UPPLEVDA KONSEKVENSER AV DET NORDISKA SKATTEAVTALET

på uppdrag av Grensetjänsten Norge-Sverige, Nordkalottens Gränstjänst Haparanda/Skibotn

och Øresunddirekt Sverige

UPPLEVDA KONSEKVENSER AV DET NORDISKA SKATTEAVTALET

på uppdrag av Grensetjänsten Norge-Sverige, Nordkalottens Gränstjänst Haparanda/Skibotn

och Øresunddirekt Sverige.

Analysen är utarbetad av Øresundsinstituttet och skriven av Xxxx Xxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxx, Xxxx

Xxxxxxxx och Xxxx Xxxxxx. Layout: Øresundsinstituttet.

Omslagsfoto: News Øresund och Xxxxx Xxxxxxxxx.

November 2018 xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxx

FÖRORD

Att betala skatt är i dag för de allra flesta något som sker utan att man behöver bekymra sig om det, så länge inkomsten kommer från en källa innanför landets gränser. Kommer inkomsten, eller delar av den, från ett annat land är det en helt annan sak – då ska personen plötsligt navigera i ett landskap bestående av två länders lagar och regler.

Det nordiska skatteavtalet kom till för att undvika dubbelbeskattning av personer i de nordiska länderna som arbetar, eller har annan inkomst, från ett annat nord- iskt land än bosättningslandet. Men det kan vara ganska svårt för den enskilde att veta precis vilka regler som gäller och informationskontoren upplever ofta att gränsarbetarna är ganska osäkra på skattereglerna.

Mot denna bakgrund och eftersom det nordiska skatteavtalet med stor sanno- likhet ska omförhandlas i framtiden har Øresundsinstituttet på uppdrag av de nordiska informationstjänsterna (Grensetjänsten Norge-Sverige, Nordkalottens Gränstjänst Haparanda/Skibotn och Øresunddirekt Sverige) gjort en kartläggning och analys av konsekvenserna av det nordiska skatteavtalet för privatpersoner och företag.

Grensetjänsten Norge-Sverige

Nordkalottens Gränstjänst Haparanda/Skibotn Øresunddirekt Sverige

FOTO: NEWS ØRESUND

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. SAMMANFATTANDE ANALYS. 6

2. Gränsområde: SVERIGE-NORGE 14

2. Gränsområde: NORGE-FINLAND 28

2. Gränsområde: FINLAND-SVERIGE 40

2. Gränsområde: DANMARK-SVERIGE 52

6. Appendix: DET NORDISKA SKATTEAVTALET OCH GRÄNSPENDLING 64

7. Appendix: KÄLLFÖRTECKNING, INTERVJULISTA OCH OM RAPPORTEN 66

FOTO: NEWS ØRESUND

SKATTEREGLER GER ADMINISTRATIVT MERARBETE OCH SVÅRÖVER- SKÅDLIGA FÖLJDER

Det nordiska skatteavtalet har skrivits för att undvika dubbelbeskattning av pendla- re och säkra gränskommunernas skatteintäkter och ekonomi. Det finns en utbredd uppfattning bland enskilda gränspendlare och deras arbetsgivare om att det är svårt att få rätt information, att skattereglerna leder till administrativt merarbete och innebär en risk för restskatt, samt att skillnaden i beskattning mellan gränsgångare och icke-gränsgångare är orättvis. Det finns en risk för att potentialen i en gränsöver- skridande nordisk arbetsmarknad inte tas tillvara, då människor försöker undvika att arbeta över gränsen för att slippa hantera olika regler för skatt och socialförsäkring.

Många nordbor pendlar till ett annat nordiskt land för att arbeta. För att undvika dubbel- beskattning slöts det nordiska skatteavtalet 1996. Som utgångspunkt ska pendlarna be- tala skatt i arbetslandet, men det finns en rad så kallade gränskommuner i Sverige, Norge och Finland där pendlarna ska betala skatt i bosättningslandet. Uppdraget för denna rap- port har varit att beskriva upplevda problem i relation till reglerna kring skatt på lön och so- cialförsäkringsförmåner för gränspendlare och gränsgångare. Utgångspunkten har varit att undersöka och beskriva de konsekvenser och svårigheter som har identifierats utifrån infor- mationstjänsternas ackumulerade erfarenheter

och intervjuer med berörda gränspendlare, arbetsgivare och kommuner om hur de upp- lever reglerna för skatt och socialförsäkring för dem som pendlar över landsgränser.

Rapporten har utarbetats av Øresundsin- stituttet på uppdrag av de nordiska gräns- tjänsterna Grensetjänsten mellan Norge och Sverige, Nordkalottens Gränstjänst, samt Øresunddirekt Sverige. I arbetet med rap- porten har 35 intervjuer gjorts med personer som har erfarenhet av gränspendling, samt arbetsgivare och kommuner i gränsområdena. Ett stort antal av dessa, men inte samtliga, redovisas i rapporten. Övriga utgör en del av underlaget till de beskrivningar som görs.

Gränspendlingen inom Norden är omfattande. Det finns tyvärr inga färska siffror för gränspendlingen eftersom statistiksamarbetet mellan de nordiska län- derna för tillfället har upphört. Men enligt en sam- manställning som Øresundsinstituttet gjorde 2017, baserad på siffror från skilda år och källor, pendlar runt 64 000 personer mellan de nordiska länderna. Majoriteten pendlar till Norge, medan Sverige är det land som flest pendlar ut ifrån. Även om valutaskill- naderna har minskat och därmed även den ekono- miska fördelen för svenskar och finländare att arbeta i Norge lär landet behålla sin position som det mest populära att pendla till. Det råder fortfarande brist på arbetskraft i Norge och lönenivån är hög. Under 2017 har informationstjänsten Hallo Norden dock märkt en tendens till att färre personer hör av sig med frågor om Norge, enligt årsrapporten 2017.

Det indikerar möjligen att pendlingsintresset för landet minskar, men skullle också kunna bero på att informationen är tydlig. Enligt årsrapporten fick Hallo Norden i stort sett en lika stor andel frågor kring Danmark och Sverige som kring Norge.

Framför allt gäller frågorna arbete, utbildning, skatt, folkbokföring och pension.

Grensetjänsten Sverige-Norge har däremot inte märkt någon minskning av antalet frågor. Under det senaste året har skatte- och deklarationsfrågor kring Norge varit de mest välbesökta på webbplatsen.

Utöver dagens gränspendlare finns ett stort antal tidigare pendlare eller övriga inkomstmottagare som mottar pension eller andra sociala förmåner från

ett annat nordiskt land. Därmed är antalet perso- ner som har någon slags anknytning till ett annat nordiskt land och som berörs av regler kring skatt, socialförsäkring och pension mycket större.

Otydliga regler och svårt att få rätt svar

Ett återkommande problem som lyfts fram av så gott som samtliga intervjupersoner är bristen på infor- mation kring reglerna för skatt och socialförsäkring. Att det finns olika regler baserat på var man bor är inte alltid helt tydligt och bland pendlarna kan det även upplevas som orättvist att två personer som båda gränspendlar exempelvis från Sverige till Norge kan bli beskattade på olika sätt utifrån vilken kommun

de arbetar och bor i. Några av intervjupersonerna har skickats runt mellan olika myndigheter och fått olika

– och ibland felaktiga – svar, eftersom handläggarna på myndigheterna inte alltid är medvetna om skillna- den på gränsgångare och icke-gränsgångare.

Bland annat har gränspendlare mellan Finland och Norge vid upprepade tillfällen blivit felaktigt beskattade i Norge, då skattekontor i södra Norge

inte känt till gränsgångarregeln. Detta berättar Nordkalottens Grensetjeneste som haft kontakt med många pendlare i frågan, och bekräftas också i intervjuer till denna analys.

Många intervjupersoner i olika gränsområden vittnar om att det gäller att få tag i rätt kontor eller handläggare på myndigheterna för att få korrekta svar. Vissa pendlare har också råkat ut för att de blivit runtskickade mellan olika myndigheter som gett motstridiga besked eller hänvisat vidare till varandra.

Att myndigheterna inte alltid vet vilka regler som gäller för gränsgångare och gränspendlare skapar osä- kerhet och det finns risk för att rättssäkerheten brister så att olika personer får olika besked, i och med att det är svårt att överskåda och förutsäga följderna

av reglerna för skatt och socialförsäkringsförmåner. Det lägger också ett stort ansvar på den individuella gränspendlaren att se till att det blir rätt.

Oförutsägbarhet för gränsgångare

De intervjupersoner som upplever beskattningen som mest problematisk är gränsgångare, som beskattas

i bosättningslandet trots att de arbetar i ett annat nordiskt land (se faktaruta på sidan 9). Det gäller i allra högst grad svenskar eller finländare som arbetar i Norge. Gränsgångare får bruttolönen utbetald från arbetsgivaren i arbetslandet, efter avdrag för eventu- ella sociala avgifter, och ska själv betala in skatten till skattemyndigheten i bosättningslandet. Det fungerar i stort sett som en egenföretagares preliminärdeklara- tion, genom att personen själv anger sin förväntade inkomst till skattemyndigheten och betalar in skatten till ett skattekonto. Men gränsgångarna har inte aktivt valt att betala sin skatt på det sättet. Situatio- nen försvåras ytterligare om en gränsgångare saknar fast jobb med en fast månadslön, eftersom det då

blir svårare att beräkna den månatliga skatten. Detta gäller exempelvis om lönen baseras på oregelbundna arbetstider, som för timvikarier, eller skiftande arbets- tider och extra arbetspass. Dessutom kan valutakurs- svängningarna försvåra förutsägbarheten i hur mycket skatt som ska betalas in eftersom lönen betalas ut i en annan valutakurs än den som skatten beräknats ifrån.

Flera av intervjupersonerna upplever att det är svårt att uppskatta hur mycket skatt som ska betalas på årsinkomsten och att det är ett stort ansvar att lägga på den enskilda arbetstagaren. De efterlyser att ansvaret för gränskommunernas ekonomi och skat- teinkomster ska flyttas från individen till staterna.

Mindre pengar kvar i plånboken

Alla gränsgångare betalar alltså skatt i bosättnings- landet, men de är socialförsäkrade i arbetslandet.

Det innebär att de som arbetar i Norge och Finland ska betala sociala avgifter på sin lön i arbetslandet. Trygdeavgiften i Norge är 8,2 procent och de sociala avgifterna i Finland är 8,25 procent. I Sverige är

det arbetsgivaren som betalar de sociala avgifterna genom arbetsgivaravgiften.

Dessa skillnader mellan länderna skapar ibland effekter som av gränspendlarna upplevs som orättvisa, eftersom eventuella justeringar som gjorts av skattesatserna för att kompensera för de sociala avgifterna inte alltid kommer dem till godo. En gränsgångare som bor i Sverige och arbetar i Norge betalar alltså svensk skatt, som är högre än den norska, men betalar också trygdeavgift. Det innebär att denna gränsgångare får ut mindre lön efter skatt jämfört med en person som både betalar skatt och sociala avgifter i Norge.

Gränsgångare som bor i Finland och arbetar i Norge får på grund av skillnader i hur de sociala avgifterna definieras i de båda länderna inte dra av hela beloppet som har betalats för den norska trygdeavgiften, utan 97,8 procent. Det gäller beskattningsåret 2018 – tidigare har de enbart fått dra av en mindre del av beloppet.

Dessa upplevda ekonomiska orättvisor innebär, bedömer flera intervjupersoner, att det ekonomiska incitamentet att ta ett jobb i en gränskommun

inte är lika starkt – trots skillnader i lönenivå och valutakurs. För att komma runt problemet berättar intervjupersoner att det har blivit vanligt att mot reglerna folkbokföra sig i en annan kommun för att slippa bli beskattad som en gränspendlare, och andra pekar på att fler väljer att köra till ett jobb längre in i landet för att undvika gränsgångarreg- lerna. Men det finns också en risk att pendlingen

i sig minskar, i flera gränsområden. Ett exempel är Nordnorge, där kommunerna som vänt sig till Nordkalottens Grensetjeneste uppger att det har blivit svårare att rekrytera personal från Finland,

vilket utgör en reell risk för kommunernas möjlig- heter att erbjuda vård och annan offentlig service till sina invånare.

Ändringen i artikel 18 – risk för restskatt och osäkerhet kring skattenivån

2009 gjordes en ändring i artikel 18 i det nordiska skatteavtalet. Det är en liten ändring med stor betydelse, där orden ”får enbart beskattas” byttes ut mot ”får beskattas”. Det vill säga att principen för beskattning i två länder ändrades från exempt till credit-metoden. Det innebär att både arbetslan- det och bosättningslandet har rätt att ta ut skatt på socialförsäkringsförmåner från en gränspendlare.

Först tas skatten ut i arbetslandet, men därefter kan även bosättningslandet kräva eventuell mellan- skillnad på skatten om detta landet har en högre skattenivå. I samband med ändringen infördes övergångsregler som innebär att personer som fick socialförsäkringsförmåner innan den 4 april 2008 och fortfarande bor kvar i samma land enbart ska betala skatt i arbetslandet. Att det finns skillnader mellan hur två personer beskattas kan bidra till osäkerhet kring reglerna och kan upplevas proble- matiskt i relation till rättssäkerheten.

Men ändringen har även haft andra konsekven- ser för gränspendlare. Bland annat uppmanade Nordiska Rådet 2014 Nordiska Ministerrådet att göra en översyn av skatteavtalet i förhållande till inkomst och förmögenhetsbeskattning eftersom att det skapat stora problem bland annat för norska pensionärer som bosatt sig i Sverige. Bland intervjupersonerna i denna rapport finns exempel på pensionärer som fått restskatt på sin pension. De pekar på att det varit mycket svårt att förutsäga hur mycket skatt som skulle betalas på pensionen och det därför kommit en oväntad stor extraräk- ning från skattemyndigheten. Det är särskilt ett

problem i de fall då skattenivån i bosättningslandet är högre än i arbetslandet, eftersom det då uppstår en mellanskillnad som ska beskattas.

För gränspendlare som jobbar i Norge betyder ändringen även att de riskerar högre skatt vid sjuk- skrivning. Om pendlaren får sjukpenning utbetald från NAV i stället för som sjuklön från arbetsgi- varen gäller artikel 18 och pendlaren ska då även skatta på mellanskillnaden upp till skattenivån i bosättningslandet.

Att gränspendlarna måste deklarera såväl i arbetslandet som i bosättningslandet medför enligt flera intervjupersoner en del administrativt mer- arbete för pendlarna såväl som för myndigheterna som ska hantera detta. Framför allt handlar svårig- heterna om att länderna inte alltid delar informa- tion med varandra digitalt, vilket ställer krav på att gränspendlarna själva måste kunna dokumentera sina inkomster samt inbetalningar för skatt- och socialförsäkring. Ofta måste deklarationerna göras manuellt, på papper, eftersom gränspendlarna inte har tillgång till digitala tjänster i det ena landet.

Det kan ställa till problem i en vardag där exem- pelvis lönebesked inte alltid finns i fysisk form.

En rörlig arbetsmarknad med ffer pro- jektanställningar ger osäkerhet kring skatt

Arbetsmarknaden i Norden har under flera år förändrats bland annat i relation till rörlighet och

flexibilitet. Det blir vanligare med visstidsanställ- ningar, projektanställningar och att jobba hos flera arbetsgivare samtidigt. I Sverige visar till exempel en kartläggning från LO och Svenskt Näringsliv att andelen tidsbegränsade anställningar, som bland annat omfattar timvikarier, projektanställningar och provanställningar, har ökat.

Detta har också lett till att gränstjänsterna får fler komplicerade frågor. För en gränsgångare innebär skiftande arbetstider och arbetsgivare en extra oförutsägbarhet kring skatt och socialför- säkring, jämfört med att ha en fast inkomst varje månad från en arbetsgivare. Ständigt nya inkomst- besked måste lämnas till skattemyndigheterna, för varje månad som inte är den föregående lik. Det kompliceras ytterligare om en person jobbar i både gränskommuner och icke-gränskommuner efter- som inkomsten då ska beskattas i olika länder.

Dessutom får problemen ytterligare en dimen- sion för dem som jobbar hos flera arbetsgivare och i två olika länder. Om arbetet i bosättningslandet överstiger 25 procent eller om det sker för en offentlig arbetsgivare blir arbetsgivaren i arbets- landet skyldig att betala sociala avgifter i bosätt- ningslandet. Detta enligt EU:s regelverk, som även Norge förbundit sig att följa. Särskilt för danska arbetsgivare är detta en stor fråga i och med att de sociala avgifterna är avsevärt högre i Sverige än i Danmark.

Pendlingsmönster – lönsamt att pendla längre

Som några intervjupersoner pekat på leder reglerna för gränsgångarna till att vissa pendlare föredrar att pendla till kommuner som inte är gränskommuner. Därmed undgår de gränsgångarregeln och blir be- skattade i arbetslandet. De slipper det administrati- va besväret och det ger i vissa fall även mer pengar kvar i plånboken efter skatt. Att vissa gränspend- lare väljer att pendla längre kan få konsekvenser såväl för miljön som för den enskilda pendlaren och dennas eventuella familj, så som mindre fritid och högre transportkostnader. Detta gäller fram för allt gränsgångare som pendlar till Norge. Frågan

är hur den pågående kommunsammanslagningen i Norge kommer att påverka situationen. Med större kommuner längs gränsen kommer fler att räknas som gränsgångare. Det finns risk att både miljön och de enskilda pendlarna förlorar på detta.

Möjlighet att underlätta för gränsgångarna

För närvarande håller de nordiska länderna på att ratificera en ändring i det nordiska skatteav- talet, som dock enbart gäller företagsbeskattning.

VEM ÄR GRÄNSGÅNGARE?

Den som:

1. har hemvist i en gränskommun (en kom- mun som gränsar till ett annat land – Obs endast landgräns) och

2. arbetar i en kommun i det andra landet som gränsar till hemlandet (endast land- gräns)

3. övernattar i hemvistkommunen minst en gång per vecka

Notera att hemvist- och arbetskommunerna inte behöver gränsa till varandra.

I övrigt står inga ändringar i skatteavtalet på agendan, enligt skatte- och finansdepartementen i Sverige, Finland och Danmark. Det har dock

tidigare föreslagits att det nordiska skatteavtalet ska ses över och problematiken har diskuterats bland annat i Gränshinderforum. Som tidigare nämnts rekommenderade Nordiska Rådet år 2014 Nordiska Ministerrådet att se över skatteavtalet i förhållande

till reglerna för att undvika dubbelbeskattning på in- komster, samt att undersöka hur det kan säkerställas att myndigheterna upplyser medborgarna korrekt och entydigt om reglerna.

De personer som intervjuats i samband med den- na analys lyfter fram följande önskemål om hur det nordiska skatteavtalet och andra förhållanden kring gränspendlingen skulle kunna förändras:

- Många önskar att gränsgångarregeln helt tas bort, så att alla betalar skatt i arbetslandet. Därefter får staterna fördela skatteinkomsterna till rätt land och kommun.

- Med digital tillgång till systemen i de övriga nordiska länderna skulle vardagen förenklas för många gränspendlare, som skulle få lättare att deklarera, att hantera dokument och blanketter från myndigheterna och begära socialförsäkrings- förmåner. Det skulle också förutsätta att staterna fick möjlighet att dela digitala uppgifter med varandra, exempelvis för inkomst. Enligt rapporten Nordisk mobilitet 2018 från Nordiska Minister- rådet så finns det ett förslag om att medborgarna ska kunna använda sitt nationella elektroniska ID i hela Norden.

- Ökad kunskap om lagar och regler i för- hållande till gränspendling hos myndigheternas handläggare skulle avsevärt minska problemen för gränspendlarna.

ÖVERSIKT: 14 GRÄNSPENDLINGSSITUATIONER I DE NORDISKA GRÄNSOMRÅDENA

Det nordiska skatteavtalet omfattar gränspendla- re i Norden och reglerar bland annat i vilket land inkomstskatt och sociala avgifter ska betalas. De nordiska gränspendlarna kan beroende på var de arbetar och bor beskattas på olika sätt. Nedan ges en kortfattad sammanfattning för hur det fungerar i 14 sådana situationer, som alla förutsätter att

FOTO: NEWS ØRESUND

gränspendlaren enbart har en arbetsgivare och inte arbetar i både en gräns- och en icke-gränskommun.

NORGE-SVERIGE

Bor i Sverige, arbetar i Norge – gränsgångare

Skatt: Betalar skatt i Sverige enligt svenska regler. Xxxxx själv lämna in preliminära självdeklaratio- ner för att få sin skatt fastställd av Skatteverket och själv betala in pengarna på skattekontot.

Ska dock betala skatt i Norge på utbetalningar från den norska socialförsäkringen (NAV) och på norsk pension. Credit-metoden tillämpas1 vilket innebär att man i vissa fall kan bli beskattad i både Norge och Sverige för inkomsten. Sjuklön från arbetsgivaren, i motsats till sjukpenning från NAV, beskattas som vanlig lön. Om man arbetar både i en gränskommun och i en icke-gränskommun ska bara den delen av inkomsten som är hänförlig till arbetet i gränskommunen beskattas i Sverige, och den övriga inkomsten i Norge.

Socialförsäkring: Socialförsäkrad i Norge som huvudregel. Ska betala trygdeavgift på 8.2 % av bruttolönen i Norge. För pensionärer är tryg- deavgiften 5.1 %. Får göra avdrag för detta i Sverige, men inte avräkna hela trygdeavgiften från den svenska skatten. Arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgift som varierar från 0 % till 14.1 % beroende på region.

Bor i Sverige, arbetar i Norge – ej gränsgångare

Skatt: Betalar i de allra flesta fall skatt i Norge (undantag: fartyg, luftfarkost, i vissa fall olja och naturgas, Svinesundsbron m.m.). På lönen betalas skatt endast i Norge eftersom Sverige tillämpar exempt-metoden, medan socialförsäkringsför- måner och pension i vissa fall beskattas i både Sverige och Norge (credit-metoden)1.

Socialförsäkring: Socialförsäkrad i Norge som huvudregel. Ska betala trygdeavgift på 8.2 % av bruttolönen i Norge, enligt norska regler. För pensionärer är trygdeavgiften 5.1 %. Arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgift som varierar från 0 % till 14.1 % beroende på region.

Bor i Norge, arbetar i Sverige – gränsgångare

Skatt: Betalar skatt i Norge enligt norska regler. Xxxxx lämna in ansökan om forskuddsskatt till Skatteetaten och själv betala in pengarna på skat- tekontot. Socialförsäkringsförmåner och pension beskattas i Sverige med credit-metoden, vilket inne- bär att de även kan bli skattpliktiga i Norge1. Om man arbetar både i en gränskommun och i en icke-gräns- kommun ska bara den delen av inkomsten som är hänförlig till arbetet i gränskommunen beskattas i Norge, och den övriga inkomsten i Sverige.

Socialförsäkring: Socialförsäkrad i Sverige som huvudregel vilket innebär att arbetsgivaren måste betala svenska arbetsgivaravgifter (inklusive sociala avgifter) på 31.42 % av bruttolönen. Om arbetsgi- varen saknar fast driftställe i Sverige blir arbetsgi- varavgiften runt 10 % lägre. Behöver inte betala den norska trygdeavgiften på arbetsinkomst.

Bor i Norge, arbetar i Sverige – ej gränsgångare

Skatt: Betalar skatt i Sverige som huvudregel (undantag: fartyg, luftfarkost, i vissa fall olja och naturgas, Svinesundsbron m.m.). Om gränspendla- ren inte har väsentlig anknytning till eller inte vistas i Sverige stadigvarande har denne möjlighet att bli beskattad enligt SINK-skatt (25 % statlig skatt utan möjlighet till avdrag) eller att omfattas av ”vanli- ga” regler (inkomstskattelagen). Norge tillämpar ”exemption with progression”-metoden, vilket

innebär att personen undantas från skatt på lönen i Norge, men att inkomsten från Sverige räknas med när skattesatsen på övriga inkomster i Norge ska fastställas. Socialförsäkringsförmåner och pension beskattas i Sverige med Credit-metoden, vilket innebär att de även kan bli skattepliktiga i Norge1.

Socialförsäkring: Socialförsäkrad i Sverige som hu- vudregel vilket innebär att arbetsgivaren måste betala svenska arbetsgivaravgifter (inklusive sociala avgifter) på 31.42 % av bruttolönen. Om arbetsgivaren saknar fast driftställe i Sverige blir arbetsgivaravgiften runt 10

FOTO: XXXXX XXXXXXXXX

% lägre. Behöver inte betala norsk trygdeavgift.

SVERIGE-FINLAND

Bor i Sverige, arbetar i Finland – gränsgångare

Skatt: Betalar skatt på lönen i Sverige enligt svenska regler. Xxxxx lämna in preliminära självdeklarationer för att få sin skatt fastställd av Skatteverket och själv betala in pengarna på skattekontot. Ska dock betala skatt i Finland på utbetalningar från den finländska socialförsäk- ringen och på finländsk pension. Credit-metoden

tillämpas1 vilket innebär att man i vissa fall kan bli beskattad i både Finland och Sverige för inkom- sten. Sjuklön från arbetsgivaren beskattas som vanlig lön. I Finland beror det dock på arbetsstäl- lets kollektivavtal hur länge arbetsgivaren betalar sjuklön och därefter är det KELA Folkpensionan- stalten som betalar ut sjukdagpenning, vilket be- skattas med 35 procent källskatt. Om man arbetar både i en gränskommun och i en icke-gränskom- mun ska bara den delen av inkomsten som gäller arbetet i gränskommunen beskattas i Sverige, och den övriga inkomsten i Finland.

i Sverige. Även arbetsgivaren ska betala sociala avgifter i Finland.

Bor i Sverige, arbetar i Finland – ej gränsgångare

Skatt: Betalar i de allra flesta fall skatt i Finland (undantag: fartyg, luftfarkost, i vissa fall olja och naturgas, gränsflottning m.m.). Personen får vid dagpendling välja mellan att betala källskatt (35

% statlig skatt med möjlighet till avdrag på 510 euro/månad eller 17 euro/dag) eller att omfattas av vanliga finländska regler. På lönen betalas bara skatt i Finland eftersom Sverige tillämpar exem-

pt-metoden, medan socialförsäkringsförmåner och pension i vissa fall beskattas i både Sverige och Finland (credit-metoden)1.

Socialförsäkring: Socialförsäkrad i Finland som huvudregel. Ska betala sociala avgifter i Finland: pensionsavgift 1.9 % och arbetslöshetsförsäk- ringspremie 6.35-7.85 %. Får göra avdrag för detta i Sverige. Även arbetsgivaren ska betala sociala avgifter i Finland.

Bor i Finland, arbetar i Sverige – gränsgångare

Skatt: Betalar skatt i Finland enligt finländska regler. Xxxxx lämna in ansökan om förskottskatt till Skatteförvaltningen och själv betala in pengarna på skattekontot. Socialförsäkringsförmåner och pen- sion beskattas i Sverige med credit-metoden, vilket innebär att de även kan bli skattepliktiga i Finland1.

Socialförsäkring: Socialförsäkrad i Sverige som huvudregel vilket innebär att arbetsgivaren måste betala svenska arbetsgivaravgifter (inklusive sociala avgifter) på 31.42 % av bruttolönen. Om arbetsgivaren saknar fast driftställe i Sverige blir arbetsgivaravgiften runt 10 % lägre.

Bor i Finland, arbetar i Sverige – ej gränsgångare

Skatt: Betalar skatt i Sverige som huvudregel (undantag: fartyg, luftfarkost, i vissa fall olja och naturgas m.m.). Om gränspendlaren inte har vä- sentlig anknytning till eller inte vistas i Sverige sta- digvarande har denne möjlighet att bli beskattad enligt SINK-skatt (25 % statlig skatt utan möjlighet till avdrag) eller att omfattas av vanliga regler (inkomstskattelagen). Finland tillämpar ”exemp- tion with progression”-metoden, vilket innebär att personen undantas från skatt på lönen i Finland,

men att inkomsten från Sverige räknas med när skattesatsen på övriga inkomster i Finland ska fastställas. Socialförsäkringsförmåner och pensi- on beskattas i Sverige med credit-metoden, vilket innebär att de kan bli skattepliktiga i Finland1.

FOTO: FLICKR - (CC BY 2.0)

- XXXXXX XXXXX

Socialförsäkring: Socialförsäkrad i Sverige som huvudregel vilket innebär att arbetsgivaren måste betala svenska arbetsgivaravgifter (inklusive sociala avgifter) på 31.42 % av bruttolönen. Om arbetsgivaren saknar fast driftställe i Sverige blir arbetsgivaravgiften runt 10 % lägre.

FINLAND-NORGE

Bor i Norge, arbetar i Finland – gränsgångare

Socialförsäkring: Socialförsäkrad i Finland som huvudregel. Ska betala sociala avgifter i Finland: pensionsavgift 1.9 % och arbetslöshetsförsäk- ringspremie 6.35-7.85 %. Får göra avdrag för detta i Norge. Även arbetsgivaren ska betala sociala avgifter i Finland. Personen behöver inte betala norsk trygdeavgift (inte heller efter pensionen).

Bor i Norge, arbetar i Finland – ej gränsgångare

Skatt: Betalar i de allra flesta fall skatt i Finland enligt finländska regler på lönen (undantag: fartyg, luftfarkost, i vissa fall olja och naturgas m.m.).

Personen får vid dagpendling välja mellan att betala källskatt (35 % statlig skatt med möjlighet till avdrag på 510 euro/månad eller 17 euro/dag) eller att omfattas av vanliga finländska regler.

Norge tillämpar ”exemption with progression”-meto-

den, vilket innebär att personen undantas från skatt på lönen i Norge, men att inkomsten från Finland räknas med när skattesatsen på övriga inkomster i Norge ska fastställas. Socialförsäkringsförmåner och pension beskattas däremot med credit-metoden och kan därför bli skattepliktig i både Finland och Norge1.

Socialförsäkring: Ska betala sociala avgifter i Finland: pensionsavgift 1.9 % och arbetslöshets- försäkringspremie 6.35-7.85 %. Får göra avdrag för detta i Norge. Även arbetsgivaren ska betala sociala avgifter i Finland.

Bor i Finland, arbetar i Norge – gränsgångare

Skatt: Betalar skatt i Finland enligt finländska regler. Xxxxx lämna in ansökan om förskottsskatt till Skatteförvaltningen och själv betala in pengarna på skattekontot. Socialförsäkringsförmåner och pensi- on beskattas med credit-metoden, vilket innebär att de kan bli skattepliktiga i både Norge och Finland1.

Socialförsäkring: Socialförsäkrad i Norge som huvudregel. Ska betala trygdeavgift på 8.2 % av bruttolönen i Norge, precis som norrmännen. För pensionärer är trygdeavgiften 5.1 %. Trygdeavgif- ten är avdragsgill till 97,8 % i Finland. Arbetsgiva- ren ska betala arbetsgivaravgift som varierar från 0 % till 14.1 % beroende på region.

Bor i Finland, arbetar i Norge – ej gränsgångare

Skatt: Betalar i de allra flesta fall skatt i Norge enligt norska regler på lönen (undantag: fartyg, luftfarkost, i vissa fall olja och naturgas, gräns- broar m.m.). Finland tillämpar ”exemption with progression”-metoden, vilket innebär att personen undantas från skatt på lönen i Finland, men att inkomsten från Norge räknas med när skattesat- sen på övriga inkomster i Norge ska fastställas.

Socialförsäkringsförmåner och pension beskattas däremot med credit-metoden och kan därför bli skattepliktig i både Finland och Norge1.

Socialförsäkring: Socialförsäkrad i Norge som huvudregel. Ska betala trygdeavgift på 8.2 % av bruttolönen i Norge, precis som norrmännen. För pensionärer är trygdeavgiften 5.1 %. Arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgift som varierar från 0 % till 14.1 % beroende på region.

FOTO: NEWS ØRESUND

Bor i Danmark, arbetar i Sverige

DANMARK-SVERIGE

Bor i Sverige, arbetar i Danmark

Skatt: Betalar skatt i Danmark enligt danska regler. Dock finns det undantag för anställda på fartyg, luftfarkost, olja och naturgas i vissa fall, Öresundståg, Öresundsbron samt gränsgångare som pendlar efter det tidigare gränsgångaravta- let2. På lönen betalas skatt endast i Danmark (ex- empt-metoden) medan socialförsäkringsförmåner och pension i vissa fall beskattas i både Sverige och Danmark (credit-metoden)1.

Socialförsäkring: Socialförsäkrad i Danmark som huvudregel. Arbetstagaren ska betala 8 % arbets- marknadsbidrag (AM-bidrag). AM-bidraget räknas som en skatt, inte som en social avgift. Arbetsgi- varen ska betala en rad mindre sociala avgifter för de anställda.

Skatt: Betalar skatt i Sverige enligt svenska regler. Dock finns det undantag för anställda på fartyg, luftfarkost, i vissa fall olja och naturgas,

Öresundståg, Öresundsbron samt gränsgångare som pendlar efter det tidigare gränsgångaravtalet2. Personen får vid dagpendling välja mellan att beta- la SINK-skatt (25 % statlig skatt utan möjlighet till avdrag) eller att omfattas av vanliga svenska regler (inkomstskattelagen). Danmark tillämpar ”exemp- tion with progression”-metoden, vilket innebär att personen undantas från skatt på lönen i Danmark1, men att inkomsten från Sverige räknas med när skattesatsen på övriga inkomster i Danmark ska fastställas. Dessutom har Danmark interna regler där man i vissa fall kopplar val av metod till social- försäkringstillhörighet. Socialförsäkringsförmåner och pension beskattas med credit-metoden och kan därför i vissa fall vara skattepliktiga i både Sverige och Danmark.

Socialförsäkring: Socialförsäkrad i Sverige som hu- vudregel, vilket innebär att arbetsgivaren ska betala svenska arbetsgivaravgifter (inklusive sociala avgif- ter) på normalfallet 31,42 procent av bruttolönen.

Om arbetsgivaren saknar fast driftställe i Sverige blir arbetsgivaravgiften runt 10 procent lägre.

1 Detta gäller inte om man omfattas av övergångsregler som infördes i samband med att artikel 18 i det nordiska skatteavtalet om pension och socialförsäkringsförmåner ändrades 2009. Tidigare stadgade den att exempt-metoden skulle användas, men numera ska credit-me- toden tillämpas. Det har införts övergångsregler som innebär att en person som den 4 april 2008 mottog någon form av socialförsäkring från arbetslandet och som fortfarande bor kvar i samma bosättningsland kan undantas från de nya bestämmelserna och istället beskat- tas enligt de gamla reglerna.

2 Innan Öresundsbron byggdes fanns en gränsgångarregel för personer som arbetspendlade mellan Sverige och Danmark. Den innebar att man betalade skatt i bosättningslandet, tvärtemot det nordiska skatteavtalets huvudprincip. Regeln är sedan länge avskaffad, men i enlighet med en övergångsbestämmelse ska personer som beskattades som gränsgångare på 1990-talet, och har fortsatt arbetspendla oavbrutet sedan dess, fortsatt betala skatt med gränsgångarregeln. Denna grupp omfattar i dag ett par hundra personer.

METODER FÖR UNDANRÖJANDE AV DUBBELBESKATTNING

• exempt-metoden (undantag): inkomst som har beskattats utomlands undantas helt från beskattning i hemlandet

• exempt with progression: inkomst som har beskattats ut- omlands undantas från beskatt-

ning i hemlandet, men räknas med i beskattningsunderlaget när eventuell progressiv skatt på övriga inkomster i hemlandet ska fastställas

• credit-metoden (avräkning):

inkomst som har beskattats ut-

omlands beskattas i hemlandet bara i den mån skatten är högre enligt hemlandets regler. I så fall betalas den ”överskjutande” delen skatt i hemlandet.

SVERIGE-NORGE

Svenska gränsgångare upplever skatte- reglerna som orättvisa och svårförståeliga

FOTO: NEWS ØRESUND

Arbetspendlingen mellan Sverige och Norge är den största i Norden sett till antalet pendlare. Bland intervjupersonerna upplever främst gränsgångarna som bor och ar- betar närmast den norsk-svenska gränsen att skattereglerna kan vara svårförståeli- ga och ekonomiskt ogynnsamma. Även bland arbetsgivarna märks en minskad vilja hos jobbsökande att bli gränsgångare vilket påverkar möjligheterna till rekrytering.

Den norsk-svenska gränsen är en av världens längsta nationsgränser och med många orter nära gränsen har pendlingen mellan Sverige och Norge länge varit omfattande. Idag är ländernas kronkurser relativt lika, men för några år sedan innebar en stark norsk krona i kombination med generellt högre lönenivå att det var mycket ekonomiskt fördelaktigt att jobba i Norge vilket lockade många svenska arbetstagare. Även idag är pendlingen mellan länderna störst från Sverige till Norge, men enligt Grensetjänsten har en svag ökning från Norge till Sverige skett.

För invånare längs den svensk-norska gränsen är landsgränsen oftast osynlig. Till vardags passeras den för att handla eller besöka släkt och vänner, men

det är inte alltid lika självklart att ta ett jobb i det andra landet. För de som bor i en gränskommun och har möjlighet att arbeta i en gränskommun på andra sidan gränsen är en betydande anledning till att vissa väljer bort jobb i grannlandet att de då blir gränsgångare (se mer information på sidan 9). I och med det omfattas de av särskilda skatteregler som

av många uppfattas som svårbegripliga, ekonomiskt ogynnsamma och i vissa fall orättsäkra. Det är reaktioner som informationstjänsten Grensetjänsten ofta möter och som flera personer som intervjuats till denna rapport också vittnar om. Om man däremot pendlar över gränsen men inte bor eller jobbar i en gränskommun omfattas man av andra skatteregler.

Stort ansvar på den enskilde arbetstagaren

De gränspendlare som inte är gränsgångare betalar både skatt och sociala avgifter i arbetslandet – precis som de som är bosatta i arbetslandet gör. Är man däremot gränsgångare betalar man skatt i boendelan- det och sociala avgifter i arbetslandet. För en svensk gränsgångare som arbetar i Norge innebär det att den norska arbetsgivaren inte betalar in skatten till svenska Skatteverket, utan ansvaret för inbetalningen således ligger på arbetstagaren. Därmed måste arbetstagaren genom en preliminär självdeklaration meddela Skat- teverket sin uppskattade årsinkomst för att få ett skatte- besked. Därefter betalar gränsgångaren in pengarna

till ett skattekonto. Om gränsgångarens uppskattade

årsinkomst ändras – exempelvis genom att denna tar extra arbetspass – ska det rapporteras till Skatteverket så snart som möjligt för att ett nytt skattebesked kan utfärdas av vilket det framgår hur mycket skatt som ska betalas in. För en person med oregelbunden arbetstid innebär det många preliminära självdeklarationer per år, vilket även ger Skatteverkets handläggare merarbete. Det uppger fler av intervjupersonerna i rapporten.

Trots att de svenska gränsgångarna får ett skattebesked av Skatteverket berättar flera intervjupersoner att de ändå varit tvungna att betala restskatt och att skattebe- skedet därmed inte alltid är riktigt.

– Skatteverket ger ett preliminärt besked om hur mycket jag ska betala in, men det är alltid lägre än vid den slutliga beskattningen. Jag får alltid restskatt om jag betalar in utifrån Skatteverkets uträkning.

Numer räknar jag ut själv vad jag ska betala, berättar Xxxx Xxxxx, som dagligen pendlar från värmländ- ska Åmotfors till norska Kongsvinger och därmed omfattas av gränsgångaravtalet.

Att skatten ska betalas till olika länder beroende på i vilken kommun man arbetar blir även problematiskt om man rör på sig i sitt arbete. En hantverkare som jobbar i både en gräns- och en icke gränskommun måste redovisa detta för sin arbetsgivare och hålla koll på hur mycket av inkomsten som tjänats in i gräns- respektive icke gränskommunen. Därefter

ska den inkomst som förvärvats i gränskommunen beskattas i Sverige och den inkomst som förvärvats i en icke-gränskommun beskattas i Norge. Det ställer krav på och skapar administrativt merarbete för både arbetsgivare och arbetstagare.

Mindre tillit till myndigheter – svårt att göra rätt

Osäkerheten och en avsaknad av tillit till myndig- heternas kunskap om gränsgångarnas villkor är åter- kommande hos alla intervjuade gränsgångare. Det får konsekvenser som att sparpengar måste sättas in på skattekontot för att gardera sig mot restskatt, att man oroar sig för att bli sjuk för att man inte litar på att sjukpenning kommer att betalas ut och att man hellre vänder sig till vänner i samma situation än till den ansvariga myndigheten. I slutändan kan det innebära att personer lämnat sitt jobb på andra sidan gränsen.

– Det är svårt att få hjälp när jag ringer till väx- eln i Stockholm eller liknande. Jag kan prata med fem olika personer och få fem olika svar. Det är så få som jobbar med gränsgångare, berättar Xxx Xxxxxx, före detta gränsgångare som slutade sitt arbete som sjuksköterska i Norge på grund av att ”det är för mycket strul”.

Då reglerna kring beskattning av gränsgångare av många uppfattas som svårförståeliga krävs det myck- et av gränsgångaren för att göra rätt.

– Mottot borde vara att ”det ska vara lätt att göra rätt”. Folk vill göra rätt med skatt med mera, men när myndigheterna krånglar så blir det ofta fel utan att man vill, säger Xxxxx-Xxxx Xxxxxx, daglig leder på Grensetjänsten Norge-Sverige.

Xxxxxx Xxxxxxxxx som är kommunchef i den svenska gränskommunen Eda har upplevt att kom- plexa skatteregler för gränsgångarna får konsekven- ser för kommunens invånare.

– Om den enskilda pendlaren gör fel eller inte kan uppskatta sin inkomst tillräckligt exakt leder det till hög eftertaxering, som i värsta fall innebär att folk inte kan betala och hamnar hos Kronofogden, säger Xxxxxx Xxxxxxxxx.

Ett komplext system som uppfattas som svårt att följa är risken större att det kringgås, menar flera intervjupersoner. Exempelvis kan personer som inte vill vara gränsgångare men ändå arbeta i grannkommunen på andra sidan gränsen skriva

sig i en kommun där man inte är bosatt, vilket får konsekvenser för bosättningskommunen i form av förlorade skatteintäkter och mindre pengar från det kommunala utjämningssystemet.

Olika villkor vid utbetalning av social- försäkringspengar

Alla gränspendlare, oavsett gränsgångarstatus, är socialförsäkrade i arbetslandet. För norrmän som pendlar till Sverige betalar de svenska arbetsgivarna in sociala avgifter genom arbetsgivaravgiften. Vid arbete i Norge betalas sociala avgifter genom tryg- deavgiften som innebär att arbetsgivaren drar 8,2 procent av bruttolönen och betalar till myndigheten NAV som står för bland annat norsk sjukförsäkring, föräldraförsäkring och pension. Trygdeavgiften är som namnet antyder en avgift och inte en skatt.

För gränsgångare innebär det att den summa som betalas i trygdeavgift enbart får dras av den inkomst som ska beskattas i Sverige och inte räknas av krona för krona. Det blir ekonomiskt ogynnsamt för gränsgångare då de får betala mer i total skatt än om trydgeavgiften varit en avräkningsbar skatt, och kan kosta en svensk gränsgångare tusentals kronor per år.

Vid tillfälle av sjukdom eller föräldraledighet betalas ersättning från NAV till de svenska gränspendlarna.

Men till skillnad från i Sverige kan arbetsgivaren i Norge själv betala ut socialförsäkringspengar och sedan få ersättning för detta från NAV. Om gränspendlaren får socialförsäkringspengar direkt

från NAV eller från arbetsgivaren har en inverkan på beskattningen. Vid utbetalning från arbetsgivaren bedöms pengarna som en vanlig inkomst och de beskattas då som tidigare, det vill säga i boendelan- det för en gränsgångare och i arbetslandet för de som inte är gränsgångare. Men om pengarna betalas ut direkt från NAV bedöms den inkomsten som en förmån och blir då beskattningspliktig även i Sveri- ge, som då har rätt att dra skatt på mellanskillnaden av det personen har skattat i Norge och vad denne skulle ha skattat i Sverige.

För gränsgångarna innebär det inte någon skill- nad då de alltid redovisar sin inkomst för beskatt- ning i Sverige. Övriga gränspendlare får dock skatta på sin inkomst från socialförsäkringen i både Sverige och Norge, vilket alltså inte är fallet om socialför- säkringen betalas av arbetsgivaren. Därmed betalar de som får pengarna direkt från NAV mer i skatt än de som får samma pengar från sin arbetsgivare.

– Det är inte många som vet det, och de kan där- för få en skattesmäll flera år efteråt då Skatteetaten meddelat Skatteverket, berättar Xxxxx Xxxxxxx från Grensetjänsten.

Lagändring medförde undantagsregler – pensionen beskattas olika

Gränspendlarnas pension betalas ut av arbetslandet eftersom det är där de sociala avgifterna betalats in. Fram till år 2009 beskattades pensionen endast i arbetslandet, men efter det fick boendelandet rätt

att ta upp pension från ett annat nordiskt land. Det innebar att vissa pensionärer fick skatta mer än tidigare. Men i samband med ändringen 2009 infördes också vissa undantagsregler som innebär att inte alla pensionärer omfattas av beskattningen i båda länderna. En person som den 4 april 2008 mottog någon form av socialförsäkring från arbets-

landet och som fortfarande bor kvar i samma bosätt- ningsland kan undantas från de nya bestämmelserna och istället beskattas enligt de gamla reglerna.

Gränspendlingen begränsas

Att vara gränsgångare mellan Sverige och Norge upp- levs av av flera intervjupersoner som krångligt och det ställer höga krav på den enskilda arbetstagaren. Det kan innebära att man väljer bort att bli gränsgångare om det finns andra alternativ, vilket påverkar arbets- givarnas rekryteringsmöjligheter i gränskommunerna. Om man istället väljer att pendla längre in i grann- landet kan det få konsekvenser i form av längre restid, mindre fritid och veckopendling.

Från arbetsgivarens håll kan gränsgångarproble- matiken begränsa viljan att rekrytera arbetskraft från andra sidan gränsen. Framförallt gäller det om gränspendlaren har ett extrajobb i hemlandet, vilket kan påverka de sociala avgifterna genom att arbetsgivaren i normalfallet då ska betala sociala

avgifter till boendelandet. Detta styrs av EU-förord- ningen 883. Det kan i praktiken innebära att om en svensk gränspendlare även har någon form av arbete

KVAR I PLÅNBOKEN

Det finns många parametrar som påverkar inkomsten för den som arbetar över gränsen mellan Norge och Sverige. Lönenivåerna i respektive land är naturligtvis avgörande, liksom hur valutakursen mellan de båda länderna står. För att illustrera hur stor andel av sin inkomst en gränsgångare, icke-gränsgångare och personer som arbetar i sitt bosättningsland får kvar efter skatt och sociala avgifter räknar vi här utifrån

en schabloninkomst (brutto) på 360 000 svenska kronor om året. I verkligheten bidrar även lönenivåer och valutakurs till att göra det mer eller mindre lönsamt att arbeta över gränsen:

NETTOINKOMST I SEK...

...för en person som bor i Sverige och ...för en person som bor i Norge och

- arbetar i Norge – gränsgångare: 250 600

- arbetar i Norge – icke gränsgångare: 257 300

- arbetar i Sverige: 271 200

- arbetar i Sverige – gränsgångare: 305 400

- arbetar i Sverige – icke gränsgångare: 271 200

- arbetar i Sverige – icke gränsgångare med SINK-skatt: 270 000

- arbetar i Norge: 275 800

Fotnot: Beräkningarna är gjorda utifrån de skatteregler som gäller 2018, för en person född 1988 som varken är med i kyrkan, är gift eller har några barn. Ingen hänsyn har tagits till lönenivåer i respektive land, utan uträkningarna har gjorts utifrån en schablonlön på motsvarande 30 000 svenska kronor brutto i månaden. Alla summor har räknats om till svenska kronor. Endast de skatteavdrag som gäller lika för alla arbetstagare har räknats in, så som exempelvis grundavdrag, jobbskatteavdrag och mindstefradrag. Den svenska kommun- och landstingsskatten har räknats utifrån Eda kommun.

141 796

så många besökare hade Grensetjänsten på sin webbsida under förra året

FOTO: NEWS ØRESUND

i Sverige och får beslut om att tillhöra svensk social- försäkring måste dennes norska arbetsgivare betala svenska arbetsgivaravgifter – vilka är betydligt högre än den norska arbetsgivaravgiften. Det ger många gånger den svenska arbetssökanden ett ofördelaktigt utgångsläge.

– Om vi ska ta in en svensk framför någon som finns i Norge måste den personen ha kompetens som är nödvändig för oss och inte ha deltidsjobb

i Sverige. Det sitter många i västra Värmland som kunde ha jobbat för oss om det hade varit lite enk- lare, säger Xxx Xxxx Xxxxxx som är vd på beman- ningsföretaget Jobzone i Kongsvinger.

– Vi ser ju inte gränsen i det dagliga, vi som bor här. Vi känner folk på båda sidor gränsen, men när du tänker jobb blir det bara den ena sidan. Den kompetensen som norska arbetstagare har vägrar de att använda i Sverige och motsatt, säger han.

INKOMSTSKATT I SVERIGE OCH NORGE (FÖR FYSISKA PERSONER)

SVERIGE

Kommunalskatt (inkluderar även landstingsskatt): beror på kommun och landsting, ca 30-32 %

Statlig skatt: 20 procent på inkomster över 455 300 kr

(2018), 25 % på inkomster över

662 300 kr

Grundavdrag: 13 400 - 35 100 be- roende på inkomst (2018). Inkom- ster upp 19 200 kr är skattefria SINK-skatt: vid dagpendling till

Sverige finns möjlighet att välja SINK-skatt (25 % statlig skatt utan möjlighet till avdrag) Sociala avgifter: arbetsgivaravgift

31.42 % av arbetstagarens brutto- lön, betalas av arbetsgivaren.

NORGE

Kommunalskatt: 11.80 % + 2.65

% fylkeskommunal skatt

Statlig skatt: dels 8.55 % (6.05

% i nordligaste Norge) på all inkomst – dels trinnskatt 1.4 %

på inkomster över 169 000 kr, 3.3

% för inkomster över 237 900 kr,

12.4 % (10.4 i nordligaste Norge) på inkomster över 598 050 kr, 15.4

% på inkomster över 965 050 kr Personfradrag: 54 750 kr Sociala avgifter: arbetsgivarav- gift, mellan 0 % och 14.1 % av lö- nen beroende på region, betalas av arbetsgivaren. Trygdeavgift,

8.2 %, betalas av arbetstagaren.

SAMMANFATTNING

Administrativt merarbete när skattesatsen förändras med inkomsten

Som svensk gränsgångare finns ingen fast pro- centsats som anger hur mycket man ska skatta, så som med SINK-skatten på 25 procent som norska gränsgångare som dagpendlar kan välja att beskattas enligt. För att få ett skattebesked på hur mycket

av den norska inkomsten som ska beskattas ska gränsgångaren skicka in en preliminär självdekla- ration till svenska Skatteverket. När gränsgångaren fått ett skattebesked ska hen sätta in pengarna på ett skattekonto. Det innebär i sin tur att varje gång den uppskattade årsinkomsten ändras ska en ny

preliminär deklaration skickas in till Skatteverket. Vid oregelbundna arbetstider kan det upplevas svårt att uppskatta sin årsinkomst och därmed även hur myck- et skatt som ska betalas in på skattekontot.

Problematiskt att arbeta över kommungränser Arbetstagare som rör sig i sitt arbete och inte endast arbetar i gränskommunen beskattas i två länder. En hantverkare som exempelvis jobbar i flera kommuner måste räkna ut hur stor andel av inkomsten som ska beskattas i Norge respektive Sverige. Det är även något som den norska arbets- givaren måste hålla koll på för att kunna göra rätt skatteavdrag på den inkomst som förvärvats i en icke-gränskommun.

Icke-avräkningsbar trygdeavgift för gränsgångare De sociala avgifterna i Norge, i form av trygdeavgift, är 8,2 procent av bruttolönen. Det är en avgift och inte en skatt och är är därmed avdragsgill som en utländsk socialförsäkringsavgift vid beskattningen

i Sverige och inte avräkningsbar. Det gör att en svensk gränsgångare totalt sett betalar en större andel av sin inkomst i skatt än om trygdeavgiften hade varit avräkningsbar, vilket kan kosta gräns- gångaren tusentals kronor per år.

Lön eller sjukersättning direkt från NAV

– påverkar beskattningen

Om en svensk gränspendlare får socialförsäkring från NAV i form av exempelvis sjuk- eller föräldrapenning kan dessa pengar antingen betalas ut direkt från NAV eller från den norska arbetsgivaren som i sin tur får pengarna från NAV. Trots att inkomsten i bägge fall ur- sprungligen kommer från NAV bedöms de som olika typer av inkomst av svenska Skatteverket. Om arbets- tagaren får pengarna direkt från NAV räknas det som en förmån och inkomsten blir då beskattningspliktig även i Sverige. Om socialförsäkringen kommer via

arbetsgivaren istället räknas inkomsten dock som löneintäkt, och därmed beskattas den som lön.

Förutom att de gränspendlare från Sverige som mottar pengarna direkt från NAV får mindre kvar av sin sjukersättning är det också ett problem för de som inte är gränsgångare och därmed inte vana vid att redovisa sin inkomst till beskattning även i Sverige.

Dessa personer blir i vissa fall betalningsskyldiga till Skatteverket flera år efter att de mottagit pengarna.

Olika skatt på pensionen

Pensionen betalas ut av arbetslandet och därmed beskattas pensionen även i utbetalningslandet. Men 2009 fick de nordiska staterna rätt att be- skatta pension från ett annat nordiskt land, vilket innebär att man ska skatta för sin pension även i boendelandet (dubbelbeskattning undviks genom avräkning). I och med ändringen infördes även vissa undantagsregler som innebär att alla inte omfattas av de nya reglerna och fortsatt endast betalar skatt till ett land. Dessa undantag gäller personer som den 4 april 2008 mottog någon form av socialför- säkring från arbetslandet och som bodde i Sverige vid samma datum samt fortfarande bor kvar. Att samma inkomst beskattas olika beroende på dessa undantagsregler kan uppfattas som att det inte är rättssäkert.

Problem vid anställning i båda länderna

Om en gränsarbetare har någon form av arbete i både Sverige och Norge påverkas de sociala avgifterna. So- cialförsäkringsmyndigheten i boendelandet pekar ut vilket lands regelverk som den enskilde ska omfattas av. Har man en enskild firma i boendelandet och sam- tidigt är anställd och socialförsäkrad i arbetslandet påverkar detta var avgifterna för den enskilda firman ska inbetalas. I ett sådant fall ska avgifterna både för arbete och den enskilda firman betalas in till arbets- landet. Enligt en övergångsregel är de som drev sitt företag redan 1 juni 2012 undantagna från detta i tio år framåt, från detta datum. Det innebär att arbetsgivare ibland undviker att anställa gränspendlare som har en anställning även i boendelandet.

Svårt att göra rätt

Systemet för gränsgångare uppfattas av många som krångligt och trots att de allra flesta vill göra rätt för sig är det svårt. Det får dels konsekvensen att tilliten till de ansvariga myndigheterna sjunker då de inte kan ge svar på hur och varför. Men det bjuder också in till att kringgå systemet genom att exempelvis skriva sig i en kommun längre från gränsen.

BEMANNINGSFÖRETAG TVEKAR INFÖR ATT ANSTÄLLA SVENSKAR

Administration i kombination med risken att behöva betala svenska arbetsgi- varavgifter gör att bemannings- och rekryteringsföretaget Jobzone i Kongsving- er hellre anställer norrmän från Oslo än svenskar från en närliggande kom- mun i Värmland. Motsvarande tvekan att ta jobb över gränsen märks hos både svenskar och norrmän, menar vd Xxx Xxxx Xxxxxx.

– Om vi ska ta in en svensk framför någon som finns i Norge måste den personen ha kompetens som är nödvändig för oss och inte ha deltidsjobb i Sverige. Det sitter många i västra Värmland som kunde ha jobbat för oss om det hade varit lite enklare, säger han.

Om en person som bor i Sverige har ett deltidsjobb i bosättningslandet riskerar en norsk arbetsgivare nämligen att behöva betala svenska arbetsgivaravgifter.

För närvarande har Jobzone Kongsvinger drygt 90 svenskar anställda, av totalt runt 1 000 perso- ner. Kontoret är en del av Jobzone Norge, ett bolag som också har etablerat sig i Sverige. Vd Xxx Xxxx Xxxxxx menar att det krävs en hel del av dem som vill ta jobb på andra sidan gränsen.

Svenskar måste till att börja med skaffa norskt id och personbevis för att kunna få skattekort och ett norskt bankkonto. För att skaffa det krävs personliga möten hos Skatteetaten, vilket mås-

te ordnas i orter betydligt längre in i Norge än Kongsvinger. Sedan följer den administration som krävs av exempelvis en gränsgångare, som själv betalar in sin skatt i bosättningslandet.

När svenskarna inser vad som krävs av dem, el- ler att de skulle bli gränsgångare om de tog jobbet i Norge, är det många som hoppar av rekryterings- processen, menar Xxx Xxxx Xxxxxx.

– Och det är klart att det även är svårt för dem som bor i Norge och jobbar i Sverige. Du drar dig för att hoppa på ett jobb, fast jobben kan vara väldigt bra och du kan pendla till Arvika eller Charlottenberg i Sverige, säger han och fortsätter:

– Vi ser ju inte gränsen i det dagliga, vi som bor här. Vi känner folk på båda sidor gränsen, men när

du tänker jobb blir det bara den ena sidan. Den kompetensen som norska arbetstagare har vägrar de att använda i Sverige och motsatt.

Tidigare upplevde Xxx Xxxx Xxxxxx att det var lite lättare för människor att förhålla sig pragma- tiskt till reglerna över gränsen på grund av manuell handläggning, men i takt med digitaliseringen blir det allt viktigare att göra helt rätt.

För att förstora arbetsmarknaden i gränsregio- nen och öka antalet människor som arbetar över gränsen efterlyser Xxx Xxxx Xxxxxx först och främst enklare regler, men också praktiska förenklingar,

så som att det skulle bli möjligt att skaffa norskt id och personbevis även i Kongsvinger.

– Det här är komplext, men det kunde ha lösts väldigt enkelt. Det är ändå inte så mycket som ska till. Om de gränsnära myndighetskontoren hade fått möjlighet att utföra exempelvis id-kontroller skulle det ha hjälpt något, säger han.

FAKTARUTA

Namn: Xxx Xxxx Xxxxxx

Titel: Verkställande direktör Företag/organisation: Jobzone Kongsvinger Ort: Kongsvinger, Norge

Antal anställda som bor i Sverige: 90

FAKTARUTA

Namn: Xxxxxx Xxxxxxxxx

Titel: Kommunchef

Företag/organisation:

Eda kommun

Ort: Charlottenberg, Sverige

KOMMUNCHEFEN: INGEN RÄTTSSÄKERHET FÖR GRÄNSGÅNGARE

Xxxxxx Xxxxxxxxx är väl bekant med den upp- levda problematiken kring gränsgångarregeln. För närvarande är han kommunchef i värmländ- ska Eda kommun, som gränsar mot Norge, och tidigare har han bland annat varit kommunchef

i jämtländska Strömsund – även det en gräns- kommun mot Norge där den norska gränspend- lingen, gränshandeln och turismen spelar stor roll, särskilt i fjällområdet Gäddede-Lierne.

Tanken bakom gränsgångarregeln, att skydda skatte- kraften i gränskommunerna, tycker han är god. Men i praktiken blir den orättvis, menar Xxxxxx Xxxxxxxxx.

– Man vet inte på förhand hur den kommer att slå. Om den enskilda pendlaren gör fel eller inte kan uppskatta sin inkomst tillräckligt exakt leder det till hög eftertaxering, som i värsta fall leder till att folk inte kan betala och hamnar hos Kronofogden, säger Xxxxxx Xxxxxxxxx.

Han tycker att gränsgångarnas skatt styrs av slumpen, nämligen hur kartan och kommunindel- ningen ser ut. Att en del gränskommuner inte ens har någon väg som leder till grannlandet är inget gränsgångarregeln tar hänsyn till.

– Många pendlar längre in i Norge för att undvi- ka gränsgångarregeln, särskilt män. Då blir det ofta veckopendling snarare än dagspendling. Kvar blir kvinnorna, som ofta jobbar i offentliga sektorn, till exempel kommunen. De får ta hand om sjuka barn och liknande. Det slår direkt mot den kommunala verksamheten, säger Xxxxxx Xxxxxxxxx.

Enligt honom är det välkänt att en del trixar med folkbokföringen för att undvika att bli gränsgångare. De folkbokför sig helt enkelt i en kommun som inte gränsar till Norge, trots att de egentligen bor i en gränskommun.

– Att folk som bor här skriver sig på andra ställen är också något som drabbar oss. Då får vi till exem- pel mindre pengar i det kommunala utjämningssys- temet, säger Xxxxxx Xxxxxxxxx.

FOTO: EDA KOMMUN

Risken finns att en del personer utnyttjar bristen på informationsutbyte mellan svenska och norska myndigheter för att fuska sig till pengar.

– Det kan vara så att det finns personer med försörjningsstöd från kommunen som i själva verket har inkomst från Norge, säger Xxxxxx Xxxxxxxxx.

Bristen på samordning visar sig även på sta- tistikens område, där man inte tar hänsyn till gränspendlare som betalar skatt utomlands.

– Enligt svensk statistik har vi väldigt hög barn- fattigdom men väldigt jämställda löner. Egentligen handlar det nog snarare om att många, särskilt män, har inkomster från Norge som man inte tar hänsyn till, säger Xxxxxx Xxxxxxxxx.

Han tycker att gränsgångarregeln borde avskaffas och ersättas med ett justerat kommunalt skatteut- jämningssystem.

FAKTARUTA

Namn: Xxxx Xxxxx

Bor: Åmotfors, Sverige

Jobbar: På myndighe- ten NAV i Kongsvinger, Norge

Beskattas som: Gränsgångare

FOTO: PRIVAT

– Det vore bättre. Som det är nu begränsas viljan att ta ett jobb i Norge av rättsosäkra skatteregler, säger Xxxxxx Xxxxxxxxx.

GRÄNSGÅNGARE: VI ÄR SÅ FÅ ATT SKATTE- VERKET INTE HAR KOLL

Xxxx Xxxxx bor i värmländska Åmotfors och pend- lar till jobbet i norska Kongsvinger. Hon arbetar sedan tio år på NAV – den norska myndighet som svarar för både försäkringskassa, arbetsförmed- ling och socialtjänst. Trots det upplever hon själv regelverket för pendlare som krångligt och har råkat ut för stora summor i restskatt.

Hon beskriver det som en slump att hon började arbeta i Norge.

– Det var en upptrampad stig som så många hade gått före mig. Det dök upp ett intressant jobb och valutakursen var fördelaktig, säger Xxxx Xxxxx.

Eftersom hon både bor och arbetar i gränskom- muner beskattas hon som så kallad gränsgångare. Det innebär att hon betalar skatt i sin svenska hemkommun enligt svenska regler. Utmaningen är att hennes utländska arbetsgivare inte drar någon preliminär skatt – det får Xxxx Xxxxx göra själv, base- rat på en uppskattning av hur mycket hon kommer att tjäna under året.

– Jag har alltid fått skicka in preliminär själv- deklaration och betala in pengarna på svenskt skattekonto. Skatteverket ger ett preliminärt besked om hur mycket jag ska betala in, men det är alltid lägre än vid den slutliga beskattningen. Jag får alltid restskatt om jag betalar in utifrån Skatteverkets uträkning, säger Xxxx Xxxxx.

Hon har fått läsa in sig ordentligt på skatteregler- na för att undvika obehagliga överraskningar. Om hennes deklaration hamnar hos en handläggare på Skatteverket som inte är bekant med gränsgångarna kan det bli riktigt tokigt, är Xxxx Xxxxxx erfarenhet.

– Jag har gjort ett Excel-ark där jag räknar ut precis hur det ska bli varje månad. Men jag jobbar

FOTO: NEWS ØRESUND

ju på NAV. Många som pendlar till Norge är hant- verkare, hur enkelt är det för dem? I och med att vi gränsgångare är så få, bara runt 1 000 stycken, är kunskapen om oss begränsad hos myndigheterna, säger Xxxx Xxxxx.

Hon tycker det är orimligt att en kommungräns exakta dragning ska få så avgörande betydelse för skattereglerna.

– Det blir godtyckligt. Vi pratar om folk som bor någon mil från varandra, men får helt olika reg- ler. Den stora fördelen med att inte vara gränsgång- are är att myndigheterna har bättre kunskap om hur det fungerar, säger Xxxx Xxxxx.

Själv har hon stött på störst svårigheter i sam- band med sjukdom och föräldraledighet. Ersätt- ning från socialförsäkringen beskattas annorlunda än lön enligt det nordiska skatteavtalet. För Xxxx Xxxxxx del innebar det att ersättningen först be- skattades i Norge och sedan beskattades mellan- skillnaden mellan den norska skattesatsen och den motsvarande svenska skatten i Sverige.

Inte överdrivet komplicerat i teorin, men i praktiken uppstod en invecklad situation som slu- tade med ett besked om 80 000 kronor i restskatt.

– Under tiden hade den norska kronan försva- gats ordentligt. Jag förlorade flera tusen kronor på det, säger Xxxx Xxxxx.

FOTO: NEWS ØRESUND

TILLVARON SOM GRÄNSGÅNGARE BLEV ALLTFÖR OSÄKER

Svenska Xxx Xxxxxx arbetar inte längre i Norge – osäkerheten blev för stor på flera olika plan: hur mycket hon skulle betala i skatt, vilka regler som gäller för exempelvis föräldraledighet och hur hon skulle få rätt besked från myndighe- terna där hon upplever att hon rört sig i cirklar.

Xxxxx som sjuksköterskestudent började Xxx Xxxxxx arbeta extra i Norge, samtidigt som hon tog pass

i Sverige. Då såg hon till att vara socialförsäkrad i Sverige, även om den norska arbetsgivaren började knorra över att behöva betala svenska arbetsgivar- avgifter. Ändå fick hon och flera ndra svenskar vara kvar, bland annat för att de tog många av xxxxxxx- xxx.

Som gränsgångare betalade hon också skatt i Sverige. Men efterhand tyckte hon att det blev alltför krångligt med pappersarbetet och valde som färdig sjuksköterska att enbart arbeta i Norge.

Arbetet i grannlandet – bara några mil bort

– innebar att Xxx Xxxxxx, som alla gränsgångare, skickade in en preliminär självdeklaration till Skat- teverket i Sverige. Hon följde den betalningsplan hon fick, men året slutade ändå med restskatt på 18 000 kronor.

– Jag betalade in det, men jag ville bara förstå vad som gick fel, säger hon.

Xxx Xxxxxx upplever en stor osäkerhet kring hur mycket skatt hon ska betala, och erfarenheten är att slutskattebeskedet dröjer. Vid intervjutillfället

i september 2018 hade hon fortfarande inte fått något slutligt skattebesked för år 2016. Detsamma gäller 2017.

– Hur jag ligger till på skattekontot nu vet jag inte. Skatten under en tvåårsperiod kan vara fel och jag får ta smällen. Jag deklarerade i april, men jag måste få slutskattebesked från Norge innan det blir färdigt i Sverige. Det beskedet kommer någon gång mellan juni och december och när det kommer ska det skrivas ut och skickas till Skatteverket, säger hon.

Samtidigt finns det inga garantier för att beske- det är korrekt, menar Xxx Xxxxxx.

– Jag kan få fel summa tillbaka eller fel restskatt

– jag blir aldrig färdig.

Erfarenheten har gjort att hon är rädd att ta ut de pengar hon själv sparat för att vara på den säkra sidan kring skatten, även om beskeden kommit.

Finns det 50 000 kronor som tycks vara ett över- skott på kontot kanske hon vågar ta ut 20 000.

Osäkerheten gäller dock mer än bara skatten. Det är svårt att få rätt besked om vad som gäller i många frågor, menar Xxx Xxxxxx. När hon var

föräldraledig och fick ersättning från norska försäkringsmyndigheten NAV skattade hon under en period i två länder samtidigt, eftersom hon inte visste att hon tillfälligt kunde stoppa de svenska in- betalningarna. Regeln är att myndigheten har rätt att dra skatt på den sjuk- eller föräldraersättning som betalas ut, något som sedan kommer tillbaka till gränspendlaren i form av skatteåterbäring.

Familjen drabbades också ekonomiskt på annat vis. Både Xxx och hennes man Xxxxx Xxxxxx arbetade i Norge under perioden och valde att ta ut föräld- raledighet enligt så kallat

med dem som kan detta, säger hon och fortsätter:

– Jag har ju ringt Grensetjänsten, men det är inte alltid de får jobba med ett enskilt ärende eller kan få uppgifter om det från myndigheterna. Jag önskar att man visste att man kunde ta hjälp av Grensetjänsten med alla ärenden.

Om hon fick bestämma skulle ansvaret för skatten ligga högre upp än på de enskilda gränsar- betarnas axlar.

– Det lättaste hade varit att betala till ett ställe och så fick länderna komma överens om hur de skulle göra

upp sinsemellan. Privatpersoner

”gradert uttak”, vilket i detta fallet innebar att Xxx Xxxxxx arbetade två dagar i veckan och hennes man tre. Under resten av tiden var de föräld- ralediga. Men beskedet om föräldrapenningen för Xxx Xxxxxxx man dröjde. Först efter ett år fick han ersättning för den första månaden då han varit föräldraledig på heltid, men vad gällde det följande halvåret då han var hemma två dagar i veckan

”Det lättaste hade varit att betala till ett ställe och så fick länderna komma överens om hur de skulle göra upp sinsemellan. Privat- personer ska inte vara mellanledet i samarbe- tet mellan dem.”

ska inte vara mellanledet i sam- arbetet mellan dem. Visst är det mitt ansvar och mina pengar. Men då måste man kunna få kontakt med de anställda på myndigheterna som jobbar med gränsgångare i stället för växeln.

För närvarande känner Xxx Xxxxxx sig färdig med Norge, även om hon inte helt stänger dörren inför framtiden.

– Men det är för mycket strul. Min mans arbete innebär att han kan välja att vara anställd

kom inget beslut.

– Vi hade flera olika handläggare, men fick inte prata med några enskilda personer. Det blev många turer och samtal och vi lämnade in tre klagomål till NAV. Vi blev lovade pengar, men de kom inte. Det påverkade oss ekonomiskt – vi var glada att vi hade en buffert. Men en gång blev vi desperata för vi var rädda att vi inte skulle kunna betala våra räkningar, säger Xxx Xxxxxx.

Efter ett år kom slutligen beskedet: hennes man fick ingen ersättning alls för den period då han varit föräldraledig två dagar i veckan. I och med att de bodde i ett annat land var ett krav för att få ”gradert uttak” att båda föräldrarna arbetade 100 procent i Norge. Det gjorde visserligen Xxx Xxxxxxx man, men själv hade hon bara en 94-procentig tjänst.

FAKTARUTA

Namn: Xxx Xxxxxx

Bor: Eda, Sverige

Jobbar: Student, före detta sjuksköterska i Skotterud, Norge

Beskattas som: Gränsgångare

Xxx Xxxxxx beskriver det som att hon känt sig väldigt liten i systemet, när hon bollats fram och tillbaka mellan olika myndigheter i samma ärende. När hon haft några frågor har hon hellre vänt sig till en kompis i samma situation än till myndigheterna.

– Det är svårt att få hjälp när jag ringer till växeln i Stockholm eller liknande. Jag kan prata med fem olika personer och få fem olika svar. Det är så få som jobbar med gränsgångare. Det hade underlättat om man kunde ha haft direktkontakt

i Sverige eller Norge och han vill hellre vara det i Sveri-

FOTO: PRIVAT

ge. Men han tänker på vad som skulle hända om han blir sjuk, vem står bakom honom då? Han har tappat förtroendet för systemet, säger hon.

SVERIGE -> NORGE

JOBBAR I BOSÄTTNINGSLANDET GRÄNSGÅNGARE

I arbete

Xxxxxx bor i svenska kommunen Eda och arbetar i grannkommunen Arvika som också ligger i Sverige. Hon betalar skatt i Sverige och den dras automatiskt från hennes lön. Hennes arbetsgivare betalar in soci- ala avgifter genom arbetsgivaravgiften.

Xxxx bor granne med Xxxxxx i svenska gränskommunen Eda och arbetar i norska gränskommunen Kongs- vinger. Som gränsgångare betalar han skatt i Sverige, men sociala avgifter i form av trygdeavgiften i Norge.

Trygdeavgiften dras från lönen, som i övrigt betalas

ut i sin helhet till Xxxx. Han uppger till svenska Skatte- verket hur mycket han beräknar att tjäna under året och betalar själv in skatten. Kostnaden för trygde- avgiften får han inte räkna av från skatten i Sverige, utan bara göra avdrag för den i deklarationen.

Sjukskrivning

När Xxxxxx blir sjukskriven får hon ersättning från den svenska socialförsäkringsmyndigheten Försäkrings- kassan, som automatiskt drar av skatten till Sverige.

Föräldraledighet

Xxxxxx får barn och då får hon ersättning från svenska Försäkringskassan, som automatiskt drar av skatten till Sverige.

Pension

När Xxxxxx går i pension får hon ersättningen utbetald från Sverige, efter att skatten automatiskt dragits av.

Fotnot: Exempelpersonerna omfattas inte av övergångsreglerna för pen- sion och socialförsäkring enligt ändringarna i artikel 18 från år 2009.

När Xxxx blir sjukskriven får han sjuklön från sin arbetsgivare under de första 16 dagarna, och därefter ersättning från den norska socialförsäkringsmyndig- heten NAV. Ersättningen beskattas först i Norge och sedan har Sverige rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den svenska skattenivån. Xxxx meddelar för- ändringen till Skatteverket och betalar själv in skat- ten. Hade Xxxxx arbetsgivare fortsatt betala sjuklön under hela sjukdomsperioden hade det dock fungerat likadant som när han arbetar.

Xxxx får barn och under föräldraledigheten får han ersättning från NAV. Ersättningen beskattas först i Norge och sedan har Sverige rätt att kräva in mel- lanskillnaden upp till den svenska skattenivån. Xxxx meddelar förändringen till Skatteverket och betalar själv in skatten.

När Xxxx går i pension får han ersättningen utbetald från Norge. Pensionen beskattas först i Norge och sedan har Sverige rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den svenska skattenivån. Xxxx uppger för Skatteverket hur mycket han beräknar att få i pension från Norge under året och betalar själv in skatten. Om Xxxx enbart får pen- sion från Norge är han socialförsäkrad där och betalar trygdeavgift. Om han även får pension från Sverige blir han i stället socialförsäkrad där.

ICKE GRÄNSGÅNGARE

I arbete

Xxxx bor i svenska Storlien i gränskommunen Åre och arbetar i norska kommunen Stjørdal, som inte gränsar till Sverige. Som gränspendlare, men

icke-gränsgångare, betalar hon både skatt och sociala avgifter i form av trygdeavgiften i Norge.

Sjukskrivning

När Xxxx blir sjukskriven får hon sjuklön från sin arbetsgivare under de första 16 dagarna, och därefter ersättning från socialförsäkringsmyndigheten NAV. Ersättningen beskattas först i Norge och sedan har Sverige rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den svenska skattenivån. Xxxx uppger för svenska Skat- teverket hur mycket hon beräknar att få i ersättning under året och betalar själv in skatten varje månad. Hade Xxxxx arbetsgivare fortsatt betala sjuklön under hela sjukdomsperioden hade det dock fungerat likadant som när hon arbetar.

Föräldraledighet

Xxxx får barn och under föräldraledigheten får hon ersättning från NAV. Ersättningen beskattas först i Norge och sedan har Sverige rätt att kräva in mellan- skillnaden upp till den svenska skattenivån, efter att trygdeavgiften räknats av. Xxxx uppger för svenska Skatteverket hur mycket hon beräknar att få i ersätt- ning under året och betalar själv

in skatten varje månad.

Pension

När Xxxx går i pension får hon ersättningen utbetald från Norge. Pensionen beskattas först i Norge och sedan har Sverige rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den svenska skattenivån. Xxxx uppger för Skatteverket hur mycket hon beräknar att få i pension från Norge under året och betalar själv in skatten. Om Xxxx enbart får pension från Norge är honn socialförsäkrad där

och betalar trygdeavgift. Om hon även får pension från Sverige blir hon i stället socialförsäkrad där.

JOBBAR I FLERA LÄNDER OCH KOMMUNER

Xxxx xxx i den svenska gränskommunen Strömstad och i sitt arbete befinner han sig delar av tiden i den norska gränskommunen Halden, delar av tiden i Oslo, som inte gränsar till Sverige. Han jobbar också extra i hemkom- munen. För det arbete som Xxxx utför i Oslo betalar han skatt i Norge, medan han betalar skatt i Sverige för det arbete han utför i Halden och i Strömstad. Lönen för

arbetet i Halden betalas ut i sin helhet till Xxxx, som själv betalar in skatten till Skatteverket. Xxxx arbetar mindre än 25 procent av sin totala arbetstid i Sverige och arbetar för privata arbetsgivare. Därför är han socialförsäkrad

i Norge. Det innebär att han betalar norsk trygdeavgift som baseras på hans totala inkomst i båda länderna till Norge. Om Xxxx i stället hade arbetat minst 25 procent av sin totala arbetstid i Sverige hade han blivit socialförsäk- rad i Sverige och hans norska ar-

betsgivare behövt betala svenska arbetsgivaravgifter.

När Xxxx blir sjukskriven får han sjuklön från sin arbetsgivare under de första 16 dagarna, och därefter ersättning från socialförsäkringsmyndigheten NAV. Detta gäller även Eriks svenska arbetsgivare, som måste följa norska regler (detta innebär manuellt ar- bete eftersom lönesystemet i Sverige inte är anpassat till norska regler). Ersättningen beskattas först i Norge och sedan har Sverige rätt att kräva in mellanskillna- den upp till den svenska skattenivån. Xxxx meddelar förändringen till Skatteverket och betalar själv in skatten varje månad. Hade Xxxxx arbetsgivare fortsatt betala sjuklön under hela sjukdomsperioden hade det dock fungerat likadant som när han arbetar.

Xxxx får barn och under föräldraledigheten får han er- sättning från NAV. Ersättningen beskattas först i Norge och sedan har Sverige rätt att kräva in mellanskillna- den upp till den svenska skattenivån. Xxxx meddelar förändringen till Skatteverket och betalar själv in skatten varje månad.

När Xxxx går i pension får han ersättningen utbetald från både Norge och Sverige. Pensionen från Norge beskattas först i Norge innan den betalas ut. Sedan har Sverige rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den svenska skattenivån. Xxxx betalar själv in den skatten till Skatteverket. Skatten för den svenska pensionen dras automatiskt innan utbetalningen. Eftersom Xxxx får pension från båda länderna är han socialförsäkrad i Sverige.

NORGE –> SVERIGE

JOBBAR I BOSÄTTNINGSLANDET GRÄNSGÅNGARE

I arbete

Xxxxxxxx bor i norska Meråker, där hon också arbetar. Hon betalar skatt i Norge och den dras automatiskt från hennes lön. Hon betalar också norska sociala avgifter i form av trygdeavgiften till den norska social- försäkringsmyndigheten NAV.

Marthe bor granne med Xxxxxxxx i norska gränskom- munen Meråker och arbetar i svenska gränskom- munen Åre. Som gränsgångare betalar hon skatt i bosättningslandet Norge. Lönen betalas ut i sin helhet till Xxxxxx, som uppger för norska skattemyndigheten Skatteetaten hur mycket hon beräknar att tjäna under året och själv betalar in skatten fyra gånger om året. Eftersom hon är socialförsäkrad i Sverige betalar hennes svenska arbetsgivare arbetsgivaravgifter för henne och hon behöver inte själv betala några sociala avgifter.

Sjukskrivning

När Xxxxxxxx blir sjuk får hon sjuklön från sin ar- betsgivare under de första 16 dagarna, och därefter ersättning från norska NAV. I båda fallen dras den norska skatten automatiskt.

Föräldraledighet

Xxxxxxxx får barn och då får hon ersättning från norska NAV, som automatiskt drar av den norska skatten.

Pension

När Xxxxxxxx går i pension får hon pensionen utbetald från Norge, efter att skatten automatiskt dragits av.

Fotnot: Exempelpersonerna omfattas inte av övergångsreglerna för pension och socialförsäkring enligt ändringarna i artikel 18 från år 2009.

När Xxxxxx blir sjukskriven får hon ersättning från den svenska socialförsäkringsmyndigheten Försäk- ringskassan. Ersättningen beskattas först i Sverige och sedan har Norge rätt att kräva in mellanskillna- den upp till den norska skattenivån, men eftersom den norska skattenivån ligger lägre än den svenska sker inte detta i praktiken.

Xxxxxx får barn och under föräldraledigheten får hon ersättning från Försäkringskassan. Ersättningen beskattas först i Sverige och sedan har Norge rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den norska skat- tenivån, men eftersom den norska skattenivån ligger lägre än den svenska sker inte

detta i praktiken.

När Xxxxxx går i pension får hon pensionen utbetald från Sverige. Pensionen beskattas först i Sverige och sedan har Norge rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den norska skattenivån, men eftersom den norska skattenivån ligger lägre än den svenska sker inte detta i praktiken. Om Xxxxxx enbart får pension från Sverige är hon socialförsäkrad där, men om hon även får pension från Norge blir hon i stället socialför- säkrad där och får då betala trydgeavgift på pensionen.

ICKE GRÄNSGÅNGARE

I arbete

Even bor i norska Mysen, som inte ligger i en gräns- kommun, och arbetar i Töcksfors, som ligger i en gränskommun. Som gränspendlare, men icke-gräns- gångare, betalar han skatt i Sverige. Eftersom han

är socialförsäkrad i Sverige betalar hans svenska arbetsgivare arbetsgivaravgifter för honom och han behöver inte själv betala några sociala avgifter.

Sjukskrivning

När Even blir sjukskriven får han ersättning från den svenska socialförsäkringsmyndigheten Försäkrings- kassan. Ersättningen beskattas först i Sverige och sedan har Norge rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den norska skattenivån, men eftersom den norska skattenivån ligger lägre än den svenska sker inte detta i praktiken.

Föräldraledighet

Even får barn och under föräldraledigheten får han ersättning från Försäkringskassan. Ersättningen beskattas först i Sverige och sedan har Norge rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den norska skat- tenivån, men eftersom den norska skattenivån ligger lägre än den svenska sker inte

detta i praktiken.

Pension

När Even går i pension får han pensionen utbetald från Sverige. Pensionen beskattas först i Sverige och sedan har Norge rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den norska skattenivån, men eftersom den norska skattenivån ligger lägre än den svenska sker inte detta i praktiken. Om Even enbart får pension från Sverige är han socialförsäkrad där, men om han även får pension från Norge blir han i stället socialförsäkrad där och får då betala trydgeavgift på pensionen.

JOBBAR I FLERA LÄNDER OCH KOMMUNER

Xxxxxx bor i den norska gränskommunen Narvik och i sitt arbete befinner han sig delar av tiden i den svenska gränskommunen Kiruna, delar av tiden i Pajala, som inte gränsar till Norge. Han jobbar också extra i hem- kommunen. För det arbete som Xxxxxx utför i Pajala betalar han skatt i Sverige, medan han betalar skatt

i Norge för det arbete han utför i Kiruna och i Narvik. Lönen för arbetet i Kiruna betalas ut i sin helhet till Ma- rius, som själv betalar in skatten till norska Skatteeta- ten. Xxxxxx arbetar mindre än 25 procent av sin totala arbetstid i Norge och arbetar för privata arbetsgivare.

Därför är han socialförsäkrad i Sverige. Det innebär att hans arbetsgivare i både Sverige och Norge betalar svenska arbetsgivaravgifter för honom. Om Xxxxxx

i stället hade arbetat minst 25 procent av sin totala arbetstid i Norge hade han blivit socialförsäkrad i Norge och fått betala trygdeavgift som

baserats på hans totala inkomst i båda länderna.

När Xxxxxx blir sjukskriven får han ersättning från sina arbetsgivare under de första 14 dagarna och därefter er- sättning från den svenska socialförsäkringsmyndigheten Försäkringskassan. Detta gäller även Xxxxxx xxxxxx ar- betsgivare, som måste följa svenska regler (detta innebär manuellt arbete eftersom lönesystemet i Norge inte är anpassat till svenska regler). Ersättningen beskattas först i Sverige och sedan har Norge rätt att kräva in mellan- skillnaden upp till den norska skattenivån, men eftersom den norska skattenivån ligger lägre än den svenska sker inte detta i praktiken.

Xxxxxx får barn och under föräldraledigheten får han ersättning från Försäkringskassan. Ersättningen beskattas först i Sverige och sedan har Norge rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den norska skatteni- vån, men eftersom den norska skattenivån ligger lägre än den svenska sker inte detta i

praktiken.

När Xxxxxx går i pension får han pensionen utbetald från både Sverige och Norge. Pensionen från Sverige beskattas först i Sverige innan den betalas ut. Sedan har Norge rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den norska skattenivån, men eftersom den norska skattenivån ligger lägre än den svenska sker inte detta i praktiken. Skatten för den norska pensionen dras automatiskt innan utbetalningen. Eftersom Xxxxxx får pension från båda länderna är han socialförsäkrad i Norge och får då betala trygdeavgift på pensionen.

NORGE-FINLAND

Norska arbetsgivare har svårt att rekrytera personal – finländare vill inte bli gränsgångare

FOTO: FLICKR - (CC BY 2.0) - LAYRU RARNTALA

För många finländare i den nordligaste delen av landet utgör Norge en viktig arbetsmarknad – och beroendet är ömsesidigt. Men nu börjar nordnorska ar- betsgivare, inte minst inom offentlig sektor, få svårt att rekrytera personal när de finländare som bor några mil söderut inte längre vill arbeta över gränsen. Det

uppger Nordkalottens Grensetjeneste. Att vara gränsgångare förknippas av många med administration och ett stort ansvar för individen, beskattning som upplevs vara orättvis, samt bristfällig information och kunskaper hos myndigheterna.

Gränspendlingen mellan Norge och Finland går i stort sett enbart åt det ena hållet. Gränspendlarna bor främst i Finland och arbetar i Norge, där arbetslöshe- ten är i det närmaste obefintlig och det råder brist på arbetskraft inom alla områden. De senaste talen över hur många som arbetspendlar över den norsk-finska gränsen är från 2007, då drygt 5 000 personer bodde i Finland och arbetade i Norge. Och den finländska arbetskraften är fortfarande mycket viktig för norska arbetsgivare, inte minst inom offentlig sektor, uppger Nordkalottens Grensetjeneste.

Administration och komplicerade regler

Merparten av dem som bor i Finland och arbetar i Norge både bor och arbetar i gränskommuner och beskattas därför som gränsgångare, det vill säga

i bostadslandet (se definition av gränsgångare på sidan 9). De är däremot socialförsäkrade i arbetslan- det. Det innebär rent praktiskt att de anmäler till den finländska skattemyndigheten Vero hur mycket

de beräknar att tjäna under året, och får utifrån det besked om hur mycket skatt de ska betala varje månad. Arbetsgivaren i Norge betalar ut bruttolö- nen, efter avdrag för norsk socialförsäkringsavgift:

trygdeavgiften, och därefter ansvarar gränsgångarna själva för att betala in skatten till Vero.

Sammantaget innebär detta en hel del adminis- tration för individen enligt intervjupersonerna. De måste skaffa blanketter och intyg från myndigheter för att överlämna dem till myndigheterna i det an- dra landet – ofta i fysisk form. Detta kan innebära långa resor till skattekontor som kan ligga 100 kilometer bort.

Gränsgångare måste varje år ansöka om skat- tekort i Norge, och de måste deklarera i båda länderna. Deklarationerna måste oftast göras manuellt, eftersom personerna inte har full tillgång till elektroniska tjänster i det andra landet. En av de berörda gränsgångarna, Xxxxx Xxxxxx, som bor i finländska Karigasniemi i Utsjoki kommun och ar-

betar i norska Karasjok, beskriver det som att deras situation påminner om företagares:

– Vi är inte på samma nivå som alla andra löntagare i Finland, utan mer som de som har egen firma, säger hon.

i ersättning från NAV och sedan själva betala in skatten till Finland. De som inte känner till den här regeln och är vana vid att skatten dras automa- tiskt riskerar en skattesmäll när slutskattebeskedet kommer.

Situationen ställer alltså krav på att såväl gränsar- betarna som deras arbetsgivare lägger mycket tid på hanteringen och skaffar sig ingående kunskaper om regelverken.

– Vi måste vara väldigt uppdaterade och veta mycket för att kunna vägleda våra anställda. Det är många timmar vi måste lägga på det, för om de hamnar i trubbel för att de inte kan reglerna eller

inte har all information slutar de, och då står vi där utan arbetskraft, säger Xxxx Xxxxxxxx, avdelnings- ledare inom kommunala hälsotjänster på Tana kommun i Norge.

Regler upplevs som orättvisa

De regler som gäller för beskattning mellan de nordiska länderna, och de regler som nationalsta- terna själva beslutat om, kan vara komplicerade att sätta sig in i för individen. Vissa av dem upplevs av intervjupersonerna även som märkliga eller rent av orättvisa.

Det handlar framför allt om den norska trygdeavgiften, där Norges och Finlands skilda avgiftsnivåer och synsätt på hur socialavgiften specificeras har gjort att bara delar av den får dras av på skatten i Finland. Skillnaden har tidigare år varit relativt stor, vilket upplevts som orättvist av de gränsgångare som intervjuats till rapporten och som förlorat ekonomiskt på detta. Från 2018 får dock gränsgångarna dra av 97,8 procent av trygde- avgiften i den finländska deklarationen, vilket gör att problemet minskat betydligt.

En person har även upplevt beskattningen av föräldrapenningen som märklig, då norska myn- digheter drog för mycket skatt och hon fick stoppa skatteinbetalningen i Finland, för att sedan få en stor skatteåterbäring i Norge som hon fick betala in som restskatt i Finland.

Enligt Nordkalottens Grensetjeneste reagerar många icke-gränsgångare som har mindre extrajobb i Finland på att de då får högre skatt. Eftersom de inte är gränsgångare betalar de normalt sett skatt i Norge, där skattesatsen i norra delen av landet är re- lativt låg. Men i och med att de även har en inkomst i bosättningslandet får Finland rätt att kräva in mel- lanskillnaden i skatt upp till den finska skattenivån. Då räknar Finland ihop inkomsten från Norge och Finland, vilket innebär att de kan komma upp på en högre skattenivå i Finland.

Något annat som av intervjupersonerna upplevs som ett problem är att gränspendlarna inte har tillgång till alla förmåner i den norska socialför- säkringen, trots att de betalar trygdeavgift i Norge. Exempelvis har de inte rätt att få ersättning för sjukresor, vilket kan vara dyrt i en region där avstån- den kan vara hundratals kilometer. Detta problem är bland annat upptaget i Gränshinderdatabasen som administreras av Nordiska Ministerrådet. En intervjuperson med just denna erfarenhet av att inte få kostnaden för sin långa sjukresa ersatt berättar att hon numera inte tar del av sjukvården i Norge.

Svårt att beräkna rätt skatt

Av gränsgångarna krävs alltså att de anger för skat- temyndigheten hur mycket de kommer att tjäna under året, så att de får betala rätt summa i skatt. Men många olika faktorer påverkar den beskatt- ningsbara inkomsten under året, som till exempel förändringar i valutakursen, sjukskrivningar och förändringar i arbetstid. Sker något sådant krävs att uppgifterna till Xxxx uppdateras om personen inte ska riskera restskatt.

Enligt Xxxx Xxxxxxxx, som även själv är gräns- gångare, ställde valutaskillnaderna till det för många pendlare i deklarationen för år 2017.

– Många gränsgångare fick brev där det stod att de var misstänkta för skattesvindel. Varje år vill

skattemyndigheterna i Finland ha några tilläggsupp- lysningar. Du har anmält några tiotals euro mindre till Finland än till Norge och så visar det sig att det var något med valutaskillnader. Vi är vana vid att få sådana brev, säger hon.

En grupp som riskerar att drabbas särskilt hårt av kravet på att anmäla sin inkomst i förväg är de som har oregelbunden arbetstid. En av de intervjuade

arbetade tidigare på ett kafé, där vissa månader inne- bar betydligt fler arbetstimmar än andra. Eftersom skatten inte beräknades utifrån hennes faktiska månadsinkomst utan utgjorde en tolftedel av den skatt som beräknades för hela året kunde det vissa månader bli en stor utgiftspost att betala.

– Det blev ju väldigt tungt med skatteinbetal- ningarna vissa månader, om jag hade väldigt få tim- mar och ingen fast procent på lönen. Jag löste det genom att jag anmälde att jag skulle tjäna mindre på ett helt år och betalade i stället mer de månader då jag hade många timmar, säger hon.

Brist på information och kunskap

Sett till hela befolkningen i Finland och Norge är antalet gränspendlare få, och de personer som intervjuats till denna analysen upplever inte att

kunskapen om vad som gäller för dem finns spridd inom myndigheterna.

– Jag påstår att jag kan så mycket om skatt och avgifter att jag kan mer än alla andra, utom de som jobbar på skattekontoret. Men jag har också väglett personer som jobbar på skattekontoren med vad som gäller om man är gränsgångare eller inte, säger Xxxx Xxxxxxxx.

Ett tecken på denna kunskapsbrist är att beske- den från myndigheter ofta blir fel. Enligt Nordka- lottens Grensetjeneste, som mött många drabbade gränspendlare, känner vissa skattekontor i Norge inte till gränsgångarregeln, och drar därför full skatt även på gränsgångarnas inkomst. Det riskerar att skapa en rättsosäkerhet för den enskilda, som själv måste se till att det blir rätt.

Xxxxx Xxxxxx berättar att hon fått ett felaktigt skattekort fyra gånger.

– Man undrar hur många som slutar försöka när de får fel besked, säger hon.

Även löneavdelningar på företagskontor i södra Norge kan göra fel eftersom de inte känner till gränsgångarregeln och månad efter månad dra för mycket skatt, trots att den lokala arbetsgivaren kän- ner till reglerna, berättar Xxxxxx Xxxxxxxx, koordina- tor på Nordkalottens Grensetjeneste.

Rättsosäkerhet kring pensionen

Många gränspendlare, särskilt gränsgångare och de som har arbetat i två olika länder under sitt ar-

xxxxxxx, har svårt att förutse hur mycket de kommer att få i pension. Ett förekommande problem, som även det äventyrar rättssäkerheten, är att systemet inte fångat upp gränsgångare, så att delar av pen- sionsunderlaget gått förlorat. Enligt Nordkalottens Grensetjeneste har det i flera fall inträffat att upp

till tio år saknats i pensionsunderlaget för personer som bott i Finland och arbetat som sjuk- eller un- dersköterskor i Norge i 20-30 år, framför allt från tiden före digitaliseringen. Då krävs att individerna själva har dokumenterat allt underlag.

– Det är både många äldre och många yngre som är oroliga inför pensionen och hur det kommer bli med skatten då. Alla de gamla damerna varnar mig och säger att man måste spara alla dokument, men jag har inte gjort det. Jag tänker att de borde kunna se från Skatteetaten vad jag har betalat in, säger en gränsgångare som arbetar inom vården.

Rekryteringssvårigheter förvärras

För gränskommunerna i Nordnorge är arbetskraften från Finland mycket viktig – och praktisk, eftersom gränspendlarna till skillnad mot inflyttad arbets- kraft inte behöver bostäder i arbetskommunen. Det råder redan arbetskraftsbrist på så gott som samtliga områden i regionen, särskilt inom hälsa samt bygg och anläggning. Men enligt Nordkalottens Gren- setjeneste vittnar nu norska kommuner som är helt beroende av finländsk vårdpersonal om att de har färre sökande från Finland till utannonserade jobb.

– Det innebär mycket arbete att vara gräns- gångare, och det hela upplevs som mer och mer komplicerat. För 30 år sedan var det mycket enklare i Nordnorge: man reste till jobbet och sedan hem igen. Nu är det fler dokument och mer rapporte- ring. Och flera av de yngre säger att de inte vill, de vill inte utsätta sig själva för det här komplicerade sättet att hantera skatt på, säger Xxxxxx Xxxxxxxx.

Skriver sig i fel kommun

Eftersom det är så kompliceras och ses som eko- nomiskt ofördelaktigt att vara gränsgångare vittnar intervjupersoner om att det förekommer fusk, där personer folkbokför sig i kommuner längre söderut i Finland. Enligt Nordkalottens Grensetjeneste förekommer det också att personer skaffar en bostad i Norge, för att kunna skriva sig där.

För gränskommunerna i norra Finland blir fusket problematiskt, eftersom de får felaktig information om hur många som bor i kommunen och nyttjar dess service.

Samtidigt är skatteinkomsterna från gränsgång- arna viktiga för exempelvis Utsjoki kommun, där en relativt stor del av befolkningen arbetar i Norge. Den norska arbetsmarknaden leder också till att arbetslösheten i kommunen är låg. Det menar kommundirektör Xxxxxx Xxxxx-Xxxxxxxxxxxx, även om hon är fullt medveten om de problem som gränspendlarna själva ställs inför.

INKOMSTSKATT I NORGE OCH FINLAND (FÖR FYSISKA PERSONER)

NORGE

Kommunalskatt: 11.80 % + 2.65

% fylkeskommunal skatt

Statlig skatt: dels 8.55 % (6.05

% i nordligaste Norge) på all inkomst – dels trinnskatt 1.4 % på inkomster över 169 000 kr, 3.3

% för inkomster över 237 900 kr,

12.4 % (10.4 i nordligaste Norge) på inkomster över 598 050 kr, 15.4

% på inkomster över 965 050 kr

Personfradrag: 54 750 kr

Finnmarksfradrag: 15 000 kr (gäller endast i Norges nordli- gaste fylken)

Sociala avgifter: arbetsgivarav- gift, mellan 0 % och 14.1 % av lö- nen beroende på region, betalas av arbetsgivaren. Trygdeavgift,

8.2 %, betalas av arbetstagaren

FINLAND

Kommunalskatt: beror på kom- mun, 16-23 %

Statlig skatt: 6 % på inkomst över 17 200 euro, 17.25 % på inkomst

över 25 700 euro, 21.25 % på

inkomst över 42 400 euro, 31.25 %

på inkomst över 74 200 euro

Grundavdrag: max 3 100 euro

Källskatt: vid dagpendling till Finland finns möjlighet att välja källskatt (35 % statlig skatt samt avdrag på 510 euro/månad eller 17 euro/dag)

Sociala avgifter: sjukförsäk- ringsavgift, ca 2 %, obligatorisk pensions- och arbetslöshetsför- säkring, ca 6-7 % (avdragsgillt)

– betalas av arbetstagaren. Arbetsgivaravgift (sjukförsäk- ring, arbetslöshetsförsäkring och arbetspensionsförsäkring) ca 18-19 %, betalas av arbets- givaren

FOTO: FLICKR - (CC BY-SA 2.0) - LHOON

SAMMANFATTNING

Administrativt merarbete för gränsgångare

En gränsgångare får hela lönen utbetald och måste själv betala in skatten i bostadslandet. För att göra det krävs att gränsgångaren anmäler sin beräknade inkomst till skattemyndigheten i bo- stadslandet. En ny anmälan måste skickas in varje gång personen exempelvis blir sjuk, jobbar övertid eller tar något extra arbetspass, så att inkomsten förändras. Gränsgångaren måste också avtala med sin kommun om skatten ska betalas in varje månad eller en gång om året. Enligt de reaktioner som Nordkalottens grensetjeneste mött under flera års tid upplever pendlare kontakten med NAV som komplicerad och byråkratisk.

Administrativt merarbete för pendlare som inte är gränsgångare

När personen exempelvis blir sjukskriven eller för- äldraledig måste hen skicka in en preliminär själv- deklaration till skattemyndigheten i bostadslandet, om personen får sjukersättning från NAV. Dock inte om personen får sjuklön från arbetsgivaren.

Administrativt merarbete för pendlare som arbe- tar i ffera kommuner

En person som bor i en gränskommun och som arbe- tar i olika kommuner på andra sidan gränsen, varav minst en är en gränskommun och en inte är det, be- talar skatt enligt två system. Arbetstagaren ska själv, manuellt, betala in skatten till bostadslandet för jobbet som utförs i en gränskommun, medan arbetsgivaren betalar in skatten för jobbet som utförs i den andra kommunen i arbetslandet. Detta kan upplevas som besvärligt för både arbetstagaren och arbetsgivaren, som måste bokföra arbetstiden noggrant och hantera två olika länders skattesystem. Det kan också innebära en rättsosäkerhet om det inte rapporteras korrekt.

Finska gränsgångare betalar högre skatt Norge har inte specificerat hur stor andel av den norska socialförsäkringsavgiften, trygdeavgif- ten, som går till exempelvis sjukförsäkring och

pensionsavgift. Därför får finländska gränspend- lare inte dra av den i sin helhet i den finländska deklarationen. Detta innebär att gränspendlarna totalt betalar en högre andel av sin inkomst i skatt och sociala avgifter. Från år 2018 är skillnaden dock mycket liten, eftersom gränsgångarna från och med beskattningsåret 2018 får dra av 97,8 procent av trygdeavgiften i deklarationen.

Gränsgångare måste göra manuell deklaration

Gränsgångare måste göra sin deklaration manuellt,

eftersom de inte har digital tillgång till de bilagor och intyg som krävs. Det kan också vara ett problem att i pappersform skaffa fram alla intyg och kvitton som krävs, om de exempelvis skickats ut elektro- niskt av arbetsgivaren.

Pendlare står själva för valutarisken

Eftersom gränsgångare ska göra en preliminär självdeklaration där de uppskattar hur mycket de kommer att tjäna under den kommande perioden står de själva för valutarisken, om valutakursen mellan norska kronor och euro hinner förändras under tiden.

Informationsbrist

Det är inte ovanligt att skattekontor och företags ekonomiavdelningar i södra Norge inte känner till gränsgångarregeln och drar för mycket skatt.

Enligt Nordkalottens Grensetjeneste måste de allra flesta gränspendlarna överklaga sitt skattebeslut, eftersom det blivit fel på något sätt, antingen i Finland eller i Norge. Detta handlar också om infor- mationsbrist bland myndigheternas handläggare.

Risk för underlag till pension saknas

Det finns risk för att delar av underlaget saknas för gränspendlare som går i pension eftersom syste- met inte fångat upp gränsgångare. Det har skett att upp till tio år varit borta från personer som jobbat i Norge 20-30 år.

Svårt att rekrytera över gränsen

I de nordnorska kommunerna har arbetsgivarna svårt att hitta arbetskraft. Inte minst inom den offentliga sektorn är finländska anställda därför viktiga resurser. Men enligt Nordkalottens Gren- setjeneste väljer många finländare, framför allt de unga, bort att pendla över gränsen, eftersom de inte vill utsätta sig själva för det komplicerade sättet att hantera skatt som krävs av gränsgångare.

Försöker slippa bli gränsgångare

Personer flyttar från de finländska gränskom- munerna, till Norge eller längre in i Finland, till kommuner som inte är gränskommuner mot Norge. Det förekommer också att människor folkbokför sig i andra kommuner, trots att de i själva verket bor

vid gränsen, för att slippa beskattas som gräns- gångare.

När pendlare väljer att pendla längre för att slippa vara gränsgångare påverkar det både deras fritid och miljön i stort.

GRÄNSGÅNGARREGELN STÄLLER TILL PROBLEM I NORDNORGE – ”NEGATIVT FÖR VÅR REKRYTERING”

Xxxxx Xxxxxxxx bor i Finland och arbetar som verksamhetsledare för hemtjänsten i Tana kommune, i nordligaste Norge. Hon får se gränspendlingens utmaningar både i sin egen vardag och när hon försöker säkra hemtjänstens personalförsörjning. ”Vi

upplever att det är svårt med rekrytering. Folk vill inte vara gränsgångare”, säger hon.

Xxxxx Xxxxxxxx har lång erfarenhet av arbetspend- ling mellan Finland och Norge. Hon började själv arbeta i Norge redan 1998 och är i dag verksam- hetsledare för hemtjänsten i norska Tana kommu- ne, som har ett flertal finländska anställda.

De finländska anställda omfattas oftast av gränsgångarregeln, eftersom de pendlar mellan gränskommuner. Regeln innebär att de betalar skatt i landet där de bor. Problemet är att den norska arbetsgivaren då inte drar någon preliminär skatt – i stället är det den enskilda anställda som ansvarar för att betala in preliminär skatt baserat på vad man tror att man kommer att tjäna under året. Om den blir för låg väntar restskatt året därpå.

– Jag har fått lägga väldigt mycket tid och energi på att sätta mig in i skatten. Gränsgångarregeln lägger stort ansvar på individen, och det blir särskilt svårt för vikarier som inte har fast lön och vet precis vad de kommer att tjäna. Vi måste kunna hjälpa personalen

med skatt, för annars slutar de om de får problem och då står vi där utan personal, säger Xxxx Xxxxxxxx.

Att det upplevs som besvärligt att vara gräns- gångare har lett till att många finländare tvekar inför att börja arbeta i Norge, trots att de egentligen är intresserade. Av hemtjänstens 135 anställda är i dag bara runt tio finländare. Sett till hela kommunen är det dock fler anställda som bor i Finland.

– Vi upplever att man antingen börjar arbeta i en annan kommun för att slippa bli gränsgångare, eller att man försöker kringgå regeln genom att folkbokfö- ra sig i en kommun som inte ligger vid gränsen. Det är negativt för vår rekrytering, säger Xxxx Xxxxxxxx.

Skrivit brev till Justitieombudsmannen

Hon har själv funderat på om hon skulle kunna slippa att omfattas av gränsgångarregeln genom att byta folkbokföringsadress eller skaffa en övernattningslägen- het i Norge. I så fall skulle hon beskattas i Norge, och

arbetsgivaren hade skött inbetalningen av skatten.

– Men jag går inte med på att bli en skattesvind- lare. Jag vill ha rak rygg och inte ha något att dölja. Därför har jag bestämt mig för att i stället kämpa för att rätta till den här orättvisan, säger hon.

Tillsammans med ett tiotal andra finländska gränspendlare skrev hon i mars i år ett brev till Finlands justitieombudsman med ett krav: att gräns- gångarregeln tas bort från det nordiska skatteavtalet.

– Vi vill ha bort den, vi tycker den är orättvis och diskriminerande och allt möjligt. Om den försvun- nit hade man kanske haft lite krafter kvar att kämpa för de sociala rättigheterna som inte heller är helt på plats, säger Xxxx Xxxxxxxx.

De missnöjda gränsgångarna har ännu inte fått något svar på sitt brev.

Hur ser du på att gränsgångarregeln kommit

till för att säkra gränskommunernas ekonomi och skatteintäkter?

– Enskilda privatpersoner kan inte ta ansvar för Utsjoki kommuns ekonomi. Staten och kommunen borde kunna hantera det inbördes genom över- föringar av pengar utan att det drabbar oss som pendlar, säger Xxxx Xxxxxxxx.

FAKTARUTA

Namn: Xxxx Xxxxxxxx

Bor: Utsjoki, Finland

Beskattas som: gränsgångare

Titel: Avdelningsledare för kommunala hälsotjänster

Företag/organisation: Tana kommun, Norge

Antal anställda som bor i Finland: runt 10 i hemtjänsten

FAKTARUTA

Namn: Xxxxx Xxxxxx

Bor: Karigasniemi, Finland

Jobbar: Bensinstation i Karasjok, Norge

Beskattas som: Gränsgångare

TUNGT ATT BETALA SKATT FÖR PENDLARE MED OREGELBUNDNA ARBETSTIDER

Under de tio år som Xxxxx Xxxxxx, bosatt i fin- ländska Karigasniemi i Utsjoki kommun, arbetat i Norge har hon stött på en mängd svårigheter och problem. Trots det är hennes grundinställ- ning att det fungerar fint att jobba över gränsen.

Numera arbetar Xxxxx Xxxxxx heltid på en bensin- station i Karasjok i Nordnorge, men under de första nio åren som anställd i landet jobbade hon på ett kafé, med varierande arbetstider. Som gränsgångare får hon bruttolönen utbetald från sin norska arbets- givare och betalar själv in skatten till det finländska skatteverket.

– Jag får själv anmäla årslönen till skatteverket och sedan blir årsbeloppet för skatt delat i tolv lika stora delar. Men när jag jobbade på kaféet kunde jag ha månader då jag jobbade väldigt lite och månader då jag jobbade väldigt mycket. Det blev ju väldigt tungt med skatteinbetalningarna vissa månader, om jag hade väldigt få timmar och ingen fast procent på lönen. Jag löste det genom att jag anmälde att jag skulle tjäna mindre på ett helt år och betalade i stället mer de månader då jag hade många timmar, säger hon.

I och med att Xxxxx Xxxxxx arbetar i Norge beta- lar hon också sociala avgifter där, i form av trygde- avgiften. Hon hoppas mycket på den nya varianten av skattekort, med tre olika nivåer på samma kort, eftersom hon tidigare behövt söka nytt skattekort varje gång hon exempelvis blev sjuk eller föräldra- ledig, då det gäller andra regler för beskattning i de fallen. Hon har inte heller de bästa erfarenheterna av kontakten med myndigheterna.

– Det var jättesvårt att få Skatteetaten att förstå att jag inte är skattepliktig till Norge, men

behöver ett skattekort. Fyra gånger har jag fått fel skattekort – och först var det så att jag inte kunde sköta det per telefon. Det var 300 kilometer till närmaste skattekontor och då är det inte bara att köra dit. När de såg att jag bodde i Finland fick jag fel skattekort varje gång, så jag fick ringa många gånger. Man undrar hur många som slutar försöka när de får fel besked, säger hon.

FOTO: PRIVAT

I Norge finns två system för ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet. Privatanställda får vanligtvis ersättning från NAV, medan offentliga arbetsgivare oftast fortsätter att betala full lön under perioden. När en gränsgångare får ersättning från NAV har myndigheten rätt att ta ut skatt på ersättningen, trots att personen är skatteskyldig

i sitt bosättningsland, och skatten betalas sedan tillbaka i efterhand. Det upplever Xxxxx Xxxxxx som märkligt.

– När jag var föräldraledig drog NAV skatt från hela ersättningsbeloppet och sedan fick jag skatten tillbakabetald ett och ett halvt år senare. Jag fick ju stoppa skatteinbetalningarna i Finland under ti- den, och när jag fick tillbaka pengarna från Norge måste jag betala allt som restskatt till Finland.

Hon är också kritisk till att finländska myndig- heter inte tillåter att gränsgångarna drar av hela trygdeavgiften på skatten i Finland.

Svårigheterna har dock inte fått Xxxxx Xxxxxx att överväga att sluta jobba i Norge. Hon ser positivt på att hon kunnat börja deklarera elektroniskt i

Finland eftersom Norge numera skickar information om hennes lön till Finland, men skulle dessutom önska att hon slapp söka nytt skattekort varje år.

– Xxx inte vi som har fast jobb i stället anmäla när vi har slutat arbeta? säger hon.

UPP TILL 20 000 KR I RESTSKATT – VARJE ÅR

Xxxxx, som egentligen heter något annat, bor i Finland men har arbetat hela sitt yrkesliv

i Norge. Hon tycker att det är berikande att arbeta i ett gränsområde, men har också stött på vissa problem. Varje år får hon betala mellan 10 000 och 20 000 kronor i restskatt – och hon är orolig för hur det ska bli med hennes pension.

När Xxxxx skulle börja arbeta tog hon ett jobb i Norge och flyttade dit. Senare, när hon skulle bilda familj, vände hon tillbaka till Finland men behöll jobbet som sjuksköterska i Norge. Under sitt yr- kesaktiva liv har hon aldrig arbetat i Finland.

FOTO: FLICKR - (CC BY-ND 2.0) - XXXXX XXXXXXXXXX

– Av och till dyker tanken upp att det vore roligt att använda sitt modersmål, men det finns inte jobb på den här sidan av gränsen och lönen är ganska eländig i Finland. Det lönar sig fortsatt att jobba i Norge, säger Xxxxx.

Att arbeta i ett annat land innebär dock vissa utmaningar i förhållande till valutan. Hon får inte längre ut lika många euro per krona som då hon började arbeta i Norge.

Laila bor och arbetar i gränskommuner och beskattas därför enligt gränsgångarregeln.

– Alla har åsikter och pratar om gränsgångar- systemet. Många vågar inte jobba i Norge, de har haft dåliga erfarenheter och inte lyckats ordna med skatten. Visst tycker jag också att det är lite tungt, men jag är nöjd med att jag klarar att betala räkningarna, säger Xxxxx.

Det största problemet Laila har är att hon brukar få en väldigt hög restskatt varje år – den har varierat från ett par hundra euro om året ända upp till 2000 euro, runt 20 000 kronor, vissa år.

– Jag har klarat det ekonomiskt, men det är kännbart på vårkanten när de där pengarna ska in. Jag tycker att det är en brist att jag måste betala så stora summor, säger hon.

För att försöka få ned restskatten har Xxxxx valt att gå ur Evangelisk-lutherska kyrkan, den finländska folkkyrkan, så att hon slipper betala kyrkoavgift. Detta trots att hon egentligen hade velat vara kvar.

– Det är trist att man måste göra det, för jag vill gärna tillhöra kyrkan. Jag tänker att jag går med igen när jag har betalt lånen. Jag gjorde det på grund av skatten, men jag tyckte inte det var bra, säger hon.

Det som bekymrar Xxxxx mest inför framtiden är dock hur det ska bli med hennes pension. Enligt det nordiska skatteavtalet gäller olika skatteregler för lön och pension. Det innebär att hon kan behöva betala skatt i både Finland och Norge på pensionen, om den norska skatten är lägre än den finska skulle ha varit. Hon har även hört att det kan vara mycket pappersarbete kring pensionen.

– Det är både många äldre och många yngre som är oroliga inför pensionen och hur det kom- mer bli med skatten då. Alla de gamla damerna varnar mig och säger att man måste spara alla dokument, men jag har inte gjort det. Jag tänker att de borde kunna se från Skatteetaten vad jag har betalat in, säger hon.

Fotnot: Laila heter egentligen något annat.

FINLAND –> NORGE

JOBBAR I BOSÄTTNINGSLANDET

GRÄNSGÅNGARE

I arbete

Enni bor i finländska Utsjoki, där hon också arbetar. Hon betalar skatt i Finland och den dras automatiskt från hennes lön. Hon betalar också finska sociala avgifter.

Aino bor granne med Enni i den finländska gränskom- munen Utsjoki och arbetar i den norska gränskom- munen Tana. Som gränsgångare betalar hon skatt i Finland, men sociala avgifter i form av trygdeavgift i Norge. Trygdeavgiften dras av från lönen som i övrigt betalas ut i sin helhet till Xxxx, som uppger för finska Skatteförvaltningen hur mycket hon beräknar att tjäna under året och själv betalar in skatten. Hon får inte dra av hela kostnaden för trygdeavgiften från skatten i Finland, utan bara 97,8 procent.

Sjukskrivning

När Xxxx blir sjukskriven får hon först sjuklön från sin arbetsgivare och därefter ersättning från finska socialförsäkringsmyndigheten Folkpensionsanstalten (FPA). Hur länge arbetstagaren har rätt till sjuklön beror på kollektivavtal. I båda fallen dras skatt auto- matiskt.

Föräldraledighet

Enni får barn och är moderskapsledig. Då får hon moderskapspenning från FPA, som automatiskt drar den finska skatten.

Pension

När Xxxx går i pension får hon pensionen utbetald från Finland, efter att skatten automatiskt dragits av.

Fotnot: Exempelpersonerna omfattas inte av övergångsreglerna för pension och socialförsäkring enligt ändringarna i artikel 18 från år 2009.

När Xxxx blir sjukskriven får hon ersättning från norska socialförsäkringsmyndigheten NAV. Ersätt- ningen beskattas först i Norge och skatten dras automatiskt. Sedan har Finland rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den finska skattenivån. Xxxx får själv meddela förändringen till finska Skatteför- valtningen och betala in skatten.

Xxxx får barn och under föräldraledigheten får hon er- sättning från NAV. Ersättningen beskattas först i Nor- ge och skatten dras automatiskt. Sedan har Finland rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den finska skattenivån. Xxxx får själv meddela förändringen till finländska Skatteförvaltningen

och betala in skatten.

När Xxxx går i pension får hon pensionen utbetald från Norge. Pensionen beskattas först i Norge och skatten dras automatiskt. Sedan har Finland rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den finska skatte- nivån. Aino får meddela finska Skatteförvaltningen hur mycket hon beräknas få i pension från Norge och själv betala in skatten. Om Aino enbart får pension från Norge är hon socialförsäkrad där och betalar trygde- avgift på hela pensionen, men om hon även får pension från Finland blir hon i stället socialförsäkrad där och får då betala finländska sociala avgifter.

ICKE GRÄNSGÅNGARE

I arbete

Xxxx bor i finländska Sodankylä, som inte gränsar direkt till Norge, och arbetar i norska Tana. Som gränspendlare, men icke-gränsgångare, betalar han skatt och sociala avgifter i form av trygdeavgift i Norge, som dras automatiskt från lönen.

Sjukskrivning

När Xxxx blir sjukskriven får han ersättning från norska socialförsäkringsmyndigheten NAV. Ersätt- ningen beskattas först i Norge och skatten dras auto- matiskt. Sedan har Finland rätt att kräva in mellan- skillnaden upp till den finska skattenivån. Xxxx måste själv meddela finska Skatteförvaltningen hur mycket han beräknas få i ersättning och betala in skatten.

Föräldraledighet

Xxxx får barn och under föräldraledigheten får han ersättning från NAV. Ersättningen beskattas först i Norge och skatten dras automatiskt. Sedan har

Finland rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den finska skattenivån. Xxxx måste själv meddela finska Skatteförvaltningen hur mycket han beräknas få i ersättning och betala in skatten.

Pension

När Xxxx går i pension får han pensionen utbetald från Norge. Pensionen beskattas först i Norge och skatten dras automatiskt. Sedan har Finland rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den finska skattenivån. Xxxx får meddela finska Skatteförvaltningen hur mycket han beräknas få i pension från Norge och själv betala in skatten. Om Xxxx enbart får pension från Norge är han socialförsäkrad där och betalar trygdeavgift på hela pensionen, men om han även får pension från Finland blir han i stället socialförsäkrad där och får då betala finländska sociala avgifter.

JOBBAR I FLERA LÄNDER OCH KOMMUNER

Xxxx xxx i den finländska gränskommunen Utsjoki och i sitt arbete befinner han sig delar av tiden i den norska

gränskommunen Tana, delar av tiden i Tromsø, som inte gränsar till Finland. Han jobbar också extra i hemkom- munen. För det arbete som Xxxx utför i Tromsø betalar han skatt i Norge, medan han betalar skatt i Finland

för det arbete han utför i Tana och i Utsjoki. Lönen för arbetet i Tana betalas ut i sin helhet till Xxxx, som själv betalar in skatten till Skatteförvaltningen. Juha arbetar mindre än 25 procent av sin totala arbetstid i Finland och arbetar för privata arbetsgivare. Därför är han social- försäkrad i Norge. Det innebär att han betalar norsk trygdeavgift som baserats på hans totala inkomst i båda länderna. Om Xxxx i stället hade arbetat minst 25 procent av sin totala arbetstid i Finland hade han blivit socialför- säkrad i Finland och fått betala

sociala avgifter där.

När Xxxx blir sjukskriven får han först sjuklön från sin arbetsgivare och sedan ersättning från den norska soci- alförsäkringsmyndigheten NAV. Detta gäller även Juhas finländska arbetsgivare, som måste följa norska regler (detta innebär manuellt arbete eftersom lönesystemet i Finland inte är anpassat till norska regler). Ersättningen beskattas först i Norge och skatten dras av automatiskt. Sedan har Finland rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den finska skattenivån. Xxxx måste själv medde- la finska Skatteförvaltningen hur mycket han beräknas få i ersättning och betala in skatten.

Xxxx får barn och under föräldraledigheten får han er- sättning från NAV. Ersättningen beskattas först i Norge och skatten dras automatiskt. Sedan har Finland rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den finska skat- tenivån. Xxxx måste själv meddela förändringen till finländska Skatteförvaltningen

och betala in skatten.

När Xxxx går i pension får han pensionen utbetald från både Norge och Finland. Den norska pensionen beskattas först i Norge och skatten dras automatiskt. Sedan har Finland rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den finska skattenivån. Xxxx får meddela fin- ska Skatteförvaltningen hur mycket han beräknas få i pension från Norge och själv betala in skatten. Skatten på pensionen från Finland dras automatiskt av innan utbetalning. Eftersom Xxxx får pension från båda länderna är han socialförsäkrad i Finland och betalar finländska sociala avgifter.

NORGE –> FINLAND

JOBBAR I BOSÄTTNINGSLANDET

GRÄNSGÅNGARE

I arbete

Maja bor i norska Tana och arbetar i Tromsø som också ligger i Norge. Hon betalar skatt och sociala avgifter i form av trygdeavgift i Norge som dras auto- matiskt från hennes lön.

Stein bor granne med Maja i den norska gränskom- munen Tana och arbetar i den finländska gränskom- munen Utsjoki. Som gränsgångare betalar han skatt i Norge, men sociala avgifter i Finland. De sociala avgifterna dras från lönen i Finland, men i övrigt betalas lönen ut i sin helhet till Stein. Han uppger till norska Skatteetaten hur mycket han beräknas tjäna under året och betalar själv in skatten.

Sjukskrivning

När Xxxx blir sjuk får hon först sjuklön från sin arbetsgivare under de första 16 dagarna, och därefter ersättning från norska socialförsäkringsmyndigheten NAV. I båda fallen dras skatt automatiskt.

Föräldraledighet

Xxxx får barn och då får hon ersättning från NAV, som automatiskt drar av skatten till Norge.

Pension

När Xxxx går i pension får hon pensionen utbetald från NAV, efter att skatten dragits automatiskt.

Fotnot: Exempelpersonerna omfattas inte av övergångsreglerna för pension och socialförsäkring enligt ändringarna i artikel 18 från år 2009.

Om Stein blir sjuk får han först sjuklön från sin arbetsgivare och därefter ersättning från finländska socialförsäkringsmyndigheten Folkpensionsanstalten (FPA). Hur länge arbetstagaren har rätt till sjuk-

lön beror på kollektivavtal. Ersättningen beskattas först i Finland och sedan har Norge rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den norska skattenivån. Men eftersom den norska skattenivån ligger lägre än den finska sker inte detta i praktiken. Om Stein i stället har sjuklön under hela sjukdomsperioden fungerar skatten likadant som när han arbetar.

Xxxxx får barn och är faderskaps- och föräldraledig. Då får han faderskaps- och föräldrapenning från FPA. Ersättningen beskattas först i Finland och sedan har Norge rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den norska skattenivån, men eftersom den norska skatte- nivån ligger lägre än den finska

sker inte detta i praktiken.

När Xxxxx går i pension får han pension utbetald från Finland. Pensionen beskattas först i Finland och se- dan har Norge rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den norska skattenivån, men eftersom den norska skattenivån ligger lägre än den finska sker inte detta i praktiken. Om Stein enbart får pension från Finland är han socialförsäkrad där och betalar finländska sociala avgifter på hela pensionen, men om han även får pension från Norge blir han i stället socialförsäkrad där och får då betala norsk trygdeavgift.

ICKE GRÄNSGÅNGARE

I arbete

Aurora bor i norska Alta kommun, som inte gränsar till Finland, och arbetar i finländska Utsjoki. Som gränspendlare, men icke-gränsgångare, betalar hon både skatt och sociala avgifter i Finland.

Sjukskrivning

När Xxxxxx blir sjukskriven får hon först sjuklön från sin arbetsgivare och därefter ersättning från finländ- ska socialförsäkringsmyndigheten FPA. Hur länge arbetstagaren har rätt till sjuklön beror på kollektiv- avtal. Ersättningen beskattas först i Finland och sedan har Norge rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den norska skattenivån, men eftersom den norska skattenivån ligger lägre än den finska sker inte detta i praktiken. Om Aurora i stället har sjuklön under hela sjukdomsperioden fungerar skatten likadant som när hon arbetar.

Föräldraledighet

Xxxxxx får barn och är moderskaps- och föräldraledig. Då får hon moderskaps- och föräldrapenning från FPA. Ersättningen beskattas först i Finland och sedan har Norge rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den norska skattenivån, men eftersom den norska skatte- nivån ligger lägre än den finska

sker inte detta i praktiken.

Pension

När Xxxxxx går i pension får hon pension utbetald från Finland. Pensionen beskattas först i Finland och se- dan har Norge rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den norska skattenivån, men eftersom den norska skattenivån ligger lägre än den finska sker inte detta i praktiken. Om Xxxxxx enbart får pension från Finland är hon socialförsäkrad där och betalar finländska sociala avgifter på hela pensionen, men om hon även får pensi- on från Norge blir hon i stället socialförsäkrad där och får då betala norsk trygdeavgift.

JOBBAR I FLERA LÄNDER OCH KOMMUNER

Xxxxxxx bor i norska Tana och i sitt arbete för en privat arbetsgivare befinner han sig delar av tiden i den finländska gränskommunen Utsjoki, delar av tiden i finländska Sodankylä, som inte gränsar till Norge. Han har också ett extraarbete för en annan privat arbetsgiva- re i hemkommunen. För det arbete som Xxxxxxx utför i Sodankylä betalar han skatt i Finland, medan han betalar skatt i Norge för det arbete han utför i Utsjoki och i Tana. Lönen för arbetet i Tana, efter att sociala avgifter dragits, betalas ut i sin helhet till Xxxxxxx, som själv betalar in skatten till norska Skatteetaten. Xxxxxxx arbetar mindre än 25 procent av sin totala arbetstid i Norge och är därför socialförsäkrad i Finland. Det innebär att han betalar finländska sociala avgifter som baseras på hans totala inkomst i båda länderna. Om Xxxxxxx i stället hade arbe- tat minst 25 procent av sin totala arbetstid i Norge hade han blivit socialförsäkrad i Norge

och varit skyldig att betala norsk trygdeavgift.

När Xxxxxxx blir sjukskriven får han först sjuklön från sina arbetsgivare och därefter ersättning från finländska socialförsäkringsmyndigheten FPA. Detta gäller även Hennings norska arbetsgivare, som måste följa fin- ländska regler (detta innebär manuellt arbete eftersom lönesystemet i Norge inte är anpassat till finländska regler). Ersättningen beskattas först i Finland och sedan har Norge rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den norska skattenivån. Men eftersom den norska skatteni- vån ligger lägre än den finska sker inte detta i praktiken. Om Xxxxxxx i stället har sjuklön under hela sjukdomspe- rioden fungerar skatten likadant som när han arbetar.

Xxxxxxx får barn och är faderskaps- och föräldraledig. Då får han faderskaps- och föräldrapenning från FPA. Ersättningen beskattas först i Finland och sedan har Norge rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den norska skattenivån, men eftersom den norska skatte- nivån ligger lägre än den finska

sker inte detta i praktiken.

När Xxxxxxx går i pension får han pension från både Finland och Norge. Pensionen från Finland beskattas först i Finland och sedan har Norge rätt att kräva in mellanskillnaden upp till den norska skattenivån. Men eftersom den norska skattenivån ligger lägre än den finska sker inte detta i praktiken. Skatten för den norska pensionen dras automatiskt av vid utbetalningen. Efter- som Xxxxxxx får pension från båda länderna är han socialförsäkrad i Norge och betalar norsk trygdeavgift på hela pensionen.

FINLAND-SVERIGE

Svårt för den enskilda gränspendlaren att få rätt information

FOTO: XXXXX XXXXXXXXX

Administration och snåriga regler gör det komplicerat att hantera skatten för den som pendlar över gränsen mellan Sverige och Finland. Här är pendlingen unge- fär lika stor på båda hållen. Flera intervjupersoner vittnar också om oförståelse och bristande kunskaper hos personer på myndigheter i båda länderna.

Den främsta arbetspendlingen mellan Finland och Sverige sker mellan Torneå och Haparanda. De båda städerna är geografiskt sammanväxta, med flera lokala gränsövergångar, och har ett starkt politiskt samarbete som bland annat lett till ett gemensamt resecentrum som ligger placerat i Haparanda.

Pendlingen över Torne älv är relativt omfattan- de på båda hållen och enligt de senast tillgängliga uppgifterna pendlar uppemot 10 000 personer mellan de båda länderna. Haparanda kommuns tredje största arbetsgivare är stålverket Outokum- pu i Torneå, som har över 100 svenskar anställda. Även inom övrig industri, handeln och it-sektorn i Torneå arbetar många svenskar, medan många av de finländare som arbetar i Sverige ofta återfinns inom vården, gruvindustrin, byggsektorn och skolan.

Administrationen tynger pendlarna

För såväl arbetspendlare som arbetsgivare som an- ställer personer som bor i grannlandet kan adminis- trationen vara tämligen betungande, särskilt när det handlar om gränsgångare (se definition på sidan 9).

Gränsgångarna betalar skatt i sitt bosättningsland, men är socialförsäkrade i arbetslandet. Det innebär att sociala avgifter dras från deras lön om de arbetar i Finland, medan de sociala avgifterna för dem som arbetar i Sverige ingår i arbetsgivaravgifterna och betalas av arbetsgivarna.

Efter att eventuella sociala avgifter dragits av från lönen betalas den ut i sin helhet till gränsgångar- na, som själva får meddela skattemyndigheten hur mycket de beräknar att tjäna under året och sedan betala in en tolftedel av den beräknade skatten

varje månad. Enligt Nordkalottens gränsttjänst är det mycket vanligt att något fel uppstår och att gränsgångarna får betala restskatt. Många faktorer påverkar inkomsten och den slutliga skatten, såsom förändringar i valutakursen mellan den svenska kro- nan och euron, sjukdagar och ändrad arbetstid.

– Det största problemet var att få lönen i en an- nan valuta. Hur beskattningen blir beror ju väldigt mycket på valutakursen – det kan bli mycket rest- skatt, säger Xxxxx Xxxxxxxx, som varit gränspendla- re med arbete i Finland, men nu är pensionär.

Personer med oregelbunden arbetstid, som exempelvis vikarier eller servicepersonal, kan ha svårt att räkna ut sin årsinkomst i förväg. Det kan också bli svårt för dem att betala lika mycket i skatt varje månad, eftersom det under månader med liten inkomst kan bli en stor utgiftspost.

Grundprincipen är att skattemyndigheterna ska meddelas vid varje förändring av den beräknade inkomsten, så att skatteinbetalningarna kan justeras. I praktiken väljer många gränsgångare att själva reglera sina skatteinbetalningar genom att ange en lägre inkomst till Skatteverket och själva betala in mer skatt när det behövs.

Icke-gränspendlare riskerar restskatt vid sjukdom eller föräldraledighet

För personer som antingen bor eller arbetar i en kommun som inte ligger precis vid gränsen gäller andra skatteregler. De är precis som gränsgångarna socialförsäkrade i arbetslandet, men betalar även skatt där. Det gör vardagen betydligt enklare, men kan skapa problem när de blir sjuka eller föräldra- lediga, eftersom de inte är vana vid att betala skatt till bosättningslandet. Arbetslandets socialförsäk- ringsmyndighet drar skatt på ersättningen innan den betalas ut, men därefter har bosättningslandet rätt att kräva in mellanskillnaden om skattesatsen är högre där. I detta fallet gäller det främst perso- ner som bor i Sverige och arbetar i Finland. Den skatten måste gränspendlaren själv betala in till skattemyndigheten i sitt bosättningsland. De som inte känner till den här regeln och är van vid att skatten dras automatiskt riskerar en skattesmäll när det slutliga skattebeskedet kommer.

Jobb på ffera platser kräver noggrann dokumentation

De som i sitt jobb arbetar i flera kommuner och ibland också i båda länderna måste hålla reda på hur stor andel av arbetstiden som spenderas var. Om arbetstagaren själv bor i en gränskommun ska den del av jobbet som utförs i en gränskom- mun i grannlandet beskattas i bosättningslandet (då gäller gränsgångarregeln), medan jobbet som utförs i andra kommuner i grannlandet beskattas i

arbetslandet. I det första fallet betalar arbetsgivaren ut bruttolönen efter avdrag för sociala avgifter till arbetstagaren, som själv betalar in skatten i sitt bo- sättningsland, medan det i andra fallet är arbetsgi- varen som betalar in skatten till arbetslandet. Detta kan upplevas som besvärligt för både arbetstagaren och arbetsgivaren, som måste bokföra arbetstiden noggrant och hantera två olika länders skattesys-

tem. Här finns en risk för att rättssäkerheten hotas om det inte rapporteras korrekt.

Xxx Xxxxxxx arbetar som industrimurare för ett franskt företag med verksamhet i Finland och arbetar på olika orter i landet.

– Det är krångligt att behöva betala gränsgångar- skatten själv och försöka räkna ut hur mycket man har tjänat. Eftersom arbetsgivaren drar preliminär skatt för det arbete som utförts i icke-gränskommu- ner blir det extra svårt att räkna rätt. Det hade varit mycket enklare om samma regel hade gällt för all inkomst, säger han.

Följande exempel från Nordkalottens gränstjänst ger ytterligare en illustration av vad arbete i flera kommuner och länder kan innebära i praktiken:

En busschaufför bosatt i Haparanda börjar sitt skift på en bussdepå i Torneå. Busslinjen trafikerar rutten Haparanda-Torneå-Keminmaa-Kemi två gånger per timme.

• Gränsgångarregeln tillämpas på arbetet inom Torneå kommun (hen betalar skatt i bosättningslan- det, Sverige i detta fall).

• För arbetet som utförs i Keminmaa och Kemi kommuner tillämpas inte gränsgångarbestämmel- sen och motsvarande lön beskattas följaktligen i Finland.

• Enligt det nordiska skatteavtalet har Finland inte rätt att beskatta arbetet som utförs i Haparanda.

Något som ytterligare kan komplicera saken är också att socialförsäkringstillhörigheten påverkas när en person arbetar i två länder. Grundprincipen är att man är socialförsäkrad i arbetslandet, men om en person som är anställd av privata arbetsgivare arbetar minst 25 procent i bosättningslandet flyttas socialsäkringen dit, vilket betyder att arbetsgivaren i det andra landet också måste betala arbetsgivaravgift

till bosättningslandet. Det gäller både för gränsgång- are och andra gränspendlare.

Omfattas inte av digital deklaration

Det finns alltså många regler som de som arbetar över gränsen och deras arbetsgivare måste sätta sig in i för att kunna hantera situationen rätt. Eftersom de digitala systemen till stor del är nationella krävs också en hel del manuell hantering, inte minst av gränsgångarna. Xxxxx Xxxxxxxx som bor i Torneå och arbetar som biträdande kost- och lokalvårdschef i Haparanda kommun måste varje år ansöka om särskild inkomstskatt i Sverige, eftersom hon betalar svensk skatt på sjuk- och föräldrapenningen även om hon normalt sett betalar skatt i Finland. För att ansöka om den krävs intyg från den finska skat- temyndigheten och folkbokföringen. Skattemyn-

digheten i Torneå har öppet en dag i veckan och väntetiden kan vara upp till två timmar.

– Man kunde tänka sig att det gick att lösa på ett annat sätt i en digital värld, säger hon.

Ett annat problem som gör vardagen mer kom- plicerad är att Xxxxx Xxxxxxxx som finsk medborg- are inte kan få någon svensk e-legitimation och därmed exempelvis inte kan anmäla vård av sjukt barn via svenska Försäkringskassans digitala tjänst.

Det som flest upplever som besvärligt är dock troligen deklarationen, menar Xxxxx Xxxxxxx-

lo, koordinator på Nordkalottens gränstjänst. Gränspendlarna måste deklarera i både Sverige och Finland, och det går inte att deklarera digitalt, utan alla intyg måste inhämtas och bifogas manuellt.

Skilda upplevelser bland företagen

Bland de företag som intervjuats till den här analysen finns de som upplevt att det varit svårt att få personal att arbeta över gränsen, och andra som menar att det fungerar smidigt med skatt och socialförsäkring. Byggvarukedjan Lakkapää med

varuhus i både Sverige och Finland har haft svårt att få sina svenska anställda att vilja arbeta på den finska sidan. Numera har de löst det genom att svenskarna är anställda i det svenska bolaget och hyrs in av det finländska när de arbetar på andra sidan gränsen, men bolagets vd Xxxxx Xxxxxxxx menar att många mindre företag får problem eftersom de inte kan

göra på det sättet. Det kan innebära att de får svåra- re att rekrytera personal.

De företag i Sverige med anställda från Finland som intervjuats till analysen har dock inte några liknande erfarenheter. De ser systemet som relativt smidigt.

– Vi har några som bor i Torneå och jobbar hos oss. De betalar skatt i Finland, så vi betalar ut bruttolön och så fixar de det själva. De lämnar intyg till oss och någon gång om de inte lämnat

den i tid har det hänt att vi dragit skatt för januari, men då får de tillbaka det till nästa lön, säger Xxxx-Xxxx Xxxxxxxx, platschef på vårdbolaget Vardagas vårdboende i Haparanda.

Relaterade praktiska problem

De intervjuade arbetsgivarna på den svenska sidan gränsen ser snarare andra problem, som är relaterade till gränsproblematiken med skatt. Både Vardaga och Ikea i Haparanda nämner de långa handlägg- ningstiderna för att få ett svenskt samordningsnum- mer som ett bekymmer.

– För att kunna börja jobba i Sverige måste du minst ha ett samordningsnummer, annars kan du inte få ett fungerande anställningsavtal eller bankkonto för att få lönen utbetald. När väntetiden för samord- ningsnummer börjar bli fyra månader innebär det att första månadslönen för en sommarjobbare betalas ut efter att de har slutat, säger Xxxxx Xxxxxxx.

INKOMSTSKATT I SVERIGE OCH FINLAND (FÖR FYSISKA PERSONER)

SVERIGE

Kommunalskatt (inkluderar även landstingsskatt): beror på kommun och landsting, ca 30-32 %

Statlig skatt: 20 procent på inkomster över 455 300 kr

(2018), 25 % på inkomster över

662 300 kr

Grundavdrag: 13 400 - 35 100 be- roende på inkomst (2018). Inkom- ster upp 19 200 kr är skattefria SINK-skatt: vid dagpendling till Sverige finns möjlighet att välja SINK-skatt (25 % statlig skatt

utan möjlighet till avdrag) Sociala avgifter: arbetsgivarav- gift 31.42 % av arbetstagarens bruttolön, betalas av arbetsgi- varen

FINLAND

Kommunalskatt: beror på kom- mun, 16-23 %

Statlig skatt: 6 % på inkomst över 17 200 euro, 17.25 % på

inkomst över 25 700 euro, 21.25

% på inkomst över 42 400 euro,

31.25 % på inkomst över 74 200 euro

Grundavdrag: max 3 100 euro Källskatt: vid dagpendling till Finland finns möjlighet att välja källskatt (35 % statlig skatt samt avdrag på 510 euro/månad eller 17 euro/dag)

Sociala avgifter: sjukförsäk- ringsavgift, ca 2 %, obligatorisk pensions- och arbetslöshets- försäkring, ca 6-7 % (avdrags- gillt) – betalas av arbetstagaren. Arbetsgivaravgift (sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och ar- betspensionsförsäkring) ca 18-19

%, betalas av arbetsgivaren

25 830

så många besökare hade Nordkalottens gräns- tjänst på sin webbsida under förra året

FOTO: XXXXX XXXXXXXXX

Svårt att överblicka konsekvenser

För både gränsgångare och andra gränspendlare kan det vara svårt att överblicka den ekonomiska framtiden. Det kan för gränsgångare handla om hur mycket restskatt som ska betalas efter deklara- tionen, men i ett längre perspektiv också om hur hög pensionen blir. Grundregeln för pensionen

är att den beskattas av det land som betalar ut den, men om mottagaren bor i ett annat nordiskt land har det landet också rätt att beskatta den eventuella mellanskillnaden upp till skattenivån i bosättningslandet. Det kan innebära att pensionen blir lägre än vad personerna insett och räknat med i förväg.

Xxxxx Xxxxxxxxxxx, som bor i Finland, får pension från både Sverige och Finland. Hennes svenska pension beskattas alltså först i Sverige och därefter får hon skatta mellanskillnaden upp till den finländska skattenivån i Finland. Även om hon får huvuddelen av sin pension från Sverige är hon socialförsäkrad i Finland, i och med att hon också får pension därifrån och det är hennes bosättnings- land. Därmed får hon betala sociala avgifter till Finland på hela sin pensionsinkomst, från båda länderna. Nu tänker hon att det hade varit bättre om hon inte fått den mindre summa hon får i pen-

sion från Finland, eftersom hon då i stället blivit socialförsäkrad i Sverige och sluppit de finländska sociala avgifterna.

– Det är sant att nu när man blir äldre ångrar man bara det man inte gjort. Men jag tänkte alltid att när jag blir pensionerad ska jag resa hit och dit.

Det var tur att jag hade rest innan också, för nu är ryggen kaputt. Men pensionen är också så liten att man inte heller har råd att resa. Så det går plus minus noll, säger hon.

Xxxxx Xxxxxxxx bor i Sverige men har arbetat hela sitt yrkesliv i Finland. Hon har tänkt tanken att sälja huset och flytta tillbaka till Finland för att slippa betala den mellanskillnaden på skatten som hon nu får betala till Sverige.

– Svårigheten är när man inte kan planera något eftersom man att inte vet hur det kommer att bli med beskattningen av pensionen, säger hon.

Kunskapen hos myndigheter brister Xxxxxxxxx för många av intervjupersonerna i gränsområdet är att de upplevt att informationen om vilka regler som gäller i gränsregionen inte nått ut till alla myndighetspersoner. Såväl Xxx Xxxxxxx som Xxxxx Xxxxxxxx vittnar om att det gäller

att få tag i rätt kontor på skattemyndigheterna i

Sverige respektive Finland för att kunna få svar på sina frågor.

– Här i Haparanda finns det personer på Skatte- verket som behärskar reglerna för min situation, men någon gång har deklarationen hamnat i Luleå eller Sundsvall och då blev det helt fel, säger Xxx Xxxxxxx.

Xxxxx Xxxxxxxx har upplevt att hon blivit be- mött på ett otrevligt sätt på Försäkringskassan, där hon måste förklara för handläggarna att hon inte kan använda den digitala tjänsten eftersom hon inte bor i Sverige eller är svensk medborgare.

För Xxxxxx Xxxxxxxxx, som bor i Torneå och arbetat i Haparanda, orsakade okunskapen hos ett pensionsbolag att hon fick svårt att få ut delar av sin pension. De hade inte registrerat pensionen på hennes samordningsnummer och hävdade felaktigt

att hon bott i Sverige. Efter många turer och mer än ett halvår fick hon hjälp av kommunen, och bolaget såg till att hennes pension betalades ut.

– Men nyligen fick jag ett sådant brev från dem igen, där de kräver att jag skickar några intyg

angående min tidigare anställning på kommunen, säger hon.

Skev statistisk jämförelse

Huvudsyftet med gränsgångarregeln i det nordiska skatteavtalet är att säkerställa gränskommunernas ekonomi och skatteintäkter, och Xxxx Xxxxxx, eko- nomichef i Haparanda stad, menar att det fungerar

– även om byråkratin kan vara besvärlig. Men han ser andra relaterade problem, så som att personer skriver sig i andra kommuner än där de verkligen bor, för att undgå att bli gränsgångare.

Det största problemet för Haparanda är dock att den statistiska jämförelsen blir skev, menar han.

– Det saknas gränsöverskridande statistik. Vi vet inte ens hur många som jobbar i Torneå. Sådan statistik skulle behövas. Vi har bland landets hög- sta ungdomsarbetslöshet i Haparanda enligt SCB, men stämmer det? Hur många är arbetslösa egent- ligen, om man tar hänsyn till dem som arbetar i Finland? Vi vet inte, säger Xxxx Xxxxxx.

SAMMANFATTNING

Administrativt merarbete för gränspendlare

En gränsgångare får hela lönen utbetald och måste själv betala in skatten i bosättningslandet. För att göra detta krävs att gränsgångaren skickar in en preliminär självdeklaration till skattemyndigheten i bosättningslandet. En ny preliminär självdeklaration måste skickas in varje gång personen exempelvis blir sjuk, jobbar övertid eller tar något extra arbets- pass, så att lönen förändras.

Administrativt merarbete för gränspendlare som inte är gränsgångare

När personen exempelvis blir sjukskriven eller föräldraledig måste hen skicka in en preliminär självdeklaration till skattemyndigheten i bostads- landet.

Administrativt merarbete för gränspendlare som arbetar i ffera kommuner

En person som bor i en gränskommun och som arbetar i olika kommuner på andra sidan gränsen, varav minst en är en gränskommun och en inte är det, betalar skatt enligt två system. Arbetstagaren ska själv, manuellt, betala in skatten till bostads- landet för jobbet som utförs i en gränskommun, medan arbetsgivaren betalar in skatten för jobbet

som utförs i den andra kommunen i arbetslandet. Detta är besvärligt för både arbetstagaren och arbetsgivaren, som måste bokföra arbetstiden nog- grant och hantera två olika länders skattesystem. Det kan också innebära en rättsosäkerhet om det inte rapporteras korrekt.

Osmidig deklaration

Gränsgångare måste göra sin deklaration manuellt, med bifogade intyg på alla betalda avgifter.

Pendlare står själva för valutarisken

Eftersom gränsgångare ska göra en preliminär själv- deklaration där de uppskattar hur mycket de kommer att tjäna under den kommande perioden står de själva för valutarisken, om valutakursen mellan svenska kronor och euro hinner förändras under tiden.

Färre vill bli gränsgångare

Nordkalottens gränstjänst ser en risk för att personer inte vill bli gränsgångare på grund av den administration det kräver och därför väljer bort jobb på andra sidan gränsen om de själva bor i en gränskommun. Det finns också skattemässiga skäl för finländska gränspendlare att undvika att bli gränsgångare.

SVÅRARE VARDAG FÖR GRÄNSGÅNGARE

Xxxxx Xxxxxxxx, som arbetar som biträdande kost- och lokalvårdchef i Hapar- anda kommun, tycker att det på många sätt fungerar bra att arbeta över grän- sen. Men hon önskar att myndigheterna kunde underlätta de många praktiska problem hon stöter på i vardagen.

Xxxxx Xxxxxxxx är själv uppvuxen i Haparanda, men kärleken har fått henne att flytta till Torneå. Det kändes dock naturligt för henne att ta ett jobb i Haparanda, och nu har hon arbetat i Sverige i 15 år.

– Det finns en marknad för finska medarbetare om de bara hanterar språket riktigt bra. Och det funkar bra, men det finns vissa saker jag tänker på, säger hon.

Rent praktiskt måste Xxxxx Xxxxxxxx, som är gränsgångare, varje år ansöka till svenska Skattever- ket om särskild inkomstskatt i Sverige. För ansökan krävs intyg från finska skattemyndigheten Vero och folkbokföringen.

– Skattemyndigheten i Torneå har öppet en dag i veckan och ibland får man köa i upp till två timmar. Man kunde tänka sig att det gick att lösa på ett annat sätt i en digital värld, säger hon.

Deklarationen går inte heller att göra elektro- niskt, utan måste fyllas i manuellt, utan hjälp av färdigifyllda uppgifter för inkomster i utlandet.

FAKTARUTA

Namn: Xxxxx Xxxxxxxx

Bor: Torneå, Finland

Titel: Enhetschef inom äldreomsorgen

Företag/organisation: Haparanda stad, Sverige

Beskattas som: Gränsgångare

Dessutom stöter Xxxxx Xxxxxxxx på problem i kontakten med svenska Försäkringskassan. Även om hon som gränsgångare betalar skatt i Finland är hon socialförsäkrad i arbetslandet Sverige. Men eftersom barnen är finska medborgare och hon själv saknar svenskt bank-id och e-legitimation kan hon inte använda myndighetens webbtjänst.

– Alla svenska medborgare sköter det via ”mina sidor”, men det kan vi inte göra. Eftersom jag är finsk medborgare och saknar legitimation med mitt svenska personnummer kan jag inte få någon

e-legitimation. I stället får vi ringa upp Försäkrings- kassan från våra finska telefoner och själva bekosta samtalet. Vi får inte heller alltid något trevligt bemötande, för de säger att jag ska göra det via webben och jag får förklara att det faktiskt inte går. Det är jättejobbigt. Man borde hitta en lösning så att vi kan hantera dessa saker lika enkelt som de gör

i Sverige, säger hon.

En positiv sak som gränspendlare är enligt Xxxxx Xxxxxxxx att hon får extra barnbidrag från Sverige, i form av mellanskillnaden mellan det finländska och det något högre svenska bidraget. Men hon är kritisk till att det inte går ut någon information om detta till de som berörs.

FOTO: PRIVAT

– Inte hade jag vetat om att man hade rätt till mellanskillnaden om jag inte börjat prata om detta med några andra. Informationen har aldrig kommit från Sveriges myndigheter, utan man får gå och fråga om det, säger hon.

FAKTARUTA

Namn: Xxxxx Xxxxxxxx

Titel: Verkställande direktör

Företag/organisation: Lakkapää byggvaru- hus

Ort: Torneå, Övertorneå, Rovaniemi, Uleå- borg, Finland

Antal anställda som bor i Sverige: 3-5

att rekrytera från Sverige.

– Om medarbetarna kommer från Finland kan de ganska enkelt ta ett jobb på den finska sidan, men bor de och är uppväxta i Sverige kanske perso- nen vill ha jobbet, men hejdar sig när han eller hon börjar tänka på alla de här reglerna.

Vissa väljer att anlita bemanningsföretag för att hantera problematiken, menar han.

– Företagare hittar alltid lösningar – så är det.

FAKTARUTA

Namn: Xxxxx Xxxxxxx

Titel: Varuhuschef

Företag/organisation:

IKEA

Ort: Haparanda, Sverige

Antal anställda som bor i Finland: runt 15

FOTO: IKEA

Men många gånger har jag undrat varför inte staten gör så att det funkar på båda sidor.

BUTIKSKEDJA LÖSER GRÄNSPROBLEMATI- KEN GENOM INHYRNING

Det är svårt att få svenskar att vilja arbeta på den finska sidan, upplever Xxxxx Xxxxxxxx, som driver butikskedjan Lakkapää med bygg- varuhus på båda sidor om den finsk-svenska gränsen. Han har numera löst det genom att svenskarna är anställda i den svenska delen av bolaget och hyrs in för att arbeta i Finland.

Förändringen bygger på de erfarenheter han tidigare gjort av att låta svenska medarbetare gå över till

den finska delen av företaget. En av de anställda svenskarna förlorade sin svenska ersättning för ryggont när han började arbeta i Finland, vilket blev en katastrof för personen. En annan svensk, vars fru redan arbetar i Finland, ville inte ta jobb på andra sidan gränsen eftersom familjen då inte längre skulle kunna ta del av den svenska föräldraförsäkringen.

Nu har Lakkapää återgått till systemet där de låter svenskarna vara anställda i Sverige och bli inhyrda till arbete i Finland, en modell som företa- get tidigare använt, men slopat under en period. I dagsläget handlar det om tre svenskar som jobbar

i Finland, men Xxxxx Xxxxxxxx hoppas att det ska öka till fem fram till slutet av 2019.

– Jag har pratat med gränstjänsten och det finns så många olika regler, så det är tio gånger enklare med det här systemet. Våra anställda behöver inte tänka

på var de ska gå till tandläkaren och så vidare. Det är inte så bra med reglerna annars – det är svårt att vara 100 procent säker på att man gör rätt, säger han.

Samtidigt påpekar Xxxxx Xxxxxxxx att många mindre finländska företag saknar möjlighet att lösa situationen på samma sätt, och därför kan få svårt

SKATTEVERKETS HANDLÄGGNINGSTIDER GÖR ATT SOMMARJOBBARE FÅR VÄNTA PÅ LÖNEN FRÅN IKEA

Det är positivt för IKEA i Haparanda att kunna rekrytera från Torneå, menar varuhuschefen Xxxxx Xxxxxxx, som inte har märkt att möjlig- heterna försvårats av exempelvis administra- tion som relaterats till gränspendlare.

– Över tid har vi alltid haft anställda som bor i Finland, i och med att Haparanda stad har 10 000 invånare och Torneå tre gånger så många. I och med samarbetet mellan städerna är det relativt lätt och du kan vara flexibel med var du jobbar, säger han.

Ett återkommande problem för arbetsgivaren IKEA under de senaste åren är dock att det tar så lång tid för nyanställda som bor i Finland att få ett svenskt samordningsnummer. Utan ett sådant kan de inte få något giltigt anställningsavtal eller

ett svenskt bankkonto, där lönen kan sättas in. Det innebär att rekryteringsprocessen tar betydligt längre tid än de normala två månaderna.

– När väntetiden för samordningsnummer börjar bli fyra månader innebär det att första månadslönen

för en sommarjobbare betalas ut efter att de har slutat, säger Xxxxx Xxxxxxx.

Han upplever att problemen uppstod under hösten 2015, när den stora mängden flyktingar gjorde att Skatteverkets kö för att utfärda samord- ningsnummer blev lång. Varuhuschefen efterlyser därför att det skulle kunna finnas ett snabbspår för enkla ärenden.

– Att ordna ett samordningsnummer för en flyk- ting på ett boende är också viktigt, men det borde vara mer rutinmässigt att ordna samordningsnum- mer till en person som redan är medborgare i ett annat nordiskt land. Om det hade funnits två köer hade vi varit nöjda och glada, säger han.

I dag bor knappt 15 av de cirka 250 anställda på IKEA i Haparanda i Finland.

FAKTARUTA

Namn: Xxxxx Xxxxxxxx

Bor: Övertorneå, Sverige

Jobbar: Pensionär.

Arbetade tidigare på bank i Ylitornio, Finland

Beskattades som: Gränsgångare

XXXXX XXXXXXXX VAR GRÄNSGÅNGARE ETT HELT YRKESLIV: ”VET INTE OM DET VAR VÄRT DET”

Pensionären Xxxxx Xxxxxxxx flyttade från Fin- land till Sverige på 70-talet, men fortsatte att arbeta i finska Ylitornio. Efter ett helt yrkesliv som gränsgångare är hon tveksam till om det var värt besväret – och oroar sig för att tvingas flytta tillbaka till Finland av ekonomiska skäl.

– Jag hoppas att framtida gränsgångare får det lättare än jag haft det, säger hon.

– Så här i efterhand vet jag inte om jag hade flyttat till Sverige från Finland om jag hade vetat hur mycket problem det skulle innebära. Jag borde ha sökt jobb i Sverige direkt efter flytten. Jag tycker dock det succes- sivt har blivit enklare sedan 70-talet, när jag började gränspendla. Men jag hoppas att framtida gränsgång-

are får det lättare än jag, säger hon.

De problem Xxxxx Xxxxxxxx syftar på handlar bland annat om krångel med ersättning från den finländska socialförsäkringen under de perioder hon inte kunnat jobba på grund av sjukdom eller graviditet.

– När jag var sjukskriven en längre period drogs 35 procent källskatt på min sjukpenning i Finland och jag fick inte dra av hela den skatten i Sverige. Det gjorde att skatten på min lilla lön blev jättehög, säger Xxxxx Xxxxxxxx.

Svårigheten att få anpassad hjälp och information från myndigheterna har varit en utmaning under Xxxxx Xxxxxxxxx tid som gränspendlare.

– Jag brukade få ringa runt, men det var egent- ligen bara i Helsingfors som man faktiskt kunde de här sakerna, säger hon.

Eftersom Xxxxx Xxxxxxxx både bodde och arbe- tade i gränskommuner beskattades hon som så kall- lad gränsgångare. Det innebar att hon betalade skatt i kommunen där hon bodde och själv ansvarade för att lämna in preliminära inkomstdeklarationer och betala in rätt belopp på skattekontot.

– Jag upplevde inte pappersarbetet som så krångligt, man hade ju blivit van vid det. Det största problemet var snarare att få lönen i en annan valuta. Xxx beskattningen blir beror ju väldigt mycket på valutakursen – det kan bli mycket restskatt, säger Xxxxx Xxxxxxxx och fortsätter:

– Under hela mitt yrkesliv har jag alltid skattat mer än mina finländska kollegor. Det blev lite bättre när jobbskatteavdraget kom, men det får man ju inte nu efter pensionen, säger Xxxxx Xxxxxxxx.

Det finns dock ett ännu större problem. Enligt det nordiska skatteavtalet ska pension, precis som ersättningar från socialförsäkringen, beskattas först i utbetalningslandet och sedan i vissa fall även i bosättningslandet.

– Förra årets beskattning var mitt första beskattningsår med pension, i mitt fall både lön och pension. Det var också första gången jag inte förstod hur beskattningen hade gått till. Innan hade jag alltid kunnat räkna ut min skatt, säger Xxxxx Xxxxxxxx.

Beroende på hur beskattningen blir framöver överväger hon att lämna sitt hem i Övertorneå och flytta tillbaka till Finland för att klara ekonomin.

– Då behöver jag bara betala skatt i Finland, som dessutom har en lägre skattesats på pension. Jag är orolig för att jag kommer behöva sälja huset om jag får en omöjligt hög skatt. Svårigheten är att man inte kan planera eftersom man inte vet hur det kommer att bli, säger Xxxxx Xxxxxxxx.

FINLAND –> SVERIGE

JOBBAR I BOSÄTTNINGSLANDET GRÄNSGÅNGARE

I arbete

Veera bor i finländska Torneå, där hon också arbetar. Hon betalar skatt i Finland och den dras automatiskt från hennes lön. Hon betalar också finländska sociala avgifter.

Sjukskrivning

När Xxxxx blir sjukskriven får hon först sjuklön från sin arbetsgivare och därefter ersättning från den fin- ländska socialförsäkringsmyndigheten Folkpensions- anstalten (FPA). Hur länge arbetstagaren har rätt till sjuklön beror på kollektivavtal. I båda fallen dras skatt automatiskt.

Föräldraledighet

Veera får barn och är moderskapsledig. Då får hon moderskapspenning från FPA, som automatiskt drar den finska skatten.

Pension

När Xxxxx går i pension får hon pensionen utbetald från Finland, efter att skatten automatiskt dragits av.

Fotnot: Exempelpersonerna omfattas inte av övergångsreglerna för pension och socialförsäkring enligt ändringarna i artikel 18 från år 2009.

Xxxxx xxx granne med Veera i den finländska gräns- kommunen Torneå och arbetar i svenska gränskom- munen Haparanda. Som gränsgångare betalar han skatt i Finland. Lönen betalas ut i sin helhet till Xxxxx, som uppger för finska Skatteförvaltningen hur mycket han beräknar att tjäna under året och själv betalar

in skatten. Eftersom han är socialförsäkrad i Sverige betalar hans svenska arbetsgivare arbetsgivaravgifter för honom och han behöver själv inte betala några sociala avgifter.

När Xxxxx blir sjukskriven får han ersättning från sin arbetsgivare under de första 14 dagarna och därefter från den svenska socialförsäkringsmyndigheten För- säkringskassan. Ersättningen beskattas först i Sverige och sedan har Finland rätt att kräva in eventuell mellanskillnad upp till den finländska skattenivån.

Xxxxx får barn och under föräldraledigheten får han ersättning från Försäkringskassan. Ersättningen beskattas först i Sverige och sedan har Finland rätt att kräva in eventuell mellan-

skillnad upp till den finländska skattenivån.

När Xxxxx går i pension får han pensionen utbetald från Sverige. Pensionen beskattas först i Sverige och sedan har Finland rätt att kräva in eventuell mellan- skillnad upp till den finländska skattenivån. Om Xxxxx enbart får pension från Sverige är han socialförsäkrad där. Om han även får pension från Finland blir han i stället socialförsäkrad där och får betala finländska sociala avgifter på hela pensionen.

ICKE GRÄNSGÅNGARE

I arbete

Tapio bor i finländska Kemi, som inte ligger i en gränskommun, och arbetar i Haparanda. Som gränspendlare, men icke-gränsgångare, betalar han skatt i Sverige. Eftersom han är socialförsäkrad i Sve- rige betalar hans svenska arbetsgivare arbetsgivar- avgifter för honom och han behöver inte själv betala några sociala avgifter.

Sjukskrivning

Föräldraledighet

Xxxxx får barn och under föräldraledigheten får han ersättning från Försäkringskassan. Ersättningen beskattas först i Sverige och sedan har Finland rätt att kräva in eventuell mellan-

skillnad upp till den finländska skattenivån.

Pension

När Xxxxx går i pension får han pensionen utbetald från Sverige. Pensionen beskattas först i Sverige och sedan har Finland rätt att kräva in eventuell mellan- skillnad upp till den finländska skattenivån. Om Tapio enbart får pension från Sverige är han socialförsäkrad där. Om han även får pension från Finland blir han i stället socialförsäkrad där och får betala finländska sociala avgifter på hela pensionen.

JOBBAR I FLERA LÄNDER OCH KOMMUNER

Elina bor i den finländska gränskommunen Torneå och i sitt arbete befinner hon sig delar av tiden i den svenska gränskommunen Haparanda, delar av tiden i Luleå, som inte gränsar till Finland. Hon jobbar också extra i hemkommunen. För det arbete som Xxxxx utför i Luleå betalar hon skatt i Sverige, medan hon betalar skatt i

Finland för det arbete hon utför i Haparanda och i Torneå. Lönen för arbetet i Torneå betalas ut i sin helhet till Xxxxx, som själv betalar in skatten till Skatteförvaltningen. Elina arbetar mindre än 25 procent av sin totala arbetstid i Finland och arbetar för privata arbetsgivare. Därför är hon socialförsäkrad i Sverige. Det innebär att hennes arbetsgivare i både Sverige och Finland betalar svenska arbetsgivaravgifter för henne. Om Xxxxx i stället hade arbetat minst 25 procent av sin totala arbetstid i Finland hade hon blivit socialförsäkrad i Finland och fått betala sociala avgifter som baserats

på hennes totala inkomst i båda länderna.

När Xxxxx blir sjukskriven får hon ersättning från sina arbetsgivare under de första 14 dagarna och därefter ersättning från den svenska socialförsäkringsmyn- digheten Försäkringskassan. Detta gäller även Elinas finländska arbetsgivare, som måste följa svenska regler (detta innebär manuellt arbete eftersom löne- systemet i Finland inte är anpassat till svenska regler). Ersättningen beskattas först i Sverige och sedan har Finland rätt att kräva in eventuell mellanskillnad upp till den finländska skattenivån.

Xxxxx får barn och under föräldraledigheten får hon ersättning från Försäkringskassan. Ersättningen beskattas först i Sverige och sedan har Finland rätt att kräva in eventuell mellan-

skillnad upp till den finländska skattenivån.

När Xxxxx går i pension får hon pensionen utbetald från både Sverige och Finland. Pensionen från Sverige beskattas först i Sverige innan den betalas ut. Sedan har Finland rätt att kräva in eventuell mellanskillnad upp till den finländska skattenivån. Skatten för den finska pensionen dras automatiskt innan utbetalning- en. Eftersom Xxxxx får pension från båda länderna är hon socialförsäkrad i Finland och betalar då finländska sociala avgifter på hela pensionen.

SVERIGE –> FINLAND

JOBBAR I BOSÄTTNINGSLANDET

GRÄNSGÅNGARE

I arbete

Sara bor i svenska Haparanda och arbetar i grann- kommunen Övertorneå som också ligger i Sverige. Hon betalar skatt i Sverige och den dras automatiskt från hennes lön. Hennes arbetsgivare betalar in soci- ala avgifter genom arbetsgivaravgiften.

Xxxxxx bor granne med Xxxx i den svenska gräns- kommunen Haparanda och arbetar i den finländska gränskommunen Torneå. Som gränsgångare betalar han skatt i Sverige men sociala avgifter i Finland.

De sociala avgifterna dras från lönen i Finland, men i övrigt betalas lönen ut i sin helhet till Xxxxxx, som uppger för den svenska skattemyndigheten Skatte- verket hur mycket han beräknar att tjäna under året och själv betalar in skatten. Kostnaden för de sociala

avgifterna får han inte räkna av från skatten i Sverige, utan bara göra avdrag för i deklarationen.

Sjukskrivning

När Xxxx blir sjuk får hon först ersättning från sin arbetsgivare under de första 14 dagarna och därefter från den svenska socialförsäkringsmyndigheten Försäk- ringskassan. I båda fallen dras skatten automatiskt.

Föräldraledighet

Xxxx får barn och är föräldraledig. Då får hon ersätt- ning från svenska Försäkringskassan, som automa- tiskt drar av skatten till Sverige.

Pension

När Xxxx går i pension får hon pensionen utbetald från Sverige, efter att skatten automatiskt dragits av.

Fotnot: Exempelpersonerna omfattas inte av övergångsreglerna för pension och socialförsäkring enligt ändringarna i artikel 18 från år 2009.

Om Xxxxxx blir sjuk får han först sjuklön från sin ar- betsgivare och därefter ersättning från den finländska socialförsäkringsmyndigheten Folkpensionsanstalten (FPA). Hur länge arbetstagaren har rätt till sjuklön beror på kollektivavtal. Sjukdagpenning beskattas först i Finland och sedan har Sverige rätt att kräva in den eventuella mellanskillnaden upp till den svenska skattenivån. Xxxxxx meddelar förändringen till Skatte- verket och betalar själv in skatten. Om Xxxxxx i stället har sjuklön under hela sjukdomsperioden fungerar skatten likadant som när han arbetar.

Xxxxxx får barn och är faderskaps- och föräldraledig. Då får han faderskaps- och föräldrapenning från FPA. Ersättningen beskattas först i Finland och sedan har Sverige rätt att kräva in den eventuella mellanskill- naden upp till den svenska

skattenivån. Xxxxxx meddelar förändringen till Skatteverket och betalar själv in skatten.

När Xxxxxx går i pension får han pensionen utbetald från Finland. Pensionen beskattas först i Finland och sedan har Sverige rätt att kräva in den eventuella mellanskill- naden upp till den svenska skattenivån. Xxxxxx meddelar Skatteverket hur mycket han beräknar att få i pension under året och betalar själv in skatten. Om Xxxxxx enbart får pension från Finland är han socialförsäkrad där och betalar finländska sociala avgifter. Om han även får pen- sion från Sverige blir han i stället socialförsäkrad där.

ICKE GRÄNSGÅNGARE

I arbete

Kajsa bor i Haparanda och arbetar i finländska Rova- niemi, som inte gränsar till Sverige. Som gränspend- lare, men icke-gränsgångare, betalar hon både skatt och sociala avgifter i Finland.

Sjukskrivning

När Xxxxx blir sjukskriven får hon först sjuklön från sin arbetsgivare och därefter ersättning från soci- alförsäkringsmyndigheten FPA. Hur länge arbets- tagaren har rätt till sjuklön beror på kollektivavtal. Ersättningen beskattas först i Finland och sedan har Sverige rätt att kräva in den eventuella mellanskillna- den upp till den svenska skattenivån. Kajsa meddelar Skatteverket hur mycket hon beräknar få i ersättning och betalar själv in skatten. Om Kajsa i stället har sjuklön under hela sjukdomsperioden fungerar skat- ten likadant som när hon arbetar.

Föräldraledighet

Kajsa får barn och är moderskaps- och föräldraledig. Då får hon moderskaps- och föräldrapenning från FPA. Ersättningen beskattas först i Finland och sedan har Sverige rätt att kräva in den eventuella mellanskillna- den upp till den svenska skattenivån. Kajsa meddelar Skatteverket hur mycket hon

beräknar få i ersättning och betalar själv in skatten.

Pension

När Xxxxx går i pension får hon pensionen utbetald från Finland. Pensionen beskattas först i Finland och sedan har Sverige rätt att kräva in den eventuella mellanskill- naden upp till den svenska skattenivån. Kajsa meddelar Skatteverket hur mycket hon beräknar få i pension under året och betalar själv in skatten. Om Kajsa enbart får pension från Finland är hon socialförsäkrad där och betalar finländska sociala avgifter. Om hon även får pen- sion från Sverige blir hon i stället socialförsäkrad där.

JOBBAR I FLERA LÄNDER OCH KOMMUNER

Xxxxx bor i Haparanda och i sitt arbete för en privat ar- betsgivare befinner han sig delar av tiden i gränskommu- nen Torneå, delar av tiden i Rovaniemi, som inte gränsar till Sverige. Han har också ett extraarbete för en annan privat arbetsgivare i hemkommunen. För det arbete som Xxxxx utför i Rovaniemi betalar han skatt i Finland, medan han betalar skatt i Sverige för det arbete han utför i Tor- neå och i Haparanda. Lönen för arbetet i Haparanda beta- las ut i sin helhet till Xxxxx, som uppger för Skatteverket hur mycket han kommer att tjäna som gränsgångare. Li- nus arbetar mindre än 25 procent av sin totala arbetstid i Sverige och är därför socialförsäkrad i Norge. Det innebär att han betalar finländska sociala avgifter som baseras på hans totala inkomst i båda länderna till Finland. Om Xxxxx i stället hade arbetat minst 25 procent av sin totala ar- betstid i Sverige hade han blivit socialförsäkrad i Sverige och hans finländska arbetsgivare

behövt betala svenska arbetsgi- varavgifter.

När Xxxxx blir sjukskriven får han först sjuklön från sina arbetsgivare och därefter ersättning från socialförsäk- ringsmyndigheten FPA. Hur länge arbetstagaren har rätt till sjuklön beror på kollektivavtal. Detta gäller även Linus svenska arbetsgivare, som måste följa finländska regler (detta innebär manuellt arbete eftersom lönesystemet i Sverige inte är anpassat till finländska regler). Ersätt- ningen beskattas först i Finland och sedan har Sverige rätt att kräva in den eventuella mellanskillnaden upp till den svenska skattenivån. Xxxxx meddelar förändringen till Skatteverket och betalar själv in skatten. Om Xxxxx i stället har sjuklön under hela sjukdomsperioden funge- rar skatten likadant som när han arbetar.

Xxxxx får barn och är faderskaps- och föräldraledig. Då får han faderskaps- och föräldrapenning från FPA Ersättningen beskattas först i Finland och sedan har Sverige rätt att kräva in den eventuella mellanskill- naden upp till den svenska

skattenivån. Xxxxx meddelar förändringen till Skatteverket och betalar själv in skatten.

När Xxxxx går i pension får han pension från både Finland och Sverige. Pensionen från Finland beskattas först i Finland och sedan har Sverige rätt att kräva in den eventuella mellanskillnaden upp till den svenska skattenivån. Xxxxx meddelar Skatteverket hur mycket han beräknar få i pension under året och betalar själv in skatten. Skatten för den svenska pensionen dras auto- matiskt av vid utbetalningen. Eftersom Xxxxx får pension från båda länderna är han socialförsäkrad i Sverige.

DANMARK-SVERIGE

Risk för oväntad restskatt på pensionen

FOTO: NEWS ØRESUND

I Öresundsregionen möter informationscentret Øresunddirekt få pendlare som är missnöjda i relation till skatt. Att skatten betalas i arbetslandet är ett välkänt faktum. Dock finns det två situationer kring socialförsäkringsersättningar som

kan upplevas som problematiska: risk för restskatt och administrativt merarbete. Dessutom upplever många av de intervjuade pendlarna osäkerhet kring reglerna och har svårt att hitta rätt information.

I Öresundsregionen pendlar de flesta från Sverige till Danmark och betalar då som utgångspunkt skatt i Danmark. Informationscentret Øresunddirekt, som är en svensk myndighetssamverkan, har varje år runt 20 000 kontakter per telefon, mail eller besök av personer och företagare som vill anställa eller jobba på andra sidan sundet.

Den svensk-danska gränsen omfattats inte av gränsgångarregler kopplade till särskilda gränskom- muner. Därför finns det för merparten av Öresund- spendlarna inte heller motsvarande regler som i övri- ga Norden kring gränsgångare som ska betala skatt i bosättningslandet, utan gränspendlarna betalar skatt i arbetslandet. Det finns dock undantagsregler för några grupper, bland annat flygpersonal och anställ- da på Øresundsbro Konsortiet.

Sverige och Danmark hade ett eget landsomfat- tande gränsgångaravtal innan Öresundsbron bygg- des. Det slöts mellan länderna 1989, men upphäv- des i slutet av 1990-talet innan Öresundsbron var

färdigbyggd. Pendlare från Sverige som oavbrutet pendlat mellan länderna sedan 90-talet omfattas dock fortfarande av de reglerna och betalar därmed skatt i bosättningslandet. Enligt Øresunddirekt handlar det om några hundra personer, men det blir färre för varje år eftersom det inte tillkommer några nya pendlare som omfattas av detta avtal.

Särskilda regler i det dansk-svenska avtalet

Enligt de senaste siffrorna för pendlingen mellan Sverige och Danmark, från 2015, pendlade 15 182 personer till ett jobb på andra sidan gränsen och ytterligare 3 400 personer hade övriga inkomster från grannlandet. Huvuddelen, 14 045 personer, pendlade från svenska till danska sidan. Så har det varit sedan bron öppnades. Att majoriteten av pendlarna jobbar och betalar skatt i Danmark har varit omdiskuterat eftersom det ger en obalans i skatteuttag mellan län- derna. Därför infördes en särskild så kallad skatteut- jämningsklausul i det Nordiska skatteavtalet 2004.

Skatteutjämningsklausulen är ett sätt att kom- pensera Sverige för de skatteintäkter som landet går miste om och därmed kompensera för utgifterna för offentlig vård och service. I beräkningen ingår privatanställda gränspendlare med inkomster över

150 000 danska kronor före avdrag och ersättningen ska utgöra den andel av inkomsten som motsvarar genomsnittlig kommunalskatt. Kompensationen betalas till staten och inte direkt till berörda kom- muner. Ersättningen ska komma kommunerna till del genom det svenska skatteutjämningssystemet.

Genom åren har det förekommit diskussioner om huruvida detta sker fullt ut eller inte.

Detta särskilda avtal mellan Sverige och Dan- mark innehåller dessutom en del andra bestäm- melser, bland annat en reglering som innebär att arbetslandet har beskattningsrätten om medarbeta- ren arbetar hemifrån enligt vissa villkor.

Administrativt merarbete för arbetsgivare såväl som gränspendlare

En gränspendlare i Öresundsregionen betalar oftast skatt och är socialförsäkrad i arbetslandet. Dess- utom bor 90 procent av pendlarna på den svenska sidan och arbetar på den danska sidan sundet. Det finns tydliga regler för vad som gäller och det finns information att få från bland annat Øresunddirekts informationscenter samt på Øresunddirekts hem- sidor. Dock finns det ett administrativt merarbete förknippat med gränspendlingen, såväl för arbets- tagaren som arbetsgivarna och myndigheterna.

På läkemedelsbolaget Ferring, som har runt 120 anställda som bor på andra sidan sundet, upplever HR-chefen Xxxxxx Xxxxxxx att det innebär mer tid till administration och att svara på de anställdas frågor.

– Vi har fler än 120 anställda som bor i Sverige och det ger ganska mycket administration, men mycket tid används också till rådgivning och alla frå- gor som uppkommer i detta sammanhang, säger han.

När en Öresundspendlare har fått utbetalningar från ett socialförsäkringssystem under exempelvis föräldraledighet, ska denna lämna in en fullständig deklaration i bosättningslandet. För löneinkomsten lämnas en deklaration till arbetslandet plus en enkel upplysning i deklarationen i bosättningslandet. Det medför därför ytterligare osäkerhetsfaktorer för den enskilda, samt ökar markant den administrativa bördan totalt sett, även för skattemyndigheterna.

Xxxxxxxx Xxxxxxxx, som pendlat över Öresund i snart 30 år och beskattas enligt det gamla gräns- gångaravtalet, upplever det dock inte som något

stort problem att hon själv ska betala in skatten på

sin danska lön till svenska Skatteverket och deklare- ra i båda länderna.

– Jag har vant mig, och tycker också att det blivit lite lättare med digitaliseringen. Jag måste deklarera i båda länderna. I Sverige kan jag deklarera digitalt, men i Danmark har jag inte vågat mig på det. Det hade kanske underlättat om jag enbart hade behövt deklarera i Sverige och så hade Sverige kunnat med- dela Danmark att jag hade gjort det, säger hon.

Valutakursen gör det dock besvärligt att beräkna skatten, poängterar hon. Valutaskillnaden mellan den danska och svenska kronan svänger mycket, eftersom Danmark har en fastkurspolitik där kronan följer euron. Under 2018 har 100 DKK svängt mellan att motsvara ett månadssnitt på 133 och 140 SEK.

Även Xxxxxx Xxxxxxxxx, som pendlar från Dan- mark till Sverige, tycker att det fungerar relativt smi- digt att deklarera i Sverige. Han betalar SINK-skatt och kan göra det online. Däremot upplever han att det är mycket svårare med den danska deklaratio- nen, som han måste göra manuellt.

Risk för oväntad restskatt

När artikel 18 i det nordiska skatteavtalet ändra- des 2009 berörde detta även Öresundspendlarna. Innan ändringen beskattades pension och social- försäkringsförmåner bara i utbetalningslandet och

inkomsten var undantagen från beskattning i bosätt- ningslandet, men med ändringen infördes i stället avräkning, vilket lite förenklat innebär att man får räkna bort skatt man har betalat på socialförsäk- ringsförmåner utomlands från den skatt man är skyldig att betala i bosättningslandet. Om skatten i bosättningslandet är högre än i arbetslandet beskat- tas man i bosättningslandet för mellanskillnaden.

Det medför att en gränspendlare kan bli skyldig att betala mer skatt än beräknat.

Eftersom Danmark har en högre skattesats än Sve- rige händer detta i praktiken inte särskilt ofta. Men risken för restskatt gäller särskilt i fall där gränspend- laren bor i Sverige och har pension från Danmark eftersom Danmark har högre grundavdrag (personfr- adrag) på låga inkomster och pensionen inte omfattas av jobbskatteavdraget i Sverige. Därmed uppstår det en mellanskillnad mellan det danska och svenska skattebeloppet på pension, som gränspendlaren då får betala in till svenska Skatteverket. På Øresunddirekt har de haft flera sådana fall och det var just det som hände för Xxxx Xxxxxxx som bor i Sverige, men tidigare arbetat som lärare i Danmark. När han gick i pension fick han betala cirka 1 000 kronor mer i månaden än vad han hade beräknat.

– Flera gånger under de senare åren försökte jag

räkna ut vad jag skulle få i pension när jag fyllde 65, men det har ju varit ganska osäkert och har tydligen svängt fram och tillbaka med flera tusen i månaden. Det fanns ingenstans där jag kunde räkna ut vad jag egentligen skulle få när jag tog med allt, så det har varit gissningar och det tycker jag inte är bra, speci- ellt inte när det på slutet blev mycket mindre än jag hade räknat med, berättar Xxxx Xxxxxxx.

Restskatt till danska pendlare med SINK-skatt

Öresundspendlarna som bor i Danmark och dag- pendlar till arbete i Sverige kan bli beskattade enligt reglerna om särskild inkomstskatt för utomlands- bosatta (SINK). Det är en bruttoskatt utan rätt till avdrag på 25 procent. Men om en Öresundspend- lare med SINK-skatt blir sjukskriven på halvtid ska hen betala skatt på sin sjukersättning i Sverige och därefter beskattas efter dansk skattenivå för reste- rande belopp. Eftersom skattenivån i Danmark är högre än SINK-skatten är risken stor för restskatt. Detta innebär en extra osäkerhet för gränspendlare vid sjukskrivning, menar Øresunddirekt.

Risk att bli utförsäkrad från svenska Försäkringskassan

Öresundspendlare, som bor i Sverige men jobbar i Danmark och därmed betalar skatt där, riskerar att uppleva olika problem som har att göra med att de registreras med noll-inkomst eller till och med som utvandrade. Det sistnämnda har Xxxxxxxx Xxxxxx upplevt. Hon har fått brev från Försäkringskassan om att hon är blivit anmäld som utvandrad eftersom hon inte betalar skatt i Sverige och att hon därmed inte har rätt till svensk vård, fast hon bor i Sverige.

– Om jag blir sjuk hemma är det tänkt att jag ska ta mig till Danmark och resa i två timmar fram och tillbaka. Men i Danmark har de ett system med

egenläkare och en sådan är omöjlig att få eftersom de ofta har krav på att man ska vara bosatt där. Jag betalar ändå skatt i Sverige på värdepapper och jag betalar kyr- koskatt, och en massa annat. Men det räknar Försäk- ringskassan inte, för det är inte huvudinkomstkällan, berättar Xxxxxxxx Xxxxxx som dock har fått informatio- nen att hon kan ansöka om att få rätt till vård.

En annan gränspendlare berättar att det är svårt att få ett intyg från Försäkringskassan för att kunna gå till tandläkaren i Sverige. Likaså pekar flera på att det kan vara besvärligt att få banklån eftersom bankerna inte ser inkomsten från Danmark.

Oklarheter och brist på information

Det finns även exempel på oklarheter kring vilken myndighet som en gränspendlare ska vända sig till

i samband med till exempel sjukskrivning. Sociala förmåner som barnbidrag och vård kan sökas i båda länderna. En enkätundersökning som Øresundsbro Konsortiet genomförde 2008 visade att det fanns en koppling mellan pendlarnas nationalitet och var de nyttjade hälso- och sjukvård. Merparten av svensk- arna som arbetade i Danmark behöll sina vårdgivare i Sverige och danskarna som bodde i Skåne och jobbade i Danmark använde i högre utsträckning dansk sjukvård än svenskar som jobbar i Danmark.

Det har inte varit lätt att hitta en gränspendlare som upplevt att vara sjukskriven och därmed bli skyl- dig att även betala skatt i bosättningslandet. Några av intervjupersonerna berättar att de löser det på andra sätt när de är sjukskrivna under en kortare period, så som att jobba hemifrån eller gå sjuk till jobbet.

Bland intervjupersonernas berättelser finns det även exempel på Öresundspendlare som inte hittat rätt i regelverket i samband med föräldraförsäk- ring, sjukförsäkring och vård av närstående som

är allvarligt sjuk, men dessa problem gäller främst utbetalningen av socialförsäkringen och inte skatten på denna. Dessa erfarenheter visar dock på relaterade problemställningar som ökar osäkerhe- ten kring reglerna.

När Malmöbon Xxxxx Xxxxxx fru blev sjuk i cancer ville han ta hand om henne och parets barn och sökte därför om närståendepenning för detta i Danmark, där han arbetar. Han blev skickad mellan Utbetalning Danmark, kommunen där han jobbar och svenska Försäkringskassan.

– Nu måste jag ta hand om min familj, och då finns det närståendepenning att få, men kommunen sade att jag inte får det på grund av att min familj bor i Sverige. Utbetalning Danmark har sagt att jag har rätt att få närståendepenning, men kommunen säger nej. Nu har jag begärt ut skriftliga beslut, berättar Xxxxx Xxxxx.

I stort sett alla gränspendlarna som har inter- vjuats kring reglerna i detta gränsområde nämner att det finns brist på information, trots att de flesta varit i kontakt med Øresunddirekt.

– Personligen tycker jag det är jävligt krångligt att hålla koll på vilka rättigheter och skyldigheter man har. Øresunddirekt har varit till ganska stor hjälp, men ändå inte tillräckligt, säger Xxxxxxx Xxxxxxxxx som pendlar från Sverige till arbetet i Helsingør i Danmark.

Jobb i två eller ffera länder

I Ferrings avtal med de anställda står det att de inte får ta ett extrajobb i hemlandet. På Øresunddirekts informationscenter ser man ofta exempel på detta

788 113

så många besökare hade Øresunddirekt på sina webbsidor under förra året

INKOMSTSKATT I SVERIGE OCH DANMARK (FÖR FYSISKA PERSONER)

SVERIGE

Kommunalskatt (inkluderar även landstingsskatt): beror på kommun och landsting, ca 30-32 %

Statlig skatt: 20 procent på inkomster över 455 300 kr

(2018), 25 % på inkomster över

662 300 kr

Grundavdrag: 13 400 - 35 100 be- roende på inkomst (2018). Inkom- ster upp 19 200 kr är skattefria

SINK-skatt: vid dagpendling till Sverige finns möjlighet att välja SINK-skatt (25 % statlig skatt utan möjlighet till avdrag) Sociala avgifter: arbetsgivarav- gift 31.42 % av arbetstagarens bruttolön, betalas av arbetsgi- varen

DANMARK

Kommunalskatt: beror på kom- mun, ca 24-26 %

Statlig skatt: 11.15 % bundskat på alla inkomster över grundav- draget, 15 % topskat på inkom- ster över 498 900 kr (2018)

Personfradrag: 46 000 kr/år för vuxna

Sociala avgifter: arbetsmark- nadsbidrag, 8 %, betalas av arbetstagaren. Arbetsgivaravgif- ter på i genomsnitt ca 15 000 kr per heltidsanställd arbetstagare och år

FOTO: NEWS ØRESUND

i anställningskontrakt och likaså har flera av inter- vjupersonerna nämnt det. Bakgrunden till detta är att socialförsäkringsskyddet flyttas från arbetslandet till bosättningslandet om en gränspendlare har ett

extrajobb på mer än 25 procent i det land där han eller hon bor. I Sverige är arbetsgivaravgiften markant högre än i Danmark och det kan därför bli en stor extraut- gift för en dansk arbetsgivare att behöva betala detta till Skatteverket, även om avgiften för företag utan

fast driftställe i Sverige är lägre än för svenska företag. Regeln gäller dock enbart för privata arbetsgivare.

Är arbetsgivaren för extrajobbet i bosättningslandet offentlig flyttas socialförsäkringsskyddet direkt över dit.

– Det är ju många som har ett extrajobb i form av brandmän, tränare på Xxxxxxx och Xxxxxxx eller i någon idrottsförening, säger Xxxx Xxxxx Xxxxxxx, Skatte- verkets representant i arbetsgruppen på Øresunddi- rekt Sverige.

För de personer som har flera jobb eller rör sig som

FOTO: NEWS ØRESUND

frilansare, kulturarbetare eller konsulter med ständiga byten av socialförsäkringsland blir det särskilt proble- matiskt både vad gäller socialförsäkring och skatt.

SAMMANFATTNING

De flesta pendlar från Sverige till Danmark och betalar då som utgångspunkt skatt i Danmark. Det upplevs fungera relativt smidigt och Øresunddi- rekt möter inte missnöjda pendlare i någon större utsträckning. Den svensk-danska gränsen har aldrig omfattats av gränsgångarregler kopplade till särskilda kommuner, möjligtvis beroende på att länderna skiljs åt av ett hav, och därför finns inte heller motsvarande problematik som i övriga Norden kring gränsgångare i detta område.

Administrativt merarbete vid sjukdom och föräldraledighet

När en Öresundspendlare har fått utbetalningar från ett socialförsäkringssystem under exempel- vis föräldraledighet, ska personen lämna in en fullständig deklaration i bosättningslandet. För löneinkomsten lämnas en deklaration till arbets- landet plus en enkel upplysning i deklarationen i bosättningslandet. Det medför därför ytterligare osäkerhetsfaktorer för de enskilda samt ökar mar- kant den administrativa bördan totalt sett.

Risk för restskatt till pensionärer

Detta drabbar bland annat personer som bor i Sverige och har en mindre pension från Danmark eftersom Danmark har högre grundavdrag på låga inkomster och pension inte omfattas av jobbskat- teavdrag i Sverige. De får alltså ofta en form av

xxxxxxxxxxx i och med att de numera måste skatta för mellanskillnaden mellan den danska och svenska skattenivån på sin pension. För personer med hög pension innebär det oftast ingen restskatt i och med att skatten är högre i Danmark. Oftast är pendlarna inte själva medvetna om detta och söker därför ingen information, utan upplever det som en obehaglig överraskning.

Risk för restskatt till danska pendlare med SINK- skatt

Om en Öresundspendlare som bor i Danmark och arbetar i Sverige och betalar SINK-skatt (25 procent) blir sjukskriven på halvtid ska personen betala skatt på sin sjukersättning i Sverige och

därefter beskattas efter dansk skattenivå för reste- rande belopp. Detta innebär en extra osäkerhet för gränspendlare vid sjukskrivning, menar Øresund- direkt.

Risk för restskatt för dem med ständiga byten av socialförsäkringsland

Detta problem drabbar särskilt frilansare, artister och kulturarbetare med ständiga byten av soci- alförsäkringsland. Dessutom finns ett särskilt skatteproblem då fast anställda i denna kategori ifrågasätter varför de ska betala skatt i båda län- derna (credit-metoden) till skillnad från de flesta andra löntagare.

PENSIONEN BLEV EN SKATTESMÄLL FÖR XXXX XXXXXXX

Läraren Xxxx Xxxxxxx gick nyligen i pension efter att ha arbetspendlat mel- lan Sverige och Danmark under flera år. Medan han arbetade upplevde han få

problem – men beskattningen av hans pension blev en kalldusch. ”Kanske hade skattemyndigheterna kunnat skicka ett informationsbrev så man hade vetat vad som gäller”, säger han.

Xxxx Xxxxxxx kommer ursprungligen från Danmark, där han bodde och arbetade som lärare fram till 2004. Då flyttade han till Sverige, men behöll job- bet i Danmark under ett par år, innan han skaffade jobb i Sverige.

I maj 2017 gick Xxxx i pension och han får hu- vuddelen av sin pension från Danmark. Vad Xxxx Xxxxxxx inte visste, innan han gick i pension, är att pension och lön beskattas olika enligt det nordiska skatteavtalet. Medan han arbetade behövde Xxxx Xxxxxxx bara betala skatt i antingen Sverige eller Danmark. Numera beskattas hans danska pension först i Danmark, sedan i Sverige. Det beror på att han får avräkna skatten han betalt i Danmark från den högre skatt han skulle ha betalt enligt svenska regler. Mellanskillnaden är han dock skyldig att betala i Sverige.

– Det var en överraskning. Mitt första halvår som pensionär fick jag 6 000 kronor i svensk skatt som jag inte hade räknat med. Det känns ganska kraftigt, säger Xxxx Xxxxxxx.

Innan pensioneringen försökte han flera gånger räkna ut hur mycket han skulle få i pension när han fyllde 65, men det var lättare sagt än gjort med pension från flera länder.

– Egentligen var det bara gissningar. Det känns inte bra nu, eftersom det blivit mycket mindre än jag hade räknat med, säger Xxxx Xxxxxxx.

Han efterlyser bättre information, till exempel ett informationsbrev från de danska och svenska skattemyndigheterna inför pensionen.

Förlorade rätten till efterlön

Under den tid Xxxx Xxxxxxx arbetspendlade mellan Sverige och Danmark upplevde han att beskattning-

en fungerade utan problem.

Något som däremot ställde till det, var när han skulle gå över från dansk till svensk a-kassa.

– Jag förlorade min möjlighet till efterlön i Danmark. Det blev ett tidsmässigt glapp när jag varken omfattades av svensk eller dansk a-kassa, vilket gjorde att jag gick miste om mitt försäk- ringsskydd, säger Xxxx Xxxxxxx.

FOTO: PRIVAT

Senare löste sig dock situationen och Xxxx Xxxxxxx fick tillbaka de pengar han riskerat att bli utan.

FAKTARUTA

Namn: Xxxx Xxxxxxx

Bor: Perstorp, Sverige

Jobbar: Pensionär. Arbetade tidigare som lärare i Danmark och Sverige

Beskattas som: Gränspendlare (ej gränsgångare)

ANSTÄLLER 120 SVENSKAR: ”MYCKET FRÅ- GOR OCH ALLA TAR TID”

På Ferring Pharmaceuticals i Köpenhamn bor över 120 av de anställda i Sverige. Närheten till Sverige gör det lättare att rekrytera, men skapar också merarbete för arbetsgivaren.

Ferring är ett privatägt läkemedelsföretag som grundades i Malmö år 1950 och numera har sitt huvudkontor i Schweiz. Bolaget har verksamhet över hela världen, varav forskning och utveck- ling främst i Ørestad i Köpenhamn. Bland dessa pendlar mer än 120 personer över Öresundsbron.

Närheten till Sverige är en tillgång, men den svens- ka arbetskraften skapar också utmaningar.

Oftast är det socialförsäkringsfrågor snarare än skattefrågor som skapar huvudbry hos bolaget.

Vilket land en gränspendlare är socialförsäkrad i regleras av EU-rätten. Huvudregeln är att man är försäkrad i det land där man arbetar. Detta kan dock förändras om har ett extraarbete i landet där man bor.

Tidigare kunde minsta bisyssla i Sverige för en Öresundspendlare innebära att socialförsäkrings- tillhörigheten flyttades över, och att den danska arbetsgivaren därmed blev skyldig att betala svenska arbetsgivaravgifter som är betydligt högre än de danska. Numera är regelverket så att man vanligtvis kan ha ett extraarbete på högst 25 % i bosättningslandet innan socialförsäkringstillhörig- heten flyttas över. Men trots förändringen är frågan fortsatt aktuell för Ferring.

– En medarbetare frågar om han kan fortsätta som frivillig tränare för ett fotbollslag i Hyllie. Är det att arbeta eller inte? Sådana frågor har vi mas-

sor av och de tar alla tid. En forskare från Uppsala universitet med egen klinik – kan han arbeta för oss i Köpenhamn och hur mycket? säger Xxxxxx Xxxxxxx.

FAKTARUTA

Namn: Xxxxxx Xxxxxxx

Titel: HR-chef

Företag/organisation:

Ferring Pharmaceuticals

Ort: Köpenhamn, Danmark

Antal anställda som bor i Sverige: minst 120

FOTO: FERRING

Socialförsäkringsfrågan och risken att behöva betala svenska arbetsgivaravgifter har satt djupa spår hos danska arbetsgivare. Många – däribland Ferring

– har fortfarande klausuler i anställningsavtalen som säger att Öresundspendlare inte får ha bisysslor i Sverige.

– Men i regel fungerar det numera bra för de allra flesta så länge man inte har något annat jobb. Vi rekryterar fortfarande ganska många medarbetare från Sverige, säger Xxxxxx Xxxxxxx.

Förutom de rättsliga frågorna om skatt och soci- alförsäkring är det även en hel del praktisk admi- nistration. Till exempel behöver man ansöka om så kallat A1-intyg för de svenska anställda, som bevisar att de omfattas av det danska socialförsäkringssys- temet. Det är viktigt för företaget att socialförsäk- ringsfrågan är reglerad.

FAKTARUTA

Namn: Xxxxxx Xxxxxxxxx

Bor: Köpenhamn, Danmark

Jobbar: Mercedes-Benz, Malmö, Sverige

Beskattas som: Gränspendlare (ej gränsgångare)

FOTO: PRIVAT

– För ett tag sedan hade vi ett ärende där vi var tvungna att skicka hem en svensk medarbetare som var på uppdrag i Kina när det visade sig att hon inte omfattades av den svenska socialförsäkringen som vi trodde, säger Xxxxxx Xxxxxxx.

DANSK DEKLARATION STÄLLER TILL DET FÖR PENDLARE FRÅN DANMARK TILL SVERIGE

Xxxxxxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx har arbetat på Xxxxxxxx Xxxx kontor i Malmö sedan 2008 och på det hela taget fungerar det smidigt, anser han. En gång om året ansöker han om SINK-beskattning i Sverige, vilket innebär att

han betalar 25 procent i skatt, men inte har rätt till några avdrag. Hans sjukvårdskostnader som diabetiker täcks av Danmark, även om han är socialförsäkrad i Sverige. Blanketterna går att skicka in via webben.

Det enda problemet han lyfter handlar om deklara- tionen i Danmark.

– Det har blivit lättare med åren, men är ändå oerhört komplicerat. Det tar lång tid för en som jobbar i Sverige att registrera allt. Det är inte lätt, för alla rutor är satta till noll i Danmark, så det är det jag får förhålla mig till. I Sverige har jag samord- ningsnummer, så att de kan hålla koll på mig. I Danmark är deklarationen tråkig som fan, som man säger, säger han.

Hur det fungerar att vara sjukskriven i Sverige har Xxxxxx Xxxxxxxxx dock ännu ingen erfarenhet av. I stället brukar han jobba hemifrån när han är sjuk.

– Jag kan fortfarande svara på telefon och mejl, så där har vi kommit överens om att vi gör det på ett annat sätt, det har jag och min arbetsgivare blivit eniga om. Så egentligen har jag inte prövat det där med att gå in och registrera mig, säger han.

FAKTARUTA

Namn: Xxxxxxxx Xxxxxxxx

Bor: Malmö, Sverige

Jobbar: SOS International, Köpenhamn, Danmark

Beskattas som: Gränsgångare

HON HAR PENDLAT SEDAN FLYGBÅTARNAS TID – FÖLJER GAMLA SKATTEREGLER

När Xxxxxxxx Xxxxxxxx började arbeta i Köpen- hamn pendlade man fortfarande med flygbåt. Sedan dess har mycket hänt – både vad gäller infrastruktur och vilka regler som gäller för Öresundspendlarna.

För Jeanettes del har dock ovanligt mycket förblivit

sig likt. Inte bara arbetar hon kvar på SOS Interna- tional, samma arbetsplats som för 30 år sedan. Hon omfattas dessutom av äldre skatteregler. Tidigare gällde en så kallad gränsgångarregel mellan Sverige och Danmark där pendlare betalade skatt i bosätt- ningslandet. Den upphävdes under tiden Öresunds- bron byggdes, beskattningen flyttades till arbets- landet samt kompletterades senare efter flera år av debatt av ett svensk-danskt skatteutjämningssystem.

De som har fortsatt pendla sedan tiden innan Bron fortsätter att beskattas som tidigare.

– Jämfört med mina kollegor som skattar i Danmark blir det lite olika till exempel vilka avdrag man får göra. De kan dra av sin danska löneförsäk- ring, medan jag kan göra ROT-och RUT-avdrag. I slutändan blir det kanske hugget som stucket, säger Xxxxxxxx Xxxxxxxx.

Eftersom hon skattar på sin utländska lön i Sveri- ge måste hon själv betala in preliminär skatt, baserat på en uppskattning av hur mycket hon kommer att tjäna under året. Att sköta det praktiska kring skat- ten tycker hon dock inte är så svårt efter alla år, och hon menar att digitaliseringen har gjort det enklare.

– Jag tycker att min största fördel som gräns- gångare är att alla kan se att jag har en inkomst. Mina kollegor som betalar skatt i Danmark har det mer besvärligt att få lån. De måste ta med lönebe- sked samt ha ett intyg från sin arbetsgivare – efter- som för banken i Sverige ser det ut som att de inte har någon inkomst alls, säger Xxxxxxxx Xxxxxxxx.

Efter att ha arbetat i Danmark under flera decen- nier har Xxxxxxxx Xxxxxxxx lärt sig vilka de vanligaste kulturkrockarna mellan Danmark och Sverige är.

Hon berättar att kontakten med danska myndighe- ter kan vara en fallgrop för svenskar. Om man ska få de förmåner man har rätt till gäller det att vara påläst och lite tuff, menar hon.

– De danska myndigheterna har en hårdare jargong. Då krävs det mer av dig som ska hävda din rätt. Du får gärna vara lite aggressiv. Så är det ju inte alls i Sverige. Det kan upplevas som jobbigt och lite kränkande att behöva bete sig så, men så är det bara, säger Xxxxxxxx Xxxxxxxx.

SVERIGE –> DANMARK

JOBBAR I BOSÄTTNINGSLANDET

I arbete

Xxxx bor i Malmö, där han också arbetar. Han betalar skatt i Sverige och den dras automatiskt från hans lön. Hans arbetsgivare betalar in sociala avgifter genom arbetsgivaravgiften.

Sjukskrivning

När Xxxx blir sjuk får han först sjuklön från sin ar- betsgivare under de första två veckorna, och därefter ersättning från den svenska socialförsäkringsmyn- digheten Försäkringskassan. I båda fallen dras den svenska skatten automatiskt.

Föräldraledighet

Xxxx får barn och är föräldraledig. Då får han ersätt- ning från svenska Försäkringskassan, som automa- tiskt drar av skatten till Sverige.

Pension

När Xxxx går i pension får han pensionen utbetald från Sverige, efter att skatten automatiskt dragits av.

Fotnot: Exempelpersonerna omfattas inte av övergångsreglerna för pension och socialförsäkring enligt ändringarna i artikel 18 från år 2009.

GRÄNSPENDLARE

Måns bor i Malmö och arbetar i Köpenhamn. Han betalar skatt i Danmark som dras automatiskt från hans lön. Han betalar också AM-bidrag, som numera räknas som en skatt.

När Xxxx blir sjukskriven får han troligen sjuklön från sin arbetsgivare under en viss period, men detta beror på anställningsavtalet. Sedan kan han få sygedagpenge från kommunen där han arbetar. Sy-

gedagpenge beskattas först i Danmark och sedan har Sverige rätt att kräva in eventuell mellanskillnad upp till den svenska skattenivån. Om Xxxx har sjuklön un- der hela sjukdomsperioden fungerar skatten likadant som när han arbetar.

Måns får barn och under föräldraledigheten får han lön från arbetsgivaren och/eller barselsdagpenge från danska socialförsäkringsmyndigheten Udbetaling Danmark. Det beror på avtalet med arbetsgivaren.

Ersättningen beskattas först i Danmark och sedan har Sverige rätt att kräva in eventu-

ell mellanskillnad upp till den svenska skattenivån.

När Xxxx går i pension får han den utbetald från Dan- mark. Pensionen beskattas först i Danmark och sedan har Sverige rätt att kräva in eventuell mellanskillnad upp till den svenska skattenivån. Om Måns enbart

får pension från Danmark är han socialförsäkrad i Danmark, men om han även får pension från Sverige blir han i stället socialförsäkrad där.

JOBBAR I FLERA LÄNDER

I arbete

Xxxxxxxx bor i Helsingborg och arbetar i Helsingör. Hon jobbar också extra i hemkommunen. För det arbete som Xxxxxxxx utför i Helsingborg betalar hon skatt i Sverige, medan hon betalar skatt i Danmark för det arbete hon utför i Helsingör. Lönen dras automa- tiskt i respektive land. Victoria arbetar mindre än 25 procent av sin totala arbetstid i Sverige och arbetar

för privata arbetsgivare. Därför är hon socialförsäkrad i Danmark. Om Victoria i stället hade arbetat minst

25 procent av sin totala arbetstid i Sverige hade hon blivit socialförsäkrad i Sverige. I så fall hade hennes arbetsgivare i både Sverige och

Danmark fått betala svenska arbetsgivaravgifter för henne.

Sjukskrivning

När Xxxxxxxx blir sjukskriven får hon troligen sjuklön från sina arbetsgivare under en viss period, men detta beror på anställningsavtalet. Sedan kan hon få syge- dagpenge från den danska kommunen där hon arbe- tar. Detta gäller även Victorias svenska arbetsgivare, som måste följa danska regler (detta innebär manuellt arbete eftersom lönesystemet i Sverige inte är anpassat till danska regler). Sygedagpenge beskattas först i Danmark och sedan har Sverige rätt att kräva in even- tuell mellanskillnad upp till den svenska skattenivån. Om Victoria har sjuklön under hela sjukdomsperioden fungerar skatten likadant som när hon arbetar.

Föräldraledighet

Xxxxxxxx får barn och under föräldraledigheten får hon lön från arbetsgivaren och/eller barselsdagpenge från danska socialförsäkringsmyndigheten Udbetaling Danmark. Det beror på avtalet med arbetsgivaren..

Ersättningen beskattas först i Danmark och sedan har Sverige rätt att kräva in eventu-

ell mellanskillnad upp till den svenska skattenivån.

Pension

När Xxxxxxxx går i pension får hon den utbetald från både Danmark och Sverige. Pensionen från Danmark beskattas först i Danmark och sedan har Sverige

rätt att kräva in eventuell mellanskillnad upp till den svenska skattenivån. Skatten för den svenska pensionen dras automatiskt innan utbetalningen. Eftersom Xxxxxxxx får pension från båda länderna är hon socialförsäkrad i Sverige.

DANMARK –> SVERIGE

JOBBAR I BOSÄTTNINGSLANDET

I arbete

Pernille bor i Köpenhamn, där hon också arbetar. Hon betalar skatt inklusive AM-bidrag i Danmark som dras automatiskt från hennes lön.

Sjukskrivning

När Xxxxxxxx blir sjuk får hon troligen sjuklön från sin arbetsgivare under en viss period, men detta beror på anställningsavtalet. Sedan kan hon få sygedagpenge från kommunen där hon arbetar. Bägge typerna av ersättning beskattas i Danmark och skatten dras automatiskt.

Föräldraledighet

Pernille får barn och då får hon lön från arbetsgivaren och/eller barselsdagpenge från danska socialförsäk- ringsmyndigheten Udbetaling Danmark. Det beror

på avtalet med arbetsgivaren. I båda fallen dras den danska skatten automatiskt.

Pension

När Xxxxxxxx går i pension får hon pensionen utbetald från Danmark, efter att skatten automatiskt dragits av.

GRÄNSPENDLARE

Preben bor granne med Pernille i Köpenhamn och arbetar i Lund. Som gränspendlare betalar han skatt i Sverige och den dras automatiskt från hans lön.

Eftersom han är socialförsäkrad i Sverige betalar hans svenska arbetsgivare arbetsgivaravgifter för honom och han behöver inte själv betala några sociala avgifter.

Om Preben blir sjukskriven får han ersättning från sin arbetsgivare under de första 14 dagarna och därefter från den svenska socialförsäkringsmyndigheten För- säkringskassan. Ersättningen beskattas först i Sveri- ge och sedan har Danmark rätt att kräva in eventuell mellanskillnad upp till den danska skattenivån.

Preben får barn och under föräldraledigheten får han ersättning från svenska Försäkringskassan. Ersättningen beskattas först i Sverige och sedan har Danmark rätt att kräva in even-

tuell mellanskillnad upp till den danska skattenivån.

När Preben går i pension får han pensionen utbetald från Sverige. Pensionen beskattas först i Sverige och sedan har Danmark rätt att kräva in eventuell mellan- skillnad upp till den danska skattenivån. Om Preben enbart får pension från Sverige är han socialförsäkrad i Sverige, men om han även får pension från Danmark blir han i stället socialförsäkrad där.

Fotnot: Exempelpersonerna omfattas inte av övergångsreglerna för pension och socialförsäkring enligt ändringarna i artikel 18 från år 2009.

JOBBAR I FLERA LÄNDER/KOMMUNER:

I arbete

Helle bor i Köpenhamn och arbetar i Malmö. Hon jobbar också extra i hemkommunen. För det arbete som Helle utför i Malmö betalar hon skatt i Sverige, medan hon betalar skatt i Danmark för det arbete hon utför i Köpenhamn. Lönen dras automatiskt i

respektive land. Helle arbetar mindre än 25 procent av sin totala arbetstid i Danmark och arbetar för privata arbetsgivare. Därför är hon socialförsäkrad i Sverige. Det innebär att hennes arbetsgivare i både Sverige och Danmark betalar svenska arbetsgivaravgifter

för honom. Om Xxxxx i stället hade arbetat minst 25 procent av sin totala arbetstid i Danmark hade hon blivit socialförsäkrad i Danmark. Då hade Danmark också fått rätt att beskatta inkomsten från Sverige upp till dansk skattenivå, efter

att den skatt hon redan betalat i Sverige räknats av.

Sjukskrivning

Om Helle blir sjukskriven får hon ersättning från sina arbetsgivare under de första 14 dagarna och därefter ersättning från den svenska socialförsäkringsmyn- digheten Försäkringskassan. Detta gäller även Helles danska arbetsgivare, som måste följa svenska regler (detta innebär manuellt arbete eftersom lönesyste-

met i Danmark inte är anpassat till svenska regler). Sjukpenningen beskattas först i Sverige och sedan har Danmark rätt att kräva in eventuell mellanskillnad upp till den danska skattenivån. Om Helle i stället

har sjuklön under hela sjukdomsperioden fungerar skatten likadant som när hon arbetar.

Föräldraledighet

Xxxxx får barn och under föräldraledigheten får hon föräldrapenning från Försäkringskassan. Ersättning- en beskattas först i Sverige och sedan har Danmark rätt att kräva in eventuell mel-

lanskillnad upp till den danska skattenivån.

Pension

När Xxxxx går i pension får hon pensionen utbetald från både Danmark och Sverige. Pensionen från Sverige beskattas först i Sverige och sedan har Dan- mark rätt att kräva in eventuell mellanskillnad upp till den danska skattenivån. Skatten för den danska pensionen dras automatiskt innan utbetalningen.

Eftersom Xxxxx får pension från båda länderna är hon socialförsäkrad i Sverige.

Det nordiska skatteavtalet och gränspendling

I vilket land den som arbetspendlar över de nordiska gränserna ska betala skatt och sociala avgifter bestäms av det nordiska skatteavtalet och av EU-rätten. De nordiska länderna slöt 1996 ett skatteavtal som byg- ger på den internationella organisationen OECD:s modellavtal. Detta modellavtal används över hela världen för att undvika internationell dubbelbeskatt- ning, alltså att samma inkomst beskattas två gånger. Det nordiska skatteavtalet säger att den som bor i ett nordiskt land, men har anställning i ett annat nord- iskt land, i regel ska betala skatt i arbetslandet. Men för att kommunerna längs gränserna mellan Sverige, Norge och Finland inte ska förlora skatteintäkterna från de invånare som arbetar i grannlandet innehåller det nordiska skatteavtalet specialregler för så kallade gränsgångare: personer som bor i en kommun med landgräns mot ett annat nordiskt land och arbetar i en gränskommun i grannlandet. För dessa personer gäller att skatten betalas i bosättningslandet. Därmed läggs ett administrativt ansvar på den enskilda indivi-

den att betala in sin skatt. Gränsgångarbestämmelser finns mellan Sverige, Norge och Finland, men gäller inte mellan Sverige och Danmark.

En praktiskt viktig skillnad för gränsgångare är att arbetsgivaren inte betalar in den preliminära skatten till skattemyndigheterna. I stället får arbetstagaren själv lämna in preliminära inkomstdeklarationer och själv betala in begärda belopp på skattekontot, vilket många

uppfattar som krångligt och byråkratiskt, särskilt i sam- band med utbetalningar från socialförsäkringen, enligt informationstjänsterna Grensetjänsten Norge-Sverige, Øresunddirekt och Nordkalottens Grensetjeneste.

Från huvudregeln om beskattning i arbetslandet undantas även följande grupper:

• personer som arbetar på fartyg

• personer som arbetar på luftfarkoster

• i vissa fall personer som arbetar med undersök- ning, utforskning eller utnyttjande av kolväteföre- komster (till exempel olja och naturgas)

ARBETE I TVÅ ELLER FLERA NORDISKA LÄNDER

När en person har flera arbeten och arbetsgivare med arbetsplatser i två eller flera nordiska länder

– eller då det arbete som personen utför innebär att hen rör sig mellan minst två nordiska länder på regelbunden basis – påverkas också i vilket land som personen ska betala skatt. Grundregeln är att skatten betalas proportionerligt utifrån de regler som gäller för varje arbetsplats och arbetsgivare. Dock kan skattenivåerna påverkas, beroende på vilken praxis som används i respektive land.

Men en person kan bara vara socialförsäkrad i ett land i taget. Delar en gränspendlare sin arbetstid mellan flera länder måste samtliga arbetsgivare betala sociala avgifter till det land och enligt det lands regler där personen är soci-

alförsäkrad. Enligt EU-rätten är en person i regel socialförsäkrad i landet där hen arbetar – även om personen arbetar i ett annat land än där hen bor. Frågan regleras, för EU/EES-ländernas räkning, i förordning 883/2004.

Vid arbete i två länder är arbetstagaren nor- malt sett socialförsäkrad i arbetslandet så länge arbetet i bosättningslandet inte överstiger 25 procent av det totala arbetet och det inte gäller arbete hos en offentlig arbetsgivare. Arbetsgi- varen ska betala sociala avgifter i det land där

arbetstagaren är socialförsäkrad. Detta enligt tilläggsförordningen 987/2009, artikel 14.8, som säger att arbete som understiger 25 procent av anställningen/arbetstiden/lönen inte utgör en väsentlig del av arbetet. En helhetsbedömning ska dock göras i det enskilda fallet. Om arbetet i bosättningslandet inte utgör en väsentlig del, är man socialförsäkrad i arbetslandet.

25 procent-regeln för personer som arbetar i flera länder infördes den 28 juni 2012 genom förordning 465/2012 (en förordning om ändringar i 883/2004 och 987/2009). Innan denna regel inför- des skulle en person som arbetade i flera länder alltid vara socialförsäkrad i bosättningslandet om någon del av arbetet utfördes där. Det kunde allt- så innebära en betydande skattesmäll (avseende arbetsgivaravgifter) för den utländska arbetsgiva- ren om arbetstagaren tog ett litet extrajobb eller uppdrag i hemviststaten.

Enligt en övergångsregel kan en enskild näringsidkare – som egentligen skulle ha bytt socialförsäkringsland i och med införandet av 25 procent-regeln 2012 – fortsätta vara socialförsäk- rad som tidigare i upp till 10 år.

• personer som arbetar med driften av Öresunds- bron eller Svinesundsbron, eller med gränsstängsel mellan Sverige och Norge

• personer som arbetar på tåg eller färjor mellan Sverige och Danmark

Dessa personer betalar skatt antingen i sitt bosätt- ningsland, i arbetsgivarens hemvistland eller i det land där deras fartyg eller luftfarkost är registrerat.

Det nordiska skatteavtalet reglerar även bland annat företagsbeskattning inom Norden, men i den här ana- lysen ligger fokus på beskattning av enskilda medborg- are och arbetsgivare i förhållande till de anställda.

Pension och socialförsäkringsersättning

Den som har arbetat i ett annat nordiskt land får ofta pension därifrån. Skatt på pensionen betalas först i landet man får pensionen från. Sedan får man, lite förenklat, räkna bort skatten man betalat i det landet från den skatt man hade varit skyldig att betala på pensionen i bosättningslandet. Skulle skat- ten i bosättningslandet vara högre än i arbetslandet beskattas man i bosättningslandet för mellanskillna- den. Samma princip gäller för socialförsäkringsför- måner, som sjuk- och föräldrapenning.

Fram till 2008 beskattades pension och social- försäkringsförmåner bara i arbetslandet, men en ändring av artikel 18 gjorde att utbetalningar från en socialförsäkring kan beskattas även i bosättnings- landet. Enligt en övergångsbestämmelse beskattas vissa personer – som uppbar sådana inkomster före den 4 april 2008, och har gjort det oavbrutet sedan dess – fortfarande bara i arbetslandet. Det innebär att dessa personer slipper betala skatt i bosättnings- landet också.

Om det dansk-svenska skatteavtalet

Vid sidan av det allmänna skatteavtalet har Sverige och Danmark ingått ett särskilt avtal som gäller dem emel- lan. Denna överenskommelse slöts 2003 och innebär bland annat att en person med hemvist i Sverige, som anställts av en dansk arbetsgivare men arbetar hemi- från, ska beskattas som om arbetet utförts i Danmark.

Överenskommelsen innehåller också en klausul om skatteutjämning mellan Sverige och Danmark. Syftet är, precis som för gränsgångarregeln, att inte urholka ekonomin i kommuner där många arbetar och betalar skatt i ett annat land. Enligt dess bestämmelser betalar därför Danmark ersättning för varje Öresundspendlare motsvarande genomsnittlig svensk kommunalskatt till den svenska staten, som sedan använder det kommu- nala utjämningssystemet för att kompensera berörda kommuner i Skåne. Även Sverige betalar motsvarande

ersättning till Danmark för personer som bor i Dan- mark men arbetar och betalar skatt i Sverige.

Innan Öresundsbron byggdes fanns en gräns- gångarregel även för personer som pendlade mellan Sverige och Danmark. Den är nu upphävd, men gäller fortfarande för personer som oavbrutet arbets- pendlat mellan Sverige och Danmark sedan 90-talet och som valt att fortsätta beskattas enligt denna regel. Denna grupp omfattar i dag ett par hundra personer, men antalet minskar år efter år eftersom inga nya tillkommer.

GRÄNSKOMMUNER:

NORGE-SVERIGE

Norska gränskommuner med gräns till Sverige: Storfjord, Målselv, Bardu, Narvik, Ballangen, Tysfjord, Hamaröy, Sörfold, Faus- ke, Saltdal, Rana, Hemnes och Hattfjelldal, Lierne, Meråker, Röros, Röyrvik, Snåsa, Tydal och Verdal, Engerdal, Trysil, Våler, Ås- nes, Grue, Kongsvinger, Eidskog, Aurskog- Höland, Römskog, Marker, Aremark, Hvaler och Halden

Svenska gränskommuner med gräns till Norge: Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Sorsele, Storuman, Vilhelmina,

Åre, Strömsund, Krokom, Härjedalen, Berg, Älvdalen, Malung-Sälen, Torsby, Arvika, Eda, Årjäng, Dals-Ed, Tanum och Strömstad

NORGE-FINLAND

Norska gränskommuner med gräns till Fin- land: Karasjok, Kautokeino, Kåfjord, Nesseby, Nordreisa, Storfjord, Sör-Varanger, Tana

Finländska gränskommuner med gräns till Norge: Enontekis, Enare, Utsjoki

FINLAND-SVERIGE

Finska gränskommuner med landgräns till Sverige: Tornio, Ylitornio, Pello, Kolari, Muonio, Enontekiö

Svenska gränskommuner med landgräns till Finland: Haparanda, Övertorneå, Pajala, Kiruna

Källförteckning

Rapporter

• Hallo Norden årsrapport 2017

• Gränshinderrådets årsrapport 2017

• Gränshinderforum: Det nordiska gränsgångaravtalet

– inbjudan till rundabordssamtal den 9 februari 2010 (2009)

• Xxxxxxxx, Xxxxxxx och Xxxxxxxxx, Xxxxxxxx Xxxxxxx: Gränsarbete & dess utmaningar – en studie under vår praktik på Grensetjänsten (2013).

• Nordisk Ministerråd: Nye muligheter – forslag til økt mobilitet og integrasjon mellom de nordiske landene (2018)

• Region Skåne & Øresundsinstituttet: Analys av det dansk-svenska skatteavtalet (2017)

• Rigsrevisionen: Sveriges skatteavtal med andra lønder

– effekterna av regeringens arbete (2010)

• Statskontoret: Gränspendlingens effekter på det kom- munala utjämningssystemet (2010)

• Svenskt näringsliv & LO: Tidsbegränsade anställningar på svensk arbetsmarknad (2016)

Lag- och avtalstexter

• Avtal mellan konungariket Sverige och konungariket Danmark om vissa skattefrågor, tillägg till avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbel- beskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet.

• Bekendtgørelse af protokol om ændring af overens- komst mellem de nordiske lande til undgåelse af dobbeltbeskatning for så vidt angår indkomst- og formueskatter 14/01/2009

• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 200, 7.6.2004, s. 1–49)

• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpnings- bestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 284, 30.10.2009, s. 1–42)

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 465/2012 av den 22 maj 2012 om ändring av förord- ning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och av förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004

• Lag (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna

• Nordisk Råd Rek. 6/2014: Rekommendation till Nord- isk Ministeråd: Oversyn af den nordiske skatteaftale

• Overenskomst mellem de nordiske lande til undgåelse af dobbeltbeskatning for så vidt angår indkomst- og formueskatter 1996

Myndigheter och organisationer

• Finansministeriet, Finland

• Skatteministeriet, Danmark

• Finansdepartementet, Norge

• Nordkalottens gränstjänst

• Grensetjänsten mellan Norge och Sverige

• Øresundirekt Sverige

Websidor

• Xxxxxx.xx

• Xxx.xx

• Xxxxxxxxxxxxxx.xxx

• Xxxxxxxxxxx.xx (Nordkalottens gränstjänst)

• Xxxx.xx

• Xxxxxxxxxxx.xxx

• Xxxxxx.xxx

• Xxxxxxxxxxxxx.xx

• Xxxx.xx

• Xxxxxxxxxxx.xx

• Xxxxxxxxxxxx.xx

• Xxxx.xx

Intervjulista

Intervjupersoner gränsområdet Sverige-Finland

• Xxxxxx Xxxxxxxxx, tidigare gränspendlare

• XxxXxxx Xxxxxxxx, regionchef på hemtjänstföretaget Vardaga, arbetsgivare

• Xxxx-Xxxx Xxxxxxxx, Platschef Vardaga i Haparanda, arbetsgivare

• Xxxx Xxxxxx, ekonomichef Haparanda stad

• Xxxxx Xxxxxxx, varuhuschef IKEA Haparanda, arbetsgivare

• Xxxxx Xxxxxxxx, gränspendlare

• Xxxxx Xxxxxxxx, vd Xxxxxxxx, arbetsgivare

• Xxx Xxxxxxx, gränspendlare

• Xxxxx Xxxxxxxxxxx, tidigare gränspendlare

• Xxxxx Xxxxxxxx, pensionär, tidigare gränspendlare

• Xxxxx Xxxxxxxxx, koordinator Nordkalottens Grensetjeneste

Intervjupersoner gränsområdet Sverige-Danmark

• Xxxx Xxxxx, samordnare för Skatteverket på Øresunddirekt Sverige

• Xxxxxx Xxxxxxxxx, gränspendlare

• Xxxxx Xxxxx, gränspendlare

• Xxxxxxxx Xxxxxxxx, gränspendlare

• Xxxx Xxxxxxx, tidigare gränspendlare

• Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx, tidigare gränspendlare

• Xxxxxx Xxxxxxxxx, gränspendlare

• Xxxxxxxx Xxxxxx, gränspendlare

• Xxxxxxx Xxxxxxxxx, gränspendlare (HH)

• Xxxxxx Xxxxxx, verksamhetsansvarig Øresunddirekt Sverige

• Xxxxxx Xxxxxxx, HR-chef på Ferring, arbetsgivare

Intervjupersoner gränsområdet Sverige-Norge

• Anders Andersson, kommunchef i Eda kommun, kommunperspektiv

• Ann Iren Fjeld, administrativ chef för VVS-installatören i Halden, arbetsgivare

• Ida Guttke, gränspendlare

• Kikki Lindset, Grensetjänsten Norge-Sverige

• Kjell Olsén, Grensetjänsten Norge-Sverige

• Lisa Olsén, gränspendlare

• Per Toni Grundt, vd Jobzone Kongsvinger, arbetsgivare

• Trond Erik Grundt, daglig leder Grensetjänsten Nor- ge-Sverige

Intervjupersoner gränsområdet Norge-Finland

• Kati Kannisto, avdelningsledare Tana kommun, ar- betsgivare och gränspendlare

• Marjo Paltto, gränspendlare

• Riitta Leinonen, koordinator Nordkalottens Grensetje- neste

• Vuokko Tieva-Niittyvuopio, kommundirektör Utsjoki kommun

• Anonym gränspendlare

Om rapporten

Denna rapport är gjord på uppdrag av Grensetjänsten Norge-Sverige, Nordkalottens Gränstjänst i Haparan- da/Skibotn och Øresunddirekt. Syftet är att belysa de konsekvenser som det nordiska skatteavtalet har för gränspendlarna i Norden. Utgångspunkten har varit att undersöka och nyansera de konsekvenser och svårighe- ter som har identifierats utifrån informationstjänsternas ackumulerade erfarenheter och intervjuer med berörda personer, arbetsgivare och kommuner kring gränspend- lares beskattning av lön och socialförsäkringsförmåner.

Till rapporten har det gjorts research och informations- inhämtning om det nordiska skatteavtalet och regler som berör detta. Dessutom har det totalt genomförts 34 inter- vjuer antigen genom möte, över telefon eller mail. Första intervjuomgången gjordes för att samla kunskap från informationstjänsterna som dagligen möter gränspend- larna och deras frågor. Andra intervjuomgången omfattar 30 intervjuer med personer som har olika erfarenheter av att gränspendla eller anställa gränspendlare i de fyra gränsområdena. Utgångspunkten för intervjuerna har varit hur pendlarna eller arbetsgivarna upplever reglerna kring skatt och socialförsäkring. Det har därmed inte varit syftet att beskriva andra erfarenheter eller upplevda

problem kring pendlingen, så som kollektivtrafikens funktion eller frågor kring socialförsäkringens omfatt- ning, förmåner eller krav för utbetalning.

Intervjupersoner har sökts på flera olika sätt, genom sociala medier, via informationstjänsternas kontakter och via andra nätverk. Det finns en risk för en viss bias i inter- vjuerna i och med det oftast är de som upplever problem som gärna vill ställa upp på en intervju för att berätta

om dem. I sökandet efter intervjupersoner har det lagts vikt vid att beskriva frågeställningen på ett neutralt sätt. Rapporten är dock inte att betrakta som en fullständig genomgång av det nordiska skatteavtalets effekter och konsekvenser för gränspendlingen utan som en kvalitativ undersökning för att belysa de problemställningar som gränspendlarna, dess arbetsgivare och berörda kommu- ner upplever. Om den enskildas upplevelse är unik eller kan sägas representera flera i samma situation under- söks inte, men ställs i relation till den samlade erfarenhet som kommit fram i intervjuerna med gränstjänsterna.

Dessutom berörs eventuella problemställningar som skulle kunna ha bredare effekter för samhället i stort, så som miljö och gränsregional arbetsmarknad.

Kort information om gränstjänsterna

Øresunddirekt Sverige är myndighetssamverkan och ett informationscenter i Malmö. Organisationens uppdrag är att sprida information, öka integrationen och arbeta för att lösa gränshinder mellan Sverige och Danmark. På informationscentret finns representanter från de svenska myndigheterna Länsstyrelsen, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Øresunddi-

rekts hemsidor sköter Øresunddirekt Danmark som är en webredaktion som drivs under The Greater Copenhagen and Skåne Committee med kontor i København.

Grensetjänsten Norge-Sverige är ett samarbete mellan flera norska och svenska kommuner, organistationer och informationstjänster. Uppdraget är att sprida information,

arbeta för att lösa gränshinder, gränsöverskridande re- krytering och samordning mellan myndigheterna i Sverige och Norge.

Nordkalottens Gränstjänst är ett samarbete mellan olika myndigheter i Sverige, Norge och Finland. Informa- tionstjänsten har två kontor, ett i HaparandaTornio, som fokuserer på frågor mellan Sverige och Finland, och ett i Skibotn som fokuserar på frågor mellan Norge och Fin- land. Uppdraget är att sprida information, dokumentera gränshinder och underlätta samarbetet mellan myndig- heterna i de tre länderna.

Källa: Øresunddirekt, Grensetjänsten, Nordkalottens Gränstjänst

Document Metadata

Table of Contents

UPPLEVDA KONSEKVENSER AV DET NORDISKA SKATTEAVTALET

Document Metadata