats, vilket inte tycks vara fallet här, är skadeståndsskyldigheten för förseningen begränsad till arvodets storlek men max tio prisbasbelopp. Rätt till skadestånd eller vite förverkas om anspråk på ersättning inte har framförts skriftligen tre månader efter uppdragets upphörande/slutförande. Värt att notera är också att vite/skadestånd för försening tycks förutsätta att en tidplan för uppdraget har upprättats – vilket konsulten ska göra på beställarens begäran.

Är avtalet att beteckna som leasingavtal eller inte?

Eftersom avtalet är ett konsultavtal är inte frågan relevant i detta sammanhang.

3.8.2 Utfyllande tolkning

Avtalet är ett tjänsteavtal, för vilket ingen lagstiftning finns på området som fyller ut eventuella luckor i avtalet utan avtalsfrihet råder. Avtalet innehåller också en tämligen detaljerad reglering, som också innebär att parterna i viss utsträckning avtalat bort vad som annars kunde ha gällt enligt allmänna kontraktsrättsliga principer. Det anges också uttryckligen att konsultens ansvar för skada orsakad

genom vårdslöshet eller försummelse är begränsad till vad som anges i avtalet (ett utökat ansvar förutsätter således att grov vårdslöshet eller uppsåt föreligger). Utrymmet för att komplettera den avtalsreglering som finns avseende sanktionsmöjligheter, ansvarsbegränsningar etc. torde därför vara litet.

xxx.xxx.xxx/xx

Gävle kommun

Översyn av IT-avtal för Gävle kommun

Plats för ev. klientlogo eller bildtext

• Är avtalen att beteckna som leasingavtal eller hyresavtal?

• Vilka sanktionsmöjligheter finns enligt avtalen?

• Vilken ansvarsfördelning finns mellan parterna?

• Vilka varor och tjänster omfattar leveransen?

SLA/Krav

Prisbilaga

Huvudavtal

Viten

Tidsramar

Din IT-arbetsplats Rekommenderad avtalsbild

Priser

Krav

Tidsramar

Viten

UTKAST

Fråga	Kommentar
Vilka varor och tjänster omfattar leveransen?	Leveransen omfattar i huvudsak hyra av datorer samt köp av konsulttimmar. Det finns inget avtalat i leveransen som på ett övergripande plan tillgodoser en garanterad leverans inom en bestämd tid.
Vilken ansvarsfördelning finns mellan parterna?	Avseende hyresavtalen har Ateas huvudsakliga ansvar varit att leverera datorer. Garanti om viss volym inom viss tid har dock till stor del saknats. Till vissa delar har konsultavtalen angivit ansvar för leverantörer att tillhandahålla konsulttimmar över viss tid. Gävle kommun har inte haft några omfattande specifika förpliktelser förutom betalning och typiska vårdplikter för hyresobjekt.
Vilka sanktionsmöjligheter finns enligt avtalen?	Avtalen saknar i allt väsentligt sanktionsmöjligheter, även om de förekommer genom hänvisningar till standardavtal. Till viss del kan skadestånd eller vite framtvingas. Dock saknas till största delar definierade prestationer att koppla sanktioner mot.
Är avtalen att beteckna som leasingavtal eller hyresavtal?	Avtal 29786 har bedömts vara avtal om hyra.

Hyra/leasing av datorutrustning – avtal 29786 och 29061-001

Avtal om hyra

Tydlig prisbild

Vaga kravspecifikationer

Otillräcklig vitesmöjlighet

Köp av konsulttjänster

Avtal om köp av konsulttimmar

Vaga

kravsp

ecifikationer

Korta avtalstider

Oklar totalkostnad

och viten

Ny klientplattform

Övergripande avtal

Bättre möjligheter att

ställa krav

Sanktionsmöjligheter

Tydligare

totalkostnad

Utifrån vår granskning har vi noterat att Gävle kommun har möjlighet att arbeta mot en förbättrad avtalssituation som

reglerar följande områden.

•Möjligheter för beställaren att ställa leverantören till svars genom viten vid uteblivna eller

försenade leveranser

•Förutsägbara kostnader i vart fall för de delar av inköpen där det är möjligt

•Tydligt definierade ansvarsfördelningar med avseende på såväl hela IT-systemen som på ansvar för delprojekt

•Tydligt definierade tidsramar

•Tydligt definierade kvalitetsbeskrivningar

•Tydligt definierade leveransmål

Document Metadata

Table of Contents

R E V I S I O N S R AP P O R T

Document Metadata