Contract


Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals all- mänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivav- talets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten.

Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kol- lektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.


Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä kään- nös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen kään- nöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuk- sen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista vir- heellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.


KOLLEKTIVAVTAL

för arbetstagare i mjölkförädlingsbranschen


KOLLEKTIVAVTAL

för arbetstagare i mjölkförädlingsbranschen


Maidonjalostajien ja meijeritukkukauppiaiden liitto M2L ry Finlands Livsmedelsarbetareförbund FLF rf


INNEHÅLL

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL 1

SILAT FRÅN AVTALET 8

1 § Avtalets tillämpningsområde 11

2 § Arbetets ledning och fördelning samt organisationsrätt 11

3 § Utomstående arbetskraft 11

4 § Allmänna avtal 12

5 § Anställningsförhållandets upphörande 12

6 § Arbetsavtal för viss tid 13

II LÖNEGRUPPERINGAR, ARBETSLÖNER OCH SÄRSKILDA TILLÄGG 14

7 § Lönegrupperingar och arbetslöner 14

LÖNEGRUPPERING 1.10.2005 14

Månadslöner 15

Arbetstagare på underhållsavdelningar 17

UNDERHÅLLSAVDELNINGARNAS NORMTIMLÖNER 19

1. Tjänsteårstillägg 21

2. Tillägg för arbetsinstruktion 22

3. Fryslagertillägg 22

4. Tunga bördor 22

8 § Arbetsarrangemang och förflyttning till annat arbete 23

9 § Löneutbetalning 23

10 § Resekostnader och dagtraktamenten år 2014 23

11 § Arbetskläder 25

Arbetsskor 25

III ARBETSTID 27

12 § Arbetstid 27

13 § Arbetstidsexperiment 27

14 § Lediga dagar 27

15 § Övertidsarbete 28

16 § Ersättning för lång arbetsdag 28

17 § Ersättning för arbete på en ledig dag 30

Påsklördag, midsommar- eller julafton 31

18 § Ersättning för storhelg 31

19 § Morgon-, skift-, kvälls-, natt- och lördagstillägg 31

Morgontillägg 31

Skifttillägg 32

Kvällstillägg 32

Nattillägg 32

Lördagstillägg 33

20 § Beräkning av dags- och timlön 33

Hur timlönen omvandlas till månadslön 34

Deltidsanställda 34

21 § Vilopauser 34

22 § Arbetstidsschema 34

23 § Utryckningsarbete och beredskap 35

Beredskap 35

24 § Särskilda bestämmelser för smältostfabriker, permanentförpackningsavdelningar, glassfabriker samt

mjölkpulver- och vasslekoncentratavdelningar 36

Ordinarie arbetstid 36

Lediga dagar 36

Övertid 36

25 § Säsongsvariationer 36

IV FRÅNVARO MED LÖN 37

26 § Lön för sjukdomstid 37

27 § Lön under moderskaps- och faderskapsledighet samt adoption 39

28 § Vård av sjukt barn 40

29 § Läkarundersökningar 42

30 § Vissa ersättningar 44

1. Födelsedagar. 44

2. Begravning och vigsel 45

3. Repetitionsövningar 45

4. Uppbåd 45

5. Xxxxxxxxx militärtjänstgöring för kvinnor 45

6. Kommunala organs möten 45

V SEMESTER 46

31 § Semester 46

32 § Förflyttning av semester 46

33 § Semesterpenning 48

VI ARBETARSKYDD 49

34 § Skyddskläder 49

35 § Arbetarskydd. 49

VII FACKFÖRENING 50

36 § Förtroendeman 50

37 § Arbetarskyddsfullmäktig 52

38 § Besök på arbetsplatsen 53

39 § Sammankomster på arbetsplatsen 53

40 § Anslagstavla 54

41 § Uppbörd av medlemsavgifter för fackföreningar 54

42 § Utbildningsverksamhet 54

43 § Avgörande av meningsskiljaktigheter 54

VIII ARBETSFRED 55

44 § Arbetsfred 55

45 § Avtalets giltighetstid 55

ARBETSTIDSFÖRKORTNING I MEJERIBRANSCHEN 2003 56

ARBETSTIDSFÖRKORTNING I INTERMITTENT TRESKIFTSARBETE 2003 60

ARBETSTIDSFÖRKORTNING I KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE 2003 62

PROMEMORIA ÖVER DISKUSSIONER FÖRDA I UNDERHÅLLSAVDELNINGARNAS LÖNEGRUPPERINGSKOMMITTÉ 65

M2L/FLF AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD 2003 66

M2L/FLF ALLMÄNT AVTAL 2003 79

BERÄKNING AV ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGS TIDSANVÄNDNING 94

SEMESTERLÖNEAVTAL 2005 96

REKOMMENDATION FÖR FÖREBYGGANDE RUSMEDELSVÅRD, HANTERING AV RUSMEDELSFRÅGOR OCH VÅRDHÄNVISNING PÅ

ARBETSPLATSERNA 100

Maidonjalostajien ja meijeritukkukauppiaiden liitto ry Finlands Livsmedelsarbetareförbund FLF rf


UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE


Tid: 27.11.2013

Plats: Valios huvudkontor Närvarande: Förbundens representanter

Bakgrund: Det konstaterades att det gällande kollektivavtalet för mejeriarbetstagare mellan förbunden som undertecknats av Livsmedelsindustriförbundet rf och Finlands Livsmedelsarbe- tareförbund FLF rf 24. 5.2010 löper ut 31.3.2014.


Genom detta underteckningsprotokoll avtalar Maidonjalostajien ja meijeritukkukauppiaiden liitto ry och Finlands Livsmedelsarbetareförbund FLF rf om ett nytt kollektivavtal mellan förbunden som träder ikraft 1.4.2014. Innehållet i detta nya kollektivavtal består av bestämmelserna och tolkningarna av kollektivavtalet mellan Livsmedelsindustriförbundet rf och Finlands Livsme- delsarbetareförbund FLF rf, som nämndes i föregående stycke och som gäller till och med 31.3.2014, med de ändringar och tillägg som nämns i detta underteckningsprotokoll.


1 § Avtalets innehåll


Kollektivavtalet för mjölkförädlare mellan Maidonjalostajien ja meijeritukkukauppi- aiden liitto ry och Finlands Livsmedelsarbetareförbund FLF rf som träder ikraft 1.4.2014 och som ingås genom detta underteckningsprotokoll är till sitt innehåll det samma som kollektivavtalet för mejeriarbetstagare som Livsmedelsindustriför- bundet rf och Finlands Livsmedelsarbetareförbund FLF rf undertecknade 24.5.2010 och som gäller till och med 31.3.2014 jämte de bilagor som ska tilläm- pas som en del av kollektivavtalet. I kollektivavtalet införs dock de ändringar som avtalats senare i detta underteckningsprotokoll.


Maidonjalostajien ja meijeritukkukauppiaiden liitto ry och Finlands Livsmedelsarbe- tareförbund FLF rf konstaterar att man i det kollektivavtal som nu ingås mellan för- bunden tillämpar de tolkningar av avtalet och den praxis som när detta underteck- ningsprotokoll görs upp har slagits fast eller i övrigt etablerats som tolkningar av kollektivavtalet för mejeriarbetstagare mellan Livsmedelsindustriförbundet rf och Finlands Livsmedelsarbetareförbund FLF rf.

2 § Avtalsperiod


Avtalsperioden är 1.4.2014–31.1.2017.

Kollektivavtalet är i kraft till och med 31.1.2017. Enligt sysselsättnings- och tillväxt- avtalet är den första perioden 1.4.2014–31.1.2016 och den andra perioden 1.2.2016–31.1.2017. Därefter gäller avtalet ett år i sänder, om det inte skriftligen sägs upp av någondera parten minst en månad före avtalsperiodens utgång. Obe- roende av uppsägning är bestämmelserna i kollektivavtalet i kraft tills förhandling- arna om ett nytt avtal gemensamt konstateras avslutade eller den ena parten skrift- ligen meddelar sig anse förhandlingarna avslutade.


3 § Lönejusteringar 2014


Lönerna höjs 1.8.2014 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter med en allmän förhöjning som i branscher med månadslön uppgår till 20 euro. Beloppet för den allmänna förhöjningen för deltidsanaställda beräknas i förhållande till den fulla arbetstiden.


Tillämpningsanvisning: se tillämpningsanvisningen för 6 § gällande tidpunkterna för lönejusteringen.


4 § Lönejusteringar 2015


Lönerna höjs 1.8.2015 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter med en allmän förhöjning på 0,4 procent.

Beloppet för den allmänna förhöjningen för deltidsanaställda beräknas i förhållande till den fulla arbetstiden.


5 § Lönejusteringar 2016


Under den andra delen av avtalsperioden 1.2.2016–31.1.2017 justeras lönerna en- ligt punkt 2.3 i det sysselsättnings- och tillväxtavtal som arbetsmarknadens central- organisationer undertecknade 30.8.2013.


Om centralorganisationerna inte når ett samförstånd senast 15.6.2015 i fråga om avtalsförhöjningen, kan de undertecknade kollektivavtalsparterna säga upp detta avtal med fyra månaders uppsägningstid med verkan från och med slutet av den första avtalsperioden.

Om centralorganisationerna har nått ett avtal om avtalsförhöjningarna, är tidpunk- ten för löneförhöjningen således från början av den lönebetalningsperiod som bör- jar närmast 1.8.2016.

6 § Tabellöneförhöjningar under avtalsperioden


2014

Tabellönerna höjs med 20 euro i branscher med månadslön från och med 1.8.2014.


2015

Tabellönerna höjs med 0,4 procent från och med 1.8.2015.


2016

Tabellönerna höjs med den procent som motsvarar den allmänna förhöjning cen- tralorganisationerna har avtalat om. Om centralorganisationerna inte når ett sam- förstånd om avtalsförhöjningarna för sysselsättnings- och tillväxtavtalets andra pe- riod, kan parterna säga upp avtalet på de villkor som nämns ovan i 5 §.


Förbunden avtalar om en särskild tabellöneförhöjning för att riva luftrummet i tabell- lönerna som utvecklingen av lönegrupperingen har skapat. Med stöd av detta höjs tabellönerna 1.4.2014 och 1.8.2014 på det sätt man gemensamt kommit överens om så att de allmänna förhöjningar som genomförts åren 2012 och 2013 beaktas i tabellerna till sina fulla belopp. Tabellförhöjningarnas förhållande är hälften 1.4.2014 och hälften 1.8.2014.


Tillämpningsanvisning (6 §): Tabellöneförhöjningen som träder ikraft 1.4.2014 genomförs så att lönejusteringarna görs från början av den löne- betalningsperiod som ligger närmast tidpunkten för lönejusteringen i fråga. Tidpunkten för lönejusteringen kan därmed vara före eller efter 1.4.2014 be- roende på när företagets lönebetalningsperioder börjar.

Samma princip tillämpas även för lönejusteringarna 1.8.2014 också i fråga om den allmänna förhöjningen.

I senare lönejusteringar görs lönejusteringen på den ifrågavarande dagen eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter.


7 § Arbetsgrupper

– En gemensam arbetsgrupp mellan förbunden tillsätts för att under avtalspe- rioden utreda sätt att främja personalens arbetshälsa vid företagen i mjölkför- ädlingsbranschen och upprätthålla arbetsförmågan hos arbetstagare i olika åldrar samt för att granska den åldrande befolkningens yrkeskunskaper och utvecklingen av dessa.

– En avtalsteknisk arbetsgrupp inrättas vars uppdrag är att utveckla kollektivav- talets struktur och språk samt utreda tolkningsfrågor gällande punkter i avta- let. Arbetsgruppen kommer vid behov med förslag utifrån vilka förbunden när som helst under avtalsperioden kan förnya avtalstexter enligt principen om kontinuerliga förhandlingar.


– Under avtalsperioden kan förbunden tillsätta en arbetsgrupp vars uppgift är att kartlägga behovet att utveckla lönegrupperingen i mjölkförädlings- branschen och att vid behov vidta åtgärder för att utveckla lönegrupperingen och lönesystemet beroende på branschernas behov. Syftet är framför allt att utreda hur kompetens och framgångsrikt arbete kunde ges större tyngd vid

lönesättningen.


När arbetsgruppen tillsätts kommer man överens om dess uppdrag, sammansätt- ning och tidtabell. Om arbetsgruppens förslag och införande av arbetsgruppens re- sultat kan avtalas mellan förbunden i 2+2 avtalade arbetsgrupper genom ett enhäl- ligt beslut under avtalsperioden.


8 § Tjänsteårstillägg


Tjänsteårstillägg registreras på den nivå som avtalats i Valios företagsspecifika av- tal 2010 med beaktande av konsekvenserna av senare allmänna förhöjningar.


Anställningens längd Tillägg 1.4.2014 Tillägg 1.8.2015


Minst ett år

50 €

50 €

5–10 år

85 €

85 €

10–15 år

107 €

107 €

15–20 år

130 €

131 €

20–25 år

173 €

174 €

25–30 år

194 €

195 €

över 30 år

217 €

218 €


9 § Introduktion i arbetslivet


AVTAL OM SOMMARPRAKTIKPROGRAMMET FÖR SKOLELEVER 2014–2016


Maidonjalostajien ja Meijeritukkukauppiaiden liitto ry och Finlands Livsmedelsarbe- tareförbund FLF rf vill för sin del stödja grundskolelevers möjligheter att bekanta sig med arbetslivet inom ramen för sommarpraktikprogrammet ”Bekanta dig med ar- betslivet och tjäna en slant”. Syftet med programmet är att ge eleverna personliga erfarenheter av verksamheten vid företag i livsmedelsbranschen, de olika arbets- uppgifterna som förekommer på företagen, personalstrukturen, samarbetsformerna och de möjligheter som branschen erbjuder samt samtidigt erbjuda skoleleverna lämpligt praktiskt arbete.


Därför har parterna enligt centralorganisationernas rekommendation 14.11.2013 avtalat följande:


Nedan nämnda bestämmelser gäller grundskolelever, vars anställningsförhållande baserar sig på sommarpraktikprogrammet ”Bekanta dig med arbetslivet och tjäna en slant”.


Ett anställningsförhållande enligt sommarpraktikprogrammet som fortgår två veckor eller tio arbetsdagar kan förläggas till tiden mellan 1.6 och 15.8 under åren 2014– 2016.


1. Lönen för sommarpraktikprogrammet ”Bekanta dig med arbetslivet och tjäna en slant” betalas i form av en engångsersättning på 335 euro, i vilken ingår semeste- rersättning för praktikperioden.


2. Bestämmelserna om löner, lönesättningsgrunder eller andra förmåner av ekono- miskt värde i gällande kollektivavtal tillämpas inte på de grundskolelever vars an- ställning baserar sig på sommarpraktikprogrammet i detta avtal.


10 § Åldersprogram för 50 år fyllda


Arbetsgivaren ska, om en arbetstagare som fyllt 50 år så vill, förhandla med denne, om tillbudsstående möjligheter att främja arbetstagarens ork och förlänga dennes tid i arbetslivet. Vid förhandlingarna strävar man efter en för bägge parter ända- målsenlig lösning, där även arbetstagarens förtjänstnivå tryggas så långt möjligt.


11 § Livsmedelshygienisk kompetens


Förbunden är ense om att i fall arbetstagaren inte har ett kompetensintyg som krävs enligt livsmedelslagen (23/2006) innan arbetsavtal ingås, ska arbetsgivaren enligt ovan nämnda lagrum ombesörja intyget på sin bekostnad.


12 § Bl.a. deltidspension, deltidstillägg, partiell vårdledighet, deltids- sjukpension samt deltidsolycksfallspension


Förbunden har avtalat att arbetsdomstolens utslagspraxis ska tillämpas i fråga om arbetstidsförkortning bl.a. i fall där en arbetstagare övergår till sådant deltidsarbete som nämns i rubriken.


Om arbetsdomstolen under avtalsperioden i ovan nämnda eller motsvarande situat- ioner avgör på annat sätt, avtalar förbunden att arbetsdomstolens nya utslag ome- delbart ska tillämpas. Förfarande enligt domstolens beslut börjar tillämpas enligt förbundens överenskommelse. Förbunden konstaterar att när en arbetstagare som omfattats av systemet med arbetstidsförkortning (pekkanendagar) övergår till del- tidspension, förlängt deltidsarbete eller partiell vårdledighet, deltidssjukpension eller deltidsolycksfallspension tjänar han eller hon in ledighet till följd av arbetstidsför- kortningen i proportion till den ordinarie arbetstid under vilken han eller hon i verk- ligheten arbetar (AD: 2004 -77).


(här kanske en hänvisning till avtal om treskiftsarbete)

I ovan nämnda fall betalas till arbetstagare i intermittent och kontinuerligt treskifts- arbete på dennes ordinarie arbetade xxxxxx xxxxxxxxxxxxxx enligt gällande avtal (3,2

%/10,5 % samt 15,6 %) (AD:2004 -77)


13 § Verksamhetsmodell för sysselsättning och omställningsskydd


Syftet med verksamhetsmodellen mellan arbetsgivaren, arbetstagarna och arbets- kraftsmyndigheten är att effektivisera samarbetet och sysselsätta arbetstagaren så fort som möjligt. Den gällande lagstiftningen tillämpas för omställningsskyddet. (hänvisningsbestämmelse)


14 § Jämställdhet


Förbunden anser det viktigt att man på arbetsplatserna i enlighet med jämställd-

hetslagen främjar jämställdheten mellan könen. För att detta mål ska uppnås un- derstryker förbunden betydelsen av att i lagen nämnda skyldigheter fullföljs och åt- gärder vidtas.


15 § Ändringar av löne- och arbetsvillkor


På framställning av huvudförtroendemannen ska arbetsgivarens representant till- sammans med huvudförtroendemannen behandla de nya bestämmelserna i kollek- tivavtalet.


16 § Ensamarbete


Arbetarskyddslagen: 5 kap. 29 §


I fråga om arbete som en arbetstagare utför ensam och som av den orsaken är för- knippat med uppenbara olägenheter eller risker för hans eller hennes säkerhet eller hälsa skall arbetsgivaren se till att olägenheter eller risker undviks eller att de är så små som möjligt när arbetstagaren arbetar ensam. Arbetsgivaren skall också med beaktande av arbetets art ordna möjlighet till nödvändig kontakt mellan arbetstaga- ren och arbetsgivaren, en företrädare som arbetsgivaren anvisat eller andra arbets- tagare. Arbetsgivaren skall också säkerställa möjlighet att larma hjälp.


Förbunden anser det ändamålsenligt att arbetsgivaren i ovan nämnda situationer på förhand för ensamarbetande redogör för vilka metoder och åtgärder som tilläm- pas för att säkerställa arbetstagarens trygghet i arbetet. På begäran redogörs detta även för arbetarskyddsfullmäktigen.


17 § Statistikavtal


Finlands Livsmedelsarbetareförbund FLF rf och Maidonjalostajien ja mei- jeritukkukauppiaiden liitto ry har avtalat om principerna för ett statistiksamarbete. Syftet med statistiksamarbetet är att främja samarbetet kring lönestatistiken samt utveckla den och säkerställa dess tillförlitlighet. Förbunden ansvarar för att sam- ordna lönestatistiken.


Maidonjalostajien ja meijeritukkukauppiaiden liitto ry producerar lönestatistik och överlämnar den till en person som utsetts av Finlands Livsmedelsarbetareförbund FLF rf för deras bruk.


Detta avtal träder i kraft den dag det undertecknas.


18 § Övriga avtal som ska iakttas som en del av kollektivavtalet


Förbunden binder sig att tillämpa avtal mellan Livsmedelsindustriförbundet rf och Finlands Livsmedelsarbetareförbund FLF rf som var ikraft då detta kollektivavtal undertecknandes som en del av kollektivavtalet och med samma rättsverkningar

som kollektivavtalet. Livsmedelsindustriförbundet rf:s namn stryks ur avtalen och dessa ändras till avtal mellan Maidonjalostajien ja meijeritukkukauppiaiden liitto ry och Livsmedelsarbetareförbund FLF rf.


Därutöver tillämpas som en del av detta avtal och med samma rättsverkningar som kollektivavtalet alla avtal mellan Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC och Finlands näringsliv EK eller dess föregångare som var ikraft då avtalet under- tecknades.


Bifogade avtal:


Arbetstidsförkortning i mejeribranschen Arbetstidsförkortning i intermittent treskiftsarbete Arbetstidsförkortning i kontinuerligt treskiftsarbete Underhållsavdelningarnas diskussionspromemoria LIF/FLF Avtal om uppsägningsskydd 2003 LIF/FLF Allmänt avtal 2003

Beräkning av arbetarskyddsfullmäktigs tidsanvändning Semesterlöneavtal 2003

Rekommendation för förebyggande rusmedelsvård, hantering av rusmedelsfrågor och vårdhänvisning på arbetsplatserna 12.1.2006


19 § Plikt


Plikten på lokal nivå (företag och fackavdelningar) är i mejeriindustrin 11 procent av för respektive tidpunkt gällande maximibelopp enligt lagen om kollektivavtal.


20 § Avtalets ikraftträdande och giltighetstid


Avtalet som nämns ovan i 1 § träder ikraft 1.4.2014.


Kollektivavtalet gäller till och med 31.1.2017 om det inte på de grunder och med de förfaranden som anges i 5 § sägs upp och löper ut samtidigt som den första avtals- perioden.


Detta protokoll har gjorts upp i två likalydande exemplar, ett för vardera avtalspar- ten.


Detta protokoll anses justerat och godkänt i och med avtalsförbundens underteck- nande.


MAIDONJALOSTAJIEN JA MEIJERITUKKUKAUPPIAIDEN LIITTO M2L ry


FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND FLF rf

SILAT FRÅN AVTALET


1.4.2014


Lönegrupp

Huvudstaden*

I


euro

euro

1

1726

1644

2

1812

1726

3

1995

1900

4

2066

1968

5

2122

2021

6

2234

2128

1.8.2014



Lönegrupp

Huvudstaden*

I


euro

euro

1

1788

1703

2

1875

1786

3

2063

1965

4

2136

2034

5

2192

2088

6

2308

2198

1.8.2015



Lönegrupp

Huvudstaden*

I


euro

euro

1

1796

1710

2

1883

1793

3

2072

1973

4

2144

2042

5

2201

2096

6

2317

2207

Lönesättning NORMLÖNER


Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla

UNDERHÅLLSAVDELNINGARNAS NORMTIMLÖNER


1.4.2014



Lönegrupp

Huvudstaden* euro

I

euro

1

1779

1694

2

1971

1877

3

2087

1988

4

2307

2197

1.8.2014



Lönegrupp

Huvudstaden* euro

I

euro

1

1842

1754

2

2038

1941

3

2157

2054

4

2382

2269

1.8.2015



Lönegrupp

Huvudstaden* euro

I

euro

1

1849

1761

2

2046

1949

3

2165

2062

4

2392

2278


Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla


TJÄNSTEÅRSTILLÄGG


Anställningsförhål- landets längd

Tillägg 1.4.2014

Tillägg 1.8.2015


Minst 1 år

51 €

51 €

5–10 år

85 €

85 €

10–15 år

107 €

107 €

15–20 år

130 €

131 €

20–25 år

173 €

174 €

25–30 år

194 €

195 €

över 30 år

217 €

218 €


KOLLEKTIVAVTAL

för arbetstagare i mjölkförädlingsbranschen

I ALLMÄNT


1 § Avtalets tillämpningsområde


I detta kollektivavtal fastställs arbets- och lönevillkoren för arbetstagare vid meje- rier, smältostfabriker och glassfabriker som är medlemmar i Maidonjalostajien ja meijeritukkukauppiaiden liitto samt på arbetstagarna på underhållsavdelningarna vid dessa.


2 § Arbetets ledning och fördelning samt organisationsrätt


Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet samt att anställa och avskeda ar- betstagare.


Organisationsrätten är ömsesidigt okränkbar.


Motivet till åtgärder för att flytta en arbetstagare till andra uppgifter får inte vara god- tycke eller utövande av påtryckning på arbetstagaren.


Protokollsanteckning:


XXX har vid förhandlingarna fäst uppmärksamhet vid att ovan nämnda prin- cip ska iakttas även när arbetstagare flyttas från en arbetstidsform till en annan.


3 § Utomstående arbetskraft Information

Arbetsgivaren informerar huvudförtroendemannen varje gång i god tid om planer på att anlita utomstående arbetskraft i produktions- och underhållsarbete. Härvid med- delas den utomstående arbetsstyrkans planerade storlek, arbetsuppgifter och avta- lets längd.


Om detta på grund av arbetets brådskande natur eller av annan liknande orsak inte är möjligt, ska informationen likväl ges utan dröjsmål.


Ovan nämnda information ska ges även till arbetarskyddsfullmäktigen.


Underleverantörer/underentreprenörer


Om företagets arbetskraft måste reduceras på grund av att underleverantö- rer/underentreprenörer anlitas, ska man sträva efter att placera de arbetstagare som berörs i andra uppgifter inom företaget eller som arbetstagare hos underleve- rantören/underentreprenören.

Protokollsanteckning:


Förbunden konstaterar att den utomstående arbetskraft som anlitas i före- tagen ska uppfylla livsmedelsindustrins yrkesmässiga och hygieniska krav samt de krav som hänför sig till arbetarskyddet.


Se det allmänna avtalet, kapitel 8, sid. 88.


4 § Allmänna avtal


Förbunden har ingått följande allmänna avtal:


M2L/FLF Avtal om semesterlön 2005, sid. 90 M2L/FLF Avtal om uppsägningsskydd 2003, sid. 62


M2L/FLF Allmänt avtal 2003, sid. 74


Rekommendationen för förebyggande rusmedelsvård, hantering av rusmedelsfrå- gor och vårdhänvisning på arbetsplatserna 12.1.2006 följs mellan förbunden, sid. 94.


5 § Anställningsförhållandets upphörande Arbetsgivaren ska iaktta följande uppsägningstider:

Anställningsförhållandet har pågått utan avbrott Uppsägningstid

1. högst 1 år 14 dagar

2. över 1 år men högst 4 år 1 månad

3. över 4 år men högst 8 år 2 månader

4. över 8 år men högst 12 år 4 månader

5. över 12 år 6 månader


Arbetstagaren ska iaktta följande uppsägningstider:


Anställningsförhållandet har pågått utan avbrott Uppsägningstid

1. högst 5 år 14 dagar

2. över 5 år 1 månad


Om arbetstagaren anses ha sagts upp på grund av att han eller hon är fackligt or- ganiserad, ska avtalsparterna i brådskande ordning och med undvikande av allt dröjsmål utreda saken samt om utredningen ger anledning till det, vidta de åtgärder som ärendet kräver.

När ett anställningsförhållande upphör genom hävning


Ovan nämnda gäller dock inte fall där anställningen enligt lag kan hävas utan att uppsägningstid iakttas, eller där arbetet på grund av övermäktigt hinder måste av- brytas helt eller delvis.


Tillämpningsanvisning:


När man vill tillämpa prövotid ska detta uttryckligen avtalas mellan arbetsgi- varen och arbetstagaren när anställningsförhållandet inleds. Bestämmelser om tillämpande av prövotid kan också ingå i det arbetsreglemente som till- lämpas vid företaget. Om så är fallet, är det skäl att göra arbetstagaren uppmärksam på dessa bestämmelser. Enligt arbetsavtalslagen får prövoti- den vara högst fyra månader lång.


6 § Arbetsavtal för viss tid


För arbetstagare som har anställts för viss tid upphör anställningsförhållandet utan uppsägningstid. Arbetsgivaren är skyldig att meddela arbetstagaren om arbetet är tidsbundet när arbetsavtalet ingås.


Huvudförtroendemannen har rätt att få information om arbetstagare som har an- ställts för viss tid samt om grunderna för anställningens tidsbundenhet.


Tillämpningsanvisning:


1. Ett arbetsavtal är tidsbundet när det har ingåtts för en viss tid samt när man har avtalat om ett visst arbete, eller när det i övrigt framgår av avtalets syfte att det är fråga om ett visstidsavtal. Om inte annat har avtalats, upp- hör ett visstidsavtal utan uppsägning när det avtalade arbetet har slutförts eller den avtalade arbetstiden har löpt ut.


Ett visstidsavtal kan ingås om arbetets art, vikariat, praktik eller annan jäm- förbar omständighet förutsätter ett sådant avtal, eller om arbetsgivaren har någon annan grundad orsak, som hänför sig till företagets verksamhet eller det arbete som ska utföras, att ingå visstidsavtal. Om ett visstidsavtal har ingåtts av andra än ovan nämnda orsaker eller om upprepade på varandra följande visstidsavtal har ingåtts utan grundad orsak, anses avtalet vara ett avtal som gäller tills vidare.


I synnerhet när det gäller visstidsavtal för säsongsarbeten kan man inte all- tid fastställa anställningsförhållandets exakta längd. Tidpunkten för när an- ställningen kommer att upphöra borde dock anges så noga som möjligt ge- nom att utreda vilka omständigheter som påverkar anställningens längd.


2. Parterna har konstaterat att punkt 1 är en allmän tillämpningsanvisning för visstidsavtal och att den sålunda inte har samma verkan som ett kollek- tivavtal enligt lagen om kollektivavtal.


I vissa fall har det i praktiken varit oklart om arbetsavtalet gäller tills vidare eller för viss tid. Förbunden betonar därför att man tillräckligt tydligt ska in- formera arbetstagaren om vilken typ av avtal det är fråga om när arbetsav- tal ingås.


II LÖNEGRUPPERINGAR, ARBETSLÖNER OCH SÄRSKILDA TILLÄGG


7 § Lönegrupperingar och arbetslöner LÖNEGRUPPERING 1.10.2005

Lönegrupp


1. Ny arbetstagare inom mjölkförädlingsbranschen under 4 månaders tid.


2. Arbetstagare i mjölkförädlingsbranschen under 5−12 månaders tid. Deluppgifter i mjölkförädlingsbranschen såsom:

– deluppgift vid maskin eller linje som enda arbete


3. Mjölkförädlingsarbeten.

Skötsel av linje eller maskingrupp samt arbeten av motsvarande svårighetsgrad Arbeten som hör till lönegrupp 5 och 6 under högst sex månader

Till arbetstagare i de mest krävande arbetsuppgifterna inom lönegrupp 3 samt till mångkunniga arbetstagare betalas en grundlön som överstiger tabellen med 1−5 procent. Dylika arbetsuppgifter fastställs vid lokala förhandlingar.


4. Arbetstagare i lönegrupp 3 efter fem år i branschen


5. Arbeten som förutsätter att arbetstagaren självständigt behärskar krävande maski- ner samt krävande uppgifter i anslutning till produktleveranser och förnödenheter. Arbeten som hör till lönegrupp 6 under högst 6 månader


Svårighetsgrad och mångkunnighet liksom för lönegrupp 3.


6. Viktiga och ansvarsfulla mejeriarbeten som förutsätter specialkunskap samt för att arbetstagaren ska behärska dem självständigt även högtstående yrkeskunskap och lång erfarenhet, t.ex. skötsel av mjölk och vasslemaskiner samt ostkokning.


Svårighetsgrad och mångkunnighet liksom för lönegrupp 3.


När en arbetstagare med stöd av sin utbildning och erfarenhet självständigt be- härskar och utför arbetsuppgifter som hör till lönegrupp 5 och 6 placeras han eller hon i ifrågavarande lönegrupp oberoende av de riktgivande utbildningstider (6 mån. och 6 mån.) som nämns i lönegrupperingen.

Protokollsanteckning 1:


Till arbetstagare under 18 år betalas under tre månaders tid 80 procent av normlönen i lönegrupp 1.


Protokollsanteckning 2:


För arbetstagare som sköter aseptiska och motsvarande krävande förpack- ningsmaskiner, för truckförare (över 2 år) samt för arbetstagare som sköter diskcentral ska månadslönen överstiga tabellönen i lönegrupp 5 med 2 pro- cent.


Protokollsanteckning 3:


Dyrortsklassificering


I Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda iakttas lönebestämmelserna för huvud- stadsregionen.


I fall där kommunens dyrortsklass ändras till följd av kommunindelningen och re- spektive löner inte uppfyller miniminivån i den nya klassificeringen, ska lönerna ju- steras upp till nämnda nivå.


Månadslöner 1.4.2014

Lönegrupp Huvudstaden* euro

I


euro


1

1726

1644

2

1812

1726

3

1995

1900

4

2066

1968

5

2122

2021

6

2234

2128

1.8.2014


Lönegrupp Huvudstaden* euro

I


euro


1

1788

1703

2

1875

1786

3

2063

1965

4

2136

2034

5

2192

2088

6

2308

2198


1.8.2015


Lönegrupp

Huvudstaden* euro

I


euro

1

1796

1710

2

1883

1793

3

2072

1973

4

2144

2042

5

2201

2096

6

2317

2207


* Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla


Arbetstagare på underhållsavdelningar


Löne- och arbetsvillkoren för arbetstagare på underhållsavdelningar vid anlägg- ningar som omfattas av detta avtal, såsom metallmän, maskinställare, eldare, snickare, elektriker, byggnadsarbetare och andra liknande fastställs enligt detta kol- lektivavtal. Underhållsavdelningarnas diskussionspromemoria sida


LÖNEGRUPPERING FÖR ARBETSTAGARE PÅ UNDERHÅLLSAVDELNINGAR


Lönegrupp 1


Enkla underhållsarbeten

Praktikanter

Lärling i yrke som hör till lönegrupp 4 under 12 månaders tid


Lönegrupp 2


Underhållsarbeten

Lärling i yrke som hör till lönegrupp 4 under 12 månaders tid Arbetstagare som assisterar yrkesarbetare

Utearbetare

Arbetstagare som har genomgått 3-årig allmän yrkesskola under sex xx- xxxxx


Lönegrupp 3


Krävande underhållsarbeten

Lärling i yrke som hör till lönegrupp 4 under två år

Arbetstagare som assisterar yrkesarbetare i mångsidiga arbeten efter sex månader

Gårdskarl

Eldare i huvudsyssla

Utearbetare i mångsidiga utomhusarbeten efter sex månader Arbetstagare som har genomgått 3-årig allmän yrkesutbildning under 2 års

tid Lönegrupp 4 Yrkesarbeten

Gårdskarl och eldare som utför olika slags underhållsarbeten och som har arbetat över 5 år i yrket

Yrkesarbetare som förmår arbeta självständigt och som har arbetat mer än 4 år i yrket.


Tillägg för mångkunnighet och svårighetsgrad


Till arbetstagaren betalas lokalt ett lönegrundande tillägg som avtalas separat enligt följande:


1 Personen behärskar flera sådana av underhållsavdelningarnas bas- yrken som hänför sig till lönegrupp 4 och är beredd att flytta över till andra uppgifter så att hans eller hennes mångsidiga yrkeskunskap kan utnyttjas i praktiken. I det fallet överstiger minimilönen för en mångkun- nig arbetstagare normtimlönen i lönegrupp 4 med minst 1−7 procent.

2 Installationer, reparationer, justeringar och service av komplicerade maski- nerier och anläggningar, samt driftsfunktionerna för dessa, vilket fordrar särskild förtrogenhet och yrkeskunskap eller särskild utbildning. Minimilö- nen överstiger då normtimlönen i lönegrupp 4 med minst 5–20 procent.

Med specialutbildning avses t.ex. av företaget eller maskinleverantören ordnad utbildning.


Ikraftträdande av tillägget för mångkunnighet och svårighetsgrad


De avtalade tilläggen införs från början av den löneperiod som följer på överens- kommelsen.


Miljötillägg

Om miljötillägg avtalas lokalt.


Yrkesskola, yrkes- och sysselsättningskurser och dylika kurser

3-årig yrkesskola

Hälften av enligt undervisningsprogrammet godkänd slutförd utbildning räknas som arbetad tid.

Yrkes- och sysselsättningskurser och dylika motsvarande kurser samt arbete i när- liggande yrke.


Den tid som likställs med arbetad tid ska avtalas lokalt.


Dock förutsätts minst ett års arbete i lönegrupp 3.


Diskussionspromemoria, sid. 61


UNDERHÅLLSAVDELNINGARNAS NORMTIMLÖNER


1.4.2014


Lönegrupp

Huvudstaden*


I


euro



euro


1


1779



1694

2

1971


1877

3

2087


1988

4

2307


2197


1.8.2014




Lönegrupp

Huvudstaden*

I



euro



euro


1


1842


1754

2

2038

1941

3

2157

2054

4

2382

2269


1.8.2015


Lönegrupp Huvudstaden* euro

I


euro


1

1849

1761

2

2046

1949

3

2165

2062

4

2392

2278


* Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla

SÄRSKILDA TILLÄGG


1. Tjänsteårstillägg


Till arbetstagaren betalas på basis av anställningsförhållandets längd vid före- taget eller koncernen ett separat tjänsteårstillägg enligt följande:


Anställningens längd

Tillägg 1.4.2014

Tillägg 1.8.2015


Minst 1 år

51 €

51 €

5–10 år

85 €

85 €

10–15 år

107 €

107 €

15–20 år

130 €

131 €

20–25 år

173 €

174 €

25–30 år

194 €

195 €

över 30 år

217 €

218 €


Med tjänstetid avses det nuvarande anställningsförhållandets längd.


Som tid som berättigar till tjänsteårstillägg räknas även tidigare anställningar i före- taget eller koncernen.


Tillämpningsanvisning:


Arbetstagaren ska när arbetsavtal ingås tillsammans med arbetsgivaren utreda sina tidigare anställningar vid företaget eller dess koncernbolag för att omfattas av tilläg- get från början av anställningen.


Som tid som berättigar till tjänsteårstillägg räknas arbetstagarens högst tre år långa frånvaro under vilken anställningsförhållandet är i kraft. En ny treårsperiod förutsät- ter en minst tre månader lång period med lön, av vilken en månad ska vara arbetad tid.


Tjänsteårstillägget är ett s.k. särskilt lönetillägg som betalas utöver kollektivavtalets tabellön och arbetstagarens individuella månadslön.


Tjänsteårstillägget betalas för semester och beaktas vid beräkning av semester- penningen.


Tjänsteårstillägget beaktas inte vid beräkningen av arbetstagares lön för övertid och söndagsarbete eller vid beräkning av morgon- och skifttillägg.


När en arbetstagare på basis av sin tjänstetid får rätt till tillägget eller till det för- höjda tillägget, betalas det nya tillägget från början av den kalendermånad som föl- jer efter att antalet tjänsteår har uppnåtts.


Tjänsteårstillägget per dag beräknas enligt 20 §. Deltidsanställda

Deltidsanställdas tjänsteårstillägg räknas på basis av anställningens längd. Således kommer en deltidsanställd vars anställning har fortgått över ett år med i systemet.


Tjänsteårstillägget för en deltidsanställd fastställs enligt förhållandet mellan hans el- ler hennes arbetstid och den fulla arbetstiden.


2. Tillägg för arbetsinstruktion


Till den utsedda instruktören som på uppdrag av arbetsgivaren vid sidan av sitt eget arbete verkar som arbetsinstruktör betalas för instruktionstiden ett särskilt till- lägg om 56 cent per timme. Tillägget betalas till en arbetsinstruktör även då han el- ler hon instruerar en lärling.

(Lag om yrkesutbildning 630/1998).


3. Fryslagertillägg


Till arbetstagare i fryslager betalas miljötillägg om 102 cent per timme som arbets- tagaren är tvungen att arbeta i fryslager. Antalet arbetstimmar som berättigar till detta tillägg kan uppskattas lokalt och kan betalas ut som ett lika stort belopp varje månad.


4. Tunga bördor


Ett specialmiljötillägg om 5 cent per timme betalas för upprepat lyftande och flyt- tande av tunga bördor samt för säckning av vassle och skummjölkspulver.


Tillämpningsanvisning:


Lyft- och flyttningstillägg


En förutsättning för att specialmiljötillägg ska betalas är att arbetsförhållan- dena avviker från förhållandena i branschen i allmänhet. För att specialtill- lägg ska betalas förutsätts att arbetet på grund av lyftande och flyttande är så tungt att arbetshelheten är förknippad med ständigt återkommande be- lastningsfaktorer.


Det penningbelopp som ska betalas per timme fastställs enligt förhållandet

mellan den tid som i genomsnitt används för det ansträngande arbetet och den totala arbetstiden.


8 § Arbetsarrangemang och förflyttning till annat arbete


Om en arbetstagare stadigvarande flyttas över till ett annat arbete och hans eller hennes lönegrupp ändras, betalas lön enligt den nya lönegruppen från början av följande kalendermånad eller löneperiod.


Om en arbetstagare tillfälligt flyttas över till ett arbete i en högre lönegrupp och ar- betet där pågår minst två veckor, betalas till honom eller henne lön enligt den högre lönegruppen ända från början av förflyttningen. När en arbetstagare tillfälligt flyttas över till ett arbete i en lägre lönegrupp går man tillväga på motsvarande sätt.


9 § Löneutbetalning


Lönerna betalas som månadslöner två gånger i månaden.


Arbetstagaren har rätt att få en utredning över fastställningsgrunderna för den sen- ast utbetalda lönen.


Tillämpningsanvisning:


Enligt 2 kap. 16 § i arbetsavtalslagen ska arbetsgivaren ge arbetstagaren en uträkning, av vilken beloppet av lönen och de grunder enligt vilka den bestäms ska framgå.


Lokalt kan avtalas, att löneräkningen sker en gång i månaden, och att lönen beta- las två gånger i månaden. Lönedagarna, samt på vilket sätt lönen fördelar sig mel- lan de bägge lönedagarna ska överenskommas i avtal. Detta avtal ska göras skrift- ligen. Arbetsgivaren ska en gång i månaden överlämna en löneräkning av vilken framgår grunderna för hur den betalda och den ännu obetalda lönen har fastställts. Fel i löneutbetalningen ska korrigeras så fort som möjligt och senast i samband med följande löneutbetalning.


10 § Resekostnader och dagtraktamenten år 2014


Till en arbetstagare som reser på uppdrag av arbetsgivaren betalas a) ersättning för resekostnader, b) dagtraktamente c) ersättning för logi och b) kostpenning enligt följande:


a) Arbetsgivaren ersätter alla nödvändiga resekostnader. Som nödvändiga rese- kostnader räknas priset för tåg-, båt-, flyg- m.fl. biljetter i II klass, resgodsavgifter samt, då resan sker på natten, priset för sovplats i motsvarande II klass.


För användning av egen bil betalas 43 cent/km.


Om en arbetstagare på uppdrag av arbetsgivaren eller med dennes samtycke transporterar andra personer i sin bil, betalas utöver ovan nämnda ersättning 3

cent/km för varje medföljande person.


Om en arbetstagare blir tvungen att i sin bil transportera maskiner eller apparater som väger mer än 80 kg eller som är stora till sitt omfång, höjs kilometerersättning- en med 3 cent.


För transport av släpvagn höjs kilometerersättningen med 7 cent.


b) Med dagtraktamente avses ersättning för de ökade måltids- och övriga levnads- kostnader som arbetstagaren har på grund av resan. I dagtraktamentet medräknas inte ersättning för rese- och logikostnader. Betalning av dagtraktamente förutsätter att den särskilda plats där arbetet utförs är belägen längre än 15 km från arbetsta- garens egentliga arbetsplats eller bostad, eller om arbetsresan görs till en annan kommun, längre än 5 km från kommungränsen.


Resan anses ha börjat då arbetstagaren reser från sin arbetsplats, eller vid särskild överenskommelse, från sin bostad, och ha avslutats när han eller hon återvänder till arbetsplatsen eller bostaden.


Dagtraktamente betalas beroende på restid och mål enligt följande:


1. Fullt dagtraktamente betalas när en arbetsresa har pågått över tio timmar. Fullt dagtraktamente uppgår till 39 euro.


2. Partiellt dagtraktamente betalas när en arbetsresa har pågått över sex timmar. Partiellt dagtraktamente uppgår till 18 euro.


När en resa har pågått längre än ett resedygn betalas dagtraktamente på basis av ovan nämnda tider.


Om arbetstagaren under något resedygn får en avgiftsfri måltid eller måltid som in- går i biljettpriset, minskas dagtraktamentet med hälften. Med avgiftsfri måltid avses i fråga om fullt dagtraktamente två, och vid partiellt dagtraktamente/ofullgånget dygn en avgiftsfri måltid.


c) Om arbetstagaren blir tvungen att övernatta under resan, och arbetsgivaren inte ordnar avgiftsfri inkvartering, ersätter arbetsgivaren, utöver resekostnaderna och dagtraktamentet, inkvarteringskostnaderna för användning av rum enligt verifikat av inkvarteringsrörelsen som bifogas räkningen, högst motsvarande maximibeloppet i resereglementet för statstjänstemän. Om arbetstagaren har övernattat under resan, men inte uppvisar en inkvarteringsfaktura, ersätts övernattningskostnaderna med ett belopp som motsvarar partiellt dagtraktamente.


d) Om arbetstagaren för ovanlighetens skull på grund av sitt arbete inte har möjlig- het att inta sin måltid vid arbetsgivarens personalbespisning eller i sin bostad under matpausen, och det inte är fråga om arbete på någon av företagets enheter på samma ort eller annars nära den egentliga arbetsplatsen med motsvarande nor- mala måltidsmöjligheter, betalas till arbetstagaren en kostpenning på 9,75 euro. Detta gäller inte om arbetstagaren har rätt till dagtraktamente eller partiellt dagtrak- tamente.


e) Xxxx en arbetstagare vars arbete uteslutande består av provtagning i samband med uppsamling av mjölk genom sugning eller från gårdars mjölkbehållare betalas dagtraktamente enligt kollektivavtalet för chaufförer.

I fråga om övriga arbetstagare som utför detta arbete tillämpas mejeribranschens bestämmelser om kostpenning, dock så, att för resa som överstiger tio timmar beta- las 11 euro i kostpenning.


Vid utrikesresa på uppdrag av arbetsgivaren betalas ersättning för rese- och inkvar- teringskostnader samt dagtraktamente såsom arbetsgivaren och arbetstagaren med tillämpning av principerna i denna paragraf och resereglementet för statstjäns- temän särskilt har avtalat.


Ifall ändringar avtalas i kilometer eller penningersättningarna i statens tjänstekollek- tivavtal, träder dessa ändringar i kraft som en del av detta avtal efter det att förbun- den har noterat dem.


Företagen kan i sitt resereglemente avvika från bestämmelserna i denna paragraf, förutsatt att det alternativ som tillämpas i genomsnitt är lika fördelaktigt för arbets- tagaren.


Protokollsanteckning:


De ökade kostnaderna på grund av resor mellan samma företags olika en- heter ska utredas och ersättas företagsvis, varvid även den tid som går åt till resan ska beaktas.


När en arbetstagares normala arbetsuppgifter förutsätter upprepade resor, eller när arbetstagaren på grund av arbetets art själv bestämmer om sitt re- sande och hur han eller hon disponerar sin arbetstid, kan man i stället för bestämmelserna om dagtraktamente och kostpenning i denna paragraf komma överens om att dessa betalas som en separat fast ersättning i samband med månadslönen.


11 § Arbetskläder


Arbetsgivaren skaffar, bekostar och sköter persedelvården för de arbetskläder som behövs i arbetet.


Av grundad orsak kan denna förmån bytas ut mot en penningersättning på 15 euro i månaden.


Arbetsskor


Arbetstagaren ska på arbetsplatsen använda och förvara arbetsskor som uppfyller arbetsplatsens arbetarskydds och hygieniska krav.


Arbetsgivaren skaffar en gång om året ovan nämnda arbetsskor till de arbetstagare som har varit anställda över tre månader. Arbetsgivaren kan dock alternativt av

grundad orsak förutsätta att arbetstagaren själv skaffar de ovan nämnda arbets- skorna, varvid arbetsgivaren en gång om året mot verifikat ersätter arbetstagaren anskaffningskostnaderna för skorna upp till högst 60 euro.

III ARBETSTID


12 § Arbetstid


Den ordinarie arbetstiden fastställs enligt 7 § i arbetstidslagen och är högst 80 tim- mar under en tvåveckorsperiod.


Protokollsanteckning 1:


Arbetstiden per dygn ordnas så att den bortsett från den lagstadgade viloti- den är sammanhängande.


Förbunden har avtalat om arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete med ett separat protokoll (sid. 58).


Förbunden har avtalat om arbetstiden i intermittent treskiftsarbete med ett separat protokoll (sid. 56).


Förbunden har avtalat om arbetstidsförkortning i ett- och tvåskiftsarbete med ett separat protokoll (sid. 52).


13 § Arbetstidsexperiment


Med huvudförtroendemannen kan i företaget avtalas om arbetstidsexperiment avvi- kande från arbetstidsbestämmelserna i kollektivavtalet. Ett dylikt avtal, som förut- sätter samtycke av de arbetstagare som berörs, ska skriftligen i god tid innan det planerade arbetstidsexperimentet inleds lämnas för kännedom till den av förbunden gemensamt tillsatta arbetstidsgruppen.


När M2L:s eller FLF:s representanter i arbetstidsgruppen förutsätter att arbetstids- experimentet ska behandlas, ska realiseringen av experimentet senareläggas tills saken har avgjorts i arbetsgruppen. Arbetstidsgruppen ska i sin verksamhet beakta både arbetsgivarens och arbetstagarnas fördelar och omständigheter. För att ar- betstidsexperiment, som har behandlats i arbetsgruppen, ska kunna realiseras för- utsätts arbetsgruppens enhälliga beslut.


Förbunden ställer inga principiella hinder för att experiment tillämpas. Förbunden kommer att följa upp arbetstidsexperimenten.


14 § Lediga dagar


Lediga dagar ges till arbetstagarna varje vecka. Behovet av produktionsrelaterat arbete utgör grund för hur de lediga dagarna ges.


1. Två dagar sammanhängande ledighet. De lediga dagarna ges veckovis roterande.


2. Söndag, då den andra lediga dagen är antingen lördag eller måndag


3. Söndag, då den andra lediga dagen ges veckovis roterande.

4. Om en anläggning eller någon av dess avdelningar endast är i användning fem da- gar i veckan, förhandlas om de lediga dagarnas förläggning med beaktande av pro- duktionsbehovet och arbetstagarnas framställningar.


5. Om kyrkliga högtidsdagar, nyårsdagen, första maj eller självständighetsdagen ingår i en arbetstidsperiod, motsvarar dess längd den allmänna arbetstid som till- lämpas inom industrin under respektive år. En eventuell förkortning av arbets- tidsperioden kan verkställas antingen under föreliggande period eller närmast följande eller föregående arbetstidsperiod.


Protokollsanteckning:


I fråga om den arbetstidsförkortning som julveckan föranleder kan av sär- skilda skäl även en längre utjämningsperiod tillämpas än vad som har stad- gats i punkt 5.


15 § Övertidsarbete


Övertidsarbete utförs med arbetstagarens samtycke inom lagstadgade gränser.


Som övertidsarbete räknas det arbete som under en tvåveckorsperiod utförs utöver den maximala arbetstid som avses ovan i 12 §.


16 § Ersättning för lång arbetsdag


1. När dygnsarbetstiden överstiger 8 timmar betalas arbetstagaren som ersättning för lång arbetsdag utgående från timlönen lön förhöjd med 50 procent för de två första timmarna då nämnda timantal överskrids och för de därpå följande timmarna lön förhöjd med 100 procent.


Arbete dagen före helg och högtidsdag Protokollsanteckning 1:

För arbete på en lördag eller dagen före helg eller högtidsdag betalas som ersättning för lång arbetsdag timlön förhöjd med 100 procent efter 8 timmar.


Arbete över dygnsskifte Protokollsanteckning 2:

När en arbetstagare, efter att ha utfört arbete i minst 8 timmar, fortsätter att arbeta oavbrutet in på nästa dygn, betalas ersättning för lång arbetsdag även för de timmar som går över på det nya dygnet. Dessa timmar beaktas inte när man räknar ut lönen för arbete under det nya dygnet.


2. När en arbetstagare under sina i arbetstidsschemat fastställda arbetsdagar un- der en tvåveckorsperiod utför arbete över i 80 timmar, betalas till honom eller henne, utöver de ersättningar som nämns ovan i 1 punkten, timlön för de timmar som överstiger sagda timantal.


Protokollsanteckning 1:

Då arbetstiden under arbetstidsperioden har förkortats enligt 14 § 5 punk- ten, betalas ovan nämnda ersättning efter denna förkortade arbetstid.


Protokollsanteckning 2:

Om arbetstagaren på grund av semester, sjukdom, olycksfall, permittering av ekonomiska eller produktionsrelaterade orsaker, resa på uppdrag av ar- betsgivaren eller repetitionsövning är förhindrad att arbeta, beaktas dylika frånvarodagar, om de annars enligt arbetstidsschemat skulle ha varit ar- betstagarens arbetsdagar, när man räknar ut ersättning enligt kollektivavta- lets 16 § 2 stycke som om arbetstagaren då hade varit 8 timmar i arbete.


I EXEMPEL PÅ ERSÄTTNING FÖR LÅNG ARBETSDAG


1.

Ersättning % Under perioden arbetade xxxxxx Xxxxxxxxxx M Ti O To F L S M Ti O To F L S

8 10 8 12 8 – – 10 8 6 4 – – 6 80 t


50 %

2


2

2

6 st.

100 %


2



2 st.

I ovan nämnda exempel betalas till arbetstagaren utöver månadslönen en 50 procents förhöjningsdel för 6 timmar och en 100 procents förhöjningsdel för 2 timmar, dvs. sammanlagt en ersättning som motsvarar lönen för 5 timmar (6 x 0,50 + 2 x 1,00 = 5). Ytterligare ska den lagstadgade förhöjningen för söndags- arbete betalas såsom tidigare, och därför har den inte beaktats i exemplet.


2.

Ersättning % Under perioden arbetade xxxxxx Xxxxxxxxxx

M Ti O To F L S M Ti O To F L S

8 10 8 12 8 – – 10 8 6 8 – – 6 84 t = 4


50 %

2

2

2

6 x 0,50

= 3

100 %


2


2 x 1

= 2






9

Ersättningarna för lång arbetsdag är här de samma som i föregående ex- empel (ersättning som motsvarar lönen för 5 timmar). Eftersom arbete ut- förts i över 80 timmar (84) såsom arbetsdagar som enligt arbetstidsschemat ingår i perioden, betalas ytterligare utöver månadslönen en grunddel för 4 timmar. Utöver månadslönen betalas sammanlagt en summa som motsva- rar lönen för 9 timmar.


17 § Ersättning för arbete på en ledig dag


Det arbete som en arbetstagare utför under en eller flera lediga dagar som på för- hand fastställts att ingå i en två veckor lång arbetstidsperiod ersätts så att arbetsgi- varen för de 8 första timmarna betalar timlön förhöjd med 50 procent och för de föl- jande timmarna med förhöjd med 100 procent.


EXEMPEL PÅ ERSÄTTNING FÖR ARBETE PÅ LEDIG DAG


1.

Ersättning % Under perioden arbetade xxxxxx Xxxxxxxxxx M Ti O To F L S M Ti O To F L S

8 8 8 8 8 – – 8 8 8 8 – – 8 = 80 t


7

6

= 13 t

= 13

50 %

7

1

= 8 t x 0,5

= 4

100 %


5

= 5 t x 1,00

= 5

22


Personen har under sina arbetsdagar i arbetstidsschemat arbetat 80 tim- mar och under sina fastställda lediga dagar ytterligare 7 + 6 = 13 timmar. Som ersättning för arbete på ledig dag betalas grundlön för 13 timmar samt dessutom en 50 procents förhöjningsdel ända upp till 8 timmar och därefter 100 procent. Utöver månadslönen betalas som ersättning för arbete på le- dig dag en summa som motsvarar lönen för 22 timmar.


Man bör dock observera att för arbete på söndag betalas ytterligare en 100 procents ersättning för söndagsarbete.


2.

Ersättning % Under perioden arbetade xxxxxx Xxxxxxxxxx

M Ti O To F L S M Ti O To F L S

8 7 8 7 8 – – 8 8 7 8 – – 8 = 77 t

50 %

6

= 6 t

= 6

100 %

6

= 6 t x 0,50

= 3

100 %



9


För arbete på en ledig dag betalas grunddelen samt en 50 procents förhöjningsdel, dvs. en ersättning som motsvarar lönen för sammanlagt 9 timmar.


Ersättning för lång arbetsdag betalas inte samtidigt som ersättning för arbete på le- dig dag.


Man bör dock observera att för arbete på söndag betalas ytterligare en 100 pro- cents ersättning för söndagsarbete.

Påsklördag, midsommar- eller julafton


2. Om arbetstagaren enligt sitt arbetstidsschema arbetar på påsklördag eller mid- sommar- eller julafton (även om julafton infaller på en söndag), betalas han eller hon en separat 50 procents ersättning som efter 8 timmar stiger till 100 procent.


Om dessa dagar enligt arbetstidsschemat skulle ha varit lediga dagar, betalas för dessa dagar ersättning för arbete på ledig dag om 100 procent.


18 § Ersättning för storhelg


1. Om en arbetstagare arbetar på juldagen, annandag jul, trettondagen, långfreda- gen, påskdagen, annandag påsk, midsommardagen eller söndagen efter midsom- mar, betalas till honom eller henne ersättning för storhelg så att lönen överstiger grundlönen med minst 200 procent.


2. Arbete på påsklördag, midsommarafton och julafton ersätts efter kl. 16.00 med 200 procent såsom arbete under storhelg.


Tillämpningsanvisning:


Ersättningen för storhelg täcker:

– ersättningen för söndagsarbete

– ersättningen för lång arbetsdag och

– ersättningen för arbete på en ledig dag


Ersättningen för storhelg täcker inte:

– morgontillägget

– ersättningen för veckovila

– skifttillägget

– kvällstillägget


Morgontillägget och ersättningen för veckovila räknas utgående från den icke-förhöjda lönen och tilläggen för skiftarbete samt kvällstillägget räknas utgående från lönen förhöjd med 100 procent.


19 § Morgon-, skift-, kvälls-, natt- och lördagstillägg Morgontillägg

I annat än treskiftsarbete betalas för arbete som utförs på morgonen före kl. 06.00 lön förhöjd med 100 procent.


Tillämpningsanvisning:


Tillägg för arbete under morgontimmar betalas när arbetstagarens arbets- skift börjar kl. 00.00 eller senare.

Skifttillägg


Vid skiftarbete betalas till de arbetstagare som deltar i skiftarbetet ett skifttillägg på 15 procent i kvällsskift och ett skifttillägg på 30 procent i nattskift räknat utgående från normtimlönen.


Protokollsanteckning:


När en arbetstagare som arbetar i skift stannar kvar för att arbeta efter det att han eller hon har slutfört sin 8-timmarsarbetsdag, betalas till honom eller henne för överstigande arbetstimmar lönen förhöjd med skifttillägg enligt 16

§ i detta avtal för det skift under vilket hans eller hennes övertidsarbete in- faller.


Kvällstillägg


För arbete efter kl. 16.00 som inte är ordnat som skiftarbete betalas ett kvällstillägg som är 15 procent av normtimlönen.


Tillämpningsanvisning:


Om arbetstagarens arbetsskift börjar kl. 14.00 eller senare, betalas kvälls- tillägget likväl från början av arbetsskiftet.


Exempel 1:

Personen har inlett sitt arbete på morgonen så att 8 timmar uppnås kl.

15.00. Efter det börjar han eller hon erhålla ersättning för lång arbetsdag. När personen fortsätter att arbeta efter kl. 16.00 betalas inte kvällstillägg.


Exempel 2:

Personens arbetstid infaller så att han eller hon uppnår 8 timmar kl. 18.00. Från och med kl. 16.00 betalas han eller hon kvällstillägg. Om personen fortsätter att arbeta efter kl. 18.00, betalas han eller hon ersättning för lång arbetsdag samt dessutom fortsättningsvis kvällstillägg. Kvällstillägget (15

%) räknas utgående från lönen förhöjd med ersättningen för lång arbets- dag. Grunden för att tilläggen i detta fall betalas samtidigt är att personen redan under sin "normala" 8-timmarsarbetstid tjänade in kvällstillägg.


Nattillägg


För ordinarie arbete som utförs kl. 21.00−06.00 betalas ett nattillägg som är lika stort som nattskiftstillägget. Tillägget betalas dock inte för skiftarbete och inte då arbetstagaren betalas tillägg för arbete under morgontimmar.


Tillämpningsanvisning:


Tillägg för arbete under morgontimmar betalas när arbetstagarens arbets- skift börjar kl. 00.00 eller senare.


Lördagstillägg


För ordinarie arbete enligt arbetstidsschemat på lördag (inte i kvällsskift) betalas kl. 06.00–16.00 lön förhöjd med 15 procent.


För arbete på lördag efter kl. 16.00 betalas lön förhöjd med 100 procent (liksom på söndag).


Vid kontinuerligt treskiftsarbete betalas från början av lördagens kvällsskift lön för- höjd med 100 procent (ytterligare 1 skift).

EXEMPEL PÅ ERSÄTTNING FÖR ARBETE PÅ LÖRDAG


I. Lördagen är enligt arbetstidsschemat arbetsdag kl. 10.00–18.00.


Betalas:

– kl. 10.00−16.00 lördagstillägg 15 %

– kl. 16.00–18.00 lördagstillägg 100 %


II. Arbetstagaren arbetar på lördagen enligt arbetstidsschemat kl. 06.00– 18.00.


Betalas:

– kl. 6.00–14.00 lördagstillägg 15 %

– kl. 14.00−16.00 ersättning för lång arbetsdag 100 % samt lördagstillägg 15 % på den förhöjda lönen

– kl. 16.00−18.00 ersättning för lång arbetsdag 100 % samt lördagstillägg 100 %


III. Arbetstagaren arbetar på lördagen enligt arbetstidsschemat i kvällsskift kl.


14.00–22.00. Betalas:

– kl. 14.00−16.00 lördagstillägg 15 %

– kl. 16.00−22.00 lördagstillägg 100 % samt tillägg för kvällsskift 15 % på den förhöjda lönen.

IV. Arbetstagaren arbetar på lördagen som är hans eller hennes lediga dag kl.


08.00–18.00.


Betalas:

– kl. 8.00−16.00 ersättning för arbete på en ledig dag 50 %

– kl. 16.00–18.00 lördagstillägg 100 %

– kl. 16.00–18.00 lördagstillägg 100 %


20 § Beräkning av dags- och timlön


När man räknar ut en arbetstagares lön för deltidsarbete, får man lönen för en ar- betsdag genom att dividera månadslönen med det antal arbetsdagar som enligt ar-

betstidsschemat ingår i respektive månad.


När man räknar ut en arbetstagares lön för deltidsarbete, får man lönen för en timme genom att dividera månadslönen med talet 169. Denna divisor används även då man betalar eller innehåller den ersättning som avses i protokollet över arbets- tidsförkortning i mejeribranschen.


När man räknar ut ersättningar för lång arbetsdag och lönen förhöjd med procentu- ella tillägg, samt utryckningspenning, ska grundlönen räknas ut så att man dividerar månadslönen med talet 160, när den ordinarie arbetstiden är 40 timmar i veckan.


När den ordinarie arbetstiden är kortare, används som divisor det på motsvarande sätt uträknade genomsnittliga antal arbetstimmar i månaden som i verkligheten an- vänts till ordinarie arbete.


Hur timlönen omvandlas till månadslön


Månadslönen fås genom att multiplicera timlönen med talet 175.

Deltidsanställda:


Timlönedivisorn är 160.


21 § Vilopauser


Om ingen särskild matpaus har ordnats för arbetstagarna, ska man ge dem tillfälle att 2 gånger om dagen inta medhavd mat eller mat eller kaffe som finns att tillgå på arbetsplatsen vid en arbetsledningen bestämd tidpunkt.


22 § Arbetstidsschema


Arbetsgivaren ska för varje arbetsplats som omfattas av detta avtal göra upp ett ar- betstidsschema, av vilket lediga dagar och tidpunkten när arbetet inleds ska framgå. Tidpunkterna för mat- och vilopauser samt när arbetet upphör ska anges när det med hänsyn till arbetets art är möjligt.


Protokollsanteckning 1:


Vid skift- och periodarbete ska arbetstagarna delges arbetstidsschemat i god tid, dock minst en vecka före den i schemat avsedda periodens början. Därefter kan arbetstidsschemat ändras endast med arbetstagarens sam- tycke eller om vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen före- ligger.


Protokollsanteckning 2:


Bestående avvikelser från vedertagna arbetstidsmodeller ska meddelas ve- derbörande arbetstagare eller arbetstagargrupper minst en vecka innan

ändringen verkställs.


23 § Utryckningsarbete och beredskap


När en arbetstagare efter att han eller hon avlägsnat sig från arbetsplatsen kallas till utryckningsarbete utanför den ordinarie arbetstiden, betalas han eller hon minst en timmes arbetslön samt, om arbetet är övertidsarbete, övertidsersättning. Därut- över betalas särskild utryckningspenning enligt följande:


a) Om kallelsen till utryckningsarbete har lämnats efter den ordinarie arbetstidens slut eller på arbetstagarens lediga dag men före kl. 21.00, betalas en ersättning som motsvarar arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst för två timmar, och


b) om kallelsen har lämnats mellan kl. 21.00 och kl. 06.00, betalas en ersättning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten för tre timmar. Om arbetet samti- digt är övertidsarbete, är övertidsersättningen i fall som avses i denna punkt genast 100 procent.

Om man under arbetstagarens ordinarie arbetstid som upphör senast kl. 16.00 meddelar arbetstagaren att han eller hon efter det att han eller hon har avlägsnat sig från arbetsplatsen ännu samma dag ska återvända till övertidsarbete som börjar efter kl. 21.00, betalas arbetstagaren ovan i punkt a) nämnda extra ersättning som motsvarar arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst för två timmar utan tillägg för övertidsarbete.


Tillämpningsanvisning:

Om en arbetstagare kallas till arbete vid sådan tidpunkt på dygnet att all- männa trafikförbindelser saknas, eller i så brådskande ordning att det inte är möjligt att på vägen till eller från arbetsplatsen använda allmänt eller annat lämpligt fortskaffningsmedel, betalas arbetstagaren ersättning för resekost- naderna enligt utredning.


Beredskap

Om arbetstagaren enligt avtal, i vilket beredskapstidens längd ska anges, är skyldig att uppehålla sig i sin bostad, varifrån han eller hon vid behov kan kallas till arbete, betalas han eller hon för denna beredskapstid hälften av lönen enligt genomsnittlig timförtjänst. Beredskapstiden räknas inte med i arbetstiden.


När man separat avtalar om att arbetstagaren i övrigt är skyldig att hålla sig i be- redskap så att han eller hon vid behov kan kallas till arbete, ska samtidigt även av- talas om ersättningen för denna beredskap. Ersättningens storlek är minst 20 % av lönen enligt timlön beroende på hur mycket beredskapen begränsar arbetstagarens möjligheter att använda sin fritid.


Bestämmelserna om utryckningsarbete tillämpas inte när en arbetstagare, som på detta sätt har hållit sig i beredskap, kallas till arbete.

24 § Särskilda bestämmelser för smältostfabriker, permanentförpackningsavdel- ningar, glassfabriker samt mjölkpulver- och vasslekoncentratavdelningar


Ordinarie arbetstid


Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar om dagen och 40 timmar i veckan. Den ordinarie arbetstiden per dygn kan likväl förlängas under en eller flera dagar i veck- an, dock inte med mer än en timme och förutsatt att arbetstiden under de övriga dagarna i samma vecka är kortare i motsvarande grad.


Om det produktionsekonomiskt är nödvändigt, kan man avvikande från det ovan nämnda komma överens om att ordna den ordinarie arbetstiden per vecka även så:


att den i dagsarbete och tvåskiftsarbete är i genomsnitt 40 timmar per vecka under en period på högst fyra veckor förutsatt att för arbetet på för- hand har gjorts upp ett arbetstidsschema för den tid under vilken den ordi- narie veckoarbetstiden utjämnas till nämnda genomsnitt.


Lediga dagar


1. Om det i en vecka inte ingår någon annan ledig dag än söndag, ges arbetsta- gare i smältostfabriker förutom denna lagstadgade veckovilodag ytterligare en ledig dag på lördag, eller om detta inte är möjligt, på måndag.


I glassfabriker samt vid mjölkpulver- och vasslekoncentratavdelningar ges de lediga dagarna vid intermittent två och treskiftsarbete om möjligt i följd eller i anslutning till veckovilodagen så att den sammanhängande lediga tiden är minst två dagar.

Veckovilodagen ska i första hand vara en söndag.


I ettskiftsarbete ges den lediga dagen antingen på lördag eller måndag, eller om detta inte är möjligt, roterande. Med arbetstagarens samtycke kan den lediga da- gen även ges på en fast veckodag.


2. I smältostfabriker, på permanentförpackningsavdelningar och i glassfabriker till- lämpas under de veckor i vilka ingår kyrkliga högtidsdagar, nyårsdagen, första maj eller självständighetsdagen inom industrin allmänt vedertagna arbetstidsmodeller om produktionstekniska skäl inte kräver annat.


Övertid


För arbete som överstiger den ordinarie arbetstiden per dag betalas för de två första timmarna lön förhöjd med 50 procent och för därpå följande timmar lön för- höjd med 100 procent. För veckoövertid betalas för de åtta första timmarna lön för- höjd med 50 procent och för följande timmar lön förhöjd med 100 procent.


25 § Säsongsvariationer


Då säsongsvariationer i produktionen kräver det kan de lediga dagar som infaller under tiden maj−augusti eller en del av dem flyttas framåt och ges senare före ut-

gången av april följande år.


Under den tid då de lediga dagarna borde ha infallit, men då de av orsakerna i fö- regående stycke har senarelagts, är den ordinarie arbetstiden högst 96 timmar un- der en tvåveckorsperiod.


Under den tid då de senarelagda lediga dagarna ges är den ordinarie arbetstiden högst 64 timmar under en tvåveckorsperiod, om de lediga dagarna inte ges som sammanhängande ledigheter i en eller flera repriser vid en tidpunkt som arbetsgiva- ren bestämmer.


Om en arbetstagare för att anställningen upphör eller på grund av sjukdom eller av annan godtagbar orsak inte får ta ut sina senarelagda lediga dagar, ersätts detta arbete som under en tvåveckorsperiod överstiger 80 timmar som övertidsarbete.


Protokollsanteckning:


Förhandlingar om hur arrangemanget i denna paragraf ska ordnas i prakti- ken ska föras med förtroendemannen i god tid och förbundens samtycke till att ta det i bruk ska erhållas.


IV FRÅNVARO MED LÖN


26 § Lön för sjukdomstid


1. Om en arbetstagare som har varit anställd vid företaget minst en månad blir för- hindrad att arbeta på grund av sjukdom, olycksfall eller karantän som föreskrivs i 20

§ i lagen om smittsamma sjukdomar, och han eller hon inte själv avsiktligt, genom brottsligt förfarande, lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande har orsakat sjuk- domen eller olycksfallet, betalar arbetsgivaren arbetstagaren lön enligt följande:

Ett anställningsförhållande som före arbetsoförmögenhetens början oavbrutet har fortgått Kalenderperiod

minst 1 månad men mindre än 3 år 28 dagar

3 år men mindre än 5 år

35

”

5 år men mindre än 10 år

42

”

10 år eller längre

56

”


2. Lön för sjukdomstid betalas till arbetstagaren enligt bestämmelserna i denna pa- ragraf när arbetstagarens anställningsförhållande vid tidpunkten för insjuknandet har fortgått minst en månad.


Om arbetsgivaren anlitar samma arbetstagare i säsongsarbeten, förutsätts en veckas anställning för betalning av lön för sjukdomstid.

Tillämpningsanvisning:


I säsongsarbeten tillämpas villkoret om en veckas anställning när arbetsta- garens anställningsförhållande har pågått fotlöpande minst tre månader och han eller hon på nytt inleder säsongsarbete inom tio månader från det att

hans eller hennes senaste anställningsförhållande i säsongsarbete upphört.

Villkoret om en månads anställningsförhållande iakttas dock inte vid olycksfall.


3. Den kalenderperiod som utgör grund för betalning av lön för sjukdomstid börjar följande kalenderdag efter insjuknandet. Om arbetstagaren insjuknar under arbets- dagen är han eller hon berättigad till sin lön för hela den dagen.


Om arbetstagaren insjuknar före arbetsskiftets början, räknas denna dag dock som kalenderperiodens första dag. Likaså om arbetstagaren redan då han eller hon an- länder till arbetet i själva verket är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, räknas denna dag som kalenderperiodens första dag.


4. Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren om sitt in- sjuknande.


Om arbetstagaren med avsikt försummar att utan dröjsmål anmäla till arbetsgivaren om sitt insjuknande, inträder skyldigheten att betala lön för sjukdomstiden tidigast den dag som anmälan har gjorts.


5. Arbetstagaren ska på begäran visa upp ett läkarintyg över sin sjukdom. Arbets- tagaren går med på att på arbetsgivarens begäran undersökas av arbetsgivarens egen eller av arbetsgivaren namngiven läkare. Arbetsgivaren svarar i det fallet för eventuellt läkararvode.


6. Arbetstagaren ska i första hand anlita det egna företagets företagshälsovård.


7. Sjuklönen per dag för en arbetstagare med månadslön räknas enligt 20 § i kol- lektivavtalet. Lön eller del av lön betalas endast för de dagar som enligt arbets- skiftsförteckningen skulle ha varit arbetstagarens arbetsdagar.


Avvikande från det ovan nämnda kan man lokalt avtala även om andra betalnings- sätt.


8. Arbetsgivaren betalar till arbetstagaren sjuklönen i sin helhet i samband med den normala löneutbetalningen, varvid arbetsgivaren för samma period lyfter den dag- penning eller därmed jämförbar ersättning som med stöd av lag eller avtal betalas till arbetstagaren, dock högst till beloppet av den lön som arbetsgivaren har betalat. Lokalt kan avtalas om andra betalningssätt.


9. Lön för sjukdomstid betalas dock inte om arbetstagaren har förorsakat sjukdo- men eller olycksfallet avsiktligt, genom brottsligt förfarande, lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande.


Om dagpenning inte betalas till arbetstagaren av orsak som beror på arbetstagaren själv, eller om den betalas till ett mindre belopp än vad arbetstagaren enligt 16 och 17 § i sjukförsäkringslagen skulle vara berättigad till, har arbetsgivaren rätt att från sjuklönen dra av den del av dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen som till följd av arbetstagarens förfarande helt eller delvis har blivit obetald.

10. Om arbetstagaren insjuknar på nytt i samma sjukdom inom 30 dagar från det att han eller hon återvänt till arbetet, räknas den kalenderperiod för vilken arbetsgi- varen är skyldig att betala sjuklön som en och samma sjukdomstid.


Tillämpningsanvisningar:


1. Arbetsoförmåga konstateras i första hand med av läkare för detta ända- mål utfärdat intyg, om inte annat följer av denna anvisning.


2. Sjukdomsfallen kan vid epidemier vara så många att det blir svårt att få tid hos läkare. En dylik situation kan uppstå tillfälligt även i sådana fall när det inte finns tillräckligt med läkartjänster att tillgå för att saken annars skulle kunna skötas.


I ovan nämnda fall kan sjukdomen anses intygad då företagshälsovårdare eller hälsovårdare efter sin undersökning meddelar sig ha iakttagit symtom och eventuellt behov av sjukledighet upp till högst tre dygn åt gången, förut- satt att det är samma person som utfärdar intyget vid återfall. Då ska sär- skild uppmärksamhet fästas vid eventuellt behov av läkarvård. Parterna för- utsätter dock att företagshälsovårdaren eller hälsovårdaren innan intyg ut- färdas tillsammans med en läkare har konstaterat att ovan nämnda situation föreligger.


3. Intyg över sjukledighet är ett godtagbart intyg om inte arbetsgivaren med grundad orsak kan påvisa missbruk.


4. Retroaktivt läkarintyg godkänns endast om läkaren i intyget har skrivit godtagbara grunder för dess retroaktivitet.


5. För sjukdomstiden betalas arbetstagaren skift-, kvälls-, morgon-, miljö- m.fl. dylika regelbundna tillägg till det belopp som han eller hon enligt ar- betsskiftsförteckningen skulle ha tjänat in om han eller hon hade arbetat. Förhöjning för söndagsarbete beaktas inte i sjuklönen.


Lokalt kan avtalas även om annat beräkningssätt på samma nivå där ovan nämnda tillägg beaktas.


27 § Lön under moderskaps- och faderskapsledighet samt adoption


1. Till arbetstagare, vars anställning har fortgått minst sex månader före nedkomst, betalas lön under moderskapsledigheten för de arbetsdagar som ingår i en sex veckor lång kalenderperiod från början av den moderskapsledighet som arbetsta- garen med stöd av arbetsavtalslagen har rätt till.


2. Om en ny moderskapsledighet börjar innan arbetstagaren har återvänt till arbe- tet, är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för den nya moderskapsledigheten.


3. Från lönen för moderskapsledigheten avdras det som arbetstagaren på grund av barnsbörd enligt lag eller avtal får i moderskapspenning eller annan jämförbar er-

sättning

för samma period. Arbetsgivaren är dock inte berättigad att avdra denna ersättning från moderskapsledighetens lön till den del ersättningen betalas till arbetstagaren på basis av frivillig försäkring som arbetstagaren helt eller delvis har bekostat själv.


Arbetsgivaren har rätt att lyfta arbetstagarens moderskapspenning eller därmed jämförbar ersättning enligt stycket ovan för den tid under vilken arbetsgivaren har betalat lön för moderskapsledigheten, eller att återfå detta belopp av arbetstagaren.


4. Om moderskapspenningen eller motsvarande ersättning inte betalas av orsak som beror på arbetstagaren själv, eller om den betalas till ett mindre belopp än vad arbetstagaren enligt sjukförsäkringslagen skulle ha varit berättigad till, har arbetsgi- varen rätt att från lönen för moderskapsledigheten avdra den moderskapspenning eller dess del, som till följd av arbetstagarens försummelse inte har betalats.


5. När en arbetstagare på grund av adoption av barn under skolåldern är frånva- rande från sitt arbete under högst 12 månader, och arbetstagaren har kommit över- ens om denna frånvaro med sin arbetsgivare, anses anställningen inte ha avbrutits på grund av frånvaron.


6. Enligt vad som nämnts ovan i denna paragraf betalas arbetstagaren lön även för arbetsdagar som ingår i en högst sex dagar lång kalenderperiod från början av fa- derskapsledighet med stöd av arbetsavtalslagen.


28 § Vård av sjukt barn


1. När ett eget barn under 10 år eller annat barn under 10 år som stadigvarande bor i hemmet plötsligt insjuknar, betalas till modern eller fadern och i det senare fal- let till den som sköter om vårdnaden och som utan att ha ingått äktenskap fortlö- pande bor med barnets mor eller far i gemensamt hushåll i äktenskapsliknande för- hållanden (nedan föräldrar) enligt bestämmelserna om sjuklön i detta kollektivavtal ersättning för sådan kort tillfällig frånvaro som är nödvändig för att ordna barnets vård eller för att vårda barnet.


En förutsättning för utbetalning av ersättning är att båda föräldrarna förvärvsarbetar och att en sådan utredning lämnas om frånvaron som avses i bestämmelserna an- gående utbetalning av lön för sjuktid. Ovannämnda bestämmelse tillämpas även på ensamförsörjare.


Till följd av ett och samma sjukdomsfall utgår ersättning endast till den ena föräl- dern. Vid behov har arbetsgivaren rätt att få en utredning över att endast den ena av föräldrarna har utnyttjat rätten att utebli från arbetet.


2. När en arbetstagare ordnar vård för sitt sjuka barn eller vårdar barnet betalas ar- betstagaren lön för de arbetsdagar som ingår i en period om högst fyra kalender- dagar. När en arbetstagare blir tvungen att avlägsna sig från arbetet mitt under en arbetsdag, räknas den dagen som periodens första dag. En förutsättning för att er- sättning ska betalas är att en likadan utredning över barnets insjuknande och från- varo på grund av det lämnas som den utredning som enligt kollektivavtalet och

eventuell praxis i företaget krävs över arbetstagares egen sjukdom. Frånvarodagar med lön på grund av barns insjuknande likställs med sådana dagar i semesterlagen som motsvarar dagar i arbete.


3. Om en arbetstagare, som är vårdnadshavare för sitt minderåriga barn, på grund av barnets insjuknande är tvungen att stanna hemma för att vårda barnet, ska detta räknas som godtagbar orsak till frånvaro, förutsatt att arbetsgivaren omedelbart in- formeras om saken.

4. En arbetstagare, vars barn lider av sådan svår sjukdom som avses i statsrådets förordning, författningssamlingen nr 1335/2004 (SRf om verkställighet av sjukför- säkringslagen) 4 § har rätt att vara frånvarande från arbetet för att delta i sådan vård av sitt barn, rehabilitering eller vårdhandledning som avses i 10 kapitlet 2 § i sjukförsäkringslagen, sedan han eller hon på förhand har kommit överens om från- varon med arbetsgivaren.


Tillämpningsanvisningar:


Nödvändig frånvaro för att ordna vård eller vårda barnet

En förutsättning för frånvaro är att båda föräldrarna förvärvsarbetar. Ut- gångspunkten är att föräldrarna i första hand borde sträva efter att ordna vård för barnet. Först då detta inte är möjligt, kan arbetstagaren själv stanna hemma för att vårda barnet. I frånvarofall krävs av föräldrarna som utred- ning över nödvändigheten av att vara frånvarande endast uppgift om dag- vårdsplatsens samt i samma hushåll boende familjemedlemmars möjlighet och lämplighet för uppgiften. Detta innebär att arbetsgivaren inte behöver förses med utredning över brist på vårdare såsom grannar, kommunala hemvårdare m.fl. Med familjemedlemmar avses barnets far- eller morföräld- rar, äldre syskon samt övriga som lever i samma hushåll som arbetstaga- ren.


Ensamstående vårdnadshavare

Som ensamstående vårdnadshavare räknas enligt avtalet även person som varaktigt lever åtskild från sin make/maka eller sambo, och hos vilken bar- nen bor, samt person vars make/maka på grund av värnplikt eller repetit- ionsövning är förhindrad att delta i barnets vård.


Återfall av samma sjukdom


Om barnet inom 30 dagar insjuknar på nytt i samma sjukdom, räknas de dagar som ingår i den i 2 punkten nämnda perioden och för vilka arbetsgi- varen är skyldig att betala lön ihop.


Som återfall av samma sjukdom som avses i avtalet avses inte sådana fall där två eller flera barn inom samma familj insjuknar efter varandra med mindre än 30 dagars mellanrum. Inte heller arbetstagarens och barnets sjukdom i följd utgör ett sådant återfall av sjukdom som avses i kollektivav- talet.

Frånvarons längd


Med sådan kort tillfällig frånvaro som nämns i avtalet avses arbetsdagar som ingår i en högst fyra dagar lång kalenderperiod. Frånvarons längd ska alltid fastslås från fall till fall med beaktande av bland annat möjligheterna att ordna vård och sjukdomens natur.


Avtalet innebär sålunda inte automatisk rätt till frånvaro med lön. Ingen er- sättning betalas om frånvaron är längre än vad som nämns ovan. Det är emellertid naturligt att ett sjukt barn inte alltid kan lämnas ensamt när bar- nets sjukdom även fortsätter utöver den tid för vilken ersättning betalas.


När båda föräldrarna arbetar i skift


Ifall barnets föräldrar är anställda hos samma arbetsgivare i skiftarbete så att föräldrarnas arbetsskift infaller efter varandra, ska den av föräldrarna som är hemma beredas möjlighet att utan löneförlust vårda sitt plötsligt in- sjuknade barn tills den andra föräldern kommer hem från sitt arbetsskift. En dylik frånvaro med lön är lika lång som den tid som går åt för arbetsresan tur och retur.


29 § Läkarundersökningar


1. Lagstadgade läkarundersökningar


Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren för inkomstbortfall för den tid av ordinarie ar- betstimmar som vederbörande går miste om på grund av hälsokontroller under pågående anställning och resor i anslutning till dem som avses i statsrådets för- ordning om lagstadgad företagshälsovård (1484/2001), och som har godkänts i fö- retagshälsovårdens verksamhetsplan. På samma sätt går man tillväga i fråga om undersökningar som avses i lagen om unga arbetstagare (998/1993) och strål- skyddslagen (592/1991). Samma regel iakttas dessutom beträffande de under- sökningar som förutsätts i statsrådets beslut (1484/2001) och som beror på att ar- betstagaren inom samma företag övergår till en arbetsuppgift där en sådan läkar- undersökning krävs.


En arbetstagare som hänvisas till i ovan nämnda lagrum avsedda undersökningar eller i en sådan undersökning förordnas till efterundersökning, betalar arbetsgiva- ren även ersättning för nödvändiga resekostnader. Om undersökningarna eller ef- terkontrollen görs på annan ort, betalar arbetsgivaren dessutom dagtraktamente.


Om undersökningen sker på arbetstagarens fritid, betalas till arbetstagaren i er- sättning för extra kostnader ett belopp som motsvarar minimidagpenningen enligt sjukförsäkringslagen.


2. Övriga läkarundersökningar


Förutsättningarna för ersättning av inkomstbortfall är följande: Grundläggande förutsättningar (gäller alla punkter a-e )

Det är fråga om ett sjukdomsfall eller ett olycksfall och det är nödvändigt att tjäns- temannen snabbt genomgår en hälsoundersökning. Arbetstagaren ska lägga fram en av arbetsgivaren godkänd utredning över läkarundersökningen (t.ex. läkarintyg eller kvitto över läkararvode) samt på arbetsgivarens begäran en utredning över hur länge läkarundersökningen inklusive väntetider och skäliga resetider varat.


Vid övriga sjukdomsfall eller olycksfall än de som avses i föregående stycke förut- sätts att arbetstagaren reserverar besökstid under arbetstid endast om det inte är möjligt att få en tid utanför arbetstiden inom skälig tid (t.ex. i normala fall en vecka). Den anställda ska lägga fram en tillförlitlig utredning över att han eller hon inte har fått en mottagningstid utanför arbetstiden.


Arbetstagaren ska på förhand meddela arbetsgivaren om läkarbesöket. Om det på grund av ett oöverstigligt hinder inte är möjligt att underrätta arbetsgivaren ska ar- betsgivaren informeras genast då det är möjligt.


Läkarundersökningen ska ordnas utan onödig förlust av arbetstid.


Ifall arbetstagaren får lön för sjukdomstid för tiden för läkarundersökningen, betalas ingen ersättning för inkomstbortfall med stöd av avtalsbestämmelserna om läkar- undersökning.


Om sjukdomen beror på eget grovt vållande eller har förorsakats avsiktligt, ersätts inte inkomstbortfallet.


Särskilda förutsättningar


Inkomstbortfallet ersätts:


a) Ny sjukdom eller återfall


Inkomstbortfallet ersätts för tid som går åt till läkarundersökning vid vilken arbetsta- garens sjukdom konstateras.


Vid arbetsoförmåga under högst ett dygn till följd av läkarens undersökningsåtgär- der.


När en arbetstagare på grund av sjukdomssymtom har tagits in på sjukhus för ob- servation eller undersökning. I dessa fall tillämpas reglerna för lön för sjukdomstid.


b) Tidigare konstaterad sjukdom


För tid som går åt till läkarundersökning som krävs för att fastställa vården av kro- nisk sjukdom, förutsatt att undersökningen utförs av vederbörande specialist.


Om sjukdomen väsentligt försämras och arbetstagaren till följd av detta har varit tvungen att uppsöka läkare.


För den tid en läkarundersökning av en specialist inom området varar då undersök- ningen genomförs i syfte att ordinera vård och i samband med vilken arbetstagaren

ordineras hjälpmedel, t.ex. glasögon.


För den tid en läkarundersökning i syfte att ordinera vård för en tidigare konstaterad sjukdom varar, endast om läkartjänster inte är tillgängliga utanför arbetstiden.


För tiden för arbetsoförmåga orsakad av vårdåtgärder i samband med cancer- sjukdom. Då iakttas bestämmelserna om lön för sjukdomstid.


c) Laboratorie- och röntgenundersökningar


För tiden för laboratorie- och röntgenundersökningar som direkt anknyter till en lä- karundersökning som ersätts. Laboratorie- och röntgenundersökningen ska vara ordinerad av läkare och sålunda utgöra en del av läkarundersökningen. Förlorad arbetstid vid andra laboratorie- och röntgenundersökningar ersätts endast om den anställda saknar möjlighet att genomgå dessa utanför arbetstiden eller om det på grund av sjukdomens art krävs att laboratorie- eller röntgenundersökningar utförs en viss tid på dygnet. Sådana krav på en viss tidpunkt för undersökningen bör ut- redas med hjälp av läkarintyg.


d) Läkarkontroller och undersökningar vid graviditet


Tiden för nödvändig undersökning i syfte att få intyg av läkare eller hälsovårds- central som förutsätts för moderskapspenning i enlighet med sjukförsäkringsla- gen. Arbetsgivaren ska dock ersätta gravid arbetstagare för inkomstbortfall till följd av medicinska undersökningar före nedkomsten, om dessa undersökningar inte kan göras utom arbetstid.


e) Akut tandsjukdom


För tid som går åt till vård, när akut tandsjukdom före vården förorsakar arbetso- förmåga och sjukdomen kräver vård samma dag eller arbetsskift och arbetstaga- ren inte lyckas få vård utom arbetstid. Arbetsoförmågan och vårdens brådskande natur påvisas med intyg av tandläkaren.


3. Beräkning


Inkomstbortfall som avses ovan i punkterna 1–2 fastställs på basis av bestäm- melserna i ifrågavarande kollektivavtal om beräkning och sammanjämkning av sjuklön. På samma sätt tillämpas kollektivavtalets bestämmelser för ersättning av resekostnader på dagtraktamente som avses i punkt 1 i det andra stycket.


30 § Vissa ersättningar


1. Födelsedagar


En arbetstagare vars anställning har fortgått 3 månader har rätt till ledighet med lön motsvarande hans eller hennes ordinarie arbetstid på sin 50- och 60- årsdag, när bemärkelsedagen infaller på hans eller hennes arbetsdag.

2. Begravning och vigsel


En arbetstagare har rätt till en ledig dag med lön för att ordna en nära anhörigs be- gravning eller för begravningsdagen, samt för sin egen vigsel.

Som nära anhörig räknas arbetstagarens make/maka, barn, barnbarn och adoptiv- barn, föräldrar, mor- och farföräldrar, syskon, svärföräldrar, makes/makas mor- och farföräldrar, samt sambo (som stadigvarande har bott i samma hushåll).


Protokollsanteckning:


Om en nära anhörigs begravning äger rum så långt borta, att man inte rim- ligtvis kan förutsätta att arbetstagaren under begravningsdagen med all- männa fortskaffningsmedel ska kunna resa till begravningen och tillbaka till sin hemort, får han, om resan sker på hans eller hennes arbetsdag, en ledig dag med lön för resan.


3. Repetitionsövningar


Under repetitionsövningar betalar arbetsgivaren till arbetstagaren lön så att arbets- tagaren tillsammans med den reservistlön som staten betalar sammanlagt åtnjuter full löneförmån.


4. Uppbåd


En värnpliktig arbetstagares deltagande i uppbåd och frånvaro från arbetet på grund av det räknas som i avtalet avsedd godtagbar orsak till frånvaro och sänker således inte arbetstagarens förvärvsinkomst.

Protokollsanteckning:

En arbetstagare som deltar i separat läkarundersökning i anslutning till upp- båd ersätts för inkomstbortfall för den tid som arbetstagaren enligt godtag- bar utredning är tvungen att under ordinarie arbetstid vara frånvarande från arbetet.

5. Xxxxxxxxx militärtjänstgöring för kvinnor


En arbetstagare som söker sig till frivillig militärtjänstgöring ersätts för inkomstbort- fallet till följd av deltagande i urvalstillfälle för frivillig militärtjänstgöring för kvinnor.


6. Kommunala organs möten


Semesterförmånerna minskas inte för arbetstagare som är medlemmar i kommun- fullmäktige eller -styrelse eller i en för statliga val eller kommunalval enligt lag tillsatt valnämnd eller valbestyrelse därför att de nämnda organen har möte under hans el- ler hennes arbetstid. Om de nämnda organen håller möte under hans eller hennes arbetstid betalas till honom eller henne skillnaden mellan lönen och den av kom- munen betalda ersättningen för inkomstbortfall till den del ersättningen eventuellt understiger lönebeloppet. Skillnaden betalas när arbetstagaren har uppvisat en ut- redning över kommunens ersättning för inkomstbortfallet.



V SEMESTER


31 § Semester


Arbetstagarens semester fastställs enligt semesterlagen. Semestern får inte fast- ställas så att den börjar på arbetstagarens lediga dag, om detta leder till att antalet semesterdagar därmed minskar.


Tillämpningsanvisning 1:


Till en arbetstagare som fortlöpande eller regelbundet återkommande har arbetat i skift betalas för semestertiden utöver månadslönen en genomsnitt- lig dagslön uträknad på basis av skiftarbetstillägget enligt bestämmelserna i 11 § 1 och 2 mom. i semesterlagen. Samtidigt beaktas även övriga fortgå- ende eller regelbundet återkommande avtalsenliga tillägg samt regelbundet återkommande förhöjningar för söndagsarbete.


Tillämpningsanvisning 2:


Det rekommenderas att man för semestertiden betalar arbetstagaren skift-, kvälls-, morgon-, miljö- m.fl. regelbundna tillägg till det belopp som arbetstagaren enligt arbetsskiftsförteckningen skulle ha fått, om han eller hon hade arbetat under semestern. Samma förfarande kan tillämpas även när man räknar ut beloppet för semesterersättningen.


Förbunden är ense om att semestrar som ges under semesterperioden och utanför semesterperioden inte bör förläggas direkt i följd.


32 § Förflyttning av semester


Förbunden har med stöd av 30 § i semesterlagen avtalat följande om semesterpe- rioden:


Arbetsgivaren har, om det är nödvändigt för företagets verksamhet, rätt att ge den del av semestern som överstiger 18 semesterdagar (tre veckor) som en samman- hängande period utanför den egentliga semesterperioden. Arbetsgivaren ska för- handla med arbetstagaren före en dylik uppdelning av semestern innan tiden för den del av semestern som ges utanför semesterperioden fastställs. För denna lagstadgade semesterdel som ges utanför semesterperioden ska, om den inte ges förlängd en och en halv gång, betalas en semesterpremie på 50 procent utöver vad som i övrigt har avtalats om semesterpenning.

Protokollsanteckning:


En arbetstagare vars anställningsförhållande vid kvalifikationsårets utgång har fortgått utan avbrott minst tio år och som har kommit överens med ar- betsgivaren om att flytta en del av den 24 dagar långa semestern utanför semesterperioden får två dagar av den flyttade semestern fördubblade vid en tidpunkt som arbetsgivaren fastställer, eller betalas för de två flyttade semesterdagarna, utöver vad som i övrigt har avtalats om semesterpen- ning, en semesterpenning som är 100 procent av semesterlönen för dessa dagar. På samma sätt går man tillväga i fråga om två dagar när arbetsgiva- ren använder rätten enligt denna paragraf att flytta semestertidpunkten.


Tillämpningsanvisning:


Enligt bestämmelsen om flyttad semester har arbetsgivaren, när det är nöd- vändigt för företagets verksamhet, rätt att ge den del av semestern som överstiger 18 semesterdagar (3 veckor) som en sammanhängande period under annan tid än den lagstadgade semesterperioden.


En del av semestern kan flyttas utanför den lagstadgade semesterperioden om det är nödvändigt för företagets verksamhet. Nödvändigt är det bl.a. då:


– den lagstadgade semesterperioden sammanfaller med produktionst- opparna och svårigheterna att upprätthålla den ökade produktionen till följd av detta är väsentliga och problemet inte kan skötas till exempel med hjälp av vikarier.


Förutsättningar att flytta semestern föreligger till exempel inte under en still- sam period, då det skulle vara "bekvämast" att ge en del av semestern, eller


– när arbets- och produktionsmängderna inte ökar under den lagstadgade semesterperioden, men arbetet är svårt att organisera enbart för att en del av arbetstagarna är på semester.


När en del av semestern ges utanför den lagstadgade semesterperioden, ska man förhandla med arbetstagaren om detta och om semestertidpunk- ten. Enligt 22 § i semesterlagen ska arbetstagaren eller dennes represen- tant alltid ges tillfälle att framföra sin åsikt om semestertidpunkten. Arbets- tagaren ska informeras om semestertidpunkten om möjligt en månad och senast två veckor innan semestern eller del av den inleds.


Enligt avtal ska en extra ersättning betalas till arbetstagaren om arbetsgiva- ren använder sig av ovan nämnda rätt att flytta semestern. Ersättningen ges antingen i pengar eller i tid. När penningersättning används har arbetstaga- ren rätt att utöver semesterpenningen för denna semesterdel få en särskild semesterpenning på 50 procent för flyttad semesterdel. När ersättningen ges som tid får arbetstagaren den flyttade semesterdelen förlängd en och en halv gång.

I fråga om den 24 dagar långa semester inom semesterperioden som ges till arbetstagare som har varit anställda över tio år kan arbetsgivaren, om förutsättningar för att flytta semestern föreligger, flytta sex dagar utanför semesterperioden. Då ersätts de två första dagarna dubbelt förlängda och de övriga en och en halv gång förlängda, antingen i tid eller i pengar.


Om man kommer överens om att flytta semestern utanför semesterperioden för arbetstagare som har varit anställda över tio år, rekommenderar förbun- den att arbetstagarna inte ogrundat försätts i olika ställning.


När man med stöd av denna avtalsbestämmelse ger en separat fyra dagar lång vintersemester, rekommenderas att i den omfattar fyra arbetsdagar.


33 § Semesterpenning


Till arbetstagaren betalas en semesterpenning som är 50 procent av hans eller hennes lagstadgade semesterlön.


Hälften av semesterpenningen betalas i samband med semesterlönen. Den andra hälften betalas i samband med den löneutbetalning då lönen för den första arbets- dagen efter semestern betalas eller skulle ha betalats om inte arbetstagaren hade varit förhindrad att återvända till arbetet.


Semesterpenning betalas även i samband med eventuell semesterersättning, om anställningen upphör under semesterperioden av orsak som inte beror på arbetsta- garen själv. Att ett arbetsavtal för viss tid löper ut anses inte som en orsak som be- ror på arbetstagaren.


En arbetstagare som får ålderspension, arbetsoförmögenhetspension, förtida ål- derspension eller individuell förtidspension får semesterpenning för den semester- lön och eventuella semesterersättningen som han eller hon är berättigad till.


En arbetstagare, som efter fullgjord värnplikt i aktiv tjänst, återvänder till arbetet på det sätt som förutsätts i lagen om fortbestånd av arbetsavtals- och tjänsteförhållan- det för den som fullgör skyldighet att försvara landet (8.5.2009/305), är berättigad till semesterpenning som räknas enligt den semesterersättning som betalades till arbetstagaren när denne inledde sin militärtjänstgöring.


Om betalning av semesterpenning kan avtalas även på annat sätt.


Tillämpningsanvisning:


1. Enligt andra stycket betalas hälften av semesterpenningen ”i samband med semesterlönen. Den andra hälften betalas i samband med den löneut- betalning då lönen för den första arbetsdagen efter semestern betalas eller skulle ha betalats om inte arbetstagaren hade varit förhindrad att återvända till arbetet."

Bestämmelsen ska tolkas så att arbetstagarens anställning ska vara i kraft första arbetsdagen efter semestern för att han eller hon ska få den andra delen av semesterpenningen.


2. Enligt paragrafens tredje stycke betalas semesterpenning "även i sam- band med eventuell semesterersättning, om anställningen upphör under semesterperioden av orsak som inte beror på arbetstagaren själv". Be- stämmelsen ska tolkas på följande sätt:


Semesterpenning betalas för semesterersättningen för det avslutade före- gående semesterkvalifikationsåret - inte för semestersättningen för det sen- aste, avbrutna semesterkvalifikationsåret.


Till arbetstagare som går i pension enligt momentets fjärde stycke betalas semesterpenning även på basis av semesterersättningen för eventuellt ofullgånget kvalifikationsår.


Om arbetsgivaren under semesterperioden avslutar arbetstagarens anställ- ningsförhållande av skäl som inte beror på arbetstagaren under arbetstaga- rens semester, betalas arbetstagaren även den senare delen av semester- penningen. Om arbetstagaren inte har getts semester innan anställnings- förhållandet upphör på det här sättet, betalas hela semesterpenningen till arbetstagaren.


VI ARBETARSKYDD


34 § Skyddskläder


Förbunden rekommenderar att arbetsgivaren skaffar de nödvändiga skyddskläder- na då arbetsförhållandena t.ex. på grund av köld, drag, smuts eller av andra sär- skilda orsaker är till den grad avvikande att skyddskläder kan anses vara nödvän- diga.


35 § Arbetarskydd


1. När kemikalier, lösningsmedel och andra medel som eventuellt är farliga för ar- betstagarens hälsa används ska arbetsgivaren för arbetstagaren i fråga redogöra för ämnenas eventuella skadliga inverkan på hälsan samt se till att behöriga skyddsåtgärder vidtas.


2. Det avtal om arbetarskydd som har ingåtts mellan förbunden tillämpas som en del av kollektivavtalet.

VII FACKFÖRENING


36 § Förtroendeman


Arbetstagarna på varje arbetsplats har rätt att bland sig välja en förtroendeman som har till uppgift att representera dem i frågor som gäller tolkningen av detta avtal samt i andra frågor i anslutning till förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgi- vare.


Protokollsanteckning:


Arbetsgivarens representant ska i korthet redogöra för nyanställda arbets- tagare för organisations- och förhandlingssystemet i branschen, samt med- dela dem namnet på huvudförtroendemannen samt när och var denne är anträffbar.


Förbunden rekommenderar att man i företag där det med hänsyn till arbetsplatsens omfattning och andra förhållanden är nödvändigt och ändamålsenligt anordnar in- formationsmöten för nya arbetstagare vid vilka man redogör för företaget och dess anställningsförhållanden, företagets organisation, förhandlingsordningen i kollektiv- avtalsfrågor, arbetarskyddet och sociala frågor, arbetsmarknadsorganisationernas verksamhet samt för annat i anslutning till anställningsförhållandet. Även företagets huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig ska vid dessa presentationer ges möjlighet att redogöra för de ovan nämnda frågorna.


Arbetsgivaren ersätter den inkomst som förtroendemannen förlorar då han eller hon under sin arbetstid deltar i lokala förhandlingar med arbetsgivaren eller i övrigt an- nars sköter uppdrag som avtalats med arbetsgivaren.


En arbetstagare som är förtroendeman får inte på grund av denna uppgift flyttas till sämre betalt arbete än han eller hon hade när han eller hon blev vald till förtroen- deman och han eller hon får inte heller avskedas från arbetet på grund av sitt för- troendemannauppdrag.


Arbetsgivaren ska meddelas skriftligen om val av förtroendeman.


En arbetstagare som är förtroendeman ska varslas om att hans eller hennes an- ställning upphör tre veckor i förväg om anställningen har fortgått ett år, och fyra veckor i förväg om anställningen har fortgått fem år. När förtroendemannen varslas om att hans eller hennes anställning upphör ska orsaken till uppsägningen anges. När det gäller huvudförtroendemannen ska också den fackavdelning som har valt honom eller henne underrättas om att huvudförtroendemannen varslats. Huvudför- troendemannen ska underrättas om att förtroendemannen har varslats.


Arbetsgivaren ersätter den förvärvsinkomst som huvudförtroendeman som har valts av fackavdelning går miste om då han eller hon på arbetstid deltar i lokala förhand- lingar eller på uppdrag av arbetsgivaren verkar annanstans. Om huvudförtroende- mannen utför uppdrag för arbetsgivaren efter ordinarie arbetstid, betalas övertids- ersättning för sålunda förlorad tid. I mejerier samt i smältost- och glassfabriker med flera än tio anställda får huvudförtroendemannen ersättning och befrielse från arbe-

tet enligt följande:


Antal arbetstagare Befrielse h/vecka Ersättning €/mån.


10–20

–

59

21–50

4

83

51–100

8

88

101–200

14

96

201–300

20

106

301–380

28

118

381–420

34

127

421 eller

fler

helt befriad

142


Huvudförtroendemannens befrielse från arbetet och ersättning beräknas på basis av det genomsnittliga antalet arbetstagare i februari och augusti föregående år. Om skillnaden i antalet arbetstagare vid ovan nämnda tidpunkter är stor kan man avvika från denna beräkningsgrund genom att gemensamt förhandla om saken.


Huvudförtroendemannens befrielse ändras inte om man lokalt har avtalat om längre befrielse från arbetet för huvudförtroendemannen.

Protokollsanteckning 1:

För att kunna sköta sin uppgift har huvudförtroendemannen rätt att kvartals- vis konfidentiellt få följande uppgifter om arbetstagarna:

1) om nya arbetstagare

– namn

– avdelning

– lönegrupp


2) uppgifter om arbetstagare som har avgått


3) efter det att EK:s statistik blivit färdig uppgifter om månadslöner

– per lönegrupp

– separat för män och kvinnor


Huvudförtroendemannen har inte rätt att få uppgifter om genomsnittsför- tjänsten för arbetstagargrupper om mindre än sex personer.


Protokollsanteckning 2:

På förtroendemännen tillämpas dessutom vad som har avtalats mellan för- bunden i M2L/FLF Allmänt avtal 2003.


Protokollsanteckning 3:

Huvudförtroendemannen har rätt att på begäran per kvartal få kopia av eller annan skriftlig utredning om den förteckning som enligt arbetstidslagen ska upprätthållas över övertid och nödarbete.


På särskild begäran överlämnas en kopia eller annan skriftlig utredning över förteckningen med två månaders mellanrum.


Tillämpningsanvisning:


Den ersättning som betalas till huvudförtroendemannen betalas under hans eller hennes semester eller annan frånvaro av motsvarande längd till hans eller hennes ersättare som sköter uppgifterna, om man vederbörligen an- mält om ersättaren till arbetsgivaren.


Huvudförtroendemannens befrielse från arbetet och ersättning fastställs på basis av det antal arbetstagare som på arbetsplatsen i fråga omfattas av kollektivavtalet för mejeriarbetstagare.


37 § Arbetarskyddsfullmäktig


Arbetarskyddsfullmäktigen ersätts för inkomstbortfall till följd av att han eller hon under sin arbetstid sköter uppgifter i anslutning till arbetarskyddet. Därtill betalas arbetarskyddsfullmäktigen en månatlig ersättning beroende på det antal arbetsta- gare som han eller hon företräder enligt följande:


Antal arbetstagare Ersättning €/mån.



10–20

59

21–50

83

51–100

88

101–200

96

201–300

106

301–380

118

381–420 127

över 420 142


1. Arbetarskyddsfullmäktigens befrielse från arbetet räknas ut med hjälp av branschvis fastställda koefficienter.


2. Vid fastställandet av ersättningen till arbetarskyddsfullmäktigen utgår man från det genomsnittliga antalet arbetstagare i februari och augusti föregående år. Om skillnaden i antalet arbetstagare vid ovan nämnda tidpunkter är stor kan man avvika från denna beräkningsgrund genom att gemensamt förhandla om saken.


38 § Besök på arbetsplatsen


Det är förbjudet att utan särskilt tillstånd som beviljats av ledningen vid industrian- läggningen separat för varje gång till fabriksområdet föra med sig andra än vid in- dustrianläggningen anställda personer.


Tjänstemän vid Finlands Livsmedelsarbetareförbund ges möjlighet att, efter över- enskommelse om det med mejeriets ledning eller fabriksledningen, tillsammans med en representant för mejeriet eller fabriken och den förtroendeman eller arbe- tarskyddsfullmäktig som representerar arbetstagarna, bekanta sig med förhållan- dena vid de anläggningar som omfattas av detta kollektivavtal.


39 § Sammankomster på arbetsplatsen


Registrerad underförening till Finlands Livsmedelsarbetareförbund som är part i detta kollektivavtal samt avdelning till dylik underförening, dess arbetslag eller mot- svarande på arbetsplatsen, har möjlighet att utanför arbetstiden (före arbetstidens början, under matpausen eller omedelbart efter arbetstidens slut, samt vid särskild överenskommelse även under veckovilan) anordna möten för behandling av frågor som rör arbetsförhållandena på arbetsplatsen under följande förutsättningar:


1. Om mötet på arbetsplatsen eller på en annan i denna paragraf avsedd plats ska avtalas med arbetsgivaren, om möjligt, tre dagar före det planerade mötet.


2. Arbetsgivaren anvisar en för ändamålet lämplig mötesplats som är i arbetsgiva- rens besittning och belägen antingen på arbetsplatsen eller i närheten av arbets- platsen. Om en sådan inte finns, ska man vid behov förhandla för att nå en ända- målsenlig lösning. Vid valet av mötesplats är det viktigt att beakta att bestämmel- serna om bl.a. säkerhet i arbete, arbetshygien och brandsäkerhet ska kunna iakttas och att mötet inte stör affärs- eller produktionsverksamhet.


3. För mötets gång och ordningen och redan i möteslokalen ansvarar den organi- sation och arrangör som har reserverat möteslokalen. Organisationens förtroende- män ska finnas tillgängliga under mötet.


4. Mötesarrangörerna har rätt att kalla representanter för ett förbund som är part i kollektivavtalet och dess underförening samt för den aktuella centralorganisationen

till mötet.

40 § Anslagstavla


Arbetsgivaren förser varje arbetsplats med en anslagstavla för arbetstagarnas och deras organisationers meddelanden och tillkännagivanden. Arbetstagarna är skyl- diga att själva se till att tavlan hålls snygg och i god ordning.

41 § Uppbörd av medlemsavgifter för fackföreningar

Arbetsgivarförbunden rekommenderar att medlemsavgifterna till fackföreningarna uppbärs enligt det s.k. Liinamaa I-avtalet.


Arbetsgivaren meddelar huvudförtroendemannen på avslutningsblanketten när ett anställningsförhållande för en arbetstagare som har ingått avtal om uppbörd av medlemsavgifter upphör.


42 § Utbildningsverksamhet


Arbetstagarna ges tillfälle att, utan att anställningen avbryts, delta i kurser som ord- nas av fackliga centralorganisationer och fackförbund, då detta kan ske utan känn- bara olägenheter för produktionen eller företagets verksamhet. Meddelande om att en person ämnar delta i en kurs ska, då kursen varar högst en vecka, lämnas minst två veckor före kursens början, och då det är fråga om en längre kurs, minst sex veckor i förväg. Deltagande i en kurs som pågår en månad eller kortare tid minskar inte arbetstagarens semester- eller andra rättigheter som hänför sig till anställning- en.

43 § Avgörande av meningsskiljaktigheter

Om meningsskiljaktigheter uppstår om innehållet i eller tolkningen eller tillämpning- en av bestämmelserna i detta eller andra avtal eller protokoll som har ingåtts eller uppgjorts mellan avtalsparterna och som vederbörande inte kan utreda sinsemellan förhandlingsvägen, ska saken lämnas till avtalsparterna för avgörande.


När någondera avtalsparten föreslår förhandlingar om de frågor som avses i denna paragraf, ska dessa inledas snarast möjligt och senast inom två veckor efter det att förslaget har framställts.

Protokollsanteckning 1:

Om lokala förhandlingar inte leder till resultat, och den ena parten vill lämna ärendet till förbunden för avgörande, ska en promemoria upprättas i frågan som vardera parten undertecknar och där man kort anger vad meningsskilj- aktigheten gäller samt vardera partens ståndpunkt. Ett exemplar av prome- morian ska lämnas till vardera avtalsparten.


När en meningsskiljaktighet har lämnats till förbunden för avgörande, är ut- gångspunkten den att förbunden ska avtala om att inleda förhandlingarna i fråga om uppsägnings- och hävningsfall inom två veckor och i andra fall inom fyra veckor från det att promemorian kommit till vartdera förbundets kännedom.

Protokollsanteckning 2:


Om avtalsparterna inte når enighet om frågorna ovan i första stycket, kan de lämnas till arbetsdomstolen för avgörande.


VIII ARBETSFRED


44 § Arbetsfred


Alla arbetsstridsåtgärder som riktar sig mot detta kollektivavtal i dess helhet eller mot någon av dess enskilda bestämmelser är förbjudna.


45 § Avtalets giltighetstid


Detta kollektivavtal är i kraft till 31.1.2017 och gäller därefter ett år i sänder, om inte någondera parten senast en månad före dess utgång har sagt upp avtalet skriftlig- en. Oberoende av uppsägning är bestämmelserna i detta kollektivavtal i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har avslutats eller den ena parten skriftligen meddelar sig anse förhandlingarna avslutade.


Helsingfors den 27 november 2013


MAIDONJALOSTAJIEN ja MEIJERITUKKUKAUPPIAIDEN LIITTO ry

Xxxxxxx Xxxxx


FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND FLF rf

Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx

MAIDONJALOSTAJIEN ja PROTOKOLL

MEIJERITUKKUKAUPPIAIDEN LIITTO ry


FINLANDS LIVSMEDELSARBETARE- FÖRBUND

FLF rf


ARBETSTIDSFÖRKORTNING I MEJERIBRANSCHEN 2003


1 § TILLÄMPNINGSOMRÅDE


Arbetstidsförkortningen gäller arbetstidsformer där den ordinarie arbetstiden är 40 timmar i veckan. Dessa arbetstidsformer är vanligen dagsarbete, tvåskiftsarbete samt kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete.


Protokollsanteckning:


Om arbetstagarens ordinarie arbetstid är minst 37,5 timmar i veckan, tjänar arbetstagaren in ledig tid till följd av arbetstidsförkortningen i proportion till den arbetstid han eller hon i verkligheten har arbetat. Ovan nämnda gäller inte arbetstagare som redan får pekkanendagarna kalkylmässigt.


Denna bestämmelse träder i kraft 1.10.2007.


Därtill förutsätts att arbetstagaren har högst 30 vardagar semester samt att hans el- ler hennes årsarbetstid i övrigt förkortas endast av kyrkliga helger, midsommaraf- ton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj.


Avtalsenlig förlängning av semester räknas inte som i denna och i 2 § 2 stycket av- sedd semester utöver 30 vardagar.


Se 12 § i underteckningsprotokollet (bl.a. deltidspension, deltidstillägg, partiell vård- ledighet, deltidssjukpension samt deltidsolycksfallspension), sid. 5.


2 § GENOMFÖRANDE AV ARBETSTIDSFÖRKORTNING


Arbetstiden för de arbetstagare som berörs av arbetstidsförkortningen förkortas med 100 timmar per år på nedan angivet sätt.


Från arbetstidsförkortningen avdras andra än i 1 § nämnda semesterarrangemang som grundar sig på avtal eller praxis och som förkortar årsarbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar.


3 § INTJÄNING AV LEDIGHET


För ordinarie arbetsdagar i de i 1 § nämnda arbetstidsformerna tjänar arbetstaga- ren under ett kalenderår in ledig tid enligt följande:


minst

17 arbetsdagar

1 ledig dag

”

34 ”

2 lediga dagar

”

51

”

3

”


”

68

”

4

”


”

85

”

5

”


”

102

”

6

”


”

119

”

7

”


”

136

”

8

”


”

153

”

9

”


”

170

”

10

”


”

187

”

11

”

eller 10 lediga dagar och 8 timmar

”

210

”

12,5

”

tai 10 lediga dagar och 20 timmar


Tid som likställs med arbetstid är:


– de dagar i arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdom eller under i 20 § i lagen om smittsamma sjukdomar nämnd karantän för vilka arbetsgivaren betalar sjuklön (inkluderar eventuell karensdag)


– utbildningstid även om arbetsgivaren bekostar den endast delvis, till den del arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet


– tid som går åt till kommunfullmäktiges och kommunstyrelses samt av dessa tillsatta nämnders samt övriga permanenta organs möten


– tid som går åt till Finlands Livsmedelsarbetareförbunds förbundsmöten, för- bundsfullmäktiges eller förbundsstyrelses möten


– arbetstagarens egen vigsel, samt 50- och 60-årsdag


– nära anhörigs begravning och begravningsarrangemang samt eventuell res- dag i samband med den


– semesterns förlängningsdel


– barnbördsledighet i 42 dagar


– ledighet för att vårda sjukt barn under 10 år eller för att ordna sådan vård


– dagar för uppbåd och repetitionsövning


– permittering i högst 30 dagar om året


– de dagar med vilka arbetstiden enligt detta avtal förkortas


Tiden i förteckningen ovan likställs med arbetstid till den del den enligt arbetstids- schemat utgör ordinarie arbetstid.

En dag som man på förhand vet att ska ges som ledig dag på andra grunder enligt kollektivavtalet kan inte fastställas som ledig dag.


4 § HUR LEDIGHET GES


Arbetstagaren ska beviljas ledighet som tjänats in under kalenderåret senast före utgången av april månad följande år, om man inte lokalt kommer överens om an- nat. Ledigheten ges vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. När ledigheten ges iakttas minst en veckas anmälningstid om inte annat avtalas lokalt.


Ledigheten ges på följande sätt:


Tio hela arbetsskift och 20 timmar genom förkortning av periodarbetstiden, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om annat. När ett ledigt arbets- skift ges, räknas det som 8 timmar, om inte annat avtalas.


Man ska i första hand sträva efter att avtala om hur ledigheten ges. Tillfällig över- enskommen frånvaro som föreslagits av arbetstagaren är arbetstidsförkortning om man inte kommer överens om annat.


Om en arbetstagares anställning upphör, och ledighet inte har getts före det, beta- las till arbetstagaren lön motsvarande den intjänade ledigheten enligt timlön.


Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledig tid får arbetsgivaren innehålla motsvarande belopp från arbetstagarens slutlön.


5 § INKOMSTNIVÅ


En arbetstagare med månadslön kompenseras för inkomstbortfallet genom att må- nadslönen bibehålls oförändrad. För förkortningsdagarna betalas inte procentuella skiftarbetstillägg eller ersättning för morgontimmar.


6 § ARBETE UTÖVER ARBETSTIDSSCHEMAT


För arbete under en ledig dag enligt detta avtal betalas ersättning för arbete på en ledig dag. För arbetstid som överstiger den dagliga arbetstidsförkortningen betalas ersättning för lång arbetsdag.


7 § SEMESTER


När man räknar ut semesterns längd räknas även ovan i 3 § nämnda lediga dagar som sådana i semesterlagen 3 § nämnda dagar som är likställda med arbetsdagar.


8 § NÄR EN DELTIDSANSTÄLLD TILLFÄLLIGT FLYTTAR ÖVER TILL HELTIDSAR- BETE


När en deltidsanställd tillfälligt flyttar över för att arbeta 40/minst 37,5 timmars ar- betsveckor kommer han eller hon att omfattas av detta avtal när han eller hon har arbetat 40/minst 37,5 timmars arbetsveckor under minst fyra veckor i följd.


Tillämpningsanvisning:


När ovan nämnda fyra veckor har uppnåtts, tillämpas avtalet om arbetstids- förkortning på arbetstagaren från det datum då han eller hon började arbeta 40/minst 37,5 timmars arbetsveckor.


9 § FRÅGOR I ANSLUTNING TILL ARBETSTIDSFÖRKORTNINGEN


Förtroendemannen har rätt att till förbundens gemensamma arbetstidsgrupp för avgörande lämna sådana fall där arbetsgivaren och arbetstagaren eventuellt har kommit överens om att byta ut högst hälften av förkortningsledigheten mot pen- ningersättning enligt enkel timlön så att ledigheten för arbetstidsförkortningen bi- behålls på 100 timmar liksom förut. Avtalen ska ges till förtroendemannen för kän- nedom.


10 § GILTIGHETSTID


Detta protokoll tillämpas som en del av kollektivavtalet.


MAIDONJALOSTAJIEN ja MEIJERITUKKUKAUPPIAIDEN LIITTO ry FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND FLF rf

MAIDONJALOSTAJIEN ja PROTOKOLL

MEIJERITUKKUKAUPPIAIDEN LIITTO ry


FINLANDS LIVSMEDELSARBETARE- FÖRBUND

FLF rf


ARBETSTIDSFÖRKORTNING I INTERMITTENT TRESKIFTSARBETE 2003


1 § Det avtalades att den ordinarie arbetstiden i intermittent treskiftsarbete förkortas så att den är i genomsnitt 35,8 timmar i veckan. Arbetstidsförkortningen gäller även sådant intermittent treskiftsarbete som utförs endast en del av kalenderåret. Be- stämmelserna i detta protokoll iakttas i tillämpliga delar även i detta fall.


Protokollsanteckning:


Bestämmelserna i detta protokoll träder i kraft för en person som utan av- brott har utfört intermittent treskiftsarbete under ett morgon-, kvälls- och nattskift.


2 § Arbetstiden förkortas så att den under en period av högst ett år eller under en pe- riod av intermittent treskiftsarbete jämnas ut till i genomsnitt 35,8 timmar i veckan.


I det senare fallet kan utjämningen av arbetstiden även verkställas så att man beta- lar motsvarande penningersättning enligt timlön eller ger motsvarande ledig tid efter perioden i intermittent treskiftsarbete.


Årsarbetstiden i intermittent treskiftsarbete fås så att man multiplicerar arbetsveck- orna med 35,8 timmar.


3 § Ett arbetstidsschema ska göras upp på förhand för arbetet för minst en sådan period under vilken veckoarbetstiden jämnas ut till i genomsnitt 35,8 timmar.


Protokollsanteckning:


Den ordinarie arbetstiden enligt kollektivavtalet förlängs dock inte när man arbetar i intermittent treskiftsarbete under korta perioder i vilka söckenhel- ger ingår.

Protokollsanteckning:


1. Förbunden konstaterar att det inte alltid är möjligt att göra upp ett detalje- rat arbetstidsschema t.ex. i mjölkförädlingsbranschen där säsongvariation- erna i produktionen förutsätter intermittent treskiftsarbete. Längden på den period under vilken intermittent treskiftsarbete utförs meddelas dock med minst två veckors noggrannhet.

2. I ovan nämnda fall ges utjämningsledigheten som en sammanhängande period om inte annat avtalas.


Den ordinarie dagliga arbetstiden är högst 8 timmar per dygn.


4 § En arbetstagare med månadslön kompenseras för inkomstbortfallet genom att månadslönen bibehålls oförändrad.


5 § Lediga dagar enligt arbetstidsschemat betraktas som dagar likställda med arbets- dagar när semestern bestäms, dock minskade med dagsarbetstagarnas ordinarie lediga dagar under respektive kalendermånad.


6 § I intermittent treskiftsarbete ersätts det arbete som överstiger veckoarbetstiden enligt arbetstidsschemat för respektive vecka såsom man i kollektivavtalet har avta- lat om veckoövertid.


Protokollsanteckning:


Vid intermittent treskiftsarbete används som timlönedivisor för månadslönen talet 156.


7 § Vid övergång från den arbetstidsform som avses i detta avtal till en annan arbets- tidsform samt när en arbetstagares anställningsförhållande upphör, ska man avtala om ersättningen för den lediga tid som har tjänats in men som har förblivit outtagen antingen genom att man ger motsvarande tid ledig eller ersätter den i pengar enligt timlönen.


MAIDONJALOSTAJIEN JA MEIJERITUKKUKAUPPIAIDEN LIITTO ry FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND FLF rf

MAIDONJALOSTAJIEN JA MEIJERITUKKUKAUPPIAIDEN LIITTO ry FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND FLF rf


ARBETSTIDSFÖRKORTNING I KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE 2003


1 § Arbetstid och tillämpningsområde


Det avtalades att den ordinarie arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete förkortas så att den i genomsnitt är 34,6 timmar per vecka. Arbetstidsförkortningen gäller även sådant kontinuerligt treskiftsarbete som utförs endast under en del av kalen- deråret. Bestämmelserna i detta protokoll iakttas i tillämpliga delar även i fråga om nämnda arbete.


Protokollsanteckning:


En arbetstagare omfattas av detta protokoll efter att utan avbrott ha arbetat i kontinuerligt treskiftsarbete i morgon-, kvälls- och nattskiftsperioder.


2 § Utjämning av arbetstiden


Arbetstiden ska under en period om högst ett år, eller under en period under vilken kontinuerligt treskiftsarbete utförs, utjämnas till i genomsnitt 34,6 timmar i veckan.


I sistnämnda fall kan utjämningen av arbetstiden även verkställas så att man beta- lar en motsvarande penningersättning enligt timlönen eller ger motsvarande ledig tid efter perioden av kontinuerligt treskiftsarbete.


Ett arbetstidsschema ska göras upp på förhand för arbetet för minst den tid under vilken veckoarbetstiden jämnas ut till i genomsnitt 34,6 timmar.


Den ordinarie dagliga arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet.


Protokollsanteckning 1:


I de genomsnittliga veckoarbetstiderna ingår inte semestertid.


Protokollsanteckning 2:


När kontinuerligt treskiftsarbete utförs under korta perioder, i vilka ingår söckenhelger, kan arbetstiden i en dylik period av kontinuerligt treskiftsar- bete inte vara längre än i andra arbetstidsformer. När man jämför arbetsti- den

ska man förutom söckenhelgerna dessutom beakta de lediga dagar som har tjänats in i ett- och tvåskiftsarbete.

Protokollsanteckning 3:


1. Förbunden konstaterar att det inte alltid är möjligt att göra upp ett detalje- rat arbetstidsschema, t.ex. i mjölkförädlingsbranschen där säsongvariation- erna i produktionen förutsätter kontinuerligt treskiftsarbete. Periodens längd i kontinuerligt treskiftsarbete ska dock meddelas med minst två veckors noggrannhet.


2. I ovan nämnda fall ges utjämningsledigheten som en sammanhängande period om inte annat avtalas.


3 § Ersättning för förkortning av arbetstiden


En arbetstagare med månadslön kompenseras för inkomstbortfallet genom att må- nadslönen bibehålls oförändrad.


4 § Semester


Vid femskiftsarbete ges arbetstagaren för semestern en sammanhängande ledig tid om 22 dagar under tiden 20.5–20.9.


De semesterdagar av den 24 dagar långa delen av semestern som på grund av ovan nämnda praxis blir outtagna ges i allmänhet i en sammanhängande period under samma kalenderår.


I alla de former av skiftarbete som nämns i detta avtal ges den del av semestern som överstiger 24 dagar under samma kalenderår eller före utgången av april föl- jande år.


I övrigt tillämpas bestämmelserna i semesterlagen i fråga om semestern och med- delande om tidpunkten för den.


Avvikande från vad som sagts ovan i denna paragraf kan man lokalt avtala om att semestern ska ges enligt semesterlagen.


Förbunden anser det ändamålsenligt att man strävar efter att placera in semestrar- na i arbetstidsschemat så tidigt som möjligt.


När man fastställer antalet semesterdagar likställs de lediga dagarna i arbetstids- schemat med arbetsdagar. Från dem dras dock det antal dagar av som för arbets- tagarna i dagsarbete i respektive kalendermånad är vanliga lediga dagar.


5 § Övertidsarbete


I de arbetstidsformer som nämns i detta avtal ersätts arbete som överstiger vecko- arbetstiden enligt arbetstidsschemat för respektive arbetsvecka såsom man har av- talat i kollektivavtalet om veckoövertid.

Protokollsanteckning:


Vid kontinuerligt treskiftsarbete divideras månadslönen vid uträknandet av timlönen med 146.


6 § Övergång från en arbetstidsform till en annan samt när en anställning upphör


När man övergår från den arbetstidsform som avses i detta avtal till en annan ar- betstidsform, eller när en arbetstagares anställning upphör, ska man komma över- ens om ersättningen för intjänade men outtagna ledigheter antingen så att man ger motsvarande tid ledig eller ersätter dem i pengar enligt timlönen.


7 § Detta avtal gäller som en del av kollektivavtalet.


MAIDONJALOSTAJIEN JA MEIJERITUKKUKAUPPIAIDEN LIITTO ry FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND FLF rf

M2L/FLF


14.3.1989


PROMEMORIA ÖVER DISKUSSIONER FÖRDA I UNDERHÅLLSAVDELNINGARNAS LÖ- NEGRUPPERINGSKOMMITTÉ


1. Principerna för hur tillägget för mångkunnighet och svårighetsgrad fastställs avtalas lokalt.


2. Ovan nämnda avtalade tillägg kan inte kringskäras i samband med löneförhöjning- ar.


Denna lönedel som överstiger kollektivavtalet räknas som s.k. luftrum.


3. I lönegrupperingen motsvarar lönegrupp 4 svårighetsgraden i metallbranschens tidigare lönegrupp 5.


4. Användningen av tillägget för mångkunnighet och svårighetsgrad


– arbetstagaren är skyldig att lägga fram motivering för egna tillägg


– arbetsgivaren är skyldig att utreda arbetstagarens rätt till tillägget


– ett överenskommet individuellt tillägg träder i kraft från början av den löneperiod som följer efter arbetstagarens framställning


– procenttilläggen i punkterna 1 och 2 kan överlappa varandra


5. Med lokalt avtalade miljötillägg avses endast klart avvikande förhållanden.


6. De gamla lönegrunderna upphör att gälla när det nya systemet tas i bruk.

M2L/FLF AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD 2003 I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 §

Allmänt tillämpningsområde


Detta avtal gäller uppsägningen av arbetsavtal som gäller tills vidare av orsaker som beror på arbetstagaren eller hans eller hennes person, arbetstagarens upp- sägning samt de tillvägagångssätt som iakttas när arbetstagare sägs upp eller permitteras av ekonomiska eller produktionsrelaterade orsaker.


Avtalet gäller inte anställningsförhållanden som avses i lagen om yrkesutbildning (630/1998).


Tillämpningsanvisningar:

Avtalet gäller i huvudsak uppsägning av ett arbetsavtal som gäller tills vi- dare av en orsak som beror på arbetstagaren.


Utöver det fall som uttryckligen nämns i 1 § gäller avtalet inte heller:


1. Hävning av arbetsavtal med stöd av 8 kap. 1 § och 8 kap. 3 § i arbetsav- talslagen.


2. Visstidsavtal som har ingåtts med stöd av arbetsavtalslagen 1:3 § 2 mom.


3. Hävning av arbetsavtal under prövotid med stöd av arbetsavtalslagen 1:4

§ 4 mom.


4. Uppsägning av arbetsavtal av ekonomiska eller produktionsrelaterade or- saker med stöd av arbetsavtalslagen 7:3–4 §.


5. De fall som nämns i 7 kap. 5 § och 7 kap 7–8 § i arbetsavtalslagen (över- låtelse av rörelse, saneringsförfarande, arbetsgivarens konkurs och arbets- givarens död).


Tvister som gäller sådana ovan nämnda fall som inte omfattas av avtalet ska behandlas vid allmänna domstolar i enlighet med arbetsavtalslagen.


På basis av detta avtal kan man undersöka om en uppsägning med stöd av 7:3−4 § i arbetsavtalslagen verkligen har skett av orsaker som beror på ar- betstagaren eller som hänför sig till dennes person, och om arbetsgivaren skulle ha haft tillräcklig grund att säga upp arbetstagaren på i avtalet 2 § nämnda grunder i en situation där arbetsavtalet har hävts enligt 8:1 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.


I fråga om hävning av arbetsavtal under prövotid tillämpas bestämmelser om förfarande 9:1−2 § och 9:4−5 § i arbetsavtalslagen.


Procedurbestämmelserna i I, III och IV kapitlet ska emellertid också tilläm- pas när arbetstagare sägs upp eller permitteras av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker.


2 §

Grunder för uppsägning


En arbetsgivare får inte säga upp en arbetstagares arbetsavtal utan i 7 kap. 1–2 § i arbetsavtalslagen angivna sakliga och vägande grunder.


Tillämpningsanvisningar:


Bestämmelsen överensstämmer med 7:1–2 § i arbetsavtalslagen där såd- ana uppsägningsgrunder som hänför sig till arbetstagarens person fast- ställs.


I 7:2 § 2 mom. i arbetsavtalslagen finns separat uppräknade orsaker som åtminstone inte kan betraktas som sakliga och vägande skäl för uppsäg- ning.


Som sakliga och vägande grunder betraktas sådana skäl som beror på ar- betstagaren själv, såsom försummelse av arbetet, brott mot föreskrifter som arbetsgivaren meddelat inom gränserna för sin arbetsledningsrätt, ogrundad frånvaro och uppenbar vårdslöshet i arbetet.


Innehållet av begreppet sakligt och vägande skäl har man ovan velat preci- sera genom att lista några exempel på sådana fall där det enligt avtalet kan vara tillåtet att avsluta ett anställningsförhållande genom uppsägning.


Vid en bedömning av huruvida skälen för uppsägning är sakliga och vägande bör man enligt arbetsavtalslagen förutom försummelsen att utföra i arbetsavtalet eller i lagen angivna förpliktelser beakta vikten av att arbetsta- garen brutit mot dessa.


Vid en bedömning av huruvida skälen för uppsägning av orsaker som beror på arbetstagaren själv är sakliga och vägande bör arbetsgivarens och ar- betstagarens förhållanden beaktas som en helhet. Detta innebär att frågan om en uppsägningsgrund är tillräcklig eller inte ska avgöras utgående från en helhetsbedömning av alla de faktorer som hänför sig till fallet.


Som uppsägningsgrund räknas även skäl som gör att arbetsavtalet kan hä- vas enligt arbetsavtalslagen.


Innehållet i uppsägningsgrunderna för arbetsavtal beskrivs närmare i moti- veringen i regeringens proposition RP 157/2000 rd.

3 § Uppsägningstider

Arbetsgivaren ska iaktta följande uppsägningstider:


Anställningstiden har varat utan avbrott Uppsägningstid


1. högst 1 år 14 dagar

2. över 1 år men högst 4 år 1 månad

3. över 4 år men högst 8 år 2 månader

4. över 8 år men högst 12 år 4 månader

5. över 12 år 6 månader


Arbetstagaren ska iaktta följande uppsägningstider: Anställningsförhållandet har pågått utan avbrott Uppsägningstid

1. högst 5 år 14 dagar

2. över 5 år 1 månad


Tillämpningsanvisningar:

Fastställande av anställningsförhållandets längd

Vid beräknandet av anställningsförhållandets längd, enligt vilken uppsäg- ningstiden bestäms, beaktas endast den tid arbetstagaren utan avbrott varit anställd hos arbetsgivaren i samma anställningsförhållande. Anställnings- förhållandet avbryts t.ex. inte av överlåtelse av rörelse, moderskaps-, för- äldra- och vårdledighet, värnplikt eller studieledighet.


Förutom anställningsförhållandets kontinuitet ska utredas vilken tid som kan räknas till godo vid beräknandet av anställningstidens längd. För värnplik- tiga är sådan tid enbart den tid som arbetstagaren oavbrutet har varit i ar- betsgivarens tjänst före fullgörandet av värnplikten enligt värnpliktslagen (1438/2007) och tiden efter detta, förutsatt att arbetstagaren med stöd av denna lag har återvänt till arbetet. Den egentliga värnpliktstiden räknas alltså inte in i anställningens längd.


Beräknande av laga tid


När det gäller beräkningen av laga tid finns det varken specialbestämmelser i den arbetsrättsliga lagstiftningen eller bestämmelser i kollektivavtalen. De regler för beräknande av laga tid, som avses i lagen om beräknandet av laga tid (150/1930) iakttas i praktiken vid beräkningen av uppsägningstider

m.m. Vid beräkning av tidsfrister som hänför sig till avtalet om uppsägnings- skydd iakttas följaktligen, om inte annat avtalats, följande regler.


1. Om tiden har fastställts till ett visst antal dagar efter en angiven dag, in-

xxxxxxxx inte den dag då åtgärden har vidtagits.


Exempel 1

Om arbetsgivaren permitterar arbetstagaren 1.3, med iakttagande av en permitteringsvarseltid på 14 dagar, är den första permitteringsdagen 16.3.


2. Tid som är bestämd i veckor, månader eller år efter angiven dag, slutar den dag i den avsedda veckan eller månaden, som till benämning eller ord- ningsnummer motsvarar sagda dag. Om en motsvarande dag inte finns i den månad, under vilken den utsatta tiden skulle löpa ut, avses den sista dagen i samma månad vara den utsatta tidens slutdag.


Exempel 2


Om en arbetsgivare 30.7 säger upp en arbetstagare, vars anställningsför- hållande fortgått utan avbrott över 4 år men högst 8 år och vars uppsäg- ningstid med andra ord är 2 månader, betyder det att anställningsförhållan- dets sista dag är 30.9. Om uppsägningen av den nämnda arbetstagaren sker 31.7, är anställningsförhållandets sista dag 30.9, eftersom det i sep- tember inte finns en dag som till sitt ordningsnummer skulle motsvara den dag på vilken den bestämda tiden skulle upphöra.


Även om den bestämda dagen eller den sista dagen av en bestämd tid vid uppsägning infaller på en helgdag, på självständighetsdagen, första maj, julafton eller midsommarafton eller på en söckenlördag, är den nämnda da- gen trots detta anställningsförhållandets sista dag.

Uppsägningstidens utgång och arbetsavtal på viss tid

I fall då en arbetstagares arbetsavtal har sagts upp av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker och då arbete fortfarande erbjuds efter utgången av uppsägningstiden, kan man med arbetstagaren ingå ett arbetsavtal för viss tid om utförandet av det återstående arbetet.


4 §

Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid


En arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstiden är skyldig att betala arbetstaga- ren full lön för uppsägningstiden.


En arbetstagare som inte har iakttagit uppsägningstiden är skyldig att som en- gångsersättning betala arbetsgivaren ett belopp som motsvarar lönen för uppsäg- ningstiden. Arbetsgivaren får innehålla detta belopp från den slutlikvid som betalas arbetstagaren, med iakttagande av vad som är stadgat i 2 kap. 17 § i arbetsavtals- lagen om begränsningar i arbetsgivares kvittningsrätt.


Om man endast delvis har försummat att iaktta uppsägningstiden, begränsas er- sättningsplikten till den del av lönen som motsvarar den försummade delen av upp- sägningstiden.

Tillämpningsanvisningar:


I avtalsbrott enligt denna punkt är det fråga om försummelse från den ena avtalspartens sida. Lönen beräknas i dylika fall i enlighet med bestämmel- serna om utbetalning av lön för sjukdomstid enligt branschens kollektivavtal.


I detta sammanhang har man inte berört sådana fall där arbetstagaren un- der pågående anställningsförhållande blir utan arbete. I dessa fall iakttas kollektivavtalsbestämmelserna eller praxis i respektive bransch.


5 §

Meddelande om uppsägning


Meddelande om uppsägning av ett arbetsavtal ska göras till arbetsgivaren eller dennes företrädare eller arbetstagaren personligen. Om detta inte är möjligt, kan meddelandet sändas per brev eller elektroniskt. Ett sådant meddelande anses ha kommit till mottagarens kännedom senast den sjunde dagen efter att det skickades.


När en arbetstagare befinner sig på lagstadgad eller avtalsenlig semester, eller på en minst två veckor lång ledighet för utjämning av arbetstiden, anses uppsägning som grundar sig på meddelande som sänts per post eller elektroniskt dock vara be- fordrad tidigast dagen efter att semestern eller ledigheten har upphört.


6 §

Meddelande om uppsägningsgrunden


Arbetsgivaren ska på arbetstagarens begäran utan dröjsmål skriftligt uppge datu- met då arbetsavtalet upphör att gälla och de uppsägningsgrunder utgående från vilka arbetsavtalet avslutas och som arbetsgivaren känner till.


II UPPSÄGNING AV ORSAK SOM BEROR PÅ ARBETSTAGAREN


7 § Tillämpningsområde


Utöver det som tidigare nämnts, följer man vid uppsägning av orsaker som beror på arbetstagaren bestämmelserna i detta kapitel.


8 §

Verkställande av uppsägning


Uppsägningen ska verkställas inom en rimlig tid efter det att arbetsgivaren blivit medveten om orsaken till uppsägning.

9 §

Hörande av arbetstagare


Innan uppsägningen verkställs ska arbetsgivaren bereda arbetstagaren tillfälle att bli hörd beträffande grunden för uppsägningen. Vid hörandet har arbetstagaren rätt att anlita ett biträde.


Tillämpningsanvisning:


I 9 § i avtalet avses med biträde till exempel arbetstagarens egen förtroen- deman eller arbetskamrat.


10 § Domstolsbehandling


Om man i en uppsägningstvist inte lyckas nå enighet kan arbetsgivar- eller arbets- tagarförbundet föra ärendet till arbetsdomstolen för avgörande. En stämningsansö- kan enligt 15 § i lagen om arbetsdomstolen (646/1974) ska lämnas till arbetsdom- stolen inom två år efter att anställningsförhållandet har upphört.


11 § Skiljeförfarande


En meningsskiljaktighet som gäller uppsägning av arbetsavtal kan i enlighet med 11 § i lagen om arbetsdomstolen (646/1974) lämnas till skiljemän för avgörande.


12 §

Ersättning för ogrundad uppsägning av arbetsavtal


En arbetsgivare som har sagt upp en arbetstagare i strid med uppsägningsgrun- derna i 2 § i detta avtal är skyldig att betala arbetstagaren ersättning för ogrundad uppsägning av arbetsavtal.


13 § Ersättningsbelopp


Ersättningen bör motsvara lönesumman för minst tre och högst 24 månader.


Vid fastställandet av ersättningens omfattning ska beaktas hur länge perioden utan arbete beräknas fortgå och inkomstbortfallet, anställningsförhållandets längd, ar- betstagarens ålder och hans eller hennes möjligheter att få arbete som motsvarar yrket eller utbildningen, arbetsgivarens förfarande då arbetsavtalet hävdes, den an- ledning arbetstagaren själv har gett till hävningen, arbetstagarens och arbetsgiva- rens förhållande i allmänhet samt övriga omständigheter som kan jämställas med dessa.


Arbetslöshetsdagpenning som har betalats till arbetstagaren ska dras av från er- sättningen på det sätt som anges i 12 kap. 3 § i arbetsavtalslagen.

Arbetsgivaren kan inte dömas att betala ersättning enligt denna paragraf utöver el- ler i stället för det skadestånd som avses i 12 kap. 2 § i arbetsavtalslagen.

Tillämpningsanvisningar:

Avdrag från ersättningen av den del som har betalats som arbetslöshets- dagpenning gäller ersättningen förutsatt att det är fråga om ersättning till ar- betstagaren för bortfall av löneförmåner på grund av arbetslöshet innan domen har kungjorts eller fällts. Avdragets belopp är i regel 75 procent av den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen, 80 procent av grund- dagpenningen och arbetsmarknadsstödet i dess helhet. Det är möjligt att göra ett mindre avdrag än ovan nämnda eller lämna avdraget helt ogjort ifall det är skäligt med beaktande av ersättningsbeloppet, arbetstagarens eko- nomiska och sociala förhållanden samt den oförrätt han eller hon erfarit.


Om en överenskommelse träffas om arbetsgivarens ersättningsskyldighet i ett ärende som gäller ogrundad uppsägning, ska även från den över- enskomna ersättningen göras avdrag enligt vad som avtalats i föregående stycke.


III PERMITTERING


14 § Permittering


När en arbetstagare permitteras ska varsel ges minst 14 dagar i förväg och permit- teringen kan ske för viss tid eller tills vidare.


Arbetsgivaren och arbetstagaren får under pågående anställningsförhållande avtala om tiden för permitteringsvarsel, samt om det sätt på vilket permitteringen genom- förs, förutsatt att det handlar om permittering för viss tid enligt 5:2 § 2 mom. i ar- betsavtalslagen.


Om permitteringen har skett tills vidare, ska arbetsgivaren meddela tidpunkten när arbetet inleds minst sju dagar i förväg, om inte annat har avtalats.


Permitteringen hindrar inte arbetstagaren att ta emot annat arbete under permitte- ringstiden. Om bostadsförmåns giltighet under xxxxxxxxxxxx xxxxxxx x 00 kap. 5 § i arbetsavtalslagen.


Tillämpningsanvisning:


Detta avtal gäller inte grunderna för permittering, utan dessa fastställs i lag. Genom avtalet har man inte begränsat permitteringstiden.


15 § Förhandsutredning


Arbetsgivaren ska på basis av den information som finns tillgänglig ge arbetstaga- ren förhandsutredning om grunderna till permitteringen samt om dess beräknade

omfattning, hur den ska genomföras, när den påbörjas och hur länge den kommer att vara. Om permitteringen berör flera arbetstagare kan informationen ges till för- troendemannen eller arbetstagarna gemensamt. Utredningen ska presenteras utan dröjsmål efter att arbetsgivaren har fått kännedom om permitteringsbehovet. Efter att utredningen har överlämnats, men före permitteringsvarslet, ska arbetsgivaren ge arbetstagarna eller förtroendemannen tillfälle att höras om utredningen.


Förhandsutredning behöver inte presenteras, om arbetsgivaren med stöd av annat lagrum än arbetsavtalslagen, annat avtal, eller annan bestämmelse som är bin- dande för honom eller henne, ska lämna motsvarande utredning, eller förhandla om permitteringen med arbetstagarna eller förtroendemannen.


§ 16

Meddelande om permittering


Arbetsgivaren ska meddela arbetstagaren om permittering personligen. Om med- delandet inte kan lämnas personligen får det sändas per post eller elektroniskt med iakttagande av den varseltid som nämns i 14 § 1–2 stycket ovan.


Grunderna för permitteringen, dess begynnelsetidpunkt och längd eller uppskattade längd ska nämnas i meddelandet.


Arbetsgivaren ska på arbetstagarens begäran ge ett skriftligt intyg över permitte- ringen. Av intyget ska åtminstone framgå orsaken till permitteringen, dess be- gynnelsetidpunkt, samt dess längd eller uppskattade längd.


Ovan i 14 § 1–2 stycket nämnda anmälningsplikt gäller emellertid inte om arbetsgi- varen inte har skyldighet att under hela permitteringen betala lön till arbetstagaren för annan frånvaro från arbetet eller om hindret för att utföra arbete beror på fall som nämns i 2:12 § 2 mom. i arbetsavtalslagen.


Undantag från laga tid för permitteringsvarsel


I de fall som nämns i 2 kap. 12 § 2 mom. i arbetsavtalslagen fastställs arbetsgiva- rens skyldighet att betala lön enligt lagen. Härvid är arbetsgivaren inte skyldig att utfärda separat permitteringsvarsel då löneutbetalningen upphör.


I avtalet ingår ytterligare ett omnämnande om att permitteringsvarsel är onödigt om "arbetsgivaren inte har skyldighet att under hela permitteringen betala lön till ar- betstagaren för annan frånvaro från arbetet". I regeringens proposition om arbets- avtalslagen nämns familjeledighet, studieledighet och fullgörande av värnplikt som exempel på sådan frånvaro. Något hinder för att lämna meddelande om permitte- ring även i dessa fall föreligger inte. Om arbetstagaren under permitteringen med- delar att han eller hon återvänder till arbetet tidigare än beräknat redan innan per- mitteringen slutar, ska arbetsgivaren dock lämna arbetstagaren meddelande om permittering.


Arbetsgivares ersättningsskyldighet i vissa exceptionella fall


Enligt avtalet kan permittering ske antingen tills vidare eller för viss tid medan an-

ställningsförhållandet i övrigt förblir i kraft.


Någon maximitid har inte fastställts för permittering som sker tills vidare. Arbetsta- garen har rätt att under permitteringstiden säga upp arbetsavtalet oberoende av dess längd utan att iaktta uppsägningstiden. Om arbetstagaren har vetskap om tid- punkten då permitteringen slutar har han eller hon inte denna rätt under de 7 dagar som föregår sluttidpunkten.


Om arbetsgivaren säger upp en permitterad arbetstagares arbetsavtal att upphöra under permitteringstiden har arbetstagaren rätt att få sin lön för uppsägningstiden. Arbetsgivaren har rätt att avdra 14 dagars lön från uppsägningstidens lön ifall ar- betstagaren har permitterats med stöd av lag eller enligt den avtalade tiden på 14 dagar för meddelande om permittering. Ersättningen betalas per löneperiod om inte annat har överenskommits.


Om arbetstagaren säger upp sitt arbetsavtal efter att permitteringen har pågått minst 200 dagar i följd, har han eller hon rätt att som ersättning få lön för uppsäg- ningstiden i enlighet med vad som har avtalats i föregående stycke. Ersättningen betalas ut på den första av arbetsgivarens normala lönebetalningsdagar efter att arbetsavtalet har upphört, om inte något annat avtalas.

Samma principer gäller arbetsgivares skyldighet att betala lön när en arbetstagare, som har sagts upp på grund av avsaknad av arbete, av denna orsak permitteras under uppsägningstiden.


Förutsättningarna för erhållande av avgångsbidrag anses i dylika fall börja den dag anställningsförhållandet upphör.


Exceptionella permitteringssituationer


1. Återkallande av permittering


Om det hos arbetsgivaren under tiden för meddelande om permittering uppkommer nytt arbete, kan ett meddelande om återkallande av permitteringen ges innan per- mitteringen börjar. Då förlorar anmälan om permittering sin betydelse och permitte- ringar som verkställs senare ska basera sig på nya anmälningar om permittering.


2. Senarelagd permittering


Arbete som uppkommer under pågående permitteringsvarsel kan emellertid till sin natur vara tillfälligt. Då är det inte möjligt att återkalla permitteringen helt, utan den kan förläggas till en senare tidpunkt. En permittering kan senareläggas på dessa grunder endast en gång utan nytt permitteringsvarsel och senareläggningen kan omfatta högst den tid under vilken det arbete pågår, som uppkom under det på- gående permitteringsvarslet.


Exempel:


Arbetsgivaren har 2.4.2001 varslat om permittering från 17.4.2001, men 10.4.2001 uppkommer nytt arbete för 7 dagar.


Arbetsgivaren kan utan nytt permitteringsvarsel flytta fram permitte- ringen med 7 dagar, dvs. till 24.4.2001.


3. Avbruten permittering


Arbetsgivaren kan ta emot ett tillfälligt arbete då permitteringen redan börjat. Avbry- tandet av permitteringen, ifall det är meningen att permitteringen fortsätter omedel- bart efter arbetet utan ett nytt permitteringsvarsel, bör grunda sig på ett avtal som gjorts mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Ett sådant avtal ska ingås innan ar- betet inleds. I det sammanhanget är det skäl att reda ut den uppskattade längden på det tillfälliga arbetet.


Det som framställts innan berör endast förhållandet mellan arbetsgivaren och ar- betstagaren och med det har inte tagits ställning till bestämmelserna i lagarna om utkomstskydd för arbetslösa.


Permittering och förkortad arbetstid


Bestämmelserna om permitteringsförfarande gäller såväl egentlig permittering (ut- förandet av arbete avbryts helt) som s.k. kollektiv övergång till förkortad arbetstid. Detta innebär att avtalets bestämmelser om förhandsutredning och permitterings- varsel också iakttas när man övergår till förkortad arbetsvecka, ifall man inte kom- mit överens om annat.


De branschvisa kollektivavtalen innehåller bestämmelser om ändring av arbetstids- schemat. I dessa fall är det i allmänhet fråga om arbetstidsmodeller inom bran- schen eller inom ramen för den arbetstid som tillämpas i företaget, och dessa fall kan inte likställas med övergång till förkortad arbetstid.


Om ett branschvist kollektivavtal innehåller bestämmelser om anmälningsförfa- rande vid övergång till förkortad arbetstid, åsidosätter det branschvisa kollektivavta- lets bestämmelser bestämmelserna i detta avtal.


Meddelande om när arbetet inleds


Om permittering har utfärdats tills vidare ska arbetsgivaren meddela den permitte- rade arbetstagaren tidpunkten då arbetet återupptas, minst 7 dagar i förväg, om inte annat har överenskommits. Arbetstagaren har då rätt att säga upp ett arbetsav- tal, som han eller hon har ingått med annan arbetsgivare för den tid som permitte- ringen varar, med iakttagande av 5 dagars uppsägningstid oberoende av anställ- ningens längd.


Meddelande enligt bestämmelsen ovan behöver inte ges då arbetstagaren är per- mitterad för viss tid.


Xxxxx arbete under permittering


Enligt avtalet utgör permittering inget hinder för att en arbetstagare åtar sig annat

arbete under permitteringstiden.


Om arbetstagaren efter ett permitteringsvarsel men innan han eller hon har fått meddelande om återkallande eller senareläggning av permitteringen har tagit emot annat arbete under permitteringen, är arbetstagaren inte skyldig att ersätta arbets- givaren för skada som detta eventuellt orsakar. I ett sådant fall är arbetstagaren skyldig att återuppta arbetet så snart som möjligt.


Bostad under permitteringstiden


Enligt avtalet iakttas beträffande bibehållande av bostadsförmån under pågående permitteringstid vad som sägs i 13 kap. 5 § i arbetsavtalslagen. Enligt denna be- stämmelse har arbetstagaren rätt att under sådana avbrott i utförandet av arbetet som beror på godtagbara skäl, såsom permittering, använda bostaden. Arbetsgiva- ren har dock rätt att uppbära vederlag av arbetstagaren för användningen av bo- staden tidigast från och med den andra kalendermånaden som följer efter att löne- betalningsskyldigheten upphört.


Vederlaget per kvadratmeter får vara högst det belopp som enligt lagen om bo- stadsbidrag (408/1975) har fastställts för respektive ort som skälig maximikostnad per kvadratmeter för boende. Arbetstagaren ska underrättas om att vederlag upp- bärs senast en månad innan betalningsskyldigheten börjar.


IV SÄRSKILDA BESTÄMMELSER


17 §

Turordning vid reducering av arbetskraft


Vid uppsägning och permittering som sker av annan än av arbetstagare föranledd orsak bör så vitt möjligt den regeln följas att för företagets verksamhet viktiga yr- kesarbetare och arbetstagare, som i samma arbetsgivares tjänst delvis förlorat sin arbetsförmåga sägs upp eller permitteras till sist samt att man utöver denna regel även beaktar anställningsförhållandets längd samt omfattningen av arbetstagarens försörjningsplikt.


I tvister som gäller turordningen vid reducering av arbetskraften iakttas den i 10 § avsedda tiden för väckande av talan.


Tillämpningsanvisning:


Dessa bestämmelser åsidosätter inte bestämmelserna i M2L/FLF:s all- männa avtal 2002. Således är bestämmelserna i denna överenskommelse samt i 7 kap. 9 § i arbetsavtalslagen, som avser uppsägningsskydd för vissa specialgrupper, primära i förhållande till bestämmelsen i 17 § i detta avtal.

18 §

Anmälan om uppsägning eller permittering till förtroendemannen och arbetskraftsmyndigheten


Om det är fråga om reducering eller permittering av arbetskraften på grund av eko- nomiska eller produktionsorsaker, ska vederbörande förtroendeman underrättas om detta. Om åtgärden gäller minst tio arbetstagare ska även arbetskraftsmyndigheten underrättas, förutom då arbetsgivaren har motsvarande skyldighet enligt lag.


§ 19

Återanställning

Arbetsgivaren ska erbjuda tidigare anställd, vid arbetskraftsbyrån fortfarande ar- betssökande arbetstagare arbete, om denne har sagts upp av produktionsrelate- rade och ekonomiska orsaker, eller i samband med saneringsförfarande, förutsatt att arbetsgivaren inom 9 månader efter att anställningsförhållandet upphörde behö- ver arbetstagare i samma eller liknande uppgifter som den uppsagde har utfört.


Tillämpningsanvisningar:

Arbetsgivaren uppfyller sin skyldighet genom att höra sig för hos den lokala arbetskraftsbyrån huruvida den uppsagda arbetstagaren söker arbete ge- nom byrån. Med lokal arbetskraftsbyrå avses arbetskraftsbyrå på den ort där arbete står till buds. När arbetsgivaren vänt sig till arbetskraftsbyrån gör byrån på basis av förfrågan en arbetskraftsrekvisition och utreder huruvida i 19 § avsedda arbetslösa arbetstagare söker arbete.


I detta sammanhang är det skäl att utreda om det bland de arbetslösa ar- betssökandena fortfarande finns arbetstagare, som efter en permittering på mer än 200 dagar, med stöd av arbetsavtalslagen 5:7 § 3 mom. själva har sagt upp sitt anställningsförhållande.


Meddelande om arbetssökandena lämnas till arbetsgivaren och tidigare ar- betstagare anvisas arbete på vedertaget sätt.


20 § Påföljdssystem

Utöver vad som har avtalats i 13 § 4 stycket i detta avtal, kan arbetsgivaren, utöver i avtalet nämnda ersättningar, inte heller dömas till plikt enligt 7 § i lagen om kollek- tivavtal till den del det är fråga om brott mot skyldigheter som grundar sig på kollek- tivavtalet, men i och för sig samma skyldigheter, för brott emot vilka avtalsenlig er- sättning har fastställts.

Försummelse att iaktta bestämmelserna om förfarandet leder inte till påföljd i form av plikt enligt lagen om kollektivavtal. Försummelse av bestämmelserna tas i beak- tande vid fastställandet av beloppet för ersättning vid uppsägning utan grund.

I övrigt tillämpas beträffande påföljdssystemet tidigare rådande praxis.

21 § Ikraftträdande


Detta avtal är i kraft tills vidare med sex månaders uppsägningstid. MAIDONJALOSTAJIEN JA MEIJERITUKKUKAUPPIAIDEN LIITTO RY FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND FLF rf

M2L/FLF ALLMÄNT AVTAL 2003


KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER


Utgångspunkter


Både Maidonjalostajien ja meijeritukkukauppiaiden liitto ry (nedan M2L) och Fin- lands Livsmedelsarbetareförbund (nedan FLF) strävar efter att själva samt på ar- betsplatserna främja förhandlingsrelationerna och avtalsverksamheten.


Avtalsparterna strävar efter att utveckla dessa målsättningar genom att utnyttja olika samarbetsformer samt övervaka redan ingångna avtal.


Grundläggande rättigheter


Föreningsfriheten som hör till medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter är okränkbar. Detta gäller såväl arbetsgivare som arbetstagare. Arbetstagarna har rätt att grunda och verka inom fackföreningsorganisationer, och de får inte sägas upp eller diskrimineras i sitt arbete på grund av detta. Personalen i företag har rätt att välja företrädare att representera dem i ärenden som behandlas inom fö- retagen. Rätten att välja representanter och dessa representanters rättigheter och skyldigheter finns definierade i lag och i detta samt i övriga avtal. Enskild ar- betares säkerhet och hälsa, opartiska och jämlika bemötande utgör utgångs- punkten för avtalsbestämmelserna.


Förhandlingar mellan parterna och begäran om utlåtanden


Då M2L eller FLF föreslår arbetsmarknadsförhandlingar, ska sådana i mån av möjlighet inledas utan dröjsmål.


Parterna kan tillsammans begära utlåtande av TT och FFC om hur avtalen ska tolkas.


Förhandsanmälan om arbetskonflikt


Förbunden meddelar den andra parten om sin avsikt att inleda en politisk arbets- strid eller vidta sympatiåtgärd minst fyra dagar i förväg, om det är möjligt. I anmälan ska nämnas orsakerna till den tilltänkta åtgärden, samt dess begynnelsetidpunkt och omfattning. Parterna rekommenderar motsvarande anmälningsförfarande för sina medlemmar.


Tillämpningsområde


Detta avtal tillämpas i M2L:s medlemsföretag med nedan nämnda begränsningar. Med arbetsplats avses i detta avtal en produktionsanläggning eller motsvarande operativ enhet i företag som är medlem av M2L.


Organisations- och andra förändringar


När det sker en väsentlig minskning eller utvidgning av arbetsplatsens verksam- het eller när det gäller överlåtelse av rörelse, fusion, bolagisering eller med dessa jämförbar väsentlig organisationsförändring bör samarbetsorganisationen i enlig- het med principerna i detta avtal ändras så att den motsvarar den förändring som skett i arbetsplatsens storlek och struktur.


Laghänvisningar


Om inte annat har avtalats i detta avtal, iakttas lagen om samarbete inom företag (334/2007), samt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskydds- samarbete på arbetsplatsen (44/2006), vilka inte är delar av detta avtal.


KAPITEL 2

SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSEN


Utvecklingsverksamhet


Arbetstagarna och deras representanter ska i enlighet med principerna i detta avtal kunna delta i utvecklingen av arbetsorganisationer, teknologi, arbetsförhållanden och arbetsuppgifter och i genomförandet av ändringar.


I samband med utvecklingsverksamheten och tillämpningen av eventuell ny tek- nologi ska man eftersträva att arbetet får ett meningsfullt, omväxlande och utveck- lande innehåll samt att produktiviteten förbättras. På så sätt ges arbetstagaren möj- lighet till utveckling i sitt arbete och ökad beredskap att ta emot nya arbetsuppgifter.


De åtgärder som vidtas får inte leda till en sådan ökning av den totala belastningen att den medför risk för arbetarens hälsa eller säkerhet.


På arbetsplatsen ska parterna med lämpliga intervaller i samråd följa upp hur pro- duktiviteten, produktionen och personalen utvecklas. Man kommer lokalt överens om behövliga uppföljningssystem och nyckeltal.


Genomförande av samarbetet


Samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna kan ske i en delegation av permanent karaktär, i projektgrupper som tillsätts för att genomföra utvecklingspro- jekt eller vid förhandlingar mellan arbetsgivaren och personalen. I en projektgrupp som bildas för att genomföra ett utvecklingsobjekt ska företaget och dess arbetsta- gare vara jämbördigt representerade. Arbetarna utser sina representanter i första hand bland arbetare i den enhet där projektet genomförs.


Om inte annat avtalas ska på företaget eller en del av det tillsättas en förhandlings- delegation enligt samarbetslagen när antalet personal överskrider 200, ifall samtliga personalgrupper önskar detta.

För att genomföra utvecklingsverksamheten kan lokalt avtalas om tillsättandet av ett sådant samarbetsorgan som behandlar ärenden som gäller utvecklingsverk- samhet.


Samarbetsorganet kan ersätta särskilda samarbets- och arbetarskyddskommiss- ioner samt övriga motsvarande kommissioner. Samma samarbetsorgan kan också ansvara för åtgärder och planer enligt lagen om samarbete, lagen om tillsyn över arbetarskyddet, lagen om företagshälsovård (1383/2001) och lagen om jämställd- het mellan kvinnor och män (609/1986), i den omfattning man lokalt kommer över- ens om.


Om arbetstagaren använder sig av externa konsulttjänster i företagets utvecklings- verksamhet, ansvarar arbetstagaren för att konsultföretagets verksamhet följer detta avtal.


Det är viktigt att planeringen och det praktiska genomförandet av utvecklingsåtgär- derna kopplas samman med företagets personalpolitik, framför allt anställningen av personal, främjandet av jämställdheten, interna omplaceringar, utbildning, informat- ionsspridning, arbetarskydd, upprätthållande av arbetsförmågan och företagshälso- vård.


Verksamhet för upprätthållandet av de anställdas arbetsförmåga


Verksamheten för att upprätthålla de anställdas arbetsförmåga sker i samarbete mellan linjeledningen, personaladministrationen, företagshälsovården och arbetar- skyddsorganisationen. Principerna för att upprätthålla de anställdas arbetsförmåga och möjligheter att klara sig i sitt arbete, bör inskrivas i arbetarskyddets verksam- hetsprogram eller i företagshälsovårdens verksamhetsplan. Om därom överens- kommes, kan ovan nämnda principer inskrivas även i en plan för utvecklingsverk- samhet eller motsvarande som uppgörs på arbetsplatsen. Arbetarskyddschefens och arbetarskyddsfullmäktigs uppgift är att delta i uppläggningen, förverkligandet och uppföljningen av planen.


KAPITEL 3

SAMARBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER


3.1

Bestämmelser som gäller förtroendemän


Val av förtroendeman


Med förtroendeman avses i detta avtal, om inte annat framgår av texten, av en fackavdelning utvald huvudförtroendeman och förtroendeman för en arbetsavdel- ning eller motsvarande enhet. Med fackavdelning avses i detta avtal en registrerad underförening till FLF.


Förtroendemannen bör vara en arbetstagare vid ifrågavarande arbetsplats och vara förtrogen med förhållandena på arbetsplatsen. Ifall det för arbetsplatsen har valts endast en förtroendeman är han eller hon en sådan huvudförtroendeman som av-

ses i detta avtal.


Utöver valet av huvudförtroendeman ska på förslag av fackavdelningen lokalt avta- las om till vilken avdelning eller enhet som motsvarar en avdelning en förtroende- man väljs. Då ska man beakta att de överenskomna verksamhetsområdena är ändamålsenliga och till sin omfattning sådana att det främjar behandlingen av ärenden i enlighet med förhandlingssystemet. Vid bedömningen ska man också beakta bl.a. antalet arbetstagare vid ifrågavarande avdelning och förtroendeman- nens möjligheter att träffa arbetstagarna vid avdelningen även vid skiftarbete.


Fackavdelningen har rätt att på arbetsplatsen förrätta val av förtroendeman. Om va- let förrättas på arbetsplatsen, ska fackavdelningens samtliga medlemmar beredas möjlighet att delta i valet. Xxxxxxxxxx och förrättande av valet får dock inte störa arbetet. Om valtider och vallokaler ska avtalas med arbetsgivaren senast 14 dygn före förrättandet av valet. Arbetsgivaren bereder de av fackavdelningen utsedda personerna möjlighet att förrätta valet.


Uppgifter


Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att vara fackavdelningens represen- tant i frågor som gäller tillämpning av kollektivavtalet.


Förtroendemannen representerar fackavdelningen i ärenden som hänför sig till till- lämpningen av arbetslagstiftningen och i frågor som i allmänhet berör förhållandena mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och företagets utveckling. Förtroendeman- nen har också till uppgift att arbeta för att upprätthålla och utveckla förhandlings- och samarbetsrelationerna mellan företaget och personalen.


Förhandlingsordning


Om det uppstår oklarheter eller meningsskiljaktigheter om arbetstagarens lön eller tillämpningen av de lagar och avtal som hänför sig till anställningsförhållandet ska förtroendemannen ges all information som påverkar utredningen av fallet.


Frågor som berör anställningsförhållandet ska arbetstagaren utreda med sin chef. Om arbetstagaren inte direkt har fått det ovan nämnda ärendet utrett med sin chef, kan han eller hon överföra ärendet till förhandlingar mellan förtroendemannen för avdelningen eller en motsvarande enhet och arbetsgivarens representant. Om ärendet inte kan utredas på detta sätt kan ovan nämnda förtroendeman överföra ärendet till huvudförtroendemannen.


På gemensam begäran av de lokala parterna har M2L och FLF rätt att sända sina representanter till en lokal förhandling om meningsskiljaktigheter.


Om en meningsskiljaktighet på arbetsplatsen inte kan lösas lokalt, tillämpas för- handlingsordningen i kollektivavtalet.


Om meningsskiljaktigheten gäller avslutande av anställningsförhållandet för en i av- talet avsedd förtroendeman, ska lokala förhandlingar och förhandlingar mellan för- bunden inledas och föras utan dröjsmål efter att grunden till upphörandet bestridits.


3.2

Bestämmelser om arbetarskydd


Arbetsgivaren utser en arbetarskyddschef för arbetarskyddssamarbetet. Arbetsta- garnas rätt att välja en arbetarskyddsfullmäktig och vice fullmäktige fastställs enligt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och sökande av ändring i arbetarskyddsä- renden.


Uppgifter


Vid sidan av övriga uppgifter som ligger inom arbetarskyddets samarbetsområde är det arbetarskyddschefens uppgift att ordna, upprätthålla och utveckla arbetar- skyddssamarbetet. Arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter fastställs enligt lagen och förordningen om tillsynen över arbetarskyddet. Dessutom sköter arbetarskyddsfull- mäktigen andra uppgifter som enligt andra lagar och avtal ankommer på honom el- ler henne. Om andra uppgifter inte har avtalats lokalt, ska arbetarskyddsombudet delta i behandlingen och realiseringen av samarbetsfrågor kring arbetarskyddet inom sitt verksamhetsområde, samt vid behov medverka i inspektion eller under- sökning av arbetarskyddet inom sitt verksamhetsområde. Vicearbetarskyddsfull- mäktigen sköter uppgifter som hör till arbetarskyddsfullmäktigen då denne är för- hindrad och uppgifterna inte kan senareläggas tills arbetarskyddsfullmäktigens för- hinder har upphört, om inte annat avtalas lokalt.


Ombud


Om val av arbetarskyddsombud, om antalet ombud, deras uppgifter och verksam- hetsområde avtalas lokalt i enlighet med samma valprinciper som överenskommits i tredje stycket i punkt 3.1 om valet av förtroendeman. Dessutom ska arbetarskydds- riskerna och övriga faktorer som påverkar arbetsförhållandena beaktas. Arbetsplat- sens arbetare utser ett arbetarskyddsombud bland sig. När man avtalar om att välja ett arbetarskyddsombud kan man samtidigt avtala om vilka som väljer ombudet.


Kommission


Om val av övriga samarbetsorgan som främjar arbetarskydd samt om en ända- målsenlig samarbetsform avtalas lokalt med beaktande av arbetsplatsens karaktär och omfattning, antalet arbetstagare och uppgifternas natur samt övriga omstän- digheter. Om man inte kommit överens om en annan samarbetsform, tillsätts en ar- betarskyddskommission för arbetarskyddssamarbetet.


Begränsning av tillämpningsområdet


Bestämmelserna om arbetarskydd i detta avtal tillämpas när minst 20 arbetstagare regelbundet arbetar på arbetsplatsen. I motsatts till bestämmelsen i föregående mening bör en arbetarskyddsfullmäktig väljas när antalet arbetare är minst 10.

3.3

Meddelanden


Fackavdelningen ska skriftligen meddela arbetsgivaren om valda förtroendemän. Dessutom ska meddelas om ersättare som har valts för huvudförtroendemannen när ersättaren fungerar som ersättare för denne.

När vicearbetarskyddsfullmäktigen är ersättare för arbetarskyddsfullmäktigen ska arbetarskyddsfullmäktigen skriftligen meddela arbetsgivaren om detta.


Arbetsgivaren meddelar förtroendemännen vem som sköter förhandlingarna med dem på företagets vägnar.


KAPITEL 4

BESTÄMMELSER SOM GÄLLER FÖRTROENDEMÄNNENS, AR- BETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS OCH ARBETARSKYDDSOM- BUDETS STÄLLNING


4.1

Befrielse från arbete och ersättning för inkomstbortfall


Befrielse


För skötseln av sina uppgifter ordnas för huvudförtroendemannen och arbetar- skyddsfullmäktigen en tillfällig, regelbundet återkommande eller fullständig befrielse från deras arbete. Andra förtroendemän än huvudförtroendemannen, arbetar- skyddsombudet samt andra representanter för personalen, vilka enligt detta avtal deltar i samarbetet mellan företaget och personalen, beviljas vid behov tillfällig be- frielse från arbetet.


Då man bedömer behovet av befrielse ska man bland annat beakta antalet arbets- tagare som ingår i personalgruppen, produktionens och verksamhetens art samt antalet uppgifter.


Ifall huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen har befriats från sitt arbete under regelbundet återkommande bestämda tidsperioder, ska han eller hon huvudsakligen sköta sitt uppdrag under denna tid. Arbetsledningen ska dock bevilja befrielse från arbetet för att sköta nödvändiga ärenden även under övrig tid som är lämplig med tanke på arbetet. Arbetsgivaren ersätter huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen för inkomstbortfallet under ovan nämnda tider.


Om man inte har avtalat om annat vad gäller arbetarskyddsfullmäktigens befrielse från arbetet, beräknas arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning enligt de branschvisa koefficienterna som trädde i kraft 1.4.1986. Befrielsen är dock alltid minst fyra timmar under fyra på varandra följande veckor.


Antalet arbetstagare i anslutning till arbetarskyddsfullmäktigens befrielse från arbe- tet räknas enligt branschens kollektivavtal.


Beräkning av arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning ingår som bilaga.


Ersättning för inkomstbortfall


Arbetsgivaren ersätter den inkomst som den i detta avtal avsedda personalrepre- sentanten går miste om antingen på grund av deltagande i en lokal förhandling med arbetsgivarnas representanter eller när han eller hon i övrigt utför med arbets- givaren överenskomna uppgifter.


Om förtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktigen, arbetarskyddsombudet eller en medlem av arbetarskyddskommissionen eller något annat samarbetsorgan som motsvarar arbetarskyddskommissionen utför med arbetsgivaren överenskomna uppgifter utom sin ordinarie arbetstid, betalas övertidsersättning för den tid som gått förlorad på detta sätt eller avtalas om något annat slag av extra ersättning.


Vid beräkningen av ersättningen för inkomstbortfallet används den genomsnittliga timförtjänsten enligt kollektivavtalet.


Befrielse från arbetet för person med månadslön ges utan att månadslönen sänks.


4.2

Ställning


Anställningsförhållande


Förtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktigen, arbetarskyddsombudet och övriga personalrepresentanter är i sitt anställningsförhållande gentemot arbetsgivaren i samma ställning oberoende av om de sköter sina förtroendeuppdrag vid sidan av sitt eget arbete eller om de har beviljats delvis eller total befrielse från arbetet. De är skyldiga att själva följa allmänna arbetsvillkor, arbetstider och arbetsledningens order samt andra ordningsföreskrifter.


Lokaler


För huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen ordnar arbetsgivaren ett ändamålsenligt utrymme där de för deras arbete behövliga tillbehören kan förva- ras. Då arbetsplatsens storlek förutsätter speciella arbetsrum, ordnar arbetsgivaren med ändamålsenliga utrymmen där man kan föra de samtal som anses nödvändiga med tanke på skötseln av uppdragen. För skötseln av sina uppgifter har huvudför- troendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen rätt att använda företagets sedvan- liga kontorsmaterial och dylikt.

Till begreppet sedvanligt kontorsmaterial hör även i företaget allmänt använd data- utrustning inklusive program samt internetanslutning (e-post). Om praktiska ar- rangemang avtalas lokalt.


Löne- och omplaceringsskydd


Förtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigens möjligheter att utvecklas och avancera i yrket får inte försämras på grund av uppdraget i fråga. Medan uppdraget

sköts eller på grund av det får han eller hon inte flyttas till ett arbete med lägre lön än han eller hon hade vid tiden för valet. Han eller hon får inte heller förflyttas till ett arbete med lägre status om arbetsgivaren kan erbjuda annat arbete som motsvarar hans eller hennes yrkeskunskap. Om en till huvudförtroendeman eller arbetar- skyddsfullmäktig vald persons ordinarie arbete försvårar skötseln av förtroende- uppgifterna, bör för honom eller henne ordnas ett annat arbete med beaktande av förhållandena på arbetsplatsen och av hans eller hennes yrkeskunskap. Ett sådant arrangemang får inte innebära att hans eller hennes inkomster minskar. Huvudför- troendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens inkomstutveckling bör motsvara inkomstutvecklingen i företaget.


Ifall ett arbetarskyddsombud tillfälligt måste flyttas till ett arbete utanför sitt egentliga verksamhetsområde, ska man sträva efter att flyttningen inte oskäligt försvårar skötseln av arbetarskyddsombudsuppgifterna.


Överlåtelse av rörelse


Huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens ställning fortsätter oför- ändrad vid överlåtelse av rörelse, om den överlåtna rörelsen eller del av den beva- rar sin självständighet. Om rörelsen som överlåts eller en del av den förlorar sin självständighet, har huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen rätt till efterskydd såsom avses i punkt 4.3 i detta avtal från och med det att mandatperi- oden som föranleds av att rörelsen överlåts löper ut.


Upprätthållande av yrkeskunskap


När huvudförtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigens förtroendeuppdrag upphör bör han eller hon i samråd med arbetstagaren reda ut om det krävs yrkes- utbildning för att han eller hon ska bevara sin yrkeskompetens för sitt tidigare ar- bete eller ett motsvarande arbete. Arbetsgivaren ordnar sådan utbildning som krävs enligt utredningen.

Utbildningens innehåll avgörs med hänsyn till befrielsen från arbetet, mandatperi- odens längd och eventuella förändringar i arbetsmetoderna under denna tid.


4.3

Anställningsskydd


Ekonomiska och produktionsrelaterade uppsägningsgrunder


Om företagets arbetskraft sägs upp eller permitteras på grund av ekonomiska eller produktionsrelaterade orsaker, får huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfull- mäktigen inte sägas upp eller permitteras om inte produktionsenhetens verksamhet helt avbryts. Om man i samråd med huvudförtroendemannen eller arbetarskydds- fullmäktigen konstaterar att han eller hon inte kan erbjudas arbete som motsvarar hans eller hennes yrke eller arbete som annars lämpar sig för honom eller henne, är det emellertid möjligt att avvika från denna bestämmelse.


En annan förtroendemans än huvudförtroendemannens arbetsavtal får enligt 7 kap. 10 § 2 mom. i arbetsavtalslagen sägas upp endast om arbetet upphör helt och hål- let och om arbetsgivaren inte kan ordna sådant arbete som motsvarar hans eller

hennes yrkeskunskap eller som annars är lämpligt, eller omskola honom eller henne för annat arbete på det sätt som avses i 7 kap. 4 §.


Individuellt skydd


En förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig får inte sägas upp på grund av or- saker som beror på honom eller henne utan samtycke av majoriteten av de arbets- tagare som han eller hon representerar och som förutsätts i 7 kap. 10 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.


En förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal får inte hävas eller anses hävt i strid mot bestämmelserna i 8 kap. 13 § i arbetsavtalslagen. Hävande av arbetsavtalet på grund av att han eller hon har brutit mot ordningsreglerna är inte möjligt, om han eller hon inte samtidigt upprepade gånger eller i väsentlig grad och oavsett varning har försummat sina arbetsåligganden.


När man bedömer grunderna för att häva en förtroendemans eller arbetarskydds- fullmäktigs arbetsavtal får han eller hon inte försättas i sämre ställning än de övriga arbetstagarna.


Kandidatskydd


Ovan nämnda bestämmelser om anställningsskydd ska även tillämpas på en hu- vudförtroendemannakandidat som fackavdelningsmötet har utsett och om vars kandidatur fackavdelningen skriftligen har meddelat arbetsgivaren, samt på en ar- betarskyddsfullmäktigekandidat vars kandidatur skriftligen har meddelats arbetar- skyddskommissionen eller ett annat motsvarande samarbetsorgan. Kandidatskyd- det inleds emellertid tidigast tre månader innan den valda

förtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigens mandatperiod inleds och upphör för den som inte har valts efter att valresultatet fastställts.


Efterskydd


Bestämmelserna om anställningsskydd ska tillämpas också på en arbetstagare som tjänstgjort som huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig i sex måna- der efter att uppdraget upphört.


Ersättningar


Om förtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigens arbetsavtal har hävts i strid med detta avtal, ska arbetsgivaren betala minst 10 och högst 30 månaders lön i ersättning till honom eller henne. Ersättningen ska bestämmas enligt grunderna i 12 kap. 2 § 2 mom. i arbetsavtalslagen. Kränkning av rättigheterna i detta avtal ska beaktas som en faktor som höjer ersättningens belopp. Då antalet arbetstagare och tjänstemän i ordinarie arbete i en produktionsenhet eller motsvarande verksam- hetsenhet är 20 eller mindre, är nämnda ersättning för arbetarskyddsfullmäktigen minst fyra månaders lön och högst den ersättning som fastställs enligt 12:2 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.

Ersättning för permittering som enligt detta avtal är ogrundad fastställs enligt 12:1 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.



4.4

Ersättare


Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på vice huvudförtroendemannen och vice- arbetarskyddsfullmäktige under den tid som de i enlighet med anmälan som förut- sätts i detta avtal vikarierar för förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen.


Om arbetsgivaren säger upp vice huvudförtroendemannens arbetsavtal eller per- mitterar honom eller henne när han eller hon inte vikarierar för huvudförtroende- mannen och inte heller annars innehar förtroendemannaställning, anses uppsäg- ningen eller permitteringen bero på arbetstagarens förtroendeuppdrag, om arbets- givaren inte kan visa att åtgärden berott på en annan omständighet.


KAPITEL 5

ARBETSGIVARENS INFORMATIONSSKYLDIGHET


Lönestatistik och personaluppgifter


Om inte annat avtalas branschvist eller lokalt, har huvudförtroendemannen rätt att för skötseln av sina uppgifter få uppgifter om arbetstagarna inom sitt verksamhets- område motsvarande M2L:s statistik om inkomstnivå och struktur omedelbart efter att lönestatistiken har färdigställts, förutsatt att de löneuppgifter som samlas in på företaget kan grupperas enligt branschens statistik. Löneuppgifter som gäller ar- betstagargrupper på mindre än sex personer lämnas inte ut.


Om branschen eller arbetsplatsen inte för lönestatistik med dylikt innehåll som för- utsätts ovan, ska om de löneuppgifter som ska ges till huvudförtroendemannen av- talas separat.


Dessutom har huvudförtroendemannen rätt att få skriftlig information om namn och lönegrupp eller motsvarande samt om tidpunkten för då anställningen började för de arbetstagare som omfattas av hans eller hennes verksamhetsområde, om branschvis eller lokalt inte annat avtalas. Uppgifterna ges en gång om året för de arbetstagare som då är anställda vid företaget. För nya arbetstagare ges ovan nämnda uppgifter antingen för var och en skilt för sig omedelbart efter att anställ- ningsförhållandet har inletts, eller periodvis, dock minst kvartalsvis.


Huvudförtroendemannen har rätt att bekanta sig med det system för prissättning av arbetet som vid respektive tidpunkt gäller inom hans eller hennes verksam- hetsområde samt med reglerna för fastställande och beräkning av de miljötillägg som tillämpas i de olika lönesättningsformerna. Huvudförtroendemannen och ar- betarskyddsfullmäktigen har rätt att få uppgifter om underentreprenörer som är verksamma inom deras verksamhetsområde och om arbetskraften som är an- ställd hos dessa på arbetsplatsen.

Arbetstidsbokföring


Huvudförtroendemannen har rätt att göra sig förtrogen med den förteckning som gjorts upp över nöd- och övertidsarbete enligt arbetstidslagen (605/1996), på det sätt som arbetarskyddsfullmäktigen enligt lagen har rätt till.


Uppgifternas konfidentiella natur


Huvudförtroendemannen får ovan nämnda uppgifter konfidentiellt för att sköta sina uppgifter.


Författningar


Arbetsgivaren skaffar för arbetarskyddsfullmäktigens, arbetarskyddsombudets och övriga arbetarskyddsorgans bruk de lagar, förordningar och övriga arbetarskydds- bestämmelser som är nödvändiga för skötseln av deras respektive uppgifter.


Uppgifter om företaget


Arbetsgivaren ska ge personalen eller dess företrädare följande uppgifter:


Efter fastställandet av företagets bokslut en utredning om företagets ekonomiska ställning som baserar sig på bokslutet.


Minst två gånger per räkenskapsår en enhetlig utredning över företagets ekono- miska situation, av vilken framgår framtidsutsikterna för företagets produktion, sysselsättningsläge, lönsamhet och kostnadsstruktur.


Årligen en personalplan som innehåller uppskattningar av förväntade förändringar i personalens antal, kvalitet och ställning.


Utan dröjsmål väsentliga förändringar i ovan nämnda uppgifter.


I företag, där den ordinarie personalstyrkan uppgår till minst 30, överlämnas de bokslutsuppgifter som avses i 3 kap. 10 § 1 mom. i lagen om samarbete inom före- tag till personalrepresentanterna på begäran skriftligen.


I samband med presentation av bokslutsuppgifter, redogörelser för företagets eko- nomiska situation och personalplaner är det ändamålsenligt att informera persona- len eller dess representanter om olika verksamhetsenheters resultat, produktion och utsikter beträffande utvecklingen med hjälp av nyckeltal som klargör dessa.


De allmänna principer eller anvisningar som iakttas på företaget i fråga om perso- nalärenden samt företagets verksamhets- och personalorganisation ska delges ar- betstagarna på arbetsplatsen.


Parterna rekommenderar att man i samband med presentationen av ovan avsedda uppgifter beträffande företagets ekonomi i mån av möjlighet också ska redogöra för de allmänna konjunkturmässiga och ekonomiska utsikterna för branschen.


Sekretess


När företagets arbetstagare eller personalens företrädare i enlighet med detta avtal har fått uppgifter om arbetsgivarens affärs- eller yrkeshemligheter, får dessa uppgif- ter behandlas endast mellan de arbetstagare och företrädare för personalen vilka saken berör, om inte annat avtalas mellan arbetsgivaren och de har rätt att få till- gång till uppgifterna. När arbetsgivaren meddelar om sekretesskyldigheten ska han eller hon precisera vilka uppgifter som omfattas av sekretesskyldigheten och hur lång tid uppgifterna ska hemlighållas. Innan arbetsgivaren meddelar att det är fråga om en affärs- eller yrkeshemlighet, presenteras grunderna för sekretesskyldigheten för vederbörande arbetstagare eller företrädare för personalen.


KAPITEL 6

PERSONALENS INTERNA INFORMATIONSVERKSAMHET OCH ORDNANDE AV MÖTEN


En registrerad underförening till ett förbund som är part i det kollektivavtal som ska tillämpas på arbetsplatsen och dess avdelning eller fackklubb på arbetsplatsen har rätt att på arbetsplatsen eller i andra överenskomna lokaler arrangera möten i ar- betsmarknadsärenden eller frågor angående arbetsförhållandena på arbetsplatsen enligt vad man kommit överens om mellan centralorganisationerna, branschvis eller i enlighet med hävdvunnen praxis på arbetsplatsen.

Personalsammanslutningen som nämns i föregående stycke har rätt att utanför ar- betstiden, antingen före arbetstidens början, under matrasten eller efter arbetsti- dens upphörande till sina medlemmar dela ut sina möteskallelser eller skriftliga meddelanden som i övrigt hänför sig till arbetsmarknadsfrågor i matsalen, omkläd- ningsrummet eller på en annan motsvarande plats som man kommer överens om med arbetsgivaren utanför den ordinarie arbetsplatsen, såsom fabrikssalen eller liknande. Namnet på den som delat ut meddelandet ska finnas antecknat på med- delandet.


Om det på arbetsplatsen utkommer en för personalen avsedd informationstidning, har ovannämnda personalsammanslutning rätt att använda den till att publicera mö- tesanmälningar eller underrättelser eller att publicera dem på anslagstavla som till- handahållits arbetstagarna. Den som sätter upp meddelanden på anslagstavlan ansvarar för dess innehåll och skötsel.


KAPITEL 7 UTBILDNING


7.1

Yrkesutbildning


När arbetsgivaren ordnar utbildning för en arbetstagare eller hänvisar arbetstaga- ren till sådan utbildning som anknyter till arbetstagarens yrke, ersätts de direkta kostnaderna för utbildningen och inkomstbortfallet under ordinarie arbetstid enligt den genomsnittliga timförtjänsten, om inte annat avtalats i kollektivavtalet i fråga. Om utbildningen helt äger rum utanför arbetstiden, ersätts de direkta kostnaderna som beror på utbildningen.


Att det rör sig om utbildning enligt denna paragraf ska konstateras före anmälan till kursen.


Med direkta kostnader avses resekostnader, kursavgifter, kostnader för kurspro- grammets studiematerial, kostnad för helpension vid internatkurser och för andra än internatkurser ersättning för resekostnader som fastställs enligt kollektivavtalet. Inkomstbortfallet under ordinarie arbetstid ersätts för både kurs- och resetiden. För tid som använts till utbildning eller nödvändiga resor till och från utbildningen utom arbetstid betalas ingen ersättning. Lönen för en vecko- och månadsavlönad person minskas inte under tiden för kursen eller resorna till och från den.


7.2

Gemensam utbildning


Utbildning som främjar samarbetet på arbetsplatsen anordnas gemensamt av cen- tralorganisationerna eller deras medlemsförbund, av centralförbundens eller deras medlemsförbunds samarbetsorgan eller arbetsgivar- och arbetstagarparten ge- mensamt på arbetsplatsen eller på någon annan plats.


Parterna konstaterar, att det mest ändamålsenliga sättet att arrangera gemensam utbildning i allmänhet är att utbildningen anordnas på respektive arbetsplats, varvid de lokala förhållandena bäst kan beaktas.


Gemensam utbildning som avses här omfattar grundkurser i arbetarskyddssamar- bete och nödvändiga specialkurser ur arbetarskyddssamarbetets perspektiv. En medlem i arbetarskyddskommissionen, arbetarskyddsfullmäktig, vicefullmäktig och arbetarskyddsombudet kan under förutsättningarna i detta avtal delta i en grund- kurs. Arbetarskyddsfullmäktigen kan under samma förutsättningar delta i en speci- alkurs.


Till den som deltar i utbildningen betalas ersättning i enlighet med det som bestäms i punkt 7.1. Om deltagande i utbildning avtalas, beroende på utbildningens natur, lokalt i ifrågavarande samarbetsorgan eller mellan arbetsgivaren och förtroende- mannen.


Bestämmelserna om gemensam utbildning tillämpas också vid utbildning som hän- för sig till medinflytandesystem och lokala avtal. Arbetsgivaren och personen i fråga kan också sinsemellan avtala om deltagande i utbildning. Parterna rekommenderar att deras egna och medlemsförbundens utbildningsanstalter och medlemsförbun- den gemensamt vidtar åtgärder för att ordna olika utbildningsalternativ som gäller medinflytandesystem och lokala avtal. Parternas utbildningsarbetsgrupp följer upp hur det ovan nämnda utbildningsutbudet förverkligas.


7.3

Fackföreningsutbildning, bevarande av arbetsförhållandet och anmälningstider


Arbetstagare bereds möjlighet att delta i FFC:s och dess medlemsförbunds kurser som pågår en månad eller kortare tid utan att anställningsförhållandet avbryts, då det är möjligt utan att det medför kännbar olägenhet för produktionen eller företa-

gets verksamhet. Vid bedömningen av ovan nämnda olägenhet beaktas arbetsplat- sens storlek. I nekande fall ska vederbörande person och huvudförtroendemannen underrättas senast tio dagar före kursens början om orsaken till att beviljande av ledighet skulle medföra kännbar olägenhet. Härvid rekommenderas att man i sam- råd strävar efter att utreda en eventuell annan tidpunkt för kursen då det inte finns hinder för deltagandet.


Anmälan om avsikt att delta i kurs bör göras så tidigt som möjligt. I det fall att kur- sen räcker högst en vecka bör anmälan göras minst tre veckor före kursens början och senast sex veckor före när det gäller längre kurser.


Innan en person deltar i ovan avsedd utbildning bör han eller hon med arbetsgiva- ren komma överens om de åtgärder som deltagandet orsakar samt uttryckligen på förhand konstatera huruvida det är fråga om utbildning för vilken arbetstagaren i en- lighet med detta avtal erhåller ersättning av arbetsgivaren. Samtidigt ska ersätt- ningens omfattning klargöras.


7.4

Ersättningar


För kurser, som arrangeras vid FFC:s eller dess medlemsförbunds kurscentraler el- ler på grund av särskilda skäl på ett annat ställe och som utbildningsarbetsgruppen har godkänt, och som är nödvändiga med tanke på ifrågavarande persons arbets- uppgifter, är arbetsgivaren skyldig att till en förtroendeman, suppleant för huvudför- troendemannen, arbetarskyddsfullmäktig, vice arbetarskyddsfullmäktig, medlem i arbetarskyddskommission och till ett arbetarskyddsombud betala ersättning för in- komstbortfall; till ovan nämnda förtroendemän för högst en månad och till personer med arbetarskyddsförtroendeuppdrag för högst två veckor.


Utöver vad som har nämnts ovan ersätts inkomstbortfall för högst en månad för ar- betarskyddsfullmäktigen i företag där antalet arbetstagare som han eller hon föret- räder är minst 40.


Likaså betalas till fackavdelningens ordförande ersättning för utbildning med an- knytning till förtroendemannaverksamheten som ordnas vid ovannämnda utbild- ningsanstalter för högst en månad, om han eller hon arbetar inom ett företag med minst 100 arbetstagare inom branschen i fråga och minst 50 medlemmar inom fackavdelningen som han eller hon leder.


Dessutom betalas till kursarrangören en måltidsersättning, om vars storlek över- enskommits mellan centralorganisationerna som ersättning för måltidskostnaderna i fråga om de arbetstagare som avses i föregående stycke, för varje kursdag för vil- ken ersättning för inkomstbortfall betalas.


Arbetsgivaren är skyldig att betala ersättningarna som avses ovan i denna punkt till samma person endast en gång för samma eller till innehållet motsvarande utbild- ning.

7.5

Sociala förmåner


Deltagande i fackföreningsutbildning som avses i detta avtal minskar inte semester-

, pensions- eller andra jämförliga förmåner upp till en gräns på en månad.


KAPITEL 8

ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT


8.1

Allmänt


Det finns två olika sätt för företagen att anlita utomstående arbetskraft. Det ena sät- tet baserar sig på ett köpeavtal, ett upphandlingskontrakt, ett entreprenad-, hyres-, uppdrags- eller arbetsavtal eller ett dylikt avtal mellan två självständiga företagare. Då utför utomstående företagare det behövliga arbetet utan att den andra parten har något att göra med arbetsprestationen. Verksamhet som baserar sig på ett så- dant avtal kallas i praktiken oftast för underleverans eller underentreprenad.

Det andra sättet går ut på att anlitandet av arbetskraften baserar sig på s.k. hyrning av arbetskraft där inlånade arbetstagare (hyrda arbetstagare) som levererats av en rörelse som skaffar arbetskraft arbetar för en annan arbetsgivare under dess led- ning och övervakning.

De situationer som nämns ovan i det första stycket kallas nedan för underleverans och de situationer som nämns ovan i det andra stycket kallas nedan för hyrd ar- betskraft.

Avtal om underleverans eller hyrning av arbetskraft kompletteras med ett villkor en- ligt vilket en underleverantör eller ett företag som anlitar hyrd arbetskraft förbinder sig att iaktta det allmänt bindande kollektivavtalet inom sin bransch samt arbets- och sociallagstiftningen.


8.2

Underleverans


Om man på grund av underleverans är tvungen att undantagsvis minska arbets- kraften på företaget, ska företaget sträva efter att placera dessa arbetstagare i andra uppgifter inom företaget och, om detta inte är möjligt, uppmana underleve- rantören, om denne behöver arbetskraft, att anställa de friställda arbetstagare som lämpar sig för underleveransarbetet med tidigare löneförmåner.

Arbetsavtalet får inte utformas som om det skulle vara fråga om ett ackordsavtal mellan självständiga företagare då det i själva verket är fråga om ett arbetsavtal.


8.3

Hyrd arbetskraft


Företagen ska begränsa anlitandet av hyrd arbetskraft endast till utjämningen av arbetstoppar eller i övrigt till sådana tidsmässigt eller produktionsmässigt begrän- sade uppgifter som man på grund av arbetets brådskande natur, begränsade var-

Document Metadata

Filed: August 26th, 2015